Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Amazing Grace, how sweet the sound, that saved a wretch like me”

De orden skrev prästen John Newton i en dikt, julen 1772. Som ung arbetade han på slavskepp och som gammal fick han vara med att avskaffa slaveriet i England.

Orden om Guds nåd, som även har kraften att rädda den människa som begått hemska saker, har kommit att kopplas till mörkret i hans bakgrundshistoria.

Med tiden har Amazing Grace tagit resan ut från kyrkorna och har kommit att bli en folksång som sjungs på allt från begravningar till protestmöten.

Joakim Silverdal ger oss berättelsen om hur en slavhandlares sång blev rättvisans hymn och sången som alla vill sjunga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

The Beatles låg alltid i fas med sin samtid och tycktes med nästan kuslig precision ligga steget före. De var aldrig sena med att utveckla sin musik. Ett ungt pojkband med trallvänliga men nyskapande och originella låtar, med hysteriska följarskaror på båda sidor Atlanten, som till slut tröttnade på trycket från eviga konserter med skrikande fans och drog sig tillbaka till studion. Där de i någorlunda lugn och ro kunde utveckla musiken till rent visionära höjder.

Ludvig Josephson berättar om hur A Day In The Life både bokstavligt och metaforiskt, blev ett magnifikt crescendo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En psykolog skickas till en rymdstation vid den avlägsna planeten Solaris där någonting tycks ha hänt med dem som arbetar där. När han kommer fram upptäcker han att den levande planeten har börjat skicka så kallade besökare till forskarna på rymdstationen. Det handlar inte om drömsyner utan om levande varelser - speglingar - hämtade från var och ens inre värld av minnen och fantasier. Huvudpersonens ”besökare” visar sig vara en tidigare flickvän som tagit livet av sig för flera år sedan, men som nu dyker upp i en kopia.

Stanislaw Lem debuterade på 1940-talet och skrev ”Solaris” under sin allra mest produktiva period under åren efter Stalins död. Han upptäckte tidigt att det censuren i det kommunistiska Polen inte var lika hård mot science fiction som den var mot annan litteratur. ”Solaris” har blivit känd för en ännu större publik genom den sovjetiske regissören Andrej Tarkovskijs filmatisering från 1972, en film som Stanislaw Lem själv inte tyckte om.

Nya rön i vår tid i forskningen kring Stanislaw Lems judiska bakgrund visar tidigare okända kopplingar till Förintelsen på 1940-talet, något som nu väcker frågor kring hur vi kan läsa hans böcker om rymden och framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2007 fick den amerikanska författaren Harper Lee ta emot presidentens frihetsmedalj av George W Bush. ”To kill a mockingbird är en roman som kommer att läsas för evigt”, sa han då. Och han verkar ha rätt.

Harper Lee gav ut sin uppväxtskildring, som utspelar sig i den amerikanska södern, 1960. Snabbt blev boken, som skildrar rasism, könsfrågor och klasskillnader, både en Oscarsvinnande film och en amerikansk nationalroman. Fortfarande lär den sälja i en miljon exemplar om året. Och den anses fortfarande så provokativ att den toppar listor över de oftast förbjudna böckerna i amerikanska skolor varje år. Inte ens den omdebatterade och mycket oväntade uppföljaren har förstört romanens status.

En klassiker av Lina Kalmteg.

I inslaget hörs: Inspelning från mottagandet av presidentens frihetsmedalj 2007, radiointervju med Harper Lee 1964, nyhetsklipp från CNN 2015 och en dialog ur filmen ”To kill a mockingbird” med Gregory Peck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1966 kom hennes åttonde bok, "Jag bor i Sverige". Det var en sorts blandbok med scentexter tänkta att sjungas. På omslaget en nerklottrad pressbyråkiosk, här är högar av prylar som ligger och skräpar i de desperat pyntade vardagsrummen, mammorna som har fått nog, de ensamma barnen, de urvattnade orden.

Och här finns flera av de dikter som levt kvar som Självbiografi, Åkej, Öron och den konkretistiska Neeeeijjjj.

En Klassiker av Katarina Wikars. Medverkar gör poeten Lina Ekdahl och ur arkiven poeten Jenny Tunedal, Sonja Åkesson och Lawrence Ferlinghetti.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är den dystopi som Orwell såg i parollerna ”Frihet är slaveri” och ”Okunnighet är styrka” samma värsta som vi tror oss se idag? Är inte den all­seende teleskärmen i 1984 till sin funktion bara bedrägligt likt tv- och datorskärmarna, paddorna och lurarna i vår egen värld? Och innehåller hans ursprungliga roman en annan föreställning av samhällets topp och botten än den vi tar för givet?

När Eric Blair, alias George Orwell, strax efter Andra världskriget skrev 1984 var det inte bara med de kommunistiska regimerna bakom järnridån i åtanke. Den ”utopiska” tillvaron där hade han redan berättat om i sin fabelartade roman Djurfarmen.

När han tog itu med sin skräckvision av ett socialistiskt Storbritannien - Engsoss - tog han i hög grad sin utgångspunkt i det klassamhälle efterkrigstidens Förenade Kungariken utgjorde. 15% över- och medelklass och 85% arbetarklass. Som inbiten men desillusio­nerad marxist såg han fortfarande massorna som den enda revolutionära kraften, samtidigt som de övre 15% var de som intellektuellt skulle omprogrammeras. De övriga 85% var mer villkorligt dömda till effektiv underhållning. 
       

Huvudpersonens Winstons älskade Julia var själv en av de som skötte berättarmaskinerna, som skulle producera de skrönor som skulle hålla plebejerna på gott humör mellan de lika välorganiserade hatstunderna och hatveckorna.    

Som uppläsare hör vi Ulph Nyström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sven Klangs kvintett handlar om en dansorkester i Hässleholm som låter likadant varje onsdagsrepetition och lördagsspelning. När jazzmusikern Lasse kommer med utmanar han den auktoritäre och konservative Sven Klang. För Lasse är musiken ett sätt att leva och en möjlighet till förändring.

Sven Klang har köpt sina unga bandmedlemmars lojalitet och de är inte vana att ifrågasätta honom, men Lasse får dem att växa och börja tro på sig själva. Konflikterna trappas upp, men filmen är komplex och ger inga tydliga svar.

Sven Klangs kvintett är en väldigt bra musikfilm; rolig, vemodig och full av skön schlager och fantastisk jazz. Miljöerna är träffsäkra och skådespeleriet på topp hos Oktoberteaterns ensemble: Lasse (Christer Boustedt, saxofon), Kennet (Henric Holmberg, trummor), Gunnel (Eva Remaeus, sång), Sven (Anders Granström, bas) och Rolf (Jan Lindell, piano). Gruppen valde Stellan Olsson som regissör då han jobbade i den poetiska, sensuella och humoristiska anda de sökte, samma anda som hos Bo Widerberg, Jan Troell och Milos Formans tjeckiska filmer.

Filmen fick också stort genomslag både hemma och utomlands och hör till de svenska filmer som oftast visas på filmfestivaler runt om i världen.

Ett program av Helene Alm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof.

I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966, och där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning.

En Klassiker från 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den tog strypgrepp på åskådaren, väjde inte för ovanligt otäcka bilder, och förebådade vår tids smak för gruvliga brottsskildringar. Den är fortfarande en av de mest namnkunniga seriemördarfilmerna, och har definitivt filmhistoriens mest kända serveringstips med bondbönor.

Mårten Blomkvist berättar om skräcksuccén i ”Klassikern”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har kallats världslitteraturens bästa novell och är en tidlös klassikernas klassiker, öppen för många tolkningar.

Själv skrev Franz Kafka till sin fästmö att ”detta är en avskyvärd berättelse”.

Han föddes i Prag i en judisk familj och arbetade som försäkringstjänsteman. Hans relation till fadern beskrivs som mycket ansträngd, liksom till systern. Efter sin död blev han en av världens mest kända författare. Hans romaner "Processen" och "Slottet" och novellen "Förvandlingen" har översätts till ett otal språk.

Journalisten och författaren Duraid Al-Khamisi läser novellen på nytt och undersöker den omgivande familjens reaktioner på Gregor Samsas klättrande på väggen med smala insektsben.

Uppläsare är Ludvig Josephson. Översättare Hans Blomqvist och Erik Ågren. Ljud ur Arne Forsbergs uppsättning av "Förvandlingen" från 1970 med Allan Edwall, Tord Stål och Gun Andersson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

YMCA är en av discogruppen Village Peoples största hits, men många förknippar den idag snarare med USA:s president Donald Trump än med ursprunget i 70-talets gaykultur och sexuella frigörelse. Roger Wilson tecknar låtens och bandets historia. En popkulturell berg-och-dalbana där campiga outfits, låttexter med dubbla innebörder och utdragna rättsprocesser placerat YMCA mitt i det amerikanska kulturkriget. Och när Trump ställer till med en segerfest i Washington DC är det YMCA som får avsluta hela tillställningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hjalmar Söderberg är en författare som ständigt finner nya generationer läsare medan många av hans samtida kolleger är bortglömda för länge sedan.

”Doktor Glas” fick då den kom ut blandad kritik. Man hyllade stilen men fördömde innehållet.

Doktor Glas är en tunn roman i dagboksform om en doktor som blir kär i sin patient, den unga Helga, som är gift med den mycket äldre pastor Gregorius. Hon kommer till hans mottagning och ber doktorn fundera ut en underlivskrämpa så att hon slipper ligga med sin man. Liksom i förbigående anförtror hon honom att hon är otrogen. Glas avskyr redan avskyr prästen som han tycker är anskrämligt ful och dessutom en hycklare. Tanken slår rot hos honom, att prästen måste dö.

Allan Edwall spelade Doktor Glas på Teater Brunnsgatan fyra i åratal och och Krister Henriksson på Dramaten. 1968 kom Mai Zetterlings experimentella film med en nervig Per Oscarsson som Doktor Glas.

Medverkar i Katarina Wikars Klassiker om ”Doktor Glas” gör författaren Bengt Ohlsson, som skrivit romanerna ”Gregorius” och ”Helga”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon har något, slitet men skimrande, högvarvat och livskrossat huvudpersonen i
av Månsken växer ingenting från 1947.

En hel vårnatt talar denna kvinna ur arbetarklassen om sitt liv - utan att bli avbruten en enda gång. Om passion, svek, fattigdom, kärleken till Bach, barn och tvånget att göra sig av med sina foster om och om igen.                

Samhällsdebattören Torborg Nedreaas var aktiv inom den norska kvinnorörelsen och blev en betydelsefull röst i arbetet för fri abort i Norge. Hennes roman ingår nu i Norges litteraturkanon. Den enda som valdes in av såväl kritiker om läsare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har blivit film otaliga gånger, första gången redan 1920, och en superhit med Kate Bush i slutet av sjuttiotalet. "Svindlande höjder" fortsätter att vara en av de största kärleksromanerna, även om det har ifrågasatts om det är kärlek det handlar om mellan Heathcliff och Catherine.

1847 kom Emilys systrar Anne och Charlotte ut med varsin roman, "Agnes Grey" och "Jane Eyre". Men till skillnad från "Jane Eyre" mottogs "Svindlande höjder" med motstånd, många kritiker var chockade och förskräckta.

I amerikanska "Graham's Lady Magazine" beskrev man boken som en "blandning av vulgärt fördärv och onaturliga fasor" och tyckte att det var ett mysterium hur en människa som försökt sig på en sådan bok inte begick självmord efter bara några kapitel.

Emily Brontë fick själv aldrig veta vilken succé hennes enda roman senare blev. Hon dog av tuberkulos, bara 30 år gammal, 1848, ett år efter att boken gavs ut.

Uppläsning av Håkan Engström och Emelie Rosenqvist ur "Svindlande höjder" i översättning av Birgit Edlund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den använde han för att berätta om unga människors drömmar, misstag och hopp. Bland hans mest kända filmer finns Claires knä och Min natt med Maud.

Själv var Rohmer en diskret mystiker, till och med namnet var en pseudonym. Han ville inte att hans mamma skulle få reda på att han sysslade med film istället för filosofi. Men hans filmer är eleganta filosofiska studier om det omöjliga i att välja rätt men också om den livgivande slumpen.

Mikael Timm minns en åldrad yngling och ironisk romantiker i en Klassiker från 2010.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Någon super, någon dör, en är dåre, en annan aptant – i femåriga Sparvels värld får alla finnas, utan att värderas eller kategoriseras. Med böckerna skrev Barbro Lindgren fram ett radikalt barnperspektiv som än i dag gör världen ny igen.

Jenny Aschenbrenner har läst om trilogin Lilla Sparvel, Stora Sparvel och Bara Sparvel tillsammans med författaren och barnbokskritikern Alexandra Sundqvist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ulf Lundells författardebut handlar om Jack och hans vänner som kastar sig ut livet på jakt efter extasen utan en tanke på vad som kommer efter den.

I Klassikern hör vi debutanten Ulf Lundell berätta om vad personerna i hans roman egentligen drömmer om.

"Det är något slags befrielse. Kunna leva fritt och ha något slags sommarlov kvar hela livet. Tror jag. Dom stretar emot allt vad dom förmår", säger han då.

Sandra Stiskalo läser om "Jack" i vuxen ålder och istället för löften om frihet träder då något helt annat fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den militärt intresserade och Karl XII-tokige målaren Gustaf Cederström målade många motiv ur krigarkonungens liv men det är en tavla som har gjort starkare avtryck än andra. Karl XII:s likfärd, där betraktaren möter tåget av sörjande soldater som bär hem sin fallne härförare på en öppen bår, över norska fjällen i kallt vinterväder.

Martin Olin, forskningschef på Nationalmuseum, kallar målningen deras Mona Lisa, den tavla som besökarna ”bockar av” att de har sett.

Hör också konstnären Ernst Billgren, som beundrar Gustaf Cederströms måleri och som har gjort sin egen tolkning av Karl XII:s likfärd.

Men faktum är att det finns två versioner av Karl den XII:s likfärd, en på Nationalmuseum i Stockholm och en på Göteborgs konstmuseum. Hör varför i programmet.

Hör också om hur svenskarnas firande av Karl XII:s dödsdag har sett ut genom historien och hur tavlan har fortsatt befinna sig i skottgluggen mellan politiska grupper på ytterkanterna.

Märta Myrstener har gjort Klassikern om målningen Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström.

Programmet innehåller klipp från podden ”Verket”, arkivklipp från Sveriges radio och Alternativ för Sveriges Youtubekanal.

Musik som hörs i programmet:

2 satsen ur Beethovens 7 symfoni (London Symphony Orchestra och Terry Davies),1 satsen ur Wilhelm Stenhammars Chitra (Sveriges radios symfoniorkester och Esa-Pekka Salonen), Kung Karl den unga hjälte av Otto Edvard Westmark och Esaias Tegnér (Orphei drängar), The threat of War av Alexandre Desplat (filmmusik ur the King's Speech),Recipe for Ms. Chalice av Kristofer Maddigan

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 10 januari 2026 har David Bowie varit död i tio år. Han avled 2016, nyss fyllda 69 år. Under sin långa artistkarriär gjorde han sig känd som en oförutsägbar hamnskiftare, med en rad nya scenpersonligheter; Major Tom seglande över jorden isolerad i sin rymdkapsel, rockikonen Ziggy Stardust, The Thin White Duke, i självvald exil i Västberlin under murens skugga och med betydligt råare ljudbilder…

 Albumet ”Scary Monsters (and Super Creeps)” från 1980 innebar ännu ett stilbyte, med utblickar såväl bakåt i hans musikaliska historia som framåt mot nya intryck och influenser.

“Up the Hill Backwards” kallade Bowie ”ett engagemang förklätt till likgiltighet".  Ludvig Josephson upptäcker låten långt senare - på gymmet där skiftena i takt och tempo följer löpbandets inprogrammerade fart och motstånd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Romanen är ett försök att rita upp en liknande utveckling i USA och Lewis varnar på en gång för situationen i Europa och en möjlig i USA. I Europa blev det värre än Lewis kunnat föreställa sig i sina vildaste fantasier i Europa men USA tog inte samma väg då, men romanen har ändå med jämna mellanrum blivit aktuell varhelst ett populistiskt, fascistiskt hot seglat upp.

Dåtiden tyckte inte romanen hörde till Lewis bästa, hans storhetstid hade redan infallit enligt många; 1930 fick han som förste amerikan Nobelpriset i litteratur och hade då romaner som ”Main Street”, ”Elmer Gantry” och ”Babbit” bakom sig varav flera filmatiserades.

Det handlade alltid om ett älskat Amerika men också om dess tydliga svagheter; bigott småstadsmentalitet, religiös demagogi, pengars makt i samhällslivet. Men med tiden blev det kanske ”Sånt händer inte här” som blev den bok vi minns Sinclair Lewis för - en myllrande tidsbild av ett Amerika på 1930-talet och ett slags raster att lägga över farlig samhällelig utveckling. 

Maria Edström har gjort Klassikern om ”Sånt händer inte här” av Sinclair Lewis översatt av Hugo Hultenberg och reviderad av Annika Hultman Löfvendahl.

Uppläsare är Ulph Nyström och vi hör ljudklipp ur filmen ”Elmer Gantry” från 1960. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människans mångsidighet fångad i sex röster som pratar nästan enkom om sitt eget lilla liv, letar efter fotfäste för sina bräckliga identiteter, mitt i en av historiens största brytpunkter – mellan två världskrig, i det brittiska imperiets slutskede, decenniet efter att kvinnor fått rösträtt.

Allt förändras och allt är detsamma och skrämmande sig likt än idag: ”Jag förstår inte hur man ska lägga den ena minuten till den andra, den ena timmen till den andra, och med hjälp av någon naturkraft förena dem så att de kommer att bilda den hela och odelbara massa som ni kallar livet.”

Med sin inbyggda musikalitet har romanen fortsatt att älskas och inspirera, bland andra Patti Smith. Jenny Aschenbrenner letar strandfynd i Virginias Woolfs ”Vågorna”. Som uppläsare hör vi Katarina Ewers och översättningen var gjord av Jane Lundblad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den gnolande, godhjärtade och honungsmissbrukande björnen Puh och hans vänner skulle sopa undan allt annat A.A Milne hade skrivit och blivit berömd för - de humoristiska texterna i satirtidningen Punch före första världskriget, de lätta komedierna han skrev efter kriget.

För 1920 föddes enda barnet, Christoffer Robin och efter tag började Milne skriva berättelser om sonen och hans leksaksdjur. Teddybjörnen Puh, den ängsliga grisen Nasse, den dystra åsnan I-or, den jordnära Kängu med sin nyfikna Baby Ru, den skuttiga Tiger var alla riktiga mjukdjur i sonens barnkammare. Den beskäftiga Kanin och den högdragna Uggla hittade Alan Milne på själv.

Helene Alm har gjort Klassikern om Nalle Puh. Uppläsningar av Allan Edwall och A.A Milne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Akta dig för den varma plåten! Mera sherry! Svetten lackar och stressnivån är på topp. En lång stund senare sitter vi där allihop runt ett trångt, utfällt bord och äter tills magen står i fyra hörn.

Vi konstaterar som vi brukar att årets kalkon nog är den godaste hittills. Mormor slappnar av.

Det geniala receptet som får en torr fågel att bli härligt saftig men middagsätarna att ångra portion nr. fem kommer från matskribenten Hiram, alias Märit Huldt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Övermöblerade salonger med tunga röda draperier, dignande julbord, tusen levande ljus och girlanger, ett myller av släktingar och diverse husor i yster långdans genom rummen.

Vi glömmer tillfälligt Guds eventuella existens, biskopsgården, straffen och mystiken för nu är det jul igen och där är farmor i Gunn Wållgrens gestalt. Hon är familjeöverhuvudet i familjen Ekdal, det är i hennes våning det ska firas, det är i hennes knä som Alexander kryper ihop när han behöver tröst.

Hon har stenkoll på sin familj, vet sina söners svagheter, spelar sina roller väl som den gamla skådespelerska hon är, går med fasta steg i långa kjolar genom rummen, smuttar lite konjak i förbifarten och blir aningen sentimental då hon träffar sin gamle älskare Isak för att strax sätta på sig farmorsansiktet igen.

Det här var skådespelerskan Gunn Wållgrens allra sista roll, och i Bergmans arbetsböcker kan man läsa att han är orolig för hennes hälsa, hennes ryggont. Hon dör också bara ett halvår efter filmens premiär, sommaren 1983.

"Allt detta bländande ljus och allt detta mörker," skriver Bergman om sin egen barndoms jular. "Detta hejdlösa ätande. Detta besynnerliga festande. Denna frambrusande livsglädje." Och det kan vara det som dröjer sig kvar, som vi i krympande kärnfamiljer och fast i konsumismens klor kan längta så förtvivlat efter.

En Klassiker av Katarina Wikars.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är ett välkänt faktum att en rik singelman måste behöva en fru!

Även om tv-serien, med Jennifer Ehle och Colin Firth i huvudrollerna, följer romanen noga tar den sig viss konstnärlig frihet i just Colin Firths tolkning av Mr Darcy. I en ordlös scen som gått till historien tar han sig i bara skjortan ett dopp i sin sjö på godset Pemberley.

Visst kan serien kallas tjejig, med alla underbara kostymer, men kläderna spelar roll och de speglar empirens ideal. Vi kan också lära att den sanna kärleken uppstår mellan två själar, inte genom förförelse eller för att den ena personen kan erbjuda ett gott parti.

Var med och fira Jane Austens 250-års jubileum och återupplev de klassiska replikerna från serien och Carl Davis ljuvliga musik från serien i den här Klassikern av Hedvig Weibull.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att betrakta de alldagliga med häpnad är vishet är bokens gamla kinesiska motto.

En kvinna ligger under ett skrivbord på ett advokatkontor i New York och sorterar papper. Någon annan har tappat bort 14 miljoner. Hur gjorde Lars Tunbjörk för att hitta ögonblicken?

Katarina Wikars träffade honom 2004 för att tala om vad kontoret och flexibiliteten gör med människorna. Vi hör också en intervju om fotoboken I love Borås, om förundran och hur en kamera kan ge råg i ryggen.

Andra röster i Klassikern är Karsten Thurfjells, Björn Janssons och Willy Kyrklunds.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upphovskvinnan Louise Bourgeois hade sin egen tolkning, men det är ju inte alltid konstnärens intentioner överensstämmer med hur verket uppfattas av andra.

Författaren Lars Hermansson låter Bourgeois själv komma till tals, men också Lars Norén och Mamma Andersson, och erbjuder åtminstone två delförklaringar till varför Bourgeois mammaspindel kommit bli konsthistoriens mest berömda spindel. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han fick en dödsfiende i Louis Fletchers syster Ratched. Inte minst den svenska publiken älskade att följa kriget mellan McMurphy och Ratched, och i Stockholm gick filmen i åratal.

 "Gökboet" låg helt rätt i tiden. Spelet mellan Nicholson och Fletcher är fortfarande något i särklass, men en del i porträttet av den grabbiga hjälten har åldrats mindre väl, tycker Mårten Blomkvist som sett om Milos Formans flerfaldiga Oscarsvinnare från 1975. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En man vandrar i öknen. Varken publiken eller han själv vet vart han är på väg, eller varifrån han flyr.

Paris, Texas vann Guldpalmen i Cannes 1984. Regissören Wim Wenders och manusförfattaren Sam Shepard ville fånga döende delar av USA. Trots det har landet sällan varit vackrare än genom filmfotografen Robby Müllers kameralins, till tonerna av Ry Cooders magiska soundtrack.

Rasmus Grosin ser en film han undvikit i 25 år eftersom han vet hur den slutar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men var kom den egentligen ifrån? Och var befann sig Povel Ramel när han knåpade ihop texten?Kulturredaktionens Joakim Silverdal har pratat med Kalle Lind, grävt efter spår av låtens historia.

Sen får vi också varna för explosioner, eftersom han gett sig ut för att ge oss svaret på frågan vilket av låtens metoder som egentligen är den bästa för att få upp en kokosnöt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tänk om det skulle kunna finnas en huvudperson i en roman som är supersmart. Och jättevacker. Och som är en 13-årig flicka som tar för sig utan att skämmas. En sådan huvudperson skriver den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm fram i romanen Diva. 

I Klassikern återvänder Hedvig Weibull till ett samtal som ägde rum tjugoett år tidigare, och som spelades in på en skruttig diktafon. Där berättar Monika Fagerholm om vad Diva betyder för hennes skrivande men också om att boken inte hyllats av alla läsare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingen författare flängde runt lika mycket som Rainer Maria Rilke. Han bodde bara korta stunder i varje stad, ofta understödd av rika kvinnor på vars slott han fick bo gratis. I början av 1900-talet besökte han Sverige, och han älskade den danska författaren JP Jacobsens prosa.

Det inspirerade honom till ”Malte Laurids Brigges anteckningar”. Och Malte fick i romanen växa upp på ett slott i Danmark. En tredjedel av boken utspelar sig i denna smått surrealistiska barndom där släktingarna flockas och döden håller hov.

Av romanen kan man också lära att det inte räcker att ha känslor, de har man tidigt nog, det gäller att skaffa sig erfarenheter också. Först då kan man skriva tio rader som är bra. Katarina Wikars återvänder till sin ungdoms överhettade favoritroman som hon har gått runt och citerat i snart 40 år.

