Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”På havet om natten såg jag en fyr
Inte en hög och smal som fyrar är mest
Men en palatslik, byggd som en ökenborg
Ett mäktigt stenblock i sanden”
- Gunnar Ekelöf

Fyren Tjärven ligger på Ålands hav, en halvmil söder om fyren Söderarm. Fyren tändes i 1903 och designades som en stenborg i tidstypisk nationalromantisk stil.
Genom åren har den mystiska fyren inte bara inspirerats Gunnar Ekelöf utan också skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist som skrivit en novell med fyren som skådeplats.

Medverkande:
John Ajvide Lindqvist, författare
Anders Hedin, fyrboksförfattare

Inläsningarna är gjorda av Magnus Johansson, Iris media

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kullens fyr ligger längst ut i nordvästra Skåne i området Kullaberg, en historisk plats med anor ända från 1500-talet.

Kullens fyr är Sveriges äldsta fyr på nuvarande svensk mark och det var år 1560 som Danmarks kung Fredrik den andre gav order om att fyrljus skulle brinna på Skagen, Anholt och Kullen.

Genom tiderna har den mytomspunna Kullamannen vakat över fyrplatsen som ett oroligt väsen, någon som man ska hålla sig väl med...

Kanske hade Kullamannen ett finger med i spelet den 31 januari 1971. Då krockade färjan M/S Prinsesse Margerete med klipporna nedanför fyren. Olyckan var länge ett mysterium - hur kunde färjan krocka med klipporna när två fyrar lyste och vädret var bra?

Medverkande:
Per Sjögren, arrenderar delar av fyrplatsen Kullen.
Arkivklipp med Ivar Kylhberg, fyrmästare vid Kullens fyr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Norr om Grisslehamn, utanför ön Singö i Roslagen ligger den korta och breda fyren Svartklubben. Den är blott 12 meter hög, ganska kort i jämförelse med Sveriges högsta fyr som är på över 40 meter.

De så kallade lotsbarnskolorna startades 1845 och fanns sammanlagt på nära 70 platser längst våra kuster. Bland annat på Evert Taubes Vinga och på Svartklubben i Roslagen. Lärarna ambulerade ofta från fyrplats till fyrplats, barn i flera åldrar undervisades samtidigt och läsåret bestod av tre terminer.

1925 lades lotsbarnskolorna ned och gick upp i det vanliga skolväsendet.

Medverkande:
Dan Thunman, pensionerad stadsantikvarie med ett stort intresse för fyrar
Arkivklipp Evert Taube
Leif och Maria Elsby, Svenska fyrsällskapet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början på 1900-talet var uppfinnaren Gustaf Dalén konsult på AB Gasaccumulator. Dit hörde Lotsstyrelsen av sig och undrade om Dalén kunde skapa ett fyrljus med hjälp av acetylengas. Resultatet blev klippapparaten som sparade energi och skapade olika blinkkaraktärer på fyrljuset som gjorde det lättare för sjöfarten att skilja fyrarna åt. Fyrsystemet blev en världssuccé men höll på att kosta Dalén livet.

I Stockholms hamninlopp ligger den lilla vita ledfyren Libertus. Fyren drivs sedan några år med hjälp av ett modernt fyrljus men reservljuset består av Daléns klippapparat - som fortfarande fungerar.

Medverkande:
Göran Dalén, barnbarn till Gustaf Dalén
Jonas Andersson, hamnstyrman på Stockholms hamnar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en dimmig lördagsmorgon när Svenska fyrar tar sig ut till den rödvita gränsfyren Märket som ligger mitt i mellan svenska Roslagen och finska Åland, dimman bäddar in fyren i ett drömliknande tillstånd.

Det var 1809 som gränsen mellan Sverige och Finland drogs över det platta skäret efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland. Ett 80-tal år senare byggde det ryska storfurstendömet Finland en fyrplats på Märket, men fyren placerades på den svenska sidan. Det skulle dröja ända fram på 1980-talet innan länderna tog tag i den någon pinsamma gränsfrågan.

Medverkande:
Marja ”Tipe” Pylvänäinen, Finlands fyrsällskap
Mats Carlsson-Lénart, fyrkunnig journalist
Arkivintervju med Karl-Erik ”Kee” Eriksson, fd fyrvaktare på Märket

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyrens historia börjar sommaren 1863 då fyrbyggaren Gustaf von Heidenstam var på besök på västkusten och planerade för flera fyrbyggen i området, bland annat på Måseskär. Två år senare tändes fyren.

