Gräns

Så ska svenska arméns stridsfordon rustas för framtidens krig

Tue, 12 May 2026 04:00:00 GMT

Stridsfordon 90 överraskar gång på gång med att vara bättre än man trott. Men i framtiden behöver den 40 år gamla maskinen ytterligare ett ess i rockärmen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av 80-talet behövde svenska armén en ny typ av fordon för att kunna strida i väglöst land i norra Sverige där det antingen är meterdjup snö eller bottenlös myrmark.

Man satte därför ihop en grupp som dammsög marknaden efter lämpliga fordon och testkörde dem både sommar och vinter i Arvidsjaur. Många märken kände sig kallade men ingen klarade kraven. Förutom ett.

– Framkomlighetsmässigt var det ingenting som slog stridsfordon 90, säger Nils-Arvid Andersson, som arbetade i projektet redan på 80-talet.

Stridsfordon 90, eller CV90 (combat vehicle 90) som den kallas internationellt togs fram av Örnsköldsviksföretaget Hägglunds och Söner. Efter flera år av tester och utveckling rullade det första stridsfordon 90 ut på svenska förband 1994.

Nya breddgrader

Men redan tio år senare kom stridsfordon 90 att testats i helt andra miljöer än vad den är byggd för. 2004 skickades stridsfordon 90 till Liberia. Det fanns en del tveksamheter om den vagnen skulle funka djungeln och den höga luftfuktigheten, men det funkade bättre än man tänkte. Och några år senare prövades den i Afghanistan med samma resultat.

– Vi har väl egentligen lärt oss eller fått ett kvitto på att systemet fungerar också ypperligt utanför Sveriges gränser, på de breddgraderna som både Liberia och Afghanistan innebär, säger Magnus Swadding, på Markstridsskolan i Skövde.

Idag utgör stridsfordon 90 ryggraden inom svenska armén från norr till söder. Men den har inte slutat att överraska. Sverige skänkte 2023 femtio av sina cirka femhundra vagnar till Ukraina. Och de har återkommande hyllats. Och det är framförallt en sak som soldaterna uppskattar.

- Ja, de vagnarna som vi har skänkt, de har ett väldigt bra skydd. Det är till och med bättre än vad vi trodde att det var, säger Peter Öhman, projektledare för stridsfordon 90 på Försvarets materielverk, FMV.

Hotet från drönare

CV90 har genom åren utvecklats och det finns idag flera modeller och varianter. Totalt har den sålts i runt tvåtusen exemplar till omkring tio länder och ytterligare flera hundra är beställda. Men frågan är hur framtiden ser ut för en vapenplattform som snart har 40 år på nacken. Till exempel ser man i Ukraina att drönarna gjort att vagnen inte kan användas som det är tänkt.

– Det jag blev mest förvånad över var att man skjuter indirekt eld med CV90. Man skjuter mot ett mål på sju kilometer, säger Nils-Arvid Andersson, arméstaben.

Och ett annat tecken i tiden är att Estland som för ett år sedan gick ut med att de ville köpa CV90 nu hoppar av affären. Anledningen; man vill hellre lägga pengar på sitt drönarförsvar.

Men Sverige och fler länder tror ändå på att stridsfordon 90 kommer kunna göra nytta på slagfältet, även i framtiden. För även om grundkonstruktionen är gammal så är den senaste modellen fylld med helt ny teknik och olika typer av sensorer som ska kunna upptäcka hot mycket snabbare. Men det viktigaste, den är också utvecklad för att kunna uppdateras med helt ny teknik som ännu inte finns, t.ex. AI.

– Så det tror jag är en ganska kraftfull utvecklingspotential för de nya fordonen vi skaffar nu, säger Peter Öhman, FMV.

TEXT: Josefine Owetz

MEDVERKANDE

Peter Öhman, projektledare stridsfordon på Försvarets materielverk.
Nils-Arvid Andersson, Arméstaben, har tidigare arbetat med stridsfordon 90 på Försvarets materielverk i 30 år.
Magnus Swadding, kompetensföreträdare stridsfordon 90 på Markstridsskolan.
Programledare: Claes Aronsson och Josefine Owetz
Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: SVT Nyheter, Ekot, Twitter/X, YouTube.

Så kan ryska vapen hamna hos svenska gängen

Mon, 27 Apr 2026 04:00:00 GMT

Det finns en stark oro för att vapen som används i kriget i Ukraina ska hamna hos kriminella i Sverige och andra länder när striderna upphör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det strömmar fortfarande in vapen till Sverige från forna Jugoslavien trots att det gått 25-30 år sedan de slutade strida där. Under året har det gjorts rekordbeslag av handgranater i Sverige till exempel. De här vapnen används av de kriminella gängen. Nu när det pågår ett nytt krig i Europa finns det en risk att vapen kommer smugglas från Ukraina på liknande sätt i framtiden. Särskilt de vapen som inte finns registrerade.

– Jag vet ju att inledningsvis av den fullskaliga invasionen så bildades det ju en massa milisgrupper och dessa milisgrupper utrustades ganska snabbt för att kunna försvara sin stad eller sitt område, säger major Roger Djupsjö som arbetar med de svenska leveranserna av vapen till Ukraina.

Ryska vapen

Det är inte bara vapnen som västvärlden sänt till Ukraina som riskerar att hamna i fel händer. Det finns andra vapen som ligger ännu mer i farozonen. Ta till exempel alla hundratusentals vapen som ryska soldater blivit av med när de dödats. Många av de här vapnen har hamnat hos nya ägare och är ofta inte registrerade någonstans.

– Det är de vapnen som är den stora utmaningen, säger Magnus Jacobson Silverryd som är senior expert på Folke Bernadotteakademin.

Det har hänt många gånger förr

Krigen i forna Jugoslavien är bara ett i raden av skräckexempel på hur det kan gå om vapen får flöda fritt i samhället utan att staten har någon kontroll. Gemensamt för de flesta fallen där det gått riktigt illa är att västvärlden först pumpat in en massa vapen i en stat som sedan har kollapsat. Irak, Afghanistan och Libyen är tre exempel. Även Ukraina har en historik av vapensmuggling efter Sovjetunionens fall då korruptionen var utbredd och det fanns gott om vapen kvar från den röda armén, men det finns en del som talar för att historien inte ska upprepa sig. Ukraina är en fungerande stat till skillnad från de länder som tidigare haft problem med vapenspridning.

– Ukraina har inte kollapsat. Det finns mycket som Ukraina fortfarande kan göra själv, säger Pieter Wezeman som är senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Arbetet är redan igång

Det pågår en massa projekt både internt i Ukraina för att förhindra att det blir som efter krigen i Jugoslavien. Många organisationer i Europa har tänkt på den här frågan från det att västvärlden började skicka vapen till Ukraina.

– Så det här finns med på dagordningen på varenda möte där vi pratar vapen, säger Jesper Liedholm som är analytiker på Tullverket.

Det pågår ett omfattande arbete i Ukraina med att på olika sätt få ordning på vapen-registrering och -lagstiftning och att få bukt med korruptionen. Om eller när kriget tar slut blir det viktigaste att skapa en trygghet i Ukraina så att människor vågar lita på att de klarar sig utan vapen.

– En afrikansk kollega sa till mig för någon månad sedan att det gäller att avväpna människors sinnen. Där det finns ett behov av att skaffa sig ett vapen kommer folk att försöka hitta ett sådant, säger Magnus Jacobson Silverryd på Folke Bernadotteakademin.

Claes Aronsson
claes.aronsson@sverigesradio.se

Medverkande:

Major Roger Djupsjö, lärare Försvarshögskolan

Magnus Jacobson Silverryd, senior expert Folke Bernadotteakademin

Jesper Liedholm, analytiker Tullverket
Pieter Wezeman, senior forskare Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Claes Aronsson, programledare

Sylvia Dahlén, programledare

Kalle Glas, producent

Ljudkällor: SR, Netflix, Tucker Carlson Network, France24, TV4, Forbes

Så funkar den svenska oljereserven

Fri, 17 Apr 2026 16:00:00 GMT

När robotarna viner i Mellanöstern blir det tydligt vilken maktfaktor det är att kontrollera oljan. Och Sverige tvingas göra den största tappningen av olja någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oroligheterna i Iran gör att det så viktiga Hormuzsundet blir en bricka i spelet, där en femtedel av av all olja och gas passerar. Nu har sundet varit stängt i snart två månader vilket påverkat priset på olja markant, som i förlängningen kan påverka världsekonomin.

För att försöka mildra det skenande oljepriset har Internationella Energirådet nu öppnat upp reserverna och låter olja flöda ut på marknaden.

Det här kallas för lageravtappning och det har gjorts fem gånger tidigare, men den här gången sticker ändå ut.

– IEA gick ut med att man ville göra en större lagertappning, den största som har gjorts genom historien. Man vill lagertappa 400 miljoner fat av de 1,8 miljarderna, säger David Sällh som arbetar med beredskapsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige.

Beredskapsoljelagret, som är gemensamt för de 32 medlemsländerna, är en följd av 1970-talens oljekriser då ransoneringar tvingades göras och varmvattnet stängdes tidvis av.

Idag är vi inte lika beroende av olja från Mellanöstern eftersom vi mestadels köper olja från Nordsjön, och våra hus värms upp med annat än olja. Det i kombination med oljereserven gör att vi har bättre förutsättningar vid denna oljekris.

Men vissa drivmedel börjar det bli ont om, som till exempel flygplansbränsle och diesel.

– Det vi har identifierat är att flygfotogenet, det vanligaste flygbränslet, kan man säga, är det som är störst risk för brist i nuläget. Det beror dels på att vi har en relativt liten flygfotogenproduktion i Sverige och i EU, sett till vår totala användning, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten.

Men om situationen i Mellanöstern skulle eskalera kan de åtgärder vi byggt upp ändå visa sig otillräckliga.

– Att man börjar återigen bomba olika typer av anläggningar, det är det absolut värsta. Och att man börjar sikta in sig på de här olika fartygen som ligger där. För då tappar vi ytterligare fartygskapacitet, vi tappar produktionskapacitet och det kommer ta lång tid att läka globalt, säger David Sällh.

TEXT: Sylvia Dahlén

MEDVERKANDE:

Rebecka Bergholtz, analytiker på avdelningen för energiberedskap på Energimyndigheten.

David Sällh, ansvarig för trygghetsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige.

Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare.

Kalle Glas, producent.

Svensken som räddat hundratals liv i Ukraina

Mon, 13 Apr 2026 04:00:00 GMT

Alexander Lindström arbetade 1.5 halvt år som sjukvårdare i Ukrainas armé. Han konstaterar att svensk sjukvård inte är redo för kriget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnar Alexander Lindström Sverige och den officersutbildning han påbörjat. Han tar i stället anställning som frivillig sjukvårdare och ska under sina 1,5 år i landet ha vårdat över 300 soldater vid fronten.

– Jag har ju övat hela mitt vuxna liv nästan – på att försvara Sverige, försvara demokratin. Att under en blågul flagg strida mot ett ryskt försök att begränsa demokratin. Det är det jag är i Försvarsmakten för att göra. Det är inget jobb där man tjänar pengar, det är inte jättebra framtidsutsikter, men jag tror på det – och det var det jag såg hända i Ukraina, säger Alexander Lindström om varför han sökte sig dit.

Under sin tid där hann han arbeta både under offensiverna i Charkiv och Zaporizjzja, men också vid striderna i Bachmut – ett slag som beskrivits som det blodigaste sedan andra världskriget.

– Det var så mycket drönare, det var så mycket artilleri och det var ständiga ryska angrepp till fots. Det var otroligt svårt, för rörligheten begränsades så mycket att skadade blev kvar väldigt länge på skadeplatser, säger han.

Att vårda skadade i fält är alltid utmanande, och det blev inte lättare av den ständiga bristen på sjukvårdsmaterial. Alexanders sjukvårdsenhet, som bestod av fyra personer, stödde en bataljon med runt tusen stridande soldater. Under den ukrainska motoffensiven i Zaporizjzja hade de sju doser smärtstillande läkemedel i sina förråd. Att behöva vårda sårade soldater utan smärtlindring är otrevliga minnen i dag. Han minns särskilt ett fall där en soldat skadats i låret.

– Man kunde få ner tre knytnävar i hans lårmuskel, och där satt jag och funderade: Har vi råd att ge honom en dos smärtlindring? Ja, en dos kan vi acceptera. Men hans smärta och lidandet som han fick gå igenom – bara för att vi inte hade rätt resurser – det är sådant man kommer ihåg, när det inte riktigt gick som det skulle, säger han.

Men utöver att ge vård under knappa och spartanska förhållanden var Alexander och hans sjukvårdskollegor ständigt utsatta för ryska attacker. Trots att det strider mot krigets lagar såg Ryssland dem som prioriterade mål.

– Det är för att det har en väldigt stor effekt på förbanden som slåss. En skyttesoldat kan ta väldigt stora risker om han har förtroende för sin organisation. Men sekunden han vet att kedjan bakåt är bruten – den dagen han hör att förbandsplatsen inte finns längre, eller att sjukvårdstransporten har sprängts – då börjar han tveka. När någon då säger åt honom att storma, att gå framåt och ta en otrolig risk, då tänker han efter för första gången. Då kanske han inte tar det steget, eller så gör han det mindre entusiastiskt. Därför var vi prioriterade mål. Det drog ner stridsmoralen på vår sida när vi förlorade sjukvårdare.

Att Ryssland så flagrant bryter mot krigets lagar innebär att Sverige måste tänka om kring hur man vårdar skadade i krig.

– Förut har vi i Sverige övat på att ställa upp sjukvården på en stor öppen äng, med ett stort rött kors på uppblåsbara tält. Jättebra, så att fienden inte råkar skjuta på oss. Men nu vill fienden skjuta på oss. Då måste man göra helt tvärtom. Man måste gömma sig, man måste gräva ner sig. Man kan inte samla skadade på en plats – för då kommer de att skjuta, bara för att slå ut dig, säger Alexander.

TEXT: Kalle Glas

Så värvas spioner för att komma åt Sveriges hemligheter

Mon, 06 Apr 2026 04:00:00 GMT

Därför är vissa människor lättare att värva som spioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det pågår en ständig kamp mellan underrättelsetjänster att värva spioner och komma åt motståndarens hemligheter, och sen kriget i Ukraina bröt ut har det behovet ökat.

Men hur värvas en agent? Finns det särskilda personlighetsdrag en underrättelseofficer letar efter i jakten på spioner? Och vad är egentligen skillnaden mellan en spion, agent och underrättelseofficer?

Gräns kör live på poddfest om spioner.

Medverkande:

Carolina Angelis, Säkerhetsexpert och före detta underrättelseofficer på MUST och FRA.
Elina Elveborg Lindskog, Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Anna Lioufas. Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén
Producent: Kalle Glas

Så överrumplade ukrainska förband ryssarna vid fronten

Mon, 30 Mar 2026 04:00:00 GMT

Ukraina har gått på offensiven, men omvärldsläget med krig i Iran och bråkiga EU-länder riskerar att kasta grus i den Ukrainas krigsmaskineriet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta som följer kriget i Ukraina har väntat på en rysk våroffensiv, men i stället är det Ukraina som har tagit initiativet. I slutet av januari gick de till motanfall och lyckades bryta igenom de ryska ställningarna på flera frontavsnitt. Det är första gången på två och ett halvt år som Ukraina tar mer terräng än de förlorar.

– Till exempel har man lyckats ta sig in i de här så kallade dödszonerna, alltså de områdena längs fronten som helt domineras av drönare och där det nästan är omöjligt för trupp eller fordon att ta sig in i eller förflytta sig, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.

En förklaring till framgångarna är att Elon Musk har beslutat att stänga ner sitt satellitsystem Starlink på den ryska sidan. Ryssarna kan helt enkelt inte i samma utsträckning se vad som händer ute på slagfältet när de inte har någon internetuppkoppling. Det har Ukraina utnyttjat.

– Det systemet gör att man kan agera mycket snabbare än vad motståndaren kan. Det är det som ger framgång på slagfältet, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Iran–kriget hotar framgångarna

Men det finns mörka moln på himlen för Ukraina. USA:s och Israels attack mot Iran har lett till åtminstone två positiva saker för Ryssland. Det första är att priset på olja har skjutit i höjden. Det innebär att den ryska statskassan varje dag ökar med över en miljard kronor.

Ett annat stort problem till följd av kriget i Iran är att det riskerar att bli brist på luftvärnsrobotar när USA, Israel och gulfstaterna ska skydda sig mot iranska motattacker. Och det här är vapen som Ukraina desperat behöver.

– Det kommer att bli ett stort problem de kommande månaderna, alltså Ukrainas förmåga att skjuta ner kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar, eftersom det produceras väldigt få avancerade luftvärnsrobotar. Så det är också en stor vinst för Moskva, säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE:

Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan
Johan Huovinen, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan
Lubna El-Shanti, Ukraina korrespondent för Sveriges Radio.
Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén
Producent: Kalle Glas
Tekniker: Mats Jonsson

Sverige kunde hamnat i strid på Grönland mot USA

Fri, 20 Mar 2026 16:30:00 GMT

När Sverige skickade militär till Grönland tonades anledningen ner, men den Svenska närvaron kan varit för att skydda mot ett amerikanskt angrepp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av januari och USA har precis attackerat Venezuela, presidenten avsätts. När Donald Trump väljer att prata om Grönland dagen efter attacken bedöms läget vara superfarligt, säger en källa inom danska säkerhetstjänst till Danmarks Radio.

Senare under januari skickar Danmark och flera andra länder personal från Försvarsmakten till Grönland.

Danmarks Radio har pratat med en rad centralt placerade källor från flera länder som uppger att danska soldater gjorde sig redo för strid mot USA. Även Sverige skickade skickade militär personal till Grönland i januari, som beskrev det som förberedelser inför en övning. Men i själva verket kan det varit det för att skydda ön mot ett amerikanskt angrepp.

– De är verkligen uppseendeväckande, måste man säga. Danmark känner sig så. så hotat av ett amerikanskt angrepp så [00:30] att man förbereder sig för väpnat motstånd mot ett sådant. Det är ingenting som någon hade trott på innan den nuvarande Trumpadministrationens tillträde, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi.

Danmarks Radio beskriver hur danska soldater tillsammans med militärer från Sverige och flera andra Natoländer gjorde sig redo för strid mot allierade USA.

– Det är det som blodpåsarna berättar. Men man hade också med sig sprängmedel för att kunna sabotera flygfält och göra dem obrukbara för amerikanare.

De nya uppgifterna från DR förstärker bilden av att Grönlandskrisen är det värsta som Nato varit med om.

– En framstående dansk Nato -forskare och krigsvetare beskrev läget som att Nato ligger på intensiven.

MEDVERKANDE:

Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi.

Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare.

Kalle Glas, producent.

Därför har Sverige börjat pressa Putins skuggflotta

Fri, 13 Mar 2026 12:00:00 GMT

De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands.

– Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.

Klirr i kassan för Ryssland

I dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina.

– Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker.

Hårdare tag mot skuggflottan

Skuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan.

– Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut.

Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter.

Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns.

UPPDATERING: I en tidigare version lät det som att om Sverige införde regler för dubbelskrov så skulle man kunna förbjuda gamla fartyg att verka i Östersjön. Vi har nu förtydligat det partiet. Det som syftades på är att om Sverige och andra länder införde liknade regler som regeln om dubbelskrov, så skulle det få stor effekt.

Claes Aronsson
claes.aronsson@sr.se

Ljudkällor: SR, SVT

Medverkande:

Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm
Linus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut
Lena Lindgren Schelin, Generaldirektör Kustbevakningen
Kalle Isaksson, Vakthavande befäl på Kustbevakningen
Claes Aronsson, Programledare
Sylvia Dahlén, Programledare
Kalle Glas, Producent

Så hotas Sverige av Rysslands kemiska vapen

Mon, 02 Mar 2026 05:00:00 GMT

Kemiska vapen är förbjudna trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater.

– Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS.

Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor.

– Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin.

Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat.

Dödliga stridsgaser

Det finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas.

– Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina.

Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om.

– Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin.

Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar.

– Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum.

Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik.

Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997.

– Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist.

Sverige rustar

Det finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats.

– Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI.

Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Idag finns tillverkning av skyddsmasker i bland annat Kristianstad och Ystad.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker.

Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump.

– Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den.

Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med större sannolikhet kommer att stå.

Därför kommer prioriterade mål i Sverige vara transportinfrastruktur. Och då är kemiska vapen effektiva.

– Om någon går och sprejar med en parfymflaska som innehåller något supergiftigt är det ett hot man inte vet omfattningen av i första läget. Resurserna som kopplas på kan bli väldigt dyra för samhället. Återigen: det finns en krigsekonomi bakom också, säger Per-Anders Enquist vid Totalförsvarets skyddscentrum

TEXT: Kalle Glas

Medverkande:

Per-Anders Enquist, kemiskt expert vid Totalförsvarets skyddscentrum
Rikard Norlin, kemi expert vid Totalförsvarets Forskningsinstitut
Peter Bennesved, idéhistoriker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut
”Christer”, Svensk frivilligsoldat i Ukraina
Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén
Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: SR, SVT

Därför behöver den svenska marinen större fartyg

Mon, 16 Feb 2026 05:00:00 GMT

Många trodde tiden med stora krigsfartyg på Östersjön var över - men svenska marinen nya uppdrag innebär att fregatterna behöver göra comeback.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har bestämt sig för att köpa fyra fregatter – en fartygstyp som är cirka 40–50 meter längre än marinens största fartyg i dag. Förklaringen är marinens nya uppdrag inom Nato-samarbetet.

– Med ett större fartyg, en större besättning och större bränsletankar går det att hålla sig till sjöss betydligt längre och över större ytor, säger kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef.

Historiskt har marinens roll i det svenska försvaret framför allt handlat om att möta en invasionsflotta längre ut till havs. Taktiken kallades ”hindra–möta–slå” och var tänkt att ge armén tid att mobilisera. Att ligga ute länge på Östersjön eller kunna operera på större hav var inte prioriterat. Men det är det nu. Med Sveriges inträde i Nato har fokus i högre grad hamnat på att skydda transporter.

– Vi ska se till att både armén kommer dit den ska för sin strid, men också att skydda sjötrafiken så att de civila samhällena i Baltikum och Finland kan överleva, säger marinchefen Johan Norlén.

Den flotta Sverige har i dag är inte anpassad för det nya uppdraget. Förutom att beställa nya fregatter ska flottans fem korvetter uppgraderas med bättre luftförsvar. Men det innebär att flottans förmåga kommer att vara sämre under en period.

– I vissa fall diskuterar vi detta med våra allierade och ser om vi kan få stöd och stöttning av dem vid de tillfällen när vi kanske har lägre tillgänglighet, säger Norlén.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE:

Konteramiral Johan Norlén, Sveriges marinchef.
Kommendör Marko Petkovic, marinens operationschef.
Viceamiral, Jan Törnqvist, pensioner och tidigare marinchef.
Programledare: Claes Aronsson och Josefine Owetz
Tekniker: Mats Jonsson
Producent: Kalle Glas

LJUDKÄLLOR:

SVT, SR, FM

Nya terrorister har dykt upp på Säkerhetspolisens radar

Tue, 10 Feb 2026 07:30:00 GMT

Senaste 10 åren har terrorister i Sverige bytt skepnad. Borta är de ideologiskt drivna våldsverkarna och istället ser Säpo allt yngre gärningsmän.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Personer som är beredda att begå terroristhandlingar blir allt yngre.

Och kriminella gäng har överträffat terrororganisationer som IS i rekryteringen. Detta enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, som i dag släpper sin helårsbedömning.
”Pengarna är kanske viktigare för att få status eller legitimitet. Att det är här och nu som gäller, de snabba kolhydraterna, snarare än livet efter detta och vad man ska göra för att komma till himlen”, säger Ahn-Za Hagström på NCT.
Text: Sylvia Dahlén
Medverkande:
AHN-ZA Hagström är chef på Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning.
Fredrik Hallström är operativ chef för Säkerhetspolisen.
Marco Nilsson är professor i Globala Studier vid Högskolan i Jönköping
Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén
Producent: Kalle Glas

Så kan Kanada trotsa Trump genom att köpa JAS Gripen

Mon, 02 Feb 2026 05:00:00 GMT

Det pågår en duell mellan Sverige och USA om att få sälja stridsflygplan till Kanada. Det självklara valet borde vara USA men inte längre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter en flera år lång process bestämde Kanada 2022 att landets nya stridsflygplan skulle bli amerikanska F‑35 från tillverkaren Lockheed Martin. På förlorarsidan stod svenska Saab med sitt JAS Gripen, som gick miste om en affär värd runt 250 miljarder kronor.

Sedan dess har Trump inlett ett handelskrig mot grannen i norr med höga importtullar, vilket slår hårt mot den kanadensiska ekonomin som är tätt sammanflätad med den amerikanska.

– Det är tre fjärdedelar av Kanadas export som går till den amerikanska marknaden, säger Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet.

Trump har också en fientlig ton mot Kanada och har antytt att grannlandet borde ingå i USA om de vill slippa tullarna. Ett av motdragen från Kanada blev därför att göra en översyn av det tidigare beslutet att köpa amerikanska stridsflygplan. Det här har öppnat upp för Saabs JAS Gripen‑E.

– Saabs nackdel har blivit en enorm fördel. Nu utvärderar länder sin försvarsmateriel baserat på hur bra respektive produkt är, och dessutom är det en fantastisk fördel att vara ett land som Sverige, som är pålitligt och aldrig skulle göra ett annat land förnär, säger Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council där hon bland annat följer svensk vapenexport.

Kill switch

Men det handlar inte bara om politik. Det finns en oro i flera länder som köpt F‑35‑plan att USA i framtiden kan göra deras stridsflygsflotta i princip obrukbar. Det har till och med talats om att det finns en inprogrammerad avstängningsknapp i F‑35 som USA kan använda mot länder som trilskas. Men riktigt så illa verkar det inte vara.

– The problem of having something like a kill switch that's remotely operated is that it creates a very big attack surface for a cyber attack… what if an adversary gets access to the kill switch? So I think that's a major objection to the idea that such a thing exists, säger Bill Sweetman, amerikansk analytiker med fokus på stridsflyg.

Men det finns andra sätt USA kan göra F‑35 i princip obrukbara. Bill Sweetman

– The critical software that allows the aircraft to identify threats and develop tactics and navigate accordingly, that critical software is only updated in a lab in Florida that is under US control.

Det här beroendet har alltid funnits och oroat länder som köpt F‑35. Men det har ändå accepterats. Fast oron för Trump och vad som händer efter honom gör att allt fler röster nu hörs om att välja andra plan.

Skulle Kanada riva kontraktet med Lockheed Martin och i stället välja Gripen kommer det beslutet att sända chockvågor över världen.

– När man köper ett stridsflyg är det på riktigt ett strategiskt val som har återverkningar decennier efteråt. Det skulle verkligen vara ett blytungt strategiskt val och en stor kursändring som Kanada skulle göra i så fall, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Gripen-E vs F-35

JAS Gripens fördel är att beroendet av USA minskar. Men F‑35‑förespråkarna säger att det är värt att behålla beroendet eftersom Gripen är ett sämre plan.

Och nyligen fick de vatten på sin kvarn. I november publicerades en hemlig rapport som läckt till media, och den visade att F‑35 sopade mattan med Gripen när det kanadensiska flygvapnet utvärderade planen 2021.

Men när experter i sin tur granskar rapporten ser den märklig ut.

– Med risk för att framstå som en dålig förlorare från svensk sida, så var det ett lite mystiskt testresultat, säger Andreas Hörnedal på FOI.

En sak som stack ut var att Gripen‑E fick låga poäng när det gäller förmågan att uppdateras med ny mjukvara över tid och att man inte är bunden till Saabs egenutvecklade programvara.

– Gripen‑E:s största fördel är just att den är förberedd för att kunna göra uppgraderingar enkelt. F‑35 är gjord för att kunna uppgraderas också, men det man har sett hittills är att uppgraderingar i regel blir ganska dyra, säger Hörnedal.

En annan märklig sak med rapporten är att den över huvud taget blev offentlig, i och med att den är topphemlig.

– It was a deliberate move to sabotage any plan to acquire the Gripen. I think there's no other way to put it, säger Bill Sweetman.

Saabs chanser

F‑35‑förespråkarna är beredda att ta till oschyssta metoder. Men Sverige lägger sig inte heller platt.

I höstas reste en stor delegation med kungen i spetsen till Kanada och besökte bland annat den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardiers fabrik. Och vice statsminister Ebba Busch (KD) lyfte i tv fram Gripens alla fördelar, men också alla jobb det skulle skapa i Kanada.

Det här oblyga sättet att marknadsföra vapen utomlands är helt nytt, menar Elisabeth Braw vid tankesmedjan Atlantic Council:

– Det har skett ett, tycker jag, väldigt märkbart skifte inom Sveriges tillvägagångssätt.

Om det funkar återstår att se. Ännu pågår inga formella förhandlingar mellan Kanada och Saab, men kanadensiska myndigheter har bett Saab svara på en del frågor. Och vid sidan av F‑35 verkar det inte finnas något annat alternativ än Saabs.

– I Kanada talas det idag mer om JAS Gripen än under större delen av 2010‑talet, och Gripen nämns som det mest realistiska europeiska alternativet. Det är bra nyheter för Sverige, skulle jag säga, säger professor Christophe Premat vid Centrum för Kanadastudier på Stockholms universitet.

TEXT: KALLE GLAS

Medverkande

Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council
Bill Sweetman, analytiker med fokus på stridsflyg
Christophe Premat, professor och föreståndare på Centrum för Kanadastudier vid Stockholms Universitet
Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitut
Claes Aronsson och Sylvia Dahlén, programledare
Kalle Glas, producent
Ljudkällor: CBC, CTV, CNBC, CNN

Därför är vi dåliga på att prata om försvaret

Mon, 19 Jan 2026 05:00:00 GMT

Militära säkerhetsfrågor dominerar idag den allmänna debatten, samtidigt är det få utanför Försvarsmakten som förstår det militära språket fullt ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad betyder egentligen, brigad, artilleripjäs och operation ostbåge? När militärer pratar kan det antingen vara jättetydligt med vad som menas – men lika ofta kan det vara rena grekiskan. Och om allmänheten inte förstår vad militärer säger så är det ett problem när försvarsfrågor tar en allt större plats i våra liv.
– Vi har ju varit väldigt, väldigt, väldigt dåliga på att kommunicera och ha den här folkförankringen i synnerhet efter att vi gjorde den här pausen på värnplikten, säger Joakim Paasikivi som kanske är den expert som hörs mest i olika försvars frågor.
Det militära språket måste vara rakt och tydligt - en order får inte missförstås. Men det har också gjort språket exkluderande.
– I möjligaste mån när vi skriver våra texter ska de vara begripligt. Sen kommer vi till en gräns när vissa begrepp inte går att översätta till något annat. Det går till exempel inte att ersätta ordet brigad med jättestor byggkloss av människor. För det blir bara infantilt, säger Arméns kommunikationschef Dag Enander.
Uppdatering: Vi sa felaktigt att staten bekostar hemtjänst och förskola, rätt är kommunerna.
Medverkar
Dag Enander, arméns kommunikationschef
Joakim Paasikivi, flitigt förekommande expert i medier
David Carlqvist, reservofficer och tidigare journalist på Sveriges Radio
Programledare Josefine Owetz och Claes Aronsson
Producent Kalle Glas

Spelet bakom beslutet att skicka svensk militär till Grönland

Thu, 15 Jan 2026 16:00:00 GMT

Sverige skickar militärer till Grönland - men frågan är vilket land som det största hotet kommer från.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige och åtminstone ytterligare sex Natoländer ska hjälpa Danmark att planera för en stor serie av övningar på Grönland som ska hållas i år - Operation Arctic Endurance. Under en middag i Sälen höll statsministern och överbefälhavaren ett hastigt möte.
Än så länge verkar det här inte vara tillräckligt för att Trump-administrationen ska dra tillbaka hotet om att ta över Grönland.
För att lugna den amerikanska presidenten kan det det behövas ett ännu större engagemang från Sverige och andra Natoländer för att stärka säkerheten i hela Arktisområdet. ”Exakt vilka förband vi skulle kunna delta med kan inte jag svara på just nu idag. Men vi har ju både flyg och marin och markförband som kan delta”, säger chefen för operationsledningen på Försvarsmakten Ewa Skoog Haslum.
Medverkande
Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning

Niklas Granholm, Forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut
Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén
Producent Kalle Glas
Ljudkällor. SVT, SR, Bloomberg, Riksdagen

Så förbereder sig Sverige för ett kärnvapenanfall

Tue, 06 Jan 2026 05:00:00 GMT

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.

Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.

– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.

Ryska kärnvapentester

Ryssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.

Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.

– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.

Kinas kärnvapen ökar

Att Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.

– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.

En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.

I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.

– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.

Brutna kärnvapenavtal

Under 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.

Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.

– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.

TEXT: Kalle Glas

Medverkande:

Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut
Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion.
Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan.
Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén
Producent: Kalle Glas
Research och manus: Jimmy Halvarsson

Därför ska det civila försvaret tänka krig - inte kris

Tue, 23 Dec 2025 05:00:00 GMT

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar.

Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB.

– Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris.

Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen.

– Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell.

Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet.

– Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig.

Text: Kalle Glas

Medverkande:

Mikael Frisell, Generaldirektör på MSB

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Kalle Glas

Det talar för en lösning i Ukraina 2026

Mon, 29 Dec 2025 05:00:00 GMT

Krig tar slut och det finns saker som talar för att det ryska anfallskriget mot Ukraina kan nå sitt slut under 2026, men då behövs en förändring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredsförhandlingarna går till viss del framåt men det behöver inte vara detsamma som att vara nära. För det finns en det finns en mycket svår fråga kvar att lösa.
Mellanårsvalet i USA 2026 kan dessutom starkt påverka den amerikanska utrikespolitiken och relationen med Europa och Ukraina.
Allt är inte mörkt, det finns ljusglimtar inför det nya året för Ukraina och Europa.

Medverkande

Fredrik Wesslau, forskare vid Utrikespolitiska institutet
Joakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling
Claes Aronsson, Programledare
Sylvia Dahlén, Programledare
Ljudkällor: Sveriges Radio, Firstpost, GB News, C-SPAN, SVT

Bråk i agent-Sverige om ny underrättelsetjänst

Tue, 09 Dec 2025 05:00:00 GMT

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.
Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.
”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef.
Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.
”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.
Text: Kalle Glas
MEDVERKANDE
Stefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012
Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.
Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.
Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.
Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

Slaktargeneralen från Sovjet som leder Ukrainas försvar

Tue, 25 Nov 2025 05:00:00 GMT

Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ukrainska ruinstäder som Bakhmut och Pokrovsk har blivit symboler för ett sovjetiskt arv som lever kvar inom den Ukrainska armén. Istället för reträtt biter försvararna sig fast trots att det kostar Ukrainska soldaters liv. Soldaterna har därför gett sin högsta general öknamnet Slaktaren.
Många vill istället att nya, yngre befäl som inte är fostrade i en sovjetiskt krigskonst tar över befälet i Ukraina, men än så länge är det den gamla skolan med general Oleksandr Syrskyj vid rodret som styr.
– Så länge den generationen fortfarande finns företrädd i de väpnade styrkorna så kommer den att finnas kvar, säger Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet.

Medverkande:

Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent Sveriges Radio

Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet

Piotr Wawrzeniuk, lektor i militärhistoria på Försvarshögskolan

Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: SR, SVT, TV4, United 24, AP, Sky News, Frank Bry, Baku TV, ITN

Så bevakar journalister spänningarna på Nordkalotten

Mon, 17 Nov 2025 18:00:00 GMT

Sveriges försvar börjar numera utanför lands gränsen och samarbete med andra Natoländer. Det samma gäller för journalister som bevakar frågan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett panelsamtal vid Luleå media week var Gräns-programledare Claes Aronsson inbjuden att prata om hur bra journalister egentligen bevakar försvarsfrågor i allmänhet och försvarsfrågor på Nordkalotten i synnerhet.
I panelen ingick även journalister från Norrbotten, Finland och Norge som alla märker av att spänningarna ökar i just deras bevakningsområde.

Så hotas Sverige om ingen vill göra motstånd

Tue, 11 Nov 2025 18:00:00 GMT

Sveriges försvar står och faller med sin befolknings vilja att slåss, och försvarsviljan är låg i delar av den svenska befolkningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När man frågar svenska folket om de tycker landet borde göra motstånd vid en attack svara nästan 80 procent ja, men om man sedan frågar om man vill vara med i den kampen svarar många nej.
Det är främst kvinnor och yngre personer som uppvisar lägre försvarsvilja, men någon riktigt bra förklaring finns inte - och i vid en attack är låg försvarsvilja ett stort problem menar vissa.

– För ett land blir det naturligtvis ett bekymmer om tillräckligt många blir freeriders som överlåter ansvaret till andra och nånstans finns det en brytpunkt när det inte fungerar, säger Peder Hyllengren forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Medverkande:

Peder Hyllengren, Forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar
Johan Wenneström, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan och författare till boken ”Sveriges sak är vår” om den svenska Stay Behind-rörelsen
Tom Lillkrona, Hemvärnsoldat
Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén
Producent Kalle Glas

Ljudkällor: MSNBC, SVT, Aftonbladet, Netflix

Text: Kalle Glas

Så ska Sverige strida mot Ryssland norr om polcirkeln

Tue, 28 Oct 2025 05:00:00 GMT

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.
Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.
– Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.
Medverkande
Magnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan
Johan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregemente
Robin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk Intelligence
Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén
Producent: Kalle Glas
Ljudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

Så bra är Sveriges nya stridsflygplan

Mon, 20 Oct 2025 18:00:00 GMT

Idag fick Försvarsmakten det första av de 60 beställda stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen E.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2013 beställde Försvarsmakten 60 stycken Jas 39 Gripen. Trots att det liknar det äldre Gripen C beskrivs det här som ett helt nytt plan.
– Under skalet så är det mer eller mindre ett helt nytt flygplan, säger Fredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på försvarets flygstab.
En skillnad är att planet kan bära fler vapen, men det som främst lyfts är telekrigsförmåga och att mjukvaran går att uppdatera extremt snabbt och kan anpassas efter ändrade förhållanden.

Medverkande

”Conan”, pilot vid F7 Skaraborgs Flygflottilj
Pål Jonson, Försvarsminister
Fredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på Försvarets flygstab
Petter Nilsson, Chef advance program Saab
Claes Aronsson, Programledare
Sylvia Dahlén, Programledare
Kalle Glas, Producent

Så riskerar Sverige att gå vilse i drönarhetsen

Tue, 14 Oct 2025 04:00:00 GMT

I Ukraina har drönaren blivit slagfältets gigant men det betyder inte att drönare kommer spela samma roll i framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med små, billiga drönare som släpper handgranater har både ryska och ukrainska soldater visat att man kan slå ut stridsvagnar värda flera miljoner kronor. På båda sidor satsar man nu på drönare i stället för andra vapensystem.

Ukrainakriget har fått försvarsmakter världen över att satsa på drönare, men vissa experter varnar för att man riskerar att stirra sig blind på fel saker – särskilt när luftförsvaret samtidigt blir både effektivare och billigare.
”Vi ser peaken för den här typen av drönare som används nu”, säger Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget Mimicrys.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE

Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget Mimicrys
Angelica Persson, affärsutvecklare på Saab
Claes Aronsson, programledare
Sylvia Dahlén, programledare
Ljudkällor: Expressen, BBC, SR, SVT, Youtube

Därför köper svenska försvaret nya transportflygplan

Fri, 10 Oct 2025 15:07:00 GMT

Försvarsmaktens gamla Hercuelsplan har varit i tjänst i 60 år, men istället för nya amerikanska plan väljer man nu brasilianska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges sex Herculesplan ska fasas ut men till att börja med kommer de flyga parallellt med fyra moderna plan som Sverige köper från Embraer i Brasilien.
De nya planen kan ta större last, har toaletter ombord och kan flyga mycket snabbare och högre, men det finns saker som de inte kommer kunna göra till att börja med.
Hercules är ett flygplan som lämpar sig väldigt bra för krigssituationer och att starta och landa på korta sträckor på alla möjliga underlag. ”Där kommer det att dröja innan vi är framme med våra nya flygplan, men vi kommer att komma dit.”, säger Per Carlemalm, som är flygchef på Hercules-skvadronen.

Medverkande:

Claes Aronsson, Programledare
Sylvia Dahlén, Programledare
Kalle Glas, Producent
Per Carlemalm, Hercules-pilot och skvadronchef Skaraborgs flygflotilj
Martin Lundmark, Lektor Försvarshögskolan

Ljudkällor: SR, The Guardian, SVT, Försvarsmakten

Misstagen som vapenindustrin inte vill upprepa

Tue, 30 Sep 2025 04:00:00 GMT

Ända från rymden går det att se att Europa rustar upp. Och när alla länder vill köpa vapen samtidigt förvandlas industrin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När upprustningen ska gå fort behöver Försvarsmakten tänka om och inte bara köpa det som alltid inhandlats.

Sverige rustar upp under pågående krig i Europa och senaste gången man gjorde det var det ändå för lite och för sent.
Försvarsindustrin jobbar på att undvika misstagen som gjorts tidigare när det varit stressigt att rusta upp.
Medverkande
Birgit Karlsson - Professor emerita i ekonomisk historia, Göteborgs universitet
Neil Sexton - Talesperson, DSEI UK
Jonas Lotsne - Brigadgeneral, chef för verksamhetsområde armémateriel på Försvarets Materielverk, FMV.
Jens Holzapfel - affärsdirektör Nordic Air Defence
Edvin Resebo - VD Amexci
Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén
Producent: Kalle Glas
Ljudkällor: Sveriges Radio, SVT
Text: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Därför skjuter ingen ner de ryska stridsflygen

Mon, 22 Sep 2025 16:56:00 GMT

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.
Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.
Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.

Medverkande

Johan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.
Claes Aronsson, Programledare
Kalle Glas, producent

Så ser hoten ut mot svenska hamnar

Tue, 16 Sep 2025 04:00:00 GMT

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.
Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.
Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.
Medverkande
Thomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamn
Hans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina system
Fredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchef
Erik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets Färjerederi
Programledare: Claes Aronsson
Reporter: Sylvia Dahlén
Programledare och Producent: Kalle Glas
Ljudkällor: Sveriges Radio
Text: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Livepodd: Så hotas Sveriges säkerhet av klimatförändringar

Tue, 09 Sep 2025 04:00:00 GMT

Klimatförändringarna kommer rita om det det säkerhetspolitiska läget i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatförändringarna kommer att påverka Sverige och vår omgivning på flera olika sätt. Ett exempel är att trafiken och konfliktnivån troligen kommer att öka i Arktis i takt med att isen smälter.

Men även vår miljö kommer att ta stryk om konfliktnivån ökar, och frågan är hur Sverige kan skydda sig.

Live från Berwaldhallens scen pratar Claes Aronsson med Henrik Persson och Annica Waleij, båda analytiker vid FOI, som har djupdykt i klimat- och miljöfrågor kopplade till Sveriges säkerhet.
MEDVERKANDE:
Henrik Persson, analytiker vid FOI
Annica Waleij, analytiker vid FOI
Claes Aronsson, programledare
Kalle Glas, producent
Sylvia Dahlén, Reporter

Så ska Europa hålla Putin borta från Ukraina

Tue, 02 Sep 2025 04:00:00 GMT

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt.
För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet.
”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson.
Medverkande:
- Ulf Henricsson, överste av första graden
- Fredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutet
- Eva Hagström Frisell, forskningsledare på FOI
  Programledare: Claes Aronsson
  Reporter: Sylvia Dahlén
  Programledare och Producent: Kalle Glas
  
  Text: Kalle Glas

Därför har Ryssland framgångar i kriget

Wed, 27 Aug 2025 15:00:00 GMT

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.
I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.
”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.
Medverkande
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.
Claes Aronsson, programledare.
Kalle Glas, programledare och producent.

Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The Sun

TEXT: Kalle Glas

Efter gripandet dras snaran åt i Nord Stream-fallet

Fri, 22 Aug 2025 14:15:00 GMT

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022.
Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget.
Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det.

Medverkande:

Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.
Programledare Claes Aronsson och Kalle Glas
Reporter Sylvia Dahlén

Så kan du förbereda dig på kriget

Tue, 19 Aug 2025 04:00:00 GMT

Många lägger fokus på konserver och vatten men glömmer det viktigaste när de ska förbereda sig på en kris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

David Bergman vid Försvarshögskolan som doktorerat i psykologi och skrivit boken ”Vem är du när kriget kommer?” anser att för mycket fokus läggs på prepping.
En myt om hur vi reagerar i krig är att många flyr, enligt Bergman. Storskaligt vill de flesta hellre stanna kvar än fly, visar forskningen.
Många människor har svårt att förbereda sig i fredstid för att det kan bli krig. ”Först när vi står inför fullbordat faktum reagerar vi. Coronan är ett bra exempel på att samhällen anpassar sig snabbt på det sätt som behövs.”, säger Bergman.

Så bra är Sveriges ubåtar

Tue, 05 Aug 2025 04:00:00 GMT

Hör en längre intervju med Paula Wallenburg, kommendör och chef över Sveriges fyra ubåtar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 20 år sedan visade marinen i övning hur överlägsna de svenska ubåtarna var USA:s flotta. Den svenska besättningen lyckades bland annat sänka hangarfartyget USS Ronald Reagan.
Det har nu gått två decennier sedan övningen, men enligt Paula Wallenburg är de svenska ubåtarna fortfarande lika överlägsna.
”Jag vill påstå att våra båtar och våra besättningar är konstruerade och har den kompetensen och den är bestående. Så svaret är ja. Vi är väldigt överlägsna på den uppgift vi är byggda för”, säger Paula Wallenburg, kommendör och chef för första ubåtsflottiljen.

Kalle Glas, Gräns

Kärnkraftens roll i krig

Tue, 22 Jul 2025 04:00:00 GMT

Två av Sveriges främsta experter på kärnkraft svarar på frågor om fördelar och nackdelar med att vara beroende av kärnkraft om det skulle bli krig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Kärnkraftverk är relativt enkla att slå ut med en missil vilket skulle försämra elförsörjningen kraftigt”, säger Tomas Kåberger som är professor i industriell energipolicy vid Chalmers i Göteborg.
”Det är mycket enklare att spränga stora svenska vattenkraftdammar än att försöka ge sig på ett kärnkraftverk”, säger Jan Blomgren, författare och tidigare verksam som professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet.
Däremot är experterna överens om att de svenska kärnkraftverken bör hållas igång även om det blir krig så länge inte riskerna är för höga. Det skulle bli för svårt för Sverige att klara elförsörjningen utan elen från kärnkraftverken.

Så kan det bli fred mellan Ukraina och Ryssland

Tue, 08 Jul 2025 04:00:00 GMT

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det här sommaravsnittet av Gräns får du höra en längre intervju med freds- och konfliktforskaren Isak Svensson om vad som kan leda fram till att kriget tar slut.

Livepodd med Överbefälhavaren: ”Jag vill ha en debatt om att Rysslands strategiska mål ligger fast”

Thu, 26 Jun 2025 16:00:00 GMT

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Politikerna har beslutat att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, men när pengar inte är ett bekymmer längre finns andra flaskhalsar som försvårare upprustningen av Sverige.
Det är svårt att hitta både personal och materiel som behövs när hela västvärlden ska rusta samtidigt, och under tiden blir inte Ryssland mindre hotfullt enligt överbefälhavaren.
”Hela Rysslands sätt att förhålla sig till omvärlden handlar om att identifiera och exploatera svaghet och det är ingen hemlighet att inte bara Sverige utan hela Västeuropa kommer från en period vi kallar den eviga fredens era”, säger Michael Claesson.

TEXT: Kalle Glas

Medverkande

Programledare: Claes Aronsson och Kalle Glas.
Gäst: Michael Claeasson, Överbefälhavare.

Så ska Nato bli starkare och dödligare

Sun, 22 Jun 2025 04:00:00 GMT

Nu ska Natos medlemsländer enas om höjda försvarsanslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Försvarsutgifter har länge varit en källa till irritation inom NATO, särskilt med Donald Trumps krav på ökade anslag. Det nuvarande målet är två procent av BNP, men vid toppmötet i Haag väntas det öka till fem procent.
De ökade försvarsanslagen beror inte bara på Trumps krav utan också på behovet av att NATO-länderna måste rusta upp för att klara alliansens egna försvarsplanering.
”Det är snarare en återgång till vad som var normalt under kalla kriget. På 80-talet låg Europa i snitt på 3,7 procent. Så på ett historiskt plan är det snarare en återgång till vad som har varit” säger Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan.
Text: Kalle Glas
Research: Sylvia Dahlén
Medverkande
Oscar Jonsson, författare och forskare vid Försvarshögskolan.
Claes Aronsson, Programledare.
Kalle Glas, Programledare och Producent.
Ljudkällor: SR, Sky News, AP, Nato News.

Därför behöver Sverige en ny underrättelsetjänst

Fri, 13 Jun 2025 16:54:00 GMT

Det finns en polisiär- och en militär underrättelsetjänst, men nu kommer förslag om att skapa ytterligare en hemligt myndighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En statlig utredning har tittat på hur den militära underrättelsetjänsten arbetar och föreslår att en ny underrättelsemyndighet skapas och som arbetar direkt under regeringen.
Den militära underrättelsetjänsten MUST arbetar med yttre hot, men idag kommer hoten från främmande makt både inifrån och utifrån i större grad. Ett exempel är hur kriminella gäng används för att utföra attacker i Sverige.
Det är inte att sitta och lyssna på ett ryskt fartyg som är på väg mot Sverige för att ge tidig förvarning i relation till krig, säger Jörgen Holmlund vid Försvarshögskolan. Han tror att förslaget kommer bli verklighet.

Så infiltrerar Muslimska brödraskapet Sverige

Tue, 10 Jun 2025 04:00:00 GMT

Mycket kraft har lagts på att bekämpa islamistisk terror, men samtidigt har ett annat islamistiskt hot kunnat växa ostört.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Muslimska brödraskapet pekas ut som en allt starkare och mer inflytelserik kraft i Sverige. Ett hot anser många eftersom brödraskapets ideologi inte är förenlig med svenska demokratiska principer.
Organisationen försöker påverka samhället genom att få inflytande över moskéer, skolor och föreningar. Det här mönstret syns inte bara i Sverige utan Muslimska brödraskapet använder samma metod i många andra länder.
Mahmoud Khalfi, som är imam och chef för Stockholms moské och ordförande för islamiska förbundet i Sverige, skriver i ett mejl till Gräns att det inte finns något samröre med muslimska brödraskapet och att försöka koppla Stockholms moské till brödraskapet avfärdar han som “konspirationsteorier”
Rättelse 23/9 2025: I en tidigare version av det här avsnittet sa vi att muslimernas europeiska råd förkortas CME. Rätt är att förkortningen är CEM.
Medverkande
Aje Carlbom, biträdande professor Malmö Universitet
Magnus Ranstorp, forskare vid Försvarshögskolan
Tomas Lindbom, Frankrikekännare och författare
Claes Aronsson, programledare
Kalle Glas, programledare och producent

Ljudkällor: SR, SVT, Radio 1, Sista måltiden

Så rustar svensk kärnkraft för krig

Tue, 27 May 2025 04:00:00 GMT

Kärnkraftverk är inte längre fredade i krig, samtidigt som kärnkraften spelar en viktig roll i det svenska totalförsvaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysslands attack på Ukrainas kärnkraftverk Zaporizjzja fick Sverige att inse att lagarna som ska skydda kärnkraft i krig inte längre gäller. Dåliga nyheter då kärnkraften kommer behövas även i höjd beredskap.
Bevakningen av Sveriges kärnkraftverken har ökat och numera finns en beväpnad skyddsstyrka på plats dygnet runt. Det är stor anläggningar som är svåra att skydda i ett krig och misslyckas man blir konsekvenserna stora.
”Man behöver militära resurser som egentligen skulle behövts för att skydda andra delar av samhället. Men kärnkraftverken är så viktiga och vi vill verkligen undvika att de blir attackerade” säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.
Medverkande
Hans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan
Fredrik Olsson - Chef för anläggningsskydd och bevakning på kärnkraftverket Ringhals.
Ingela Regnell - Beredskapsstrateg på Svenska Kraftnät.
Catarina Danestig Sjögren - Avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Claes Aronsson, Programledare
Kalle Glas, Programledare och Producent

Ljudkällor: SVT, Sveriges Radio, Youtube

Text: Kalle Glas, Sveriges Radio

Så ska Sverige möta ryska drönarhotet

Tue, 13 May 2025 04:00:00 GMT

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.

För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.

– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.

Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.

– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.

Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.

– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.

Text: Kalle Glas

Ljudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´Donnell

Medverkande:

Per Olsson på Arméstaben
Lars Forssell, forskare på FOI
Johan Pakarinen på FMV.
Claes Aronsson, programledare
Kalle Glas, programledare och producent

Därför talar tiden för Ukraina i kriget mot Ryssland

Tue, 29 Apr 2025 04:00:00 GMT

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.

Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.

– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.

En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.

– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.

Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.

– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.

Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.

– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.

Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.

– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.

Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare.

– Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.

Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.

– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.

Text: Kalle Glas

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.
Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.
Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.
Claes Aronsson, programledare.
Kalle Glas, programledare och producent.

Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Så beväpnade Sverige Ukraina i hemlighet

Tue, 15 Apr 2025 04:00:00 GMT

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.

Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.

– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.

Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.

Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.

– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.

Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:

– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.

Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.

– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.

Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?

– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.

Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.

– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?

I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.

– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden.

Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.

– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.

Resultat i kriget

Det går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget.

– Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.

– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.

Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.

– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.

Känslosamt

Exakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.

– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim.

Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild.

– Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.

Text: Kalle Glas

Medverkande:

Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regemente
Fredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad Luftvärnsregemente
Anonym instruktör på Stridsfordon 90
Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.
Claes Aronsson, Programledare
Sylvia Dahlén, Research
Kalle Glas, Programledare och Producent

LJUD: SR, CNN och Försvarsmakten

De är först på plats om Ryssland anfaller Sverige

Tue, 01 Apr 2025 04:00:00 GMT

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.

– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten.

Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.

– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.

Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.

– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.

Hemvärnet viktiga i början

Hemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.

Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.

– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.

Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.

– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.

Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.

– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.

Text: Kalle Glas, Gräns

Ljudklipp från: SR, Youtube

Medverkande:

Laura Swaan Wrede, Rikshemvärnschef
Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten.
Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.
Claes Aronsson, Programledare
Kalle Glas, Programledare & Producent

Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand

Tue, 18 Mar 2025 05:00:00 GMT

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.

– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier.

Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.

– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.

EU agerar i chock

Det som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.

– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.

EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp.

– På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.

Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.

– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.

Slå tillbaka i alla domäner

Ryssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.

– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.

– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad.

Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.

– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.

Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.

– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får.

EU:s plan

EU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.

– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.

Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.

Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.

– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.

MEDVERKANDE:

Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.
Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.
Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Claes Aronsson, Programledare
Kalle Glas, Programledare & Producent.

LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Putins nästa steg om Trump mäklar fred

Mon, 03 Mar 2025 16:15:00 GMT

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Och om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur att attackeras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.

– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.

Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.

– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.

Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.

En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.

– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.

Nato svajar

Ukraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.

– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.

Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.

Hotet mot Sverige

Det finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.

– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.

– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE:

Claes Aronsson, Programledare

Kalle Glas, Programledare och producent
Karlis Neretnieks, generalmajor, före detta rektor på Försvarshögskolan och före detta brigadchef.
Fredrik Wesslau, forskare på centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Ljud från: SR, Lex Fridman Podcast, 10 Downing Street, Brittanica, British Pathé, Dokumentären The Peace of Paper, Disrupting russian´s artillery supply chain - Wilson Center.

Det förbjudna vapnets återkomst

Tue, 18 Feb 2025 05:00:00 GMT

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.

Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.

– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.

Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.

– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.

– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.

Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.

Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.

Förbjuder vapnet

Genom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.

– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.

Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.

Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.

Det svenska klustervapnet

Bombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.

Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.

– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.

– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.

Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.

Länder slopar förbudet

I mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.

Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.

Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.

– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper.

Kalle Glas, Gräns

MEDVERKANDE:

Claes Aronsson, Programledare

Kalle Glas, Programledare och producent
Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.
Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.
Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Så kan spelet om Grönland bli ett hot mot Sverige

Tue, 04 Feb 2025 05:00:00 GMT

Om USA kopplar ett starkare grepp om Grönland kan det få konsekvenser som märks även i Sverige. Det kan också splittra Nato.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter Donald Trumps uttalande om att Grönland borde tillhöra USA har den danska regeringen lovat att satsa motsvarande 23 miljarder kronor på försvaret av Grönland. Den danska statsministern har också gjort en turné genom Europa för att få stöd från andra Natoländer. Trumps uttalande tas på större allvar den här gången än 2019.

– Det är ju oroväckande att detta är någonting som kommer så pass tidigt in i den nya Trump-administrationen, säger Anna Wieslander som är Noreuropachef på tankesmedjan Atlantic Council.

USA har i praktiken haft militär tillgång till Grönland ända sedan Danmark ockuperades av nazisterna under andra världskriget. Efter kriget skriver Danmark och USA ett avtal som ger amerikanerna rätt att bygga baser och ha militär stationerad på Grönland. Försvarsavtalet finns kvar än i dag i uppdaterad form och kan bara stoppas om alla parter är överens. Danmark och Grönland kan inte avbryta avtalet på egen hand utan att USA går med på det.

Under kalla kriget öppnar USA Thulebasen på Grönland och som mest finns där 6 000 amerikanska soldater. I dag heter basen Pittufik och har bara ett par hundra amerikaner kvar. I närheten av basen finns också resterna av en kärnvapenbas som amerikanerna började bygga under isen på 50-talet.

– Det där är ju en av kalla krigshistorierna som är ganska remarkabel faktiskt, säger Niklas Granholm som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Grönland enar inte längre USA och Danmark

Historiskt har USA och Danmark stått nära varandra just tack vare Grönlands strategiska läge. Nu är det exakt det som skapar splittring istället. Det finns de som anser att Danmark kommit undan med att satsa mindre på försvaret än andra Natoländer tack vare att de gett USA tillgång till Grönland. Med Trump som president i USA är det snarare troligt att Danmark får mer press på sig andra Natoländer.

– Det skapar en massa oro, säger Jeppe Strandsbjerg som är lektor på danska försvarsakademin.

Nu väntar sig många att USA ska rusta upp på Grönland. Det kan får Kina och Ryssland att flytta fram positionerna i Arktis, vilket kan få konsekvenser för säkerheten i Sverige.

Medverkande:

Niklas Granholm, forskningsledare Totalförsvarets Forskningsinstitut
Anna Wieslander, Nordeuropachef Atlantic Council
Jeppe Strandsbjerg, lektor danska Försvarsakademin

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Youtube, AFP, DN, Reddit, Interesting Engineering, Bright Enlightenment,

Säkerhetsrådgivaren som blev en säkerhetsrisk

Mon, 27 Jan 2025 17:37:00 GMT

Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare hoppar av. Och nu utreds han för brott i tjänsten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är i december som det börjar blåsa kring Henrik Landerholm, Sveriges nationella säkerhetsrådgivare.

DN berättar att han anställt en person till sitt kansli utan att göra en säkerhetsprövning. Och några dagar senare kommer nästa avslöjande.

– En mobiltelefon på Ungerns ambassad som glömdes över natten. Allt medan Ungern var tveksamt till att Sverige skulle släppas in i NATO. Landerholm har antagligen varit där och pratat om det under en middag. Det här är ett par år sedan de här händelserna, säger Mats Eriksson försvarspolitisk reporter på Ekot.

Och sen fortsätter det komma avslöjanden om olika klantigheter. Det är hemliga dokument som glöms på en kursgård och en anteckningsbok som glöms på Sveriges Radio efter en intervju.

– Det är känsligt för det är något som de här tjänstemännen som jobbar på militära underrättelsetjänsten eller Säpo eller på Utrikesdepartementet med hemliga handlingar i något annat liknande område, FRA. Att lära sig från början att handlingar håller man reda på, kunskap håller man tyst om. Att då den som på ett sätt är högst upp i hierarkin inte har hållit reda på sina handlingar och varit lite småslarvig. Det skapar en väldigt konstig bild, säger Eriksson.

Henrik Landerholm är barndomsvän med statsminister Ulf Kristersson, något vissa menar är positiv medan andra ser det som nepotism. Men när det börjar storma kring Landerholm så spiller det över på Kristersson.

– Hade det gått bra med Landerholm så hade det inte varit något problem annat än att folk ändå kanske hade tyckt att det var lite konstigt att en sån nära vän sitter och ska ha en så känslig uppgift nära statsministern. Nu så fort det inte gick bra så blev det ju väldigt jobbigt för statsministern.

Utreds av Säpo

Flera oppositionspartier har varit ute och kritiserat Landerholm och krävts hans avgång. Men vännen och statsminister Ulf Kristersson har hela tiden sagt sig stå bakom Henrik Landerholm.

Men när Säpo börjar utreda Landerholm misstänkt för vårdslöshet med hemliguppgift, väljer han att avgå.

– Nu kom sista droppen som urholkade stenen att det inleds en förundersökning.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE:

Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan
Mats Eriksson, Försvarspolitisk reporter, Ekot
Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson
Producent: Kalle Glas
Ljudklipp från: Sveriges Radio, SVT

Ödesfrågan om de svenska ubåtarna

Mon, 20 Jan 2025 15:14:00 GMT

Sverige har tillverkat sina egna ubåtar i över 100 år men nu är framtiden för Sveriges hemligaste vapen osäker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige började tillverka egna ubåtar som Hajen, Svärdfisken och Tumlaren under tidigt 1900-tal. Men på 1990-talet säljs varvet Kockums till tyska ägare som enbart verkar ha ambitionen att lägga ner tillverkningen och på så sätt bli av med en konkurrent. Varvet förfaller, personalen flyr och förhandlingarna om nya ubåtar strandar.

Till slut gör Försvarets materielverk, FMV, en kupp. En morgon 2014 överraskar de med två lastbilar för att säkra svenska intressen, de kommer för att hämta ritningar och motorer som de äger rättigheterna till.

– Det som hände var att staten gick in och säkrade våra tillgångar så att de inte skulle försvinna ut ur landet. Resten är belagt med sekretess, jag kan inte gå in mer på det, säger Veronica Wåtz, projektledare på FMV.

Inte långt senare kan Saab köpa Kockums och FMV lägga en beställning på två nya ubåtar, A26, eller Blekingeklassen som den kommit att kallas.

