Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del två av natten.

För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.

En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.

Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.

Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55. Den första timmen, mellan 04.02 och 05.00, är fågelsång från alla sändningsplatser utan några kommentarer.

Veckans naturfråga: 

Organismen vi söker kan leva i över 1000 år. 
Den står på stadiga rötter på kanarieöarna,
och är inget för den hemofobe. 
Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang
av bevingad reptil.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro.

Grattis alla tre!

Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:

• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.

• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.

• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.

• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.

• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast,..]]> Sveriges Radio 03:32:53 Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del ett av natten.

För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.

En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.

Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.

Veckans naturfråga: 

Organismen vi söker kan leva i över 1000 år. 
Den står på stadiga rötter på kanarieöarna,
och är inget för den hemofobe. 
Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang
av bevingad reptil.

Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro.

Grattis alla tre!

Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:

• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.

• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.

• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.

• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.

• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.

•  Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.

Fågelsånglektioner

Totalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.

Samlad information på hemsidan och sociala medier

All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim Lax

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans Hästbacka

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Ansvarig för platsen vid Siggefora: Bo Söderström

Tekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just när bokarna slår ut i ljusgrönt och mattor av vitsippor och gulsippor brer ut sig under trädkronorna besöker vi Sveriges minsta nationalpark - Dalby Söderskog strax utanför Lund. Här har morgonens fältreporter Helena Söderlundh stämt träff med Staffan Nilsson, Estelle Denamur och Jöran Klink som ansvarar för gruppen Ung botanik. Den hör till Lunds botaniska förening och riktar sig inte minst till studenter. Två av dem är Julia Sellgren Kempe och Mårten Pihlström som också är med under morgonen i Dalby. Behövs det en särskild grupp som riktar sig till yngre, och vad skiljer en utflykt med dem från en "vanlig" med botaniska föreningen? Vi ser fram emot en morgon med sippor, gullpudra, hålnunneört och vätteros, och säkert en och annan mossa.

Och så blir det en tur till Utah i USA. Här finns Stora Saltsjön (Great Salt Lake), en sjö som påminner om Döda havet med sin höga salthalt men inte är lika känd. Reporter Thomas Öberg och biologen och filmaren Bo Landin besöker en spektakulär sjö där vattnet håller på att försvinna.

Årets lyckligaste dag. Så beskriver Björn Strömberg känslan när sädesärlan dyker upp i mitten av april. Efter några dagar kommer partnern. Men är det hon eller han som kommer först? Är det samma individ som kommer varje år? Och hur hittar de just till Björns hus utanför Vimmerby? Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson förklara.

Vi hör dem ofta i Naturmorgon – artexperter som verkar i Linnés anda. I veckan uppmärksammade brittiska tidningen The Guardian ett svenskt fotoprojekt där just artexperter porträtterats i samma stil som Carl von Linné. Vi ringer upp Christer Björkman för att höra hur han fick idén till ”De oförtrutna”.

Fältreportern botaniserar alltså bland vårblommor i sydligaste Sverige denna lördag. Men blommar det något längst i norr? Växtekologen Ellen Dorrepaal berättar hur det ser ut just nu i Abisko. Purpurbräckan brukar vara tidig!

Våren är en kärlekskrank tid. Inte minst hos grodor och paddor som klamrar sig fast vid varandra. I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt paddorna som sjunger i hennes kvarter.

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:

Vi söker ett växtsläkte som karaktäriseras av två hanorgan, men som benämns med ett kvinnonamn.
Många arter är intensivt blå, som den välkända med dryck-prefixet.
En blekare blå är en prisad läkeväxt - ja, i alla fall var den det en gång i tiden.

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter svärmors kudde. Vinnarna var Lena Lundorff, Sydkoster, Per-Arne Carlsson, Linköping och Carina Persson, Ängelholm. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 200 år sedan bredde ostron ut sig längs Europas kuster – i vidsträckta rev. De byggde upp ett tredimensionellt landskap som gav plats åt många andra levande organismer. Men överfisket gjorde att reven till stora delar försvann. Nu har arbetet börjat med att restaurera reven. Sverige har en av de största ostronpopulationerna i Europa och kan fungera för referensområde för att återskapa de ostronrev som en gång fanns. Vår fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Tjärnö i Bohuslän tillsammans med Åsa Strand, ostronexpert och marin naturvårdsförvaltare vid Kosterhavets nationalpark, och tittar närmare både på europeiska ostron och stillahavsostron.

Och så besöker vi Sara och Petter Albinsson på ”Grodgården” i Skåne. Hit flyttade de för 20 år sedan med en förhoppning att hjälpa sex arter av hotade groddjur i trakterna. Sedan dess har de grävt dammar, anlagt sandblottor, låtit träd och buskar få växa upp och gjort en hel del andra förändringar i den biologiska mångfaldens namn.

Nästa vecka börjar ”Den stora älgvandringen” på SVT. Vi laddar upp genom att ringa upp Anna Brunzell som just nu är stugvärd i Teusajuare där hon spanar ut över en älgtät dalgång. Rekordet i år har varit 23 älgar under en och samma dag.

Vi fick ett mejl från Maria och John från västkusten: ”Jag och min man har haft en fågel som med sin sång gäckat oss i två år. Vilken fågel är det?” De har tagit hjälp av nätsök och AI, utan resultat. I Naturmorgon får de svaret!

För sex år sedan var Karl-Erik Johansson med i Naturmorgon och frågade hur han skulle göra för at få mistel att växa på sitt äppelträd. Redan då hade han försökt i flera år utan framgång. Han fick tips av botanist Sofie Olofsson och nu har han hört av sig till oss för att berätta att det äntligen har lyckats! Vi ringer upp honom för att höra hur han burit sig åt och varför han kämpat så hårt för detta.

I veckans kråkvinkel av Helena Söderlundh hyllas en vardaglig sjö mitt i stan.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Arten vi söker bör ingen sätta sig på
inte i något växthus och heller inte i Mexiko. 
Ändå antyder namnet, att vi önskar att en familjemedlem vilar en stund på denna suckulent, 
som mer liknar än boll än en plymå.
Den odlas vida omkring men har blivit allt ovanligare i sin hemma-öken.

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter gaffelantilop. Vinnarna var Hans Larsson i Dala-Järna, Gunilla Vidstige i Borgholm och Eva Lindelöf i Spånga.   Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skärfläckorna är på väg in över Hallands strandängar. Men hur går det egentligen för strandängens vadarfåglar? Hoten är många: brist på betesdjur, mängder av gäss som förvandlar strandängarna till golfgreener utan skydd för ägg och ungar, rovdjur på marken och i luften. Morgonens fältreporter Lena Näslund möter Jimmy Stigh som följt fåglarna i Båtafjorden och Bua-området sedan 1980-talet och Mikael Hellman från Länsstyrelsen i Halland för att höra vad man kan göra åt situationen – och förstås också spana efter nyanlända vadarfåglar i aprilmorgonen.

Och så ska vi till Chile, där botanisterna Stina Weststrand och Åsa Krüger från Göteborgs botaniska trädgård varit för att leta växter tillsammans med kollegor från Norge, Storbritannien och Chile. Hälften av växterna i Chile är endemiska – de finns bara här i hela världen. Som chileklockan, vars röda stora blommor pollineras av kolibrier.

Vi har tidigare berättat i Naturmorgon om arbetet för att få tillbaka fisken atlantstör i svenska vatten. Nu har en av de små störarna som släppts ut i Göta älv vuxit till sig och återfunnits flera år senare, ute i Nordsjön! Vi ringer upp Linnéa Jägrud, projektledare på Sportfiskarna.

Med en knapp månad kvar till Fågelsångsnatten här i P1 laddar vi upp med en helt nyinspelad och väldigt vacker dubbeltrast. Den sjunger nu tidigt på våren och det är biologen Bo Söderström som fångat den på band. Vi ringer upp Bo för att höra varför han gillar dubbeltrast – och om hans förhoppningar att fånga tjäderspel i sina mikrofoner under Fågelsångsnatten.

Vi har kommit en bit in i april och på de flesta håll i landet avlöser vårtecknen varandra. Tranans första rop, blåsippor, vitsippor, tussilago, grodornas lek, doften av det första vårregnet, koltrastens kvällsserenad, nyvakna igelkottar, myror som värmer sig i vårsolen, deklarationen och det första myggbettet – det är bara några exempel på vilka vårtecken som ni som lyssnar tycker är viktigast.

Men vad går man och väntar på i exempelvis Brasilien? Ja, kanske jakarandas överdådiga blomning! I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ut i världen på andra sorters vårtecken.

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:

Nu söker vi en amerikansk snabblöpare. I sprint kan den komma upp i nästan 100 km/tim på sina klövar. Den har inget med matbestick att göra, även om det låter så.

Kanske kan du se den beta bredvid bison på prärien eller i västra USA:s halvöknar. 

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter råka. Vinnarna var Anders och Tuva Björling, Göteborg, Lena van den Brink, Munkflohögen, Ebba Morelli, Göteborg. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu på vårvintern är det många som drar till fjälls. Men vilka fjällfåglar kan man stöta på? Det undersöker fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelexpert Johan Råghall, i de välbesökta Jämtlandsfjällen. De hoppas på fjällripa, dalripa och snösparv. Kanske även lite siskor, och hökuggla som har haft ett bra år här. Följ med på en skidtur i fjällbjörkskog och på fjällhed i närheten av Storulvåns fjällstation. Det blir också ett besök på dubbelbeckasinens spelplats - en art som Johan Råghall jobbat mycket med, men som inte anländer förrän heden är snöfri. Vi ringer också upp Maria Hörnell Willebrand som forskar om ripor vid norska Universitet i Innlandet för att få en inblick i hur fjällripa och dalripa flyttar – och vad de äter.

Hundra mil söderut, i Skåne, träffar vi Camilla Olsson som forskar om grågässens nya flyttvanor. Förut brukade grågässen flytta till Spanien på hösten, men numera flyttar de bara så långt de behöver. Och skånska grågäss flyttar inte alls.

Vid Mjölkekilen i Marstrand på västkusten fångade Naturmorgons lyssnare Lotta Fjeldså några gravänders breakdance och parningsrop på film. Vi har pratat med henne om detta livliga vårtecken.

Och på tal om änder bjuder vi på en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson – om just ändernas sång.

Det är ju påskafton! Vi pratar med Karin Persson, hortonom och genbankskurator vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att få reda på varifrån påskliljan kommer och varför den har en så lustig trumpet. Och lagom till påskhararnas högtid ringer vi upp harforskaren Carl-Gustaf Thulin. Han bjuder på tre saker om harar vi kanske inte visste om.

I veckans kråkvinkel önskar sig Mats Ottosson att han var en blåprickig solbadare. Kanske.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Veckans naturfråga:

Kanske har du händelsevis mött den här arten, det är något oavsiktligt med dess namn. Namnet avslutar även en gråtecknad släktings artnamn, men den metallglänsande organism vi söker nöjer sig med fyra bokstäver.

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter vårlök. De tre som vann var: Adrian Hevsund, Örebro, Hannes Enocksson, Södertälje och Suzanne Wesséus, Bjärnum. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spindlar är rovdjur som inte väjer för att äta upp sina familjemedlemmar, har åtta ben, åtta ögon och ”hör” med sina ben. Tillsammans med spindelexperten, tillika cellisten, Åke Hedman söker vi i mossan efter nyvakna spindlar. Som medlem i SLU Artdatabankens expertkommitté validerar Åke Hedman spindelfynd från hela landet och berättar att allt fler spindlar har rödlistats - och vad det kan bero på. Fältreporter på Alnön utanför Sundsvall är Ingrid Engstedt Edfast.

I veckan presenterades alltså SLU Artdatabanken den nya rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet. 23 000 arter har bedömts och av dem är nu 23 procent rödlistade. Det är fler än tidigare. Sara Sällström från Vetenskapsradion kommenterar den nya rödlistan, där arter som sill/strömming och lax från Östersjön, liksom älgen, är nya, medan andra arter numera bedöms som livskraftiga och inte längre finns med på listan.

En av dem är uttern som på några decennier gjort en strålande comeback i den svenska naturen. Mats Ottosson träffar utterforskaren Anna Roos som berättar varför uttern var så illa ute och varför den nu är tillbaka igen.

Vad är det för märkligt ljud som hördes i natten på Ljusterö i Stockholms skärgård för några veckor sedan? Det undrar Jannike Simonsson. Zooekolog Susanne Åkesson svarar.

I veckans kråkvinkel längtar Karin Gyllenklev bort från allt platt hemma vid skrivbordet, ut till ojämnheterna i naturen.

Programledare är Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga:

En aktuell årstid inleder namnet på släktet vi söker.
Sedan tycks det fortsätta i köket, men rent botaniskt är det istället ner i jorden vi ska.
Alla 6 svenska arter har gula kalkblad.

Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Boel Dirke, Stockholm, Christina Jorstedt, Uddevalla, Anita Mikko, Boden. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi krymper oss till underjordens myllrande värld. Här är svamphyferna som motorvägar, bakterierna jagar i flock och amöborna flyter fram. Mikrolivet i jorden avslöjas i realtid i forskaren Edith Hammers filmer – svamparna är aktiva och rörliga, de encelliga ciliaterna är skickliga rovdjur och amöborna riktigt stora. Edith Hammer och hennes kollegor vid Lunds universitet låter organismerna självmant flytta in i ett mikrochip i jorden och tar sedan med sig det till mikroskopet för att se vad de håller på med. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats vid Ekologihuset i Lund denna morgon för att tillsammans med Edith Hammer titta in i detta fönster till underjorden.

I över hundra år har det ringmärkts fåglar i Sverige. Navet för denna verksamhet är Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseeet i Stockholm. Joacim Lindwall möter Thord Fransson som jobbat där i 40 år, för att höra varför vi ringmärker fåglar och varför han fastnade för fåglar från första början.

Varför har så många grodor dött i Sören Lydéns damm i Eksjö? Grodkännaren Sara Albinsson svarar.

Det finns fler sätt att sjunga än med näbben! I en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson lär vi oss känna igen nio fågelarter som sjunger med vingarna.

Och så pratar vi med Anders Lindström, entomologen som gjort Sveriges första fynd av en svamp som infekterar och tar död på spindlar.

Det har varit vårdagjämning i veckan. Och medan södra delen av Sverige pratar om våren gläds Ingrid Engstedt Edfast åt den femte årstiden i norr. Hör henne i veckans kråkvinkel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Om vintern hänger de i dvala. Om sommaren jobbar de med insektsbekämpning.
I denna djurgrupp söker vi en specifik art, en tålig med gyllene skimmer, som låter höra av sig på 30 kilo-hertz.
Namnet inleds med det håll en kall vind kan komma ifrån.

Skicka ditt svar senast torsdag 26/3 till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Hasse Larsson, Dala-Järna, Maria Blomqvist, Alafors, Margareta Norberg, Umeå. Grattis alla tre!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns åtta olika hackspettar i vårt land och fem av dem finns det chans att se eller höra i Älvsbacka i Värmland. Fältreporter Jonatan Martinsson spetsar öronen tillsammans med naturvårdsexpert Jan Bengtsson och Fredrik Wilde, naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland.
Fullt möjligt alltså att gråspett, gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett presenterar sig i direktsändning!

Dessutom kommer vi få höra den vitryggiga hackspetten trumma.
Mats Ottosson fick den på band när han besökte Gysingetrakten för ett litet tag sen. Den vitryggiga hackspetten har varit på utrotningens gräns och vänt, här i Sverige. Den är en utpräglad specialist på lövträdslevande vedinsekter. Gammal och insektsrik lövskog är det ont om idag. Men det finns en försiktig ljusning, inte minst längs norrlandskusten.

Hackspettar som är generalister, alltså kan äta lite vad som helst i skogen, klarar sig ofta bra. Värre är det för den tretåiga hackspetten. Vedlevande larver från olika skalbaggar är vad den behöver och det finns det mest av i naturskogar. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige är gäst i programmet och berättar mer om denna art. Han kan också berätta om den lite säregna spetten göktyta, en flyttfågel som vi fortfarande väntar på.

Och någon av dessa eminenta experter kan också svara på en del lyssnarfrågor - som varför en del hackspettar hackar på skyltar och plåt?

Mellanspetten dog ut från Sverige på 1980-talet. Men i polska Białowieża finns den. Vi återhör när Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén fick uppleva en hel mellanspettsfamilj våren 2006.

Hackspettar finns på många platser på jorden, där det finns träd. En liten utflykt till Okinawa i Japan ger oss ett exklusivt möte med den endemiska arten okinawaspett.

Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow. Hon har funderat på hur hennes syn på naturen och livet på jorden, skulle förändras om det visade sig att utomjordingar finns.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra gånger varje vintersäsong samlas en expertpanel i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas frågor om naturens mysterier. Nu är vi framme vid säsongens sista frågeprogram – ett vårtecken så gott som något.

Den här gången tar Naturpanelen sig an frågor om varför koltrastar slåss så mycket om äpplena vid fågelmatningen, vad djuren gör i skogen när en storm drar fram, varför en hel rad med larver ställde sig som i givakt och varför ekorrarna ser ut att leka kurragömma på en tallstam. Och hur länge kan en julgran leva inomhus egentligen – ända fram till påska?

Det går också bra att mejla in sin fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270.

Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår fältreporter Lena Näslund följer med Bosse Söderberg till Rävberget utanför Nyköping – en plats där han följt några av alla de rävar han satt sändare på. I boken ”Viltpredikan” berättar han om sina erfarenheter med vildsvin, kronhjortar och rävar under många år som forskningsassistent, bland annat i de sörmländska hemtrakterna.

Och så ger sig reporter Joacim Lindwall in bland snirkliga korridorer på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att möta Sveriges äldsta havsörn. Den hittades på norra Öland och blev nästan 36 år gammal. Vad kan en sådan örn berätta?

Under vintern går fladdermössen i dvala. Men de verkar inte sova hela tiden... I alla fall inte i Niklas Palmcrantz stuga som på sportlovet varit full av flygande dvärgpipistreller. Han har inget emot dem, men försöker få dem att flytta in i bjälklaget igen där de övervintrar. Jeroen van der Kooij, fladdermusexpert, berättar om dvärgpipistrellernas vinterliv och hur Niklas kan tänka om sina medboende i stugan.

Det låga vattenståndet vi haft i Östersjön de senaste veckorna har fått öar att födas, vrak att blottas och gäddor att gå på grund. I veckans kråkvinkel förundras Karin Gyllenklev över denna gigantiska in- och utandning som pågår just nu.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även om det är ovanligt vintrigt på de flesta håll finns det vårtecken att hålla utkik efter. Som att ugglorna börjar ropa in sina revir nu i februari. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh och ugglefotografen Axel Graneskog finns i en skog på gränsen mellan Småland och Halland, med öronen öppna för sparvuggla, pärluggla, lappuggla och kattuggla. Axel har alltid varit naturintresserad, men som gitarrist i ett hårdrocksband har musiken upptagit stor del av hans lediga tid. Men för fem-sex år sedan började han satsa på naturfotograferingen på allvar, och då alldeles särskilt att fånga ugglor på bild. Han ger oss de bästa tipsen för att höra ugglor, berättar vilka arter som är svårast att fota och hur det är att följa en ugglefamilj under en hel säsong.

Denna kalla vinter bjuder på en del utmaningar för de fåglar som inte drog söderut i höstas utan stannade kvar. Särskilt för fåglar som är beroende av öppet vatten. Jenny Berntson Djurvall åkte till Färjestaden på Öland där två rördrommar övervintrar i vassen – och stödutfodras med strömming.

Det blir fler fågelmöten i vintertid. På tångbankarna vid Hallandskusten spatserar så här års gråbruna piplärkor – fågelvärldens oansenliga doldisar. Men de är fågelskådaren Reino Anderssons favoriter. Reporter Mats Ottosson har hängt med honom ut för att spana efter övervintrande skärpiplärkor och vattenpiplärkor.

Många djur sover sig igenom vintern. Som en del fjärilar. Men Simon Syvertsson i Cambridge sprang på ett påfågelöga som verkade ha vaknat till - och som väste åt honom! Vi ringer upp Simon för att höra mer om upplevelsen.

Märkligt ofta blir det samma motiv varje gång vi tar upp vår mobil för att fotografera. Som för veckans kråkvinklare Joacim Lindwall. I hans kamerarulle finns samma myr förevigad, om och om och om igen.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Höstlövens nästan omärkliga spår av guldmalar och andra insekter – för en del är det ett februarinöje! Niclas Wahlgren plockar in löv och låter småfjärilarna kläcka fram inomhus och har på så sätt lärt sig känna igen minorna, spåren, på bladen. Vi pratar också om resan från hängiven fågelskådare till att kolla alla arter hemomkring. Fältreporter Lisa Henkow besöker Niclas på Hasslö nära Karlskrona i Blekinge och om vädret tillåter ska vi skaka mossa.

Finns det något mer dramatiskt vildmarksljud än ylande vargar? Följ med till östra Finland, nära den ryska gränsen, där reporter Thomas Öberg och biolog Ola Jennersten först fått se en flock med tio vargar i tre generationer, och sedan får höra deras kvällsserenad i mörkret.

