<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:googleplay="http://www.google.com/schemas/play-podcasts/1.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:sr="http://www.sverigesradio.se/podrss" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" version="2.0">
  <channel>
    <itunes:new-feed-url>https://api.sr.se/api/rss/pod/21971</itunes:new-feed-url>
    <atom:link href="https://api.sr.se/api/rss/pod/21971" rel="self" type="application/rss+xml" />
    <lastBuildDate>Sun, 19 Apr 2026 19:14:00 GMT</lastBuildDate>
    <image>
      <title>Pianorullarna</title>
      <link>https://www.sverigesradio.se/pianorullarna</link>
      <url>https://static-cdn.sr.se/images/4778/e3b7404c-3447-4360-b9a7-f516eb75a536.jpg?preset=api-itunes-presentation-image</url>
    </image>
    <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/e3b7404c-3447-4360-b9a7-f516eb75a536.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
    <itunes:explicit>false</itunes:explicit>
    <itunes:summary><![CDATA[Pianorullarna släpper inte längre nya avsnitt. Sveriges Radio erbjuder dig nu musik i poddformat. 200 rullar med stycken av bland andra Beethoven, Chopin och Grieg framförda för ett sekel sen av dåtidens framstående pianister presenteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Pia Kalischer]]></itunes:summary>
    <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
    <itunes:category text="Music" />
    <itunes:owner>
      <itunes:name>Pianorullarna</itunes:name>
      <itunes:email>podd@sverigesradio.se</itunes:email>
    </itunes:owner>
    <title>Pianorullarna</title>
    <link>https://www.sverigesradio.se/pianorullarna</link>
    <description><![CDATA[Pianorullarna släpper inte längre nya avsnitt. Sveriges Radio erbjuder dig nu musik i poddformat. 200 rullar med stycken av bland andra Beethoven, Chopin och Grieg framförda för ett sekel sen av dåtidens framstående pianister presenteras. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a>
Ansvarig utgivare: Pia Kalischer]]></description>
    <language>sv</language>
    <copyright>Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.</copyright>
    <media:restriction type="country" relationship="allow">se</media:restriction>
    <item>
      <title><![CDATA[Enrique Granados sp Granados: Valses poeticos]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den katalanske tonsättaren Enrique Granados var i huvudsak självlärd. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han grundade ett klassiskt konsertsällskap år 1900, där han ibland framträdde som dirigent. 1901 grundade han sin musikskola Academia Granados, som också blev en viktig kammarmusikscen. Under sin karriär gav han också konserter och var känd för sina improvisationer. Konsertversionen av hans musik kunde skilja sig markant från den tryckta versionen! Något som också kan höras på de pianorullar han gjorde. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706752</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160428_0700_25519aa.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den katalanske tonsättaren Enrique Granados var i huvudsak självlärd. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han grundade ett klassiskt konsertsällskap år 1900, där han ibland framträdde som dirigent. 1901 grundade han sin musikskola Academia Granados, som också blev en viktig kammarmusikscen. Under sin karriär gav han också konserter och var känd för sina improvisationer. Konsertversionen av hans musik kunde skilja sig markant från den tryckta versionen! Något som också kan höras på de pianorullar han gjorde. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Enrique,Granados,sp,Granados:,Valses,poeticos]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:11:10</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den katalanske tonsättaren Enrique Granados var i huvudsak självlärd. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160428_0700_25519aa.mp3" length="10737083" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Enrique Granados sp Granados: ur Goyescas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den katalanske tonsättaren Enrique Granados var i huvudsak självlärd. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han grundade ett klassiskt konsertsällskap år 1900, där han ibland framträdde som dirigent. 1901 grundade han sin musikskola Academia Granados, som också blev en viktig kammarmusikscen. Under sin karriär gav han också konserter och var känd för sina improvisationer. Konsertversionen av hans musik kunde skilja sig markant från den tryckta versionen! Något som också kan höras på de pianorullar han gjorde. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706751</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160428_0700_253af9f.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den katalanske tonsättaren Enrique Granados var i huvudsak självlärd. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han grundade ett klassiskt konsertsällskap år 1900, där han ibland framträdde som dirigent. 1901 grundade han sin musikskola Academia Granados, som också blev en viktig kammarmusikscen. Under sin karriär gav han också konserter och var känd för sina improvisationer. Konsertversionen av hans musik kunde skilja sig markant från den tryckta versionen! Något som också kan höras på de pianorullar han gjorde. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Enrique,Granados,sp,Granados:,ur,Goyescas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:23:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den katalanske tonsättaren Enrique Granados var i huvudsak självlärd. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160428_0700_253af9f.mp3" length="22492605" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alexander Skrjabin sp Skrjabin: Poem Fiss-dur op 32:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ryske tonsättaren Alexander Skrjabin var mycket musikalisk, redan vid sex års ålder kunde han spela nästan vad som helst som han hade hört framföras endast en gång. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid Moskvakonsertvatoriet studerade han bl.a. för Sergej Tanejev, där han fick ett stort tekniskt kunnande som blev en grund för hans senare vidlyftiga kompositioner. Ett genombrott var den tredje symfonin, ”Den gudomliga dikten” (1902-04). Skrjabin blev intresserad av indiska yogaprinciper och österländska principer och hans kompositioner blev allt större och utomverkliga. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706656</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160421_0700_251c808.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ryske tonsättaren Alexander Skrjabin var mycket musikalisk, redan vid sex års ålder kunde han spela nästan vad som helst som han hade hört framföras endast en gång. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid Moskvakonsertvatoriet studerade han bl.a. för Sergej Tanejev, där han fick ett stort tekniskt kunnande som blev en grund för hans senare vidlyftiga kompositioner. Ett genombrott var den tredje symfonin, ”Den gudomliga dikten” (1902-04). Skrjabin blev intresserad av indiska yogaprinciper och österländska principer och hans kompositioner blev allt större och utomverkliga. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Alexander,Skrjabin,sp,Skrjabin:,Poem,Fiss-dur,op,32:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:06</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ryske tonsättaren Alexander Skrjabin var mycket musikalisk, redan vid sex års ålder kunde han spela nästan vad som helst som han hade hört framföras endast en gång. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160421_0700_251c808.mp3" length="3945400" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Nikolaj Lopatnikov: Scherzo, direkt komponerat för självspelande piano]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nikolaj Lopatnikov var en amerikansk tonsättare och pianist av rysk börd. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade musik i Sankt Petersburg och Helsingfors och senare till civilingenjör i Karlsruhe. Han tog också privatlektioner i komposition för Ernest Toch. Lopatnikov emigrerade till USA 1944, efter att ha bott i Berlin och London. I USA framfördes flera av Lopatnikovs stycken av Bostons symfoniorkester under ledning av Sergej Kussevitskij. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706653</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160421_0700_2505a50.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nikolaj Lopatnikov var en amerikansk tonsättare och pianist av rysk börd. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade musik i Sankt Petersburg och Helsingfors och senare till civilingenjör i Karlsruhe. Han tog också privatlektioner i komposition för Ernest Toch. Lopatnikov emigrerade till USA 1944, efter att ha bott i Berlin och London. I USA framfördes flera av Lopatnikovs stycken av Bostons symfoniorkester under ledning av Sergej Kussevitskij. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Nikolaj,Lopatnikov:,Scherzo,,direkt,komponerat,för,självspelande,piano]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nikolaj Lopatnikov var en amerikansk tonsättare och pianist av rysk börd. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160421_0700_2505a50.mp3" length="3094205" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Clotilde Kleeberg sp Chopin: Impromptu nr 1 Ass-dur op 29]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den franska pianisten Clotilde Kleeberg föddes i Paris som barn i en tysk familj. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Clotilde Kleeberg gav redan som barn offentliga konserter. Från 1881 turnérade Clotilde Kleeberg i Europa. 1883 debuterade hon i London och gjorde sig på kort tid ett namn som framstående pianist. Tyngdpunkten i hennes repertoar låg på den klassiska och romantiska musiken som J S Bach, Beethoven, Schumann, Chopin och Saint-Saëns. Hennes poetiska spelstil gav henne rykte om att vara en ”fransk Clara Schumann”. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706652</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160421_0700_32b1156.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den franska pianisten Clotilde Kleeberg föddes i Paris som barn i en tysk familj. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Clotilde Kleeberg gav redan som barn offentliga konserter. Från 1881 turnérade Clotilde Kleeberg i Europa. 1883 debuterade hon i London och gjorde sig på kort tid ett namn som framstående pianist. Tyngdpunkten i hennes repertoar låg på den klassiska och romantiska musiken som J S Bach, Beethoven, Schumann, Chopin och Saint-Saëns. Hennes poetiska spelstil gav henne rykte om att vara en ”fransk Clara Schumann”. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Clotilde,Kleeberg,sp,Chopin:,Impromptu,nr,1,Ass-dur,op,29]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den franska pianisten Clotilde Kleeberg föddes i Paris som barn i en tysk familj. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160421_0700_32b1156.mp3" length="4434318" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Richard Epstein sp Johann Strauss: Valspotpurri]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den österrikiske pianisten Richard Epstein var son till pianisterna Julius Epstein och Amalie Mauthner. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Richard Epstein arbetade först som lärare och pianist i Berlin och Dresden. 1904-14 var han kammarmusiker och lärare i London. Därefter flyttade han till New York, där han blev en eftertraktad ackompanjatör till bl.a. sångerskan Emmy Destinn och violinisterna Mischa Elman och Fritz Kreisler. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706651</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160421_0700_24c17fa.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den österrikiske pianisten Richard Epstein var son till pianisterna Julius Epstein och Amalie Mauthner. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Richard Epstein arbetade först som lärare och pianist i Berlin och Dresden. 1904-14 var han kammarmusiker och lärare i London. Därefter flyttade han till New York, där han blev en eftertraktad ackompanjatör till bl.a. sångerskan Emmy Destinn och violinisterna Mischa Elman och Fritz Kreisler. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Richard,Epstein,sp,Johann,Strauss:,Valspotpurri]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den österrikiske pianisten Richard Epstein var son till pianisterna Julius Epstein och Amalie Mauthner. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160421_0700_24c17fa.mp3" length="3856482" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Richard Epstein sp Puccini: ur ”La boheme”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den österrikiske pianisten Richard Epstein var son till pianisterna Julius Epstein och Amalie Mauthner. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Richard Epstein arbetade först som lärare och pianist i Berlin och Dresden. 1904-14 var han kammarmusiker och lärare i London. Därefter flyttade han till New York, där han blev en eftertraktad ackompanjatör till bl.a. sångerskan Emmy Destinn och violinisterna Mischa Elman och Fritz Kreisler. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706650</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160414_0700_24b2282.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den österrikiske pianisten Richard Epstein var son till pianisterna Julius Epstein och Amalie Mauthner. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Richard Epstein arbetade först som lärare och pianist i Berlin och Dresden. 1904-14 var han kammarmusiker och lärare i London. Därefter flyttade han till New York, där han blev en eftertraktad ackompanjatör till bl.a. sångerskan Emmy Destinn och violinisterna Mischa Elman och Fritz Kreisler. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Richard,Epstein,sp,Puccini:,ur,”La,boheme”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den österrikiske pianisten Richard Epstein var son till pianisterna Julius Epstein och Amalie Mauthner. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160414_0700_24b2282.mp3" length="8473668" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ruggero Leoncavallo sp Leoncavallo: Musettes vals ur ”La boheme”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den italienske operatonsättaren Ruggero Leoncavallo började sina musikaliska studier vid 11 års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1882 flyttade han till Paris, där han levde ett bohemiskt liv. Han försörjde sig på pianolektioner och cafékonserter. 1890 tog Leoncavallo stort intryck av Mascagnis opera <em>På Sicilien</em> och två år senare gjorde hans egen veristiska opera <em>Pajazzo</em> stor succé i Milano. Det var Leoncavallo som först kommit med idén att göra opera av <em>Scènes de la vie de Bohème</em> av Murger, men Leoncavallos <em>La bohème</em> har hamnat i skuggan av Puccinis opera med samma namn. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706649</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160414_0700_2493c72.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den italienske operatonsättaren Ruggero Leoncavallo började sina musikaliska studier vid 11 års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1882 flyttade han till Paris, där han levde ett bohemiskt liv. Han försörjde sig på pianolektioner och cafékonserter. 1890 tog Leoncavallo stort intryck av Mascagnis opera <em>På Sicilien</em> och två år senare gjorde hans egen veristiska opera <em>Pajazzo</em> stor succé i Milano. Det var Leoncavallo som först kommit med idén att göra opera av <em>Scènes de la vie de Bohème</em> av Murger, men Leoncavallos <em>La bohème</em> har hamnat i skuggan av Puccinis opera med samma namn. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ruggero,Leoncavallo,sp,Leoncavallo:,Musettes,vals,ur,”La,boheme”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den italienske operatonsättaren Ruggero Leoncavallo började sina musikaliska studier vid 11 års ålder. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160414_0700_2493c72.mp3" length="3173153" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ruggero Leoncavallo sp Leoncavallo: Intermezzo ur ”Pajazzo”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den italienske operatonsättaren Ruggero Leoncavallo började sina musikaliska studier vid 11 års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1882 flyttade han till Paris, där han levde ett bohemiskt liv. Han försörjde sig på pianolektioner och cafékonserter. 1890 tog Leoncavallo stort intryck av Mascagnis opera <em>På Sicilien</em> och två år senare gjorde hans egen veristiska opera <em>Pajazzo</em> stor succé i Milano. Det var Leoncavallo som först kommit med idén att göra opera av <em>Scènes de la vie de Bohème</em> av Murger, men Leoncavallos <em>La bohème</em> har hamnat i skuggan av Puccinis opera med samma namn. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706648</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160414_0700_2484737.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den italienske operatonsättaren Ruggero Leoncavallo började sina musikaliska studier vid 11 års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1882 flyttade han till Paris, där han levde ett bohemiskt liv. Han försörjde sig på pianolektioner och cafékonserter. 1890 tog Leoncavallo stort intryck av Mascagnis opera <em>På Sicilien</em> och två år senare gjorde hans egen veristiska opera <em>Pajazzo</em> stor succé i Milano. Det var Leoncavallo som först kommit med idén att göra opera av <em>Scènes de la vie de Bohème</em> av Murger, men Leoncavallos <em>La bohème</em> har hamnat i skuggan av Puccinis opera med samma namn. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ruggero,Leoncavallo,sp,Leoncavallo:,Intermezzo,ur,”Pajazzo”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den italienske operatonsättaren Ruggero Leoncavallo började sina musikaliska studier vid 11 års ålder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160414_0700_2484737.mp3" length="3466443" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Josef Lhévinne sp Anton Rubinstein: Rêve angelique ur Stenön]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lhévinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturnéer i USA, dit familjent Lhévinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lhévinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706646</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160407_0700_23db392.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lhévinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturnéer i USA, dit familjent Lhévinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lhévinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Josef,Lhévinne,sp,Anton,Rubinstein:,Rêve,angelique,ur,Stenön]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160407_0700_23db392.mp3" length="7581577" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Josef Lhévinne sp Anton Rubinstein: Polka ur Balen op 14]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lhévinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturnéer i USA, dit familjent Lhévinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lhévinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706645</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160407_0700_23b470a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lhévinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturnéer i USA, dit familjent Lhévinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lhévinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Josef,Lhévinne,sp,Anton,Rubinstein:,Polka,ur,Balen,op,14]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160407_0700_23b470a.mp3" length="5677347" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Josef Lhévinne sp Liszt: Fantasi över ”Robert av Normandie” av Meyerbeer]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lhévinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturnéer i USA, dit familjent Lhévinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lhévinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706644</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160407_0700_23a523c.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lhévinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturnéer i USA, dit familjent Lhévinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lhévinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Josef,Lhévinne,sp,Liszt:,Fantasi,över,”Robert,av,Normandie”,av,Meyerbeer]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:11:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160407_0700_23a523c.mp3" length="11204445" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Josef Lhévinne sp Chopin: Etyd nr 22 h-moll op 25:10]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lhévinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturnéer i USA, dit familjent Lhévinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lhévinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/706641</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160407_0700_238d5d8.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Apr 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lhévinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturnéer i USA, dit familjent Lhévinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lhévinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Josef,Lhévinne,sp,Chopin:,Etyd,nr,22,h-moll,op,25:10]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:09</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/04/podd_pianorullarna_20160407_0700_238d5d8.mp3" length="4000486" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Max Reger sp Reger: Silhuetter (III)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690328</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160331_0700_1f8a70b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Mar 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Max,Reger,sp,Reger:,Silhuetter,(III)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:56</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160331_0700_1f8a70b.mp3" length="3790847" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Max Reger sp Reger: Intermezzo g-moll op 45:5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690326</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160331_0700_3299161.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Mar 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Max,Reger,sp,Reger:,Intermezzo,g-moll,op,45:5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160331_0700_3299161.mp3" length="3803404" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Max Reger sp Reger: Silhuetter (II)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690323</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160331_0700_328878c.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Mar 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Max,Reger,sp,Reger:,Silhuetter,(II)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160331_0700_328878c.mp3" length="3510394" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Max Reger sp Reger: Intermezzo ess-moll op 45:3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690321</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160331_0700_3267bac.