Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet sändes första gången i september 2025.

Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där.

En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv.

Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet sändes första gången 2/11 2025.

Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.

Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan.

Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig.

Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet sändes första gången 25/5 2025.

Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.

Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.

Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.

Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.

Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förnybar energi växer nu fortare än något annat energislag någonsin gjort, berättar Klotets miljöreporter Daniel Värjö. Han har också ägnat året åt stora granskningar kring kemikalien PFAS. En nyupptäckt nära släkting till oss och neandertalarna har under året för första gången ”fått ett ansikte” - vi hör om hur denisovanerna såg ut. Och så om ett genombrott för behandling av allvarliga genetiska sjukdomar, som räddat en liten pojke.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter unga entusiastiska besökare till prisutdelningen och ännu yngre elever som fått skapa egna planeter till ett av nobelveckans ljuskonstverk. Högljudda diskussioner ledde fram till fysikupptäckten som ligger till grund för dagens kvantdatorer, och i veckan har pristagarna bråkat med sina frackar, får vi veta. Men hur skulle deras forskningsområde kunna låta översatt till musik? Medicinpriset var en glad överraskning för mottagarna, men själva upptäckten gjorde dem närmast besvikna, vi hör varför. Och så får vi den fantastiska berättelsen om en av årets kemipristagare som gick från fattigdom till toppforskningen.

Avsnittet är till stora delar klippt ur Vetenskapsradions och Kulturredaktionens årliga direktsändning på Nobeldagen.

Dessutom om hur oväntat tidigt våra föregångare verkar ha lärt sig att göra upp eld.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet är en repris från 17 augusti 2025.

Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre.

En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?

Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.

Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu har forskare, myndighetspersoner och sjukvårdspersonal mötts på ett seminarium för att summera lärdomarna från pandemin som man inte vill ska gå förlorade, för snart kan det vara dags igen.

Vetenskapsradions Annika Östman har utforskat hur medier hanterade pandemin. Rapporteringen var enormt omfattade, och medieforskare kallar det för den största mediehändelsen sedan andra världskriget.

Dessutom hör vi om oväntat smarta vargar.

Gäster i podden: Annika Östman, medicinreporter, och Lars Broström, båda Vetenskapsradion.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För omkring 15 000 år uppstod de första hundarna, och idag finns det över 500 raser. Utvecklingen tog riktig fart på 1800-talet genom riktad avel, men nu visar forskning att det redan för 10 000 år sedan uppstod olika hundtyper med skilda utseenden.

Våra hundars beteende väcker en del frågor, som när de plötsligt kan börja yla åt vissa ljud. Varför gör de så och vad betyder det förresten när de viftar på svansen mer åt vänster än åt höger? Tänk på Tinder så kan du få en ledtråd!

Gäster i podden: Vetenskapsradions Katarina Sundberg, som doktorerat på hundars genetik kopplat till deras sjukdomar, och Camilla Widebeck, som gjort program om hundars beteende.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antonelli är ett av bevarandeforskningens affischnamn, som chef vid världens främsta botaniska trädgård Kew Gardens, och professor vid Göteborgs universitet. Men när världens skogar krymper, arter försvinner och klimatförändringarna fortsätter, så känner han att det arbetet inte räcker. I stället bestämmer han sig för att köpa upp mark i sitt ursprungsland Brasilien, för att binda ihop fläckar av regnskog som återstår av den en gång så stora Atlantskogen. Men det är svårare än han räknat med.

Niklas Zachrisson har följt Antonelli för SVT-dokumentären Professorn som fått nog och berättar om projektet och utmaningarna. Och Max Whitman, som forskar om den här typen av naturrestaurering, och som medverkar i dokumentären, ger några nycklar till hur insatserna kan bli lyckade.

Dessutom hör vi om oväntade spår av en mammuts sista timmar i livet.

Gäster i podden: Niklas Zachrisson, reporter på SVT:s och SR:s vetenskapsredaktioner; Max Whitman, postdoktor vid Institutet för forskning om målkonflikter i hållbar samhällsomställning, Uppsala Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatmötet i Paris sågs som en stor framgång, men nu 10 år senare har förnekelse och misstro vuxit kring frågan. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka, säger Marie-Louise Kristola, programledare för Klotet. Nu hoppas ledarna för mötet i Brasilien kunna väcka hopp och samarbete igen.

I den nya dokumentärfilmen ”Klimatet i terapi” går en grupp klimatforskare i gruppterapi, för att kunna hantera sina känslor kring att känna till krisens omfattning och samtidigt se omgivningen och utvecklingen gå åt fel håll. Marie-Louise och Lena har sett filmen och är överens om vilken som är den starkaste scenen.

Den globala uppvärmningen väcker rädsla och sorg, men det är inget fel med det, de känslorna är motiverade och kan hjälpa oss, menar retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg, som efterlyser klarspråk, krismedvetenhet och mer gemenskap i frågan. Hon berättar också om hur vi gärna lurar oss själva kring vårt eget beteende.

Dessutom hör vi om forskning som visar att vägnätet i det romerska imperiet var mycket större än man trott.

Gäster i podden: Marie-Louise Kristola, programledare för SR:s miljöprogram Klotet; Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola som forskar om hur människor resonerar när det gäller klimatomställning.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.

Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan.

Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig.

Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradions Karin Gyllenklev har besökt Nordens enda anläggning där det görs försök på apor, och mötet med djuren överraskade henne. Krabbmakakerna används i bl a vaccinforskning, eftersom de är så lika oss människor, och antalet försök har ökat med 88% de senaste åren. Men fortfarande utgör aporna en försvinnande liten andel av alla försöksdjur i Sverige, berättar hon.

Vid Jordbruksverket finns ett så kallat 3R-center som arbetar för att djurförsök ska minska, ersättas och förfinas. Emma Svensk som leder centret säger att det händer mycket positivt på området, och hon berättar om nya alternativ till forskning på djur, som kan vara träffsäkrare. Men samtidigt ligger antalet djurförsök ganska stilla över tid, säger hon, och centret har fått minska sin personal och verksamhet.

Vi hör också om brinnande rymdskrot som landat på jorden.

Gäster i podden: Karin Gyllenklev, reporter och programledare, Naturmorgon och Vetenskapsradion; Emma Svensk, verksamhetsledare Sveriges 3R-center, Jordbruksverket.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även i Sverige syns en ökning av covid-19, och nu sätts årets vaccinationer igång. Den vanligaste virusvarianten är samma som väckt uppmärksamhet i Frankrike under smeknamnet ”Frankenstein”, men det otäcka namnet till trots är den inte farligare än tidigare varianter, säger Tina Crafoord vid Folkhälsomyndigheten. Så hur ska vi då tänka nu i höst om covid i allmänhet, och om vi känner symtom på sjukdomen? Och vilka behöver vaccinera sig?

Nyheterna som kommer nu kan sätta igång jobbiga tankar och känslor om hur det var under pandemin, säger psykologen Filip Arnberg, men det här behöver inte vara dåligt, säger han, som nu börjat forska på hur vårt beteende påverkats av erfarenheterna.

Dessutom hör vi om spännande nya spår efter en jättedinosauries promenad i England.

Gäster i podden: Tina Crafoord, chef vid enheten för vaccination på Folkhälsomyndigheten; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala; Cecilia Blomberg, radions Sydeuropakorrespondent.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi summerar den intensiva veckan med fokus på de naturvetenskapliga priserna, en vecka som innehållit fler skrällar än vanligt och där pristagarna varit svåra att nå både för Nobelkommittéerna och för oss på redaktionen, men envisa Lena Nordlund lyckas till slut! Kollegan Lars Broström spikade sitt tips för kemipriset i år, vad ledde honom rätt? Och Camilla Widebeck hoppades på en Harry Potter-effekt för fysikpriset, men så dök en sådan istället upp på ett oväntat ställe, lite som en kvantpartikel.

Dessutom går vi på crash course och hör självutnämnde nobelprisexperten Tord, som gör sina egna tolkningar av forskningen bakom årets priser.

Medverkande: Camilla Widebeck och Lars Broström, Vetenskapsradion.

Ljudtekniker: Nils Lundin

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman berättar om resorna till Sydafrika och Indien där hon sett stora skillnader i vad traditionell läkekonst kan innebära. I programserien Naturens omstridda apotek utforskar hon hur den ser ut idag, och dess förhållande till den konventionella medicinska vetenskapen. Men hur är det som vetenskapsjournalist att träffa en forskare som också är healer undrar vi?

Och vem har egentligen rätt att dra nytta av de fantastiska naturliga kemifabriker som särskilt tropiska skogar utgör, och går det att skapa regler för hur denna resurs kan delas rättvist? Vetenskapsradions reporter med fokus på biologisk mångfald, Sara Sällström, berättar om det arbete som pågår och hur dna-tekniken både gör det hela lättare och svårare.