Det är verkligen vintriga tider i Sverige nu. Från Johan Danielsson i Malmö har vi fått in en fråga om märkliga isklot på stranden Ribban mitt i stan - som en hel liten snöbollsfabrik! Vi ber oceanografen Anna Hagenblad reda ut vad det är för fenomen.

Och i den snöiga, blockiga skogen på gränsen mellan Blekinge och Småland hittades en död älg förra helgen. Det såg ut som att den fallit, fastnat och inte kommit loss. Sorgligt förstås. Men vilka kan få nytta av älgen i sin tur – vilka kommer dit för att äta? Vi ringer upp viltekolog Camilla Wikenros vid Sveriges lantbruksuniversitet.

För några veckor sen såg Britta Lagergård flera sälkutar på öarna i Björköfjorden utanför Göteborg. Får sälar ungar så här tidigt på året? Anna Roos, biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, reder ut det här med hur och när de olika sälarterna får ungar.

När minnet och språket bleknar finns ändå längtan ut i naturen kvar. Hör Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk, samtidigt som den anrika vintermarknaden pågår. Vår fältreporter Alexander Linder träffar arkeologen Anna Rimpi som berättar om fynd som tinar fram när snölegor och glaciärer nu minskar i storlek. Det kan vara pilskaft, renhorn och renspillning som legat frusna som i ett arkiv i tusentals år. Anna Rimpi är extra intresserad av fångstgropar, alltså gropar som använts för att fånga vildren och älg, och berättar om hur man gör för att få reda på hur gammal en sådan är. Och konservatorn Göran Sjöberg tar oss med till museets naturhistoriska samlingar som till största delen består av fåglar, däggdjur, svampar och lavar.

Nu på vintern är bästa tiden att få se den pigga strömstaren ta sig ett dopp i forsar och andra rinnande vattendrag. Karin Gyllenklev följer med fågelskådaren Ulf Johansson ut för att se den dyka efter nattsländelarver i Tyresö.

Allmän jakt på björktrast, och skyddsjakt på talgoxe om den orsakar olägenhet för människors eller tamdjurs hälsa. Det föreslår Naturvårdsverket i sin översyn av jakttider. Björktrasten har minskat på senare år och vi frågar Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, hur det här hänger ihop.

Boel Engkvist hörde ett högt läte utanför fönstret en tidig morgon utanför Falun. Vad var det som lät, och varför? Smårovdjursexperten Tim Hofmeester svarar.

I veckans kråkvinkel passerar Lisa Henkow en skylt där det står Orrakullens industriområde. Och tankarna börjar direkt vandra bort från industrin, till lyrfjädrar och orrspel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en snöig gammal barrskog utanför Graninge i Ångermanland finns vår fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med naturfotografen Fatima Boukarchid. Fatima är uppvuxen i Graninge och återvänder till sin barndoms skogar för att bland annat fota fåglar och däggdjur. Men många skogar har försvunnit och med sin kamera vill Fatima dokumentera de kvarvarande. Vi får också lära oss tips och tricks om hur man tar fina naturbilder på vintern.

Och bland broskingar och skinnsvampar i en skånsk svampskog möter vi Hannah Kanestig som nyligen blivit färdig svampkonsulent. Som sådan kan hon hålla i svampkurser, utställningar och vara en allmän folkbildare.

Förra helgen räknades det fåglar för fullt runt om Sverige, från köksfönster och vid fågelbord. Vi ringer upp Niklas Aronsson från Birdlife Sverige för att höra hur årets topplista ser ut och vad som var årets stora överraskning.

På kort tid har fyra stycken havssköldpaddor upptäckts vid svenska västkusten. Marcus Stenegren, marinbiolog på Länsstyrelsen Västra Götaland, berättar om arten Caretta caretta, vad den gör här och ifall vi kan förvänta oss fler besök framöver.

Skogsbad har blivit ett begrepp. Men kan tanken på att skogen inte mår bra kan göra oss mer stressade i stället för mindre? Det funderar Elliot Lundegård över i veckans kråkvnkel.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kan en grangren växa ut från en tall? Varför har en del bladlöss en märklig lucka på ryggen? Vilka myggor är pigga så här i januari? Varför flyger fjärilar så ryckigt? Och hur påverkas fåglar och andra djur av krig? Det är några av de frågor vi fått in till Naturmorgon den senaste tiden och som våra experter i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.

Det går också bra att mejla in sin fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270.

Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sänder direkt från ett levande korallrev – inne på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Här finns nämligen sedan några år tillbaka ett tropiskt korallrev med runt 100 olika arter av koraller. Men vad är egentligen en korall? Och hur funkar korallrevet som ekosystem – här bor ju inte bara koraller utan fiskar och andra djur är beroende av själva revet. Björn Källström, marinbiolog och forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet, och fältreporter Lisa Henkow tar oss med in i korallrevet. En naturtyp som är hotad, bland annat av korallblekning. För att säkra arternas fortlevnad byggs nu en biobank upp i akvariet, där koraller ska kunna föröka sig sexuellt. Det krävs en del pyssel för att få det att funka – bland annat måste månen stå rätt.

Många fågelskådare drömmer om det som kallas ett ”big year”. Alltså att gå helt in för att kryssa så många fågelarter som möjligt på ett år. Förra året gjorde Niklas Holmström ett sådant. Men han gjorde det svårare för sig än de flesta – enda tillåtna fordon var cykel! Naturmorgons Mats Ottosson slog följe med honom en dag på Öland i höstas och fick höra hur huvud, kropp och bakdel klarat av utmaningen. Och också om olika listor. Förutom fågellistan, där förhoppningen var att nå upp till 300, listar Niklas även såväl antal fästingar som de godaste glassarna.

Och på Naturmorgons sociala medier berättar våra lyssnare om sina naturlistor om allt från besökta nationalparker, fotograferade myggarter och vilka fåglar som besöker fågelmatningen till moss-streaks, anteckningar om väderlek och när kattugglan börjar hoa. Vi ringer upp Eva Mattsson, som har en smådäggdjurslista och i år hoppas få se tajganäbbmus och barbastell.

På tal om näbbmöss. Hur är det att upptäcka en ny näbbmusart? Det vet Yonas Meheretu, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som berättar om fyndet av den 3 gram tunga Crocidura stanleyi i Etiopien.

Att kråkor och skator är smarta har vi hört. Men Naturmorgons lyssnare Anne vill lyfta fram koltrastar också. Förra vintern matade hon en koltrasthona med frön och äpplen på ett särskilt fat. I år har hon inte hunnit lägga ut någon mat – men ändå har just samma fat fått besök av en koltrast. Kan det varit samma individ och kan hon komma ihåg detta från förra vintern? Ekologiprofessor Susanne Åkesson svarar.

I veckans kråkvinkel förlorar sig Joacim Lindwall helt i snön. Det finns så många olika slags snö. Och i snön finns en helt egen värld av smådjur.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många människor har starka förhållanden till djur; både tama och vilda. Men hur har det sett ut i historien? Morgonens fältreporter Lena Näslund möter arkeologen Kent Andersson i Gamla Uppsala för att få veta mer om de första tamhundarna på våra breddgrader och om hur det gick till när jakten på vildhästar i stället övergick till avel av hästar. Kent Andersson berättar i sin bok ”Järnålderns djur” om hur vildsvinen var viktiga symboler för de krigiska svearna och om varför man ofta hittar björnklor i gravar efter män med hög status.

Och så möter vi vår näst minsta uggla, pärlugglan. Fram till nyligen var den Sveriges vanligaste uggla, men på senare år har den minskat kraftigt. Reporter Lisa Henkow följde med ut i augustinatten när ringmärkarna på fågelstationen på ön Stora Fjäderägg fått en pärluggla i näten. En fluffig bekantskap, med mjuka fjädrar på såväl ben som ögonlock. Vi ringer också upp fågelforskaren Martin Green för att höra varför pärlugglan nu riskerar att hamna på rödlistan.

Året har verkligen inletts i snöns tecken runt om i landet. Och den största snösmockan har nog landat i Gävleborgs län. Vi får ett snöigt vykort från reporter Joacim Lindwall som ger sig ut på skidor tillsammans med biologen Petter Hillborg.

Den börjar som en rund boll och slår sedan ut som en blomma. Det handlar om svampen jordstjärna, som fotografen Robin Malmsten Havervall följt och filmat under flera månaders tid. Vi pratar med honom, och med mykologen Mikael Jeppson som är expert just på jordstjärnor.

Och så här i snöns tidevarv hör vi författaren Mikael Niemi flyga fram på skidor i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker Skuleskogens nationalpark i vinterskrud. Under sommaren strömmar det människor hit som vill uppleva den vilda och kuperade naturen men såhär i midvintern är det betydligt glesare mellan besökarna. En som har erfarenhet av området året om är författaren och fotografen Olle Backman. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom för att höra mer om hans upplevelser och historierna som omgärdar det mytomspunna området. Anna Carlemalm, föreståndare på naturum Höga Kusten, guidar också i den omväxlande naturen. Från den djupa granskogen där hänglavar draperar träden till de mer öppna hällmarkerna där karga tallar blickar ut över Bottenviken.

Vi frågade våra lyssnare om deras ”naturdrömmar” inför år 2026. Vi har fått många svar - allt från att bara vara ledig en dag och lyssna på fågelsång till att få uppleva något tropiskt. Påfallande många önskar att få se och fota ett vilt lodjur! Därför ringer vi upp naturfotografen Fatima Boukarchid för att få lite tips.

Finlands natur är på många sätt lik den svenska, men där finns ett litet däggdjur som vi saknar: flygekorre. Flygekorrar är lite mindre än vanliga ekorrar och nattaktiva. De glidflyger mellan träden. Biologen Ralf Wistbacka från Uleåborgs universitet har inventerat flygekorrar runt österbottniska Jakobstad och funnit att de minskat med 70% de senaste 40 åren. Största orsaken är det intensiva skogsbruket med hyggen och monokulturer av tall, säger han.

Vi får dessutom natur-nyårshälsningar från Japan, Grekland och Antarktis.

I veckans kråkvinkel gör Lisa Henkow ett försök att ta sig an livet, och de stora frågorna landar mjukt i naturen.

Programledare Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Till och med för oss som gör Naturmorgon är det en överraskning att dyka ner i det gångna årets 52 avsnitt. Ja just det, kommer ni ihåg när vi ringde upp en lyssnare som fick svar på vad det var för konstiga bas-tubor i botten av ån! Minns ni när vår expert Susanne Åkesson berättade om hur harar onanerar? Och tänk att vi sände från Åreskutans topp, fast att det blåste så mycket dagen innan att det var omöjligt att ta sig upp dit. Samma på Stora Karlsö, vi åkte ut i de rejäla dyningarna efter ovädret dagen innan. Väl där togs vi emot av tiotusentals sillgrisslor och en ö med en alldeles egen själ.

Vi har simmat i en skånsk å. Tältat vid Kebnekaise i ösregn. Upptäckt spår av en vessla i djup snö i Västerbotten. Öppnat öron och eter för fågelsången en hel natt i maj, där en skrattande dalripa från norska Tromsö var en av höjdpunkterna. Vi har stått på varsin sida om Östersjön och rapporterat i direktsändning om flyttande fåglar och fladdermöss. Vi har sett ett björnide på nära håll, ett helt nystan av snokar, den nästan osannolikt färggranna biätaren, och hört de subtila ljuden av trumvargspindlar och lökgrodor. Och vi har skrattat åt att en svamp kan heta blek toffelskräling.

Nu vill vi dela med oss av detta till er som lyssnar.

Välkomna till Naturmorgons best-of-program 2025.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter lemurerna i Kirindyskogen på ön Madagaskar utanför Afrikas ostkust. Vi är i närkontakt med både de små lemurerna som ropar i natten, och större arter som hoppar mellan trädkronorna sökande efter späda blad. Lemurer hör till däggdjursgruppen primater. De är ljudliga, sociala, vackra och högt specialiserade i sina livsmiljöer.

I Madagaskars natur är 80 till 90 procent av arterna endemiska – de finns ingen annanstans i världen. Och så är det för samtliga arter av lemurer. Vi hör unika reportage från Kirindyskogen på västra Madagaskar. Där finns världens minsta primat, dvärgmusmakin, eller snarare fanns.

En stor del av öns skogar har försvunnit, och därmed lemurernas livsmiljö. Idag är många arter av lemurer hotade. Men det görs också en hel del för att rädda naturen och lemurerna.

Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgon firar lucia i Botaniska trädgården i Lund, där tre naturexperter samlas i ett grönskande växthus för att svara på lyssnarnas frågor om natur.

Denna gång bland annat om hur rävens liv ter sig i storstan, turkosa larver, hur gammal en riktigt tjock tall kan vara och ifall alla fågelföräldrar är så renliga som dem Mikael i Täby fångat på film. De tar emot ungarnas spillning i små vita påsar och flyger iväg med dem direkt. Vi tar emot fler frågor på mejl naturmorgon@sverigesradio.se eller via våra sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.

Frågorna besvaras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. Programledare är Jenny Berntson Djurvall

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I årets naturböcker ryms orkidéer, igelkottar, valar, lavar, vedsvampar och ejdrar. Men även Sveriges storslagna geologiska historia och ett kritiskt öga på hur relationen mellan människa och natur ser ut idag. Lägg därtill böcker om allt från rymden till ringlande åar. Och lite till...

Det har alltså blivit dags för Naturmorgons traditionsenliga bokprat, då redaktionen samlas runt studiobordet för att tipsa om och diskutera kring några av årets många naturböcker.

I år får vi dessutom hjälp med barnböckerna från elever i klass 1C på Högalidsskolan i Stockholm.

Årets bokpratare är Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fältreporter Lena Näslund finns vid Dannemorasjön i Norduppland med fokus på bland annat ugglor. Ugglor är oftast lättast att se på hösten, tycker fågelkännaren Annika Rastén, som vi möter i hennes hemmamarker. Här hade hon ett fantastiskt möte med kattuggla och sparvuggla nu i november. Och fåglar har varit viktiga sedan Annika var liten. Numera blandas inventeringar och ringmärkning med att ge sig iväg för att se ovanliga fågelarter. Det kan bli många mil på cykel för ett kryss. En av favoritarterna är stenskvätta, och kungsörn är en annan art hon ägnar tid åt.

Och hur har fågelåret 2025 varit? Magnus Hellström, fågelstationschef på Ottenby, ger en bild från den öländska horisonten.

Och så får vi en inblick i hur nya växtarter upptäcks. Inte ute i djungeln, utan oftast i samlingar av torkade växter – herbarier. Botanisten Ulf Swenson har ägnat sitt liv åt tuggummiväxter och har beskrivit ett antal arter nya för vetenskapen. Några av dem har han hittat i en växtsamling i Canberra i Australien dit vi får följa med.

Har alla däggdjur mens? Den frågan kom upp i en skolklass i Stockholm. Vi skickar frågan vidare till Renée Båge, veterinär och professor i husdjursreproduktion.

Att hitta en gråsugga som inte synts till i Sverige på 90 år, det är häftigt. Vi pratar med Christer Bengtsson i Malmö för att höra hur det gick till när han gjorde fyndet. Dessutom har han sett mycket annat spännande nu i november – allt från parande frostfjärilar till en nyanländ lockespindel med extremt långa ben.

Sverige har nyligen fått kritik från EU-kommissionen för att referensvärdet för varg har sänkts till 170 individer. Vi pratar med Mona HansErs, enhetschef på Naturvårdsverket, för att bland annat höra hur det går med den planerade licensjakten i januari.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.

Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.

På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?

Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.

Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.

I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi lyser upp höstmörkret genom att borra oss ner i landskapets historia. Vår fältreporter Lena Näslund följer med paleoekologen Per Lagerås till en skånsk torvmosse där flera tusen år gamla pollen och fröer bevarats till vår tid. Borrkärnan de får upp i mossen plockas med till mikroskoprummet på Arkeologihuset i Lund för att studeras närmare. Vi får följa med på en tidsresa som börjar vid istiden när fjällväxter trivdes på den skånska tundran, fram till nykomlingen granens ankomst för ungefär tusen år sedan. Vi stannar också vid två mörka perioder i vår historia – fimbulvintern och digerdöden så som pollenanalyserna ser dem.

I staden Rust i Österrike kan man sitta på en uteservering och titta på storkar och lyssna till deras näbbklapper. Här finns nämligen en särskild storkförening som gör allt för att hjälpa storkarna. De bygger boplattformar, flätar bobalar och har ett eget storkrehabiliteringscentrum. Naturmorgons reporter Thomas Öberg har varit där.

Vad var det för fjärilsälvor som dansade runt i novembermörkret i Bohuslän? Det undrar Johan Gustafsson, och vi ställer frågan vidare till nattfjärilskännaren Sheelan Barazanji.

Vi får också en färsk rapport från klimattoppmötet i Amazonas. En av deltagarna är Alexandre Antonelli, forskningsledare och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet. Hur hänger klimatet och biologisk mångfald ihop, och hur ser läget ut för Amazonas regnskogar?

I veckans kråkvinkel får Helena Söderlundh upp ögonen för novembers nyanser.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför växer det nattvioler just på den plats där en varg dödade ett rådjur förra året? Är det en giftig änkespindel som bor i garaget hos Erik i Malmö? Och varför fastnade tre ståtliga steklar med gadden i en björk och dog?

Det är några av de ruskigt spännande frågor som får svar av Naturpanelen i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson och hela programmet ägnas åt deras svar på lyssnarnas frågor om natur. Som exempelvis varför de lyckobringande fyrklövrarna kan vara så mycket vanligare på vissa ställen än andra och hur en har-snopp egentligen fungerar.

Fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se eller via Naturmorgons sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer med blåmusslorna på Västkusten? Under flera decennier har blåmusslorna minskat kraftigt. För två år sedan drog ett forskningsprojekt igång på Göteborgs universitet som ville undersöka vad som hade hänt med arten, varför den minskar. Men så ifjol exploderade plötsligt blåmusselpopulationen längs delar av kusten. Vår fältreporter träffar forskaren Mats Lindegart och gräver djupare i musselmysteriet, på Tjärnö marina laboratorium.

Läkaren Martin Peraić har tagit lite svampledigt efter 10 års hårt arbete, trots att han inte äter svamp. Den knallröda praktvaxingen öppnade dörren till ett nytt svampintresse som bara växer. I Spånhyltan i Småland, Värnamo kommun, växer många vackra ängssvampar, följ med på en upptäcktsfärd i betesmarken, och i svampglädje.

Fiskestopp för ål har en positiv effekt på antalet ålar. Det ser forskarna på Västkusten, där det varit fiskestopp sedan 2012. Både fler och större ålar återvänder till Sargassohavet för att leka. Torbjörn Säterberg på SLU Aqua berättar om den unika studien.

Vi kollar hur det går för tranorna som flyttar söderut just nu, efter rapporter om tranor som dött i fågelinfluensa i Tyskland och Frankrike. Veterinär Lotta Berg berättar.

I veckans kråkvinkel undrar Maria Westerberg om det går att bli ett med naturen. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur förbereder sig växterna inför vintern? Hur ser de olika strategierna ut för exempelvis björk, tall, lingon, gräs och mossor? Morgonens fältreporter Alexander Linder finns på plats på Abisko naturvetenskapliga station där växtekologen Ellen Dorrepaal ger oss en inblick i växternas förberedelser inför vintern. En vinter som ju är lång så här långt norrut och innebär utmaningar i kalla temperaturer och brist på såväl vatten som ljus. Ellen Dorrepaal forskar bland annat kring hur växternas liv ser ut under vintern.

Och så får vi följa med på en resa till det stora innanhavet Hudson Bay i Kanada där en av världens största kolonier av spetsbergsgrisslor finns. Fågelforskaren Jonas Hentati Sundberg, som till vardags följer sillgrisslornas liv på Stora Karlsö utanför Gotland, besökte i somras den här kolonin. Han vill bland annat få reda på hur kopplingen mellan fåglarnas liv och havet under ytan ser ut. Hur kan en så stor koloni hitta tillräckligt med fisk att äta?

Så här i höstrusket kryper vi gärna inomhus och tittar på naturfilm! Vi ber naturfilmaren Henrik Ekman ge oss några riktigt bra tips på aktuella naturfilmer. Och så ringer vi upp dykaren och undervattensfotografen Tobias Dahlin som gjort filmen Västerhavets hemligheter. Den utsågs nyligen till årets nordiska naturfilm 2025.

Vi får också en rapport från Swedish biodiversity symposium som hölls för första gången nu i veckan i Göteborg. En konferens med över 400 deltagare, med fokus på hur samhället kan ställa om för att ta mer hänsyn till biologisk mångfald.

I veckans kråkvinkel snubblar Lisa Henkow till på rullande ekollon och börjar tänka på naturens uppfinningar kontra det vi ger Nobelpris till.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klängmedusa, blåskrabba, filtsjöpung och stillahavsostron. Det är några av de invasiva arter som numera går att hitta i havet utefter västkusten i Sverige. I takt med stigande temperaturer går etableringen av nya arter allt snabbare.