Uppläsare: Ludvig Josephson ur Malte Laurids Brigges anteckningar i Erik Ågrens översättning. Jenny Teleman ur Marina Tsvetajevas brev ur Korrespondens 1926, i översättning av Ola Wallin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gösta Berlings saga har en av den svenska litteraturens mest välkända inledningsmeningar: "Äntligen stod prästen i predikstolen."

Sagan om den försupne avsatte prästen och kavaljererna på Ekeby är skriven i dialog med läsaren av en författare som sitter uppe på natten, skriver ner skrönorna från långliga tider, och då och då utropar: "O forna tiders kvinnor!".

Man kan inte säga att hon slog igenom med buller och bång, den då 33-åriga lärarinnan Selma Lagerlöf. Kritikerkåren var ljum och ansåg verket överlastat men Selma var full av mod och ville bli en diktare för folket. Och 1909 fick hon så Nobelpriset i litteratur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den var och förblir unik som den första icke-religiösa bok som fick spridning i bredare folklager i Sverige. Tidigare var det katekesen och psalmboken som gällde. Första upplagan var på 25 000 exemplar och inom tre år trycktes ytterligare 75 000 böcker. Som alltså skulle lära landets barn vad som var värt att veta. Det handlar om "Viborgska gatloppet" och "Slaget vid Svolder", och "Göken" och "Hjorten", "Livet vid fäboderna" och "De ätliga svamparna". Här kunde man av George Washington lära sig vikten av att alltid tala sanning, även om man hade sågat ner päronträdet.

Men läseboken var förstås begränsad till det som var lämpligt.  Läsebok för folkskolan skapades i en tid av nationsbyggande och identitetskapande och den gav oss vår nationalsång, den formade det  som länge var en nationell litterär kanon och de många skildringarna av den svenska naturen har nog spelat en avgörande roll för föreställningen om naturkänslan som något mycket svenskt. Och den kom också så småningom att kallas för en "nationalolycka" av Ellen Key.

Idag kan den tyckas vara både lite löjlig, bisarrt nationalistisk och en rätt charmerande äldre variant av Bill Brysons populärvetenskapliga succé En kortfattad historik över nästan allting. 

Måns Hirschfeldt har läst dikter, fabler och landskapsbeskrivningar och talat med fil.dr. Inga-Lisa Petersson om Läsebok för folkskolan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Poeten som skrev triumfatoriskt om att finnas till, trots allt, var ingen vek viol, avskuren från omvärlden.

"Triumf att finnas till" är ett insisterande på att leva på yttersta grenen förbrukandes all energi som finns inkapslat i människolivets kärna. Men den bär också på en vemodig medvetenhet om lidandet och om ändligheten. Det arga ruskandet på huvudet, vägran att godta taskiga premisser.

Jenny Aschenbrenner om dikten ”Triumf att finnas till” och om Södergran bortom myterna.

I avsnittet hörs Karin Renqvists tonsättning av Edith Södergrans dikt ”Triumf att finnas till”.

Medverkar gör också litteraturforskaren Agneta Rahikainen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett tag hade hade de det nog rätt fint - den 23-åriga Harriet Bosse och den 52-åriga August Strindberg. I maj 1901 gifte sig de sig, samma år som han gjorde klart det mångskiftande och chockmoderna dramat "Ett Drömspel".

Det skulle dock ta hela sex år till premiären på pjäsen som Strindberg helt avspänt kallade "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn."

"Men luften... sinade hemma hos Herr världstrött och Fru världshungrig."

Förutom från det egna kaotiska äktenskapet har "Ett drömspel" influenser från buddhismen, den indiska mytologin och Freuds "Drömtydning".

Recensionerna 1907 var förbryllat negativt-positiva och regissören Olof Molander planerade en åttonde uppsättning på dödsbädden. Jenny Teleman berättar om dramat som egentligen är en konstfilm och en hästspark till lönearbetet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fasadens åtta miljoner mörkröda tegelstenar, varav en miljon handslagna, ger byggnaden enhetlighet, samtidigt som det kryllar av konstnärernas stora och små utsmyckningar av torn, tinnar, terrasser, nischer, innerväggar och fasader.

Det finns mycket att titta på och begapa, och det gör troget mängder av turister. I porten där guidningarna börjar surrar världens alla språk, och i stadshuset gifter sig många par varje vecka.

Några av de som arbetade med stadshusbygget, intervjuades av Stadsmuseet i mitten av 1970-talet. Deras röster hördes i utställningen "Vi som byggde stadshuset" som visades på Stockholms Stadsmuseum 2023.

En Klassiker av Karsten Thurfjell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

 Ingmar Bergman visste att han med Nattvardsgästerna gjorde en film som var svår att tycka om.

Nattvardsgästerna handlar om prästen Tomas som börjar tvivla på sin tro, spelad av Gunnar Björnstrand. Andra kända skådespelare är Ingrid Thulin som Tomas älskarinna. Och så fiskaren spelad av Max von Sydow som är rädd för "kineserna" i en tid då kärnvapenhotet var en reell fara. Och fiskarhustrun spelad av Gunnel Lindblom.

”Nattvardsgästerna” spelades in vintern 1961-62 och hade premiär i februari 1963. Den här perioden, början av 1960-talet var en intressant tid i svensk film, förnyelsens tid. Bo Widerberg debuterade, Vilgot Sjöman debuterade, Jan Troell var på gång. 1963 grundades Svenska filminstitutet, på initiativ av Harry Schein, som ville se bättre svenska filmer.

Också för Ingmar Bergman var det dags för förnyelse. Han ville förenkla, något som många strävade efter just då. Förenkla betydde ”inte försköna”. Inte bjuda på vackert foto, vackert ljus, charmerande rollfigurer. Knapphet var nyckelordet. Det var därför man till ”Nattvardsgästerna” sökte sig till det glåmiga novemberljuset.

En Klassiker av Mårten Blomkvist

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är historien om en man som faller från 50:e våningen. För att gör att lugna sig själv under fallet, upprepar mannen vid varje våning han passerar, att än så länge är allt bra, än så länge är allt bra, än så länge är allt bra.

Det spelar ingen roll hur man faller. Det viktiga är hur man landar.

Franska regissören Mathieu Kassovitz var bara 27 år när han regisserade sin andra långfilm "Medan vi faller", eller som den heter på franska "La haine", Hatet. Kanske ett mer passande namn för en film som utspelar sig mitt under våldsamma upplopp i en Parisförort i början av 1990-talet.

Det var den första franska mainstreamfilmen som visade den franska förorten, den så kallade banlieuen för biopubliken.

Denna Klassiker gjordes 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den utspelar sig i en liten stad i norra Englands kolgruvedistrikt. Spinkiga femtonåringen Billy Casper hunsas i skolan, lärarna ger mer stryk än undervisning. Sådana som Billy ska ändå bara bli gruvarbetare. Han blommar upp när han fångar en falk och tränar den.

Regissören Ken Loachs ”Kes - falken” är ett gripande porträtt av en underskattad pojke och blev en älskad klassiker. Filmkritikern Mårten Blomkvist berättar om filmen där diskbänksrealismen mötte naturlyriken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Socker-Conny fick ett märkligt genomslag i ett välkammat satirsuget 1980-tals Sverige. En vulgär, livshungrig, pormaskig, tuschad dåre, i ett vuxenalbum som såldes i ditintills okända upplagor för en svensk seriebok.

Han dök upp i riksdagsdebatter om energipolitik, drog på bejublad scenturné och fick entusiastiska röster i kommunalvalet på Lidingö.

Konstnären, författaren och språklekaren Joakim Pirinen själv kvävdes nästan under sin skapelse - en vulgär Stockholmsskildring som omfamnar arbetslinjen.

Men varför älskades den fula och skräniga Socker-Conny så oerhört?

Jenny Teleman tänker att det kan handla om de blyga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det tog bara åtta år från debuten till Nobelpriset. Det kan tyckas märkligt men ”En dag i Ivan Denisovitjs liv” är en på många sätt märklig bok. Det är den första berättelsen om GULAG som publicerades i statliga medier i Sovjetunionen och är en ständigt aktuell berättelse om fångläger, grymhet och överlevnad.

Dmitri Plax berättar hur han som tonåring i Minsk kom i kontakt med ”En dag i Ivan Denisovitjs liv”. Eller kanske – om hur och varför han inte kunde läsa den då förbjudna boken.

Uppläsare: Erik Ehn.
Översättare: Hans Björkegren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många år före metoo fick de slemmiga mansfingrarna i Hollywood litterär form i Joyce Carol Oates ”Blonde”. Oates putsar det glänsande kristallprismat ”Marilyn”. V ser våra egna fantasier mångfaldigas i oändlighet och avslöjas alla som fluktare när vi stirrar på Marilyn och tjuvlyssnar på hennes andlösa haranger.

Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har läst om en klassisk roman. Uppläsare är Jenny Teleman och översättare Ullla Danielsson. Marilyn Monroe sjunger ”I wanna be loved by you”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tove Ditlevsens best-seller ”Gift” berättar om hon blir författare och missbrukare. Vi får också följa den unga Tove genom tre äktenskap..

Här skildrar Tove Ditlevsen sin fattiga uppväxt på Vesterbro i Köpenhamn, och i den tredje delen ”Gift” blir hon beroende av petidin efter en illegal abort men ”Gift” handlar framför allt om själva skrivandet som överlevnadsstrategi.

Det hon skrev kallas numera autofiktion, litteratur i gränslandet till det egna livet. Hennes eget iscensattes i hög grad i medierna. Hon lät sig fotograferas med skrivmaskin och cigarett, med kastruller och barn fast hon hatade att laga mat och såg sig själv som en underlig mor.

Hon är fortfarande en skandalomsusad celebritet i hemlandet Danmark, och ”Gift” den mest lästa och älskade av hennes böcker även om den väckte ett ramaskri då den kom ut. ”Hon väntade ju tills männen var döda”, säger författaren Olga Ravn.

1976 tog Tove Ditlevsen sitt liv, 58 år gammal.

I denna Klassiker av Katarina Wikars medverkar författaren Olga Ravn, författaren Lena Kallenberg och vi hör intervjuer med Tove Ditlevsen av Birgit Sunesson och Sonja Carlberg ur SR:s arkiv från tidigt 70-tal.

Kristina Törnqvist läser ur ”Gift” i översättning av Ninni Holmqvist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sara Lidman exploderade in på den svenska litteraturscenen med Tjärdalen 1953. Boken såldes i 48 000 exemplar och slog försäljningsrekord för debutromaner. Ett rekord som skulle stå sig ända till Ulf Lundell gav ut Jack, över tjugo år senare.

I romanen har bygdens olycksfågel, n'Jonas, trampat sönder en omsorgsfullt uppbyggd tjärdal och skadat sig allvarligt. Men ingen av byns bönder tar på sig att hämta hjälp – han lämnas istället för att dö.

Tjärdalen ställer tuffa moraliska frågor: Bär en by egentligen ansvaret för alla sina bybor? Även de mest eländiga och hopplösa?

Joakim Silverdal berättar att Sara Lidman är förnamnskändis i Västerbotten och har tittat närmare på Tjärdalens enorma succé.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Då var Paul Auster en okänd översättare och essäist. Succén blev ögonblicklig.

Det här var boken för alla som ville ha en ny sorts ironisk litteratur med smarta litterära referenser och resonemang, men fortfarande ville läsa en spännande berättelse. Snabbt kom det två delar till, blandningen av melankoliska detektiver och språklig undersökning var oemotståndlig och Auster, han blev ett världsnamn.

Själv tröttnade Paul Auster(som avled 2024) med tiden på alla frågor om New York-trilogin. Men berömmelsen har hållit i sig. Läsaren blir fortfarande lika överraskad som Paul Auster blev den där gången när någon ringde honom och trodde att han hade kommit till Pinkertons detektivbyrå…

En Klassiker av Mikael Timm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Molnet" från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria.

Kulturjournalisten Mikael Timm berättar hur Prins Eugen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar och vad det var i molnet som motiv som lockade honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När hela världen översvämmas av en flodvåg tar familjen med vänner sin tillflykt till en flytande teater. Men teatern skrämmer: inget är vad det verkar vara och familjen finner sig inte till rätta förrän de själva bestämmer sig för att sätta upp en teaterföreställning.

Med en peruk blir Misan en primadonna. Med ett svärd blir Homsan en Hamlet. Och vill man att någon ska ta en på allvar – ja då är det bäst att tala på hexameter. Farlig midsommar är samtidigt en bok om att möta stor fara och stor lycka.

Ulrika Milles, litteraturkritiker som gör ”Milles & Marcus Muminpodd” med Claude Marcus, berättar om hur sagan kommenterar den politiska verkligheten som Tove Jansson verkade i. Skådespelaren Ana-Yrsa Falenius ger röst åt ett par av invånarna i Mumindalen.

En Klassiker av Hedvig Weibull.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under första världskriget var Thiel en av landets absolut mest förmögna personer. Tillsammans med kumpanen Knut Wallenberg finansierade han Sveriges första badort av kontinentalt snitt, Saltsjöbaden, komplett med elektrisk järnväg och förnämt hotell. Likaså utbyggnaden av malmfälten i Kiruna – som skulle bli hela nationens kassakista under det kommande seklet. Dessutom lät han bygga ett bländvitt galleri för sin konst på Djurgården i Stockholm.

Tio år senare hade han förlorat alltihop. Förmögenheten försvann i den så kallade deflationskrisen, som svepte över världen under 1920-talet. Den nya hustrun dog ung – och galleriet fick säljas till staten.

I "Vara eller synas vara" beskriver Thiel med eleganta formuleringar och en författares blick både sin uppgång och sitt fall. Framför allt går han hårt åt Knut Wallenberg, som lär ha genomdrivit att boken inte skulle ges ut förrän flera decennier efter bägge deras död. Och – inte minst – sig själv.

Det är Kulturredaktionens Mattias Berg som har gjort den här klassikern om Ernest Thiels minnesbok. I programmet hörs även Mikael Cohen, som uppläsare samt Jussi Björling och Sylvia Lindenstrand som framför en av Thiels egna tonsatta dikter. Dessutom konstkritikern Ingela Lind i ett kort klipp ur radioarkivet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Joe Buck, spelad av en då okänd Jon Voigt, är en ensam och vilsen själ som tröttnar på sitt jobb som diskare i Texas. Han vet att han ser bra ut och klädd som riktig cowboy tar han bussen till New York, där han tänker göra succé som manlig eskort. Med den listige Ratso, Dustin Hoffman, som kompanjon gör de två sitt bästa för att förverkliga sina drömmar.

Ludvig Josephson berättar om John Schlesingers film från 1969 som knappast någon trodde på, men som blev en klassiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter upploppen i Detroit 1967, när ”The White Flight” inleddes, flyttade större delen av stadens vita befolkning ut till de rikare förorterna. De svarta blev kvar i en allt ödsligare innerstad. Som en omvänd gest valde Mike Kelley att placera sin huskopia mitt i centrala Detroit, på tomten till Museum of Contemporary Art Detroit. 2010 höll Mike Kelley i dopceremonin för sitt konstverk.

Huset har en publik och en hemlig del. Vad finns egentligen i den labyrintiska källarvåningen, dit väldigt få personer fått tillträde? Anna Tullberg letar efter nedgången till källaren i Mobile Homestead.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Clarice Lispectors litteratur fortsätter att verka och förbrylla. "Stjärnans ögonblick" är den sista roman som kom ut medan hon fortfarande levde, en metaberättelse om att skriva, om att solidarisera sig med en av världens allra minsta, om att dö med sin gestalt.

Clarice Lispector låter i romanen den manliga författaren Rodrigo S M våndas över sin skapelse, Macabéa, en kvinna som inte gör något som helst väsen av sig, en ur den anonyma massan i Rios slum.

Katarina Wikars vrider och vänder på "Stjärnans ögonblick." Författarna Anneli Jordahl och översättaren Örjan Sjögren medverkar ur radions arkiv. Vi hör också citat ur radioteaterföreställningen "Stjärnans ögonblick" i regi av Magnus Berg.  Och uppläsare ur nyöversättningen av romanen är Simon Reithner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När agent Cooper dricker sin första kaffe i Twin Peaks  öppnas nya dimensioner med jättar, röda draperier och drömmar. Den intellektuella såpoperan kallade man den. En defekt spegelbild av dåtidens Amerika.

Lisa Bergström återvänder till tv-soffan utanför Norrköping och minns hur hon som tolvåring använde lila glittrande läppstift för att se ut som den döda Laura Palmer.

Konstnären Tova Mozard var i samma ålder när hon såg ”Twin Peaks”. Vi hör också Gunnar Bolin intervjua regissören David Lynch.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots att låten ”Lust for life” kom nästan 20 år innan ”Trainspotting” lanserades är det svårt att frånkoppla Iggy Pops låt från filmen. Intro-scenen är så igenkännbar att till och med ”The Simpsons” har gjort parodi på den, trots de tunga ämnen som behandlas i filmen.

Att en roman skriven på skotsk slang om unga, tunga missbrukares liv skulle översättas till en internationell filmsuccé känns långt ifrån en självklarhet. Filmen väckte också blandade reaktioner när den kom.

Vad innebär det att ”välja livet”? Rasmus Grosin ser om ”Trainspotting” från 1996, och blir golvad igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här blandas medeltid och 1890-tal. I den uppländska medeltidskyrka mitt i byn kyrkan förvarades S:t Jacobs relikskrin som beslagtogs av Gustav Vasa. I slutet av förrförra seklet gjorde man en drastisk renovering och fönstren fick sin tredelade form och kyrkan vitrappades.

Klassikern sändes första gången 2012.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medierna älskade den finlemmade, kortklippta författaren med rådjursögonen. Francoise Sagan i sin tur älskade snabba bilar och fester. Hon blev den illusionslösa ungdomens ansikte.

Francoise Quoirez som hon egentligen hette, var 18 år när hon 1954 debuterade med kortromanen ”Bonjour tristesse”, eller ”Ett moln på min himmel” som den först kom att heta på svenska. Hon hade skrivit den på tre veckor efter att ha relegerats från en klosterskola.

Sandra Stiskalo berättar om hur debutromanen och författarskapet har kommit att omvärderas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historien om Ali, Massoud och Louise fick miljonpublik då den visades på SVT i mars 2000. Men deras öde fångade inte bara publikens hjärtan. Den visade också en ny sida av Sverige, som inte skildrats tidigare på i svensk drama på samma sätt och som skapade en debatt där manusförfattarna också fick svara på frågor om flyktingpolitik och Sverigebilden.

Men framför allt var det en serie som fick sin publik att både skratta och gråta. Där rollfigurerna fick vara komplexa. Och som kom under en tid då ord som mångfald och mångkultur precis hade börjat användas för att beskriva Sverige. Men det finns delar av både serien och den efterföljande debatten som är kusligt lik dagens samhälle, en kvarts sekel senare.

Saman Bakhtiari har sett om ”Det nya landet” och pratat med manusförfattaren Peter Birro.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jenny Aschenbrenner djupdyker tillsammans med filmvetaren Stefan Ramqvist i regissörens Howard Hawkes klassiska filmatisering av Ernest Hemingways roman.

”Att ha och inte ha” från 1944 är en film mycket mer minnesvärd för sina rappa replikskiften och laddade stämningar än för sin intrig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En medelålders kvinna åker upp i Alperna och när hon vaknar på morgonen är hon ensam bakom en osynlig vägg. På andra sidan kan hon se människor, som stelnat i sina gester. Hon finner sig i situationen. Nu måste hon lära sig att överleva: mjölka, hugga ved, odla.

Författaren Marlen Haushofer levde ett borgerligt liv i en österrikisk småstad. 1963 kom ”Väggen” ut, och den blev hennes mest kända roman även om berömmelsen var postum.

Kvinnan i ”Väggen” skriver ner sin redogörelse, en dagbok på baksidan av några almanacksblad över dagarna som går. Om vänskapen med djuren. Om meningen med livet. Och här finns också dramatik, en osynlig fiende som rubbar balansen. Vad är ont och gott? Vad är gemenskap och vad är ensamhet?

Kritikern Rut Halldén skrev om Marlen Haushofer att ”det är som om hon slitit av ögonlocken för att bättre kunna se.”

Katarina Wikars ger sig in bakom ”Väggen”, som uppläsare hör vi Anna Godenius och medverkar gör också bokens första översättare Per-Erik Wahlund i en inspelning från sent 90-tal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett av rockvärldens enklaste och mest välkända riff uppstod i ett drömlikt tillstånd under ett blommande äppelträd och blev en hyllning till de körkortslösa och kollektivtrafiken i Berlin.

Texten skrev Iggy på uppstuds i studion, precis som många låtar på albumet ”Lust for life”. Lösa textfragment upprepades medan det riff som gitarristen Ricky Gardiner skapat som i en dröm malde på. Några rader stal han rakt av från en dikt av Jim Morrison, en av hans egna idoler, som i sin tur inspirerats av beatpoeten Jack Kerouacs ”På drift”.

Anna Tullberg berättar bakgrundshistorien till ”The Passanger” försommaren 1977 i Berlin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Elizabeth Smart var född 1913 i Kanada. Hon började tidigt skriva poesi. Men för att verkligen kunna skriva trodde hon att hon behövde drabbas av Den Stora Kärleken. Hennes övertygelse var att bara en poet kunde väcka den sanna kreativa elden i hennes bröst. Det var då som George Baker steg in på arenan.

Författaren Pamela Jaskoviak som länge fascinerats av Elizabeth Smarts roman berättar historien om denna klassiker och som uppläsare hör vi konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff.

Det finns en handling i boken – en kvinna älskar under kval en namnlös gift man och blir gravid med honom. Formen är ett prosalyriskt collage där högstämt patos varvas med vardagliga anekdoter och fragment ur Höga visan. Själva språket har huvudrollen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har kallats världens mest kända antikrigsmålning. Pablo Picassos enorma svart, vit, grå Guernica som han målade på sex veckor till världsutställningen i Paris 1937. En målning som var en reaktion på Hitlers bombningar av den baskiska staden som bär samma namn.

Picasso förbjöd sen att målningen skulle återvända till Spanien innan landet åter igen blev en demokrati. Det blev en lång och krånglig väg innan den stora svartvita målningen åter rullades ut i Madrid och återbördades till spanjorerna.

Cecilia Blomberg tar oss bakåt till historien och till målningen som till sist hitta hem i en sal på museet Reina Sofia i Madrid där hon också träffat Raúl Martínez Arranz som är chef för samlingarna fram till 1939.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En telefon ringer. Hon svarar för sent. Han trycker aldrig ner dörrhandtaget.

Hongkong 1962. Ett kort möte i trappan på väg till nudelstället eller i den smala hallen hos frun som spelar kort hela tiden. Klackarna mot stenläggningen. Så många olika höghalsade ärmlösa sidenklänningar hon har. Det som inte blev kan man viska i en spricka i en sten sedan.

Katarina Wikars ser om ”In the mood for love” från 2000. Och hittar dessutom en specialutgåva med de bortklippta sluten.

Det sägs att regissören Wong Kar-wai fick skynda sig att klippa klart filmen till Cannesfestivalen och tog bort alla kärleksscenerna, komprimerade och förtätade.

Uppläsare: Ulph Nyström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pjäsen var den amerikanske dramatikern Eugene O'Neills gåva till sin hustru Carlotta på deras tolfte bröllopsdag men den fick inte sättas upp förrän efter hans död.

”Ett skådespel om gammal sorg, skrivet med blod” kanske inte var den roligaste av presenter, men handlade om författarens egen uppväxt.

I Jenny Telemans Klassiker hör vi förutom skådespelarna på Dramatens scen 1956, Inga Tidblad, Lars Hansson, Jarl Kulle, Ulf Palme också skådespelerskan Anita Björk berätta. Hon var på den omvälvande premiären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Maus" handlar om författarens föräldrar och vad de upplevde under Förintelsen. Den började publiceras i korta stycken i början av 80-talet, men var inte helt klar förrän 1991. 1992 blev den, som första serieroman, belönad med Pulitzerpriset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men många fängslades av Robert De Niros porträtt av taxichauffören, som såg sig som ”Guds ensamma man” och förtärd av hat och bitterhet ville göra upp med ”avskummet” på New Yorks gator.

Mårten Blomkvist berättar om en film som upprörde när den kom men blev Martin Scorseses genombrott och idag är en modern klassiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I december 2022 toppade filmen tidningen "Sight and Sounds lista med världens hundra bästa filmer, baserat på 1,639 kritikers och filmkännares omdömen.

”Jeanne Dielman” handlar om änkan Jeanne som bor i en enkel men välordnad lägenhet i Bryssel där hon noggrant och på samma vis varje dag, lagar mat, städar, bäddar, handlar, gör sina inköp, går till banken. Hon har två extrainkomster, dels passar hon grannens baby en stund varje dag, dels säljer hon sex till fasta kunder på fasta tider varje dag. 

Akerman etablerade redan här sin estetiska stil, långa tagningar med fast kamera, inga pålagda ljud -eller musikeffekter, en filmstil som liknar konstinstallationens.

Filmen har tolkats i feministiska och modernistiska termer, vem är Jeanne Dielman, vad driver henne? Hon befinner sig i skärningspunkten mellan ett respektabelt och ett mycket utsatt liv, och filmen visar sig trots sin monotona och långsamma stil vara en antik tragedi, tycker teaterkritikern Maria Edström gjort Klassikern om Chantal Akermans film.