Fyren har varit nedläggningshotad flera gånger men det lokala engagemanget för Måseskärs fortlevnad har varit starkt genom åren och under 2023 rustade Sjöfartsverket upp fyren.

Att bo på en fyrplats kan vara utmanande, när fyren fortfarande var bemannad bodde Bodil Smålander ute på Måseskär. För att klara skolgången gick hon i skola på Käringön och en jul var det nära att hon fick fira julen ensam.

Medverkande:
Kristian Sahlberg, projektledare Sjöfartsverket
Bodil Smålander, fd boende på Måseskär
Arkivklipp med skeppare Mårten Österberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bara ett stenkast från Nya Älvsborgs fästning ligger den lilla ön Knippelholmen. Idag finns bara husgrunden kvar av den lilla stugan där det på gaveln brann en fyrlampa.

Fyren var bemannad från 1880 fram till slutet av 1940-talet då den avbemannades och revs.

Idag kan vi ta del av kvinnornas fyrvaktarliv, Lennart Hyland var nämligen där med sin intervjumikrofon 1946.

Medverkande:
Olivia, Elsa och Karin Samuelsson, fyrvaktare
Lennart Hyland, reporter
Yvonne Forsman, släkting till familjen Samuelsson
Björn Forsman, släkting till familjen Samuelsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mest känd är Hållö fyr genom Evert Taubes älskade visa "Balladen om Briggen Blue Bird av Hull" som nämner Hållö flera gånger. Visan är en mix av olika händelser kring Hållö och Smögen och ska inte tas som en exakt sanning. Teorin är att visan egentligen handlar om en tragisk händelse på fyrplatsen då Evert som ung förlorade sin bror Fredrik.

Det är inte bara släkten Taube som gjort Hållö fyrplats känd, historien om en flygkrasch år 1943 lockar många besökare till ön varje sommar. I en av bergsskrevorna finns fortfarande spår av Gripenplanet som försökte nödlanda på ön. Under en höstkväll kunde fyrpersonalen se ett brinnande flygplan passera över fyren, när det väl kraschade in i berget kunde de bara se på när 13 personer omkom i lågorna.

Medverkande:
Bengt Wall, ordförande i föreningen Hållö fyr

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyren Söderarm ligger på ön Torskär i Stockholms norra skärgård. Här och var på ön finns det spår av militär verksamhet. Exempelvis en gammal bunker från andra världskrigets dagar, som numera fungerar som en spa-anläggning. Under jorden döljer sig en hel militäranläggning som inte längre är i drift.

Söderarms fyrplats är en av flera fyrplatser i Sverige där försvaret har eller har haft, en stark närvaro. Förutom Söderarm handlar det till exempel om fyrplatserna Holmögadd, Landsort, Understen och Utklippan. Under 40-talet hade fyren en praktisk betydelse för Försvarsmakten när man skulle mäta avstånd.

Medverkande:
Anngret Andersson, driver konferensanläggning på Söderarms fyrplats
Lars A Hansson, militärhistoriker

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När de första fyrljusen tändes på ön i början på 1600-talet tillhörde Nidingen, liksom hela Halland, Danmark. När Nidingen blev en svensk ö, i samband med freden i Brömsebro 1645, fanns det ännu ingen annan fyr i Sverige, Nidingen var helt enkelt Sveriges första fyrplats.

Farorna är många kring Nidingen, den mest kända olyckan är när den amerikanska ångaren Macona slets itu i en storm i januari 1920, och 50 personer omkom.

Några år före Maconaolyckan, vid jul 1916, förliste nästan hela fyrbesättningen i en olycka på de förrädiska skären.

Medverkande:
Johan Elvborn, skeppare och medlem i föreningen Nidingens vänner
Josefina Pehrson, Nidingens fågelstation
Ingvar Helldner, före detta anställd på Nidingen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svenska fyrar får följa med på Sjöfartsverkets arbetsfartyg Baltica, ett utmanande besök för programmets programledare.

Personalen på Baltica ska utföra tillsyn på kassunfyren Grundkallen, som ligger cirka tre mil fågelvägen nordost om Öregrund i Uppland. Det ska visa sig att fyrens racon-utrustning är trasig, ett reparationsarbete som kräver en hel del felsökning.

Kassunfyrarna i Sverige berättar en kort men viktig del av den svenska fyrhistorien och på ett fåtal kassuner kunde man bo, helt öde ute i havet.

Medverkande:
Mattias Karlsson, motorman på Baltica
Annah Bohman, matros på Baltica
Jonas Back Vedsmand, kapten på Baltica
Jonas Rosengren, fd anställd på Grundkallen
Leif Elsby, Svenska fyrsällskapet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tidernas begynnelse fanns det två fyrar bredvid varandra vid Sandhammaren, en så kallad dubbelfyr.