Vår fältreporter Lisa Henkow finns på Göteborgs marinbiologiska laboratorium vid Göta älvs mynning tillsammans med Anna Dimming, som jobbar med invasiva arter på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hon berättar hur arterna kom hit, vad som görs för att hindra att de ta över och om det över huvud taget är möjligt när havet saknar gränser. Men här kan allmänheten hjälpa till, menar Anna Dimming.

Och så möter vi de karismatiska och gåtfulla monarkfjärilarna. På vintern samlas de i de mexikanska bergen på 3 000 meters höjd. Där övervintrar de så tätt på oyamelträden att stammarna knappt syns. När våren kommer parar de sig, och sedan ger sig honorna av norrut på det som kommer att bli en tusentals kilometer och flera generationer lång resa. Men hur hittar de till Kanada, och hur vet fjärilarna i Kanada hur de ska hitta tillbaka till bergen i Mexiko där deras gammel-gammel-mormor en gång föddes? Frilansjournalisterna Lasse Edfast och Irma Eneroth har vandrat upp i bergen för att bli vittnen till de lysande orangea fjärilarnas sovstund, älskog, död och avfärd.

Vi fick ett mejl från Jörgen Vikström på Frösön. Sju par skidpjäxor hade tillfälligt placerats i sommarhuset för att ge plats åt sambons storslagna födelsedagsfest. Nu i oktober var det dags att hämta hem pjäxorna. Men då var samtliga pjäxor fyllda med svamp, från tårna och upp i de höga pjäxskaften. Tack och lov verkade svampen inte ha växt fram ur pjäxorna, utan Jörgens misstankar är att det är någon som packat i dem där som i ett förråd. Men vem kan det vara? Vi ringer upp en expert för att reda i mysteriet.

Ett annat mysterium ramlade Alice Arveskär, 7 år, över häromveckan i Herrestad i Värnamo, där hennes mormor och morfar bor. Hon såg något i vattnet som såg ut som en pinne, fast den rörde på sina ben. Hon tror att det kan vara en vattenskorpion och undrar om den är vanlig. Scarlett Szpryngiel, expert på halvvingar, svarar på Alices frågor.

I veckans kråkvinkel av Joacim Lindwall saktas tempot ner till snigelfart.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få djur väcker så många känslor som björnen. Allt från den trygga lurviga nallebjörnen vi ger till en nyfödd baby, till att det är det djur vi oftast är allra räddast att stå öga mot öga med i skogen.

Vi sänder Naturmorgon direkt från björnskogen i en av Sveriges björnrikaste kommuner, Strömsund i norra Jämtland. Naturbevakare Niklas Persson från Länsstyrelsen i Jämtland och Ole Jakob Sørensen, professor emeritus vid Nord University, ger oss en inblick i björnens liv. Till exempel hur den just nu förbereder sig för att gå i ide, och hur den sedan klarar sig i sex månader utan mat, vatten eller ens möjlighet att kissa. Och hur känner man igen ett björnide på vintern?

Vi får också höra om den inventering som pågår just nu i Jämtlands och Västernorrlands län, där allmänheten hjälper till genom att samla in björnspillning. På så sätt kan man få koll på hur stor björnstammen är. Undersökningen görs vart femte år.

Just nu är det högsäsong för svamp på många håll i landet. Från mykologiveckan i skånska Höör får vi tips på både goda matsvampar och sådana vi verkligen ska undvika – fem riktigt giftiga svampar. Dessutom träffar vi på svampen med det lustiga namnet skräling.

Även fästingarna hänger i en bit in på hösten. Men hur ser fästingens liv ut egentligen? Hur övervintrar de och hur gamla blir de? Det undrar lyssnaren Katarina Gyllensten. Vi ringer upp Anna Omazic på Statens veterinärmedicinska anstalt för att höra om de olika faserna en fästing går igenom och hur många blodmåltider den äter under ett liv.

Och så tittar vi upp i luften. Kanske tänker vi oss luftrummet som ett stort, tomt rum där fåglar, fladdermöss och insekter flyger ganska slumpmässigt. Men så är det inte. I luften finns såväl våningsplan som trafikleder, berättar Cecilia Nilsson, biolog och forskare vid Lunds universitet. Exempelvis kan dubbelbeckasinen flyga på 8 000 meters höjd medan en fladdermus håller sig på betydligt lägre höjder.

I veckans kråkvinkel ger Karin Gyllenklev råd till alla som rör sig i skogen nu på hösten: Klä dig inte som en älg, snarare som en zebra.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det.

Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs.

Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen.

Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet.

Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar – och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan.

Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på.

Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drygt 300 000 personer i Sverige äger skog. Och det finns förstås lika många tankar om skogen som det finns skogsägare. Men de senaste åren har intresset för naturnära eller hyggesfritt skogsbruk ökat, intygar såväl Skogsstyrelsen som de olika skogsägarföreningarna. Och skogsägaren Erik Westholm. Han är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och gav förra året ut boken ”10 tankar om skogens framtid”. Tillsammans med sin släkt äger han en skog i Bergslagen som tidigare skötts med konventionella hyggesmetoder. Men nu har släkten gått över till naturnära skötsel. När Naturmorgons Mats Ottosson träffar Erik Westholm i hans skog säger han: ”Som idé har kalhygget redan fallit”. I praktiken är det än så länge bara fem procent av Sveriges skogsareal som brukas hyggesfritt, men när Erik Westholm är ute och föreläser möter han många skogsägare som vill gå över till att bruka sin skog på ett mer naturvänligt sätt. Vid kalavverkning missgynnas många arter, som exempelvis marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbär.

Medan Erik Westholm är skogsägaren som bytt spår till ett naturnära skogsbruk, kommer Ingemar Södergren från andra hållet. Han är naturvårdaren som blev med skog. I Norduppland sköter han numera den skog som en gång var hans morfars. Här har han noggrant undersökt hur gamla träden är, och vilka arter som finns här. Men han tar också ut virke ur skogen, och ytterligare ett sätt att bedriva skogsbruk på är att hålla naturvårdskurser i skogen. Joacim Lindwall följer med Ingemar Södergren ut bland kramvänliga tallar och granar, som visat sig vara långt äldre än vad som tidigare sagts.

I programmet tar vi avstamp i diskussionerna kring skog i den nya skogsutredningen och att skogen var en viktig fråga i kyrkovalet förra veckan. Och går alltså vidare till vad som bubblar ute bland några av de mindre skogsägarna i Sverige.

Och på tal om träd. När Malin Larsson var barn visade hennes mormor två märkliga tallar utanför Mora. De var sammanvuxna med en gemensam gren. Nu, 50 år senare, passerade Malin tallarna igen. Och de sitter fortfarande ihop! Hur kommer det här sig? Vi ringer upp botanist Sofie Olofsson för att få svar.

I veckans kråkvinkel seglar Lisa Henkow på ett guppigt hav. Skepparen på båten parerar skickligt vågorna genom att ibland gasa på, och ibland bara vänta. Precis som växter och brunbjörnar gör!

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svampar har varit mykologen Michael Krikorevs passion sedan ofrivilligt intag av narrkantarell orsakade magknip och mysko drömmar. Svamparnas kemiska verktygslåda fascinerar honom fortfarande. I tallskogarna på Gotland hittar han också klenodspindling och blek bananspindling, arter som bara finns här i Norden, och i italienska alperna. Morgonens fältreporter Lisa Henkow följer med ut på svamppromenad i gotländska skogar och kollar om spindlingar och andra svampar kommit upp.

Och så möter vi årets växt. I år är det tallörten som Svenska botaniska föreningen vill lyfta fram lite extra. Till skillnad från de flesta andra växter är den inte grön utan blekt ljusgul. Den saknar nämligen klorofyll. Vi följer med Gävle-botanisten Peter Ståhl ut på jakt till tallörtens växtplatser och får reda på hur den klarar sig utan att själv kunna tillverka sin näring.

Vad vill du ha med i en svensk naturkanon – om en sådan skulle göras? Den frågan har vi ställt till er som lyssnar. Vi har fått in hundratals förslag, på allt från smålommens läte en stilla sommarkväll till norrsken över en fjälltopp. I programmet hör vi några av alla lyssnare som varit med och tyckt till.

Just nu vandrar strömlekande röding ut från den kalla Ånnsjön i Jämtland för att leka i åarna intill. Vi på Naturmorgon hade turen att få uppleva denna unika företeelse. Vi ber också Joakim Svensson, länsfiskekonsulent i Jämtland, förklara vad det var vi såg och hur rödingens liv ser ut.

I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwall fast att han gärna återföds som en tall i nästa liv.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sänder hela programmet från Sveriges kanske mest kända fjäll – Åreskutan i Jämtland. Men vi åker inte slalom, flyger skärmflyg eller cyklar mountainbike. I stället höstvandrar vi och tittar närmare på den natur som fjällbesökaren möter nu i september. Vad är det vi vandrar på och igenom, och varför ser fjällen ut som de gör?

Hur kom det sig till exempel att Åreskutan gled hundratals kilometer österut över urberget för 400 miljoner år sedan? Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i naturgeografi, finns på plats på Åreskutan denna morgon för att tillsammans med programledare Joacim Lindwall reda ut vad en skolla och en ändmorän är för någonting, och vad de kan berätta om fjällens spännande historia.

Särskilt på vintern fylls Åreskutan av turister. Och för skidåkaren är det kanske mest granar och fjällbjörkar som syns på det snöklädda fjällets sluttningar. Men om hösten är en rik flora synlig för den som trampar sig uppåt berget, från den frodiga och mossrika granskogen vid fjällets fot till det karga kalfjället och fjällskravellavens vita mattor på toppen.

Vandringen från Åre upp mot toppstugan via Mörvikshummeln och Svartberget är brant. Men biologerna Linda Johannesson och Jesper Wadstein håller ”kryptogamfart” tillsammans med fältreporter Jenny Berntson Djurvall och stannar till vid bland annat bäcknicka och saffranslav längs en av de vältrampade vandringslederna.

En vanlig syn för fjällvandraren är också de vita ”bomullstussarna” – flera olika arter av ullväxter. Fjällekolog Lisa Öberg ger en liten ”ullskola” för att skilja på ängsull, tuvull och polarull.

Programledare: Joacim Lindwall
Reporter: Jenny Berntson Djurvall
Producent: Helena Söderlundh
Tekniker: Anders Mellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.

Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.

I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.

En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.

I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.

Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.

En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kvarken (eller Norra Kvarken) kallas den hals där Östersjön är som smalast, ungefär i höjd med Umeå på svenska sidan och Vasa på finska. Här skapar geografin en knutpunkt för flyttande fåglar. Och för fladdermöss! För ja, även många fladdermöss flyttar söderut på vintern.

Vi sänder hela Naturmorgon från Norra Kvarken denna morgon, med programledare Mats Ottosson vid Sönnerstgrundet på svenska sidan och reporter Karin Gyllenklev på Valsörarna på finska sidan.

Sönnerstgrundet är en av flera västerbottniska kustlokaler som hårdbevakats av flyttfågelräknare de senaste trettio åren. Två av dem är med denna morgon: Ulf Skyllberg och Mikael Wikström. De spanar ut över havet efter sydsugna flyttfågelflockar och berättar om de kunskaper de fått fram om Kvarkens stora betydelse som flyttled för både landfåglar som trana och fjällvråk och sjöfåglar som exempelvis storlom, änder och vadare från ryska Arktis.

Och på finska Valsörarna följer Karin Gyllenklev med forskare som fångar och märker fladdermöss. Nu på hösten är det många fladdermöss som flyger över Östersjön på väg mot sina vinterdestinationer där de ska gå i dvala. Rekordet har trollpipistrellen som kan flyga hela vägen ner till Frankrike och Spanien. Och det är just den som forskarna är extra intresserade av. Men även andra arter kan dyka upp i fällorna, till exempel taigafladdermus och nordfladdermus.

Ute i Östersjön, mellan Sönnerstgrundet i Sverige och Valsörarna i Finland, ligger ön Stora Fjäderägg. På fågelstationen där märks det att flyttsäsongen verkligen kommit igång nu. När Naturmorgons Lisa Henkow var på besök i veckan ringmärktes fullt med kungsfågel, en del lövsångare och en och annan videsparv. Alla med siktet inställt på sina vinterkvarter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.

Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.

När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.

Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.

Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.

Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.

I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det skyddade området runt ön Kåvra utanför Brofjorden har forskarna sett hur humrarna blivit fler och större. Tills nyligen då forskarnas fångster vid provfisket snarare minskat. Och det beror inte alls på att humrarna blivit färre, utan på att de största humrarna inte går in i burarna utan lägger sig ovanpå dem. Då törs inte de små gå in heller. Därför har man nu börjat använda kameror i inventeringen.

Veckans fältreporter Lena Näslund kliver på forskningsbåten i Lysekil tillsammans med bland andra Andreas Sundelöf på Sveriges Lantbruksuniversitet för att få en inblick i den senaste hummerforskningen. Bland annat klurar forskarna nu på hur dynamiken i en så här stor hummerpopulation ser ut. Även allmänheten bidrar genom att provfiska parallellt med forskarna.

I ett reportage från South Dakota i USA möter vi den amerikanska bisonoxen. Ett djur som kan väga över tusen kilo men trots sin storlek kan röra sig förvånansvärt snabbt. Under 1800-talets första hälft strövade miljontals bisonoxar över hela kontinenten. Men några år senare var de nästan utrotade. Den amerikanska ursprungsbefolkningen som var helt beroende av bisonoxen tvingades bosätta sig på statliga reservat istället. Idag är bisonoxarna tillbaka, om än inte lika många som de en gång var, och de fyller en viktig funktion på prärien.

När uppemot 70 vita storkar landade på ett fält i Norsborg utanför Stockholm förra veckan höll Kajsa Engberg på att tappa hakan. Vad gjorde så många storkar där??? Vi ringer upp Petter Albinsson på det Storkprojektet i Skåne för att få en förklaring till att en stor flock vita storkar noterats i både Svealand och Norrland den senaste tiden.

I veckans kråkvinkel ger Joacim Lindwall oss tips på det allra bästa utflyktsfikat.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka blommor växer kring Kebnekaise, Sveriges högsta berg? Det undersöks just nu av ett gäng botanister från Svenska botaniska föreningen. Vår reporter Lisa Henkow har följt med dem ut i väglöst och ledlöst land i veckan som gått, och rapporterar direkt från Nikkaluokta lördag morgon.

Fjällägret som botanisterna är på är en del i växtatlasprojektet, där målet är att göra en svensk atlas över alla vilda kärlväxter. Nästan alla hörn av Sverige har kartlagts, men alltså inte vissa delar av Kebnekaises omgivningar. Att det är ganska otillgängligt gör ju sitt till. Helikopter krävs för att komma till de här vita fläckarna på växtkartan.

Med oss är bland annat projektledare Lars Fröberg, Jenny Hjelm Cordoba, Liam Sebestyen och Ingvar Sundh från Svenska Botaniska föreningen.

I en helt annan del av Sverige, Maglarp i Skåne, har en ny häckfågel noterats de senaste åren - den färgstarka, exotiska biätaren. Tidigare var den sydeuropeiska fågeln på tillfälliga besök här, men dålig tillgång på mat i Sydeuropa gör att den tvingas allt längre norrut. Vår reporter Mats Ottosson spanar på den nästan osannolikt färggranna fågeln tillsammans med Gabriella Håkansson. Hon arbetar numera med att skydda fåglar och har lämnat sin tidigare bana som författare bakom sig.

I en porlande å i Edsåsdalen utanför Åre hittade Fredrik Mattsson några konstiga påsar. Som små trattar som låg där och guppade på botten. Vi ber Tobias Malm på Naturhistoriska riksmuseet förklara vad det är.

Algblomning har brett ut sig över stora delar av Östersjön nu i sommar. Men vad är det där gulgröna på vattenytan egentligen? Jo, flera olika arter av cyanobakterier, bland annat en som heter katthårsblom! Det berättar Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet.

Och varför är det fullt av smågrodor i skogen just nu, särskilt efter att det regnat? Det undrar Claes-Mårten Ingberg. Grodexpert Claes Andrén svarar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med spindelsug och nylonstrumpor samlar forskare in spindlar i Vindelfjällen, nära Ammarnäs, för att kolla vad spindlarna äter. Spindlar är viktiga rovdjur, berättar ekologen Rasmus Erlandsson vid Stockholms universitet. Han studerar effekterna av det varmare klimatet i fjällmiljön där uppvärmningen märks tidigare än i resten av världen. Reporter Ingrid Engstedt Edfast.

Blåhaken är närmast prålig i sitt gnistrande blå bröst och vi hoppas på närkontakt när fältreporter Alexander Linder besöker ringmärkningen där runt 600 blåhakar ringmärks varje år. Aron Anderssons ringmärkning ligger i Oinakka strax utanför Kiruna.

Spindlar är temat i veckans kråkvinkel av Tina-Marie Qwiberg.

I programmet berättar också insektsexperten Moa Pettersson om myrlejonsländan, en art som är välkänd som larv men som är en doldis som färdig slända. Dessutom presenteras vi för näshornsfågeln nordlig rödnäbbstoko i Gambia och det geologiska fenomenet sandur på Island.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid Nämforsen i Ångermanland finns ett av Europas finaste hällristningsområden. Här kan man hitta en hel del ristade laxar och andra djur. Men det allra vanligaste motivet är älgar, nästan 500 ristningar föreställer detta mäktiga djur.

Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast träffar Peter Johansson, museichef på Stiftelsen Nämforsen, som berättar om vad bilderna säger om den roll som naturen och älgen spelade då. Och älgexperten Göran Ericsson från Sveriges lantbruksuniversitet – välbekant för Den stora älgvandringens tittare – berättar om älgens status och roll idag, när den faktiskt är på väg in på rödlistan över hotade arter.

Vi slår också följe med botanist Ulf Ryde som i tre decennier har ägnat sig åt att se så många som möjligt av Sveriges vilda växter. Nu är han tre arter från målgång – men har redan sjösatt ett nytt jätteprojekt.

I programmet ägnas också uppmärksamhet åt den krushuvade pelikan som högst oväntat har visat sig i Jämtland, Härjedalen och Gästrikland denna sommar. Fågeln är en jätte som är bra mycket större än våra inhemska örnar. Dessutom reder vi ut vilken slingrande varelse det är som vår lyssnare Niclas och hans familj såg simma i havet vid Nösund i Bohuslän.

I veckans kråkvinkel berättar konstnären och poeten Maria Westerberg var hon hittar sina ord.

Programledare: Joacim Lindwall

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En å är som en levande organism, från växterna vid dess stränder ända ner till smådjuren nere i bottnen. Vi sänder hela programmet från och om Vramsån i östra Skåne, med Gärds Köpinge som utgångspunkt.

Naturpedagog Sam Pettersson håvar bland alla insektslarver och smådjur tillsammans med fältreporter Mats Ottosson. Kanske tar sig reportern en simtur också!

Ulrika Hedlund, kommunekolog i Kristianstad skissar upp vattendragets konturer, från källorna bortom Linderödsåsen, ner genom det skånska jordbrukslandskapet till Helge å och Hanöbukten.

Flodnejonöga, id och öring är några av fiskarterna i Vramsån. Olika bottnar och strömhastighet passar olika arter. Mikael Svensson från SLU Artdatabanken har koll på alla med fenor, liksom på flodpärlmusslorna vid långt upp mot Årröd.

Anna Elmlund, akvatisk ekolog, vet var den hotade tjockskaliga målarmusslan är nergrävd och hur man ser om den är gravid!

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är högsommar och det surrar för fullt i luften av allehanda insekter. Men vilka är de, och vad gör de? Vi får in massor av frågor om insekter från er som lyssnar, så därför har vi kallat in Moa Pettersson, entomolog på Artdatabanken, för att svara på några av dem.

Varför var buskarna längs cykelvägen till jobbet i Göteborg helt inspunna som i spindelväv? Vem har gjort massor av äppelkart längst ute på ekens grenar? Varför klättrade myrorna i flera lager på varandra på myrstacken i våras i Luleå? Och varför såg det ut som att en humla hade skägg?

Det är några av de frågor som får svar under programmet, som direktsänds från Röboåsen i Uppsalas norra utkant.

Moa Pettersson berättar också om några av de fjärilar som kommer att klassas som hotade på nästa rödlista.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.

Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.

Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!

En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!

Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stora Karlsö utanför Gotland är Sveriges enda fågelberg. På de branta klipporna på öns västra sida trängs 30 000 par sillgrisslor och 12 000 par tordmular just nu. Här ruvar de sina ägg och om någon vecka kastar sig de första sillgrissleungarna sig ut för stupet ner till sin väntande pappa i vattnet.

Fåglarnas liv på klipphyllorna är intensivt och trångt. Inte sällan blir det slagsmål och risken att en trut eller kråka kommer för att stjäla ett obevakat ägg är ständigt närvarande. Via en specialbyggd hylla på klippkanten följer forskare alkornas liv i närbild. Jonas Hentati-Sundberg, docent i ekologi vid SLU och forskningsledare för Baltic seabird project, berättar om de senaste rönen om fåglarnas kommunikation och också varför det är så fascinerande med fågelberg.

