Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under de fem år som Loppmarknadsarkeologerna har sänts i radio, har vi grävt fram historierna som döljer sig bakom dessa gamla, billiga ting från loppisar. Ibland har det inte gått att svara på alla frågor om dessa prylar. Och ibland har nya fakta kommit upp till utan. I årets sista avsnitt återvänder vi till två föremål från förr och knyter ihop de lösa trådarna.

I april 2017 gjorde vi programmet om en malmedelsbehandlad filt från textiltillverkaren Tidstrand. Enligt etiketten var pläden "varaktigt maläkta" eftersom den var behandlad med insektsmedlet Mitin, en kemikalie som har vissa likheter med DDT. Vårt program handlade om insekticider i ylletextilier från förr och fokuserade på miljöaspekterna. Men sedan programmet sändes i radio har många lyssnare hört av sig och undrat om filten kan vara farlig att använda hemma. För att få svar på detta har vi nu intervjuat Sabina Litens Karlsson som är toxikolog på Kemikalieinspektionen.

Ett annat program som fyllt vår e-postlåda med reaktioner, bilder och undringar är avsnittet om den snidade tv-fågeln från 60-talet, ett träfigur som många fick göra i skolslöjden. Det debatteras huruvida den föreställer en trana eller en häger, och vårt svar i våras var "träger" – en hybrid mellan fågelarterna. Men nu har vi fått kontakt med tv-fågelns skapare. Han heter Elmer Adolfson, arbetade som träslöjdslärare och publicerade den första arbetsbeskrivningen för denna träfågel. Och eftersom Elmer är fågelfigurens skapare, vet han också vilken art den är!

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

PS: Sedan förra avsnittet, om Fiskargubben på den berömda tavlan, har e-posten strömmat in. Tack för alla mail! Bland annat fick vi ett foto föreställande en person som vi nämnde som möjlig förlaga till målningen – lotsen Adolf Ekman från Falkenberg. Och visst är Ekman lik sjöbjörnen på tavlan. Men fotot på honom är taget 1936 och fiskargubbemålningen är gjord runt 1920. Nära, men ingen cigarr!

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Porträttet av den gamle sjöbjörnen med snugga och sydväst kallas i Sverige kort och gott för "Fiskargubben". Den kan klassas både som kitsch och som "en del av den svenska tapeten", för att låna Fredrik Björkmans ord. "Der alte Seebär" har reproducerats, ritats om och remixats i så många led att den idag kan betyda lite vad som helst – och det är just detta som intendent Björkman tycker är så intressant med den.

I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna går vi till botten med varför kärleken till fiskargubben är så stark och evig. Vi granskar också några av de teorier som vill göra gällande att fiskargubben på tavlan kommer från svenska vatten.

Programmet är bitvis inspelat i stark blåst och poddversionen är förlängd. Håll i sydvästen!

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Saker du inte vill äga men inte kan kasta” – ja, så sammanfattar Jan-Erik Nilsson den märkliga prylkategori han kallar "svåra föremål". Det är just den typ av märkliga, hiskeliga eller direkt obegripliga grejer som är så svåra att låta bli att samla på. Sedan flera år driver Jan-Erik en facebookgrupp för entusiaster av svåra föremål. Bland mycket annat rysligt postas ofta foton av olika slags snäckföremål – djurfigurer, lampor, kombinationsobjekt och reseminnen. Skönhetsgraden varierar, för att uttrycka det milt. Med tiden har en digital samvaro kring snäckprylarna vuxit fram. Jan-Erik ger numera ut fotokalendrar med ambitiösa snäckföremålsbilder och han arrangerar sedan förra året en årlig tävling vid namn Snäckkampen.

I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna försöker vi förstå fascinationen för snäckföremålen och – viktigast av allt – varför det är så svårt att låta bli att köpa hiskeliga och svåra föremål när man går på loppis. Möt snäckdjurens folk!

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta pocketböcker trycks i massupplagor och produceras billigt. I second hand-världen är det därför svårt att sälja dem för mer än några tior. Men vissa böcker, som attraherar en hängiven nischpublik, kan ändå bli dyra med tiden. Lars Jansson driver ett antikvariat inriktat på Science Fiction och förklarar vad som driver upp priserna i hans genre.

Vad är det som gör att pappret mellan de mjuka pärmarna gulnar så snabbt? Papperskonservatorn Cecilia Isaksson från Kungliga Biblioteket förklarar kemin och fysiken bakom pocketbokens snabba förfall.

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I århundraden har olika metalloxider använts för att färga glas. Uranoxid, som ger en gulgrön nyans, var populärt i glasproduktion från 1800-talet och fram till andra världskriget. Plötsligt blev uran en strategisk råvara för energiproduktion och kärnvapen. Den tunga metallen belades med hårda restriktioner och storhetstiden för gulgröna glaset som lyste med fluorescerande sken i uv-belysning var över. Men inte helt – i exempelvis Sverige tillverkades uranglas fram till slutet av sextiotalet.

Bruks- och konstglas färgat med uranoxid är idag begärligt för samlare. När civilingenjören Anna Reuterswärd går på loppis är hon ofta beväpnad med en uv-ficklampa för att kunna hitta uranglas bland alla andra prylar. I hemmet har hon installerat ultraviolett belysning i ett vitrinskåp för att kunna visa upp troféerna i all sin prakt. Hyttmästaren Tord Höglander, som arbetade som glasblåsare på bruket i Rejmyre i 40 år, berättar om sina minnen från att arbeta med uranglas. I vår tids öron låter det kanske otäckt att skyffla in pulveriserad uranoxid i degeln – men för att göra vackert färgad glas krävdes vissa ämnen – som kobolt, arsenik, bly eller uran.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Diavox tillverkades i miljontals exemplar och blev en exportsuccé för LM Ericsson, som tog fram modellen tillsammans med Televerket.

I Sverige fanns dock inte några andra knapptelefoner att välja på vid den här tiden. Televerket var den enda operatören och de försåg dig med såväl abonnemang som apparat. Men trots det kan man i just denna apparat se hur tankar om valfrihet och individualism började vinna mark i telefonmonopolets Sverige. På Diavox kunde man nämligen byta kåpa så att telefonen fick en färg som matchade just din stil – även om apparaten var samma som grannen hade ...

