Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alzheimers sjukdom börjar långt innan den märks. När minnet sviktar har sjukdomen ofta funnits där i många år – och samtidigt som nya läkemedel väcker hopp återstår frågan vad det egentligen är vi behandlar när vi fortfarande inte vet vad som sätter igång sjukdomen.

Den här veckan handlar Kropp & Själ om livet nära Alzheimers sjukdom. Hur bemöter man någon som förändras? Varför blir vissa aggressiva, andra tillbakadragna? Och vad händer i hjärnan när minnen försvinner – men musik kan finnas kvar? Vi pratar om symtom, forskning och de många samband som hittas – från livsstil till genetik – men också om hur mycket vi egentligen själva kan påverka.

Medverkande:
Agneta Nordberg, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutets minnes- och demensforskning, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Pia Nilsson, anhörigkonsulent Ersta diakoni, Mårten Lindström, tillförordnad ordförande i Rådet för nya terapier. Vi hör också Anders Löwstedt och Ann Skogsholm, undersköterska och Silviasyster.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kreatin i vattenflaskan och proteinbar i väskan. Strävan efter att må och prestera bättre får många av oss att titta förbi den vanliga maten, mot tillskotten.

I det här avsnittet undersöker vi tillskottskulturen – från det mest väldokumenterade som kreatin till mer trendiga och omdiskuterade preparat. Vi pratar om varför protein blivit något vi jagar, vad forskningen faktiskt säger och om vi pressar våra kroppar snabbare än de hinner anpassa sig. Vi tittar också på gränsen mellan hälsa och prestation och på en industri där det inte alltid är självklart vem man kan lita på.

Medverkande:
Emma Lindblom, legitimerad dietist specialiserad på idrottsnutrition och prestation, Jacob Gudiol, fysioterapeut och träningsskribent, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet, Tommy Lundberg, docent i fysiologi med fokus på muskelanpassning och hälsa vid Karolinska institutet, Lillemor Gustavsson, personlig tränare, och William Apro, docent och projektforskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Emilie Roslund
Reporter: Mattias Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hudcancer var länge en av de mest dödliga cancerformerna, men med nya behandlingar under 2010-talet förbättrades prognoserna radikalt för de tusentals som drabbas varje år. Samtidigt ökar antalet fall snabbare än någonsin. Den här veckan pratar vi om tecknen du ska vara uppmärksam på, hur mycket vi kan lita på våra solkrämer och hur ny teknik, som AI, kan hjälpa till att upptäcka hudcancer tidigare.
Medverkande: 
Hildur Helgadottir, överläkare inom onkologi Karolinska universitetssjukhuset och cancerforskare vid Karolinska Institutet, Richard Bränström, professor i hälsopsykologi Karolinska Institutet, Sam Polesie, överläkare på hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska sjukhuset och docent i dermatologi vid Göteborgs universitet som forskar på AI-modeller vid hudcancerbedömningar, Calle Francke och Hassan Killasli, hudläkare vid Älvsjö hudmottagning.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lovebombing beskrivs ofta som överdrivna kärleksförklaringar som kan få motsatt effekt hos den som tar emot dem. I det här avsnittet undersöker vi om man faktiskt kan vara för kärleksfull. Vi pratar också om villkorslös kärlek kontra prestationsbaserad kärlek – och var gränsen går för en sund mängd bekräftelse.
Medverkande:
Jenny Klefbom, barnpsykolog, Allan Linnér, psykolog, Katarina Blom, psykolog, Anna Backman Rogers, filmvetare, Karolina Sööberg & Christoffer Björestål.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Mattias Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokalsinne beskrivs ofta som en känsla – att veta var man är och hur man tar sig vidare, utan att riktigt kunna förklara hur. För vissa är den självklar, för andra opålitlig eller frånvarande. Samtidigt formas den av hur vi rör oss genom världen och vilka verktyg vi använder för att hitta.
Den här veckan undersöker vi lokalsinnet: varför vissa alltid hittar rätt, om det går att träna upp – och vad som händer när det sviktar. Vi pratar om skillnader mellan människor, om myter kring kön och orientering, och om tillstånd där lokalsinnet är så nedsatt att det blir ett handikapp. Är vi på väg att tappa vår inre karta – och går det att hitta tillbaka till den?
Medverkande:
Hedvig Söderlund, professor psykologi Luleå Universitet, Nils Dahlbäck, professor kognitionsvetenskap Linköpings universitet, Eric Warrant, professor i Zoologi och chef för avdelningen för Sinnesbiologi vid Lunds universitet, vetenskapsjournalisten Per Snaprud och karttläsaren Tina Thörner.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här veckan pratar vi om hur berättelser och virtuella världar kan hjälpa oss att hantera känslor och tankar – men också om när det går för långt. Vi möter Anna som gärna söker sig in i spelvärldar där hon själv får vara hjälten och Mars och hens vänner där spelet är ett sätt att umgås. Vi frågar oss också vad det egentligen är vi lämnar när vi stiger in i en ny värld. 
Medverkande: 
Sven Rollenhagen, socionom och författare, Amir Haj-Bolouri, professor i informatik vid Högskolan i Väst, Annika Hofstedt, doktorand vid Sahlgrenska akademin och enhetschef på Mottagning för spelberoende och skärmhälsa vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Anna Erlandsson och Mars.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Mattias Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi bär alla på hemligheter. Vissa skyddar oss, andra tynger oss. Varför håller vi saker för oss själva – och vad händer när vi väl berättar? I en tid där gränsen mellan privat och offentligt suddas ut, utforskar vi behovet av det hemliga rummet.
Den här veckan pratar vi om hemligheter, skam och sårbarhet och vad det gör med oss att bära på något ingen annan vet.
Medverkande: 
Siri Helle, psykolog och författare, Johan Eriksson, psykoanalytiker, psykoterapeut och docent i filosof, Katarina Zell, utbildare och coach, Elin Wesslander, specialistpsykolog och författare, häktespastorn Olle Jonasson och Jamie Jakobstam.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reportrar: Caroline Mathiasen och Jonatan Loxdal

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rädslan för att få reda på – FOFO, fear of finding out – är något många kan känna igen sig i. Vad händer om svaret förändrar allt? Den här veckan följer vi Hannahs resa. Vi pratar också om hälsoångest och varför vissa undviker att söka vård eller ta tester, trots symtom eller ärftlighet.

Medverkande: 
Erland Axelsson, psykolog och forskare, Rebecka Pestoff, adjungerad universitetslektor i genetisk vägledning och certifierad genetisk vägledare vid Linköpings universitet, Katja Ekholm, sjuksköterska och doktorand KI och Hannah Widström.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Mattias Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ryggsmärta är ett av våra vanligaste hälsoproblem och nästan alla vuxna får ont någon gång. Men hur farligt är det egentligen när ryggen gör ont? Den här veckan följer vi Alma Larsson, som fick diskbråck som 18-åring mitt i sin idrottssatsning. Vi pratar också om vad forskningen vet om ryggsmärta – varför den är så vanlig, varför smärta inte alltid betyder att något är skadat och varför rörelse och aktivitet ofta är en viktig del av vägen tillbaka.

Medverkande: 
Eva Skillgate, professor i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola och professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet, Soheila Zhaeentan, ortoped, Tommy Karls, Idrottspsykologisk rådgivare, före detta kanotist, nu på paralympics och Alma Larsson.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Linnéa Wannefors
Reporter: Caroline Mathiasen och Mattias Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han är mörkrädd men utmanar sig själv på ett så kallat dark retreat. Vad kommer hända? Hur ska det gå med Christians mörkrädsla? 

Veckans avsnitt omfamnar mörkret och undersöker vad det gör med oss människor att vistas i det.

Medverkande: 

Caroline Erkers, psykolog, Rune Brautaset, professor i optometri vid Karolinska Institutet, Lars Westerlund från Föreningen Mörkret och Kylans glada vänner, Tone Elise Gjøtterud Henriksen överläkare vid akutavdelningen, Valen sjukhus i Norge, Christian Henriksson.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Mattias Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ida ser sin syster tyna bort. Hon vill förstå varför. Vad det här är för krafter som gör att det är möjligt att inte vilja äta? Idag forskar Ida Nilsson om vad det är som som styr hunger och mättnad i hjärnan.  

Anorexi är en svår sjukdom som kan bli livshotande. Veckans avsnitt undersöker vad man vet om de mekanismer som leder till att man blir sjuk i anorexia och vilka behandlingar som finns idag. 

Medverkande: Sanna Aila-Gustafsson, psykoterapeut och forskare vid Örebro Universitet, Emma Forsén Mantilla, psykolog och forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Anna Ehn, journalist och författare, Pouya Movahed, docent och överläkare inom psykiatri vid Lunds universitet, Ida Nilsson, docent o forskare i neurovetenskap Karolinska Institutet.

Behöver du eller en närstående stöd? – Hit kan du vända dig:

1177 1177 om anorexia

Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar

Tjejzonen Tjejzonens chat om ätstörningar för tjejer mellan 12-25

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Behöver man göra upp med sina föräldrar innan de dör? Hur får man till det där förlösande samtalet? Och vad gör man med sin ilska över allt det som varit dåligt?

Lance Cederström är i 60-års åldern när han bestämmer sig för att försöka samtala med sina föräldrar om de såriga barndomsåren. Han vill försonas med det som varit. Hans pappa erkänner att han varit för hård. Hans mamma säger att hon vill säga en sista sak innan hon dör: Jag var en dålig mamma åt dig. Det blir deras sista möte innan hon somnar in och ett fint avsked.  

Medverkande:

Lance Cederström, existentiell terapeut, Anna Bennich, psykolog och Allan Linnér, psykolog, Anette Alvariza, professor i vårdvetenskap inriktning palliativ vård. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Mattias Lindgren

Lyssna i Sveriges Radios app, på sverigesradio.se eller i P1. Nya avsnitt kommer varje söndag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Massor med c-vitamin, B-vitamin och kalium. Det är vad som döljer sig i knölen som blivit beskylld för att göra oss feta och få blodsockret att rusa. I själva verket är potatisen fylld av näring och fibrer. Veckans avsnitt gräver i potatislandet efter näringsguldet som har en historia av att rädda liv. 

Om man odlar gamla sorters potatis är det som att skörda ädelstenar ur den bruna jorden, säger konstnären Åsa Sonjasdotter. Hon sprider gamla potatissorter från Peru och berättelserna om dem. Dessutom handlar det om det bästa sättet att tillreda din potatis så att smak och näring kommer fram.

Medverkande:

Stefan Ekengren, kock och författare, Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare åt Sveriges olympiska kommitté, Pär Lodin, författare till boken “Svart potatis”, Göran Persson, VD för Sveriges äldsta potatisbränneri, Åsa Sonjasdotter, konstnär och potatisälskare.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är lösningen: Sluta tjäna pengar och göra något för andra? Ta reda på vilka känslor du bär inom dig? Fråga en kompis om hur din världsbild ser ut? Eller är det att lyssna på hårdrock. I veckans avsnitt går vi på jakt efter det som skapar mening i ditt liv.

Medverkande:

David Thurfjell, religionshistoriker aktuell med boken “Anspråkstagen”, Jacob Hirdwall, dramatiker och aktuell med boken “Karta med vita fläckar”, Rutger Bregman, historiker som skrivit boken “Moralisk ambition”, Jenny Klefbom, barnpsykolog, Christina Lloyd, psykoterapeut som arbetat fram materialet “Meningen med mig” om existentiella frågor för unga, Tilon, Denise och Minna, gymnasieelever som fått arbeta med “Meningen med mig”

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Mattias Lindgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Henriks partner Jonas har autism. Autism påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och ger ofta svårigheter i sociala relationer. Man kan ha svårt att läsa av underliggande budskap och icke verbal kommunikation. Att leva tillsammans med en person med autism kan göra att man blir sårad, för att man inte känner sig sedd eller får sina känslor besvarade. 

För Henrik och Jonas kan den autistiska nyfikenheten ibland förstöra en idé, men den ger också möjligheter att uppleva vardagens alla roliga detaljer. 

Medverkande:

Psykologerna Katarina Sörngård, Maria Bühler och Susanna Grund 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra året var det 80 år sedan upptäckten av penicillin, världens första antibiotika, belönades med Nobelpriset. Men hur länge till kan vi räkna med att det finns verksamma antibiotika? Vad kan vi göra för att hindra att de här medicinerna blir resistenta? Och vilka är det som kommer att drabbas först?

Jenni Jansson har en sjukdomshistoria som gör henne extra känslig för infektioner. Hon är en av de som kommer att drabbas först när allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika. 

Medverkande: 

Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av nätverket ReAct.

Christina ”Tinna” Åhrén, regionläkare och docent i infektionssjukdomar,

Pernilla Rönnholm som grundat den ideella prematur föreningen Mirakel.

Jenni Jansson 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Linda Jensen Kidane

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Chefen ringer och när samtalet är över har Johan blivit av med alla sina uppdrag. Han är arbetslös. Men inte bara det, han har också tappat sin identitet, det är slut med flickvännen, han blir av med bostaden, och snart kommer skulderna ikapp honom. Han går från toppen till botten och känner sig totalt misslyckad.

Att misslyckas hör till livet, saker kommer att gå fel hur välplanerad du än är. Hur gör man för att gå vidare när den stora drömmen går i kras? Och vad kan man lära sig av sina misstag? 

Medverkande: 

Sofia Viotti, psykolog, specialiserad på självmedkänsla

Magnus Lindwall, professor i psykologi

Fredrik Jerlov som skrivit boken “Mina bästa misstag

Johan Lind

Mira Tegman

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Symtomen kan vara diffusa. Humörsvängningar, en doft av alkohol, lite för många sena ankomster. Dagens avsnitt handlar om hur man tar upp att en kollega har problem med alkohol. Vad kan kollegorna göra, och hur ska chefen fånga upp det här på ett bra sätt?

Medverkande: 

Anna Sjöström, alkoholexpert och aktuell med boken “Alkohol på jobbet”

Anders Hammarberg, leg. psykoterapeut och docent vid Karolinska institutet. 

Camilla Kuylenstierna som skrivit boken AnsvarsFull - om sitt liv med alkohol och som nu arbetar med att hjälpa andra med interventioner.

Johan Stöde Englund 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Linda Jensen Kidane

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är snällt att ta upp saker som skaver, men det gäller att göra det på rätt sätt, menar ledarskapskonsulten Birger Lycken. Det viktigaste är att vilja andra väl, sluta gnälla och tala bakom ryggen på varandra, säger han. Och att vara snäll leder till framgång. 

Medverkande: 

Birger Lycken, ledarskapskonsult och författare till boken “Från gnäll till snäll: Hur du vinner på att vilja andra väl”

Alva Appelgren, föreläsare och författare

Stefan Einhorn och Liv Svirsky, författare till boken “Det är inte dumt att vara snäll”

Christine Namdar, forskare vid Åbo akademi och Harvard

Bob Hansson, författare till boken “Snällast vinner”

Programledare: Ulrika Hjalmarson Nedieman

Producent: Ninos Chamoun

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och fokuserar på hur mycket bättre vi blir tillsammans. Det handlar om äkta kärlek, sjukhusclowner och stöttande medmänniskor som gör sånt som känns svårt lättare att klara av. 

Dessutom spanar futuristen och trendspanaren Ida Hult i spåkulan och spår vad som händer på hälsofronten under år 2026. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje jul kommer det flera patienter med svåra magsmärtor till akutmottagningarna, säger kirurgen Mats Lindblad.

Ida Nordell beskriver smärtan som hundra gånger värre än att föda barn. Hon fick åka ambulans till akuten och det slutade med en operation. 

Veckans avsnitt synar julbordet. Hur kommer det sig att vi äter just den här maten på julafton, och vad kan du tänka på för att inte drabbas av paltkoma eller magbesvär?

Medverkande: 

Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus.

Jens Linder, kock, matskribent, aktuell med boken “Allt gott”

Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Linda Kidane och Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från början var det en lyxvara som bara de rika hade råd med. Kakao såldes på apotek eller som dryck på kaffehusen. På 1800-talet uppfanns en fast form av choklad. Vi fick chokladkakor och konfektyr och den tog plats på julbordet.

Förutom att det smakar gott och är festligt kan choklad påverka hur du mår. Den kan sänka ditt blodtryck. Att äta eller dricka choklad kan vara ett sätt att ta hand om sig, att bli lugn och njuta. Om du inte äter den av fel anledning.

Veckans avsnitt djupdyker i vårt förhållande till den tusenåriga traditionen att inta kakaobönan i olika former.

Medverkande: 

Isak Lindstedt, läkare specialist på blodtryck o kärlsjukdomar

Johan Swahn, forskar om smak- och sinnesupplevelser vid Restaurang- och hotellhögskolan i Örebro

Richard Tellström, måltidshistoriker

Therese Fröman, psykolog

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tonåren blir det ofta svårt att komma upp på morgonen. Flera högstadieskolor testar just nu att senarelägga skolstarten. Eleverna får börja och sluta skoldagen en timme senare. 

- Många jublade när vi införde det. Jag är positiv, jag tror på det här, jag upplever att det blivit lugnare i klassrummet, säger högstadieläraren Júlía Sigurdardóttir.

Veckans avsnitt handlar om dygnsrytm, sovmorgnar, tupplurar och om hur du kan göra för att återhämta dig från sömnbrist. 

Medverkande: 

John Axelsson, professor och sömnforskare vid Karolinska Institutet och Stocholms universitet

Li Åslund, psykolog och forskare aktuell med boken “Tonårssömn”

Malin Jakobsson, forskare som just nu studerar hur en timmes senare skolstart påverkar ungdomarna  vid Hälsohögskolan, Jönköping. 