Alexandra Colbing, marinbiolog på länsstyrelsen på Gotland, berättar hur näringsväven i Östersjön runt Stora Karlsö ser ut och vilka organismer som föder öns rika fågelliv. Nyligen upptäcktes stora musselrev på 20-50 meters djup utanför fågelbergen, Musselreven renar vattnet från fågelbergets näringsöverskott samtidigt som de är viktiga för smådjur, fisk och fåglar.

I programmet medverkar också bland andra Saga Kynman, Aron Hejdström och Agnes Källström från Baltic seabird project. Hela programmet sänds från Stora Karlsö.

Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Renen klarar sig fint året om, både kyla och sträng lavdiet är inga problem. Renskötarna Brita Stina Sjaggo och Anna-Maria Fjellström i Luokta-Mávas sameby berättar om begärligaste rengodiset och hur renarna använder olika områden, växter och lavar under året. Fältreporter Lisa Henkow mötte dom i Njuonjekområdet mellan Storforsen och Moskosel i Älvsbyns kommun. Renarna påverkar landskapet i sin tur, bland annat vid trädgränsen där renbete upprätthåller artrikedomen berättar forskaren Urban Emanuelsson vid SLU. Vi hör också om dagens utmaningar för renen och renskötarna.

Under juni har sjögrodorna hörts skratta igen i Tyresö utanför Stockholm. Förra året sköt jägare från Invasiva arter alla vuxna grodor de kunde hitta och tonvis med salt hälldes i dammen för att döda yngel och ägg. Grodexperten Claes Andrén berättar varför sjögrodan är ett hot mot inhemska arter och varför den är svår att bli av med i Karin Gyllenklevs reportage. Vi hör också naturvårdsverkets Henrik Lange om arbetet för att begränsa skadorna av invasiva arter.

Förra veckans avsnitt handlade om sniglars sexvanor och nu går vi vidare med sniglarnas matvanor i blomsterrabatten, ett ämne som orsakar debatt. Snigelforskare Ted von Proschwitz berättar.

Fjällens fåglar har fått en ny fågelsånglektion av Mats Ottosson.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu är det parningstider för många snäckor och sniglar! Där saker går lite annorlunda till än i människovärlden eftersom de är hermafroditer, alltså både hanar och honor samtidigt. Vi tar reda på hur det fungerar egentligen, och varför de här blötdjuren löst fortplantningen på det här viset. Vi får en inblick i hur de uppvaktar varandra och hur själva parningen går till. Den kan involvera både kärlekspilar och ringdans! Eller ännu mer äventyrligt, som pantersnigeln och gråsvart kölsnigel. De slingrar ihop sig med sin partner på hög höjd för att sedan hissa ner sig tillsammans i en lång seg slemtråd och hänger där i timtal tills båda parter är befruktade. Som ett parnings-bungyjump i snigeltakt. Morgonens guide i snigelsex-världen är Ted von Proschwitz, snigel- och snäckexpert, som finns på plats i Vitsippsdalen i Göteborgs botaniska trädgård, tillsammans med fältreporter Karin Gyllenklev.

Har du ett bihotell i trädgården? Gott så. Men en sandhög är också viktig för de vilda bina! Många av dem bygger nämligen sina bon i marken: i jord, lera eller sand. En färsk studie från Sveriges Lantbruksuniversitet visar att finns allt färre ytor med blottad sand i landskapet. Vi träffar forskaren bakom studien, insektsexpert Mats Jonsell, vid en konstgjord sandhög i Uppsalas utkanter.

Förra veckans avsnitt handlade om undervattensljud. Vi fortsätter på temat genom att lyssna på de fantasieggande ljud som Björn Carlsson spelat in i gotländska träsk, och genom att få reda på vilket vattendjur som har världens högljuddaste penis.

Sommaren är på inmarsch och därmed badsäsongen. Även för fåglarna! Men hur ska man tänka om man har ett fågelbad i trädgården, för att hålla det rent? Och kan det stämma att talgoxen har en särskild badsång? Vi har fått flera lyssnarfrågor om fågelbad och skickar dem vidare till fågelkännaren och veterinären Lotta Berg.

I veckans kråkvinkel välkomnar Tina-Marie Qwiberg kråkan Anton som en dag spatserade in i hennes liv.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur låter det under ytan? Vi sticker ner mikrofonen för att lyssna på grymtande torskhannar, sälars sång och tumlarens ekolod.

Och hur upplever djuren själva sin ljudvärld? Där vi människor stör med allehanda buller, från fartyg, vindkraftverk och byggnationer.

Hela programmet ägnas åt undervattensljuden och djuren som alstrar dem. Programledare Karin Gyllenklev finns i Stockholms södra skärgård tillsammans med Mathias Andersson, marinbiolog och undervattensljudsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han forskar just kring ljuden i vattnet och hur djuren påverkas av de ljud som vi människor tillför dit. Vi får också följa med forskningsfartyget Electra när en bullerboj placeras i vattnet. På bojen finns en hydrofon som mäter hur högt bullret är under ytan.

En bit därifrån, vid sjön Båven i Sörmland, finns reporter Lena Näslund tillsammans med filmaren Martin Falklind. Han har nyligen fått Artdatabankens naturvårdspris för sin serie ”Fiskarnas rike” som sänts i SVT. Han har tillbringat mycket tid i undervattensvärlden antingen i dykardräkt, med snorkel eller med hjälp av en liten fjärrstyrd ubåt med kamera och sett och hört interiörer från fiskarnas liv som hittills varit okända. I sjön Båven filmas just nu forskningen på mal, och vi hoppas få vara med om märkning av den mytomspunna fisken. I programmet medverkar också Rickard Gustafsson, Sportfiskarna och Gustav

I veckans kråkvinkel av Jenny Berntson Djurvall hör vi världens ensammaste val. Den som sjöng på en frekvens som aldrig fick svar i världshaven.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Morgonens fältreporter Maria Viklands sänder från forskningsladugården Röbäcksdalen i Umeå. Roger Mugerwa Petterson, entomolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, tar reda på vilka insekter som finns på gården. Här pågår också forskning om hur jordbruket kan bli mer natur- och miljövänligt. Mårten Hetta som är husdjursagronom guidar oss bland gårdens mjölkkor och visar bland annat virtuella stängsel.

Och så spanar vi in svarttärnorna som häckar i Hercules naturreservat i Kristianstad vattenrike i Skåne tillsammans med naturvägledare Josefin Svensson. Mörka tärnor som är graciösa som fjärilar!

Årets trädgårdskryp är tvestjärten. Varför är den så svår att älska för många människor, och vad finns det för anledning att uppskatta den? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg.

Vi får också en vårhälsning från skogarna mellan Storforsen och Moskosel strax söder om polcirkeln, där björkarna är precis i lövsprickningen och det är full fart på tofsmesarna. Reporter Lisa Henkow följer med renskötaren Brita Stina Sjaggo som hittat vårtecknet blommande norna.

I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson ryms näbbmöss och gråsuggor. Spillkråkor och blåstång. Nakensnäckor och den första blåsippan. En innehållsförteckning på det som kallas biologisk mångfald.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gäddorna i Östersjön lever ett allt tuffare liv – i Stockholms skärgård är de i princip helt borta. Men nu tas krafttag för att rädda den gulgrönfläckiga rovfisken. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast finns vid Höga kusten i Ångermanland där vattendrag nu byggs om till gäddlekplatser, med uppförsbacke!, för att hindra spiggen att äta gäddornas rom och yngel. Vid en sådan så kallad gäddfabrik i Sörleviken berättar marinbiologerna Lotta Nygård och Louise Bergqvist om hur det ekologiska systemet i Östersjön hotas om gäddan försvinner, eftersom småfisken då tar över. Återställandet av gäddans lekplatser vid Höga kusten ingår i WWF:s projekt Återskapa Östersjöns livskraft. Under morgonen medverkar också Li och James Eklund från Bjästa, två av de många barn som deltagit i den pedagogiska delen av projektet.

Vi grottar vidare i det här med återställning av natur och undersöker vad EU:s nya naturrestaureringslag kommer att innebära i praktiken. I Åtvidsnäs söder om Åtvidaberg i Östergötland berättar naturreservatsförvaltare Frida Nilsson om hur en granplantering återställts till artrik ängs- och betesmark, och Ulrica Swärd från Naturvårdsverket om vad den nya lagen egentligen går ut på och hur den kommer att påverka jordbruket och skogsbruket.

Vi tittar också tillbaka på den gånga helgens maratonsändning här i P1 – Fågelsångsnatten. Vad var nattens höjdpunkter och hur var det nu, fick vi höra någon kärrsångare?

I veckan som gått har det varit Biologiska mångfaldens dag och även i helgen pågår en rad arrangemang runt om i landet. Vid Ålsjön i Söderhamn kan man ta en ”naturfalk”, som ett simborgarmärke för artkunskap och håva insekter i sjön. Vi ringer upp Christina Åström som är en av dem som håller i aktiviteterna.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall över varför hon vill hålla ordning hemma men trivs utmärkt i stöket i skogen.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.

Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.

Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.

Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55.

De fyra arenorna + de två extramikrofonerna

• Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.

• Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.

• Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.

• Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.

• I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.

• Och vid de mäktiga lindarna i Kalvnäsets naturreservat i Uppland fångar mikrofonerna upp en försommarkör med trastar, hackspettar och sångare.

Fågelsånglektioner

Under våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.

Samlad information på hemsidan och sociala medier

All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon...]]> Sveriges Radio 03:32:42 Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Bingsmarken, Lillån & Storån, Strömbäck-Kont, Nåsten och Tromsö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.

Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.

Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.

De fyra arenorna + de två extramikrofonerna

• Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.

• Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.

• Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.

• Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.

• I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.

• Till en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. 

Fågelsånglektioner

Under våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.

Samlad information på hemsidan och sociala medier

All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det bubblar och kväker ute i sjöar och dammar nu på våren. Grodorna sjunger och fortplantningen är i full gång. Våren är bästa tiden att spana och lyssna på grodor och paddor.

Hela programmet ägnas åt våra svenska groddjur. Vi får en färsk rapport från Tomelilla i Skåne där fältreporter Karin Gyllenklev lyssnar på klockgrodor på dagen och lökgrodor när mörkret har fallit, tillsammans med herpetologen Sara Albinsson. Det blir också ett besök hemma hos Sara, för att höra hur hon och maken Petter Albinsson gjort för att få sin gård så grodvänlig som möjligt. Efter 19 års arbete har de lyckats binda ihop två populationer som tidigare varit skilda åt, av den hotade arten lökgroda.

Grodexpert Claes Andrén finns med hela morgonen och guidar oss bland samtliga 13 svenska groddjursarter: vanlig groda, åkergroda, långbensgroda, större vattensalamander, mindre vattensalamander, vanlig padda, strandpadda, grönfläckig padda, klockgroda, lökgroda, lövgroda, ätlig groda, gölgroda och den fjortonde bubblaren sjögroda.

Vi tar också upp några frågor från lyssnarna, som hur grodornas ägg får plats inne i kroppen och hur paddornas gift egentligen funkar.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson finns denna lördagsmorgon på Gotlands sydspets, närmare bestämt i naturreservatet Husrygg. Här har han stämt träff med fågelmålaren Lars Jonsson, och botanisten Caroline Edelstam, för att leta vårtecken både i luften och på marken.

För det är just nu som den märkvärdiga, sällsynta och alldeles knallgula växten våradonis blommar här. Den finns bara på kalkrika marker på Öland och Gotland och är en växt som många vallfärdar för att få se. Caroline Edelstam guidar oss till den och andra tidiga vårväxter.

Södra Gotland är också hemmaplan för författaren, ornitologen och fågelmålaren Lars Jonsson. I sina skissböcker fångar han här allt från skärfläckornas gracila silhuetter till rödhakens näpna uppsyn. Under morgonen skådar vi efter sträckande tättingar och patrullerande rovfåglar längs kuststräckan vid Hoburgen, och lyssnar efter nyanlända lövsångare. Kanske dyker ringtrast och härfågel upp!

För över 30 år sedan tog Henrik Waldenström initiativet till det som skulle bli Tisdagsklubben. Då som ett sätt att inventera fåglarna i ett stort område i Stockholm som var på gång att exploateras. Naturen skyddades istället, och 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken. Men Tisdagsklubbens guidade fågelturer fortsatte. Naturmorgons Mats Ottosson följde med ett entusiastiskt gäng en kall apriltisdag.

Ett djur simmade lite knyckigt fram i Solbergatjärn i Insjön utanför Leksand häromdagen. Men vad ÄR det för något? Det undrar Håkan Danielsson Wahl och dottern Astrid Wahl som fångat mysteriet på film. Vi har nosat upp en expert som kan svara på den frågan.

Och hemma hos Fredrik och Anna Maria i Söderala i Hälsingland flyger en underlig blåmes varje dag upp och ner som en hiss utanför fönstren. Är den knäpp på något sätt, och kommer den att svälta ihjäl? Den tycks ju inte ha tid att äta. Ekologiprofessor Susanne Åkesson förklarar vad det märkliga beteendet handlar om.

Det är knepigt att skilja gäss från varandra. Och för att göra det ännu svårare finns det en hel del hybrider mellan de olika gåsarterna ... Ofta finns inte hybriderna med i vanliga fågelböcker. Så när Naturmorgonlyssnaren Emmy Andersson fick syn på en gås som såg ut både som grågås och kanadagås hittade hon inget i fågelboken. Ja, hur funkar det här med gåshybrider? Fågelkännaren Henrik Lerner är intresserad av just det och hjälper till att reda ut Emmys gåsmysterium.

Så här i Valborgstider spanar många lite extra efter våren. Vi har frågat lyssnarna efter de bästa vårtecknen och tipsar om att rapportera in hur långt våren har kommit till Vårkollen.

Växter kan vara både stickiga och giftiga. Varför då? Det är temat i veckans kråkvinkel av Karin Gyllenklev.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är inte för inte som trädet sälg kallas ”livets viktigaste frukost”. När inget annat blommar tidigt på våren står sälgen där och erbjuder pollen och nektar till nyvakna och vrålhungriga humlor, bin och fjärilar. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh är på besök hemma hos naturvårdsbiologen Tobias Ivarsson utanför Växjö. Här finns en särskild ”surrsälg” som lockar till sig allt från vårsandbin och hushumlor till citronfjärilar och lövsångare. Men också en hel liten sälgskog där Tobias och hans familj aktivt sparat sälgarna, inte minst för att gynna den läckert röda vårsvampen scharlakansskål. Vi får veta varför sälgarna är så viktiga för så många andra arter, nu på våren men även resten av året.

Och så träffar vi några gulliga tuffingar som finns överallt omkring oss - björndjuren. Allt som behövs är lite mossa, vatten och ett mikroskop, så kan man få se djuren som kan överleva både uttorkning och rymdfärder i vakuum, genom att förvandla sig till ett russin. Sarah Atherton på Naturhistoriska Riksmuseet letar i mossa från hela landet, för att ta reda på vilka björndjursarter som lever här. Och hon har hittat fler nya arter än vad hon kunde föreställa sig.

Vad är det för gröna kulor som flera av Naturmorgons lyssnare hittat i vattnet nu i vår? Riktigt snygga, som gröntonade glaskulor. Vi skickar frågan vidare till växtekologen Gustav Johansson, expert på saker som växer under vattnet.

Mathilda Clausén Wingårdh i Laholm var ute för att spana in nyvakna grodor i en sjö när hon såg något ganska makabert – en hel samling av tomma grodskinn, eller paddskinn. Som om någon flått grodan och ätit upp innehållet. Vilket djur kan ha gjort det? Vi ber biologen Anna Roos svara.

I Fågelsångskolan är vi framme vid lektion nummer 47. Den där det ska skiljas på svart rödstjärt, rödstjärt och gulhämpling. Här bjuds sång som låter som kardborreband och krossat glas.

I veckans kråkvinkel hyllar Jenny Berntson Djurvall vårens mest hänförande trolleritrick – vitsipporna.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Stenshuvuds nationalpark ryms nästan hela Skånes natur med allt från lövskogar och betesmarker till klippstränder och kärr. Vårblomningen just nu är magnifik, med sippor i alla färger – blå, vit och gul – samt tusentals backsippor, desmeknopp, gullpudra och Sankte Pers nycklar. Mitt i denna blomning finns morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med naturvägledarna Simon Lundin och Emmie Holst. De spanar också efter näten som den rödlistade ängsnätfjärilens larver bor i, och vi får höra om hur det eldas fläckvis i nationalparken för att gynna fjärilen och dess värdväxt svartkämpar. Kanske dyker även nyvakna snokar och huggormar upp, och det kan bli en titt in på dasset där dvärgpipistrellerna bor.

I Gotlands största rikkärr, Hejnum Kallgate, trivs kräsna arter som kallnate, blodkula och kamtuffmossa. En miljö som verkligen får biologen Magnus Martinsson att gå igång. Naturmorgons reporter Lisa Henkow följde med till ett område där det finns planer på ett utökat skydd för den unika naturen, men där det också pågår kalkbrytning någon kilometer bort.

Om någon vecka drar Den stora älgvandringen igång i SVT. Vår reporter har besökt sändningsplatsen i Ångermanland och vi frågar också en forskare om hur älgarnas vandring fungerar.

Vi fortsätter uppladdningen för Fågelsångsnatten den 17 maj med en ny fågelsånglektion. Den här gången är det fem olika sparvar som magister Ottosson hjälper oss att skilja på.

Och kanske kan en öppnad tunnel få hjärtat att bulta igen hos veckans kråkvinklare Helena Söderlundh.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sällan förändras naturen så snabbt som nu på våren. Färgskalan slår om från grått till grönt på några veckor när miljontals och åter miljontals knoppar spricker och slår ut. Hur går det där till egentligen? Och vad finns inne i själva knoppen? Vad är sav för något och hur kan den plötsligt stiga inne i ett träd? Morgonens fältreporter Lisa Henkow finns på Bergianska trädgården i Stockholm tillsammans med botanist Gunvor Larsson. Vi får höra om olika sätt att klara årstidernas växlingar, hos vintergröna växer, lövträd och tidiga vårblommor som vårlök och snödroppar.

Hade regalskeppet Vasa sjunkit i Västerhavet istället för utanför Stockholm hade Vasamuseet inte funnits – hela skeppet hade ätits upp av skeppsmask för länge sedan. Skeppsmasken trivs inte i bräckt vatten, men längs västkusten får bryggor och båtar ständiga besök av den. Jenny Berntson Djurvall har träffat skeppsmasksforskaren Christin Appelqvist för att få reda på hur denna mussla - ja, det är en avlång mussla! - lever, hur viktig den är i ekosystemet och hur man kanske kan hitta ett giftfritt sätt att få de små larverna att hålla sig borta från våra bryggor och båtar.

Vad var det för konstig orange päls som Sture Johansson hittade på aspved i småländska Djursdala? Ja, det verkar vara något som sällan dokumenterats. Svampforskaren Sten Svantesson berättar om fenomenet.

Röd glada, rovfågeln med den kluvna stjärten, blir allt vanligare och syns allt längre norrut i Sverige. Hur kommer det sig, undrar Kristina Svensson från Kilsbergen i Närke. Vi skickar frågan vidare till fågelkännaren Monica Pedersen, från det sedan länge glad-rika Skåne.

I sina feberdimmor hörde Joacim Lindwall tranornas rop utanför fönstret och det var då han kände: Det är nu det vänder. En obetalbar känsla som han hyllar i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var ett möte med en steglits som startade Marie Mattssons karriär som naturfotograf. Hon hade aldrig sett denna färggranna, lite exotiska fågel tidigare och efter det blev hon som besatt av fåglar. Fältreporter Lena Näslund träffar henne i hemområdet Delsjön i utkanten av Göteborg. Där börjar grodornas och ormarnas tid nu. I ett litet dike har hon förevigat de vanliga grodornas lek. Hon fotograferar dem gärna fram på dagen när de skiftar lite i blått. Rådjuren återvänder just nu till skogen efter vintern runt villaträdgårdarna och ormvråken brukar vara på plats när hon kommer.

Ett av favoritområdena är Brudarebacken – en gammal soptipp, övertäckt med makadam. Där trivs också mängder av gnagare som är som en magnet på många andra djur; rävar, ugglor och olika mårddjur till exempel. Och så all fågelsång som den sista marslördagen kan bjuda på: trastar, tofsmes, spillkråka och gröngöling…

Och så tar vi oss ut i fjällskogen tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Han har ägnat mycket tid åt att inventera fjällskogar i Härjedalen för att hitta arter som kan berätta om hur höga naturvärdena i området är. Reporter Mats Ottosson följer med honom ut i en av hans favoritskogar.