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Mar 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Max,Reger,sp,Reger:,Intermezzo,ess-moll,op,45:3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:14</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160331_0700_3267bac.mp3" length="4077171" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Max Reger sp Reger: Humoresk g-moll op 20:5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690320</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160331_0700_32553ae.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Mar 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Max,Reger,sp,Reger:,Humoresk,g-moll,op,20:5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:11</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160331_0700_32553ae.mp3" length="3063612" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Max Reger sp Reger: Ur min dagbok, nr 3 ur häfte 1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690319</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160331_0700_3247b43.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Mar 2016 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Max,Reger,sp,Reger:,Ur,min,dagbok,,nr,3,ur,häfte,1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160331_0700_3247b43.mp3" length="4565353" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Raoul Pugno sp Weber: Rondo brillante Ess-dur, ”La gaieté”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från 1893 ägnade sig Raoul Pugno också åt sin pianokarriär och snart ansågs han vara en av de främsta franska pianisterna av sin tid. Han excellerade i musik av Mozart, Chopin och Franck. Hans anslag var lätt och hans teknik var extremt flexibel och polerad. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690318</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160324_0700_32245b9.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från 1893 ägnade sig Raoul Pugno också åt sin pianokarriär och snart ansågs han vara en av de främsta franska pianisterna av sin tid. Han excellerade i musik av Mozart, Chopin och Franck. Hans anslag var lätt och hans teknik var extremt flexibel och polerad. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Raoul,Pugno,sp,Weber:,Rondo,brillante,Ess-dur,,”La,gaieté”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:08</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160324_0700_32245b9.mp3" length="4947056" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Raoul Pugno sp Schumann: Romans och Scherzino ur Faschingsschwank aus Wien]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från 1893 ägnade sig Raoul Pugno också åt sin pianokarriär och snart ansågs han vara en av de främsta franska pianisterna av sin tid. Han excellerade i musik av Mozart, Chopin och Franck. Hans anslag var lätt och hans teknik var extremt flexibel och polerad. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690317</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160324_0700_321767d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från 1893 ägnade sig Raoul Pugno också åt sin pianokarriär och snart ansågs han vara en av de främsta franska pianisterna av sin tid. Han excellerade i musik av Mozart, Chopin och Franck. Hans anslag var lätt och hans teknik var extremt flexibel och polerad. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Raoul,Pugno,sp,Schumann:,Romans,och,Scherzino,ur,Faschingsschwank,aus,Wien]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160324_0700_321767d.mp3" length="5004766" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Raoul Pugno sp Mozart: Pianosonat nr 18 D-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från 1893 ägnade sig Raoul Pugno också åt sin pianokarriär och snart ansågs han vara en av de främsta franska pianisterna av sin tid. Han excellerade i musik av Mozart, Chopin och Franck. Hans anslag var lätt och hans teknik var extremt flexibel och polerad. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690316</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160324_0700_31fda24.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från 1893 ägnade sig Raoul Pugno också åt sin pianokarriär och snart ansågs han vara en av de främsta franska pianisterna av sin tid. Han excellerade i musik av Mozart, Chopin och Franck. Hans anslag var lätt och hans teknik var extremt flexibel och polerad. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Raoul,Pugno,sp,Mozart:,Pianosonat,nr,18,D-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160324_0700_31fda24.mp3" length="12028930" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Raoul Pugno sp J S Bach: Italiensk konsert (II)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från 1893 ägnade sig Raoul Pugno också åt sin pianokarriär och snart ansågs han vara en av de främsta franska pianisterna av sin tid. Han excellerade i musik av Mozart, Chopin och Franck. Hans anslag var lätt och hans teknik var extremt flexibel och polerad. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690315</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160324_0700_31d6a04.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från 1893 ägnade sig Raoul Pugno också åt sin pianokarriär och snart ansågs han vara en av de främsta franska pianisterna av sin tid. Han excellerade i musik av Mozart, Chopin och Franck. Hans anslag var lätt och hans teknik var extremt flexibel och polerad. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Raoul,Pugno,sp,J,S,Bach:,Italiensk,konsert,(II)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:10</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den franske pianisten, läraren och tonsättaren Raoul Pugno studerade från 14 års ålder studerade han vid Pariskonservatoriet där han från 1892 var professor vid i harmonilära och piano.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160324_0700_31d6a04.mp3" length="4976291" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Claude Debussy sp Debussy: Afton i Granada ur Estampes]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Claude Debussy förändrade musikens språk, dess harmonier, rytmer, textur och form.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var mycket noggrann med sin musik och noterade precist hur musiken skulle vara. Han var ofta missnöjd med framföranden av sin musik och kunde vara syrlig i sin kritik. När Debussy studerade fick han inte högsta diplom för sitt pianospel. Det hindrade en karriär som pianovirtuos, men han var ändå en skicklig pianist. Hans pianospel var mjukt, men samtidigt fylligt och med många skiftningar i färgen. Hans verk är ofta krävande att spela. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690314</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160317_0700_31bd828.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Claude Debussy förändrade musikens språk, dess harmonier, rytmer, textur och form.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var mycket noggrann med sin musik och noterade precist hur musiken skulle vara. Han var ofta missnöjd med framföranden av sin musik och kunde vara syrlig i sin kritik. När Debussy studerade fick han inte högsta diplom för sitt pianospel. Det hindrade en karriär som pianovirtuos, men han var ändå en skicklig pianist. Hans pianospel var mjukt, men samtidigt fylligt och med många skiftningar i färgen. Hans verk är ofta krävande att spela. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Claude,Debussy,sp,Debussy:,Afton,i,Granada,ur,Estampes]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Claude Debussy förändrade musikens språk, dess harmonier, rytmer, textur och form.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160317_0700_31bd828.mp3" length="5675715" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Claude Debussy sp Debussy: ur Första preludieboken]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Claude Debussy förändrade musikens språk, dess harmonier, rytmer, textur och form.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var mycket noggrann med sin musik och noterade precist hur musiken skulle vara. Han var ofta missnöjd med framföranden av sin musik och kunde vara syrlig i sin kritik. När Debussy studerade fick han inte högsta diplom för sitt pianospel. Det hindrade en karriär som pianovirtuos, men han var ändå en skicklig pianist. Hans pianospel var mjukt, men samtidigt fylligt och med många skiftningar i färgen. Hans verk är ofta krävande att spela. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690313</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160317_0700_31ad6e4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Claude Debussy förändrade musikens språk, dess harmonier, rytmer, textur och form.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var mycket noggrann med sin musik och noterade precist hur musiken skulle vara. Han var ofta missnöjd med framföranden av sin musik och kunde vara syrlig i sin kritik. När Debussy studerade fick han inte högsta diplom för sitt pianospel. Det hindrade en karriär som pianovirtuos, men han var ändå en skicklig pianist. Hans pianospel var mjukt, men samtidigt fylligt och med många skiftningar i färgen. Hans verk är ofta krävande att spela. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Claude,Debussy,sp,Debussy:,ur,Första,preludieboken]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:15:14</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Claude Debussy förändrade musikens språk, dess harmonier, rytmer, textur och form.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160317_0700_31ad6e4.mp3" length="14645529" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Maurice Ravel sp Ravel: Valses nobles et sentimentales]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Som många av Ravels orkesterverk, skrevs Valses nobles et sentimentales först för piano och orkestrerades sedan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ravel var inspirerad av Schuberts samlingar <em>Valses nobles D 779 </em>och <em>Valses sentimentales D 969</em>. Ravel sade själv att ”titeln <em>Valses nobles et sentimentales</em> visar tydligt nog på min avsikt att skriva en rad valser som Schubert”. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690312</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160310_0700_3195898.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Som många av Ravels orkesterverk, skrevs Valses nobles et sentimentales först för piano och orkestrerades sedan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ravel var inspirerad av Schuberts samlingar <em>Valses nobles D 779 </em>och <em>Valses sentimentales D 969</em>. Ravel sade själv att ”titeln <em>Valses nobles et sentimentales</em> visar tydligt nog på min avsikt att skriva en rad valser som Schubert”. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Maurice,Ravel,sp,Ravel:,Valses,nobles,et,sentimentales]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Som många av Ravels orkesterverk, skrevs Valses nobles et sentimentales först för piano och orkestrerades sedan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160310_0700_3195898.mp3" length="12110242" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Claude Debussy sp Debussy: Children’s corner]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Claude Debussy förändrade musikens språk, dess harmonier, rytmer, textur och form.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var mycket noggrann med sin musik och noterade precist hur musiken skulle vara. Han var ofta missnöjd med framföranden av sin musik och kunde vara syrlig i sin kritik. När Debussy studerade fick han inte högsta diplom för sitt pianospel. Det hindrade en karriär som pianovirtuos, men han var ändå en skicklig pianist. Hans pianospel var mjukt, men samtidigt fylligt och med många skiftningar i färgen. Hans verk är ofta krävande att spela. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690311</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160310_0700_317d4fe.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Claude Debussy förändrade musikens språk, dess harmonier, rytmer, textur och form.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var mycket noggrann med sin musik och noterade precist hur musiken skulle vara. Han var ofta missnöjd med framföranden av sin musik och kunde vara syrlig i sin kritik. När Debussy studerade fick han inte högsta diplom för sitt pianospel. Det hindrade en karriär som pianovirtuos, men han var ändå en skicklig pianist. Hans pianospel var mjukt, men samtidigt fylligt och med många skiftningar i färgen. Hans verk är ofta krävande att spela. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Claude,Debussy,sp,Debussy:,Children’s,corner]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Claude Debussy förändrade musikens språk, dess harmonier, rytmer, textur och form.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160310_0700_317d4fe.mp3" length="12110594" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Walter Gieseking sp Schönberg: Sex pianostycken op 19]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från fyra års ålder började han spela piano, men fick regelbunden undervisning först långt senare. När Gieseking var 20 år spelade han Beethovens pianosonater i en konsertserie och hans Berlindebut 1920 var så framgångsrik att han stannade i staden för att ge ytterligare sju konserter. Redan här märktes hans raffinerade spel i Debussys och Ravels pianomusik. Så följde en intensiv internationell karriär. Han spelade in Mozarts, Ravels och Debussys pianomusik. Debussyinspelningarna är hans mest bestående arv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690310</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160303_0700_31455cd.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från fyra års ålder började han spela piano, men fick regelbunden undervisning först långt senare. När Gieseking var 20 år spelade han Beethovens pianosonater i en konsertserie och hans Berlindebut 1920 var så framgångsrik att han stannade i staden för att ge ytterligare sju konserter. Redan här märktes hans raffinerade spel i Debussys och Ravels pianomusik. Så följde en intensiv internationell karriär. Han spelade in Mozarts, Ravels och Debussys pianomusik. Debussyinspelningarna är hans mest bestående arv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Walter,Gieseking,sp,Schönberg:,Sex,pianostycken,op,19]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160303_0700_31455cd.mp3" length="5054396" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Walter Gieseking sp Debussy: Masker]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från fyra års ålder började han spela piano, men fick regelbunden undervisning först långt senare. När Gieseking var 20 år spelade han Beethovens pianosonater i en konsertserie och hans Berlindebut 1920 var så framgångsrik att han stannade i staden för att ge ytterligare sju konserter. Redan här märktes hans raffinerade spel i Debussys och Ravels pianomusik. Så följde en intensiv internationell karriär. Han spelade in Mozarts, Ravels och Debussys pianomusik. Debussyinspelningarna är hans mest bestående arv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690309</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160303_0700_310fb4e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från fyra års ålder började han spela piano, men fick regelbunden undervisning först långt senare. När Gieseking var 20 år spelade han Beethovens pianosonater i en konsertserie och hans Berlindebut 1920 var så framgångsrik att han stannade i staden för att ge ytterligare sju konserter. Redan här märktes hans raffinerade spel i Debussys och Ravels pianomusik. Så följde en intensiv internationell karriär. Han spelade in Mozarts, Ravels och Debussys pianomusik. Debussyinspelningarna är hans mest bestående arv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Walter,Gieseking,sp,Debussy:,Masker]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160303_0700_310fb4e.mp3" length="4306213" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Walter Gieseking sp Debussy: Hyllning till Rameau ur Images]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från fyra års ålder började han spela piano, men fick regelbunden undervisning först långt senare. När Gieseking var 20 år spelade han Beethovens pianosonater i en konsertserie och hans Berlindebut 1920 var så framgångsrik att han stannade i staden för att ge ytterligare sju konserter. Redan här märktes hans raffinerade spel i Debussys och Ravels pianomusik. Så följde en intensiv internationell karriär. Han spelade in Mozarts, Ravels och Debussys pianomusik. Debussyinspelningarna är hans mest bestående arv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690308</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160303_0700_30fc474.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från fyra års ålder började han spela piano, men fick regelbunden undervisning först långt senare. När Gieseking var 20 år spelade han Beethovens pianosonater i en konsertserie och hans Berlindebut 1920 var så framgångsrik att han stannade i staden för att ge ytterligare sju konserter. Redan här märktes hans raffinerade spel i Debussys och Ravels pianomusik. Så följde en intensiv internationell karriär. Han spelade in Mozarts, Ravels och Debussys pianomusik. Debussyinspelningarna är hans mest bestående arv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Walter,Gieseking,sp,Debussy:,Hyllning,till,Rameau,ur,Images]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160303_0700_30fc474.mp3" length="6694061" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Walter Gieseking sp J S Bach: Italiensk konsert (I och III)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från fyra års ålder började han spela piano, men fick regelbunden undervisning först långt senare. När Gieseking var 20 år spelade han Beethovens pianosonater i en konsertserie och hans Berlindebut 1920 var så framgångsrik att han stannade i staden för att ge ytterligare sju konserter. Redan här märktes hans raffinerade spel i Debussys och Ravels pianomusik. Så följde en intensiv internationell karriär. Han spelade in Mozarts, Ravels och Debussys pianomusik. Debussyinspelningarna är hans mest bestående arv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/690306</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160303_0700_30e2068.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Mar 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Från fyra års ålder började han spela piano, men fick regelbunden undervisning först långt senare. När Gieseking var 20 år spelade han Beethovens pianosonater i en konsertserie och hans Berlindebut 1920 var så framgångsrik att han stannade i staden för att ge ytterligare sju konserter. Redan här märktes hans raffinerade spel i Debussys och Ravels pianomusik. Så följde en intensiv internationell karriär. Han spelade in Mozarts, Ravels och Debussys pianomusik. Debussyinspelningarna är hans mest bestående arv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Walter,Gieseking,sp,J,S,Bach:,Italiensk,konsert,(I,och,III)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten Walter Gieseking tillbringade en stor del av sin barndom i södra Frankrike och Italien. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/03/podd_pianorullarna_20160303_0700_30e2068.mp3" length="7640739" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Camille Saint-Saëns sp Saint-Saëns: Auvergnerapsodi]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625364</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160225_0700_362137d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Camille,Saint-Saëns,sp,Saint-Saëns:,Auvergnerapsodi]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160225_0700_362137d.mp3" length="7436275" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Camille Saint-Saëns sp Saint-Saëns: Rêverie à Blidah]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625363</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160225_0700_36115c6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Camille,Saint-Saëns,sp,Saint-Saëns:,Rêverie,à,Blidah]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160225_0700_36115c6.mp3" length="4605440" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Camille Saint-Saëns sp Saint-Saëns: Valse mignonne op 104]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625362</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160225_0700_3609479.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Camille,Saint-Saëns,sp,Saint-Saëns:,Valse,mignonne,op,104]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160225_0700_3609479.mp3" length="3144680" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Camille Saint-Saëns sp Saint-Saëns: Final ur första akten av “Simson och Delila”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625333</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160225_0700_35f9949.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Camille,Saint-Saëns,sp,Saint-Saëns:,Final,ur,första,akten,av,“Simson,och,Delila”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160225_0700_35f9949.mp3" length="5738971" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Camille Saint-Saëns sp Chopin: Nocturne nr 5 Fiss-dur op 15:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625271</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160225_0700_35e9f26.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den formella debuten skedde i Salle Pleyel i Paris då han var 10 år gammal, med pianokonserter av Beethoven och Mozart. 1848 började Saint-Saëns på Pariskonservatoriet, där han studerade orgel, komposition och orkestrering. Saint-Saëns musikaliska förmåga gjorde att han vann både vänskap och beskydd av bl.a. Gounod, Rossini och Berlioz. När Liszt hörde Saint-Saëns improvisera på orgel hyllade han honom som den störste organisten i världen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Camille,Saint-Saëns,sp,Chopin:,Nocturne,nr,5,Fiss-dur,op,15:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Camille Saint-Saëns spelade piano från tre års ålder. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160225_0700_35e9f26.mp3" length="3595668" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alfred Grünfeld sp Schumann: Novellette F-dur op 21:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625235</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160218_0700_35d24ee.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Alfred,Grünfeld,sp,Schumann:,Novellette,F-dur,op,21:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160218_0700_35d24ee.mp3" length="5805446" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alfred Grünfeld sp Schubert: Impromptu Ass-dur D 935:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625110</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160218_0700_35c2c03.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Alfred,Grünfeld,sp,Schubert:,Impromptu,Ass-dur,D,935:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:55</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160218_0700_35c2c03.mp3" length="6059986" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alfred Grünfeld sp Schumann: Träumerei ur Kinderszenen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625109</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160218_0700_35bb292.