Júlía Sigurdardóttir, högstadielärare

Elin Kimland, utredare på Läkemedelsverket

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell

Bilden är en genrebild. Foto: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Johans nya dejt Sara har diabetes typ 1. Hon mäter sitt blodsockret efter måltiden. Han får också testa och nu upptäcker de att han är akut sjuk. Han behöver åka direkt till akuten. Hade han inte upptäckt det i tid hade han kunnat få en hjärtattack.

Typ-två diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Många har sjukdomen utan att veta om det. Det kan orsaka tysta skador i kroppen. 

Veckans avsnitt handlar om hur du upptäcker diabetes och vad som går att göra åt sjukdomen.

Medverkande: 

Mikael Rydén, överläkare och professor på Karolinska institutet

Sofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska institutet.

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor Uppsala universitet. 

Meredith Hawkins, diabetesforskare.

Lina Shawali, barnmorska som blev sjuk i diabetes under tv-programmet Hela Sverige bakar.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Leontine Olsbjörk och Linda Jensen Kidane

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inger Grotteblad började intressera sig för datorspel när hon såg sina barnbarn spela. Först fick hon höra att det inte var något för henne, men hon hade bestämt sig. Hon vill göra sånt som hon själv tycker är kul och inte ta hänsyn till andras förväntningar. Spelet på skärmen är spännande säger hon, lite som tjuv och polis. Varken Inger eller hennes kompis Yvonne tycker att man ska ta hänsyn till ålder när man väljer sina aktiviteter. 

Veckans avsnitt handlar om hur förutfattade meningar om ålder påverkar oss. Vad gör diskriminering på grund av ålder med hälsan och självförtroendet? Vad kan vi göra för att förhindra att vi blir styrda eller bakbundna på grund av just ålder? 

Medverkande: 

Jonas Nordling, författare till boken “Åldersnojan – varför jobba till 70 när ingen vill ha oss efter 50?”

Ewa Kardell från SPF Seniorerna Tyresö, har arbetat fram en kurs i ålderism

Shama Persson, som startat en modellagentur där alla modeller är minst 50 plus

Inger Grotteblad 

Yvonne Kalldin

Petter Ströbaek 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kylan är det största hotet och sprickorna i glaciären kan sluka honom. Men ensamheten och överlevnadsinstinkten gör något med honom. Det blir en kravfri tillvaro och vardagsstressen försvinner. 

Inom stressforskningen har man på senare tid börjat fokusera alltmer på själva återhämtningen än det som stressar oss. Människan är byggd för att klara stress. Det är inte stressen i sig som gör oss sjuka och utmattade. Det är bristen på återhämtning.

 - Efter en stressig situation behöver du få en signal att faran är över, säger stressforskaren Niclas Almén. Du behöver känna att aha, i den här situationen är jag trygg igen.

Medverkande: 

Niclas Almén, psykolog som forskat om återhämtning, Hedvig Söderlund, professor i psykologi och hjärnforskare, Alexandra von Schwerin, aktuell med boken ”Eget rum”, Per Nordström, antarktisresenär.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan decennier har barn kommit till genom spermiedonation i Sverige. Nu har många av de så kallade donatorbarnen blivit vuxna - och börjat ställa frågor. Vilka anlag har jag? Finns det syskon till mig?

Anna-Karolina är fem år gammal när får hon veta att hennes pappa har fått låna spermier av en annan man. Hon undrar vem han är. Om han är lik henne. 

Leontine Olsbjörk upptäcker som vuxen att hon har mängder av halvsyskon runt om i världen. Det väcker många känslor och funderingar. Hon känner sig massproducerad.

Nu berättar de som blivit till genom könscellsdonation. Veckans avsnitt handlar om vilka frågor det väcker att inte veta sitt genetiska ursprung. Och om hur föräldrar bör agera.

Medverkande: 

Anna-Karolina Pettersson, Leontine Olsbjörk, Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå Universitet, Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Jana Rupnow, amerikansk psykoterapeut.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mobbning kopplas ofta ihop med skolan och unga människor, men det är vanligare än man kan tro på våra arbetsplatser. Ungefär 200 000 yrkesverksamma personer utsätts för någon form av mobbing på arbetsplatsen. Det säger Michael Rosander, psykologiprofessor, som forskar om fenomenet. 

Medverkande: 

Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet, Christina Björklund, seniorforskare vid Karolinska institutet, Oskar Henrikson,  psykolog, Gunnar Johansson, författare till boken “Konsten att överleva mobbning” och Tina som berättar om sina upplevelser av mobbning på arbetsplatsen.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Linda Jensen Kidane

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När forskarna tittar på åldrande och sjukdom är greppstyrka ett av de mått de använder sig av. Men varför är greppstyrka ett bra mått och kan man öva upp sin greppstyrka och på så vis få ett längre och friskare liv? Det tar Kropp & Själ reda  på idag. 

Medverkande: 

Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning på medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna, Tomas Deierborg professor i neuroinflammation vid Lunds universitet, Tove Wåhlin, Svenska Klätterförbundet, Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologioch Antoni Lacinai, föreläsare om kommunikation och ledarskap. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell och Leontine Olsbjörk

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tvåbarnsmamman Suzan Enell tränar hårt. En dag känner hon att den veganska kosten inte räcker för att hon ska må bra och kunna träna fullt ut. Hon går och köper ägg, mjölk och kött och hela familjen får öva sig på att gilla den nya kosten.

Veckans Kropp & Själ handlar om att gå från att äta grönsaker och baljväxter till att också lägga en köttbit på tallriken. Men vad är ätbart kött egentligen? Varför väljer vi filé före komage och lunga, njure och hjärna? 

- Lammhjärtat är sirligt och vackert, det ger mig respekt, hjärtat är ju livet. Jag tycker att man ska använda hela djuret och ändra vår syn på vad som går att äta, säger kocken Stefan Eriksson.

Rättelse införd 29/10 2025:

I programmet nämns de kostråd som utfärdas baserat på de Nordiska näringsrekommendationerna. Där föll ordet max bort. Råden från Livsmedelsverket lyder ordagrant: Ät gärna kött, men inte så mycket.
Ät inte mer än 350 gram rött kött i veckan, tillagad mängd.

Medverkande: 

Stefan Eriksson, kock, Ingrid Larsson, docent och näringsfysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, Jens Linder, matskribent och kock.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Linda Jensen Kidane och Leontine Olsbjörk

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Karin Nygårds är en av gästerna på middagen och hon liksom de andra äter aptitsänkande läkemedel. I hela sitt liv har Karin haft ett komplicerat förhållande till mat. Hon har kämpat med att äta mindre och att gå ner i vikt. Hon har letat förklaringen till sin övervikt i sig själv och trott att det var henne det var fel på. Men när hon får aptithämmande medicin inser hon att det är kemi det handlar om.

Det har gått ett par år sedan de aptithämmande läkemedlen mot fetma kom ut på marknaden, men hur påverkar medicinerna livet och personerna som tar medicinen? Är de här läkemedlen lösningen på överviktsproblemen eller är de bara ännu en bantarfluga?

Medverkande: 

Ylva Trolle Largerros, överläkare vid Centrum för obesitas, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, Elisabet Jerlhag, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program undersöker hur man vet om man är kär på riktigt och hur viktig den första förälskelsen är för att få relationen att fungera. 

För att bli förälskad krävs tre ingredienser säger psykoterapeuten Philip Bäckmo: Intellektuell, emotionell och sexuell attraktion.

Medverkande: 

Maria Farm, psykolog som är aktuell med boken “Är jag verkligen kär?” Philip Bäckmo, psykoterapeut och författare, Håkan Fischer, professor i humanbiologisk psykologi vid Stockholms universitet, Juliana Wolf Garcindo, bröllopsfotograf. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Linda Jensen Kidane

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tanken har ingen förankring i verkligheten men går inte att få bort. Tanken skapar mycket ångest och blir början på många år av jobbiga tankar. Till slut biktar hon sig och berättar det här för sin mamma. 

Veckans program tar itu med olika typer av jobbiga tankar som inte vill släppa taget. Det är katastroftankar, ältande, tvångstankar och tankar som ställer sig i vägen när du till exempel ska prestera något. 

Det finns sätt att stoppa tankar på, eller i varje fall få dem att blekna och ta mindre plats i ditt huvud. 

Medverkande: 

Linda Jüris, psykolog, Camilla Sköld, forskar och utbildar om Mindfullness vid Karolinska Institutet, Johan Plate, idrottspsykologisk rådgivare, Marie Banich, professor i kognitiv neurovetenskap på University of Colorado at Boulder.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För att hedra Ebbas minne firar Jeanette och Ebbas vänner hennes födelsedag. Varje år spelar de Ebbas spellista, lyssnar på hennes favoritartister och pratar om livet.

  - Många är rädda för att prata om de som är döda, rädda för att riva upp sår. Men det här var ju bästa delen av mitt liv, det är klart jag vill prata om Ebba, säger Jeanette Åkerlund.

Veckans program handlar om hur avlidna människor finns kvar i våra liv och hur relationen med dem kan fortsätta efter döden.

Medverkande:

Annika Jonsson, docent i sociologi vid Karlstads universitet, Isabel Petrini, psykolog, Malin Löfgren Perdigao, konferensvärdinna på Ekebyhovs slott, Christoffer Tidelius, religionsforskare och Etzel Cardeña, professor i psykologi vid Lunds universitet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Linda Jensen Kidane

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många män hanterar depressioner genom att hålla masken och döva känslorna med alkohol, spel eller porr. Psykologen Anna Lagerblad och psykiatern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg har skrivit boken “Den livsfarliga tystnaden” om hur många män sluter sig och håller de mörkaste tankarna inom sig. Något som utgör en stor risk för suicid.

Medverkande: 

Erik och hans mamma Eva Widlund, Marcus Eriksson från Suicide Zero, Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare samt Anna Lagerblad, psykolog och journalist.

Här kan du få hjälp om du mår dåligt. och har självmordstankar:

Hjälplinjen

Mind

1177

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Kicki Möller

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Råden som möter nyblivna föräldrar är många och ibland förvirrande. Myndigheterna rekommenderar att spädbarn ska sova i egen säng. Men hur gör man om det inte går? Och hur viktigt är det att följa råd och riktlinjer när man som nybliven förälder ligger där vaken och vrider sig i natten?

Medverkande: 

Susanne Åhlund, utredare Socialstyrelsen

Mikael Norman, överläkare och professor i pediatrik och neonatologi 

Eva Lotta Funkquist, docent och barnmorska 

Maja Larsson, författare till boken “Föräldrarnas födelse” 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reportrar: Simon Sarnecki och Vincent Hansson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Om du lägger maten i en metallform och klär in maten i aluminiumfolie har du skapat ett batteri, säger Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribent.

Dagens program handlar om det som kan gå fel i köket. Det är allt från oönskade kemiska reaktioner i maten till riktiga dödsfällor som botulism.

Vi testar mandolintricket som sparar dina fingertoppar och knivarna som minskar risken att slinta. Och så får du veta om hur du ska bete dig om olyckan med kastrullen är framme. Så snabbt behöver du kyla för att undvika brännskador.

Lite av det som vi lärde oss i dagens program:

• Mandolinen - som man skivar grönsaker på  - är kökets farligaste  verktyg.

• Stäng av fläkten när du friterar.

• Plastskärbräda till rått kött, diska den i maskinen.

• Aldrig aluminiumfolie i kombination med metallform.

• Aldrig, aldrig, aldrig vatten på het olja.

• Överdriv inte kylningen av brännskador, det räcker med svalt vatten.

• Ljummen temperatur är matens värsta fiende - kyl snabbt o värm ordentligt.

• Tvätta händerna efter alla toalettbesök.

• Misstänker du förgiftning - ring giftinformationscentralen.

  Medverkande:

Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribent

Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien

Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen

Ola Stålnacke, köksmästare

Fredrik Huss, överläkare vid Brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reporter: Ninos Chamoun

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mörk turism handlar om en vilja att förstå mänsklighetens mörkaste kapitel, säger Peter Hohenhaus som besökt spökstäder, massgravar och gaskammare på semestern.

Veckans Kropp & Själ undersöker vår besatthet av att se, läsa och höra om hemska saker.  Vad gör de makabra mordberättelserna med oss?

Medverkande: 

Per Johnsson, leg. psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet 

Andreas Olsson, professor i psykologi vid Karolinska institutet

Emmy Atterving, doktorand i historia vid Stockholms universitet

Katarina Howner, överläkare och specialist i rättspsykiatri

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reportrar: Simon Sarnecki

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans Kropp & Själ undersöker vilka platser vi möts på idag. Det handlar om staden och hur den kan påverka vårt mående och våra relationer, men också om hur våra vanor skapar utseendet på stadens kvarter. 

Medverkande: 

Håkan Forsell, historiker och författare, aktuell med boken “Söder”

Alexander Ståhle, stadsforskare och stadsplanerare 

Isabelle Sjövall, neurodesigner

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reportrar: Kicki Möller och Ninos Chamoun

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans Kropp & Själ undersöker varför vi sparar, eller struntar i det, om hur sparbeteendet påverkas av olika psykologiska mekanismer. Det handlar om flockmentalitet, om snålheten som slår till på ett osunt sätt och om att rädslan för att förlora något gör att  vi tar knasiga beslut. 

Medverkande: 

Niklas Laninge, sparpsykolog

Micael Dahlen, handelsprofessor som forskar om lycka, 

Anna Bennich, psykolog och författare

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Stina Näslund

Reportrar: Kicki Möller och Simon Sarnecki

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är snällt att ta upp saker som skaver, men det gäller att göra det på rätt sätt, menar ledarskapskonsulten Birger Lycken. Det viktigaste är att vilja andra väl, sluta gnälla och tala bakom ryggen på varandra, säger han. Och att vara snäll leder till framgång. 

Medverkande: 

Birger Lycken, ledarskapskonsult och författare till boken “Från gnäll till snäll: Hur du vinner på att vilja andra väl”

Alva Appelgren, föreläsare och författare

Stefan Einhorn och Liv Svirsky, författare till boken “Det är inte dumt att vara snäll”

Christine Namdar, forskare vid Åbo akademi och Harvard

Bob Hansson, författare till boken “Snällast vinner”

Programledare: Ulrika Hjalmarson Nedieman

Producent: Ninos Chamoun

Reporter: Olivia Sandell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I 30 år har Kropp & Själs Siri von Malmborg vetat om att det finns ett VHS-band med en inspelning av hennes mormors syster Eva. På bandet berättar Eva om hur hon och systern Doris överlevde medan resten av familjen dog i koncentrationsläger. 

Nu har det gått 80 år sedan systrarna befriades och kom till Sverige och Siri undrar hur allt det här påverkar henne idag. Men först behöver hon ta reda på mer, för familjens trauma har tystats ner och gömts undan. Hon har aldrig fått se VHS-bandet och vet inte vad det var som hände Eva och Doris. Samtidigt frågar hon sig varför det är så viktigt, och om vi idag blivit besatta av våra egna och andras trauman. 

Medverkande: 

Calle Brunell, traumapsykolog 

Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare

Yael Fried, intendent på Statens historiska museer och barnbarn till den välkända föreläsare och författaren Hédi Frid

Katherine Hauptman, chef på Sveriges museum om Förintelsen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bakom mannen på mataffären står Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun. Han kan inte släppa den här händelsen. Varför ska man planera sin död, man kommer ju ändå inte att vara där? Ninos påbörjar en resa för att ta reda på svaret och hamnar på begravningsbyrån med gröna väggar och hemma hos överlevnadsgeniet John Artur Ekbert. Det visar sig att John vill dö hemma på sin soffa till fågelkvitter och han vill inte bli kremerad. För tänk om själen skulle vakna, då är det ju bättre att ligga i jorden, säger han.

Medverkande: 

Helene Forsberg, begravningsrådgivare 

Malin Eneslätt - universitetslektor Luleå Universitet 

John Arthur Ekebert - överlevnadsgeni 

Liria Ortiz - psykolog 

Programledare och reporter: Ninos Chamoun

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under programmet genomför vi ett live-experiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. 

Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. 

-Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.

Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. 

Medverkande i programmet: 

Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, 

Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, 

Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, 

Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, 

Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, 

Marianne Björklund, DN:s Asienkorrespondent.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erika mindes varken sin familj eller sin dåvarande partner. Minnena kom inte tillbaka när hon tittade på fotografier. Det enda hon kom ihåg var hur man rider, cyklar och kör bil. 

– Jag kunde köra bil men jag kom inte ihåg några trafikregler, säger Erika.

Hon berättar att hennes pappa satt i passagerarsätet när de körde in till stan och hur han blev alldeles chockad när hon körde mot rött i en korsning – hon hade ingen aning om att rött betyder stanna. 

Hör också Agneta Herlitz, professor i psykologi vid Karolinska institutet, minnesmästaren Idriz Zogaj och Marika Möller, neuropsykolog som arbetar som utvecklingsledare på rehab-medicinska universitetskliniken i Stockholm på Danderyds sjukhus.  

Dag Nyholm, professor i neurologi vid Uppsala universitet berättar om det mystiska fenomenet TGA – en tillfällig minnesförlust som kan inträffa vid bland annat bastu- och kallbad. 

Dörröppningseffekten kallas det när man går in i ett nytt rum och plötsligt glömmer bort varför man är där. Gabriel Radvansky, professor vid University of Notre Dame har studerat det. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar Ninos Chamoun och Olivia Sandell
Producent Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vagusnerven, fascian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?