Dessutom hör vi om det kanske äldsta kött som någon vågat äta.

Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfald, båda Vetenskapsradion.

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

Poddledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där.

En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv.

Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Jag blev igelkott-stalker” säger biologen Marie Dacke, om hur närgånget hon följt dem - till och med genom kameraövervakning. Nu kommer hon ut med en ny bok på temat, där hon också gräver i folkliga myter om de taggiga djuren.

Henrik Thurfjell på Artdatabanken följer utvecklingen för landets igelkottar, och han berättar om hoten och hur man bäst hjälper dem att trivas i sin egen trädgård.

Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet; Henrik Thurfjell, miljööanalysspecialist på Artdatabanken, organismgruppsansvarig för tetrapoder, SLU.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu pågår en i Osaka i Japan, och vi får en direktrapport därifrån. Och så går vi igenom de stora utställningarnas historia, med start från den allra första världsutställningen, i London 1851, via publikfavoriten Paris 1900 där OS var inkluderat, och Stockholm och Göteborg som INTE var världutställningar utan lite mer lokala, till den storslagna visionen om bilsamhället i New York 1939.

På senare år har världsutställningarna flyttat österut mot Asien, och länderna som ställer ut väljer väldigt olika vägar för att profilera sig.

Dessutom hör vi om när en av världens främsta uppfinnare skulle göra moderna leksaker. Resultatet blev kanske mest läskigt.

Gäster i podden: Anders Houltz, forskningschef Centrum för näringslivshistoria; Anders Ekström, professor idé- och lärdomshistoria Uppsala universitet; Magnus Gylje, redaktionschef Vetenskapsradion.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att rädda människors liv genom att ge dem organ från djur har forskare experimenterat med länge, och nyligen genomfördes den första transplantationen av en grislunga till en människa. Det var i rent forskningssyfte och mottagaren var hjärndöd.

Försöket väcker etiska frågor, då det gjordes i Kina som har en historia av myndigheters övergrepp kopplade till organdonationer.

Men oavsett det kan det ses som ett viktigt framsteg, menar Sandra Lindstedt, som själv transplanterar mänskliga lungor och hjärtan till patienter. Och behovet är tydligt eftersom organ från mänskliga donatorer inte räcker till, säger hon.

En annan fråga är hur patienter kan uppleva att få organ från djur. Ett sätt att hantera det är att skämta om det, berättar etnologen och kulturforskaren Susanne Lundin som undersökt saken.

Vi hör om hur långt utvecklingen kommit inom detta som kallas xenotransplantationer, vilka utmaningarna varit, och om hur snart det kan bli vanligt att få organ från en gris.

Dessutom hör vi om luft- och eldmaskinen från 1700-talet som finns med i Sveriges nya kulturkanon. Vad är det för maskin?

Gäster i podden: Sandra Lindstedt, överläkare och professor i thoraxkirurgi och transplantation vid Skånes universitetssjukhus i Lund; Susanne Lundin, professor emerita i etnologi, Lunds universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan en tid syns de på gatorna i Stockholm och många andra städer i världen: små robotar på hjul som ska leverera mat till kunder. Men att samspela med människor till fots och bakom ratten är inte lätt, vilket också visat sig gälla självkörande bilar. Att förstå människors intentioner är den stora utmaningen, och det kan vara mer krävande än vi anar.

Gäster i podden: Hannah Pelikan, interaktionsforskare och biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet; Christian Smith, robotikforskare, docent och lektor vid KTH.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i hemmet med mamman som publik som Marconi gjorde ett av sina avgörande första experiment, berättar Freddi Ramel, journalist som gjort en serie i tre delar om radions barndom och framväxten av public service. Teknikhistorikern Nina Wormbs ser på radiovågorna som en unik naturresurs - de syns inte men med teknikens hjälp har vi fått enorm nytta av dem. Och för de första lyssnarna var det som magi när ljud och röster från fjärran dök upp i det egna hemmet, berättar etnologen Elin Franzén som forskat om lyssnarnas upplevelser. Men hur är upplevelsen idag när många lyssnar individuellt i lurar, och kommer Sveriges Radio kunna fira 200 år 2125?

Dessutom hör vi om vem som har rätt att äga en meteorit som faller ner i Sverige.

Gäster i podden: Freddi Ramel, journalist på produktionsbolaget Tredje Statsmakten; Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH (som också har arbetat med två offentliga utredningar kring public service och övergång till digitalradio, senast 2014); och Elin Franzén, etnolog vid Stockholms universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre.

En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?

Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.

Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, får många tusen frågor från allmänheten varje år, och alla får någon sorts svar, säger han. Fågelexperten Susanne Åkesson svarar även på frågor om däggdjur i Naturmorgon. Vi hör vilka frågor som är vanligast till sommaren och om de konstigaste frågorna de fått, och så får vi svaren förstås. Och ibland kan allmänheten hjälpa biologerna att hålla koll på utvecklingen i naturen på det här sättet, visar det sig.

Dessutom om några av de mest oväntade forskningsresultaten under året.

Gäster i podden: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.gunér@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att vistas i solen för att bli brun är något vi ska sluta med, säger hudcancerforskaren Hildur Helgadottir. Men det är ju så skönt och känns faktiskt nyttigt tycker Lena, ska man inte få vara i solen alls? Susanne Ljung från Stil i P1 berättar om när det blev mode att vara solbränd, och om dagens trender som rymmer både fejkbrännor, konspirationsteorier och UV-galenskap.

Vi hör om att de nya fallen av melanom nu faktiskt ser ut att minska, och om stora framsteg i behandling av sjukdomen, och om hur lite sol som räcker för att få nog med D-vitamin.

Och så om ett ofrivilligt men vådligt experiment med ägg i mikrovågsugn.

Gäster i podden: Hildur Helgadottir, docent och cancerforskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset; Susanne Ljung, programledare för Stil i P1.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker.

Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar.

Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?

Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.

Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.

Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.

Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.

Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon?

Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.

Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapspodden laddar upp inför Fågelsångsnatten med en grundkurs i fågelsångens värld kryddad med oväntade knep hos vokalisterna. Vi hör om årets nyheter, förväntningar och farhågor från programledare och experter. Jenny Berntson Djurvall avslöjar årets stora nyhet, Susanne Åkesson berättar om otrogna trastars förändrade sång, och Didrik Vanhoenacker får en enkel plastlinjal att låta som flera av de hackspettar han hoppas få höra.

Dessutom om forskning på hur man ska tappa ett ägg för att det inte ska gå sönder.

Medverkande: Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds universitet; Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Jenny Berntson Djurvall, programledare Naturmorgon, samtliga medverkande i Fågelsångsnatten i P1 17 maj.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad.

Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung.

Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen.

Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre.

Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap, Örebro Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, har studerat hur livet förändras för den som vinner flera miljoner. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, är också nationalekonom. Han forskar om lycka, som han menar faktiskt kan köpas för pengar. Men han säger också att att ekonomer och filosofer ser olycka på värdet av lycka.

Gäster i podden: Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi; Erik Angner, professor i praktisk filosofi, båda vid Stockholms universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

NASA-astronauterna Williams och Wilmore trodde en stund att de varken skulle komma fram till ISS eller tillbaka till jorden. Marcus Wandt berättar om hur han själv skulle tänkt i ett sådant läge, och om andra likheter och skillnader mellan rymdkatastroffilmen Gravity och verkligheten. Vi pratar också om den rymdstation som snart ska ersätta ISS, och om hur NASA:s planer på jämlikhet och mångfald för kommande månfärder ser ut att justeras.

Dessutom om varför 10 000 skorpioner bor i en mur i England.

Gäst i Vetenskapspodden: Marcus Wandt, astronaut.

Poddledare: Lena Nordlund

Producent och medverkande: Björn Gunér

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet är en repris från 13/1.

Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.

Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekologen Anna Persson har i en studie tagit hjälp av allmänheten för att få veta när de första humlorna dyker upp på våren, och berättar om varför det är viktigt att veta.

Skådespelerskan Gaby Stenberg, känd från bland annat såpan Rederiet, ägnade stora delar av sitt liv åt att spela in surrandet från humlor och andra insekter, skriva musik om dem och till och med konstruera ett musikinstrument där man kunde spela med humlors surr. Tommie Jönsson berättar om arbetet med P4-dokumentären ”Rederiet-stjärnans dolda passion”.

I Vetenskapspodden ägnar vi oss åt de här djuren som gör oss glada, och som vi tror är så gulliga utan att tänka på att deras livsstil kan innefatta att döda och äta upp både barn och barnbarn.

Och så hör vi om den hotande konkursen för ett haussat dna-test-bolag, och farhågorna att genetisk information nu kan hamna i fel händer.

Gäster i podden: Anna Persson, ekolog och humleforskare vid Lunds universitet; Tommie Jönsson, Sveriges Radio.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi hör om 60- och 70-talets statsanställda influerare som skulle få ut hemmafruar i arbetslivet, långt ifrån dagens motsvarigheter på nätet som lockar med soft hemmaliv.