Ubåtar ska verka utan att synas

Jämfört med de äldre ubåtarna som kallas för Gotlandsklassen så tar A26 det här med att vara osynlig ett steg längre. Den ska vara svårare att upptäcka i vattnet och har inget periskop till exempel. Den ger också ifrån sig mindre buller ombord.

– Vi lägger oerhört mycket kraft på det och kraven på A26 är betydligt hårdare ställda än vad det har varit på tidigare ubåtsklasser, säger Veronica Wåtz på FMV.

Med de två nya ubåtarna som man började bygga 2015 och fortfarande håller på med så kommer Sverige sammanlagt ha fem ubåtar, men de nya, som skulle varit klara 2023, dras med kraftiga förseningar och ökade kostnader. Bland annat för att Kockumsvarvet var i så dåligt skick när Saab tog över.

Och det börjar bli dags för ett nytt beslut om framtiden för svensk ubåtstillverkning.

– Jag skulle säga att det är mycket bråttom att dra igång processen, och det beror inte i första hand på att de här ubåtarna inte kommer att vara kvar länge för det kommer de att vara. Två av Gotlandsklasserna har ju precis moderniserats och kan vara i tjänst många år framöver. Utan det är snarare att nu har vi gjort det här steget och byggt upp kompetensen som vi till del hade tappat under det tidigare uppehållet, säger Johan Granholm, lärare i försvarssystem på Försvarshögskolan som också jobbat många år på Kockums med ubåtar.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Veronica Wåtz, FMV, projektledare för A26
Johan Granholm, ubåtsexpert, lärare på försvarshögskolan
Per Olsson, försvarsekonom, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, Expressen, Sveriges riksdag, NBC, Kulturskolan i Karlskrona, Saab

Ödesfrågan om de svenska stridsflygen

Tue, 07 Jan 2025 05:00:00 GMT

Sverige står inför ett jättebeslut. Politikerna måste bestämma om Sverige ska fortsätta utveckla stridsflygplan, eller inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Senaste gången Sverige diskuterade ett vägval för stridsflyget var i slutet på 70- och början på 80-talet. Då ville regeringen med Ola Ullsten som statsminister lägga ned utvecklingen av stridsflyg i Sverige, och det var på väg att bli så.

– Det var ju ganska nära egentligen inför att Gripen, den första versionen, skulle börja utvecklas. Det var inte så långt bort att det blev ett amerikanskt flygplan istället, säger Martin Lundmark som är lektor på institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan.

För Saab som bygger planen är beskedet en katastrof så de tar fram en lösning som de hoppas ska få politikerna att ändra sig. Ett helt nytt plan för jakt, attack och spaning: JAS. Det lyckas. 1982 fattar riksdagen beslutet att Saab ska fortsätta att utveckla nästa stridsflyg som blir Jas Gripen. Nu, drygt 40 år senare, är det dags för en ny debatt.

– Alltså det här är miljarder med skattepengar vi pratar om, säger Per Olsson som är försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Före år 2030 ska politikerna bestämma sig för hur nästa stridsflyg ska tas fram. Det finns tre alternativ: Låta Saab tillverka även nästa plan, utveckla ett plan med andra länder eller köpa ett från utlandet. Det finns ett starkt politiskt stöd i riksdagen för att låta Saab fortsätta att utveckla svenska stridsflyg men det pågår en utredning av alternativen som ska ligga till grund för beslutet.

Obemannade stridsflyg

På Saab pågår redan tester av tekniken i framtidens stridsflyg som ska tas i drift när Jas Gripen E pensioneras efter år 2050. En fråga är om nästa stridsflyg ska ha piloter ombord.

– Jag tror att vi kommer att se obemannade inom ett antal år som flyger bredvid bemannade. Så vi kommer att se en mix av obemannat och bemannat på resan framåt, säger Peter Nilsson som är chef för en del av Saab som heter Advanced Programs med cirka 250 anställda. De har fått i uppgift av svenska staten att titta på hur nästa svenska stridsflyg kan se ut.

Saab ska testa en prototyp för ett obemannat flygplan och en massa andra saker. Det handlar om 3D-printade metaller, AI i cockpiten för att avlasta piloten, med mera.

För Saab skulle det vara en katastrof om företaget inte fick fortsätta att tillverka svenska stridsflyg, men oavsett vilket beslut politikerna landar i kommer det få stora effekter för Sverige.

– Sverige är ju ett av de väldigt få länder som tillverkar stridsplan och detta är ju någonting som gör Sverige ganska unikt i världen överhuvudtaget, säger Elisabeth Braw som är seniorforskare i säkerhetspolitik på tankesmedjan Atlantic Council.

Medverkande:

Martin Lundmark, lektor på Försvarshögskolan
Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut
Elisabeth Braw, seniorforskare på tankesmedjan Atlantic Council
Peter Nilsson, Chef för Advanced Programs på Saab

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Research: Sylvia Dahlén

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, SVT

Så använder Ukraina svenska vapen i strid

Tue, 24 Dec 2024 05:00:00 GMT

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina.

– Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar.

Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn.

– Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste.

Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet.

– Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter.

När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122.

– I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina.

Hopp om framtiden

Det pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget:

– Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag.

Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu

– Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet.

Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid.

– Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess.

– Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt.

Kalle Glas, Gräns
grans@sverigesradio.se

PODDTIPS: P3 Historia om mordet på Trotskij

Thu, 19 Dec 2024 07:00:00 GMT

Vi på Gräns vill tipsa om P3 Historias nya serie om mordet på Trotskij, ett av historiens mest uppmärksammade politiska mord.

Ryssland och politiska attentat är ämnen vi på Gräns alltid går igång på och här är en otrolig historia om den ryska revolutionären Trotskij som blev jagad av Stalin - och om en ishacka.

Mysteriet med de trasiga kablarna i Östersjön

Tue, 10 Dec 2024 05:00:00 GMT

När larmet går att två kablar är av utanför Gotland och Öland är en del snabbt ute och pratar om sabotage och hybridkrig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En söndagsmorgon i november börjar skärmarna larma i rött på en övervakningscentral. Det är en fiberkabel mellan Gotland och Litauen som är av. Det dröjer inte länge innan en kabel till går sönder, den här gången utanför Öland.

– Då tänkte jag, åh nej, inte igen. Jag kände att nu startar det igen, och det gjorde det verkligen, säger Mattias Fridström på kabelföretaget Aurelion som äger en av de trasiga kablarna. Han har varit i samma situation förra hösten. Då var det flera fiberkablar och gasledningen Balticconnector som alla gick sönder på kort tid. Den gången misstänkte man ett kinesiskt fartyg med kopplingar till Ryssland, Newnew Polarbear. Den här gången misstänker man lastfartyget Yi Peng 3, även det kinesiskt med ryska kopplingar.

Men Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan tycker att man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser.

– Man pratar om två stater, Ryssland och Kina som naturliga att ligga bakom det här. Men vi vet inte alls om det är så. Och det skulle ju faktiskt kunna skapa större oro, oreda och osäkerhet i hur vi ska försöka förstå omvärlden än vad det hjälper oss, att vi tidigt slår fast det där.

Ett spindelnät av kablar i Östersjön

1858 lade Storbritannien och USA världens första telegrafkabel över Atlanten. Nuförtiden uppskattar man att det finns 1,3 miljoner kilometer internetkabel på världshavens bottnar.

– Det är mycket ekonomiska värden som ligger på Östersjöns botten, det är många nationer som har intresse i det. Det är ett spindelnät av kablar i Östersjön därför blir det enkelt och attraktivt att åstadkomma stor skada, säger Paula Wallenburg, chef på första ubåtsflottiljen.

Två dagar efter kabelbrotten i Östersjön i november går Tysklands försvarsminister ut och säger att det är sabotage och hybridkrig. I Sverige pågår undersökningen, brottsrubriceringen är sabotage och statsminister Ulf Kristersson har sagt att det kan vara fråga om sabotage.

– Vi riskerar att missa viktig information om man direkt på en sabotageförklaring och fokuserar på vem som har gjort det. Det kanske vore rimligt att man istället tänkte att nu ska vi förstå hur det här gick till, säger Hans Liwång.

Medverkande:

Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan
Mattias Fridström, chief evangelist på Arelion
Paula Wallenburg, chef över första Ubåtsflottiljen
Johannes Axelsson, Baltic Offshore

Programledare: Claes Aronsson och Karin Hållsten

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, National Geographic, Regeringskansliets youtube-kanal, Reuters

Därför trappar Putin upp kriget

Thu, 28 Nov 2024 15:00:00 GMT

Ryssland övar på en kärnvapenattack och Ukraina skjuter robotar över gränsen. Kriget har eskalerat under den senaste tiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är natten den nittonde november. Ukrainarna ska snart vakna till dag tusen av storskaligt krig. Då lyser plötsligt natthimlen upp i norra Ukraina och flera robotar skjuts i väg över gränsen till Ryssland. USA har till slut gett Ukraina grönt ljus att avfyra robotar mot militära mål på rysk mark.

– En del av dem är riktigt viktiga. Till exempel ammunitionsdepåer, staber och en del fasta installationer som är svåra att flytta på, flygbaser och annat, säger Joakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnant.

Den första natten har robotarna inte så stor effekt, de skjuts ned enligt ryska källor, men senare träffar de bland annat en flygbas i Kursk och radarn till ett luftvärnssystem som förstörs.
De nya robotarna, Atacms, kan skjuta upp till 30 mil. De kommer göra det svårare för Ryssland att backa upp sina trupper med allt understöd som behövs för att kunna strida länge. Nu kan Ukraina lättare komma åt det som finns bakom de ryska anfallsstyrkorna.

Ryssland kontrar med kärnvapen

Det händer fler grejer dag tusen. Ryssland släpper sin nya kärnvapendoktrin. Ribban för när kärnvapen kan användas sänks.

– Den stora skillnaden är att Ryssland nu säger att de kan använda kärnvapen mot ett land som inte själv har kärnvapen, men som har stöd av ett land som har kärnvapen. Så att det gäller nu Ukraina, säger den finländska Rysslandsexperten Hanna Smith.

Hon tycker att risken för en rysk kärnvapenattack mot Ukraina ökat, särskilt med taktiska kärnvapen.

Ett par dagar senare skjuter Ryssland en, som de kallar experimentell ballistisk robot mot den ukrainska storstaden Dnipro. Det är en robot som ska bära kärnstridsspetsar i normala fall men inte den här gången. Den ryska presidenten Vladimir Putin säger att det är ett svar på att USA låter Ukraina skjuta Atacms in i Ryssland. Han beskriver det som en lyckad kärnvapenövning i pågående krig, även om han inte använder exakt de orden.

Det finns fler tecken på att Ryssland trappar upp kriget och fler förklaringar till varför.

Medverkande:

Hanna Smith, Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe
Joakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnant

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, AP, KVUE, CBS News, SVT, The Guardian, Aftonbladet

Svenska soldater till Natos front

Tue, 26 Nov 2024 05:00:00 GMT

600 stridsberedda svenska soldater åker till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En vinterdag får högstadierektorn Magnus Frisk frågan om han kan tänka sig att leda en svensk styrka på 600 soldater som ska skickas till Lettland på Natouppdrag. Han är reservofficer och inte anställd av Försvarsmakten men har erfarenhet från tidigare utlandstjänstgöring i bland annat Mali. Det här blir annorlunda. För första gången ska Sverige vara en del av en styrka som försvarar Natos gräns.

– Det kändes ju som en insats man verkligen ville göra. Jag tänker att vi försvarar Sverige i Lettland, säger major Magnus Frisk som är ställföreträdande bataljonschef.

Styrkan som Sverige skickar är specialiserad på markstrid och blir en del av en brigad med tusentals personer från många länder och som leds av Kanada. Frontstyrkan brukar kallas för en snubbeltrådsstyrka som ska fungera som ett första hinder om Ryssland anfaller. Förhoppningen är att fienden ska hållas i schack tillräckligt länge för att förstärkning ska kunna komma på plats.

För svensk del är det här ett första konkret tecken på att det svenska försvaret ritas om i och med Natomedlemskapet. Sverige kommer behöva satsa mer militära resurser utanför landets gränser, men det behöver inte innebära att det sker på bekostnad av försvaret på hemmaplan tycker Försvarsmakten.

– Jag skulle säga att vi prioriterar inte bort någonting här hemma just nu utan ser det hellre som ett lökförsvar med flera lager på löken där vi nu flyttar en del av våra försvarsinsatser lite längre ifrån det svenska territoriet. Där har vi möjligheten att möta en rysk aggression tidigare snarare än att behöva få in ett sånt problem på svenskt territorium, säger Jonny Lindfors, Sveriges arméchef.

Större frontstyrkor

Efter ett beslut 2022 finns det nu internationella Nato-frontstyrkor i åtta länder i Östeuropa från Estland i norr till Bulgarien i söder. Även Finland är på gång att få frontstyrkor som Sverige delvis ska vara med och före befälet över. De här styrkorna ska dessutom växa de kommande åren. Samtidigt rustar Natoländerna upp och stärker den beredskap med hundratusentals soldater som ska kunna rycka ut om något medlemsland behöver hjälp.

Det är inte helt lätt att ändra mentalitet i Sverige från att ha fokuserat på de egna gränserna till att också prioritera gränsen österut mot Ryssland i Finland och Baltikum. Det kan ta tid för många beslutsfattare att helt ta in detta när viktiga försvarsbeslut fattas.

– Så att här måste man så att säga mentalt släppa sargen och börja tänka i allierade termer istället, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan och specialiserad på Nato.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Jonny Lindfors, arméchef Försvarsmakten
Martin Hurt, expert i försvarsfrågor i Baltikum med bakgrund på Estlands försvarsdepartement.
Magnus Christiansson, Universitetslektor Försvarshögskolan
Magnus Frisk, major och ställföreträdande bataljonschef.
Kenny Lundborg, skyttegruppchef P7

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, Folk & Försvar, SVT, Euronews, Regeringskansliet

Därför tar fienden sikte på vårt dricksvatten

Tue, 12 Nov 2024 05:00:00 GMT

En inbrottsturné i Sverige mot vattentorn och andra vattenanläggningar oroar svensk polis. Det skulle kunna vara främmande makt som försöker kartlägga det svenska dricksvattensystemet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En oktobernatt 2024 går larmet vid en högvattenreservoar i Bollnäs. När polisen kommer till platsen står dörren på glänt. Den är uppbruten med kraftfulla verktyg. Kommunen uppmanar Bollnäsborna att inte dricka vattnet i kranarna utan att ha kokat det först. Det här är inte en unik händelse, många fler kommuner än Bollnäs har utsatts för inbrott mot vattenanläggningar.

– Man kan också se ett visst mönster. Att brotten flyttar sig datumvis mellan olika områden, säger Ulf Andreasson på polisregion Väst.

I fjol upptäckten polisen i region Väst, som ansvarar för 55 kommuner i Västra Götaland, att inbrotten i vattenverk och liknande anläggningar hade ökat. En analys visade också att en del av inbrotten stack ut på ett märkligt sätt. Vissa framstod som mer professionella eftersom förövarna bland annat undvikit att filmas av övervakningskameror. I flera fall där det fanns saker av värde att stjäla hade de lämnats kvar. Detta i kombination med det spända säkerhetsläget väckte en oro för att det skulle kunna vara underrättelsetjänst i andra stater som ligger bakom inbrotten.

Ryssland pekas ut

Att hålla koll på fiendens dricksvattensystem ingår bland annat i den ryska spelboken.

– I rysk krigföring och i rysk hybridkrigföring så ingår ett stort mått av planering kring just sabotage av vatten, el, livsmedel och så vidare. Det påverkar krigets utveckling i Ukraina och naturligtvis är det inte en långsökt tanke att samma typ av planeringsarbete sker även i Norden, Henrik Häggström på Försvarshögskolan.

Sverige är inte ensamt om att ha gjort den här typen av observationer. I Finland har ett tiotal inbrott mot vattenanläggningar fått stor uppmärksamhet under året. Även vid flera militära baser i Tyskland har det varnats för intrång på vattenanläggningar. Händelserna förstärker känslan av att konflikten mellan Ryssland och Nato ligger någonstans mellan krig och fred.

– Det är rimligt att säga att vi befinner oss i en gråzonsproblematik med Ryssland och andra aktörer. Det har blivit mer påtagligt de senaste åren. Framförallt sedan 2014 när hoten mot svensk infrastruktur och samhällsfunktioner har intensifierats, säger Petronella Kjellberg Andersen, kommendörkapten som arbetar på Försvarshögskolan.

Medverkande:

Ulf Andreasson, förundersökningsledare polisen region Väst.
Henrik Häggström, strategisk rådgivare Försvarshögskolan.
Petronella Kjellberg Andersen, chef samverkansavdelningen Försvarshögskolan.

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, TV4, Yle, Fagervik & Skamsund, The Sun, KCBD News, Euronews, NATO

Nätverket som blivit en guldgruva för spioner

Tue, 29 Oct 2024 05:00:00 GMT

LinkedIn har blivit ett användbart verktyg för främmande stater som vill värva spioner utomlands. Även i Sverige finns det många exempel. Vissa personer är lättare än andra att rekrytera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Kevin Mallory återvänder hem efter en resa till Kina misstänker han att amerikanska myndigheter är honom på spåren. Han har sålt hemligstämplad information, som kan vara livsfarlig för tidigare kollegor inom den amerikanska underrättelsetjänsten, till den kinesiska regimen. Det är ett meddelande på LinkedIn som är startskottet för denna spionhistoria.

– Den information som han faktiskt lämnade över innehöll namn på personer som i hemlighet arbetade för CIA, och som med sannolikhet skulle ha riskerat sina liv om de ovetandes om hans förräderi hade rest tillbaka till Kina, säger Carolina Angelis som är säkerhetsrådgivare på Truesec.

Liknande värvningsförsök som det som Kevin Mallory nappade på görs i många länder, även i Sverige. Det kan börja med ett meddelande med en fråga om personen vill hålla ett föredrag eller utföra konsulttjänster mot bra betalning. Den brittiska underrättelsetjänsten MI5 säger att åtminstone 20 000 försök att värva britter via LinkedIn eller liknande professionella nätverk har gjorts under perioden 2018-2023 av kinesiska agenter. För Sverige finns ingen liknande statistik men problemet är stort även här.

– Tyvärr är det vanligare än man tror. Det kan handla om olika typer av sociala medieplattformar. LinkedIn är inte den enda men det är ett exempel på en sådan, säger Fredrik Börjesson som är it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must.

Mycket avslöjas på LinkedIn

LinkedIn används mest i professionella syften. Det gör det särskilt användbart för underrättelseagenter. Användarna är väldigt öppna för dialog med främmande personer inom sina yrkesområden och lämnar gärna ut mycket information om sin studie- och yrkesbakgrund och det de arbetar med för stunden. Det är ofta lätt att skaffa sig en bild av vilka specialistkunskaper en person har genom att följa denne på LinkedIn.

–Så det skiljer LinkedIn mycket från andra sociala nätverk, säger Börjesson.

Medverkande:

Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.
Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must.
Tony Ingesson, lektor på Lunds universitet.

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Reporter: Sara Sundberg

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, CBS News, Times Radio, The Print, Försvarsmakten, FBI

Järnvägen är Sveriges svaga länk i försvaret

Tue, 15 Oct 2024 04:00:00 GMT

Sveriges järnvägar spelar en viktig roll för försvaret av norra Europa. Om de inte rustas upp kan det bli jobbigt för Nato och den svenska försvarsmakten i händelse av krig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När malmbanan måste hållas stängd i två månader under vintern 2023/2024 efter det att ett tåg spårat ur drar spekulationerna om att det skulle vara ett attentat i gång. Järnvägen mellan Luleå och Narvik är viktig för svensk gruvindustri men den kommer också få en allt större betydelse för Nato och det svenska försvaret. En polisutredning hittar inga bevis på att det är ett sabotage men urspårningen pekar på en av de svaga punkterna för det svenska försvaret. Den svenska järnvägen håller inte måttet.

– Ju längre norrut men kommer desto mindre infrastruktur finns det och då gör ju det att den som finns blir ju så klart av naturliga skäl mer viktig då, säger överstelöjtnant Per-Ove Norell som jobbar med transporttjänster på försvarsstaben.

För att Natos frontstater mot Ryssland; Finland och de baltiska länderna, ska kunna försvara sina gränser behöver de hjälp av Sverige. Då är det viktigt att den svenska infrastrukturen fungerar så att ammunition, soldater, stridsmateriel, fordon och allt annat som behövs kan transporteras till fronten via Sverige. Det spelar ingen roll hur skicklig du är på att strida om inte logistiken fungerar. Det visar historien.

– Det var ju inte för skojs skull som romarna byggde sitt vägsystem som revolutionerade transporter i Europa utan det var ju militära syften att snabbt kunna flytta förband och sedan kunna hålla dem försörjda, säger Tomas Ekström som är expert på militär logistik på Försvarshögskolan.

Lärdomar från Ukraina

I Ukraina har järnvägen spelat en viktig roll för att stå emot hotet från Ryssland. Tågen har blivit en symbol för försvarsviljan i landet. Oavsett vad som händer fortsätter tågen att rulla. Under en period hade tågen i Ukraina till och med bättre punktlighet än SJ.

– Och en bidragande orsak till det är ju att de inte har moderniserat sina system så fullt ut som vi har gjort. Det vill säga att de har fortfarande människor som kan gå överallt och växla i järnvägarna när vi har gjort oss beroende av fungerande IT-infrastruktur, säger Ekström.

Medverkande:

Tomas Ekström, expert på militär logistik på Försvarshögskolan.
Per-Ove Norell, överstelöjtnant som arbetar med transporttjänster på försvarsstaben.
Niclas Anneling, transportledningsofficer T2 Skövde.
Marcus Tynnhammar, forskare och analytiker i militär logistik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Mathias Bonnevier biträdande säkerhetschef, Trafikverket

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Reporter och Producent: Kalle Glas

Ljud från:

Så kan Kina påverka Sverige med datorspel

Tue, 01 Oct 2024 04:00:00 GMT

När Kina investerar mer och mer i dataspelsbranschen talas det allt högre om ifall det finns en beräknande plan bakom alla satsningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På bara några dagar säljs spelvärldens nya snackis miljontals gånger. Det handlar om Kinas succéexport Black Myth: Wukong som släpptes i mitten av augusti 2024.

Regimen i Kina är nöjd: De har tydligt uttalat sig om att de ska satsa på att sprida kinesisk kultur och kinesiska värderingar genom datorspel. Kanske kan spelbranschen bli den sfär där de på bred front lyckas sprida kinesisk kultur. Det låter inte särskilt hotfullt, men om Kina framställs som allt för attraktivt kan det innebära risker.

– Jag kan tänka mig att andra stater kan uppfatta det som ett problem om det är så att det påverkar eller gör att man väljer det kinesiska alternativet. Eller att det skulle kunna ses som ett hot om fler stater anammar Kinas utvecklingsmodell och går i en mer auktoritär riktning, säger Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Kina tar allt större plats på den globala spelarenan

Kinesiska företag släpper inte bara egna spel; de har också börjat investera i spelföretag i andra länder. Bland annat i Sverige.

– Det finns flera potentiella risker med kinesiska investeringar i den globala dataspelsbranschen. Många av de här riskerna grundas i de eventuella kopplingar som finns mellan de kinesiska investerarna och den kinesiska staten, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt Kunskapscentrum om Kina, som är en del av Utrikespolitiska institutet.

Oron kan handla om vilken användardata som egentligen kan hamna i händerna på den kinesiska staten, om underrättelseinhämtning samt om propaganda och desinformation.

– Sverige har ju en väldigt stor och framgångsrik dataspelsbransch. Så vi vill ju varken att dataspelsbranschen i sig ska hamna i utpressningssituationer eller självcensurssituationer eller på annat sätt bli utnyttjade för informationspåverkan, säger Dominik Swiecicki som är utsänd expert i Tallinn för Myndigheten för psykologiskt försvar.

Medverkande:

Hillevi Pårup, analytiker på NKK, Nationellt kunskapscentrum om Kina, Utrikespolitiska institutet.
Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Dominik Swiecicki, Myndigheten för psykologiskt försvars utsända expert, placerad vid Sveriges ambassad i Tallinn.

Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg

Producent: Jimmy Halvarsson

Ljud från: Sveriges Radio, Al-Jazeera, PBS, NPR

De ryska markköpen som hotar Sverige

Tue, 17 Sep 2024 04:00:00 GMT

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget.

Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden.

– Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.

Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten.

– Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo.

Mysteriet på Muskö

Samtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. I närheten av den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla.

Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden.

– Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.

Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december.

– Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström.

Medverkande:

Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.
Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.
Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo.

Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

Överbefälhavaren som förändrade försvaret

Tue, 10 Sep 2024 10:15:00 GMT

När Micael Bydén blir Sveriges överbefälhavare 2015 har kriget återvänt till Europa. Hans uppgift blir att göra om försvaret. Hör honom om ett omvälvande decennium.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den första oktober slutar Micael Bydén som överbefälhavare. I en intervju med Gräns tittar han tillbaka på den stora förändringen som försvaret genomgått. Den börjar när han tillträder, hösten 2015, året efter det att Ryssland invaderat Krim. Han väljs framför andra med fler stjärnor på uniformen. Han ses som en framtidsman.

– Han tillträdde i ett ögonblick när tiden ändrade riktning, eller håller på att ändra riktning, säger Mats Eriksson, mångårig försvarsreporter på Ekot.

Riksdagen har just beslutat att det svenska försvaret ska stöpas om. Det är slut på utlandsuppdrag i länder långt borta som Mali och Afghanistan.

– Uppdraget var att få igång en förändring av Försvarsmakten där vi faktiskt återtog det som är självklart - försvaret av landet.

Bland annat beslutar politikerna att försvaret ska bygga upp två armébrigader med omkring 5 000 personer i varje. Det visar sig inte vara så lätt.

Pengaregn över försvaret

En milstolpe under Bydéns tid som ÖB är införandet av värnplikten 2017. Det anses nödvändigt för att få tillräckligt med soldater. Men det går inte friktionsfritt till att börja med. Det saknas utrustning när rekryterna anländer.

– Det är underkänt, Den hade jag gärna velat vara på tidigare. Jag borde ha förstått det, säger Bydén.

2022 går upprustningen av försvaret in i en ny fas. Politikerna blir ännu mer villiga att öppna plånböckerna och Sverige ansöker om att gå med i Nato. Pengarna går åt. Nya regementen byggs och upprustningen av Gotland fortsätter. Dyra luftvärnssystem har köpts in. Flygplan och ubåtar tär på resurserna. Kraven på Bydén höjs.

– Nu har Försvarsmaktens anslag passerat mer än tio procent av statsbudgeten varje år. Vi har ögonen på oss på ett annat sätt, säger Bydén.

Få överbefälhavare får sitta i nio år och kritiken mot Bydén har varit ganska mild. Den tyngsta kritiken handlar om de två brigaderna som ännu inte riktigt är på plats. Nu har politikerna dessutom höjt kraven.

– Det ska vara fyra brigader som är stridsklara 2030. Det är om fem år. Det är en stor utmaning med tanke på hur lång tid det har tagit att få till två, säger Mats Eriksson.

Det här kommer hamna i knät på efterträdaren Michael Claesson som tillträder den första oktober.

Medverkande:

Micael Bydén, överbefälhavare som slutar den första oktober 2024.
Mats Eriksson, försvarsreporter på Ekot.

Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg

Ljud från: Sveriges Radio, Försvarsmakten, SVT

Manövern som drar undan mattan för Putin

Tue, 03 Sep 2024 04:00:00 GMT

När Ukraina går in i Kursk blir det första gången sen andra världskriget som Ryssland blir invaderat. Ett drag som tar Putin på sängen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av augusti överraskar Ukraina världen, och framförallt Ryssland, med sin offensiv. De ukrainska soldaterna tar sig lätt förbi gränsposteringarna och tränger snabbt långt in i Ryssland. Manövern vänder upp och ner på bilden av kriget.

– Det är inte bara så att Ukraina lyckades krossa ryska gränsposteringar. Det är inte bara så att ryska soldater har gett upp och lämnat över sig i den här offensiven. Utan det är också så att hela evakueringen av civila gick väldigt kaotiskt till där regionala aktörer inte alls kunde hantera situationen, säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

Den framgångsrika manövern skickar signaler till givarländerna att fortsätta skicka vapen och annat stöd samtidigt som den egna befolkningen får upp hoppet. I Moskva däremot skapar invasionen ett svårlöst dilemma.

– Putin och Ryssland har ännu en gång förnedrats inför sin egen befolkning, inför resten av världen och varje gång den ryska regimen förnedras så blir den svagare, säger Hugo von Essen.

Strategin bakom offensiven

När en stor och stark nation bedriver utnötningskrig finns en strategi att ta till, manöverkrigföring.

– Det här statiska kriget som har ägt rum hittills vinner alltid den större som kan skjuta mest artilleri, eller den som har mest resurser och mest soldater. Det är nästan omöjligt att vinna den typen av strid från en liten nation. Men den här typen av strid som äger rum i Kursk kan den lilla skickliga nationen med bra teknisk utrustning fälla jätten på ett helt annorlunda sätt, säger Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan.

Manöverkrigföring handlar bland annat om att identifiera fiendens svagheter och överraska och Roger Djupsjö tycker att Ukrainas offensiv är ett skolboksexempel.

– Man som vattnet, man är som en rännil, man rinner fram och undviker de platserna där fienden försvarar, säger han.

Medverkande:

Maria Engqvist, militäranalytiker och Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan
Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

Programledare: Claes Aronsson och Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters, AFP, Global news, A News, Channel 4 4 News, Internet Archive, The Express Tribune, Kyiv Independent

Så kan Sverige hamna i en matkris

Tue, 20 Aug 2024 04:00:00 GMT

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut.

– Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot.

Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap.

– Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson.

En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson:

– Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem.

Mat som måltavla i krig

Brist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade.

– Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.

Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk.

– Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI.

Medverkande:

Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.
Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.
Henrik Dammberg, reporter på Ekot
Programledare: Sara Sundberg och Jimmy Halvarsson
Producent: Jimmy Halvarsson
Reporter: Claes Aronsson
Ljud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.

Så skyddar Sverige makthavarna från attentat

Tue, 06 Aug 2024 04:00:00 GMT

I USA riktas enorm kritik mot Secret Service efter mordförsöket på Donald Trump. Men hur ser skyddet av de svenska makthavarna ut egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under våren sker flera attacker mot politiker. Slovakiens premiärminister Robert Fico blir skjuten, Danmarks statsminister Mette Fredriksen blir attackerad. I Sverige blir ett politiskt möte som arrangeras av Vänsterpartiet och Miljöpartiet attackerat av maskerade män.

Och så kanske mest uppmärksammat av allt – mordförsöket på den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump.

– Det är ju ett underkännande någonstans för den fria demokratiska processen att det kan ske. Det kan också göra folk mer rädda för att besöka olika kampanjmöten och så tänker jag att det kan skada yttrandefriheten också om det innebär självcensur, säger Cecilia Khavar, som är Sveriges Radios tidigare korrespondent i Washington.

Både polis och allmänhet hade uppfattat att det fanns en misstänkt person på området där Trump höll sitt kampanjmöte. Den här gången såg folk att den 20-årige gärningsmannen verkade reka platsen och publik hade larmat polis om att det fanns en beväpnad kille på ett tak.

Ofta när det sker en incident har en misstänkt person stuckit ut ur mängden på ett sätt som gör att säkerhetspersonal får syn på hen.