Men vad händer med de fjällnära skogarna? Kommer de att finnas kvar? För fem år sedan föreslogs hela bältet av fjällnära skog få ett långsiktigt skydd. Men de planerna har inte blivit verklighet, inte i sin helhet. Vi intervjuar Tommy Ek som var sekreterare för den skogsutredning som lade fram förslaget, och rapporterar hur det går med det skydd som ändå utlovats för den statliga delen av skogen.

Nötskrikans skrän i skogen känner många igen. Men vi har fått in två inspelningar från lyssnare som hört helt andra och mer melodiska läten från den färgglada kråkfågeln. Vad handlar det om? Nötskrikekännaren Göran Bergengren förklarar.

Och så är det nypremiär för nya fågelsånglektioner! Mats Ottosson har grävt vidare bland allt svårare fågelläten, och i lektion nummer 44 presenteras rovfåglarnas ofta snarlika pip och rop.

I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow hört ordet ekosystem en gång för mycket.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år. 

Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.

Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.

Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.

Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.

Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig – Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den.

Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. 

Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur.

En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet ”Hitta vårens första humla” där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren.

Hur låter musik som inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth.

Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån.

Programledare är Karin Gyllenklev. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filosofi kan låta abstrakt. Men filosofen Jonna Bornemark tar filosofin in i kroppen, till umgänget med hästarna och med mörtarna i sjön. Hur kan vi beskriva det levande utan att hamna i en mekanistisk syn på naturen, alltså där människan skiljs från naturen, men ändå inte förmänskliga de andra djuren? Vår fältreporter Lisa Henkow träffar Jonna Bornemark i hästhagen i ett samtal om möjligheten att skapa kulturer med respekt för djur och natur.

Varför dras så många till pinnar? Exempelvis har pinn-kontot Official stick reviews mer än tre miljoner följare på instagram. Miranda Sherman utforskar detta i sin nya bok ”Pinnar” och hon säger själv att pinnarna räddade henne i en tung period i livet. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med henne ut på pinnepromenad.

Även svampfantaster gillar att leta efter pinnar – eftersom det finns svampar som gillar att växa just på pinnar!. Majken Ekstrand berättar om några av dem.

Och fåglar gillar pinnar! Skatorna till exempel. På många håll i landet kan man se dem flyga runt med en pinne i näbben just nu, på väg till sitt bobygge. Men hur går skatornas bobyggande till egentligen, och hur väljer de plats för sitt bo? Det undrar Urban i Malmö, och vi skickar frågan vidare till ekologiprofessor Susanne Åkesson.

Nu är datumet klart för årets Fågelsångsnatt! Natten mot lördag 17 maj öppnas etern upp för åtta timmar fågelsångsradio. Vi berättar vilka platser vi sänder från i år och så smyglyssnar vi på hur det kan låta, både i radion och utomhus, om några månader.

Och så berättar marinbiologen Kerstin Johannesson om smaltången i Östersjön som visat sig vara vanlig blåstång - och som är en enda stor hon-klon.

I veckans kråkvinkel önskar Thomas Öberg sig största möjliga tystnad.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tre naturexperter samlas runt bordet i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att i direktsändning svara på lyssnarnas frågor om natur. Naturpanelen består av småkrypskännaren Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson.

Den här gången handlar det bland annat om varför bålgetingarna surrar mitt i natten, vilket som är det hungrigaste djuret på land och vad det var för insekt som Aina såg på 1950-talet. Den hade gjort en strut i sanden och fångade myror. Och varför hoppar fiskar upp ovanför vattenytan, egentligen?

Vi tar också emot frågor inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De finns i vår närhet året runt – hararna. Men vår inhemska skogshare, den som blir vit på vintern och har tassar som är anpassade att ta sig fram på snö, blir allt ovanligare, utkonkurrerad av den främmande arten fälthare. Den första utplanteringen av den skedde på ön Ven redan 1858. Sedan dess har den spritt sig uppåt landet, både av egen kraft och genom nya utplanteringar. Och så finns också moharen, en underart av skogsharen, med blågrå päls istället för vit på vintern. Hur ser läget ut för arterna, hur lever de på vintern, när får de ungar, och hur kan man skilja dem åt? Förhoppningsvis finns det spårsnö när fältreporter Lena Näslund träffar forskarna Carl-Gustaf Thulin och Daniel Bergman i uppländska marker.

Under en femtonårsperiod har blåmusslorna minskat längs västkusten, men sommaren 2024 kom de tillbaka i massor. Forskarna vet ännu inte exakt varför. Men en tydlig effekt av de många blåmusslorna är att antalet vanliga sjöstjärnor nu exploderar. Marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium tar med reporter Jenny Berntson Djurvall ut till blåmusslorna och sjöstjärnorna i det kalla februarihavet.

Tillsammans med Daniel Värjö från Klotet i P1 kollar vi också på den färska miljömålsberedningen, där meningen var att politiker och experter skulle enas om hur Sverige ska jobba framöver för att nå olika miljömål. Men det var svårt bland annat när det gäller hur mycket skog som ska skyddas. Och förslagen som lagts fram har också kritiserats från miljö- och naturorganisationer.

Varför rullar mössen i Katarina Wolfs stuga i norra Värmland ut hela hushållspappersrullen när hon inte är hemma? Tycker de till och med att det är kul? Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.

Och så ska vi till en tropisk molnskog i Colombia! Där reporter Sara Sällström springer på en blomma med neonröda fläckar på undersidan av bladen. Fläckarna visar sig vara som landningsljuset på en flygplats – för kolbirier.

Varför föredrog snäckorna glansigt reklamblad i brevlådan framför vanliga brev? Den frågan var vi inne och nosade på i förra veckan. Nu har våra lyssnare kommit med mer information i mysteriet.

I kråkvinkeln längtar Karin Gyllenklev efter dofter i februari.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De är så små att de är lätta att missa - ärtmusslorna. Men de finns nästan i varenda sjö och vattendrag i Sverige. De lever sitt liv på botten, men är inte fastsittande utan kan sticka ut sin lilla fot och simma runt. Trots att de bara är mellan två och fem millimeter stora föder de levande ungar! Det är svårt att skilja de 20 svenska arterna från varandra, och kunskapen om dem har hittills varit liten. Men en ny studie av forskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde, visar att en del av arterna är mer utbredda än man tidigare trott, och hon har också tagit fram en metod att med hjälp av DNA få reda på vilka ärtmusslor som finns i en viss sjö eller å. Ärtmusslorna trivs där vattnet är rent och syrerikt, så att ha koll på dem betyder också att man har koll på hur en sjö eller å mår. Den här lördagsmorgonen letar Sonja Leidenberger efter ärtmusslor vid Aröds å i Ljungskile i Bohuslän tillsammans med fältreporter Helena Söderlundh.

Från små till större vattenlevande organismer: Vi möter hummern i ett reportage där forskaren Matz Berggren berättar att en hummer smakar på allt den ska äta innan den slukar maten, och hur farligt det kan vara att byta skal. Och hur går det för hummern? I veckan kom en ny rapport om just det från Sveriges Lantbruksuniversitet. Reporter Lisa Henkow har pratat med Andreas Sundelöf, hummerforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, om de nya resultaten och hur fisket påverkar hummerbeståndet.

Det börjar bli dags för vårtecken! Som att ögonkorallerna leker just nu! Det poffas ut spermier och ägg, både nere på djupet i Kosterhavet, och inne på Tjärnölaboratoriet när Naturmorgon är på besök.

Det är så kul när lyssnare hör av sig med inspelningar av märkliga ljud i natten! Vilka djur är det som låter, och vad är det egentligen som händer? Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på två sådana frågor.

Och varför bodde det en snäcka i brevlådan hela sommaren, och hur kom det sig att massor av snäckor satt uppradade på ett stängsel i Frankrike? Det får snäckexperten Ted von Proschwitz svara på.

I veckans kråkvinkel har Mats Ottosson lyssnat på Ulf Lundells tips om att investera i femtio kilo äpplen. Det kan ge en hel sommar av koltrastsång, nämligen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De sista mammutarna dog ut för 4 000 år sedan. De var av arten ullhårig mammut, och var köldtåliga jättar som utvecklade allt mindre öron och en speciell, trasslig päls. Vår fältreporter Karin Gyllenklev tillbringar februarimorgonen med mammutforskaren Love Dalén i Långängen-Elfviks naturreservat utanför Stockholm för att få en inblick i mammutarnas liv. I sitt arbete som evolutionsgenomiker vid Stockholms universitet har Love Dalén studerat mammutarnas DNA och upptäckt flera ”köldgener”. Vi får också reda på hur mammutstäppen såg ut och förändrades över tid, och får känna på en riktig mammuttand. Och vilka andra stora djur levde samtidigt som mammutarna? Love Dalén berättar om sina resor till Sibirien och Wrangels ö där han letat mammutbetar och andra urtidslämningar, och mött valrossar och isbjörnar.

I över hundra år har det odlats lax och havsöring i en försöksstation i Älvkarleby. Detta för att försöka rädda Dalälvslaxen och havsöringen som inte längre kan simma upp i Dalälven för att leka - de möts av stora kraftverk och dammluckor som de inte kan passera förbi. Men nu ska SLU sluta odla lax och öring i Älvkarleby. Vår reporter Joacim Lindwall har besökt försöksstationen och pratat med avdelningschef Ann-Britt Florin och Lena Steffner, boende i Älvkarleby.

Det kan bli ett bra gnagarår i år! Eller nästa. Vad betyder det för andra djur, som ugglorna till exempel? Vi ringer upp gnagarexperten Fraucke Ecke vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

En mäktig isformation fick lyssnaren Mats Jacobsson att höra av sig till oss. Hur bildas de långa stavarna som ger så coolt ljud ifrån sig? Lördagsmorgonens SMHI-meteorolog Katarina Andersson svarar.

Och fast att det är mitt i vintern kan man möta fjärilslarver som är ute och knatar. Wanja Sjögren berättar om sitt möte och insektsexperten Moa Pettersson berättar vem det är Wanja mött och varför den är ute och går.

I veckans kråkvinkel hör vi Elliot Lundegård om den samhörighet som finns mellan människor och kråkor - och mellan alla människor i stan som har ett extra gott öga till kråkorna.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.

Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.

Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.

Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.

I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgon får ständigt nya frågor från lyssnare om naturens mysterier. Hela programmet ägnas åt att Naturpanelen svarar på några av alla dessa kluriga frågor. Som vem som kan ha gjort de perfekt cirkelrunda hålen i den rosa blomman, om bävrarnas boxningsmatcher är bråk eller lek och om det hör till vanligheterna att gräsänder slukar grodor.

Experterna som svarar är botanist Sofie Olofsson, småkrypsexpert Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson.

Frågor tas emot inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.

Programledare är Mats Ottosson.

Här finns en länk till bilder som hör till frågor som tas upp i programmet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Myren. Svårframkomlig under en stor del året, men när snön lägger sig blir den ett färdbart vitt hav. Fältreporter Jonatan Martinsson spänner på sig skidorna och ger sig ut på myren Koppången några mil norr om Orsa i Dalarna denna januarimorgon. Med på turen är Lennart Bratt , Länsstyrelsen i Dalarna och Mattias Eliasson, författare och naturfilmare. Här går det att hitta urgamla granar, illgrön varglav och den meterlånga laven långskägg, men framför allt är det de vidsträckta myrarna som präglar Koppångens naturreservat. Vad går det att hitta för arter i de snötäckta och frusna våtmarkerna, och vad är det som är speciellt med myrlandskapet? Det senare har Mattias Eliasson undersökt i essäboken Myr som kom ut i fjol.

Vi klafsar vidare till andra blöta landskap, till svämskogarna i Båtforsområdet vid Nedre Dalälven. Här har kraftbolagen nu beslutat att släppa på mer vatten, och att bygga fiskvägar så att fisken kan ta sig förbi hinder som finns. Reporter Joacim Lindwall följer med på en bussresa för att få reda på hur området kan se ut om några år, då laxar åter ska kunna simma fritt i Nedre Dalälven.

Vi ringer också upp naturfilmaren Martin Falklind som är aktuell med nya säsongen av dokumentärserien Fiskarnas rike på SVT. Varför gör han film om fiskarnas verklighet och hur bär man sig åt? Vi pratar också med Edvin Kronoberg, 14 år, som på egen hand har återställt en bäck i Hälsingland så att fiskarna trivs där igen.

Och så sprang reporter Helena Söderlundh in i både fågelskådare och tallbitar häromdagen på väg till jobbet i Växjö. De färgstarka fåglarna lever till vardags i Sibirien men vissa år flyger stora flockar längre söderut på vintern, och så verkar det vara den här säsongen.

I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på leveranstider. Om en naturskog ska tillverkas från scratch, även om alla arter finns inne på lager, så tar det ändå hundratals år att få den färdig.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här lördagen står smårovdjuren i fokus i Naturmorgon: mård, iller, vesslor och hermelin. De är vackra, skarpa jägare och lever ett dolt liv för de flesta av oss. Fältreporter Lena Näslund besöker SLU-forskaren Tim Hofmeester som ägnat både sin fritid och yrkesmässiga forskning åt att lära sig med om de spännande djuren. Kameror uppe i träden ska öka kunskapen om mårdens reproduktion, snöspårning ska visa i vilken typ av skog vesslor och hermelin helst jagar. I lämmelstudier på fjället har kamerorna fångat vesslor som jagar i gångarna under snön. Hur skiljer man förresten de olika arterna åt? Och hur går det för illern när klimatet blir varmare – hur långt norrut kan den sprida sig? Följ med till Västerbotten, strax utanför Vindeln på en smårovdjursmorgon.

För 50 år sedan började den nordamerikanska contortatallen planteras i stor skala i Sverige. Då sa man att den inte kunde sprida sig, men det visade sig vara fel. Nu finns contortatall i nästan hela landet, men särskilt i täta plantager i norra Sverige. I ett reportage reder vi ut vad contortatallen är för slags träd, hur den påverkar rennäring, biologisk mångfald och rekreation –  och om den kan klassas som invasiv.

Hur ska Sverige bidra till att den akut hotade ålen räddas? Den frågan har en internationell utvärdering tittat på. Vi berättar vad utredarna kommit fram till, och ber ålforskaren Josefin Sundin kommentera.

Johannes Koch har lagt märke till att några av stenarna på hans skogspromenad är täckta av en ljusgrå lav, och där verkar inte någon mossa vilja växa. Trots att stenarna runt omkring är mosstäckta. Är det så att laven i sig stöter bort mossan? Vi ber lavexperten Åsa Dalslätt reda ut mysteriet.

I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall oss med till farmors obekväma rokokosoffa där två böcker startade en naturhypnos som fortfarande håller i sig.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krill är kräftdjur som lever i öppna vattenmassan i världshaven. Dagtid håller de till långt ner i djupen, 100-400 meter djupt i svenska vatten. Nattetid simmar de upp för att äta och när de är mätta sjunker de ner i djupen igen. Krill kallas också lysräkor eftersom de kan lysa med sina lysorgan. Forskaren Matz Berggren, på Kristinebergs Center för marin forskning och innovation, har ägnat sitt yrkesliv åt kräftdjuren och berättar om krillens liv, vad de använder alla sina ben till och hur och varför de lyser. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats på Kristineberg i Fiskebäckskil. 

Stämmer det att vi är mitt uppe i valarnas återkomst? Där de stora jättarna blir allt fler i haven. Karin Gyllenklev ringer upp Martin Biuw på Havforskningsinsttiutet i Norge, som är projektledare för den norska valövervakningen, och visst! – sillval och knölval är exempel på stora valar som är på väg tillbaka efter den stora jakten första hälften av 1900-talet, medan det går fortsatt dåligt för den så kallade nordkaparen.

Och apropå livet i havet så rapporterar vi om en nyupptäckt strömmingssort – rovströmming! Joacim Lindwall har träffat forskaren Leif Andersson som har kartlagt strömmingens arvsmassa och efter tips från en granne hittat en ny genetisk variant av strömming som är mycket större än vanlig strömming och som äter fisk istället för plankton – den så kallade rovströmmingen.

Vi ska också lyssna efter ljud i havet! I veckans kråkvinkel har Erik Kohlström grävt fram inspelningar av märkliga ljud från havets djup som bland annat gjorts av militära underrättelsetjänster, i jakt på militär undervattensverksamhet. Men hydrofonerna har inte bara fångat ljudet av fientliga ubåtar utan också av valar som sjunger, fiskar som bubblar, vulkaner och jordbävningar som mullrar.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgonredaktionen bjuder på en årskavalkad med de mest minnesvärda stunderna i radion från året som gått. Det betyder bland annat:

En hisnande tur upp på Europas största fastlandsglaciär, Jostedalsbreen. En fjällräv som gonar sig i solen utanför sin lya, en vårvintermorgon från Helagsmassivet. En hand full med nymornade snokar som inte luktar så gott. En blåhake som sjunger in midsommarhelgen på Flatruet i Härjedalen, och en sommargylling som äntligen spillde ut sina överjordiska toner i Fågelsångsnattens direktsändning.

Men här finns också det som vid första anblicken inte är fullt lika spektakulärt. Ett storsovarbi som nyvaket tittar fram ur en knölklocka i Tinnerö eklandskap, barn som letar djurbajs i Botkyrka och en nattfjäril som femåriga Maia Bengtsson sätter på sin kind.

För även i vardagen finns det alltid där: Äventyret. Det som är mittemellan daglig hundrunda och grundligt planerad långtur. Alltför ofta skjuter man upp Äventyret, och så är det borta. Det säger Mikael Niemi i veckans kråkvinkel.

Vi frågar också er som lyssnar om er bästa naturupplevelse 2024.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här på årets mörkaste dag finns vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall mitt inne i en snöig tallskog i Granö, Västerbotten. Markägaren Jan Wejdmark, ekologiprofessorn och skogshistorikern Lars Östlund och jägmästaren och doktoranden Maria Grånemo guidar oss bland jättetallar som klarade sig undan 1800-talets avverkningar. Men här finns också yngre tallar, varav några under morgonen får lite hjälp på traven i att bli gamla. Genom att elda på dem skapas så kallade brandljud, och Lars Östlund förklarar hur det kan gynna den biologiska mångfalden.

Det blir en morgon med blickar både bakåt och framåt i skogen. Hur skiljer sig dagens skogar från naturskogarna? Och vilka är det som har jobbat i skogen? Det senare har Maria Grånemo undersökt genom att intervjua kvinnor vars skogsarbete hittills varit ganska osynligt.

Vi besöker också en helt annan skog, på andra sidan jordklotet: en tropisk torrskog! Ofta kanske vi tänker oss skogarna runt ekvatorn som ständigt fuktiga, molnbeslöjade regnskogar. Men det finns alltså skogar som präglas av långa torrperioder också. Och även de här skogarna har en stor artrikedom och är i många fall hotade. En sådan skog finns i utkanten av staden Cali i sydvästra Colombia. Reporter Sara Sällström besökte den tillsammans med biologen Camilo Londoño.

Just nu pågår en inventering av den lilla, och akut hotade, Östersjötumlaren. Vi pratar med tumlareforskaren Julia Carlström för att få koll på hur det går med räkningen av den knubbiga valen.

Så klart letar vi lite julstämning också, med domherrar i snö och genom att höra vad ni som lyssnar tycker är mest juligt i naturen.

I veckans kråkvinkel tittar Karin Gyllenklev ner på sina neongula och rosalila springskor och undrar om de kanske stör naturens egen färgpalett.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det lackar mot jul, men innan dess hinner vi be experterna i Naturpanelen om svar på naturens mysterier! I den mörka decembermorgonen lyser flitens lampa i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Här finns botanist Sofie Olofsson, småkrypsexpert Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson redo att svara på frågor som varför tvestjärtar går runt i en karusell, varför en svan bogserade en annan svan och om det är någon mening att använda en lövblås.

Och fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se och via Naturmorgons sociala medier.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilka arter, platser, miljöer, skeenden och historier från naturen har landat innanför en bokrygg i år? Naturmorgons redaktion har scannat av årets naturboksutgivning och kommer in i studion med varsin bokhög under armen – redo att tipsa, inspirera, dissikera och diskutera.

Och som vanligt är det en brokig samling böcker som samlats på studiobordet. Här ryms glädje över den natur vi har och tips för hur vi kan uppleva den, sida vid sida med oro över hur arter dör ut mitt framför våra ögon. Här ryms också djup kunskap om enskilda arter som sångsvan och sill, artbestämningsböcker för att exempelvis skilja olika juvelflugor från varandra, en tjock flora och poetisk facklitteratur om såväl snö som myr. Bland mycket annat.

Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Karin Gyllenklev, Joacim Lindwall och programledare Mats Ottosson.

Här hittar du en förteckning över alla böcker Naturmorgons redaktion läst inför programmet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter mötet med riktig skog i Norrbotten var han fast, fotografen Robin Eriksson Franzén. Nu arbetar han sen sju år med ett filmprojekt som ska visa varför gammelskogen är värd att bevara. Vår fältreporter Alexander Linder träffar honom i snöklädd granskog vid en eld utanför Gällivare. Det blir tal om skönheten i snöklädda granar, övernattningar i bister kyla och tjusningen med att vistas ensam i skogen.

