Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra veckan var det full kampanj från nyhetssajten Kvartal. Samtidigt som de i en reklam porträtterade journalister på Sveriges Radio, SVT och Dagens Nyheter som ensidiga, pengaslukande, anti-sd-djur, gick de på nyhetsplats till attack mot de höga förtroendesiffrorna för public service-bolagen.

Kvartal skrev att siffrorna är missvisande eftersom SOM-institutet inte tar hänsyn till att grupper som generellt sett har lägre förtroende för public service, till exempel SD-sympatisörer, är underrepresenterade i undersökningen. 

Statistik är svårt och komplicerat. Opinionsundersökningar är aldrig en sanning med stort S, särskilt inte när du mäter något så poröst som förtroende. Så gav verkligen Kvartal sina läsare tillräckligt mycket kontext för att ge en rättvis bild och därmed möjligheten att, som de säger, “tänka själva”?

Freddi Ramel och Johan Cedersjö pratar med Kvartals vd Ludde Hellberg, Annika Bergström, föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet, Andrej Kokkonen, professor i statsvetenskap, vid Göteborgs universitet och Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ensidigt i Ekot om vindkraft och desinformation
Sverige är det land i Europa som är värst drabbat av desinformation och falska budskap om vindkraft. Det har både Ekot och Vetenskapsradion basunerat ut under veckan.  

Men stämmer verkligen det här? 

Ekots rapportering bygger inte på någon oberoende rapport. Uppgifterna kommer från en kartläggning som vindkraftsindustrins egen branschorganisation tagit fram.  

Johan Cedersjö intervjuar Alexandra Pogorzelska, reporter på Dagens ETC, Victor Galaz, docent vid Stockholm Resilience Center och Maria Sjöqvist, biträdande utrikeschef Ekot.

Polisen ger avslag när AI kan lägga pussel
Palmeutredningen är, som bekant, nedlagd sedan sex år tillbaka. Journalister och hobbyspanare fortsätter dock att flitigt begära ut handlingar från utredningen i hopp om att kunna lägga pusslet och, en gång för alla, slå fast vem mördaren var. 

Men locket på en av världens största mordutredningar verkar skruvas åt hårdare och hårdare, och efter en dokumentär från TV4 har ett nytt argument börjat höras från polisen. 

Edvin Ek intervjuar Ulf Fahlén, chefredaktör på nyhetsbyrån Siren och Jerry Dahlsberg, ingenjör och privatspanare.

Bråk om pressetik i Norge efter Jagland-publicering
Sedan början av året har det pågått en högljudd pressetisk dispyt i Norge. På ena sidan de stora drakarna. Etablerade mediehus som till exempel Verdens Gang. Och på den andra det lilla alternativmediet iNyheter.

Allt handlar om en känslig publicering om den före detta statsministern Thorbjörn Jagland och hans hälsotillstånd i efterdyningarna av en massiv medierapportering om att han utreds för grov korruption kopplat till hans relation med Jeffrey Epstein. 

Freddi Ramel intervjuar Gard Steiro, chefredaktör VG, Helge Lurås, chefredaktör iNyheter och Reidun Kjelling Nybö, ordförande Norsk Redaktörförening.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skumma förehavanden på 68:an eller helt vanligt grundlagsskyddat beteende?
Ett svartvitt bildmontage av bekymrade ministrar mot en fond av riksdagshuset och så rubriken: ”Anonyma mejl till regeringen – skickas inifrån S partikansli”. Dagens Nyheters artikel, som kretsar kring något så torrt som den svenska offentlighetsprincipen, hade en rätt dramatisk inramning. Kanske lite för dramatisk. För det här var en publicering som i tisdags fick både byråkrater och journalister runt om i landet att sätta morgonkaffet i halsen.

Joanna Korbutiak har pratat med Scoops redaktör Daniel Wiklander, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke och DN:s redaktionschef Anna Åberg.

Polisen dementerade avrådan från pesachfirande – men tidningen backar inte en tum
I slutet av mars kom nyheten att Judiska föreningen i Västerås, för första gången, ställt in sitt gemensamma firande av högtiden pesach. Till grund för beslutet låg, enligt tidningen VLT:s rapportering, en avrådan från polisen. 

Den här nyheten väckte många starka reaktioner, och flera andra medier följde upp med egna inslag och ledartexter. Men stämde det verkligen?

Edvin Ek åkte till Västerås för att träffa Vestmanlands Läns Tidnings chefredaktör Daniel Nordström och Magnus Jansson Klarin, presstalesperson polisregion Mitt.

Maktskifte i Ungern – hur påverkas pressfriheten?
Under de 16 år som Victor Orbán suttit vid makten, har den ungerska pressfriheten minskat drastiskt. Statligt finansierade medier har förvandlats till regeringsmaktens megafoner och dagstidningar, förlag och tidskrifter har, titel efter titel, köpts upp av företagare med nära band till Orbáns parti Fidesz. 

Valets vinnare Péter Magyar har nu utlovat att den ungerska pressfriheten ska återställas. Frågan är: kommer han att lyckas?

Johan Cedersjö har träffat förlagsredaktören och Ungernkännaren, Peter Karlsson, som precis kommit hem från två veckors valfeber i Ungern. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidningen har anklagats för att sprida konspirationsteorier och ha slagsida till höger. Men vad ligger egentligen bakom anklagelserna? Och hur starka är kopplingarna till Falungong-rörelsen?

Epoch Times startades år 2000, då för att sprida information om den kinesiska statens förtryck mot Falun Gong-rörelsen. 2006 kom den till Sverige, men levde länge en slumrande tillvaro - fram till för bara några år sen. Nu är det en 136 sidor lång papperstidning med tusentals prenumeranter. En offensiv reklamkampanj det senaste året både ute i landet och på sociala medier gör att ingen nog kan ha undgått Svenska Epoch Times och deras tagline ”Rena nyheter”.

Men vilka är de egentligen?

Medverkande:
Vasilios Zoupounidis, chefredaktör för svenska Epoch Times
Marius Dragomir, chef för tankesmedjan Media and Journalism research center
Thomas Mattsson, senior advisor på Bonnier News
Alexis von Sydow, Kinanalytiker på Utrikespolitiska institutet, UI
Lotta Gröning, opinionschef svenska Epoch Times
Sarah Gotfredsen, undersökande journalist som har granskat Epoch Times

Programledare: Freddi Ramel
Reporter: Love Grunewald
Producent: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varsel och pausade program på SVT
141 tjänster varslas när public servicebolaget ska spara över 350 miljoner kronor. I botten ligger en öppen konflikt mellan SVT och regeringen om den höjda notan för marknätet. Ska staten betala eller inte?

I väntan på besked åkte Freddi Ramel till SVT-huset på Gärdet i Stockholm för att träffa SVT:s vd Anne Lagercrantz.

Parfymserie görs om efter Mediernas avslöjande
I februari kunde vi avslöja att medieprofilen och influeraren Filip Dikmen lanserat ett eget parfymbolag, samtidigt som han har huvudrollen i en ny SVT-serie som skulle handla om just parfym. Då meddelade SVT att de inte kände till omfattningen av Dikmens parfymsatsning och därför behövde se över saken.

Johan Cedersjö frågar Charles Franz, programchef för livsstil och kunskap på SVT, vad de nu kommit fram till.

Avgående Medieombudsmannen sammanfattar sin tid på posten
Nyligen blev det klart att Caspar Opitz slutar som Allmänhetens Medieombudsman, för att gå tillbaka till Dagens Nyheter. Hur ser han på sin tid som Medieombudsman, vad har präglat de fem år som gått och vad ser han för utmaningar för sin efterträdare?

Linus Engström träffar Caspar Opitz.

Fotbollsprofilen Fabrizio Romano – journalistik, PR och ren propaganda
I helgen drar Allsvenskan igång och redan tidigare i veckan rådde fotbollsfeber när Sverige till slut lyckades ta sig till sommarens VM i Nordamerika. Ett världsmästerskap som gör det tydligt att fotboll inte bara är sport, utan också storpolitik. För den som vill bevaka den här globala industrin räcker det inte längre med att bara hänga med, och en som gått i bräschen för ett nytt sätt att jobba är italienaren Fabrizio ”here we go” Romano. Han har blivit en av världens största fotbollsprofiler, men hans karriär har från början kantats av kontroverser, och för många av hans följare var ett inlägg i början av mars droppen som fick bägaren att rinna över.

Edvin Ek djupdyker i det här och pratar med Noa Bachner, fotbollsskribent på Expressen, och Troels Bager Thøgersen, chefredaktör på fotbollstidningen Campo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt färre äger allt mer. Är det för tyst om ägarkoncentrationen av svenska medier? Vi söker svar i den anrika tidningsstaden Östersund, hos Bonnier, medieforskare och medienestorn Jan Scherman.

Andra röster som hörs är Bonnier News vd Anders Eriksson, Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom, Marius Dragomir, medieforskare och chef för tankesmedjan Media and Journalism Center, och de pensionerade tidningsmakarna Stefan Nolervik och Agne Svärd från Östersund.

Programmet är gjort av Freddi Ramel, Johan Cedersjö och Joanna Korbutiak.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ryktesspridning fortsatte i etablerade medier

I veckan var det dags igen. Flera medier gick ut med nyheten att Rawa Majid, den så kallade kurdiska räven, är död. Alla medier som publicerade uppgifterna redogjorde visserligen för att ingen myndighet bekräftar att det här är sant, snarare tvärtom. Men, bör medier verkligen delta i sådan här ryktesspridning?

Johan Cedersjö träffar Mattias Lundell, krimchef på Expressen, Pelle Zackrisson från Kvartal och Diamant Salihu, reporter på SVT.

Strikta medieregler i Oslo tingsrätt

Det har kallats den största skandalen i en europeisk monarki i modern tid, fallet med den norska bonusprinsen Marius Borg Høiby. Medierapporteringen har varit intensiv och som mest har runt 200 journalister från hela världen varit ackrediterade. Men det har inte varit helt friktionsfritt för reportrarna på plats. Det har nämligen funnits en hel del strikta regler att förhålla sig till, om vad medier får och inte får göra och publicera. Och bryter medier mot dem, ja då kan det stå dem dyrt. 

Freddi Ramel besöker Oslo tingsrätt och intervjuar Reidun Kjelling Nybø, generalsekreterare i Norsk Redaktørforening, Olav Rønneberg, krimkommentator på TV2, Sindre Granly Meldalen, juridisk rådgivare på Norsk Presseforbund, Martina Aurdal, kommentator på Dagbladet, Ole N. Olsen, redaktör NRK och Sturla Henriksbø, åklagare i fallet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan har det stormat kring Sveriges Radio och det har, som så många gånger förr, handlat om vilka åsikter radions medarbetare får ge uttryck för i offentligheten. När det så kallade GAD-uppropet publicerades i somras, skrev flera mycket högt profilerade SR-reportrar under. Trots hård kritik då, valde Sveriges Radio att inte agera mot dem medarbetare som skrivit under.

Men nu i veckan kom så ett nytt fall och eftersom beslutet var det motsatta, har Sveriges Radio, från både vänster och höger, fått kritik för dubbla måttstockar. 

Johan Cedersjö intervjuar Kulturnytts Mårten Arndtzén, Svenska Dagbladets kulturjournalist Anders Q Björkman och Sveriges Radios programdirektör Sofia Wadensjö Karén.

Medias roll i kaffeburkshajpen
I en osäker värld där krig tycks startas stup i kvarten, oljepriset håller världsekonomin gisslan och den svenska valrörelsen redan tycks ha börjat, ja då kan man ibland behöva en paus. Checka ut en stund. Kanske med en rykande het kopp kaffe eller varför inte en plåtburk, tycks svenska folket ha tänkt.

Hypen må ha börjat i sociala medier, men den plockades upp av gammelmedia innan någon ens hann yttra orden otillbörligt gynnande, vilket fått oss att fråga oss om ingen bryr sig om textreklam längre?

Joanna Korbutiak vänder sig till Mikael Cross, strategisk rådgivare inom påverkan och kommersiell kommunikation, och Hampus Knutsson, PR-konsulten och krisexpert.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Har främmande makt riktat ett akut och konkret hot mot Sveriges energi-infrastruktur? 

Om man i torsdags förra veckan tittade på TV4 pekade mycket på det. Anonyma uppgiftslämnare berättade om ett allvarligt hot mot Sverige och kanalen hade varit i kontakt med flera myndigheter som verkade bekräfta uppgifterna. Men när förmiddag blev till eftermiddag och nästan alla stora svenska medier plockat upp nyheten var tonen lite annorlunda. 

Edvin Ek intervjuar Fredrick Malmberg, chef för TV4 Nyheterna och Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets radioanstalt (FRA).

Hur många snyftreportage om strandade semestersvenskar tål Sverige?

Kriget mellan USA, Israel och Iran har dominerat nyhetscykeln den senaste veckan och svenska medier har, trots svårigheter, jobbat hårt för att täcka alla möjliga aspekter av konflikten. Men hur får man in Sverigevinkeln? En klassisk genre som verkligen fått ta plats veckan är “intervju med strandsatt semestersvensk”.

Joanna Korbutiak snackar med Hannes Lundberg Andersson, breakingchef på Expressen, Moa Berglöf, politisk redaktör på Sydsvenskan och artisten Martin ”E-Type” Eriksson.

Skulle Yngwie Malmsten spela i Moskva eller inte?

Sveriges mest excentriska rockstjärna har skapat rubriker i veckan. Vad som först verkade vara en rätt rak nyhet om en övervintrad hårdrockare som struntar i världsläget när han bokar gigs, förvandlades snabbt till ett förvirrande ordkrig.

Freddi Ramel ringde upp TT:s redaktionschef Vicktor Olsson och Johan Sköld, redaktionschef på Göteborgsposten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Visst är väl känslan att antalet AI-blunders i svenska medier ökat på sistone? Allt från AI-videos i SVT:s Agenda till nyhetsnotiser där ChatGPT:s försynta “säg till om du vill ha texten mer nyhetsmässig”-förslag råkar slinka igenom i slutpubliceringen. 

Det finns flera internationella exempel som ger vid handen att vi kan komma att få se fler och allvarligare AI-skandaler under månaderna och åren som kommer, i takt med att generativ AI blir allt bättre.  

Freddi Ramel pratar med Esbjörn Guwallius, journalist med fokus på AI, Pia Skagermark, utrikeschef på Dagens Nyheter och Nicholas Hune-Brown, chefredaktör på kanadensiska tidningen The Local.

Bonniers lokaltidningar får mediestöd trots vinst

I förra veckan gick Bonnier News ut och berättade att deras vinst för fjolåret landade på drygt en miljard kronor. Men det som fick en del att höja på ögonbrynen, eller kanske snarare det som stack i ögonen på vissa, det var Bonnier News Locals resultat. 

Koncernens lokaltidningar gick nämligen med 261 miljoner kronor i vinst, samtidigt som de cashade hem 250 miljoner i mediestöd. Även vi på Medierna ställde de här siffrorna mot varandra i våra kortnyheter. Men, är det verkligen så fel?

Joanna Korbutiak har pratat med Pia Rehnquist, chef för Bonnier News Local, Lisa Irenius, chefredaktör Svenska Dagbladet och Anders Malmsten, journalist och författare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stort fokus på enskilda utvisningsbeslut
Är migrationsjournalistiken på väg tillbaka till 2013? En tid när vissa ansåg att rapporteringen var för ängslig, kontextlös och överfokuserad på enskilda, ömmande fall, som anspelade på känslor.

Artiklar och reportage om barn- och tonårsutvisningar har stått som spön i backen den senaste tiden och det nådde möjligen sin kulmen när Ekot i förra veckan avslöjade att en 8-månaders bebis hade fått ett eget utvisningsbeslut till Iran.

De två gamla Medierna-inslag som nämns i reportaget hittar du här och här.

Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal och Andreas Johansson Heinö, förläggare på marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

Högsäsong för läckor med egenintresse 

Det är valår och just nu håller partierna på för fullt att fastslå sina kandidatlistor. För politiker är det här en avgörande tid, för platsen du får på listan påverkar i högsta grad din framtid. 

Samtidigt som vi är inne i den här “färdigställa-listan-tiden”, är vi också inne i en “läckornas tid”. Ny forskning visar nämligen att svenska journalister just nu får mer tips om skandaler och smuts inifrån partierna än någon annan gång under mandatperioden.

Johan Cedersjö intervjuar statsvetaren Andreas Bågenholm.

Grönt ljus för Aftonbladets nationella radiosatsning 

Det har varit en nervös vecka i reklamradiobranschen. Ett oräkneligt antal naglar har förmodligen gnagts av i väntan på Mediemyndighetens besked om vilka tre kommersiella aktörer som under de kommande åtta åren ska få sända nationell FM-radio.

Systemet har precis gjorts om. Tidigare delades tillstånden ut till de radiostationer som var beredda att betala mest, men nu är det istället upp till Mediemyndigheten att avgöra vilka kanaler som ska få höras i hela landet.

Joanna Korbutiak har i veckan hälsat på hos vinnaren Aftonbladet och pratat med publisher Lotta Folcker och den inrikespolitiske kommentatorn Oisín Cantwell, besökt Rix FM och snackat med Christer Modig, verksamhetschef för Viaplays radioverksamhet i Sverige och ringt upp NRJ:s vd Richard Mazeret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filip Dikmen lanserar parfym och får SVT-serie
Historien om hur svenska mediebolag ska nå den yngre målgruppen börjar få ganska många kapitel. Mest i blickfånget står SVT som är offensiva i deras strategi att göra underhållnings-TV med stora svenska influerare. Det här med förhoppningen om att profilernas följare på sociala medier då ska hitta till SVT. Men det är en strategi med många risker.

Johan Cedersjö har pratat med programchefen Charles Franz om en kommande parfymsatsning som doftar egenintresse

Att samarbeta med lobbyister för att avslöja lobbying
Förra veckan publicerade Aftonbladet en stor granskning som ger intrycket att EU:s miljölagstiftning försämrats på grund av att en svensk moderat EU-parlamentariker låtit sig förledas av fossilindustrin och Trumpnära tankesmedjor. Men, blev Aftonbladet i sin strävan att granska en typ av lobbying, i själva verket offer för en annan?

Joanna Korbutiak reder i det här med juristen Joakim Zander och Aftonbladets grävchef Jonathan Jeppsson

Reporter ofrivilligt indragen i infekterad adelsfejd
I den skånska myllan pågår en mångårig och infekterad arvstvist kring fideikommisset Trolle Ljungby. Tvisten rör tillgångar värda flera miljarder som greven Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister lämnat efter sig.

Förra veckan tog allt det här en märklig vändning när ena parten skickade in ett mail till tingsrätten som sägs visa att en välrenommerad reporter på Expressen i lönndom har konspirerat med deras motpart. Lokaltidningen Kristianstadsbladet rapporterade vidare den här sensationella uppgiften som vore den, åtminstone kanske, sann.

Freddi Ramel har pratat med den anklagade reportern Fredrico Moreno och Kristianstadsbladets reporter Matti Stenrosen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så gräver redaktioner i Epsteinfilerna
Trots att han varit död i över sex år så har den ökände jetsetmiljardären och pedofilen Jeffrey Epstein dominerat nyhetscykeln i stora delar av världen. För en dryg vecka sedan släpptes ytterligare tre miljoner dokument på det amerikanska Justitiedepartementets hemsida. Julafton för grävande journalister, men också ett kaninhål som det inte är helt lätt att navigera i. Flitens lampa har därför lyst på redaktionsgolv världen över och hårdast har dom väl ändå jobbat i Norge? Där både kronprinsessan och en före detta statsminister kopplats ihop med den ökände finansmannen. 

Joanna Korbutiak kollar läget med tidningen Verdens Gangs chefredaktör Gard Steiro och träffar Sveriges meste Epsteinreporter, Expressens Max V Karlsson.

Expressen hängde ut försvarets hundexpert som djurplågare
Vart går gränsen för när man kan namn- och bildpublicera en person? Det är ju en återkommande fråga här i Medierna. Den första artikeln i Expressens granskande serie “Hundplågarna”, som när den publicerades i början av december förra året hade rubriken “Här plågas schäfern av försvarets hundexpert”, fick oss att återigen fundera på det här dilemmat. 

Edvin Ek intervjuar Försvarsmaktens hundtjänstenhets testansvarige Pierre Wahlström och Expressens biträdande chefredaktör Karin Olsson. 

Pinsamma AI-missar i nyhetsflödet
Är vi där nu? Har journalistiken till sluts ersatts av AI-robotar? Det kändes lite så i veckan när två av Sveriges största mediehus råkade visa upp sina maskininlärningshjälpredor för öppen ridå, med bara några dagars mellanrum.

Freddi Ramel ringer upp Aftonbladets AI- och innovationschef Martin Schori och SVT:s breakingchef Karin Skogh.

2025-02-07: Ljudet har ändrats och bytts ut så att AI-meningen som publicerades i Aftonbladet återges korrekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan gick rättegången mot den sexköpsmisstänkte TV4-profilen av stapeln i Attunda tingsrätt och Medierna i P1 var självklart på plats. På många sätt var det nog en vanlig dussinrättegång om köp av sexuell tjänst - förutom på en punkt. Att försvarets linje var att hänvisa till journalistik. Det pratades om arbetsmetoder, hur man närmar sig källor och att det här inte var fråga om ett sexköp - utan en koll av ett tips. Ett begrepp som återkom regelbundet var det för journalister så centrala och heliga källskyddet.

Freddi Ramel intervjuar Daniel Westman, jurist, och Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare TV4 Nyheterna.

Lokaltidningen som lämnar pappret

Snart kommer papperstidningen att dö. Det har man hört hur länge som helst den - det händer ju aldrig! Samma prassel, samma trycksvärta sprids över landet natt efter natt som vore det 1900-tal. 

Men plötsligt i Bohuslän – så har det hänt. För ett halvår sedan slutade lokaltidningen i Uddevalla med omnejd att utkomma på papper, som första på sin ort ledande lokaltidning. 

Är tappen ur tunnan nu? Kommer allt fler lokaltidningar nu att överge det klassiska pappret? 

Lasse Truedson intervjuar Sandra Bygdén Shameh, chefredaktör och ansvarig utgivare Bohuslänningen, Anders Malmsten, journalist och författare, expert på dagstidningsmarknaden, Pia Rehnquist, chef för Bonnier News Local, Mats Eliasson, tf kommundirektör, Uddevalla kommun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I söndags hade SVT:s nya dokumentärserie Mammor premiär. I den får vi, som titeln hintar om, följa några mammor. Men inte vilka mammor som helst, utan influencer-mammor. Huruvida det är rätt av SVT att lyfta fram just de här fem morsorna, ja om det tvistar de lärde. Men vi borde väl ändå kunna vara överens om att det är lite märkligt att de här mammorna samtidigt som de frontar den här nya SVT-serien ohämmat fortsätter att göra reklamsamarbeten i sina egna kanaler?