Bland förra årets nyord fanns soft girl, som enligt Språkrådets definition är en ung kvinna som bejakar värden som anses mjuka, exempelvis skönhet och familjeliv, och som väljer bort karriären.

Och för någon månad sen kom ungdomsbarometern och enligt den har andelen killar och tjejer som vill att killen betalar på dejten ökat stort, bland både tjejer och killar. På tio år har det blivit dubbelt så många tjejer som vill uppfattas mjuka och feminina.

Lena försöker förstå sig på utvecklingen med hjälp av två forskare som har följt utvecklingen och en radiokollega som har gjort en dokumentär om de så kallade aktiveringsinspektörerna som kom före jämställdhetspolitikens breda intåg.

Dessutom kort om risken för dålig gruppdynamik drama på isolerad forskningsstation och i rymden.

Gäster i podden: Åsa Lundqvist, professor i sociologi vid Lunds universitet, som har forskat om familjepolitik och jämställdhet; Veronica Flyman, doktorand vid Göteborgs universitet som forskar i sociologi om familjer och singelskap; Cecilia Ohlén, radiojournalist som gjort P4-dokumentären När inspektören fick hemmafruarna att lämna spisen.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För den som drabbas av allvarliga former av leukemi och andra blodsjukdomar kan en stamcellstransplantation vara enda sättet att rädda livet.

Så var det för artisten Charlotte Engelkes, som efteråt gjorde en föreställning med sång och dans om det märkliga i att få en annan persons celler i sig. Lena såg showen 2022 och mötte då även den unge tyske man som genom sin donation räddat Charlottes liv. I samband med det träffade också han och Charlotte varandra för första gången.

I år är det 50 år sedan den första transplantationen av det här slaget gjordes i Sverige, och Hans Hägglund, som varit en av Charlottes läkare under behandlingen, skriver en bok på ämnet. Han berättar om utmaningarna och den senaste utvecklingen på området.

Och Charlotte har i år firat sin nya födelsedag när hon ”fyllde sex år”, med barnkalas.

Dessutom pratar vi om möjliga positiva hälsoaspekter av den rådande bastufebern.

Gäster i podden: Charlotte Engelkes, sångare, dansare, skådespelare och regissör som genomgick en stamcellstransplantation 2019; Hans Hägglund, överläkare och specialist på blodsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset, samt ”bastudoktor”.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia har varit på plats där Medelhavets första stormakt föddes och sökt spåren efter den fantastiska stad som jämnades med marken. Arkeologen Kenneth Silver från Medelhavsmuseet tänker på Karthago oftare än de flesta tänker på romarriket, och maktkampen mellan rikena påminner till stor del om vår egen tid, säger han. Och Lena blir till sin överraskning riktigt intresserad av historia.

Dessutom hör vi om de nyfödda ullhåriga mössen, som är ett steg på väg i försöken att återskapa den utdöda ullhåriga mammuten.

Gäster i podden: Tobias Svanelid, programledare Vetenskapsradion historia; Kenneth Silver, arkeolog, historiker och intendent på Medelhavsmuseet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alex är 14 år när han grips av polis, på väg till ett morduppdrag med skarpladdat vapen. ”Jag var uttråkad” är en del av hans förklaring till att han hamnade där, och han hade svårt att se konsekvenserna av det han var på väg att göra. Men det finns mycket annat i hans liv än tonårshjärnans speciella sätt att fungera som ledde dit, berättar Petra Berggren, reporter på P3 Krim.

Och det finns en evolutionär och social poäng med hur tonåringars hjärnor fungerar, säger psykologen Armita Golkar, som vill påminna om hur otroligt anpassningsbar och lättlärd man är i tonåren – så är det tyvärr aldrig senare i livet, säger hon.

Gäster i podden: Armita Golkar, psykologiforskare, Stockholms universitet; Petra Berggren, reporter och programledare P3 Krim.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sven, techreporter på Sveriges Radio, förklarar vad den kinesiska ai-chatbotten Deepseek är och varför det ses som ett nytt ”sputnik-ögonblick” för USA. Camilla har följt det stora internationella mötet ”AI action summit” i Paris. Lena känner olust inför tekniken, och är samtidigt rädd att bli akterseglad som en gammal hamnarbetare i Liverpool. Men Macrons fejkade discodans och fina långa hår ger lite AI-glädje.

Dessutom om varför delfinhanar verkar gilla att kissa rakt upp i luften, något som en ny studie undersöker.

Gäster i podden: Sven Carlsson, techreporter på Sveriges Radio; Camilla Widebeck, Vetenskapsradion.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medicinreportrarna Sara Heyman och Annika Östman har, precis som Lena, följt hiv-frågan under lång tid. De forskare de nu pratat med, bland dem Anna Mia Ekström vid Karolinska institutet och Salim Abdool Karim i Sydafrika, är nu kanske mer bekymrade än någonsin tidigare. För i kampen mot det lömska viruset som gått ganska bra, och där det 2024 tändes nytt hopp när en ny skyddande spruta kom, ser läget nu helt annorlunda ut efter att president Trump och hans regering beslutat att avbryta världens största satsning på hiv-bistånd.

Vi hör också om forskningen som syftar till att uppnå det perfekta kokta ägget, och Björn har testat metoden.

Gäster i podden: Sara Heyman, reporter Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent; Annika Östman, medicinreporter Vetenskapsradion.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fotojournalisten Jelle Krings har följt järnvägsarbetarna i Ukraina ända sedan Rysslands storskaliga angreppskrig började. Många av dem har dött eller skadats, och hur de vågar, orkar och klarar att hålla igång trafiken är en inspirerande symbol för motståndet, säger han. Och tågen håller tidtabellen!

Jelle Krings öppningstalade vid konferensen Transportforum, där även punktligheten i den svenska tågtrafiken, som 2024 var den sämsta på 14 år, diskuterades. Björn har följt frågan och han och Lena har pendlat med tåg i 20 år - under den tiden har tågresandet i Sverige fördubblats utan att järnvägen knappt byggts ut.

Hur dåliga är egentligen dagens svenska tåg på att komma i tid, och hur skulle det gå i kris eller krig här? Järnvägsforskaren Anders Peterson har både förklaringar och förslag, men fler stinsar här hemma finns inte på hans lista.

Medverkande: Jelle Krings, frilansande fotojournalist från Nederländerna.

Gäst i podden: Anders Peterson, biträdande professor trafiksystem vid Linköpings universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lena är en av många som fallit och slagit sig den senaste tiden och det behövdes inte ens någon is för att hon skulle halka. Men vintrarna verkar föra med sig halka till allt större delar av vårt land och olyckorna där bara en enskild gångtrafikant är inblandad kostar samhället många miljarder och leder faktiskt till fler dödsfall än man vill tro. Vi hör om forskningen som ska hjälpa och det handlar om allt från airbags i byxan till smart datainsamling i realtid med tusentals vanliga bilar. Och kanske kan broddar och kroppsskydd få högre status i framtiden? Vi möter forskare på temat på trafikkonferensen Transportforum och har med oss en gäst som vi redan tidigare kallat ”halkans fiende nummer ett”.

Medverkande: Jenny Eriksson, statistiker VTI; Svante Berg, trafikkonsult Movea; Hawzheen Karim, innovationsledare ViaPM.

Gäst i podden: Viveca Wallqvist, forskare RISE.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.

Vetenskapspodden har nu ny längd, 30 minuter, och nya sändningstider i FM.

Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Bodil Jönsson nådde ut till den breda allmänheten med storsäljande boken ”Tio tankar om tid” 1999 och svarade på frågor om fysik i tv-programmet Fråga Lund. I sina senaste böcker ”Factup!” och ”Så fint att KUNSKAP finns!” uppmanar Bodil Jönsson till engagemang mot sådant hon kallar kunskapsunderminerande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På spåret rullar vidare i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.

Avsnittet är en repris från 31 oktober 2024.

Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Julen är tyvärr en tid då hjärtstopp är extra vanligt och med anledning av det så handlar Vetenskapspodden om första hjälpen, en repris från i höstas. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien.

Avsnittet är en repris från 26 september 2024.

Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sara Sällström berättar om två nya stora rapporter om hur den biologiska mångfalden kan räddas, och om hur ai kan hjälpa till att kartlägga det intrikata samspelet mellan djur, växter och människor. Marie-Louise Kristola har nyheter om hur vi bäst använder naturen för att koppla av, och Lena och Björn tänker mitt i mörkaste vintern på varsin solvarm sommarbrygga nära skog och hav.

Och så vi spanar in vampyr-igelkotten, spökpalmen och krokodilsalamandern på årets listor över nyupptäckta arter.

Medverkande: Sara Sällström, Vetenskapsradion; Marie-Louise Kristola, Klotet.