De beskrevs redan under Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.

Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livstil det var fel. Det var  lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.

Medverkar i programmet gör också:

Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackerman, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönköping. 

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Clara Lowden

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ivern att prata om kärleken, att teoretisera den, gör den torr och tråkig. Släpp fram förvirring, känslor och pirr i stället säger krönikören Nina Morby.

Röda rosor är en symbol som betyder att jag älskar dig utan att du behöver säga det, menar sociologiprofessor Emma Engdahl.  

Religionshistoriker David Thurfjell berättar om vår förmåga att besjäla världen och behovet av magiska ögonblick.

Dessutom handlar det om romantiska möten i bokform, om den växande genren romance, kärleksromaner i våra bokhyllor.

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Olivia Sandell 

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För en person med narcissistiska drag är självkänslan alltid hotad. Det kan göra samvaron i sommarstugan till en ständig konflikthärd. Veckans Kropp & Själ benar ut vad det är som händer när narcissisten kliver in i sommarstugan tillsammans med släkten. Dessutom handlar det om grusade förväntningar och om att kunna ta tillvara det oväntade som dyker upp under de efterlängtade lediga dagarna. 

Semestern kan också vara ett tillfälle för kärleksrelationen att få ny energi. I avsnittet får du också handfasta råd om hur du kan komma närmare din partner.

Medverkande: 

Peder Björling, överläkare i psykiatri och Niki Sundström, psykolog, båda verksamma vid personlighetsprogrammet , Psykiatri Sydväst i Region Stockholm och författare till boken “Störst, bäst och skörast”,

Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog och författare till boken “Relationskuren”, 

Niclas Almén, psykolog och stressforskare

Per J.Andersson, resejournalist och författare

Redaktion: Ulrika Hjalmarson Neideman, Simon Sarnecki, Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens Kropp & Själ undersöker vem som får vara naken och var det passar sig och var det väcker anstöt eller debatt.

- Det är viktigt att vi ser många olika kroppar och att det inte bara är vackra normkroppar som visas, säger sexologen Suzann Larsdotter.

Medverkande: 

Jonas Engman, etnolog, Sofia Larsson, vett- och etikettexpert, Jenny Klefbom, psykolog, Suzann Larsdotter, sexolog och Jessica Sjöholm Skrubbe, professor i konstvetenskap. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reporter: Ninos Chamoun

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fantomsmärtor drabbar många som förlorat en kroppsdel. Hjärnan förstår inte att armen eller benet inte finns där längre. Och när hjärnan inte förstår skickar den signaler om att det gör ont. Som en skyddsmekanism. 

Dagens Kropp & Själ handlar om olika sätt att lura hjärnan att inte känna smärtan lika intensivt längre, eller att lura den att allt är lugnt trots att en lem är borta. Det handlar om spegelterapi, elektricitet och om framtidens proteser som kan förmedla känsel.

Medverkande: Katarina Landy, smärtläkare som jobbar med neuromodulation, Ulrika Wijk, arbetsterapeut som forskar om hand- och armproteser vid Lunds universitet, Cathrine Widehammar, forskare och arbetsterapeut vid Universitetssjukhuset i Örebro, Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Magnus Eklund, som amputerat ett ben och hittat ett sätt att mildra fantomsmärtan.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reporter: Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ewa Winge som tillbringat dagarna orkeslös i sängen får plötsligt en känsla av mening när hon ser vad mjöl kan bli. Hon börjar baka. Att se andra äta av brödet och att sköta en surdeg gör henne gott. Livsglädjen kommer tillbaka. Och det ska visa sig att hennes familj har räddats flera gånger av just bröd. 

Dagens Kropp & Själ handlar om brödet och bakandet som en väg till hälsa och välmående.  

Medverkande: Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers, Siri Helle, psykolog och författare, Sebastien Boudet, surdegsbagare 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reporter: Ninos Chamoun

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Christoffer Ramqvist går till doktorn får han veta att han är svårt snarksjuk. Han är 33 år när han får diagnosen grav sömnapné och får veta att han gör ungefär 50 andningsuppehåll i timmen, något som kan ge allvarliga komplikationer och skada både hjärta och hjärna. Men det finns hjälp att få. 

- Det är särskilt viktigt att hitta unga personer som snarkar och har sömnapné. Det är skadligare för dem än för äldre personer, säger Eva Lindberg, professor vid Uppsala universitet. 

Medverkande: Ludger Grote, professor och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Eva Lindberg, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Per Stål, professor i anatomi vid Umeå universitet.

Patric Ilar, som blev “snarkaktivist” efter att han höll på att krocka med en grusbil på grund av ständig trötthet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reporter: Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter tio timmars löpning får Philip ont i knäna. Hans löparkompis Ewa bryter och åker hem, men Philip fortsätter. Det är mörkt och kallt. Han springer nästan ett maraton till, ända till två på natten, med ont i knäna innan han är färdig. Vad är det som driver honom?

- Om du har en bild av exakt vad du klarar av så låser du dig vid vad du kommer att klara. Släpp kontrollen och sluta säga vad du inte klarar av, säger Petra Malm, före detta elitsoldat och numera programledare för Robinson och en av instruktörerna i Elitstyrkans hemligheter på TV4. 

Medverkande:
Philip Sandwall, ultralöpare, Petra Malm, före detta elitsoldat och numera programledare, författare och föreläsare, Christian Rück, psykiater och författare, Lars Ståhle, smärtläkare och forskare, Jenny Klefbom, psykolog och författare, Mariana Brussoni, kanadensisk lekforskare och Karin, mamma till treårig son. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reporter: Ninos Chamoun

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit covid och löpträningen har kommit av sig. Urban vill komma igång igen och unnar sig riktigt bra och nya löparskor. När han provar ut dem får han höra att hans fotvalv har sjunkit ihop och att han behöver inlägg i skorna. Han lyssnar på rådet och köper flera par. Det här blir början på en rad vårdbesök. Till slut har han så ont i fötterna att han inte kan gå. Och läkaren säger att det enda som kan hjälpa är en operation som kommer få honom att tappa känseln i tårna.

 - Jag blir inte förvånad. De som jobbar i de här affärerna har inte rätt utbildning. De försöker laga något som inte är trasigt, säger Toni Arndt, professor i biomekanik vid GIH.

Medverkande:
Toni Arndt, professor i biomekanik vid GIH, Paul Lundgren, fotortoped på Södertälje sjukhus, Pernilla Ekroth, ortopedingengör, David Felhendler, sjukgymnast, Cecilia Elam, fysioterapeut, Urban Björstadius motionär som ville börja springa igen. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Gustav Asplund och Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter Jonson har ett socialt arbete med mycket representation. Det är goda middagar och många drinkar. Han tycker om att njuta av mat och dryck och att vara social. Människor runt honom frågar om han har varit utomlands, han ser solbränd ut i ansiktet. Det han inte anar är att hans lever håller på att lägga av, att han är dödligt sjuk och akut behöver en ny lever. 

Levern är ett stort och viktigt organ. När den mår dåligt märks det oftast inte förrän det gått mycket långt och levern är på väg att sluta fungera. 

- Vi försöker hitta de här personerna tidigare så att vi kan bromsa och kanske till och med vända sjukdomen, säger läkaren Hannes Hagström.

Medverkande:
Hannes Hagström, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Emilia Hagman, nutritionist och docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet, Christina Villard, transplantationskirurg på Karolinska universitetssjukhuset.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reporter: Ninos Chamoun

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledaren Ulrika Hjalmarson delar ut frågor till sina medarbetare att besvara. Lyssnarna får följa med till obduktionsbordet, till litteraturen, till hälsoprofiler och in i hjärnan för få svaren på livets stora frågor:

Vad är ont och gott? 

Vem är jag? 

Vad händer när man dör? 

Vad är meningen med livet?

Medverkande: Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare, Simon Kyaga, psykiater, Mattias Eilola, Maria Borelius, journalist och hälsoskribent, Eva Rudd, rättsläkare på Rättsmedicinalverkets avdelning i Stockholm, 

Redaktionen består av: Ulrika Hjalmarson Neideman, Ninos Chamoun, Gustav Asplund och Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Steve Sjöquist har lång erfarenhet av vården. Han ger fyra råd i hur man ska få bästa möjliga vård. Det handlar om att vara modig, sårbar, ställa krav och byta läkare om man inte får kontakt.

Dagens Kropp & Själ handlar om att gå till doktorn. Om hur du gör och vad som kan hindra dig att komma ända fram till undersökningsrummet. 

Vi möter Kenneth som får en stöt genom kroppen. Han krampar och hör sig själv skrika. Ändå går han inte till doktorn. Han skäms och tycker att det är onödigt.

Dessutom diskuterar vi relationen mellan läkare och patient. Läkarrollen har förändrats över tid. Förr pekade läkaren med hela handen och bestämde vad som skulle göras och inte. Numera ser det ofta helt annorlunda ut.

Medverkande:
Rita Fernholm, allmänläkare som skrivit boken Konsten att gå till doktorn, Astrid Seeberger, njurläkare och författare och Emmanuel Bäckryd som är smärtläkare, Kenneth Frisk som i många år inte gick till doktorn och Steve Sjöquist som kallar sig själv proffspatient.

Reportrar: Ninos Chamoun och Gustav Asplund

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens Kropp & Själ utforskar ohövligheten i vårt samhälle. 

Stressforskaren Dan Hasson menar att vi blivit mindre hövliga mot varandra, och mer lättkränkta. Men det positiva är att mönstret visat sig lätt att vända. 

För försäljaren Christine är hövlighet ett vackert ord, men också en självklarhet. I arbetet träffar hon många människor. Hon har alltid haft serviceyrken och tycker det är viktigt att se varje människa för den den är oavsett bakgrund. Om någon är otrevlig eller bråkig går hon fram och frågar hur det är, vänligt men bestämt. 

Medverkande:
Dan Hasson, stressforskare vid Karolinska Institutet, Magnus Söderlund, professor som forskar om kundbeteenden i handeln, Sofia Larsson, vett- och etikettexpert, Christine Strand, försäljare.   

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jenny har inga synliga bristningar men muskulaturen längre in har gått sönder. Hon kan inte ens gå till brevlådan. Hon kan inte hålla tätt och börjar tappa livsgnistan. 

Ungefär 80 procent av alla kvinnor som föder barn får bristningar under förlossningen. Många läker och blir helt återställda efteråt. Men för de som inte gör det blir lidandet stort. Ofta får de höra att allt ser fint ut trots att de har stora besvär. Bristningar av andra graden syns sällan, men påverkar livet mycket. 

På senare tid har den här typen av förlossningsskador uppmärksammats allt mer och nu finns hjälp att få. Ny forskning visar att kvinnor kan vara hjälpta av operation långt efter förlossningen. 

Medverkande:
Ida Bergman, bäckenbottenkirurg på Södersjukhuset i Stockholm

Helena Lindgren, barnmorska och forskare på Karolinska institutet i Solna

Mia Fernando, fysioterapeut och författare

Jonna Burén, journalist som skapat kontot @alltserfintut på Instagram.

Cecilia Lind, barnmorska sedan nästan femtio år tillbaka

Jenny Aakula

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar: Ninos Chamoun & Gustav Asplund
Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När hennes man drabbades av samma symptom fanns det ingen annan utväg än att flytta norrut. 

– Vi är pollenflyktingar. Det här lugnare här i Kiruna, säger hon.

Familjen lämnade Eskilstuna för Kiruna på grund av pollen. I Kiruna har Amanda fått tillbaka sitt liv – ett som fungerar.

– Folk här pratar också om pollenåtervändare. Folk som kommer hit på sommaren för att det är lindrigare här, säger hon.

Hör Amanda Tuvgrens reflektioner kring sin flytt i Kropp & Själ.

Medverkande: 

Erik Melén - barnallergiläkare på Södersjukhuset och professor på Karolinska institutet.

Christer Jansson - överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar vid Uppsala universitet. 

Åslög Dahl - pollenforskare, Göteborgs Universitet.   

Lynne Milne, pollendetektiv, geolog vid The University of Western Australia men ofta beskriven som The Pollen Detective of Australia.  

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar: Ninos Chamoun & Gustav Asplund
Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Det finns en töntstämpel på te”, säger tehandlaren Gustav Svärdhagen. 

Han tror dock att det kommer att förändras, att fler kommer att upptäcka teet och bli finsmakare på samma sätt som skett med kaffe, öl och vin.

Inom stressrehabilitering används tedrickande som en del i avslappningen. Att plocka, tillreda och dricka en kopp te är ett sätt att hitta tillbaka till sina sinnen och skapa lugn. I örtte finns verksamma ämnen från växtriket som sägs påverka allt från humör till tarm och sömn, men hur verksamma är de egentligen?

Medverkande i programmet: 

Henrik Scander, måltidsforskare vid Örebro universitet

James Savage, chefredaktör på The Local,

Jan G Bruhn, professor i farmakognosi, expert på naturläkemedel,

Anna Maria Pálsdóttir, forskare inom miljöpsykologi, SLU

Gustav Svärdhagen, tefantast och teförsäljare

Per Oscar Brekell, teinstruktör i Japan med eget temärke

Seren Charrington Hollins, brittisk måltidsforskare som skrivit boken “A dark history of tea”

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun, Simon Sarnecki och Gustav Asplund

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En amerikansk adhd-coach, Linda Anderson, skapade konceptet bodydoubling på 90-talet. På senare tid har metoden blivit alltmer populär. Metoden går ut på att själva närvaron av en annan person gör det lättare att genomföra vissa uppgifter. Att en annan person finns med i rummet, eller i tanken, gör att fokus ökar och det blir lättare att komma till skott med saker som annars inte blir gjorda. 

Julia är med i en digital bodydoubling-grupp. Medlemmarna bestämmer tid när en uppgift ska utföras och peppar varandra när de är klara.

Sara får besök av sin boendestödjare, Åsa,  två timmar i veckan. Att Åsa sitter med gör att Sara tar itu med vardagssysslor som tidigare aldrig blev av. Hon tar tag i sin tvätt och sorterar in i skåpet.  Hon kommer iväg till tandläkaren och ringer samtal som hon annars undviker. 

Medverkande i programmet: 

Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet,

Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi,

Åsa Andersen och Johanna Dehlin, boendestödjare

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under programmet genomför vi ett liveexperiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. 

Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. 

-Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.

Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. 

Medverkande i programmet: 

Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, 

Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, 

Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, 

Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, 

Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, 

Marianne Björklund, DNs asienkorrespondent.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inger Holegård var en av de sista som gjorde abort innan abortlagen trädde i kraft 1975. Hon var 19 år och hade inte kommit igång med sitt vuxna liv när hon upptäckte att hon var gravid. Men för att  avsluta graviditeten behöver hon ett godkännande från Mentalvårdsbyrån. När det går igenom är fostret så stort att hon behöver föda fram det på en förlossningsavdelning. 

Ann-Marie är rädd för att det ska blöda mycket. Linda har gjort två aborter. Första gången blev hon sövd och det gick snabbt. Nästa gång tog det en hel dag av väntan på sjukhuset innan hon var tvungen att skynda hem.  Maja gjorde abort när hon var sjutton år och tyckte att undersökningen innan var obehaglig. 

I år är det femtio år sedan kvinnor i vårt land själva fick möjligheten att bestämma att göra abort innan 18:e graviditetsveckan. Mycket har hänt sedan dess, både i attityder och själva utförandet. Numer är de flesta aborter medicinska. Ingreppet har blivit säkrare och sker alltmer i hemmet istället för på sjukhus. 

Gäster i programmet är Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska Institutet. Desiree Lichtenstein, läkare o forskare vid Centrum för för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, Sanna Torén Björling, journalist på DN och USA-korrespondent som skrivit boken “Slaget om aborträtten” och författarduon Malin Clausson och Sandra Pandevski som skrivit boken “50 år av fri abort 50 berättelser”.

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Olivia Sandell

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?

De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.

Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var  lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.

Medverkar i programmet gör också:

Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. 

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Clara Lowden

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ivern att prata om kärleken, att teoretisera den, gör den torr och tråkig. Släpp fram förvirring, känslor och pirr i stället säger krönikören Nina Morby.

Röda rosor är en symbol som betyder att jag älskar dig utan att du behöver säga det, menar sociologiprofessor Emma Engdahl.  

Religionshistoriker David Thurfjell berättar om vår förmåga att besjäla världen och behovet av magiska ögonblick.

Dessutom handlar det om romantiska möten i bokform, om den växande genren romance, kärleksromaner i våra bokhyllor. Författaren Simona Ahrnstedt berättar om hur den här typen av litteratur blir till.

Det här är den största litterära genren, och den ger en bred bild av romantik säger litteraturforskaren Elin Abrahamsson.

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Reportrar: Ninos Chamoun och Olivia Sandell 

Producent: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Jag vet inte vad det är”, säger Göran, som reporter Ninos Chamoun träffar på stan. ”Jag är psykiskt frisk”. 

Folkhälsomyndigheten ska börja använda andra begrepp än psykisk ohälsa, de menar att det är otydligt vad man menar och att det kan skapa förvirring. 

Psykiatern och författaren Christian Rück tycker att en överanvändning av den här typen av ord skapar problem. 

– Man förändrar tolkningen av världen, säger han. 

Hör också Siri Helle, psykolog och Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten. 

Reporter Olivia Sandell besöker den nya hjälplinjen för psykisk ohälsa. Vilka fångar den upp?

