Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det anses vara vetenskapens största utmaning, att hitta en teori som förklarar allt – alla krafter i hela universum, från de minsta partiklarna till de största galaxerna. Men vad skulle hända om fysikerna utvecklar en sådan teori?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strängteorin är ett försök att skapa en ”teori för allt” som kan beskriva alla fundamentala krafter och partiklar i universum. Men efter 40 år av teoretiskt arbete, så har strängteoretikerna ännu inte kunnat presentera något empiriskt bevis för teorin. Är de på rätt väg eller kan hela teorin vara felaktig?:

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera vetenskapliga teorier föreslår att det finns flera, kanske oändligt många, universum utöver vårt eget. Men var är bevisen på att det verkligen skulle vara så? Kan de nya avancerade kvant-datorerna presentera svaret på om det finns parallella universum? :

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av vetenskapens största gåtor handlar om en enorm och osynlig kraft som påverkar hela universum – det som kallas för mörk energi. Kan matematiken och fysiken hitta ett svar på var den mystiska energin kommer ifrån?

Korrigering, i avsnittet nämns felaktigt att teleskopet som Edwin Hubble använde sig av är 2,5 meter långt. Det stämmer inte, det är 2,5 meter brett.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att hitta svar på de riktigt stora frågorna är en av mänsklighetens mest ambitiösa strävanden, hur går det till rent konkret, när forskare gör dom stora och oväntade upptäckterna? :

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 4 juli 2012 hittades en partikel som fysiker har letat efter sedan 1960-talet. Den fick namnet Higgspartikeln och den avslöjar att det finns ett osynligt fält i universum, som är orsaken till hela vår existens. Det extraordinära i den här revolutionära upptäckten, är att det var fysikern Peter Higgs matematiska modell som förutsåg att Higgspartikeln och det osynliga energifältet existerade, nära 50 år innan partikelacceleratorn kunde hitta partikeln.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av de stora frågorna inom fysiken är om det finns fler dimensioner än de vi kan se och uppleva. Och när världens största partikelaccelerator försökte att hitta de extra dimensionerna, varnade flera forskare för att det var ett experimentet som kunde sluta i jordens undergång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många forskare inom fysik och matematik arbetar under antagandet att det finns många fler dimensioner än dom vi kan se. Frågan är – var är dom i så fall?:

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Teorin, som kallas för strängteorin, påstår att det finns fler dimensioner, än dom fyra som vi kan se och uppleva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den berömda Albert Einstein arbetade i decennier för att hitta en enda, kort ekvation som skulle förklara universums uppkomst och hur alla naturkrafter fungerar.

Men han dog innan han kunde slutföra det arbetet. Finns det ens någon sådan formel? I den gömda koden hör du några av dagens berömda fysiker berätta varför de fortsätter söka efter – teorin om allting.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katten kallas för Schroedingers katt. Och är en del av ett tankeexperiment som den berömde fysikern Ervin Schroedinger en gång skrev ned, för att visa hur overkligt absurd konsekvenserna av kvantmekanikens matematik var. Matematiken visar nämligen att en partikel kan vara i superposition. Den kan vara på flera platser - samtidigt.

Schroedinger, kunde inte acceptera det och för att tydliggöra att verkligheten inte kan vara så konstig som matematiken beskrev den som, så blandade han in en katt i diskussionen.
En katt, menade han. Alla vet att en katt inte kan vara både levande och död, samtidigt. Den är det ena. eller det andra.

MEN så enkelt har det visat sig, är det inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

i det här avsnittet av Den gömda koden, handlar det om den matematiska formel, som kan definiera och mäta vårt Medvetande, enligt forskarna bakom "Integrated information theory".

Intervjuperson är: Kelvin McQueen, assisterande professor i filosofi som forskar på kvantfysik vid Chapman University i Kalifornien. Han är också en av de som arbetar med att utveckla Integrated information theory.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och vi går alla på ett individuellt sätt. Så speciell är vår gångstil att den kan användas som identifieringsmetod.

Biometri och biometriska data används då man använder olika matematiska och statistiska metoder för att känna igen en person baserat på fysiologiska eller beteendemässiga egenskaper. Och gångstil passar mycket bra in som biometrisk identifiering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kvantmekanikens besynnerliga beskrivning av världen har länge bara varit teori och tankeexperiment. Men att kvantteknologin nu gör stora framsteg visar att teorin fungerar i verkligheten. Hur förhåller man sig som människa till idén att de minsta partiklarna som hela vårt universum är uppbyggt av, styrs av en fundamental slump?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intervjupersoner: Joseph Kadane, professor i statistik vid Leonard J. Savage University 

Svante Lagman, fingeridentifierare vid NFC, Nationellt forensiskt centrum

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intervjuperson är Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, som har forskat på bland annat tidsresor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon var förutseende nog att inse att även astronauter kan göra misstag, hade hon inte varit det så hade månlandningen aldrig blivit av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Max Tegmark har skrivit boken Life 3.0, som handlar om hur vi i framtiden ska klara av att leva tillsammans med maskiner som är mer intelligenta än oss. Maskiner med Superintelligens:

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En kvantdator kommer vara totalt överlägsen traditionella datorer i kraft och kapacitet och klarar att avkoda information som idag anses vara säkert krypterat. Så det kan vara helt avgörande för resten av världen, vem det blir som först lyckas med att utveckla en kvantdator. Vi kan inte ens vara säkra på att det inte redan finns en ute där som redan är satt i bruk. För är det något lands underrättelsetjänst som utvecklar den första kvantdatorn så blir det ett mäktigt vapen - om man kan hålla det hemligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Albert Einstein kallade det spooky action at a distance, engelska kvantfysiker säger quantum entanglement och svenska kvantfysiker kallar det för sammanflätning. Det de syftar på är ett oförklarligt fenomen som kvantmekaniken beskriver och som gör det möjligt att teleportera objekt över långa avstånd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men om man frågar AI om hur de kommit fram till sina slutsatser och analyser, så har de inget svar. Kan vi lita på avancerade algoritmer som rådgivare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många har genom historien försökt att hitta det matematiska svaret på gåtan utan att lyckas. Men 1999 gjorde professor Thomas Hales det ingen klarat tidigare, han presenterade ett matematiskt bevis som förklarar vaxkakans enigmatiska mönster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan matlagning vara den bästa metoden för att bryta fördomen - att matematik är en svår och onödig kunskap? Doctor Eugenia Cheng, en världskänd matematiker bakar kakor och bakelser samtidigt som hon lär ut avancerade matematiska begrepp. Eugenia Cheng är forskare vid The School of the Art Institute of Chicago, och har  skrivit boken "How to bake Pi".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om Carl von Linné levt idag så skulle han vara beräkningsbiolog och använda superdatorer och matematiska modeller istället för vandra ut i naturen och göra experiment. Så skulle det kunna vara. Eftersom den biologiska forskningen nu genomgår ett paradigmskifte. Matematiken används allt mer tillsammans med superdatorer för att simulera vår hjärna t ex, och kan då utföra betydligt mer avancerad forskning jämfört med experiment med fysiska hjärnor.
I framtiden kommer matematik, statistik och datavetenskap vara en fundamental grund för biologisk forskning och målet är att bota sjukdomar som cancer, och alzheimer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var går gränsen för vad en algoritm kan bestämma över? I Kina är de redan på väg att bli en del av det politiska systemet. Kombinationen av själv-lärande algoritmer och Big data, gör dem till oerhört kraftfulla verktyg. Men det är långt ifrån alltid klart vem som har kontroll över dem.

Medverkar gör Waldemar Ingdahl, från tankesmedjan Eudoxa.

Och Daniel Akenine, debattör, författare och teknisk chef på Microsoft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ända sedan Beatles spelade in A Hard Days Night, så har det inledande ackordet till låten varit ett mysterium. Ingen har kunnat lista ut vad det är för avancerat ackord som bandmedlemmarna spelar - förrän nu. Och det är en matematiker som har hittat lösningen.

Medverkande är Kevin Houston, doktor i matematik vid University of Leeds. Och Valentina Chapovalova, matematiker och lärare i matematik.

Länk till Kevin Houstons egna text om hans analys av ackordet: http://www.kevinhouston.net/blog/2014/12/the-beatles-magical-mystery-chord-2/

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Japanerna som var ovetande om de amerikanska kryptologernas framgång, trodde att de i hemlighet för sina fiender, dirigerade sina hangarfartyg mot amerikanernas fäste på ön Midway. Men eftersom de amerikanska styrkorna nu kunde förstå trafiken och ordergivningen mellan de japanska fartygen, så lade man sig i bakhåll och kunde krossa större delen av sina fienders flotta.

Kryptologer har genom historien haft avgörande roller för hela civilisationers öden. Hemlig information kan vara ovärderlig, inte minst i krig. Men närapå ännu mer värdefullt kan vara att forcera ett krypterat meddelande, utan att mottagaren förstått att den hemliga informationen är avslöjad. En risk man aldrig kan bli av med. Hur säkra system man än skapat för krypterade meddelanden så har kryptologer gång efter gång, på ett högst förbluffande sätt knäckt hemligheterna bakom olika chiffer och koder.

Medverkande är Anders Wik, tidigare chef för Kryptologiska avdelningen på Försvarets Radioanstalt, FRA.

Bengt Beckman, kryptoanalytiker och författare till boken Svenska kryptobedrifter, intervju från Sveriges Radios arkiv, Vetandets Värld år 2000 av Urban Björstadius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medvetandet uppstår när kvantmekaniska vibrationer sker inuti hjärncellerna, det hävdar brittiska fysikern Roger Penrose och amerikanska professorn Stuart Hameroff, som är chef för Center for Consciousness Studies.

Deras teori heter Orchestrated objective reduction (Orch-OR) och liknar hjärnan med en kvantmekanisk orkester som improviserar fram våra känslor och tankar. Deras motståndare är forskare som hävdar att hjärnan fungerar på samma sätt som en dator. Kan vår hjärna verkligen vara en dator? Eller är den något så märkligt som en kvantmekanisk orkester?