Vart tar sniglarna vägen på vintern? Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum, för att höra hur sniglar och snäckor överlever kalla vintern. De har lite olika knep, en gömmer sig i en liten lerhåla där väggarna stärkts med slem, en annan tillverkar ”vinterlock”. Och under en murken trästock hittar de en liten snäcka som är mördarsnigelns stora skräck.

Mossig konst visas just nu på naturum i Kristianstad vattenrike. Stora virkade stubbar och mossor, verklighetstrogna men i broderi. Det är konstnären och virkerskan Sandra Magnusson som inspireras och facineras av skog, i sin konst.

En sändarförsedd kustpipare flög på 3000 meter höjd, mot sin häckningsplats i Sibirien. Över Skåne tog resan slut. Sändaren hittades intill en pilgrimsfalks bo. Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet, berättar om hur forskarnas spionutrustning på migrerande djur ger oväntad kunskap.

Veckans kråkvinkel står Thomas Öberg för.

I studion finns programledare Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 25 år sedan startade en våg av brittiska naturböcker. Roger Deakin var med boken ”Waterlog” en av dem som öppnade dammluckorna och snart svämmade bokhandlarna över av naturböcker med en personlig touch. Genren fick till och med ett namn – nature writing.

Naturmorgons Mats Ottosson har gjort hembesök hos två av författarna i genren – i Edinburgh hos skotska Kathleen Jamie som skrivit böckerna ”Findings”, ”Sightlines” och ”Surfacing”, och så hos tidigare nämnda Roger Deakin i Suffolk. Han är visserligen avliden sedan 2006 men det går att hälsa på där han bodde, Walnut tree farm. Det går till och med att ta en simtur i vattendraget ”the moat” i Deakins anda – det var här han fick idén här att simma sig genom Storbritanniens alla åar och floder, det som sedan blev boken Waterlog. Sagt och gjort, Mats Ottosson tog en grön simtur här, och passade också på att intervjua naturjournalisten Patrick Barkham som skrivit en biografi om Roger Deakin.

Dagens program tar alltså avstamp i den brittiska genren nature writing, men undersöker också svenska naturskildringar. Från Harry Martinson till Helena Granström. Den senare möter vi i ett samtal om vilken natur som är viktigast att skildra, kalhygget eller gammelskogen? Och hur man beskriver naturen på naturens sätt, där arterna får ta plats – samtidigt som många i Sverige idag inte kan namnen på dem eller har egna personliga erfarenheter av naturen.

Vi ringer också upp Daniel Sandström, förläggaren som gav ut boken ”Ålevangeliet”. Varför blev just den en succé, behöver vi fler sådana böcker och borde vi också ha en genre som ”nature writing” i Sverige?

Mikael Niemi medverkar med en nyskriven kråkvinkel just på temat att skriva om naturen.

I studion finns både reporter Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Morgonens fältreporter Joacim Lindwall vandrar i Världsarvet Falun tillsammans med biologen och skribenten Karin Runesson som nyligen fått utmärkelsen Årets eldsjäl. Hon har skrivit en bok om vandringsleder i Falun och Borlänge och brinner för att locka ut både barn och vuxna i naturen – till och med i november...

Medverkar i programmet gör också Vilma Arén, 6 år, Billie Mohlin, 8 år och Maj Mohlin, 4 år.

Men vad hittar man på i naturen i gråa november? Karin Runesson ger tips, och vi har också frågat våra lyssnare. Några av dem berättar om att bejaka mörkret, och färgerna som faktiskt finns där om man bara ger sig ut. På sina håll har ju dessutom isen redan lagt sig och kan ge oväntade naturupplevelser.

Och så möter vi ett trädslag som få människor bryr sig om – oxeln. Men jägmästarestudenten Jonathan Samuelsson tänker tvärtom. Han har vigt sitt mastersarbete åt svenskoxeln och reser runt mellan olika oxlar. Naturmorgons Mats Ottosson mötte honom vid en oxel som kan vara Sveriges grövsta, hemma hos Jan Gripsborn i Myntarbol i Sörmland.

I veckans kråkvinkel rapporterar Karin Gyllenklev från städdagen med bostadsrättsföreningen. Dagen då hon insåg att det kan finnas gränser för hur mycket andra vill veta om snigelägg och frätande växter.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Novembermörkret kryper på men då finns ett ljus i mörkret: Experterna i Naturpanelen samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas naturfrågor!

Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson tar sig an frågor om märkliga apelsiner, krulliga tallbarr, vackra höstfjärilar och öländska vandrande pinnar. Och hur en tunn och mjuk myggsnabel kan sticka hål genom såväl människohud som blodkärl, och hur fågelföräldern avgör vilken unge som ska få mat. Eller kanske just den frågan som du hör av dig med. Mejla till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 0470-72 60 85.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur får man en bok om insekter att bli en internationell bestseller? Det frågar vi Anne Sverdrup- Thygeson, författare och professor i bevarandebiologi vid universitetet i Ås i Norge. Hennes ”Insekternas planet” gavs ut på norska 2018 och har sedan dess översatts till över 25 olika språk, och hon har följt upp succén med böcker om skog och biologisk mångfald. Vår reporter Lisa Henkow träffar Anne-Sverdrup Thygeson på hennes arbetsplats på Norges miljö- och biovetenskapliga universitet för att höra varifrån hennes insektsintresse kommer, varför Elsa Beskows böcker är en inspirationkälla och hur hon ser på ansvaret att som forskare bidra med kunskap kring hur vi kan stoppa artutrotningen.

Vi tar oss till en annan arbetsplats, nämligen Jämtlandsfjällen, där Alf Kjellström jobbat som naturbevakare i 30 år. Nu går han i pension och samtalar med Joacim Lindwall om vad de många åren i fjällen har betytt för honom.

Så här på senhösten surrar det faktiskt fortfarande av insekter på vissa platser, och runt vissa växter. Murgrönan blommar väldigt sent på säsongen och ger en viktig sista måltid åt exempelvis blomflugor. Det har Gudrun Tiberg i Göteborg lagt märke till, och vi ber entomologen Mikael Sörensson berätta mer om detta fenomen.

Vad händer om en snok träffar på en huggorm? Det undrar tioåriga Sandra Ekstam från Stockholm. Vi skickar frågan vidare till ormforskaren Ludvig Palmheden.

Det dignar av rönnbär på sina håll i landet. Favoritmat för den färgstarka fågeln tallbit. Och det börjar pratas om att det i höst kan bli en så kallad tallbits-invasion. Vi har frågat er som lyssnar om ni har sett tallbitar, och vi ringer upp fågelskådaren Annika Rastén för att få veta mer om fågeln som alltså dyker upp då och då, och har väldigt vackra läten.

I veckans kråkvinkel förundras Jenny Berntson Djurvall över hur det egentligen går till när ett träd fäller sina löv.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår fältreporter Lena Näslund finns vid sjön Båven i Sörmland tillsammans med konstnären och författaren Mats Gärling. I boken ”Båven – insjö i förändring” beskriver han livet i och runt klarvattensjön han följt sedan han var liten pojke. Det blir fokus på fiskgjuse, storlom och den sägenomspunna fisken mal – för att nämna några arter.

Hur många insektsarter finns det i Sverige? Nu finns det ett snabbare sätt än tidigare för att få svar på den kniviga frågan – och inte minst för att upptäcka de många arter som vi tidigare inte känt till. Naturmorgons reporter Lisa Henkow har träffat entomologiprofessor Fredrik Ronquist som utvecklat en DNA-metod för att få reda på vilka insektsarter som finns på en viss plats. Han säger själv att det är det mest revolutionerande han varit med om under sin karriär – en möjlighet att äntligen få koll på den mångfald som finns och därmed ge oss möjlighet att bevara den.

Och just nu pågår ett globalt möte om den biologiska mångfalden, COP16, i Cali i Colombia. Det är en fortsättning på det möte som hölls 2022 i Montreal, och där beslut togs om att skydda 30 procent av världens natur innan 2030. Nu ska det bestämmas hur det ska gå till. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som precis har anlänt till Cali för att bevaka mötet.

Det drar ihop sig till Halloween och fladdermössen dyker upp i alla former och färger just nu. Men varför har just fladdermöss blivit en symbol för skräck? Vi pratar med fladdermusexperten Johan Eklöf som just nu befinner sig i Nya Zeeland för att delta i en konferens om ljusföroreningar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan. Men det finns också mycket roligt att titta på just på hösten. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tillbringar morgonen med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i omgivningarna runt hans arbetsplats Naturhistoriska riksmuseet. De har öron och ögon öppna för allt från svamp till höstliga fågelläten, och förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin. 

Och så har Naturmorgons reporter Mats Ottosson gått på djupet med hur krångligt det kan vara att som enskild skogsägare vilja bruka sin skog på något annat vis än den etablerade hyggesmodellen. Att få hjälp från de stora skogsägarföreningarna har varit svårt. Som skogsägaren Martina Röed säger: ”Jag har varit så ledsen emellanåt”. Men nu är något på väg att hända. Skogsägarföreningarna har börjat inse hur stort intresset för mer naturanpassade skötselmetoder faktiskt är.

Vad har utdöda ormstjärnor gemensamt med stenhård dödsmetallmusik? Jo, en gemensam länk är paleontologiprofessorn och dödsmetallfantasten Mats E Eriksson vid Lunds universitet. När han och hans kollegor upptäckte tidigare okända arter av ormstjärnor i över 400 miljoner år gamla fossil fick de också möjligheten att namnge arterna. Det blev en kronologisk historia, från Led Zeppelin och framåt. Mats favoritart är Ophiopetagno immolation, döpt efter det amerikanska dödsmetallbandet Immolation.

Vi har passerat mitten av oktober och frågar Naturmorgons lyssnare efter de bästa hösttecknen. När tranorna vänder söderut, ormbunkarna skiftar färg och det är tid att få leta nya sköldmossor, är några av svaren.

I veckans kråkvinkel gruvar sig författaren Mikael Niemi för att gå vilse.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.

Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.

Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.

Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.

Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.

Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.

Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi ger oss ut på en tidsresa i en halländsk bokskog. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Åkullabokets naturreservat utanför Varberg där lämningar från ett medeltida odlingslandskap fortfarande gå att se. I sällskap med kulturgeografen Pär Connelid och reservatsförvaltaren Mikael Stenström, från Länsstyrelsen i Halland, letar han spår i landskapet efter människor som levt här förr. Dessutom funderar de på vilken betydelse mänsklig aktivitet och historiska händelser har för hur naturen i området ser ut idag. Vad har till exempel digerdöden med södra Sveriges bokskogar att göra? Under morgonen får vi också möta några av de arter som finns i en bokskog med lång kontinuitet, som mussellav, bokvårtslav, blodsopp och platt fjädermossa.

Och så får vi en rapport från årets Mykologivecka som hölls i de gamla ekskogarna runt sjön Allgunnen i östra Småland förra veckan. En gång varje höst samlas nämligen landets mest kunskapshungriga, nördiga och peppade svampentusiaster på en kombination av lägervecka, skattjakt och branschmingel. Gyllenskivlig spindling, korallfingersvamp och grönticka var några av fynden som fick deltagarna att jubla.

Vi ringer också upp svampkännaren Emma Johansson i Umeå, för att höra hur svamphösten varit hittills i Västerbotten.

Nästa vecka avslöjas vilka som får årets Nobelpris. Men vem får biologipriset? Ingen, eftersom det inte finns något sådant pris. Varför gör det inte det? Vi frågar en idéhistoriker. Och så ber vi vår Naturpanel utse sina nobelpristagare i biologi – om ett sådant pris hade funnits.

Hur orkar livet med allt hela tiden? Det som utan stöd och stipendier kvittrar i varje glänta, fyller alla kala fläckar med något som växer och knackar hål på äggen. Det frågar sig Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi målar fram morgonen tillsammans med biologen, fågelskådaren och akvarellmålaren Frida Sjösten. I sin akvarellåda plockar hon fram de färger som behövs för att beskriva höstens nyanser vid Dalkarlskärret strax utanför Uppsala. Och de som behövs för att skildra fågellivet vid den lilla sjön! Har vi tur möter vi ljudliga smådoppingar med ungar och majestätiska sångsvanar som seglar fram i dimman. Här finns också gäss, rörhonor och olika änder, och kanske någon vadare. De sistnämnda är Fridas favoritfåglar. Fältreporter på plats är Helena Söderlundh.

Och så ska vi till vattnen utanför Venedig där hjärtmusslorna – kända inte minst från maträtten spaghetti alle vongole – minskat kraftigt de senaste åren. Reporter Izabella Rosengren har träffat fiskarna Dominico Rossi och Paolo Mancini som berättar om den viktigaste orsaken: den amerikanska blåkrabbans ankomst. En invasiv krabba med stor aptit och snabb reproduktion. Den har kommit hit förr, med fartygens barlastvatten, men då har vattnet varit för kallt på vintern och den har inte överlevt. Med klimatförändringen verkar den nu klara vintrarna bra. Nu försöker man samla in krabborna, och i viss mån äta upp dem.

Vi ber också Anna Dimming, samordnare för akvatiska invasiva arter på Länsstyrelsen i Västra Götaland, berätta om de krabbarter som är invasiva i Sverige och om det finns någon risk att blåkrabban etablerar sig här.

Vem äter vem i naturen? När två arter stöter på varandra är det inte självklart vem som ska gå till attack och vem som är offret. Naturmorgons lyssnare Olle Swahn blev vittne till när en mus attackerade en kopparorm och såg ut att äta upp den. Är detta vanligt? Vi frågar reptilexperten Claes Andrén.

I år fyller facebookgruppen Spindelnätet tio år. Intresset för att få svar på sina spindelfrågor har varit stort – idag har gruppen 25 000 medlemmar. Vi ringer upp gruppens initiativtagare Kajsa Mellbrand, och passar på att reda ut några frågetecken om en gul och svart spindel som blivit allt vanligare i Sverige.

I veckans kråkvinkel konstaterar Ingrid Engstedt Edfast att en liten fluga verkligen kan vinna över en mycket större människa.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Längst ut i Karlskrona skärgård ligger Utklippan som en Enslighetens ö, eller snarare öar – Utklippan består av flera låga klippskär. Hit har fågelskådaren Göran Andersson åkt regelbundet för att märka fåglar höst och vår. Nu har besöken resulterat i en bok.

Fältreporter Lena Näslund besöker Utklippan tillsammans med Göran Andersson, Rolf Larsson och Ulf Lundgren för att möta flyttfågelsträcket och sälarna. Och få reda på hur läget är för groddjuren på öarna. Fågelentusiasterna som tog över efter att fyren avbemannades upptäckte nämligen att Utklippan var ett eldorado för groddjur. Utan biltrafik och landlevande rovdjur, med gott om insekter och märlkräftor i tångbankarna, frodades sällsyntheter som långbensgroda, strandpadda och grönfläckig padda – de blev både stora och gamla. Så var det tills snoken dök upp.

Och så möter vi en annan fågelskådare, Åke Flygare, på en myr vid Vittangi i Tornedalen. Han har skrivit en bok om den förmögne engelsmannen John Wolley som kom hit på 1800-talet för att samla ägg och skjuta fåglar. Så gick fågelstudierna till på den tiden. Att samla fågelägg är idag helt förbjudet.

Hur går det till när en silkeslarv gör sidentyg? Det undrar ett Melody och Simson och deras klasskompisar på Hertsöskolan i Luleå. Entomolog Moa Pettersson svarar.

Är du på väg ut på svamptur? Då kan du passa på att hålla utkik efter mer än kantarell och Karljohan. Nu vill SLU Artdatabanken få in jordstjärnor och stjälkröksvampar i ett forskningsprojekt. Elisabet Ottoson är den som ska ta emot alla paketen och vi ringer upp henne.

Vi har också tittat närmare på vad regeringens budgetproposition kan betyda för naturen det närmaste året.

I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på natur som höjer pulsen - och den som får den att gå ner.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nämdöskärgården med tusentals kobbar och skär och vatten föreslås bli Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Hela 97 procent av ytan är vatten, med grunda vikar, fjärdar och öppet hav. Det är ett sammanhängande oexploaterat område som är tänkt att representera Stockholms skärgård som landets nästa nationalpark, nummer 31. Vi tar reda på vad som gör området unikt med hjälp av marinbiologerna Carolina Enhus och Cin Tiberi Ljungqvist som kan livet under ytan. Projektledare Elin Deremar från Länsstyrelsen i Stockholm berättar om planerna på en nationalpark och vad det kan innebära för naturen. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Bullerö och vattnen däromkring.

Under sommaren har 60 sjögrodor skjutits i Tyresö utanför Stockholm. Sjögrodan är en främmande art och ses som ett hot mot den biologiska mångfalden. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med på grodjakt, och tar hjälp av biologen Claes Andrén för att lära känna arten.

Hur mycket bullrar det i naturen? Vi pratar med akustikern Mikael Ögren som kartlagt ljudnivåerna i Sveriges naturområden.

Förr växte det fullt med blåmusslor på klipporna i Bohuslän. Nu verkar de föredra pontoner och bryggor. Varför är det så, och hur ser läget ut just nu? Blåmussleforskaren Mats Lindegart på Tjärnö marina laboratorium berättar.

I veckans kråkvinkel funderar Mats Ottosson över varför suget ut till bärmarkerna blir starkare för varje höst. Kanske kan det ha något med hans pappa att göra.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I direktsändningen nämndes felaktigt två öar som inte är tänkta att ingå i Nämdöskärgårdens nationalpark, vi har rättat till felet i det ljud som finns för lyssning i efterhand.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En timmes båtfärd från Strömstad i Bohuslän ligger de båda Kosteröarna, Nord- och Sydkoster. Naturmorgon sänder hela programmet från naturum på Sydkoster, och besöker också både Nordkoster och havet utanför öarna. Kosteröarna är nämligen omgivna av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Den invigdes i september 2009 och fyller alltså i dagarna 15 år. Vad har hänt med det marina livet under de åren? Vilka arter går det bättre, eller sämre, för, och hur påverkar klimatförändringarna? Naturumföreståndare Mathilda Freij och nationalparkschef Anders Tysklind ger oss en inblick.

Under morgonen får vi också följa marinbiolog Örjan Karlsson och reporter Karin Gyllenklev när de tittar ner under ytan där sjöstjärnor, krabbor, musslor, sjöpungar och alger bor. Och många många fler. I Kosterhavets nationalpark finns 6 000 arter i havet, och 6 000 på land. Det gör området till det artrikaste i Sverige. En viktig faktor är den djupa Kosterrännan som för med sig oceaniskt vatten från Atlanten och gör det möjligt för djuphavsdjur att leva här, helt nära kusten.

Även på land präglas naturen av havet, men också av människorna som bor här och det kulturlandskap som skapats under århundranden. Tillsammans med Lisa Karnfält från Länsstyrelsen Västra Götaland besöker vi bland annat mosaikartade ljunghedar på Nordkoster.

Vi får också höra hur det är att leva och bo på Kosteröarna. Miriam Öhrn, ordförande i Kosteröarna, berättar hur livet är här när turisterna lämnat och hur hon umgås med naturen.

Trots att Kosterhavet är ett skyddat område, en nationalpark, är det tillåtet att fiska räkor med bottentrål här. Hur går det ihop? Vi frågar Lena Tingström på Havs- och vattenmyndigheten, och följer med Leon Lek, 21 år, som köpt sin egen fiskebåt och visar hur trålen fungerar.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här års börjar ängssvamparna dyka upp på slåtter- och betesmarker runt om i landet. Med sina ofta färggranna och iögonfallande fruktkroppar ger de liv åt ängsmarkerna när hösten knackar på. Totalt finns det 153 arter i Sverige som har gemensamt att de trivs på ogödslade och näringsfattiga ängsmarker. Den här lördagsmorgonen upplever vi det som ibland kallas för ängsmarkernas andra blomning vid Ljunghems backar mellan Mullsjö och Falköping. På de böljande backarna hålls gräset kort av betande mular, vilket skapar goda förutsättningar för ängssvampar. Tillsammans med Anders Hildingsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Jönköping, och Jan Olsson, svampexpert, letar fältreporter Jonatan Martinsson vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor. 

Läget för det urtida fiskliknande djuret havsnejonöga har gått från akut till ännu sämre. Ett fåtal vuxna havsnejonögon har setts denna sommar och när Artdatabanken SLU nu letar efter larver hittar de inga. Att en art är på väg att försvinna är sorgligt i sig. Havsnejonögats komplicerade livscykel med ett liv både i sötvatten och ute i havet är också en alarmklocka för att dessa miljöer är rubbade. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall följde i veckan med ut för att leta havsnejonögonlarver i några vattendrag i Halland.

Matilda hörde en humla först brumma, och sedan knapra. När hon tittade närmare såg hon att den inte stoppade ner huvudet i blomman utan kröp ner till fästet av blomman, och där alltså satt och knaprade. Vad höll den på med? Vi ber biologen Bo Söderström förklara.

Alla har vi gjort det – råkat kliva på en snäcka så att skalet skadas. Är loppet kört för snäckan då? undrar Pia. Blötdjurskännaren Jonas Roth svarar.