Diavox må se fyrkantig och en smula fantasilös ut i jämförelse med den kurviga designklassikern Ericofon, även känd som kobratelefonen. Men det finns de som vurmar för Diavoxen. En av dem är Pär Danielsson, engagerad i Virserums telemuseum. Han jämför Diavoxens formspråk med den fyrkantiga bilmodellen Volvo 240 och menar att vår tids nostalgi har börjat rikta in sig på 1970-talets design medan vi börjat släppa taget om det sönderälskade 50-talet.

Går det att få en gammal telefon med pulsval att fungera i ett modernt hem med IP-telefoni över fiber? Jodå, men det kräver specialutrustning. Jan Wirström, ordförande i Sveriges Telehistoriska samlarförening, förklarar hur det funkar. Välkomna till ett telefonnostalgiskt avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna!

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström.

Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Men då skulle han ha behövt måla 50 tavlor varje dag, inklusive julafton, i 40 år”, säger Göran "Snacke-Per" Johansson, storsamlare av Herman Andersson-tavlor och privatforskare i den svenska luffarkulturen. Han menar att 100 000 stycken är en rimligare siffra – men ingen vet exakt.

Göran har idag över 700 Brokiga Blad-tavlor i sin samling på Hönsa-Lottas Luffarmuseum i Boda Glasbruk. I många år har han forskat i den rikskände luffarkonstnären som under 1900-talets första hälft vandrade landet runt och målade landskapsbilder för en bit mat, en pilsner, en övernattning eller kanske en peng. Enligt Gunnar kallades Herman Anderssons tavlor för "skithuskonst" eftersom de ofta sattes upp på väggen i utedasset – gärna bredvid kungaporträttet!

Ni hör också Gunnar Vesterlund från Nordmaling, som samlat på Herman Andersson-målningar sedan 1967 och idag äger över 200 stycken. Gunnar har sedan barndomen på 30-talet fascinerats av luffarlivet och hjälper oss att teckna en tydligare bild av livet längs vägarna, snabbtorkande färg och mytologin kring Sveriges kanske inte bäste, men snabbaste och mest produktive målare.

Programledare och reportrar: Tommie Jönsson och Maja Åström.

Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är det här för slags skiva egentligen? Förutom stämpeln på etiketten och bolagsnamnet "B.R.A. Record" finns ingen information på den. I veckans avsnitt Loppmarknadsarkeologerna nystarna i bakgrunden till den direktgraverade lackskivan från Gröna Lund.

Med hjälp av ljudkonstnären och skivsamlaren David Bremer och Svenskt visarkivs forskningsarkivarie Wictor Johansson nystar vi upp historien till sjung-själv-skivorna som gick att spela in i musikaffärer, bokhandlar och på nöjesfält från 1930-talet och fram till 60-talet.

På köpet får vi historien om de finländska bröderna Aftén som kom till Sverige för att arbeta på Värdsutställningen i Stockholm, men snart sögs in i jazzsvängen, grundade skivetiketten B.R.A. Record och drev två inspelningsstudior för direktgraverade skivor – en i Gamla Stan och en på Gröna Lund.

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstnären och serietecknaren Anneli Furmark har samlat på grytlappsdockor i många år. Under en period blev dessa gulliga skapelser ett motiv i hennes konst. I veckans avsnitt förklarar Anneli sin fascination för "drottningen över grytlapparna", som hon kallar detta objekt. Kostymteknikern Anna Eliasson, som också samlat på grytlappsdockor i många år, spårar objektets ursprung till en tid då man "virkade in" föremål – inte bara dockansikten utan även toalettpappersrullar och spritflaskor. Antingen för att försköna i hemmet eller för att dölja pinsamheter.

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men är det en trana eller är det en häger? Varför blev den så vanlig? Och vad säger den om sin tid?

Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson spårar historien bakom denna fågelfigurin av furu, björk eller teak. Den har länge varit vanlig på loppisar och i antikbodar, men under senare år har den ökat i pris och idag kostar den ofta över hundralappen.

Samlaren och konstnären Magnus Bärtås har idag över 300 slöjdhägrar i sitt hem. Han menar att träfiguren symboliserar rymdålderns framtidstro och att den visar hur den abstrakta konstens formspråk började ta sig in i det folkliga medvetandet.

Peter Ekström, före detta slöjdhägersamlare och konstnär även han, berättar om sitt förhållande till fågeln, hur träslöjden förändrades i skiftet mellan 50- och 60-tal samt varför tv-fågeln ska klassas som "okonst".

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I vinterns sista avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna vädrar vi historien bakom en av våra käraste ljuskällor. Lagerbiträdet Oscar Andersson fick den goda idén att förvandla kasserade julgransbelysningar till brandsäkra adventsljusstakar. Produkten blev en storsäljare men Oscar Anderssons namn glömdes bort. Uppfinnarens barnbarn Linnea Rådberg berättar om hur Andersson efter decennier fick sitt erkännande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Du kanske har en själv hemma – den kan vara hemslöjdad, ihopvikt av papp eller varför inte av handmålad, östtysk plast? Men hur hamnade den egentligen hos dig?

Loppmarknadsarkeologerna följer julkrubbans krokiga väg från 1200-talets Italien till våra dagar med hjälp av Ewa Bigestans, etnolog och författare till boken Julkrubbans historia. Ewa berättar om hur den första julkrubban i Stockholm ledde till publikrusning, varför krubban var tvungen att kallas för någonting annat när den på 1800-talet blev en statussymbol i finare svenska hem och hur den så småningom blev en massproducerad julpryl för alla hem – rika som fattiga, katolska som protestantiska (och sekulära, förstås).

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tomtemasker i pressad textil, plast eller gummi har funnits bland oss sedan början av förra seklet. Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström undersöker när och hur de dök upp i vårt svenska konsumtionssamhälle.