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Alfred,Grünfeld,sp,Schumann:,Träumerei,ur,Kinderszenen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160218_0700_35bb292.mp3" length="3762880" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alfred Grünfeld sp Grünfeld: Romans op 45:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625108</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160218_0700_358c4c6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Alfred,Grünfeld,sp,Grünfeld:,Romans,op,45:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:01</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160218_0700_358c4c6.mp3" length="6151915" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alfred Grünfeld sp Chopin: Polonäs nr 1 ciss-moll op 26:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625107</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160218_0700_357c852.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade sedan vid Pragkonservatoriet och i Berlin. 1873 flyttade Alfred Grünfeld till Wien där han blev utnämnd till ”kammarvirtuos” och blev professor vid Nya Wienkonservatoriet. Från 1883 turnérade han Frankrike, Ryssland och Rumänien och från 1892 i Amerika. Särskilt känd är Grünfeld för sina konsertparafraser av Straussvalser. Johann Strauss tillägnade Grünfeld sin vals Frühlingsstimmen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Alfred,Grünfeld,sp,Chopin:,Polonäs,nr,1,ciss-moll,op,26:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Redan som fyraåring fick den österrikiske pinisten, kompositören och musikpedagogen Alfred Grünfeld musikundervisning. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160218_0700_357c852.mp3" length="5882775" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Xaver Scharwenka sp Beethoven: Pianosonat nr 23 f-moll (I)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625106</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160211_0700_352cf54.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 11 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Xaver,Scharwenka,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,23,f-moll,(I)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160211_0700_352cf54.mp3" length="10807492" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Xaver Scharwenka sp Beethoven: Pianosonat nr 27 e-moll]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625105</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160211_0700_351d1f8.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 11 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Xaver,Scharwenka,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,27,e-moll]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160211_0700_351d1f8.mp3" length="12176300" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Xaver Scharwenka sp Schumann: ur Kreisleriana]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625104</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160204_0700_350d641.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 04 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Xaver,Scharwenka,sp,Schumann:,ur,Kreisleriana]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160204_0700_350d641.mp3" length="9410646" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Xaver Scharwenka sp Schumann: Nachtstück nr 4 F-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625103</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160204_0700_34fdf79.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 04 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Xaver,Scharwenka,sp,Schumann:,Nachtstück,nr,4,F-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160204_0700_34fdf79.mp3" length="4692317" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Xaver Scharwenka sp Chopin: Nocturne nr 5 Fiss-dur op 15:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625102</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160204_0700_34ee2f9.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 04 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Xaver,Scharwenka,sp,Chopin:,Nocturne,nr,5,Fiss-dur,op,15:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160204_0700_34ee2f9.mp3" length="4910924" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Xaver Scharwenka sp Chopin: Fantasi f-moll op 49]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/625101</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160204_0700_34ded0c.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 04 Feb 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Turnéerna tog honom över hela Europa samt till Kanada och USA. I oktober 1881 grundade han ett eget konservatorium i Berlin. 1891 gjorde Scharwenka sin första USA-turné. Samma år emigrerade han till USA och öppnade en New York-filial till sitt Berlinkonservatorium, men efter sju år flyttade han tillbaka till Berlin. Xaver Scharwenka verkade samtidigt som pianist, tonsättare och lärare/musikorganisatör under hela sitt liv. Han var en av de främsta pianisterna i sin generation, med en vacker och sjungande pianoton och han var känd för sina Chopintolkningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Xaver,Scharwenka,sp,Chopin:,Fantasi,f-moll,op,49]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den polsk-tyske pianisten , tonsättaren och läraren Xaver Scharwenka gjorde 1874 sin första av många konsertturnéer. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/02/podd_pianorullarna_20160204_0700_34ded0c.mp3" length="12824543" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Wanda Landowska sp Schubert: Valspotpurri]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1900 flyttade Landowska till Paris och studerade 1600- och 1700-talens musik ur alla aspekter. Hon spelade Bachs cembalokonserter på piano, men blev övertygad om att det enda riktiga var att spela dem på cembalo. Till sina konserterturnéer lät hon bygga en tvåmanualig cembalo hos Pleyel. 1925 grundade hon en skola för tidig musik norr om Paris, som hon tvingades lämna 1940 när tyskarna närmade sig. Efter Andra världskriget bosatte hon sig i USA. Genom sin forskning, sina böcker och inspelningar fick hon ett stort inflytade på 1900-talets uppfattning av den historiska cembalomusiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623011</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160128_0700_339c92c.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1900 flyttade Landowska till Paris och studerade 1600- och 1700-talens musik ur alla aspekter. Hon spelade Bachs cembalokonserter på piano, men blev övertygad om att det enda riktiga var att spela dem på cembalo. Till sina konserterturnéer lät hon bygga en tvåmanualig cembalo hos Pleyel. 1925 grundade hon en skola för tidig musik norr om Paris, som hon tvingades lämna 1940 när tyskarna närmade sig. Efter Andra världskriget bosatte hon sig i USA. Genom sin forskning, sina böcker och inspelningar fick hon ett stort inflytade på 1900-talets uppfattning av den historiska cembalomusiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Wanda,Landowska,sp,Schubert:,Valspotpurri]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160128_0700_339c92c.mp3" length="9222981" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Wanda Landowska sp Chopin: Vals nr 6 Dess-dur, ”Minutvalsen”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1900 flyttade Landowska till Paris och studerade 1600- och 1700-talens musik ur alla aspekter. Hon spelade Bachs cembalokonserter på piano, men blev övertygad om att det enda riktiga var att spela dem på cembalo. Till sina konserterturnéer lät hon bygga en tvåmanualig cembalo hos Pleyel. 1925 grundade hon en skola för tidig musik norr om Paris, som hon tvingades lämna 1940 när tyskarna närmade sig. Efter Andra världskriget bosatte hon sig i USA. Genom sin forskning, sina böcker och inspelningar fick hon ett stort inflytade på 1900-talets uppfattning av den historiska cembalomusiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623010</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160128_0700_3394649.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1900 flyttade Landowska till Paris och studerade 1600- och 1700-talens musik ur alla aspekter. Hon spelade Bachs cembalokonserter på piano, men blev övertygad om att det enda riktiga var att spela dem på cembalo. Till sina konserterturnéer lät hon bygga en tvåmanualig cembalo hos Pleyel. 1925 grundade hon en skola för tidig musik norr om Paris, som hon tvingades lämna 1940 när tyskarna närmade sig. Efter Andra världskriget bosatte hon sig i USA. Genom sin forskning, sina böcker och inspelningar fick hon ett stort inflytade på 1900-talets uppfattning av den historiska cembalomusiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Wanda,Landowska,sp,Chopin:,Vals,nr,6,Dess-dur,,”Minutvalsen”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160128_0700_3394649.mp3" length="2671508" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Wanda Landowska sp Chopin: Vals nr 10 h-moll op 69:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1900 flyttade Landowska till Paris och studerade 1600- och 1700-talens musik ur alla aspekter. Hon spelade Bachs cembalokonserter på piano, men blev övertygad om att det enda riktiga var att spela dem på cembalo. Till sina konserterturnéer lät hon bygga en tvåmanualig cembalo hos Pleyel. 1925 grundade hon en skola för tidig musik norr om Paris, som hon tvingades lämna 1940 när tyskarna närmade sig. Efter Andra världskriget bosatte hon sig i USA. Genom sin forskning, sina böcker och inspelningar fick hon ett stort inflytade på 1900-talets uppfattning av den historiska cembalomusiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623009</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160128_0700_3384958.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1900 flyttade Landowska till Paris och studerade 1600- och 1700-talens musik ur alla aspekter. Hon spelade Bachs cembalokonserter på piano, men blev övertygad om att det enda riktiga var att spela dem på cembalo. Till sina konserterturnéer lät hon bygga en tvåmanualig cembalo hos Pleyel. 1925 grundade hon en skola för tidig musik norr om Paris, som hon tvingades lämna 1940 när tyskarna närmade sig. Efter Andra världskriget bosatte hon sig i USA. Genom sin forskning, sina böcker och inspelningar fick hon ett stort inflytade på 1900-talets uppfattning av den historiska cembalomusiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Wanda,Landowska,sp,Chopin:,Vals,nr,10,h-moll,op,69:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160128_0700_3384958.mp3" length="3865586" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Wanda Landowska sp Berlioz: Sylfidernas dans ur ”Fausts fördömelse” i arr av Liszt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1900 flyttade Landowska till Paris och studerade 1600- och 1700-talens musik ur alla aspekter. Hon spelade Bachs cembalokonserter på piano, men blev övertygad om att det enda riktiga var att spela dem på cembalo. Till sina konserterturnéer lät hon bygga en tvåmanualig cembalo hos Pleyel. 1925 grundade hon en skola för tidig musik norr om Paris, som hon tvingades lämna 1940 när tyskarna närmade sig. Efter Andra världskriget bosatte hon sig i USA. Genom sin forskning, sina böcker och inspelningar fick hon ett stort inflytade på 1900-talets uppfattning av den historiska cembalomusiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623008</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160128_0700_337cc5e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1900 flyttade Landowska till Paris och studerade 1600- och 1700-talens musik ur alla aspekter. Hon spelade Bachs cembalokonserter på piano, men blev övertygad om att det enda riktiga var att spela dem på cembalo. Till sina konserterturnéer lät hon bygga en tvåmanualig cembalo hos Pleyel. 1925 grundade hon en skola för tidig musik norr om Paris, som hon tvingades lämna 1940 när tyskarna närmade sig. Efter Andra världskriget bosatte hon sig i USA. Genom sin forskning, sina böcker och inspelningar fick hon ett stort inflytade på 1900-talets uppfattning av den historiska cembalomusiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Wanda,Landowska,sp,Berlioz:,Sylfidernas,dans,ur,”Fausts,fördömelse”,i,arr,av,Liszt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Wanda Landowska var en av 1900-talets tidiga förkämpar för cembalomusikens återuppväckande. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160128_0700_337cc5e.mp3" length="4996651" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Arthur Nikisch sp Delibes: Valse lente ur ”Coppelia”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den österrikisk-ungerske dirigenten Arthur Nikisch var den mest inflytelserika dirigenten av sin tid. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han excellerade i romantisk musik, som Schumann, Brahms, Bruckner, Tjajkovskij och Wagner, men också Beethoven. Så här säger Arthur Nikisch om det självspelande pianot: Återgivningen av styckena som spelas av artisterna på apparaturen är i varje avseende så underbart naturlig, att det är svårt att tro att artisten själv inte är närvarande och framträder personligen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623007</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160121_0700_336d1a0.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den österrikisk-ungerske dirigenten Arthur Nikisch var den mest inflytelserika dirigenten av sin tid. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han excellerade i romantisk musik, som Schumann, Brahms, Bruckner, Tjajkovskij och Wagner, men också Beethoven. Så här säger Arthur Nikisch om det självspelande pianot: Återgivningen av styckena som spelas av artisterna på apparaturen är i varje avseende så underbart naturlig, att det är svårt att tro att artisten själv inte är närvarande och framträder personligen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Arthur,Nikisch,sp,Delibes:,Valse,lente,ur,”Coppelia”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den österrikisk-ungerske dirigenten Arthur Nikisch var den mest inflytelserika dirigenten av sin tid. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160121_0700_336d1a0.mp3" length="4178231" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Arthur Nikisch sp Brahms: Ungersk dans nr 6]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den österrikisk-ungerske dirigenten Arthur Nikisch var den mest inflytelserika dirigenten av sin tid. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han excellerade i romantisk musik, som Schumann, Brahms, Bruckner, Tjajkovskij och Wagner, men också Beethoven. Så här säger Arthur Nikisch om det självspelande pianot: Återgivningen av styckena som spelas av artisterna på apparaturen är i varje avseende så underbart naturlig, att det är svårt att tro att artisten själv inte är närvarande och framträder personligen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623006</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160121_0700_335dcc1.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den österrikisk-ungerske dirigenten Arthur Nikisch var den mest inflytelserika dirigenten av sin tid. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han excellerade i romantisk musik, som Schumann, Brahms, Bruckner, Tjajkovskij och Wagner, men också Beethoven. Så här säger Arthur Nikisch om det självspelande pianot: Återgivningen av styckena som spelas av artisterna på apparaturen är i varje avseende så underbart naturlig, att det är svårt att tro att artisten själv inte är närvarande och framträder personligen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Arthur,Nikisch,sp,Brahms:,Ungersk,dans,nr,6]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den österrikisk-ungerske dirigenten Arthur Nikisch var den mest inflytelserika dirigenten av sin tid. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160121_0700_335dcc1.mp3" length="4041541" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Arthur Nikisch sp Brahms: Ungersk dans nr 5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den österrikisk-ungerske dirigenten Arthur Nikisch var den mest inflytelserika dirigenten av sin tid. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han excellerade i romantisk musik, som Schumann, Brahms, Bruckner, Tjajkovskij och Wagner, men också Beethoven. Så här säger Arthur Nikisch om det självspelande pianot: Återgivningen av styckena som spelas av artisterna på apparaturen är i varje avseende så underbart naturlig, att det är svårt att tro att artisten själv inte är närvarande och framträder personligen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623005</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160121_0700_33560f9.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den österrikisk-ungerske dirigenten Arthur Nikisch var den mest inflytelserika dirigenten av sin tid. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han excellerade i romantisk musik, som Schumann, Brahms, Bruckner, Tjajkovskij och Wagner, men också Beethoven. Så här säger Arthur Nikisch om det självspelande pianot: Återgivningen av styckena som spelas av artisterna på apparaturen är i varje avseende så underbart naturlig, att det är svårt att tro att artisten själv inte är närvarande och framträder personligen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Arthur,Nikisch,sp,Brahms:,Ungersk,dans,nr,5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den österrikisk-ungerske dirigenten Arthur Nikisch var den mest inflytelserika dirigenten av sin tid. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160121_0700_33560f9.mp3" length="3281273" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Felix Mottl sp Wagner: Förspel och Långfredagsundret ur ”Parsifal” i arr av Mottl]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den österrikiske dirigenten Felix Mottl studerade musikteori för Anton Bruckner vid Wienkonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han smittades av Bruckners Wagnerentusiasm. 1876 bjöds han in som assistent till Bayreuthfestspelens första säsong. Han en betydelsfull dirigent i Bayreuth under tiden efter Wagners död och dirigerade Bayreuth-premiärerna av flera Wagneroperor. Felix Mottl arrangerade också mycket musik för piano, bl.a. musik ur Wagners operor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623001</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160114_0700_33468b9.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den österrikiske dirigenten Felix Mottl studerade musikteori för Anton Bruckner vid Wienkonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han smittades av Bruckners Wagnerentusiasm. 1876 bjöds han in som assistent till Bayreuthfestspelens första säsong. Han en betydelsfull dirigent i Bayreuth under tiden efter Wagners död och dirigerade Bayreuth-premiärerna av flera Wagneroperor. Felix Mottl arrangerade också mycket musik för piano, bl.a. musik ur Wagners operor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Felix,Mottl,sp,Wagner:,Förspel,och,Långfredagsundret,ur,”Parsifal”,i,arr,av,Mottl]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:22:22</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den österrikiske dirigenten Felix Mottl studerade musikteori för Anton Bruckner vid Wienkonservatoriet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160114_0700_33468b9.mp3" length="21840328" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Felix Mottl sp Wagner: Förspel till ”Tristan och Isolde” i arr av Mottl]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den österrikiske dirigenten Felix Mottl studerade musikteori för Anton Bruckner vid Wienkonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han smittades av Bruckners Wagnerentusiasm. 1876 bjöds han in som assistent till Bayreuthfestspelens första säsong. Han en betydelsfull dirigent i Bayreuth under tiden efter Wagners död och dirigerade Bayreuth-premiärerna av flera Wagneroperor. Felix Mottl arrangerade också mycket musik för piano, bl.a. musik ur Wagners operor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623004</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160107_0700_332f927.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den österrikiske dirigenten Felix Mottl studerade musikteori för Anton Bruckner vid Wienkonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han smittades av Bruckners Wagnerentusiasm. 1876 bjöds han in som assistent till Bayreuthfestspelens första säsong. Han en betydelsfull dirigent i Bayreuth under tiden efter Wagners död och dirigerade Bayreuth-premiärerna av flera Wagneroperor. Felix Mottl arrangerade också mycket musik för piano, bl.a. musik ur Wagners operor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Felix,Mottl,sp,Wagner:,Förspel,till,”Tristan,och,Isolde”,i,arr,av,Mottl]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:42</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den österrikiske dirigenten Felix Mottl studerade musikteori för Anton Bruckner vid Wienkonservatoriet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160107_0700_332f927.mp3" length="10644860" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Felix Mottl sp Wagner: Förspel och Brudkören ur ”Lohengrin” i arr av Mottl]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den österrikiske dirigenten Felix Mottl studerade musikteori för Anton Bruckner vid Wienkonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han smittades av Bruckners Wagnerentusiasm. 1876 bjöds han in som assistent till Bayreuthfestspelens första säsong. Han en betydelsfull dirigent i Bayreuth under tiden efter Wagners död och dirigerade Bayreuth-premiärerna av flera Wagneroperor. Felix Mottl arrangerade också mycket musik för piano, bl.a. musik ur Wagners operor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/623003</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20160107_0700_332011b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Jan 2016 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den österrikiske dirigenten Felix Mottl studerade musikteori för Anton Bruckner vid Wienkonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han smittades av Bruckners Wagnerentusiasm. 1876 bjöds han in som assistent till Bayreuthfestspelens första säsong. Han en betydelsfull dirigent i Bayreuth under tiden efter Wagners död och dirigerade Bayreuth-premiärerna av flera Wagneroperor. Felix Mottl arrangerade också mycket musik för piano, bl.a. musik ur Wagners operor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Felix,Mottl,sp,Wagner:,Förspel,och,Brudkören,ur,”Lohengrin”,i,arr,av,Mottl]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:16:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den österrikiske dirigenten Felix Mottl studerade musikteori för Anton Bruckner vid Wienkonservatoriet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2016/01/podd_pianorullarna_20160107_0700_332011b.mp3" length="15770717" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Carl Wendling sp Sinding: Frühlingsrauschen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var också känd som konsertsolist och var en av de pianister som var virtuos på Jankó-klaviaturen, ett försök att göra en ny pianoklaviatur för att underlätta pianospelet. Den 16 maj 1905 spelade Wendling in 13 stycken för Welte-Mignon. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622282</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151231_0700_304d580.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var också känd som konsertsolist och var en av de pianister som var virtuos på Jankó-klaviaturen, ett försök att göra en ny pianoklaviatur för att underlätta pianospelet. Den 16 maj 1905 spelade Wendling in 13 stycken för Welte-Mignon. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Carl,Wendling,sp,Sinding:,Frühlingsrauschen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151231_0700_304d580.mp3" length="3289434" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Carl Wendling sp Wagner: Brudtåget ur ”Lohengrin” i arr av Liszt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var också känd som konsertsolist och var en av de pianister som var virtuos på Jankó-klaviaturen, ett försök att göra en ny pianoklaviatur för att underlätta pianospelet. Den 16 maj 1905 spelade Wendling in 13 stycken för Welte-Mignon. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622281</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151231_0700_3043122.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var också känd som konsertsolist och var en av de pianister som var virtuos på Jankó-klaviaturen, ett försök att göra en ny pianoklaviatur för att underlätta pianospelet. Den 16 maj 1905 spelade Wendling in 13 stycken för Welte-Mignon. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Carl,Wendling,sp,Wagner:,Brudtåget,ur,”Lohengrin”,i,arr,av,Liszt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151231_0700_3043122.mp3" length="6468468" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Carl Wendling sp Grieg: Bröllopsdag på Troldhaugen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var också känd som konsertsolist och var en av de pianister som var virtuos på Jankó-klaviaturen, ett försök att göra en ny pianoklaviatur för att underlätta pianospelet. Den 16 maj 1905 spelade Wendling in 13 stycken för Welte-Mignon. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622280</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151231_0700_3022b05.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var också känd som konsertsolist och var en av de pianister som var virtuos på Jankó-klaviaturen, ett försök att göra en ny pianoklaviatur för att underlätta pianospelet. Den 16 maj 1905 spelade Wendling in 13 stycken för Welte-Mignon. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Carl,Wendling,sp,Grieg:,Bröllopsdag,på,Troldhaugen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151231_0700_3022b05.mp3" length="6975004" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Edvard Grieg sp Grieg: Småfåglar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans pianokonsert är något av en ”pianokonserternas pianokonsert” och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622279</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151224_0700_3012428.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans pianokonsert är något av en ”pianokonserternas pianokonsert” och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Edvard,Grieg,sp,Grieg:,Småfåglar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:06</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151224_0700_3012428.mp3" length="2396713" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Edvard Grieg sp Grieg: Fjärilen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans pianokonsert är något av en ”pianokonserternas pianokonsert” och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622278</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151224_0700_300a4a0.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans pianokonsert är något av en ”pianokonserternas pianokonsert” och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Edvard,Grieg,sp,Grieg:,Fjärilen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151224_0700_300a4a0.mp3" length="2816760" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Edvard Grieg sp Grieg: Brudföljet drar förbi ur Folklivsbilder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans pianokonsert är något av en ”pianokonserternas pianokonsert” och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622277</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151224_0700_3001e25.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans pianokonsert är något av en ”pianokonserternas pianokonsert” och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Edvard,Grieg,sp,Grieg:,Brudföljet,drar,förbi,ur,Folklivsbilder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151224_0700_3001e25.mp3" length="4049384" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Carl Wendling sp Grieg: Vaggvisa op 38:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var också känd som konsertsolist och var en av de pianister som var virtuos på Jankó-klaviaturen, ett försök att göra en ny pianoklaviatur för att underlätta pianospelet. Den 16 maj 1905 spelade Wendling in 13 stycken för Welte-Mignon. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622276</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151224_0700_2fe2ea1.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han var också känd som konsertsolist och var en av de pianister som var virtuos på Jankó-klaviaturen, ett försök att göra en ny pianoklaviatur för att underlätta pianospelet. Den 16 maj 1905 spelade Wendling in 13 stycken för Welte-Mignon. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Carl,Wendling,sp,Grieg:,Vaggvisa,op,38:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten och pianopedagogen Carl Wendling studerade vid konservatoriet i Leipzig, där han också var lärare från 1884. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151224_0700_2fe2ea1.mp3" length="3458278" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Carl Reinecke sp Mozart: Pianokonsert nr 26 D-dur (II)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Från 1845 gjorde den tyske tonsättaren, läraren, pianisten och dirigenten Carl Reinecke vidsträckta resor i Europa. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han utnämndes till hovpianist i Köpenhamn 1846 och i Leipzig blev han varmt mottagen av familjerna Mendelssohn och Schumann. 1860 blev han lärare vid Leipzigkonservatoriet och från 1897 var han dess rektor. Han gjorde konservatoriet till ett av de mest kända i Europa. Bland eleverna fanns: Edvard Grieg, Karl Muck, Christian Sinding, Johan Svendsen, Arthur Sullivan och Felix Weingartner. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622275</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151217_0700_2fd9b0f.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Från 1845 gjorde den tyske tonsättaren, läraren, pianisten och dirigenten Carl Reinecke vidsträckta resor i Europa. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han utnämndes till hovpianist i Köpenhamn 1846 och i Leipzig blev han varmt mottagen av familjerna Mendelssohn och Schumann. 1860 blev han lärare vid Leipzigkonservatoriet och från 1897 var han dess rektor. Han gjorde konservatoriet till ett av de mest kända i Europa. Bland eleverna fanns: Edvard Grieg, Karl Muck, Christian Sinding, Johan Svendsen, Arthur Sullivan och Felix Weingartner. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Carl,Reinecke,sp,Mozart:,Pianokonsert,nr,26,D-dur,(II)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Från 1845 gjorde den tyske tonsättaren, läraren, pianisten och dirigenten Carl Reinecke vidsträckta resor i Europa. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151217_0700_2fd9b0f.mp3" length="6839033" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Max von Pauer sp Liszt: Harmonies du soir ur Transcendenta etyder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och läraren Max von Pauer gjorde en lyckosam debut i London, men lyckades sedan inte nå den framgång han önskade. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit konservatorielärare blev han rektor för en rad musikhögskolor i Tyskland. Han gav ut pianomusik av Beethoven, Schubert och Schumann och gjorde också egna arrangemang för piano av bl.a. Wagners musik. Bland hans skrifter märks: Skönhetsanalys av Beethovens sonater (1944). Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622274</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151217_0700_2fc1594.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten och läraren Max von Pauer gjorde en lyckosam debut i London, men lyckades sedan inte nå den framgång han önskade. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit konservatorielärare blev han rektor för en rad musikhögskolor i Tyskland. Han gav ut pianomusik av Beethoven, Schubert och Schumann och gjorde också egna arrangemang för piano av bl.a. Wagners musik. Bland hans skrifter märks: Skönhetsanalys av Beethovens sonater (1944). Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Max,von,Pauer,sp,Liszt:,Harmonies,du,soir,ur,Transcendenta,etyder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten och läraren Max von Pauer gjorde en lyckosam debut i London, men lyckades sedan inte nå den framgång han önskade. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151217_0700_2fc1594.mp3" length="8847187" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Felix Dreyschock sp Liszt: Parafras över En midsommarnattsdröm av Mendelssohn]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Felix Dreyschock var en tysk pianist, som gav konserter i Stockholm på 1880-talet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1890 gifte han sig med Hulda Burman från Timrå och paret flyttade till Berlin. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622170</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151217_0700_2f98a83.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Felix Dreyschock var en tysk pianist, som gav konserter i Stockholm på 1880-talet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1890 gifte han sig med Hulda Burman från Timrå och paret flyttade till Berlin. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Felix,Dreyschock,sp,Liszt:,Parafras,över,En,midsommarnattsdröm,av,Mendelssohn]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:14</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Felix Dreyschock var en tysk pianist, som gav konserter i Stockholm på 1880-talet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151217_0700_2f98a83.mp3" length="8274917" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Wilhelm Stenhammar sp Sjögren: Erotikon (III)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Wilhelm Stenhammar studerade aldrig komposition, utom en kort tid för Andreas Hallén, utan förblev autodidakt. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans lyhördhet gjorde honom ändå till en av de främsta kompositörerna i Sverige vid sekelskiftet 1800/1900. Från 1894 turnérade Stenhammar över hela Sverige tillsammans med Aulinska kvartetten. I början av 1900-talet började han ge egna soloaftnar, i huvudsak med Beethovens sonater. Stenhammar hoppades kunna ägna mer tid åt komposition, men pengarna tog slut och han accepterade anbudet att bli dirigent för Göteborgs orkesterförening 1907 där han blev i 15 år. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622169</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f8067d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Wilhelm Stenhammar studerade aldrig komposition, utom en kort tid för Andreas Hallén, utan förblev autodidakt. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans lyhördhet gjorde honom ändå till en av de främsta kompositörerna i Sverige vid sekelskiftet 1800/1900. Från 1894 turnérade Stenhammar över hela Sverige tillsammans med Aulinska kvartetten. I början av 1900-talet började han ge egna soloaftnar, i huvudsak med Beethovens sonater. Stenhammar hoppades kunna ägna mer tid åt komposition, men pengarna tog slut och han accepterade anbudet att bli dirigent för Göteborgs orkesterförening 1907 där han blev i 15 år. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Wilhelm,Stenhammar,sp,Sjögren:,Erotikon,(III)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:40</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Wilhelm Stenhammar studerade aldrig komposition, utom en kort tid för Andreas Hallén, utan förblev autodidakt. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f8067d.mp3" length="2930399" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Wilhelm Stenhammar sp Sjögren: Erotikon (II)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Wilhelm Stenhammar studerade aldrig komposition, utom en kort tid för Andreas Hallén, utan förblev autodidakt. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans lyhördhet gjorde honom ändå till en av de främsta kompositörerna i Sverige vid sekelskiftet 1800/1900. Från 1894 turnérade Stenhammar över hela Sverige tillsammans med Aulinska kvartetten. I början av 1900-talet började han ge egna soloaftnar, i huvudsak med Beethovens sonater. Stenhammar hoppades kunna ägna mer tid åt komposition, men pengarna tog slut och han accepterade anbudet att bli dirigent för Göteborgs orkesterförening 1907 där han blev i 15 år. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622168</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f704fd.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Wilhelm Stenhammar studerade aldrig komposition, utom en kort tid för Andreas Hallén, utan förblev autodidakt. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans lyhördhet gjorde honom ändå till en av de främsta kompositörerna i Sverige vid sekelskiftet 1800/1900. Från 1894 turnérade Stenhammar över hela Sverige tillsammans med Aulinska kvartetten. I början av 1900-talet började han ge egna soloaftnar, i huvudsak med Beethovens sonater. Stenhammar hoppades kunna ägna mer tid åt komposition, men pengarna tog slut och han accepterade anbudet att bli dirigent för Göteborgs orkesterförening 1907 där han blev i 15 år. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Wilhelm,Stenhammar,sp,Sjögren:,Erotikon,(II)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Wilhelm Stenhammar studerade aldrig komposition, utom en kort tid för Andreas Hallén, utan förblev autodidakt. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f704fd.mp3" length="3212938" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Wilhelm Stenhammar sp Stenhammar: Fantasi h-moll op 11:3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Wilhelm Stenhammar studerade aldrig komposition, utom en kort tid för Andreas Hallén, utan förblev autodidakt. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans lyhördhet gjorde honom ändå till en av de främsta kompositörerna i Sverige vid sekelskiftet 1800/1900. Från 1894 turnérade Stenhammar över hela Sverige tillsammans med Aulinska kvartetten. I början av 1900-talet började han ge egna soloaftnar, i huvudsak med Beethovens sonater. Stenhammar hoppades kunna ägna mer tid åt komposition, men pengarna tog slut och han accepterade anbudet att bli dirigent för Göteborgs orkesterförening 1907 där han blev i 15 år. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622167</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f67fba.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Wilhelm Stenhammar studerade aldrig komposition, utom en kort tid för Andreas Hallén, utan förblev autodidakt. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans lyhördhet gjorde honom ändå till en av de främsta kompositörerna i Sverige vid sekelskiftet 1800/1900. Från 1894 turnérade Stenhammar över hela Sverige tillsammans med Aulinska kvartetten. I början av 1900-talet började han ge egna soloaftnar, i huvudsak med Beethovens sonater. Stenhammar hoppades kunna ägna mer tid åt komposition, men pengarna tog slut och han accepterade anbudet att bli dirigent för Göteborgs orkesterförening 1907 där han blev i 15 år. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Wilhelm,Stenhammar,sp,Stenhammar:,Fantasi,h-moll,op,11:3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Wilhelm Stenhammar studerade aldrig komposition, utom en kort tid för Andreas Hallén, utan förblev autodidakt. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f67fba.mp3" length="5385931" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Emil Sjögren sp Sjögren: Pianosonat nr 2 A-dur (II)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Emil Sjögren skrev helst i de små genrerna: sånger, violinsonater och pianostycken. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans musik passade i tidens musikaliska salongsmiljö. Emil Sjögren var känd för sina orgelimprovisationer och ansågs vara en av Stockholms bästa organister. Emil Sjögren hade alltid haft ett intresse för fransk musik. Han bodde med sin hustru långa tider i Paris och Emil Sjögren blev ett namn i den franska musikvärlden. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622166</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f5045a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Emil Sjögren skrev helst i de små genrerna: sånger, violinsonater och pianostycken. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans musik passade i tidens musikaliska salongsmiljö. Emil Sjögren var känd för sina orgelimprovisationer och ansågs vara en av Stockholms bästa organister. Emil Sjögren hade alltid haft ett intresse för fransk musik. Han bodde med sin hustru långa tider i Paris och Emil Sjögren blev ett namn i den franska musikvärlden. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Emil,Sjögren,sp,Sjögren:,Pianosonat,nr,2,A-dur,(II)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Emil Sjögren skrev helst i de små genrerna: sånger, violinsonater och pianostycken. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f5045a.mp3" length="4985596" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tosta de Benici sp Sibelius: Romans Dess-dur op 24:9]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den svenska pianisten Tosta de Benici verkade mycket i England. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Henry Wood, som startade Promskonserterna, träffade Tosta de Benici 1899 och var förvånad över att hon inte var mer känd. Benici spelade på Promskonserterna i London regelbundet mellan 1899 och 1917. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622165</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f3fdcd.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den svenska pianisten Tosta de Benici verkade mycket i England. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Henry Wood, som startade Promskonserterna, träffade Tosta de Benici 1899 och var förvånad över att hon inte var mer känd. Benici spelade på Promskonserterna i London regelbundet mellan 1899 och 1917. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Tosta,de,Benici,sp,Sibelius:,Romans,Dess-dur,op,24:9]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den svenska pianisten Tosta de Benici verkade mycket i England. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151210_0700_2f3fdcd.mp3" length="4759199" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Olga Samaroff sp Grieg: Peer Gyntsvit nr 1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I brist på förstklassiga pianolärare i USA sökte hon sig till Europa och var en av de första amerikanska kvinnorna som studerade vid Pariskonservatoriet. 1905 anordnade hon själv sin debutkonsert i New York då hon hyrde Carnegie Hall för ett framförande av Tjajkovskis b-mollkonsert, vilket blev en succé. 1911-23 var hon var gift med Leopold Stokowski. 1925 skadade Olga Samaroff skuldran så svårt att hon tvingades sluta framträda, men var sedan en framgångsrik pianolärare vid framstående amerikanska musikskolor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622164</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151203_0700_2f20964.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I brist på förstklassiga pianolärare i USA sökte hon sig till Europa och var en av de första amerikanska kvinnorna som studerade vid Pariskonservatoriet. 1905 anordnade hon själv sin debutkonsert i New York då hon hyrde Carnegie Hall för ett framförande av Tjajkovskis b-mollkonsert, vilket blev en succé. 1911-23 var hon var gift med Leopold Stokowski. 1925 skadade Olga Samaroff skuldran så svårt att hon tvingades sluta framträda, men var sedan en framgångsrik pianolärare vid framstående amerikanska musikskolor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Olga,Samaroff,sp,Grieg:,Peer,Gyntsvit,nr,1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:11:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151203_0700_2f20964.mp3" length="11752260" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Olga Samaroff sp Grieg: Pianokonsert a-moll (I)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I brist på förstklassiga pianolärare i USA sökte hon sig till Europa och var en av de första amerikanska kvinnorna som studerade vid Pariskonservatoriet. 1905 anordnade hon själv sin debutkonsert i New York då hon hyrde Carnegie Hall för ett framförande av Tjajkovskis b-mollkonsert, vilket blev en succé. 1911-23 var hon var gift med Leopold Stokowski. 1925 skadade Olga Samaroff skuldran så svårt att hon tvingades sluta framträda, men var sedan en framgångsrik pianolärare vid framstående amerikanska musikskolor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622163</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151203_0700_2f10730.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I brist på förstklassiga pianolärare i USA sökte hon sig till Europa och var en av de första amerikanska kvinnorna som studerade vid Pariskonservatoriet. 1905 anordnade hon själv sin debutkonsert i New York då hon hyrde Carnegie Hall för ett framförande av Tjajkovskis b-mollkonsert, vilket blev en succé. 1911-23 var hon var gift med Leopold Stokowski. 1925 skadade Olga Samaroff skuldran så svårt att hon tvingades sluta framträda, men var sedan en framgångsrik pianolärare vid framstående amerikanska musikskolor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Olga,Samaroff,sp,Grieg:,Pianokonsert,a-moll,(I)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:11:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151203_0700_2f10730.mp3" length="11542870" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Olga Samaroff sp Brahms: Rapsodi nr 2 g-moll op 79:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I brist på förstklassiga pianolärare i USA sökte hon sig till Europa och var en av de första amerikanska kvinnorna som studerade vid Pariskonservatoriet. 1905 anordnade hon själv sin debutkonsert i New York då hon hyrde Carnegie Hall för ett framförande av Tjajkovskis b-mollkonsert, vilket blev en succé. 1911-23 var hon var gift med Leopold Stokowski. 1925 skadade Olga Samaroff skuldran så svårt att hon tvingades sluta framträda, men var sedan en framgångsrik pianolärare vid framstående amerikanska musikskolor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/622162</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151203_0700_2ef12bf.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Dec 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I brist på förstklassiga pianolärare i USA sökte hon sig till Europa och var en av de första amerikanska kvinnorna som studerade vid Pariskonservatoriet. 1905 anordnade hon själv sin debutkonsert i New York då hon hyrde Carnegie Hall för ett framförande av Tjajkovskis b-mollkonsert, vilket blev en succé. 1911-23 var hon var gift med Leopold Stokowski. 1925 skadade Olga Samaroff skuldran så svårt att hon tvingades sluta framträda, men var sedan en framgångsrik pianolärare vid framstående amerikanska musikskolor. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Olga,Samaroff,sp,Brahms:,Rapsodi,nr,2,g-moll,op,79:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:06</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/12/podd_pianorullarna_20151203_0700_2ef12bf.mp3" length="6227275" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bernhard Stavenhagen sp Liszt: Paganinietyd nr 5 E-dur, ”La chasse”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619110</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151126_0700_2bbc50e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Bernhard,Stavenhagen,sp,Liszt:,Paganinietyd,nr,5,E-dur,,”La,chasse”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151126_0700_2bbc50e.mp3" length="4242829" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bernhard Stavenhagen sp Liszt: Legend nr 2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619109</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151126_0700_2bb4546.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Bernhard,Stavenhagen,sp,Liszt:,Legend,nr,2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151126_0700_2bb4546.mp3" length="7883621" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bernhard Stavenhagen sp Liszt: Ungersk rapsodi nr 12 ciss-moll]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619108</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151126_0700_2ba6911.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Bernhard,Stavenhagen,sp,Liszt:,Ungersk,rapsodi,nr,12,ciss-moll]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:14</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151126_0700_2ba6911.mp3" length="8285320" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bernhard Stavenhagen sp Liszt: Legend nr 1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619107</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151126_0700_2b9c86f.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Bernhard,Stavenhagen,sp,Liszt:,Legend,nr,1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151126_0700_2b9c86f.mp3" length="9397470" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bernhard Stavenhagen sp Chopin: Min älskling i arr av Liszt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619106</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151126_0700_2b7cab8.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Bernhard,Stavenhagen,sp,Chopin:,Min,älskling,i,arr,av,Liszt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151126_0700_2b7cab8.mp3" length="4657011" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Edwin Fischer sp Beethoven: Pianosonat nr 8 c-moll op 13, “Pathétique”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans egenartade tolkningar av pianomusik från Bach till Bartók blev en förebild. Edwin Fischers pianospel var inte fläckfritt men hade integritet, uttrycksfullhet och tonskönhet. För sin tid var han en progressiv och skolad musiker, som tryckte på texttrohet och tillförlitliga notutgåvor. P.g.a. hälsoproblem fick han ge upp sin pianistkarriär efter 1954 och bildade då Edwin Fischer-stiftelsen, som skulle hjälpa unga musiker. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619105</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151119_0700_29ce4a6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans egenartade tolkningar av pianomusik från Bach till Bartók blev en förebild. Edwin Fischers pianospel var inte fläckfritt men hade integritet, uttrycksfullhet och tonskönhet. För sin tid var han en progressiv och skolad musiker, som tryckte på texttrohet och tillförlitliga notutgåvor. P.g.a. hälsoproblem fick han ge upp sin pianistkarriär efter 1954 och bildade då Edwin Fischer-stiftelsen, som skulle hjälpa unga musiker. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Edwin,Fischer,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,8,c-moll,op,13,,“Pathétique”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:19:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151119_0700_29ce4a6.mp3" length="19342826" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Edwin Fischer sp J S Bach: ur Das wohltemperierte Klavier, del 1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans egenartade tolkningar av pianomusik från Bach till Bartók blev en förebild. Edwin Fischers pianospel var inte fläckfritt men hade integritet, uttrycksfullhet och tonskönhet. För sin tid var han en progressiv och skolad musiker, som tryckte på texttrohet och tillförlitliga notutgåvor. P.g.a. hälsoproblem fick han ge upp sin pianistkarriär efter 1954 och bildade då Edwin Fischer-stiftelsen, som skulle hjälpa unga musiker. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619104</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151119_0700_29be314.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans egenartade tolkningar av pianomusik från Bach till Bartók blev en förebild. Edwin Fischers pianospel var inte fläckfritt men hade integritet, uttrycksfullhet och tonskönhet. För sin tid var han en progressiv och skolad musiker, som tryckte på texttrohet och tillförlitliga notutgåvor. P.g.a. hälsoproblem fick han ge upp sin pianistkarriär efter 1954 och bildade då Edwin Fischer-stiftelsen, som skulle hjälpa unga musiker. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Edwin,Fischer,sp,J,S,Bach:,ur,Das,wohltemperierte,Klavier,,del,1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:19:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151119_0700_29be314.mp3" length="19405520" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Edwin Fischer sp Beethoven: Pianosonat nr 31 Ass-dur op 110]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans egenartade tolkningar av pianomusik från Bach till Bartók blev en förebild. Edwin Fischers pianospel var inte fläckfritt men hade integritet, uttrycksfullhet och tonskönhet. För sin tid var han en progressiv och skolad musiker, som tryckte på texttrohet och tillförlitliga notutgåvor. P.g.a. hälsoproblem fick han ge upp sin pianistkarriär efter 1954 och bildade då Edwin Fischer-stiftelsen, som skulle hjälpa unga musiker. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619103</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151112_0700_29ae28b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 12 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans egenartade tolkningar av pianomusik från Bach till Bartók blev en förebild. Edwin Fischers pianospel var inte fläckfritt men hade integritet, uttrycksfullhet och tonskönhet. För sin tid var han en progressiv och skolad musiker, som tryckte på texttrohet och tillförlitliga notutgåvor. P.g.a. hälsoproblem fick han ge upp sin pianistkarriär efter 1954 och bildade då Edwin Fischer-stiftelsen, som skulle hjälpa unga musiker. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Edwin,Fischer,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,31,Ass-dur,op,110]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:20:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151112_0700_29ae28b.mp3" length="19829739" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Edwin Fischer sp Beethoven: Pianosonat nr 7 D-dur op 10:3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans egenartade tolkningar av pianomusik från Bach till Bartók blev en förebild. Edwin Fischers pianospel var inte fläckfritt men hade integritet, uttrycksfullhet och tonskönhet. För sin tid var han en progressiv och skolad musiker, som tryckte på texttrohet och tillförlitliga notutgåvor. P.g.a. hälsoproblem fick han ge upp sin pianistkarriär efter 1954 och bildade då Edwin Fischer-stiftelsen, som skulle hjälpa unga musiker. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619102</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151112_0700_2997b87.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 12 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hans egenartade tolkningar av pianomusik från Bach till Bartók blev en förebild. Edwin Fischers pianospel var inte fläckfritt men hade integritet, uttrycksfullhet och tonskönhet. För sin tid var han en progressiv och skolad musiker, som tryckte på texttrohet och tillförlitliga notutgåvor. P.g.a. hälsoproblem fick han ge upp sin pianistkarriär efter 1954 och bildade då Edwin Fischer-stiftelsen, som skulle hjälpa unga musiker. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Edwin,Fischer,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,7,D-dur,op,10:3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:20:14</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den schweiziske pianisten och dirigenten Edwin Fischer började 1916 sin solokarriär som kom att ge honom världsrykte som pianist.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151112_0700_2997b87.mp3" length="19793356" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Emil Sauer sp Mendelssohn: Auf Flügeln des Gesanges]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619101</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151105_0700_297e593.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Emil,Sauer,sp,Mendelssohn:,Auf,Flügeln,des,Gesanges]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151105_0700_297e593.mp3" length="4684704" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Emil Sauer sp Liszt: Don Juan-fantasi]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619100</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151105_0700_296e3a3.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Emil,Sauer,sp,Liszt:,Don,Juan-fantasi]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151105_0700_296e3a3.mp3" length="12668530" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Emil Sauer sp Liszt: Mazeppa ur Transcendenta etyder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619099</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151105_0700_295e6e2.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Emil,Sauer,sp,Liszt:,Mazeppa,ur,Transcendenta,etyder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151105_0700_295e6e2.mp3" length="7090479" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Emil Sauer sp Chopin: Etyd nr 21 Gess-dur op 25:9]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619098</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151105_0700_2956556.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Emil,Sauer,sp,Chopin:,Etyd,nr,21,Gess-dur,op,25:9]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:01:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151105_0700_2956556.mp3" length="1844667" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Emil Sauer sp Chopin: Bolero a-moll op 19]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/619097</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151105_0700_2946402.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Nov 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1884-85 arbetade han med Franz Liszt i Weimar. Därefter debuterade han i Berlin med Beethovens Kejsarkonsert och fick rykte om sig att vara en av de mest framstående virtuoserna. Eml Sauer ansågs vara en i det närmaste perfekt uttolkare av pianorepertoarens mästerverk, med en exceptionell teknik och både temperement och poetisk inspiration. Emil Sauer gjorde skivinspelningar, bl.a. av Liszts båda pianokonserter och han medverkade också vid mycket av notförlaget Peters utgåvor av den romantiska pianolitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Emil,Sauer,sp,Chopin:,Bolero,a-moll,op,19]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:55</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten, läraren och kompositören Emil Sauer studerade för Nikolaj Rubinstein vid Moskvakonservatoriet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/11/podd_pianorullarna_20151105_0700_2946402.mp3" length="7011881" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Conrad Ansorge sp Schubert: Impromptu c-moll D 899:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Conrad Ansorge var en tysk pianist och tonsättare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade vid Leipzigkonservatoriet och 1885-86 för Franz Liszt. Från mitten av 1890-talet gjorde han längre och längre konsertresor i Tyskland, i Europa och också i Sydamerika. Conrad Ansorge var uppskattad som pianolärare. Han var själv en framstående pianovirtuos men bekämpade virtuoseri för sin egen skull och effektsökeri. Han var lärare till bl.a. Selim Palmgren och Wilhelm Furtwängler. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618936</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151029_0700_37258e3.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 29 Oct 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Conrad Ansorge var en tysk pianist och tonsättare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade vid Leipzigkonservatoriet och 1885-86 för Franz Liszt. Från mitten av 1890-talet gjorde han längre och längre konsertresor i Tyskland, i Europa och också i Sydamerika. Conrad Ansorge var uppskattad som pianolärare. Han var själv en framstående pianovirtuos men bekämpade virtuoseri för sin egen skull och effektsökeri. Han var lärare till bl.a. Selim Palmgren och Wilhelm Furtwängler. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Conrad,Ansorge,sp,Schubert:,Impromptu,c-moll,D,899:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Conrad Ansorge var en tysk pianist och tonsättare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151029_0700_37258e3.mp3" length="9203731" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Arthur Friedheim sp Liszt: Paganinietyd nr 2 Ess-dur, ”Oktavetyden”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Arthur Friedheim var en tysk pianist, dirigent och tonsättare född i Sankt Petersburg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter tvekan från Liszts sida blev Friedheim ändå elev till honom och till slut även hans privatsekreterare i Rom. Genom sin fantastiska pianoteknik och sina direkta kunskaper från Liszt blev han efter Liszts död 1886 en stor förespråkare för hans musik. Friedheim dirigerade mycket i Tyskland, han var lärare i både USA och England och 1915 bosatte han sig i USA. Tyvärr finns det så få inspelningar av Friedheim att man inte riktigt kan göra sig en bild av hans pianospel. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618935</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151029_0700_3735ce4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 29 Oct 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Arthur Friedheim var en tysk pianist, dirigent och tonsättare född i Sankt Petersburg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter tvekan från Liszts sida blev Friedheim ändå elev till honom och till slut även hans privatsekreterare i Rom. Genom sin fantastiska pianoteknik och sina direkta kunskaper från Liszt blev han efter Liszts död 1886 en stor förespråkare för hans musik. Friedheim dirigerade mycket i Tyskland, han var lärare i både USA och England och 1915 bosatte han sig i USA. Tyvärr finns det så få inspelningar av Friedheim att man inte riktigt kan göra sig en bild av hans pianospel. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Arthur,Friedheim,sp,Liszt:,Paganinietyd,nr,2,Ess-dur,,”Oktavetyden”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Arthur Friedheim var en tysk pianist, dirigent och tonsättare född i Sankt Petersburg.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151029_0700_3735ce4.mp3" length="6562065" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Arthur Friedheim sp Liszt: Feux follets ur Transcendenta etyder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Arthur Friedheim var en tysk pianist, dirigent och tonsättare född i Sankt Petersburg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter tvekan från Liszts sida blev Friedheim ändå elev till honom och till slut även hans privatsekreterare i Rom. Genom sin fantastiska pianoteknik och sina direkta kunskaper från Liszt blev han efter Liszts död 1886 en stor förespråkare för hans musik. Friedheim dirigerade mycket i Tyskland, han var lärare i både USA och England och 1915 bosatte han sig i USA. Tyvärr finns det så få inspelningar av Friedheim att man inte riktigt kan göra sig en bild av hans pianospel. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618934</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151029_0700_370cbe7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 29 Oct 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Arthur Friedheim var en tysk pianist, dirigent och tonsättare född i Sankt Petersburg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter tvekan från Liszts sida blev Friedheim ändå elev till honom och till slut även hans privatsekreterare i Rom. Genom sin fantastiska pianoteknik och sina direkta kunskaper från Liszt blev han efter Liszts död 1886 en stor förespråkare för hans musik. Friedheim dirigerade mycket i Tyskland, han var lärare i både USA och England och 1915 bosatte han sig i USA. Tyvärr finns det så få inspelningar av Friedheim att man inte riktigt kan göra sig en bild av hans pianospel. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Arthur,Friedheim,sp,Liszt:,Feux,follets,ur,Transcendenta,etyder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Arthur Friedheim var en tysk pianist, dirigent och tonsättare född i Sankt Petersburg.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151029_0700_370cbe7.mp3" length="5385083" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Arthur Friedheim sp Liszt: Ungersk rapsodi nr 12 ciss-moll]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Arthur Friedheim var en tysk pianist, dirigent och tonsättare född i Sankt Petersburg. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter tvekan från Liszts sida blev Friedheim ändå elev till honom och till slut även hans privatsekreterare i Rom. Genom sin fantastiska pianoteknik och sina direkta kunskaper från Liszt blev han efter Liszts död 1886 en stor förespråkare för hans musik. Friedheim dirigerade mycket i Tyskland, han var lärare i både USA och England och 1915 bosatte han sig i USA. Tyvärr finns det så få inspelningar av Friedheim att man inte riktigt kan göra sig en bild av hans pianospel. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618932</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151029_0700_36fcc2a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 29 Oct 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Arthur Friedheim var en tysk pianist, dirigent och tonsättare född i Sankt Petersburg. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter tvekan från Liszts sida blev Friedheim ändå elev till honom och till slut även hans privatsekreterare i Rom. Genom sin fantastiska pianoteknik och sina direkta kunskaper från Liszt blev han efter Liszts död 1886 en stor förespråkare för hans musik. Friedheim dirigerade mycket i Tyskland, han var lärare i både USA och England och 1915 bosatte han sig i USA. Tyvärr finns det så få inspelningar av Friedheim att man inte riktigt kan göra sig en bild av hans pianospel. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Arthur,Friedheim,sp,Liszt:,Ungersk,rapsodi,nr,12,ciss-moll]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:11:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Arthur Friedheim var en tysk pianist, dirigent och tonsättare född i Sankt Petersburg. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151029_0700_36fcc2a.mp3" length="11173390" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Frederic Lamond sp Anton Rubinstein: Barkarol nr 3 g-moll op 50:3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618931</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151022_0700_36edb72.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 22 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Frederic,Lamond,sp,Anton,Rubinstein:,Barkarol,nr,3,g-moll,op,50:3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151022_0700_36edb72.mp3" length="4522520" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Frederic Lamond sp Beethoven: Pianosonat nr 32 c-moll op 111]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618930</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151022_0700_36e3705.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 22 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Frederic,Lamond,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,32,c-moll,op,111]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550154_1152_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:21:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151022_0700_36e3705.mp3" length="20794915" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Frederic Lamond sp Liszt: Konsertetyd nr 3 Dess-dur, “Un sospiro”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618929</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151015_0700_36cb6c7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Frederic,Lamond,sp,Liszt:,Konsertetyd,nr,3,Dess-dur,,“Un,sospiro”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:01</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151015_0700_36cb6c7.mp3" length="6149217" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Frederic Lamond sp Liszt: Liebestraum nr 3 Ass-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618927</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151015_0700_36bad4b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Frederic,Lamond,sp,Liszt:,Liebestraum,nr,3,Ass-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151015_0700_36bad4b.mp3" length="5462480" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Frederic Lamond sp Chopin: Vals nr 11 Gess-dur op 70:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618926</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151015_0700_36a9b98.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Frederic,Lamond,sp,Chopin:,Vals,nr,11,Gess-dur,op,70:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:56</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151015_0700_36a9b98.mp3" length="3192552" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Frederic Lamond spelar Chopin: Pianosonat nr 2 b-moll op 35, sats 3, Marche funèbre]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/618925</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/pianorullarna_frederic_lamond_spelar_chopin_20231030_1311540850.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Frederic,Lamond,spelar,Chopin:,Pianosonat,nr,2,b-moll,op,35,,sats,3,,Marche,funèbre]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3550152_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/pianorullarna_frederic_lamond_spelar_chopin_20231030_1311540850.mp3" length="8767305" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Grieg: Ballad g-moll op 24]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572234</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151008_0700_3784aae.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 08 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Grieg:,Ballad,g-moll,op,24]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151008_0700_3784aae.mp3" length="10393084" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Chopin: Nocturne nr 3 H-dur op 9:3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572233</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151008_0700_371a713.