– Det kan vara en stirrande blick, att man har helt enkelt mållåst på någonting. Att man ser inte det runt omkring sig. Man bara stirrar. Man kan också uppträda väldigt nervöst. Vara svettig, säger Per Vicklander som tidigare jobbade som chef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen.

Härifrån kommer hotet mot politikerna

När den svenska Säkerhetspolisen, Säpo, gör sina hotbildsbedömningar mot politiker så är det en typ av gärningsperson som lyfts fram: ensamagerande. Säpo beskriver dem som en stor utmaning, särskilt i kombination med användandet av enkla medel för att slå till.

Och i stort så är det från våldsbejakande extremism som attentatshot mot politikerna kommer ifrån. Samtidigt har det skett en förändring de senaste åren; det är inte bara aktörer i, och från, Sverige som utgör hot mot landets folkvalda politiker längre.

– Vi ser att andra länder bedriver underrättelseverksamhet och att de också riktar in sig mot politiker, som ju är av intresse för främmande makt säger Gabriel Wernström, pressekreterare på Säkerhetspolisen.

Medverkande:

Per Vicklander, tidigare gruppchef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen.
Cecilia Khavar, tidigare USA-korrespondent för Sveriges Radio.
Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen.
Programledare: Sara Sundberg och Jimmy Halvarsson
Producent: Jimmy Halvarsson
Ljud från: Sveriges Radio, Reuters samt The Sun.

Svenska sjöminorna som ska stoppa fiender till havs

Tue, 23 Jul 2024 04:00:00 GMT

Rysslands agerande har gjort att Sverige rustar upp sina sjöminor igen och Försvarsmakten kan nu minera svenska vatten snabbare än på länge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 1990-talet har Sverige inte tillverkat några nya sjöminor och ett tag betraktades vapensystemet som mindre intressant. Men det ryska agerandet det senaste decenniet har fått sjöminan att göra comeback.

– Från 2015 har vi jobbat ganska hårt med främst att återta kompetens inom det här området, säger Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.

Den svenska marinen har de senaste åren ökat sin närvaro i Östersjön och de har också övat på förmågan att minera. Ombord på minröjningsfartyget HMS Koster är det tydligt varifrån hotet kommer.

– Ryssland är det dimensionerande hotet och de har visat sig beredda att ta stora risker, säger Johanna Nilsson som är stridsledningsofficer ombord på HMS Koster.

När det svenska försvaret har analyserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina konstaterar de att sjöminor kommer att vara ett relevant vapen i framtiden.

– Båda sidor i den konflikten har använt sjöminor i väldigt hög grad, säger Christoffer Blohm.

Finns planer om Sverige attackeras

– Förhållandena som finns i Västerhavet och Östersjön lämpar sig väl för minkrigföring och för att använda sjöminor, säger Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.

Vattnen som omger Sverige har besvärlig botten vilket har både för- och nackdelar. Det är svårt att hitta en mina, men lätt att gömma en. Den svenska marinen har planerat hur de ska agera om Sverige skulle utsättas för en attack från havs.

– Om ett angrepp skulle ske, så finns det ju planer för var vi kan lägga vilka minor för att nå uppnå absolut bästa effekt, säger Ewa Skoog Haslum, som är Försvarets marinchef.

Medverkande:

Christoffer Blohm, kapten och stabschef på amfibiebataljonen i Göteborg.
Ewa Skoog Haslum, Försvarsmaktens marinchef.
Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.
Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.
Johanna Nilsson, stridsledningsofficer på minröjarfartyget HMS Koster.
Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson
Producent: Karin Hållsten
Ljud från: Sveriges Radio, Youtubekanalen USS PRINCETON CG-59, DW, Iltalehti, Försvarsmakten

Därför vill Putin åt Gotland

Tue, 09 Jul 2024 04:00:00 GMT

Flera flygplanskränkningar och fiskebåtar med märkliga antenner i närheten visar att Ryssland intresserar sig för Gotland. Det svenska semesterparadiset rustas också upp militärt i högt tempo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gotland har alltid haft en stor militär betydelse men Nato-medlemskapet har gjort ön ännu mer intressant. Nyligen sade den svenska överbefälhavaren Micael Bydén i en intervju i tysk media att Putin håller bägge ögonen på Gotland. Ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet.

– Det förväntar jag mig att han har, säger ÖB även när Gräns träffar honom ombord på u-båtsbärgningsfartyget HMS Belos i Visby hamn.

Det här är en stark kontrast mot läget 2005 då P18 som var det sista regementet på Gotland lades ned. Försvaret av ön sköttes därefter till stor del av hemvärnet.

– Det var en av de svåraste stunderna i mitt liv, säger Dan Rasmussen som var officer på P18 och deltog i nedstängningsceremonin. Numera är han regementschef för nya P18 som öppnade igen 2018 på en ny plats utanför Visby.

När Ryssland invaderade Ukraina 2014 blev det bråttom att rusta upp på Gotland. Försvarsmakten överraskade genom att låta 150 soldater stanna kvar i samband med en övning i september 2016. Sedan dess har Gotland permanent militär närvaro igen.

– Det var kanske ett av de viktigare beslut jag fattade, säger ÖB Micael Bydén som avgår i höst.

Ryssland testar och provocerar

Den senaste gången Ryssland invaderade Gotland var 1808, men det varade inte så länge.

– Gotland har alltid varit ett intresseområde för Ryssland slash Sovjetunionen, säger Mats Ekeroth som är ordförande för försvarsmuséet på Gotland och före detta militär och överste.

Han berättar att under Kalla kriget var rysk militär ständigt närvarande i närheten i luften och till sjöss, men sedan lugnade det sig i alla fall på ytan. Nu har det blåst upp igen. Nyligen kränkte ryskt flyg svenskt luftrum vid Gotland i samband med den stora Baltopsövningen som Nato höll i juni. Amerikanska och polska soldater var på Gotland och övade.

– Det är inte någon som navigerat fel, säger Anna Wieslander som är Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council.

Det finns flera olika skäl till att Ryssland håller nära koll på Gotland. Samtidigt gör Sverige mycket för att förstärka försvaret på ön och underlätta samarbetet med Nato.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Dan Rasmussen, regementschef på P18 Gotland.
Mats Ekeroth, ordförande Gotlands förvarsmuseum.
Anna Wieslander, Nordeuropachef tankesmedjan Atlantic Council.
Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare.

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, Gotlands Försvarsmuseum, Försvarsmakten, Aftonbladet, Welt, PBS News, DVIDS samt Youtubekanalen Drakekloo Productions

Ryssland testar Natos svaga punkt

Tue, 25 Jun 2024 04:00:00 GMT

Ögruppen Svalbard i Arktis är hetare än någonsin. Militärstrateger pratar om att det är där Ryssland kan testa Natos artikel fem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ögruppen Svalbard, belägen mellan Norge och Nordpolen, har hamnat i rampljuset. Området tillhör Norge men ett 100-årigt traktat dikterar villkoren. Medborgare från alla länder som skrivit under traktatet har rätt att bosätta sig på Svalbard och starta företag och länderna har rätt att bedriva forskning. Bland annat finns ett helt ryskt samhälle som styrs helt av det ryska statliga kolgruveföretaget Arktikugol. Spänningarna mellan det ryska och det norska Svalbard har ökat på sistone.

– Det har ju blivit väldigt annorlunda nu efter kriget börjat i Ukraina, säger Moa-Maria From Kero som bor på Svalbard.

Norge vill stärka sin kontroll över ögruppen. Samtidigt anklagar Ryssland hela tiden Norge för att bryta mot Svalbardstraktatet. Dessutom testar Ryssland var Norges gränser går genom mindre hybridaktioner, som ett olovligt uppsatt heligt kors med proryska symboler och en militärparad på den ryska segerdagen med hovrande helikoptrar – trots flygförbud.

Artikel fem kan testas på Svalbard

Det finns bedömare som tror att situationen på Svalbard kan eskalera rejält i framtiden – så pass mycket att det är där som Natos artikel 5, den om att ett angrepp på en medlemsstat innebär ett angrepp på alla allierade, kan testas just där. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tillhör dem som tror att det är en rimlig teori.

– Om man tittar på intention, förmåga och tillfälle: Förmåga och tillfälle har Ryssland, men vi vet inte om de har intentionen. De har inte det ännu, men det är ju möjligt att det förändras, säger Joakim Paasikivi.

Skulle ett ryskt angrepp på Svalbard en dag bli verklighet kommer det även att påverka Sverige.

– Vad som sker på Svalbard har aldrig varit mer aktuellt för Sverige, säger Jonas Kjellén som är militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Eftersom Sverige räknas som en arktisk nation och med tanke på det svenska Nato-medlemskapet skulle Sverige kunna bidra med bland annat isbrytare i ett eventuellt försvar av Svalbard.

Den allt mer spända situationen påverkar även invånarna på ögruppen.

– Jag älskar den här lilla byn och den här ön så det gör ont i mig och i många andra när man ser det som händer här, säger Moa-Maria From Kero.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Jonas Kjellén, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Moa-Maria From Kero, boende på Svalbard.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, NRK, Youtubekanalen DW News, Reuters, France 24 samt Arktikugols kanal på Vkontakte.

Spionskandalerna som skakar EU

Tue, 11 Jun 2024 04:00:00 GMT

Flera EU-parlamentariker blir avslöjade med kopplingar till Ryssland och Kina. För främmande makt är Bryssel högintressant.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En vårdag 2024 kliver polis in på den tyske politikern Maximilian Krahs kontor. Han är toppkandidaten till EU-parlamentet för det högernationalistiska partiet AfD, Alternative für Deutschland. Krah har tidigare blivit ifrågasatt för att ha Kinakopplingar men nu söker polisen efter information om hans assistent. Han är nämligen misstänkt för att ha spionerat för Kina.

Några månader tidigare har det avslöjats att en lettisk EU-parlamentariker, Tatjana Ždanoka, jobbat för den ryska säkerhetstjänsten FSB.

– En stor del av beslutsfattandet sker inom Europaparlamentet och Europeiska rådet. Där fattas det ju beslut som påverkar hela EU och då är det självklart också av intresse för främmande makt som vill driva igenom sin agenda, säger Gabriel Wernstedt som är pressekreterare på Säkerhetspolisen.

Att både Nato-högkvarteret och många av EU:s institutioner ligger i Bryssel gör att staden börjat kallas för Europas spionhuvudstad. Det märks, tycker Teresa Küchler som är Svenska Dagbladets Brysselkorrespondent.

– Jag ser mer affischer som hänger uppe lite här och där nu än vad jag gjorde för 20 år sedan när jag kom hit. ”Tänk på vem som sitter bakom dig när du pratar högt i matsalen”, alltså lite det budskapet, säger hon. Den typen av affischer finns både hos Nato och i EU-parlamentet.

Vad är hybrid krigföring?

Både fallet med Maximilian Krah, hans assistent och Tatjana Ždanoka är exempel på det som kallas politisk krigföring. Det är en slags hybridkrigföring som främmande makt använder sig av, bland annat genom att sprida desinformation, stötta olika partier ekonomiskt, genomföra politiska påverkansoperationer eller skaffa sig agenter i utländska parlament.

De partier som tycks absolut lättast för främmande makt att påverka är främst ytterkantspartier på båda sidorna av höger-vänster-skalan.

– Extremhögern, extremvänstern och fredsrörelser. Det är de som har varit så mycket emot etablissemanget/väst/Nato/USA att man har uttryckt ryska intressen, säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Medverkande:

Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Teresa Küchler, Brysselkorrespondent Svenska Dagbladet.
Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Youtubekanalen Spy Capital Film, Youtubekanalen, DW, DW History and Culture, EFE, Youtubekanalen POLITICO Europe, Euronews

Därför använder Iran svenska gäng

Fri, 31 May 2024 13:30:00 GMT

Gängkriminella i Sverige jobbar på uppdrag av Iran. De har redan attackerat mål i Sverige för Irans räkning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I januari i år hittades en handgranat vid Israels ambassad i Stockholm. Det är ett av attentatsförsöken som svenska gängkriminella ska ha försökt utföra åt Iran, enligt den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Säpo vill inte gå in på enskilda attentat men bekräftar samarbetet mellan svenska gäng och Iran.

– Säkerhetspolisen kan nu konstatera att kriminella nätverk i Sverige är en proxy som Iran använder sig av, säger Daniel Stenling som är chef för kontraspionage på Säpo.

Enligt Mossad kan ledaren för nätverket Foxtrot, Rawa Majid, ha värvats i samband med att han greps i Iran i höstas.

– Så det kan ju mycket väl vara så att det här är någonting som de såg som en potentiell plan när han väl föll i knät på dem. I meningen att vi behöver hitta någon som kan utföra saker åt oss i olika delar av Europa och så dyker han upp, eller så har de aktivt letat, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

Det har skett tidigare att Iran använt sig av kriminella som mellanhänder för att utföra attentat i Europa. Det finns flera förklaringar till varför Iran arbetar på det här sättet. Hör mer i detta extraavsnittet av Gräns.

Medverkande:

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet
Daniel Stenling, chef för kontraspionaget på Säpo

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, TV4

Rysslands attacker mot flygen i Östersjön

Tue, 28 May 2024 04:00:00 GMT

På kort tid har tiotusentals flygplan på väg över Östersjön plötsligt förlorat sin GPS-signal. Allt pekar mot att Ryssland ligger bakom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mars i år ska två små flygplan flyga från Gdansk i Polen till Kalmar i Sverige. Allt ser bra ut inför avfärd men snart störs GPS:en.

– Det märks tydligt med varningsflaggor som kommer upp på skärmarna, en stor text: No GPS signal. Och vi kan inte längre följa nålen som piloten tittar på, säger Henrik Edshammar som är pilot och flyginstruktör.

Båda planen har råkat ut för samma sak och de är inte ensamma, sedan december 2023 har minst 50 000 GPS-störningar i Östersjöområdet registrerats.

– Jag skulle vilja karaktärisera det här som en form av icke-väpnad aggression, säger Jörgen Elfving, överstelöjtnant som ägnat sig åt Sovjet och Ryssland under stora delar av sin militära karriär men som nu är pensionär.

Analyser pekar mot Ryssland

Det finns många sätt att spåra var störningarna kommer ifrån, och mycket pekar mot att en stor del orkestreras från Ryssland.

– Man har bland annat sett särskilt koncentrerade områden dels i Kaliningrad men även strax utanför Sankt Petersburg, säger Maria Engqvist som är analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Området som drabbas av störningar är stort och för att lyckas med en så stor geografisk spridning behövs rejäl teknisk utrustning. Även det gör att mycket pekar mot att en statsaktör ligger bakom GPS-störningarna och ägnar sig åt telekrig.

– Det är den rimliga slutsatsen på grund av vad som krävs av den tekniska utrustningen för att generera ett sådant stort störområde. I teorin kan en privatperson göra det, men den utrustningen skulle ju bli väldigt stor och lätt att lokalisera, säger Fredrik Eklöf som är expert på globala navigationssystem och som forskar på totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Det finns fyra globala navigationssystem som fungerar tillsammans. Tillsammans benämns de GNSS. Det amerikanska heter GPS, Kinas heter Beidou, BDS, Rysslands Glonass och inom EU finns Galileo. Galileo utvecklar även nya satelliter med bättre kapacitet för att till exempel stå emot sabotage som jamming där signaler störs ut och spoofing där signalen manipuleras att vilseleda.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Henrik Edshammar, pilot och flyginstruktör.
Fredrik Eklöf ,expert på globala navigationssystem, forskare på totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Maria Engqvist, analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Jörgen Elfving, överstelöjtnant.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Magnus Kjellsson

Ljud från: Sveriges Radio, The Ronald Reagan presidential library, Youtube

Därför nämns inte kärnvapen i militäravtalet med USA

Tue, 14 May 2024 04:00:00 GMT

Ett nytt avtal låter USA ha soldater och materiel på svensk mark. Men när det gäller kärnvapen finns utrymme för tolkning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I juni ska riksdagen rösta om DCA, Defence Cooperation Agreement, ett bilateralt försvarsavtal med USA som bland annat ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser. En majoritet av riksdagspartierna är för avtalet och försvarsministrarna Pål Jonson (m) och Lloyd Austin har redan träffats i Washington och skrivit under

– Avtalet gör det lättare för amerikanerna att komma hit för samövningar, för skarpa insatser i kris och krig och framförallt så förenklar det formaliteterna så att det blir mindre pappersarbete, säger Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Det är till exempel krångel med tull, körkorts- och vapentillstånd som ska gå snabbare och att underlätta Sveriges roll i Nato som ett uppmarschområde mot Finland och Baltikum.

– Nu är Sverige anslutet till Nato och där är USA en stor spelare också så att det här är ett steg för att underlätta Natos operativa planering, säger Jan Thörnqvist med stor erfarenhet av höga poster inom Försvarsmakten.

Oro som går tillbaka till kalla kriget

Det finns en oro att USA ska skaffa sig permanenta baser med amerikanska soldater i Sverige, soldater som i första hand hamnar i det amerikanska rättssystemet om de blir misstänkta för brott i Sverige. Men statsminister Ulf Kristersson har vid upprepade tillfällen sagt att det inte är aktuellt med permanenta baser i fredstid. Inte heller med kärnvapen på svensk mark i fredstid.

– Det är knappast så att någon vill att vi ska ha något sådant arrangemang. Det finns brist på resurser och det är ingen som nu trycker på för att utvidga, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.

Under kalla kriget var Sverige ett av de länder som tog täten i kampen mot kärnvapen. Samtidigt hade regeringen överenskommelser under bordet med kärnvapenmakten USA, men inget av det fanns på pränt.

2024 finns det de som undrar om historien är på väg att upprepa sig. Att Sverige går in i nya samarbeten med USA som lämnar viktiga frågor öppna för tolkning. I det 37-sidiga DCA-avtalet nämns inte ordet kärnvapen en enda gång och kritiker lyfter frågan om kärnvapen kan hamna på svensk mark i krig eller kris.

– Ett bra avtal tar ju sikte på regniga dagar, saker och ting kan ändras i världen och då är det viktigt att man har ett avtal där det finns vissa garantier så att svenska intressen också efterlevs, säger Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI
Jan Thörnqvist tidigare insatschef i Försvarsmakten
Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker
Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, AP, Sky News

Polisens metoder för att möta Eurovision-hoten

Tue, 07 May 2024 07:32:00 GMT

Årets Eurovision kan vara den mest politiskt känsliga någonsin. Samtidigt är terrorhotet i Sverige högt och Säpo är på tårna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Israel kommer som vanligt att delta i Eurovision. Men i år är inget vanligt år. Det är det första Eurovision som hålls efter den 7 oktober – dagen då Hamas attackerade Israel och dödade runt 1 200 personer och kidnappade över 200. Israels svar kom snabbt och pågår än idag. Deras invasion av Gaza har lett till över 30 000 döda och kritiken mot Israels agerande är hård. Därför menar många att de borde uteslutas ur Eurovision.

Men så blir det inte. I Malmö väntas stora demonstrationer mot Israels deltagande och enligt arrangörerna kan 20 000 personer delta i protesterna. Samtidigt är terrorhotsnivån i Sverige en fyra på den femgradiga skalan och det betyder att hotet är högt.

– Vi vet att omvärldskonflikter och händelser i omvärlden kan vara drivande, framförallt för enskilda hotaktörer som mot bakgrund av en internationell konflikt vill, eller eventuellt utvecklar en avsikt att, begå handlingar i Sverige också, säger Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen. Han är också Säpos kommenderingschef under Eurovision.

Säpos fokus är på just terrorhot och cyberhot. Det sistnämnda är också någonting som man tar höjd för. Hacktivister, kriminella eller främmande makt kan ha intresse av att utföra någon slags cyberattack eller desinformationskampanj under Eurovision. Säkerhetsläget är helt enkelt annorlunda nu jämfört med 2013 när Malmö arrangerade evenemanget sist.

– Som det är nu med pågående konflikter mellan Israel och Hamas, med en hel del aktivitet från aktivister som kanske vill ta tillfället i akt, och med ökad hot och desinformation från Ryssland så tror jag att det är nog mer komplicerat den här gången än vad det var förra gången, säger Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Medverkande:

Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen och Säpos kommenderingschef under Eurovision.
Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, Sydsvenskan

Så nära är Nato att dras in i Putins krig

Tue, 30 Apr 2024 04:00:00 GMT

Kriget sprider sig utanför Ukrainas gränser när landet når nya mål inne i Ryssland. Samtidigt kommer Putin med nya hot mot Nato.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av april 2024 hävdar Ukrainas säkerhetstjänst att de attackerat ett ryskt stridsfartyg vid Kaliningrad, den ryska exklaven som ligger inklämd mellan Nato-länder i Östersjön.

Många frågor lämnas obesvarade men om uppgifterna om robotkorvetten stämmer är det första gången som Ukraina angriper ett ryskt fartyg i Östersjön. Tidigare har man bara slagit mot den ryska svartahavsflottan.

– Historiskt när Ryssland varit inblandat i olika typer av krig så har de här två områdena, Svarta havet och Östersjön, väldigt snabbt kommit att länkas samman, säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.

Martin Kragh skulle inte förvånas om konflikten spiller över ännu mer till Östersjön framöver.

– Från den ukrainska sidan betraktat så finns det inga militära mål på den ryska sidan som är oantastbara. Var helst dom kan hittas kommer ukrainska militärer försöka angripa dem, säger han.

Ukrainska attacker långt inne i Ryssland

Samtidigt slår Ukraina till längre in i Ryssland än någonsin. De senaste månaderna har det rapporterats om ukrainska drönarattacker mot den ryska oljesektorn.

– Vi alla går ju och tittar på vad det kostar att tanka bilen eller försörja oss med el eller med värme och då är ju oljepriset en viktig variabel på världsmarknaden, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, och lägger till att det är det som gör att attacker mot oljeterminaler blir så känsligt.

Men attackerna faller inte i god jord hos alla. Från amerikanskt håll uppmanar man Ukraina att sluta angripa oljeraffinaderier. Det spekuleras i att USA:s president Joe Biden inte vill ha högre oljepriser inför det amerikanska valet i höst.

Putins nya hot

Trots de ukrainska attackerna mot den ryska energisektorn fortsätter länder i väst att stötta Ukraina. Bland annat väntas de första leveranserna av F-16-plan, ett stridsflyg som Ukraina väntat länge på, komma till landet under senvåren. Det har fått den ryske presidenten Vladimir Putin att hota med att planen kan attackeras vid flygbaser även i Nato-länder.

– Till att börja med är det ju ett väldigt obehagligt hot för alla inblandade, men jag ser att riskerna med att faktiskt göra det för Ryssland troligtvis är större än de eventuella vinsterna, säger Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Det finns en växande oro för ett storkrig där Nato dras in, men både ryska och amerikanska uttalanden gör gällande att ingen vill ha ett tredje världskrig.

Medverkande:

Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Stockholm.
Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, CNN, Youtubekanalen NATO News, U.S. Department of State, BBC, The Telegraph, Daily Mail

Militärnördarna som blev ett hot mot Sverige

Tue, 16 Apr 2024 04:00:00 GMT

När en man hittas död i sin lägenhet uppdagas ett nätverk som kartlägger militära anläggningar information som är intressant för främmande makt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strax innan jul 2014 går polisen in i en lägenhet i Stockholm. Där ligger en död man. När hans vänner senare städar upp hittar de hårddiskar med hemlig information som de lämnar över till säkerhetspolisen, Säpo, som i sin tur lämnar över den till Must, den militära underrättelsetjänsten.

Fynden leder så småningom till att ett stort nätverk män uppdagas. De är så kallade möpar, militärt överintresserade personer, och de är medlemmar i ett internetforum som heter LS-tornet. De beskriver bland annat detaljer om försvarsanläggningar.

– Det var ju väldigt många personer som hade en lång bakgrund inom det militära som verkligen var villiga att dela med sig av information, säger Erik, som var en av medlemmarna i forumet.

De senaste åren har flera LS-tornetmedlemmar gripits, misstänkta för att ha brutit mot lagen. Många av männen i LS-tornet menar att de inte ägnat sig åt något olagligt, deras bild är att de samlat information som redan finns tillgänglig för allmänheten. David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan, menar att de enskilda pusselbitarna inte nödvändigtvis är hemliga. Men när man börjar lägga ihop dem till en helhet kan det bryta mot lagen.

– Då blir det fruktansvärt olagligt. Och känsligt, säger David Bergman.

Hittills har flera män blivit dömda till fängelsestraff eller villkorlig dom för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. En av dem är Erik, som dömts till åtta månaders fängelse av tingsrätten. Men hans fall är ännu inte helt avgjort eftersom det ska tas upp i hovrätten också.

Gripanden, rättegångar och straff

Mats Ljungqvist, åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm, menar att kartläggningen varit på en väldigt hög nivå, nästintill professionell, och att det är nära på krigsförberedande planering som vissa av LS-tornets medlemmar ägnat sig åt.

– Vi påstår ju med rätta att det här är exakt sådant material som främmande makt vill ha och behöver, säger Mats Ljungqvist.

Ingen av de männen är dömd för spioneri, men det finns ändå en oro att till exempel Ryssland skulle kommit över de känsliga uppgifterna som spridits på forumet.

– Det vore ju nästan konstigt om inte ryska underrättelser haft koll på de här männens aktiviteter och på de här hemliga chattrummen, säger Alexander Gagliano, reporter på Ekot som följt nätverket.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

David Bergman, lärare på försvarshögskolan och doktor i psykologi.
Mats Ljungqvist, åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm.
Erik, tidigare medlem i forumet LS-tornet.
Alexander Gagliano, reporter på Ekot.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, SVT

Så hotar ammunitionsbristen den svenska säkerheten

Wed, 03 Apr 2024 04:00:00 GMT

Kriget i Ukraina har gjort artilleriammunition till en bristvara i hela världen förutom i Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget i Ukraina har utvecklats till ett artillerikrig få såg framför sig. Och nu börjar Ukraina få slut på granater av den viktiga 155 millimeters kalibern. Och omvärlden har svårt att fylla sina egna och Ukrainas lager.

– Produktionskapaciteten i väst och USA vad för något år sedan fem till tio gånger lägre än åtgången i Ukraina, så kraftig obalans, säger Marin Lundmark lektor i försvarssystem vid försvarshögskolan.

Det talas om leveranstider uppemot fem år för granatbeställningar som läggs idag. Det gör att länder som skänkt stora mängder ammunition till Ukraina inte kan fylla på sina egna lager. Och eftersom lagren i många länder inte var fulla när kriget startade, börjar man nu närma sig kritisk låga nivåer.

Bristen akut för Ukraina

Ukraina skjuter i snitt 2000 granater per dag jämfört med Ryssland som bedöms skjuta 10 000 per dag. Konsekvensen blir att Ukraina inte kan gå på offensiven och återta terräng. Ett scenario som gynnar Ryssland som kan stärka kontrollen i de ockuperade områdena och skapa ett låst läge.

– Det är inte ett stillestånd utan det är ett ställningskrig alltså, säger Överstelöjtnant Joakim Paasikivi lärare på Försvarashögskolan och fortsätter.

– Det blir farligare vid fronten.

Bilden bekräftas också av Ukrainas försvarsminister som nyligen sa att när utlovade leveranser från väst uteblir dör Ukrainska soldater och man förlorar terräng.

Rysk krigsekonomi

Ryssland lägger sju procent av BNP på försvarsmakten och stora delar av den ryska industrin har ställt om för att producera krigsmaterial. Förutom att att granattillverkningen går på högvarv så hade Ryssland stora lager när de startade kriget.

– Ryssland skulle gått in i kriget med någonstans mellan 10-15 miljoner artillerigranater, säger Tomas Malmlöf forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och analyserar rysk försvarsindustri.

Gamla sanningar återupptäcks

Under 90-talet rustade många länder ner och i Sverige såldes resterna av de statliga bolag som tillverkade försvarsmateriel. Istället gick man över till en just-in-time princip där ammunition köptes in när den behövdes. Men lärdomarna från Ukraina-kriget har gjort att försvaret tänkt om.

– Det visste vi förut också under kalla kriget, men av olika skäl så har metoderna kopplat till just in time och allt som egentligen rör new public management och effektiva värdekedjor med mera satt sin prägel på det militära systemen. Så att vi behöver gå tillbaka till roten, säger Michael Claeasson chef för Försvarsstaben.

Nya IS-terroristerna som vill attackera Sverige

Tue, 26 Mar 2024 15:00:00 GMT

En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Senaste tiden ska flera planerade terrordåd mot Sverige upptäckts och avvärjts. Säpo grep fyra personer i Tyresö i början av mars. Kort efter greps två andra personer av tysk polis misstänkta för att planerat ett dåd mot Sveriges riksdag.

Personerna som planerat dåden är islamister och i flera fall anhängare till grenen IS Khorasan, förkortat IS-K. Det är en utbrytargrupp från Talibanerna, och som runt 2014 började svära trohet till Islamska staten, IS.

– En anledning till att vissa av de här grupperna använde sig av IS-flagga, var för att man trodde att IS-rörelsen i Syrien och Irak hade pengar och kunde sponsra dem, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på FOI.

IS-K har genomfört flera blodiga dåd i Afghanistan. Det mest uppmärksammade är attacken på en förlossningsklinik 2020 där 24 personer dog, och senare, 2021 när en självmordsbombare dödade minst 180 personer på Kabuls flygplats.

– De är skoningslösa framför allt när det gäller lokalbefolkningen, säger Helene Lackenbauer.

Sverige ett mål

Sverige har fått mycket uppmärksamhet i den muslimska världen senaste tiden. Först var det LVU-kampanjen och senare de många koranbränningarna. Det har gjort Sverige till ett högt prioriterat mål för islamistiska terrororganisationer, det säger Jörgen Holmlund lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.

– Genom att bränna koranen med bacon på utanför Iraks och Turkiets ambassader, så synliggör vi inom vår yttrandefrihet att vi tycker illa om islam. Då finns det en grundanledning att slå tillbaka.

Kopplingar till Moskva-attacken

Hittills har IS-K:s planerade terrorhandlingar i Sverige avvärjts. Men i helgen misstänks personer från samma gruppering utfört attentaten mot konserthuset Krokus i Moskva där över 130 människor dödades.

Att Ryssland utgör ett mål för IS-K tror Helene Lackenbauer på FOI beror på Rysslands inblandning i olika muslimska regioner.

– Till exempel hade de trupper inne i Kazakstan. Det är inte så hemskt länge sedan. Och de fortfarande utövar ju väldigt mycket makt där. Sen har vi Tjetjenien med den muslimska befolkningen där. En annan faktor, är Syrien. Ryssland omöjliggjorde för IS att verka och bita sig fast i Syrien under Syrienkriget. Då var ju Ryssland en viktig faktor som hjälpte regimen i Syrien att tränga bort IS, säger hon.

Medverkande:

Helene Lackenbauer, FOI

Jörgen Holmlund, Försvarshögskolan

Programledare: Sara Sundberg och Karin Hållsten

Ljud från: SVT, Sveriges Radio

De kinesiska elbilarna som oroar makthavarna

Wed, 20 Mar 2024 04:00:00 GMT

På kort tid har Kinas elbilar blivit storsäljare men i Europa och USA finns en oro att de kan användas för spionage och kartläggning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världen ställer om till klimatvänligare transportmedel och elbilar är hett eftertraktade men samtidigt som Kina tar ledningen i elbilsracet hopar sig farhågorna. Om Kina helt tar över marknaden blir Europa beroende av elbilar från en auktoritär stat.