Idag finns bara en fyr kvar och uppe på fyrbalkongen kan man blicka ut över det vackra men förrädiska Bornholmsgattet. Många av förlisningarna kring Sandhammaren beror på sandrevlar under vattnet, vars fenomen förklaras närmare i avsnittet.

Vid Sandhammaren fanns inte bara en dubbelfyr, utan också en räddningsstation som utsattes för en hård prövning när den engelska skonerten The Brothers strandade i februari 1874. Många år efter olyckan berättas fortfarande historien om kaptenen och hans mannar och om besättningens vita pudel.

Medverkande:
Ingrid Montán, guide, föreningen Sandhammarens fyrplats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mest känd är Gustaf von Heidenstam för sina röda öppna fyrar i järn som bland annat finns på Pater Noster på västkusten och på Sandhammaren i Skåne. Sandhammaren blev den första typiska Heidenstammaren då den restes år 1862.

Men få känner nog till att han även konstruerade fyrar utanför Sveriges gränser. Bland annat i Finland där fyren Bogskär invigdes 1882. Men fyren var dåligt byggd och lyckades inte stå pall för vädrets makter.

Medverkande:
Kenneth Gustavsson, historiker
Pekka Väisänen, Finlands fyrsällskap

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med under huven på Bjuröklubb! I augusti 2022 startade renoveringen av fyren som är byggnadsminnesmärkt. Det innebär att hantverkarna måste gå otroligt varsamt fram och det är ett detektivarbete för att reda ta på hur fyren såg ut när den byggdes.

Platsen på den höga klippan upptäcktes flera hundra år innan fyren tändes, redan på 1500-talet var biskopen Olaus Magnus här och beskrev platsen i sin loggbok.

I modern tid har artisten Laleh upptäckt platsen och genom hennes låt "Bjurö klubb" har fyren fått sin egen signaturmelodi.

Medverkande:
Staffan Markström, förvaltare på Bjuröklubb.
Gustav Grönlund och Pär Lundgren, hantverkare 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Örskärs fyr är en av Sveriges äldsta fyrplatser som anlades på 1680-talet. Vid jul 1877 tar fyr- och lotsfolket på den lilla ön Öskär en paus från arbetet. 16 av de cirka 70 invånarna på ön tar en båt för att fira julotta i Gräsö kyrka, två mil söder om fyren. Bara en kommer tillbaka. De övriga 15 förliser på havet.

Olyckan är den värsta som har drabbat fyrsverige och la sig som en mörk skugga över fyrplatsen många år framåt i tiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mars 1915 påbörjade fyrfamiljen Persson en flytt från Djurö, som ligger mitt ute i det mäktiga innanhavet. Man flyttade i omgångar men när föräldrarna skulle hämta ungdomarna Klara och Lars så frös Vänern till. Isen varken bar eller brast.

Det blev en lång väntan på föräldrarna, i hela sex veckor var de ensamma på den ödsliga fyrplatsen.

Medverkande:
Benny Jansson, barnbarn till Lars
Klara Eriksson, en av ungdomarna som var ensam på fyren, arkivintervju från 1983.
I programmet hörs även radioreportern Claes Astin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svenska fyrar träffar fyrarnas ”grand old lady” – 93-åriga Marianne Brus. Redan som nyfödd besökte hon fyrön Understen, som ligger cirka 30 kilometer ostsydost om Öregrund i Norra Uppland.

Marianne berättar om hur hon skötte om fyren med sin pappa Harald Carlsson och hur hon senare på 70-talet fick tjänst i det modernare fototornet på ön.

Trots den avlägsna utposten kändes sig Marianne Brus aldrig ensam.

-Nej aldrig, tvärtom, säger Marianne med eftertryck och fortsätter:
- Det är något speciellt att komma ut så där. Man kommer in i en annan andning. Det är något helt annat än att vara i land. Avskilt, mitt i havet. Jag har svårt för att inte ha utsikt.

Medverkande:
Marianne Brus, fd fyrvaktare på Understen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att ta sig till Islandsbergs fyrplats i Lysekil till fots är inte gjort i en handvändning. Man får gå i tre kilometer i skogen som tillslut leder ut på klippiga bohusberg.

Ute på en dramatisk platå, med branta klippor, står huset som är målat i vitt och rött, för att likna ett sjömärke. När fyren var tänd var fyrljuset inbyggt i huset. 