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Poddens producent får testa sina tennisfärdigheter mot Simon Johnson, och höra ett tips från coachen som särskilt gäller smarta typer som ekonomipristagaren. Och så serverar vi det matnyttigaste ur P1:s nobelsändning där Lena och Lina Kalmteg från kulturradion pratar årets prisade vetenskap med Björn och Annika. Dessutom får vi möta femteklassarna som gjort ljuskonst om upptäckten av världens kanske viktigaste läkemedel, och följer med medicinpristagaren till konstverket om hans egen upptäckt.

Medverkande: Lina Kalmteg, Annika Östman.

Poddledare: Lena Nordlund

Producent: Björn Gunér

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.

Avsnittet är en repris från 24 oktober 2024.

Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots Annika Digreus är på plats i sydkoreanska Busan och ger oss en rapport från det avgörande mötet för att få till det första globala avtalet om plast. Anders Wennersten, också miljöreporter på Ekot, har just kommit hem från klimatmötet COP 29 i Baku, Azerbajdzjan, där en överenskommelse nåddes till slut men en som många är besvikna över, särskilt i världens fattigare länder. Lena och Björn har inte varit på några stora miljömöten men istället tittat på danska klimatdramaserien ”En familj som vår” som går på TV4, och som med sedvanlig dansk dramabriljans kan väcka den som somnat från klimatfrågan.

Medverkande: Annika Digreus och Anders Wennersten, båda klimat- och miljöreportrar på Ekot.

Ljudtekniker: David Hellgren

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogar med namn som hämtade ur sagornas värld tar vi oss in i med hjälp av Sara som varit i Colombia. Och det som rasslar ner från ett träd där och kunde ha träffat henne är varken löv eller grenar utan något helt annat. Joacim tar oss med till svenska svämskogar, forsdimmeskogar och en unik urskog som glimmar som av silver. Björn minns sökandet efter tigrar och en skogstyp som nog inte finns, och besöket i ett land med mindre trädtäckning än Vatikanstaten, men som satsar på skogen. Och så har Lena har varit i det stora äpplet där det finns planer för fler plataner.

Medverkande: Sara Sällström, Joacim Lindwall, Lena Nordlund, alla på Vetenskapsradion.

Poddledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.

Det här avsnittet sändes första gången i juni 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi struntar i själva valet och pratar om amerikabilden i Sverige med forskaren Dag Blanck, och med författaren Mats-Eric Nilsson om hur vårt språk, vår gatubild och vår kultur svämmas över av den konstanta störtfloden från Förenta staterna. Vi minns vår egen reportageresa till New York och funderar på hur bra bild den staden ger av landet USA. Och så påminns vi om att våra länder trots allt är väldigt olika, vad vi än vill tro.

Medverkande: Dag Blanck, professor och föreståndare, Institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Mats-Eric Nilsson, journalist och författare till boken ”Kåppi pejst [copy paste] : Hur vi härmar USA mer än ever”.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu drar På spåret igång igen i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.

Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.s

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.

Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är grejen med ålen egentligen? I år är det fem år sen boken Ålevangeliet av författaren Patrik Svensson kom ut. Den har getts ut i 35 länder, sålts i jättestora upplagor, fått mängder av priser, blivit till opera och i översättningen ”The book of eels” hamnat på New York Times topplista. En bok om en fisk! Vetenskapspodden reder ut vad det är med ålen som anses vara så mystiskt, och varför den förtjänar sin hajp.

Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Medverkande: Karin Gyllenklev och Emelie Bredmar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi summerar den intensiva veckan och den spännande forskningen. Lena minns när hon skrämde sina gravida vänner med vad som kunnat hända om inte mikro-RNA funnits, innan hon själv kände till det nu prisade ämnet. Camilla försöker förklara de tidiga stegen i utvecklingen av artificiell intelligens men vad är skillnaden mellan begreppet ”katt” och själva djuret? Annika frågar kemipristagaren hur viktigt gaming är för att lyckas som AI-forskare och Björn hittar lugnande råd om att man inte måste vara den smartaste killen i rummet för att nå långt. Det räcker att hitta... ja vad?

Medverkande: Annika Östman och Camilla Widebeck, reportrar Vetenskapsradion.

Ljudtekniker: Jakob Lalér

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

2024-10-11: Podden har efter att den sändes i radio första gången uppdaterats, där två formuleringar om nomineringsprocessen och mikro-RNA har tagits bort för tydlighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya storfilmen ”Så länge hjärtat slår” är inspirerad av Johanna Sjövalls dokumentärer Det illojala vårdbiträdet om Stine som slog larm om missförhållanden på äldreboendet där hon jobbade, och nu väntas HD-domen i ärendet. Johanna berättar om sina egna intryck av hur svårt det var för anställda och anhöriga under pandemins första tid, och hur de fortfarande plågas.

Sofia Kottorp har gjort något så överraskande som en upplyftande dokumentär om Peter som var ”ett andetag från döden” i covid, och som hittat ett sätt att hantera sin traumatiska nära döden-upplevelse och komma stärkt ur det hela.

Och Lenas kompis Claes Löfgren har börjat tappa hoppet efter fyra år av postcovid som inte går över.

Traumapsykologen Filip Arnberg förklarar hur det kan komma sig att de flesta av oss redan lagt denna svåra och märkliga tid bakom oss, och hur det är för dem som inte kunnat göra det.

Medverkande: Johanna Sjövall, reporter Ekot; Sofia Kottorp, dokumentärmakare SR; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala.

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är nationell beredskapsvecka och Vetenskapspodden handlar om första hjälpen. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien.

Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ig Nobel-priset ges till forskning som först får oss att skratta och därefter tänka efter. Lena minns när hon var med vid en viktig upptäckt om hur dyngbaggarna så mästerligt kan navigera i spikraka linjer, och vi hör vad en av forskarna bakom upptäckten tänker om att få ett humorpris för sitt hårda och banbrytande arbete. Lars berättar om hur chili insprutad i näsan kan lura folk att tåla smärta bättre, och Björn återvänder till forskningen om varför bananskal är så hala, och varför det är viktigt att veta. Gäst i podden är neuroforskaren och Ig Nobel-entusiasten Gustav Nilssonne som menar att humor är viktigt både för att forskare ska stå ut och som motvikt till Nobelprisets prestige, pompa och ståt.

Och så listar vi förstås de mest minnesvärda Ig Nobel-priserna genom åren.

Medverkande: Gustav Nilssonne, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet; Lars Broström, Vetenskapsradion.

Ljudtekniker: Elvira Björnfot

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Lenas första och enda fjälltur blev det bråk om hur länge en chokladkaka skulle sparas. Rätt mat på vandringen är viktigt för att turen ska bli bra, men vad som är rätt mat att bära med sig är lite knepigare att säga. Björn berättar om fjällvandringen han just kommit tillbaka från med snacks kvar i ryggsäcken, Lars Broström reder ut hur man ska tänka kring energiintag och förbrukning, och Joacim Lindwall från Naturmorgon slår ett slag för lata och avspända fjällturer där en påse chips gärna kan få följa med.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var Lena dumdristig när hon satt kvar på uteserveringen i åskvädret, vilka kan inte unna sig ”lyxen” att ta skydd inomhus, hur kan träd både vara farliga och till hjälp vid åskväder, och varför är Uppsala ett världskänt centrum för blixtforskning?

Gäst i podden är Fredrik Huss, blixtkunnig överläkare och ansvarig Brännskadecentrum, akademiska sjukhuset i Uppsala, och så har Björn hälsat på hos blixtforskningsnestorn Vernon Cooray, professor emeritus i elektricitetslära vid Uppsala Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SR:s reporter Anders Diamant har gjort programmet ”Tack mamma, pappa och ChatGPT” som visar att den generativa artificiella intelligensen är självklar att använda för många elever, men gärna utan att lärarna förstår det. Skolpersonal säger att de är medvetna om att verktygen används, och att de kan göra nytta i deras eget arbete, om de utnyttjas på rätt sätt. Men vad är det?

I Sveriges Radio ska inga artificiella röster användas, säger Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på företaget, men vi testar ändå att göra AI-kloner på våra egna röster. Och så konstaterar vi att humor fortsatt är en utmaning för chattbottar, men att de är kanske oroväckande bra på mycket annat.

Det verkar vara dags att vänja sig vid att den generativa AI:n är här för att stanna och se hur vi bäst förhåller oss den.

Lena Nordlund och Björn Gunér har Anders Diamant och Olle Zachrisson som gäster.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.

Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem?

Programmet är en repris från 21 mars 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma.

Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. 

I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar.

Repris från 23 maj 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology.

Repris från 16 maj 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.

Repris från 11 april 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.

Repris från 18 april 2024.

Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.

Repris från 22 feb 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.

Repris från 7 mars 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu vässas prognoserna och sätten att hantera hetta eller skyfall med stora vattenmängder.