– Det läget kan ju innebära risker då Kina skulle kunna använda sig av det beroende som EU och Sverige skulle ha relation till Kina för att få genom geopolitiska fördelar, säger Oscar Almén, Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Bäst går det för den kinesiska tillverkaren BYD, build your dreams, som nyligen gick om elbilen Tesla i försäljningen. Den amerikanska entreprenören och Teslagrundaren Elon Musk har gått från att hånskratta åt BYD till att peka på dem som ett stort hot.

– De är världens största och byggde över tre miljoner bilar i fjol. Det är mycket bilar, men exporten ligger på några få procent av deras total. Så de ser hela världen som en enorm möjlighet och nu vill de till Europa, säger Alrik Söderlind editor at large på tidningen Auto Motor & Sport

Bilar som spionerar?

Alla elbilar samlar in information men med de kinesiska elbilarna finns farhågan att infon hamnar i händerna på den kinesiska staten på grund av statens nära koppling till företagen och en lag som säger att alla kinesiska företag är skyldiga att lämna ut sin information till staten.

– Den här oron handlar helt enkelt om att Kina skulle kunna använda känslig data i illasinnade syften om användarna, men inte bara om användarna utan också om infrastrukturen som de här bilarna rör sig i, säger Ulla Lovcalic, Kinakännare på Utrikespolitiska institutet.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Oscar Almén, Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Alrik Söderlind, editor at large på tidningen Auto Motor & Sport
Ulla Lovcalic, Kinakännare på Utrikespolitiska institutet, även fritidspolitiker för L men uttalar sig som analytiker på UI.

Programledare: Sara Sundberg och Karin Hållsten

Producent: Karl-Johan Glas

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, CNBC, AP, Reuters, Deutsche Welle, Fully Charged

Så sätter Donald Trump Europas säkerhet på spel

Wed, 06 Mar 2024 05:00:00 GMT

En chockvåg går genom Europa när presidentkandidaten Donald Trump säger att Natos artikel 5 inte gäller om man inte betalar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den amerikanska presidentkandidaten, republikanen Donald Trump har satt hela Nato-alliansen i gungning efter ett utspel vid ett valmöte.

– Det här uttalandet var ju ohyggligt omdömeslöst. Han sa ju mer eller mindre ordagrant att han skulle uppmuntra Ryssland och attackera länder i Europa som inte gör rätt för sig i Natokontexten, säger Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Kärnan i Natosamarbetet är artikel 5 att alla länder hjälps åt att försvara en medlemsland vid ett anfall. Även om det bara är Trumpsk retorik finns det risker med ett sådant här uttalande menar Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

– Det är farligt därför att det är klart att Ryssland uppfattar ju då att här finns ett utrymme att testa.

Inte första gången USA signalerar neddragningar i Europa

Att Trump vill dra ner på den militära närvaron i Europa är inget nytt. Under sin förra mandatperiod försökte han dra hem trupp från bland annat Tyskland.

Men även demokraten Barack Obama, drog ner på den militära närvaron i Europa under sin presidentperiod.

– Obama ansåg att Europa nu var fixat och klart och drog då hem alla tunga amerikanska arméförband från Europa och spenderade ytterst lite pengar på de resterande amerikanska trupperna, säger Mike Winnerstig.

Det här skedde 2012 och Obamas agerande möblerade om den säkerhetspolitiska spelplanen, och gav plats för ett mer aggressivt Ryssland.

– Europa måste på allvar göra det som vi har pratat om, och diskuterat under många år. Att vi i Europa måste ta bli starkare, ta hand om vår egen säkerhet, säger Anna Wieslander.

Bara två tredjedelar av Natos medlemsländer når upp till kravet att två procent av BNP ska läggas på det egna försvaret. Men trots det lägger man gemensamt mer pengar på sina försvarsmakter än Ryssland.

– Men det spelar ju inte så stor roll om man inte kan komma överens om hur de här bäst ska utnyttjas, och om de förmågor som man behöver ta väldigt många år att utveckla, säger Jacob Westberg, docent vid Försvarshögskolan.

Medverkande:

Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI
Anna Wieslander, nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council
Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Ljud från: Riksdagens webb-tv, Aftonbladet, Sveriges Radio, Washington Post, The Monroe Doctrine 1939, Natos hemsida, NBC, BBC, C-span, Wall Street Journal

Det här vet vi om giftgasen vid Säpo-högkvarteret

Thu, 29 Feb 2024 15:42:00 GMT

En fredag vid lunch larmar sensorer som sitter på taket till den svenska säkerhetspolisens högkvarter om något ovanligt och livsfarligt. Den kemiska stridsgasen fosgen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av februari 2024 känner flera medarbetare på Säpo av konstiga symptom. De mår illa eller har svårt att andas. Åtta personer hamnar på sjukhus.

Ett gaslarm har gått och det visar sig att en dödlig stridsgas uppmätts vid säkerhetspolisens högkvarter. Den stora frågan är varför.

– Fosgen är en mycket giftig gas och händelser med fosgen och förgiftningar är ju mycket, mycket ovanligt i Sverige. Det det känt som en stridsgas och ett kemiskt stridsmedel som användes då redan under första världskriget. Så att det är klart man får tankar kring att det kan ha varit någon händelse som liknar sabotage eller terrorhandling, säger Kai Knudsen, giftexpert och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Men ingen vet. Det spekuleras också i om sensorerna på Säpo varit defekta. Ytterligare en teori är att gasen skulle kunna komma från ett närliggande bygge, om det till exempel svetsats.

– Det är nog väldigt osannolikt att det skulle inträffa, men i teorin så kan det ju skapas, men det krävs att många omständigheter ska gå ihop, säger John Gräsvik som är kemiexpert på Försvarsmakten.

Natomedlemskapet: Sverige kommer in i superhemliga kärnvapengruppen

Mon, 26 Feb 2024 16:44:00 GMT

När Sverige går in i Nato öppnas dörren till gruppen som hanterar kärnvapenfrågan. Sverige ska vara med och fatta beslut om massförstörelsevapen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ungerns parlament har röstat ja till Sverige i Nato och med det är det sista stora hindret avklarat för ett medlemskap. Det återstår lite dokumentunderskrifter och sen kommer Sveriges flagga kunna hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel.

Sverige kommer behöva ta ställning till vilken roll man vill ha i Natos Nuclear planning group och exakt hur det ska se ut, det är inte riktigt klart.

– Det Sverige har sagt, det är att det går inte riktigt att veta hur Sverige ska förhålla sig där förrän man är medlemmar. För det är först när man är medlemmar i Nato som man har tillgång till all information som har med kärnvapendelen av avskräckningen att göra och när man har fått den informationen. Då ska den studeras och därpå ska Sverige fatta ett beslut om hur vi ska förhålla oss till kärnvapenavskräckning, säger Karl Sörenson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Svensken som är gisslan i Iran

Wed, 21 Feb 2024 05:00:00 GMT

När svensken Johan Floderus grips i Iran sätts den svenska regeringen på prov. Sverige får känna på det som kallas för gisslandiplomati.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I april 2022 ska EU-tjänstemannen Johan Floderus resa hem från Teheran, när iranska myndigheter griper honom, och anklagar honom för spioneribrott, att han ska ha samarbetat med Israel mot Iran.

– Johan Floderus är godtyckligt frihetsberövad och bör frisläppas så fort som möjligt så att han kan återförenas med sin familj, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till SVT.

Åklagaren vill att Floderus ska dömas till döden, och han utsätts för hård press i det ökända Evinfängelset, en plats där fångar enligt människorättsorganisationer utsätts för tortyr.

Sverige tillämpar länge det som kallas för tyst diplomati, och Johan Floderus namn är okänt för allmänheten i mer än ett år.

Gisslandiplomati

Samtidigt menar experter att det som sker är så kallad gisslandiplomati – i klartext att Iran fängslat en oskyldig person för att kunna använda honom som bytesvara.

– I Irans ögon är han en riktigt bra gisslan för att sätta press på Sverige, säger Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitet.

För i Sverige finns något som Iran vill ha, tror många: iraniern Hamid Noury, som dömts till livstids fängelse för folkrättsbrott. Exiliranier har jublat över domen, men för den islamiska republiken Iran är situationen djupt störande – och regimen vill ha honom tillbaka.

I Iran väntar Johan Floderus på sin dom. Samtidigt tvingas Sveriges regering tänka på om man ska acceptera en fångutväxling.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitet
Erika Holmquist, senior analytiker med inriktning på Mellanöstern och Iran på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Stefan Johansson, företagare i betongbranschen, tidigare fånge i Iran.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, TV 4

Därför lägger åklagaren ner Nord Stream-utredningen

Wed, 07 Feb 2024 15:22:00 GMT

Sabotörerna som sprängde ledningarna på Östersjöns botten kommer inte att ställas inför rätta i Sverige. Men jakten fortsätter på andra ställen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist har beslutat sig för att lägga ner utredningen om grovt sabotage efter sprängningarna av Nord Stream 1 och 2.

Utredningen har inte visat på att någon svensk medborgare deltagit i sabotaget, eller att Sveriges territorium varit inblandat.

– Nu är den samlade bilden sådan att det finns grund för att säga att Sverige saknar jurisdiktion för att gå vidare med det här ärendet, säger Mats Ljungqvist.

Säkrat bevis

Men åklagaren tycker att man har en ”god bild” av vad som hänt, och utredarna har lämnat över material till Tyskland.

Där fortsätter den tyska förundersökningen, bland annat med det som kan bli svenska bevis. Kustbevakningen och Försvarsmakten var tidigt på plats och man har hittat spår av sprängämnen.

– Det är mycket rimligt att tror att den här den svenska utredningen är den som faktiskt har samlat in mest och bäst information om vad som hände på botten, säger Hans Liwång, docent på Försvarshögskolan.

Medverkande:

Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan
Mats Ljunqvist, åklagare

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Bild

Militärt maktspel på världshaven pressar Sverige

Wed, 07 Feb 2024 05:00:00 GMT

Flera havsområden är tickande säkerhetsbomber och när sjöfarten i Röda havet är under attack ställs nya krav på den svenska marinen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När handelssjöfarten inte kan röra sig fritt på havet, då tycker jag faktiskt att vi blir hotat, säger Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.

Nu, den här gången, är det i Röda havet som Huthirebeller attackerar handelsfartyg som de kopplar till Israel. Men marinchefen menar att man måste kunna försvara sig mot den typen av attacker även i svenska vatten.

– Det skulle ju kunna ske här också. Det är svårt att inse. Men vill man påverka sjöfarten så som man gör i Röda havet så skulle man kunna göra det även här.

Ewa Skoog Haslum har länge velat se en större svensk marin. Den önskan delas av Anders Hermansson som är vd på Svensk Sjöfart. Båda ser en utmaning i att den svenska kusten är lång, men marinen förhållandevis liten.

– Vi i Sverige måste nu verkligen fundera om vi har tillräcklig förmåga att skydda den för Sverige så viktiga sjöfarten. Vår bedömning är att förmodligen har vi inte det i Sverige idag, säger Anders Hermansson.

Marinchefen menar att det inte är Försvarsmakten själva som står för skyddet av sjöfarten, utan att det sker tillsammans med bland annat andra myndigheter. Men skulle Sverige misslyckas med skyddet blir priset högt. Sverige är beroende av sjöfart och om exporten och importen till svenska hamnar skulle blockeras av en potentiell fiende är risken stor för att den grundläggande försörjningen inte kan upprätthållas.

En kamp om att bli vågornas mästare

Det är inte bara i Röda havet som det just nu är oroligt. I Sydkinesiska havet är läget också spänt. Kina rustar upp sin marin rejält och gör anspråk på stora havsområden. Delar av Svarta havet är en krigszon efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och i området kring Arktis pågår en slags kamp om vem som blir vågornas mästare när isen smält.

– Ordningen på världens hav håller på att kollapsa, alltså den regelbaserade världsordningen håller på att kollapsa, och den kollapsar allra snabbast på världens hav, säger Elisabeth Braw som är forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.

Rättelse: I en tidigare version av podden sa vi att Sverige har Europas längsta kust, det ska givetvis vara Östersjöns längsta kust. Vi beklagar misstaget och har rättat till det.

Medverkande:

Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.
Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Elisabeth Braw, forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Kalle Andersson

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters

Ryska spionplanen för att få vapentåg till Ukraina att krascha

Wed, 24 Jan 2024 05:00:00 GMT

Polen nystar upp ett ryskt nätverk av unga spioner med uppdraget att sabotera vapenleveranser till Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nätverket är ovanligt stort och det har gått väldigt snabbt att sätta samman det. Den ryska underrättelsetjänsten har använt nya metoder och riktat in sig på en ny typ av agent: Unga.

Rysk underrättelsetjänst har annonserat ut uppdrag via Telegram som människor nappat på.

– De första uppdragen som de har fått kan man se som ett slags testuppdrag. Det kan vara att hänga upp flyers eller affischer med proryska budskap, säger säkerhetsexperten Carolina Angelis, som har lång bakgrund inom underrättelsevärlden.

Därefter har uppdragen blivit allt mer komplexa. Det har rört sig om att kartlägga hamnar, flygplatser och järnvägsspår, det vill säga kritisk infrastruktur när det gäller de västliga vapenleveranserna till Ukraina.

– Jag tror att ett av de centrala syftena är att kunna identifiera när leveranserna sker och förhoppningsvis slå ut dem innan de sprids ut och kommer fram till fronten, säger Michael Jonsson som är forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Planer på sabotage som tågurspårningar, samt grova brott som mord och mordbrand, har också funnits men det verkar den polska säkerhetstjänsten ha avvärjt, enligt Angelis.

Många ukrainska flyktingar i nätverket

Bland de 16 som gripits i det stora spionnätverket är de flesta från Ukraina. För Ryssland innebär det en slags win-win-sitaution. Om de inte åker fast får rysk underrättelsetjänst tillgång till värdefull information. Om de åker fast är det inte ryska medborgare som fälls och dessutom ser det illa ut för Ukraina. Det faktum att det handlar om flera ukrainare kunna också utnyttjas för att så split mellan olika grupper i Polen.

– Det skulle kunna utnyttjas i den här typen av påverkan: Varför ska vi stötta hjälp av Ukraina när ukrainska medborgare kommer hit och spionerar och planerar sabotage på polsk mark? säger säkerhetsexperten Carolina Angelis.

Medverkande:

Carolina Angelis, säkerhetsexpert med lång erfarenhet från underrättelsearbete i Sverige.
Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap, nu associerad seniorforskare till Utrikespolitiska institutet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Magnus Kjellsson

Ljud från: Sveriges Radio, Aftonbladet, Folk och Försvar samt AFP.

Det vet vi om Hamas påstådda attackplaner i Stockholm

Mon, 15 Jan 2024 16:50:00 GMT

Enligt Israel har terrororganisationen Hamas planerat ett attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Men svenska myndigheter håller tyst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När det gått närmare två veckor in i januari 2024 publiceras en lång tråd på den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahus konto på X. I den går det att läsa att Israel har uppgifter om att terrorstämplade Hamas vill attackera mål utanför Israel. Bland annat den israeliska ambassaden i Stockholm, hävdar Israel.

– På det stora hela så är det en ny sak om Hamas skulle börja angripa mål utanför Israel/Palestina. Det har man ju inte gjort historiskt. Det har varit en uttalad policy hos organisationen att man ska hålla sitt krig mot Israel och inte blanda sig in i attacker utomlands, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

I en intervju med norska NRK förnekar Hamas att de skulle haft planer på en attack mot Israels ambassad i Stockholm.

Tidigare gripanden i Danmark och Tyskland

I december grips flera personer av den danska säkerhetspolisen. Sex personer häktas, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd. Israel säger att Hamas är inblandat, men Danmark släpper ingen sådan information.

Även i Tyskland grips flera personer i december som, enligt de tyska åklagarna, har kopplingar till Hamas militära gren.

Det är utifrån fallen i Danmark och Tyskland som det kommit information om attentatsplaner mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Hittills har svenska myndigheter varit tystlåtna kring de påstådda attentatsplanerna. Men Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, är säker på att Säkerhetspolisen och polisen är informerade om läget.

– Jag vet själv att det har förelegat ett högt säkerhetsläge, högre än vanligt, mot ambassaden och det skedde i samband med de här arresteringarna, säger Magnus Ranstorp.

Men den knapphändiga informationen får Mellanösternkännaren Aron Lund att vänta med att dra för stora slutsatser.

– Än så länge har vi en situation där Israels premiärminister säger att de här danska och tyska gripandena har avslöjat information om att man vill attackera ambassaden i Stockholm. Tyskland, Danmark och Sverige har inte sagt någonting ännu. Personligen skulle nog vänta och vilja veta vad Säpo eller Sverige eller andra myndigheter har att säga om saken, säger han.

Medverkande:

Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Producent: Karin Hållsten

Reporter: Sara Sundberg

Ljud från: Sveriges Radio, TV2 News samt Deutsche Welle.

Sveriges nya roll när Ryssland hotar Nato

Wed, 10 Jan 2024 05:00:00 GMT

Sverige ska ta emot soldater och vapen om det blir konflikt vid Natos norra gränser. Men då ökar hotet från robotattacker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det kan bli krig i Sverige, sa civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin i ett uttalande som väckt stor uppmärksamhet.

Länder som Estland och Polen varnar om när ryska styrkor kan röra sig mot nya länder, och Nato jobbar utifrån att det skulle kunna bli konflikt med Ryssland.

Den svenska Natoanslutningen haltar rejält, men den roll som Sverige ska spela i försvarsalliansen vid en kris eller en konflikt är ganska klar.

– Om man tittar på kartan så kan man ju ganska snabbt dra slutsatsen att Sverige kommer bli ett genomfartsland för förband som ska österut, säger Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.

Hot från luften

Utländska trupper, vapen, ammunition och drivmedel. Allt som behövs kommer att transporteras genom landet. Men det här ökar hotet från så kallade långräckviddiga vapensystem, som robotar och drönare.

Det här innebär att Försvarsmakten vill utveckla luftförsvaret av Sverige. Det handlar om att stärka både luftvärnet och flygvapnet.

– Det är ju ju så att säga värdlandets ansvar att att ta hand om det när man transporterar igenom och baserar förband i Sverige, säger Jonas Haggren.

Kapprustning oroar

Han uppger att risken för en konflikt mellan Nato och Ryssland är låg i dagsläget, men att den inte går att utesluta längre.

– Det är väl just den delen att vi inte längre kan utesluta det som såklart är ett stort allvar i sig.

Både Ryssland och Natoländerna lägger enorma pengar på upprustning, och det kommer att fortsätta, tror Gunilla Herolf, senior analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet.

– Och ett problem med det sammanhanget, det är ju att vi inte längre har en rad av de avtal som vi hade tidigare. Så att kapprustningen, både i kvantitet och i militär teknologi, kommer att, som det ser ut nu, fortsätta. Med ganska hög fart också. Det är ett stort orosmoment.

Rättelse: I en tidigare version av den här podden kallade vi Boris Pistorius för Tysklands utrikesminister. Rätt är att han är Tysklands försvarsminister.

Medverkande:

Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.
Gunilla Herolf, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på Dagens nyheter.
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, Cepa

Så använder Ryssland delfiner i kriget mot Ukraina

Tue, 26 Dec 2023 17:00:00 GMT

Sommaren 2023 blir det plötsligt fler delfiner vid en av Rysslands flottbaser. De militärt tränade djuren kan användas för att slå ut fiendens dykare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På satellitbilder syns plötsligt fler fyrkantiga objekt ligga innanför pirarna vid Sevastopols hamn. Allt pekar mot att det är flytande burar för marina däggdjur och den brittiska underrättelsetjänsten gör bedömningen att det högst troligen handlar om flasknosdelfiner.

– Vi kan absolut säga att deras betydelse ökar. De verkar komma närmare den vanliga flottan, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.

H.I. Sutton säger att det är svårt att svara på exakt hur många delfiner Ryssland har eftersom de inte går att se på satellitbilder. Men han gissar att det handlar om sex till åtta individer i Sevastopol. Och precis som den brittiska underrättelsetjänsten tror han att de främst används för att hitta dykare.

– Det är en väldigt hård militär verklighet. Delfinerna är till syvende och sist tränade att döda dykare, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.

Dramatisk storm på Krim – delfinerna drabbade

Senhösten 2023 drabbas Ukraina, Moldavien och södra Ryssland av en stor storm som får stora konsekvenser. Bland annat skadas ryska försvarsanordningar vid Sevastopol. Satellitbilder visar hur saker som fanns på plats innan stormen plötsligt inte längre syns till.

– Burarna och anläggningarna som delfinerna sannolikt skulle ha hållits i verkar ha blivit skadade. Det är lite oklart, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i strategi vid Försvarshögskolan.

Delfinernas burar verkar alltså vara borta. Men om det betyder att delfinerna plötsligt simmar i frihet – det är Joakim Paasikivi tveksam till.

– Hela idén med delfinerna är ju att de ska kunna simma fritt och utföra uppgifter. Jag skulle bli förvånad om man skulle kunna använda dem ifall de rymde så fort dom blev fria, säger han.

Medverkande:

H.I. Sutton, oberoende försvarsanalytiker.
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.

Erik Himmelstrand, museichef på Vaxholms fästnings museum.
Per Andersson, tidigare underrättelseofficer vid Must, specialiserad på främmande undervattensverksamhet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producenter: Karin Hållsten & Jimmy Halvarsson

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, CNN, France24, Sevastopol NTS, OTR, Wall Street Journal samt The Telegraph.

Så kan Zelenskyjs motgångar gynna Putin

Wed, 13 Dec 2023 05:00:00 GMT

Stödet till Ukraina dalar och vid fronten står det still. President Zelenskyjs har motvind och det kan Ryssland dra nytta av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om man jämför hösten 2022 med hösten 2023 blir det tydligt: Stödet till Ukraina har minskat med nästan 90 procent, enligt Kielinstitutet.

Det är en stressig situation för ett land som kämpar för sin överlevnad. Från ukrainsk sida har man tydligt sagt att det vore förödande om USA slutar hjälpa – en risk som tornar upp sig som ett mörkt moln på himlen. Än en gång är Zelenskyj i Washington för att träffa president Biden och stärka stödet till Ukraina.

– Den stora hypen kring Zelenskyj har börjat lägga sig. Det finns flera i den amerikanska toppskiktet, framför allt bland republikaner, som tycker att USA har gjort sitt och vill dra ner på stödet till Ukraina, säger Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent för Sveriges Radio.

Kriget har hamnat i ett dödläge vid fronten vilket kan gynna Ryssland. Den ryska kalkylen är att väst ska tröttna på kriget förr eller senare. Dessutom är kriget inte existentiellt på samma sätt för Ryssland som för Ukraina.

– Jag skulle säga att viljan att inte förlora och därmed bli förnedrad av en eventuell förlust är ofantligt större än viljan att vinna just nu, säger Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Krigets fram- och motgångar blir svenska lärdomar

Den svenska Försvarsmakten släppte nyligen en rapport om lärdomar från kriget i Ukraina. Under snart två års tid har det ju funnits möjlighet att analysera stridstekniker, vapenanvändning och strategier och det verkar finnas en grej som sticker ut.

– Jag skulle säga att de största lärdomarna är att vi behöver kunna hantera drönare, säger Michael Claesson, chef för Försvarsstaben.

Teknikutvecklingen har gått väldigt snabbt och det har blivit tydligt att det går åt stora mängder drönare. Experter som försökt göra uppskattningar säger att Ukraina gör av med tiotusentals drönare i månaden. Det svenska försvaret är inte i närheten av att ha den mängden.

Medverkande:

Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent, Sveriges Radio.
Michael Claesson, chef Försvarsstaben.

Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Oprah Winfrey Show, MSNBC, Reuters, ABC News, NBC, Komsomolskaja Pravdas Youtube-kanal, The Sun, BBC, CTV News, regeringens webb-tv.

Generalens omöjliga uppdrag – förgöra Hamas

Wed, 29 Nov 2023 05:00:00 GMT

Efter Hamas attacker mot Israel har den israeliska överbefälhavaren fått två uppdrag: Att hämta hem gisslan och att slå ut Hamas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Israels överbefälhavare Herzi Halevi beskrivs av sina kollegor som en man som håller den moraliska fanan högt i krig. Nu har han och hans armé, IDF, fått i uppdrag av Israel att förgöra den palestinska terrororganisationen Hamas vilket lett till det blodigaste kriget på länge på Gazaremsan.

Hamas attackerade Israel den 7 oktober och dödade 1 200 israeler och tog över 200 personer som gisslan. De flesta ur gisslan är fortfarande kvar i händerna på Hamas men Israel är fast beslutet om att ta hem sina medborgare och att slå ut terrororganisationen.

Det har lett till en israelisk markinvasion på Gazaremsan. Området är både tätbebyggt och tätbefolkat och det är en svår miljö att strida i.

– Ingen militär som agerar i markdomänen vill gå in i den här miljön överhuvudtaget. Det här är ju som en enda stor fälla och kliva in i, säger överstelöjtnanten Anders Ekholm, som forskar i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Strider vid Al Shifa-sjukhuset

Israeliska IDF gick även in i Gazas största sjukhus Al Shifa efter underrättelseinformation bland annat om att Hamas höll gisslan där. Bilden av uppradade spädbarn vars kuvöser slutat fungera till följd av kriget och rapporter om att flera av dem dött fick omvärlden att reagera.

– Jag skulle nog hävda att det här är oerhört anmärkningsvärt att man går in med trupp i ett sjukhus, för sjukhus ska vara en fredad zon, säger Kristin Ljungkvist som är docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Men många tror att det var Hamas kalkyl redan från början att få in IDF i Gaza.

– Man har mycket större koll än sin fiende. Man känner till varenda bakgata, varenda bakdörr, alla hus och så vidare. Där har de en enorm taktisk fördel, säger Kristin Ljungkvist.

Kriget tros hittills krävt över 14 000 döda på Gazaremsan och en fredlig samexistens mellan Israel och de palestinska områdena ser ut att vara långt borta. En lösning som det pekats på ända sedan 1948 då Israel utropade sig som självständig stat, och som både Sverige och FN tror på än idag, är tvåstatslösningen; att Israel och Palestina ska vara två länder som kan existera bredvid varandra fredligt.

Medverkande:

Anders Ekholm, överstelöjtnant och forskare i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.
Kristin Ljungkvist, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, CNN, CBS News, IDF, PBS, Expressen.

Agenterna som lönnmördar i statens tjänst

Wed, 15 Nov 2023 05:00:00 GMT

I strid med internationell rätt skickar stater ut torpeder för att mörda motståndare i andra länder. Ett mord i Kanada signalerar en comeback.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När en man med indisk bakgrund skjuts till döds i Kanada sommaren 2023 pekas Indien ut som skyldigt av premiärminister Justin Trudeau.

Den mördade mannen, en kanadensisk medborgare med indiska rötter, var en religiös ledare, och sikh som stödde självständighetsrörelsen för Khalistan i Indien. Det är en kamp som ogillas av den indiska regeringen.

Om anklagelserna mot Indien stämmer har landet spelat ett högt spel. Och enligt Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet så finns tecken på att stater blivit mer beredda att göra det på sistone.

– Det är alltid svårt att uttala sig om vilket mörkertal som eventuellt finns. Av det som vi kan se så verkar det ju som att det har blivit varit en ökning.

Statliga lönnmord äger rum i ett ljusskyggt skuggland, men strider helt klart mot internationell rätt.

– Det är en helt grundläggande princip i folkrätten att andra stater inte kan agera på en annan stats territorium, säger Markus Gunneflo, docent i folkrätt vid Lunds universitet.

Säpo känner till planer i Sverige

I Sverige finns planer på lönnmord, men som stoppats. Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsberättelse att de avvärjt attentatsplaner på svensk mark efter 2019. Det ska ha varit kopplat till iransk underrättelsetjänst.

– Det handlar ofta om personer som auktoritära regimer upplever som hot mot deras egna regim och personer som finns i diasporan, säger Karin Lutz, presstalesperson på Säpo.

Medverkande:

Markus Gunneflo, docent i folkrätt, Lunds universitet.
Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys, Lunds universitet. .

Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys, Försvarshögskolan.
Björn Nolén, överstelöjtnant och militärbloggare, känd som signaturen “Jägarchefen”.
Karin Lutz, presstalesperson,Säkerhetspolisen.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Kalle Glas

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: CTV News, ABC, CNN, C-Span, MSNBC samt Sveriges Radio.

Oro för mördarrobotar driver länder att rusta upp

Wed, 01 Nov 2023 05:00:00 GMT

Vapen med artificiell intelligens, AI, kan förändra framtidens krig. Men kritiker kallar vapnen mördarrobotar och kräver förbud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 2023 köper det svenska storbolaget Saab två företag, som använder AI i militära system. Dessutom investerar Saab i ett tredje AI-företag.

Man tror att tekniken ska förändra framtidens krigföring

– Jag ser framför mig att de här typen av traditionella strider som vi har sett under andra världskriget och i Irak och liknande, att de kommer nog bli lite mer science fiction-betonade framöver, säger Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.

Autonoma svärmar

Ett av Saabs nya bolag arbetar med att bygga autonoma drönarsvärmar, alltså flockar av drönare i luften, på land eller i vatten, som själva kan kommunicera, leta mål och sen attackera på order.

AI-svärmarna är svåra att försvara sig mot.

– Om man liksom blir jagad av av en stor elak fågel så kan man kanske försvara sig med en träpåk, men om man blir jagad av en getingsvärm så har man ingen möjlighet att skydda sig helt enkelt och man blir helt mättad, eller överbelastad, säger Petter Bedoire.

AI ny försvarstrend

Drönarsvärmar med AI är en tydlig trend i försvarsvärlden. USA har gått ut med man ska satsa stort på området, och i stormaktskonkurrensen anser många att Kina också ligger långt fram.

Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten, följer utvecklingen, men kan inte säga om även Sverige ska köpa in såna här autonoma vapensystem.

– Det är väldigt svårt att säga, men vi strävar ju hela tiden efter att ha relevant materiel som bygger de förmågor som vi behöver.

Kritik mot mördarrobotar

Det finns en stark kritik mot autonoma vapen, det som en del kallar mördarrobotar, alltså maskiner som själva tar beslut om att döda. FN har diskuterat förbud och Petter Bedoire på Saab tycker att den debatten är bra.

– Vi tror ju att man inte ska stoppa teknologiutvecklingen därför att här pågår ju en kapplöpning med till exempel Kina och Ryssland, där vi i väst inte får riskera att hamna på efterkälken. Däremot tillämpningarna att bygga olika typer av autonoma vapensystem, där tror jag att man ska vara mycket försiktig.

Medverkande:

Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.
Rickard Stridh, överste och Försvarsmaktens forskningschef.

Anna Ponzio, samordnare för forskning och utveckling på Försvarets materielverk, FMV.
Björn Pelzer, AI-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Vincent Boulanin, senior forskare och forskningschef för programmet om Reglering av AI på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: CNBC, Youtubekanalen DarpaTV, Reuters, C-span, DigiU, Youtubekanalen Paradise Sverige

Därför häktas FRA-kvinnan och toppmilitären

Fri, 20 Oct 2023 16:21:00 GMT

En kvinna som jobbar på FRA och en man som är hög officer häktas, misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet. Nu börjar ett nytt fall där svenska hemligheter står på spel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fem minuter över fem på måndagsmorgonen bryter säkerhetspolisen upp en lägenhetsdörr i centrala Stockholm. En man och en kvinna grips misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

– Värsta scenariot skulle vara att handlingar har hanterats på ett så vårdslöst sätt att främmande makt kommit över dem, säger Tony Ingesson, docent i underrättelseanalys vid Lunds Universitet.