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erika mindes varken sin familj eller sin dåvarande partner. Minnena kom inte tillbaka när hon tittade på fotografier. Det enda hon kom ihåg var hur man rider, cyklar och kör bil.

– Jag kunde köra bil men jag kom inte ihåg några trafikregler, säger Erika.

Hon berättar att hennes pappa satt i passagerarsätet när de körde in till stan och hur han blev alldeles chockad när hon körde mot rött i en korsning – hon hade ingen aning om att rött betyder stanna.

Hör också Agneta Herlitz, professor i psykologi vid Karolinska institutet, minnesmästaren Idriz Zogaj och Marika Möller, neuropsykolog som arbetar som utvecklingsledare på rehab-medicinska universitetskliniken i Stockholm på Danderyds sjukhus.

Dag Nyholm, professor i neurologi vid Uppsala universitet berättar om det mystiska fenomenet TGA – en tillfällig minnesförlust som kan inträffa vid bland annat bastu- och kallbad.

Dörröppningseffekten kallas det när man går in i ett nytt rum och plötsligt glömmer bort varför man är där. Gabriel Radvansky, professor vid University of Notre Dame har studerat det.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar Ninos Chamoun och Olivia Sandell
Producent Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För samhället är den här utvecklingen ett problem, med en åldrande befolkning och allt färre som kan sörja för dem. Kommande generationer kommer få dra ett tungt lass. I Finland, där de negativa siffrorna gått ännu längre, presenterades nyligen en utredning med förslag om information om reproduktiv hälsa, stöd till parrelationer – och 30 000 euro till den som skaffar barn innan 30 års ålder. Hör utredaren Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid institutet för befolkningsforskning i Helsingfors.

I programmet medverkar även Caroline Uggla, docent i demografi och Gunnar Andersson, professor i demografi, båda vid Stockholms universitet och Maja Larsson, journalist och författare, aktuell med boken Föräldrarnas födelse.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar Ninos Chamoun och Olivia Sandell
Producent Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det nya året kommer med nya, ambitiösa träningsmål. Hela januari är det proppfullt på gymmen, för att någon månad senare vara nästan lika tomt som innan jul. Viljan hos den som siktar högt är det inget fel på, men hur gör man för att de nya vanorna ska hålla i längden?

– Jag tror man ska tänka att vi inte ska bli motiverade av slutprodukten. Vi får bli motiverade av vi faktiskt skapar den här nya vanan, inte bara ser resultatet av oss i någon bikini vi hade när vi var 25 år, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid Karlstads universitet.

Medverkar gör Petra Månström, journalist och löpcoach, Elin Bjärkstedt, personlig tränare och fysioterapeut.

Hör även Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet.

Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent är Alice Lööf
Reportrar Ninos Chamoun och Simon Sarnecki.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kampen som drivkraft ska vi titta närmare på vad människor klarar av att göra när de tvingas till det och träffa personer som behövt kämpa av olika anledningar och höra hur det påverkat dem.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. 

Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. 

Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. 

– Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. 

Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om hur man försätter sig själv i helg-läge, tips om hur man småsnackar på mellandags-minglet, om hur man stressar ner genom att ta ton och hur man gör för att sprida glädje till sina medmänniskor. Dessutom en traditionsenlig framtidsspaning på hälsoåret 2025. God jul, kära lyssnare! 

Medverkar gör Maria Farm, psykolog och Ida Hult, framtidsetnolog.
Författaren Moa Herngren och psykologen Jenny Richardsson hörs också i programmet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och producent är Alice Lööf. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antalet som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar har minskat stadigt de senaste decennierna. Dödligheten i hjärtinfarkt har rasat på en generation, från 30 % till 5 %.

– Det är en av de största revolutionerna under min livstid, säger hjärtläkaren Peter Giesecke. 

Trots det är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige – så hur ska man göra för att ta hand om sitt hjärta?

Svaren går att finna i kost, motion och stress. 

Hör hockeytränaren Magnus som drabbades av förmaksflimmer och fladder och som startat om sitt hjärta med elkonvertering 19 gånger, om  hjärttransplantationens historia och om man kan ha sex som vanligt när man drabbats av en hjärtsjukdom. 

Medverkar gör Peter Giesecke, hjärtläkare och tillträdande chef för hjärtmedicin och fysiologi på Danderyds sjukhus, Tiny Jaarsma, forskar inom hjärtsjukdom och egenvård vid Linköpings universitet, Karin Schenck-Gustafsson, professor och överläkare i hjärtsjukdomar, Karolinska institutet och Ylva Trolle Lagerros, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent är Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– På en riktigt bra fest känns allting möjligt. Tänk om upplevelsen vi får på en fest är en sannare bild av hur verkligheten är än den som vi ofta fastnar i under vardagen där vi bekymrar oss om ifall folk respekterar oss tillräckligt?

Teologen Patrik Hagman har studerat Lukasevangeliet och kommit fram till att Jesus nog skulle velat att vi festade mer.

Hör också nattlivsforskaren Sebastién Tutenges om vikten av fest för ungdomskulturen, Christopher Landstedt som är konstvetare vid Stockholms universitet om varför man festade så mycket på 1700-talet och den professionella festfixaren Amanda Colldén.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utan luktsinne försvinner 95 % av smakupplevelser, personer som saknar förmågan att lukta blir oftare brandskadade och matförgiftade och lukten kan till och med hjälpa oss i valet av partner.

Dofter är ett tvärsnitt mellan våra tankar och känslor, de är starkt kopplade till våra minnen, något man kan leka med som parfymtillverkare. Hur låter det t.ex med en parfym som luktar blod, krutrök, bandage och betong? Rumänska David-Lev Jipa-Slivinschi skapar dofter som sällan luktar gott, han vill att dofterna ska berätta en historia.

Hör även luktforskaren Johan Lundström som digitaliserar dofter som i framtiden kan sippra ut från våra TV-apparater – och skickas till läkare vid digitala vårdbesök.

Medverkar i programmet gör även Jonas Olofsson, professor i psykologi och luktforskare vid Stockholms universitet, Jenny Lantz, författare till boken Expedition parfym och Bill S. Hansson, professor i neuroetologi vid Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Jena.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För sjuksköterskan Anneli blev de gula skyddskläderna en rustning när hon jobbade med Ebola-utbrotten i Liberia 2014. Hur hanterar man både att se många människor dö och möta deras anhöriga i sorg utan att själv gå under?

Fanny och Alva sörjde i grupp när deras idol dog. I de lägena kan sorgen vara skön att dela.

Men det finns också dem som tar sitt sorgdeltagande alldeles för långt. En fransk sorgbedragare nästlade sig in i en organisation för överlevande efter terrorattentaten i Paris 2015.

Medverkar gör Allan Linnér, psykolog, David Waskuri, psykolog och Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finns det ett gap mellan vuxenvärldens förmanande hållning till droger och ungdomars lust att prova?

- Det finns en fördom om att det bara är folk som mår dåligt som tar droger och att det sker i dåliga sammanhang. Men det kan pågå i roliga sammanhang också. Det är skillnad på att testa och att missbruka, föräldrar är ofta väldigt rädda för droger men borde prata mer avdramatiserat om riskerna. Då skulle man lättare våga säga att man testat, berättar en tjej som går på gymnasiet.

- Att hamnar där är verkligen jätteenkelt, det kan hända vem som helst var som helst. Men att sluta kan vara så himla svårt. Det berättar Vilda som hamnade i blandmissbruk i ung ålder.

I Danmark har man de senaste åren implementerat en ny metod som kallas MOVE i behandlingen av unga med missbruk. Den går ut på en kombination av bland annat KBT och Motiverande samtal. För att få ungdomarna att ta sig till de viktiga behandlande samtalen får de ett presentkort vid vartannat tillfälle.

Medverkande: Hanna Brännlund från Maria ungdom, Joar Gutestam från KI och Sheila Jones, högskolan i Dalarna.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Clara Lowden

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Humorn har också en viktig plats inom vården. En svårt sjuk patient som kan få läkaren att skratta åt dens skämt kan återerövra makten för en stund, känna sig mer som sig själv. Och även i terapirummet kan ett skämt om något som uppstår i rummet leda till ett förlösande skratt som jämnar ut maktbalansen mellan patient och terapeut.

Sjukhusclownen Susanne jobbar på en avdelning för svårt sjuka barn på Huddinge sjukhus.

- Det här är en känslig scen - ingen har kommit hit för att se clowner. Ibland är vi med som avledning, vid till exempel provtagning. Ofta placerar vi oss längst ned i hierarkin för att ge barnet en känsla av kontroll, berättar Susanne.

Och självklart tar Kropp & Själ sig även till en lika älskad som hatad scen - ståuppkomikerns. Ett ställe där samspelet mellan komiker och publik är helt avgörande. 

Medverkar i programmet gör Per Naroskin, psykolog, författare, ståuppkomiker och föreläsare. Hanna Söderlund, universitetslektor vid Umeå universitet som forskar om makt. Peter K Andersson, historiker och författare.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Clara Lowden är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje ord måste vägas på guldvåg, oavsett om det handlar om en text på en dejtingapp eller en klassisk kontaktannons i tidningen. Det blir tydligt hemma i soffan hos Johnny.

- Alla tjejer som heter Therese är bra människor. 

Johnny är singel och har varit ute i dejtingdjungeln i fem år. Han sitter med telefonen i handen och har precis svajpat fram en tjej han gillar. Therese.

Men så kommer meningen. De där orden i presentationstexten som får Johnny att än en gång tappa hoppet och lägga ifrån sig telefonen.

- Hon skriver ”Jag vill att vi ska vara det där paret som vännerna kallar självklara”. Nu blir det så där igen. Jag tycker att det är synd liksom. Varför måste det vara så svart på vitt hur det ska vara? Där blev det tyvärr stopp för mig, suckar Johnny.

Medverkar i programmet gör bland andra Minna Höggren, journalist och författare till boken Kärleksgapet, samt Josefin Englund, historiker som skrivit en avhandling om kontaktannonser.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Clara Lowden är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa människor tycker att arbetet är så pass meningsfullt att de inte kan sluta jobba. Sadelmakarmästaren Rolf Stenberg har jobbat i 75 år. Han fyllde 90 år förra veckan och har inga planer på att pensionera sig. 

– Ingen av mina jämnåriga kamrater finns längre. De gladde sig när de fick pension, tog det lugnt och nu är de borta, säger han till vår reporter vid ett besök i läderbutiken där han jobbar tillsammans med sin dotter. 

Det är förstås inte alla förunnat att känna samma arbetsglädje som Rolf, men en sund inställning till sitt jobb bidrar till en ökad livskvalitet. 

– Någonstans tycker jag i grunden att det är viktigt att man ska göra bra ifrån sig på jobbet. Men jag tycker men tycker det är viktigt med gränssättning, jobbet ska inte flyta ut över fritiden, men man är skyldig att göra sitt bästa under de timmar man är på jobbet, säger Nicolas Jacquemot, som skrivit boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare.

Medverkar gör Nicolas Jacquemot, aktuell med boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare, Mats Ekdahl, författare som skrivit boken Jobbet och Roland Paulsen, sociolog vid Lunds universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har funnits mycket diskussioner om hur barnen mår av att flytta mellan två hem. Men på senare tid har forskare kommit fram till att växelvis boende kan skydda barnen i en separation. Men det finns såklart andra saker som är viktiga att tänka på som förälder.

– Det absolut överordnade när det kommer till att ge barn bra förutsättningar är att man begraver parrelationen och eventuella stridsyxor i den. Istället ska man satsa på att bygga ett stabilt föräldraskap tillsammans, säger barnpsykologen Malin Bergström.

Det är svårt att komma ifrån att en separation innebär mycket känslor för alla parter – skuld, sorg och längtan. Hur kan man som vuxen förälder hantera sina känslor så att de inte går ut över barnet?

– Just apropå längtan måste man fråga sig själv, när man ringer till barnet hos den andra föräldern för att säga godnatt, om det är hjälpsamt för mitt barn att jag ringer eller om det är hjälpsamt för mig, säger psykologen Maria Farm, aktuell med boken Vardag med varannan vecka.

Medverkar gör Maria Farm, psykolog, aktuell med boken Vardag med varannan vecka och Malin Bergström, barnpsykolog.

Med i programmet är också Orvar Löfgren och Jonas Frykman professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet som skrivit boken Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet och Caroline Uggla, doktor i evolutionär antropologi och docent i demografi vid Södertörns högskola och Stockholms universitet och aktuell med boken Familjeformeln.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar Ninos Chamoun och Simon Sarnecki
Producent Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Där har jag ett jätteeffektivt knep, säger journalisten Jenny Damberg som skrivit böckerna Bönor ärtor linser” och ”Ärtor, bönor & linser”.

– Då ska man göra såhär: Man tar en större mängd bönor än vad man tänkt äta nästa dag och så blötlägger man dem över natten, sen kokar man bönorna nästa morgon när man äter frukost och låter de stå över dagen, så är de klara till middagen!

Resten av bönorna kan man ställa in i kylen där de håller i en vecka, säger hon. Allt detta för att bönorna ska vara tillgängliga, då kan man slänga i dem i lite vad som helst; en sallad, en gryta eller ugnsrosta.

Men även om fördelarna med baljväxterna är många är det inte alla som kan njuta av dem – för ju mer vi äter dem, desto fler blir allergiska.

– Det kommer många fler patienter till mig nu än för 20 år sedan, säger barnallergologen Caroline Nilsson.

Medverkar gör Jenny Damberg, journalist som skrivit två böcker om baljväxter, Caroline Nilsson, barnallergiläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt forskare vid Karolinska institutet, Pernilla Tidåker, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Linda Bakkman, näringsfysiolog.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man ska inte alltid göra tvärtom. När man mår bra är det ofta bra att följa sin magkänsla, säger psykologen Stefan Pagréus, aktuell med boken Tvärtom. 

– Men när vi mår sämre brukar vi få impulser som får oss att må ännu sämre, till exempel brukar vi jobba ännu hårdare när vi är stressade, fast det vi egentligen skulle behöva är återhämtning, säger han. 

Någon som utmanar den rådande samhällsidén, och tänker tvärtemot gemene man om hur länge vi ska leva, är filosofen Patrick Linden, som vägrar acceptera döden. 

– Jag vill inte se ett slut, säger han. 

Medverkar gör Stefan Pagréus, psykolog som är aktuell med boken Tvärtom, Patrick Linden, filosof som skrivit boken Mot döden och Marika Smith, sexinspiratör aktuell med boken Buffésex. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal. 

– Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon. 

Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt. 

Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs. 

– Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle. 

Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk. 

– Folk blir lata, säger hon

Medverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kropp & Själs reporter Jonatan Loxdal fick barn för ett halvår sedan. Trots alla välmenande råd har han flera obesvarade frågor, och söker upp en person han själv anser är en vettig och bra pappa, för att få svar på dem – sin gymnasielärare Stefan. 

Hur ska jag tänka att mitt och min frus förhållande kommer ändras? frågar Jonatan. Om man suddar ut sina behov har man ju tillsist inget förhållande, resonerar han. 

– Nej, men ni har ett barn ihop och det barnets behov är mycket större och starkare än vad dina är. 

Men måste man sätta sina egna behov helt på paus?

– Nej, det är därför man är två, förhoppningsvis. Är man två kan man balansera det här så man kan få både och, men man kan inte få allt. 

Medverkar gör: Stefan & Michael Einhorn, aktuella med boken Handbok i (miss)lyckat föräldraskap, Henning Årman, postdoktor på Stockholms universitet som forskar i projektet Pappa med barn, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet och Maria Wängqvist, leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare har man fokuserat mycket på hur gravida kvinnors exponering för giftiga ämnen påverkat fostret. Men i toxikologen Oskar Karlssons forskning har han visat att pappornas livsstil och livsmiljö är viktigare än man förut trott. Han menar att riskerna när det gäller pappans exponering varit väldigt nonchalerande.

Att skydda sig mot farliga miljögifter är inte helt lätt eftersom man kan stöta på dem lite varstans. Men störst risk att exponeras för dem löper vi med de gifter vi kan få i oss, enligt toxikologen Mattias Öberg. 

– Framförallt via våra livsmedel och dricksvattnet. Men lyssnar man på kostråd och lokala råd från kommuner i områden som är förorenade, kan man skydda sig ganska bra, säger han. 

Medverkar gör: Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen, Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Stockholms universitet och Leonard Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare inriktad på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Göteborgs universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. 

Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. 

Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. 

– Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. 

Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En sak som kan vara viktig att lyfta fram är att frontalloben blir mindre aktiv när vi är trötta och då är det lättare att känna sig orolig och ledsen och vi får svårare att värdera tankarna och tänka kritiskt, säger Li Åslund, psykolog och sömnexpert. 

På natten finns inget att distrahera sig med, det är lugnt och tyst och man vet att alla sover. Negativa tankar ger kroppen ett stresspåslag som gör att vi börjar leta efter fler faror och det skapar en tankekedja. 

– När man inte har några distraktioner så spinner det på, säger Li Åslund. 

Vad ska man då göra? En sak som kan hjälpa är att tänka att man klarar en dålig natts sömn, menar Li Åslund. 

–  På så sätt avdramatiserar man insomnandet. Vissa kan även bli hjälpta av att skriva ner de tankarna som snurrar i huvudet och sedan lägga undan blocket. 

Medverkar gör: Li Åslund, psykolog och sömnforskare, Jan Ulfberg, docent och specialistläkare. 