Proffstomten Olle Berum förklarar varför han och hans kollegor inte använder mask, medan etnologen Jonas Engman på Nordiska museet förklarar julgubbemaskeringens rötter i gamla europeiska traditioner. För att skapa julmagi krävs ett upphävande av roller och kategorier – och då åker masken fram!

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På våra loppisar kan du nästan alltid hitta Yngve Stoors LP-skivor – och de är nästan alltid signerade! Låtarna är fulla av söderhavsdrömmar, även om själva musiken ofta låter lika mycket björklövad dansbana som en tropisk lagun. Runt 1970 släpptes albumet Jul med Yngve Stoor, som innehöll en nyinspelning av Stoors populära julschlager Sjömansjul på Hawaii.

Med hjälp av musiketnologen Wictor Johansson på Svenskt visarkiv analyserar vi låtens stora och långvariga popularitet. Julmusikkännaren Alf Björnberg, professor i muskvetenskap på Göteborgs universitet, fyller i med analyser om hemlängtan i julsånger och tipsar om en hårdkokt parodi på Yngve Stoors stora låt.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson undersöker när och varför den röda svampen började tryckas ner i mossan i våra adventsljusstakar.

Med hjälp av etnologen Jonas Engman på Nordiska museet, sökningar i fotoarkiv samt en granskning av gamla julkort (framletade av utställningsproducenten Vivi Nybom på Postmuseum) spårar vi ursprunget till den mystiska julsvampen. Dessutom synas ett sibiriskt schamanspår i sömmarna.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Du har säkert sett prydnadsföremålen av gips någong gång, kanske hos någon äldre släkting eller i ett dammigt hörn av loppisen. Om du tittar noga, har vissa av dem stämpel från "Bernardi Konst GB" eller "G. Bernardi Konstjuteri". Verksamheten började förmodligen redan 1911, men firman registrerades 1923.

När samlaren och loppiskonnässören Maria Snare Johnsson fick reda på att hon är släkt med gipsgjutaren Gervasio Bernardi, sporrades hon att ta reda på så mycket hon kunde om honom. Vem var han. Hur kom han hit? Och vem köpte hans gipsprydnader? Fram till och med 1960-talet sålde de nämligen bra.

I säsongens sista Loppmarknadsarkeologerna berättar vi historien om gipset, italienarna, Göteborg, Disney-figurinerna och arbetarklassens billiga, men vackra pynt. 

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans avsnitt följer vi med radioprofilen och konstälskaren Ingvar Storm när han är på jakt efter intressanta tavelramar i loppmarknadens konsthörna. Vad tittar han efter när avgör om ramen kommer fungera på ett annat verk? Varför tycker han att ramen och tavlan ska matcha varandra tidsmässigt?

Rammakaren Rebecka Hjukström berättar hur man identifierar en välgjord ram och ger oss råd om restaurering. Dessutom får vi lukta på den mystiska smet av krita och harlim som används på ramverkstaden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra loppmarknadsarkeologer funderar i det här avsnittet på mekanismerna bakom det som får oss att öppna plånboken för ett ting som egentligen inte har något reellt värde.

Det handlar om nostalgi, menar loppis- och auktionsentusiasten Lotta, som samlat på sig mången plåtburk från förr. Det som ser ut som en rostig burk för en person kan symbolisera barndomens trygghet för någon annan. Och Lotta får medhåll av Emma Engdahl, professor i sociologi, som tittat på varför ting kan få ett emotionellt värde som inte är kopplat till det monetära. 

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans avsnitt handlar om tavlorna som är hobbybroderiets svar på paint-by-numbers. De kallas ibland för korstygnstavlor – även om de inte alls är broderade med korsstygn. Ett annat namn är stramalj, efter den vävda botten där bild- och färganvisningen är tryckt på. Brodyrvurmarna Sigrid Sällström och Marie Brock de Ortiz ger oss bakgrundshistoria till företeelsen. Finlandssvenske journalisten Axel Åhman berättar om hur han fascinerades av Finlands vanligaste stramaljtavla – en bild av Askungen – och hans jakt efter dess ursprung. Det kan finnas mycket historia mitt ibland stygnen.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det svenska jazzrockbandet Rasa har i decennier förbryllat svenska skivsamlare och loppisgrävare. Bandets nio LP-skivor, med sina hinduistiska och ofta psykedeliska omslagsmotiv, sticker onekligen ut i loppmarknadens skivbackar. Skivorna är närmast ofattbart vanliga på svenska loppisar och skivbörsar, särskilt med tanke på att bandet var nära kopplat till den svenska Hare Krishna-rörelsen (som ju aldrig varit särskilt stor) och att skivorna gavs ut på ett eget skivbolag, långt bortom skivindustrins distributionskanaler. Och musiken är minst sagt spretig – Rasa testade i princip alla musikaliska grepp mellan mantran, jazzrock, reggae och new age-klingande synthpop.

I veckans Loppmarknadsarkeologerna gräver vi i historien bakom den svenska Hare Krishna-rocken. Det visar sig att Rasas sångare, producent och musikaliska centralgestalt, Visnupada (även känd som Harikesa Swami eller Robert Campagnola) vid den här tiden också var en av de högst uppsatta ledarna i den internationella Hare Krishna-rörelsen. Ytterligare bakgrundshistoria får vi från Jörgen Sundvall (på den tiden känd som Vegavan Das), en av de som tog Hare Krishna-rörelsen till Sverige.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1933 skapade den italienske ingenjören Alfonso Bialetti kaffebryggaren Moka Express – en fräsande skapelse i aluminium med insvängd midja, avsedd för kaffebryggning direkt på spisplattan. Den blev sedemera ett måste i italienska hem men återfinns i över hela världen, även på svenska loppisar.