Vi hör också avsnitt ur en intervju gjord med Akerman 2009, sex år innan hennes död för egen hand 2025, 65 år gammal. Själv kallar Akerman ”Jeanne Dielman 23, quai de Commerce 1080 Bruxelles” för ett kärleksbrev till modern och menade att den nog var hennes bästa film.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men ingenting tyder på att härskaren Vlad Tepes Dracula, sin legendariska brutalitet till trots, någonsin livnärde sig som vampyr.

Ludvig Josephson, producent för skräckprogrammet Creepypodden i P3, reder ut begreppen. 

Uppläsning: Beppe Wolgers ur radioprogrammet Du, Dracula från 1974.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gjorts ett otal filmatiseringar av Dracula. Att två så totalt olika versioner som Herzogs och Coppolas båda så väl framställer sin tragiske antihjälte säger mycket om urkraften i Bram Stokers berättelse.

I Francis Ford Coppolas Bram Stokers Dracula från 1991 gestaltas han av Gary Oldman. Ibland rör han sig på Londons gator, sökande efter sin sedan hundratals år förlorade kärlek, iklädd i hög hatt, med svallande hår och blå glasögon. Likt en Elsa Beskows Farbror Blå som i sin ungdom kunde varit medlem i Led Zeppelin.

Ludvig Josephson, producent för skräckpodden Creepypodden i Sveriges Radios P3, förmedlar sina intryck av de två porträtten av greve Dracula. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Jösses flickor – befrielsen är nära” från 1974 har satt djupa spår i den svenska kulturen. Jenny Aschenbrenner fördjupar sig i flickorna som höjde sina röster för att höras, också för barnens framtids skull, tillsammans med dramatikern Malin Axelsson som 2006 skrev uppföljaren ”Jösses flickor – återkomsten”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Där satt han, Englands mest uppburne författare Charles Dickens och bet sig fundersamt på nagelbandet. Vid 31 års ålder var livet perfekt. Den unga drottning Victoria låg och sträckläste hans Oliver Twist till långt in på nätterna och han sålde som smör, finare kunde det liksom inte bli.

Men ändå … Alla bara talade om pengar nuförtiden. De som hade några. Rastlöst bläddrande i en rapport om barnarbete och nödbostäder bland de fattigaste kom han på det: Kanske en julsaga om orättvisa?

Så föddes han, figuren Ebenezer Scrooge, en trästelt vresig, obeskrivligt girig gammal herre, kurande över sina guldmynt, för snål för att att ens tända i spisen. Julen avskyr han. Och allt annat med. Men en natt får han besök av julens tre andar …

Vad vann Scrooge och julen på den natten? Och vad förlorade kanske vi undrar Jenny Teleman i denna jul-Klassikern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Målningen mäter 6,5 x 13,5 meter och är baserad på legenden om den nakne kungen som ska offras för att det varit missväxt. Som pendang i trapphallen på Nationalmuseum hänger en ljusare målning av samme konstnär, där den unge Gustav Vasas tågar in i Stockholm midsommaraftonen 1523.

Detta är en Klassiker av Kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson från 2009.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den brittiska filmregissören Ridley Scott tog med kunskaper om scenografi och reklam när han gjorde ”Alien” 1979. Ett framtida rymdskepp tar av misstag ombord en okänd organism - ”den åttonde passageraren”.

”Alien” blev en omsorgsfullt genomarbetad skräckupplevelse, gjord med känsla för stil. En konstnär, schweizaren H R Giger, blev betydelsefull för filmens look. Filmen väjde ändå inte för explosiva chockeffekter. Det blev en succé som fått flera uppföljare.

I ”Klassikern” berättar filmkritikern Mårten Blomkvist om den första ”Alien”-filmen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bruce Springsteen, Kate Bush, Whitney Houston, Prince och Madonna. Väldigt många artister kom att använda sig av den här effekten under 1980-talet, likaså Beyonce, Lorde och Taylor Swift i samtiden.

"In the air tonight" som startade trenden för mer än fyrtio år sedan har åldrats bättre än Phil Collins egna karriär. 2020 blev låten återupptäckt genom en reaktionsvideo på Youtube och hamnade på en av Billboards topplistor. Den var med i första avsnittet av Miami Vice, Eminem och Family Guy har refererat till den och den har även blivit en viral genom ett rådjur.

Men i Klassikern tar vi det från början:

Året är 1980 och musikern Phil Collins har varit på den lokala puben med några vänner, men nu är han hemma, arg och ledsen. Han går genom en svår period, en jobbig skilsmässa som uppstått på grund de långa turnéerna med bandet Genesis. Collins är ensam i sitt hus. Det stora sovrummet har gjorts om till en hemmastudio och han sätter igång och börjar jobba.

Han programmerar ett trumkomp och spelar sedan en ackordföljd som börjar med ett Dm, som han själv kallar för ett av de mest sorgliga ackorden...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

August Strindberg satt i Bayern vid förra seklets slut och var sur på allt från samhället till gredelina biljardbollar, och inte minst hela kvinnosaken. Han fattade pennan mot dessa ”kvinno-marodörer” och började skriva ”Fadren”.

Ett ”sorgespel” om Ryttmästaren som av sin hustru Laura fås att tvivla på att han är far till sitt barn Bertha. Språket, den dramaturgiska precisionen och det komplicerade mansporträttet gör att pjäsen fortfarande är så levande.

Utdrag ur August Strindbergs ”Fadren” i Radioteaterns 1998 i regi av Staffan Valdemar Holm och i radioversion av Anders Carlberg. Medverkande: Krister Henriksson, Stina Ekblad, Anna Björk, Gunnel Lindblom, Per Mattsson, Jan Waldekranz.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carmen är idag är mycket populär opera och anledning till detta ligger i de lättlyssnade, välkända melodierna och den gripande berättelsen. Men en utmanade historia med tragiskt slut var inte det som publiken i Paris var vana vid.

Men vem är hon, den starka, stolta och frihetsälskande huvudpersonen? Britta Svanholm Maniette berättar historien om Carmen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stefan Zweig var var en av mellankrigstidens mest lästa och upphöjda författare. Vart han kom mottogs han som en stjärna, hans läsekrets var enorm och han älskades av både läsare och kritiker.

Zweig var en produkt av sekelskiftets Wien, en tid som han beskriver med en glödande kärlek i ”Världen av igår”. Hans nästan överspända dyrkan av framstegsoptimismen, moderniteten, den nya musiken, dramatiken och romankonsten gör fallet så mycket svårare för Zweig att uthärda. Det fall som det stora Habsburgska väldet drabbades av efter första världskriget, ett fall som förvärrades under trettiotalet när nazismen drog in.

Han skrev sina memoarer strax före sitt och hustruns självmord i exilen i Brasilien 1942.

”Världen av igår” är både en beskrivning av en en döende kultur och en kärleksförklaring till konsten och litteraturen. Zweig kände alla litterära storheter i sin tid. De tog emot honom i sina hem och han var på samma nivå som Thomas Mann eller Rilke. Idag är det mesta Zweig har skrivit bortglömt men ”Världen av igår” lever som en litterär klassiker.

En Klassiker av Gunnar Bolin.

Uppläsare: Sven Ahlström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filmregissören och radioproducenten Richard Dinter om en ensam sång som lyssnats på av miljoner, i en version som tycks uppstå i det ögonblick man hör den.  

Och utan ”Mr. Tambourine man”, turnéerna och de där skivorna Dylan brände ur sig under knappt ett år, ingen Bruno K Öijer, ingen tafatt litteraturpanel i tevestudion när Nobelpriset tillkännagavs i oktober 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han är som en renässansmänniska där han går ut ur en film och in i nästa. Skägget är tätt och mörkt brunt med några gråa stråk. Han har ofta cowboyboots och skjortor med komplicerade mönster. Anna Tullberg ser film efter film och funderar hur det skulle vara att få röra vid hans skägg.

Klassikern som sänds med anledning av Kris Kristoffersons död är ursprungligen ett Klippt&Skuret från 2001.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En tragedi om hur illa det kan gå när makt ska flyttas mellan generationerna, men kanske främst en pjäs om att ha och vara en far. Med tre döttrar. Eller två söner.

Och ett väldigt stort ego.

Jenny Teleman har valt sina tre favoritrepliker i Kung Lear, som på olika sätt pekar mot framtidens teater och dess kärnfamiljer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bruno K. Öijer har kallats mycket genom åren. Svart dödsdemon och rebell, men också Guds gåva till mänskligheten berättar han för Björn Jansson i Klassikern, men han vill inte ha några stämplar på sig, han vill vidröra människor med sin poesi.

”Giljotin” som gavs ut 1981 är hans mest citerade diktsamling, med långdikterna ”Terror, du tar min hand”, och ”Hey Ängel”. I diktsamlingen finns också en avdelning kortare haikudikter. 

Han har turnerat med sina dikter för fullsatta hus, och uppträtt med musiker som Joakim Thåström, John Holm och Kent. 

Det är elektrifierat att uppföra dikterna live, säger han. Och jämför med en bluessångare. Om jag inte fick möta min publik med dikterna, det vore som om en bluessångare bara fick spela in skivor men inte uppträda på scen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ändå har tv-serien fått mycket mindre uppmärksamhet än romanerna. Men det här är ett storslaget barockkonstverk i sin egen rätt med skådespelare, miljöer, manus och Max Richters musik i exakt takt och ton.

Lenùs relation till den jämnåriga Lila är berättelsens bränn- och smärtpunkt. Deras kvinnliga vänskap, som det brukar sägas, men nog lika mycket deras livslånga ovänskap och konkurrens. Inte minst om mannen, Nino, kärleken.

Runt omkring de här två magiska flickorna finns kvarterets verklighet. En klunga höghus mitt i ingenting. I tv-serien har det här blivit en medvetet teatral plats: en scen för de ibland nästan operamässigt stiliserade konflikterna. Med utsuddade färger, platta fasader och ödsliga översiktsbilder.

Tematiskt kretsar det kring våld och tid: vad det gör med oss. Men också om läsning, bildning, utbildning. Världen som Lenù med tiden tränger upp i, en högre sfär på många sätt lika komplicerad som fattigkvarterets lägsta krets, Men som ändå ger Lenù, liksom läsarna och tittarna, en liten nypa frisk luft. Och en nödutgång in i ett annat liv.

Allt börjar lika dramatiskt i både böckerna och tv-serien. När Lilas vuxne son ringer den åldrade Lenù mitt i natten och berättar att hans mamma försvunnit spårlöst. Det är då Lenù, i den första av alla seriens vackra voice over, säger att hon beslutar sig för att skriva hela historien om Lila. Sin mer eller mindre fantastiska väninna - som härigenom blir 2000-talets mest fantastiska fiktiva figur hittills. I både text och bild.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi får följa Antonio, Gianni, Nicola och Luciana under trettio turbulenta år i Italien, från andra världskriget fram till sjuttiotalet:  ”Vi ville förändra världen men det var världen som förändrade oss”.

Anneli Dufva samtalar med filmkritikern Ronny Svensson om den italienska filmregissören Ettore Scolas "Vi som älskade varann så mycket" från 1974. Enligt Ronny Svensson är det ”historiens bästa film”.

Ettore Scola (1931-2016) gjorde debut som filmregissör 1964 men slog igenom internationellt först med ”Vi som älskade varann så mycket”. Senare gjorde han lika framgångsrika ”Fula, skitiga och elaka” och ”En alldeles särskild dag”.

Denna Klassiker sändes första gången 2009.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

 ”Vi var fula killar med knasiga kläder och långt hår, precis vad underhållningsindustrin behövde, åt helvete med alla vackra hippie-band!” sa Frank Zappa i sin självbiografiska bok 1989.

Året var 1966 och Mothers of Invention debuterade med Freak Out!, ett av rockens första dubbelalbum. Freak Out! var inte en skiva som byggdes kring en eller två hitlåtar utan här stod varje låt för sig själv. Alla hängde ändå ihop genom sin satiriska ton och det vi idag skulle kalla attityd.

Mothers, som började som ett bluesbaserat band på kaliforniska landsorten kom till Los Angeles som outsiders.  De möttes av plastiga folkrockgäng som spelade riktigt lam musik.

Innan skivan släpptes var gruppen tvungen att byta namn. På skivbolaget var man övertygad om att det inte skulle bli några radiospelningar med ett gäng fula killar som kallade sig för The Mothers. Då uppfann gruppen The Mothers of Invention.

Redan från första albumet lade Zappa ut kursen, en mycket medveten mediastrategi. Att vara excentrisk, d v s att bryta normer både inuti och utanför musiken.

Freak Out! bröt vaneseendet. Den var provokativ och nyskapande. Och rolig.

En Klassiker av Mia Gerdin och Peter Öberg från 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Manus skrevs av författaren Per Anders Fogelström och den andra huvudrollen spelades av Lars Ekborg. Filmen utspelar sig i Stockholms skärgård dit två unga nyförälskade människor flyr undan vardagens tristess och bråkiga föräldrar. "Vi har gjort uppror, Monika", utropar en glad Harry på skäret.

En repa på filmen förlängde inspelningen på Ornö och det blev en romans på riktigt mellan Harriet Andersson och Ingmar Bergman.

Harriet Andersson visar Lisa Bergström gulnande internationella pressklipp där "Sommaren med Monika" blev "Monika – the story of a bad girl."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Jak spelar dik matt" har det stått på ett språkband över de båda schackspelarna i Täby kyrka. Spelet är över. Döden har vunnit. Albertus Pictors målning är både en klassiker i egen rätt och den stora inspirationskällan till mötet mellan riddaren Antonius Block och Döden i Ingmar Bergmans film "Det sjunde inseglet".

Att kunna spela schack räknades på medeltiden till en av det sju "färdigheterna" som en adelsman förväntades behärska. Han skulle kunna rida, simma, dikta, fäkta, skjuta med pilbåge, fånga fåglar och spela schack. Att schackspelandet kom att spridas över hela Europa var mycket tack vare en norditaliensk munk som hette Jacobus de Cessolis. Hans bok "Schacktavelsleken" blev en av senmedeltidens mest spridda texter. Jacobus använde schackspelet och pjäserna som liknelser för olika stånd och yrkesgrupper samlade mängder av allegoriska berättelser som kunde vara såväl uppbyggliga som underhållande. De väckte genklang i ett samhälle där alla hade sin givna plats och sin bestämda position, precis som på ett schackbräde.

I Klassikern tar Måns Hirschfeldt med oss upp på orgelläktaren i Täby kyrka där Albertus Pictor fångat kampen mellan liv och död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden.

Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Och vad hände i kroppen när bilden väl kom fram?

En Klassiker från 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under senhösten 1969 gjorde Rolling Stones en turné i USA. Bandet planerade en gratiskonsert på den amerikanska västkusten i början av december, tillsammans med flera av den tidens stora band. Det skulle bli en upprepning av framgången med Woodstockfestivalen i augusti samma år, ett Woodstock West. Med Rolling Stones som huvudattraktion, som skulle kröna dagen med ett framträdande efter solnedgången.

Dokumentärfilmarna, bröderna Albert och David Maysles, följde Stones USA-turné och filmen, "Gimme Shelter", skulle avslutas med den planerade friluftskonserten. Så blev det också men festivalen i Altamont blev ingen lycklig pendang till Woodstockfestivalen. Det mesta kom att gå fullkomligt fel.

I filmen följer vi förberedelserna inför eventet, medvetna om hur det slutar, medan de inblandade inte gör det. Själva vetskapen om den obönhörliga utvecklingen förvandlar vad som skulle bli en dokumentär till ett ödesdrama.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I 1950-talskomedin "Semestersabotören" mötte världen för första gången monsieur Hulot. Han spelades av regissören själv, Jacques Tati, som virrade till det mesta på en liten badort.

Det var roligt, det var franskt, det blev ett internationellt genombrott och många svenskars älsklingsfilm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur skriver man om det allra svåraste, det man kanske själv inte förstår? Och hur kommer det sig att känslor som sorg och förtvivlan, åtrå och glädje kan finnas inuti en människa på en och samma gång?

Några svar finns i Marguerite Duras lilla och samtidigt mycket stora roman "De små hästarna i Tarquinia" från 1953. Berättelsen kretsar kring en handfull sommarlediga vänner vid kusten i Italien vars dagar flyter ihop i hettan över för många Campari bitter. I bergen intill har en minröjare just sprängts till döds. Minröjarens föräldrar dröjer sig kvar, vägrar skriva på dödsattesten och samlar sonens söndersprängda kropp i en tvållåda de fått av specerihandlaren i byn.

Vad innebär det egentligen att semestra i närvaron av djup sorg och förtvivlan, och för vilka är en sådan semester möjlig? Det frågar sig författaren Balsam Karam i Klassikern.

Uppläsare: Christina Höglund

Översättare: Suzanne Palme

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Berättelsen om ”Visa från Utanmyra” börjar tidigt 1960-tal. Stora förändringar sker i samhället, i städerna river man gamla kvarter och bygger nya. Även inom svensk jazz sker förändringar: The Beatles är inne, storbandsjazzen är ute och jazzmusikerna får därför färre jobb.

Pianisten Jan Johansson inser att han behöver ett nytt musikaliskt projekt för att klara sig, han går till biblioteket och letar i arkiven. Där hittar han en tjock bok, ”Svenska låtar”, en samling med 24 böcker fulla med folkmusik som musikforskare upptecknade under början av 1900-talet.

En dag hittar han "Visa från Utanmyra" och blir nyfiken.

Journalisten Irma Norrman berättar historien bakom Jan Johanssons tolkning av ”Visa från Utanmyra”. I programmet medverkar Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget.

Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit Francis Ford Coppolas egen apokalyps.

Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu skördar den ännu större framgångar efter att den klätts i countryskrud av Luke Combs. Men vad gjorde han som inte Chapman gjorde redan på 80-talet? Inte mycket, säger kulturredaktionens Lisa Wall.

I Klassiker får du förklaringen till varför en folksångaren Tracy Chapmans debutplatta kunde nå en världspublik.

Från det falska kollektiva minnet om hennes framträdande på Live Aid-galan till en uppvisning i gemenskap på Grammygalan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En del konstverk behöver sekler för att bli klassiker. En del blir det på en gång. Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot är 124 sidor lång på originalspråket. Om denna text har det skrivits tusentals sidor. Dramat om de två luffarna blev klassisk samma kväll den mötte sina första åskådare 1953.

Ändå var det nära att Godot inte nådde publiken.

I Klassikern berättar Mikael Timm historien om hur pjäsen blev uppsatt och blev till en teaterklassiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har både blivit hånad och dödförklarad, gått från att vara en hemlighet till att bli allmängods.

Följ med Saman Bakhtiari på en resa från Chers ”Believe” då ”autotune”blev känd för allmänheten via oljebranschen där teknologin har sitt egentliga ursprung ända fram till Jay-Z .

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den första romanen "En man med många talanger" kom ut 1955. Fram till 1991 gav Patricia Highsmith ut ytterligare fyra böcker om Tom Ripley. I USA blev han aldrig riktigt populär. Böckerna ansågs alltför omoraliska, då hjälten var en skurk och psykopat som dessutom aldrig fick något straff.

Flera av böckerna har filmats genom åren och Tom Ripley har spelats av Alain Delon, Dennis Hopper, Matt Damon, John Malkovich och Barry Pepper. 2024 går den som serie på Netflix med Andrew Scott som Ripley.

I Klassikern samtalar Heléne Alm med psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, som liknar romanerna om Tom Ripley ”vid en sängkammarfars minus sängkammaren och minus farsen.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sagofilmatiseringen var ett av stora filmbolaget MGM:s prestigeprojekt, det fick kosta och det var inte viktigt att det lönade sig. Känslan av överdåd är tidlös.

Det är både fascinerande och kusligt att följa Judy Garlands Dorothy. Hon är vilse i ett Technicolorland med en mordisk häxa. Färgerna glittrar, sångerna är klassiker, inklusive drömska ”Over the rainbow.”

Elton Johns hit ”Goodbye yellow brick road” handlade långt senare om att tacka nej till glittret och vilja hem till det genuina.

Filmkritiken Mårten Blomkvist berättar om drömvärlden som kan vara en mardrömsvärld och som fortsätter att fängsla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den såldes 2010 på auktion i London för motsvarande fem miljoner kronor och har sedan dess kunnat ses på Neue Nationalgalerie i Berlin.

Hennes genombrott kom sent, Lotte Laserstein var 87 år då en gallerist från London kom hem till hennes lägenhet i Kalmar och såg alla målningarna från åren i Berlin, som hon hade fått med sig från Tyskland, när hon som judinna hade tvingats fly nazisterna 1937.  Hon lyckades i alla år i Sverige försörja sig på att göra porträtt på beställning och blomsterstilleben.

”Kväll över Potsdam” från 1930 räknas som höjdpunkten i hennes produktion. Bakgrunden målade hon på en takterrass i Potsdam, resten i ateljén dit den stora träpannån hade fraktats.  I efterhand laddades målningen med en ödesmättad berättelse den kanske inte hade från början.

Medverkar gör Mårten Arndtzén, konstkritiker och Odile Nunes, skådespelare som läser ur pjäsen ”Abend über Potdam” av Lutz Hübner och Sarah Nemitz.

En Klassiker av Katarina Wikars.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historien om Coraline är en urberättelse, en arketypisk djupdykning i det mänskliga psyket. Boken handlar om den elvaåriga flickan Coraline som flyttar till ett nytt hus och upptäcker en lönndörr till en annan värld. Där på andra sidan väggen, finns en lägenhet som ser ut som precis hennes egen och där bor två personer som ser ut som hennes egna föräldrar, men som har svarta knappar i stället för ögon.

Bokhandlarna har alltid haft problem med vilken hylla boken ska stå på, barn, ungdom eller fantasy. Coraline kom ut på engelska 2002 och året därpå i svensk översättning av författaren Kristoffer Leandoer. Han säger att det var Coraline som gjorde honom till översättare och kallar den ”vår tids bästa barnbok”.

En Klassiker av Nina Asarnoj från 2021. Och ljud från Unga Radioteaterns uppsättning Coraline från 2011 i regi av Peter Schildt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan den skrevs i början av 1970-talet har det visat sig vara aktuell i varje decennium – alltid på olika sätt. Kanske är det just det som gör ett konstverk till en klassiker?

Hur lyckas Bohumil Hrabal väva samman sin egen situation med landets och världens? Han kunde inte publicera boken i Tjeckoslovakien och den cirkulerade i handskrivna och maskinskrivna kopior fram tills publicering blev möjlig efter kommunismens fall 1989. Men innan dess hade Hrabal gjort ett försök till avbön för han ville inte lämna landet.

Regissören och dramatikern Dmitri Plax berättar också om sitt arbete med att överföra Hrabals text till en scenisk kommentar om vår samtid. Vi får höra delar av Dramaten.Doc:s uppsättning från december 2023 framförd av Gunnel Fred och Kristina Törnquist.

”En alltför högljudd ensamhet” av Bohumil Hrabal är översatt av Karin Mossdal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En komedi, påstod han själv, men Jenny Aschenbrenner ser tragiska band mellan hans människor och vår tids. Så höga anspråk på livet, så litet som blir av.

En pjäs som mer än något annat verk i världshistorien sätter fingret på några av människans grundpredikament: hennes orimliga anspråk på mening och hennes fatala oförmåga att bestämma sig för vad som är viktigt i livet. 

Det är den tredje av den ryska dramatikern och läkaren Anton Tjechovs fyra ”stora pjäser”, den föregicks av Måsen och Onkel Vanja, tre år senare hade Körsbärsträdgården premiär. 

Medverkar gör också Eirik Stubø, som vintern 2024 regisserar Tre systrar på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Grundhistorien är enkel: en man som krigat i tio år seglar hem när kriget är slut. Men det händer förstås en del på vägen så det tar tio år innan han ser sitt hus igen. Och för att få återförenas med sin hustru och son måste han utkämpa ännu en blodig strid. 

Odysseus får uppleva äventyr som skulle räcka till en hel serie katastroffilmer: han träffar människoätande jättar, råkar ut för fruktansvärda monster som sliter hans män i bitar, skeppen slås sönder i hemska stormar men Odysseus. får också uppleva kärlek, vänlighet och helt vanliga problem som brist på mat. Och på vägen möter han inte bara gudar och gudinnor utan också helt vanliga människor som sysslar med matlagning och tvätt. 

 Odysseus är en hjälte. Han är förstås stark, han är kunnig i mångahanda sysslor men framförallt är han en riktig lurifax. Han överlever genom att vara listig. Fast han behöver förstås  hjälp av en och annan gudinna. 

Men också den sluge Odysseus glömmer ibland bort att välja sina ord och det händer att han lamslås av tvivel och sorg. Han är alltså mänsklig. Kanske är det just hans mänskliga svaghet som gör att generation efter generation känt igen sig i Odysseus trots att ingen upplevt så märkliga saker.

Om författaren Homeros vet vi inget. Han försvinner bakom sin hjälte, men ibland tycks han blinka till läsaren och säga - ”Det är bara en historia - men visst är den bra!”

Uppläsare: Max von Sydow

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På konserten är det knökfullt och på plats finns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - vissa tycker sig se Stravinskij i publiken.