Evert Taubes koppling till fyrarna på västkusten dyker upp både i hans visor och prosa, mest förknippad är han med Vinga fyr där han föddes och där hans pappa var fyrmästare. Mindre känd är nog hans koppling till Islandsbergs fyr på Skaftölandet. Här ska Taube ha besökt sina kusiner när Oscar II gick förbi med sin Drott och vinkade och signalerade åt Taube. Händelsen ska Evert Taube ha konserverat till vuxen ålder och sedan använt till visan Huldas Karin. Men hur sann är den historien? 

Medverkande:
David Anthin, litteraturvetare och Taubekännare
Christer Hjelmsten, son till Karin Hjelmsten som bodde några år på fyrplatsen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svenska fyrar går till sjöss! Närmare bestämt ombord på Sjöfartsverkets arbetsfartyg Fyrbjörn som bland annat har som uppgift att serva fyrar längst kusterna. Dagens uppgift är att byta ut fyren Franska stenarna i stål som sattes dit 1916 och ersätta den med en ny fyr i knallgrön plast.

Sjöfartsverket byter ut ett 20-tal ledfyrar under sommaren, tanken är att de nya inte ska kräva så mycket underhåll och att fyrljuset ska bli skarpare och mer pålitligt. 

1895, då skären saknade fyr, förliste ångfartyget Södra Sverige på platsen. Alla ombord räddades men bärgningen blev långvarig och besvärlig. Under bärgningen testade man en ny bärgningsmetod, man hissade ner en dykare genom en tub på 60 meter. Längst ned i röret, i kammaren, fanns mekaniska armar och genom dem skulle dykaren fästa krokar i vraket. Ett minst sagt riskfyllt projekt.

Medverkande:
Mikael Arvidsson, skeppare på Fyrbjörn.
Göran Ekberg, marinarkeolog och intendent Statens maritima och transporthistoriska museer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 1830-talet ankrades de första fyrskeppen upp längs Sveriges kuster. De fanns där man ansåg att landbaserade fyrar inte gav tillräckligt med vägledning åt sjöfarten och där det fanns farliga och svårnavigerade grund.

På Alderholmen i Gävle finns ett av fyrskeppen bevarade, nämligen det som kallades fyrskepp 2b Almagrundet. Hon byggdes i Gävle 1896 och ankrades upp utanför Sandhamn där grundet just kallades Almagrundet.

Fyrmästare Gustaf Adolf Jansson jobbade i över 40 år ombord på fyrskepp, bland annat på Almagrundet. Ett jobb som egentligen inte passade honom så bra, säger barnbarnet Inger Wahlund.

- Han var väldigt social. Pigg och gladlynt och utåtriktad och tyckte om att träffa folk och prata. Så därför var hans yrkesval inte det mest lämpligaste om man ser tillbaka på det, säger Inger.

Genom ett radioklipp från 1938 får vi höra när radion var ombord på Almagrundet och spelade in hälsningar till nära och kära i land, bland annat en hälsning från Gustaf Adolf Jansson.

Medverkande:
Stefan Söderberg, ordförande Almagrundets vänner
Inger Wahlund, barnbarn till Gustaf Adolf Jansson
Gustaf Adolf Jansson, fyrmästare i ett arkivklipp från 1938

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det knarrande ljudet från den ständigt roterande linsen på Hoburgs fyr ger en känsla av evighet. Den lyser starkt, cirka fem mil i lysvidd, bara Kullens fyr lyser längre i Sverige.

Fyrljuset är både livsviktigt och mytomspunnet och är upphov till en rad sägner och historier, på Gotland berättas historien om Petter Gottberg på Gotska sandön som ska ha lurat sjöfarten med falska ljus. Men är historien sann?

Birgitta Lundberg har växt upp i närheten av Hoburgs fyr, för henne är fyrljuset ett tecken på trygghet.

I detta avsnitt belyser vi fyrljuset från tre olika perspektiv; symboliskt, mytiskt och tekniskt.

Medverkande:
Hasse Hörlin, fd fyrvaktare på Gotska Sandön
Birgitta Lundberg, boende i Sundre socken, norr om Hoburgs fyr
Leif Elsby, Svenska fyrsällskapet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utklippan är verkligen en utpost i Sverige. Det tar en timme att komma ut till fyrön som ligger sydost om Karlskrona, fyren står på en gammal försvarsborg, en så kallad donjon.

I den senare delen av 1800-talet var Carl Johan Steinbach fyrmästare på ön. Han kanske tänkte sig ett lugnt liv på den ensliga utposten, men så blev det inte.