Det hävdas ibland att mokabryggaren är nära kopplad till fascismen och den italienske diktatorn Mussolini – men vad är bakgrunden till den utsagan? Jeffrey Schnapp från kunskaps- och idélabbet metaLAB vid Harvarduniversitet reder ut. Genom mokabryggarentusiasten Erika Hallhagen lär vi oss dessutom hur man använder mokabryggaren på en modern induktionshäll. Det är svårt, men det går.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans avsnitt serveras historien om flakmoppen av Josefin Andersson, mopedredaktör på tidningen Classic Motor. Josefin har teorier om varför detta fordon väcker så ömma känslor och därmed betingar så höga priser på andrahandsmarknaden. I flakmopedälskarnas land kan ett renoveringsobjekt nämligen kosta uppåt 20 000 kronor – och utöver det får man vara beredd på att lägga till många tusenlappar i reservdelskostnader för att inte tala om mekartimmar.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna i P1 görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program handlar om vägglusen – en än så länge ovanlig men likväl ovälkommen gäst. Skadedjursexperten Håkan Kjellberg berättar var de gillar att gömma sig, hur du känner igen dess spår och vad som krävs för att bli av med dem.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men hur började och slutade vykortsskickandet? Och stämmer påståendet att vykortet runt förra seklets början kunde fungera ungefär som sms? Vi träffar Vivi Nybom, utställningsproducent och pedagog på Postmuseum för att prata om "tristessvykort" och antalet postgångar under tidigt 1900-tal. 

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström.

Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elorgeln gjorde det möjligt för amatörorganister att låta som ett helt band – hemma i vardagsrummet. Med 80-talet kom dock smidigare och mer bärbar teknik som kunde göra exakt samma saker som hemmaorgeln, men var som helst – till exempel på picknicken. Elorgeln blev allt svårare att sälja och idag är det få som ser något värde i den. På loppisar och i annonser kostar de några futtiga hundralappar. Om de inte skänks bort mot hämtning.

Musikproducenten och instrumentsamlare Mattias Olsson har genom åren hämtat ett tjugotal elorglar. Han uppskattar att samlingen inte kostat honom mer än 2000 kronor. I veckans avsnitt berättar han om kärleken till instrumentet samt förklarar tekniken och visionerna bakom. Dessutom ringer vi upp skivproducenten och Sten & Stanley-medlemmen Ebbe Nilsson för att fråga vem det egentligen är som döljer sig bakom artistnamnet på LP-serien Nils Dacke spelar partyorgel (volym 1-7). 

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Plötsligt har de gamla dockhusen blivit eftertraktade. Spekulanterna är ofta de som själv lekte med dem som barn.

– Folk hittar sina gamla skåp och återupplever sin barndom eller kanske första hemmet när man precis gift sig, säger Weronica Åström Löhr,  ordförande i Miniatyrsällskapet. Men det är långt ifrån alla som ser det som ett investeringsobjekt. För många blir dockskåpet en vuxenhobby.

– Dessutom upptäckte jag ganska snabbt att det finns communities, facabook-grupper där hundratals, kanske tusentals personer från hela världen samlas och har samma intresse, säger Martina Thun, radioprogramledare och dockskåpsentusiast.

I avsnittet får du också höra hur dockskåpens historia började i Bayern på 1550-talet med en hertig och hans dotter. Samt hur det kommer sig att den svenska versionen av lekskåpen kom att dominera marknaden på 1900-talet fram till nu.

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström

Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje loppmarknad med självaktning har ett stort utbud av tavlor. Vanligast är förstås landskapsmålningar men för den som vågar gräva djupare väntar ibland spännande modernistiska verk av okända amatörer. David Liljemark, till vardags serietecknare och musiker, har i drygt tjugo år köpt amatörkonst på loppisar. Från början var tanken att själv måla över de billiga dukarna med egna motiv, men en svit av diffusa målningar av signaturen Eivor E fick David att istället börja samla på liknande tavlor. I veckans avsnitt berättar han om jakten på otyglad, fri och ibland kaotisk konst som inte går att hitta någon annanstans. Vi får bland annat förklarat för oss vad en ”folkhems-Malevitj” och en ”fekalspya i guld och silver” är.

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans avsnitt gräver i historien runt våra ölglas. Vilka strömningar gjorde att den bastanta sejdeln försvann från våra bardiskar och köksbord när 70-talet tog slut? Varför tillverkas vår tids ölglas i smäckrare former och av tunnare glas? Och är sejdeln så tysk som vi tror?

Ölkännaren Jens Skrubbe ger oss en inblick i ölglasens utveckling och bryggmästaren Jessica Heidrich förklarar hur ett bra ölglas borde vara utformat.

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ulrika Torell är forskare och intendent på Nordiska museet och har intresserat sig för rökningens historia. För henne började det med den mer restriktiva tobakslagen som kom 1993, för att för några år senare resultera i boken Den rökande människan. Där beskriver hon hur samhällets syn på tobak omformats – från lyxvara via vanlig, vardaglig konsumtionsvara till någonting riktigt hälsovådligt. Hur har det i sin tur påverkat askkoppen?

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans avsnitt handlar om cutouts – ett mysterium som länge förbryllat vinyljägare som gräver efter fynd i loppisens skivbackar. De sågade skivorna, oftast USA-pressade och från 70- och 80-talen, var ursprungligen osålda exemplar som returnerats till skivbolagen. Dessa lågprismärkte plattorna med hack i omslagskanten och sålde vidare i stora partier. Men hur kom skivorna till Sverige, och varför i sådana stora mängder? Vi har spårat upp Kenneth Bjälkenfalk, mannen som av en ren slump blev Sveriges förste och kanske störste importör av cutouts i början av 70-talet. 

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skinnarmbanden med tenntrådsbrodyr blev populära accessoarer för medvetna konsumenter i hela landet på 70- och 80-talen. De samiska tennarmbanden görs enligt en unik hantverkstradition med månghundraåriga anor – men när armbanden blev populära, började även kopior tillverkas och säljas av andra aktörer. I veckans avsnitt berättar den lulesamiska konstnären Maj-Doris Rimpi och sameslöjdsstiftelsen Sámi Duodjis vd Mari-Ann Nutti om svårigheterna att skydda en slöjdtradition och kulturarv.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 70- och 80-talet var de blomdekorerade djurfigurinerna märkta ”Design: Rosa Ljung” storsäljare. I second hand-affärer och dödsbon är de idag så vanliga att de blivit ett begrepp för folklig, lätt kitschig smak. Men försäljningssiffror går bortom smak och designnormer – att Rosa Ljung var en enorm succé i svenska hem går inte att förneka. Därför är det märkligt att hon är så knapphändigt nämnd i skrifter om svensk keramik.