Joanna Korbutiak frågar sig om samtiden sprungit ifrån public service en gång så strikta regler. Hon intervjuar Fanny Jönsson, krönikör på Aftonbladets ledarsida och Christina Hill, ansvarig utgivare SVT.

Björn Wiman lyfter fram sin nya bok och låter sig intervjuas på sin egen kultursida

Förra helgen valde Dagens nyheters kultursida att slå stort på ett spännande författarskap. Med intervju och stort uppslaget utdrag ur boken lanserade tidningen “Den lyckligaste leken” av författaren Björn Wiman - chef för DN Kultur. Hur resonerar DN egentligen när den egna kulturchefen får fritt fram att bereda utrymme åt sin egen bok på sin egen kultursida?  

Erik Petersson frågar Björn Wiman om det hela inte är lite lite pinsamt?  

Kritiserad plaststudie får stort genomslag i svenska medier

Plast motsvarande fem korkar i hjärnan. Och om du har demens - hela 25 korkar! Ja, det är budskapet i flera svenska medier kring en studie från New Mexiko universitetet, som publicerades redan för ett år sen. Men vilka slutsatser kan man egentligen dra av den här studien? Och fick studiens stora osäkerheter ta för lite plats i SvD:s artikelserie om mikroplaster?

Freddi Ramel intervjuar Henrik Ennart, vetenskapsreporter på Svenska Dagbladet och Amina Manzoor, vetenskapskommentator på Expressen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra året var det val till sametinget. På Sameradion i Sveriges radio, som är en av radions nationella minoritetsredaktioner och riktar sig mot Sveriges samiska befolkning, var det höjd nyhetspuls. För att bevaka det här valet tog de hjälp från lite oväntat håll. Under hela förra året var nämligen deras politiska kommentator Elin Nejne - aktiv socialdemokrat i kommunfullmäktige i Umeå. Hur går det ihop med public service-reglerna om politiskt oberoende egentligen? 

Erik Petersson har tittat närmare på ett upplägg som, ska vi säga, utmanar gränser. Han intervjuar Thomas Sarri, kanalchef och ansvarig utgivare på Sameradion och Elin Nejne, socialdemokratisk lokalpolitiker i Umeå.

Iransk dissident-media når miljonpublik från studio i Nacka

De regimkritiska protesterna i Iran har nu pågått i över två veckor och regimens svar har varit blodigt. Det finns ingen säker statistik över hur många som dödats, men siffrorna rör sig mellan 2.000 och 12.000. Det faktum att internet varit nedsläckt i landet sedan en dryg vecka gör det nästintill omöjligt att ta reda på vad som faktiskt pågår i landet, men det betyder inte att det inte finns journalister som försöker.

Joanna Korbutiak begav sig till Nacka utanför Stockholm för att besöka Aryen TV, som är mitt uppe i den här stormen. Hon intervjuar Lavan Mohammadi, medarbetare på Aryen TV och Kurdo Baksi, frilansjournalist och samhällsdebattör.

Den stora charlatankampen i kvällstidningarna - hur blir året 2026?

Vi har precis gått in i ett nytt år och de flesta av oss frågar sig nog: “Vad kommer hända 2026 - i denna så instabila värld?”

Vilken tur då att våra kvällstidningar tagit sitt ansvar för att undersöka detta. Till sin hjälp har de en sen länge död, blind bulgar och en plastikopererad brasilianare. 

Freddi Ramel intervjuar Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen och Karin Schmidt, redaktionschef på Aftonbladet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olika könsbeslut i rapporteringen om misstänkt styckmördare

I slutet av 2025 kom nyheten om det bestialiska styckmordet på en ung kvinna i Rönninge. Ganska snart grips en misstänkt gärningsperson och i vanlig ordning gör olika medier olika bedömningar om namn, bild och detaljer. Kvällstidningarna namn- och bildpublicerar, Dagens Nyheter och public service gör det inte. Så långt, förväntat. Men en sak sticker ut, vilket pronomen som medier använder för den misstänkta. Där vissa skriver han undviker andra helt att nämna kön. Och en tidning väljer att istället skriva hon. 

Freddi Ramel intervjuar med Andreas Gustavsson, chefredaktör på ETC, Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet, Hannes Lundberg Andersson, breakingchef Expressen, Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT och Signe Krantz, opinionsjournalist och förbundsordförande Transammans.

Skral lokalbevakning trots miljoner i mediestöd

Det har gått två år sen det lappade och lagade presstödet gjordes om i grunden. Utöver det övergångsstöd som ska hjälpa de tidningar som förlorar på det nya systemet, så består mediestödet idag av ett allmänt redaktionsstöd, distributionsstöd och ett utökat redaktionsstöd. Det sistnämnda syftar till att stärka bevakningen av underbevakade områden och går ut på att lokaltidningar kan få upp till 600.000 kronor per underbevakad kommun. Men frågan är hur mycket journalistik medborgarna får för pengarna. Eller, det är åtminstone en fråga man ställt sig i den norrländska inlandskommunen Arjeplog.

Joanna Korbutiak pratar med Marianne Hofman från ArjeplogNytt, Mari Berglund, chefredaktör för Piteå-Tidningen, Fredrik Westerlund, utbildnings- och kulturchef i Arjeplogs kommun och Kajsa Rohdin, avdelningschef vid Mediemyndigheten. Erik Peterson ringer även upp Göteborgs-Postens chefredaktör Christofer Ahlqvist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Epoch Times startades år 2000, då för att sprida information om den kinesiska statens förtryck mot Falun Gong-rörelsen. 2006 kom den till Sverige, men levde länge en slumrande tillvaro - fram till för bara några år sen. Nu är det en 136 sidor lång papperstidning med tusentals prenumeranter. En offensiv reklamkampanj det senaste året både ute i landet och på sociala medier gör att ingen nog kan ha undgått Svenska Epoch Times och deras tagline ”Rena nyheter”.

Men vilka är de egentligen?

Medverkande:

Vasilios Zoupounidis, chefredaktör för svenska Epoch Times

Marius Dragomir, chef för tankesmedjan Media and Journalism research center

Thomas Mattsson, senior advisor på Bonnier News

Alexis von Sydow, Kinanalytiker på Utrikespolitiska institutet, UI

Lotta Gröning, opinionschef svenska Epoch Times

Sarah Gotfredsen, undersökande journalist som har granskat Epoch Times

Programledare: Freddi Ramel
Reporter: Love Grunewald
Producent: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi pratar om uppstickarna i mediebranschen och om skillnaderna i synen på journalistik mellan de nya aktörerna och de gamla institutionerna. Och så försöker vi förstå: Vilket är respektive mediehus största misstag i år?

Samtalet leds av Freddi Ramel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sista kapitlet i Dokument inifrån vs Joakim Lundell

Det är inte bara julen folk räknat ner till de senaste veckorna. Ända sedan Dokument inifrån släppte del ett i sin dokumentärserie Hatet, som kretsar kring multimediaprofilen Joakim Lundell och som fick både etablerade medier och kommentarsfält att gå i spinn, så har dagar kryssats över i väntan på avsnitt två och tre. 

I tisdags sändes äntligen den sista delen, vilket betyder att alla kort nu ligger på bordet och vi kan börja fråga oss vad det blev av allt det här.

Uppdraget att försöka knyta ihop den här infekterade youtubesäcken gav vi till våra reportrar Joanna Korbutiak och Edvin Ek som intervjuade Bo-Göran Bodin, producent på Dokument inifrån, Karin Schmidt, redaktionschef på Aftonbladet, Mia Lindqvist, programchef och ansvarig utgivare TV4.

Bakom kulisserna hos Ring P1

Programmet är unikt i det svenska medielandskapet och är idag en institution inom Sveriges Radio. Vem som helst kan ringa in och framföra vilken åsikt som helst, och just det här att ”kreti och pleti” kan prata direkt i radion har revolutionerat sättet att göra radioprogram på.

Tonchi Percan åkte till åsiktsfabriken i Göteborg för att höra hur det låter bakom kulisserna och träffa programledaren Tomas Tengby, producenten Susanne Ehlin och Sabina Schatzl, chef för riksproduktionen i Göteborg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Scoutledare pekades indirekt ut i Älmhult
Såhär i juletid kan man ju som nyhetsredaktion känna sig sugen på att göra olika artiklar som sammanfattar året som gått. Lokaltidningen Smålandsposten bestämde sig för att göra en lista på de män med kopplingar till Kronobergs län som förekommit på sajten Dumpen under 2025. Men det var ett exempel som stack ut. Vi kikar närmare på hur en anonymisering för att skydda en person, i stället kan rikta misstankarna mot några helt andra.

Edvin Ek åkte till Älmhult och träffade Bodil Hansen, ordförande i Eneryda Scoutkår och Kristina Bingström, chefredaktör och ansvarig utgivare på Smålandsposten.

Svårt att mäta partiskhet
Är journalistiken politiskt vinklad? I klarspråk: VÄNSTERVRIDEN? Denna eviga fråga. Om vi fick en femma för varje gång vi fått tips som driver den tesen skulle vi haft 1 miljard riksdaler och kunnat gå i förtidspension. Det är notoriskt svårt att leda sån här partiskhet i bevis eller ens definiera vad partiskhet är. Och sen blir ju frågan: Vad säger det egentligen?

På senare tid har det dykt upp flera tjänster som på olika sätt ska göra upp med mediers politiska partiskhet och hjälpa mediekonsumenten att orientera sig i slagsidedjungeln.

Freddi Ramel djupdyker i det här genom att intervjua Harleen Kaur, grundare av Ground News, Johan, grundare av slagsidan.se, Martina Di Licosa, reporter på Forbes och Elin Gardeström, docent i journalistik Södertörns högskola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns mediestormar och så finns det MEDIESTORMAR. Den som drog in över Sverige i tisdags när SVT:s Dokument inifrån släppte avsnitt ett av Hatet, hör onekligen till den senare kategorin. Dokumentärserien gräver i ett infekterat familjebråk, där Youtubern och medieprofilen Joakim Lundell - och hans anklagelser mot sin mamma - står i fokus. 

Sedan dess har kommentarsfälten på sociala medier svämmat över, kultursidorna har fyllts till brädden, och Granskningsnämnden lär nog ha fått gå upp i något sorts stabsläge.

Joanna Korbutiak intervjuar Bo-Göran Bodin, producent på SVT:s Dokument inifrån.

Var frågan för fri i SVT:s ”Frågan är fri”?

I veckan var det nog en och annan som hickade till när de såg det senaste avsnittet av SVT:s ”Frågan är fri”. I programmet där personer med olika funktionsnedsättningar får ställa sina frågor till kändisar  publicerades nämligen en uppgift som mer eller mindre ingen svensk redaktion publicerat tidigare. 

Men lika plötsligt som uppgiften dök upp så försvann den igen. Erik Petersson intervjuar Charles Franz, utbudsansvarig på SVT.

Den nya kampen mellan medier och AI-bolag

Techjättarna och mediebolagen har bråkat i över femton år. Förra gången handlade det om annonser – när Google och Facebook tog över mediehusens viktigaste intäkter. Men den här gången står något större på spel. Nu handlar det om innehållet självt.

Katarina Andersson intervjuar Jeff Jarvis, medieforskare, Anton Osika, grundare av Loveable och Neal Stephenson, författare.

Rättelse 6/12-2025. I programmet säger vi att Handelsbanken är storägare i Volvo. Det var fel. Rätt är att Handelsbankens storägare Industrivärden även är storägare i Volvo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Knutbygranskning

Ingen har väl missat Aftonbladets granskning av Knutbyfallet i veckan. Det handlar om programmet 200 sekunder som förlängde sitt format och sände närmare 2000 sekunder. Det är ett sensationellt reportage som pekar mot att Helge Fossmos fru Alexandra i själva verket redan var död när den så kallade barnflickan Sara Svensson avlossade sina skott. Men den omständighet som starkast talar emot Aftonbladets tes, den får inte plats. Trots att programmet alltså är tio gånger längre än vanligt.

Erik Petersson intervjuar Anton Berg, journalist och författare och Robert Aschberg, reporter på Aftonbladets 200 sekunder.

Agendas AI-blunder

Det har gått en knapp vecka sen SVT:s flaggskepp Agenda tvingades avpublicera och klippa om sin sändning. Anledningen var att de i ett inslag om de ökade motsättningarna i USA visade en video på en lokalpolis som skällde ut migrationspolisen ICE. En video som visade sig vara AI-genererad. Pinsamt är domen från den övriga journalistkåren, och Agendas ansvarige utgivare Michael Kucera menar att det var ett missförstånd i en överlämning mellan två kollegor som låg bakom fadäsen. Men AI-utvecklingen går snabbt och frågan är hur länge vi kommer att kunna skratta åt de som låter sig luras av AI?

Joanna Korbutiak tog med sig den frågan till tv-huset på Gärdet i Stockholm där hon intervjuade Henrik Sköld, reporter SVT Verifiera och Björn Jeffery tech-analytiker på Svenska dagbladet.

En kanin som väcker frågor

Tidningar med djurmaskotar har en lång tradition. Brittiska tidningen The Independent har en örn till exempel, ett djur som symboliserar mod och frihet. Här i Sverige finns flera exempel men Expressen är väl den kanske mest välkända med sin geting. Tidningen med sting, man fattar precis vilken självbild som ska manifesteras där.

Nu i veckan har frågan om djur och medier återaktualiserats när bland annat Stockholms tunnelbana tapetserats med tidningen Kvartals maskot. Den rosa hare som länge synts längst ner på sajten har nu omtolkats till en vit kanin.

Reporter Freddi Ramel ringde upp Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Härom veckan publicerade Dagens ETC en granskning av två tiktok-profiler. Två så kallade krimfluencers — som legat i en blodig konflikt. En konflikt som letat sig utanför skärmarna och lett till både skjutningar och sprängningar. Men mitt under publicering så slöt de två profilerna plötsligt fred: det visade sig att en SVT-reporter som de senaste månaderna byggt upp en närvaro genom liveströmningar på Tiktok gått in och medlat i gängkonflikten.   

Erik Petersson har i veckan tittat närmare på den här historien som ställer frågor om hur nära man kan gå som reporter, utan att tappa bort sin journalistiska integritet. Intervjuade i inslaget är Geronimo Åkerlund, ansvarig utgivare för SVT Stockholm och Emil Arvidsson, reporter Dagens ETC

NATO-sekretessen som kringskär offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen må nyligen ha kvalat in i Sveriges kulturkanon, men i veckan fick den sig en törn. Det är Sveriges Natomedlemskap som ställt till det för den stolta svenska öppenhetstraditionen och om du undrar hur du kunnat missa det här så är det inte så konstigt. Frågan har flugit under radarn, och när riksdagen i veckan röstade om ökad sekretess så gick det snabbt.

Joanna Korbutiak intervjuar Jan Sjölund, frilansjournalist och Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. 

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan publicerade Aftonbladet en granskning som fick moderaternas presstab att sparka bakut. Aftonbladet publicerade att Ulf Kristerssons dotter fått låna Harpsund när hennes studentförening skulle ha kick-off för två år sen. Ett tveksamt sätt att använda  statsministerns residens menade en professor som tidningen intervjuat. 

Men det dröjde inte länge innan motattacken var ett faktum. På X gick statsministerns biträdande presschef ut och menade att Aftonbladet jagat statsministerns dotter och hennes vänner och att dom ska skämmas. Aftonbladet i sin tur började gasta om att Moderaternas pressis helt enkelt ljuger.

Erik Petersson har dykt rakt in i veckans största skitstorm och intervjuat Aftonbladets samhälls- och grävchef Jonathan Jeppson.

Bråk mellan Leksands IF och lokala medier - vapenvila eller fred?

Det har stormat kring storlaget Leksands IF. Inte bara för att det för tillfället går riktigt dåligt i hockeyligan SHL, där de ligger i botten efter flera förluster i rad - utan också för att Leksand har haft en minst sagt turbulent relation till medier och då i synnerhet till lokaltidningen Falukuriren.  

I oktober låste klubben dörrarna till träningarna alla dagar förutom onsdagar, någonting som blev en riksnyhet. Men Leksands konflikt med medier går tillbaka längre än så - till april i år.

Tonchi Percan har åkt till Dalarna i en tid av vapenvila och pratat med Markus Josefsson, reporter Falukuriren, Markus Bäckström, chef för sporten på Falukuriren, Thomas ”Tjomme” Johansson, general manager Leksands IF, Helena Nyman, chefredaktör och ansvarig utgivare Falukuriren, Thorbjörn Carlsson, chefredaktör och ansvarig utgivare Siljan News.

Ny EU-lagstiftning om politisk reklam

Den 10 oktober trädde EU:s nya lagstiftning om politisk reklam i kraft. Förordningen ska öka transparensen, minska risken för utländsk valpåverkan och undvika en ny Cambridge Analytica-skandal. Men - kritiker har beskrivit det som ökad byråkrati som missar målet, och dominerande aktörer som Meta och Google har meddelat att dom på grund av det här stoppar all politisk annonsering i sina annonssystem.

Vad innebär då det här för den svenska annonsmarknaden när vi strax går in i ett valår? Ökade möjligheter för svenska mediehus att tjäna pengar eller ett hot mot demokratin?

Joanna Korbutiak har den här veckan vadat sig igenom EU:s snåriga lagparagrafer och intervjuat Jacob Dexe, Public Affairs Manager på IAB Sverige och Calle Boija, Head of Adtech på NTM.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kalibers hemliga inspelning

I veckan sände Sveriges Radios granskande program Kaliber ett avsnitt om PFAS-förgiftningen i Kallinge. Reportaget innehåller en hemlig inspelning med sprängstoff, som redaktionen suttit på i sex år. Anledningen till att den inte publicerats förrän nu är att de varit rädda för att den skulle kunna klassas som olovlig avlyssning. Nu när preskriptionstiden för det eventuella brottet gått ut publicerar de. 

Det här har i veckan lett till debatt. Var Kaliber för fega när de för sex år sedan bestämde sig för att riskerna med att publicera var för stora?    

Joanna Korbutiak har intervjuat Kalibers reporter Daniel Värjö, programmets dåvarande ansvariga utgivare Hanna Toll, Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné och Axel Björklund, ansvarig utgivare på Uppdrag granskning.

TV4-profil åtalad för sexköp

I förra veckan åtalades en reporter på TV4 för sexköp. Reportern i fråga har, både enligt sig själv och sina chefer, genomfört den här kontakten inom ramen för sitt arbete. Det var inte fråga om ett sexköp utan ett möte med en potentiell uppgiftslämnare. 

Förundersökningen är full av journalistiska diskussioner: frågor om källskydd, arbetsmetoder och reportrars frihet under ansvar. Vi har försökt reda i det här i veckan, men mött ett stort hinder. TV4 har valt strategin “locket på”.

Freddi Ramel intervjuar åklagaren Kristoffer Kågström, TV4-profilens försvarsadvokat Henrik Olsson Lilja, Simon Häggström, utredande polis och Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ny dom väcker frågor om känslig SVT-rapportering

Det har snart gått ett år sedan SVT gjorde sin första publicering om de så kallade Söderhamnsbarnen. En granskning som väckt starka känslor hos tittarna och hittills består av ett 20-tal publiceringar. Turerna har varit många men i grunden handlar SVT:s granskning om barnens kamp för att få stanna i det familjehem dom rotat sig i.

När syskonen till slut flyttades i somras överklagade barnen beslutet. En överklagan som nu i oktober avslogs i förvaltningsrätten. Och i den här domen framträder en helt annan bild än den SVT gett av ärendet, men det har inte fått SVT att backa. 

Joanna Korbutiak intervjuar SVT:s granskande reporter Marja Grill och advokat Love Blomquist.

Turerna efter partiledardebatten

I söndags hade SVT Agenda partiledardebatt. Efterspelet kom att handla om huruvida Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar avbröt och gapade för mycket och om tonen i debatten. Och frågan om tonläge och debattklimat tog ytterligare en vändning när Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt plötsligt meddelade att hon kommer att avgå, efter inte ens ett halvår på posten. Hat och hot ska vara anledningen till avhoppet. 

Freddi Ramel lämnar plats till debatten om debatten om debatten genom att intervjua Viktor Barth-Kron, politisk kommentator på Expressen, Siri Steijer, presschef för Ulf Kristersson och Michael Kucera, programchef och ansvarig utgivare för Agenda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bakom kulisserna på bevakningen om hemkomna Palestinaaktivister

I början av veckan kom Greta Thunberg och flera andra aktivister slutligen hem till Sverige, efter en lång seglats mot Gaza och flera dagar i israeliskt fängelse. Redan på Arlanda var flera journalister på plats för att få svar på en central fråga: Hur illa behandlad blev Greta Thunberg i det israeliska ökenfängelset Ketziot? I ankomsthallen fick de inga svar utan hänvisades till en improviserad presskonferens på Sergels torg några timmar senare, omgivna av demonstranter. På plats var stämningen minst sagt märklig.

Erik Petersson har träffat Ekots Mattias Pleijel och TV4:s Lisa Svensson.

Varför rekryterar etablerade CBS News den etablissemangskritiska Bari Weiss?

I veckan blev det klart att Bari Weiss, som för några år sedan lämnade sin roll som redaktör och opinionsjournalist på The New York Times med buller och bång, nu tar över som chefredaktör för en av USA:s största nyhetsredaktioner. Dessutom köper CBS moderbolag Paramount uppstickarsajten The Free Press som Weiss grundade i protest mot den wokekultur hon menade rådde i etablerade medier.

Joanna Korbutiak ringde upp Expressens före detta chefredaktör Thomas Mattsson, numera bland annat senior advisor på Bonnier News, för en analys.

Hårdvinklad nudeljournalistik

”NY STUDIE: Risk att dö i förtid av populära rätten”, så löd rubriken till den låsta artikeln på Aftonbladets sajt, men stämmer det verkligen?

Freddi Ramel fortsätter sitt korståg mot Aftonbladet Plus hälsojournalistik och intervjuar deras chef Helena Utter och Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Karolinska Institutet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen?

I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.

Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. 

Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda?  

Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.

Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindex

I veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av  sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.

Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?

Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.

Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.

Kvartal börjar sparra mot de stora drakarna

Den lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. 

Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.

Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala journalister i Gaza
I veckan avbröt Sveriges Radio sitt samarbete med den Gazabaserade frilansjournalisten Baraa Lafi, efter ett avslöjande av stiftelsen Doku. Där framkom bland annat att hon tidigare varit inblandad i bojkottningskampanjer mot Israel, sponsrade av en högt uppsatt Hamastjänsteman. Det här väcker en större fråga: Går det att överhuvudtaget hitta oberoende lokala journalister i Gaza?

Freddi Ramel intervjuar Sveriges Radios utrikeschef Anders Pontara, Expressens utrikesredaktör Erik Wiman och Nathan Shachar, utrikesreporter på DN.

P4 Kronoberg gick vilse om davidsstjärna
Förra veckan publicerade P4 Kronoberg ett inslag med rubriken: Ministern bär davidsstjärnan mitt under känsliga konflikten. Det här väckte stark kritik: Hade P4 själva satt likhetstecken mellan judar i Sverige och Staten Israels krigföring? 

Erik Peterson ringde upp P4 Kronobergs kanalchef Marcus Sjöholm och intervjuar även Willy Silberstein, tidigare utrikeschef på Ekot och före detta ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism.

Yttrandefriheten i Storbritannien
Frågan om yttrandefrihet har varit väldigt aktuell i USA: men ett annat land där diskussionen går på högvarv är Storbritannien. Du kanske har sett bilderna på pensionärer med rullatorer som bärs bort av polis eller hört om komikern som arresterats för ett skämt han skrivit i sociala medier. Hur mår egentligen yttrandefriheten i Storbritannien?

Joanna Korbutiak pratar med James Savage, ansvarig utgivare på The Local och ordförande för Utgivarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kontextlös första-rapportering om demonstration utanför judisk skola

I måndags samlades ett fåtal propalestinska demonstranter utanför judiska skolans lokaler på Östermalm i Stockholm - någonting som fick stor uppmärksamhet på sociala medier. 

Flera toppolitiker gick ut och rasade. Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson kallade demonstranterna för odjur och kulturminister Parisa Liljestrand sa att det var “vedervärdigt”. Att ställa svenska judiska barn till svars för israels krigföring i Gaza är antisemitism i sin renaste form. 

Under kvällen gjorde Expressen sociala medier-reaktions-journalistik av det här - och när TT sen plockade upp det fick det nationell spridning. Men en viktig pusselbit saknades där i början.

Freddi Ramel pratar med Expressens tillförordnade ansvarig utgivare Karin Olsson och Aron Verständig, ordförande för judiska centralrådet.

Varför ska SVT intervjua ambassadörer som ljuger?

Förra veckan intervjuade Anders Holmberg Rysslands Sverigeambassadör Sergej Beljajev. Det var en intervju som fick kritik redan innan den sändes - varför släppa fram Rysslands propaganda på bästa sändningstid i SVT? Och sedan intervjun sändes förra veckan har kritiken fortsatt. Även de som hade en lite mer förlåtande inställning tyckte att ambassadörens många lögner slank igenom alldeles för enkelt. Hur ska man som journalist göra när man intervjuar en aktör som man vet kommer ta alla chanser att ljuga och förleda?  

Erik Petersson träffar 30 minuters Anders Holmberg och Kalle Kniivilä, reporter på Sydsvenskan.

Har svenska medier underskattat Charlie Kirks betydelse?

Mordet på den amerikanska högeraktivisten Charlie Kirk har dominerat nyhetscykeln i över en vecka, både i USA och här hemma i Sverige. Journalister har turats om att slå fast att hans betydelse för den amerikanska högern inte går att överskatta - men hur kommer det sig då att svenska medier knappt nämnde honom innan mordet?

Joanna Korbutiak ställer frågan till Cecilia Khavar, Sveriges Radio, Malin Ekman, frilansjournalist och Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad ska medier kalla det som sker i Gaza?

En överväldigande majoritet av internationella och svenska medier har valt att, på nyhetsplats, inte använda ordet folkmord. Vinjetterna brukar vara nått i stil med “Gazakriget” eller “Kriget mellan Israel och Hamas”.

En tidning som valt att gå mot strömmen är vänstertidningen Dagens ETC. Där samlar man nu rapporteringen om kriget under vinjetten ”Israels folkmord i Gaza”.

Reporter: Freddi Ramel

Hård kritik mot public service debattstil i marknätsfrågan

Det är inte första gången vi hör kritiken att SVT och SR ibland överdriver lite när det handlar om hur mycket pengar public servicebolagen behöver. Men i veckan tyckte iallafall Dagens Media att de tagit bolagen på bar gärning, med överdrivna siffror och ohederliga debattgrepp. Det handlar om kostnaden för marknätet och vad TV4:as utträde betyder för public service. 

Reporter: Joanna Korbutiak

TV4 och granskningsnämnden

I förra veckan kunde vi berätta att TV4:as beslut att lämna marknätet även fick en lite oväntad konsekvens. Utträdet betydde även att de inte längre kommer granskas av granskningsnämnden, och i veckan gick TV4:s programdirektör för samhälle och nyheter Viveka Hansson ut och sa att det här borde vara skäl att se över hela systemet. För det finns en detalj i det här som skaver. Det är nämligen så att granskningsnämndens ledamöter utses direkt av regeringen.

Reporter: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

TV4:s nya roll

I förra veckan kom beskedet att TV4 lämnar marknätet vid årsskiftet, och med det går en era i graven. ”Skogs-tv” som vi millennials nostalgiskt pratar om från vår barndom, alltså att bara ha 1:an, 2:an och 4:an gratis, har nu blivit av med sin pigga och enda kommersiella gren. Och i och med fyrans utträde ur marknätet kommer kanalens roll som ett “kommersiellt public service” att tillhöra historien också, för nu kommer inte Granskningsnämnden längre kunna pröva kanalens publiceringar för saklighet. 

Vår reporter Tonchi Percan gör en återkomst i Medierna den här veckan för att teckna bilden av ett TV4 i förändring. Vi ska också säga att Tonchi Percan, under de månader han varit borta från Medierna i P1, bland annat gjort ett avsnitt av TV4:s Kalla Fakta.

Marknätets framtid

TV4:s beslut påverkar ju inte bara den egna kanalen. Beskedet att de lämnar marknätet har under den senaste veckan lett till en rätt yrvaken och högljudd debatt om huruvida Public Service-bolagen nu ska behöva ta hela notan för marknätet, och både SVT:s vd Anne Lagercrantz och SR:s Cilla Benkö har varit ute i media. Utspel som inte imponerar på den gamle medienestorn Jan Scherman.

Vår reporter Joanna Korbutiak har träffat honom.

Oetiskt journalistgnäll på sociala medier

Var går gränsen för vilka privata spörsmål en journalist får klaga öppet på i sociala medier egentligen? Den frågan lyfte Expressens Karin Olsson i en syrlig text i Dagens Media i förra veckan med rubriken “Cantwell och Norén skämmer ut sig på nätet”. En lite retig artikel med glimten i ögat, men hon lyfter en intressant fråga. Är det verkligen förenligt med yrkesetiken att på sociala medier klaga på ett enskilt företag som inte lagat ens kaffebryggare i tid?

Freddi Ramel tog Karin Olssons stafettpinne och sprang med den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kanske läste ni i Göteborgsposten i förra veckan om den kinesiska gravidroboten? Eller kanske såg ni det på Expressens Tiktok eller i något annat av den drös sociala medierkonton eller nyhetsprogram som berättade storyn om hur den kinesiske forskaren Zhang Qifeng vid Nanyangs tekniska universitet tagit fram en graviditetsrobot som kunde bära mänskliga foster.

Men det fanns ju ett problem. Allt var en bluff.

Reporter: Lasse Truedson

I veckan publicerade Ekot en nyhet om att allt fler judar väljer att lämna Sverige, till följd av ett hårdare samhällsklimat sen terrordådet den 7:e oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. En av siffrorna Ekot använder sig av är att utvandringen från Sverige till Israel fördubblats mellan 2023 och 2024.

Men vad säger siffrorna - egentligen?

Reporter: Freddi Ramel

I våras rasade debatten om ledarsidan var en del av en tidnings själ eller inte. Något som inte var i fokus då, var det faktum att en stor del av de lokala ledartexterna runt om i landet inte längre är lokala, utan skrivs av en rätt okänd redaktion. 

Hur påverkar det den eventuella tidningssjälen och vad betyder det för opinionsbildningen i stort? Vi söker söker svar i en gränd i Gamla Stan i Stockholm.

Reporter: Joanna Korbutiak

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur ska medier rapportera om självmord? Det är en fråga som varit uppe i det här programmet många gånger genom åren, och det är en komplicerad fråga. Å ena sidan är mediers uppdrag att berätta så mycket som möjligt, å andra sidan finns forskning som visar att viss typ av medierapportering kan leda till smittoeffekter - alltså fler självmord. 

För en månad sen publicerade Aftonbladet en artikel om en man som begått ett spektakulärt självmord efter konflikter på sitt arbete inom Kriminalvården. Publiceringen följdes upp nu i veckan, med en intervju med mannens familj. 

Och Aftonbladets publiceringar sticker ut - det är inte såhär medier vanligtvis brukar rapportera om självmord, säger Christian Rück, professor i psykiatri på Karolinska institutet.

Reporter: Freddi Ramel

I somras lanserade sajten Bulletin en pedofilkarta. Betalande prenumeranter kan logga in och kolla var i landet människor som begått sexbrott mot barn bor någonstans. På den så kallade Brottskartan kan man även se den generella brottsnivån i olika bostadsområden och hur stor andel av befolkningen som har utomeuropeisk bakgrund. Det här rätt uppseendeväckande greppet har fått en del kritik. Risk för förtal och pressetiskt oförsvarbart är några omdömen kartan fått. 

Medierna ringde i veckan upp Bulletins chefredaktör Pelle Zackrisson.

Reporter: Erik Petersson   

Det fanns en tid när vinjetten i radio och tv var livsviktig för att väcka uppmärksamhet. Det var den som skulle få lyssnare och tittare att släppa allt de hade, bänka sig och skrika ut: “NU BÖRJAR REDERIET!” Men nu, när allt färre lyssnar på linjär radio och tablå-tv, skulle man kunna tänka sig att den klassiska vinjetten spelat ut sin roll. Men frågan är om det stämmer? 

Vår reporter Joanna Korbutiak tog sig nyligen till Berwaldhallen när SVT spelade in sin OS-vinjett inför de kommande vinterspelen i Cortina.  

Reporter: Joanna Korbutiak

Hit kan du vända dig om du har självmordstankar:

• Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälp

• Självmordslinjen: Öppen dygnet runt, telefonnummer 901 01. Det går också att använda en chat.

• Vårdguiden: Telefonnummer 1177

• Jourhavande präst: Kopplas via telefonnummer 112. Alla dagar kl. 21-06, chatt alla dagar kl. 20-24

• Humanistisk medmänniska: Telefonnummer 010 551 5590 Tar emot samtal kl 19-23 alla kvällar utom tisdagar.

• Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80. Alla dagar kl. 21-06.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sportjournalisternas agentdilemma

Under sommaren har ytterligare en fotbollsagent stämt ett svenskt mediehus. Det gör det till den tredje stämningsansökan från just en fotbollsagent mot svenska medier bara det senaste året. Och det är två roller med en lite speciell relation. I flera år har det kring fotbollsjournalistiken diskuterats huruvida relationen med vissa fotbollsagenter varit problematiskt nära. Så frågan är om det senaste årets granskningar av agenter och juridiska motaktioner markerar ett skifte i en relation som genom åren varit lite — ja—komplicerad.
Reporter: Erik Petersson

Trumps flerfrontskrig mot medier 

Donald Trumps krig mot medierna har skruvats upp sedan hans förra runda som president. Han stämmer nyhetsbolag på mångmiljardbelopp, häcklar och hotar journalister, och portar dom han inte gillar från Vita huset. Så - vad betyder det för pressfriheten i USA? Och hur ser hans mediekrig ut i praktiken?
Reporter Katarina Andersson har träffat journalistikprofessorn som varit med sen Watergate-eran. 
Rättelse 18/8-25: I reportaget säger vi att Trump strypt stödet till public service, motsvarande 50 miljarder kronor. Rätt är omkring 5 miljarder kronor.

Sommarserie om journalistiska metoder

Nu till den sista delen i vår sommarserie om journalistiska metoder; olika verktyg för att bedriva journalistik. 

”Skapa innehåll” kan man cyniskt säga, eller ”låta människor komma till tals”, om man vill vara högtravande. En journalistisk metod för detta är likafullt: debattartikeln. 

Men frågan är vem som ligger bakom innehållet egentligen? Är det skribenten som undertecknar eller redaktören på mediet som publicerar? Hur går det egentligen till när åsikter ska möta offentligheten? 

Reporter: Hannah Engberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över 500 personer inom media- och kulturbranschen har skrivit under ett upprop som kräver ökad pressfrihet i Gaza och att internationella journalister ska släppas in. Så långt, okontroversiellt. Men i debattartikeln som publicerades till uppropet i tidningen Expressen innehöll också formuleringar om att svenska och internationella medier varit med och legitimerat folkmord. Flera av undertecknarna är högt profilerade Mellanösternreportrar på Sveriges Radio. Går det här ihop med public service riktlinjer om opartiskhet?

RÄTTELSE 15/8-25: I reportaget  om hur svenska medier förhåller sig till medarbetare som skrivit under Gad-uppropet inkluderades tidigare Dagens Nyheter på listan över medier där medarbetare som skrivit under uppropet inte kommer få några begränsningar. Det var fel, rätt är att DN förra veckan ännu inte hade fattat något sådant beslut. Redaktionschef Anna Åberg skriver att DN den här veckan citat: ”meddelat alla medarbetare på nyhetsredaktionen som skrivit under att de inte kommer att bevaka kriget i Gaza den närmaste tiden.”

Reportrar: Freddi Ramel och Lasse Truedson

Strax innan uppropet lanserade en av initiativtagarna, krigskorrespondenten Magda Gad, en ny tidning, uppkallad efter sig själv: Gad. Med i redaktionen finns bland andra Edgar Mannheimer och Alexandra Urisman Otto. Medierna hörde av sig till Magda Gad för att fråga vem som betalar, vad målet är och varför tidningen Gad behövs.

Reporter: Lasse Truedson

I vår serie om journalistiska metoder ska det den här veckan handla om en ganska outnyttjad metod här i Sverige; Gonzo. Den amerikanska journalisten Hunter S Thompsons ikoniska reportagestil har aldrig riktigt nått Sverige, men det finns de som har laborerat med uttrycket.

Vår reporter Robin Jonsson gav sig iväg på jakt efter den svenska Gonzon, med små nedslag i den amerikanska drömmen.

Reporter: Robin Jonsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi ska börja med en välkänd figur från alternativhöger-scenen - Chang Frick. För, sen april ifjol ligger en av som mest tongivande alternativsajterna - nyheter idag nere. Samtidigt går Samnytt, tidigare avpixlat, på knäna ekonomiskt och ber läsarna om mer donationer. Ja vad är det egentligen som händer med dom sajter som under dom senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar?

Är det en kris eller ett skifte som råder i alternativmedie-sverige?

Vi ska nu återvända till förra sommaren. Då åkte jag bil på upplands slingrande vägar med alternativmediernas ständige provokatör och uppfinnare, Chang Frick.

I januari i år svors en nygammal president in i USA och med det blåser förändringarnas vindar även på de sociala plattformarna. Inte minst på X, tidigare Twitter, som fungerat som en språngbräda, plantskola och favorit-app för många alternativmedie-profiler. Både svenska och internationella. 

Under vårvintern skedde många till synes små förvandlingar hos nätjätten Meta. Men lägger man samman förändringarna så blottar sig en helt ny riktning för bolaget bakom Facebook, Threads och Instagram. 

Facebook, som globalt är en av världens största källor för nyheter för dess användare, spås nu av många bli en plats präglad av desinformation, bedrägerier, falska annonser och näthat. 

Vad händer med journalistiken när sociala medieplattformar blir ett mer laglöst landskap? Och varför händer det här nu? Vi ska lyssna till ett reportage från januari i år då Meta just annonserat sin nya riktning. 

I april i år fick alternativhögersajten Samnytts tidigare ansvariga utgivare Mats Dagerlind klippa av sig fotbojan som han blev dömd till att bära efter upprepade förtalsbrott. Förtalsmål mot ansvariga utgivare är ovanliga och extremt ovanligt är det att förtal leder till motsvarande fängelsestraff. 

Så hur kommer det sig nu att Mats Dagerlind blev bojad? Och hur kommer det att prägla alternativa mediers benägenhet att gå över gränsen? 

Reporter och programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget mellan Israel och Hamas har pågått i snart två år, och mediarapporteringen här i Sverige har varit föremål för hård kritik från läsare, lyssnare och tittare.

Men även på redaktioner verkar reportrar och chefer ibland vara oense om hur Gazabevakningen ska göras. På Dagens Nyheter har det gått så långt att två medarbetare, däribland grävreportern Lisa Röstlund, lämnat sina tjänster.

Reporter: Wendela Antepohl

AI-sajter - lokaljournalistikens räddning eller pink slime?

Martin Larsson vill inte kalla sig journalist men driver lokaltidningar från Lund i söder till Kiruna i norr. Både hans sajter och AI-genererad journalistik i allmänhet har fått en del uppmärksamhet den senaste tiden. Vi ringde upp Martin för att se vad framtiden skulle kunna ha att erbjuda sina mediekonsumenter.

Reporter: Lasse Edfast

Sommarserien – Enkäter

Den här veckan handlar vår serie om journalistiska metoder om det kanske minst åtråvärda av våra många verktyg – enkäten. Inom kåren har den här metoden blivit en bespottad arbetsuppgift under all värdighet, men  hos publiken är den ett välkommet avbrott från ansvarsutkrävande politikerutfrågningar och tama sportintervjuer. Men det många inte vet, är att enkäten har en mörk baksida som sällan hörs.

Reporter: Robin Jonsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När DN  skulle recensera boken gav tidningen uppdraget till Hultqvists gamla nemesis – journalisten  Jonas Gummesson. 

Reporter: Lasse Edfast

Rättelse 2025-07-22, 16:40
I en tidigare version av det här inslaget sa vi att det var Jonas Gummesson som skickat ett sms till Peter Hultqvist i samband med reportaget han skrev om ministerns lägenhet, men rätt är att det var en annan reporter på Svenska Dagbladet som skickade meddelandet. Vi sa också att Hultqvist bojkottat alla intervjuer med Gummesson, rätt är att han gett ytterst få intervjuer.

Handlingar efter Acta-domen

För nästan precis ett halvår sedan skakades journalist-Sverige av domen mot Acta publica — efter en process som gick hela vägen upp i högsta domstol kom man fram till att Acta publica, Lexbase och andra databaser inte får publicera dokument rörande brottsmål och sprida dem till allmänheten. Det flera då befarade var att domen även skulle få konsekvenser för andra journalisters möjlighet att få ut handlingar. 

Så vi bestämde oss för att göra en liten koll— vilka konsekvenser har den här domen fått för de som dag efter dag häckar i tingsrätter runt om i Sverige för att få nyheter om trafikolyckor, svartsjukedraman och mord? Ja, de som gör det journalistiska fotjobbet helt enkelt: lokaltidningarna.

Reporter: Erik Petersson

Sommarserien– Foten-i-dörren journalistiken 

Nu till den tredje delen av vår sommarserie om journalistiska metoder. Det ska handla om den frustration som de allra flesta journalister upplever då och då: att inte få svar av en granskad part. 

Att efter flera veckor, kanske månader, av att ha gått igenom dokument, pratat med berörda, synliggjort missförhållanden.. Ja, då finns det ju en del frågor man som journalist vill ställa till den ansvarige. 

Men vad händer då om den personen gör sig oanträffbar?
När mail, sms, brev, telefonsamtal möts av tystnad. Till slut finns ingen annan utväg än att söka upp den personen. 

Det ska nu handla om det vi valt att kalla foten-i-dörren-journalistiken. 

Reporter: Alexandra Sannemalm 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tisdag den 1:a juli publicerar den antirasistiska tidskriften Expo en granskning. Den handlar om att en nära anhörig till en minister i Sveriges regering har varit aktiv i flera högerextrema grupper, varav en med betydande våldskapital.

Inom några timmar vet alla Sveriges redaktioner vem ministern är, men ingen publicerar hans namn av hänsyn till den nära anhöriga.

Vem ska bli först, och vad händer sen?

Reportrar: Freddi Ramel och Lasse Edfast

Att wallraffa, alltså att bedriva journalistik under falsk identitet, anses av många journalister vara en sista utväg. Ett journalistikens atomvapen när inga andra metoder funkar. I vår sommarserie om journalistiska metoder ringde vi upp den legendariske journalisten vars efternamn blivit ett verb. 

Reportrar: Viktor Löfgren och Wendela Antepohl

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

“Annat var det på 90-talet”, sägs det. Men var det verkligen så mycket bättre förr? Hör historien om rockjournalistikens väg från elitistisk gatekeeper till konsumentupplysare av geriatriska hårdrocksband på arenaturné.

Reporter: Freddi Ramel

”60 chefer i Region Västerbotten har inga medarbetare”. Så löd rubriken som for som en blixt genom medier i förra veckan och som snabbt höjde tonläget i den politiska debatten i Västerbotten.Men vad bygger dom här sifforna på och vad döljer sig bakom dom? Är det hela havet stormar i Västerbottens chefsleder eller är det här en pilbåge som spänts lite väl högt av medier? 

Reporter: Martina Pierrou

Vad finns egentligen i reportrars verktygslåda när det kommer till att mejsla fram nyhetsstoff och hamra in avslöjanden? Vi ska börja med att plocka fram det mest centrala, grundläggande verktyget av dom alla - intervjun. Journalister har gått från att vara mikrofonservitörer till politiker, till att bli skjutjärnsjournalister med fastnaglande stenhårda frågor, till att använda den mer.. psykologiska metoden med öppna frågor - till.. ja vadå egentligen?

Reporter: Alexandra Sannemalm

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår reporter Freddi Ramel blev så uppslukad av braskande rubriker och hårddragna vinklar att han en dag i juni fann sig själv i väntrummet på Sophiahemmets gastroavdelning.

Och nu vill han ställa Aftonbladet plus till svars.

Reporter: Freddi Ramel

UR får underkänt

Granskningsnämnden för radio och tv har gett Utbildningsradion ovanligt hård kritik i sin bedömning av public servicebolagens årliga redovisningar. Och det är just på sitt huvudsakliga uppdrag - utbildningsuppdraget - som dom får smäll på fingrarna av nämnden. UR har nämligen dragit ner rejält på sitt utbud riktad mot högskola. Så Granskningsnämnden tycker inte att UR helt lever upp till sitt uppdrag. 