Obehörig befattning med hemlig uppgift innebär att man hanterat uppgifter man inte har rätt till, material som skulle skada Sveriges säkerhet om uppgifterna hamnade i orätta händer. Men de behöver inte ha gjort det.

Skillnaden mellan spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift är enkelt uttryckt att vid spioneri är uppsåtet att föra vidare hemliga uppgifter till främmande makt.

Topphemliga arbetsplatser

Den gripne mannen är en högt uppsatt militär som bland annat jobbat för den militära underrättelsetjänsten MUST. Kvinnan är anställd på FRA.

– De sysslar med signalspaning som är oerhört känslig verksamhet, säger Tony Ingesson.

Och det finns många typer av uppgifter som kan vara topphemliga.

– I lagen har man pekat ut uppgifter om försvarsverk, vapen, förråd, import , export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt. Så det är sådana typiska uppgifter som kan vara skadliga, säger Christoffer Wong, lektor i straffrätt vid Lunds universitet.

Mannen nekar till brott, och kvinnan bestred häktningen, enligt hennes advokat.

Medverkande:

Tony Ingesson, lektor i underättelseanalys, Lunds universitet.

Christoffer Wong, lektor i straffrätt på Lunds universitet.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Reporter: Karl-Johan Glas

Så blev svenskar terroristernas måltavla

Tue, 17 Oct 2023 16:15:00 GMT

Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 16 oktober möter Sverige Belgien i kvalet till fotbolls-EM. Hundratals svenska supportrar i blågula tröjor är på plats i Bryssel. Strax innan avspark skjuts två svenskar ihjäl och en tredje svensk skadas allvarligt.

En polisjakt inleds och den flyende gärningsmannen, Abdeslam Lassoued, lägger upp ett klipp på sociala medier där han tar på sig dådet och säger sig tillhöra terrorgruppen Islamiska staten, IS.

– Först lovprisar han Gud och sen så riktar han sig till sina trosfränder, till muslimerna och talar om försvaret för islam och så nämner han uttryckligen svenskarna, alltså att svenskarna var måltavlan för det, säger islamkännaren Jan Hjärpe, som nu är pensionär men som tidigare varit professor i islamologi vid Lunds Universitet.

Svenskar prioriterade mål

De senaste åren har flera händelser i Sverige fått negativ uppmärksamhet och stor spridning i den muslimska världen, och det har i sin tur lett till det ökade terrorhotet.

– Det har varit kombinationen av LVU-kampanjen, och även koranbränningarna. LVU-kampanjen handlade ju om socialtjänsten och det falska narrativ som spreds om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Bland annat pekas Sverige ut som prioriterade mål av terrorgrupper som IS och al-Qaida.

Statsministerns pressträff

Dagen efter terrordådet skjuts gärningsmannen till döds av belgisk polis på ett café i norra Bryssel. Stadens borgmästare medverkar i en intervju och medger att fotbollsevenemanget inte bedömdes vara en riskmatch, och att man inte hade koll på historiken med koranbränningarna i det här sammanhanget.

I Sverige håller statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han konstaterar att det var händelser som denna som gjorde att terrorhotsnivån höjdes av svenska säkerhetspolisen i augusti i år.

– Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, säger Ulf Kristersson.

Medverkande:

Magnus Ranstorp, terrorforskare, Försvarshögskolan.

Jan Hjärpe, islamkännare, tidigare professor i islamologi på Lunds universitet.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Research: Karl-Johan Glas
Ljud från Sveriges Radio, RTBF, Aftonbladet, BFMTV.

Därför misslyckades Israels spioner förhindra attackerna

Mon, 09 Oct 2023 16:51:00 GMT

Efter Hamas attacker mot Israel undrar många hur en av världens skickligaste underrättelsetjänster helt kunnat missa vad som var på gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lördagen den 7 oktober 2023 vaknar delar av Israel till ljudet av flyglarm. Tusentals raketer slår ned, samtidigt attackeras landet av marktrupper. Anfallaren är Hamas, den islamistiska, palestinska rörelsen som stämplats som en terrororganisation av både EU och USA.

– Hamas-grupperingarna har gått in i samhällen, i hemmen, och skjutit ihjäl folk. Det är den ena saken som helt sticker ut. Och den andra är ju kidnappningen. Man har fört med sig civila israeler och soldater in i Gaza på olika sätt, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.

Frågorna hopas

Hamas-attackerna är välplanerade och snart riktas massiv kritik mot den israeliska underrättelsetjänsten, som helt verkar ha missat vad som varit på gång till priset av hundratals människoliv.

Brigadgeneralen och tidigare Försvarsmaktsmedarbetaren Anders Löfberg tror att Hamas kunnat hålla sina planer hemliga genom att jobba i celler, alltså små grupper, och genom att ha infiltrerat Israel.

– Min bedömning att man har haft folk inne i Israel under en tid innan själva operationen genomfördes för att identifiera lämpliga mål, säger han.

Fler inblandade

Det finns också teorier om att fler aktörer kan vara inblandade. Wall Street Journal har uppgifter om att Iran hjälpt till med planering. Mellanösternexperten Alexander Atarodi vid OECD i Paris understryker att mycket är oklart ännu, men konstaterar att många blickar riktas mot Iran, som förnekar inblandning.

– Det är ingen tvekan om att Iran och Israel har varit ärkefiender sedan många år tillbaka, säger Alexander Atarodi.

Israel väntar inte länge med att svara på attackerna utan flygbombar mål i Gaza. Efter mindre än ett dygn har hundratals civila mist livet och gator färgats röda av blod i både Israel och på Gazaremsan.

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, France 24, NBC News

Diktatorn som går Putins ärenden mot Europa

Wed, 04 Oct 2023 04:00:00 GMT

Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alexander Lukasjenko har haft makten i Belarus i snart 30 år. Han har beskrivits som skicklig på att ställa väst och Ryssland mot varandra, och dra fördelar från båda hållen. En slags politisk balansakt.

Men 2020 hamnar Lukasjenko ur balans: Protester lamslår Belarus, folket har efter presidentvalet tröttnat på valfusk och vill byta ut Lukasjenko, så han tvingas be Rysslands president Vladimir Putin om hjälp för att kunna sitta kvar på presidentposten. Efter det är ingenting längre sig likt.

– Lukasjenko vet ju i det ögonblicket att han har bränt alla sina chanser att fortsätta balansakten som han har levt på under årtionden, säger Fredrik Wadström, Belaruskännare på Sveriges Radio.

Sedan dess är Belarus i Rysslands klor, vilket visar sig de följande åren.

Ryska kärnvapen i Belarus

Sommaren 2021 genomför Belarus, troligtvis med hjälp av Ryssland, hybridattacker mot Litauen och Polen. Man använder sig av migranter för att sätta press på EU-länder.

Samma år placerar Ryssland trupper i Belarus, trupper som snart kommer vara del av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Bedömare menar kort och gott att Ryssland inte längre har en egen utrikespolitik.

– Jag kan inte se det som något annat än att Belarus är ockuperat av Ryssland i nuläget, säger Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.

Lukasjenko har också erkänt att ryska taktiska kärnvapen har anlänt till Belarus och att det ska komma fler senare i år.

Tidigare har Belarus betraktats som en slags buffertzon mellan Nato och Ryssland, men nu ser det alltså annorlunda ut i närområdet och det här behöver det svenska försvaret hålla koll på.

– Vi måste vara vaksamma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Fredrik Wadström, Belaruskännare, tidigare Rysslandskorrespondent och nu programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland på Sveriges Radio.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, AFP, the Guardian, Bloomberg news

LIVEPODD: Oscar Jonsson om ukrainska offensivens slutveckor

Sat, 30 Sep 2023 11:48:00 GMT

Ukrainska våroffensiven blev en lång sommarföljetong som fortsätter in i höstmörkret, men inte hur länge till som helst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krigsvetaren Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan tror att det handlar om veckor innan striderna går in i en mer lågintensiv fas. Samtidigt varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att Ryssland håller på att driva fram ”det sista kriget”, men frågan är hur långt de ryska förmågorna räcker.

Oscar Jonssons boktips för att bättre förstå kriget:

War and punishment - Mikhail Zygar

Overreach - Owen Matthews
Putins krets - Catherine Belton

Därför tar Irans spioner sikte på Sverige

Tue, 19 Sep 2023 10:03:00 GMT

Irans spioner är ett av de stora hoten mot Sverige, enligt Säpo. Det handlar om starka underrättelsetjänster som kan utföra kartläggningar och attentat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svensken Johan Floderus är gripen och fängslad i Iran sedan våren 2022, och fallet visar på hotbilden mot svenska medborgare som besöker Iran.

Men det finns säkerhetshot från Iran även i Sverige. Det handlar om underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.

– Det slår mot dom grundläggande värdena i den svenska demokratin med yttrandefrihet och organisationsfrihet, säger Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säpo.

Ett exempel är den man i Sverige som i mitten av 2010-talet blir spion för den iranska underrättelsetjänsten.

Genom att utge sig för att vara journalist får han tillgång till personer inom motståndsrörelsen ASMLA i flera europeiska länder.

ASMLA är en våldsbejakande organisation som slåss för att provinsen Khuzestan, eller Ahvaz, ska bli självständig.

Under flera år dokumenterar han deras personuppgifter och skickar dem vidare till sina kontakter i Iran innan han grips och döms.

Iran – ett av tre stora hot

Iran är ett av de tre länder som särskilt pekas ut som ett hot mot Sveriges säkerhet. Ändå hamnar det lite i skuggan av de två andra; Ryssland och Kina.

Det bor 120 000 personer i Sverige som är födda i Iran eller har en förälder som är det. Det är en av flera anledningar till att Sverige är intressant för den iranska regimen och dess många spionorganisationer, bland annat Mois och IRGC.

– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst.

Relationen mellan Sverige och Iran är kylig. Svenska myndigheter har gripit en misstänkt iransk krigsförbrytare och i Iran avrättades i maj 2023 den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab, som dömts för inblandning i terrordåd.

Medverkande:

Hans-Jörgen Hanström, tidigare kammaråklagare på riksenheten för säkerhetsmål

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Afrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet

Carolina Angelis, senior analytiker på säkerhetsföretaget Truesec, tidigare på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must

Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säkerhetspolisen

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Jimmy Halvarsson

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från Sveriges Radio, TV4, NBC News

Elon Musks rymdimperium – en maktfaktor i kriget

Wed, 06 Sep 2023 04:00:00 GMT

När Ryssland inleder sin fullskaliga invasion ser tech-entreprenören Elon Musk till att ukrainarna får internet. Men han är en oberäknelig leverantör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elon Musk har skickat upp tusentals satelliter som förser stora delar av jorden med internet, Starlink, och eftersom det varken behövs master eller kablar passar det i ett krigsdrabbat land. I samband med Rysslands anfall ber Ukraina om hans hjälp.

– Det finns i dagsläget ingen statsaktör eller kommersiell aktör som kan matcha den infrastruktur och den typen av tjänster som Starlink har utvecklat, säger Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Musk har byggt upp ett rymdimperium, som gjort hans tjänster oumbärliga. Men när det visat sig vara möjligt för Musk att stänga av åtkomsten till Starlink har frågor hopat sig kring huruvida det är klokt eller inte att göra sig beroende av ett enskilt företag.

– Det yttersta man kan oroa sig för är naturligtvis att de stänger av tjänsten, och att de rent teoretiskt skulle kunna göra det aktivt i någon annan parts intresse, säger Gunnar Karlson, styrelseledamot i Swedish Space Corporation, som påpekar att det här än så länge är hypotetiska resonemang.

Svenska satellitsatsningen

Dagens space race består bland annat i satsningar på satelliter. Där satsar Sverige nu stort, och i år invigdes Spaceport Esrange. Tanken är att det ska gå att skicka upp satelliter i omloppsbana – från Kiruna.

– Jag skulle säga att det är en strategiskt viktig resurs för Europa för att det är Europas enda rymdhamn just nu, säger Ella Carlsson, flygvapnets rymdchef.

Dessutom kollar Sverige på alternativa sätt att kunna skjuta upp satelliter via stridsflygplan.

– Vi har påbörjat en en studie nu där vi undersöker JAS Gripens förutsättningar att kunna skicka upp en liten satellit i låg omloppsbana, säger rymdchefen.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Ella Carlsson, Flygvapnets rymdchef.
Gunnar Karlson, pensionerad generalmajor, tidigare Must-chef, i dag styrelseledamot i Swedish Space Corporation.

Effie Karabuda, tech-reporter på P3.
Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, Joe Rogan Experience, KCAL, WSJ

Företagaren som ska ha sålt svensk teknik till ryska militären

Mon, 28 Aug 2023 17:40:00 GMT

Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En novembermorgon i fjol hovrar helikoptrar över ett stort hus i Stockholmsförorten Nacka. Insatsen leder till att en man i 60-årsåldern grips. Nu, nio månader senare, åtalas han.

Han misstänks ha försett Ryssland med säkerhetskänslig teknik från såväl Sverige som USA. Svenska SÄPO och amerikanska FBI har jobbat ihop i fallet, och båda ländernas säkerhet anses ha skadats av mannens verksamhet.

– Naturligtvis så är det allvarligt för det svenska säkerhetsläget, och på samma sätt då när det gäller det amerikanska säkerhetsläget, om Ryssland får tillgång till teknik som kan användas för att ytterligare utveckla och tillverka vapensystem, säger Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.

Kopplingar till rysk underrättelsetjänst

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet fått sanktioner riktade mot sig, vilket gjort det svårare för dem att få tillgång till västerländsk teknik.

– Om man inte kan köpa teknologin så får man sno den, säger Carolina Angelis.

Åklagaren i fallet ser att det finns kopplingar till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Och det finns en väldigt tydlig anledning till varför den ryska krigsmakten trånar efter modern teknik.

– Till stora delar beror det på ett ryskt behov av att egentligen kunna fortsätta sin krigföring mot Ukraina, säger Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.

Medverkande:

Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.

Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys på Lunds universitet.

Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från Sveriges Radio.

Kinas taktik för att få mer makt i Sverige

Wed, 23 Aug 2023 04:00:00 GMT

Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.

– Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).

Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.

Kan vara ett säkerhetshot

Under hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.

– Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.

Medverkande:

Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Sofia Ledberg, universitetslektor på Försvarshögskolan

Gustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina
Lars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkter

Petra Berggren, reporter på P4 Västernorrland

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun

Terrorhoten som skakar Sveriges säkerhet

Thu, 17 Aug 2023 16:30:00 GMT

Säpo har noga övervägt om terrorhotsnivån mot Sverige bör höjas. Till slut kommer beskedet: Sverige bedöms nu stå inför ett högt terrorhot.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vi går från en trea till en fyra på den femgradiga skalan, säger Säpo-chefen Charlotte von Essen på den presskonferens som myndigheten kallat till.

I praktiken innebär det att terrorhotet mot Sverige inte längre bedöms som förhöjt, utan istället högt. Säkerhetsläget är alltså försämrat.

Men det är ingen enskild händelse som ligger bakom höjningen av hotnivån. Istället handlar det om en sammanvägd bild och man bedömer att det kommer påverka Sverige en längre tid framöver.

Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögsskolan, menar att något som han kallar för "samarbeten i oheliga allianser" blir allt vanligare och att det präglar dagens hotnivåer mer än vad det gjort tidigare.

– Vi har statsaktörer som samverkar med terrorism som samverkar med organiserad brottslighet. Och det gör att det blir svårare att göra analysen vem som ligger bakom, av den enkla anledning att, det som kan verka vara en terrorattack kanske i själva verket är ett beställningsjobb av någon annan. Och det där ställer till det när vi ska försöka förstå och bygga en säkerhet, säger han.

Medverkande:

Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Ljuden i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio.

Koranbränningarna och terrorhotet mot Sverige

Wed, 09 Aug 2023 04:00:00 GMT

Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.

– Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.

Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.

– Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.

Finns flera aktörer som utnyttjar situationen

Att det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.

– Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.

En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.

Medverkande:

Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.

Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.
Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.

Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara Sundberg

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet

Så rustar Nato sitt försvar mot Ryssland

Wed, 26 Jul 2023 04:00:00 GMT

För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.

I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.

– Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Återstår problem

Natos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.

– Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.

Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.

– Om en soldat går på en mina i Afghanistan – en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Medverkande:

Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.

Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.

Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara Sundberg

Producent: Jimmy Halvarsson

Tekniker: Kalle Andersson

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar

Wagnerkuppen som får Putin att tappa ansiktet

Wed, 12 Jul 2023 04:01:00 GMT

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.

– Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimovs huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.

Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.

– Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.

Kommer Prigozjin avrättas?

Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.

– Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.

Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan

Hanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i Belgien

Per Enerud, Rysslandskännare, journalist och författare

Programledare: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson

Producenter: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews

När Sveriges ansökan satte Natos principer på prov

Tue, 11 Jul 2023 12:20:00 GMT

När Turkiet ställer krav och förhalar Sveriges medlemskap finns en risk att Nato framstår som svagt och principen om öppna dörrar ställs på sin spets.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Turkiet har gett grönt ljus för att släppa in Sverige i Nato. Det skedde på Nato-mötet i Vilnius efter mer än ett år av förhandlingar. Beslutet ska röstas igenom i turkiska parlamentet och Ungern måste också godkänna Sverige som medlemsland innan allt är klart.

– Att fullborda Sveriges anslutning till Nato är ett historiskt steg som gynnar säkerheten för alla Natoallierade i denna kritiska tid, det gör oss alla starkare och säkrare, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens.

Det innebär den största förändringen i svensk säkerhetspolitik på över 200 år när Sverige går ifrån sin alliansfrihet.

Nu får Sverige ett strategiskt djup i sitt försvar säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

– Det här blir en fundamental skillnad där vi plötsligt är en jämlike vid bordet, säger han.

Turkiet på tvären

Natos policy om att vara en öppen allians för länder i Europa har ställts på sin spets när Turkiet förhandlat och förhalat Sveriges ratificering.

– Det är svagt tycker jag. Det här har varit ett Natoproblem och det är problematiskt att det blev överlämnat åt Sverige. Här hade det varit smakligare och vettigare om Nato hade sett det som ett Natoproblem, säger Joakim Paasikivi.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare på Försvagshögskolan
Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council

Proglamledare och producenter: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson

Ljud från Sveriges Radio

Naturkrafterna som blir ett vapen mot Ukraina

Wed, 28 Jun 2023 04:00:00 GMT

Ryssland försöker slå tillbaka Ukrainas motoffensiv. Nu har kriget gått in i en fas där naturen förvandlas till vapen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Natten till den 6 juni 2023 brister Kachovkadammen efter en kraftfull explosion. Både Ryssland och Ukraina slår ifrån sig, men det finns misstankar om ett ryskt sabotage.

Flodvågen sveper ner mot samhällen efter rapporter om att den ukrainska motoffensiven startat, och bedömare kopplar ihop händelserna.

När den uppdämda naturkraften i floden Dnjepr blir fri skapas stora, långvariga sår i det ukrainska samhället. Miljöskador, civilt lidande och skador på byggnader och infrastruktur.

Minor ska stoppa motoffensiv

Ryssland försöker samtidigt forma om landskapet mot ukrainska styrkor med hjälp av massiva mineringar, som kommer ligga kvar länge och skada landet.

– Man gör ju naturen till ett vapen. Och att man är beredd att gå så långt i både försvar och anfall, det är ganska ovanligt, säger Peter Haldén, forskare på Försvarshögskolan.

I Sverige gäller skärpt uppmärksamhet vid dammar på grund av omvärldsläget. Här vill man skydda sig mot cyberangrepp och spioneri som skulle kunna leda till sabotage.

Medverkande:

Peter Haldén, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan

Per Åkerblom, överste och regementschef på Göta ingenjörregemente, Ing 2

Ann-Sofie Fahlgren, chef för dammsäkerhet på Svenska kraftnät

Marina Buskas, som flytt från Nova Kachovka till Gotland

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producenter: Karin Hållsten och Bo Torbjörn Ek

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Sky News, YouTube

Spelet om sanningen bakom Nord Stream-sprängningarna

Wed, 14 Jun 2023 04:00:00 GMT

Åklagaren tror att det kommer att gå att säga vem som sprängde Nord Streams ledningar. Samtidigt skapar olika aktörer sina egna sanningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av september 2022 sprängs Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Gasläckan blir enorm och kraftiga strömmar spolar runt spillror i havet. Spekulationerna om sabotaget startar direkt, det blir en kamp om att forma historien om vad som hänt.

Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna via bolaget Gazprom. Att spränga skulle kunna vara ett sätt att sätta energipress på Tyskland och Europa inför vintern.

Vem sprängde Nord Stream?

Men efter några månader kommer andra bilder. Den kontroversielle journalisten Seymour Hersh pekar ut USA, men hans uppgifter avfärdas som fiktion. Flera medier börjar rapportera om en pro-ukrainsk grupp som ska ha hyrt en segelbåt i Rostock, och tyska utredare ska ha hittat sprängämnen i båten.

Ukrainas statsledning slår ifrån sig, och utredningarna av sabotaget måste hantera möjliga villospår och vilseledning. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist säger att misstanken om att en stat ligger bakom har blivit starkare - och att han tror att det kommer att gå att slå fast vem som är ansvarig.

Medverkande:

Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål
Hans Liwång, docent och universitetslektor i försvarssystem på Försvarshögskolan
Kirill Filimonov, journalist och forskare inom kommunikationsvetenskap.
Patrik Hulterström, lärare på Försvarshögskolan och före detta attackdykare för marinen
Ljud från: Sveriges Radio, ABC News, CNN, Skynews, Reuters

Nya drönarkriget mitt i Moskva

Fri, 02 Jun 2023 16:30:00 GMT

Explosioner i Moskva. Drönarattacker djupt inne i Ryssland. Ukraina slår ifrån sig ansvar, men kriget har fått en ny form och ingen vet var det slutar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 30 maj anfaller flera drönare Moskva. Många skjuts ner av det ryska luftvärnet, men bilder i sociala medier visar också explosioner på marken.

Ryssland utsätts nu allt oftare för attacker från luften, även långt inne i landet.

Flera av de drönare som når fram till Moskva verkar ha riktat sig mot ett finare område, där eliten har sina stora villor.

– Det känns ju troligt att det inte är en slump att drönarna hamnar just där, säger Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.

Ligger Ukraina bakom attackerna i Moskva?

Drönarna mot Moskva kommer samtidigt som Ryssland genomför stora luftanfall mot Kiev.

Ukraina har inte velat medge att man ligger bakom anfallen mot Moskva, men säger att de "ser på med glädje". Den ryske presidenten Vladimir Putin har däremot fördömt det han kallar terror.

Attacker har skett på fler ställen, som i staden Kursk. För att lyckas måste de som hanterar drönarna kommit på sätt att undgå tidig upptäckt över ryskt territorium.

– Uppenbarligen har man ju hittat någon lucka här, säger Michael Reberg, expert på luftvärnssystem.

Medverkande:

Michael Reberg, överstelöjtnant och militär lärare på Försvarshögskolan

Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Pernilla Kommes

Ljud från Sveriges Radio, SVT, ukrainska Freedom, ABC News

FBI-attacken som slog ut ryska spionprogrammet

Wed, 31 May 2023 04:00:00 GMT

I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det skadliga programmet Snake har infekterat datorer i över 50 länder, riktat in sig på statshemligheter och kallats för Rysslands främsta spionverktyg.

– Snake är extremt intressant för det är ett av de mest sofistikerade malware som kan användas för att sprida programvara och utföra kommandon på datorer och telefoner, säger Patrik Fältström, IT-säkerhetsexpert på bolaget Netnod.

Han och flera andra experter menar att det är sannolikt att Snake opererat även i Sverige. Men det vill varken Säkerhetspolisen, SÄPO, eller Försvarets radioanstalt, FRA, bekräfta.

För att få stopp på det stora hotet mot cybersäkerheten inleder FBI operation Medusa. Deras mål är att slå ut spionprogrammet.

FBI pekar ut ryska FSB

I Snakes kod gömmer sig en bild, det är en orm som bildar en cirkel genom att äta sin svans, en Ourobouros.

Men i koden finns också slarvfel, namn som borde ha raderats, och spåren leder till den ryska industristaden Rjazan. Där finns en grupp hackare som fått benämningen Turla.

Turla visar sig vara en del av Center 16, en enhet inom den ryska federala underrättelsetjänsten FSB – med nära band till Rysslands president Vladimir Putin.

FBI lyckas till slut knäcka Snakes kryptering, och kan då ge programmet kommandot att radera sig från de infekterade datorerna.

Den 9 maj 2023 går FBI gå ut med meddelandet att de lyckats med nedtagningen och fått peer-to-peer-nätverket Snake att förinta sig självt.

Medverkande:

Carolina Angelis, expert underrättelseverksamhet, säkerhetsrådgivare Truesec
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Patrik Fältström, säkerhetsskyddschef på Netnod
Ola Billger, kommunikationschef, Försvarets radioanstalt, FRA
Roger Wilson, USA-korrespondent

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Pernilla Kommes

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, CyberNews, The CyberWire

Järngeneralens våroffensiv som ska slå Putins styrkor

Wed, 17 May 2023 04:00:00 GMT

Ukraina står inför en våroffensiv och i centrum står landets överbefälhavare. Valerij Zaluzjnyj har landets öde i sina händer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter 15 månaders krig meddelar Ukrainas försvarsminister att man är redo för en ny offensiv, ett försök att ta tillbaka ockuperad mark. Samtidigt säger president Volodymyr Zelenskyj att landet behöver mer tid och utrustning.

Spekulationerna är många och frågan är hur mycket som är taktiskt spel. Men de ryska styrkorna är beredda, de har byggt befästningar, stridsvagnshinder och skyttegravar.

Valerij Zaluzjnyj, kallad järngeneralen, är Ukrainas överbefälhavare och den som just nu står i centrum för en rad avgörande beslut. På kort tid har han blivit populär, mytomspunnen och lite av en levande legend. Bilden av honom som en stark, patriotisk ledare sprids genom sociala medier.

Valerij Zaluzjnyj försöker förnya sina styrkors sätt att strida. Han har studerat Natos krigskonst, och läst allt av Rysslands chef för generalstaben, Valerij Gerasimov.

– Hela offensiven är en möjlighet för Ukraina att tvinga Ryssland att inse att den "särskilda militäroperationen" kommer att misslyckas, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

Putins styrkor har lärt av sina misstag

Efter förra årets blixtoffensiv, där Ukraina tog tillbaka områden vid Charkiv och Cherson, ser det nu ut att bli något helt annat.

Ryssland vill inte låta sig luras igen – och för Valerij Zaluzjnyj står mycket på spel. Ukraina vill visa att landets armé är framgångsrik och att man kan nå framgång med vapen från väst.

Staden Bachmut har fått starkt symbolvärde i kriget, här har den ryska Wagnergruppen försökt tröska sig framåt meter för meter, många har dött. En del menar att Ukraina försökt låsa fast och decimera ryska styrkor medan de förbereder sin våroffensiv.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan
Maria Engqvist, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Johan, frivillig i Ukraina

David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan, major och författare
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten
Producent: Pernilla Kommes
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, AFP, Tiktok

Så pressat blir Ryssland när Nato tar över Östersjön

Wed, 03 May 2023 04:00:00 GMT

Östersjön blir ett Natodominerat hav när Finland nu är medlem och Sverige står i väntrummet. Det som kallats fredens hav, beskrivs inte längre som lugnt av Putin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våren 2023 är det flera militärövningar vid Östersjön: Aurora 23 i Sverige, med tiotusentals soldater, och polsk militär övar försvaret av en nybyggd kanal i närheten av ryska Kaliningrad.

– Om man tittar generellt på maktbalansen i Europa så har fokus skiftat norrut och österut i och med Rysslands invasion av Ukraina. Det gör ju att Östersjön hamnar mer i blickfånget, säger Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Dessutom finns ytterligare en aspekt som förändrar det militära läget i Östersjön. De två länder med längst kust till innanhavet, Finland och Sverige, har beslutat sig för att gå med i försvarsalliansen Nato. Finland är redan med, Sverige väntar fortfarande på Turkiets och Ungerns godkännande.

Så ser Ryssland på nya läget

Den nya maktbalansen påverkar Ryssland. Landet har, trots sin storlek, få hamnar och Östersjön är avgörande rent strategiskt, både militärt och för handel.

– Man kan bara säga att den är viktig och att Ryssland naturligtvis vill kunna påverka den och ha någon form av kontroll och inflytande på den, säger Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI.

Medverkande:

Henrik Larsson, överstelöjtnant och planeringschef för Aurora 23
Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Peter Lidén, överstelöjtnant och militär lärare i krigsvetenskap på Försvarshögskolan

Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten och Pernilla Kommes
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Vita Huset, TVP World, news.com.au.

Putins maktspel för en ny världsordning

Wed, 19 Apr 2023 04:00:00 GMT

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.

Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.

– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.

En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.

– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.

Ryssland skapar nya kontakter

Rysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.

Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.

Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.

– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Medverkande:

Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.
Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator.
Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

21-åringen som greps för Pentagon-läckan

Fri, 14 Apr 2023 14:20:00 GMT

En 21-årig man misstänks ha läckt topphemlig information från USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Uppgifterna är graverande och drabbar Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter flera dagars intensiv jakt kan amerikanska myndigheter till slut gripa Jack Teixeira – en anställd i flygvapnet. Han misstänks ha läckt hemligstämplad information på en chatapp för gamers, och anklagas nu för brott som går under spionerilagarna i USA.

– Det finns en status i att ha insiderinformation så det förvånar mig inte, säger David Lindahl på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Avslöjar uppgifter om Ukrainas försvar

Dokumenten uppges innehålla information som kan spela Ryssland i händerna gällande deras krig mot Ukraina. Bland annat står det att ammunitionen till Ukrainas viktigaste luftvärnssystem riskerar att ta slut inom kort.

– Det är ju uppseendeväckande att en person så pass långt ut i det militära systemet i USA kan ha tillgång till så mycket hemlig och känslig information, säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet.

Medverkande:

Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutet
David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Effie Karabuda, tech- och spelreporter på P3.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio och CNN.

Stridsflygen som kan stötta Zelenskyjs offensiv

Wed, 05 Apr 2023 04:00:00 GMT

Volodomyr Zelenskyj vädjar om stridsflyg från Sverige och väst. Experter menar att planen kan bli avgörande men då måste de slå mot mål inne i Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler talar om en ukrainsk våroffensiv i kriget, men för att kunna återerövra landets östra delar anser en del att behövs ett övertag i luften.

Tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson menar att Ukraina kan använda stridsflyg för att trycka tillbaka Ryssland genom att anfalla baser och flygfält inne i Ryssland.

Först då får Ukraina ett luftövertag som gör att landets armé kan ta tillbaka de områden som invaderats i öst.

Men såna luftanfall skulle Ryssland se som en eskalering – och mycket står på spel.

Svenska Jas Gripen till Ukraina?

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber om flyg från väst, och Polen och Slovakien skickar tillsammans ett tjugotal Mig-29, en modell som togs fram i Sovjetunionen.

När Sverige byggde Jas, efterföljaren till Viggen, var det just med tanke på att kunna försvara sig mot sovjetiska vapensystem.

Men när Ukraina vill ha just Jas 39 Gripen säger regeringen nej. Försvarsminister Pål Jonson (M) motiverar det med att Ryssland har kvar det mesta av sitt flygvapen, och att Jas behövs för att försvara Sverige.