Medverkar gör också Ulf Ellervik, aktuell med boken Nattens gudar, Kristoffer Bothelius och Christian Benedict, båda sömnforskare vid Uppsala universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det var inte pengarna som var det värsta, det värsta var insikten att människor kan behandla en så vänligt och samtidigt skära halsen av en mentalt, säger Gitte Pålsson. 

Hon blev av med alla sina besparingar i ett mycket sofistikerat och avancerat telefonbedrägeri. 

– Det viktigaste att komma ihåg är att bedragarna är mycket skickligare än offren, säger Marcus Nohlberg, bedrägeriexpert. 

Vi föreställer oss att det är lätt att undvika att bli bedragen för att vi tänker på enkla bedrägeriförsök utan känlomässig inblandning, menar han. Men om man pratar med de som blivit bedragna, målas situationer upp som skulle vara svåra för vem som helst. 

– Det är ett brott där det är socialt accepterat att skuldbelägga offret, säger han.

Medverkar gör: Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Maria Farm, psykolog och parterapeut och Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Balansen avgörs av tre huvudfaktorer; synen, balansorganet i örat och ledkänslighet – att vi inte behöver titta på vår arm för att veta om den är böjd eller sträckt. 

– Framförallt handlar det om integreringen mellan dessa tre faktorer, säger Wim Grooter, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet. 

Ett sätt att öva på att integrera de olika balansdelarna är att gå runt i skogen och testa att förlita sig mer på fötterna än på synen, menar Wim Grooten. 

Lindansaren Klara Mossberg lär ut lindans till gymnasieelever på Cirkusgymnasiet. 

– En övning går ut på att medvetet isolera vilken del vi balanserar med, t.ex. att stå på ett ben men utan att använda armarna för att hålla balansen och att ha knät rakt, säger hon. 

Medverkar gör: Tobias Wibble, läkare och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet och Klara Mossberg, lindansare och cirkusartist som lär ut balans på Cirkusgymnasiet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Den bästa utgångspunkten är att komma ihåg att vi delar på det offentliga rummet, säger vett- och etikettexperten Mats Danielsson. 

Med det menar han att en bra regel att ha för sig själv är att inte ägna sig åt sådant som vi inte själva kan tolerera att andra gör på publika platser, så som på bussen eller tåget, i en park eller i trafiken.  

Hur vi är mot våra medmänniskor visar sig dessutom ha stor betydelse. I alla fall vad det gäller återkommande möten i vardagen. Cecilia Henning har forskat på detta och har myntat begreppet “tunna band”. 

– Det är de relationer som inte räknas till vänskapskategorin, utan de möten man har med exempelvis grannar och som innebär att man känner sig mindre ensam, säger hon. 

Medverkar gör: Mats Danielsson, vett-och etikettexpert, Jenny Rickardsson, leg. psykolog vid Karolinska institutet och Cecilia Henning, docent i socialt arbete. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. 

Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. 

Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. 

– Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. 

Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.

Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter. 

– Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon. 

Men går narcissism att bota?

–  Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst. 

– Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar. 

Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.

*Sandra är ett fingerat namn. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Programmet är en repris från 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. 

– Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. 

Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. 

– På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. 

Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Alice Lööf

Programmet är en repris från våren 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss:

– Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter. 

Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle:

– Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt. 

Gäster i programmet:
Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan. 
Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättre

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

Programmet är en repris från 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. 

– Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. 

Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.

– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. 

Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.

– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.

Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? 

Gäster i programmet:

Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.
Richard Tellström, författare och mathistoriker.
Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Programmet är en repris från 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Johan har precis flyttat hemifrån, och han är en av få personer med Downs syndrom som har ett riktigt jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden.

Han får frågan om vad det roligaste med hans jobb är.

– Det är att fylla på vattenflaskorna, svarar han.

Johan arbetar som bistrobiträde och förutom att han är ansvarig för vattenflaskorna, plockar han disk. Och att han, trots sin diagnos, kunnat etablera sig på arbetsmarknaden grundar sig i ett starkt engagemang från hans föräldrar.

– Det är en målmedveten satsning från mig och min man. Jag tror Johan var ungefär ett år när jag första gången tänkte tanken ”det måste finnas en plats för honom i det vanliga samhället”, säger Johans mamma Katarina Rahm.

Medverkar i programmet gör:
Solveig Laine, vars lillebror, Dag, med Downs syndrom växte upp på institution på 50 och 60-talet
Mickan Lüning från Svenska Downföreningen
Ulrika Wester Oxelgren,  barnläkare och barnneurolog i Uppsala. Hon har varit med och arbetat fram det medicinska vårdprogrammet som finns i Sverige för uppföljning för barn med Downs syndrom.  
7-åriga Liv som har Downs syndrom
Livs mamma Karen Flö, hennes storasyster Nora och pappa Daniel Bjugård.
Johan Rahm som i restaurangen på Fotografiska museet, och hans mamma Kristina Rahm.

Programledare och reporter Stina Näslund
Producent Alice Lööf

Programmet är förinspelat

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En solig dag, i en idyllisk liten kuststad vid havet, händer det värsta man kan tänka sig. En helt främmande gärningsperson gör en tioårig flicka mycket illa. Men flickan, som heter Kenly, har tur. För det finns andra människor i den här staden, som vill hjälpa henne – som agerar, samarbetar och gör rätt.

– Jag tror inte att det går en dag utan att jag tänker på dem. För utan dem hade jag inte haft henne, säger Annelie, som är mamma till Kenly, om de personer som räddat hennes dotters liv.

Mitt på eftermiddagen blir Kenly illa knivhuggen i bröstkorgen av en för henne okänd kvinna. Kenly tar sig bort från platsen och ber en man hon möter om hjälp. Han, och ytterligare två pensionärer, kommer spela en livsavgörande roll i hur de agerar.

– Det är så många saker som går rätt, som klaffar. Det är väldigt skrämmande att tänka på det, för det är så många saker som har gått så bra. Och det har varit mycket roligare att utreda ett mordförsök, än ett mord, säger Jonas Fjällgren, utredare på stadens polisstation.

Medverkar gör:

Annelie, mamma till Kenly

Jonas Fjällgren, utredare på Polisen i Ängelholm

Per Cachrimanidis, kirurg på Helsingborgs lasarett

Helen Alexandersson, gruppchef på Polisen i Ängelholm

Senare i programmet hörs;

David Fredman, driftansvarig för SMS-livräddare i Sverige.

Christer Melén som överlevde ett hjärtstopp på väg från jobbet en vinterdag 2021

Catarina Svantesson, SMS-livräddare som var med och räddade Christer Melén

Programledare och reporter Stina Näslund
Producent Alice Lööf

Programmet är förinspelat

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En sak vi gör i behandlingarna är att kartlägga i vilka situationer man blir arg. Deltagarna får göra en tio-i-topp-lista över mest ilsketriggande situationer och får sedan öva på dem, säger Johan Bjureberg, som forskar på känsloreglering vid Karolinska institutet.

De första resultaten av den så kallade “ilskestudien” publicerades år 2022, där Johan är ansvarig forskare. 

– Det finns vissa situationer som verkar vara stora triggers för många, där är trafiken i topp, men även hushållssysslor, säger han. 

En mildare form av ilska är det som kallas för att man blir “hangry”. Alltså när man tappar humöret i takt med att blodsockret sjunker. En som mycket väl vet hur det känns är fd. utrikesministern Ann Linde (S). 

– Jag har ju ett ganska häftigt humör, men efter många år i politiken och diplomatin får man lära sig att hantera det, säger hon. 

Medverkar gör: Johan Bjureberg, docent och psykolog vid Karolinska institutet som forskar på känsloreglering och Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog, aktuell med boken Växa tillsammans – att ta hand om parrelationen under småbarnsåren. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har dansat tango med döden, säger Angelica Selander som överlevt en svår form av matstrupscancer – mot alla odds. 

Hon tjatade sig till immunterapi, en behandling som då inte var godkänd för Angelicas cancersort. Men som gjorde att hon överlevde. 

– Jag tänkte; vågar jag berätta det här nu, nästan? Det var så stark eufori, berättar hon om när hon fick beskedet att all hennes cancer var borta. Det är närmare fyra år sedan nu. 

Frågar man professionen om hur framtidens cancerbehandlingar kommer att se ut får man ett, nästan entydigt, svar. Cancerbehandlingar går mer och mer mot att den ska vara anpassad individuellt för varje patient.  

Medverkar gör: Martin Bergö, prorektor på Karolinska institutet, Samir El Andalousi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet, Oscar Wiklander, onkolog och forskare på Karolinska institutet. 

Medverkar gör också Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, Michel Sadelain, immunolog som står bakom tekniken car-t och Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Syskonrelationen är livets äldsta relation, förutsatt att man får leva och ha hälsan. Den sträcker sig från vaggan till graven, säger Moa Herngren, författare, aktuell med boken Syskonfejden. 

Kopplingen till ett syskon är också en av få relationer i livet vi inte väljer, den är något vi måste förhålla oss till hela livet vare sig vi vill det eller inte, och oavsett om relationen är bra eller inte. 

Men hur viktigt är det för välmåendet att ha syskon? Inte alls, säger psykologen Martin Forster. 

– Det gäller om vi tittar på gruppnivå. Den forskning som finns visar mycket små skillnader vad gäller hälsa, hur man mår och hur man utvecklas, säger han. 

Han fortsätter. 

– Om något talar forskningen till fördel för endabarn, de har både mer vänner, presterar bättre i skolan och är lite rikare än de som har syskon. 

Medverkande är Moa Herngren, författare, Martin Forster, leg. psykolog och fil. dr. i psykologi vid Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef för Svenska tvillingregistret och forskare inom medicinsk genetik, Karolinska institutet och Paolo Parini, läkare på Karolinska Universitetssjukhuset och ledare för de svenska kliniska forskarna i projektet dAIbetes. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En person som får många frågor om att hjälpa patienter som av olika skäl inte är nöjda med sina ingrepp är plastikkirurgen Alberto Falk Delgado på Karolinska sjukhuset. 

– Vi har en begränsad förmåga att hantera skönhetsingrepp, så i den offentliga vården där jag jobbar skulle det isåfall tränga undan annan akut vård, säger han. 

Men vem har då ansvaret för när något går fel? Den största anledningen till att man söker vård efter ett ingrepp är att man inte är nöjd av kosmetiska skäl, men ibland kan problemen vara medicinska. 

– Jag tycker att det rimliga om man utför ett typ av ingrepp är att ansvara för att man har rätt utrustning och såklart motmedlet som krävs vid en akut komplikation, men också kompetensen att hantera mer långvariga komplikationer, säger Alberto Falk Delgado. 

Medverkande är Alberto Falk Delgado, docent och sektionschef på Medicinsk enhet för plastikkirurgi och kraniofacial kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi som forskar om lång- och kortsiktiga risker vid botoxinjicering vid Uppsala universitet, Madelaine Levy, journalist på Svenska Dagbladet och Anna Bäsén, journalist på Läkemedelsvärlden. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Mitt alkoholberoende har satt mig i långa perioder av nedstämdhet. 

Det säger Kristina, som vi kallar henne. Hon har ett alkoholmissbruk, som hon försökt bli kvitt på egen hand, men inte lyckats. När hon sökte sig till psykiatrin fick hon Antabus utskrivet, ett läkemedel som ger obehagliga symtom som illamående och hjärtklappning när det kombineras med alkohol. 

Det har hjälpt, tycker Kristina. Men den senaste tiden har det varit svårt att få tag i medicinen. 

– Det känns väldigt osäkert att inte ha Antabus som man vet är ett ordentligt skydd, säger hon. 

Det kan finnas olika orsaker till att olika läkemedel tar slut hos tillverkaren. Till exempel att efterfrågan blir större än företaget räknat med. 

– Det är inte läkemedelsföretagens ansvar att se till att läkemedel fördelas jämlikt över alla länder, säger Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi. 

Medverkande är Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi och ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, Mårten Lindström, överläkare i kardiologi och ordförande för läkemedelskommittén i Region Jönköpings län och Shai Mulinari sociolog som forskar på marknadsföring och transparens inom läkemedelsindustrin vid Lunds universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vissa forskare tänker på drömmar som ett brus, en slaggprodukt, som beror på att vi inte kan stänga av hjärnan ens när vi sover, säger drömforskaren Katja Valli. 

Hon fortsätter. 

– I det andra forskarlägret tror man att drömmar visst har en funktion. Vissa menar att drömmar bidrar till en god mental hälsa, medan andra tror att evolutionen sett till att vi i drömmar övar oss på farliga situationer som är ovanliga i verkliga livet. 

Vaktmästaren Peter, som drömmer ofta och mycket, är mer inne på det första forskarlägrets teori.

– Vi drömmer för att rensa hjärnan på en massa intryck, så vi orkar med morgondagen, säger han. 

Medverkar i programmet gör Pontus Wasling, hjärnforskare & läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, David Marcusson-Clavertz, docent inom psykologi vid Linnéuniversitetet, María González, samtalsterapeut med fokus på drömmar och socialantropolog och Katja Valli, drömforskare vid Högskolan i Skövde. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns ju aspekten att du som förälder vill att ditt barn ska äta och om man ser att barnet inte kan så gör man det man måste för att få i barnet energi, säger Kajsa Lamm, logoped. 

Så hur ska man tänka? En del av att skapa positiva känslor och utforskandet av mat är att äta måltiderna tillsammans, säger dietisten Sara Ask. 

– Man måste komma ihåg att man själv är sitt barns viktigaste förebild. Det handlar om att barnet ska kunna härma, känna sig trygg och se hur de stora gör i dens familj, fortsätter hon. 

Medverkar i programmet gör Kajsa Lamm, logoped, Sara Ask, dietist och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.  

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det har blivit ett ökat tryck på idrottslärarna att lära barnen sådant som de förut lärde sig på fritiden. 

Rami Aro är idrottslärare och en av de personer som står bakom debattartikeln där han, tillsammans med representanter från Svenska gymnastikförbundet, larmade om att barn inte kan göra kullerbyttor. 

– Men det handlar inte bara om kullerbyttan, utan generellt om rörelser, som att gå baklänges och stå på ett ben. Det är färre barn som kan det i dag, säger han.

Medverkar i programmet gör Rami Aro, idrottslärare, Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och Karin Sjödin, aktuell med avhandling om friluftslivet inom skolidrottsämnet.  

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det var mycket tankar fram och tillbaka, men tillslut landade jag i att oavsett hur det går är jag bekväm med det här, och att jag gör det för att jag verkligen vill träffa någon på ett unikt sätt, säger Emilia Holmqvist som deltog i årets säsong av tv-serien Love is blind. 

I Love is blind dejtar deltagarna varandra bakom varsin skärm, väljer ut den de klickar bäst med och sedan om de ska förlova sig. Först efteråt får de se varandra för första gången.

Dejting-reality är en genre som exploderat de senaste åren med en rad olika koncept. Allt från program som Bachelor/Bacholorette där ett tjugotal personer kämpar för en enda man/kvinna, till Gift vid första ögonkastet där experter försöker matcha så kompatibla kärlekspar som möjligt. Daniella Gordon var terapeut i programmets första tre säsonger och hon säger att hon såg det som ett experiment.

– Det var en så kul och skruvad idé, men jag ställde mig ju givetvis frågan om jag som seriös terapeut ska göra en sådan här sak?, säger hon. 

Medverkar i programmet gör Daniella Gordon, samtalsterapeut, Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Emilia Holmqvist, deltagare från Love is blind. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har ett jobb och jag älskar mitt jobb. Jag tycker det är kul, men det är inte hela mitt liv, säger Mina, som beskriver sig själv som en kvinna med mycket feminin energi. 

Hon beskriver hur hon varit tvungen att vara den klassiska “duktiga flickan” som får bra betyg i skolan och sedan satsar på karriären. I samband med soft girl-trenden har hon vågat säga vad hon egentligen tycker om det. 

– Jag har alltid känt att jag orkar liksom inte, för som kvinna ska man dels heltidsarbeta och dels ta hand om barn. Jag tyckte det var skönt att folk vågade säga att de ville ha det på ett annat sätt, säger Mina.  

Medverkar i programmet gör Siri Helle, psykolog, Victoria Carlsson Wahlgren, utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Magdalena Petersson McIntyre, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg och Lunds universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Helena Reje lämnades i chock efter sin mammas självmord. 

– Jag har varken förr eller senare träffat någon som var mer levnadsglad än vad min mamma var, och det är nog så de flesta skulle beskriva henne, säger Helena. 

Enligt psykiatern Christian Rück är det i många fall svårt, eller till och med omöjligt, att veta om någon kommer att ta sitt liv. 

– Vi kan såklart förutse en förhöjd risk för vissa personer och behandla dem, men det är inte säkert att det är dem som skulle tagit livet av sig ändå. Av tio miljoner svenskar kommer tre vara döda i suicid i morgon. Det är väldigt svårt att avgöra vilka dem är, säger han. 

Medverkar i programmet gör Ullakarin Nyberg, psykiater, Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet, aktuell med boken Ett liv värt att leva och Michael Westerlund, forskare inom internet och suicid vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se

Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En stor del till varför jag tränar är för att jag tror att det gör mig till en mer attraktiv partner, säger Kalle när Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun träffar honom utanför gymmet efter ett träningspass. 

Och Kalle verkar definitivt inte vara ensam om det. Enligt manlighetsforskaren Lucas Gottzén, som just nu bland annat studerar mäns beteende på dejtingappar, har “den manliga blicken” som tidigare varit riktad mot kvinnor, nu vänts tillbaka mot mannen själv. Män har blivit mer medvetna om hur de ser ut. Lucas säger att han tycker sig se att muskler är viktigt – men muskler på rätt sätt. 