En synnerligen hård dom för ett bolag som bär ordet utbildning i sitt namn.

Reporter: Lars Truedson

Medierna i Almedalen

Den sista reklam-vepan och partytält-pinnen har just packats ner efter årets upplaga av Almedalsveckan i Visby. Det är ju festivalen där näringslivets mellanchefer, mediefolk, politiker och udda organisationer möts för nätverkande, påverkande, debatt och skvaller. 

Varje timme, nästan varje minut under veckan så pumpar partierna, organisationerna, företagen och myndigheterna ut nyheter och utspel i hopp om att fånga en stund i mediernas korta spann av uppmärksamhet. 

Martina Pierrou har gett sig ut i Visbys gränder för att ta reda på - hur gör dom olika aktörerna för att nå ut genom det öronbedövande bruset av möjliga nyhetsrubriker? Vem styr egentligen agendan här? 

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Journalister på vita duken

En vanligt förekommande figur på vita duken är journalisten. Men hur gestaltas egentligen reportrar på film? Hur nära sanningen kommer fiktionen? Vi på Medierna kartlägger de olika journalisttyperna på film; hjältar som Spotlight-reportrarna, slarvpellar som Nina i TV4:s serie Doktrinen och klumpedunsar som Bridget Jones.

Reporter: Alexandra Sannemalm

Har du ett nyhetstips? Då hänvisas du oftast till mail eller, om det är riktigt högoktaniga grejer - en krypterad tjänst som signal, secure drop eller varför inte egna tekniska lösningar som Sveriges Radios Radioleaks. Men det finns ju dom som känner att de inte orkar med det här nya, meckiga appsamhället. Att de vill prata med en riktig människa och verbalt få lägga ut texten! Och då finns den där - den klassiska tipstelefonen. 

Men vilken status har den här gamla trotjänaren i dagens digitala och AI-drivna robotsamhälle egentligen?

Reporter: Freddi Ramel

Vem döljer sig bakom de skuggade personerna? En profilbild, men helt suddad på anletsdrag. Bara en svart massa kvar. På kvällstidningsspråk kallas dom för silhuetter. Det visar sig att här döljer sig ett formspråk som tassar väldigt nära gränsen till det bedrägliga.Och hur kommer det sig att siluetterna bara blir mer och mer generiska?

Reporter: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bakom det här ligger flera systematiska överbelastningsattacker av historiska mått. En efter en har dom avlöst varandra och orsakat felmeddelanden, svarta rutor och regnbågsfärgade kalibrieringsränder över hela skärmen.

Vad är det egentligen som händer? Och hur säkrade är SVT för externa attacker när uppdraget säger att SVT ska kunna sända i kris eller krig?

Reporter: Martina Pierrou

I slutet av januari i år släppte TV4 en granskning som kopplade Utrikespolitiska institutets mellanösternchef Rouzbeh Parsi till ett iranskt påverkansnätverk. 

En extern utredning startades av UI som kom fram till att han inte ingått i en iransk påverkanskampanj. Ändå fick han lämna sin tjänst.

Nu ställer Rouzbeh Parsi upp på en intervju för första gången sen den externa utredningen publicerades den 12e maj.

Reporter: Freddi Ramel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under de senaste, osäkra åren på planeten jorden, så har många redaktioner satsat på en ökad bevakning av säkerhets- och försvarsfrågor. Hur rustade är Sveriges mediers säkerhets- och försvarsbevakning? Och hur står sig redaktionerna själva i ett eventuellt läge av kris eller krig? 

Hela veckans program är ett panelsamtal med Karin Ekman, programchef och ansvarig utgivare på SVT Nyheter, Thomas Mattsson, senior rådgivare på Bonnier News och vice ordförande för Tidningsutgivarna, och Mattias Carlsson, granskande reporter på Expressen med fokus på internationella samarbeten och säkerhet.

Programledare: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I finska Birkala skedde i förra veckan just en sån händelse när en 16-årig knivbeväpnad kille gick in i sin skola och högg tre yngre tjejer. Innan attacken skickade han ett manifest till kvällstidningen Iltalehti med sina planer. 

Gärningsmannen filmade sig själv inne på en skoltoalett precis innan attackerna skedde och la ut klippet i sociala medier. Ett filmklipp som de flesta avstod från att publicera. Men inte alla. 

Reporter: Martina Pierrou

I veckan kom Utrikespolitiska institutets utredning om chefen för mellanösternprogrammet Rouzbeh Parsi. Det var i vintras som TV4 berättade att det fanns kopplingar mellan Parsi och ett iranskt påverkansnätverk. Det här ledde efter en del om och men till att UI drog igång en stor utredning. I veckan presenterades den alltså. Den stora anklagelsen i grunden här— att Rouzbeh Parsi på något sätt skulle varit styrd av Iran— ja den frias han från av utredningen— men det är en motstridig bild— för samtidigt får han även skarp kritik i rapporten och lämnar nu sitt uppdrag på utrikespolitiska institutet. Så frågan är: Vad säger rapporten egentligen om TV4:as publiceringar från i vintras?

Reporter: Erik Petersson

Nästa år går public service in i en ny tillståndsperiod som sträcker sig fram till 2033 - och förra veckan på en pressträff presenterade Tidöpartierna sitt förslag på förändringar i inriktning och finansiering. Det var egentligen inga stora överraskningar, det mesta har varit känt sen ett år tillbaka. 

SVT, SR och UR kommer få liite mer pengar än tidigare. 

Budskapet är att alla partier fortfarande är överens om att public service ska vara stort och starkt, sa SVT:s kulturredaktör Per Andersson. Det politiska bråket handlar mest om nyanser.

Goda nyheter för programbolagen, kanske du tänker? Nä, då får du tänka om. Från public service-cheferna målades istället mörka hotfulla moln upp på horisonten. Det är allvar nu var deras budskap. 

Reporter: Freddi Ramel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit idel personporträtt och glädjeskildringar, men utöver det har flera medier försökt skildra spelet bakom frisläppandet. En sak som väckt nyfikenhet är tidssambandet mellan frisläppandet av Joakim Medin och SÄPO:s gripande av en diplomat på UD och en kurdisk politiker i Sverige som misstänks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. De är nu försatta på fri fot, men fortsatt misstänkta. 

I veckan publicerade sajten Blankspot uppgifter från en hemlig källa som sa att gripandet av de här personerna i själva verket var del av en informell bytesaffär mot Joakim Medin.

Vi försöker reda ut om det orsakssamband som Blankspot påstår finns - verkligen finns.

Reporter: Lasse Truedson

SVT Västernorrland + Timrå kommun = sant?

SVT Nyheter Västernorrland har fått ny redaktionschef och ansvarig utgivare. Hon heter Kristin Hånell och har jobbat där i olika roller i snart 30 år. Så långt, inget konstigt. Men - det finns en pikant detalj här: Hon är gift med Stefan Dalin, kommunstyrelsens ordförande i Timrå och chef för kommunala Torsbodabolaget. 

Så frågan är - hur står det egentligen till med oberoendet på norrländsk public service?

Reporter: Freddi Ramel

Skandalhistorien om EU-kommissionens gömda SMS

Våren 2021. Europa ligger lamslaget och nedstängt av Coronapandemin. Världen väntar på de första vaccindoserna, och trycket på läkemedelsbolagen är skyhögt. Just då lyckas EU-kommissionen sluta ett osannolikt avtal med läkemedelsjätten Pfizer värt 380 miljarder kronor. Ett avtal som sluts på sms. Sms, som när journalister vill få titta på dem, tycks vara... Spårlöst försvunna! 

Det här har under åren utvecklats till en stor skandal i EU som närskådats av flera instanser och journalister. Den går under namnet Pfizergate. I förra veckan nådde den här historien sin kulmen, när EU-domstolen satte ner foten kring huruvida det var rätt eller fel att inte lämna ut smsen. 

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots att man aldrig kört rattfull kan ens alkoholkonsumtion ändå leda till att man förlorar körkortet efter att läkare, som man aldrig ens har träffat, har ställt en missbruksdiagnos, baserat bara på två PEth-tester. Såna historier har det kryllat av i svenska medier.

Drabbad efter drabbad har intervjuats och en stark cocktail av överförmynderi, alkoholvanor och rapporterad vetenskaplig brist i testerna har lett till en intensiv bevakning på såväl nyhetsplats som i ledarspalterna.

Men det har funnits en fråga som vilat över hela den här debatten: Hur vanligt är det - egentligen?

En formulering som florerat i flera medier är att det uppskattningsvis handlar om flera tusen..

Men i veckan kom Transportstyrelsen med en riktigt ljummen siffra - under 2024 handlar det om totalt 40 fall. Hur förändrar det här bilden? Och vilka frågor ställer det till bevakningen?

Reporter: Erik Petersson

Har du ett nyhetstips? Då hänvisas du oftast till mail eller, om det är riktigt högoktaniga grejer - en krypterad tjänst som signal, secure drop eller varför inte egna tekniska lösningar som Sveriges Radios Radioleaks. Men det finns ju dom som känner att de inte orkar med det här nya, meckiga appsamhället. Att de vill prata med en riktig människa och verbalt få lägga ut texten! Och då finns den där - den klassiska tipstelefonen. 

Men vilken status har den här gamla trotjänaren i dagens digitala och AI-drivna robotsamhälle egentligen?

Reporter: Freddi Ramel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I intervjun erkänner Måns Zelmerlöw att han tagit kokain. En nyhet som fick stort nationellt genomslag. Men precis som att Göteborg är Sveriges andra stad så var Göteborgsposten andrahandsvalet när Måns pressfolk erbjöd den här exklusiva intervjun till svenska medier. Förstahandsvalet var Dagens Nyheter. Och det fanns en anledning till att DN valde att tacka nej till den här chansen.

Reporter: Freddi Ramel

I förra veckan skedde ett brutalt trippelmord i Uppsala. Tre killar, mellan 15- och 20 år gamla, sköts till döds inne på en frisersalong i stadsdelen Vaksala. Mitt på blanka dagen. 

Samma kväll greps en 16-årig kille i sitt hem och på en pressträff sa polisen att han anhållits på sannolika skäl misstänkt för att vara skytten som dödade de tre killarna.  

Men blott tre dagar senare släpptes han och alla misstankar avskrevs plötsligt. Kvar finns nu en mängd publiceringar om honom, om än anonymiserade så tämligen utbroderade. 

Reporter: Martina Pierrou

Vilka frilansjobb kan man egentligen kombinera med återkommande uppdrag för Sveriges Radio? I veckan kunde sajten Bulletin berätta att en av Ekots medarbetare, programledaren och reportern Per Bergfors Nyberg har en bakgrund som nyhetsankare på den turkiska tv-kanalen TRT World. 

Det här ledde i veckan både till en diskussion och högljudd till kritik mot Sveriges radio. Att just nu när den svenska journalisten Joakim Medin sitter fängslad i just Turkiet— ha en anställd med bakgrund på en kanal som beskrivs som närmast ett propagandaorgan för Turkiets president Erdogan, jaa det har stuckit i ögonen. 

Reporter: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Joakim Medin står åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, för att vara medlem i den väpnade terrorklassade organisationen PKK och för att ha spridit terroristpropaganda. Bevisen mot honom är hans journalistik.

I onsdags hölls den första rättegången mot honom för åtalspunkten om förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan. Han blev då fälld och dömd till 11 månaders fängelse vilket omvandlades till villkorlig dom. Det innebär att han inte behöver sitta i fängelse för den delen av åtalet. På plats under rättegången i Turkiet var flera svenska medier, men den redaktion Medin själv jobbar för: ETC, har blivit avrådda från att åka dit. Så hur bevakar man en rättegång i Turkiet, där ens egen medarbetare står åtalad, från Stockholm?

”Turkiet är som ett museum för pressfrihetsöverträdelser”, säger Özgür Öğret, frilansjournalist och organisationen Comittee to protect journalists representant i Turkiet. Vi har pratat med honom om hur pressfriheten mår i Turkiet.

Joakim Medins fall kan tolkas som en ny nivå av inskränkningar i pressfriheten i Turkiet.
En nivå som överraskat och chockat. Men han är långt i från den första utländska journalisten som hamnat i trångmål där. Den danska frilansjournalisten Sultan Coban arbetade under åtta år med Istanbul som sin hemmabas - åtta år där förutsättningarna för journalistiken blev dramatiskt sämre, och som slutade med en terrordom för henne.

Det kanske mest välkända fallet av frihetsberövade svenska journalister är när Martin Schibbye och Johan Persson greps och fängslades under 438 dagar i Etiopien. Vi har träffat Martin Schibbye på Blankspot.

Intresset från svensk media och svenska organisationer att följa rättegången på plats var stort. Två som befann sig i rättssalen var Johan Taubert, VD på Tidningsutgivarna TU och Samar Hadrous, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. VI har pratat med dem efter rättegången.

Reportrar: Erik Petersson, Martina Pierrou och Freddi Ramel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frågan är om inte den här eran nu håller på att ta slut? Vi berättade för en månad sedan om att Högsta domstolen godkänt att domstolar lämnar ut handlingar, men förbjuder databaserna att sälja dem vidare. Och det har nu fått effekt - databaserna ser dag för dag allt glesare ut. Vad betyder det för journalistiken?

Reporter: Lasse Truedson

Alternativhögersajten Samnytts tidigare ansvariga utgivare Mats Dagerlind har precis fått klippa av sig fotbojan som han blev dömd till att bära efter upprepade förtalsbrott. Förtalsmål mot ansvariga utgivare är ovanliga och extremt ovanligt är det att förtal leder till motsvarande fängelsestraff. Så hur kommer det sig nu att Mats Dagerlind blev bojad? Och hur kommer det att prägla alternativa mediers benägenhet att gå över gränsen? 

Reporter: Martina Pierrou

Den amerikanska huvudstadens stolthet, anrika tidningen Washington Post, har gjort sig känd för avslöjandet om Watergate – som fällde en amerikansk president, och har fler Pulitzerpriser än man kan räkna. Nu skakar den ikoniska nyhetsinstitutionen i sina grundvalar.

Det är öppet krig mellan tidningens veteraner och ägaren, miljardären Jeff Bezos. Och konflikten? Den handlar om Donald Trump. Reporter Katarina Andersson har träffat David Maraniss – legendarisk redaktör på tidningen, som nu efter 48 år på tidningen - lämnar i protest.

Reporter: Katarina Andersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är en repris från 4/1 2015

Var det en smutskastningskampanj eller PR-strategi för skademinimering? Efter en omfattande granskning av ett av Islands största fiskeriföretag så följer år av motattacker från företaget, en polisutredning om mordförsök, misstänkta förföljelser och misstänkta påverkansförsök - mot journalisterna bakom granskningen.

Hör historien om Islands mest omvälvande medieskandal, en berättelse om en granskning som vändes mot journalisterna själva - och fick oanade följder.

Reporter: Martina Pierrou
Producent: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En lösryckt kommentar i en intervju, ett par tweets och en banner som smög sig in under en stor nyhetssändning på TV och vips, så var en felaktig nyhet ute i ekosystemet - att tullarna ska pausas i 90 dagar. Innan nyheten  hunnit dementeras så hade den fått vingar över hela världen och fått amerikanska börsen att svänga till ett värde av flera tusen miljarder dollar. 

Men i mitten av veckan ändrades allt. Det som började som en falsk nyhet på måndagen blev på onsdagen närmast ordagrant helt plötsligt sant. 

Reporter: Erik Petersson 

Vi befinner oss i mitten av april månad, vilket är synonymt med uteserveringsdebut i lynnigt väder, körsbärsblom och koltrastkvitter - och såklart - Allsvenskan.

Lagom till Allsvenskan-premiären för en vecka sen så kom MAX, som har rättigheterna till matcherna, med en nyhet: en AI-programmerad avatar-programledare som ska kommentera och analysera de faktamässiga bitarna av spelet efter matcherna. 

Hon, den eller det heter Aida och är förkroppsligad som en glasögonprydd, mellanblond tjej i 35-års åldern. Med onaturliga handrörelser och osynkad mimik ska hon ge tittarna fördjupande fakta. 

Men efter att hon lanserades av MAX i söndags så har kritiken stått som spön i backen.

Reporter: Martina Pierrou 

Fotbollsallsvenskan är populärare än någonsin och allt fler medier trängs på pressläktarna. Men, om man inte betalar för sig, hur fritt är det egentligen då att göra den journalistik man vill när det väl är match?

Vi dyker runt i en komplicerad röra av tv-avtal och intervju-zoner och frågar oss om begreppet ”skrivande reporter” verkligen betyder något i en digitaliserad värld.

Reporter: Freddi Ramel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han skulle vara tre dagar i landet för att bevaka dom stora demonstrationerna som följde efter att Istanbuls borgmästare blivit avsatt och fängslad. Nu sitter ironiskt nog både borgmästaren och Medin i samma avdelning i fängelset. Och båda anklagas i vaga termer för terrorbrott.

Reporter: Lasse Truedson

Chat-botar som kan svara på publikens egna frågor håller på att bli en ny standard på redaktioner. Det är snart snudd på lika självklart som pushnotiser, sökfunktioner och egna poddar. 

Nyligen lanserade Sveriges Radio sin egna chatbot, och i samband med Allsvenskanpremiären för en vecka sen släppte Expressen sin fotbolls-chatbot. 

Men hur säkert är det att lämna ifrån sig en del av det journalistiska uppdraget till en chatbot som saknar såväl medieetisk kompass som grundläggande förståelse för vad som är fakta och vad som är fiktion. 

Det kanske är framtiden, men det kan också bli riktigt tokigt. Som i fallet  Arve Hjalmar Holmen. 

Reporter: Martina Pierrou

Det pågår just nu en infekterad konflikt inom stiftelsen som förvaltar Hilma af Klints konst. Majoriteten i styrelsen, ledamöter som är medlemmar i Antroposofiska sällskapet, vill att verken som stiftelsen äger ska visas för alla. Medan stiftelsens ordförande, Erik af Klint, vill att världsberömda målningar ska förvaras i ett tempel och att bara dom som är andligt sökande ska få ta del av konsten - eftersom det var så konstnären själv ville ha det, menar han. 

Ja, det är en häftig strid som rasar inom styrelsen i Hilma af Klint-stiftelsen. En strid som nådde allmänhetens ljus i mars genom Dagens Nyheters långa och granskande reportage om det. 

Man kan ju tycka att var inte så lite dålig tajming när en sidenscarf med just ett Hilma af Klint-tryck på, plötsligt dök upp som ett lockande medlemserbjudande på tidningens sajt. 

Reporter: Alexandra Sannemalm

Förtydligande (8/4-25): I programmet säger vi att Erik af Klint velat avsätta resten av styrelsen. Men att han i veckan fick avslag i Stockholms tingsrätt. Men Erik af Klint hade även begärt att styrelsen skulle avsättas direkt i väntan på tingsrättens slutgiltiga besked och det var den begäran som han fick avslag på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den tv-profil som åtalats för en rad sexköp, men hållit sig borta för att undvika rättegång hittades av Expressens reporter. På ett hotell i London konfronteras personen framför rullande kamera.

Reporter: Erik Petersson

Veckans stora bomb har utan tvekan varit den gruppchatt där chefredaktören för den prestigefyllda amerikanska tidningen the atlantic av misstag blev tillagd, där flera i trumpadministrationens toppskikt diskuterade krigsplaner och säkerhetsklassad information, varvat med emojis. Sprängstoff  som genererat stora rubriker och totaldominerat nyhetsrapporteringen hela veckan - världen över. 

Att lägga till fel personer i en gruppchatt må ha hänt även makthavare, men att just en journalist råkar släppas in som en osynlig fluga på väggen i en sluten superhemlig konversation hör inte direkt till vanligheterna. Men det har faktiskt hänt även här i vårt egna lilla Sverige.  

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Batteriföretaget har under alla år varit medias gröna baby, en källa till hoppfulla, lite positiva nyheter. Reportage efter reportage har handlat om vilka möjligheter som kommer med bolagets innovation. 

Men säg den medvind som aldrig vänder. Fasaden började krackelera. Kemikalier sipprade ut. Och medierna, ja dom svängde på kappan.   

Varför kom mediers kritiska frågor så sent? 

Reporter är Alexandra Sannemalm

Det har gått en månad sen Högsta domstolen beslutade att brottmålsdomar bara ska få lämnas ut med förbehåll. Populära rättsdatabaser som Acta Publica, Lexbase och InfoTorg får inte längre samla in och sälja vidare handlingar som innehåller personuppgifter. 

Ett dråpslag mot journalistiken, katastrof, döden för offentlighetsprincipen, - ja det var dom första ödesmättade blixt-reaktionerna från journalistkåren. Hur har beslutet landat i verkligheten?

Reporter: Martina Pierrou

Vem döljer sig bakom de skuggade personerna? En profilbild, men helt suddad på anletsdrag. Bara en svart massa kvar. På kvällstidningsspråk kallas dom för silhuetter. Det visar sig att här döljer sig ett formspråk som tassar väldigt nära gränsen till det bedrägliga.Och hur kommer det sig att siluetterna bara blir mer och mer generiska?

Reporter: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En fråga som fortfarande hänger och dinglar som en piñata med oklart innehåll. Vem är det egentligen som bär det yrkesetiska ansvaret när det går fel i arbetet med en publicering? Är det den enskilda journalisten som faktiskt gjort felet eller är det den ansvariga utgivaren?

Reporter: Alexandra Sannemalm

Att berätta om en persons asylärende med efterföljande granskning av Migrationsverkets beslut, har blivit en vanligt förekommande form av reportage. Det är ofta känslostarka berättelser där personen själv berättar om sin situation och det fruktansvärda som kan vänta i hemlandet vid en utvisning. Samtidigt som Migrationsverket ofta framstår som enögda byråkrater. De senaste veckorna har några ukrainska fall av migrationsärenden fått stor uppmärksamhet i nyhetsrapportering och i sociala medier. 

Men just när det gäller ukrainska medborgare så finns det speciella omständigheter som skyddar från utvisning - men dom omständigheterna glöms och göms märkbart ofta bort i publiceringens vinkel. 

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det började med att Expressens kulturchef Victor Malm ojade sig över slakten av landets kulturredaktioner, apropå att Norrbottens-kuriren tagit bort sin kulturredaktörtjänst. Hejaropen och ryggdunken duggade tätt efter hans text.

Men sedan kom blicken att riktas mot ledarsidorna, och där gick åsikterna isär. 