Loppmarknadsarkeologernas reportrar Tommie Jönsson och Maja Åström spårade upp Rosas dotter, Kristina Hedelin Olsson, för att kunna berätta historien om den svenska prydnadskeramikens hemliga drottning. Kristina berättar hur Ljung tidigt influerades av konstnären Allan Ebeling, om de tidiga formexperimenten i hemmaateljén, braksuccén på keramiktillverkaren Deco på 70- och 80-talet samt hur Rosa Ljung efter sin död blev ett begrepp och företagsnamn.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingvar Körberg arbetade förr på Svenska sparbanksföreningen och började intressera sig för sparandet. Han skrev en bok om sparbössor, där grisarna länge varit återkommande. Ingvar menar att det finns flera anledningar till att svinet blev något vi stoppade våra mynt i. Grisen har länge varit en symbol för hushållande och lycka, inte bara i vår del av världen. Frågan är dock hur framtiden ser ut för detta föremål när vi nu går mot ett mer kontantlöst samhälle.

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström

Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur ofta saknas det inte bitar i pusslen du kan fynda i second hand-affären? Har tålamod för ett som saknar bitar? Det har pusselentsiuasten Lisa Ulfves som sedan ett par år köpt och lagt ett tjugotal loppisfyndade läggspel. Hon ser det som en typ av terapi. Dessutom har hon snöat in på ett ofta förekommande motiv - alplandskapen. Vi träffar också Peter Pluntky, långvarig leksaksexpert i Antikrundan, som berättar om pusslens utveckling från geografiläromedel till massproducerat tidsfördriv.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets första avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna öppnar dörren till en nischad samlarkultur: retro-gamers som helst kopplar in sina videospel från 80-talet i tidsenliga tv-apparater.

Vi möter Thomas Sunhede som via videospelsintresset blev biten av tjock-tv:n. Idag driver han en blogg om tjock-tv och jagar efter användbara, flådiga eller obskyra apparater med bildrör för att spela på, renovera eller ge bort. Han förklarar tjusningen med "scanlines" (den gamla tv-bildens rasterlinjer), hur man bär sig åt för att fynda tjocka tv-apparat idag och hur mycket en lyx-tv från 80-talet är värd idag.

Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström

Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Återbruk av gammalt loppisgods kan ta sig an tusentals skepnader. Men allt är inte shabby chic-omgörning av gamla möbler. Sedan några år tillbaka har resväskor ombyggda till portabla stereoanläggningar blivit allt vanligare upp som hobbyprojekt. Idén kommer från USA och kallas där suitcase boomboxes men även i svenska garage byggs begagnade väskor ihop med högtalarelement från gamla steroanläggningar och förses med nytillverkade förstärkare och bluetooth-mottagare. Loppmarknadsarkeologerna möter Ola Ekstrand, entusiastisk boomboxbyggare. Tack vare sin hobby har han dessutom fått djupare insikter om svensk och amerikansk resväskekultur.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1907 tog den belgisk-amerikanske uppfinnaren Leo Baekeland patent på hårdplasten bakelit – ett starkt material som klarar värme och kunde ersätta metall. Medan 1900-talet fortskred utvecklades allt fler plastsorter som snart började användas i snart sagt alla produktkategorier. På loppmarknaden kan vi idag hitta plastföremål som är uppåt hundra år gamla. För en vanlig konsument är det dock svårt att skilja på olika plastsorter och kunskapen om hur materialen åldras är låg. Samlaren och designkännaren Thomas Lindblad, som har intresserat sig för design av bruksföremål och samlat på plast i tjugo år berättar för Loppmarknadsarkeologerna om plastsorternas historik och egenskaper. Han förklarar också skillnaden mellan hur stabila och mindre stabila plastsorter föräldras med åldern.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inbundna årgångar av svenska pinuptidningar från 50- och 60-talen var fram till och med 90-talet vanliga på loppmarknader. De såldes billigt eftersom få samlare intesserade sig för dem. Idag är det annorlunda. De ihopbuntade herrtidningarna från förr har försvunnit från loppisen. Istället säljs de på nätauktioner eller i specialiserade vintagebutiker för uppåt 400 kronor. Hur gick det till när gårdagens pornografi blev inredningsaccenter för det retro-chica soffbordet?

I veckans Loppmarknadsarkeologerna förklarar Jorma Toivonen, mångårig samlare av pornografi och erotisk litteratur, att gamla nakentidningar är som aktier. Han ger oss en inblick i samlarvärlden, där det alltid funnits ett utländskt intresse att köpa svenska snuskpublikationer för förr. Burlesqueartisten och stylisten Felicia Bichard berättar hur 50-talets burlesquekultur och pinupestetik återupptäcktes av strippdansöser och konstnärer i slutet av 90-talet. Därefter har pinup-fotot fått en renässans, men till skillnad från 50-talet är det inte längre tidningsköpande män som är målgruppen.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den som letar bland vinylskivorna på en loppmarknad hittar mest dansband, dragspel och pop från 80-talet. Ibland dyker mer udda fynd upp, som Lars-Eric Uneståhls egenutgivna Hypnos, från 1969.

Uneståhl experimenterade med hypnos under sina psykologistudier i Uppsala. Han kom fram till att hypnotisören inte måste vara närvarande i samma rum som personen som skall hypnotiseras. Det gick lika bra med en inspelning, menade han, och spelade på egen hand in en LP med instruktioner för självhypnos. Skivan såldes via postorder och riktade sig bland annat till folk som ville sluta röka eller hade sömnproblem. Men den kunde även användas för att öka motivationen, vilket Povel Ramel gjorde och skickade ett tackbrev till Uneståhl. I veckans Loppmarknadsarkeologerna berättas historien bakom detta udda skivfynd och tidiga exempel på självhjälpsprodukt. Uneståhls idéer och metoder anammades så småningom inom svensk elitidrott, via diskuskastaren Ricky Bruch till U21-landslaget i herrfotboll som vann EM-guld 2015.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Loppmarknadsarkeologerna går en konstrunda i secondhand-världen och fastnar för björktavlan – en oval träskiva med målat motiv eller ett fastlimmat vykort som kolorerats och pyntats med detaljer i målarfärg och fönsterkitt. Ofta finns en ditmålad björk som kronan på verket. Samlarna och folkkonstkännarna Borghild Håkansson och Staffan Backlund har i drygt tjugo år intresserat sig för denna typ av väggprydnader. När de började gräva i björktavlans historia fann de en fascinerande berättelse om folklig (och närapå industriell) skaparkraft, luffare, några svartlistade socialister och en trofé som rasade i status när charterflyget slog igenom.