I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, Björn Gunér.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den atlantiska stören fiskades ut i Sverige i början av 1900-talet och betraktades som utrotad hos oss. Men efter noggranna förberedelser ska fisken släppas ut i Göta älv, som bevisligen har använts av stören som lekplats.

I Vetenskapspodden hör: Lisa Henkow, fältreporter Naturmorgon, och Sara Sällström.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Visionerna för den självstyrande tekniken kan vara hisnande, men också jordnära. Nu utvecklas autonoma drönare för att både utforska rymden och användas i våra jordiska gruvor.

Men medan entusiasmen är stor bland utvecklarna av de självstyrande drönarna, har det gått trögt för de som vill ta fram självkörande bilar. Efter att ha satsat över 100 miljarder kronor, lade Apple nyligen ner sitt försök att skapa en bil som kör på egen hand.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Sara Sällström.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma.

Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. 

I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar.

I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Jämtlandsområdet där bolag vill se gruvor finns redan kulturbygd, och i byarna där är många rädda för att deras Jämtland ska försvinna om gruvan blir verklighet.

Redan på 1960-talet bröts uran i Ranstadsverket, i nuvarande Falköpings kommun, men projektet avbröts på grund av bristande lönsamhet. Idag visar området hur pass mycket sådan här verksamhet påverkar natur och miljö.

I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö, reporter Klotet, Camilla Widebeck och Lars Broström.

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det dödliga skjutvapenvåldet fortsätter att öka i Sverige, enligt Rättsmedicinalverket. Skottskador ställer särskilda krav på dom kirurger, läkare och sjuksköterskor som ska vårda dem.

Svenska Regioner skickar vårdpersonal till Chris Hani Baragwanath-sjukhuset i Soweto, för att tränas på skott och stickskador. Sjukhuset tar emot bland de flesta skottskadade patienterna i världen.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, Global hälsokorrespondent.

Poddledare: Lars Broström

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Återskapa en femtedel av natur som förstörts, det är målet före EU:s lagstiftning. Men kritikerna menar att åtgärderna skulle inkräkta på marker där vi behöver odla skog och spannmål.

Lagen stoppades, men kan plockas upp igen framåt sommaren. Samtidigt pågår redan arbete i Sverige med att både återställa och skydda natur.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Stefan Nordlund.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.

Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.

Podden är en repris från 1 februari i år.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marcus Wandts förmågor testades ombord på ISS för att se om olika situationer och utrymmen påverkade hans förmåga att minnas, tänka och agera. En resa till Mars tur och retur tar drygt 500 dagar. Därför behöver man veta hur och var astronauterna agerar som allra bäst.

Men för att våga skicka ut människor i rymden till att börja med, så skickade man djur först, som apor och hundar. Dessa fick utstå en hel del inför och under sina färder.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Peter Normark och Camilla Widebeck.

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.

Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem?

I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu kommer de klonade rösterna som lurar en att tro att det är ens dotter eller nära vän som ringer. Kombinerar man också med en video av personen, så blir det svårt att skilja bluff från verklighet.

Spektakulära exempel på AI-genererade så kallade Deepfakes har lett till att bedragarna kommit åt enorma summor pengar. Frågan är vad som händer med tilliten i samhället när allt går att fejka?

I Vetenskapspodden hörs: Linda Aktén, reporter SR, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist, Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.

PODDLEDARE: Camilla Widebeck

MEDVERKANDE: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.

PRODUCENT: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?

I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Programmet är en repris från 18 januari 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Långlopp som Vasaloppet kan vara påfrestande och utsätta kroppen för extrema situationer. Hur pass tar kroppen stryk av ett långlopp? 

I Vetenskapspodden hörs: Vetenskapsredaktionens Lena Nordlund, Stefan Nordberg, Lars Broström.

Poddledare: Björn Gunér

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men hur går det då med snöns magi? Och med kunskaper, kultur och levnadsvanor som byggts upp av att leva och arbeta i snö?

I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, och Elsa Östlund från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men vad händer när forskarna blir aktivister för att nå ut med sina budskap? Klimatförändringen ställer frågan på sin spets. Hur mycket kan en forskare debattera och demonstrera, utan att tappa sin trovärdighet? 

I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Björn Gunér, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter Klotet.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?

I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Astronauten Marcus Wandt är i startgroparna för att resa till rymdstationen ISS. Där ska han bland annat vara försökskanin för forskning om sömn i tyngdlöshet och dessutom få mecka med rymdstationen.

Hur skiljer sig rymdpionjärer som Neil Armstrong och Aleksej Leonov, från dagens rymdfarare? Och vad har de alla gemensamt?

I podden hörs Sara Sällström, Björn Gunér och Lena Nordlund från vetenskapsredaktionen, som alla träffat astronauter och kosmonauter och berättar om deras öden och äventyr.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och ny alzheimermedicin och ett nytt malariavaccin väcker hopp för folkhälsan. Samtidigt gäller det att läkemedlen ska kunna användas på bred front.

Och begravt i jorden finns kanske källan till fossilfri energi. Vätgas som jorden själv förnyar, kan det bli lösningen på framtidens energiförsörjning?

Vetenskapspodden går igenom landvinningarna från året som gått, och blickar fram mot 2024.

Medverkar gör: Harald Andersson och Gustaf Klarin från vetenskapsredaktionen, och Sara Heyman, SR:s Globala Hälsokorrespondent.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyligen publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.

Podden är en repris från 19 oktober 2023.

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.

Poddledare: Björn Gunér

Producent: Marie Liljedahl

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mer förnybart, ordentlig energieffektivisering och en rörelse bort ifrån det fossila. Det är mål som nämns i det nya klimatavtalet. Kommer de att bli verklighet?

Vetenskapsradions medarbetare som varit på plats på klimatmötet serverar dig det viktigaste därifrån tillsammans med kolleger på hemmaplan.

Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Anders Wennersten, producent på Vetenskapsradion Klotet, Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet.

Poddledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss.
Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Marie Liljedahl

Podden är en repris från den 2 november 2023.

Böcker och filmer som nämns i podden:

Böcker:
”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason
”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson
”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg
”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja Lunde

Filmer:
Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron
Don´t look up - regi: Adam McKey
Wall-E - regi: Andrew Stanton
Home (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand 
Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie Laurent

Boktips från lyssnare:

”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler
”Maya of the in-between” - Sita Bennett
”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson
”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson
”Tyst jord” - Dave Goulson
”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy
”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy
”Weather” - Jenny Offill
”The disaster tourist” - Yun Ko-eun
”The future library” - Peng Shepherd
”Second sleep” - Robert Harris
”Monstersamhället” - Herman Geijer

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt som många lekte med att låta artificiell intelligens skriva roliga dikter, diskutera recept och lösa läxuppgifter, började det spricka i det ledande AI-företaget. De som sitter vid spakarna under AI-boomen sägs gå en balansgång mellan banbrytande teknikutveckling och fartblint vinstintresse.

I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, SR:s teknikreporter, Harald Andersson, Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark  

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ordförande för mötet är Ahmed Al Jaber, chef för det Förenade Arabemiratens statliga oljebolag Abu Dhabi National Oil Company och landets industriminister. Kritiken av val av land och Al Jaber som ordförande har varit stor och flera av miljöorganisationer har valt att stanna hemma. Andra menar att trycket på Förenade Arabemiraten är så stort så att de kommer bli tvungna att leverera resultat.

COP28 - FN:s största och viktigaste klimatmöte

Med 70 000 deltagare beskrivs mötet som det viktigaste sedan Paris 2015, då målet sattes att sträva att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader. Vad är det som står på årets agenda och kan intressekonflikter uppstå när en oljenation står för värdskapet? 

I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson från SR:s vetenskapsredaktion och Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent.

Poddledare: Gustaf Klarin

Producent: Marie Liljedahl

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Senaste gången koldioxidhalten var så här hög var 3 till 5 miljoner år sedan. Då var temperaturen 2-3 grader varmare och havsnivån 10 till 20 meter högre än nu.
 
Med varmare temperaturer blir extremvädren fler: hetta, torka, skyfall, översvämningar.
Och med en ökad temperatur ökar risken för det som kallas tippningspunkter – där hela klimatsystem når en kritisk brytpunkt och läget stadigt förvärras och spär på klimatförändringarna.

En lågt hängande frukt är metanutsläppen från industrier och gasledningar. Om de skruvades åt skulle det göra stor skillnad för att bromsa uppvärmningen.

I Vetenskapspodden hörs Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter Klotet, och Björn Gunér, producent På Djupet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 60-talet var abort lagligt i Polen och svenska kvinnor åkte dit för att få en säker abort. När Polenresorna fick medial uppmärksamhet blev det startskottet på en svensk debatt om rätten till abort och till en ny abortlagstiftning 1975.