Tillhör ledarsidorna det som utgör tidningens själ? Något som tidningarna måste slå vakt om och kämpa för att bevara.

Eller är det en arvssynd som omedelbart borde slopas?

Reporter: Alexandra Sannemalm

Just nu har SVT Småland en serie nyhetsinslag om ett LVU-ärende. Det handlar om att en liten pojke på drygt ett och ett halvt år, nu efter tio månader i ett familjehem, ska flyttas till ett nytt hem. Det, efter att kommunen utrett familjehemsföräldrarna och anser dom olämpliga till att ta hand om pojken. 

Det lilla barnet är med i flera av inslagen, både med sitt förnamn och fullt synlig i bild. Å det är något som sticker ut - att ha med barn i såhär utsatta situationer med namn och bild i medier är ovanligt. 

I den ena vågskålen - att ge kött och blod åt nyhetsstoryn. I den andra - pojkens integritet. 

Reporter: Martina Pierrou

De känns lite som en relik från en gammal tid. En gång i tiden sedd som livsnödvändiga länkar mellan publik och redaktion, och därefter, omdebatterade och bespottade.

Fram och tillbaka har de åkt på svenska mediers sajter. Men frågan är om kommentarsfälten ser en renässans nu, igen? 

Sedan en tid tillbaka har Aftonbladets Sportbladet börjat med kommentarsfält under sina artiklar. 

Reporter: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gärningsmannen har, vad hittills kunnat hittas, inte lämnat särskilt många digitala spår efter sig. Det finns nästan inget stoff för medier att använda för att teckna porträttet av gärningsmannen. Men det finns en handfull bilder på honom.
Hur har medierna resonerat i vilka och hur frekvent man använt bilderna?

Reporter: Alexandra Sannemalm

Plötsligt blev den norska mediekoncernen Schibsted dubbelt så stor. Den svalde i veckan svenska TV4 och finländska MTV som tillsammans är lika stora som hela Schibsted Media.

En jätteaffär som lägger ihop de två nog mest folkliga svenska medierna hos samma norska ägare – Aftonbladet och TV4. Vad det här kommer betyda för tittarna, för mediemångfalden – och för de på tv-marknaden så heliga sporträttigheterna

Reporter: Lasse Truedson

Hur lång är egentligen paus? Hur länge kan man egentligen pausa en publicering eller ett program? Hur länge - innan det är något som glöms bort på begravningspatsen för skrotade program och reportage? 

Det finns just nu en rad olika program och publiceringar som ligger i väntan på bättre - eller bara andra - tider. Vilka är de här? Och varför har dom fastnat i medieuniversiumets ingenmansland? 

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har handlat om vilka sträckor som är lämpliga att köra, med tanke på renarnas vinterbete. Konflikten har lett till en hätsk debatt i kommunen - där samer fått utstå hat och hot.

Men mitt i dom här spänningarna mellan rally-ivrare och renägande samer har lokaltidningen Västerbottenskuriren hamnat i skottgluggen.

Reporter: Alexandra Sannemalm

En dokumentär om kryolit, det som kallas Grönlands vita guld, har lett till en rasande debatt i Danmark. TV-dokumentären från public service-kanalen Danmarks Radio, handlar om Danmarks brytning av mineralen kryolit på Grönland sedan 1800-talet. Enligt dokumentären gav mineral brytningen Danmark 400 miljarder danska kronor,  motsvarande i dagens penningvärde. Drygt 600 miljarder svenska kronor. 

Det här beloppet, 400 miljarder danska kronor, har blivit central i den brinnande debatten som följt i kölvattnet av publiceringen. Dokumentären har mötts av hård kritik från flera fronter - journalister, forskare och politiker i Folketinget har rasat mot Danmarks Radio, och principen om armlängds avstånd mellan politiken och journalistiken har luckrats upp. Efter många turer avpublicerades i veckan den 55 minuter långa filmen från DR, men krisen rullar vidare.

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inrymd rektor nerringd av journalister – trots att samtalen kunde utsätta honom för livsfara

Vi börjar veckans program med att återvända till dagen för Örebrodådet och de kritiska timmar då elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal befann sig inrymda på campus Risbergska. Gömda under bord i undervisningssalar, instängda på toaletter och inkrypna i personalrum satt de tysta medan gärningsmannen gick runt i lokalen. 

Under tiden arbetades det febrilt på landets redaktioner. Snabbt stod det klart att insatsen i Örebro var allvarlig, det rörde sig om en ofantligt stor mängd utryckningsfordon vid skolan och journalister lyfte på varenda sten för att få fram information. 

Och flera reportrar från de stora mediehusen ringde till personal som gömde sig inne på skolan - Trots att ett sådant samtal i den situationen kan vara livshotande.

Reporter: Martina Pierrou

Motivbevakning i kunskapsvakuum

Under veckan hölls en nationell tyst minut för att hedra de som mördades i attacken i Örebro. Flaggor har hissats på halvstång över hela landet och statsminister Ulf Kristersson har hållit ett tal till nationen. Men fortfarande finns inget tydligt motiv till dådet.  

Hur ska man som redaktion hantera rapporteringen, när det mest centrala - varför Rickard Andersson mördade 10 personer - fortfarande är en fråga utan svar?

Reporter: Alexandra Sannemalm

RÄTTELSER 18/2-2025:

• I programmet sa vi tidigare att TV4 förra veckan slog fast att gärningsmannen i Örebro ropat: ”Ni ska bort från Europa”. Det stämmer inte, TV4 var tydliga i sin publicering med att de inte visste om det var gärningsmannen som hördes i ljudklippet. 

• Vi sa även att ”Polisen tidigt gick ut och slog fast att det inte handlade om något ideologiskt motiv.” Rätt är att de i sitt pressmeddelande skrev: ”Allt tyder på att gärningsmannen agerat ensam, utan ideologiskt motiv”

Schibsted sluter avtal med Open AI

I veckan damp det ner en nyhet som blev till en liten bomb i mediesverige. Schibsted sluter avtal med det amerikanska AI-bolaget Open AI. En dans med djävulen eller ett strategiskt val för att vinna fördelar? Ja det är frågan

Och bakom det här beslutet finns en diskussion som skär rakt in i det som mediechefer och analytiker just nu pekar ut som journalistikens stora framtidsfråga: Hur ska man förhålla sig till AI-bolagens språkmodeller och var kommer folk konsumera sina nyheter i framtiden?

Reporter: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi ägnar hela veckans program åt det fruktansvärda dådet i Örebro och besöker flera av de stora mediedrakarna för att få svar på frågan: Hur klarade medier stresstestet under en, för Sverige, närmast unik nyhetshändelse?

Vi träffar Aftonbladets tillförordnade ansvarige utgivare Martin Schori för att ställa frågor om deras enormt kritiserade publicering där pappan till den misstänkta gärningsmannen intervjuas. Han är tydligt i chock, och det framstår som att han från Aftonbladet får både sitt sons dödsbud och beskedet om att sonen är Sveriges värsta massmördare. Hur kunde det här ske?

TV4 Nyheternas nyhetschef Fredrick Malmberg får frågor om en annan kritiserad publicering från veckan - den där deras egen ljudanalys av en mobilfilm landat i att någon mellan skottsalvorna skriker ”ni ska bort från Europa”. Nyheten har spridits som en löpeld - till och med till tidningar som The Telegraph och Daily Mail. Men går det verkligen att slå fast det som TV4 så tvärsäkert hävdar?

På finska public service-kanalen Yle delar Jonas Jungar, innehållschef för journalistik och etik på Yles svenska avdelning, med sig av Finlands erfarenheter av mediebevakning kring skolskjutningar. Där har det skett flera gånger, och det finns numera tydliga direktiv för hur medier ska gå till väga.

Och så hör vi om plattformar som Flashback och X-kontot Existenz.se, som får ett enormt genomslag när informationen från myndigheter och medier är som mest knapphändig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han har i veckan kopplats ihop med ett iranskt påverkansnätverk i ett avslöjande från TV4 Nyheterna. En nyhet med riktigt stark tobak som borde vara sprängstoff och sprida sig som en löpeld genom mediesverige, tänker man. 

Men TV4 står sen i tisdags själva med publiceringen - nästan inget annat mediehus har hakat på eller ens rewritat. Vad grundar TV4 sina uppgifter på - och finns det en motsatt bild som komplicerar narrativet om en forskare med dunkla syften? 

Reporter: Freddi Ramel

Därför dominerar politiska skandaler i medier

SD:s trollfabrik, fulknep i sossarnas lotteriförsäljning, kompisrekryteringar och det oerhört snabbt brinnande projektet Folklistan. Ja visst känns det som att det varit alldeles extra många politiska skandaler på sistone?

Och det stämmer faktiskt, för aldrig tidigare har så många politiska skandaler präglat medierapporteringen som det gjorde under fjolåret.

Reporter: Martina Pierrou

Storsatsning på personaliserade flöden - finns risk för bubblor?

Flera svenska mediehus satsar just nu hårt på personalisering. Numera konkurrerar ju svenska mediehus inte bara med varandra. Nä i konkurrensen om användarnas tid och uppmärksamhet pekas allt oftare hela den digitala underhållningsindustrin ut som motståndare. Och precis som att Netflix, YouTube eller TikTok har flöden som har skräddarsytts för varje person med hjälp av algoritmer och användarnas tidigare beteenden, så ska också svenska medier nu börja erbjuda sina läsare en mer personlig upplevelse. 

Erik Petersson har kollat hur en rad svenska mediehus satsar på personalisering och frågat hur långt man kan gå innan de journalistiska principerna börjar utmanas? 

Reporter: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ja, det råder lite av hela havet stormar i den säkerhetspolitiska mediebevakningen just nu. Följde man rapporteringen för en vecka sen fick man intrycket av att allt pekar mot medvetet sabotage - troligen utfört av skurken i öst - Ryssland. Men sen kom tungviktaren Washington post - och publicerade en artikel med källor inifrån underrättelsetjänster hävdade att nej - det var en olycka. Förvirrande är bara förnamnet.

Reporter: Freddi Ramel

Just nu pågår kniviga förhandlingar mellan mediebolag och techjättar runtom i Europa.
För sen 6 år tillbaka så finns ett EU-direktiv som medlemsländerna nu successivt har omvandlat till lagar. Det handlar om att förhandla fram liscenser med plattformsbolagen som ska betala en ersättning till medieföretagen.

Sverige var lite sena till partyt med att instifta lagen, så för vår del är förhandlingarna ännu i sin linda. Men för att få data på fötterna till förhandlingarna så utför Google just nu ett test i ett antal länder för att se hur viktigt det egentligen är för Google att ha nyhetsinnehåll på söktjänsten. Ett test som inte uppskattas av alla.

Reporter: Martina Pierrou

I veckan har den blossat upp igen. Debatten om gangsterrappen och Sveriges Radio.
För när P3 Guld nominerade C Gambino, som sköts till döds tidigare i år, till kategorin Årets Artist så har kritiken mot Sveriges Radio återigen fått förnyat liv: Varför hylla och ge plattform till en genre många beskriver som reklam för och en förlängd arm till gängkriminaliteten? En musikgenre som många gånger romantiserar skjutningar, våld, knark och den kriminella världen.  

Reporter: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad blir konsekvenserna när man stänger ner en medieplattform som nästan hälften, 170 miljoner amerikaner, använder? Och kommer tiktokifieringen av medielandskapet fortsätta ändå?

Medierna var på plats utanför Högsta Domstolen när appens öde skulle avgöras.

Reporter: Katarina Andersson

Det är inte bara public service som har ett uppdrag att preppa, även de privata medieaktörerna förbereder sig just nu för vad som skulle hända om Sverige blir indraget i krig, och under fredagen höll organisationen Utgivarna ett möte för alla medlemmar som ett steg i ett gemensamt mediebolagsöverskridande upprustningsarbete. 

Vilken beredskap finns egentligen hos tidningarna? Hur väl står sig mediers uppdrag att funka lika bra i krigstid som i fredstid? 

Reporter: Martina Pierrou

I veckan har det kommit till Mediernas kännedom att flera notiser i senaste nytt-bevakningen om Ukrainakriget - från två olika mediejättar - i flera fall har sett misstänkt lika ut. 

Någon har helt enkelt närmat sig gränsen för en av journalistikens dödssynder - det så tabubelagda plagiatet.

Vi får höra en ångerfull och pudlande kvällstidningschef och en ytterst förlåtande dito på public service.

Reporter: Freddi Ramel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sen visar det sig att denna köttbulle innehåller både spik och råttgift. Ett mardrömsscenario. Det var precis det här som skådisen Sanna Bråding gick ut och varnade sina följare för på Instagram i veckan. Storyn plockades upp av Aftonbladet och i hundgrupper på sociala medier uppstod ren och skär panik.

Men vad bygger de här uppgifterna på, egentligen? Och gjorde verkligen medier det grundläggande jorunalistiska jobbet?

Reporter: Freddi Ramel

En nygammal president ska sväras in i USA och med det blåser förändringarnas vindar även på de sociala plattformarna. För just nu sker många till synes små förvandlingar hos nätjätten Meta. Men lägger man samman förändringarna så blottar sig en helt ny riktning för bolaget bakom Facebook, Threads och Instagram.

Facebook som globalt är en av världens största källor för nyheter för dess användare, spås nu av många bli en plats präglad av desinformation, bedrägerier, falska annonser och näthat. Vad händer med journalistiken när sociala medieplattformar blir ett mer laglöst landskap?

Reporter: Martina Pierrou

I Frankrike har det i flera år rasat en debatt om en man som kallas för Frankrikes Rupert Murdoch. Det handlar om multimiljardären Vincent Bolloré som tar över etablerade medier, byter ut hela redaktioner och anklagas för att sprida högerextrem propaganda – i syfte att föra Marine Le Pen till presidentposten. 

Gång på gång har hans medier straffats för rasistiska uttalanden å brist på politisk balans. Nu tycks myndigheterna ta i med hårdhandskarna, för nu ser det ut som att en av mediekoncernens TV-kanaler kommer tvingas till stängning. 

Reporter: August Håkansson

Producent för Medierna: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var det en smutskastningskampanj eller PR-strategi för skademinimering? Efter en omfattande granskning av ett av Islands största fiskeriföretag så följer år av motattacker från företaget, en polisutredning om mordförsök, misstänkta förföljelser och misstänkta påverkansförsök - mot journalisterna bakom granskningen.

Hör historien om Islands mest omvälvande medieskandal, en berättelse om en granskning som vändes mot journalisterna själva - och fick oanade följder.

Reporter: Martina Pierrou
Producent: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett medieår med allt i från wallraff på SD:s trollfabrik och avslöjande om sossarnas lotteriskandal till Anna Kinberg Batras vänskapsrekryteringar och en bananfobisk minister.
Och därutöver krig, krig och återigen - krig. 

Hör årets mediepanel diskutera USA-valsbevakningen, det nya mediestödet, framtiden för public service och hur man gör journalistik i tider av ekonomisk kris.

I studion:

• Anne Lagercrantz, ny vd på Sveriges Television

• Lisa Irenius, ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Svenska Dagblade

• Lotta Folcker, ny chefredaktör, vd och ansvarig utgivare för Aftonbladet
  
  Programledare: Martina Pierrou
  Producent: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi på Medierna kartlägger de olika journalisttyperna på film; hjältar som Spotlight-reportrarna, slarvpellar som Nina i TV4:s serie Doktrinen och klumpedunsar som Bridget Jones.

Reporter: Alexandra Sannemalm

I veckan kom den nya tilldelningen av mediestödet. Sveriges medier blev varse vilka som är de lyckligt lottade som får sig en – inte så liten slant – för att klara livhanken i dessa bistra medietiden. Vad kan det här betyda för medier?

Reporter: Erik Petersson

I januari kliver Donald Trump på presidentposten - igen. Trump har som ingen annan president hotat och häcklat journalister  - och under sin förra valperiod attackerade han en rad mediebolag - som NY Times, Washington Post och CNN med stämningar. Det ser inte ut som om han tänker röka fredspipa med medierna den här rundan på presidentposten heller. Snarare trappar Trump upp sitt krig mot medierna. 

Så hur är stämningen bland Vita Husets korrespondenter? 

Reporter: Katarina Andersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Dan Josefssons och Johannes Hallboms dokumentärserie Det svenska styckmordet skildras mordet på catrine da costa i stockholm 1984. Mitt i jakten på mördarna så stod svenska medier - och resultatet blev ett mediedrev som sannolikt saknar motstycke i kombinationen av å ena sidan kraft och tvärsäkerhet och å andra sidan bristen på belägg.

Dokumentärerna berättar mycket om de bisarra inslagen i rättsväsendets misslyckande. Men i veckan har vår reporter Lasse Truedson ställt frågan: Vilket ansvar har medierna för den skandalösa behandlingen av de två utpekade mordanklagade läkarna?

Reporter är Lasse Truedson

Kalibers granskning av FN:s klimatfaktoider – landade de själva rätt i sin beskrivning av verkligheten?

Sveriges Radios Kaliber har publicerat en granskning om hur FN sprider alarmistiska budskap om klimatfrågan. Budskap som helt saknar förankring i vetenskap och som i flera fall rör sig om rena faktoider.

Påståenden som att antalet väderkatastrofer femdubblats sedan 70-talet och att kvinnor och barn löper 14 gånger så stor risk att dö vid naturkatastrofer som män. 

Men Kalibers granskning har mötts av moteld och fått kritik för att måla upp en för ljus bild av hur läget kring klimatfrågan faktiskt är. 

Erik Petersson har i veckan gått till botten med denna mediala stridsfrågan om klimatet. 

Har du sett eller hört nåt som du tycker att vi ska kika närmare på? Tipsa oss här

Programledare: Martina Pierrou

Producent: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De brukar ha namn som Panama Papers eller Pegasus Project eller Laundromat och vara samordnade av internationella grävorganisationer. Du har ofta sett de svenska delarna av gräven i Uppdrag Granskning på SVT.

Men i veckan har det blivit storbråk i just dessa internationella grävkretsar, efter en artikel på franska grävsajten Mediapart. Där publicerades explosiva anklagelser mot det i dag resursstarkaste av de internationella grävarnätverken, Organized crime and corruption reporting project, OCCRP. 

Reporter: Lasse Truedson

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en lång intervju med affärsmannen Joachim Kuylenstierna. Den handlade om hur han det senaste året blivit utpressad - levt på flykt och under stäniga hot. Men mitt i intervjun fanns även en uppgift som fick oss på Medierna att haja till. Under november förra året fick affärsmannen ett meddelande från utpressarna — han och hans företag skulle hamna på löpsedlarna i veckan. 

I reportaget görs det en stor sak av att det 8 dagar efter hotet kom en publicering i Aftonbladet, en granskning av Kuylenstiernas bolag baserad på en 15 gammal bandinspelning. Det här gjorde oss såklart nyfikna, blev Aftonbladet ett verktyg för gängkriminella, eller är det DN som som gjort en höna av en fjäder?  

Reporter: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu har tidningen fått napp och redaktionen är på plats. Sju hemliga finansiärer har gått in med stora pengar i satsningen. Vilka de är och exakt hur mycket pengar det handlar om vilar bortom offentlighetens ljus. Projektet har kritiserats från start och frågan är om inte allt hemlighetsmakeri som omgärdar satsningen skadar Affärsvärldens trovärdighet? 

Reporter: Tonchi Percan


Idag finns en dignande buffé med över 60 söktjänster där vem som helst kan kolla nästan vad som helst om ja, vem som helst. Det är söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om civilstånd, brottsregister, förundersökningsprotokoll och domar.

Ett smarrigt smörgåsbord för journalister med andra ord.

Men den här lättillgängligheten har på senare tid snarare börjat betraktas som ett växande problem som ökar gängkriminaliteten. Förra veckan presenterade regeringens utredare ett förslag att begränsa grundlagsskyddet för söktjänsterna. 

Reporter: Alexandra Sannemalm

Som en följd av SR:s stora besparingspaket så släcktes några radioprogram på tablåhimlen. Men likt katter med nio liv så har flera av radioprogrammen genomgått en reinkarnation och återuppstått som spegelbilder av sina forna radioprogram - fast som poddar, långt bort från Radiohusets trygga borg. 

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan har vi med hjälp av reporter Tonchi Percan och artificiellt intelligens analyserat alla nominerade och alla vinnare från dom senaste tio åren för att hitta den magiska formeln: Vad krävs för att vinna Stora Journalistpriset?

Reporter: Tonchi Percan

SvD granskar “superjuristen” - vilken roll spelade medierna i att bygga hans hjältestatus?

I veckan släppte Svenska dagbladet sin poddsatsning Frälsaren— det är en svindlande historia om en jurist som företräder mängder av offer för olika bedrägerier.

Men redan innan SvD:s poddserie så har han faktiskt figurerat en hel del i medier. Framförallt eftersom han försökt med kamikazeuppdraget att dra Facebookgrundaren Mark Zuckerberg inför domstol i Sverige.

SvD:s poddserie visar att juristen inte är allt det han utgett sig för att vara. Men det är också en historia som väcker frågor om vilken roll medier kan spela i att bygga upp förtroende för en person och vilka förväntningar kan man ha på redaktioner att göra ordentliga bakgrundskontroller när någon kommer med en smaskig nyhetsstory?     

Reporter: Erik Petersson

Mediehusen flyr X efter valet i USA - hur ska man se på plattformen nu när den hamnat ett steg från världens mäktigaste man?

Ända sen techmiljardären Elon Musk köpte X, tidigare Twitter, för drygt två år sedan har debattens vågor gått höga – om vad det egentligen blivit av plattformen.  

Det en gång så omtyckta diskussionstorget och mikrobloggen med högt i tak - ja det anklagas nu för att vara en giftig göl med desinformation och konspirationsteorier. Samtidigt så tycker förespråkarna att den snarare blivit yttrandefrihetens sista högborg. 

Alldeles oavsett så står det nu klart att X i alla fall inte längre är alla nyhetsredaktioners favoritplats, för nu har allt fler mediehus - både svenska och internationella - valt att lämna plattformen. Och det med buller och bång. 
Sedan Donald Trumps valvinst i USA och ägaren Elon Musks nära relation till den tillträdande presidenten har den här frågan kommit att få förnyad aktualitet: Vad har X egentligen blivit och finns det något värde för journalister att vara där?

Reporter är Alexandra Sannemalm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Debatten som uppstått om boken handlar inte om det som författaren själv vill att debatten ska handla om. Nu har det uppstått en debatt även om det.