Konserten heter An experiment in Modern Music. Det är en lång och omfattande konsert - och efter 33 nummer, när alla är som tröttast, med en ventilation som är trasig och musik som låtit rätt enahanda, sätter sig den 26-årige sångskrivaren och musikalkompositören George Gershwin vid pianot. Han ska spela det näst sista stycket på programmet. Bandledaren Paul Whiteman höjer taktpinnen - Palais Royale Orchestra är beredda. Rhapsody in Blue hörs för första gången.

Den här dagen, för runt ett sekel sedan, klev jazzen definitivt in på den klassiska musikens område. Eller om det var tvärtom...

För oss, nu, känns jazzharmonier i klassisk musik naturliga. Men då var det annorlunda vilket man faktiskt kan höra när Rhapsody in Blue drygt tio år senare arrangerades om för en symfoniorkester. Om vi lyssnar på en av de inspelningar som genom åren varit den mest spelade, där Erich Kunzel leder Cincinnatis symfoniorkester, hör vi att allt blivit rakare, stramare och inte så många glidningar i tempo och frasering.

Men då Gershwin och Whiteman själv framför Rhapsody in Blue hör vi redan under den här första minuten hur det drygt två-oktavsstora glissandot, tar ut svängarna mer, hur klarinetten nästan skrattar åt sig själv och sitt läte, hur rytmen helt enkelt har flera och kraftiga jazziga betoningar. Accenterna är tydligare.

Rhapsody in Blue blev en succé direkt. Under de tre första åren mellan 1924 och 1927 hade Whitemans band spelat den 84 gånger och sålt en miljon plattor.

Gershwin själv talade mycket om just Amerikas själ, men många gånger nämner man Rhapsody in Blue som ett porträtt av New York.

Konsertrubriken då, den 12 februari 1924, var "Ett experiment inom modern musik". Nu är experimentet en klassiker.

Musiken i inslaget är främst från de två inspelningarna gjorda 1924 och 1927 plus den med Erich Kunzel och Cincinnatis symfoniorkester.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finns det ett hemligt sällskap därute? Som ägnar sig åt de stora frågorna och uträttar viktiga uppgifter? Det undrar Knut Johansson, en ung man från Göteborg, som längtar ut i världen. Han vill gärna sola sig i glansen av stjärnförfattare men genom ett missförstånd hamnar han i andra sorters sällskap och gör helt andra erfarenheter.

Genom boken Det hemliga sällskapet får läsaren också en introduktion till den surrealistiska och filosofiska traditionen som kallas patafysik. Claes Hylinger berättar själv i korthet om vem som egentligen är en patafysiker. 

Följ med när frilansjournalisten Hedvig Weibull ger sig ut för att ta reda på om Det hemliga sällskapet finns i den så kallade verkligheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den amerikanska författaren Ursula K. Le Guin (1929-2018) var en av de första feministerna inom genren och skrev romaner, noveller och barnböcker.

I genombrottsromanen ”Mörkrets vänstra hand”, som kom ut 1969, undersöker hon vad som blir kvar när könet inte längre definierar människan.

”Kungen var gravid”. En mening som stuvar om bland de invanda tankebanorna där uppe i huvudet. Hur är det möjligt att en kung kan vara gravid? I vilket land då? Svaret är: ren science fiction. Genren framför alla för utmanande tankeexperiment.

Uppläsare: Magnus Berg.

Detta är en repris från 2013.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tv-serien ”The Crowns” sex säsonger spänner tidsmässigt från Elizabeths vuxenblivande strax efter andra världskriget och hennes kröning till Drottning 1953, över Dianas död 1997 och fram till Charles bröllop med Camilla Parker Bowles 2005.

En av de mest omtalade - och kritiserade - inslagen i den annars hyllade serien var när Diana återkom som spöke i seriens sista säsong. Men mest kretsar handlingen kring Drottning Elizabeth II. Och om hennes komplicerade relation med sin minst lika komplicerade lillasyster, Prinsessan Margaret: hela värmen och kylan i deras förhållande.

Många skådespelare har bidragit till att serien fått fina priser och stor internationell publik. Drottningen själv har som vuxen gestaltats av först Claire Foy, sedan Olivia Coleman och slutligen Imelda Staunton.

Men kanske spelar ändå själva kronan den verkliga huvudrollen. Symbolen som är och blir större än alla inblandade, än kungligheterna som bär den. Med hela vikten och tyngden i ett ämbete som till sin natur måste sväva ovanför oss dödliga.

Kulturredaktionens Mattias Berg har sett, och sett om, de sex säsongerna av tv-serien ”The Crown”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En septembernatt i New York. Året är 1957. På restaurang Sardi's är det nervöst.

Alla är där: tonsättaren, koreografen, sångarna, dansarna - alla. Man småpratar och väntar på morgontidningarna. Trots publikens stora jubel och vännernas ryggdunkningar vet alla att det är kritikernas ord som avgör om en uppsättning på Broadway överlever.

Så kommer morgontidningarna och de börjar läsa Herald Tribune där den mest fruktade kritikern finns. "Jag har sett den mest vilda, rastlösa, elektriska dansen på ett drygt decennium. Den radioaktiva strålningen från West Side Story sänker sig fortfarande ner över Broadway denna morgon."

Reaktionerna på Leonard Bernsteins West Side Story var med några få undantag positiva. Redan då talade man om en milstolpe i musikdramatikens historia.

Ser vi bara till berättelsen, en modern tolkning av Romeo och Julia, har den djup, komplexitet och känslighet. Musikalen har till och med vågat sig på att delvis följa Shakespeares tragiska slut. Det är ovanligt i USA, och här lät man båda akterna sluta med döda ungdomar på scenen.

Det var inte den första musikalen med ett allvarligt socialt tema, men ett av de första, där samtiden fanns på scenen. I West Side Story fick man se de riktiga tonårsgängen. Här var det New Yorks invandrade puertorikaner, Sharks, som mötte de tuffa amerikanarna, Jets. På 50-talet var det här mest ett problem för de riktigt stora västerländska städerna. I dag angår det många fler.

Den stora betydelse som dansen har för West Side Story gör den fortfarande unik. Sångerna och danserna är lika viktiga för handlingen. Den koreografi som Robbins skapade då, 1957, är nu en grundsten i modern dans.

Bernstein ville, med egna ord, "skapa en otrolig blandning av det abstrakta och det realistiska, poesi och prosa - både och - och ändå inget av det."

Samtliga musikexempel är från filmmusikinspelningen 1960.

Källor: Ögonvittnesbeskrivningar och böcker - bland andra Meryle Secrests Leonard Bernstein - A life på Alfred A. Knopf och Humphrey Burtons Leonard Bernstein på Faber and Faber.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tumsugaren Konrad som får sina tummar avklippta. Flickan som leker med elden och brinner upp. De våldsamma och moralistiska berättelserna i Henrich Hoffmanns sagobok från 1845, ”Der Struwwelpeter”, eller ”Pelle Snusk” som den svenska titeln lyder, är en av de mest spridda och översatta barnböckerna någonsin. Den har inspirerat många efterkommande författare och gjort stora avtryck, inte minst i populärkulturen.

Men ville Hoffmann skrämma eller underhålla sin unga läsare? Anna Tullberg berättar sin och mormors historia om Pelle Snusk - ”Der Struwwelpeter”.

Som uppläsare hör vi Annika Sherwin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snön lyser vit på taken
endast tomten är vaken

Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han vände luvan avig.

Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, som inte en enda gång i elva strofer tappar humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än, där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst.

Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör. Han är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer, alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan, fullastade med paket och med härvor av små tomtenissar omkring sig.

I Katarina Wikars Klassiker läser Ulf Palme "Tomten" 1976 och Erik Fylkeson 1996, Gösta Knutsson intervjuar Jenny Nyström 1941, och vi hör Gunnar D Hansson i Ulrika Knutsons program "Tomten i Grottekvarnen" från 1996.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med sin intensiva röst och stora inlevelse gestaltade hon rader av färgstarka kvinnor på världens stora operascener och hon gjorde det på ett sätt som ingen tidigare upplevt.

Men den styrka och självklarhet som hon utstrålade på scenen fanns inte i hennes privatliv. Där var osäkerheten legio och där härskade demonerna. 

Kerstin Berggren har lyft på slöjorna och berättar mer om den fascinerande sopranen i dagens Klassikern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katarina Wikars om den risigaste kåken i hela fashionabla East Hampton på Long Island utanför New York. där Big Edie och Little Edie tillsammans med tvättbjörnarna på vinden och ett tjog katter genomlever sina dagar och minns bättre tider. Det stundar utmätning och sanering. Då är det bra att vara nära släkt med Jackie Onassis, som skickar några som kommer och röjer upp.

Och en annan dag kommer två dokumentärfilmsbröder dit, bröderna Maysles. De verkar i genren Direct Cinema, vilket betyder inga berättarröster eller raka intervjuer eller förklaringar. Så de är bara där, i Grey gardens, i sex veckor. Och hundratals filmade timmar blir en och en halv timme redigerad film som kommer att gå till historien om än långsamt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Friedrich Schiller skrev Maria Stuart år 1800, om två historiska drottningar: Maria av Skottland och Elisabeth av England. Maria och Elisabeth. Den svarta drottningen och den röda. Ett schackparti med oviss utgång: vem vinner? Vem förlorar? I stunden och i ett historiskt perspektiv? Idag och i evigheten?

Bland flera uppsättningar av den pjäsen återfinns en särskild, en som Ingmar Bergman gjorde på Dramaten i Stockholm. I Sveriges Radios arkiv finns inga ljudupptagningar från just den uppsättningen, men flera andra finns med och lyssnaren får höra små klipp från dem som ljudillustrationer, från 50- 70- och 2000-talet.

 Uppsättningarna i programmet:

”Ur Maria Stuart”, från 1956. Översättning: Bertil Malmberg, regi: Eddie Stenberg. Med bl. a.: Gunnel Broström, Karin Kavli

”Maria Stuart”, från 1974. Översättning: Bertil Malmberg, regi: Jan Lewin. Med bl.a.: Marianne Hedengrahn, Marianne Wesén

”Maria Stuart”, från 2010. Översättning: Magnus Lindman, musik: Rasmus Persson, regi: Melika Melouani Melani. Med bl. a.: Mina Azarian, Thérèse Brunnander

 ”Tiden second hand” av Svetlana Aleksijevitj, från 2015. Översättning: Kajsa Öberg Lindsten, musik: Dror Feiler, regi: Dmitri Plax. Med bl.a.: Pernilla August, Lena Endre

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början och slutet av filmen kolliderar planeten Melancholia med jorden. Filmen är uppdelad i två delar och vi följer skeendet från det att himlakroppen dyker upp som en röd prick på himlen och fram till slutet.

Lars von Trierh ar själv sagt att han genom att göra filmen bearbetade sin egen depression. Och systrarna Justine (Kirsten Dunst) och Claire (Charlotte Gainsbourg), filmens huvudkaraktärer och varandras motpoler, är hans två olika jag: den ångestfulla som blir orolig vid tanken på jordens undergång, och den som finner ro i den och är insiktsfull likt en sibylla.

En Klassiker av litteraturkritikern Sara Abdollahi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Syndikalisten Stig Dagerman var tjugotre år gammal när han satte sig på tåget söderut med uppdrag att rapportera om livet i Tyskland efter kriget. Efter att idéerna om ett tredje rike fallit och de allierade bombat ner, styckat upp och gett sig på att försöka avnazifiera förloraren Tyskland.

Resultatet blev en serie i artiklar som publicerades efter hand i tidningen Expressen och sedan samlades i reportageboken ”Tysk höst”1947.

I den kliver Dagerman ner i de fuktiga källarhål och offentliga toaletter som är nya hem för de utbombade civila. Han lyssnar till rättegångar och uppgivna politiska möten, klafsar genom lera, svält och ruiner, träffar intellektuella som gömt sig, tyskar ovälkomna i sitt eget land och mödrar som lever av svarta börsen.

Jenny Teleman berättar om Sveriges mest nyskapande journalistiska verk. Helt vanliga tidningsreportage som lyckas ge språk åt landskapet, se offer och bödel och möta straff med medkänsla.

I år skulle han fyllt 100 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En målning som gjorde uppror mot Konstakademiens föreskrivna ideal och som istället banade väg för naturalismen och friluftsmåleriet. Och samtidigt som Strömkarlen blivit vår sinnebild för hur vi nu uppfattar Näcken, fann målningen ingen nåd i samtiden då alla ratade den.

En Klassiker av konstkritikern Mats Arvidsson från 2009.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En del konstverk behöver sekler för att bli klassiker. En del blir det på en gång. Samuel Becketts pjäs ”I väntan på Godot” är 124 sidor lång på originalspråket. Om denna text har det skrivits tusentals sidor. Dramat om de två luffarna blev klassisk samma kväll den mötte sina första åskådare 1953.

Ändå var det nära att Godot inte nådde publiken.

Mikael Timm berättar historien om hur Samuel Becketts pjäs blev uppsatt och sedermera en av de stora teaterklassikerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är förstulna möten på teserveringar och en passion som aldrig tillåts ta över utan bara blir ett kvardröjande smärtsamt minne av chansen som aldrig togs.

Celia Johnson och Trevor Howard gjorde beskedliga paret Laura och Alec blygt och försiktigt. Men filmen om deras korta, kyska förhållande finns alltid med i toppen på listor över de bästa kärleksfilmerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1985 kom författaren Margaret Atwoods roman ”The Handmaid's Tale”, ”Tjänarinnans berättelse” ut. Den beskriver ett framtida USA där kristna fundamentalister har bildat en ny republik. Gilead.

I Gilead tillåts inte kvinnor att äga någonting eller läsa. Födelsetalet har sjunkit som en följd av miljöförstöring. De kvinnor som är fertila, alltså tjänarinnor, utnyttjas för att befruktas av sina anförare. 

 Även om Gilead är en fiktiv plats i en dystopisk amerikansk framtid är händelserna och underkastandet av kvinnors rättigheter mycket verkliga. Som Atwood har sagt i intervjuer ”hittade hon inte bara på det här”. Romanen har också blivit en framgångsrik tv-serie.

När hon började skriva på romanen tidigt 80-tal bodde hon i Västberlin, som ännu omgavs av Berlinmuren. Atwood besökte också Tjeckoslovakien och Östtyskland, där känslan att vara övervakad var påtaglig och likaså tystnaden, människor bytte snabbt samtalsämnen. 

Inspirationen till romanen är inte begränsad till ett land, en religion eller regim utan kommer från en rad auktoritära och teokratiska regimer, som Iran, ett land som styrts av islamister sedan 1979. Där kvinnornas rättigheter har begränsats rejält.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tänk bara på Hugo och Josefin, Elvis Karlsson, Pappa Pellerins dotter, Agnes Cecilia...

De så kallade Skuggböckerna är fyra till antalet. Den första, Skuggan över Stenbänken kom 1982 och följdes av ...och de vita skuggorna i skogen, Skuggornas barn och den avslutande Skugg-gömman, som kom 1988. I centrum för böckerna står Carolin, som likt en Tintomara klär ut sig till pojke och därmed kan röra sig mellan olika världar. Kring henne finns den förståndiga Berta, i vars familj hon arbetar under en tid, och senare tvillingarna Arild och Rosilda på slottet Rosengåva.

Maria Gripe leker och bygger genom Skugg-serien med övernaturliga sammanträffanden och samband en historia som både är spännande och lite dolsk, men ändå mycket konkret handlar om att växa upp och finna sin väg.
Böckerna blev också (1989) tv-serie i regi av Marianne Ahrne, med titeln Flickan vid stenbänken.

Elin Claeson ger Skugg-böckerna klassikerstämpel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ikon inom heminredning och familjeliv, som det står på hemsidan. Carl och Karin Larssons skapande andar vilar fortfarande över rummens skenbara oordning, som om de bara gått ut en liten stund, för att ha picknick i trädgården.

De senaste decennierna har Karin blivit en egen stjärna på konstnärshimlen. Först 1997 slog hon sjuttio år efter sin död igenom internationellt. Och när man nu går på visning är det hennes kläder och broderier och möbler som lyfts fram. Karin Larsson så före sin tid. Gamle Carl hamnar lätt  i bakgrunden. 

Kanske skulle devisen "Wälkommen kära Du till Carl Larsson och hans fru" nu lyda:
"Wälkommen alla och envar till Karin Larsson och hennes Car(l)".

”Guds Fred” står det ovanför dörren i matsalen, där de rödmålade vitrinskåpen bryter av mot gräsgrön panel och där Karins geometriska gobeläng De fyra elementen hänger ovanför den bjärt orangea soffan. Har hon gjort djärvt flikiga röda lampskärmar av papper, Karin? Ja, det är ju kaktuslampan, som ska mildra det nyuppfunna elektriska ljuset.

En Klassiker av Katarina Wikars. 

Uppläsare: David Rune och Åsa Furuhagen.

Litteratur: Ett hem - Carl och Karin Larssons värld, Carl Larssongårdens app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den japanske animationsmästaren Miyazaki har inspirerats av henne i sin film "Ponyo på klippan vid havet". Och Antonin Dvorak komponerade operan "Rusalka", med en delvis stum sopran i huvudrollen. Det handlar såklart om H. C. Andersens saga "Den lilla sjöjungfrun".

Hon som offrade sin röst för kärleken och inget högre önskade än att bli odödlig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pojkarna växer upp med sin alkoholiserade mormor nära gränsen. Här finns varken mat eller kärlek och när kriget kommer får de bevittna bestialiska grymheter som de genast sakligt och utan känslouttryck skriver ner i den stora skrivbok de lurat till sig i bokhandeln. Det är första delen av Kristofs romantrilogi om kriget och om exilens villkor.

Kristóf flydde själv från Ungern 1956 och bodde resten av sitt liv i en liten stad i Schweiz. Hon arbetade fem år på en klockfabrik och lärde sig långsamt skriva på franska. Som prosaförfattare debuterade hon först efter femtio 1985 med "Den stora skrivboken". I sin ytterst tunna självbiografi "Analfabeten" som kom ut 2004 skriver hon om den livslånga kampen att erövra det nya språket.

Medverkande: Förläggaren Maria Såthe och översättaren Marianne Tufvesson.

Uppläsare: Jonas Karlsson ur ”Den stora skrivboken” utgiven som talbok på Bonnier Media och Cecilia Nilsson ur ”Analfabeten”.

En Klassiker av Katarina Wikars (ett kortat reportage från P1 Kultur).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under ett par dagar i juni 1969 spelade 22-årige Pugh Rogefeldt från Västerås in sin första skiva "Ja dä ä dä". Ett album som än idag räknas som en av de bästa svenska popskivorna.

Producenten Anders Burmans idé att föra ihop de två jazzrockarna Georg "Jojje" Wadenius på bas och gitarr och Janne "Loffe" Carlsson på trummor med nykomlingen Pugh som sjöng och spelade kompgitarr ledde till ett unikt sound.

- Jag blev inspirerad, det var kul att jobba med Pugh och det var ett väldigt fint samarbete som grundade sig i hans ursprungsmusik, säger Jojje Wadenius, som här berättar om hur han improviserade mycket, bland annat när de spelade in "Här kommer natten".

En klassiker av Helene Alm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I denna klassiker om Super Mario Bros. berättar Saman Bakhtiari om vad som hände då figuren Mario tog steget ut från arkadspelshallarna och infiltrerade miljoner familjers vardagsrum, hur det har förblivit så och varför Mario är ständigt aktuell.

Handlingen i Super Mario Bros är enkel: Den utspelar sig i Marios färgglada värld, kungadömet "The Mushroom kingdom" som invaderats av de sköldpaddsliknande Koopa Troopas. Deras kung, Bowser har kidnappat prinsessan Peach, och det är upp till Mario att rädda henne.

Marios skapare Shigeru Miyamoto, som även ligger bakom andra Nintendoklassiker som Zelda och Donkey Kong hade en inbjudande filosofi som bidrog till spelets succé. Han designade spelet tillsammans med designern Takashi Tezuka så att första banan guidar i spelets regler, fysik och mekanik. Något som är självklart idag men som under mitten av 80-talet var nyskapande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en tecknad saga inspirerad bland annat av Shakespeares "Stormen", Jules Vernes "Maskin-ön" och Dickens "Oliver Twist", men framför allt är det en fri fantasi om kampen mellan ont och gott och hoten mot vår miljö.

Nina Asarnoj reste till Skåne och besökte Per Åhlin för att få veta mer om tillkomsten av "Resan till Melonia".

Programmet är från 2010.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är inte helt självklart att man ska låta Richard Burton presentera Balladen om den gamle sjömannen. I så fall för att låta den välljudande versen vara huvudsaken i Samuel Taylor Coleridges Rime of the Ancient Mariner, med dess gungande, sjungande förföriska rytmer, rim och allitterationer.

It is an ancient Mariner,
And he stoppeth one of three.
'By thy long grey beard and glittering eye,
Now wherefore stopp'st thou me?

Men lika gärna kan man peka på Balladens skräckscenario och dess gotiska asso­ciationer. För även om Coleridge tillsammans med sin vän och kollega William Wordsworth har fått stå som portalfigurer för den engelska romantiken, så finns i hans ballad om den gamle sjömannen en uppsjö av gotisk rekvisita: otäcka, slemmiga odjur och övergivna skeppsvrak driv­an­de för vinden.

I Den gamle sjömannens sång är albatrossen en budbärare – "en kristen själ och sänd i Herrens namn" – och där den olycksalige sjömannen är diktaren som dödar detta sändebud. Därför får han bära den döda fågeln som ett kors runt halsen och döms till livslång botgöring: att berätta och åter berätta sin historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en orolig dikt, som oavlåtligen rör sig mellan tiderna, mellan jag-hon-du, barndom och ålderdom, döda och levande.

En galen flicka ser på mig inifrån
jag är intakt

I dikten finns lager på lager av ögonblick: flickan, modern, urmödrarna. En judisk farmor, flickan som kom från Kiev i det tidiga 1900-talet, reste över havet. Här finns en vacker bortvänd mor som spelar bridge och röker, en flicka som onanerar i eftermiddagarnas hetta när barnflickan sover, en mormor som tänder sabbatsljusen, dör av drömmar.

Migrationer blev slutligen en flod utan punkter, orden irrar på sidorna, villrådiga frågor, språken blandas: engelska, jiddisch, spanska, judiska ritualer, grekisk mytologi.

Dikten återkom i mitt sjunde decenniums vemod, mer levande närmare döden, skriver Glora Gervitz i efterordet, och sen när hon hade slutat skriva, i slutet av sitt sjunde decennium så dog hon men mellan hon var 44 och 78 år så bebodde Migrationerna henne. ”Jag levde för att befinna mig i dikten, att vänta på den, ta emot den när den kom”, så skrev hon.

I åratal har jag talat ett språk som inte är mitt
är jag händelsevis redo att dö?

I sju olika upplagor kom den ut på spanska, och den sista versionen av "Migrationer" kom ut på svenska i Hanna Nordenhöks översättning 2022.

En Klassiker av Katarina Wikars om Glora Gervitz med Hanna Nordenhök.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Sindbad Sjöfararens resor" ingår ursprungligen som en del i sagosamlingen "Tusen och en natt", en samling som omfattar folksagor från hela Mellanöstern och Asien.

Men berättelserna om den handelsresande hjälten från Bagdad har levt ett eget liv och inspirerat till otaliga nytolkningar, bl.a. en japansk animerad tv-serie på 80-talet. I arabvärlden är Sindbad än idag en av de mest älskade sagohjältarna.

I programmet medverkar också Delér Shakely och uppläsare är Martin Berggren.

En Klassiker från 2012.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under sitt långa författarliv både följde och formade Goethe olika litterära stilar. Men han förblev trots allt en romantiker: idén om att ondskan drabbar bara de onda och på så sätt neutraliserar sig själv och tjänar godheten låter idag hopplöst romantisk.

Så här säger djävulen Mefistofeles om sig själv i dramat: En del utav den kraft, vars lott / är alltid vilja ont / och alltid verka gott. (Översättning av Viktor Rydberg.) Men man kanske ska förlåta den naive Goethe, för hur kunde han ens föreställa sig en djävul av kött och blod.

Dramatikern och regissören Dmitri Plax som vuxit upp i Sovjet har däremot inga problem med att föreställa sig en sådan djävul: Stalin var högst närvarande även i sjuttiotalets Minsk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Blue Monday" är egentligen en omöjlig hit. Den går för fort, med sina 130 slag i minuten är den snabbare än en genomsnittlig dansgolvslåt. Den är för lång, sju och en halv minut. Den är också hemskt inåtvänd. Sången kommer för sent i låten och texten är obegriplig.

Det sägs att "Blue Monday" skrevs intill en begravningsplats. Det är en fin bild av hur de döda vakade över gänget som just hade upptäckt den nya teknologin. Låten är ett resultat av att en sequencer, en trummaskin och en synthesizer plötsligt börjar prata med varandra.

Och naturligtvis blev det en danshit. Den är möjligen historiens mest sålda maxisingel, och det går fortfarande att höra spår av den i ny dansmusik.