Och så här på sensommaren fylls luften av flygmyror. Naturmorgons lyssnare Gunilla Broström la märke till att nästan alla hade en liten fripassagerare som hoppade av när de landade. Entomologen Moa Pettersson förklarar vad beteendet handlar om.

Veckans kråkvinkel av Lisa Henkow handlar om den omöjliga superpotatisen.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur går det för atlantlaxarna? Så här års vandrar laxen upp för lek i de sötvatten där de en gång föddes. Vid Nydala kvarn i Högvadsån i Halland har man fångat och räknat uppvandrande laxar i 70 år! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder därifrån tillsammans med med länsfiskekonsulent Erika Axelsson, och lär sig mer om de stora fiskarnas liv i ån och till havs.

Kungsörnarna räknas varje år. Ingrid Engstedt Edfast följde med länsstyrelsens Niklas Rumm till ett par revir i Jämtland. Och Mats Ottosson har träffat Bengt Warensjö i Funäsdalen som har inventerat kungsörnar outröttligen i fyrtio år!

Vi ringer också upp Jessica Åsbrink, på Naturhistoriska riksmuseet, koordinator för hela kungsörnsinventeringen för att få reda på statusen för kungsörnarna just nu.

Hösten närmar sig med stormsteg. Jobbigt tycker en del men Joacim Lindwall ser fram emot den i veckans kråkvinkel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi följer lavendeldoften i skogen i hopp om att hitta dofttaggsvamp. Här i Orskullen i Värmland gör den basiska berggrunden att många sällsynta arter trivs. Fältreporter Josefin Nilsson möter biologen Emma Enfjäll i en av hennes favoritskogar för att utforska den gömda mångfalden, taggsvampar och korallfingersvamp. 

På Trönninge ängar i Halland har man tagit till en, för vissa, okonventionell metod för fågelskydd - rävjakt. På så vis har man lyckats vända trenden med minskande vadare i fågelparadiset. Alexander Bloemer, fågelskådare och jägare, berättar om hur både tofsvipa och rödbena nu ökar i antal.

Hur låter det när en humla skakar av pollen från en blomma, eller kajmanbebisar kommunicerar inifrån äggen? I den nya Netflix-dokumentärserien “Secret world of Sound with David Attenborough” utforskas naturen ur ett ljudperspektiv. Vi ringer upp producenten Sharmila Choudhury för att prata om utmaningar, favoritnaturljud och ljudets betydelse i naturfilm.

13-åringarna Anton Liljesson och August Adamsson som har ägnat sommarlovet åt att odla myrsamhällen som de förvarar hemma i pojkrummen för att kunna studera dem. Vad har de lärt sig och vad är det som är så fascinerande med myror?

Har du hört talas om spetslångebarn? Förra veckan hade vi ett reportage om torskens utsatta situation i Östersjön. Detta fick lyssnaren Kjell Svensson från Uddevalla att börja fundera på om den okända fisken spetslångebarn har blivit vanligare i Östersjön, eftersom torsken äter spetslångebarn. Vi försöker svara på detta med hjälp av Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent Gävleborg, och tar reda på vad spetslångebarn egentligen är för konstig fisk. 

I veckans kråkvinkel ber Maria Westerberg sin kompis biologen hålla tyst när en flock fåglar lyfter och fyller himlen. Hon vill inte veta om det är starar eller kajor, hon vill sätta sina egna ord på upplevelsen. En repris från januari 2021.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Där land möter hav, på Ölands norra udde, finns trollskogen. Här har tallarna nästan slagit knut på sig själv i sina försök att överleva i den pinande vinden. Här vaktar myrlejonen på sitt byte, här kan man hitta den sällsynta skärrande gräshoppan med ett läte som en vattenspridare. Och nu, i augusti är det trollsländornas tid, då man kan se de fyrvingade rovdjuren jaga över strandängarna. Fältreportern Lena Petterson försöker fånga allt och lite till med Helena Lager, länsstyrelsen i Kalmar och Marie Larsson, föreståndare för naturum Trollskogen.

Nykläckta torsklarver släpps ut i Gävlebukten i ett försök att rädda kvar torsken i Östersjön. Förr var här ett rikligt torskfiske, men inte längre. Kan utsättning av de ömtåliga larverna få torsken tillbaka och reparera ekosystemet? Reporter Joacim Lindwall var med när projektledare Johanna Fröjd och vd Konrad Stralka på Baltic Waters, yrkesfiskaren Thomas Karlsson och Niklas Niemi på länsstyrelsen Gävleborg, släppte ut torsklarver.

Ewa Nilsson hittade 120 snokäggskal i sin kompost utanför Karlstad. När kom de dit? Och varför snuddade en snok Eva Mahréns ben när hon satt på en klippa i Stockholmsnaturen. Snokexperten Ludvig Palmheden berättar om Jacobssons organ och snokägg.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på om det finns en särskild grupp människor som inte kan låta bli att alltid söka efter fina stenar, lustiga snäckskal eller små fossil.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Nybrofältet utanför Ystad i Skåne skådar vi dagfjärilarnas fladdrande färgprakt tillsammans med biologen Harriet Arnberg som är biolog på Lunds universitet och arbetar med Svensk dagfjärilsövervakning. Länge var det osäkert hur det går för Sveriges omkring 110 arter dagfjärilar. Svensk dagfjärilsövervakning drog igång 2010 med ambitionen att försöka ge ett svar på den frågan. Frivilliga fjärilsvänner i hela landet hjälper till att hålla koll på hur det står till med våra fjärilar och olika arters upp- och nedgång. Vi hör hur inventeringen går till och hur trenderna för olika fjärilar sett ut de senaste åren. Dessutom får vi träffa några av dagfjärilarna som flyger just nu, när fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Nybrofältet. På de öppna och soliga markerna med rik flora trivs många olika arter som påfågelöga, amiral och tistelfjäril. Med lite tur kan vi också få uppleva rariteter som hedpärlemorfjäril och svartfläckig blåvinge. Harriet Arnberg svarar också på några av lyssnarnas fjärilsfrågor.

Nattfjärilar ser vi kanske mer sällan, men när man vet hur man ska locka fram dom öppnar sig en ny värld av skönhet. Sheelan Barazanji har alltid fascinerats av insekter och fångar nattfjärilar tillsammans med barnen. Det är skönt med en fjäril i ansiktet tycker femåriga Maia Bengtsson. Reporter Jenny Berntson Djurvall var med och vittjade fällan en tidig morgon.

Vi ber också entomolog Julia Stigenberg om en topplista över coola fjärilar som inte är dagfjärilar.

Något kom simmande in mot land i Stendörrens naturreservat utanför Nyköping. En vattenfladddermus! Tobias Kjellqvist berättar om upplevelsen som han fångade på film – och fladdermusexpert Marie Nedinge berättar om att fladdermöss gärna jagar och dricker i vattenytan men helst inte vill falla i. Och hur man ska göra för att undvika att en vattentunna blir en dödsfälla för fladdermöss.

I veckans kråkvinkel tar Lena Pettersson oss med till sitt semestersmultronställe: en alldeles vanlig kommunal badplats.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dagarna är det tio år sedan den stora skogsbranden i Västmanland startade. Vår fältreporter Lena Näslund besöker Hälleskogsbrännan – det stora naturreservatet där naturen får sköta sig själv och både forskare och naturintresserade kan följa hur naturen återhämtar sig.

Vi möter Sören Larsson som följt utvecklingen från brandens första dag. Han var med och inventerade de tretåiga hackspettarna som dök upp direkt för att festa på alla insekter i de döda och döende träden. Han såg dem försvinna nästan lika snabbt och ersättas av andra, som gärdsmygen. Nu är det sångare – som härmsångare – som finns i mängder i brandområdet.

Vi träffar också Ylva Norén från länsstyrelsen som är ansvarig för reservatet och för naturvårdsbränningar i Västmanland. Hon har sett skillnaden mellan de kontrollerade bränderna och den rasande branden som slukade inte bara träden, utan också mineraljorden och lämnade efter sig ett svartbränt stenlandskap. Hon har sett svedjenävorna ta tillfället att blomma efter en lång väntan på tillräcklig värme för fröna att gro, avlösas av rallarrosen som färgade landskapet rosa och nu är det björk, asp och sälg som målar grönt. Men hur kommer framtidens skog att se ut? Den frågan ställer vi också till Lena Gustafsson, professor emeritus i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som följt hur djur- och växtlivet i området utvecklats sedan branden. Vi gräver också i vårt arkiv och tar oss tillbaka till några av de tillfällen då Naturmorgon besökt Hälleskogsbrännan de senaste tio åren.

Och så blir det en avstickare till Rävbacken i Uppland där biologen Emil Nilsson återskapar ett öppnare kulturlandskap med plats för många arter, som den lilla ormbunken månlåsbräken till exempel. Här får vi en inblick i gräsmarkernas och gräsmarksarternas historia.

Förra veckan frågade vi Naturmorgons lyssnare om någon sett morkullor lyfta med sig en unge under sig när de flyger iväg. Jodå, det verkar verkligen inte bara var en skröna - vi har fått in mängder av vittnesmål på detta!

I veckans kråkvinkel plockar Helena Söderlundh blåbär och känner vemodet rulla in.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En liten flock vilda myskoxar vandrar idag fritt i de svenska Härjedalsfjällen. Och här levde de också under slutet av den senaste istiden, för 30 000 år sedan. Ett upp emot 400 kilo tungt arktiskt getdjur som fixar temperaturer ner till 50 minusgrader, och som utan problem rusar med huvudet först rakt mot en myskoxe-rival – det sju centimeter tjocka pannbenet klarar det mesta.

Vår fältreporter Ingrid Engsted Edfast finns i Myskoxcentrum i Tännäs, Sveriges enda myskoxehägn, där hon med guiden Elin Ringkvists hjälp får närkontakt med det som kallats vårt sista stora urtidsdjur. Hielke Chaudron berättar också under morgonen om sina många möten med de vilda myskoxarna på fjället och den inventering av dem som startar nu, i regi av projektet Myskoxe 2030.

Men vilken är myskoxens status i Sverige idag? Den räknas inte till den svenska faunan, men inte heller som invasiv, och det finns egentligen ingen instans som har det officiella ansvaret för arten. Om detta pratar vi med både Claes Svedlindh på Naturvårdsverket och Lina Jelk från Vildriket och projektet Myskoxe 2030.

Och så ger vi oss ut på en blåsig båttur på Vänern, till ön Vithall i Lurö skärgård. En ö som kallats för Lycksalighetens ö av de sista bofasta på 1950-talet. Sedan dess har ön växt igen med skog, men nu har restaureringar återskapat det öppna landskapet och kattfot, granspira och Hartmanstarr har fått en ljusare framtid, berättar landskapsvårdaren Martin Sandmark.

Vem är det som låter i natten? Naturmorgons lyssnare har hört av sig med inspelade surr och plopp och knarr, och vi ber ornitologen Monica Pedersen reda ut vad det är vi hör.

Och så hör vi Lotta i Halland berätta om något väldigt märkligt. Hon såg en morkulla flyga med en unga inunder sig. Är det möjligt? Jo, berättelser om detta finns – men inga bevis. Vi pratar med fågelexpert Anders Wirdheim om saken.

I veckans kråkvinkel får Lisa Henkow frågan från doktorn: Har du varit i skogen???

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I utkanten av Linköping brer det ut sig – Tinnerö eklandskap. Det som var betat kulturlandskap på 1800-talet blev militärt övningsområde på 1900-talet för att nu, på 2000-talet, vara ett drygt 600 hektar stort kommunalt naturreservat. Härifrån sänder vi Naturmorgon lördag 13 juli.

Det varierade landskapet som både beteslandskap och militärövningar skapat har gjort Tinnerö till ett ovanligt artrikt område. Och sedan det blev naturreservat 2006 har en rad åtgärder gjorts, allt från att återskapa sjöar till att lägga ut sandhögar eller släppa fram ängsblommorna. Entomolog Tobias Ivarsson kan efter återkommande insektsinventeringar konstatera att det har lett till en artexplosion, framför allt av det som kallas gaddsteklar: bin, getingar, rovsteklar, guldsteklar, vägsteklar, myror med flera. Under morgonen letar Tobias Ivarsson efter några av dem kring Tinnerö gård, mitt i reservatet. Inuti blåklockorna kan vi med lite tur hitta blåklocksbin, och inte långt därifrån prickgökbiet. Det parasiterar nämligen på just blåklocksbin! Båda arter har ökat de senaste åren tack vare fler blommor och fler boplatser. Och här finns numera 27 arter av guldsteklar. Fler än någon annanstans i Sverige, om man jämför områden av samma storlek. Vi får också veta varför just guldsteklar är en bra indikator på att det finns många andra gaddsteklar.

Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping, har i decennier arbetat med Tinnerö eklandskap och kommer att berätta om hur man tänkt för att både bevara de naturvärden som redan fanns på plats, och för att skapa nya genom offensiva insatser med grävskopor, schaktmaskiner och motorsågar. Anders var med redan när Naturmorgon sände från Tinnerö eklandskap senast, för precis tjugo år sedan.

Föreningen Linköpings ekopark har guidat i Tinnerö redan innan det blev naturreservat, och nu driver de upp ängsblommor från frö som sedan planteras ut i området, berättar ordförande Björn Ström. Vi pratar också med Karolina Janiec som arbetar med naturvård runt Tinnerö gård.

Programledare är Mats Ottosson och fältreporter är Helena Söderlundh.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna julilördag finns fältreporter Lena Näslund i Sörmlands skärgård, med fokus på dykänderna ejder, svärta och småskrake. Ejdern, en av skärgårdens verkliga karaktärsarter, har minskat kraftigt. Svärtan är mer av en doldis, men vacker i sin svarta dräkt. Hannens näbb är klargul och båda könen känns igen på de kritvita armpennorna. Och så småskraken som har en lite busig, okammad uppsyn.

De här tre dykänderna följs för fjärde året i rad i ett forskningsprojekt som svenska och danska Jägareförbunden, Sveriges Lantbruksuniversitet samt universiteten i Lund och Aarhus ligger bakom. Vi får följa med till ön Hävringe i ytterskärgården när de för första gången sätter satellitsändare på ett antal honor. Dykänder är svårstuderade och nu hoppas forskarna få veta mer om var och hur de söker föda, övervintrar och hur de lyckas med häckningen. Varför verkar svärtan klara sig bättre än ejdern? Under morgonen sänder vi direkt från ön Stora Bredskär, som ligger lite närmare kusten än Hävringe. Medverkar gör bland andra Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet, ansvarig för dykandsprojektet.

Och så får vi följa med Mats Ottosson till både England och Gotland för att få en skymt av en vit vålnad i natten: tornugglan. En verkligt hemlig fågel! Inte minst här i Sverige där den bara jagar mitt i natten och är nästan omöjlig att få syn på. Och det är ytterst osäkert om den häckar här över huvud taget, och skulle den göra det är det ändå väldigt hemligt ATT den gör det.

Från en tornfågel till en annan: Vi följer med när entusiasten Stefan Delin ringmärker tornfalksungar i Nordmaling i Västerbotten. Han har följt arten i över 40 år.

Nu i sommar har Daga Johansson hittat vad hon tror är bläckfiskskelett på stranden på Västkusten. Hon vill veta mer bläckfiskarna och vi ber marinbiolog Christin Appelqvist svara.

På kvanneplantorna vid källdammen i sin trädgård i Hälsingland har Sassa Norling hittat nio larver av makaonfjäril. Hur ska hon göra så att de överlever och utvecklas till vuxna fjärilar? Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson svarar.

I veckans kråkvinkel förundras Helena Söderlundh över de korta stavelserna som beskriver det allra viktigaste i livet. Som sol, hav, skog och vind.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det allra vitaste på en karta över Norge är Jostedalsbreen, fastlands-Europas största glaciär. Hela programmet sänds från en av glaciärens många utskjutande ”armar” – Nigardsbreen. Här tar Naturmorgons medarbetare på sig stegjärn och går en tur uppe på glaciären.

Glaciären har både krympt och växt under åren, men de senaste 20 åren har glaciärkanten krupit uppåt med nästan en kilometer. Meteorologen Kristine Flacké Haualand forskar om hur klimatförändringarna påverkar Jostedalsbreen – och hur glaciärsmältningen i sig påverkar det lokala klimatet. Vi möter henne vid en väderstation uppe på isen.

En glaciär i förändring innebär också att nytt land ständigt föds fram. Här kan forskare och turister se en ”succession på speed”, när moränen blottas och växtligheten tar över. Dessutom kan sådant som gömts i is i många hundra år komma upp i dagen. Geologen Marthe Gjerde, med morän som specialitet, berättar om ett landskap i förändring. Vi följer med på en tur vid Nigardsbrevatnet med naturvägledare Christine Wilms. Marte Meland, naturförvaltare för Nigardsbreens naturreservat, ger oss en inblick i Jostedalsbreens historia och växt- och djurliv.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Lisa Henkow.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fältreporter Mats Ottosson finns på Flatruet i Härjedalen, där fjällens fåglar och växter är ovanligt lättillgängliga. Sveriges högst belägna allmänna väg går nämligen rakt över det flacka lågfjället. Mats ger ögonblicksbilder av midsommarmorgonen på nästan tusen meters höjd och tar dessutom lyssnarna med tillbaka i tiden några veckor, till en tidig morgon som han spenderade på samma plats tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Det var en morgon när fjällfåglarna avlöste varann, från smalnäbbad simsnäppa via blåhake till fjällvråk.

Blir det mer midsomrigt än att gå runt på en fäbodvall och dofta på blommorna? Reporter Joacim Lindwall slår följe med botanisten Berit Berglund till Häckelsängs fäbodar på gästrikekusten och tittar på gräddlikt älggräs, granna rallarrosor och väldoftande gulmåra.

Tickan på trädstammen ser ut att snart fatta eld. Det bolmar rök ur den. Det är lyssnaren Bodil Hemmingsson som filmat en sporande fnöskticka och mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar hur finurligt det är när tickor sprider sina sporer och hur de blir till nya tickor ”Ensam är inte stark”.

På väg hem en kväll, vid 23-tiden, fann Nellie Johansson sig omringad av läten från träden runt omkring. Det väste och det skrek. Kan det vara ugglor och varför hänger de i grupp nu i juni? Svar utlovas.

En ”svampstreak” drog biologen Didrik Vanhoenacker igång mitt i vintern. Utmaningen är att hitta en ny svampart om dagen, så länge det går. Nu i midsommar kollar vi hur det har gått och vilket fynd han är mest glad över.

Dessutom svaret på förra veckans naturfråga och en kråkvinkel signerad Lisa Henkow.

Programledare Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.

Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.

Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar.

Och så ringer vi upp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vänern har med sina 22 000 öar och skär en av världens största sötvattensskärgårdar. Under ytan lever nors, siklöja och över 30 andra fiskarter. Uppe på skären är det trångt såhär års. Tiotusentals måsar, trutar och tärnor har sina häckplatser där, och i deras tätbefolkade skaror får även andra fågelarter skydd för sina boplatser, som drillsnäppa, roskarl, strandskata, småskrake och storlom. Många av fåglarna på Vänerns fågelskär hittar man annars främst längst våra kuster.

Fältreporter Jonatan Martinsson följer med Dan Mangsbo och Per Gustavsson, båda från länsstyrelsen i Värmland, på den årliga räkningen av fågelskärens fåglar. Den genomförs i år för trettionde året i rad. 

I ett naturligt vatten varierar vattenståndet med årstiderna och vädret. Vänern är reglerad och det påverkar både vegetationen på land och livet i de grunda vikarna.
Vid Långerudden på Arnön, är sandmarkerna restaurerade. Där möter programledare Mats Ottosson upp Jan Rees från länsstyrelsen i Värmland och landskapsvårdare Martin Sandmark.

Sofia Wennberg från naturrum Vänern berättar både om sjöns fiskarter och geologi. 
Och så möter vi fotografen och konstnären Mikael Solebris, aktuell med abstrakta och roande foton av fågelspillning, självklart fotade på Vänerns kala klippor. 

Programledare är Mats Ottosson. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Atlantstören dog ut från svenska vatten under 1900-talet, men nu ska denna uråldriga fyrameterfisk återintroduceras i Göta älv. Stören har stora benplåtar på kroppen och en mun som kan fällas ut som ett rör och dammsuga bottnarna på jakt efter föda. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tittar på störarna som kommer från ett tyskt utplanteringsprojekt och nu förbereds för ett liv i det vilda. Tillsammans med Linnéa Jägrud från Sportfiskarna och projektets iniativtagare Dan Calderon besöker vi Göta älvs norra utlopp Nordre älv, där det finns goda förutsättningar för stören att trivas, och också leka igen när den blivit lekmogen i 18-årsåldern.