Reporter: Alexandra Sannemalm

Vi på Medierna rapporterar ju inte sällan om vetenskapliga studiers genomslag i medier. Allt som oftast handlar just vår rapportering om när studierna kanske inte riktigt håller måttet. Eller när medier fläskat på, plockat de häpnadsväckande russinen ur den annars rätt torra vetenskapskakan, och överdrivit vad studier kommit fram till. 

Varför får vissa studier löpsedlar, maffiga rubriker och långa segment i tv-soffor och radiostudios - medan andra studier hamnar på redaktionernas gravplats för ointressanta uppslag och inte ens blir en ynka notis. 

Så vi bestämde oss för att gå till botten med frågan: Vad är det som krävs av en studie för att få brett genomslag i de stora medierna? Och är det de viktigaste fynden som får mest utrymme?  Erik Petersson har i veckan pratat med vetenskapsjournalister och forskare om vad den hemliga ingrediensen för medial succé egentligen är. 

Reporter: Erik Peterson

Tänk dig en tv-debatt där partiledarna står uppradade i den blanka tv-studion. Kamerorna och strålkastarna är påslagna, programledaren hälsar välkomna för att sedan lämna studion. Helt utan att de debatterande politikerna har några rättesnören att förhålla sig till eller utvalda ämnen på agendan. Det här experimentet gjordes nyligen i Norges public servicekanal NRK:s debattprogram och resultatet blev inte helt väntat.

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alla är väl eniga om att han är en mästare på att fånga uppmärksamhet – men ingen verkar riktigt nöjd med hur medier förhållit sig. Varken publiken eller inom professionen. Vad har hänt under dessa åtta år av Trumpbesatthet i medier?

Reporter: Lasse Truedson

En SVT-dokumentär har skapat bråk i UFO-sfärer. I dokumentären ”Aliens - striden om utomjordingarna” så målas en konflikt upp där föreningen UFO Sverige ställs mot nya, mer andliga ufo-rörelser. Förnuft ställs mot känsla, evidens mot tro. Vinkeln är att det finns grupper som strider om UFO-frågan och den som får klä skott för striden som någon form av herre på krigstäppan är den numera pensionerade journalisten och ordförande för föreningen UFO Sverige Clas Svahn.  Han blir anklagad för att vara CIA-agent och monopolinnehavare på UFO-frågan i Sverige. Finns den här konflikten på riktigt eller är det i själva verket dokumentären själv som skapat stridslinjerna? 

Reporter: Martina Pierrou

I veckan var det dags för rond två i de juridiska efterskalven av SVT-dokumentären Vaccinkrigarna. För ett och ett halvt år sedan kom tingsrättsdomen som slog ner lite som en bomb i Mediesverige. Efter att ha blivit wallraffad och filmad med dold kamera så stämde en vaccinkritisk kvinna staten för vad hon menade var ett intrång i hennes integritet som strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Till mångas förvåning fick hon rätt, iallafall på en punkt: Tingsrätten menade att hon inom det svenska juridiska och medieetiska systemet inte hade ordentlig möjlighet att söka upprättelse. Det finns helt enkelt ingen instans som prövade just det intergritietsintrång som smygfilmning och wallraff innebar. I veckan kom alltså Hovrättens dom och den river upp Tingsrättens bedömning.

Reporter: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den osannolika historien om Traktor Power

Medierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival.

Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning.

Glamorösa Alpackor

Vi lämnar Väring och fortsätter till den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.

Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen
En Ding Ding Värld

Och så avslutar vi med något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.

Reporter: Robin Jonsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han anklagade svenska korrespondenter för att inte våga ställa jobbiga frågor till makthavare, allra särskilt i kriget mellan Israel och Hamas. Är det en rättvis attack på svensk utrikesbevakning? Är det då rädslan dålig stämning eller för att bli stämplad som partisk som spökar?

Reporter: Martina Pierrou

Wayback Machine under attack

Organisationen Internet Archive i San Francisco har i decennier tagit på sig det enorma ansvaret att arkivera internet - och spara det till eftervärlden. Men de senaste månaderna har 30 år av internet-historia varit under attack från flera håll samtidigt. Men varför vill någon likvidera internets glasögonbärande, birkenstocks-hasande, internet-arkivarier? 

Reporter: Freddi Ramel

Mördad tidigare SR-journalist väcker minnen av gamla konflikter

För en vecka sen mördades Amun Abdullahi, tidigare journalist på Sveriges Radio.  Hon blev skjuten av maskerade män i den somaliska staden  Afgooye, nordväst om huvudstaden Mogadishu.

Det som Amun Abdullahi blev känd för i Sverige var avslöjandet om att terroristgruppen Al-Shabaab rekryterade ungdomar i Stockholmsförorter. 

Här hemma är hennes död en påminnelse om att alla sår ännu inte är läkta efter striden som började utkämpas 2009 om hur man ska rapportera om islamister i svenska förorter.

Reporter: Tonchi Percan

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alla har varit rörande överens om att allmänintresset trumfar publicitetskadan för den fotbollsstjärna som misstänks för våldtäkt under sitt besök i Sverige. Och det trots att medier bara har källuppgifter om att det är stjärnan som är misstänkt. 

Erik Petersson har i veckan sökt svar på varför medierna knäppt av sig både hänglsen och livrem och valt att strunta i de försiktighetsåtgärder som rapporteringen av den här typen av anklagelser i vanliga fall präglas av. Och försökt få svar på vad allmänintresset består av i det här fallet.  

FÖRSLAG OM ATT HEMLIGSTÄMPLA FÖRUNDERSÖKNINGAR

Den senaste tiden har frågan om domstolarnas offentlighet återigen aktualiserats. 

Sedan lagförslaget om att förundersökningsprotokoll ska vara sekretessbelagda enda fram tills en dom är meddelad har många journalister slagit näven i bordet, fattat pennan och skrivit en debattartikel. Sex etablerade krimjournalister skrev i DN Debatt om vilken katastrof det skulle innebära för journalistiken om det här förslaget blir till verklighet. 

Och lagsförslaget splittrar rättsinstanser - det går att utröna ur remissvaren som kom för en vecka sen - men hur skulle egentligen det journalistiska arbetet påverkas om förslaget går igenom?

Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan pratat med tre krimreportrar - en norsk, en dansk och en svensk: 

EXPRESSEN PUBLICERAR FILM FRÅN DÖDSOLYCKA

Filmer och bilder från dödsolyckor ska hanteras varsamt när det hamnar på redaktioners bord. Det hör inte till vanligheten att medier publicerar den typen av material, men ibland sker undandtag. 

För en vecka sen omkom en fallskärmshoppare i en olycka - en olycka som fångades på film - och som också hamnade på Expressens sajt.  

Reporter: Martina Pierrou

Tipsa oss HÄR

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Då svämmar medier över av bilder, filmer och vittnesmål från olycksnatten och de nya dykningarna som görs med splitterny teknik.

I år var det dags igen. Trettio år sen olyckan. Det är ett nationellt sår och evig källa till nya nyhetsuppslag och gamla återblickar.

Men blev Sveriges Radio Ekot lite för ivriga i sin rapportering på 30-års dagen? Blev nyhetsförmedlaren snarare ett språkrör för konspirationsteorier som sedan länge avfärdats?

Reporter: Fanny Hedenmo

I veckan klandrades sajten Insikt24 av Mediernas Etiknämnd. Det handlar om en publicering sajten har gjort - ett slags referat av pedofiljägarsajten Dumpen. 

Sedan Dumpen startade 2021 har både Justitiekanslern och Medieombudsmannen överösts med anmälningar och personer som vill få sina ärenden prövade. 

Men - eftersom sajten inte är med i det medieetiska systemet kan dom inte prövas av Medieombudsmannen - samtidigt som sajtens utgivarbevis gör att dom omfattas av grundlagen. 

Reporter: Alexandra Sannemalm

RÄTTELSE: I reportaget som handlar om en publicering i Dumpen sa vi att en uthängd person konfronterats av Dumpen när han skulle möta en fiktiv 14-årig flicka. Det stämmer inte. Mannen har inte gått för att möta upp den fiktiva 14-åriga flickan utan konfrontationen skedde utanför mannens hem i ett helt annat sammanhang.

FÄLLNING:

Granskningsnämnden för radio och tv fällde den 10 mars 2025 Medierna i P1 för osaklighet.

I det här avsnittet av Medierna finns ett inslag om att Insikt24 klandrats i Mediernas Etiknämnd (MEN). Den klandrade artikeln var ett referat av en publicering på sajten Dumpen, där en person som påstods ha sexchattat med en fiktiv 14-åring hängdes ut med namn och bild.

Granskningsnämnden menar att Sveriges Radio inte visat grund för ett påstående som tidigare fanns i inslaget om att mannen konfronterades av Dumpen när han skulle möta den fiktiva 14-åringen. Uppgiften rättades och klipptes bort här i den digitala publiceringen.

Nämnden anser dock att det ”ställs särskilt stora krav på noggrannhet på saklighetskontrollen inför en rapportering med uppgifter om en enskild person av det här slaget. Mot bakgrund av den felaktiga uppgiftens karaktär anser nämnden att felet var så allvarligt att inslaget stred mot kravet på saklighet, oaktat SR:s rättelse av uppgiften.”

Medial Elefantkykogård

Sen det stod klart att Anna Kinberg Batra tvingas avgå från sitt uppdrag som Landshövding i Stockholm så har Elefantkyrkogården seglat upp på nyhetsagendan. 

Elefantkyrkogården som sägs vara den plats dit statliga karriärer går för att dö, medan topplönen kvarstår. 

I medierapporteringen den senaste veckan har en särskild byggnad i fått förkroppsliga själva kyrkogården för elefanterna. En plats som påstås vara så grå, så murrig, så bottenlöst tråkig att klockorna stannat för länge sen. En tacksam illustration för det straff som väntar bortgjorda höjdare. Hur väl stämmer den bilden egentligen med verkligheten?

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här veckan gör vi ett extra långt poddavsnitt om svenska mediers bevakning av kriget i Gaza. Vad säger debattörena, mediestudierna och publicisterna om nyhetsrapporteringen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men i och med den eskalerade kriminaliteten, med sprängningar och dödsskjutningar på öppen gata ställs allmänintresset gång på annan mot den personliga integriteten.

Har våldsvågen satt dom etiska reglerna i rörelse?

Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan tittat på ett fall - ett brinnande nyhetsläge och en polismyndighet som under kvällen inte kunde ge några besked. 

Friade ”toppmilitären” Johan Huovinen om att vara mitt i mediestormens öga

Hur är det egentligen att mitt i en personlig katastrof även hamna mitt i mediernas strålkastarljus? Vilken roll spelar egentligen en namngivning i det läget? Och vem ska räknas som en offentlig person?  

I början av september kom nyheten att misstankarna avskrivits mot den i medierna så kallade “toppmilitären”. Johan Huovinen valde att träda fram med sitt namn och berätta. Vi har i veckan pratat med honom om mediebevakningen och vi börjar den 17:e oktober förra året när polisen i en gryningsräd klockan fem på morgonen grep Johan Huovinen och hans fru i deras lägenhet i centrala Stockholm. 

Reporter: Erik Petersson

Techprofilerna som vill rädda journalistiken

Och så ska vi till USA för mitt i valkampanjen där vill två välkända techprofiler hjälpa journalistiken på traven. Den svenska professorn Max Tegmark - känd för sin dystopiska syn på AI - driver en egen nyhetstjänst. Och Steve Ballmer, som grundade Microsoft ihop med Bill Gates, har dragit igång en sajt, som ska hjälpa väljarna att ta beslut om dom ska rösta på Donald Trump eller Kamala Harris.

Techprofilerna  är övertygade om att fakta är svaret på problemet med en valrörelse packad med lögner och desinformation. 

Men löser det nåt att slänga fakta på problemen om folk vill tro på lögner? 

Reporter: Katarina Andersson

Rättelse: I programmet sa vi att USA är världens största demokrati, det stämmer inte. Även om hälsan på den indiska demokratin diskuterats flitigt de senaste åren så betraktas landet fortfarande som världens största demokrati.

Har du sett eller hört något du tycker vi borde kika närmare på? Tipsa oss här

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen.
En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen? 

Reporter: Erik Petersson

Gång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets. 

Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna? 

Reporter: Alexandra Sannemalm

Hormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det. 

Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse? 

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studien visar att människor åldras i små skutt – ett vid 44 år och ett vid 60 år. Men frågan är om man verkligen kan dra de här slutsatserna från studien? Och hur kommer det sig att så många medier, trots forskarnas egna förbehåll, valde att bara köra på?   

Reporter: Erik Petersson

Drönare hit och drönare dit - drönare över Arlanda hela veckan lång. Ja i veckan hände det igen - misstänkta drönare har skådats över svenskt skyddsobjekt - den här gången över Arlanda flygplats. Nått som ledde till att flygplatsen fick stänga ner under några timmar och leda om ankommande plan till andra flygplatser. Men det tycks finnas en logik som gör gällande: en drönare kommer aldrig ensam. 

För tre dagar i rad den här veckan har det kommit drönarlarm från just Arlanda. Och medierna - ja dom har inte varit sena med att surra med i drönarsvärmen. Men nu, i slutet av veckan så återstår egentligen ingenting av de braskande rubrikerna som inledde veckan. Vad blir egentligen kontentan när bekräftade uppgifter blandas med rena spekulationer? Vilken roll spelar mediernas egen rapportering i  viskleken? 

Drönardrevet har i veckan gått - igen. 

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Först de stora namnen inom ekonomijournalistik, därefter kulturskribenter, dokumentärmakare, utrikeskorrespondenter och en profilerad public service-programledare. 79 namn finns listade på EFN:s hemsida som medarbetare och listan fortsätter att växa. De senaste månaderna har medienyheterna inte varit få om vilka som värvats till EFN. Ekonomikanalen som efter att ha varit på dekis under lång tid, på randen till undergång, har nu fått en ny chans till revansch. 

Vad blir annorlunda den här gången i Handelsbankens mediekanal? Kommer en fullspäckad stjärnhimmel lösa låga tittarsiffror? Kan man bevaka storbankerna när man själv är en del av bankväsendet? Följ med till nybyggnarna på Blasieholmen.

Reporter: Martina Pierrou

Mer från EFN:s universum. För vad berodde den här kovändningen på?
Från nedläggning till storsatsning. Och vad är det banken vill med den här kanalen? Erik Petersson har intervjuat EFN:s styrelseordförande.

Reporter: Erik Petersson

Det är en utveckling som pågått under lång tid. Sportjournalister får allt svårare att nå de stora idrottsstjärnorna, framförallt inom den största sporten av dom alla - fotbollen. Där bygger de stora klubbarna i Italien, England och Spanien egna kommunikations- och PR avdelningar. 

I och med journalisternas krympande access till spelarna växer klubbarnas kontroll över mediebilden. I den finns det knappast utrymme för några frågor om misslyckade värvningar eller lite speltid till de egna spelarna. 

Samtidigt tycks de tidigare så ljusskygga fotbollsagenterna nu ta en större och större plats i rampljuset. Vilken roll får den traditionella sportjournalistiken i ett medielandskap som tycks stå under förändring? 

Reporter: Alexandra Sannemalm

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

DN gav i uppdrag till en advokatbyrå att utreda saken och det pågår även en förundersökning hos polisen kring transaktionen, ingen är där ännu delgiven misstanke om brott.  I veckan stod det dock  klart att reportern får lämna tidningen - men flera frågor återstår.

Reporter: Alexandra Sannemalm

Flera internationella journalister har under augustis sista veckor fått en unik inblick i ett ukrainskt fängelse. Reportrar har fått intervjua ryska krigsfångar, flera av dom unga värnpliktiga, som tillfångatagits av den ukrainska armén efter offensiven i Kurskregionen. 

Men reportagen från fängelset ser väldigt olika ut. Hur närgångna får medier vara i porträtteringar av krigsfångar? Går krigets lagar på tvärs med journalistikens logik? 

Reporter: Martina Pierrou

Det finns ett kaninhål kring annonser i svenska mediers nyhetsappar. Producent Erik Petersson har upptäckt att det ibland är väldigt lätt att hamna fel. Istället för att hamna på den där artikeln jag ville läsa så råkar jag rätt ofta komma åt och av misstag klicka på annonser. 

Reporter: Erik Petersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är det egentligen som händer med de sajter som under de senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? har de blivit överflödiga? Är det en kris eller ett skifte som råder i svenska alternativmedier?

Reporter: Martina Pierrou

Armand Duplantis har varit hett stoff i svenska medier. Det, sedan hans historiska världsrekordhopp i OS-finalen i stavhopp i somras. Redaktionernas vinklar om firandet, den stundande semestern och stavhopparens allmänna framgångståg har varit många.
Men i veckan publicerade Aftonbladet en artikel som fick oss på Medierna att börja fundera på varför det förekommer så mycket varumärken i rapporteringen om Armand Duplantis.

Reporter: Erik Petersson

Vi befinner oss i slutet av augusti. Det är lite svalare i luften om kvällarna och getingarna som var så pigga i juni verkar nu lite vimmelkantiga. 

Industrisemesterveckorna är över och återigen fylls kollektivtrafiken av jobbpendlare.
Men ingenstans är det väl så tydligt att sommaren sjunger på sista sucken som i journalistiken? 

“Komma tillbaka till jobbet-vinklarna är en till synes outtömlig källa till innehåll för landets radioprogram, morgonsoffor och tidningsredaktioner. Och oavsett om det handlar om minska på alkoholen, börja träna eller gå upp ur sängen på morgonen så tycks budskapet vara att augusti är en förfärlig tid. 

Reporter: Alexandra Sannemalm

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi har i veckan tittat på ett veckoaktuellt exempel av just en sådan intervju som fått flera radiolyssnare att haja till.

Reporter: Martina Pierrou

Hur kan inflationen både stiga och ligga still samtidigt?

Ja, det har blivit en liten tradition - att den månatliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inflationen i Sverige basuneras ut i alla Sveriges medier i samma stund som den släpps. Inflationen som på senare tid fått den svenska ekonomin i svaj har lett till en push-notisbonanza varje månad.

I veckan var det dags igen! Dom senaste heta siffrorna var här! Men… det är inte helt lätt att som nyhetskonsument orientera sig i jungeln av de olika mediernas inflationsrapportering. Samma statistik kan nämligen ge helt olika push-notiser.

Reporter: Fanny Hedenmo

Golfströmmen, denna livsnödvändiga havsvirvel; håller den på att fullständigt braka samman som en följd av den globala klimatkatastrofen? 

Ja, i veckan har vi kunnat läsa skräckrubriker om att det är en nära förestående verklighet. Det är heller inte första gången vi ser de ödesmättade artiklarna om Golfstömssystemets kollaps. 

Och det är i ärlighetens namn inte heller första gången vi på Medierna gör reportage om publiceringar där studier lyfts ur sina vetenskapliga sammanhang och målar fan på väggen. Under förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som handlar om att Golfströmssystemet kan kollapsa redan under 2030-talet. 

Artikeln bygger på en ny studie från universitetet i nederländska Utrecht. En studie som fortfarande är under granskning – och som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.

Hur kommer det sig att landets redaktioner gång efter annan tycks publicera alarmerande artiklar om Golfströmmens kollaps utan att blinka?

Reporter: Alexandra Sannemalm

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av sommaren hölls rättegångsförhandlingarna i förtalsmålet mellan Hollywoodfrun och Melodifestivaldeltagaren Gunilla Persson och Stoppa Pressarnas ansvarige utgivare Daniel Nyhlén.

Nylén dömdes för ett av av dom tre fall han åtalades för. Straffet blev dagsböter på totalt 12 600 kronor. 

Men Gunilla Persson är inte nöjd med domen. Hon menar att hon inte fått en rättvis domstolsprövning och att tryckfrihetsjuryns agerande strider mot Europakonventionen.

Reporter: Alexandra Sannemalm

Könskontrovers kring två olympiska boxare - hur delaktiga var medier i förvirringen?

Veckans program börjar i OS i Paris, och den gångna veckans stora kontrovers - nämligen könstillhörigheten på boxarna Imane Khelif från Algeriet och taiwanesiska Lin Yu-Ting.

Det är en snårig historia med många bottnar. Vi har ett korrupt, rysskopplat och uteslutet idrottsförbund som genomfört medicinska tester som få har fått se, vi har flera motstridiga uppgifter och ord som står mot ord. 

Och den här snårigheten har resulterat i en bitvis rätt förvirrande medierapportering.

Reporter: Freddi Ramel

Sommarserie om nischade tidningar: Om en av få tidningar man inte kan prenumerera på.

I den sjätte och sista delen av vår sommarserie om nischade medier har reporter Robin Jonsson besökt tidningen Connoisseur. Tidningen man bara får om man är mångmiljonär.

Reporter: Robin Jonsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kan medier påstå att Borås är ett av Europas hetaste resmål?

Förra veckan publicerade Göteborgsposten en artikel med rubriken: “Borås sticker ut – sjunde hetaste resmålet i Europa”. Det var en publicering som tittade på statistik från den europeiska statistikmyndigheten Eurostat över bokade övernattningar via alternativa bokningskanaler som booking.com, Airbnb och Tripadvisor. Och i den här statistiken stack Borås ut som en av de städer som sedan 2018 ökat mest i Europa.

Frågan är hur det kommer sig att flera redaktioner tyckte att det här räckte för att dra den hisnande slutsatsen att Borås är ett av Europas hetaste turistmål? Erik Petersson är reporter.

Allt mer branschprat om gamla e-tidningen

Senaste tiden har det pratas allt mer om en ny stjärna på dagstidningarnas himmel. Eller egentligen om en med digitala mått urgammal. Det handlar nämligen om e-tidningar – den där digitala versionen av en papperstidning i form av en PDF-fil som fram till nyligen mest legat och dammat på mediehusens sajter, men som den sista tiden verkar uppleva en ny vår.

Lasse Truedson har pratat med tidningsfolk om den här primitiva sortens digitaltidning som just nu kanske är det modernaste av allt.

Nischmedier för branschfolk

Det har blivit dags för ännu ett avsnitt i vår serie om nischade tidskrifter i vårt nischade program om medier. Vår reporter Robin Jonsson har den här veckan undersökt en av få fungerande affärsmodeller i tidskriftsbranschen, nämligen att berätta initierat för branschfolk om den egna branschen.

Har du hört eller sett något som du tycker vi borde kika på tipsa oss

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i slutet av förra veckan som Expressen avslöjade att en reporter på Dagens Nyheter förekommer i en knarkutredning. Reportern ska ha fört över 150 000 kronor till en kvinna som i veckan dömdes till fem års fängelse för att ha agerat knarkkurir åt det kriminella gänget Foxtrot. Reportern har tagits ur tjänst, DN har startat en internutredning och polisen tittar nu närmare på överföringen inom ramen för en utredning om penningtvätt.