Producent: Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det dräller av prydnadstroll på våra loppmarknader – troll i keramik, glas, plast, furu, björk eller varför inte teak? De är oftast små, gulliga eller kitschiga och utstrålar allt annat än farlighet. Trollpyntets glansdagar var under efterkrigstiden, då en vurm för dessa varelser spred sig i inredning och populärkultur. Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson spårar upp Ulla-Britt Alklid, formgivaren bakom ett vanligt förekommande souvenirtroll från 60-talet, tillverkat av ädelträ, rep och fårull i hennes hemmaverkstad. Andreas Berg, trollintresserad professor i Illustration vid Konsthögskolan i Oslo, förklarar hur det gick till när folktrons mäktiga troll förvandlades från skräck till gulligt pynt för moderna hem.

Producent: Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 1970-talet har gamla leksaker varit hett i samlarkretsar. Orörda exemplar av sällsynta miniatyrbilar kan vara värda allt från en krona till många tusenlappar. Detta driver upp förhoppningarna om att det finns pengar att tjäna på gamla leksaker, även på loppmarknader. Men hur gick det till när leksakerna blev samlarobjekt? Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson tog hjälp av antikhandlaren Mats Wigerdal, specialiserad på möbler, belysning och leksaker från efterkrigstiden, för att förstå varför vissa leksaker ökar i värde medan andra inge gör det. Mats förklarar också hur internet påverkar prissättning av efterfrågade andrahandsvaror samt vilka gamla leksaker som kanske blir nästa stora kategori av samlarobjekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De är lätta, moderna och omeletten fastnar inte. De trängde ut de  tunga gjutjärnspannorna ur våra kök. Den teflonbelagda stekpannan var rymdålderns stekkärl och gjorde sitt intåg på 1960-talet, samtidigt som fiskpinnar, snabbfrästa filébitar och en snabbare typ av matlagning. Gjutjärnspannorna fick maka på sig. De hamnade på loppmarknaden. Men nu tycks kökshistoriens pendel svänga tillbaka. Tunga pannor och grytor i gjutjärn eller emalj har åter blivit populära medan teflonpannorna lämnats in till loppisen, ofta med repor i den ack så känsliga non-stick-beläggningen.

I veckans Loppmarknadsarkeologerna berättar Eva Malmström, som är professor i ytbehandlingsteknik på KTH i Stockholm, historien om hur fluorplasten PTFE (polytetrafluoreten) upptäcktes av en ren slump, samt hur materialet via bilindustrin och det amerikanska kärnvapenprogrammet hamnade på våra köksredskap. Måltidshistorikern Richard Tellström förklarar hur de teflonbelagda köksartiklarna marknadsfördes och varför de inte längre är en given statusmarkör i köket.

Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström hittar en gammal yllepläd formgiven av textilkonstnären Viola Gråsten. Den är i fint skick och etiketten lovar dessutom att den här filten är varaktigt maläkta. Insektsmedlet som har använts kallas Mitin. Vad är det? Kan det vara skadligt, även om filten är mer än 50 år gammal?

För att ta reda på vad Mitin-behandling innebär, och vilka andra kemikalier som användes i den svenska ylleindestrin tar Loppmarknadsarkeologerna hjälp av Mats Johansson, som forskar kring textila material och processer vid Högskolan i Borås, samt Olle Stensson, som arbetade med färgning och beredning inom textilindustrin i mer än 40 år. De berättar om hur man fram till 70-talet använde DDT – ofta salufört under andra varumärkesnamn – för att skydda textilier från mal och ängrar, samt hur liknande insekticider som Eulan och, som i detta fall, Mitin användes. Vi får också veta vilket som är det enda sättet att bli kvitt den här typen av insektsmedel.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Producent: Tommie Jönsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Välkomna till en ny säsong av Loppmarknadsarkeologerna – det lilla programmet som söker historien bakom vanliga loppisfynd. Årets första avsnitt handlar om ett mysterium som de flesta second hand-fyndare funderat över: Hur går det till, rent vetenskapligt, när en noppa uppstår? Varför är en välanvänd 40 år gammal collegetröja mindre noppig än en som tillverkades för mindre än fem år sedan?

Förklaringen sitter inte i tygets blandning av bomull och konstfibrer, enligt Mats Johansson som forskar kring textila material och processer vid Högskolan i Borås. Snarare kan man spåra orsaken till vår tids allt noppigare kläder i moderna vävningstekniker som slog igenom på 70-talet.

Dessutom förklarar Mats Johansson vilka ämnen som gör de plastiga tröjtrycken mjuka och följsamma. Och jodå, med tiden lämnar dessa ämnen plagget för att till sist hamna i naturen.

Producent: Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson bjuder här på ett längre avsnitt där historien bakom ett instrument, ett fenomen och handlingen i en okänd bok skriven av en känd författare avhandlas.

Inför det nya året vill Tommie komma i form. Han letar därför efter vettiga träningsredskap på loppisen och snubblar därmed in på hemmaträningens historia. Hans Bolling är historiker med särskilt intresse för idrott, han berättar för oss om hemmaspänstandets historia - från Bengt Uggla, via prinsessan Birgitta till TV-Shops alla olika träningsredskap. Gemensamt för alla som velat sälja en vältränad kropp till dig är att de säger att de kan göra det, bara du ger dem några minuter per dag. Tommie blir dessutom drillad av den personliga tränaren Blossom Tainton Lindqvist.