Men vad är det som gör den så bra? Lyssna på Klassikern av Emma Engström med Jonas Westman, redaktionschef för musiken i P3 och P4.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"En kärlekshistoria" handlar också om vuxenvärldens uppgivenhet och krossade livsdrömmar. Och om den stora ensamheten som breder ut sig mellan människorna. Den här ensamma tillsammans-känslan manifesteras i bilderna. Lägenheterna är trånga som tvångströjor, kameran flyttar sig längs klungorna av medelålders som bara staterar i varandras liv, skrattar på fel ställen.

Och så har vi tonåringarna, kärlekshistorien, Annika och Pär. Också de har varsin klunga, moppekillarna som planlöst brummar runt, och tjejerna som hänger bakom sina luggar, tuggar, tittar. De där ögonkasten som kommer en sekund för sent för att mötas. Deras kärlek så spröd i den makabra vuxenvärlden.

En Klassiker av Katarina Wikars från 2014. Intervju med Roy Andersson från 1969 av Jan Olof Ullén.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När "Dr. Strangelove" spelades in 1963 var hotet om kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen överhängande. Stanley Kubricks mästerliga mardrömskomedi skildrade hela den absurda händelsekedja som låg snubblande nära ett möjligt scenario.

I filmen beordrar en paranoid amerikansk general en bombattack på Sovjetunionen, och utlöser med militär precision en kärnvapenkatastrof, som en hel kommandocentral full av politiker och generaler desperat försöker avvärja.

En Klassiker av filmkritikern Jannike Åhlund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den klassiska versionen av "Satumaa" är den som Reijo Taipale sjöng in 1962. Den inledde en riktig tangoboom i Finland som varade i tre år. I Helene Alms Klassiker från 2018 hör du även smakprov på "Satumaa" av artister som Arja Saijonmaa, Henry Theel, Tuomari Nurmi och Frank Zappa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I filmbranschen fanns en skepsis till att göra "Gudfadern", byggd på Mario Puzos bestseller om maffiafamiljen Corleone. Biobesökare föreföll inte intresserade av organiserad brottslighet.

Och det tycktes konstigt att den unga filmregissören Francis Coppola ville ha Marlon Brando i huvudrollen. Var inte han slut? Men filmbolaget Paramount vände och satsade på "Gudfadern", med Brando i huvudrollen. Det blev en makalös succé.

Den mumlande Marlon Brando fick till slut en av Gudfaderns tre Oscar, den för bästa manliga huvudroll. De andra priserna var för bästa film och bästa manus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Öppningsscenerna i "Lilla Vera" sätter tonen direkt: industrilandskap mot en kolsvart natthimmel med eldslågor ur skorstenar. Sedan en grådaskig gryning där kameran panorerar över enorma fabriksområden. Och så när dagsljuset inträtt: ett godståg som passerar i närbild.

I stort sett allting talade emot projektet. De unga filmskaparna var oerfarna, manuset för djärvt till och med för den nya öppenheten under perestrojkan i slutet på 80-talet. Och nästan alla de tilltänkta skådespelarna hoppade av eller föll bort. Men när allting mot alla odds föll på plats skapades en filmklassiker som sågs av en femtedel av alla människor i Sovjetunionen och som gjorde ett internationellt segertåg.

Många av de som var inblandade i filmen har sagt att den stora anledningen till att "Lilla Vera" fick så stor publik i Sovjet var att alla trodde att den skulle förbjudas när som helst. Det är inte möjligt att en så realistisk film om det hårda livet i en provinsstad och med så utmanande kärleksscener kan fortsätta visas. Bäst att passa på innan det är för sent.

Under mars och april 2022 jämnades stora delar av Mariupol med marken under Rysslands invasion av Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som anpassade sig till det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist. Hans paradroll som Mefisto i Goethes "Faust" symboliserar hans beredvillighet att underkasta sig ondskan, och Manns roman blev naturligtvis förbjuden av nazisterna.

”Mefisto” översattes till tolv språk men stötte även efter kriget på patrull i Tyskland. 1956 kom den ut i DDR men i väst hävdade adoptivsonen till skådespelaren Gustaf Gründgens att Gründgens stått modell för Manns nidbild och var förtalad. Omständliga juridiska processer följde och först 1980, 44 år efter bokens tillkomst och 35 år efter den nazistiska diktaturens fall gavs ”Mefisto” ut i Västtyskland.

Klaus Mann som begick självmord 1949 hävdade så länge han levde att, trots att han känt Gründgens, velat skildra en ”symbolisk typ” . Romanens sista ord lyder: ”Alla personerna i denna bok är typer, inte porträtt.”

Uppläsare: Gunnar Bolin.

En Klassiker av Maria Edström från 2013.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1909 utkom den allra första upplagan av Kattresan - postumt. På nyårsdagen samma år föll dess upphovsman offer för sin medfödda blödarsjuka. Ivar Arosenius var då 30 år och hade just slagit igenom som konstnär. Efter en bohemisk tillvaro i förra sekelskiftets Göteborg, Stockholm och Paris slog han sig de sista åren till ro och fick ett nytt favoritmotiv: dottern Eva, även kallad Lillan. I Kattresan skickar han ut henne på ett farofyllt äventyr med lyckligt slut.

Med hjälp av radioarkivet och Mats Malm, litteraturhistoriker och ständig sekreterare i Svenska Akademien, placerar kulturredaktionens Mårten Arndtzén Kattresan i sitt konstnärliga och historiska sammanhang.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En mordhistoria som påverkar tre olika människors liv och som ju längre tiden går kommer att få sina liv sammanflätade. I sin mäktiga och sammansatta roman låter Kerstin Ekman sitt sinne för intriger gå hand i hand med sin stora människokännedom och djupa samklang med glesbygdens natur, djur och boningar.

Det väglösa landet bland fjällen sjuder av ljud och dofter, och det vibrerar av en dov spänning. Vem är inkräktare, vem hör hemma och vem har rätt att avgöra vilket?

En Klassiker av Mia Gerdin från 2019

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hedda är gift med en akademiker som hon föraktar och ointresserad av att sätta barn till världen. När hennes tidigare kärlek Eilert Lövborg dyker upp ställs hon till svars för sina val. Och kan inte låta bli frestelsen att förstöra andra människors lycka.

Henrik Ibsens porträtt av Hedda Gabler är en koncentrerad blandning av kärleksintrig och pusseldeckare. Tidigt etableras Hedda Gablers pistoler på scen och innan pjäsen är slut måste skotten avlossas. Ofta har pjäsen tolkats som en uppgörelse med patriarkatet eller en förljugen samhällsklass.

Men är det så säkert att Hedda Gabler hade gjort något annat av sitt liv under andra omständigheter undrar Hedvig Weibull i Klassikern.

Scener ur Margareta Garpes filmatisering av Hedda Gabler från 1993 och från Malmö Stadsteaters uppsättning 2022 i regi av Ragna Wei.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Styckets titel Kvartett för tidens ände anspelar på tionde kapitlet i Uppenbarelseboken där en ängel tillkännager att tiden upphör.

Men kvartetten är inte 50 minuter ångest, den är ingen tröstemusik och låter inte ana paradiset.  Messiaens tro fungerade kanske som hans färgsinne, alltså att han såg färger när han hörde musik. Gudstron var inget system av dogmer, utan en närvaro.

Musiken är teoretiskt uttänkt, samtidigt oerhört känslostark. Allt är tydligt. Lätt att följa. Och samtidigt mystiskt, oåtkomligt.

Messiaen hade varit sjukvårdare under kriget och placerades i ett stort tyskt läger. Det var ett hårt liv men vakterna gav honom notpapper och penna. Han fann tre musiker bland fångarna: en cellist, en violinist och en klarinettist. Messiaen satte igång att skriva något för dem, han komponerade där det var tyst, och inte för kallt, som i tvätteriet. Det blev bara ett kort stycke men efter ett tag byggde Messiaen ut det och eftersom det fanns ett piano som han själv kunde spela blev det en kvartett: "Quator por la fin du monde".

Denna kammarmusik framfördes i januari 1941 i lägret och skildringarna av hur det gick till skiljer sig åt. Stod publiken i en kall barack? Var de 400 eller flera tusen? Ja, hur som helst sade Messiaen senare att han aldrig haft så uppmärksamma lyssnare.

En Klassiker av Mikael Timm från 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från början fördes innehållet i Hávamál vidare från generation till generation genom muntlig tradering. Insamling och nedteckning skedde under 1200-talet, men forskarna tror att Hávamál härstammar från vikingatiden, alltså runt 800-talet.

Vad innehöll då Hávamál, som ansågs så viktigt att bevara? I dikten finns goda råd för många tillfällen i livet, exempelvis när man är gäst eller värd - alltså ett slags vett och etikett för vikingarna.

Men det finns också mer högstämda livsvisdomar, om hur man blir en lycklig människa och vad som är viktigast efter ens död.

Själva ordet Hávamál betyder Odens tal (Har, den Höge=Oden och mal=tal/språk).
Medverkande : Heimir Pálsson, nordisk filolog, Magdalena Ribbing, expert på vett och etikett,

En Klassiker från 2012.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åke Göransson levde på kaffe och cigarretter sägs det. Målningen "Självporträtt med katt" från 1930-33 har konstnären Jan Håfström i en essä beskrivit så här: "Katten sitter i fönstret. Målarens ansikte är fördrivet, ger nästan intrycket av att vara sminkat: Ögonen glasartade, hållningen krampaktig. Till höger tornar möbler upp sig, till vänster skymtar ett ljus. Hans brant sluttande axel och huvudets hållning går igen hos katten i fönstret. Som ett eko. Som om han i det ögonblicket ville vara en katt och försvinna."

Åke Göransson identifierade sig alltmer med själva färgen, målade över sina egna äldre målningar, och blev i slutet av 1930-talet intagen på Lillhagens sjukhus i Göteborg.

Ur radioarkivet hör vi också kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson, poeten Willy Granqvist och konstnären och vännen Arne Stubelius, som var den som fann Åke Göranssons målningar i hans mammas kökssoffa.

En Klassiker av Katarina Wikars.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katarina Wikars tar sig en titt på hennes film "India Song" från 1975.

De som talar är aldrig i bild. Kameran rör sig lika långsamt som en zenbuddistisk munk. De som är i bild gör ingenting. Bara väntar. Allt har redan hänt. Händer hela tiden. Fast det syns inte på utsidan mer. Vad gör de på dagarna? De har hur mycket tid som helst att vara fångar i sina vaga känslor. Duras urholkar sina karaktärer, sa någon. Nära nollpunkten. De vet ingenting.

Dansade de? De dansar. Vicekonsuln gråter. Varje natt.

Morgonen därpå finner den egentliga filmen sin form i minnet, sa Duras. Somligt har då redan försvunnit helt. Annat har förändrats på ett avgörande sätt under natten.

Ur radioarkivet: Carl-Johan Malmberg, Anita Björk och Anders Ahlbom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världen i ”Personkrets 3:1” är ett kargt stadsrum av nedgångar. Det kunde lika gärna utspela sig i Berlin, London eller Paris som i Stockholm och dess T-central.

Begreppet syftar på personkrets 3 i LSS, Lagen om stöd och service som omfattar personer med varaktig fysisk och psykisk skörhet. Pjäsen hade premiär på Riksteatern i Umeå och sattes också upp som tv-föreställning 1998 i regi av Arn-Henrik Blomqvist i en tid när välfärden nedmonterades och allt högre krav ställdes på individen att reda sig själv. I original är pjäsen ett nio timmar långt epos.

Att säga att författaren har en uppgift att reparera det som politiken övergivit är idealistiskt men en författare får aldrig vända eländet ryggen. Det visste Simone Weil, en av Lars Noréns ständiga följeslagare, och det visste också han.

En klassiker av Sara Abdollahi.

Vi hör också Lars Norén ur radions arkiv och scener från tv-uppsättningen av "Personkrets 3:1" med Melinda Kinnaman, Anna Petterson, Shanti Roney m.fl.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var den franske egyptologen Jean-Francois Champollion som, med hjälp av Rosettastenen, 1822 återupptäckte hur man skulle tolka hieroglyferna. Skrivsättet som började försvinna ur det kollektiva minnet någon gång på 300-talet efter Kristus, när Egyptens högkultur hade inlemmats i det romerska riket.

Napoleons expedition var ett utslag av den egyptologiska trenden över hela västerlandet, Redan 1802 hamnade Rosettastenen också som en av praktpjäserna på British museum i London, där den stått sedan dess.

Den vackra, meterhöga stenen har samma text skriven på tre olika sätt - vilket gjorde att den blev en nyckel till en hel högkultur. Dels fanns här texten på antik grekiska, dels med både det mer vardagliga egyptiska skrivsättet och med hieroglyfer.  Härigenom kunde Champollion lösa skrivtecknens nästan 1 500 år gamla gåta. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan decennier har det uppförts på gårdsplanen på Nitsch slott Prinzendorf i nordöstra Österrike. Hans mål var att skapa en enorm, livsbejakande fest, ett "ja till livet".

»Orgien Mysterien Theater« är en regisserad extas, där både skådespelare och publik renas och skakas om – bortom språket. Och inte på vilket sätt som helst! För i det här allkonstverket stampas och blandas färska vindruvor med inälvor från djur. Vitklädda eller helt nakna, ofta unga, människor rör sig i en rituell koreografi. Någon har ögonen förbundna, får dricka blod ur en bägare, för att sedan korsfästas.

Med åren blev Wienaktionisten Hermann Nitsch erkänd, även av etablissemanget. Hans målningar hänger på väggarna i regeringskansliet och museer har byggt till hans ära. Det är något av en tradition i Österrike att konstnärerna gör uppror mot samhället för att sedan ikoniseras.

Författaren Cecilia Hansson träffade en gammal Herman Nitsch i hans slott mitt i frukostgröten för ett antal år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns inga sexuella anspelningar, inte heller några sociala. Det är rätt upp och ner en bild av en urmodersgestalt som skyddar och ger liv åt sitt barn.

Liggande kvinna med barn målades under Paula Modersohn-Beckers sista Parisvistelse. Det är en av juvelerna i hennes korta och intensiva konstnärskap. Och storheten i hennes måleri kom att uppskattas efter hennes alltför tidiga död 1907. Då hon själv blivit mor för första gången, men bara ett par veckor efter förlossningen dör av en blodpropp. Hon blir bara 31 år.

Paula Modersohn-Becker är en föregångare till den tyska expressionismen. Men hon hörde inte riktigt till dem. Hon går inte riktigt att placera in i någon av de ismer konsthistorien har skapat, utan var en konstnär som gick sin egen väg och rörde sig mellan den tyska konstnärsbyn Worpswede och storstaden Paris.

En Klassiker från 2015 av Cecilia Blomberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 13 september 2022 kom beskedet att den franske filmregissören Jean-Luc Godard - som var tongivande inom Franska nya vågen - gått bort.

I Jean-Luc Godards debutfilm "Till sista andetaget" förenas kärlek till Paris, till filmen och till amerikansk populärkultur. Och, förstås, till upproret.

Har den uppkäftiga rebellen bättrat sig, eller ser historien om biltjuven Michel och studentskan Patricia fortfarande lika näbbig ut? Mårten Blomkvist har tagit sig en titt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jenny Teleman har lyssnat på låten "Eleanor Rigby"med den legendariska refrängen "Look at all the lonely people." Detta har hon gjort med Ian MacDonalds pophistoriska klassiker om The Beatles alla texter "En revolution i huvudet"  i handen.

Hur gick det till när låten skapades? Och vilket ansikte hade egentligen Eleanor Rigby? Och var förvarade hon det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med anledning av konstkritikerns Mats Arvidssons bortgång återutsänder vi hans Klassiker"Sårad ängel", om konstnären Hugo Simbergs målning.  

Hugo Simberg som föddes 1873 i en högborgerlig familj i Fredrikshamn gick tidigt sin egen väg. Han trivdes aldrig på Konstakademien i Helsingfors, utan blev istället elev hos sin idol Aksel Gallen-Kalela, Kalevalamålare och den finska mytologins profet.

Hugo Simbergs bästa målningar rör sig bland djävular och änglar. En mytologisk bildvärld där det finska landskapet också satte sitt avtryck. Hans "Sårad ängel" från 1903 blev omedelbart en succé bland såväl konstnärsvänner, som kritiker och publiken. En målning som reproducerats många, många gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Angela är fjorton år och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut.

När den amerikanska tv-serien "Mitt så kallade liv" ("My So-Called Life"), skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman, hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar.

13-åriga Claire Danes, mer känd som Carrie i spionserien "Homeland", lyste med en sådan kraft i huvudrollen att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given.

Nu går serien att se igen.

Detta är en Klassiker som sändes första gången 2011.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur närmar man sig texter som gör hårt motstånd? Är det kanske vissa böckers uppgift att vara ogenomträngliga? 

Den amerikanska författaren Djuna Barnes försökte år efter år skriva sig ut ur förhållandet med skulptören Thelma Woods. Hon jagade henne genom sovrum och parisiska barer i åtta år.

Romanfigurerna flockas kring den alkoholiserade doktorn för att fråga honom allt han vet om natten, och han talar oupphörligt för att hålla ångesten borta. Allt har redan hänt, bara referaten är kvar.

Nattens skogar betraktas sedan länge som en modernistisk klassiker men Djuna Barnes har inte fått några efterföljare. Katarina Wikars ber Joakim Pirinen och Horace Engdahl om läsanvisningar. Uppläsningar av Jane Friedman och Rolf Skoglund från Teater Aurora 1988.

En Klassiker från 2011.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Mannen på taket" blev en stor publikframgång på bio och den fick också bra mottagande internationellt. Filmen som Bo Widerberg ville göra till en svensk "French Connection". Med folkkäre Carl Gustaf Lindstedt som kommissarie Martin Beck och Håkan Serner i ett Guldbaggebelönat porträtt av hans kollega Rönn.

Men SF ville inte skylta med sitt namn under produktionen och inspelningen tog en paus när filmarbetare blev sjuka av all stress.
Så det var ett konfliktfylld filmande där Bo Widerberg främst av allt koncentrerade sig på skådespelarna och deras närvaro. Han ville fånga nuets andning.

I Klassikern har Björn Jansson talar med Stefan Jarl som var inspelningsledare under filmningen, scriptan Agneta Elers-Jarleman och skådespelaren Sven Wollter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spionlivet på båda sidorna om den nyss uppförda Berlinmuren och det tysta kriget mellan väst och öst skildrades här i all sin sjaskiga komplexitet med Richard Burton som i rollen som den brittiske agenten Alec Leamas.

En Klassikern från 2014 signerad Maria Edström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Einar Hylander föds 1913, in i en välbärgad göteborgsfamilj. Livet är utstakat, med en given plats i familjeföretaget. Men han vill något annat. När han till sist vågar följa sin dröm leder det till ett genomgripande uppbrott och långvarig isolering.

Först 1977 debuterar Einar Hylander som konstnär. Då ska han fylla 64 år, och har påbörjat det som ska bli hans livsverk: sitt miljöbygge, först på Kungsholmsgatan och sedan på Narvavägen i Stockholm.

Efter konstnärens död, under nästan 30 år, tog Moderna museet hand om - och visade ibland - detta verk. Men 2019 såldes lägenheten som bostad. Därmed försvann Einar Hylanders miljöbygge. Enskilda delar har bevarats, men helheten kunde inte räddas.

Som ett litet bidrag till bevarandet har kulturredaktionens Mårten Arndtzén gjort den här Klassikern om Einar Hylanders miljöbygge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En sådan uppsluppen men samtidigt hårt slående samhällskritik var inget man var van vid på en institutionsteater 1967 säger litteraturprofessorn och teaterkritikern Tomas Forser.  

– Vi lever fortfarande i ett klassamhälle, det finns hur mycket som helst att skriva samtidsdramatik om, sa  Kent Andersson i en radiointervju 1967.  Då hade hans pjäs Flotten haft premiär och hyllats som banbrytande teaterdramatik.

Från egna minnen och arkivmaterial har Mia Gerdin hämtat glimtar från föreställningen och Jörgen Cederbergs intervju 1967.

Den här Klassikern är från 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vem hade kunnat tro att den flitige Anselm Kiefer som studerade latinska språk och juridik på 60-talet skulle blir en av efterkrigstidens mest omtalade konstnärer. Och förmodligen den med störst ateljé: 35.000 kvadratmeter utanför Paris.

Hans konstverk finns i museer världen runt: jättelika oljemålningar av krigslandskap, träsnitt av landskap och blommor, installationer med störtade flygplan och sjunkna u-båtar. Och så hundratals målningar, och skulpturer som på ett eller annat sätt föreställer böcker.

En av Kiefers mest älskade verk är Bok med vingar från 1992. De stora änglavingarna ger bokfågeln en vingbredd på drygt 5 meter. Den ser ut att kunna lyfta, den skimrar. Ändå är till största delen gjord av bly, Kiefers favoritmaterial.

Kiefer har sagt att skulpturen är en symbol för lärande, för överföring av kunskap. Och tillagt att han gör sina böcker för att orientera sig i myterna.

Kanske har den bevingade boken har en direkt koppling till Anselm Kiefers barndom. Han föddes 1945 och växte upp i ruinerna efter kriget och har flera gånger berättat om sina minnen av att leka med allt trasigt som låg i ruinerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kan man skriva en roman om allt? Om hela livet... Den irländske författaren James Joyce född 1882 brottades med problemet nästan hela sitt liv. Svaret blev Odysseus.

Joyce förnyade romankonsten. I de inre monologerna talar gestalterna i första person direkt till läsaren. Vi ser en situation utifrån men också inifrån en eller flera av deltagarnas medvetande. Yttre fakta och inre tankar är två floder som flyter ihop och läsaren är både i vattnet och på stranden. Inte undra på att Odysseus anses vara 1900-talets främsta roman.

I Mikael Timms Klassiker får vi höra James Joyce själv läsa några meningar i en inspelning från 1924.

På svenska finns Odysseus i Thomas Warburtons översättning och senare i Erik Anderssons under originaltiteln Ulysses.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många filmer har omvärderats i filmhistorien, och uppvärderats efter att ha fått ett ljumt mottagande vid premiären. Men ska en utnämnas till filmens egen den fula ankungen så är det Stanley Kubricks "Barry Lyndon". När den kom beskrevs den som lång och tröttsam. Idag tycks alla tala om den som en svan, majestätisk, nästan den perfekta filmen.

Den byggde på den engelska 1800-talsförfattaren William Thackerays roman om en irländsk äventyrare, eller streber, som tar sig upp i samhället i slutet av 1700-talet. Det är en film som berättar om passioner, utan att själv någonsin röja några känslor.

Innehållet svallar av känslor men allt berättas med ett stort lugn. Allt är så vackert. Varenda bild är som en tavla. Allt är inspelat på plats, i riktiga slott och herresäten.

Recensionerna var negativa. Eller, de var respektfulla, men utan entusiasm. Vackert men livlöst var omdömet. Alla visste att filmen kostat fruktansvärt mycket att spela in och att den tagit enormt lång tid att göra. Det fanns en förväntan på något mer eftertryckligt.

Under åren efter premiären har "Barry Lyndon" sakta men säkert stigit i aktning bland filmintresserade. Idag är uppfattningen helt enkelt att Kubricks tionde film underskattades och att det är en av hans bästa. Kanske rentav den bästa. "Barry Lyndon" är den fula ankungen som blev en svan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra minuter och fyrtioen sekunder instrumental musik.
Blåsarna går rätt in i melodin. Oboen har solot men stöds av klarinetter och fagotter. Strax därefter ett engelskt horn och senare flöjterna. Stråkarna knäpper på strängarna de första takterna innan de låter de långa dragen ta över. Det är melankolisk musik. Melodiös, melankolisk musik.

Ravel skrev den först för piano under första världskriget. Han var chaufför i det militära, han körde trupper till fronten. Sviten var tänkt som en hyllning till 1700-talets musik, i synnerhet den franska och den tillägnades tonsättaren Francois Couperin.

Sviten spelades för första gången 11 april 1919. Han dedicerade de sex småstyckena till sex olika vänner som dödats i kriget. Tombeau är en term för minnesmusik och just stycket Menuet tillägnade Ravel Jean Dreyfus. À la mémoire de Jean Dreyfus. Några undrade över det ljusa anslaget i musiken och då replikerade Ravel: "De döda är sorgsna nog, i sin eviga tystnad."
 
Menuetten är skriven i G-dur. Allegro moderato, tre-fjärdedels takt.
Orkestern består av två flöjter, oboe, engelskt horn, två klarinetter, två fagotter, två horn, trumpet, harpa och stråkar.
Den är skriven i en klassisk form, med ett tema som förändras och återkommer. Orkestreringen är återhållen, här hör vi de olika instrumenten kristallklart. Oboen är det främsta soloinstrumentet, men också flöjten och det engelska hornet har solopartier. Hornen och trumpeten ger färg, men lägger sig inte i strukturen. Melodilinjen är betonad och oftast får harpan och stråkarna knäppa fram accenterna.
"Det finns en innesluten melodisk grund i all väsentlig musik", ska Ravel ha sagt.

När Maurice Ravel dog många år senare, 1937, var det noterna till Menuet som stod på hans notställ. De står där fortfarande.

Musiken i inslaget spelas av Montreals symfonikorkester ledda av Charles Dutoit och av pianisten Vlado Perlemuter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

TRASK - förkortning för "transistoriserad sekvenskalkylator" - var den tredje datorn som byggdes i Sverige. Den togs i bruk 1965 och ett par år senare fick den sitt porträtt målat av en 24-årig konstnär som då ännu inte debuterat, men som redan hunnit muta in ett nytt motiv för måleriet.