Medverkande är Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. 

Och Stuart Hameroff, professor i psykologi och anestesi vid the University of Arizona.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även om det för den enskilde kan vara en oväsentlig avrundning av en decimal, så kan det för den som t ex lyckas samla många personers avrundade öresbelopp bli till en lyckad affär. Tekniken kallas för "salami slicing" eller "salamieffekten", och i filmer som Superman 3 och Office Space kan man se hur den kan användas för att skapa förmögenheter av många decimalbelopp. Men är det möjligt att göra det samma i verkligheten? 

Medverkande är matematikern Valentina Shapovalova. 

Rasmus Bjälkeson, fondexpert på Pensionsmyndigheten.

Andreas Rosenlund, informationsdirektör på Kronans Apotek.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Albert Einstein presenterade sina ekvationer i den allmänna relativitetsteorin, så fanns ingen som helst tanke på att uträkningarna skulle leda oss fram till upptäckten av svarta hål i universum. De svarta hålen är en konsekvens av den allmänna relativitetsteorin, även om Einstein själv vägrade tro på att de absurda svarta hålen var verkliga. Matematiken stämde men den verklighet som den beskrev - var för overklig för att kunna accepteras. Men nu, nära 100 år senare så är astronomer och fysiker övertygade om att de svarta hålen finns. Fast hur kan man veta att matematiken som beskriver existensen av de svarta hålen, och allt absurt som händer i och runtomkring dem, är sann?

Medverkande är Bengt Gustafsson, professor emeritus i astronomi vid Uppsala universitet.

Bengt har nyligen kommit ut med boken Svarta hål Teorier, upptäckter, människor.

Sverker Johansson, fysiker vid Högskolan Dalarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Folket kommer inte vara fria så länge de inte kan räkna, ska den franske matematikern och revolutionären Nicolas de Condorcet ha yttrat i argumentation för att införa metersystemet. Och 1792 blev det som Condorcet ville, beslutet togs att ta fram ett nytt, universellt längdsystem.

Vid den tiden användes det 250 000 olika enheter av vikt- och längdmått vilket, helt naturligt skapade förvirring och skadade den växande internationella handeln.

Metern skulle rädda och befria folket och handeln. Och i sann demokratisk anda skulle det nya måttet utgå från naturen, vår egen planet. Metern skulle vara exakt en tio-miljondel av avståndet mellan nordpolen och ekvatorn, beslutade den franska vetenskapsakademien.

Två astronomer Pierre Méchain och Jean-Baptiste Delambre sändes ut för att mäta upp det avståndet. Vad de inte visste då, är att ingenting kan mätas exakt. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är det möjligt att matematiken kan förutsäga händelser på börsen?

Medverkande är Daniel Akenine, författare till romanen "11 gram sanning" som handlar om en person som lyckas bygga en modell som med framgång kan förutsäga framtiden.

Och Anders Ögren, docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intervjupersoner är Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Och Jack Levis, chef för "Process management" vid transportföretaget UPS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intervjupersoner är Nick Bostrom, professor vid University of Oxford som leder en grupp av matematiker, filosofer och forskare som utreder vad konsekvenserna för mänskligheten blir den dagen då vi skapar artificiell intelligens som överskrider människans förmåga.

Magnus Sahlgren, doktor i datorlingvistik och forskningschef på Gavagai som konstruerat en digital "hjärna" som förstår alla språk och som på egen hand kan skriva meningar till exempel på sociala medier som Twitter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pi är ett gåtfullt och romantiskt tal. Det vackra med talet är att det tar aldrig slut. Det är större än någonting annat vi vet. Pi:s decimaler fortsätter i evighet. Och samtidigt är det ett exakt tal. Ändrar man en enda siffra i nummerordningen, så är det inte längre Pi. Talet är en del av evigheten men har samtidigt en exakt och konstant relation till alla cirklar i hela världen. I det här programmet berättar vi mer om det mystiska och populära talet Pi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Max är född i Sverige men är professor i fysik, vid Massachusetts Institute of Technology, MIT. Han har skrivit boken ”Our mathematical universe” där han på drygt 400 sidor förklarar och underbygger varför han tror att hela vårt universum och allting i det, består av matematik. I det här programmet hör du hur han tänker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medverkande i detta avsnitt är Kim Rossmo, professor vid Texas State University som konstruerade algoritmen Rigel. Jonas Hildeby, operativ analytiker vid Rikskriminalpolisen och den som har mest erfarenhet i Skandinavien på att göra  geografiska profiler på kriminella handlingar. Andrea Bertozzi, professor i matematik vid University of California i Los Angeles, som konstruerat en algoritm som förutspår när och var ett brott kommer äga rum. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Personer som medverkar i Den gömda koden i detta program är Bruce Bueno de Mesquita,(Modern Nostradamus) som är professor vid New York University och samarbetar med CIA.

Magnus Salgren doktor i datorlingvistik och forskningschef på Gavagai. Jussi Karlgren också doktor i datorlingvistik, forskare på Gavagai och adjungerad professor i språkteknologi på KTH.