– Historiskt sett har män inte drabbats av att utseendet spelar roll. Det har mer handlat om pengar, fast jobb osv. Nu har de mer och mer en kvinnlig blick på sig, att det handlar om att visa upp en snygg version av sig själv, säger han. 

Medverkar i programmet gör William Apró, forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan, Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar om män och manlighet och Sebastian Lindvall, filmkritiker. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag visste i teorin vad en psykos är, men det är något helt annat med att veta i teorin och att fattar när det händer i ens eget liv, att någon man tycker mycket om blir en helt annan människa, säger författaren Åsa Moberg, som under 12 år levde tillsammans med Adam som hade bipolär sjukdom. 

Det kan vara smärtsamt att inse att kärlek inte kan bota sjukdom, och att den sjuka aldrig kommer bli frisk. Det kanske rentav blir värre, som i fallet med demens. 

– Många befinner sig i en så belastad situation att anhörigskapet är allt de ägnar sin vakna tid åt. Det finns också en oro för hur länge man ska orka, säger Marcus Falk Johansson, aktuell med en avhandling om demens och partnerskap. 

Medverkar i programmet gör Philip Bäckmo, parterapeut och terapeut, Marcus Falk Johansson, socionom och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Dalarna och Martina Nelson, psykolog och författare till boken Vem hjälper den som hjälper?. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka.

– Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. 

Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. 

Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. 

– … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. 

Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Miljön vi lever i har radikalt förändrats. Det är inte samma regler som gäller längre, säger Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger: hur du överlistar en uråldrig kraft i en tid av överflöd. 

Idag är det nästan för enkelt att äta i vår del av världen, menar experterna. Numer blir vi ständigt stimulerade att äta mer av något som vår kropp egentligen inte behöver. 

– Det är såklart lättare att hålla sig till en balanserad kost när man har lugn och ro att planera, när man är i sommarstugan, långt från stormarknader, till skillnad från när man stressat igenom dagen och inte alls tänkt på vad man ska äta, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. 

Medverkar i programmet gör Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger, Ylva Trolle Lagerros, obesitasforskare vid Karolinska institutet och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom. Diagnosen är också vanligare än vad man kan tro. Drygt en av tio kvinnor, mellan 10-15 %, har PCOS. 

En av dem är 23-åriga Louise.

– Jag har fått oönskad hårväxt, på ställen där en typisk kvinna inte brukar få så mycket hår som syns, berättar hon. 

En PCOS-diagnos ställs utifrån tre kriterier varav två måste vara uppfyllda; rubbad menscykeln, förhöjda nivåer av manligt könshormon och ett speciellt utseende på äggstockarna. 

– Övervikt är också väldigt vanligt i den här gruppen, 50 % har fetma. Men det ingår inte som ett diagnosstörning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi. 

Medverkar i programmet gör Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, Angelica Lindén-Hirschberg, professor i gynekologi, Karolinska institutet och Liselotte Videla, expertpatient med PCOS. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Allt regleras i kräkcentrumet i hjärnan. Det verkar vara nästan samma reaktion i kroppen oavsett trigger, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi.

När signalerna väl kommit till kräkcentrumet talar nya signaler om för kroppen att den behöver spy. Reflexen går inte att stoppa. 

Det är nog ingen som tycker att det är härligt att kräkas. Men för vissa är motståndet så stort att det utvecklas till en fobi. Så blev det för Rebecca Ejdemo.

–  Jag började ifrågasätta allt jag åt och frågade ”är ni säkra på att det ni har lagat är bra?”. Och mina föräldrar blev ju så trötta på mig tillslut, säger Rebecca som lidit av kräkfobi, eller emetofobi, sedan hon var liten. 

Vi förstår att det kan ta emot att lyssna på ett helt program om illamående när man lider av kräkfobi. Därför har vi lyft ut Rebeccas historia ur programmet. Lyssna via klippet nedan.

Medverkar i programmet gör Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet, Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket och Liv Svirsky, psykolog och psykoterapeut.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– För mig är sorgen en rätt komplex känsla. Men den är ren på så sätt att den får oss att tänka på vad som är viktigt i livet och sålla bort det oväsentliga, säger psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver. 

– Det finns många som skäms över att de är glada ibland, samtidigt som de sörjer, och då kommer man in på det här med att sörja randigt, fortsätter hon. 

Uttrycket att “sörja randigt” brukar användas för att beskriva att man sörjer lite i taget. Att varken trycka undan känslorna eller att fastna och begravas i alla mörka känslor. 

– Evolutionärt sett är sorgen en biprodukt, som inte har någon given funktion, annat än att den hjälper oss att knyta an till varandra och skapa band mellan oss, säger psykologen Isabel Petrini. 

Medverkar i programmet gör Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, Isabel Petrini, psykolog och Elmir Omerovic, professor i kardiologi vid Göteborgs universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Flera säger att det vackraste som finns är att bli förförd av en kvinna  – att hon tar hela ansvaret, säger Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, där hon intervjuat män om deras sexualitet. 

Samtidigt kan ordet förförelse låta tungt och prestationsfyllt, säger sexinspiratören Marika Smith. 

– På samma sätt som det kan vara lekfullt tror jag att många drar sig för att förföra, för att man tänker på stereotypen av en man som har en ros mellan tänderna, fortsätter hon. 

– Jag tycker man ska göra det på ett hederligt sätt, genom att bjuda in istället för att tänka att man ska lura någon att bli kåt.

Gäster i programmet är Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, Kalle Norwald, sexolog, Marika Smith, sexinspiratör och Stefano Foconi, författare till boken Om kärlekskonsten. 

Medverkar gör även författaren och journalisten Emil Åkerö, som skrivit boken Slampans död. En djupdykning i den sexuella lågkonjunkturen.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med ett alltmer spänt omvärldsläge har frågan om plikt återigen aktualiserats. 

I ett forskningsprojekt på Marie Cederschiöld högskola har man undersökt svenskarnas försvarsvilja. Där har man visat att 9 av 10 svenskar är redo att göra det som krävs för att försvara Sverige om det skulle behövas – och vilka värderingar och erfarenheter man har verkar spela en väldigt liten roll. 

– Det är nästan ingen skillnad i befolkningen, alla vill ställa upp, säger Magnus Karlsson, som lett forskningsprojektet. 

Någon som tänkt mycket på plikt under den senaste tiden är den debuterande författaren och poeten Amer Sarsour. I hans bok Medan vi brinner ska huvudpersonen Omar åka till Italien för att hämta sina kusiner till Sverige. 

– Plikt är inte bara ord, plikt är handling. Annars är det bara en känsla. Du måste alltid svara mot en slags handling, säger Amer Sarsour. 

Medverkar i programmet gör Magnus Karlsson, professor i civilsamhällesvetenskap på Marie Cederschiöld högskola, Amer Sarsour, poet och författare till boken Medan vi brinner och Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av de områden som det ofta pratas om som en stor utmaning är immunförsvaret. Genom studier har man nämligen kunnat se att immunförsvaret försämras på ungefär hälften av alla astronauter som befunnit sig i rymden, men än så länge vet man inte vad det beror på. 

– Vår arbetshypotes är att immuncellerna, som på jorden känner av om vi till exempel är infekterade, i avsaknad av gravitation inte känner av det lika bra, säger Lisa Westerberg, som forskar vid Karolinska instituten om varför immunförsvaret försämras vid rymdvistelse. 

En annan nöt som är utmanande att knäcka är hur man på bäst sätt ska kunna träna i rymden – framförallt hur man ska träna upp och bibehålla styrka i benen. 

Hans Berg kom på den första styrketräningsmaskinen för rymdresor, som byggdes i Tyskland år 2007, och nu jobbar han och hans forskargrupp med att utveckla den maskinen så den blir lättare och bättre. 

– För att bibehålla muskelvolym måste man träna ganska tungt och det är omöjligt i tyngdlöshet. Men det finns andra saker än tyngder som kan generera kraft, säger han. 

Medverkar i programmet gör Lisa Westerberg, forskare inom rymdmedicin vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, Hans Berg, som doktorerat på muskelförtvining i rymden vid Karolinska institutet och Dag Linnarsson, professor i baromedicin på Karolinska institutet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. 

– Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. 

Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. 

– På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. 

Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Hollywood-paret Mila Kunis och Ashton Kutcher för några år sedan avslöjade att de inte duschar varje dag delades kändiseliten i två läger. Ena sidan där vissa själva bekände färg, och gick ut med att de inte heller tvättar sig varje dag och den andra sidan som tyckte att skådespelarparets duschvanor var helt förskräckliga. 

– Asså du måste ju tvätta dig varje dag, annars luktar du ju illa, konstaterar en stockholmare som Kropp & Själs reporter träffar ute på stan. 

Flera vi pratar med betonar vikten av att vara hel och ren och att känna sig fräsch. 

Men det finns också andra viktiga parametrar med att bada och duscha. Speciellt i offentligheten – på badhus. 

– Det finns inga markörer. Allt vad titlar, yrken och status heter tar man av sig när man går in i ett badhus, säger Ulrica Nordström, författare till boken Nordiska bad. 

– Jag har sett det när jag rest runt i Norden. Badet är en plats man är på, på lika villkor, som människor. 

Medverkar i programmet gör även Cecilia Svedman, Överläkare inom yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och Susanne Sütterlin, med dr, klinisk mikrobiolog och ST-läkare i barnmedicin i Uppsala.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Baksidan är att man ibland får för sig att framgång får kosta hur mycket som helst, och har man inte den mentala tuffheten som pannbenet kräver ses man istället som skör och svag, säger Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan.

Att ha pannben ses som en värdefull egenskap framförallt inom elitidrotten – att besitta förmågan att fortsätta kämpa trots att det tar emot. Men i vilken grad kan man egentligen tänka sig till resultat?

– Det mentala är en outforskat område, svaret är att man i dagsläget inte riktigt vet när orken egentligen är slut, säger Göran Kenttä.

Besläktat med ”att ha pannben” är personligsdraget grit som karaktäriseras av att ha driv, fullfölja projekt och att inte ge upp vid motgångar. Grit myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckworth, som i sin forskning såg hur skolelever med hög grit bland annat hade större sannolikhet att fullfölja sin gymnasieutbildning.

– Duckworth har visat att det även spelar in för högre utbildning och korrelerar med om man håller ut i sitt äktenskap eller inte, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Medverkar i programmet gör Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet och Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medverkar i programmet gör: Sven Andreasson, professor på Karolinska Institutet och alkoholläkare på Mottagningen för alkohol och hälsa i Stockholm, Caroline Elmér, urolog, Thomas Lindegård, tennistränare och Ida Hult, futurist, framtidsetnolog och strateg. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet är förinspelat. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Böcker från avsnittet:

Alice Lööf har läst Det växer saft och sylt överallt av My Feldt
Mattias Lindgren har läst Den sista kokboken av Amanda Nordlöw
Ulrika Hjalmarson Neideman har läst Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys
Stina Näslund har läst Svamparnas förunderliga liv: vad en svampplockare behöver veta om underjorden av Anders Dahlberg och Anna Froster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag brukar skoja och säga “don’t touch the money makers”, säger trollkarlen Caroline Ravn. 

Hon fortsätter:

– Jag skulle gärna åka skidor, jag skulle gärna åka skridskor, men jag vågar inte. Vad händer om jag bryter ett finger eller bryter handen? Det är ju verkligen det här jag lever på. 

Händerna är komplicerade konstruktioner och har ett stort utrymme i hjärnan med många nervceller som går åt för att åstadkomma handens finmotoriska möjligheter, säger handkirurgen Göran Lundborg. 

– Handen har av filosofer betraktats som en slags yttre hjärna, eller en förlängning av hjärnan . Man har till och med sagt att handen är den synliga delen utav hjärnan, säger han. 

Medverkande: Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi, Lena Maria Vendelius, mun- och fotmålande konstnär och sångerska och Carina Reinholdt, överläkare i handkirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
Detta program är direktsänt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det vi skulle kunna jobba på är från vårdens sida säga att det finns olika skäl till att göra fosterdiagnostik – det ena är att kunna avsluta graviditeten, det andra är att vara förberedd, säger Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset. 

Fosterdiagnostik kan också användas för att upptäcka skador på fostret som går att operera redan innan förlossning. Peter Lindgren jobbar med det. 

– Vi gör ungefär 150 sådana här operationer per år på Karolinska, säger Peter som är överläkare inom fostermedicin på Karolinska institutet. 

Medverkande: Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset, Peter Lindgren, före detta överläkare inom fostermedicin på Karolinska universitetssjukhuset och Nina Asplin, ultraljudsbarnmorska och doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad akademi.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
Detta program är direktsänt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna Dahlqvist har varit livrädd för att få cancer i hela sitt liv.

– När det har varit som värst har det präglat mina dagar, som att gå i ett filter av ångest, säger hon.

En dag händer det som hon fruktat och lagt ner så många timmar på att oroa sig för – hon får beskedet att hon har cancer.

– På något sätt hade jag nog i min fantasi tänkt att efter beskedet stängs en dörr, efter det är det bara mörker. Och det var mörker, men det gick ändå att åka hem, det gick att äta middag, det gick att ta hand om barnen. Det gick att leva, säger Anna.

Annas cancerbesked tog bort hennes rädsla för sjukdomen – den botade hennes hälsoångest.

Att känna en viss oro för sjukdomar är bra för oss. Det gör att vi söker vård i tid när något är fel. Men för en liten procent av befolkningen blir den här oron extrem och påverkar livskvaliteten.

– Det kan antingen handla om att man blir så paralyserad av oro att man får svårt att fokusera på  andra saker, eller att man faller in i olika vanor för att hantera sina problem, söka vård ofta eller söka information hos anhöriga eller på internet, säger Erland Axelsson, psykolog och forskare.

Gäster i programmet är: Erland Axelsson, psykolog och forskare på Liljeholmens universitetsvårdcentral och Karolinska institutet, Emelie Uggla, programledare för podden “ Är jag sjuk?” och Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi på Karolinska Institutet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
Detta program är direktsänt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.

Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter. 

– Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon. 

Men går narcissism att bota?

–  Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst. 

– Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar. 

Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.

*Sandra är ett fingerat namn. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Detta program är direktsänt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Kontrollerar alla andra föräldrar sina barns Whats App-konversationer och är jag den enda som inte gör det? Är jag en dålig mamma?

Kropp & Själ fick ett meddelande från lyssnaren Frida. Hon undrade om det är rätt eller fel att kontrollera sin tonårings sociala medier, och att, via GPS, hålla koll på var hon befinner sig.

Hur mycket är sunt att kontrollera sin tonåring och när går det över gränsen? 

Medverkar i programmet gör Liria Ortiz, psykolog och författare, Petra Krantz Lindgren, beteendevetare och Armita Golkar, docent i psykologi vid Stockholms universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
Detta program är direktsänt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Biologisk ålder är ett begrepp som blev känt för en större allmänhet i och med pandemin men som fortsatt att användas. Vad är det egentligen? Och på vilket sätt skiljer sig den biologiska åldern från den kronologiska? 

Biologisk ålder kan funka som ett alternativ till att mäta årsringar och födelsedatum och istället titta på dina värden och hur kroppen mår. Finns det en vettig användning för det eller är det mest ett bot mot dödsångest?

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss:

– Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter. 

Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle:

– Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt. 

Gäster i programmet:
Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan. 
Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättre

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta. 

– Det här meningslösa och besinningslösa våldet har nått ett område i samhälle som borde vara fredat och skyddat, berättar Thomas Lindegård som jobbar på Mälarhöjdens Tennisklubb, ett stenkast ifrån gräsplätten där dödsskjutningen skedde.

När Libaan Warsame började nattvandra 2018 så hade han inte en tanke på att hans egen son, två år senare, skulle bli offer för det eskalerade våldet. Libaans son Hanad, blir skjuten och dör den 29 december 2020.

Trots den personliga tragedin så slutade inte Libaan Warsame med sitt engagemang. Vänner och grannar uppmanade honom till att flytta ifrån området och att bara se efter sig själv och sin familj.

– Men om vi i samhället, vi människor, börjar fly när det händer något sånt här, då har vi inget samhälle, då har vi inget land. När det är svåra tider så måste man hitta ett sätt att kämpa om man vill ha ett samhälle som är gott, säger Libaan Warsame.

Istället för att fly engagerar sig Libaan Warsame ännu mer i närområdet och startar föreningen Stoppa Skjutningen med syftet att hjälpa andra som också förlorat sina barn.

Många känner sig maktlösa inför sprängningar och skjutningar i bostadsområden, shoppingcentrum och på idrottsplatser. Ställen där vi borde vara trygga. Hur kan engagemang mota bort känslan av rädsla och maktlöshet?

Gäster i programmet:
Libaan Warsame, grundare av föreningen Stoppa Skjutningen.
Ida Kriisa, nattvandrare.
Kata Nylén, leg. psykolog, driver Klimatpsykologerna, jobbar mycket med engagemang. 
Dominika Vergera Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola. Har studerat sociala rörelser och engagemang. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så svarar psykologen och parterapeuten Allan Linnér. Men vägen dit, till att ta det oåterkalleliga steget är allt annat än lätt, menar han.

– Alla skilsmässor föregås av ett visst mått av vånda och osäkerhet. Kanske också av skuld och skam. Och finns det barn inblandade så kommer det ha bäring på frågor om ansvar och med vilken rätt man tar detta steg.