Från kirurgisk abort till tabletter.

Sedan 60-talet fram till idag har också metoderna för att utföra abort förändrats. Medicinska aborter, det vill säga tabletter som ofta kan tas i hemmiljö, har haft stor betydelse för både legala aborter och för de aktivister som hjälper kvinnor i länder där abort är förbjudet.

Hör hur det kommer sig att abort fortfarande är en sådan laddad fråga runt omkring i världen.

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Cecilia Ohlén från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Marie Liljedahl

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetenskapspodden får vi en delvis dyster rapport från stränderna i Blekinge, men humöret är trots allt gott bland de frivilliga som är glada att göra en insats tillsammans. Vi konstaterar också att antalet stora oljeutsläpp i världen har minskat stadigt de senaste decennierna. Och så småningom kan behovet att över huvud taget ha olja ombord på fartyg upphöra.

I Vetenskapspodden hörs: Mattias Pleijel, reporter; Anders Wennersten, producent miljöprogrammet Klotet.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Björn Gunér

vetenskapspodden@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss.
Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Marie Liljedahl

Böcker och filmer som nämndes i podden:

Böcker:
”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason
”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson
”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg
”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja Lunde

Filmer:
Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron
Don´t look up - regi: Adam McKey
Wall-E - regi: Andrew Stanton
Home (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand 
Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie Laurent

Boktips från lyssnare:

”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler
”Maya of the in-between” - Sita Bennett
”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson
”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson
”Tyst jord” - Dave Goulson
”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy
”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy
”Weather” - Jenny Offill
”The disaster tourist” - Yun Ko-eun
”The future library” - Peng Shepherd
”Second sleep” - Robert Harris
”Monstersamhället” - Herman Geijer

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare menar att bestånden av sill och strömmingen i Östersjön riskerar en kollaps, och att fisket därför borde stoppas helt så att de kan återhämta sig. Men veckans nya fiskekvoter från EU går emot forskarnas rekommendationer. Det är svårt att veta hur alla de arter som är beroende av sill skulle klara sig utan den. Samtidigt är det fortfarande den vanligaste fisken i Östersjön, hur kan den då vara så hotad? Sara Sällström förklarar.

Och älgen riskerar att bli rödlistad efter en stark minskning det senaste decenniet, efter att ha legat på toppnivåer som ingen hade kunnat drömma om för ett par hundra år sedan. Minskningen nu kopplas till ökad jakt, där skogsbolagens önskan att få ha sina tallplantor ifred från mumsande älgar är en drivande faktor. Det är jägarna som skjuter älgarna, men paradoxalt som det kan verka så vill många jägare se minskad jakt.

Niklas Zachrisson som varit med på älgjakt berättar om hur den moderna digitala tekniken nu gör att både jägare och jakthundar har mängder av mobilteknik på sig och antenner som spretar åt alla håll, och om vilka delvis drastiska förslag som nu kommer för att både skogsbruk och älgjakt ska kunna fortsätta i stor skala.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Björn Gunér

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I förra veckan publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.

Poddledare: Björn Gunér

Producent: Marie Liljedahl

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kraftiga vulkanutbrottet i Hunga Tonga förra året slungade upp enorma mängder vattenånga i atmosfären. Vattenånga som är en potent växthusgas. Men utbrottet verkar i i preliminära studier ha haft en marginell påverkan på temperaturen.

Huvudanledningen till årets rekordtemperaturer är de mänskliga utsläppen av växthusgaser, förstärkta av väderfenomenet El Niño. Men ironiskt nog kan det lyckade arbetet mot luftföroreningar också gynna uppvärmningen.

EU samlar för omställning från fossilt beroende. Samtidigt spjärnar många europeiska länder emot. Kolreserver och ny fossilutvinning i Nordsjön som trygghet i en osäker tid. Vad spelar det för roll om vi skyndar långsamt?

I Vetenskapspodden hörs vetenskapsredaktionens Björn Gunér, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Daniel Värjö, reporter på Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapspodden hjälper dig att förstå vad årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi handlar om, och vilken nytta de har. Och så ger vi en inblick i redaktionens arbete en vecka då kemipriset avslöjas i förväg och då hela världen blick är på Sverige. Och hur det är att få tag på en alldeles nybliven nobelpristagare.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, Lena Nordlund och Björn Gunér från vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Marie Liljedahl

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En pandemi sveper över världen och på rekordtid tas ett vaccin fram med ny teknik. Nobelprisen ska gå till forskare som gjort mänskligheten den största nytta. Men hur lätt är det att avgöra vad som blir nyttigt eller inte?

Att mixtra med material kan göra dem supraledande eller ge dem uppsugande förmågor som gör att de kan lagra koldioxid – förmågor som kan bli lösningar på våra stora världsproblem idag. Och att ändra i levande organismer kan ge dem nya egenskaper som kan vara oss till stor hjälp. Men det väcker också etiska frågor om hur pass mycket vi bör pilla i livets väv.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman och Lars Broström från vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2013 avslöjades det att invånare i Kallinge i Blekinge hade fått i sig höga halter av PFAS-kemikalier. Orsaken var det brandsläckningsskum som Försvarsmakten använt i deras närhet.

Idag har många drabbats av olika sjukdomar som kan härledas till PFAS, men som inte går att koppla direkt i de enskilda fallen. I höst tar Högsta domstolen upp Kallingebornas fall.

Liknade skandaler har skett på många håll genom åren. Hur ska vi i tid få syn på farorna? Och vem ska ta ansvar?

I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö och Annika Östman från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producenter
Michael Borgert och Marie Liljedahl

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den afrikanska svinpesten, som just nu lamslår verksamheten i skogarna kring Fagersta, har sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Där har den funnits så länge att vårtsvin som den infekterar inte alls blir sjuka av den. När den däremot når tamsvin – eller som nu sprider sig till svenska vildsvin – är den dödlig.

Sjukdomsutbrottet är ett av många exempel på hur det kan gå när vi människor flyttar arter och sjukdomar över världen.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Stefan Nordberg och Sara Sällström från SR:s vetenskapsredaktion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men hur ska vi klara av att vistas så lång tid i miljöer som är så extrema, och så olika den värld vi kommer ifrån?

I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, Björn Gunér, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Michael Borgert

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysslands invasion har lett till svårt mänskligt lidande, men också stora miljöskador. Nu kartläggs de ekologiska skadorna och man hittar vägar för hur miljöerna ska återskapas. 

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Gustaf Klarin, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi pratar om lösningar, stora som små – men också om när positiva nyheter går överstyr. Som när två koreanska forskare i sommar gav intrycket av att ha tagit fram ett supraledande material som skulle fungera i rumstemperatur. Något som om det vore sant skulle revolutionera jordens energiförsörjning.

I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Emelie Bredmar och Harald Andersson från SR:s vetenskapsredaktion.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat.

Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år.

DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.

I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.

Podden är en repris från den 30 mars i år.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.

De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.

I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Podden är en repris från 9 juni 2022.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu pågår snabba och stora förändringar som väcker frågor om vad som är rätt kurs mot framtiden. 
 
Vi samlar oss till en säsongsavslutning i Vetenskapspodden, med en extra blick på innovationslandet Sverige nu när nationaldagen är på uppsegling.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, producent Vetenskapsradion På djupet, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pojkar får snabbare sin diagnos och sätts på medicin. Medan flickornas beteende väcker frågor om deras sociala omständigheter. Kunskapen och forskningen om vad som sen händer med här tjejerna och unga kvinnorna när de blir samhällsplacerade, har visat sig bristfällig.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Cecilia Ohlén, programledare Vetenskapsradion Forskarliv.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige firar 500 år sen Gustav Vasas valdes till kung och blicken vänds mot den svenska självbilden. Svenskar som snillrika innovatörer och exceptionella demokrater, är en självbild som många gärna lyfter fram. Hur väl stämmer den bilden?

Och när blicken på oss kommer utifrån istället, vad händer med svenskheten då?

I Vetenskapspodden hörs: frilansjournalisterna Tomas Lindblad, Mats Carlsson Lénart och Ylva Carlqvist Warnborg.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, teknikreporter Ekot, Harald Andersson, vetenskapsreporter

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widbeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetenskapspodden hörs: Tora Tomasdottir, meteorolog, Emelie Bredmark, vetenskapsreporter, Annika Östman, medicinreporter.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige är genomkorsat att grävda diken. Ursprungligen var Sverige ett land fullt av våtmarker. När vi ville odla mat och skog grävdes diken för att leda bort vattnet och torrlägga. Nu är det dags att proppa igen dikena igen, för torrläggningen visade sig drabba både djur, växter och klimat.

Att återställa Sveriges våtmarker har kallats en "lågt hängande frukt" i klimatarbetet, men som i praktiken har visat sig mycket svårare att genomföra.

I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.