Kan framtiden rymmas i en målning? En Klassiker av Mårten Arndtzén.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katarina Wikars talar med Bengt Packalén om varför den är den bästa av de latinamerikanska diktatorsromanerna från den litterära boomen på 1970-talet. "Man kan se den som urtypen för diktatorsromanen, säger han. García Márquez berättar om en mytisk figur som ett stort forntida odjur men han gör det också inifrån, om maktens ensamhet och vanärans illusioner.

1982 fick Gabriel García Márquez Nobelpriset i litteratur.

Uppläsare är Nina Fex och översättare är Kjell A Johansson. Detta är en omarbetning av ett litteraturreportage från 2011.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan på tidigt 1960-tal hade Müller blivit utesluten ur DDR:s dramatikerförbund eftersom hans dramatik under åren gått från en socialrealistisk till en alltmer tvetydig stil. ”Att vara en maskin” hade Müller tagit från Andy Warhol och i intervjuer antog han att pjäsen gillades i väst därför att den kombinerade två kända ting; ”Hamlet” och ”maskin” - som en reklamslogan.

Müller reste runt i Europa och USA som en rockstjärna och med i sin ständiga cigarr, skinnjacka och svartbågade glasögon svarade han ironiskt och kryptiskt på intervjufrågor - att spela den tacksamme dissidenten låg inte för honom. Han lämnade aldrig DDR, trycket där gjorde att han kunde ”tänka bättre”.

Teaterkritikern Maria Edström borrar i Heiner Müllers massaker på Hamletfiguren och varför vi fortfarande behöver detta föga uppbyggliga stycke. 

Scener ur: "Hamletmaskinen" Radioteatern Sveriges radio 1990 i regi och översättning av Stefan Johansson,"Die Hamletmachine" Hörspielstudio in the Funkhaus 1990 i regi av Blixa Bargeld och Wolfgang Rindfleisch och "HamletMachine" Theatre History Class vid U.C.L.A 2014 i regi av Bryan Puckett 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Broadwaypremiären var 10:e oktober 1935 och dit kom Hollywoodstjärnor som Kathrine Hepburn, Leslie Howard och Joan Crawford - och operastjärnor som Kirsten Flagstad.

Gershwin skrev om sin samtid, 30-talets USA, och operan utspelar sig i Charleston, South Carolina. Slaveriet är i färskt minne, bomullsplantagerna drivs inåt landet och hamnen är full av fartyg. Det är långt söderut vid den amerikanska östkusten där fukt, stormar och högvatten ofta drabbar invånarna.

På Catfish row finns Bess, den vackra Bess som har problem med både män och kokain. Här finns hennes fästman Crown, en hetlevrad spelare och fixare av det mesta. Här finns Sporting Life - han handlar med både smuggelsprit och kokain.
Och - här finns den handikappade tiggaren Porgy. Han är lam i båda benen och tar sig runt med hjälp av en liten vagn... och sjunger.

Varför välja just den här inspelningen? Det finns snyggare, mera välsjungna och välspelade men den här har mycket mer dramatik. Det är en live-upptagning hämtad från en uppsättning som är en av de mest framgångsrika scenproduktioner någonsin. Mellan 1952 och 1956 var den på turné i USA, Europa, Sydamerika och Afrika.

Porgy och Bess är en succé men en med komplikationer. På 30-talet diskuterade man om det verkligen var en opera - med så mycket jazz och en berättelse om de fattigaste människorna. De trasiga. I en opera? Gershwin själv menade att det inte fanns någon annan musik som var mer amerikansk än jazz. All annan musik härstammar från andra länder och kulturer men jazzen är amerikansk. Perfekt för att skildra just den här historien.

Men, det var inte bara jazzen i "Porgy och Bess" som fick kritik, utan det blev också en diskussion om vem som har rätten att beskriva ett visst samhälle, att skriva om en grupp människor som man inte själv tillhör. Kunde verkligen judiska immigranter som tonsättaren George Gershwin och den textförfattande brodern Ira och ett vitt par från Södern gestalta svarta fattiga fiskare?

Då var det vanligt med blackface - svartmålade ansikten på vita skådespelare. För att undvika det skrev Gershwin in att endast svarta sångare fick spela. Men det har också tagits för ett utpekande av de svarta. Det underströk att berättelsen var ett öde enbart för afro-amerikaner. Som inte ens kunde tala ordentlig engelska. Porgy och Bess blev operan om svarta - i stället för bara en opera om svarta.
Gershwin själv avled två år efter urpremiären när man opererade en hjärntumör han hade fått. Men musiken - den spelades, precis som den spelas än idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den är också skriven med en oändlig medkänsla med de arkebuserade, stupade, torterade och ihjälfrusna. Ida Ramundo är nog en av litteraturhistoriens mest osannolika hjältinnor. Lite grå och oansenlig, åldrad i förtid men med en envishet och urkraft när det gäller att skydda sina barn. Egentligen är det kärleken hon skildrar, utifrån dess sista offer, den lille Useppe, frukten av en våldtäkt förövad av en tysk soldat.

Useppe har en överjordisk förmåga att förstå djurens språk. Det sägs att Elsa Morante, som dog 1984, inspirerats av en sann historia om en kvinna som hittade sin sexårige son död i hemmet med en vit vallhund vakande över sig.

När "Historien" kom ut i 70-talets rigida politiska klimat ansåg många kritiker att den var ointellektuell, rentav reaktionär. Men folket älskade den, och Morante hade låtit trycka upp den i en billighetsupplaga. På ett halvår sålde den i 800 000 exemplar.

En Klassiker av Ulla Strängberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan dess har mycket hänt med skildringen av svarta och rasism på film. Mårten Blomkvist tycker ändå att "I nattens hetta" står sig, den känns förvånansvärt modern och det finns tryck i skildringen av den lilla staden och i den laddade stämningen mellan Sidney Poitiers coola storstadssnut och Rod Steigers lantissheriff.

Det är 1960-tal och kvalmig natt när en elegant Sidney Poitier stiger av tåget. Han sätter sig i väntrummet för att invänta ett kommande tåg men istället kommer han att om en stund möta någon som inte rör sig snabbt som tåget, Spartas plufsiga sheriff.

"I nattens hetta" är en thriller om en svart man som först blir misstänkt för ett mord, sedan blir indragen i jakten på mördaren och kommer att arbeta sida vid sida med en sävlig sydstatssheriff.

Den är full av atmosfär, den är en av de bästa amerikanska polisfilmerna från den tiden, och den känns förvånansvärt modern, enligt filmkritikern Mårten Blomkvist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Firestarter" blev förbjuden att spelas på radio och hade en musikvideo som skrämde hälften av dem som såg den. Trots det öppnade den upp världens ögon för den elektroniska musiken och såg till att den hamnade på de vanliga topplistorna. Och det blev början för bandet "The Prodigys" mest lyckade album.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är året före Första Världskriget och konstnären Sonia Delaunay och hennes man Robert går varje torsdag till danspalatset Bal Bullier på Boulevard Saint Michel i Paris. Det sägs att Sonia själv inte dansade, utan mest satt nära orkestern och sög in energin och rörelsen i rummet. Men rytmerna gav oss lust att få färgerna att dansa, skriver hon i sin självbiografi.

Hon var tidig med att röra sig fritt mellan design och konst. Och hon var uppfylld av tidens tekniska innovationer. Framtiden såg lovande ut och den nya kvinnan var född.

Sonia Delaunay föddes 1885 troligen i Odessa. Hennes föräldrar var fattiga och hon adopterades av en välbeställd moster och morbror i Sankt Petersburg då hon var fem år. Hon hade guvernanter som lärde henne tyska, engelska och franska. Mötte konsten. Redan som 19-åring åker hon till Karlsruhe i Tyskland för att studera konst. Resan fortsatte sen till Paris och studier vid Académie de la Palette.

Världen var för grå, för svart, för brun, tyckte Sonia Delaunay. Det behövdes inte bara ny konst utan även mer färg i kläder och inredning. Gatan och krogen och nöjeslivet skulle bli en levande visuell gestaltning av hennes tankar om färg, färg och åter mer färg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Jag har så länge bett om ursäkt för Kulla-Gulla" Så sa Martha Sandwall-Bergström i en tidningsintervju när kritikerna varit extra elaka. "Men jag ville att sådana människor skulle finnas. Flickorna skulle läsa om henne och bli som hon. Sen skulle jag lämna min stackars flicka till dem. Det var år fulla av gråt för mig och min skadade dotter. Och Kulla-Gulla var en tröst åt mig själv."

Böckerna om Kulla-Gulla gavs ursprungligen ut mellan 1945 och 1951 och var flickböcker som avskyddes av kritikerna men älskades av läsarna.

En saga på rullande småländska om statarliv och godsherre-mentalitet, hunger, solidaritet, kärlek och hat som omvärderats från "sentimentalt dravel" till "Vilhelm Moberg för barnen".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"På drift" från 1957 är på en gång en kärlekshistoria och ett sökande efter frihet – och den är ett av den amerikanska beatnikrörelsens viktigaste verk.

Cecilia Strömberg läser citaten ur Jan Nyströms och Lars Wilsons översättning.

En Klassiker från 2012 av Hedvig Weibull med författaren Per Planhammar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter Lorre gjorde det mesta av sitt glosögda babyface och blev oförglömlig för sin roll i "M" där Berlin vänds upp och ner i mördarjakt. 
"M" var delvis inspirerad av verkliga händelser. Uppmärksammade seriemord hade lett till att kriminella organisationer erbjudit sin hjälp i jakten på gärningsmannen. Lang lät publiken stiga ner i Berlins undre värld. Filmen var i hög grad en produkt av tiden. Man kan förnimma influenser från expressionismen, Bertolt Brecht och Bauhaus, och den gjordes bara ett par år innan nazisterna tog makten. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bette Davis och Joan Crawford, för evigt kultstämplade i den värsta rivalitet- och systerfilmen av de alla. Det makabra mästerverket "Whatever happened to Baby Jane" av Robert Aldrich från 1962.

Bette Davis spelar barnstjärnan som brutalåldrats bredvid sin dockkopia från storhetstiden som åttaåring. Joan Crawford är Blanche Hudson, systern i rullstol, den bortglömda i kulissen men som senare slog igenom och fick allt vad hon pekade på i Hollywood. Ända tills hon råkade ut för en trafikolycka och blev inlåst på vinden.  Allt hon får sig serverat är sin egen undulat.

Bette Davis och Joan Crawford var båda som störst runt 1938, och de var inte i samma film förrän i Baby Jane. Men det var bara Bette som fick en Oscar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dagens Klassikern återvänder Katarina Wikars till Molly Johnsons hyllade "Pansarkryssaren" från 1955, en arbetarroman långt före sin tid med djärvt sönderbrutet språk och kritik av kolonialismen.

"Jag tänkte på det här problemet med arbetet"

I programmet medverkar förutom Molly Johnson också bland andra Anneli Jordahl, Kerstin M Lundberg, Janne Nyström och Karl Vennberg. Uppläsare är Tord Peterson.

En återutsändning från 2016, då Molly Johnson avled.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här beskriver Taube hur han vill dikta, utifrån sin barndom på Vinga.

Författaren Taube klagade ofta över att han inte blev betraktad som en seriös författare. 

- Jag är poet! skanderade han från scenen. 

Jag gycklar ej med orden, fast jag är mera känd för glada visor om lustig älskog.

Uppläsare Peder Losten

Producent Ulla Strängberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"En ängel vid mitt bord" har också filmatiserats av Jane Campion 1990. Framgången för filmen är en förklaring till att Janet Frames liv nästan är mer känt än hennes verk.

Författaren Janet Frame föddes 1924 på Nya Zeeland och växte upp under enkla omständigheter. Hon var studiebegåvad och fick stipendium för att studera till lärare, blev färdig med studierna men fick aldrig något lärarjobb.

Istället blev hon felaktigt diagnostiserad med schizofreni och kom att tillbringa åtta år på mentalsjukhus. Under den tiden skrev hon sin första novellsamling - "Lagunen" - vilken också gav henne ett litterärt pris, något som i sin tur bidrog till att hon så småningom blev utskriven från sjukhuset.

Hon nämndes ofta som en kandidat till Nobelpriset i litteratur, men hon dog 2004 och hann aldrig få det.

Anneli Dufva har gjort dagens Klassiker, där vi bland annat hör Janet Frame själv i en intervju gjord av radion på Nya Zeeland på 80-talet.

En Klassiker från 2010.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Cecilia Hansson berättar om hur "Människor under molnen" med sitt benhårda allvar och gnistrande elektroniska vemod ringade in en tidsanda som präglades både av die Mauer och der Mauro.

Ratata var stilbildande. Elektronikan, de tjusiga kläderna och den blasé Östermalms-coolheten i kombination med de suktande, sentimentala sångerna kändes helt nytt i det svenska landskapet.

Samtidigt hände saker ute i Europa och världen, flera hundra mil bort. Upproren och de fredliga revolutionerna bubblade. Perestrojka, glasnost, den nya öppenheten som om bara några månader skulle förena östra och västra Europa. Människorna under molnen i Östeuropa hade andra planer än att tiga still bakom taggtråd och mur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arkitekten Sigurd Lewerentz (1885-1975)  är en av Sveriges internationellt mest uppmärksammade arkitekter.

Blomsterkiosken är hans mest avskalade och extrema, fri från allt onödigt. Byggnaden saknar hängrännor och fönstren är fastsatta med svart fogmassa. Hit kommer människor från hela världen för att studera Lewerentz lösningar.

Louise Epstein har tittat på huset tillsammans med arkitekterna Lars Asklund och Janne Ahlin.

En Klassiker från 2009.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Orkestermusik,  fyrverkerier och gratis varmkorvar - Älvsborgsbron vid Göta Älvs mynning invigdes den 8 november 1966 av Olof Palme.

Varför var inte brokonstruktören Sven Olof Asplund själv på plats?

Älvsborgsbron fick Sveriges längsta fritt hängande brospann vid den tiden och det var den bredaste hängbron i världen när den invigdes 1966. Men Sven Olof Asplund och hans team var aldrig intresserade av att slå rekord. Tillförlitligheten, sa han, det är den viktigaste egenskapen hos en bro.

Anna Tullberg berättar historien om Älvsborgsbron och minns de känslor av skräck och längtan som bron också väcker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en paus under inspelningen genomförde Frank Zappa och "The Mothers of Invention" en konsert i kasinot. En person i publiken avfyrade då en signalpistol som träffade dekorationerna i taket som tog eld.

Branden förstörde hela byggnaden, men publiken lyckades utrymma lokalen i tid. Medlemmarna i Deep Purple satt sedan på sitt hotell och såg hur röken från branden slog ut över Genèvesjön – Smoke on the Water.

Gunnar Bolin och Karsten Thurfjell berättar historien på plats, utanför kasinot vid kajen i Montreux och sjunger dessutom "Smoke on the water".

En Klassiker från 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges radios före detta latinamerikakorrespondent Lars Palmgren berättar om bokens betydelse och när han själv läste den för första gången på 1970-talet på en febrig resa genom kontinenten.

"Latinamerikas öppna ådror", Galeanos skoningslösa uppgörelse med USA och Europa, är också ett verk författaren senare tog avstånd ifrån.

En Klassiker från 2015.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anders Pehrson tog över lamptillverkarföretaget Ateljé Lyktan efter formgivaren Hans Bergström 1964. Under hans tid tillverkades och formgavs många lampor som i dag har belönats med klassiker-stämpel.

En av dem är Bumlingen där Anders Pehrson står som designer.

Den fanns i en mängd färger: från gult till blått och brunt och grönt. Lampan tillverkas än i dag av Ateljé Lyktan.

Gunnar Bolin talar med designhistorikern Sara Kristofferson, Lena Bong, före detta informationschef på Ateljé Lyktan och kulturjournalisten Eric Schüldt om lampan som möblerat svenska hem och offentliga miljöer i mer än femtio år.

En Klassiker från 2009.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den franska kontakten syftar på en knarkkleverans från Marseille.

Filmen blev stilbildande för polisgenren decennier framåt med sina broar, viadukter, gator och en urban metropolisskildring filmad på plats.

William Friedkin har regisserat, Gene Hackman spelar huvudrollen och Don Ellis har komponerat musiken.

Men ”The french connection” blev ingen publiksuccé vid premiären i Sverige och gick på ödsliga bakgator.

Maria Edström har sett om en film från 1971 i en klassiker från programmets barndom 2008.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Metabolismen är arkitekturen från glansdagarna, högkonjunkturens 1960- och tidiga -70-tal.

Det skulle byggas motorvägar i himlen mellan kluster av skyskrapor, staden skulle växa som en levande organism, reproducera sig, förändra sig efter omgivningen, vara flexibel, flyttbar, temporär och möjlig att återvinna.

Metabolismen kom till som ett gigantiskt världsförbättrarprojekt. Ideala städer skulle leda till bättre samhällen. Kan vi i dag lära någonting av metabolismen?

Det lilla kapselhotellet  i Shimbashi har länge varit rivningshotat. I Japan är man inte så sentimental då det gäller att bevara hus och lagen skyddar inget byggt efter andra världskriget.

I programmet går Katarina Wikars också upp på taket på New Sky Building tillsammans med Mike John Grist, skribent och urban explorer, bosatt i Tokyo.

Detta är en Klassiker från 2011 men husen står fortfarande kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är ett minimalt konstverk, bara 5 gånger 45 millimeter, men gesten var desto större: Reuterswärd trängde sig in mellan världsnyheterna bara för att meddela att han tänkte stänga butiken i 9 år. Vilket han förstås inte gjorde men när konstnären gick bort 2016 så stod det ”Closed for holidays” i tidningarnas dödsannonser – stängt för semester.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet. Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland.

Det var viktigt att statyn av Gustav II Adolf "indignerande med högra handen stället för staden”, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga! Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom.

Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland. Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tredje kopia som äntligen kunde placeras på Gustaf Adolfs Torg 1854.

Det där andra exemplaret, som legat på havets botten, såldes till Bremen, där den märkligt nog restes i centrala stan och fick stå där tills Andra världskriget bröt ut. Då behövdes statyns koppar till annat, Gustav Adolf smältes ner för att användas inom tyska krigsindustrin.

Ett bra exempel på ödets ironi: Gustav II Adolf kom till slut att kämpa på sina forna fienders sida.

I programmet intervjuas Håkan Wettre, f d intendent på Göteborgs Konstmuseum och musiken vi hör är Salve Decus Suecorum Rex Gustave Adolphe, en hyllningskör skriven på 1600-talet och utdrag från Hugo Alfvéns Skådespelsmusiken – ett stycke för kammarblåsare som heter Gustav II Adolf.

Programmet är gjort av Mia Gerdin och sändes första gången 7 maj 2011.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust är ett av litteraturhistoriens mest kända verk. Få har tagit sig igenom alla delarna men kanske har man läst den första - "Swanns värld".

Ulla Strängberg har också tittat på Prousts säng av koppar på Musée Carnavalet i Paris. Det var i den sängen han skrev den berömda romansviten under sina sömnlösa nätter.

Uppläsare är Staffan Göthe.

Denna Klassiker sändes första gången 2013.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få böcker har gjort så stor skillnad som Rachel Carsons ”Tyst vår” som kom 1962. Boken som var en bestseller, innebar den moderna miljörörelsens födelse. Carson och hennes forskarkolleger upptäckte att de kemiska medel som användes för ogräsbekämpning och utrotning av skadeinsekter var förödande även för övrigt växt- och djurliv.

Bokens titel ”Tyst vår” är alltså bokstavlig, vandringstrastarna låg döda under träden och fågelsången tystnade som en konsekvens av besprutningarna. 1969 förbjöds DDT i Sverige. 1972 stoppades giftet i USA, mycket tack vare Carsons bok och debatten som följde.

I  Klassikern om "Tyst vår" medverkar också biologen och författaren Göran Bergengren. Han konstaterar att "Tyst vår" är världens viktigaste bok, och han har burit den med sig ändå sedan 1963 då boken kom på svenska. På den tiden var han en ung, arg fältbiolog som strök under var och varannan rad i denna sammanbitna stridsskrift som förändrade världen.

Nina Asarnoj
nina.asarnoj@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Wien under slutet av 1700-talet. Det är en tid då världsordningen ifrågasätts, som till exempel adelns privilegier. Just då, under fyra intensiva år, skriver Mozart de här tre operorna. Några år senare var han död.

Den lite äldre äventyraren Lorenzo da Ponte var ständigt på flykt, från Venedig till Wien, och han hamnade slutligen i New York. Författare, retoriker, lärare - påhittig, både som författare och, som ryktena säger, i livet, med sanningen.

"Figaros bröllop" var provocerande för sin tid, och pjäsen var förbjuden i Wien för att den ifrågasatte adeln på många sätt. Figaro och Susanna ska gifta sig - han är grevens betjänt och hon är grevinnans kammarjungfru. Det är en berättelse om att få styra sitt eget liv, ungdomlig lust, längtan efter ett drägligt liv. Och om att försöka störta hierarkier.

Mozart hittade pjäsen och hade hört talas om Lorenzo da Ponte som en möjlig librettist. Han arbetade på hovteatern i Wien och skrev om pjäsen, tonade ner samhällskritiken och fick den godkänd av kejsar Josef II innan Mozart la till sin fantastiska musik.

"Don Giovanni" är också byggd på en pjäs, men mera skissartat. Hela floran av myter om Don Giovanni, alltså Don Juan, kommer från den spanske dramatikern Tirso de Molina som skrev den första texten om förföraren redan tidigt 1600-tal. Den har sedan bearbetats flera gånger, också som opera.

Efter dessa framgångar gick de vidare med en helt egen idé. "Così fan tutte" - premiär på Burgtheater i Wien i januari 1790. Ofta bara kallad Così. Den har ett manligt perspektiv och handlar om trohet och om att förklä sig. Två unga par ska prövas innan de ska gifta sig. Männen klär ut sig för att locka kvinnorna till felsteg. Idag går både "Figaros bröllop" och "Don Giovanni" att spela rätt upp och ner, men många regissörer har svårigheter med "Così fan tutte."

De här tre da Ponte-operorna ligger ständigt på listan över de femton mest spelade operorna i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I många år gjorde Francis Bacon studier av Velazquez porträtt av påven Innocentius X. Bacons påve är upplöst, har uppspärrad mun och det är ett svart regn över bilden, som om han är ensam i världen.

En Klassiker som första gången sändes 2009 inför 100-års minnet av Francis Bacons födelse, då Cecilia Blomberg besökte den stora retrospektiva utställningen med Francis Bacons målningar på Tate Britain i London. Dessutom har hon sett Adam Lows dokumentär om konstnären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

 "Jag vet vissa som blivit så rädda för boken att de eldat upp den i kakelugnen!" säger barnboksförfattaren och Lewis Carroll-entusiasten Christina Björk.

Och visst kan det verka skrämmande att trilla ner genom ett kaninhål och sen möta en bebis som förvandlas till en gris, en drottning som hotar hugga huvudet av alla och en katt som försvinner i luften hela tiden.

Men huvudpersonen Alice är aldrig särskilt rädd. Hon konverserar så gott hon kan med Underlandets invånare och har nästan alltid svar på tal. På ett ställe i boken träffar Alice en sömnig kålmask som röker vattenpipa och med släpig röst frågar: ”Vem är du?”

Och det undrar reportern Laura Wihlborg också. Vem är Alice och hur kan hon vara så självklar och modig? Bara följa efter den pratande kaninen ner i hålet utan tvekan? Tillsammans med Christina Björk försöker hon hitta svar. Hon har nämligen skrivit en bok om verklighetens Alice, överklassflickan Alice Liddell från Oxford som Lewis Carroll baserade sin hjältinna på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nästan redan vid premiären 1941 knep Orson Welles "Citizen Kane" titeln "Världens bästa film", och det är denna film om en rik och ensam tidningsmogul fortfarande känd som.

Den är en färd genom ruinerna av ett liv. Orson Welles spelade huvudrollen, regisserade, och tillsammans med Herman Mankiewicz skrev han manuset. Underbarnet Welles var bara tjugosex och hade aldrig gjort film förut.

"Citizen Kane" fick heta "En sensation" när den fick premiär i Sverige. Och en sensation var den. Den är en film, men den är också en sorts filmhistorisk fetisch.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Först med romanen "Sargassohavet" slog Jean Rhys igenom, och då var hon 75 år och satt och frös i en liten stuga på engelska landsbygden, paranoid, alkoholiserad och fattig.

Med främlingens ögon tittade Jean Rhys alltid på det England dit hon kommit som sjuttonåring. Det överensstämde inte med den dröm hon haft om England när hon växte upp på Dominica i Västindien i början av 1900-talet för England var kallt och England var grått och ogästvänligt och ändå blev hon kvar. Lika lite hemma där som någon annanstans och det fanns ingen väg tillbaka.

I romanen Sargassohavet skriver Jean Rhys om de fattiga vita i Karibien och om engelsmännen, om att vilja vara svart, om hackordningen och hierarkierna, skriver ihop sina erfarenheter, beroendet, spriten och galenskapen, kylan i de kalla rummen som väl ändå inte kunde vara England.