Reporter: Freddi Ramel

Mediers ping-pong-match i rapporteringen om USA:s presidentkandidater

De senaste veckorna har den politiska händelseutvecklingen i USA varit rafflande. Mordförsöket på Donald Trump följdes av Joe Bidens avhopp och svenska mediers bevakning av den amerikanska valupptakten har —begripligt nog— varit omfattande. Men sedan Bidens avhopp har också i stort sätt alla svenska medier mer eller mindre minutbevakat opinionsläget i USA. Enskilda opinionsmätningar har lett till stora rubriker med dramatiska formuleringar om pendlingar och svängningar.  Men vad kan man egentligen säga utifrån enskilda undersökningar? och ska svenska medier minutbevaka den amerikanska väljaropinionen fram till valet i november?

Reporter: Erik Petersson

Sommarserien om nischade medier: Lokaltidningen i Malå

Vi skickat har skickat vår nisch-reporter Robin Jonsson norrut - till Lokaltidningen i Malå - som bevakar en av Sveriges allra minsta kommuner och således en av Sveriges mest nischade lokaltidningar.

Vi får bland annat träffa tidningens stadiga och trygga punkt - reportern Britta Stenberg.

Reporter: Robin Jonsson

Rättelse: Tidigare skrev vi här att Malå är Sveriges absolut minsta kommun, det stämmer inte. Malå var till befolkningsmängd 2023 Sveriges sjätte minsta kommun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kommunikationprofessorn Erik Bucy analyserar bilden och drar slutsatsen att den visar någonting som inte går att köpas för pengar - äkthet.

Reporter: Fanny Hedenmo

Kritik i sociala medier mot försiktig Trump-rapportering

Redan några minuter efter mordförsöket var sociala medier fyllda med videoklipp. Det hörs ljud som låter som skott, man ser Trump ta sig för örat, lägga sig ner bakom podiet och ledas bort av Secret service. 

För världens medier började nu en febril aktivitet för att verifiera omständigheterna kring den här enorma nyhetshändelsen. Vad var det som faktiskt hade hänt? Var det verkligen skott som hördes? Och om det var det - var verkligen Trump måltavlan? 

Att inte okritiskt sprida vidare overifierade uppgifter är en journalistisk dygd, i synnerhet i akuta situationer. Men den här försiktigheten skulle komma att möta hård kritik i sociala medier. 

Reporter: Freddi Ramel

Sommarserie om nischade tidningar: Den osannolika historien om Traktor Power

Medierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival.

Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning.

Reporter: Robin Jonsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men en efter en försvann ledartexterna och begravdes på de avpublicerade artiklarnas kyrkogård. Anekdoten de byggde på visade sig nämligen vara osann. 

Vår reporter Fanny Hedenmo har gått till botten med vad som hände när ledarsidor lekte viskleken och okällkritiskt spred en grovt saltad historia. 

Blev medier nyttiga idioter i Greenpeace-kampanj?

Ibland blir en reklamkampanj tacksamt nyhetsstoff - ett bra uppslag för lättsamma reportage och klackiga studiosamtal - och samtidigt ett lyckat PR-maskineri för företag och organisationer. 

Nyligen blev det jackpott för miljöorganisationen Greenpeace. Vi har i kikat närmare på en tävling som de arrangerade som fick stort mediegenomslag - och som slog sig rakt in i den så känsliga debatten om skogsnäringen.

Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen
En Ding Ding Värld

Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt de smalaste tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Den här veckan blir det något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vems röst är egentligen viktigast för svenska medier när bränderna tar semesterparadis som Zakynthos och Kos, och vem är det mest synd om? 

Medierna har i veckan kikat på rapporteringen om bränderna och noterat att det finns åtminstone två olika svar på den frågan.

Reporter: Fanny Hedenmo

Så blev eurodiscodängan en extremhögerhit

Gigi D’agostinos megahit L’amour toujours från 2001 har under sommarens inledande veckor gått från att vara en maxad eurodancelåt till att förkläs i en ny text med grovt rasistisk innebörd och få en helt annan laddning än dansgolvspepp.

Videos och inspelningar sprids när folk skrålar de rasistiska raderna och medier rapporterar flitigt. Vilken hänsyn tar medier till de spridningseffekter som deras rapportering får? För.. var går egentligen gränsen mellan när medier publicerar information och ren inspiration? 

Reporter: Manuel Rauch

Glammiga alpackor i en av världens mest nischade medier

Hör första delen av vår sommarserie om världens mest nischade medier. Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt dom minsta tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Och han börjar i den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.

Reporter: Robin Jonsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och med det avskedsbrevet riktade hon strålkastarljuset mot tidningens bevakning av amerikansk politik. 

Har Svenska Dagbladets nya ledning fegat ur om vilka vinklar som får ta plats i USA-bevakningen? Och har svenska medier generellt en för ensidigt Trump-kritisk rapportering? 
Reporter: Lasse Truedson

Förundersökningar kan bli sekretessbelagda tills dom har fallit
Ja, det föreslår utredare riksmarskalken Fredrik Wersäll i en utredning som han i veckan lämnade över till justitieminister Gunnar Strömmer. Så som det funkar idag blir ju förundersökningsprotokoll offentlig i samband med att åtal väcks. Och så som det hittills fungerat, ja det är något som flera åklagare den senaste tiden beklagat sig över. Under våren har det vid flertalet gånger gnisslats om hur rättsfall bevakas, att mediernas rapporteringsiver har gått för långt - och att den kan få katastrofala konsekvenser för rättssäkerheten. 

Rikspolischef Petra Lundh ifrågasätter om förundersökningarna ska fortsätta att vara offentliga innan rättegången är avslutad, och nu ska frågan utredas. 

Men det är en balans på en knivsudd -  i ena vågskålen: mediernas möjlighet till bevakning, granskning och rapportering - och i den andra: att kunna genomföra rättegångar på rätt sätt. 

Hur tungt väger transparens inför media och allmänhet när rättsprocesser ställs på ända?
Reporter: Martina Pierrou

Väderbonanza i medierna
Den här veckan, lagom till att industrisemestern inleds, så har sol, vind och vatten varit elementen för pushnotiser , löpsedlar och etta-rubriker. Ja de senaste dagarna har det skrivits spaltmetrar om vädret. 

Det har såklart handlat mest om den rådande värmen som dragit in över stora delar av Sverige - att det är dags att passa på att bada, vilka jobb som är varmast, hur politikernas kroppsspråk förändras i hettan och hur farlig värmen kan bli. 

Ja, vädret tycks vara ett outtömligt kärl för redaktioner att ösa ur. Frågan är om svenskarnas - och mediernas - intresse för vädret övergått till en besatthet? 
Reporter: Alexandra Sannemalm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en granskning som visade att det finns spår av kokain på toaletter i 4 av 8 partikanslier i riksdagen. Ledarna från de partierna där kokain hittats - Liberalerna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet - fick chans att reagera på det här här avslöjandet.
Och en av de - Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar - valde en mer konfrontativ ton när hon fick frågor om det här. Så vi bestämde oss för att ta Nooshi på orden och vända blicken, eller ska jag säga, knarkspårartrasan, mot journalisterna själva. 
Reporter: Martina Pierrou och Freddi Ramel

Påverkansopererande toaletter

I februari kunde P4 Värmlands lyssnare höra om ett nytt youtube-fenomen som gjort dundersuccé bland barn. 

Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.

Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare veta, kan vara skadlig och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Och så det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage.

Frågan är bara: Vad hade P4 egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var egentligen den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa? Fanny Hedenmo har tittat närmare på ett reportage där i princip ingenting visade sig stämma.

Teatraliskt i P4

Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radiolyssnarna till platsen där det händer. 

Det kan såklart inte alltid vara såhär… Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion. 

Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden. 

 Reporter: Alexandra Sannemalm

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det fria ordet ska ju som bekant vara just fritt. Medier ska kunna rikta vassa ord, utpekanden och skarpa anklagelser mot enskilda personer. I synnerhet om de utpekade personerna är verksamma i den mediala debatten. För i offentlighetens ljus gäller spelreglerna ”har du gett dig in i leken så ska du leken tåla”, och sker dessutom ord-fajten i opinionsjournalistiken - ja, då är taket ännu högre för vad som är tillåtet. Men även där finns gränser. 

För Mediernas Etiknämnd går den gränsen vid att kalla någon för ”Tjej-Hitler” om man skriver om antisemitism, någonting som Svenska Dagbladet gjorde i en ledartext. Vad var det som gjorde att det var att passera en helig gräns för det fria ordet? 

Reporter: Martina Pierrou

Eftervalsdebatt med Kalla Fakta i fokus

Journalistik kan ha stor påverkan på valrörelser. Klassikern är ju Uppdrag gransknings så kallade ”valstugereportage”, som sägs ha varit en av orsakerna till Moderaternas valnederlag 2002. 

Årets EU-valrörelse har präglats mycket av en stor granskning som vi i Medierna tagit upp flera gånger tidigare - Kalla Faktas “Undercover i trollfabriken”. Det är en granskning som fortfarande, flera veckor senare, resulterar i nyheter för landets redaktioner.

Nu senast - att regeringen faktiskt informerats om att Myndigheten för psykologiskt försvar avsåg att kräva av tv4 att ta bort klipp där deras företrädare förekommer - trots att regeringskansliet tidigare förnekat det. 

Vi återbesöker det här Kalla Fakta-grävet och gör vår egen variant på en “eftervalsanalys”, om du så vill. Vilka slutsatser kan vi dra såhär veckan efter EU-valet, när dammet har lagt sig? Fick journalistiken någon avgörande betydelse för valresultatet?

Reporter: Freddi Ramel

Dansk dokumentär avslöjar gängkopplingar in i maktens korridorer

I Danmark har dokumentären ”Den svarta svanen” fått ett otroligt genomslag de senaste två veckorna. Med två miljoner tittare har den beskrivits som den mest sedda dokumentären genom tiderna i Danmark. 

Med hjälp av en gangsteradvokat som agerar mullvad och låter ett tv-team bugga och filma hennes advokatkontor lyckas dokumentären visa på kopplingen mellan den undre världen och samhällets toppskikt - hur kriminella pengar tvättas med hjälp av företagsledare och toppjurister. 

Men det är också en dokumentär som väckt en rejäl diskussion om medieetik i Danmark.  För det är journalistik som, minst sagt, balanserar på en etisk knivsudd. 

I helgen släpps serien på SVT play och vår reporter Erik Petersson intervjuade i veckan seriens skapare, det danska journalistskråets enfant terrible –  Mads Brügger.  

Reporter: Erik Petersson 

Tipsa Medierna här

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ja, på senare tid har alltså mystiska insändare skickats - och i vissa fall också publicerats - på flera av landets insändarsidor. Skribenterna har generiska namn och språket är… Ja, lite märkligt. Dom handlar alla om liknande saker - att Sverige borde lämna NATO, demilitarisera Gotland och hindra militärt stöd till Ukraina. Ja, kort sagt saker som går helt i linje med ryska intressen. 

Det hela började med ett tips till redaktionen. 

Reporter: Alexandra Sannemalm


Slarvig rapportering om MFF:s lagkapten

I veckan har rapporteringen om fotbollsspelaren Pontus Jansson varit massiv. Han har, visar det sig, varit med i en chattgrupp med en av Malmö FF ultrasgrupperingar med flera personer som nu är misstänkta i en utredning om våldsamt upplopp. Förundersökningen blev offentlig i måndags, men rapporteringen om det här började redan förra veckan. Då rapporterade Aftonbladet med hjälp av källor att Pontus Jansson i chattarna ska ha läckt var motståndarlaget Elfsborgs spelare skulle bo i Malmö inför guldmatchen förra säsongen. Det var det här som var starten på rapporteringen och hela inramningen när förundersökningen väl släpptes. Men när medierna började läsa,  så saknades just den uppgiften.

Reporter: Erik Petersson

EU-bevakningen under lupp

Söndag den 9:e juni är det dags att rösta till EU parlamentet. En känsla man kanske går till valurnan med är - förvirring. 

Hur kommer det sig att vår reporter Freddi Ramel, i sluttampen på valrörelsen, känner att det skulle vara lättare att rösta i valet i USA i november än i ett val som faktiskt kan påverka svensk lagstiftning? Och vilken roll har svenska medier för att han känner såhär?

Reporter: Freddi Ramel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gift vid första ögonkastet har blivit en regelrätt lägerelds-tv, där främlingar paras ihop av experter och ska leva ihop som ett gift par i fyra veckor.

Men i veckans avsnitt är det ett par som plötsligt hoppar av. En gräns har passerats, får tittarna veta. Men frågan är vad det egentligen är som har hänt - och varför tittarna lämnas med så många frågetecken? Vilket ansvar har egentligen SVT att skydda sina deltagare från rykten och spekulationer?

Nytt mediestöd lämnar nischade riksmedier lottlösa

Resan som började i oktober 2021 när dåvarande kulturminister amanda lind gav i uppdrag att utreda en ny form för statligt stöd till medier, ja den resan har nu nått sin slutdestination på redaktioner runtom i landet.

Från utredaren Mats Svegfors utredning om ett nytt mediestöd för hela landet till att pengarna nu fördelats ut av en nämnd. 

Nu när vi har facit så kan konstateras att det blev jackpott för lokalmedier och gratistidningar, medan dom nischade riksmedierna går en ekonomisk skral framtid till mötes om dom inte hittar nya finansieringsmodeller. 

Men samtidigt som flera medier nu förlorar det ekonomiska stödet så finns det en stor slant kvar i potten. Hur kommer det sig? Har nämnden rentutav varit för hårda mot vissa och hållt orimligt hårt i plånboken?

Det eviga medieetiska dilemmat

När väljer medier att publicera namn och bild? Ja, den medieetiska frågan i centrum för så många diskussioner är för många lyssnare och läsare höjd i dunkel. Det verkar ibland som att utgivare går in i sina elfenbenstorn — efter ett tag släpper ut lite vit rök— och vips ett beslut om att antingen namnpublicera eller inte är fattat. Vad grunderna, principerna bakom besluten är kan ofta te sig, ja…  rätt slumpmässiga. Men i veckan släppte institutet för mediestudier en rapport där man gått igenom nio olika nyhetshändelser och i fall för fall undersökt när vilka medier valde att publicera  namn och bild, och i vilka fall de valt att avstå.

Producent: Erik Peterson
Programledare: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konsekvenserna blev förödande. En person omkom och en stads förväntningar på en ny turistmagnet gick upp i rök. Medierapporterignen har varit ihållande sen februari. Hungern efter att få förklaringar lika så. Så i förra veckan när GöteborgsPosten rapporterade att polisen slagit fast att svetsning låg bakom branden så hakade många medier på rapporteringen.

Vad händer när små gnistor fångas upp i en nyhetsrapportering och förstoras till en fullskalig brand?

Glädjesiffror om klimaträddande visenter

Förra veckan publicerade The Guardian en nyhet om att visenter, alltså europeiska bisonoxar, gör en enorm nytta för klimatet. 

Artikeln innehöll otroliga siffror och glädjande nyheter. De fritt strövande djuren i Rumänien skulle, enligt artikeln, både stimulera tillväxten och binda koldioxid i marken. 

Men det här fick medicinredaktören på Forskning och Framsteg, Per Snaprud, att undra om matten faktiskt går ihop - kan verkligen en enda visent kompensera utsläpp från 11 000 bensinbilar?

I gränslandet mellan fiktion och verklighet

Var går gränsen mellan verklighet och fiktion när nyhetsflödet tar plats på Sveriges nationalscen? Med Dramaten.doc vill Sveriges mest anrika teater reagera snabbt på aktuella skeenden i världen och belysa konflikter som sällan uppmärksammas. 

Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi fick slutligen veta vad TV4 faktiskt hade avslöjat inifrån SD, efter flera månader av wallraffande inne i partiets kommunikationsavdelning.

Efterdebatten i veckan har varit minst sagt intensiv och två begrepp har legat i fokus: desinformation och trollfabrik, och om TV4 verkligen har visat att det är vad SD ägnar sig åt.

Att Kalla Faktas granskning skulle kritiseras, framförallt av Sverigedemokraterna själva, var ganska väntat. Men mer oväntat var den anmälan till Granskningsnämnden som kom in under torsdagskvällen. En anmälan som lämnades in av Myndigheten för psykologiskt försvar.

Reporter: Freddi Ramel

Stor splittring om public service framtid

I veckan kom utredningen med förslag på hur public service väg in i framtiden ska utstakas. Men det som skulle bli en bred parlamentarisk överenskommelse över blockgränser slutade i en splittring och oenighet. 

Oppositionen vägrade att ställa sig bakom Tidöpartiernas förslag. Den stora vattendelaren handlar om pengar.

Den här veckan har präglats av den efterföljande diskussionen om just pengar och vilka konsekvenser som kommer med utredningens förslag -  är det en statlig svält, skarpa effektiviseringsåtgärder eller helt enkelt inte så omvälvande förändringar alls som presenterats? 

Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den bör användas restriktivt. Insatsen är hög och vinsten måste trumfa det moraliska dilemmat att man för människor bakom ljuset. 

Wallraff-metoden har hamnat i fokus i veckan efter att TV4:s Kalla Fakta släppt en granskning av Sverigedemokraternas påstådda trollfabrik. Än så länge är bara halva granskningen publicerad så vad avslöjandet egentligen visar är inte helt klart än - aallraff.

Dansar DN efter myndigheternas pipa när tystnadsavtal var villkor för insyn?

De flesta journalisterna vill ju komma åt dom där unika, svåråtkomliga historierna. Skuggberättelserna som tar tid att hitta och som kräver riktigt bra källor för att komma nära. Hur ska man då som journalist resonera om det dyker upp potentiellt viktiga uppgifter, men där vägen till dem går via ett sekretessförbehåll? Är det försvarbart att som journalist gå med på restriktioner dikterade av en myndighet?

Klåfingriga korrespondenter på Air Force One

I jobbet som Vita Huset-korrespondent ingår att ibland resa med President Biden på hans eget plan Air Force One - det mest övervakade och säkra flygplanet i världen.
Men nyligen slog den amerikanska militären larm. Prylar försvinner nämligen mystiskt från planet. De misstänkta är journalisterna ombord. Är det mänskligt och förlåtligt att sticka ner en souvenir från Air Force One i väskan innan man kliver av? Vad betyder det egentligen att journalisterna som är satta att granska presidenten stjäl från hans eget flygplan?

Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men Tiktok, som ägs av kinesiska ByteDance, ställer redaktionerna inför nya utmaningar och etiska överväganden.

Det handlar dels om risken för att användardata hamnar i händerna på den kinesiska staten. Men också något annat som borde få medier att resa ragg - nämligen att visst innehåll tycks döljas i användarflödena eller tas bort helt - ja helt enkelt censureras.

Är det rimligt för svenska medier att underkasta sig ett slags “redaktörskap” från ett kinesiskt bolag?

Reporter: Fanny Hedenmo och Martina Pierrou

Allt osäkrare dödssiffror i krigets Gaza

Hur räknar man de dödade i krigets dimma? Sedan kriget mellan Israel och Hamas startade den 7 oktober har rapporteringen av dödstalen blivit en mer eller mindre daglig del av nyhetsflödet.

Bakom de här siffrorna döljer sig stridande men också många civila och barn bland dom som dödats.

Samtidigt används dödstalen som en bricka i informationskriget - från båda sidor i konflikten - i ett läge när inga internationella oberoende medier finns på plats i Gaza.

Förutsättningarna för att beräkna dödsoffer har blivit markant svårare sen kriget startade - så var kommer de här siffrorna som vi hör i medier egentligen ifrån ? Hur tillförlitliga är de? Och hur ska medier förhålla sig till de?

Reporter: Josephine Schneider

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Djup splittring i public service-kommittén

I veckan har det fortsatt läcka ut uppgifter från Public Service-kommittén som jobbar med att ta fram regler för public service kommande tillståndsperiod.

Tidningen Journalisten kunde i veckan berätta att kommitténs arbete spruckit och att oppositionen, enligt källor till dem, kommer att reservera sig mot förslaget.

Ja, det är flera redaktioner som jobbar hårt med att få ut så mycket uppgifter som möjligt från Public Service-kommittén. Även vi här på Medierna har tagit del av uppgiften om att oppositionen kommer reservera sig mot det förslag som nu ligger på bordet. Men kommitténs ledamöter och ordförande har inte velat säga någonting.

Flest uppgifter verkar Jan Scherman fått ut. Han är före detta VD för TV4 och med i föreningen oberoende public service, som gjort sin egen skuggutredning och lobbar för ett bredare public service.

Han skrev en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan om flera av de förslag som enligt hans uppgifter kommer att presenteras om knappt två veckor.

Vår reporter Erik Petersson träffade honom i veckan.

Enögd rapportering om kulturhus-bråk

Ett tjugotal personer som lyssnar till ett panelsamtal på kulturhuset som hastigt slutar med att en av panelisterna går ut ur rummet efter att n-ordet upprepats. Ja, det är till synes ganska lite dramatik i den händelse, som trots det, blivit veckans stora kulturbråk. 

Men vad som egentligen hände i det där rummet - ja det får man helt olika  bilder av beroende på vilken artikel och när - man tagit del av den. Vad händer när inte alla parter får komma till tals i en publicering?

Reporter: Martina Pierrou

Skarp insats till rutinuppdrag. Hur hanterade medierna Försvarets röriga kommunikation?

De kraftiga smällarna över Gotland i söndags gick från att vara en övning, till att bli en skarp insats - och för att till slut landa i att vara ett brådskande rutinuppdrag. 

Uppgifterna som försvarsmakten har lämnat till medier under veckan har varit minst sagt röriga.

Så hur väl lyckades redaktionerna hantera den här otydliga och knapphändiga informationen och göra den så begriplig som möjligt för sin publik?

Vi börjar Alexandra Sannemalms reportage på redaktionen där allt började - på Hela Gotland. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hjälper eller stjälper media i mordutredningen i Skärholmen?

En dödsskjutning i en gångtunnel i Skärholmen har fyllt medierna sen en dryg vecka tillbaka. Det brutala mordet på den 39-åriga pappan Mikael som var på väg till badhuset med sin son har berört och upprört såväl allmänheten som politiker. Rapporteringen har varit därefter - intensiv och massiv. Men hur väl går polisens och journalisters jobb hand i hand? Vad händer egentligen när medier går ut med uppgifter som inte är bekräftade? Kan det rentutav skada polisutredningen? 