Steinbach började som skeppsgosse i Flottan och som ung mönstrade han på korvetten Carlskronas långresa till Sydamerika och Västindien. På hemvägen överraskades skutan av en kraftig vind och kantrade och vattenfylldes. Carl Johan Steinbach var en av dem som lyckades överleva.

På Utklippan fortsatte dramatiken och att rädda fartyg på grund var ingen ovanlighet. En sommardag 1884 fick fyrfamiljen oväntat besök, då prinsen av Monaco strandade på ön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ölands södra udde, Långe Jan, är Sveriges högsta fyr med sina 42 meter. Namnet Långe Jan kommer förmodligen från ett kapell som fanns i närheten av fyrplatsen, Sankt Johannes kapell, Jan är en kortform av Johannes.

När det var dimma och ljuset från fyren inte var tillräckligt varnade man sjöfarten med kanoner och ljudsignalering, detta fanns vid de mest utsatta fyrplatserna, bland annat Vinga, Svenska högarna, Sandhammaren och på Nidingen.

Men att handskas med kanonerna kunde vara ansträngande både fysiskt och psykiskt visar exempel från Ölands södra udde.

Hör även när fyrvaktardottern Dagny Carlsson firade midsommar uppe på Långe Jan år 1925.

Medverkande:
Göran Andersson, fyr- och fågelfantast
Dagny Carlsson, fyrvaktardotter (arkivintervju)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Ett stormpiskat Marstrand ber sitt Pater Noster", skrev Ted Ström i Vintersaga. Och nog har många sjömän bett en bön när dom passerade dom farliga Pater Noster-skären.

Evert Taube har beskrivit fyren som ett järnskelett. Den är designad av Gustaf von Heidenstam, pappa till den kände författaren Verner von Heidenstam.

Fyren byggdes 1868 men 1977 togs den ur drift och ersattes av kassunfyren Hätteberget. I början av 2000-talet var den i stort renoveringsbehov, och den 32 meter långa pjäsen monterades ned och fraktades in till land. Nu följde en osäker tid för fyren, vart tog den vägen, skulle man ha råd att renovera den?

Men det verkade som om Gud hörde bön utifrån den vindpinade ön...

Medverkande:
Pelle Stavfeldt, föreningen Pater Nosters vänner (arkivintervju)
Mirja Lilja Hagsjö, VD på företaget Pater Noster Ett hem vid horisonten

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Holmöns västra sida, strax utanför Umeå, tonar Berguddens fyr upp sig. Den är arkitektritad i nationalromantisk fjällpanel och kan liknas vid en schackpjäs.

På Berguddens fyrplats känner Josefin Hjärpe Lämås sig hemma. Hon driver vandrarhem i de gamla fyrvaktarbostäderna och är fastboende på ön efter att ha bott på flera ställen världen över.
- Här kan jag dö, säger hon, och skrattar lite.

Britta Rutkvist levde sitt första år på Berguddens fyr, hon föddes här 8 nov 1917. Hennes far, Gustav Rutkvist sprang för att hämta hjälp med förlossningen och kom samtidigt på att någon var tvungen att dra upp lodet som drev fyrljuset. Pigan som tjänstgjorde vågade inte gå upp i fyren eftersom hon trodde att det spökade där. När pappa Gustav Rutkvist väl hade fått tag på hjälp hade redan barnet kommit ut. Men hur gick det med lodet?

Medverkande:
Josefin Hjärpe Lämås, driver Berguddens fyrvaktarbostäder
Åke Sandström, lokalhistoriker

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyrmästare Karl Magnus Alm kan knappt tro sina ögon. Från fyren Björn ser han ett skepp som driver in mot ön. Skeppet har tappat styrförmågan. Fyrpersonalen rycker ut för att rädda besättningen ombord. När fyrmännens krafter tryter tar fyrvaktardottern Beda Alm saken i egna händer. Hon tar med sig en tamp ut till de skeppsbrutna, slår ett tåg omkring deras liv och drar in dem över de hala klipporna.

Tre av fem ur den finlandssvenska besättningen överlever och Beda Alm blir det sena 1800-talets stora hjälte. Historien om hur skeppet Hebe räddas når Lotsstyrelsen som belönar fyrpersonalen med pengar. Vid den här tiden löd Finland under Ryssland och den ryske tsaren Nikolaj II får också nys om Beda Alms räddningsbragd och belönar henne med en medalj.

Medverkande:
Anders Nylund, fyrfantast och guide vid Björns fyr.
Kristina Lennestedt, barnbarn till Beda Alm.