Jean Rhys, outsidern, blev till sist en författare i tiden med sina teman: hemlösheten, identitetslösheten, flitigt förekommande på postkoloniala akademiska sajter. Hur handskas då Rhys med Jane Eyre? Vad är det hon vill göra? Litteraturvetaren Carin Franzén kallar Sargassohavet ”ett svidande korrektiv till den västerländska kanoniserade Jane Eyre.”

När Jean Rhys fick frågan om hon inte var glad nu när hon blivit berömd författare svarade hon: Det är för sent.

En Klassiker av Katarina Wikars. Vi hör också författaren Sara Lidman och förläggaren Diana Athill. Uppläsare Vanja Blomqvist och Christer Fant. Översättare: Ingegerd Martinell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1902 publicerades detektivromanen "Baskervilles hund" av Arthur Conan Doyle. Sherlock Holmes och doktor Watson får svettas ovanligt mycket för att lösa gåtan med de otäcka morden på den ödsliga Dartmoorheden.

Vad är det för en best som ylar i natten?

Är det någon i romanen som kommer ha vettet i behåll?

Helt klart handlar det här om en av litteraturhistoriens mest skrämmande hundar. Frågan är om boken håller än i dag.

Anna Tullberg och skådespelaren Claire Wikholm har läst om "Baskervilles hund".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strange fruit är en både politisk och poetisk sång om hur afroamerikaner lynchades i USA.

Den skrevs av Abel Meeropol under pseudonymen Lewis Allan. Han var av rysk-judiskt ursprung, bosatt i Brooklyn och arbetade som lärare på Dewitt Clinton High School.

Billie Holiday gjorde den till sin 1939 och laddade den med sin egen erfarenhet av rashat och förtryck.

Programmet är gjort av Anton Åström 2013.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Stockholms Kulturhus invigdes 1974 hade själva byggnaden stått klar i flera år, där fanns tillfälligt Riksdagen. Men nu var det dags för kulturen. Mitt bland bankpalats och höghus fyllda av kommers blev det plats för musik, konst, teater, debatt, litteratur – ja, all sorts kultur skulle fylla det nya blänkande huset med utsikt ned över Sergels Torg.

Några år tidigare hade kommunpolitikerna besegrats av ungdomar som ockuperat några träd i närliggande Kungsträdgården. Det var den så kalla Almstriden som gällde var en tunnelbaneuppgång skulle ligga. En stor fråga kanske, men den blev symbolisk eftersom de politiker som rivit en stor del av Stockholms centrum nu tvingades ge sig och låta almarna stå kvar.

Men 1974 skulle omdaningen av Stockholms centrum, ja hela folkhemsbygget krönas med en kronjuvel – Kulturhuset.

Mikael Timm var där redan 1974 och har återvänt många gånger. Han porträtterar ett hus som vägrar bli gammalt.

En Klassiker från 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stephen King brukar med sina över 50 romaner kallas för den moderna skräcklitteraturens mästare. Bland hans mest omtalade böcker hittar vi bland annat "Pestens tid", "Det" och "The Shining".

Stanley Kubricks skräckfilm "The Shining" från 1980 brukar ofta toppa listor över tidernas bästa skräckfilmer, men King har alltid tyckt illa om den.

"Det var en varm bok, som blev en kall film", har han ofta sagt och i veckans Klassiker tar Joakim Silverdal reda på vad det egentligen var som retade upp författaren med Kubricks film.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Ett anständigt liv" från 1979 gav regissören Stefan Jarl en Guldbagge för bästa regi. Filmen är den andra delen i den så kallade Modstrilogin, om Kenta och Stoffe och kompisgänget som drömmer om frihet och hånar Svenssonlivet, men där frihetsprojektet slutar i misär med överdoser och utslagning.

Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om filmen och reflekterat över vad som händer när vi börjar relativisera människovärdet.
Den första delen i trilogin "Dom kallar oss mods" kom 1968 och del tre "Det sociala arvet" kom 1993.

En Klassiker från 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Två år före sin död 456 f Kr lämnade tragöden sitt testamente till eftervärlden; trilogin ”Orestien” - en text unikt bevarad genom historien och vars tre delar ”Agamemnon”, ”Gravoffret”, ”Eumeniderna” fortfarande spelas och vars gestalter inspirerar.

Aiskylos kan med fog säjas vara fadern till den den grekiska tragedin - denna hybrid mellan de dionysiska gamla offerriterna och stoff från de homeriska gudasagorna, och där det dramaturgiska greppet med kören som följer skeendet, oftast blodigt, med sina kommentarer och reaktioner skapar en suggestiv och intelligent blandning av inlevelse och distans.

Här lever gudar och människor lever tätt ihop, båda kan hämnas och bråka, drivs av passioner, otrohet och vrede. Orestiens släktförbannelse startar i en fasansfull måltid; Agamemnons far Atreus, kung av Argos, hämnas sin bror Thyestes som snott Atreus fru, och som i en skräckfilm tillreder han broderns barn, utom ett, och bjuder på middag. Brodern flyr helt utom sig och det ouppätna barnet Aigisthos dyker omsider upp som älskare hos Klytameistra med hämnd i kikaren. Hela kriget mot Troja startar dessutom då Agememnons brors fru Helena blivit bortförd av en trojansk prins.

Dåtidens politiska situation spelade sin roll, men Aiskylos skildring av blodshämndens förödelse och nödvändigheten av en rättstat är nedslående tidlös.

Maria Edström har läst om Orestien och lyssnat på Radioteaterns uppsättningar av Aiskylos trilogi.

Ur Radioteatern föreställning av ”Orestien” från 1958 i översättning av Emil Zilliacus radioarrangemang av Herbert Grevenius, i regi av Åke Falck.

Karin Kavli som Klytameistra, Ulla Sjöblom som Elektra, Berta Hall som Palls Athena, Gun Arvidsson som hämndgudinna och Arne Nyberg som väktare.

Ur Radioteaterns föreställning av ”Agamemnon” från 1972 i översättning av Emil Zilliacus, i regi av Ragnar Lyth.

Anita Ekström som Kassandra, Olof Thunberg som man i kören.

Musik ”Danse” av Jean-Jaques Lemêtre ur Ariane Mnochkines uppsättning ”Les Atrides” på Théâtre du Soleil

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hasse Ekman var inspirerad av Hollywood, skrev manus och regisserade över fyrtio filmer under den svenska filmens guldålder på fyrtio- och femtiotalet. Sen drog hans sig tillbaka, ännu inte 50 fyllda. "Flicka och hyacinter" från 1950 räknas som hans bästa, det tyckte till och med Ingmar Bergman, och den enda han på ålderns höst själv var nöjd med.

Stockholm är mörkt och kylslaget. Det är några år efter andra världskriget. Den ensamma barpianisten Dagmar Brink bor vägg i vägg med en begravningsbyrå, och tar redan i filmens början sitt liv, hänger sig i lägenheten på Olofsgatan efter att ha stått på en bro och stirrat ner i vattnet.

Liksom Rosebud i Citizen Kane finns här ett namn som återkommer, Alex, en försvunnen kärlek. "Flicka och hyacinter" är en av de första svenska filmerna som har ett uttalat lesbiskt tema även om Hasse Ekman i sena intervjuer trodde att delar av publiken inte hade märkt det.

Mötet på krogen mellan Dagmar Brink (Eva Henning) och konstnären Elias Körner (Anders Ek) satte Hasse Ekman själv högst. Filmskribenten Leif Furhammar beskrev den som den svenska filmhistoriens heligaste spelscen.

Vad tyckte då samtiden om "Flicka och hyacinter", en film som den snabbproducerande Hasse Ekman tog osedvanligt lång tid på sig att färdigställa? I en kritikeromröstning i Biografbladet 1950 kom den allra först, före både Alf Sjöbergs "Bara en mor" och Ingmar Bergmans "Törst". Trots övervägande bra kritik uteblev den stora publiken och filmen gick med förlust men den gjordes inte heller med tanke på den breda publiken, utan var en hjärteangelägenhet.

I "Klassikern" medverkar också filmskribenten Mikaela Kindblom och Hasse Ekman själv i arkivintervjuer med Stig Olin och Jannike Åhlund.

Katarina Wikars

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av juni 1985 placerar Tarkovskij sin filmkamera på just den gata i Stockholm där den svenske statsministern mördas ett halvår senare, för att ta de scener som skildrar flyende människor och som i filmen är en del av huvudpersonens mardrömslika vision av den totala katastrofen.

När Tarkovskij senare samma sommar är tillbaka på gotländska Närsholmen för att spela in den långa slutscenen i ”Offret” där Alexander för att blidka Gud sätter eld på sitt eget hus, då går allting snett. Filmkameran hakar upp sig och branden hinner inte registreras på rätt sätt.

Lars Lönroth glömmer aldrig den frostiga vårvinterdag 1985 då han som radioreporter begav sig till Austerviken vid Närsholmen på sydöstra Gotland för att intervjua de medverkande i denna svensk/fransk/engelska samproduktion regisserad av en ryss i exil.

Denna Klassiker sändes första gången 2009

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Giuseppe Verdi skrev tre av sina mest uppskattade operor under tre år (1851-53). Det är operor som ännu i dag är bland de mest spelade i världen. Hur kom det sig och vad, om något, har de gemensamt? Per Feltzin berättar.

P2s operapodd Operaguiden tar upp samtliga av dessa tre.

Inspelningarna vi har använt dirigeras alla av Riccardo Muti.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse.

Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp – Aniarabarnen – kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet.

Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent.

På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King.

Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och sett om filmen som drabbade Sverige som ett knytnävsslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sex, förnedring och en lärare som tvingas att gala som en tupp på scenen är något av innehållet i "Blå Ängeln". Josef von Sternbergs film är egentligen mer känd för sången Ich bin von kopf bis fuss auf liebe eingestellt. Faktiskt den första sång som blev en hit genom en film. Året var 1930 och ljudfilmen hade bara några år på nacken.

Filmen har till stor del glömts bort, men kabarésångerskan Lola har förblivit odödlig. Människor tröttnar aldrig på att höra Marlene sjunga om hur hon förbrände män. Sången från "Blå ängeln" blev sen en hit även på engelska, då med titeln Falling in love again.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Ninotchka spelar Greta Garbo ett ideologiskt övertygat sändebud som kommer från Stalins Sovjet till Paris. Väl där möter den benhårda Ninotchka greven och charmören Leon och förvecklingar och känslor uppstår.

"Ninotchka" regisserades av Ernst Lubitsch. Hans specialitet var sofistikerade komedier.
Mårten Blomkvist berättar om filmen i Klassikern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fred Astaire levde 1899-1987 och var aktiv i över 75 år, medverkade i dussintalet musikaler på scenen, 31 musikalfilmer främst på 30-talet plus många andra filmer som skådespelare.

I Klassikern om Fred Astaire, som är gjort av Per Feltzin, hör vi bland andra dansaren Karl Dyall och Sveriges Radios mångårige musikalexpert Bengt Haslum om legendaren Astaire.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstnärerna Mike Kelley, Jim Shaw, Cary Loren och Niagara loopade kassettband och körde gitarrer genom faxmaskiner i källaren på God's Oasis Drive-In Church, ett viktorianskt hus i Ann Arbour i Michigan.

De uppträdde ett par gånger på 1970-talet men publiken avskydde dem.

Anna Tullberg berättar historien om Destroy All Monsters och träffar en av originalmedlemmarna, Cary Loren, i hans bokhandel The Book Beat utanför Detroit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Terese Torgrim, nomadskolelärarinna i Norrbotten, stickade av alla mönstrade samiska vantar hon såg. Hon till och med lät sänka sig i rullstol ner under kyrkgolvet i Jukkasjärvi kyrka. Där nere låg de döda. Med vantar på sig! Terese Torgrim stickade mönstren på tumvantar och halvvantar.

Gravvantarna visade att stickning var känd bland samer redan på 1600 talet.

Lovikkavantarna har en annan historia. De kom till av en tillfällighet. En utskälld stickerska i tornedalsbyn Lovikka (Erika Aittamaa i slutet av 1800-talet) kom en hemlighet på spåren när hon försökte göra vantarna varmare. En idé som gav henne mat för dagen, succé bland forbönder och som fortfarande lever.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1981 hade tv-serien Brideshead revisited, baserad på Evelyn Waughs roman En förlorad värld, premiär. Den blev omedelbart älskad och har förblivit så.

Regissören Charles Sturridge fick också sitt stora genombrott med tv-serien och det finns en rätt speciell historia bakom att det blev just han, en ung oprövad regissören, som regisserade den.

Anneli Dufva träffar regissören Charles Sturridge i Klassikern som är från 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När "Blair witch project" hade premiär 1999, gick spekulationens vågor höga. Var filmen dokumentär? Var den sann?

I kulisserna fanns en lyckad marknadsföringskampanj – en av de första som framförallt fokuserade på internet.

Men det var inte bara marknadsföringen som gjorde "Blair witch project" så populär. Det är inte på grund av marknadsföringen som filmen fortsätter att skrämma vettet ur publiken, många år efter premiären.

Med sin skakiga handkamera, sitt sätt att skapa rädsla utan att någonsin visa ett monster, och sitt återerövrande av häxan som en ond figur, gjorde filmen upp med flera av 90-talets skräckfilmstrender. Genren blev aldrig mer sig lik.

Matilda Källén
matilda.kallen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Beethoven har inte ett budskap som går att sammanfatta med ord, snarare ger han oss en ljudbild av världen.

Brottet mot musikaliska traditioner och styckets komplicerade struktur signalerar att inget är riktigt säkert. Intensiteten i musiken, till exempel cellostämman i början av första satsen talar om att det inte är en formell lek utan viktigt.

Sammantaget så är hela stråkkvartetten en undersökning, inte en sammanfattning. I denna stråkkvartett hör vi början till modernitetens mångfald.

Ett program av Mikael Timm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här spelar Audrey Hepburn prinsessan Ann som gör uppror mot sina kungliga förpliktelser och upptäcker den italienska huvudstaden på egen hand...

Hon möter förstås kärleken i form av den amerikanske journalisten Joe, spelad av Gregory Peck.

Filmen gav Hepburn en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll och var också den film som gjorde henne världsberömd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alla hade de olika motiv för att lämna Sverige 1850: svält eller förföljelse, men enligt författaren Vilhelm Moberg som skrev Utvandrarna så förenades de alla i en dröm om frihet. På över 2000 sidor i fyra volymer ger Vilhelm Moberg liv åt personer som blir lika verkliga som IRL. Mia Gerdin berättar om ett litterärt verk som skrevs i mitten på 1900-talet men utspelar sig 100 år tidigare och som fortsätter leva in i 2000-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"På drift" är på en gång en kärlekshistoria och ett sökande efter frihet – en bok som än idag kan locka ut läsaren på vägarna.

Ett program från 2012 av Hedvig Weibull.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gracias a la vida är en sång som finns i många versioner runt om i världen och som ständigt spelas in på nytt. Det finns samba- bossa-, jazz-, kör-, opera- och popversioner av denna låt som skrevs 1967 av Violeta Parra i Chile.

I Sverige har den kommit att ingå i den svenska visskatten och används ofta vid begravningar. Hon fick aldrig uppleva framgången med sin låt eftersom hon tog livet av sig kort efter det att skivan släppts.

Mia Gerdin samtalar med Jan Hammarlund om Violeta Parras liv och låtskrivande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nio år efter Maffiabröder kom tv-serien Sopranos. Den plockade över massor av skådespelare från "Maffiabröder" och blev en betydande del av det som kallats tv:ns nya guldålder.

Fler gangsterfilmer följde och när Scorsese i slutet av 2019 åter tog sig an maffian i The Irishman blev det en av årets mest emotsedda filmer.

Hur blev Martin Scorsese gangsterspecialist? I Klassikern återvänder Mårten Blomkvist till Maffiabröder och funderar över hur den ändrade bilden av en av de mest beundrade amerikanska regissörerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Bridget Jones Dagbok" är en berättelse av journalisten och författaren Helen Fielding som uppstod i form av krönikor i tidningen "The Independent" 1995. Texterna blev så småningom en bok (1996) som också filmatiserades med Renée Zellweger i huvudrollen som antihjältinnan Bridget Jones. En ung kvinna 30+, bosatt i London och besatt av sin vikt, sitt alkoholintag och drömmen om sann kärlek.

Berättelsen är inspirerad av Jane Austens "Stolthet och fördom" och Bridget Jones drömprins heter Mark Darcy och är människorättsadvokat. I Austens bok heter han Mr Darcy (förnamn "Fitzwilliam") och gestaltas i BBC-serien från 1995 - "Pride and Prejudice" (1995) av Colin Firth, som även spelar hans namne i filmatiseringen av "Bridget Jones dagbok". Han är även med i film nummer två och tre.

I Klassikern har Nina Asarnoj fördjupat sig i "Bridget Jones dagbok", ett av den engelskspråkiga litteraturens 100 mest inflytelserika texter, enligt en lista sammanställd av BBC Arts 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Louisa May Alcott var skeptisk till att skriva en "flickbok" när hon fick beställningen. Så kom hon på att hon kunde utgå från sig själv. I september 1868 låg den första upplagan av Unga kvinnor på bokhandelsdiskarna i USA.

Berättelsen om de fyra systrarna March är en av de mest älskade ungdomsromanerna genom tiderna. Varför? Och håller den än?

Anna Tullberg ser Greta Gerwigs filmatisering fån 2019, hittar dramatiseringar från 1935 i radions arkiv och läser om Unga kvinnor tillsammans med 16-åriga Rita Nygren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stumfilmen Pansarkryssaren Potemkin av den ryske regissören Sergej Eisenstein gjordes på beställning av sovjetregeringen.

Men propagandafilmen om upproret 1905 i tsarens svartahavsflotta och hamnstaden Odessa blev lika mycket propaganda för filmkonsten. Här föddes filmmontaget och det moderna sättet att klippa film.

Filmen gjorde så starkt intryck på sin publik att den i flera länder, däribland Sverige, länge var förbjuden på grund av att den ansågs kunna hetsa till uppror.

Scenen med barnvagnen som studsar nerför den långa trappan i Odessa har blivit ikonisk och inspirerat otaliga filmare. I De omutbara från 1989 gör till exempel Brian de Palma trappscenen i gangstermiljö.

Helene Alm berättar om hur Sergej Eisenstein aldrig tummade på det konstnärliga i sitt filmskapande och därför gjorde ett mästerverk, i stället för en redovisande journalfilm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Hervé Guibert fick sitt hiv-besked 1988. 1990 kom romanen som på svenska heter "Till vännen som inte ville rädda mitt liv". När romanen kom handlade den monumentala uppmärksamheten inte bara om skildringen av aids utan också om Muzil. Så kallas den franske filosofen Michel Foucault som är en stor del av  romanen. Han dog i aids redan 1984. Men det berättade han inte offentligt. Kanske visste han det inte. Ville inte veta. Ville i vilket fall inte att någon skulle veta. I "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" berättar Hervé allt.

I Klassikern hörs Jenny Teleman om Hervé Guiberts "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" (1990), aidsromanen som sände en chock och jubelvåg genom Frankrike när den kom.

Programmet är en repris från 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var ett internationellt genombrott både för japanska filmregissören Akira Kurosawa och för japansk film när hans "Demonernas port" vann Guldejonet vid filmfestivalen i Venedig 1951. Några år senare, 1954, gjorde Akira Kurosawa "De sju samurajerna", filmen som fortsatt ständigt hamnar på topplistor över världens bästa filmer.

"De sju samurajerna" handlar om bybor som måste försvara sig mot rövare på japansk landsbygd i slutet av 1500-talet och tar hjälp av samurajer.

Filmen sveper fram med samma suveräna auktoritet som de samurajer som gett den titeln. Från den första minuten till den tvåhundrasjunde och sista är "De sju samurajerna" bara muskler.

I Klassikern berättar Mårten Blomkvist om hur Kurosawa lyckas kombinera längd och koncentration i den nästan tre och en halv timme långa "De sju samurajerna".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En förhållanderoman, det kallar Gun-Britt Sundström sin roman "Maken" för. Den kom 1976 och är sedan länge en klassiker.

Den handlar det om kärlek som moralfilosofisk fråga. För hur ser ansvaret ut i ett förhållande när man sagt ja till att dela sitt liv med en annan människa? Och går det att praktisera fri kärlek och ändå hålla svartsjukan borta?

Det är några av de frågor som Martina och Gustav brottas med och bråkar om.

Programmet är från 2008 och är gjort av Cecilia Blomberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många filmer har omvärderats i filmhistorien, och uppvärderats efter att ha fått ett ljumt mottagande vid premiären. Men ska en utnämnas till filmens egen den fula ankungen så är det Stanley Kubricks "Barry Lyndon".

När den kom på 1970-talet beskrevs den som lång och tröttsam. Idag tycks alla tala om den som en svan, majestätisk, nästan den perfekta filmen.

Filmjournalisten Mårten Blomkvist var en av dem som föll för den redan vid premiären. I Klassikern ser han tillbaka på denna långa films långa väg från sömnpulver till klassiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När hon dog utlyste Kap Verde tre dagars officiell landssorg. Cesariá Évora har kvar sitt världsrykte också efter sin död. När hon skulle ha fyllt 78 år hyllade sökmotorn Google henne genom att låta hennes bild utgöra deras logga den dagen.

I Klassikern får vi lära känna "Barfotadivan" genom Miguel Pinto som kände henne personligen.

Programmet, som är från 2012, är gjort av David Mehr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cole Porter skrev "Night and day" till musikalen "Gay divorce" som kom 1932. I Klassikern hör vi ett utdrag ur den allra första inspelningen, faktiskt något av en signaturmelodi för Fred Astaire som Cole Porter skrev den för.

Sedan dess har "Night and day" spelats in i närmare 1000 tolkningar, i vårt arkiv på Sveriges Radio har vi nästan 600 stycken.

I Klassikern, som är gjort av Per Feltzin, hör vi musikern och pedagogen Peder Hofmann som vid pianot visar uppbyggnaden av Night and day.

Vad är det som gör den till en evig hit som sätter sig på melodiminnet direkt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Boris Vian (10 mars 1920 – 23 juni 1959) var en fransk tusenkonstnär: författare, poet, trumpetare, sångare, uppfinnare and ingenjör. Först gjorde han skandal med romanen Jag ska spotta på era gravar, och sedan succé, om än fördröjd, med "Dagarnas skum" 1947.

Göran Sommardal läser om Boris Vians klassiker "Dagarnas skum" för att se om den håller måttet 40 år senare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den var gjord på 35 millimeters film, hade specialskriven musik och en handling med stora inslag av humor. Efter premiären 1972 blev den snabbt en snackis, New York Times skrev om den med rubriken "porno chic" och även folk från övre medelklassen och kändisar började strömma till biografen på 49:e gatan på Manhattan.

Sedan var det bara en tidsfråga innan den blev ett nationellt samtalsämne. Filmen landade i ett mycket kluvet politiskt klimat, där å ena sida den sexuella frigörelsen hade börjat ta fart samtidigt som det pågick flera juridiska processer mot porren.

Programmet som är gjort av Marie Liljedahl är en repris från 2013.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av världshistoriens mest berömda filmscener är Anita Ekbergs och Marcello Mastroiannis nattliga bad i Fontana di Trevi. Men La dolce vita är också en film om ett liv i lyx som ekar tomt.

La dolce vita hade premiär 1960 och blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott. Till det bidrog Anita Ekberg med sin Hollywoodglans och blonda skönhet.

Men ingen inblandad anade då filmens mytologiska potential och att den skulle förbli Anita Ekbergs höjdpunkt i karriären, oavsett hur många filmer hon gjorde efteråt.

Fredrik Wadström berättar om skandaljournalisten Marcello Rubinis jakt på framgång, men där depressionen istället tar över. Och om hur relativt liten del av filmen Anita Ekbergs Sylvia egentligen var med i.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv.

Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget.

Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv.

Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ira Levins bok som kom 1967 blev en av författarens största succéer, inte minst efter Roman Polanskis filmatisering av boken året därpå med Mia Farrow i huvudrollen som Rosemary.

Tillsammans med sin man Guy flyttar hon till den stora svarta viktorianska hyreshuskolossen Bramford på Upper Manhattan där kusliga saker börjar hända...

Ira Levin föddes i Bronx, New York 1929 och dog på Manhattan 78 år senare. Han skrev också många pjäser och kände väl till teaterlivet på Broadway som är bokens bakgrundsmiljö.

Andra kända böcker som filmatiserats är "Fruarna i Stepford", "Pojkarna från Brasilien" och "Sliver" - den sistnämnda handlar ockå om mystiska saker som försigår i ett stort hyreshus.

Maria Edström har läst om boken "Rosemarys baby" och ser en modern Faust-historia som fortfarande är lika ruggig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Yippi ki-yay! Julfilmernas julfilm! Die Hard hade biopremiär 1988 och inte mycket skulle vara sig likt i actiongenren efter det.

Hör om hur Bruce Willis blev utskrattad innan biopremiären, var berättelsen föddes och hur en känd Hollywoodregissör började sin bana med att försöka göra thrillern "Die Hard with a Cat" hemma i sina föräldrars kök.