I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, vetenskapsreporter, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, SR.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ungdomarna vill att staten görs skyldiga att vidta angivna åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Målet liknar stämningar i Nederländerna, Tyskland och Frankrike där unga målsägande fått gehör för att deras regeringar inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.

Samtidigt släpper alltså FN:s klimatpanel IPCC sin stora sammanfattande rapport om klimatförändringarna på jorden. Hur har deras rapporter påverkat beslut runt om i världen och hur ska deras arbete fortsätta, nu när risker finns att uppvärmningen når två, kanske till och med tre grader?

I Vetenskapspodden hörs: Anna-Karin Ivarsson, reporter SR Klotet, Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Närmare 7 miljoner dödsfall i pandemin världen över har rapporterats in till WHO. Att få reda på orsaken till pandemin är viktigt, inte minst med tanke på hur vi ska hantera nästa pandemi. Men, när klargörande fakta fortfarande saknas så har frågan blivit politisk teater istället.

I Vetenskapspodden hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om att det kom ny statistik från SCB i veckan: Sveriges överdödlighet under Coronapandemin - lägst i Europa.  Det var alltså inte så många fler som dog under pandemin än det brukar vara i Sverige. Skillnaden var större i alla andra europeiska länder.

Så var den svenska strategin rätt då?

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En halv miljon svenskar har diagnosen diabetes 2, och i världen har diabetes 2-diagnoser fyrdubblats från året 1980 till 2014. Diabetes 2 är kopplat till övervikt, bristande matvanor och motion – livsstil med andra ord. Och är alltså något som personen med diagnosen kan påverka genom att göra livsstilsförändringar. Men det kan vara lättare sagt än gjort.

I Vetenskapspodden hörs: Cecilia Ohlén, vetenskapsjournalist, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett utnötningskrig där vinnaren kommer att bli den sida som har mest resurser och industriella muskler. Men vad händer med människorna som ska leva i denna utdragna konflikt?

Dessutom utrustas nu nätets sökmotorer med artificiell intelligens. Snart kan vårt sätt att söka, handla och vara på internet helt ha förändrats. Vad händer då med hela Google-ekonomin?

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Björn Gunér, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp?

Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Satsningarna på att spara el som kom i kölvattnet på Rysslands angreppskrig mot Ukraina, har gett utdelning: en vinst både för ekonomin och klimatet. Nåt som visar att livsstilsförändringar har stort potential, och är genomförbara, så länge plånboken är involverad.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter Klotet, Anna-Karin Ivarsson, reporter Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar.

Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.

Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.

På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen?

MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat.

Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år.

DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.

I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter.

Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser.

Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen?

MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar.

Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden – med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom svenska studier med den aktiva substansen i magiska svampar. Kan psilocybin lindra depressioner?

Och oro på universiteten över att AI-språkmodellen ChatGTP kommer att skriva studenternas uppsatser åt dem.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom ska en svensk storsatsning försöka åstadkomma en kontrollerad fusionsreaktion. Stabil fusionskraft har varit en dröm i årtionden som svar på jordens behov av energi. Men hur tämjer man en energikälla som får stjärnorna att lysa?

Och Nobelprisen delas ut i helgen. Vi pratar genikulten kring pristagarna och hur forskningsresultat kan hamna i politikens tjänst.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Daniel Värjö har granskat metanläckorna Kaliber och Vetenskapsradion Klotet

Kina håller envetet fast vid sin noll-covid-politik men nu protesterar människor om återkommande nedstängningar.

Fem gånger har stora delar av livet på jorden dött ut – och kommit igen, i nya former. Nu kan planeten vara på väg in i en sån förvandling igen, och denna gång är det vi som ligger bakom.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, reporter Vetenskapsradion.

Poddledare: Gustaf Klarin

Producent: Camilla Widebeck

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och i Sverige och västvärlden fokuserar politiker och företag på att elbilarna ska ta oss ur transporternas fossilfälla. Men hur ser elbilarnas klimatpåverkan ut, egentligen? Japan satsar på vätgasteknik istället. Vad är vinsterna med det?

Samtidigt ställs siktet in på Montreal-mötet där världens länder och företag ska enas om hur förstörelsen av naturen ska stoppas. Dessutom är kanske ett av världens svåraste matematikproblem på väg att lösas.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Sara Sällström, reporter Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet.

Poddledare
Björn Gunér

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen?

Och nu råder det ”brådska och möjligheter” i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan?

Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad gäller just miljöfrågor så ska strömmingfisket i centrala Östersjön öka, menar EU, trots forskarvarningar om utfiske av den för ekologin så viktiga strömmingen.

Dessutom hör vi om barnen som för första gången i Sverige fått genterapi mot den svåra muskelsjukdomen Spinal muskelatrofi, SMA. Föräldrar är positiva än så länge, och den behandlande läkaren pratar om en revolution i behandlingen av den här livshotande sjukdomen.

I podden hörs: Katarina Sundberg, Vetenskapsradions nyhetschef, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsreportern Sara Sällström.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oönskade kontaktförsök, obehagliga bilder har också ökat. Varför vet man inte på Internetstiftelsen, säger internetexperten Måns Jonasson, men den intensiva digitala användningen under pandemin kan vara en orsak. Organisationen Friends ser också att arbetet mot mobbing har kommit av sig. Föräldrarnas roll blir om möjligt ännu viktigare nu, men vad kan man göra?

Dessutom om filosofen Bruno Latour som just gått bort och om möjligheten att reglera den högteknologiska världen vi lever i. Och om svänget i jazzens swing – vad är det som får det att svänga på förbaskat?

I programmet hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsreporter, Harald Andersson, Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Också fysikpristagarna, som överbevisade Einstein om kvantmekaniken genom att visa att ljuspartiklar på långt avstånd från varann ändå kan höra ihop, fick många att jubla.

Samtidigt fortsätter metanläckan vid Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Snart ska tre nya satelliter skickas upp som kan mäta klimatutsläpp på detaljnivå. Utsläppsbovarna kommer få det svårare att dölja klimatutsläpp som tidigare gått under radarn.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nobelprisen ska delas ut nu. Vi spanar på upptäckter som räddat tiotusentals liv och som kan göra oss oberoende av fossila bränslen. Dessutom forskning som kan ge oss fler svar om universums ursprung och människans egen uppbyggnad.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, Medicinreporter, Björn Gunér Producent för På Djupet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I årtionden forskade man på Briardhundar med ärftlig blindhet. Forskningen lokaliserade den problematiska genen och fann att det var samma gen som gav upphov till sjukdomen hos människor. Nu har den upptäckten lett till en behandling som för första gången använts på ett svenskt sjukhus.

Nu satsas på flera håll i Sverige för att spara på elen. Stadsbelysning som tänds och släcks efter rörelser kan göra stor skillnad för en stads elkonsumtion.
 
Dessutom har alla jordens myror kartlagts, vad ska det vara bra för?

I Vetenskapspodden hörs: Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator och Katarina Sundberg, nyhetschef Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi pratar också om avsmältningen av Grönlands isar och tundrans permafrost – en stor forskningsrapport menar att en del kritiska brytpunkter i klimatuppvärmningen redan kan vara passerade.

Dessutom: VR-glasögon till fångarna på svenska fängelser. Skulle det kunna ge bättre resultat i behandlingen av dem som är våldsbenägna? 

I Vetenskapspodden hörs Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, och Annika Östman, medicinreporter.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fängelsevårdens behandlingar utgår oftast från KBT-metoder. Beläggningen ökar och kriminalvården får anstränga sig för att upprätthålla vården för den fjärdedel av internerna som söker vård.

Och så här inför valet kan man tycka att det går rundgång i uttrycket “I vår polariserade tid”. Hur pass polariserade är vi svenskar egentligen, undrar forskningen.  

Dessutom pratar vi om det stora tekniksprånget vi befinner oss i, där man helst bara ser fördelar med sin egen teknik och nackdelar med andras.

I Vetenskapspodden hörs Annika Östman, medicinreporter och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Björn Gunér

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med stigande elpriser och ett stundande val så ropas det på storsatsningar på olika kraftslag. Vetenskapspodden kollar på styrkorna och svagheterna hos de olika energiformerna. Och så får vi veta hur det känns att applådera på konserter där artisterna är digitala Abbatarer.

I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson från Sveriges radios vetenskapsredaktion.

Poddledare
Björn Gunér

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Orion heter rymdfarkosten som raketen ska slunga iväg. Den ska färdas bortom månen och återvända till jorden med data åt en framtida bemannad farkost. Siktet är inställt på att sedan kunna landa den första kvinnan på månen – ska det bli svenskamerikanska Jessica Meir?

Mån- och Marsresor kan kännas avlägsna i det polariserade politiska klimatet som råder nu inför valet. Vi pratar om de stora ideologiernas verktyg för att tackla klimatkrisen, och om de ständigt ökande elpriserna.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.

Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.

Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.