Medverkande:

Mats Helgesson, pensionerad generalmajor och tidigare flygvapenchef

Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan

Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, C-SPAN, CNN, Sky News, Reuters, Youtube

Spionmisstankarna mot Tiktok

Wed, 22 Mar 2023 05:00:00 GMT

Flera länder förbjuder statsanställda från att ha appen Tiktok i sina telefoner. Anledningen: Misstänkta säkerhets- och spionrisker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Orosmolnen kring Tiktok har hopat sig det senaste halvåret; det handlar om misstankar om datainsamling, påverkanskampanjer och anklagelser om spionage.

I Sverige får anställda på regeringskansliet inte längre ha appen i sina jobbmobiler, och liknande förbud haglar i olika västländer, vilket inte gillas av Kina.

– Man kritiserar EU och USA för att själva hävda att man är världens mest öppna marknader. Men återkommande inför man istället handelshinder och försvårar framfarten för kinesiska företag utomlands, säger Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Tiktok slår ifrån sig anklagelser

Tiktok menar att mycket av anklagelserna mot dem består i missuppfattningar. De hävdar att kinesiska staten aldrig begärt data från dem, och aldrig skulle få ta del av data om de någon gång skulle efterfråga det.

Det finns också experter som menar att Tiktok inte är särskilt mycket värre än andra sociala medier när det gäller att samla in användardata. Dessutom kan fokuset på specifika appar skymma en annan riskprodukt: själva mobilen i sig.

– Det är absolut ett hot att man använder smarta mobila enheter på ett felaktigt sätt, säger Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg på Must.

Medverkande:

Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must.
Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.
Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina.
David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten och Pernilla Kommes
Tekniker: Glate Öhman
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, CNN, CBS News, ABC News, Tiktok

LIVEPODD: Joakim Paasikivi om slaget om Bachmut

Sat, 18 Mar 2023 21:30:00 GMT

Striderna runt ukrainska Bachmut har pågått i över ett halvår. Överstelötjnant Joakim Paasikivi om varför ingen vinner slaget. Live från Poddfest 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har beskrivits som en stad som inte har någon större militärstrategisk betydelse. Ändå fortsätter de ryska försöken att ta över Bachmut dag efter dag, månad efter månad. Varför det är så – det är ett ämne som vi tar oss an på scen på poddfest 2023, vi diskuterar Rysslands och Ukrainas strategier med Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

En annan pågående diskussion är huruvida det kommer att komma en ukrainsk våroffensiv eller inte. Eller om det är Ryssland som kommer att genomföra en ny offensiv. Det går vi också igenom.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten

PODDTIPS: Dagens Eko – Hör Bo Torbjörn Ek om spioner

Mon, 13 Mar 2023 05:00:00 GMT

Hör om så kallade illegalister personer som lever under falsk identitet runtom i världen över men som egentligen är spioner utsända av Ryssland.

Vi på Gräns vill tipsa om podden Dagens Eko och i synnerhet avsnittet där Bo Torbjörn Ek berättar hur spioner skapar en täckmantel för att kunna smälta in som vanliga medborgare. Både Säkerhetspolisen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must varnar för att hotet från illegalister riskerar att öka efter att ryska diplomater och underrättelseofficerare utvisats från Sverige.

Programledare: Robin Olin

Så slår ryska hackare och Anonymous Sudan mot Sverige

Wed, 08 Mar 2023 05:00:00 GMT

Efter koranbränningen vid Turkiets ambassad blir svenska hemsidor attackerade av gruppen Anonymous Sudan. Men ryska intressen verkar ligga bakom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I februari 2023 släcks hemsidor som tillhör stora svenska företag, myndigheter och institutioner ned. Bland annat drabbas SAS, SVT, flera universitet och sjukhus.

Snart står det klart att hackergruppen Anonymous Sudan ligger bakom överbelastningsattackerna.

– Min första reaktion var ju "yeah, right", och ganska mycket skepsis till att det här verkligen skulle vara en rörelse från från Sudan, säger IT-säkerhetsexperten Leif Nixon.

Misstänka kopplingar till Ryssland

Företaget Truesec som jobbar med datasäkerhet lyfter fram en annan aktör bakom Anonymous Sudan, hackergruppen Killnet. En grupp som är tydligt pro-rysk, och som har genomfört flera attacker mot länder som stödjer Ukraina.

– Det följer väl ett ganska tydligt ryskt modus operandi på så sätt att att den ryska underrättelsetjänsten länge har jobbat med med aggressiva cyberoperationer på många olika sätt, säger Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Mycket pekar alltså mot att gruppen Anonymous Sudan är en del av något större än protesterna mot koranbränningarna.

Medverkande:

Therese Naess, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter.
Leif Nixon, IT-säkerhetsexpert.
Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Anton Linné, cybersäkerhetsexpert.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, Youtube, The Guardian, Telegram

Därför pressar Putin för revansch

Wed, 22 Feb 2023 05:00:00 GMT

Efter ett år av misslyckanden i Ukraina söker Ryssland nya framgångar i kriget och alla spekulerar i när, eller om, storoffensiven kommer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

FN-chefen Antonio Guterres säger att vi inte ens går i sömnen - utan med ögonen vidöppna - mot en bredare konflikt.

Samtidigt bedömer experter att Ryssland kraftsamlar och vill ha en revansch efter år av misslyckade taktiker och utbytta generaler.

Ukraina och president Volodomyr Zelenskyj har stått emot kriget på ett sätt som Vladimir Putin inte hade räknat med.

Kriget påverkar svenska försvaret

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat, och försämrat, det säkerhetspolitiska läget och även i Sverige har försvarsmakten fått nya insikter om förmågor – och brister.

– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare på Försvarshögskolan.
Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning.
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten, Pernilla Kommes
Tekniker: Glate Öhman
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, CNN, Reuters, AFP, The Telegraph, Ryska försvarsministeriet

Det vet vi om ex-militärerna som gripits av Säpo

Fri, 17 Feb 2023 15:38:00 GMT

En vapenhandlare och en tidigare överstelöjtnant grips i februari 2023 för olovlig kårverksamhet en brottsrubricering få känner till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En måndag i februari görs ett tillslag i en villaidyll. Personal från Säpo och Must har samarbetat i en utredning om ett udda brott.

– Det var insatser som genomfördes i Stockholmsområdet och där just två personer hämtades till förhör och ett antal husrannsakningar genomfördes, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo.

Ovanlig brottsrubricering

SVT och Svenska Dagbladet avslöjar att de båda männen, en vapenhandlare och en tidigare överstelöjtnant, har en bakgrund i Försvarsmakten. De misstänks nu för olovlig kårverksamhet, och nekar till alla anklagelser.

Brottsrubriceringen har nästan 90 år på nacken, men har sällan tillämpats. Det kan handla om att man deltagit i en sammanslutning som kan utvecklas till ett maktmedel i samhället, som en militär trupp eller polisstyrka.

Medverkande:

Oskar Jönsson, reporter SVT Nyheter.
Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo.
Thomas Roth, första intendent på Armémuseum i Stockholm.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Reporter: Pernilla Kommes

Ljud från: Sveriges Radio och SVT.

Nya nedskjutningar i USA:s ballongjakt

Mon, 13 Feb 2023 17:11:00 GMT

En kinesisk ballong, som flyger nära en militärbas där USA har kärnvapen, skjuts ned. Fler luftfarkoster dyker upp och tonläget skruvas upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En kinesisk ballong, stor som flera bussar, svävar högt i stratosfären. Kina menar att den råkat hamna i amerikanskt luftrum och att den är där i forskningssyfte.

Men USA menar att det rör sig om en spionballong och de skjuter ned ballongen. Ett drag som får den redan kyliga relationen mellan Kina och USA att bli allt mer spänd.

Fler farkoster flyger runt

Det dröjer inte länge efter att den så kallade spionballongen skjutits ned innan det dyker upp fler föremål i luften. Även de skjuts ned.

Nu oroar sig bedömare för vad det kan innebära om även de senare flygande objekten visar sig komma från Kina.

Medverkande:

Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutet
Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio och CNN.

Strategiska spelet bakom Turkiets Nato-nej

Tue, 07 Feb 2023 14:54:00 GMT

Turkiet blockerar Sveriges inträde i Nato. Bakgrunden är ett spel om stridsflyg, makt och om skydd mot ett nytt, möjligt kärnvapenhot.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Turkiets president Erdogan avvisar Sverige gång efter gång, och statsminister Ulf Kristersson (M) manar till nationellt lugn för att inte trissa upp stämningen.

Det som såg ut som en hyfsat snabb resa in i Nato har blivit en långbänk av utrikespolitiskt lidande.

Rasmus Paludans koranbränning och den hängda Erdogandockan i Stockholm blev bränsle för påverkanskampanjer som drabbar den svenska Natoprocessen.

Nya stridsflygplan spelar roll

Många bedömare säger att Erdogan använder processen för att samla väljare inför det turkiska valet. Men i bakgrunden finns också stora, strategiska intressen.

Det handlar bland annat om Turkiets behov av nya stridsflygplan, amerikanska F-16. Men också om Natos behov av Turkiet som en sköld mot möjliga robotangrepp från Iran – en stat som verkar komma allt närmare egna kärnvapen.

Medverkande:

Ingemar Adolfsson, tidigare försvarsattaché i Turkiet
Helin Sahin, Turkietexpert på Palmecentret
Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Youtube.

Extremisterna som vill störta staten

Wed, 25 Jan 2023 05:00:00 GMT

Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Island startar i januari en rättegång mot två män som misstänks för terrorplaner. Männen nekar, men har enligt polisen högerextrema åsikter, och ska ha planerat en väpnad attack mot bland annat Alltinget, den isländska riksdagen.

Hotet inifrån har även synts i Brasilia och Washington, men då i större skepnad, när folksamlingar stormat Brasiliens och USA:s parlament.

Säpo ser anti-statliga idéer

Under allt sjuder en samhällshotande mix av konspirationsteorier och extremistiskt tankegods, där syftet är att skapa misstro mot staten, och få demokratin att vackla.

Det är Säkerhetspolisen, Säpo, som ska skydda mot sån här brottslighet. Även om de inte ser samma hot här som i USA och Brasilien, så ser de hur samma grundläggande idéer diskuteras i Sverige. De pratar om ett ökat författningshot.

Medverkande:

Christer Mattsson, forskare på Göteborgs universitet
Ahn-Za Hagström, analytiker på Säpo
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi
Carina Holmberg, Sveriges Radios Islandskorrespondent

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters

Sverige skickar Archer till Ukraina

Thu, 19 Jan 2023 17:20:00 GMT

Nu kommer beskedet: Sverige skickar artillerisystemet Archer till Ukraina. Men det är inte det som experter reagerar mest på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 19 januari 2022 meddelar den moderatledda regeringen på en pressträff att de förbereder för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina – ett system som stått högt upp på Ukrainas önskelista i flera månader.

– Jag skulle säga att det har en en en mycket mindre betydelse än vad vi tror, säger Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan frivärld.

Mer än bara Archer

Vad experterna reagerar desto mer på är regeringens besked om att Ukraina även kommer att få uppemot 50 stycken stridsfordon 90 samt pansarvärnsrobot 57.

– Om det kommer cirka ett femtiotal till Ukraina så gör det faktiskt en skillnad. Det är en ganska stor skillnad, viktig skillnad, säger Tomas Ries, forskare vid Försvarshögskolan.

Medverkande:

Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan Frivärld.
Tomas Ries, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg.

Producent: Karin Hållsten.

Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

Risken för krig mellan Nato och Ryssland

Wed, 11 Jan 2023 05:00:00 GMT

Natochefen fruktar ett storkrig där Nato och Ryssland ställs mot varandra. Oron för att fler länder blir direkt inblandade i kriget växer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När en missil slog ner på den polska landsbygden och dödade två människor höll världen andan. För en stund verkade det som att Rysslands krig i Ukraina spritt sig till ett annat land. Ett land som dessutom är medlem i Nato.

Det finns flera historiska exempel på hur krig har växt och blandat in fler länder. Nu ställer sig många frågan: kommer det bli ett tredje världskrig? Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att kriget kan utvidgas, även om Nato gör allt för att det inte ska hända.

Den röda linjen

Två ord som återkommer ofta i sammanhanget är röda linjer, händelser som skulle få bägaren att rinna över och göra att Nato faktiskt ger sig in i krig med Ryssland. Det kan vara att Ryssland använder kärnvapen i konflikten eller att ett av Natos medlemsländer blir angripet. Var Rysslands röda linjer går är svårt att säga, menar Sveriges tidigare försvarsattaché i USA, Bengt Svensson.

– De är inte kommunicerade lika tydligt. Ryssland anger något men när det inträffar händer inget.

Medverkande:

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan
Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i USA
Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från Sveriges Radio, SVT, AP, Reuters

Så kan fiender attackera vårt elnät

Wed, 28 Dec 2022 05:00:00 GMT

Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.

Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.

Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.

Cyberattack mot elnätet

Energi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.

Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.

Medverkande:

Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnät
Henrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.
Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.
Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.
Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från Sveriges Radio, CNN

Sverige tar hem soldaterna som strider mot terrorn

Wed, 14 Dec 2022 05:00:00 GMT

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.

Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.

Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.

Slut på strid i Saharas sand

Den här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.

Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter.

– Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.

Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman.

– Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.

Medverkande:

Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.
Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.
Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.

Producent: Karin Hållsten.

Tekniker: Mats Jonsson.

Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

Därför tar Putins militära spioner sikte på Sverige

Wed, 30 Nov 2022 05:00:00 GMT

En hemlig organisation tros ligga bakom flera spionfall i Sverige. Den ryska underrättelsetjänsten GRU är mer aktuell än någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det pågår ovanligt många rättsfall kopplade till ryska spioner i Europa just nu. Och vi kan vänta oss fler – också här i Sverige.

”Det är nog rimligt att tro att man kan se fler förundersökningar framöver också”, säger Säpo:s kontraspionagechef Daniel Stenling.

Den ryska militära underrättelsetjänsten GRU har kopplingar till båda de fall som är aktuella i Sverige nu: Bröderna Peyman och Payam Kia som misstänks ha spionerat på Säpo och Must och det svensk-ryska par som kan komma att åtalas för spionage som gynnat Rysslands militärindustri.

Vad står GRU för?

Förkortningen GRU står för "Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten" på svenska. Den militära spionorganisationen grundades av Stalin 1942, efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen.

Bengt Nylander ledde Säpo:s kamp mot GRU under kalla kriget. Han menar att GRU representeras på mer eller mindre alla ställen där Ryssland har ambassad med underrättelseofficerare.

Det finns flera anledningar till att Sverige är särskilt intressant för Ryssland och GRU nu. Bengt Nylander räknar med att Putin har väckt alla sina agenter för att hålla koll vid hamnar och gränsövergångar i hela Europa.

Medverkande:

Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.
Michael Jonsson, forskningsledare vid FOI som studerat spionfall i Europa.
Oscar Jonsson, Rysslandskännare och forskare vid Försvarshögskolan.
Bengt Nylander, författare och tidigare chef för Säpos kontraspionage.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Robotexplosionen som fick världen att hålla andan

Wed, 16 Nov 2022 16:25:00 GMT

Två personer dör efter att en robot slår ner i Polen. Sociala medier ryker av spekulationer och oro. Nu riktas alla ögon mot Nato och Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under hela kriget har Ryssland använt sig av robotattacker för att anfalla ukrainska städer. Men den här gången träffar en robot inte i Ukraina utan slår ner vid en bondgård i grannlandet Polen.

Flera nyhetsflashar lyser upp telefoner världen över under tisdagskvällen. Många funderar över hur ett Natoland som Polen kan ha attackerats.

Sveriges miljardstöd till Ukraina

Samtidigt som Polen höjer sin militära beredskap tillbakavisar Ryssland alla anklagelser. Mitt i allt kallar dessutom Sveriges regering till pressträff. Ulf Kristersson berättar man ska lämna över försvarsmateriel för tre miljarder kronor till Ukraina.

Hör luftvärnsexperten och överstelöjtnanten Michael Reberg om dagen som fick världen att hålla andan. Och om beskedet från Nato som satte spekulationerna på paus.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio

Kvantdatorerna som ska knäcka Sveriges hemligheter

Wed, 16 Nov 2022 05:00:00 GMT

Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår vardag och rikets säkerhet är beroende av digitala nycklar som skyddar våra hemligheter. Men utvecklingen av kvantdatorer hotar den säkerheten.

Kapplöpningen mot nästa typ av superdatorer

Just nu pågår två parallella race:

Det ena handlar om att bli först med den nya tekniken och att samla på sig hemligheter utan att någon annan upptäcker det. Det är spionernas dröm.
Det andra handlar om att bygga nya skydd – sådana som håller också när kvantstormen kommer.

Kina verkar just nu ha fördel i kapplöpningen där den starkaste motståndaren är USA. Och i Sverige pågår förberedelserna för det som i kryptologernas värld har fått namnet "Q-day".

Medverkande:

Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets Radioanstalt, FRA.
Pia Gruvö, kryptostrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.
Johan Håstad, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.
Kristina Sandklef, oberoende Kina-analytiker med bakgrund inom Försvarsmakten.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.

Producent: Karin Hållsten.

Tekniker: Mats Jonsson.

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, YouTube, Folk och Försvar, International Institute for Strategic Studies

Här är bevisen mot de spionmisstänkta bröderna

Fri, 11 Nov 2022 16:30:00 GMT

Mycket är fortfarande hemligt, men Gräns har hittat flera nya uppgifter som framkommer nu när åtalet lämnats in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åtalet mot "spionbröderna" Peyman och Payam Kia är här. Gräns reder ut vad vi nu vet och vad det kan innebära.

Det här ser ut att kunna bli ett av de största spionfallen i Sverige någonsin enligt Tony Ingesson, spionforskare vid Lunds universitet.

Åtalet: Han var Rysslands mullvad i svensk underrättelsetjänst

Den äldre brodern Peyman Kia, åtalas för att ha hjälpt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU att samla information från hans svenska arbetsgivare. Peyman Kia har arbetat på Säpo, och enligt DN även på den hemliga, offensiva spionenheten hos Försvarsmakten: Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Den yngre brodern, Payam Kia, misstänks för att i första hand ha hjälpt sin storebror att hålla kontakten med GRU och hantera 380 000 kronor samt guld.

TIPS: Hör även vårt tidigare avsnitt om fallet.

Medverkande:

Tony Ingesson, statsvetare och forskar i underrättelseanalys på Lunds universitet.

Micael Bydén, överbefälhavare, Försvarsmakten

Intervjuade av Ekot:

Nina Odermalm Schei, kommunikationschef, säkerhetspolisen

Mats Ljungqvist, åklagare riksenheten för säkerhetsmål

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio

Svenska soldater ska kunna strida vid ryska gränsen

Wed, 02 Nov 2022 05:00:00 GMT

Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.

Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.

Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara – ända fram till den finsk-ryska gränsen.

Nordkalotten militärstrategiskt hett

Med Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.

Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.

Medverkande:

Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.
Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.
Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.
Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Reporter: Per Vallgårda

Ljud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten

Kamikazedrönare skapar krigets nya skräck

Wed, 19 Oct 2022 04:00:00 GMT

Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.

Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.

På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.

Sverige tar skydd mot drönare

Drönarhotet tar hela tiden nya former – i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.

Medverkande:

Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.

Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Björn Nitzler

Ljud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube

Så här jagar Sverige Nord Streams sabotörer

Wed, 05 Oct 2022 04:00:00 GMT

Säkerhetstjänster letar radarekon och spår på havets botten i Nord Stream-utredningen. Men viktiga ledtrådar kan komma från spioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu pågår en brottsutredning om de trasiga Nord Stream-ledningarnadär misstanken är grovt sabotage.

Det är viktigt att få förstahandsinformation för de svenska och danska utredarna. Men även den ryska säkerhetstjänsten FSB har uppgett att man undersöker händelserna.

På botten kan det finnas teknisk bevisning som leder till de misstänkta sabotörernas hemvist. Samtidigt kan detonationerna och strömmarna ha förstört mycket. Därför sätter en del experter nu sitt hopp till underrättelsetjänsternas arbete på helt andra håll.

En uppgift som snappas upp av en spion kan vara en tråd att börja dra i. Jakten på Nord Streams sabotörer har startat.

Medverkande:

Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system

Björn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid UI och VD på företaget Politea

Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, tidigare på MUST och FRA

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Nord Stream och det nya undervattenskriget

Wed, 28 Sep 2022 16:28:00 GMT

Det misstänkta sabotaget mot den ryska gasledningen Nord Stream kan vara en del av en hybridattack med syfte att skrämma och förvirra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt tyder på att gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har utsatts för ett sabotage.

Explosionerna vid den ryska gasledningen ses som något extraordinärt, det krävs specialresurser för att lyckas. Men den här typen av attacker är något som militära rådgivare har varnat för.

Attacker mot infrastruktur till havs, och i havsdjupen, är något som länder behöver räkna med.

Det innebär Seabed Warfare

Allt fler försvarsmakter börjar nu anpassa sig för att skydda viktiga gas- och elledningar, och den telekomtrafik som går i haven, som är avgörande för vårt sätt att leva.

Den som anfaller under ytan är dold och kan förneka ansvar. Attacker mot djupens infrastruktur kallas Seabed Warfare, och en del förväntar sig att det kan bli allt vanligare i framtiden. Samtidigt är det en svår uppgift att skydda tusentals mil av viktiga kablar på havets botten.

Medverkande:

Jan Thörnqvist, tidigare insatschef och marinchef inom Försvarsmakten

Niklas Wiklund, försvarsdebattör och bloggare under namnet "Skipper"

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Därför trappar Putin upp kriget

Wed, 21 Sep 2022 14:40:00 GMT

Ryssland kallar nu in hundratusentals reservister. Det gör att kriget i Ukraina går in i ett än allvarligare läge. Och det får konsekvenser för Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag meddelade president Vladimir Putin det många varit rädda för: Ryssland mobiliserar. Han målar tydligt upp Nato och väst som det stora hotet.

Beslutet kommer efter att en rad motgångar trängt in Ryssland i ett hörn, och nu ökar insatserna för alla.

Medverkande:

Ilmari Käihkö, krigsvetare vid Försvarshögskolan

Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Spelet bakom kärnvapenplanen över Sverige

Wed, 21 Sep 2022 04:00:00 GMT

Amerikanska bombplan flyger på låga höjder i svenskt luftrum. Sverige är nu en pjäs i ett strategiskt spel kallat avskräckning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 2 september dundrar enorma stridsflyg in över centrala Stockholm. Allas blickar riktas mot dånet från ovan. Tre svenska JAS Gripen ser små ut bredvid de stora amerikanska bombplanen som flyger lågt över huskropparna.

Uppvisningen är del av en övning med syfte att skrämma Ryssland, lagom mycket. Strategin kallas avskräckning, och den går ut på att visa fienden vad man kan, utan att provocera.

Misslyckad metod i Ukraina

Sverige nämns som de amerikanska bombflygens nya favorittillhåll och att se bombflygplan kan bli en allt vanligare syn för oss.

Men avskräckning som strategi är komplex, och metoden misslyckades i Ukraina. Varför är det egentligen så svårt att veta när avskräckning fungerar?

Medverkande

Hans Kristensen, chef för Nuclear Information Project inom Federation of American Scientists

Stefan Lundqvist, kommendörkapten och lärare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan

Karl Sörenson, avskräckningsforskare och senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut

Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Arkivljud från: Sveriges radio, CNN, SVT, Euronews

Svenskarna som krigar mot Ryssland

Wed, 07 Sep 2022 04:00:00 GMT

Hans vänner dödas i strid i Ukraina. Tobias överlever. Hör hans historia, och experter om Sveriges vägval. Hur långt är vi beredda att gå?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget i Ukraina har pågått i ett halvår. Sverige skickar pengar och materiel till Ukraina men det finns också svenskar som går längre.

I det här avsnittet av Sveriges Radios säkerhetspolitiska podd Gräns berättar Tobias Engqvist hur det är att vara frivillig soldat i Ukraina. Hör också experterna om hur farligt Ryssland kan bli om Putin får som han vill, och om Sveriges strategiska vägval.

Sveriges roll i kriget för Ukraina

Statsminister Magdalena Andersson har sagt att det är centralt för hela Europa att Ryssland inte vinner kriget. Men när Sverige beslutar om ett sjunde hjälppaket till Ukraina väljer man att skicka artilleriammunition, inte haubitsar att avfyra dem med.

Tobias Engqvist vill själv bidra, och han reser till Ukraina för att kämpa mot Ryssland.

Hör om livet som frivillig utländsk soldat, ett uppdrag som ger en månadslön på upp till 30 000 kronor, och om hur det är att överleva när två vänner dödas av rysk granateld. En av de som stupar är svensken Edvard Selander Patrignani.

Medverkande

Roger Djupsjö, major i Försvarsmakten som utbildat militär i Ukraina

Tobias Engqvist, nyss hemkommen frivilligsoldat i Ukraina

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm

Gudrun Persson, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Mollie Saltskog, underrättelseanalytiker vid Soufan Group

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten och Carl-Johan Ulvenäs

Tekniker: Glate Öhman

Arkivljud från: SVT, Youtube och Sveriges Radio.

Så hotar ensamma extremister Sverige inifrån

Wed, 24 Aug 2022 04:00:00 GMT

Terrorhotet i Sverige är förhöjt, och Säpo varnar för ensamagerande gärningsmän. Allt yngre personer hetsas till attacker online.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett misstänkt terrormord i Almedalen, attacker mot flera skolor och terrordådet på Drottninggatan.

Hotet inifrån har enligt svensk säkerhetstjänst bestått av så kallade ensamagerande de senaste åren. Alltså personer som radikaliserats och som utför dåd på egen hand.

Samtidigt ska Sveriges försvar växa med många nya värnpliktiga, och Försvarsmakten försöker stoppa extremister från att komma in och få militär utbildning.

Medverkande: Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen, Hans Brun, terrorforskare, Åsa Erlandsson, författare och reporter på DN, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Programledare: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Tekniker: Mats Jonsson

EXTRA: Krafterna som vill påverka svenska valet

Wed, 03 Aug 2022 04:00:00 GMT

SOMMAR: I september går vi till val i Sverige. Hur sannolikt är det att vi blir utsatta för tryck utifrån och vilka kan i så fall tänkas ligga bakom det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit relativt lugnt en tid när det gäller desinformation och försök att påverka opinionen i Sverige. Den nybildade Myndigheten för psykologiskt försvar tror att det kan betyda att något större kan komma närmare valdagen 11 september.

Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, HBO.

EXTRA: Svensk värnplikt i krigets skugga

Wed, 27 Jul 2022 04:00:00 GMT

SOMMAR: Snart börjar allvaret för flera tusen värnpliktiga som rycker in runtom i Sverige. Vilken framtid är det som väntar dem i ett instabilt Europa med Sverige som medlem i Nato?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.

Ljud från: Sveriges Radio

EXTRA: När rysk naturgas blir maktmedel

Wed, 20 Jul 2022 04:00:00 GMT

SOMMAR: Gasledningen Nord Stream är avstängd och Europa håller andan i väntan på att Ryssland ska öppna gaskranen. Spänt läge och upprustning i den ryska exklaven Kaliningrad, inte långt från Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.

Ljud från: Sveriges Radio

EXTRA: Civilt försvar i ett förändrat Sverige

Wed, 13 Jul 2022 04:00:00 GMT

SOMMAR: Efter årtionden utan krigshot ska Sverige bygga ett starkt civilt försvar igen, en process som kommer ta tid och kosta pengar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 40 år sedan hade Sverige ett utvecklat civilförsvar som gavs stora resurser. Men sedan det kalla krigets slut har det i princip försvunnit. Nu ska Sverige bygga upp ett nytt starkt civilt försvar, i ett helt förändrat samhälle med nya sårbarheter.

Dessutom det senaste i Nato-processen, Ryssland avlägsnar sig från finska gränsen och Finland stiftar nya gränslagar.

Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.

Ljud från: Sveriges Radio, SVT.

EXTRA: Sverige närmar sig Nato – allt tystare från Ryssland

Wed, 06 Jul 2022 04:00:00 GMT

SOMMAR: Sverige tog ännu ett steg på vägen mot Nato-medlemskap. Samtidigt är det väldigt dämpat från rysk sida.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medan Natoländernas parlament nu ska besluta om Sverige och Finland ska få bli medlemmar i försvarsalliansen pågår förhandlingar om hur Sveriges roll i Nato ska se ut.

Samtidigt har det uppskruvade tonläget från Ryssland skruvats ner och blivit nästan tyst. Kommer det skruvas upp igen?

Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns fortsätta hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.

Ljud från: Sveriges Radio, SVT.

Nato och Kinas sikte på Taiwan

Wed, 29 Jun 2022 04:00:00 GMT

Natos framtidsmöte pekar ut riktningen för Europas och Sveriges försvar. Men i skuggan av kriget i Ukraina växer en konflikt som kan ändra allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter ett sista ryck i maratonförhandlingarna med Turkiet så släpps Sverige över tröskeln till Nato.

Det sker vid Natos toppmöte i Madrid i juni 2022, och får stor uppmärksamhet.

Men på det här mötet händer också något annat, som inte får lika stora rubriker.

Kan Nato hamna i konflikt med Kina?

Nato-länderna ska planera framtidens försvar, och då hamnar fokus på ett land som alltmer ses som ett hot: Kina.

Och här har USA länge haft siktet inställt en potentiell konflikt som bubblar under ytan i Stilla havet.

Medverkande:

Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska Institutet.
Jens Nykvist, Sveriges militära representant till EU och Nato.
Jakob Gustafsson, analytiker Totalförsvarets Forskningsinstitut.
Sofia Knöchel Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.
Producent: Carl-Johan Ulvenäs.
Tekniker: Mats Jonsson.

Ljud från: Antena 3, Nato, The Guardian, CNA, Fox News, Sveriges Radio, BBC, CNN, SVT

Nato och den nya kärnvapenstressen

Wed, 15 Jun 2022 04:00:00 GMT

Sverige ska in under Natos kärnvapenparaply. Samtidigt kommer uppgifter om nya taktiska teorier, som kan sänka ribban för när vapnen ska användas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige vill söka skydd under Natos kärnvapenparaply – men absolut inte ha vapnen på egen mark. Går det i ett skarpt läge? Vi tittar på hur det där paraplyet är konstruerat, men också på det hotfulla kärnvapentänkande som medger att man skjuter av ett mindre, taktiskt vapen.

Medverkande: Paula Silfverstolpe, jurist på Försvarshögskolan. Jonas Haggren, viceamiral och chef för Försvarshögkvarterets ledningsstab. Thomas Jonter, professor i internationella relationer på Stockholms universitet. Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på FOI.

Ljud från: TV4, Sky News, AP, ABC, SVT, Sveriges Radio.

Lögnerna som ska skada Sverige

Wed, 01 Jun 2022 04:00:00 GMT

Påverkansoperationer kan hota Sverige. Det mantrat hör vi från både politiker och försvaret nu. Det som ska skyddas är inte längre bara territoriet utan våra omdömen. Vår syn på verkligheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan Sverige lämnade in ansökan om Nato-medlemskap har de där varningarna duggat tätt: Vi riskerar att bli utsatta för påverkansförsök från främmande makt. Men hur går det där egentligen till och vad är det som står på spel här?

Medverkande: Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan med fokus på säkerhetspolitik, Sofia Bard, enhetschef på Svenska Institutet, Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.