Joakim Silverdal har djupdykt i filmbloggar och DVD-kommentarer för att reda ut några viktiga frågor. Vad tycker till exempel regissören James Cameron om Die Hard? Det får du veta i veckans Klassikern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rapportboken Gruva gavs först ut 1968, för att året efter komma i en omarbetad upplaga. Boken bygger på intervjuer med gruvarbetare i Kiruna och Svappavaara och på fotografier av Odd Uhrbom – själv gruvarbetare.

Redan med debuten Tjärdalen (1953) och den efterföljande Hjortronlandet (1955) satte Sara Lidman sin egen litterära ton med stark förankring i uppväxtens Västerbotten. Hon blev också redan från början hyllad av kritiken.

Sammanlagt har Sara Lidman skrivit 20-talet romaner och ett flertal reportage- och rapportböcker, varav Gruva nog är den mest omtalade.
Boken blev mycket omdebatterad och fick stor betydelse för den stora gruvstrejk som utbröt den 9 december 1969.

Sigrid Flensburg har sökt i arkiven och träffade Odd Uhrbom, fyrtio år efteråt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2008

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En hösttermin 1959 på privatskolan Welton Academy i Vermont. ett lärosäte för unga män styrt av tradition, disciplin, plikt och lydnad, kliver den nya läraren Mr Keating in, spelad av Robin Williams.

Som tidigare elev på skolan, som också kallas "Hellton", vill han införa nya undervisningsmetoder och nya sätt att närma sig lyrik för att lära eleverna att tänka själva.
Det ska man göra genom att "suga märgen ur livet med poesin, fånga dagen med den, låta den sippra ur munnen likt honung".

En film som delar publiken. Somliga ser den som världens bästa skolfilm och ett upprop för den konstnärliga friheten. Andra tycker den är romantiskt dravel och ett tydligt exempel på humaniorans kris.

Men debatten den väckte när den kom 1989 den rasar vidare. Hårda tag eller liberalt jönseri? Kompisförälder eller vuxen i rummet? Tänka själv eller tänka som kaptenen? Författarens ord i guld eller blir text till i läsaren? Fånga dagen och bli din bästa framgångsgud eller ska man bara sitta mitt i dagen utan att utnyttja dess extraordinära potential?

Helt enkelt: Flumskola eller "ta-av-kepsen-skola?"

Jenny Teleman
jenny.teleman@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är ett album jag har burit mig länge, det är en av de där jag skulle ta med mig på en öde ö.

Perfekt inspelning i både tolkning och teknik. Uttrycken är mycket personliga men ändå lockande för många fler. Pauseringar och attacker i röst och pianospel ger överraskning, ger spänning.

Fairytales har också ett bra upplägg, bra ordningen av de där tio jazz- och poplåtar som norska Radka Toneff och svensk-amerikanen Steve Dobrogosz spelade in i februari 1982 i Grieghallen i Bergen.

Vi hör musik av bland andra Rodgers och Hart, Elton John, Kurt Weill, Eden Ahbez och Jimmy Webb. Plus egna kompositioner.

Fairytales har sålt massor över hela världen men mest i Norge förstås där det dessutom skrivits en bok om det.

Det är ett album som lever helt på sin egen kraft - men... Det finns också en skugga över det. Några få veckor efter utgivningen i oktober 1982 tog Radka Toneff sitt liv - 30 år gammal.

Jag träffade Steve Dobrogosz för ett samtal om Fairytales.

Per Feltzin
per.feltzin@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1912 skrev de ryska futuristerna manifestet ”En örfil åt den offentliga smaken” . Det handlade om att göra sig kvitt klassikernas språkdräkter, vilka kändes för trånga och tråkiga för konstavantgardet i det förrevolutionära Ryssland.

”Släng Pusjkin, Tolstoj etc överbord från samtidens skepp!”

Snart nog skulle Sovjetunionens konstnärer och författare tvingas in i socialrealismens små tröjor, men det här var en tid då den modernistiska grytan kokade för fullt i hela Europa och några av de ledande och mest experimentella avantgardisterna fanns i Ryssland.

Hela manifestet står att läsa på svenska i boken ”Den Vrålande Parnassen - den ryska futurismen i ord, bild och dokument” av Gunnar Harding och Bengt Jangfeldt från 1976.

Den här Klassikern sändes första gången 2012

Helene Alm
helene.alm@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På ytan hör den till avantgardisten Picabias enklare: en mörk man i en röd mantel, flankerad av en leende kvinna. Men 1941 var året då nazisternas planer på att förinta Europas judar tog form, och titeln i Picabias målning - Le Juif errant - anknyter till en medeltida legend med antisemitiska undertoner.

Var Picabia antisemit? Varför hyllade han Pétain? Varför målade han i en stil som stämde med nazisternas smak, under ockupationen? Och vem är hans slitne vandrare i den röda manteln?

Kulturredaktionens Mårten Arndtzén försöker räta ut frågetecknen kring en 75 år gammal bild.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Rosa Luxemburg arresterades 15 januari 1919 stoppade hon Goethes Faust i handväskan. Hon och spartakistkollegan Karl Liebknecht misshandlades, sköts och slängdes i Landwehrkanal i Berlin.

Rosa Luxemburg var internationalist. Hon trodde på spontana massstrejker, en långsam resning underifrån. "Arbetarklassens väg till seger är beströdd med nederlag", sa hon i talarstolen.

Hon hamnade i fängelse första gången 1904 för ärekränkning av tyske kejsaren. Hon uppmanade tyska arbetare att vägra ta till vapen 1914, att krigsstrejka, vilket inte skedde. Hon satt åter i fängelse 1915-1918, kom ut och var med och grundade Tysklands kommunistiska parti.  

Nu är det 100 år sedan hon mördades men fortfarande vallfärdar människor till henens grav i Lichtenberg i östra Berlin. Katarina Wikars läser hennes "Fängelsbrev" i översättning av Ture Nerman och funderar över den film om henne Rainer Werner Fassbinder aldrig hann påbörja.

Ur arkivet: Ingegerd Lundgren, Karin Borgström, Bo Gustafsson, uppläsningar av Claire Wikholm och Alexandra Tolstoy.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hilding Linnqvist levde i 93 år och målade de flesta av dem.

Han fick nästan alla svenska konstpriser som går att få, var älskad av den stora publiken, respekterad av kollegerna för sina många målningar i olika stilar.

Men Mikael Timm bryr sig bara om en enda tavla: Torget i Chinon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"The Dinner Party" anses idag som ett banbrytande feministiskt konstverk. Och konstnären Judy Chicago utsågs 2018 till en av världens mest inflytelserika personer av Time Magazine.

Men det har inte alltid varit så. Judy Chicago har gått mot strömmen. Var med och ledde förtruppen för att ge kvinnliga konstnärer större plats i det offentliga konstlivet. En framgångshistoria - men vägen dit har varit lång och krokig.

Vernissagen för "The Dinner Party" ägde rum på Museum of Modern Art i San Francisco i mars 1979. Då fanns en  hel förhistoria om verkets tillkomst som involverade 400 kvinnor i allt från att göra grundforskning i kvinnohistoria, till broderi och porslinsmåleri.

Museet slog sen också besöksrekord under de tre månader utställningen pågick. Så var det på varje plats där "The Dinner Party" sen visades. Trots att kritiken i pressen ofta var nedgörande. Även från feministiskt håll riktades kritik för att majoriteten av de kvinnor som lyfts fram i verket är vita från Europa och USA.

Ändå hände något med "The Dinner Party". Det öppnade nya dörrar för kvinnlig konst. Och idag har det fått en permanent placering i den 770 kvadratmeter stora feministiska avdelningen på Brooklyn Museum i New York.

Cecilia Blomberg har sett verket och berättar historien. Och om du är intresserad av att se tallrikarna, dukarna och veta mer om kvinnorna i Judy Chicagos verk så finns det på Brooklyn Museums site.

Cecilia Blomberg
cecilia.blomberg@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Liksom mycket annat i katastrofens efterspel kantades dess tillkomst av konflikter och beslut som togs tillbaka.

Uppdraget gick till den polske skulptören Miroslaw Balka, men hans första förslag stoppades och han tvingades tillbaka till ritbordet.

Hur påverkade den komplicerade processen slutresultatet? Och varför fattas fortfarande 37 namn i muren?

Ett reportage av Mårten Arndtzén.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I London 1972 bildade Steve Harley det experimentella popbandet Cockney Rebel, med synt och fiol som dominerande instrument.

Bandet blev snabbt uppmärksammat, skivkontrakt skrevs och året därpå 1973 kom första singeln och första albumet ”The human menagerie”.

Ingen av dem blev någon kommersiell succé, särskilt inte singeln ”Sebastian” som framfördes med full symfoniorkester och kör, alldeles för lång för att spelas i radio. Däremot fick skivorna fina recensioner i tidningarna, och Cockney Rebel blev ett band för initierade, ett kultband redan från början.

Det oväntade var att ”Sebastian” snabbt blev en hitlåt på kontinenten. Den toppade i Holland, Belgien och Tyskland, och senare tog den sig ner till Italien, Grekland och Jugoslavien. Men i 70-talets England tog den sig inte upp på några listor, trots flera försök att lansera den på nytt. Den behöll dock sin ryktbarhet i musiktidningarna, och snart hade denna pionjärlåt inom symfonirocken vuxit fram till en klassiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För dig som vill se någon av Woodys filmer, så finns det bara ett fåtal att få tag på dvd här i Sverige. Men vår expert Lars Lönroth har för säkerhets skull listat både svenska och engelskspråkiga titlar på Woodys sex filmer.

STORMELD (”Pork Chop Hill” 1959, regi Lewis Milestone)

SPARTACUS (“Spartacus” 1960, regi Stanley Kubrick)

KAPTEN BUFFALO (“Sergeant Rutledge” 1960, regi John Ford)

MANNEN SOM SKÖT LIBERTY VALANCE (The Man Who Shot Liberty Valance” 1962, regi John Ford)

DE PROFESSIONELLA (“The Professionals” 1966, regi Richard Brooks)

HARMONICA - EN HÄMNARE (”Once Upon a Time in the West” 1968, regi Sergio Leone)

Det här programmet sändes första gången i augusti 2011

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Julie Dashs "Daughters of the dust" är den första film gjord av en afroamerikansk kvinna, som fått biodistribution över hela USA. Det är fortfarande hennes enda långfilm men detta visionära, bildsköna drama har klassikerstatus i filmhistorien och ingår i det amerikanska filmarvet. 2004 kvalade filmen in i den nationella filmskatt som utgörs av "National film registry".

"Daughters of the dust" som av Helena Lindblad i Dagens Nyheter beskrevs som "en subtropisk kostymfilm", tog närmare 15 år att göra. Filmen är ett mytologiskt drömspel som handlar om hur slaveriet satt spår i människornas själar, men utan att visa en enda piska eller ett enda bomullsfält i bild. De enda visuella tecken från slaveriets tid vi ser i filmen, är familjens indigofläckade händer. De närmast tatuerade blålila spåren efter att ha slitit på indigoplantagen.

Det är kvinnorna som står i centrum och den som för ordet är ett ofött barn som befinner sig i historiens mellanrum av mormödrar, mödrar och deras barn. Alla är klädda i edwardianska vita klänningar och de vandrar, och dansar och för samtal längs de vita palmkantade ständerna - om familjehistorien och de olika öden som drabbat familjemedlemmarna under slaveriet och efter befrielsen. Nu vill den yngre generationen lämna ön och gå vidare.

När Beyoncés visuella album Lemonade kom 2016 i anslutning till hennes album med samma namn, var det många som såg influencerna från Julie Dash film. Något som gav filmen något av en pånyttfödelse. Samma år digitaliserades och restaurerades den också till ursprunglig filmkvalitet och med korrekt färgåtergivning och tillgängliggjordes på Netflix.

Nina Asarnoj
nina.asarnoj@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Karsten Thurfjell återstiftar bekantskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna  bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Clive Staples Lewis - mer känd som bara C S Lewis - var en brittisk akademiker som också var kompis med J RR Tolkien. De var båda två intresserade av andra världar, av språk-, religions- och litteraturhistoria och de skapade också varsin litterär värld som fascinerat läsare i alla åldrar sedan dess.

CS Lewis mest berömda böcker blev de sju i Berättelsen om Narnia:
Min morbror trollkarlenHäxan och lejonetHästen och hans pojkeCaspian, prins av NarniaKung Caspian och skeppet GryningenSilvertronenDen sista striden

CS Lewis var djupt troende och han lät många av Bibelns berättelser flytta in i Narniaserien, till en början på ett så skickligt sätt att det inte överskuggar sagans inneboende styrka och lockelse. Men för den intresserade kan man tillexempel hitta Skapelseberättelsen i Min morbror trollkarlen, Kristuslegenden i Häxan och lejonet samt Uppenbarelseboken i Den sista striden.

I Klassikern hör vi Elin Claeson kliva in i den magiska garderoben för att se om det går att hitta tillbaka till Narnia. Här finns en intervju från 1998 med Maria Nikolajeva, numera professor i barnlitteratur vid Cambridge University, tidigare professor i det samma vid Stockholms universitet. Här finns också uppläsningar ur Häxan och lejonet av Claire Wikholm, ur en P3 följetong från tidigt 90-tal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Porträttet står på spiselkransen i stora salen på Nedre Manilla i Stockholm, som ett av portalverken i Bonniers porträttsamling.

Bergh ville från början måla porträttet direkt på väggen i villan, men husbygget drog ut på tiden. Istället blev resultatet "en färglagd teckning" som Bergh själv kallar det i essän Några ord till Frödings bild.

I Klassikern tittar Måns Hirschfeldt närmare på "Frödings bild" som poeten, till konstnärens lättnad, aldrig själv såg: "Därtill fruktade jag för mycket hans dom."

I programmet medverkar konsthistorikern Nina Öhman och uppläsare är Ludvig Josephsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charlotte Brontë (1816-1855) släpar på syskon och familj genom litteraturhistorien.

Mamman dog tidigt i cancer, systern Emily fick en förkylning på broderns begravning, det blev tuberkulos av det hela och så - döden. Charlotte Brontë, nummer tre i syskonskaran, levde längst av barnen, ända tills hon var 38. Hon dog gravid med sitt första barn.

Men då var hon åtminstone berömd, känd för sin roman Jane Eyre. En berättelse hon skrev färdigt 1847, i raseri över att hennes första roman blivit refuserad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"När vi hade tittat på både trädgården och huset hade vi ändå det bästa kvar: näckrosdammen. För att komma dit fick vi gå längst ner i trädgården och genom en liten tunnel under stora landsvägen.- Japanska bron, Blomkvist!"

I Linnea och målarens trädgård möter vi tillsammans med Linnea och Blomkvist en av de verkliga klassikerna: den franske impressionisten Claude Monet.

Christina Björks och Lena Anderssons bok från 1985 har också den blivit en barnkulturklassiker och för många en introduktionen till både trädgårdslivet och konsthistorien. Men först ansåg förlaget att den var "svår" och det var faktiskt på vippen att boken inte skulle ges ut.

Nu finns den översatt till 22 språk och i dagens Klassiker hör vi också Lovisa Lamm och Sven Lindberg läsa ur ljudboksutgåvan.

Malin Sandberg tar med oss bland solrosor, dahlior, hortensior och vallmor, stockrosor och fingerborgsblommor i målarens trädgård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken". Så börjar författaren Ylva Eggehorns dikt som hon skrev 1972 och som tonsättaren och kyrkomusikern Lars Moberg tonsatte två år senare.

"Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken."

Första meningen är naivt enkel, men ekar ändå av historiska symboler och religiöst språk. I Bibeln säger Jesus ofta: Var inte rädda.

Den innehåller en spänning. Vad är det för hemligt tecken, vad ska det säga mig?
Det hemliga är något som är dolt för oss, men det är inte farligt - det är istället ett löfte om trygghet.

En psalm som älskas av människor som inte är religiösa eller av människor som tror på en annan Gud. Eggehorns dikt är både öppen och konkret. Lätt att tolka på olika sätt - men - ändå precis. Den handlar om slutet. Döden. Men också om förändringar som inte är så drastiska. Jag har hört att den använts vid en vigselliknande ceremoni mellan två män. Människor som bryter ny mark kan lyssna på den. Rädsla kan vara stor och mindre stor.

Men döden är där och då kan dikten ge tröst.

Som efter tsunami-katastrofen i Thailand.

Varje gång kistorna med de döda svenskarna skickades hem sjöng man Var inte rädd. Den finns också inristad i en svart minnessten vid havet vid Phukets flygplats.

Per Feltzin

I Klassikern är det Rigmor Gustafsson och Steve Dobrogosz som framför Var inte rädd i en inspelning gjord här på Sveriges Radio 1999.

I psalmboken har den nummer 256 och finns under rubriken "Förtröstan- trygghet" tillsammans med - bland andra - de tre stora psalmerna:
Vår Gud är oss en väldig borg av Martin Luther och Tryggare kan ingen vara och Blott en dag av Lina Sandell.

I de första fyra raderna avslöjar Eggehorn att det hemliga tecknet är ett namn som skyddar dig.
Det är troligen Gud, med tanke på att det ändå är en psalm, men det sägs inte.
Oavsett: Det är någon som kan ta bort din rädsla, någon som kan skydda dig i allt.
För även om du är ensam, är din ensamhet större än du själv.
Och runt omkring dig finns det stränder, i sanden finns det spår - och dem kan du följa mot ljuset...

Vi har det igen. Spår, hemliga tecken.

"Var inte rädd" har inte sonettens form, men liknar den. Två rader fler än sonettens 14, men det finns på ett liknande sätt vissa rimord som håller ihop dikten. Det är oftast tio stavelser per rad.
Dikten består av fyra delar och varje har i sin tur fyra rader.

I den första delen är det bara ett namn, just bara det ordet som skyddar dig - och -
"Var inte rädd" betyder att du inte behöver vara orolig för att sänka garden, att lämna det trygga och färdas mot det okända.

I den andra delen är det en person som väntar på dig, som älskar dig, men som också ger dig ett ansvar. Det är inte ensidigt.
I ett religiöst perspektiv, där han är skaparen, så är han också ljuset i ett mörker, han ger dig liv och han tar ditt liv. Men: "Var inte rädd."

Boken Psalmernas väg är ett kommentarverk till Den svenska psalmboken. Där berättar man om bakgrunden till Eggehorns dikt. Hon var 22 år 1972 när hon träffade en ung kvinna och hennes far. De var judiska flyktingar och modern hade dött långt tidigare och brodern hade nyligen tagit sitt liv. Eggehorn ville - citat - "skriva något som skulle bli värdigt hennes ovanligt mogna sätt att förvalta sitt livs varför." Slut på citat.

Eggehorn ville inkludera flera, med olika tro, genom att utesluta det specifika namnet Gud.

Vi har spåren i sanden, vi har hemligheten, vi har någon som längtar efter dig, men som också ger dig betydelse i hans liv.

Han är ljuset, men.... "Det finns en mörklagd hamn."

Så då går vi på stranden, följer fotspåren som rör sig längs strandkanten... Vi ser mot gräset i kanten där sanden övergår i ljungdungar och små vindpinade tallar... vi går där... och långt borta ser vi ljuset från en stad... det är en stad med liv men med en hamn som ligger i skugga från ljuset. Mörkret gör att vi inte ser hamnen men vi går mot den.

Där finns en överfart - en hamn, där skeppen lämnar land, men inga anlöper.

Så når du till sist hamnen. Att du skulle komma dit har du vetat hela ditt liv. "Du är på väg." Här finns det där ljuset som flera av de som varit nära döden talar om. En ljustunnel. Det strålar ett ljus - "en dag blir natten vit". "Stjärnor växer ur hans famn."

Eggehorns dikt är alltså både öppen för tolkningar och sakligt konkret. I sin enkelhet hittar vi ändå mycket av det vi känner väl till. Symbolorden strand, spår, hamn, sand. Mysteriorden som hemlighet och tecken. De religiösa orden som kärleksfrid och evighet. Och: Var inte rädd.

Var inte rädd, det finns en mörklagd hamn.
Du ser den inte nu, men färdas dit. "

Per Feltzin
per.feltzin@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är 1971 och författaren David Morrell som då bor i Pennsylvania sitter och sliter med sin debutroman. Han har bestämt sig för att den ska heta First Blood, men problemet är att han inte har något namn ännu på sin ”hjälte”, den hemvändande Vietnamsoldaten.

Morrell har kört fast. ”I struggled to find that Character´s name”.

På eftermiddagen kommer hans fru hem från affären. Hon har köpt äpplen, en ny sort, säger hon. Han är mitt uppe i sitt skrivande, han har annat att tänka på, kanske blir han irriterad när hon berättar om dom nya äpplena som ska vara så goda. Men han vill ju inte vara otrevlig så han tar han ett äpple, biter i det lite förstrött och tycker det har en frisk och fin smak och frågar vad det är för sort. Hon säger att äpplet heter Rambo.

Då klickar det till hos David Morrell. Han känner direkt styrkan och kraften i namnet Rambo.

Debutromanen First Blood  - som på svenska heter Tvekampen - blir en succé och så föds actionhjälten, Vietnamveteranen, supersoldaten som har sin egen agenda. Och boken blir till film med Sylvester Stallone, alias John Rambo.

Sylvester Stallone har gjort många andra roller under sin karriär, men det är med den våldsamme krigaren Rambo han fick sitt stora internationella genombrott.

Och – och här kommer det mest häpnadsväckande - därmed är han för evigt sammanbunden med Hisingen och Göteborg!

För det där äpplet som David Morrells fru köpte i Pennsylvania 1971 odlades ursprungligen vid Rambergets fot på Hisingen, i Göteborg. Peter Gunnarsson hette lantbrukaren som mer än 300 år tidigare utvandrade till Amerika.  Det var 1639.

Han tog sig namnet Peter Gunnarsson Rambo efter berget därhemma, och Rambo gav namn åt en av hans äppelsorter som bl a användes till cider.

Det gick väldigt bra för Gunnarsson Rambo. Släkten Rambo - liksom äpplena med ursprung från Ramberget - spred sig i Delaware och grannstaterna.  Det finns beskrivet i boken The Rambo Family Tree, en släkthistoria som sträcker sig över 350 år, från 1611 till 1986, skriven av Beverly Nelson-Rambo.

Det var det goda äpplet som fick David Morrell att ge sin huvudperson namnet Rambo, men han tänkte också på att namnet påminde om engelskans sätt att uttala den franske poeten Arthur Rimbauds namn, alltså Rambou, och det var inte alls fel association, tyckte han.  Tvärtom. Morrell var väl förtrogen med Rimbaud och tyckte att hans mest kända verk, En tid i helvetet, kunde ses som en metafor över den här f d Vietnamsoldatens upplevelser.

Att huvudpersonen i en bok eller film har ett namn som stämmer överens med personen man vill skildra och som dessutom fastnar lätt hos publiken, den sortens psykologi har Morrell utvecklat i sin essä What’s in a name. Och det kanske också gäller för äpplen?

I Sverige dog äpplet Rambo ut under den hårda vintern 1709 som tog död på de flesta fruktträd i landet. Men när Carl von Linné firades stort 2007, kom äpplet tillbaka genom ympkvistar från USA och det var USA:s ambassadör som fick plantera Rambo på nytt. Det skedde inte vid Ramberget utan i Uppsala.

Sylvester Stallone tillfrågades om medverkan vid återplanteringen i Sverige men tackade nej.

Mia Gerdin
mia.gerdin@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som Bertolucci sedan gjorde en lite utvattnad filmatisering av med Debra Winger och John Malkovich som det äkta paret Kit och Port. Som förutom hundra resväskor tar med sig sina egna trauman och missbruk ut i hettan och tomheten. Kit vacklar runt i pumps av ödlehud och pimplar champagne. Port drivs av en rastlös längtan bort och vidare och aldrig tillbaka. Öknen skalar av människan, bryter ner försvaren, tunnar ut den skyddande himlen.

Paul Bowles som också var kompositör, kom från New York till Marocko på fyrtiotalet och blev kvar där. På åttiotalet blev han kult och unga adepter vallfärdade till hans hem. Han dog 1999.

Ett program av Katarina Wikars.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med hjälp av MTV, Michael Jackson och sina flinka dragspelsfingrar slog Alfred Yankovic igenom 1984 och blev Weird Al med en hel värld.

Musikparodiernas mästare Weird Al Yankovic fick så sent som för fem år sedan för första gången toppa Billboardlistan. Men allt startade 1984 för Weird Al, när världens största artist, släppte en singel från världens kanske största album.

Michael Jacksons Beat it från albumet Thriller – blev parodilåten Eat It.

Parodiversionen var mindre intresserad av originalets gängvålds-tematik och mer intresserad av att du minsann inte skulle lämna någon mat på tallriken. Låten slungade iväg Weird Al Yankovic med en sådan kraft att han inte verkar ha landat riktigt än.

Det som hände med Eat it skulle visa sig vara ett startskott snarare än en engångsföreteelse. Gång på gång under de 35 år som följde skulle Weird Al Yankovic plocka upp samtidens populäraste musikaliska uttryck, göra sig larvig och totalt sälja över 12 miljoner skivor världen över.

Joakim Silverdal
joakim.silverdal@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spionlivet på båda sidorna om den nyss uppförda Berlinmuren och det tysta kriget mellan väst och öst skildrades här i all sin sjaskiga komplexitet med Richard Burton som i rollen som den brittiske agenten Alec Leamas.
Maria Edström har sett om filmen i regi av Martin Ritt.