Det handlar om orden som för alltid förändrar livskartan och den framtid man trott legat och väntat, nämligen ”jag vill skilja mig”. En mening som kan komma både för tidigt och för sent, men som aldrig går obemärkt förbi. När är det egentligen läge att ta det steget i en relation man inte trivs i? 

Gäster i programmet:
Anna Bennich, psykolog och parterapeut. Författare till Vägen genom skilsmässa.
Christian Daun, journalist och författare till Upplösningstillstånd – Rapport från en skilsmässa.
Allan Linnér, psykolog, par och familjeterapeut. Medförfattare till Kärlekens koreografi.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aaaajjjj! Där kom den, den brännande smärtan i nacken. Men vad gör du nu? Är det farligt eller inte? Smärta är en oundviklig del av livet, men hur ska vi leva med den?

– Rädsla för smärta, det är inbyggt i oss, säger ortopedspecialisten Soheila Zhaeentan. Den är befogad. Man ska ha den. När man bryter en hand så ska den hållas i stillhet tills du kommer till en läkare. Men problemet med kroppen är att den inte skiljer på farlig och ofarlig smärta.

Det där plötsliga ryggskottet, det ömmande knät, den elaka stelheten på morgonen eller artrosen i axeln. Har alla vuxna människor ont? Hur ont ska det göra? Och när vet man om smärtan är farlig eller om den bara ska uthärdas? Det handlar om piller och smärtlindring, men också om smärta som aldrig upphör och att röra på sig trots det onda.

Lyssna på reportaget om Anders och hans väg till att inte låta smärtan styra hans liv. Vi får även följa med på stötvågsbehandling, en relativt ny typ av behandling mot olika typer av idrottsskador.

Gäster i programmet:
Soheila Zhaeentan, medicine doktor, ortopedspecialist, aktuell med boken Kroppssmart. 
Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi vid Dalarnas högskola.
Rickard Wiksell, professor i klinisk hälsopsykologi

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När olyckan sker är det viktigt att personer runt om vet vad som ska göras. Varje sekund är viktig. Det här är en kunskap som vi behöver sprida, menar läkaren Rickard Ånell.

– Att stoppa blödningar var något som var och varannan person kunde i bondesamhället. Men någonstans har vi glömt denna livsviktiga och grundläggande kunskap, säger Rickard Ånell, läkaren som också jobbat inom försvarsmakten.

– Tidigare kunde alla tända en eld i skogen och stoppa en blödning. Så ser det inte ut idag.

Det handlar om 3000 människor som dör varje år till följd av ett akut trauma. Många gånger hinner de dö innan de ens kommit in till sjukhuset. De som kan göra något åt det här är förbipasserande, den som råkar vara i närheten av den skadade.  

– Bara det att man har tänkt eller ens föreställt sig att man skulle kunna komma i en sådan här situation gör en mer förberedd. Att man kan eventuellt hamna i det här. Vi utbildar ju journalister och människor som åker till riskzoner. Men kanske är det större risk att något sådant sker i hemmet.

På “Stop the bleed-kurser” får deltagarna öva på att stoppa ett kraftigt blodflöde och sätta en tornquet, ett band som snörar av blodtillförseln. Kropp & Själs Mattias Lindgren går kursen där de iscensätter en skadeplats. Det har skett en bilolycka och kvinnan som sitter i förarsätet är skadad. Vår reporter Mattias ska är först på plats – hur kommer det att gå?

Gäster i programmet:

Rickard Ånell, läkare och forskare som jobbat inom försvarsmakten. Han har utbildat såväl militären som civila i hur man stoppar blödningar i över 25 år.  

Carl-Oscar Jonson, biträdande professor vid Linköping universitet. Verksam vid katastrofmedicinskt centrum i Linköping. 

Mattias Günther, narkosläkare på Södersjukhuset och forskningsgruppledare för experimentell studie av fysiskt trauma.

Jonas Evander, psykolog som genom KBT-behandling hjälper människor att bli av med sin blodfobi. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I detta direktsända telefonväkteri får du möjlighet att ringa in och berätta om bakgrunden till kroppskonsten du bär. Har du en tatuering? Vad betyder din tatuering för dig? Har du någon gång ångrat din tatuering? Hör av dig till oss med din historia! Ring in, 08-215 216, och var med direkt i programmet eller skriv till oss på kropp@sveriegsradio.se. 

Med tatueringen har vi kunnat definiera och smycka vår personlighet genom att använda vår hud som en projektionsduk. Helena Meyer, som är journalist och författare till boken Tatuering, menar att vi gillar att pryda saker – det gäller även huden på vår kropp. 

– Vi har en väldig lust att dekorera saker och vi vill signalera vilka vi är. Men det ligger likväl alltid en tanke bakom varje tatuering, säger Helen Meyer. 

Den kanske äldsta tatuerade kroppen man har hittat har tillhört mumien ”Ötzi” som är över 5000 år gammal och vi har fortsatt att tatuera oss sedan dess. Fram till rätt så nyligen så var tatueringen något permanent som man inte kunde ångra – den satt för livet. Men idag tar allt fler människor bort sina tatueringar med hjälp av laserbehandling.

Förändrar det vår inställning till bläcket vi perforerar våra hudar med? Och vad vet vi egentligen om färgerna vi tatuerar oss med? Hur farliga är de?

Gäster i programmet:
Helena Meyer, journalist och författare till boken Tatuering 
Leo Fredén, laserterapeut 
Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om det där som vi direkt vet vad det är, ända tills vi måste förklara det – nämligen vårt JAG. Till vår hjälp i studion har vi hjärnforskaren Predrag Petrovic som kan berätta vilka sjukdomar som gör att jaget kan hamna i upplösning. Men hur hanterar man förlusten av sitt jag? 

– Livet som vi kände det är inte längre där. Det uppstår en förvirring som vårt psyke avskyr, säger psykoanalytikern och filosofen Johan Eriksson.

Hur går man då tillväga för att beskriva något som upplevs så flyktigt som ens jag?

– Man får ha klart för sig att det här är något abstrakt som vi försöker fånga. Det går ju inte att säga att någon har en sanning om det här, säger psykologen och forskaren Kristina Elfhag.

– Våra färdigheter ingår i jaget och för att bli en fungerande människa så behöver vi bygga upp vårt jag. 

Följ med när vi besöker spädbarnslabbet i Uppsala för att undersöka huruvida vi föds med ett jag. Vi träffar även en “Agnes” som har en sällsynt diagnos som får henne att tro att hon är död.

 Gäster i programmet:
Predrag Petrovic, psykiater och hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Stockholms Universitet.
Johan Eriksson, filosof och psykoanalytiker.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi hittar svampen i oss, på oss men också överallt där vi befinner oss. Den svamp vi vanligtvis tänker på är den fruktkropp vi ser och plockar i skogen. Och då är det viktigt att ha koll på vilka som är ätliga och inte kan förväxlas med de riktigt giftiga. Men svampen är så mycket mer än så, berättar mykologen Hanna Johannesson.

– Vi står till exempel inför en stor utmaning i och med antibiotikaresistensen hos bakterier. Och det är ju svampar som producerar antibiotika som en del av sin livsstil när de konkurrerar med bakterier. Här har svampen stor potential.

Samtidigt står vi inför ett hot med ökad risk för svampinfektioner som kan vara livshotande. Man talar om detta i samband med klimatförändringarna men även med en åldrande befolkning. Det är nämligen de sköraste som är mest känsliga för svampinfektioner och hos dem kan de orsaka farliga infektioner.

– Vi måste jobba med naturen och inte mot den – och det måste vi göra idag. Vi försöker motverka svamparna i naturen och då angriper de oss – det slår tillbaka direkt. Svampar kan, förutom inom antibiotikautvecklingen, hjälpa oss med hållbar energi och matproduktion. Men hoten som kommer med svampen kommer också för att vi själva skapar problemen, som sen svamparna slår tillbaka mot, säger Hanna Johannesson.

Gäster i programmet:

Hanna Johannesson, professor vid Kungliga vetenskapsakademien och vid Stockholms universitet. Forskar om svamp och har gjort det i hela sitt liv
Constantin Urban, professor i immunologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå Universitet. Forskat på hur vårt immunsystem reagerar på svampinfektion och svampceller. 
Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här kallas inkontinens. Trycket på buken ökar när man hoppar, skrattar eller nyser och det är svårt att hålla emot. Inkontinens har ett stort spektrum. Det kan handla om någon droppe till att man måste bära inkontinensskydd, berättar Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin.

Det kan upplevas både skamligt och livsbegränsande när kroppsfunktioner sviker. Kissar på sig är det många som gör, men det är få som pratar om det. Drygt en halv miljon människor i landet söker vård för inkontinens men mörkertalet är stort. Eva Samuelsson har träffat många som inte har vågat söka hjälp.

–  Många skuldbelägger sig själva och tänker att de är slöa eller att det är ens eget fel att man läcker. Man känner sig äcklig. 

Så varför kissar vi på oss? Hjälper verkligen knipövningar och vad har botox och fillers med inkontinens att göra? Det handlar om inkontinens, från vaggan till graven. 

Gäster i programmet:
Tryggve Neveus, professor i pediatrik vid Uppsala universitet. 
Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin, senior professor vid Umeå universitet.
Caroline Elmér, specialistläkare i gynekologi och urologi.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer egentligen bakom den där dörren – i det slutna terapirummet? På ytan är den ena patient och den andre terapeut. Patienten ska öppna upp och berätta om sina innersta tankar för att i slutänden må bättre – men hur nära ska man komma varandra? Kristina Taylor är ordförande i Psykologförbundet och har genom sitt arbete kunnat följa svårigheterna med gränsdragningar i terapirummet på nära håll.

– Psykologen är där i sin yrkesroll och ska därför vara professionell och inte privat. Samtidigt måste psykologen vara en genuin människa, sig själv, helt enkelt. Det är en ständig avvägning mellan att vara för personlig eller distanserad. Det är ett hantverk som är svårt. 

Att romantik och sex är förbjudet är självklart – men kan man bli bästis med sin terapeut?

Vad är utmärkande för relationen som uppstår i terapirummet? Hur skiljer sig den relationen från till exempel vänskap? Vad händer om det uppstår romantiska känslor? Och hur avgörande är just denna relation för utgången för det terapeutiska arbetet?

– Det vet vi inte mycket om idag. Vi vet att vissa mår sämre av terapi. Men vi vet inte om det är terapin som sådan, eller om det är terapeuten som orsakat detta. Förmodligen är det något i samspelet eller matchningen i behandlingsformen. Du kanske går i en terapiform som inte passar för dig, eller så är det något i relationen som inte funkar för dig, förklarar psykologen och forskaren Alexander Rozental.

Gäster i programmet:
Elin Wesslander, leg. psykolog och författare till Terapeutens misstag.
Alexander Rozental, leg. psykolog, docent vid Uppsala universitet, forskare vid Karolinska Institutet och Luleå Tekniska Högskola.
Kristina Taylor, leg. psykolog och ordförande i Psykologförbundet. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. 

– Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. 

Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.

– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. 

Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.

– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.

Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? 

Gäster i programmet:

Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.
Richard Tellström, författare och mathistoriker.
Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vid blodförgiftning tänker man att man måste ha bakterier i blodet. Men då tänker man fel. Man missar två tredjedelar av patienterna som har en livshotande infektion och riskerar att dö, säger Adam Linder som är infektionsläkare och sepsisforskare.

– Därför bör man använda sepsis. Vi säger ju inte sockersjuka om diabetes. Vi säger inte fallandesjuka, vi säger epilepsi. Men att använda ordet rätt kan rädda liv. 

Enligt forskarna kallas det för en bortglömd folksjukdom med hög dödlighet. Ändå är kännedomen kring sepsis låg. 

Sepsis är alltså mer än bara blodförgiftning, som man trodde förr. Det handlar om en infektion i kroppen som sätter immunförsvaret ur spel. Och det är inte själva infektionen som är det allvarliga utan det är händelseförloppet som dragits igång. När forskare beskriver sjukdomstillståndet så liknas den vid en atombomb. Du slår ut faran, men du skadar dig själv lika mycket.

– Det är inte bakterierna som skadar och dödar personen. Utan det är personens egna immunförsvar i ett desperat försök att ta bort sjukdomen, säger Adam Linder. 

Gäster i programmet:
Kristoffer Strålin, docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
Adam Linder, Infektionsläkare och sepsisforskare vid Skånes Universitetssjukhus. 
Anna Norrby-Teglund, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet.
Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska Institutet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dina äckelkänslor är till för att hålla dig frisk. Innan virus och bakterier når kroppen kan du genom ditt beteende undvika eventuella smittor, för att du just äcklas. Du tar ett extra varv runt den där bajskorven som ligger på trottoaren, du rynkar på näsan när du sniffar på den gamla mjölken i kylen och kanske håller du andan när du kliver in på den offentliga toaletten. 

– Man ser det nu som en del av immunförsvaret, den här reflexen inför ruttnade saker är väldigt bra för oss, särskilt om man är allätare som människan. Det håller oss friska, berättar evolutionsforskaren Patrik Lindgren. 

Vårt äckel är alltså evolutionärt viktigt för oss, för vår överlevnad, men det kan också leda oss fel. Vi kan äcklas över saker som vi inte alls behöver vara rädda för eller undvika. Det kan vara kulturellt, som maten som äts i ett annat land, eller moraliskt. Jonas Olofsson som är professor i psykologi har forskat på hur vårt äckel bland annat är kopplat till vad vi tycker och tänker. Att äcklas över något eller någon kan vara allt annat än oskyldigt menar han:

– Det är ett starkt avståndstagande och stigmatiserande att anse att folk luktar illa. Det här är inte oskyldiga känslor. Det här har genom historien haft stora effekter, Under slavhandeln så motiverad man att man behandla människor illa, man dehumaniserade andra människor genom att säga att de var äckliga, att t. ex. luktade illa.

Så hur ska vi navigera bland våra äckelkänslor? När behöver vi dem och när ska vi bemöta dem kritiskt? Vad gör våra äckelkänslor för oss idag?

Äckel är en av de där grundkänslorna som hjälper oss att överleva genom historien. Men äckel kan också leda oss fel. Så vad gör äckelkänslorna för dig idag?

Gäster i programmet: 
Jonas Olofsson, professor i psykologi, Stockholms Universitet
Patrik Lindenfors, evolutionsforskare vid Stockholms Universitet.
Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare, medgrundare till Museum of disgusting food.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Programmet är direktsänt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt finns det människor som är helt blinda inför tidsbegreppet. Att vänta i två minuter kan då kännas som ett hav av tid.

– Tid är ett enormt abstrakt format och det är inte förrän människan är runt sju år som hon får en uppfattning om vad tid är. Därför är det lite skrattretande att se föräldrar be en treåring att skynda sig. Den har ju ingen aning om vad det innebär att skynda sig för den är helt och hållet i nuet, berättar psykologen Bo Heljskov Elvén. 

Vår tidsuppfattning har inget att göra med att kunna klockan. Det handlar inte heller om en känsla, som man ofta uttrycker det – utan det är en kognitiv förmåga. Man kan redan i 10-årsåldern se tydliga tecken om någon har problem med tidsuppfattningen. Men konsekvenserna kan bli enorma senare i livet, menar Kajsa Lidström Holmqvist som är docent i arbetsterapi och hjälper personer med störd tidsuppfattning. 

– Man har sett att det har stor betydelse för att få och bibehålla ett arbete. I och med att man inte blir klar med saker i tid, man har svårt att planera och organisera sin arbetstid. Många sliter väldigt hårt för att kompensera för sina svårigheter, men när man kommer hem är man helt slut, så då fallerar mat, städning, att betala räkningar. All energi har gått åt att kompensera på jobbet. Det leder till konflikter, både med ens partner och ens barn. 

Är du en person som alltid kommer i tid? Blir du därför galen på de som alltid är sena? Bo Hejlskov Elvén ser problemen med att många alltid utgår ifrån att alla ska vara som en själv. 

– Vi måste fastställa att det här inte handlar om vilja eller olust. Det handlar om förmåga. Och man behöver hjälp. Men vi borde också fascineras och förundras över det vi tar för givet, som att ha en tidsuppfattning som stämmer överens med vår omgivning. 

Gäster i programmet: 
Kajsa Lidström Holmqvist, docent i arbetsterapi vid Örebro Universitet. 
Bo Hejlskov Elvén, psykolog med inriktning på barn med NPF. 
Ingmar Skoog, professor i psykiatri och äldreforskare.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kropp & Själs Stina Näslund har mätt sin sömn i två års tid. Hon har upptäckt att hon sover alldeles för lite djupsömn enligt mätaren. Men vad betyder det?

– Under djupsömnen befästs det som vi lärt oss under dagen. Under djupsömnen rensas hjärnans vävnad från skräp och så får vi bättre immunförsvar, berättar sömnforskaren Christian Benedict från Uppsala universitet.

Elitsoldaten Petra Malm minns mörka vakna nätter när hon tjänstgjorde i Afghanistan. Att kunna hålla sig vaken är avgörande för en soldat, men också att kunna sova när man får möjlighet.

Ett riktigt djupt sömntillstånd hamnar vi i under narkos. Hur skiljer sig den kemiska sömnen från vårt naturliga sömntillstånd?

–  Det är en kontrollerad medvetslöshet som vi försätter patienten i med hjälp av olika läkemedel, säger Maja Ewert är narkosläkare i Region Halland. Då sjunker puls och blodtryck till den grad att man inte uppfattar smärta och stress under en operation till exempel. 