En art som människan fört till Sverige oavsiktligt är stenmården. Det är en ny och främmande art som orsakat en del oro sedan den första stenmården upptäcktes 2018. Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet har försökt bli av med den, men nu är projektets pengar slut. Mest känd är kanske stenmården för sin förkärlek för att äta bilkablar – men vad är egentligen stenmården för djur och hur skiljer man den från skogsmården? Jenny Berntson Djurvall möter P-A Åhlén från Svenska Jägareförbundet i trakterna av Bromölla för att få veta mer.

Gökens läte är enkelt: ko-ko! Eller? Nja, det finns faktiskt fler varianter. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på några lyssnarfrågor om gökars läten.

Varför springer en igelkott runt runt en annan igelkott, i timmar? Biologiprofessor Marie Dacke förklarar.

Och varför flög ett bi fram och tillbaka med strån i munnen? Ännu en lyssnarfråga som får svar.

I veckans kråvkinkel slår Mikael Niemi fast att det lite krångliga Äventyret mitt i vardagen inte får glömmas bort.

Programledare är Mats Ottosson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maj innebär vårflod och just nu fyller smältvattnet från Jämtlandsfjällen vattendragen till brädden. Vår utsände fältreporter finns på plats vid Handölsforsen i västra Jämtland, där vattenmassorna dånar på sin väg ner mot Ånnsjön. I forsdimman som bildas kring fallet trivs många ovanliga och hotade lav- och mossarter, och dessutom finns här arter som annars bara går att hitta i helt andra delar av landet. 

Tillsammans med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson ger sig fältreporter Jonatan Martinsson in i forsdimmeskogen som finns runt fallet - en naturtyp som tillhör de mest sällsynta i Sverige. På granarna runt om forsen letar de rariteter som blylav, västlig gytterlav och den akut hotade arten hårig skrovellav som bara finns på åtta lokaler i hela Sverige. Dessutom spanar de efter vår- och försommartecken i skogen och på myrmarken vid foten av fjällen. 

I södra Hälsingland får vi ta del av fiskarnas sexliv på första parkett. Biologen Petter Hillborg tar oss med till harrarnas lek som är i full gång just nu.

Sture Wallin har jagat i hela sitt liv, men numera upplever han naturen via sin kamera. Och för några veckor sedan lyckades han ta några fantastiska bilder på lodjur. Vi ringer upp honom för att höra mer om det speciella ögonblicket.

I veckan har det varit biologiska mångfaldens dag. Några aktiviteter hålls även i helgen, och vi ringer upp Natursnokarna i Landskrona för att höra vad de har på gång. Och Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion, ger oss en inblick i vad som är på gång när det gäller biologisk mångfald globalt sett – med nästa stora toppmöte och på EU-nivå.

Och för en vecka sedan höll vi Fågelsångsnatt här i Sveriges Radio. Vi tittar tillbaka på natten och minns några höjdpunkter.

I veckans kråkvinkel rapporterar Maria Westerberg från ödsligheten på en värmländsk myr.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.

Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.

Här finns del två av natten: Från 04.02-07.55.

De fyra arenorna + extramikrofonen

Stenåsabadet på sydöstra Öland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. 

Revinge i Skåne

Vid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? 

Örsundaån i Uppland

Under vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. 

Täftefjärden i Västerbotten

I en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och...]]> Sveriges Radio 03:32:26 Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.

Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.

De fyra arenorna + extramikrofonen

Stenåsabadet på sydöstra Öland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. 

Revinge i Skåne

Vid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? 

Örsundaån i Uppland

Under vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. 

Täftefjärden i Västerbotten

I en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll. 

Nåsten utanför Uppsala

Under natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. 

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quiz

Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna.

Samlad information på hemsidan och sociala medier 
All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen Wiklund

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kirskål, nässlor och maskrosor hör kanske inte till de mest älskade växterna i trädgården. Men där tycker Ann-Louise Fransson i småländska Deralycke annorlunda. Hon slår ett slag både för att äta dem, och för deras medicinska egenskaper. Denna majlördag går vår fältreporter Lisa Henkow på en örtavandring hemma hos Ann-Louise, och lagar till något grönt och gott av vårens ogräsprimörer. Frågan är om en grön nässelsmoothie bränns i munnen?

Och så får vi senaste nytt om hur det går för den större vattensalamandern och hur ekologen Martina Kiibus efter hårt arbete fick den tillbaka till en damm i Judarskogen i Stockholm.

I början av maj förra året satt Naturmorgons lyssnare Gunnel Larsson vid en asp och plötsligt hände det. Som på en given signal slog den ut alla sina blad, samtidigt! Hur är det möjligt? Och är det läge att sätta sig vid samma asp, vid samma tid, och hoppas på att det händer igen? Vi ber botanist Sofie Olofsson svara på det.

De är inte lätta att skilja åt, gässen! Vem kacklar egentligen hur? Äntligen finns det en fågelsånglektion för hur de olika gässen låter. Även om alla inte kallar deras läten för just sång...

Och i Thomas Öbergs kråkvinkel får vi svaret på varför en renskötare visade bilder på när Notre Dame brann i Paris, när det skulle handla om Sápmis fjäll och skogar. Helighet är den gemensamma nämnaren.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här i slutet av april börjar de äntligen anas i södra Sverige – de limegröna musöronen på björkarna! Naturmorgon ägnar hela programmet åt trädet som var vårt första efter istiden och som är först på plats efter en skogsbrand. Som växer fort och dör ganska fort, men är viktig värdväxt för över 800 arter av exempelvis insekter och svampar. Ett träd som fortfarande är självskrivet vid högtider som student och bröllop, som finns med oss i bastun och som vi sitter på vid köksbordet.

Björken är ett omtyckt träd – själva sinnebilden av våren som några av Naturmorgons lyssnare uttrycker det – men ger också många snuva och huvudvärk.

Under morgonen har vi vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall i Bödaområdet på norra Öland. Där visar ekolog Jonas Hedin vilka insekter som trivs i björken. Trivs gör de allra bäst när björkveden rötats, antingen som vitröta eller brunröta. Vi får veta varför det är viktigt att spara björk, och varför stående död björk hyser andra insektsarter än liggande. Insekter som blir mumma för fåglar som exempelvis den mindre hackspetten.

Skogsekologen Lars Östlund tar oss med på björkens historia – från älskat och använt träd, till att bli hatobjekt nummer ett inom skogsbruket från 1940-talet och framåt, till att ha fått sin upprättelse igen.

Björkforskaren Felicia Dahlgren Lidman berättar hur man skiljer på vårtbjörk och glasbjörk och varför björken är så snabb att etablera sig efter en störning.

Och så ringer vi upp slöjdaren Niklas Karlsson som förklarar varför han älskar att tälja just i björk, och bastubadaren Birgitta Tamminen som kan den ädla konsten att binda en bastukvast, eller vihta som det heter på finska.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturmorgon flyttar ut och sänder hela morgonen från Botkyrka strax söder om Stockholm. Här finns fin natur och många naturreservat, men också ett tryck från den växande staden. Hur värnar man naturen när bostäder och vägar ska byggas? Och vad spelar naturen för roll? Jo, bland annat kan skogen vara ett perfekt klassrum som minskar stress och gynnar språkutveckling och nyfikenhet.

Den här morgonen följer vi med fältbussen som rullar in i Lida naturreservat med femteklassare, luppar och håvar. Vi möter Felix Stevelind, 10 år, och Sigge Lundström, 5 år, och får veta varför de slår på en gran, och naturskolelärarna Stefan Milivojevic och Annika Norin, som berättar hur barns förhållande till naturen förändrats på knappt 30 år. Vi möter också årskurs två från Tallidskolan i Fittja när de upptäcker däggdjursspår med Naturskolans Jenny Dagert. Parollen för Naturskolan är ”med himlen som tak”.

Vi besöker Mälarskogen, ett nybildat kommunalt naturreservat utmed Mälaren och Norsborg, Hallunda och Slagsta. Här expanderar staden, och kommunbiologen Julia Stigenberg värnar naturen för arterna och invånarna. Vi besöker avgående kommunbiologen Britta Ahlgrens smultronställe med solvända och kattfot där granplanteringen tränger sig på.

Botkyrka kommun sträcker sig från Mälaren till Östersjön i Södra Storstockholm.

Programledare Karin Gyllenklev och fältreporter Lena Näslund sänder direkt från Botkyrka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många undrar: hur gör jag trädgården, balkongen eller innergården i bostadsrättsföreningen mer naturvänlig? Sedan ett drygt år tillbaka kan Trollhätteborna boka in den kommunala rådgivaren för biologisk mångfald, Anna Brandeby Harström, för att få svar på sådana frågor. Den här morgonen finns vår fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Anna i en av de trädgårdar hon besökt, nämligen Eira Högforsens, strax utanför Trollhättan. Vi får konkreta tips för att gynna den biologiska mångfalden hemma, och Anna berättar om sitt arbete ute på förskolor, företag, reningsverk, bibliotek och bostadsrättsföreningar. Under morgonen får vi också följa med just till en bostadsrättsförening, i centrala Trollhättan, där Kari Granstrand berättar om planerna på att gynna brännässlorna och dra ner på gräsklippningen.

Inspirationen till Trollhättans satsning på biologisk mångfald kommer delvis från den danska tv-serien Ge oss naturen tillbaka, där kommunen Hjörring ska gå från klippta gräsmattor till fjärilsvänliga ängar.

Vi får också Naturmorgonlyssnarnas bästa tips för att öka på den biologiska mångfalden hemma: det vimlar av fågelbad, uggleholkar, bihotell, blommande lavendel, oklippt gräs, gamla träd, faunadepåer och nyanlagda ängar i våra kommentarsfält.

Och ett kvitto på att jobbet gett resultat kan ju vara när det fladdrar av fjärilar i rabatten. Vi fortsätter in i fjärilarnas värld – Karin Gyllenklev har träffat vetenskapsjournalisten Katja Bargum som skrivit en ny bok om bland annat rekordlånga fjärilstungor och larvernas mäktiga pruttkraft.

Magnus Hellström på Ottenby fågelstation berättar om ovanligt tidiga flyttfåglar som noterats där. En varm vinter i Europa kan vara en av orsakerna.

Vi får också en rapport från veckans rovdjurskonferens i Järvsö, och blickar framåt mot Tiburtiusdagen 14 april då björnarna enligt folktron vaknar ur sina iden. Men Lena Nordström berättar att hon såg björnspår i Hede i Härjedalen redan för flera veckor sedan.

Och i veckans kråkvinkel hyllar Lisa Henkow vitsippans variation.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sänder direkt från trakterna av Helagsmassivet, där Sveriges sydligaste glaciär finns. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast har siktet inställt på det många säger är Sveriges sötaste djur – fjällräven. Som en blandning mellan en mjuk teddybjörn och en hundvalp, med en av naturens varmaste pälsar. Tack vare åratal av naturvårdsinsatser, och en hel del hundmat, pekar det uppåt för vårt enda riktigt arktiska rovdjur. Men växlingsrikt vinterväder och konkurrens från rödräv oroar.

Lars Liljemark och Tomas Bergström från Länsstyrelsen i Jämtland arbetar båda med fjällräv, och tillsammans med dem besöker vi en utfodringsplats och en lya. Vi hoppas på en vårvintermorgon med fjällräven i fokus, men också med chans på fjällripor, renar och järvspår.

Och så lyssnar vi efter Europas största fältsparv – den sällsynta kornsparven. Den ser ut som en tjock sånglärka, och sjunger som en gulsparv som går på grus. De flesta kornsparvar finns i Skåne, men nu är den också på väg tillbaka till Öland. Fågelskådare Elsy-Britt Schildt lyssnar efter den där tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Med en och en halv månad kvar till Fågelsångsnatten, som sänds i P1 natten till 18 maj, presenterar vi en av sändningsplatserna: Täftefjärden utanför Umeå. Presentationen finns ockå i en längre version i podden Livet enligt Naturmorgon, där både den som lyssnar, och reporter Joacim Lindwall, testas på sina fågelkunskaper.

Vad är det för tickor som ser ut som blåmusselskal och fjärilsvingar? Det undrar Kristina Svensson, och vi skickar frågan vidare till svampkännaren Majken Ekstrand.

Och så följer vi med på en nattlig vandring uppför berget Monte Titano i den lilla republiken San Marino i nordöstra Italien. Vissa nätter, när luftfuktighet och temperatur är optimala, finns chansen att få se den italienska grottsalamandern.

I veckans kråkvinkel promenerar Jenny Berntson Djurvall ut i barrskogen. Där är våren inte är övertydlig, men den som lyssnar noga hör ett skälvande vårjubel!

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna påskafton hoppas vi hitta våren vid Hornborgasjön. Vi frossar i tranor! Just nu väller de in för att rasta vid den berömda fågelsjön i Västergötland. Vart tar de vägen sedan, hur är läget i övervintringsområdena de just har lämnat – och hur glupska är de egentligen på fågelungar och ägg? Morgonens fältreporter Lena Näslund finns både vid Trandansen - och en bit därifrån, för att lyssna efter många andra fågelarter än just tranor. Sofie Stålhand från Naturum och Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, och Johan Widunder från Länsstyrelsen Västra Götaland, guidar i vårdansen.

Vi frågar lyssnarna om hur de reagerar på tranans ankomst - denna fågel som förknippas så starkt med ljuset och våren.

Och så ska vi ut på en resa. En lång resa. Till södra Patagonien i Chile där den sydamerikanska kontinenten tar slut och där Stilla havet och Atlanten tar vid. Här finns väldiga sydbokskogar som är näst intill opåverkade av oss människor, skogar som nu ska bli en nationalpark och ett svenskt forskarlag från Umeå är där för att hjälpa till! Vi har träffat skogekologen och professorn Lars Östlund som berättar om hur forskarlaget tar sig igenom snårskogar av fuchsia, hur man hittar spår från ursprungsbefolkningar som liknar spår av samer och som ser valar spruta vid stranden.

Vi pratar också med biologen Pav Johnsson som när han var på Nya Zeeland hittade den fjäril som många biologer bara kunnat drömma om - en Frosted Phoneix som inte setts sedan 1959 och befarats vara utdöd.

Det är inte tyst ute längre! De första vårfåglarna sjunger för fullt. Men hur var det nu, vem låter hur? Mats Ottosson har snickrat ihop en alldeles färsk fågelsånglektion, den 40:e i ordningen, med titeln ”nystart, tidig vår” och där talgoxe, blåmes, talltita, entita, grönfink, nötväcka och gulsparv får plats.

Och denna påskafton till ära är det ägget som hyllas i veckans kråkvinkel, signerad Jenny Berntson Djurvall.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan har det varit vårdagjämning och våren är på ingång, i alla fall i södra Sverige. Och nu börjar flyttfåglarna återvända från sina vinterkvarter - till stor glädje för många fågelskådare. Den här lördagen tar vi pulsen på en av västkustens bästa fågellokaler: Morups Tånge utanför Falkenberg. På de betade strandängarna och i de grunda havsvikarna är fågellivet intensivt på våren. Här samlas nämligen både fåglar som häckar i området och de som bara tar en paus på sin färd vidare norrut. Plus de fåglar som tillbringat vintern här!

Fältreporter Jonatan Martinsson och fågelskådarna Ann-Jeanette Fagerblom, Jörgen Fagerblom och Niklas Torstensson hoppas på en morgon full av vårtecken som ropande storspov, pigga tofsvipor, spelande sånglärkor och nyanlända sädesärlor. Dessutom får vi kanske stifta bekantskap med berglärkorna och snösparvarna som tillbringat vintern i södra Sverige och nu snart ger sig av till sina nordliga häckningsplatser.

Och så drar vi till Hammerknuden på Bornholms norra spets, för en promenad i ett dramatiskt kustlandskap där harriset sprätter och ekarna klamrar sig fast. Guide är naturvägledaren Marie Helene Birk.

Nu i mars börjar en del grodor och paddor att vakna. Bra tid att se ut en groddamm att adoptera, berättar Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken. Forskarna vill nämligen ha allmänhetens hjälp att räkna groddjuren i vår närhet.

Hur låter en upphetsad grävlingshane, en irriterad räv eller en muttrande gråsäl? Nu släpper vi en hel serie avsnitt om hur olika däggdjur låter, i podden Livet enligt Naturmorgon. Vi hör ett smakprov i programmet och alla avsnitten går att höra här (släpps fredag morgon 22 mars).

Den som letar kanske kan hitta en blåsippa i knopp! Det gjorde i alla fall Naturmorgons Joacim Lindwall när han gav sig ut på vårspaning på Iggön norr om Gävle, tillsammans med biologen Petter Hillborg. Och vi har också frågat Naturmorgons lyssnare efter vårtecken - och jodå, det finns både blåsippor, starar och en vedtrave som börjat torka.

I veckans kråkvinkel hävdar Mats Ottosson att en morgon i naturen är alldeles, alldeles omagisk.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna marsmorgon, 2024, finns fältreporter Lisa Henkow på Ivö klack i Skåne tillsammans med paleontologen Elisabeth Einarsson. Hur såg det ut just här, fast för 80 miljoner år sedan? Det har Elisabeth Einarsson undersökt i sin forskning och hon berättar att här levde dinosaurier, mosasaurier, svanhalsödlor, vattenlevande fåglar, krokodiler och sköldpaddor. Hon lär oss också tidsmedvetenhet med hjälp av bläckfiskfossil och om hur skolbarns naturliga intresse för dinosaurier kan ge förståelse för hållbar utveckling och klimatförändringar och öppna upp för naturvetenskapliga studier.

Kan fiskar känna smärta? Ja, de har smärtreceptorer bland annat runt munnen, berättar Albin Gräns, zoofysiolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. I ett reportage av Jenny Berntson Djurvall får vi veta hur fisken upplever att bli uppfiskad och att fisken kan vara vid medvetande en lång stund efter att man skurit huvudet av den.

Ja, går det att få en fiskeupplevelse utan att fånga fisken på en krok och dra upp den? Vi pratar med Erik Sandelin, doktorand på Konstfack och KTH i Stockholm, som undersökt det i sin avhandling.

Ebba Hagbom välkomnar varje vår kattugglor i två holkar utanför huset i södra Värmland. Men nu har en av holkarna hamnat på sned. Hur ska hon göra - ska hon ta bort den gamla när en ny sätts upp, och hur ska den nya placeras? Vi ringer upp Johan Nilsson på Lunds universitet för att få svar. Han jobbar på något som heter Kattuggleprojektet och har koll på sisådär hundra olika kattuggleholkar i sin forskning.

I kråkvinkeln sjunger Thomas Öberg de våta markernas lov.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För sista gången den här säsongen svarar experterna i Naturpanelen på lyssnarnas naturfrågor. Runt bordet i Medelhavshuset i Botaniska trädgården finns entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson.

Vad är det som gör att det doftar vår ute? Hur kommer det sig att just lavskrikor är så orädda och kommer fram och äter falukorv? Och varför är kantareller gula? Det är några av frågorna som panelen tar sig an. Eller så blir det just din fråga som tas upp. Hör av dig på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vårbäckar och månaden mars hör ihop för vår reporter Joacim Lindwall. Med snöskor på fötterna följer vi smältvattnet tillsammans med biologen Petter Hillborg som berättar om is, vatten och livet i vattnet. Vi utgår från Säljemar norr om Gävle, från sjöisen, via strömmande vatten och alkärr till en havsvik där sötvattnet möter salt och en utterfamilj lämnat spår.

Sju fladdermusvänner letar efter fladdermössens vinterviste i Västerbotten, för vi vet nästan ingenting om var fladdermusen övervintrar i norra Sverige. Följ med på en krävande skidtur till den hemliga grottan där fladdermössen kanske tillbringar sin vinterdvala. Rovdjursexperten Michael Schneider och ljuddesigner Andreas Estensen är två av dom som försöker kartlägga fladdermössen i Västerbotten. Reporter Elin Moberg.

Fladdermusexperten Marie Nedinge svarar på en lyssnarfråga om fladdermöss som övervintrar i en jordkällare. Vi pratar också med glada naturnjutare i Fagerstatrakten som nu kan röra sig fritt i naturen igen efter att svinpest-restriktionerna är borta.

Barnen på en förskola i Örebro undrar vem som bor i hålet i jorden och det vet Frauke Ecke, professor vid Helsingfors Universitet.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här i slutet av februari drar det ihop sig till uggletid. Det är nu, och några månader framåt, som det är störst chans att höra ugglorna ropa till varandra i mörkret.

Därför ägnar vi hela programmet åt ugglor! Vilka de är, hur de låter och hur de lever.

Vår fältreporter Lena Näslund finns vid Häckeberga i Skåne tillsammans med fågelforskaren Martin Green, för att lyssna och spana efter bland annat kattugglor. Och i studion finns biolog Bo Söderström, som har med sig en rad inspelningar han gjort av ugglors rop och läten.

Under morgonen får vi lära oss hur alla svenska ugglor låter och får möta flera av dem. Vi ringer också upp lyssnare som berättar om sina mest minnesvärda ugglemöten.

Förra året var ett dåligt år för ugglor i hela landet. Men i södra och mellersta Sverige finns nu iakttagelser som tyder på en uppgång. Det finns alltså förhoppningar om en fin ugglevår.

Programledare är Mats Ottosson.