Programmet är en repris från 5 februari 2021.

Medverkande
Tobias Svanelid, SR Vetenskapsradion Historia
Björn Gunér, producent

Poddledare
Lena Nordlund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.

Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.

Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.

Podden är en repris från 19 februari 2021.

Medverkande
Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist
Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent

Poddledare
Lena Nordlund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Experimenten och forskningen som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har egenskaper som vi människor inte har och som vi vill lära av.

Krokodiler har hårceller i örat som kan nybildas, vilket gör att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av.

Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem.

Podden är en repris från 18 juni 2021.

Poddledare
Lena Nordlund

Producent
Björn Gunér

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg som hittade meteoriten tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.

Astronomen Eric Stempels räknade sekunder och tänkte att "det var kanske en bolid" som strök över himlen. Alltså en ljusstark meteor.

Dagen efter var han ute i upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först. Men det blev alltså en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, som hittade stenen med hjälp av sin vän Anders Zetterqvist.

Podden är en repris från 26 mars 2021.

Medverkande
Niklas Clarksson, P4 Uppland

Producent
Björn Gunér

Programledare
Lena Nordlund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Björn Cederberg har också forskat om humlor i hela sitt liv. Han berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor.

Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare.

Podden är en repris från 15 maj 2020.

Programledare
Lena Nordlund

Producent
Björn Gunér

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna.

Vi fördjupar oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området.

Podden är en repris från 21 maj 2021.

Medverkande
Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent

Programledare
Lena Nordlund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att bistå alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn i Argentina. Det banade sedan väg för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica, terrordådet vid World Trade Center och i tsunamin.

Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som sökte sin dotterson i 36 år.

Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne.

Podden är en repris från 9 april 2021.

Programledare
Lena Nordlund

Producent
Björn Gunér

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser.

Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam.

Vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur.

Podden är en repris från 14 feb 2020, med en viktig uppdatering där gåtan med valpen får sitt svar.

Medverkande
Björn Gunér, Katarina Sundberg och Lena Nordlund
vet@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ny metod att mäta ljusmiljöer har utvecklats för att imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både djur och människor.

Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra.

Och så om midsommarvädret verkligen är ostadigare än övrigt sommarväder. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset.

Podden är en repris från 25 juni 2021.

Programledare
Lena Nordlund

Producent
Björn Gunér

Ljudtekniker
Nisse Lundin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krig och vapenskrammel kan man tycka att man fått nog av den här våren med Rysslands invasion av Ukraina. Nu verkar också trenden av minskade kärnvapen i världen brytas. Antalet kärnstridsspetsar kommer troligen att öka de närmaste 10 åren, enligt en ny rapport från det internationella fredsforskningsinstitutet, Sipri.

Och risken finns att vi städar bort boplatser åt djur och insekter i vår nitiska städariver. Dessutom ska vi prata om kärleksnatten längs havets stränder – under tisdagens fullmåne var det dags för Östersjöns blåstång att föröka sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.

De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.

I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de.
 
Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp – vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Indien har det på sistone varit så hett att fåglar kollapsar mitt i flykten och faller till marken – och redan nu kommer forskningen som räknar ut i vilken mån det kan koppas till klimatförändringen. Hur har vetenskapen blivit så snabb på att göra sambanden? Och hur pass tillförlitlig är forskning som bygger på sannolikheter?

Och så ska det handla om myror som överträffar hundar – i alla fall när det gäller att sniffa sig till cancer.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Sara Sällström, Vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Globala klimatkorrespondent.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål -  ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu vill Livsmedelsverket drastiskt sänka gränsvärdet för PFAS-kemikalier, som har använts bland annat för sina vatten- och fettavstötande egenskaper - i allt från kläder och elektronik, till brandskum. Vi har vetat i över 20 år att PFAS-ämnena är giftiga. Varför har det tagit sån tid att göra något åt dem?

PFAS-kemikalierna börjar ta plats som en av de stora miljögiftskandalerna i historien, menar experter.

I podden hörs: Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck, Vetenskapsredaktionen, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och skribent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars.

Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om tre fall, samtliga som opererades med syntetiska luftstrupar på Karolinska Universitetssjukhuset och som sedan dog. Åtalspunkten är grov misshandel.

Den förste patienten var Andemariam Beyene, en 36-årig eritreansk forskare bosatt på Island, som hade cancer i strupen. Han opererades i juni 2011 och lyftes fram på presskonferenser där operationen beskrevs i positiva ordalag. Men han fick väldiga problem med sin plaststrupe och en mängd komplikationer. Han dog 2014.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsjournalisten Lena Nordlund som följde Macchiarini-skandalen när den briserade.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna.

I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Shanghai har restriktionerna lett till brist på livsmedel. Barn har separeras från sina föräldrar för att sättas i särskilda karantänsavdelningar där vuxna i skyddsdräkter tar hand om dem. Hur långt kan den kinesiska befolkningen pressas för att upprätthålla nolltoleransen?

Här hemma står folk inför att ta fjärde vaccinsprutan. Många undrar om värdet av att vaccinera sig ytterligare en gång, när de uppfattar smittan som mildare.

Samtidigt lär oss forskningen allt mer om hur viruset verkar. Men det finns etiska frågor när det gäller studier där man medvetet spruta in viruset i försökspersoner.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sverige radios vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter för Vetenskapsradion Hälsa, och Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter för Sveriges radio Klotet.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur långt kan generna manipuleras för att förbättra människans egenskaper och skydda oss mot sjukdomar? Och var ska vi själva sätta gränsen? Statens medicinsk-etiska råd har gjort en rapport som pekar på att vi måste ha tydliga regler för hur den här tekniken ska kunna användas, annars riskerar själva bilden av vad en människa är att rubbas.

I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kring första april är det många medier som brukar smyga in ett aprilskämt i sin rapportering, något som börjat kännas allt svårare att göra med tanke på beskyllningar om fejkade nyheter de senaste åren. Och inte minst nu under det propagandakrig som går hand i hand med Rysslands invasion av Ukraina. När Ukrainas President Volodymyr Zelensky kapitulerade i en så kallad Deep Fake-video som nyligen dök upp på nätet, kändes den potentiella skadligheten med den här tekniken påtaglig.

Det retoriska kriget som följer Ukrainakrisen handlar också om terrorbalansen i vapenanvändningen. Hotet om biologiska vapen ställer USA mot Ryssland, två länder som har en historia av att utveckla biologiska stridsmedel.

I podden hörs: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Annika Östman, medicinreporter, Ulla de Verdier, programledare för Odla med P1.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Temperatursänkningar i offentliga byggnader, sänkning av hastighet när vi kör, och kanske återuppliva kärnkraft som varit på väg att läggas ner. Nu haglar förslagen på hur beroendet av rysk energi ska brytas.

Energikriser har vi haft förut, och efter 70-talets oljekris rustade Sverige om på ett grundläggande sätt. Något som ledde till att vi jämförelsevis står bättre rustade i dagens kris än många andra länder. Det har också spelat roll för den svenska omställningen till hållbara energislag.

Rättelse: James Webb-teleskopet har kostat 10 miljarder dollar att utveckla. Inte kronor.

I podden hörs: Camilla Widebeck och Sara Sällström från vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent.

Poddledare
Gustaf Klarin

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dessutom om Ukrainakrigets fortsatta globala verkningar: Ryssland står för en stor del av världsmarknaden när det gäller kritiska metaller som vanadin och skandium. Och i Ukraina finns hälften av världens produktion av neon, bland annat en stor anläggning i Mariupol. Neonlasrar behövs för framställning av mikrochip. Det kan ställa till stora problem när lagret tar slut,  kanske redan i april.

I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Sällström och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen, SR. Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator.

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ukraina är ett land myllrande av biologisk mångfald och vidsträckta fält av bördig jordbruksmark, men har också stora lager av sällsynta jordartsmetaller. Nu hotas mångfalden och produktionen bromsas. Vad leder det till? 

I podden hörs Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Gustaf Klarin, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet.

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förberedande cyberattacker har pågått i flera år för att bereda väg för den ryska invasionen av Ukraina. På samma sätt har Vladimir Putin bearbetat sitt folk med en egen historieskrivning som ska stärka hans argument för att invadera ett grannland.

Putins syn på territorium och natur kan härledas till sovjetiska idéer om naturens värde i maktens tjänst. Naturförstörelse har följt hand i hand med den ryska historien. Kriget har också satt fokus på energifrågan, i Ryssland, Ukraina och Europa. När vi är så beroende av varandra – hur kan ett krig ens bli möjligt?

FN:s klimatpanel släppte samtidigt sin stora rapport om konsekvenserna av klimatförändringen och vikten av att agera snabbt med anpassningar och bevarande av mångfalden av liv på planeten.

I podden hörs: Camilla Widebeck och Björn Gunér från Vetenskapsredaktionen, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent.

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se