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 08 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Chopin:,Nocturne,nr,3,H-dur,op,9:3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:14</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151008_0700_371a713.mp3" length="6267425" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Beethoven: Rondo G-dur op 51:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572232</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151008_0700_36f7e0e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 08 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Beethoven:,Rondo,G-dur,op,51:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151008_0700_36f7e0e.mp3" length="7780429" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Beethoven: Pianosonat nr 25 G-dur op 79]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572231</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151008_0700_36cd697.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 08 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,25,G-dur,op,79]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151008_0700_36cd697.mp3" length="7838126" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Chopin: Polonäs nr 6 Ass-dur op 53, ”Polonaise héroique”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572230</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151001_0700_368c107.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Chopin:,Polonäs,nr,6,Ass-dur,op,53,,”Polonaise,héroique”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151001_0700_368c107.mp3" length="7236704" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Chopin: Polonäs nr 3 A-dur op 40:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572229</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151001_0700_3663e92.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Chopin:,Polonäs,nr,3,A-dur,op,40:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151001_0700_3663e92.mp3" length="4750651" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Liszt: Valsimpromptu Ass-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572228</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151001_0700_36441d9.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Liszt:,Valsimpromptu,Ass-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151001_0700_36441d9.mp3" length="5635459" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Liszt: Soirées de Vienne nr 2 Ass-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572227</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20151001_0700_36243c6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Oct 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Liszt:,Soirées,de,Vienne,nr,2,Ass-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/10/podd_pianorullarna_20151001_0700_36243c6.mp3" length="6866366" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Tjajkovskij: Valse caprice D-dur op 4]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572226</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150924_0700_35f3849.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Tjajkovskij:,Valse,caprice,D-dur,op,4]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150924_0700_35f3849.mp3" length="7379200" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Tjajkovskij: Nötknäpparsviten]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572143</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150924_0700_35cb473.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Tjajkovskij:,Nötknäpparsviten]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:21:05</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150924_0700_35cb473.mp3" length="20516479" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Richard Strauss sp R Strauss: Kärleksscen ur “Feuersnot”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572142</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150917_0700_354bb42.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Richard,Strauss,sp,R,Strauss:,Kärleksscen,ur,“Feuersnot”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150917_0700_354bb42.mp3" length="6016639" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Richard Strauss sp R Strauss: Kärleksscen ur Ein Heldenleben]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572141</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150917_0700_352afc8.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Richard,Strauss,sp,R,Strauss:,Kärleksscen,ur,Ein,Heldenleben]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:10</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150917_0700_352afc8.mp3" length="4281699" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Richard Strauss sp R Strauss: ur “Salome”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572140</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150917_0700_3509d3d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 17 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Richard,Strauss,sp,R,Strauss:,ur,“Salome”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150917_0700_3509d3d.mp3" length="12204077" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Richard Strauss sp R Strauss: Stimmungsbilder (II och IV)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572139</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150910_0700_34e08ab.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om man inte hör dem så ofta så skrev Richard Strauss också några verk för piano och orkester. Hans kammarmusik med piano eller solopianomusik spelas också sällan. Desto mer bekanta är hans många sånger, ofta med en uttrycksfull pianostämma. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Richard,Strauss,sp,R,Strauss:,Stimmungsbilder,(II,och,IV)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Richard Strauss kanske mest känd som operatonsättare, jämte hans ofta framförda tondikter för orkester. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150910_0700_34e08ab.mp3" length="6369817" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[E Humperdinck sp Humperdinck: Aftonbönen ur ”Hans och Greta”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den största delen av den tyska tonsättaren Engelbert Humperdincks kompositioner är vokalverk, bl.a. ett tiotal operor. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Humperdinck mötte Wagner i Neapel 1880 och blev inbjuden till Bayreuth. Där levde Humperdinck ett och ett halvt år och arbetade med Wagners opera ”Parsifal” inför premiären 1882. Richard Strauss dirigerade premiären av Humperdincks mest kända opera ”Hans och Greta” 1893. Det blev en omedelbar succé och operan spreds över Europa. Humperdincks musik är påverkad av Wagner, men också av samtida tonsättare som Mahler och Richard Strauss. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572138</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150910_0700_347dd69.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den största delen av den tyska tonsättaren Engelbert Humperdincks kompositioner är vokalverk, bl.a. ett tiotal operor. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Humperdinck mötte Wagner i Neapel 1880 och blev inbjuden till Bayreuth. Där levde Humperdinck ett och ett halvt år och arbetade med Wagners opera ”Parsifal” inför premiären 1882. Richard Strauss dirigerade premiären av Humperdincks mest kända opera ”Hans och Greta” 1893. Det blev en omedelbar succé och operan spreds över Europa. Humperdincks musik är påverkad av Wagner, men också av samtida tonsättare som Mahler och Richard Strauss. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,E,Humperdinck,sp,Humperdinck:,Aftonbönen,ur,”Hans,och,Greta”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den största delen av den tyska tonsättaren Engelbert Humperdincks kompositioner är vokalverk, bl.a. ett tiotal operor. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150910_0700_347dd69.mp3" length="7561853" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Cyril Scott spelar Scott: Lotus land]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den engelska tonsättaren, författaren och pianisten Cyril Scott visade tidigt musikaliska talanger. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han skickades till Koch-konservatoriet i Frankfurt vid tolv års ålder för att studera. Åter i England gav hans impressionistiska pianostycken och sånger tillsammans med hans anslående romantiska utseende honom rykte om sig att vara en ”modernistisk” tonsättare. Under mellankrigstiden framfördes hans musik ofta på kontinenten. Men det som varit ett ”nytt” musikaliskt intryck kom nu att anses vara en tidstypisk musik, som funnit sina främsta företrädare i Debussy och Skrjabin. I dag är han i England ihågkommen för en handfull sånger och pianostycken, bl.a. Lotus land, som han själv spelade in på pianorulle. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572137</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150910_0700_3453e7b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 10 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den engelska tonsättaren, författaren och pianisten Cyril Scott visade tidigt musikaliska talanger. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han skickades till Koch-konservatoriet i Frankfurt vid tolv års ålder för att studera. Åter i England gav hans impressionistiska pianostycken och sånger tillsammans med hans anslående romantiska utseende honom rykte om sig att vara en ”modernistisk” tonsättare. Under mellankrigstiden framfördes hans musik ofta på kontinenten. Men det som varit ett ”nytt” musikaliskt intryck kom nu att anses vara en tidstypisk musik, som funnit sina främsta företrädare i Debussy och Skrjabin. I dag är han i England ihågkommen för en handfull sånger och pianostycken, bl.a. Lotus land, som han själv spelade in på pianorulle. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Cyril,Scott,spelar,Scott:,Lotus,land]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:47</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den engelska tonsättaren, författaren och pianisten Cyril Scott visade tidigt musikaliska talanger. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150910_0700_3453e7b.mp3" length="3918752" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Chopin: Polonäs nr 6 Ass-dur, “Polonaise héroique”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572136</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150903_0700_343b142.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Chopin:,Polonäs,nr,6,Ass-dur,,“Polonaise,héroique”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150903_0700_343b142.mp3" length="7250339" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Chopin: Nocturne nr 5 Fiss-dur op 15:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572135</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150903_0700_341a57b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Chopin:,Nocturne,nr,5,Fiss-dur,op,15:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:03</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150903_0700_341a57b.mp3" length="4172464" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Schubert: Ungerskt divertissement g-moll, arr Liszt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572134</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150903_0700_33e36c4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Schubert:,Ungerskt,divertissement,g-moll,,arr,Liszt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150903_0700_33e36c4.mp3" length="5342357" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Liszt: Paganinietyd nr 3, “La campanella”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572133</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150903_0700_33bfd1b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Liszt:,Paganinietyd,nr,3,,“La,campanella”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150903_0700_33bfd1b.mp3" length="4890105" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp J S Bach: Nun freut euch, koralbearbetning]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/572129</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150903_0700_33c80b9.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 03 Sep 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,J,S,Bach:,Nun,freut,euch,,koralbearbetning]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/09/podd_pianorullarna_20150903_0700_33c80b9.mp3" length="2929877" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Liszt: Polonäs nr 2 E-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569778</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150827_0700_2a78eec.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 27 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Liszt:,Polonäs,nr,2,E-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150827_0700_2a78eec.mp3" length="10656238" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Beethoven: ur Athens ruiner i arr av Liszt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569777</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150827_0700_2a68a2e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 27 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Beethoven:,ur,Athens,ruiner,i,arr,av,Liszt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150827_0700_2a68a2e.mp3" length="12323512" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Beethoven: Adelaide i arr av Liszt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569776</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150827_0700_2a5839d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 27 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Beethoven:,Adelaide,i,arr,av,Liszt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150827_0700_2a5839d.mp3" length="9680322" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Liszt: Valse a capriccio över Donizettiopera]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569775</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150820_0700_2a42f66.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 20 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Liszt:,Valse,a,capriccio,över,Donizettiopera]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:47</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150820_0700_2a42f66.mp3" length="8708585" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Liszt: Don Juan-fantasi]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569774</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150820_0700_2a32435.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 20 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Liszt:,Don,Juan-fantasi]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:14:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150820_0700_2a32435.mp3" length="14020388" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Liszt: Konsertparafras över Verdis Rigoletto]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569773</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150820_0700_2a16fae.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 20 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Liszt:,Konsertparafras,över,Verdis,Rigoletto]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:22</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150820_0700_2a16fae.mp3" length="7351891" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ferruccio Busoni sp Liszt: Minnen av Norma]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569772</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150820_0700_2a06bea.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 20 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar – från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ferruccio,Busoni,sp,Liszt:,Minnen,av,Norma]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:13:07</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150820_0700_2a06bea.mp3" length="12873088" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alfred Hoehn sp Beethoven: Pianosonat nr 4 Ess-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Alfred Hoehn var en tysk pianist och pianopedagog. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade för bl.a. Eugen d’Albert och Ferruccio Busoni. 1910 vann han Anton Rubinstein-priset före Artur Rubinstein. Hoehn var en framstående pianist med stor klangfärgsrikedom och närvaro i spelet – och en enastående teknik. Han systematiserade pianospelets anslag. Genom målinriktad anslagsträning skulle man bemästra de tekniska problemen i stället för att spela sig igenom oändliga etydövningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569771</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150813_0700_259fee7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 13 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Alfred Hoehn var en tysk pianist och pianopedagog. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade för bl.a. Eugen d’Albert och Ferruccio Busoni. 1910 vann han Anton Rubinstein-priset före Artur Rubinstein. Hoehn var en framstående pianist med stor klangfärgsrikedom och närvaro i spelet – och en enastående teknik. Han systematiserade pianospelets anslag. Genom målinriktad anslagsträning skulle man bemästra de tekniska problemen i stället för att spela sig igenom oändliga etydövningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Alfred,Hoehn,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,4,Ess-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:01</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Alfred Hoehn var en tysk pianist och pianopedagog. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150813_0700_259fee7.mp3" length="23343337" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alfred Hoehn sp Beethoven: Pianosonat nr 29 B-dur, ”Hammarklaver” (I-III)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Alfred Hoehn var en tysk pianist och pianopedagog. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade för bl.a. Eugen d’Albert och Ferruccio Busoni. 1910 vann han Anton Rubinstein-priset före Artur Rubinstein. Hoehn var en framstående pianist med stor klangfärgsrikedom och närvaro i spelet – och en enastående teknik. Han systematiserade pianospelets anslag. Genom målinriktad anslagsträning skulle man bemästra de tekniska problemen i stället för att spela sig igenom oändliga etydövningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569770</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150813_0700_258f347.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 13 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Alfred Hoehn var en tysk pianist och pianopedagog. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade för bl.a. Eugen d’Albert och Ferruccio Busoni. 1910 vann han Anton Rubinstein-priset före Artur Rubinstein. Hoehn var en framstående pianist med stor klangfärgsrikedom och närvaro i spelet – och en enastående teknik. Han systematiserade pianospelets anslag. Genom målinriktad anslagsträning skulle man bemästra de tekniska problemen i stället för att spela sig igenom oändliga etydövningar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Alfred,Hoehn,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,29,B-dur,,”Hammarklaver”,(I-III)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:26:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Alfred Hoehn var en tysk pianist och pianopedagog. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150813_0700_258f347.mp3" length="25479991" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ernst von Dohnányi sp Liszt: Fantasi och fuga över namnet B-A-C-H]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569769</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150806_0700_256eb63.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 06 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ernst,von,Dohnányi,sp,Liszt:,Fantasi,och,fuga,över,namnet,B-A-C-H]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:01</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150806_0700_256eb63.mp3" length="11820605" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ernst von Dohnányi sp Liszt: Soirées de Vienne nr 4 Dess-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569768</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150806_0700_255e061.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 06 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ernst,von,Dohnányi,sp,Liszt:,Soirées,de,Vienne,nr,4,Dess-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150806_0700_255e061.mp3" length="6339480" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ernst von Dohnányi sp Liszt: Ungersk rapsodi nr 15 a-moll, ”Rakoczy-marsch”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569767</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150806_0700_254db0a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 06 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ernst,von,Dohnányi,sp,Liszt:,Ungersk,rapsodi,nr,15,a-moll,,”Rakoczy-marsch”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:07</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150806_0700_254db0a.mp3" length="6150592" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ernst von Dohnányi sp Liszt: Ungersk rapsodi nr 13 a-moll]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569766</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150806_0700_253df8a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 06 Aug 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ernst,von,Dohnányi,sp,Liszt:,Ungersk,rapsodi,nr,13,a-moll]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/08/podd_pianorullarna_20150806_0700_253df8a.mp3" length="9475840" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ernst von Dohnányi sp Liszt: Consolation nr 3 Dess-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569765</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150730_0700_252cf62.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ernst,von,Dohnányi,sp,Liszt:,Consolation,nr,3,Dess-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150730_0700_252cf62.mp3" length="4510061" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ernst von Dohnányi sp Chopin: Vals nr 7 ciss-moll op 64:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569764</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150730_0700_250bad4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ernst,von,Dohnányi,sp,Chopin:,Vals,nr,7,ciss-moll,op,64:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150730_0700_250bad4.mp3" length="3652414" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ernst von Dohnányi sp Brahms: Capriccio h-moll op 76:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569763</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150730_0700_24fba6b.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ernst,von,Dohnányi,sp,Brahms:,Capriccio,h-moll,op,76:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150730_0700_24fba6b.mp3" length="3645721" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ernst von Dohnányi sp Beethoven: Pianosonat nr 24 Fiss-dur op 78]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569762</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150730_0700_24ea51e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Han påverkade generationer av ungerska musiker och var med och grundade den ungerska musikkulturen under 1900-talet. Det som gjorde Dohnányi unik som pianist var hans tonbildning, hans kompletta förståelse för musiken och storleken av och urvalet i hans repertoar. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ernst,von,Dohnányi,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,24,Fiss-dur,op,78]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:22</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ungerske pianisten, kompositören, dirigenten, läraren och administratören Ernst von Dohnányi anses vara den mest inflytelserika ungerska musikern efter Franz Liszt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150730_0700_24ea51e.mp3" length="10230270" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Wilhelm Backhaus sp Schubert: Wandererfantasin]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Wilhelm Backhaus hade en fantastisk teknik. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade piano för Eugen d’Albert 1898-99, men var efter det i stort sett självlärd. Wilhelm Backhaus gjorde 1909 den första inspelningen av en pianokonsert (Griegs a-mollkonsert) och 1928 den första kompletta inspelningen av Chopins etyder. Beethovens pianosonater spelade han in två gånger. När man frågade Backhaus om hans teknik, svarade han torrt att den byggde på skalor, arpeggion och Bach. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569761</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150723_0700_24d1d3c.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske pianisten Wilhelm Backhaus hade en fantastisk teknik. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han studerade piano för Eugen d’Albert 1898-99, men var efter det i stort sett självlärd. Wilhelm Backhaus gjorde 1909 den första inspelningen av en pianokonsert (Griegs a-mollkonsert) och 1928 den första kompletta inspelningen av Chopins etyder. Beethovens pianosonater spelade han in två gånger. När man frågade Backhaus om hans teknik, svarade han torrt att den byggde på skalor, arpeggion och Bach. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Wilhelm,Backhaus,sp,Schubert:,Wandererfantasin]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:19:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske pianisten Wilhelm Backhaus hade en fantastisk teknik. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150723_0700_24d1d3c.mp3" length="19218512" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Schubert: Impromptu Gess-dur D 899:3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569760</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150723_0700_24b6f51.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Schubert:,Impromptu,Gess-dur,D,899:3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:01</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150723_0700_24b6f51.mp3" length="6048418" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Schubert: Impromptu f-moll D 935:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569759</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150723_0700_24a68e1.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Schubert:,Impromptu,f-moll,D,935:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150723_0700_24a68e1.mp3" length="5359618" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Saint-Saëns: Etyd i form av en vals op 52:6]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569758</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150716_0700_249804e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Saint-Saëns:,Etyd,i,form,av,en,vals,op,52:6]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:22</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150716_0700_249804e.mp3" length="7357898" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Saint-Saëns: Danse macabre i arr av d’Albert]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569757</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150716_0700_2487e4f.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Saint-Saëns:,Danse,macabre,i,arr,av,d’Albert]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150716_0700_2487e4f.mp3" length="8383154" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp J S Bach: Preludium och fuga B-dur BWV 898 i arr av d’Albert]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569756</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150716_0700_2477982.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,J,S,Bach:,Preludium,och,fuga,B-dur,BWV,898,i,arr,av,d’Albert]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150716_0700_2477982.mp3" length="6757735" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp J S Bach: Passacaglia och fuga c-moll BWV 582 i arr av d’Albert]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569755</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150716_0700_24664dd.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,J,S,Bach:,Passacaglia,och,fuga,c-moll,BWV,582,i,arr,av,d’Albert]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150716_0700_24664dd.mp3" length="10186678" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Beethoven: Pianosonat nr 28 A-dur op 101 (III-IV)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569754</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150709_0700_244ca68.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 09 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,28,A-dur,op,101,(III-IV)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150709_0700_244ca68.mp3" length="10083004" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp Beethoven: Pianosonat nr 18 Ess-dur op 31:3 (II)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569753</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150709_0700_2455096.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 09 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,18,Ess-dur,op,31:3,(II)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:07</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150709_0700_2455096.mp3" length="4239515" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp d’Albert: ur ”Låglandet”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569752</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150709_0700_2426f73.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 09 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,d’Albert:,ur,”Låglandet”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:05</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150709_0700_2426f73.mp3" length="9952551" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eugen d’Albert sp d’Albert: Scherzo Fiss-dur op 16:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/569751</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150709_0700_2411f19.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 09 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. d’Albert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på d’Alberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Eugen,d’Albert,sp,d’Albert:,Scherzo,Fiss-dur,op,16:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150709_0700_2411f19.mp3" length="5054925" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Schumann: Fantasi C-dur op 17]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540859</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150702_0700_248296e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 02 Jul 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Schumann:,Fantasi,C-dur,op,17]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:29:47</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/07/podd_pianorullarna_20150702_0700_248296e.mp3" length="28865994" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Chopin: Nocturne nr 12 G-dur op 37:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540857</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150625_0700_248272d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Chopin:,Nocturne,nr,12,G-dur,op,37:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150625_0700_248272d.mp3" length="8212139" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Chopin: Ballad nr 3 Ass-dur op 47]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540858</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150625_0700_24823b4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Chopin:,Ballad,nr,3,Ass-dur,op,47]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150625_0700_24823b4.mp3" length="8491330" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Chopin: Ballad nr 1 g-moll op 23]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540856</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150625_0700_24792af.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Chopin:,Ballad,nr,1,g-moll,op,23]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150625_0700_24792af.mp3" length="8871671" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Liszt: Soirées de Vienne nr 6 a-moll]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540855</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150618_0700_24791e4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Liszt:,Soirées,de,Vienne,nr,6,a-moll]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:07</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150618_0700_24791e4.mp3" length="8072123" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Liszt: Ungersk rapsodi nr 6 Dess-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540854</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150618_0700_247011e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Liszt:,Ungersk,rapsodi,nr,6,Dess-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150618_0700_247011e.mp3" length="8880038" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Liszt: Petrarcasonett nr 47]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540849</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150618_0700_2ddaf03.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Liszt:,Petrarcasonett,nr,47]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:11</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150618_0700_2ddaf03.mp3" length="6213022" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Carreño: Mi teresita, vals]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540850</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150618_0700_2dd2c9e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Carreño:,Mi,teresita,,vals]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150618_0700_2dd2c9e.mp3" length="3985296" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Beethoven: Pianosonat nr 21 C-dur, “Waldsteinsonaten”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540088</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150611_0700_2dc4c68.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 11 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d’Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,21,C-dur,,“Waldsteinsonaten”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:22:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150611_0700_2dc4c68.mp3" length="21636186" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konstantin Igumnov sp Rachmaninov: Preludium ciss-moll op 3:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Konstantin Igumnov var en rysk pianist och lärare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid 15 års ålder började han på Moskvakonservatoriet. Han studerade piano för bl.a. Ziloti och komposition för Tanejev, Arenskij och Ippolitov-Ivanov. Efter sex år tog han examen med guldmedalj i piano. Igumnov var lärare vid Moskvakonservatoriet under 49 år, men gav parallellt egna konserter. Han hade en lyrisk pianostil och en andlig koppling till musiken som hindrade ett alltför uppenbart virtuoseri. Som lärare tryckte han på förhållandet mellan sång och pianospel, både vad gäller frasering och tonkvalité. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540848</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150604_0700_2daacb6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 04 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Konstantin Igumnov var en rysk pianist och lärare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid 15 års ålder började han på Moskvakonservatoriet. Han studerade piano för bl.a. Ziloti och komposition för Tanejev, Arenskij och Ippolitov-Ivanov. Efter sex år tog han examen med guldmedalj i piano. Igumnov var lärare vid Moskvakonservatoriet under 49 år, men gav parallellt egna konserter. Han hade en lyrisk pianostil och en andlig koppling till musiken som hindrade ett alltför uppenbart virtuoseri. Som lärare tryckte han på förhållandet mellan sång och pianospel, både vad gäller frasering och tonkvalité. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Konstantin,Igumnov,sp,Rachmaninov:,Preludium,ciss-moll,op,3:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Konstantin Igumnov var en rysk pianist och lärare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150604_0700_2daacb6.mp3" length="3995831" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konstantin Igumnov sp Brahms: Intermezzo ess-moll op 118:6]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Konstantin Igumnov var en rysk pianist och lärare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid 15 års ålder började han på Moskvakonservatoriet. Han studerade piano för bl.a. Ziloti och komposition för Tanejev, Arenskij och Ippolitov-Ivanov. Efter sex år tog han examen med guldmedalj i piano. Igumnov var lärare vid Moskvakonservatoriet under 49 år, men gav parallellt egna konserter. Han hade en lyrisk pianostil och en andlig koppling till musiken som hindrade ett alltför uppenbart virtuoseri. Som lärare tryckte han på förhållandet mellan sång och pianospel, både vad gäller frasering och tonkvalité. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540847</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150604_0700_2d9f0ba.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 04 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Konstantin Igumnov var en rysk pianist och lärare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid 15 års ålder började han på Moskvakonservatoriet. Han studerade piano för bl.a. Ziloti och komposition för Tanejev, Arenskij och Ippolitov-Ivanov. Efter sex år tog han examen med guldmedalj i piano. Igumnov var lärare vid Moskvakonservatoriet under 49 år, men gav parallellt egna konserter. Han hade en lyrisk pianostil och en andlig koppling till musiken som hindrade ett alltför uppenbart virtuoseri. Som lärare tryckte han på förhållandet mellan sång och pianospel, både vad gäller frasering och tonkvalité. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Konstantin,Igumnov,sp,Brahms:,Intermezzo,ess-moll,op,118:6]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Konstantin Igumnov var en rysk pianist och lärare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150604_0700_2d9f0ba.mp3" length="5918853" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Mazurka nr 25 h-moll op 33:4]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Osip Gabrilovitj studerade piano först för Anton Rubinstein i Sankt Petersburg och sedan på dennes inrådan för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Debut i Berlin 1896. Sedan turnéer i Europa och i USA, dit han flyttade 1914. Dirigent för Detroits symfoniorkester under 20 år. Gabrilovitj genomförde en serie historiska konserter där han visade på pianokonsertens utveckling. Han spelade själv 18 pianokonserter i denna serie. 1909 gifte han sig med Mark Twains dotter Clara Clemens, som var altsångerska. Gabrilovitjs pianospel var mer reflekterande än dramatiskt, utan att för den skull sakna kraft eller djup i uttrycket. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540846</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150604_0700_2d91df4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 04 Jun 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Osip Gabrilovitj studerade piano först för Anton Rubinstein i Sankt Petersburg och sedan på dennes inrådan för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Debut i Berlin 1896. Sedan turnéer i Europa och i USA, dit han flyttade 1914. Dirigent för Detroits symfoniorkester under 20 år. Gabrilovitj genomförde en serie historiska konserter där han visade på pianokonsertens utveckling. Han spelade själv 18 pianokonserter i denna serie. 1909 gifte han sig med Mark Twains dotter Clara Clemens, som var altsångerska. Gabrilovitjs pianospel var mer reflekterande än dramatiskt, utan att för den skull sakna kraft eller djup i uttrycket. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Mazurka,nr,25,h-moll,op,33:4]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Osip Gabrilovitj studerade piano först för Anton Rubinstein i Sankt Petersburg och sedan på dennes inrådan för Theodor Leschetizky i Wien. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/06/podd_pianorullarna_20150604_0700_2d91df4.mp3" length="6275470" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Horowitz sp Horowitz: Moment exotique]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540845</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150528_0700_2d6d051.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Horowitz,sp,Horowitz:,Moment,exotique]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:01</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150528_0700_2d6d051.mp3" length="3176575" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Horowitz sp Horowitz: Carmenfantasi]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540844</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150528_0700_2d5bfe4.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Horowitz,sp,Horowitz:,Carmenfantasi]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150528_0700_2d5bfe4.mp3" length="4647369" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Horowitz sp Chopin: Mazurka nr 40 f-moll och 41 ciss-moll]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540843</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150528_0700_2d49c44.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Horowitz,sp,Chopin:,Mazurka,nr,40,f-moll,och,41,ciss-moll]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150528_0700_2d49c44.mp3" length="4315560" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Horowitz sp Busoni: Fantasi över Figaros bröllop av Mozart]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540842</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150528_0700_2d383fa.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Horowitz,sp,Busoni:,Fantasi,över,Figaros,bröllop,av,Mozart]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:13:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150528_0700_2d383fa.mp3" length="12947667" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vladimir Horowitz sp J S Bach: ur Toccata, adagio och fuga C-dur BWV 564, arr av Busoni (Adagio och fuga)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540841</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150521_0700_2d0a85d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Vladimir,Horowitz,sp,J,S,Bach:,ur,Toccata,,adagio,och,fuga,C-dur,BWV,564,,arr,av,Busoni,(Adagio,och,fuga)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:11:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150521_0700_2d0a85d.mp3" length="11089860" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vladimir Horowitz sp J S Bach: Preludium och fuga D-dur BWV 532 i arr av Busoni]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540840</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150521_0700_2d00fc0.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Vladimir,Horowitz,sp,J,S,Bach:,Preludium,och,fuga,D-dur,BWV,532,i,arr,av,Busoni]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:11:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150521_0700_2d00fc0.mp3" length="11532481" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp Joseph Strauss: Dorfschwalben aus Österreich, vals]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540839</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150514_0700_2ce79ac.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,Joseph,Strauss:,Dorfschwalben,aus,Österreich,,vals]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:04</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150514_0700_2ce79ac.mp3" length="8030897" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp Joseph Lanner: Altwiener Walzer, potpurri]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540838</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150514_0700_2cd6eba.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,Joseph,Lanner:,Altwiener,Walzer,,potpurri]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150514_0700_2cd6eba.mp3" length="6436350" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp Schubert: Valse noble nr 3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540853</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150514_0700_2d51d85.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,Schubert:,Valse,noble,nr,3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:07</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150514_0700_2d51d85.mp3" length="8073897" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp Weber: Aufforderung zum Tanz]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540733</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150514_0700_2c83130.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 14 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,Weber:,Aufforderung,zum,Tanz]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150514_0700_2c83130.mp3" length="10204240" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp Chopin: Etyd nr 14 f-moll op 25:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540764</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150507_0700_2c73596.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,Chopin:,Etyd,nr,14,f-moll,op,25:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:01:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150507_0700_2c73596.mp3" length="2174837" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp Chopin: Nocturne nr 6 g-moll op 15:]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540763</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150507_0700_2c62d72.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert – och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,Chopin:,Nocturne,nr,6,g-moll,op,15:]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150507_0700_2c62d72.mp3" length="5409011" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp J S Bach: Toccata G-dur BWV 916 (I)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert &ndash; och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540329</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150507_0700_2c52bd3.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert &ndash; och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,J,S,Bach:,Toccata,G-dur,BWV,916,(I)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150507_0700_2c52bd3.mp3" length="2800526" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp J S Bach: Engelsk svit nr 5 e-moll (VI)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert &ndash; och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/540328</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150507_0700_2c31d34.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 07 May 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert &ndash; och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,J,S,Bach:,Engelsk,svit,nr,5,e-moll,(VI)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/05/podd_pianorullarna_20150507_0700_2c31d34.mp3" length="3590476" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Schubert: Ständchen i arr av Liszt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528989</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150430_0700_34e5bb0.