Maja vill under 2017 odla sin kulturella sida och söker därför efter ett piano att ha hemma. Och vackra gamla klaver skänks för närvarande bort mot avhämtning. Om de inte hamnar på tippen. Vi träffar ägaren till en flyttfirma och loppmarknad, Per Johan Olofsson, som tycker det gör ont att slänga pianon. Han får medhåll av musikhistorikern Eva Helenius på museet Klaverens hus och Sydsvenska Dagbladets Heidi Avellan.

Vilken handling får en science fiction-roman för ungdomar skriven av Jan Guillou? Vi har bett science fiction-fantasten Gabriella Gomez läsa den mindre kända och sällan sedda Guillou-boken Gudarnas Berg och recensera.

 Loppmarknadsarkeologernas jul görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson har ofta sett den vita koppen med logotypen i de franska färgerna på loppmarknadens porslinshylla. Café au lait-koppen är tillverkad i Frankrike, men den rymmer ett stycke helsvensk reklamhistoria. Och allt börjar 1985, när mejeriebranschen tillsammans med reklambyrån Carlsson & Broman försöker hitta ett sätt att få unga människor att dricka mer mjölk.

Inger Söderholm, som då var projektledare på byrån, berättar om hur kampanjen togs fram. Den riktade sig till tongivande krogar och kaféer i storstäderna, som under lanseringsperionde fick ensamrätt på konceptet café au lait med tillhörande koppar och andra logotypförsedda prylar. Och förlagan till själva koppen smugglade hon med sig från ett stockholmscafé. Art directorn Bo Sundin förklarar hur logotypen skapades och minns även lanseringsfesten, där en inflygd fransk kypare från Brasserie Lipp i Paris serverade café au lait till stockholmska kändisar. Formgivaren och designsamlaren Nille Svensson analyserar vad koppen säger om sin tid, och han menar att koppen är ett tydligt exempel från tiden då Sverige gick från behovssamhälle till begärssamhälle.

Producent: Tommie Jönsson

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gav sig ut för att gräva i drivorna av ådriga och omålade furuföremål från tiden då träet var hett. De fastnade för en organiskt formad ljusstake i massiv, kvistfri furu och spårade upp träsnidaren bakom verket – formgivaren Gunnar Kanevad, som i mer än 50 år har sågat ut sina säregna ljusstakar med bandsåg. Kanevad är övertygad om att furun snart kommer tillbaka och berättar om furuns storhetstid, som sattes igång när svenskarna började inreda sina gillestugor i mitten av 60-talet. Designhistorikern Christian Björk berättar om en internationell furutrend, som pågår nu. Furumöbler från 30-talets svenska sportstugor, formgivna av arkitekten och formgivaren Axel Einar Hjorth, säljs idag för höga priser på den internationella marknaden, men var under flera decennier bortglömda.

Producent: Tommie Jönsson.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I vår klimatzon är man av naturliga skäl intresserad av vädret. Blir det sol till helgen? Eller rullar nya regnområden in från sydväst igen? Är ostadig väderlek samma sak som normal sådan?

Barometern, instrumentet som kunde visa förändringar i lufttrycket, blev under 1800- och 1900-talen en populär prydnad på hemmens väggar. Men idag finns ett överflöd av väderinformation från tv, radio och internet som konkurrerat ut hemmabarometrarna och inredningstrenderna från 80-talet och framåt har inte varit inkluderande mot våra barometrar. I veckans avsnitt berättar journalisten och barometersamlaren Julia Skott om instrumentets status och funktioner, samt om varför hon har en hel vägg täckt av loppmarknadsfyndade barometrar i alla slags former. Hans Lineskär, intendent på Marinmuseum i Karlskrona, förklarar skillnaden mellan de äldre kvicksilverbarometrarna och den modernare och idag vanligare varianten, aneroidbarometern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson ger sig ut för att köpa billig konst. De fastnar för ett motiv som ständigt återkommer - nordiska naturscenerier från geografiskt obestämda platser. Ofta med fäbodar, gärdesgårdar och hastigt penslade granar. Vissa kallar detta för hötorgskonst, medan andra ser ett värde i loppmarknadens landskapstavlor. Serietecknaren Ulf Lundkvist har i många år inspirerats av dem och väljer ibland ut de mest schablonmässiga för att ”förbättra” dem genom att måla dit nya figurer på.

Konstvetaren Anders Karnell analyserar en loppismålning och kopplar ihop dess motiv med dagens digitala bildkultur. Han förklarar också varför lätt lätt igenkännliga fantasilandskap har en plats i våra hem. Vi får också en inblick i underkategorin luffarmåleri – supersnabbt uppmålade landskap på papp som gjordes av kringvandrande konstnärer för att tjäna en slant och undvika att bli tagen för lösdriveri.

Producent: Tommie Jönsson.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 16 november 1973 klev artisten Pelle Karlsson in i Europafilms studio i Stockholm för att spela in en LP med kristen popmusik. Han sjöng upp genom att ta ett högt C på flygeln och klämde i med samma ton från sin mun. Sedan sjöng han raskt in hela albumet. Innan eftermiddagen var över kunde han ta flyget tillbaka till Göteborg.

I skivsamlarkretsar kallas Pelles skiva idag för ”Pelles gröna” eller ”Sveriges vanligaste skiva". Den står långtidsparkerad i vinylbackarna på snart sagt varenda loppmarknad i landet och en märklig kult har vuxit fram kring skivans extrema spridning. Vinylgrävare brukar ”fronta” skivan – det vill säga, de ställer den längst fram i backen och tar ett foto. Bilderna postas sedan till forum på internet.

Ingen vet idag exakt hur många exemplar som pressades av LP:n och få vet hur den blev så vanlig. I Loppmarknadsarkeologerna berättar skivproducenten Lennart Sjöholm hur det gick till när försäljningen plötsligt steg från 4 000 exemplar till hundratusentals. Skivsamlaren Daniel Westin berättar om när han på en loppmarknad lyckades ”fronta” över trettio Pelle-skivor på rad. Journalisten Urban Thoms, expert på kristen popmusik, berättar om varför Pelle valde bort idolskapet och förklarar varför det alltid finns så många kristna skivor på svenska loppmarknader.