SVT lanserar nytt videoflöde i Tiktokanda

Det känns ofta som att svenska mediehus trevar i blindo när de försöker locka till sig de svårflörtade, unga nyhetskonsumenterna. Generation Z har blivit en slags helig graal. Tiktok och Instagrams skräddarsydda och interaktiva flöden har de fått med modersmjölken, och fler och fler uppger att det är DÄR dom vill ta del av sina nyheter. Inte på nyhetssajterna. På SVT Play försöker man knäcka nöten genom ett betatest. Ett vertikalt videoflöde, där tittaren kan svepa sig förbi korta, kärnfulla videor om både nyheter, livsstil och trender.

Norsk medieskandal efter snyftdokumentär om pedofildömd 

I Norge har det under vintern rasat en debatt kring den storsatsande serien ”Ingen elsker Bamsegutt”. 

NRK-serien skildrar en man med smeknamnet Bamsegutt som sitter fast på Filippinerna och inte har råd att återvända hem. Serien väckte under hösten stor uppståndelse i Norge och ledde till en pengainsamling till förmån för mannen, men bara fem dagar efter att den släppts så avpublicerade NRK serien. Det kom fram att mannen för 30 år sedan blev dömd för sexuella övergrepp mot barn, att redaktionen läst domarna men valt att utelämna dem. 

Under vintern har en av de största medieskandalerna dom senaste tio åren rullats upp i Norge. I förra veckan presenterade NRK sin egen interna utredning om publiceringen och avpubliceringen.

Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

100 procent Henrik Jönsson 

De skulle vara de nya rockstjärnorna - politikreportrarna. Ändå var det de som var hänvisade till åhörarbänken när veckans stora politiknyhet briserade. 

Den tidigare Kristdemokratiska EU-stjärnan Sara Skyttedal och entreprenören och socialdemokraten Jan Emanuel lanserade i veckan sitt nya politik-projekt Folklistan - och den hett eftertraktade första intervjun, ja den gick till youtube-profilen och samhällsdebattören Henrik Jönsson. 

Är det en ny medieverklighet vi ser där traditionella medier får titta på när politiker väljer att parkera sig i youtubekanaler och poddstudios istället? Och är det en bekvämare och snällare väg för makthavare att gå?

Reporter: Martina Pierrou

Får en SR-profil ta politisk ställning?

Just nu pågår en het politisk debatt om den nya könstillhörighetslagen som väntas klubbas i riksdagen nästa vecka. Det är ett lagförslag som lett till både intern kris i Moderaterna och en mängd hetsiga debatter. Ja det här är helt enkelt den typen av fråga som public service, i sin strävan att vara opartiskt, bör vara extra noggrann kring. Men samtidigt som reportrar väger orden på guldvåg, så finns det en Sveriges Radio-profil som dragit stridslans i frågan och tagit politisk ställning. 

Agnes Wold har skrivit debattartiklar i motstånd mot den nya lagen, medverkat som kritiker i nyhetsinslag och flitigt debatterat frågan på plattformen X, samtidigt är hon en av Sveriges radios mesta profiler i programmet som bär hennes eget namn Fråga Agnes Wold. Hur går det här egentligen ihop?

Reporter Erik Petersson

Det mest retliga makthavare kan göra mot journalister

En listig taktik för att slippa de allra knivigaste frågorna i en ansvarsintervju är ju att servera en mediekonkurrent den exklusiva intervjun - istället för att prata med den journalist som granskat en.

Reporter Alexandra Sannemalm

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mediejätten Al Jazeera förbjuds i Israel

I veckan kom nyheten att Israel röstat igenom en ny lag som tillfälligt kan begränsa utländska medier från att rapportera i landet - om de hotar landets säkerhet.  

Det blev snabbt uppenbart var udden var riktad när premiärminister Benjamin Netanyahu gick ut och skrev på X att “terrorkanalen Al Jazeera inte längre kommer att få sända från Israel.” 

Men vilken roll har egentligen den Qatarägda mediejätten Al Jazeera spelat för bevakningen av kriget? 

Reporter: Freddi Ramel

Kritik mot rysarrubrik i Aftonbladet om covidvaccin

I slutet av februari skrev Aftonbladet en artikel om en ny stor studie om riskerna för biverkningar från olika covidvaccin. Redan då fick artikeln kritik för att i rubrik och ingress dra på allt för hårt och för att spela vaccinkritiska grupper i händerna.

Men flera veckor senare lever den här artikeln fortfarande i allra högsta grad på Aftonbladets sajt. Hur kommer det sig att Aftonbladet vinklade såhär och varför har just den här artikeln ett tillsynes evigt liv?

Reporter: Erik Peterson

Lottojournalistik på inmarsch?

Kan man lura slumpen? I en till synes växande journalistisk genre, låt oss kalla den, lottojournalistik, så kan man faktiskt få intrycket av att det med smart taktik och hemliga knep går att överlista den så lynniga slumpen.

I en rad artiklar i Aftonbladet guidas läsarna till vilka nummer man bör hålla sig borta ifrån, vilka som är smarta att välja och när chansen är som störst till vinst. 

Men kan man verkligen lura slumpen? Går det att vara bra på lottospel? Följ med på en djupdykning i lottojournalistikens mystiska värld.

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här en repris från januari 2024

Historien om Baneheia är historien om ett fruktansvärt brott och ett av Norges värsta justitiemord.

Men det är också historien om hur norska medier gått i flock och vägrat att granska ett fall där bevisen om oskuld serverats dem gång på gång på gång.

23 år har gått sedan morden i Baneheia och i Norge frågar sig en nu samlad journalistkår hur grupptänkandets psykologi har kunnat gå så långt.

Ett specialprogram från Medierna i P1.

Reporter Johan Cedersjö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fulklippt ansvarsintervju i hårdvinklat Kalla Fakta

TV4:s Kalla Fakta har granskat den svenska myndigheten Exportkreditnämnden, EKN, och deras inblandning i affärer med en koppargruva i Kongo. 

I programmet skildras allvarliga människorättsbrott, förgiftat dricksvatten och barnarbete. 

Men har TV4 verkligen gett hela bilden och låtit alla sidors bästa argument få komma fram? Vad var det egentligen som hände när generaldirektören Anna-Karin Jatko tycks fly från Kalla Faktas ansvarsintervju? 

Reporter: Freddi Ramel

Jury anser att Expressens utgivare gjort sig skyldig till grovt förtal

Förra veckan kunde vi på Medierna avslöja att Expressens chefredaktör Klas Granström kan ha gjort sig skyldig till grovt förtal i och med en publicering om en rad klimataktivister som tidningen gjorde hösten 2022. Det har en jury som tar sig an tryck- och yttrandefrihetsfrågor i Stockholms tingsrätt kommit fram till.

Att en jury bedömer uppgifter i en grundlagsskyddad publicering som grovt förtal är i Sverige högst ovanligt. Hör de respektive sidornas argument och syn på publiceringen. Dom i målet väntas komma nästa vecka.

Reporter: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Femåring intervjuad om sin egen LVU-process

De senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida.

Det är en detalj som sticker ut här.  Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.

Public service eviga förtroendefrågan

Varje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.

En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet?

Så ska redaktioner vara transparenta med AI

Artificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?

Producent: Erik Peterson
Programledare: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekot-profiler i frontalangrepp mot ledningen

Sveriges Radio är mitt inne i det största besparingspaket på länge. 225 miljoner kronor ska sparas. Och just nu läggs pusslet över vilka tjänster, program och poddar som får magrare resurser eller helt skrotas. I veckan är det flaggskeppet Studio Ett som stått i strålkastarljuset när topplocket fullständigt gick. Det brukar inte läcka ut missnöje från Radiohuset, men i veckan har flera tunga radioprofiler genom debattartiklar och intervjuer i media vittnat om sin förtvivlan och frustration. 

Efter otaliga försök till att bli hörsammade internt så har de nu tagit till orda ut i det offentliga. Nu är det fullskaligt bråk på Ekot. Den heliga vreden har tänts. 

Krig mot databaser med personuppgifter

De senaste månaderna har det, lite i skymundan, börjat utkämpas ett juridiskt krig som kan få långtgående konsekvenser för den så unika svenska offentlighetsprincipen. 

I ena ringhörnan finns databaser på nätet som tillhandahåller till exempel domar och förundersökningar. I den andra ringhörnan - en hel drös svenska domstolar som gjort uppror mot utlämningar av gigantiska mängder dokument till de här sajterna. Och nu ska självaste EU-domstolen i Luxemburg ge sig in i leken.

Frågan som ska redas ut är: Skyddas företag som Mr Koll, Lexbase, Acta Publica eller nyhetsbyrån Siren av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen eller bryter de mot dataskyddsförordningen, GDPR?

Glädjebesked för Sveriges tidsskrifter

I veckan kom förslaget som en hel bransch gått och väntat på. Tidskrifterna föreslås att få ett speciellt tidskriftsstöd. Och det här är en milstolpe i en process som pågått ända sedan utredaren Mats Svegfors presenterade sitt förslag till nytt mediestöd för snart två år sedan. 

För det nya mediestödet som presenterades då uteslöt i praktiken tidsskrifterna från stöd. En ny utredning skulle tillsättas och nu ska alltså även tidskrifterna få en slant.  

Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Plagiatskandal skakar Skandinavien
I veckan har det skakat i hela Skandinavien. Vad som började i slutet av förra veckan som en liten skälvning har nu i veckan växt till full jordbävning då tidning efter tidning i land efter land dragits in. Det handlar om plagierade artiklar, påhittade personer och hela intervjuer med bara stulna citat.

I Danmark, Norge och i Sverige har tidning efter tidning avpublicerat artiklar. Det är en historia som sätter fingret på hur sårbara medier är när någon försöker luras. Och vi börjar på tidningen Kristeligt dagblad i Danmark.  

Salta krogrecensioner som väcker känslor
Expressen Kultur vidgar sina vyer och breder ut sina vingar även över kroglivet. Numera är det inte bara film, scen och litteraturkritik som tar plats, utan även krogar recenseras.

Skribenterna, som vanligen syns i andra sammanhang, skriver under eget namn. Hittills har sju vällästa recensioner utkommit, alla skrivna med putslustighet och sälta, och några av dom är rena rama sågningar i hårda ordalag som “smaklöst”, “lortigt”, inredningen påminner om en ungkarlslya och att det bästa med krogen var när recensenten fick lämna den. Är det här ett piggt kulturjournalistiskt grepp eller ansvarslösa raljeringar?

Pålagda ljud i P4
Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radioyssnarna till platsen där det händer. 

Det kan såklart inte alltid vara såhär. Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion. Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden. 

Producent: Erik Peterson 
Programledare: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dumpen-konfrontation blev namnpublicering i lokalpress

I takt med att sajten Dumpens verksamhet får mer uppmärksamhet och genomslag, så måste vanliga nyhetsmedier förhålla sig till dem. Kritiker menar att Dumpens metoder är extrema och utan konsekvenstänk mot den utpekade och hans anhöriga. Nyligen rapporterades det om ett fjärde Dumpen-relaterade självmordet som ska ha skett efter att män pekats ut för att ha sexchattat med barn. Men i veckan blev just en konfrontationsvideo på Dumpens sajt omskriven i flera nyhetsmedier. Vissa valde att gå så långt att de pekade ut mannen med namn. 

Toalett-klipp blev rysk propaganda i SR

Ett nytt Youtube-fenomen gör succé bland barn och blev i veckan uppmärksammat i Sveriges Radio. Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.

Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare i veckan veta, kan vara skadlig, och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage. Vad hade SR egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa?

Deep fakes lurar journalister

Det har aldrig varit så enkelt och billigt att skapa falska bilder, filmer och röster med hjälp av AI. Det florerar en stor mängd falska bilder filmer och ljud som låter som en riktig människa men som egentligen är simulerade av en AI. 

Den senaste veckan har internet svämmat över av den ännu inte lanserade tjänsten Sora där man också kan generera videos direkt från text.

Redan nu används filmer fejkade med AI i bedrägerisammanhang. Ett av de senaste uppmärksammade deepfake-fallen handlar om ett Zoom-möte som resulterade i att 25 miljoner dollar gick upp i rök.

Producent: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kritik mot Peter Mangs-serien
Kritiken mot den nya Viaplay-serien om mördaren och serieskytten Peter Mangs drog igång redan innan den haft premiär. 

Många reagerade på affischerna – en närbild på Peter Mangs ansikte som tapetserade bland annat Malmö – den stad Mangs terroriserade med sina mord och mordförsök i flera år. 

Men själva innehållet i dokumentären har inte fått samma fokus. Dokumentären som heter “en seriemördares hemlighet” visar sig nämligen fullkomligt krylla av spekulativa påståenden och långtgående slutsatser utifrån tunna bevis när den försöker leda i bevis att Peter Mangs har mördat förut… I Florida, USA. 

Reporter: Erik Petersson

Alarmistisk rapportering om Golfströmskollaps
I söndags förra veckan slog medier på den stora larmknappen efter en nysläppt rapport.
Golfströmmen - som ingår i ett system av havsströmmar - och är avgörande för hela världens klimat, riskerar att kollapsa, påstod flera svenska medier. Enligt rapporten skulle kollapsen innebära att temperaturen här i Sverige tok-rasar med 20 grader. 

Men hur illa ställt är det egentligen med golfströmmen? Och hur nära verkligheten hamnar man när man tar en rapport och lyfter helt ur sitt vetenskapliga sammanhang?

Reporter: Alexandra Sannemalm

Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SVT spred prorysk desinformation
Förra helgen publicerade SVT Nyheter en granskning av hur prorysk desinformation, genom olika mediala bulvaner, kunde spridas till etablerade medier. Men att exponera falska nyheter innebär en balansgång på en knivsudd.

För att återberätta felaktigheter och lögner innebär en risk i att förstärka budskapen och sprida de falska påståendena till en långt bredare krets än de annars skulle nått. I just det här fallet blev det verkligen så. För när filmer från granskningen spreds utanför den trygga SVT-miljön så blev de plötsligt till perfekta exempel på just det som granskningen skulle belysa.

Medier mörkar misstag
Likt årstidernas väderväxlingar så tycks mediers vilja att blotta sina misstag variera med tiden. Länge har det varit, inte bara kutym, utan också en stor stolthet och ära för medier att tydligt skylta med sina rättelser. Men ser vi ett skifte i hur öppet medier bekänner fel och redogör för ändringar och tillägg i publiceringar? 

Konspirationsbilder i SVT-runa

Sist om en historia som kanske SVT:s verifieringsdesk borde ha tagit sig en titt på. För när sportredaktionen hade grävt i arkiven i helgen så var det inte bara äkta bilder som kablades ut. Där fanns också ett fejkat klipp som, helt oavsiktligt, gav näring till en konspirationsteori - som SVT själva var med och hittade på för mer än 20 år sedan. 

Producent: Erik Petersson
Programledare: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Storslakt när Sveriges Radio ska spara 225 miljoner

I veckan kom beskedet. 180 tjänster ska bort från SR –det största sparpaketet på många år på Public service-jätten. Det handlar om en rad produktioner såsom Kinapodden, Ekots klimatkorrespondet, flera minoritetssspråkiga redaktioner och en rad tjänster på P4-kanalerna som ska kapas. Hör SR:s vd Cilla Benkö i intervju.

Reporter: Erik Petersson

Två rättsfall - två helt olika bevakningar

Två snarlika rättsfall, men där mediebevakningen varit som natt och dag. Båda fallen handlar om grov misshandel av barn - två mörka historier med detaljer om tortyrliknande våld. Medan det ena fallet inte har kunnat gå att undvika, medieraporteringen har varit kolossal, så har det andra fallet legat i medieskugga. 

Vad är det som gör att en händelse eller ett rättsfall blir nyhetsstoff eller en följetong i medierapporteringen? Medan vissa hamnar helt utanför offentlighetens ljus? 

Reporter: Alexandra Sannemalm

Love is blind-miss i Bohusläningen

Lägerelds-tv är ett fenomen som blivit allt ovanligare i 2020-talets oändliga tv-utbud.
Men ibland glimmar det till i strömningstjänsternas flöde och något som tycks likna en lägereld sprakar till. Likt eldflugor dras medier med - redo att skriva spaltmetrar om den stora tv-snackisen. 

Det har knappast undgått någon som slagit på radion, tv:n eller valfri tidning att den första säsongen av dejtingprogrammet love is blind nyss har avslutats i Sverige. Det korta brinnande tv-dramat har alstrat mängder av tidningsartiklar, krönikor och intervjuer.  Men ibland är ivern att sitta med vid brasan så stor att den grundläggande researchen glöms bort på landets redaktioner.

Reporter: Martina Pierrou

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gäster i studion är Martin Schori, biträdande redaktionschef Aftonbladet, Pia Bernhardson, utrikeschef SVT och Sanna Rayman, chefredaktör Altinget. Programledare är Johan Cedersjö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förtydligande: I reportaget om Arbetarbladets flytt från Gävle pratar medieanalytikern Anders Malmsten om tidningssituationen på Gotland som en modell där tidningar har olika ledarsidor men i övrigt är samma tidning. Han syftar då på sammanslagningen av Gotlänningen och Gotlands Folkblad som 1983 slogs ihop som Gotlands Tidningar.

Gottlands Allehanda och Gotlands Tidningar har idag gemensam webbplats men är separata papperstidningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När programmet sändes i Sveriges Radio P1 fick Per Maritz fel namn. Poddfilen är uppdaterad. Vi ber om ursäkt för det här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När en ny regering tillträder får de alltid frågor om eventuella skelett i garderoben. Vi har sett förbi fortkörningar, parkeringsböter och ett munbloss på en joint under ett utlandsbesök på 90-talet, och vänt frågan mot journalisterna själva. Är frågorna om lik i lasten fortfarande relevanta och vilka synder har de själva i sitt förflutna?

På Gotland monteras den sista tryckpressen ned, vilket gör att den som får sina nyheter i tryck nu kommer tvingas över till digitala alternativ. Vi har besökt Gotland och pratat med journalister, läsare och med mannen som nu monterar ned sin tredje tryckpress.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Två minderåriga tjejer i Brynäs hockeylag stängs av i två respektive fyra matcher efter att de ställt sig i motståndarklacken. Ett milt straff i jämförelse med tidningarnas som hängde ut dem med namn och bild. Om forskaren som blev medial världsstjärna efter gasläckan i Östersjön. Men först missade hela nyhetsbomben. Och så kritik mot det nya Mediestödet. Den nya kulturministern kommer ha att göra.  

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi fortsätter vår bearbetning av den politiska journalistiken, och tittar den här veckan närmare på varför kvinnornas frågor blev så lågt prioriterade på landets redaktioner. Medan lag och ordning, energi och ekonomi tog stor plats i valrörelsen, skedde det på bekostnad av frågor om vård och omsorg och jämlikhet. Vad berodde detta på, och hur skyldiga är redaktionerna? Det har vår reporter Tonchi Percan tagit reda på.

Hur kommer det sig att lobbyister från friskolebranschen får så mycket utrymme i medier, och varför får vi inte veta vilka ekonomiska intressen de företräder? I valrapporteringen har både Stefan Stern och Alice Teodorescu Måwe fått stort utrymme. Ibland utan att tittarna får veta vad de står för. Anton Karlsson har pratat med SVT, Sveriges radio och med en arg debattör.

Och så tittar Johan Cedersjö närmare på drevets framtid i journalistiken. Är tiden förbi när journalister trängde sig utanför makthavares dörrar? Aftonbladets Martin Schori tror att det kan vara så.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program ägnas helt åt de stora mediernas förmåga att hantera årets viktigaste nyhetshändelse: valet. I flera månader har de förberett sig, men hur gick det egentligen?

Vi har pratat med de inblandade om vad de är nöjda med och vad de hade kunnat göra bättre. Hur träffsäker är Valun? Var tog sjukvårdsfrågan vägen? Kan man beräkna mandaten mer träffsäkert? Och hur ska man göra när det förväntade valresultatet plötsligt byter skepnad?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I helgen går Sverige till val, och även om den politiska bevakningen förstås intensifierats under de senaste veckorna, så är den nu för tiden en genre som redaktionerna satsar hårt på även under mandatperioderna. Hör Jan Helin berätta om SVT:s satsning på engagerande politisk bevakning.

Och så tar Medierna tempen på valrörelsens kanske hetaste fråga: energin. Varifrån ska den komma och hur mycket ska den få kosta? Vi besöker kvinnan som blivit ansiktet utåt för höga elräkningar och följer en omstridd uppgift om utsläpp, från universitetet i Kalifornien till den svenska valrörelsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med rättsdatabaserna kan vi hålla koll på våra grannar, vänner, chefer och anställda. Är de tidigare straffade, har de haft problem med försäkringskassan eller varit tvångsintagna? Sådan information kan vi hitta, bara några knapptryck bort. För journalisterna har databaserna varit användbara verktyg i arbetet, men en ny tolkning av lagen kan sätta stopp för det.

Kampen om det dyrbara medieutrymmet blir allt hårdare när valet närmar sig. Inom opinionsbildandet har tankesmedjorna spelat en viktig roll genom åren, som en länk mellan partier, lobbyister och näringsliv. De som kanske varit skickligast på att navigera i uppmärksamhetsdjungeln är den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, finansierad av stiftelsen Fritt näringsliv. Under sommaren har Timbro lyckats få in fyra skribenter på de Bonnierägda rikstidningarna. Vi har pratat med Amanda Sokolnicki, politisk redaktör på DN, om hur man håller smedjans tankegods från tidningens riktning.

Så har vi träffat Expressens Magda Gad som har rapporterat från några av världens dödligaste konflikter de senaste åren. Hon har varit i Kongo, Myanmar och Afghanistan och menar att vi behöver bli bättre på att ta in vad som händer runt om i världen, men känner samtidigt frustration över att krigets verklighet är svår att förmedla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På kort tid har fyra journalister omhändertagits av polis när de försökt bevaka miljöaktivister. Förra helgen greps filmaren Markus Jordö när han var på plats vid en klimataktion i Stockholm för att filma material till en SVT-finansierad dokumentärfilm om dialogpolisens arbete. Några timmar senare fann han sig naken i en häktescell i Södertälje.

Inflation, höjda räntor och ett Sverige på väg in i lågkonjunktur. Men hur hanterar journalistiken rapporteringen om ekonomin? Medierna har pratat med några av landets ledande ekonomijournalister.

Ola Sigvardsson fick under sin tid som pressombudsman uppleva en förändring av det svenska journalistiska landskapet. Nu har han skrivit en bok om sina erfarenheter som journalistikens vägvisare.