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Schubert:,Ständchen,i,arr,av,Liszt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150430_0700_34e5bb0.mp3" length="3903084" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Schubert: Impromptu B-dur D 935:3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528988</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150430_0700_34dde0a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Schubert:,Impromptu,B-dur,D,935:3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:11:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150430_0700_34dde0a.mp3" length="11678795" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Chopin: Polonäs nr 6 Ass-dur op 53, “Polonaise héroique”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528987</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150430_0700_34c685d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Chopin:,Polonäs,nr,6,Ass-dur,op,53,,“Polonaise,héroique”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150430_0700_34c685d.mp3" length="6815036" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Chopin: Nocturne nr 12 G-dur op 37:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528986</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150423_0700_34be8d5.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Chopin:,Nocturne,nr,12,G-dur,op,37:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:04</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150423_0700_34be8d5.mp3" length="8029181" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Chopin: Mazurka nr 17 b-moll op 24:4]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528985</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150423_0700_34af02a.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Chopin:,Mazurka,nr,17,b-moll,op,24:4]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:42</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150423_0700_34af02a.mp3" length="5759663" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Chopin: Ballad nr 3 Ass-dur op 47]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528984</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150423_0700_34a715d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 23 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Chopin:,Ballad,nr,3,Ass-dur,op,47]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:08:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150423_0700_34a715d.mp3" length="8432924" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Chopin: Etyd nr 3 E-dur op 10:3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528983</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150416_0700_3497b15.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Chopin:,Etyd,nr,3,E-dur,op,10:3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150416_0700_3497b15.mp3" length="5543566" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Beethoven: Pianosonat nr 14 ciss-moll, ”Månskenssonaten”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528982</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150416_0700_347fa96.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Beethoven:,Pianosonat,nr,14,ciss-moll,,”Månskenssonaten”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:18:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150416_0700_347fa96.mp3" length="18022625" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Chopin: Vals nr 7 ciss-moll op 64:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528981</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150416_0700_3468418.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Chopin:,Vals,nr,7,ciss-moll,op,64:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:08</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150416_0700_3468418.mp3" length="4242887" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Paderewski: Nocturne B-dur op 16:4]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528980</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150409_0700_34586fb.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 09 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Paderewski:,Nocturne,B-dur,op,16:4]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:05:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150409_0700_34586fb.mp3" length="5396452" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Paderewski: Menuett G-dur op 14:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528979</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150409_0700_3436370.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 09 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Paderewski:,Menuett,G-dur,op,14:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150409_0700_3436370.mp3" length="4642452" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ignacy Paderewski sp Liszt: Ungersk rapsodi nr 10 E-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528978</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150409_0700_342d835.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 09 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Där gjorde han omedelbart gjorde stor succ&eacute;. Konsertturn&eacute;er i Europa och Amerika följde. Paderewski blev något av en kultfigur, med sitt anslående utseende och sin hypnotiska scennärvaro. Hans pianospel var fantasirikt, även om han tog sig väldigt stora friheter med musiken. Det första årtiondet på 1900-talet var bekymmersamt för Paderewski. För mycket arbete och hans nästan maniska övande inför konserterna gjorde att han var tvungen att upphöra att ge konserter av hälsoskäl under något år. På 1910-talet var Paderewski aktiv som statsman och politiker, men från 1922 började han åter ge konserter och göra inspelningar ända fram till Andra världskrigets utbrott 1939. Paderewski avled i New York 1941. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Ignacy,Paderewski,sp,Liszt:,Ungersk,rapsodi,nr,10,E-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter studier för Theodor Leschetizky blev Ignacy Paderewski pianolärare i bl.a. Paris 1888.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150409_0700_342d835.mp3" length="6236550" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Anna Jesipova sp Chopin: Mazurka nr 25 h-moll op 33:4]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528977</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150402_0700_3487e53.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 02 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Anna,Jesipova,sp,Chopin:,Mazurka,nr,25,h-moll,op,33:4]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150402_0700_3487e53.mp3" length="4450726" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Anna Jesipova sp Chopin: Barkarol Fiss-dur op 60]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528976</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150402_0700_347f9da.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 02 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Anna,Jesipova,sp,Chopin:,Barkarol,Fiss-dur,op,60]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:56</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150402_0700_347f9da.mp3" length="7899716" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Anna Jesipova sp Thalberg: Fantasi över Bellinis Sömngångerskan]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528975</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150402_0700_3402598.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 02 Apr 2015 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Anna,Jesipova,sp,Thalberg:,Fantasi,över,Bellinis,Sömngångerskan]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:14:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/04/podd_pianorullarna_20150402_0700_3402598.mp3" length="13714394" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fannie Bloomfield Zeisler sp Chopin: Vals nr 11 Gess-dur op 70:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Fannie Bloomfield Zeisler studerade fyra år för Theodor Leschetizky.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon återvände sedan till USA och gjorde sin New York-debut 1885. Bloomfield Zeisler utnämndes till &rdquo;Amerikas största virtuos&rdquo; och kritikerna imponerades särskilt av hennes kristallklara teknik och kraftfulla spel, hennes nyanserade ton, känsliga uttrycksfullhet och en eldfängd, magnetisk intensitet. Hennes framgångar betydde mycket för att höja standarden för pianospelet i USA och hade särskild betydelse för kvinnliga pianister. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528809</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150326_0700_3487db7.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Fannie Bloomfield Zeisler studerade fyra år för Theodor Leschetizky.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon återvände sedan till USA och gjorde sin New York-debut 1885. Bloomfield Zeisler utnämndes till &rdquo;Amerikas största virtuos&rdquo; och kritikerna imponerades särskilt av hennes kristallklara teknik och kraftfulla spel, hennes nyanserade ton, känsliga uttrycksfullhet och en eldfängd, magnetisk intensitet. Hennes framgångar betydde mycket för att höja standarden för pianospelet i USA och hade särskild betydelse för kvinnliga pianister. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Fannie,Bloomfield,Zeisler,sp,Chopin:,Vals,nr,11,Gess-dur,op,70:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:56</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Fannie Bloomfield Zeisler studerade fyra år för Theodor Leschetizky.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150326_0700_3487db7.mp3" length="3099186" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fannie Bloomfield Zeisler sp Chopin: Scherzo nr 2 b-moll op 31]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Fannie Bloomfield Zeisler studerade fyra år för Theodor Leschetizky.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon återvände sedan till USA och gjorde sin New York-debut 1885. Bloomfield Zeisler utnämndes till &rdquo;Amerikas största virtuos&rdquo; och kritikerna imponerades särskilt av hennes kristallklara teknik och kraftfulla spel, hennes nyanserade ton, känsliga uttrycksfullhet och en eldfängd, magnetisk intensitet. Hennes framgångar betydde mycket för att höja standarden för pianospelet i USA och hade särskild betydelse för kvinnliga pianister. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528808</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150326_0700_33d8e57.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Fannie Bloomfield Zeisler studerade fyra år för Theodor Leschetizky.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon återvände sedan till USA och gjorde sin New York-debut 1885. Bloomfield Zeisler utnämndes till &rdquo;Amerikas största virtuos&rdquo; och kritikerna imponerades särskilt av hennes kristallklara teknik och kraftfulla spel, hennes nyanserade ton, känsliga uttrycksfullhet och en eldfängd, magnetisk intensitet. Hennes framgångar betydde mycket för att höja standarden för pianospelet i USA och hade särskild betydelse för kvinnliga pianister. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Fannie,Bloomfield,Zeisler,sp,Chopin:,Scherzo,nr,2,b-moll,op,31]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:11:23</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Fannie Bloomfield Zeisler studerade fyra år för Theodor Leschetizky.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150326_0700_33d8e57.mp3" length="11212188" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Anna Jesipova sp Chopin: Preludium nr 17 Ass-dur op 28:17]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528807</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150326_0700_33a8c74.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Både Tjajkovskij och Liszt beundrade hennes spel. Från mitten av 1870-talet turnerade hon i USA. Anna Jesipova var elev till Theodor Leschetizky, som hon var gift med 1880-93. Jesipova var känd för sin bländande teknik, sitt orädda spel och sjungande pianoton. Hon upphörde att ge konserter 1908. Efter det var hon lärare vid konservatoriet i Sankt Petersburg. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Anna,Jesipova,sp,Chopin:,Preludium,nr,17,Ass-dur,op,28:17]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:03:40</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Anna Jesipova föddes i Sankt Petersburg och gjorde en succéartad debut där 1871.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150326_0700_33a8c74.mp3" length="3807077" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Theodor Leschetizky sp Chopin: Polonäs nr 9 B-dur op 71:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar id&eacute; om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/528806</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150326_0700_3390aa6.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar id&eacute; om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Theodor,Leschetizky,sp,Chopin:,Polonäs,nr,9,B-dur,op,71:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150326_0700_3390aa6.mp3" length="6649302" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Theodor Leschetizky sp Chopin: Nocturne nr 8 Dess-dur op 27:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar id&eacute; om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521851</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_230d7fc.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar id&eacute; om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Theodor,Leschetizky,sp,Chopin:,Nocturne,nr,8,Dess-dur,op,27:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_230d7fc.mp3" length="6901757" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Theodor Leschetizky sp Mozart: Fantasi c-moll K 475]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar id&eacute; om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521850</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_22fcd54.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar id&eacute; om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Theodor,Leschetizky,sp,Mozart:,Fantasi,c-moll,K,475]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:12:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_22fcd54.mp3" length="12343566" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Josef Lhévinne sp Anton Rubinstein: Barkarol nr 6 c-moll op 104:4]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lh&eacute;vinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturn&eacute;er i USA, dit familjent Lh&eacute;vinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lh&eacute;vinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521394</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_22ea13c.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lh&eacute;vinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturn&eacute;er i USA, dit familjent Lh&eacute;vinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lh&eacute;vinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Josef,Lhévinne,sp,Anton,Rubinstein:,Barkarol,nr,6,c-moll,op,104:4]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:10:14</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_22ea13c.mp3" length="10096649" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Josef Lhévinne sp Chopin: Mazurka nr 23 D-dur op 33:2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lh&eacute;vinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturn&eacute;er i USA, dit familjent Lh&eacute;vinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lh&eacute;vinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521393</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_22d8d33.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter att ha varit pianolärare 1900-06 gav Lh&eacute;vinne konserter och bodde då mest i Berlin. Före Första världskrigets utbrott 1914 gjorde han sex konsertturn&eacute;er i USA, dit familjent Lh&eacute;vinne emigrerade efter krigets slut. Båda makarna blev lärare vid Juilliard i New York. Josef Lh&eacute;vinne är berömd för sin enastånde teknik och utomordentliga kontroll av ton och frasering, som möjliggjorde hans visioner av musiken. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Josef,Lhévinne,sp,Chopin:,Mazurka,nr,23,D-dur,op,33:2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den ryske pianisten Josef Lhévinne studerade vid Moskvakonservatoriet från elva års ålder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_22d8d33.mp3" length="3115053" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vladimir Horowitz sp Rachmaninov: Preludium g-moll op 23:5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz&rsquo; pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521392</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_22c01ad.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz&rsquo; pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Vladimir,Horowitz,sp,Rachmaninov:,Preludium,g-moll,op,23:5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_22c01ad.mp3" length="4330584" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vladimir Horowitz sp Liszt: Valse oubliée nr 1 Fiss-dur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz&rsquo; pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521390</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_22b7c7e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Horowitz&rsquo; pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Vladimir,Horowitz,sp,Liszt:,Valse,oubliée,nr,1,Fiss-dur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_22b7c7e.mp3" length="3146082" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp Schubert: Impromptu Ass-dur D 899:4]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert &ndash; och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521389</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_229cf29.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert &ndash; och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,Schubert:,Impromptu,Ass-dur,D,899:4]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:07:55</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_229cf29.mp3" length="7885835" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Artur Schnabel sp Chopin: Etyd nr 5 Gess-dur op 10:5, “På svarta tangenter”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert &ndash; och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521388</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_228b3e8.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert &ndash; och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Artur,Schnabel,sp,Chopin:,Etyd,nr,5,Gess-dur,op,10:5,,“På,svarta,tangenter”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:02:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_228b3e8.mp3" length="2464096" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Chopin: Nocturne nr 13 c-moll op 48:1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carre&ntilde;o var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d&rsquo;Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det.</p>
<p>Teresa Carre&ntilde;o var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carre&ntilde;o pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521387</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_2273ae8.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carre&ntilde;o var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d&rsquo;Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det.</p>
<p>Teresa Carre&ntilde;o var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carre&ntilde;o pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Chopin:,Nocturne,nr,13,c-moll,op,48:1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:06:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_2273ae8.mp3" length="6510629" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Teresa Carreño sp Smetana: Vid stranden, minne av Sverige]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carre&ntilde;o var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d&rsquo;Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det.</p>
<p>Teresa Carre&ntilde;o var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carre&ntilde;o pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521386</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_225d43e.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carre&ntilde;o var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen d&rsquo;Albert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det.</p>
<p>Teresa Carre&ntilde;o var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carre&ntilde;o pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Teresa,Carreño,sp,Smetana:,Vid,stranden,,minne,av,Sverige]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:04:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_225d43e.mp3" length="4919881" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Intro till Pianorullarna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I poddserien Pianorullarna hör du sekelgamla inspelningar som är gjorda på så kallade pianorullar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är helt enkelt långa pappersrullar med många hål, som spelas upp av ett självspelande piano. På så sätt kan gamla tiders pianister låta som om de väckts till liv och spelar här och nu. Sam Jakobsson berättar i Intro till Pianorullarna om hur det går till. 200 pianorullar poddas av Sveriges Radio från mars 2015 till april 2016. Hör musik av Liszt, Chopin och Grieg och många andra. Bland pianisterna finns Vladimir Horowitz, Teresa Carre&ntilde;o och Artur Schnabel. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/521171</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/podd_pianorullarna_20150319_0700_20ce81d.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2015 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4778</sr:programid>
      <sr:poddid>21971</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I poddserien Pianorullarna hör du sekelgamla inspelningar som är gjorda på så kallade pianorullar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4778?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_pianorullarna">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är helt enkelt långa pappersrullar med många hål, som spelas upp av ett självspelande piano. På så sätt kan gamla tiders pianister låta som om de väckts till liv och spelar här och nu. Sam Jakobsson berättar i Intro till Pianorullarna om hur det går till. 200 pianorullar poddas av Sveriges Radio från mars 2015 till april 2016. Hör musik av Liszt, Chopin och Grieg och många andra. Bland pianisterna finns Vladimir Horowitz, Teresa Carre&ntilde;o och Artur Schnabel. Mer information på sverigesradio.se/p2</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Pianorullarna,Intro,till,Pianorullarna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4778/3471260_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:05</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I poddserien Pianorullarna hör du sekelgamla inspelningar som är gjorda på så kallade pianorullar.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/podd_pianorullarna/2015/03/podd_pianorullarna_20150319_0700_20ce81d.mp3" length="9005818" type="audio/mpeg" />
    </item>
  </channel>
</rss>