Producent: Tommie Jönsson.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver bland glasprylarna på en loppmarknad och fastnar för ett så kallat Bergdalatroll. Glastrollet visar sig bära på historien om hur glasbruket i Bergdala efter en konkurs år 1970 tas över av en ny direktör, Elving Conradsson. Hans systerdotter Chris Idermark formgav trollet, som av kostnadsskäl var tvunget att gjutas i form istället för att tillverkas för hand.

Mångårige glashyttearbetaren Bo Andersson berättar om varför direktör Conradsson kallades för ”Djävulen i Bergdala” samt om hans nytänkande idéer för att få ett litet glasbruk att överleva med hjälp av turism, dans och kaxiga skyltar utväg Riksväg 25. Conradsson var även känd för att kunna skälla ut hela busslaster av besökare för att sedan saxofon för dem. Dessutom får vi höra historien om hur 10 000 glastroll från Småland användes som marknadsföring för billtillverkaren Saab.

Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna gräver programledarna Maja Åström och Tommie Jönsson i loppisens litteraturutbud. De fastnar för ett välbehållet exemplar av Margit Sandemos Avgrunden, del 3 i släktsagan om isfolket. Denna bokserie började ges ut som pocketböcker i Sverige 1982 och utgivningstakten var en bok varannan månad. De 47 titlarna sålde sammanlagt i över 4 miljoner exemplar, främst i dagligvarubutiker och kiosker - man kan utan att överdriva konstatera att Isfolket är en klassikernas klassiker i kategorin kiosklitteratur.

Loppmarknadsarkeologerna ringde upp Ingela Olofsson som länge arbetat på Boknöje, förlaget som gav ut isfolket-sagan i Sverige. Hon berättar om den engagerade läsekretsen – att de blev nedringda av engagerade läsare varje gång en bok släppts – och förklarar varför böckerna inte kommer att tryckas upp på nytt.

Isfolketfantasten och manusförfattaren Ida Kjellin berättar om sin uppväxt med näsan djupt nere i Sandemos böcker och hur hennes litteraturvetenskapliga uppsats om släktsagan mottogs med mycket kritiska ögon. Men Ida försvarar än idag böckerna och deras mix av magi och erotik mot dem som ser ner på denna typ av läsning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver i textilhörnan och hittar bonader som man själv, utifrån en förtryckt mall, får fylla i med brodyr. Dessa prefabricerade handarbeten brukade säljas på postorder och var en succéprodukt under nästan hela 1900-talet. Men idag slumpas de bort på loppisar – färdiga, halvfärdiga eller som helt intakta brodyrkit.

Jane Fredlund är antikvitetsexpert och har intresserat sig särskilt för bonader och handarbeten. Hon guidar oss genom den broderade bonadens historia, som började i en brodyrvåg som svepte över borgarhemmens kvinnor på 1800-talet och sedan spred sig till folket med hjälp av framgånsrika postorderföretag. Längs vägen förändrades även budskapen från fosterländska brösttoner till mer jordnära och sedelärande ord om arbetsmoral, gudfruktan, kärlek och värdet av att äga sitt eget hem. Idag är det kanske få som vill ha broderade pekpinnar på väggen – men på sin tid fyllde de en funktion som budskapsspridare över ett folk på vandring mot moderniteten.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra loppisarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson undersöker varför vi slutade att älska den rödglänsande ädelmetallen för några årtionden sedan och varför den idag betraktas som närmast utan värde – trots att världsmarknadspriset för metallen alltjämt är högt.

Antikhandlaren och kopparexperten Eva Hansson berättar om kopparutensiliernas historia som statusmarkör, ljusreflektor och samlingspunkt i hemmen. Hon förklarar också varför hushållsföremål i metallen är svåra att återvinna samt hur man skiljer hantverksmässigt framställda föremål från massproducerade. Och kanske har vinden vänt för de gamla kopparpannorna och kåsorna som togs ned från väggen – enligt Eva har kopparpryttlarna börjat bli mer efterfrågade på sistone.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På svenska loppmarknader är det lätt att hitta många varianter av en mycket populär leksaksponny som började tillverkas 1982 och sedan dess levt vidare i olika skepnader. Ponnysamlaren Sanna Valapuro är alltid på jakt efter fler exemplar till sin samling – även sådana i sämre skick. I detta avsnitt berättar hon om sina restaureringsmetoder samt om en samlarkultur som växt upp kring den lilla leksakshästen.

Plastponnyn bär också på en historia om hur leksaksindustrin förändrades på 80-talet – produkterna slutade vara saker som man bara lekte med och blev i stället hela koncept och varumärken som kunde licensieras till andra kringprodukter. Under samma tid förändrades de amerikanska regelverken för tv-reklam, vilket gjorde att hela barnprogram baserade på leksaker blev tillåtna. Detta ledde till en ny våg av leksaksvarumärken som snabbt blev mycket populära.

Loppmarknadsarkeologerna är Maja Åström och Tommie Jönsson. Programmet görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Receptboxens impopuläritet idag skapade nyfikenhet hos författaren och journalisten Petter Inedahl. När han hittade en receptbox för 30 kronor på en loppmarknad så bestämde sig han, tillsammans med fru och några vänner, för att laga maten på receptkorten. Detta ledde till en blogg som också blev en bok, Den Bruna Maten. Här berättar Petter om favoriter och om mindre ätliga alternativ, men också om osäkerheten kring vem som faktiskt skrev recepten. Kan det verkligen vara så som förlaget hävdar 40 år senare - att det var Malmös främsta kockar på 70-talet som skrev recepten? 

Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men varför blev denna prydnadstallrik så oerhört populär på 70-talet? Hur kommer det sig att nästan ingen vill ingen ha den hemma på väggen idag? Och var det någon sköpare som faktiskt fick avkastning på sin jultallrik?

Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet med specialområde glas och porslin, berättar hur jultallrikens vandrade från de högre samhällskikten till att bli hela folkets väggprydnad för att slutligen överges på loppmarknaden – eller förvandlas till mosaik.

Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd.

Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media.