Ljud från: ABC News, Natos Youtube-kanal, BBC, SVT

Så förändrar Nato säkerheten för Sverige

Wed, 18 May 2022 04:00:00 GMT

Ukrainakriget ser ut att putta in Sverige och Finland i Nato. Det ändrar hela det säkerhetspolitiska landskapet i norra Europa - och kan orsaka strategisk stress i Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finland och Sverige gör gemensam sak och begär att få bli Nato-medlemmar.

Beskeden kommer efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, och krävt en säkerhetszon runt landet.

Den här historiska kursändringen för svensk säkerhetspolitik gör Östersjön till ett Nato-innanhav - och kan också sätta press på en av Rysslands viktigaste säkerhetszoner i Arktis.

Medverkande: Malena Britz, docent i statsvetenskap på Försvarshögskolan, Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, Carolina Vendil Pallin, Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Joakim Paasikivi, lärare i strategi på Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Programledare: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: AP, CNBC, SR, CNN

Spionutvisningar kan väcka sovande agenter

Wed, 04 May 2022 04:00:00 GMT

Ryska diplomater misstänkta för spioneri utvisas nu i rasande fart. Vi är på väg in i en ny tid av spioneri, de ryska underrättelseofficerarna blir färre men de som är kvar blir potentiellt farligare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det stora ryska anfallskriget i Ukraina ritar nu om spionkartan i Europa. Vi är på väg in i en mer osäker tid där underrättelsebehoven ökat både i öst och väst. Med ett beslut om Nato i dörren varnar militären för sabotage mot kartlagda mål och det finns risk för att vilande spionceller väcks till liv.

Medverkande: Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och författare med bakgrund i den svensk underrättelsetjänsten, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Per Thunholm, strategisk rådgivare vid Försvarshögskolan, doktorand i statsvetenskap vid Åbo Akademi, Björn Nolén, major samt försvarstwittrare och bloggare under pseudonymen “Jägarchefen”, Jan Thörnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Programledare: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: CNN, Sky News, Sveriges Radio

PODDTIPS: Beredskap - om din plats i totalförsvaret

Wed, 27 Apr 2022 04:00:00 GMT

Om kriget kommer vill staten att du bidrar i försvaret. Men vet du din plats?

Poddtips om Beredskap med Erik Blix: Michael Malm som jobbar med totalförsvarsfrågor på Försvarsmakten berättar om vem som blir soldat, när den som är förskolelärare ska rycka in och dessutom reder vi ut varför din häst kan bli krigsplacerad. Och vad händer om du vägrar?

En podd om Beredskap med P4 Extras Erik Blix
2018 uppmanade regeringen alla svenskar att göra sig bättre förberedda för en kris. För extremväder, svåra olyckor eller militära hot. Minst en vecka ska du kunna klara vardagen för dig och din familj, utan tillgång till vatten, värme, mat och kommunikation.

Sedan dess har vi upplevt en pandemi och nu – ett krig i Europa.
Så hur har du det med din beredskap. Kanske har du eget skyddsrum, vevradio och sju dunkar vatten. Eller är du mer som alla andra. Som knappt har batterier hemma.

Podden Beredskap, för dig som vill veta mer om vilka prylar och kunskaper vi behöver i en kris. Programledare Erik Blix.

Rysslands hämnd mot de svenska forskarna

Wed, 20 Apr 2022 04:00:00 GMT

När Rysslands främste oppositionspolitiker förgiftas riktas fokus plötsligt mot en forskningschef i Umeå. Det svenska labbet kan avslöja förbjudna kemiska vapen och hamnar mitt i ett ryskt maktspel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förgiftningen av den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj hösten 2020 har likheter med det som händer idag i Ukraina. Det verkar handla om hämnd. Kanske kan den här berättelsen också lära oss något om hur det ryska svaret på EU:s sanktioner kommer att se ut i framtiden.

Medverkande: Åsa Scott, avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (intervjun är gjord innan krigsutbrottet i februari 2022) och Rikard Norlin forskare vid Totalförsvarets forskningsinstituts labb i Umeå.

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Programledare: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Reporter: Per Vallgårda

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Adult Swim, Sky News, Sveriges Radio, CBS, AP, AFP, BBC, Reuters.

Cyberkrigarna som strider mot Putin

Wed, 06 Apr 2022 04:00:00 GMT

Dagens krig förs inte bara på marken utan också i cyberrymden. Där kan även svenskar bli cyberkrigare i Ukrainas armé. Men det kan utsätta både dom själva och Sverige för allvarliga risker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våra samhällen blir allt mer uppkopplade och sårbara för attacker och det här märks inte minst i det pågående kriget. Det här ställer också nya krav på Sveriges försvar.

Medverkande: Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg för den militära säkerhetstjänsten MUST, Patrik Ahlgren, chef för cyberförsvarssektionen vid Försvarshögkvarterets ledningsstab, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Marika Ericson, chef på centrum för operativ juridik och folkrätt på Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Programledare: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Reporter: Per Vallgårda

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: SR, MSNBC, "AnonymousTVyoutube"

Omringad i kriget - så flydde Johan ut ur Ukraina

Wed, 23 Mar 2022 05:00:00 GMT

När kriget i Ukraina bryter ut evakueras svenska observatörer. Men Johan Chytraeus fastnar då en bro sprängs. Gruppen hade kunnat säkra bevis på brott mot civila men omringas snart av ryska soldater.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Civila blir beskjutna och dör i kriget i Ukraina. Nu startar utredningar om att Ryssland begått krigsbrott.

Samtidigt måste neutrala observatörer lämna Ukraina, till exempel de från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. De som skulle kunna säkra bevis på vad som händer på plats kan inte längre jobba.

Hör om hur den svenske observatören Johan Chytraeus blir fast i Cherson då staden belägras av ryska styrkor, och hur han till slut tar sig ut.

Medverkande:

Johan Chytraeus, ställföreträdande chef vid OSSE:s lokalkontor i Cherson.

Carina Lamont, universitetsadjunkt på Försvarshögskolan.

Inger Österdahl, professor på Uppsala universitet.

Programledare:

Bo Torbjörn Ek

Programledare:

Ulrika Bergqvist

Reporter:

Per Vallgårda

Producent:

Carl-Johan Ulvenäs

Ansvarig utgivare:

Nils Eklund

EXTRA: Kriget, oron och makten över rädslan

Wed, 16 Mar 2022 09:00:00 GMT

Fruktan är ett vapen i den ryska arsenalen, enligt den svenska försvarsmakten. Hur hanterar man krigsoron i Sverige?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Försvarsmakten börjar med återkommande lägesuppdateringar på grund av kriget i Ukraina och säkerhetskrisen i Europa.

Det svenska samhället är inte drabbat, men många är oroliga och det psykologiska maktspelet runt kriget måste hanteras av både privatpersoner och av försvaret.

Medverkande:

David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan.

Misse Wester, professor i riskhantering på Lunds universitet.

Programledare:

Bo Torbjörn Ek

Programledare:

Ulrika Bergqvist

Producent:

Carl-Johan Ulvenäs

Ansvarig utgivare:

Nils Eklund

Taktiken bakom ryska kärnvapenhotet

Wed, 09 Mar 2022 05:00:00 GMT

Vladimir Putin ökar pressen genom att hota med Rysslands stora kärnvapenarsenal. Vad är det som kan hända?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De ryska strategiska robottrupperna försätts i i slutet av februari i högre beredskap. Det här tolkas som ett politiskt påtryckningsmedel från Vladimir Putin.

De stora, strategiska domedagsvapnen som skapade terrorbalansen under kalla kriget har dammats av, men få tror att de kommer att användas.

Taktiska kärnvapen

Samtidigt finns en annan arsenal: De taktiska kärnvapnen, såna som kan användas på ett slagfält, i ett krig. Och i den ryska planen för krigföring kan de komma in i ett relativt tidigt skede.

Hur akut är kärnvapenhotet? Och vad har Sverige för beredskap för ett kärnvapenscenario?

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan.

Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning.

Martin Goliath, forskare i kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Programledare:

Bo Torbjörn Ek

Programledare:

Ulrika Bergqvist

Reporter & researcher:

Per Vallgårda

Producent:

Carl-Johan Ulvenäs

Ansvarig utgivare:

Nils Eklund

Tekniker:

Mats Jonsson

Ljud från: ABC NEWS, BBC, Sveriges Radio, SVT

EXTRA: Riskerna med svenska vapen till Ukraina

Wed, 02 Mar 2022 13:30:00 GMT

För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges riksdag har beslutat att gå in med militärt stöd i Ukraina i form av 5000 pansarskott 86.

- De kan användas för att stoppa eller hindra och fördröja en framryckning av bepansrade fordon. Men de skulle också kunna användas i strid inne i städerna, säger Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.

Kan stoppa 2.500 ryska stridsfordon

Vapnet är lätt att använda och kan sättas i händerna på en person utan någon längre militär utbildning. För att stoppa ett fordon krävs en träff från 1-2 pansarskott.

- Det innebär ju i teorin att 2.500 fordon kan stoppas av de här pansarskotten, säger Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer.

Men för att göra skillnad krävs att de här vapnen som nu utlovas från länder i och utanför Europa, når fram. Och här ser Björn Fägersten många och allvarliga risker längs vägen.

Medverkande: Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer och Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.

Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, programledare, reporter
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Per Vallgårda, reporter och research.

EXTRA: Rysslands krig ritar om hotbilden mot Sverige

Thu, 24 Feb 2022 15:50:00 GMT

Kriget har nått Ukraina i full skala. Nu förändras hotbilden i hela Europa snabbt och det här får konsekvenser också för Sverige och vårt försvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det som händer i Ukraina har redan ritat om den säkerhetspolitiska kartan i Europa.

- Det vi ser nu är ju det värsta scenariot som man har spekulerat i på förhand, en massiv attack från många olika håll, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Nytt läge i Europa

Kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 förändrade säkerhetsläget och Sverige ställde om politiken för att återigen satsa på ett nationellt försvar i nära samarbete med andra som Nato och länderna kring Östersjön. Sverige ska ställa upp solidariskt om andra blir angripna. Vad betyder detta nu?

- Vi har ju länge sagt att vi inte ska stå passiva om något annat EU-land eller nordiskt land blir angripet. Så bara för att vi själv inte har någon landgräns mot Ryssland så betyder det ju inte att Sverige kan se på sin egen säkerhet från ett isolerat svenskt håll, säger Jacob Westberg.

Hur långt sträcker sig den där solidariteten i ett läge där Baltikum nu känner sig hotat och oron växer även i Finland, Sveriges närmaste försvarspartner?

Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.

Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, programledare, reporter
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Per Vallgårda, research.

EXTRA: Putins order ökar risken för anfall

Tue, 22 Feb 2022 16:00:00 GMT

Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk förklaras som självständiga av Ryssland, och det handlar även om områden som Ukraina kontrollerar.

In i detta skickar Vladimir Putin "fredsbevarande styrkor", alltså rysk militär.

– Det innebär ju att man riskerar nu ganska snart att få en direkt kontaktyta mellan ukrainska och ryska stridskrafter, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.

Större ryska mål

Ryssland hotas med sanktioner, men det här påverkar inte Putins strategi för Ukraina, tror bedömare.

– Det handlar om hela Ukraina så att han kommer att använda det här på något sätt för att skapa en regimförändring eller att tillskansa mer territorium från Ukraina, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.

Medverkande:
Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i freds- och konfliktforskning.

Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, programledare
Carl-Johan Ulvenäs, producent

EXTRA: Därför varnar USA:s spioner för rysk attack

Tue, 15 Feb 2022 15:00:00 GMT

USA går ut med att en rysk attack kan komma inom dagar. Vad är syftet med det och kan man lita på underrättelsetjänsternas uppgifter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett ryskt anfall mot Ukraina kan inledas i mitten av februari 2022.

De här uppgifterna har kommit från Vita huset, både från officiella och inofficiella källor.

– Jag har svårt att ta det på riktigt allvar, det där exakta, men däremot ett fönster på kanske två, tre veckor. Det tar jag på stort allvar, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.

Ryssland har hela tiden dementerat uppgifter om en attack och säger att de drar tillbaka delar av trupperna nu. Men ordkriget fortsätter parallellt med de diplomatiska ansträngningarna.

Sanningen oklar

– Vi kan inte lita på någon utav sidorna. Men västsidans information ligger närmare en rimlig sanning än ryssarnas information, säger Jan Hallenberg.

Men vad är USA:s syfte med att gå ut med det här? Hallenberg tror att det handlar om taktik och erfarenheter från Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014.

– Då hade den amerikanska säkerhetstjänsten mängder med information men de gick nästan inte ut med någonting. Och detta har både politikerna i Washington och underrättelsetjänsterna lärt sig. Denna gången kommer vi att varna på förhand.

Medverkande: Tidigare försvarsattachén i Washington Bengt Svensson och Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.

Av:

Bo Torbjörn Ek, programledare

Ulrika Bergqvist, reporter

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Planen bakom Rysslands nya krigföring

Wed, 09 Feb 2022 05:00:00 GMT

Hemliga operationer, gråzoner och dold påverkan. En rysk toppgeneral har målats ut som hjärnan bakom Rysslands moderna krigföring. Vem är han och vad är strategin i Europas säkerhetskris?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenska regeringen flaggar för cyberattacker mot finansväsendet, och kallar bland andra riksbankschefen till möte.

Säkerhetsexperten Katarina Engberg bedömer att bakgrunden är de omfattande sanktioner som ska sättas in mot Ryssland, om de väpnade styrkorna attackerar Ukraina.

– Det kan ju då hända att man från rysk sida vidtar motåtgärder av olika slag också mot det västliga finanssystemet. Och då finns ju cyberattacker som en del i ett sådant scenario, säger hon.

Hybridkrigföring

Cyberattacker är en av metoderna i gråzonsområdet, eller den hybrida krigföringens konst. Här har den ryske toppgeneralen Valerij Gerasimov fått ge namn åt strategin bakom rysk, modern krigföring.

– Det där är ju en föreställning som är ganska brett utspridd. Att Gerasimov kommer in och revolutionerar hela den ryska militära tänkandet. I synnerhet med fokus på det vi kallade hybridkrigföring, säger Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.

Men är bilden sann? Och vad innebär den så kallade Gerasimovdoktrinen?
Gräns går på djupet med tänkandet bakom den pågående konflikten mellan Ryssland, USA och EU.

Medverkande: Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, Katarina Engberg, oberoende konsult och senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Av:

Bo Torbjörn Ek, programledare

Ulrika Bergqvist, reporter

Per Vallgårda, researcher

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Tekniker: Mats Jonsson

EXTRA: Ryska krigsfartyg brickor i spelet om säkerheten

Wed, 02 Feb 2022 16:30:00 GMT

Tre ryska landstigningsfartyg i Östersjön påverkade Sverige att förstärka trupperna på Gotland. Men vart de tog de vägen sen? Gräns följer hur brickorna rör sig i ett säkerhetspolitiskt spel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spänningarna i Europa fortsätter.
Ryssland skickar kravbrev, Storbritannien varnar och tidigare händelser glöms fort då allt snurrar snabbt.

I mitten av januari kom tre ryska landstigningsfartyg in i Östersjön, och bidrog till den svenska förstärkningen på Gotland.

– I det här läget när vi har en helt annan situation i omvärlden med mer osäkerhet så är det naturligt att en sån här avvikelse från normalbilden ges större uppmärksamhet, säger Jonas Kjellen på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Fartygen lämnade Östersjön och reser nu mot en ny plats, där de kan komma att spela en roll i situationen runt Ukraina och Europa.

– I just marinens krafter så finns det ju ett stort signalvärde. Det finns tydliga signaler som andra stater förstår, säger Jonas Kjellén.

Sveriges laddade relation till Nato

Wed, 26 Jan 2022 05:00:00 GMT

Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svensk trupp förstärker på Gotland mitt i den säkerhetspolitiska krisen i Europa. Det är en markering om att Sverige är berett att skydda sitt eget territorium. Men det är tydligt att vi inte förväntar oss att göra det helt på egen hand åtminstone inte under någon längre tid.

– Nu har vi valt en linje där vi gärna ser att vi gör det tillsammans med andra, säger Jan Törnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.

Tabubelagd kontakt

I dag har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder. Vi samövar med Nato och andra och våra förmågor har anpassats så att de effektivt kan delta i gemensamma insatser.

Det finns de som hävdar att Sverige står så nära Nato det går utan att vara uttalad medlem i försvarsalliansen.

– I praktiken är vi en del av väst och har ju varit det under hela det kalla kriget. Mycket av det som då skedde dolt sker idag helt öppet, säger Mikael Holmström, författare och journalist.

Landet mitt emellan

Samtidigt lever bilden av Sverige som ett land som inte ska provocera kvar i många svenskars medvetande.

– Det finns ju en väldigt stark föreställning kring neutralitetsbegreppet. Att Sveriges neutralitet har hållit oss utanför krig, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Medverkande: Mikael Holmström, författare och journalist, idag på Dagens Nyheter, Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, Jan Törnqvist, tidigare insatschef för Försvaret.

Av:

Bo Torbjörn Ek, programledare

Ulrika Bergqvist, reporter

Per Vallgårda, researcher

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Tekniker: Mats Jonsson

EXTRA: Ödesveckan för Europa

Mon, 17 Jan 2022 12:00:00 GMT

Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början på januari 2022 hålls tre intensiva toppmöten för att undvika upptrappning i den redan spända säkerhetssituation som bottnar i Ukraina - men som nu handlar om Europa.

– Det här handlar framför allt från den ryska sidan om att komma överens med USA, säger Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Mötena sker under intensiva dagar: USA och Ryssland, Nato och Ryssland och sist ett möte i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Det är en ödesvecka för Europa - men vad gav de här mötena egentligen? Avspänning– eller upprustning?

Militär förstärkning på Gotland

I anslutning till den här krisen gör Sveriges försvarsmakt en beredskapsanpassning - och plötsligt patrullerar soldater Visby hamn.

Nästa steg i den pågående krisen kommer nu. Denna vecka har Ryssland krävt att få skriftliga svar på sina krav om stopp för nya Nato-medlemmar och tillbakadragande av trupper och vapensystem.

– Vi får se om det kommer några skriftliga svar. Och om Ryssland nöjer sig med det. Vilket jag ärligt talat har svårt att se, säger Gudrun Persson.

Ljud är hämtat från: Sveriges Radio, SVT, Deutsche Welle, NATO.

Bo Torbjörn Ek, programledare

Ulrika Bergqvist, reporter

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Tekniker: Mats Jonsson

Avlyssningsprogrammet som skakade världen

Wed, 12 Jan 2022 05:00:00 GMT

Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2021 uppmärksammas spionprogrammet Pegasus med att ha avlyssnat människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.

Tiotusentals personer misstänks enligt Amnesty vara intressanta för programmet som kallats det mest avancerade avlyssningsverktyget någonsin.

Pegasus har utvecklats av israeliska NSO Group, ett företag med rötter i den israeliska underrättelsetjänsten.

Spionprogrammet Pegasus

– Det är klart att det här är ett problem, säger Anders Edholm som är överste på Försvarsmaktens avdelning som ansvarar för cyberförsvar. 

Enligt Anders Edholm kan Pegasus utgöra ett hot, även om det ännu inte identifierats några kopplingar till avlyssnade svenska medborgare.

– Det finns väldigt många som är intresserade av att övervaka journalister, oliktänkande, den allmänna befolkningen. Det här är en marknad och det är därför den här typen av programvaror finns och den kommer att fortsätta finnas, säger Anders Edholm.

Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, France 24, ABC, CBS 60 Minutes.

Bo Torbjörn Ek, programledare

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Alexander Gagliano, reporter

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Tekniker: Mats Jonsson

SPECIAL: De misstänkta spionbröderna och Säpo

Wed, 29 Dec 2021 05:00:00 GMT

Nya pusselbitar om höstens stora spionhistoria de två bröder som misstänks för grovt spioneri. Den ene har arbetat i svensk underrättelsetjänst, och där finns mycket känsliga uppgifter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I september häktas en man misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, brottsrubriceringen ska senare ändras och det rapporteras att att mannen har befunnit sig djupt inne i den svenska säkerhetsapparaten.

– Om en sådan person visar sig ha arbetat för en främmande makts räkning så kan väldigt mycket utav känslig information har läckt ut, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds universitet.

Både den här mannen och hans bror blir senare häktade för grovt spioneri, men de nekar till brott.

Spionage i Sverige

Tidigare i höstas inleddes det första åtalet på 18 år mot en man som senare dömdes för att ha spionerat mot fordonstillverkaren Scania.

Att nu två spioneriärenden uppmärksammas samma höst tror Wilhelm Agrell handlar om att säkerhetspolisen de senaste åren har avbrutit spioneriförsök snarare än att spioneriet har legat på paus.

– Man vill hellre avstyra brott än att dra fram saker i ljuset. Avslöjande spionerifall som man måste föra vidare till åtal, det kräver stora resurser och det har ju också utrikespolitiska konsekvenser, säger Wilhelm Agrell.

EXTRA: Maktspelet om Ukraina

Wed, 22 Dec 2021 14:45:00 GMT

Spänningarna ökar i Europa. Ryssland vill skriva säkerhetsavtal för att stoppa Nato från att utvidga sig och ett sånt avtal skulle påverka Sveriges självbestämmande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under hösten har spänningarna mellan Ryssland och väst ökat, och läget vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland har kallats den farligaste situationen på 30 år.

Ryssland har nu lagt fram förslag till säkerhetsavtal, som ska stoppa Nato från att ansluta nya länder.

– Ryssland vill ha det dom kallar säkerhetsgarantier. De känner sig hotade av Natos utvidgning, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Avtal skulle påverka Sverige

Ett sånt här avtal skulle påverka även Sverige, menar han, eftersom man då inte själv väljer vilka allianser man vill ingå i.

– Vi väntar hela tiden på nästa ryska utspel. Och det tror jag kan också vara en en en del av dom här två avtalen. Ryssland tar initiativet, säger Johan Norberg.

Miljarder på spel när Finland nobbar Jas

Wed, 15 Dec 2021 05:00:00 GMT

Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen lämnar i december 2021 ett besked som Sverige väntat på i fem år. Det blir inte vad man hoppats på.
– Finlands regering har beslutat att anskaffa 64 Lockheed Martin F35-plan, säger han.

Som ett av få länder tillverkar Sverige egna stridsflygplan, men den strategin är riskabel om inte Sverige lyckas hitta andra länder att dela utvecklingskostnaderna med.

Finland väljer inte Jas

Försvarsminister Peter Hultqvist säger att beslutet är tråkigt men att samarbetet med Finland fortsätter som vanligt.

– Jag är dessutom övertygad om att vi har ett mycket bra erbjudande. Men jag kan inte göra annat än att konstatera att Finland har fattat det här beslutet.

Hör hur Jas påverkas av beslutet och om framtiden för projektet.

Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, YLE, Sveriges Television och Saab.

Bo Torbjörn Ek, programledare

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Tekniker: Mats Jonsson

GRU:s hackerattack mot Idrottssverige

Wed, 01 Dec 2021 05:00:00 GMT

Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.

- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.

Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.

- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist.

Flytande gränser

Både kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.

- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning.

Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen.

Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio.

Av:

Bo Torbjörn Ek, programledare

Ulrika Bergqvist, reporter

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Tekniker: Mats Jonsson

Antisatellitvapen och risken för rymdkrig

Wed, 17 Nov 2021 05:00:00 GMT

FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.

–Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.

Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.

Antisatellitvapen och hot i rymden

Efter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

–Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.

Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.

Av:

Bo Torbjörn Ek, programledare

Ulrika Bergqvist, reporter

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library

EXTRA: Hybridattacken mot EU

Thu, 11 Nov 2021 12:30:00 GMT

Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den situation som uppstått i samband med flyktingkrisen på gränsen mellan Belarus och Polen har från flera håll beskrivits som en hybridattack. Ett begrepp som blivit allt vanligare för att beskriva vissa säkerhetspolitiska problem.

"Det handlar liksom att skräddarsy ett angreppssätt som inriktar sig på de svagheter som finns hos det land som man vill påverka" säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan.

"Destabilisering utav Europa"

Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Ekot att det handlar om ett försök att destabilisera EU och skapa ett spänt läge och menar att bakom Belarus agerande finns Ryssland. Ryssland och Belarus förnekar detta.

Så drabbas Sveriges försvar av Kinas upprustning

Wed, 03 Nov 2021 05:00:00 GMT

Kina rustar upp och USA skiftar sin uppmärksamhet till det som kallas den indopacifiska regionen. Det får följder för Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör om det som kallats för kampen om framtidens världsordning, kraftmätningen mellan Kina och USA.

Retoriken är uppskruvad kring Taiwan efter Kinas flygningar, och USA har tillsammans med Storbritannien och Australien bildat försvarspakten Aukus.

Samtidigt är Taiwan en av världens största producenter av halvledare, något som får ytterligare konsekvenser för världen.

Upprustningen i det som kallas den indopacifiska regionen är omfattande.

Följderna för Sverige

USA och Nato är försvarspartners till Sverige, och bedömare tror att det som nu händer på andra sidan jorden kommer att få följder här.

– Tyngdpunkten och inte minst uppmärksamheten, den kommer att förskjutas och det har stor betydelse för Sverige och för Europa, säger Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i Washington.

Nyhetsljuden i programmet kommer från Channel 4 och South China Morning Post.

När Sverige avlyssnades av NSA

Wed, 20 Oct 2021 04:00:00 GMT

USA ertappades att med hjälp av Danmark avlyssna svenska försvarsintressen och politiker. Hör om spelet bakom signalspaningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare i år avslöjade Danmarks Radio och SVT att USA med hjälp av Danmark har avlyssnat svenska politiker. Vem eller vilka den här avlyssningen var inriktad mot, är fortfarande inte klarlagt.

USA:s avlyssning av Sverige

Historien har många frågetecken, och det har aldrig kommit någon officiell version av vad som hände.

Men avlyssning, eller signalspaning som man säger, pågår egentligen i den här världen mer eller mindre hela tiden.

Sverige håller också just nu på att få en ny lagstiftning i de här frågorna. Något som i framtiden kan förbättra Sveriges position på marknaden för underrättelseinformation.

Nyhetsljud i programmet är taget från: Sveriges Television och France24

Medverkande:

Lisbeth Quass, journalist på Danmarks Radio

Knut Kainz Rognerud, journalist på SVT

David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet

Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef i Försvarsmakten

Ett program av:

Bo Torbjörn Ek, programledare

Ulrika Bergqvist, reporter

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Nätverket som kartlade försvarets hemligheter

Wed, 06 Oct 2021 04:00:00 GMT

Hör om männen som fängslats för att på dolda forum ha samlat information som riskerar Sveriges säkerhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den senaste tiden har ett flertal män dömts mot sitt nekande för att ha samlat information om försvarets hemliga anläggningar.

I dolda forum på internet har männen kartlagt militära skyddsobjekt och diskuterat uppgifter om anläggningarna.

Kartlade försvarets hemligheter

Informationen som männen ska ha samlat in kallas av den militära underrättelsetjänsten för en guldgruva för främmande makt.

- Vi har ju saker som allmänheten inte ska veta om. Vissa hemligheter är ju hemligheter av en anledning. Exakt hur försvaret ska göra i händelse av krig, det ska inte gemene man veta, säger David Bergman, doktor i psykologi och major och forskare på Försvarshögskolan.

Medverkande:

Mats Ljungqvist, Åklagare riksenheten för säkerhetsmål

David Bergman, Doktor i psykologi, major och forskare på Försvarshögskolan

Kim Hakkarainen, Säkerhetsskyddsstrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Ett program av:

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Reporter: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Tekniker: Mats Jonsson

Ansvarig Utgivare: Nils Eklund

EXTRA: Toppchef på myndighet greps av Säpo

Fri, 24 Sep 2021 15:04:00 GMT

Hör om toppchefen som greps i en Säporäd och som häktats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En man som greps för spioneri tidigare i veckan har nu häktats, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Nekar till brott

Mannen, som nekar till brott, har själv uppgett att han arbetat inom Säpo och Försvarsmakten och är idag verksam som chef på en statlig myndighet.

Fler fall kan vänta

Ett antal brott mot rikets säkerhet har fått rubriker på sistone, och åklagaren Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål tror att ett försämrat säkerhetsläge kan göra så att det blir fler fall i framtiden.

Medverkande:

Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål.

John Granlund, reporter som bevakar säkerhetsfrågor på Aftonbladet.

Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.

Av:

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Reporter: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Arktis och det nya kalla kriget

Wed, 22 Sep 2021 04:00:00 GMT

När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet på september 2021 återinvigs jägarregementet K4 i Arvidsjaur.

En förstärkning av försvaret i norr, som bland annat bygger på nåt som Sverige tidigare missat: den militära upprustningen i Arktis.

K4 i Arvidsjaur

I det stora området runt Nordpolen möts anspråk på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas. Det kan skapa konflikter.

Samtidigt har den upptinade nordostpassagen, norr om Ryssland, gjort så att landet fått en ny, nordlig flank.

Den rustas nu upp med nya vapen, bland annat de strategiska u-båtarna, som bär kärnvapen.

Medverkande:

Morgan Gustafsson, stabschef på K4.

Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör.

Niklas Granholm, forskningsledare och försvarsananalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Av:

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Reporter: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Tekniker: Mats Jonsson

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

De flög det sista svenska planet ur Afghanistan

Wed, 08 Sep 2021 04:00:00 GMT

När talibanerna återtar makten över Kabul tvingas Sverige evakuera människor på plats. Hör piloterna som planerade och genomförde evakueringen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan är det 20 år sen 9/11. Terrorattacken som blev starten på USA:s krig mot terrorismen och även Sveriges intåg i Afghanistan.

Sverige avslutade sin militära närvaro i Afghanistan tidigare i år. Men när talibanerna till världens förvåning, på kort tid återtar makten över landet, tvingas Sverige skicka tillbaka militären för att evakuera människor på plats.

Samtidigt som det bara är dagar kvar tills USA lämnar landet, ökar hotbilden mot flygplatsen. När terrordådet som alla befarar till slut sker, står ett av de svenska planen kvar på landningsbanan.

Evakueringen av Kabul

Gräns träffar piloterna som planerade och genomförde evakueringen av Kabul, i en kamp mot klockan och i ett säkerhetsläge som bara blir sämre och sämre för varje dag.

Medverkande:

Per Carlemalm, chef för transportflygenheten på Skaraborgs flygflottilj, F7

Malin Persson, chef för Skaraborgs flygflottilj

"Martin", pilot på TP84/Hercules

Pär Eriksson, försvarsanalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Av:

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Reporter: Ulrika Bergqvist

Producent: Carl-Johan Ulvenäs

Tekniker: Mats Jonsson

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Spioner i Sverige

Wed, 25 Aug 2021 04:00:00 GMT

Första spioneriåtalet på 18 år, hur ser hoten ut och hur skyddar vi oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av augusti 2021 inleds förhandlingarna i det första spioneriåtalet i Sverige på 18 år. En svensk man som arbetat för Scania och Volvo ska enligt åtalet ha värvats som agent för Ryssland. Hur ser hotbilden mot Sverige ut och hur skyddar vi oss?

Medverkande:

Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen.

Jan Thörnqvist, f.d. insatschef vid Försvarsmakten.

Bengt Nylander, f.d chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen. Författare till boken "Säpo inifrån"

Programledare:

Bo Torbjörn Ek

Researcher och reporter:

Ulrika Bergqvist

Producent:

Carl-Johan Ulvenäs

Ansvarig utgivare:

Nils Eklund

Tekniker:

Mats Jonsson

TRAILER: Gräns

Fri, 20 Aug 2021 04:00:00 GMT

Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.