Så vad är egentligen djupsömn och på vilket sätt behöver vi den? Är den viktigare än andra sömnfaser eller spelar det ingen större roll att Stinas sömnklocka mäter att hennes djupsömn är undermålig? Det tar vi reda på i detta program när vi möter den djupaste sömnen.

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Apotekaryrket har funnits i mer än tusen år men det var på 1600-talet som det ena efter det andra, än mer exotiska apoteket, slog upp portarna här i Sverige. Apotekaren vägde, malde och pipeterade. Varorna kom inte sällan från andra sidan jorden. Elefantbete, mumie, lakrits och opium kunde preparaten som fanns att köpa innehålla. Men sedan dess har en hel del hänt, med synen på sjukdom och bot, och vilka medel vi tar till.

Monsif Ben Hamou har gått det fem år långa apotekarprogrammet och är idag chef för ett apotek i Stockholm.

– Det ser enkelt ut utifrån men det vi gör är en helhetskontroll. Vi ser om dosen är rätt, om läkemedlet är rätt eller om det interagerar med andra läkemedel. Dialogen med kunden är också viktig. I den kan man upptäcka om det är misstänkt missbruk eller misstänkt att kunden med flit vill överdosera, berättar han.

Yrket har gått från att vara tillverkar-kemist, till att vara mer läkemedels-kommunikatör idag, säger Tove Hedenrud, professor i samhällsfarmaci och undervisar på Apotekarprogrammet i Göteborg.

– När de första svenska apoteken öppnade använde man doft och smak och den effekt ämnena hade på kroppen. Man hade ingen uppfattning om vad diagnoser eller molekyler var. säger Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Karolinska Institutet.

Det var  först på 1800-talet som man började förstå vilket som var det verksamma ämnet i växtdroger och separera ut det. 

– Man fick fram mediciner som till exempel gav smärtlindring utan att ge ett rus, berättar Daniel Berg, doktor i ekonomisk historia. 

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens Kropp & Själ undersöker tillståndet psykos. Ungefär tre till fem procent av befolkningen har någon gång haft en psykotisk episod. Den första psykosen uppträder ofta i sena tonåren eller början av tjugoårsåldern och den som drabbas får ofta hallucinationer och paranoia.

För Robert ledde den första psykosen till en längre tids sjukhusvistelse. När han insjuknade pendlade han mellan en fantastisk upplevelse av att vara filmstjärna och viktig, och att vara förföljd och jagad. Idag äter Robert medicin och har inte varit sjuk på årtionden. Han har jobb och familj och tycker det är viktigt att berätta att det går att bli frisk och leva ett bra liv trots att man drabbas.

– Man vet att patienter med psykossjukdomar har en ökad frisättning av dopamin när olika stimuli sker, allting blir viktigare, säger Predrag Petrovic. Då måste du ha en ny förklaringsmodell för varför det är så viktigt, så uppkommer vanföreställningar.

J har behandlat sig själv med meditation, men psykoserna kommer allt tätare och han blir allt mer suicidal. Han är rädd, och ser att den enda vägen är att komma härifrån. Trappas upp.

Han har haft det så här i mer än 40 år och avskärmat sig från omgivningen.

Lidande och risken för suicid motiverar omfattande insatser från sjukvården, säger Simon Kyaga, som är psykiater.

Gäster i programmet: 
Predrag Petrovic, psykiater, forskare och författare
Simon Kyaga, psykiater och författare

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.

– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. 

Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. 

– Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!

Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? 

Gäster i programmet:
Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.
Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.
Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.

Reportage:

Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.
Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. 

Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.

Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:

Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1

Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:

Afasiförbundet

Hjärnfonden

1177 - Afasi

Dart - kommunikationsstöd

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.

– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.

Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.

– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.

För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.

– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.

Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.

– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. 

– Något fundamentalt börjar gå förlorat.

Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. 

Gäster i programmet:
Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitet
Per Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet 
Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Huvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.

Dagens Kropp & Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?

Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. 

Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.

Medverkande: 
Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.
Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.
Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. 

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam

Om du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:

MIND – Självmordslinjen

1177 – Sjukvårdsupplysningen

Anhöriga eller drabbad – här finns mer information:
Hjärnkoll: hjarnkoll.se
RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.se
Nationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnp
Schizofreniförbundet:schizofreniforbundet.se
Sveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.se
Lecturing minds: https://lecturingminds.com/

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ibland kan själva idén om den omtumlande, konfliktfyllda och rentav depressiva kärleken, ställa till det för oss.

— När jag blev ombedd att skriva en text om kärlek i samtiden så tänkte jag, vad kan jag säga som ingen redan har sagt om kärlek? Jag tog ner alla romaner, böcker, musik om kärlek, eller svårigheten att få till det och plöjde allt på ämnet, säger Emma Engdahl, professor i sociologi.

Hon insåg att varje gång hon läste om kärlek så uttrycktes samtidigt något om depression, enligt henne lever vi ett samhälle som idealiserar den depressivt älskande.

– Människor vill ha en emotionellt komplex människa, säger Emma Engdahl. 

Finns det plats för den mysiga, självklara och vardagsnära kärleksrelationen som bara puttrar på lite i dagens ”tindersjuka” samtid? Kanske ser vi rentav en slags revansch för just den sortens kärlek menar psykologen och parterapeuten Fredric Bohm. 

— Det vi ser idag är en motreaktion mot detta. Titta på unga idag. De har färre sexuella förbindelser, vill gifta sig tidigt och skaffa barn. “Villa, Volvo, vovve” är inte längre ett skällsord.

Poddaren och komikern Bianca Meyer har tröttnat på att söka den passionerade kärleken. Hon skulle hellre vilja leva med en vän.

Gäster i programmet: 

Emma Engdahl, professor i sociologi vid Karlstad universitet. 

Fredric Bohm, psykolog, socionom och parterapeut

Bianca Meyer, poddare och komiker 

Reportage om vad vi kan lära oss av medeltidens höviska kärleksideal av Simon Sarnecki 

Reporter Sebastian Hedlund söker svaret på frågan: vad är äkta kärlek? 

Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent, Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi frågar oss varifrån alla dessa tankar som far igenom huvudet kommer ifrån? Är vår inre röst den sanna rösten eller kan vi strunta i att lyssna på våra egna tankar?

– Tankar i sig är betydelselösa. Det är hur vi hanterar dem som blir avgörande för hur vi mår, säger psykologen Peter Myhr. 

– Problemet är inte att vi har tankar. Vi ska tänka! Problemet är när de hänger kvar och vi inte kan släppa dem.

Det är ofta när vi inte kan släppa våra tankar som vi blir plågade. Så till den grad att vi upplever att vi känner oss alldeles maktlösa inför dem. Kay Pollak, regissör och författare, menar att vi kan med vår egen kraft göra oss fria inför dessa hotfulla tankar.

– Jag kan träna mig i att tänka på tankar som ger mig energi, glädje och hopp. Och jag kan tänka mig att låta bli de tankar som sänker mig. 

Gäster i programmet: 

Peter Myhr, psykolog med inriktning mot metakognitiv terapi
Siri Helle, psykolog och författare
Kay Pollak, regissör, författare och föreläsare
Sinziana Ravini, psykoanalytiker och författare

Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent, Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Folk tänker att här har vi en quick fix, säger överläkare och hormonspecialisten Mikael Lehtihet. Vi läser tidningar och tror att vi ska vara kåta och ligga hela tiden. I själva verket har vi ganska lite samliv, i snitt mindre än en gång i veckan. 

Stefan Arver, docent vid Karolinska institutet ser en tilltagande marknad för olika kosttillskott som t.ex. bockhornsklöver, som påstås boosta testosteronnivåerna och bidra till bland annat en ökad sexlust.

– Retoriken är förförisk. Folk köper sina grejer och kan uppleva en placeboeffekt bitvis. Sen kommer den tråkiga verkligheten, där vi som arbetar inom vården har ganska bra koll och förståelse för hur testosteron fungerar och när man har symptom på brist. 

Säg testosteron och många tänker aggressivt, virilt och våldsamt. Men är det verkligen vad testosteronet gör med oss? 

– Testosteron gör inte dig aggressiv som man. Som människa blir man snarare tvärtom. Låga testosteronnivåer gör dig däremot trött och gnällig, berättar Stefan Arver.

– Kommer man över tröskelvärdet som är ganska lågt så händer ingenting. Det som händer är att man tappar hår och blir finnig – man blir inte kåtare. 

Gäster i programmet:

Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor vid Karolinska Institutet.
Mikael Lehtihet, överläkare och docent vid St. Görans sjukhus.
Stefan Arver, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.

Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki gör ett testostoron-test. Vad kan man utröna från hans provresultat och kommer hans flickvän att reagera negativt på resultatet. 

Sebastian Hedlund tar reda på vilka gränsvärden som gäller för kvinnliga idrottare. Varför finns det ens en gräns, och hur fungerar testosteroner hos kvinnor?

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, håller detta på att förändras? Enligt psykologen Paula Richter, som dessutom själv bor i ett kollektiv, så är kollektivt boende hållbart för framtiden.

– Vi kan till exempel dela på verktyg. Det här är en del av en delningsekonomi som är nödvändig för den omställning som vi måste göra. Det är ju resursslöseri med egen slagborr eller en egen tvättmaskin. Det blir också enklare att laga och reparera eftersom vi delar på kostnaderna. 

Kan kollektivboendet också vara lösningen på ensamheten? 

– Det ger de boende en naturlig möjlighet att göra saker gemensamt. Det blir lättare när man bor så här. Vill någon spela spel så finns det alltid någon att ta tag i. Det är enkelt att göra saker tillsammans. Och när vi hamnar i kriser så ser vi efter varandras behov. Vi vet ju att vi behöver få tröst, stöd och styrka, tillsammans med varandra, berättar Paula Richter.

Men konflikterna då? De är oundvikliga, grundarna till ett av Sveriges äldsta kollektiv Skogsnäs i Ångermanland säger så här:

– Det är väldigt mycket praktiskt jobb för att få det här att gå ihop. Men faktum är att det praktiska jobbet är ingenting gentemot att lära sig att leva socialt ihop, säger Göran “Lillis” Mårskog, som har bott på Skogsnäs i över 50 år. 

Gäster i programmet: Pernilla Hagbert, forskare vid Urbana och Regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Paula Richter, specialistpsykolog med inriktning mot barn och unga som själv bor i ett kollektivhus.
Katarina Billman, organisationspsykolog som medverkade i realityserien Robinson 2020. 

Reportage:  Vår reporter Sebastian Hedlund besöker det mytomspunna kollektivboendet i Skogsnäs som funnits i drygt 50 år. Hur mycket har det här klassiska kollektivet förändrats?
Simon Sarnecki hälsar på i Gamla Stan där främst unga människor bor i ett slags Co-living koncept. Ett av de nyare tillskotten till de kollektiva boendeformerna. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt. 

– Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös – en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson. 

Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:

– Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer. 

Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol? 

Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen. 
Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.
Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?

Producent, Shang Imam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hungerkänslan, suget efter mat, påverkas av den verksamma substansen semaglutid som inom kort kommer att finnas i flera läkemedel mot fetma.

Men även om vi kanske för första gången har ett effektivt läkemedel för viktminskning så kvarstår de ofta starka känslor vi har inför vår kropp. Vi tuktar den, vi pressar den och arbetar hårt för att passa in i normen. Ändå räcker det inte alltid och kritiken växer nu mot hur överviktiga personer behandlas både i samhället i stort och inom sjukvården. En av dem är kroppsaktivisten och författaren Karin Kajjan Andersson.

– Det finns uppfattningar om att tjocka är en samhällsbörda, att man är en tickande bomb, en epidemi. Vi är en börda och ett hot för våra medmänniskor. Det här kraftfulla fördomspaketet får konsekvenser för en människa på en rad olika sätt.

Forskaren och författaren Erik Hemmingsson talar om en utbredd viktmobbning och en dietkultur som invaderat samhällskroppen.

Vad kan vi göra för att sluta kriga mot kroppen?

Gäster i studion: Erik Hemingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.
Karin Kajjan Andersson, kroppsaktivist och författare.
Ylva Trolle Lagerros, överläkare på överviktscentrum och docent vid Karolinska Institutet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Reportage: Simon Sarnecki tar ett grepp om vår bantningshistoria som sträcker hela vägen tillbaka till de gamla grekerna.

Och liksom många andra kommer vår andra reporter, Sebastian Hedlund, på att han vill komma i form inför Beach 2023, men alldeles för sent. Nu vill han undersöka om han kan träna sin hjärna istället för sin kropp, och på så vis lära sig att acceptera hur han ser ut. Kommer det att funka?

Producent: Shang Imam

TILLÄGG:

Det har efter vår direktsändning framkommit att  Daniel som i ett av våra inslag berättar om hur han tog medicinen Ozempic för att gå ned i vikt, inte bara är en patient. Han är också medarbetare i ett kommersiellt företag som arbetar för viktminskning. Det var ingen information vi hade när vi gjorde intervjun med honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.

– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.

AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.

Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. 

– Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”

Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. 

– Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. 

Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. 

Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.

– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. 

Gäster i studion:

Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.
Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. 
Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.
Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.

Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. 

Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent, Shang Imam

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Bus är lite som vuxnas karneval under medeltiden. Det är lite upproriskt. När barn busar i sin lek så är det mer en lek som ifrågasätter normer och beteenden, säger Margareta Öhman, psykolog och lekforskare.

– Det är ett sätt att göra motstånd mot vuxnas norm. 

I sin avhandling skrev psykologen Samuel West om vilken roll leken har på arbetsplatsen. Men han stötte tidigt i sin forskning på en en paradox – att leken till sin natur inte kan kan vara resultat- eller målfokuserad. Då upphör den nämligen att vara en lek.

– Man uppnår ju inget med lek. Det är trams och kul. Därför skulle man tro att de inte passar in på företag där hela strukturen för en organisation handlar om att uppnå mål. Å ena sidan är leken per definition inte produktiv, å andra sidan är den engagerande, kreativ och skapar psykologisk trygghet, en nödvändighet för att människor ska trivas på en arbetsplats. 

Men så fort det finns en målsättning med leken eller buset så upphör det automatiskt att vara lekfullt. Det är därför det är så svårt att hålla på med lek på jobbet trots att det skulle behövas, menar psykologen Samuel West. 

Men alla är inte heller särskilt roade av vare sig lek eller bus.  Är du en sån som skrattat åt ett practical joke eller känner du dig bara obekväm? Och vad beror det på? Det tar vi reda på i Kropp & Själ – Därför ska du busa.

Gäster i programmet:
Margareta Öhman, psykolog och lekforskare
Lisa Langseth, regissör och dramatiker
Samuel West, psykolog och fil. doktor i Kreativitet och lekfullhet

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.

– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.

Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.

– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.

För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.

– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.

Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.

– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. 

– Något fundamentalt börjar gå förlorat.

Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. 

Gäster i programmet:
Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitet
Per Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet 
Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Huvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att byta bubbla kan handla om allt ifrån att möta en meningsmotståndare till att träffa en person som inte ingår i ditt naturliga sammanhang. Genom att söka sig bortom sin sfär och sina åsiktsbubblor så utsätter man även sin egen världsbild för en granskning och det kan leda till att man inte lika lätt avvisar någon som inte tänker likadant som en själv, säger Stenström. Syftet är humanistiskt, att försöka förstå den andra personens åsikter och varför den tycker som den tycker.

– Vi är snabba att döma när vi istället borde försöka se människan bakom åsikten.

Att sociala kontakter är bra vet vi redan men man har också sett att en mångfald bland ens social kontakter ökar välmåendet. Just mångfalden är också nödvändig om man vill bygga ett motståndskraftigt samhälle. Vi skulle t.ex. kunna undvika konflikter och om vi hade en större förståelse för varandra. Det låter lätt men kan vara väldigt svårt säger läkaren och författaren Stefan Einhorn som menar att våra åsikter är mycket resistenta mot förändringar.

– Våra åsikter skapas genom en växelverkan mellan vårt inre liv och vår omgivning och när vi väl har vårt ”åsiktspaket” så sitter det hårt fast i vårt medvetande. 

Men det innebär inte att det inte går att förändra. Vi behöver vara medvetna om att vi har dessa fixa idéer och om hur världen är uppbyggd, och inte ta dessa ”tankesystem” som något naturligt, säger Stefan Einhorn som tycker att det ska ses som en merit att kunna ändra åsikt.

– Vi sitter fast i ett åsiktssystem som vi inte får ta för givet. Människan måste ha åsikter, det är vår riktning i livet. Samtidigt leder åsikter till våld, ovänskap och krig. Vi måste därför ha en mer ödmjuk inställning till såväl våra som andras åsikter.  

Gäster i programmet:
Emma Stenström, docent i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Aktuell med boken ”Bubbelhoppa”.
Stefan Einhorn, läkare och författare. Aktuell med boken ”Tillåt mig tvivla”.
Bo Isenberg, docent i sociologi vid Lunds Universitet.

Reportage: 
Simon Sarnecki träffar Qaisar Mahmoud, författare och managementkonsult till vardags, som i sin bok ”En av dem” berättar  om hur han under tre månaders tid tog värvning som matbud på cykel, för att förstå en verklighet långt från hans egen. 
Stadsbarnet Ninos Chamoun skickas ut på landsbygden för att hänga med bönder på bönders vis. Han åker Björkvik i Södermanland, med 436 invånare för att se om det går att överbrygga klyftan mellan stad och land.  

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Studier visar att äldre kring medelhavet, som i Italien och i Spanien, inte bara upplever en större ofrivillig ensamhet, utan är deprimerade i större utsträckning än våra äldre i Sverige.

– Vi har flest ensamboende men minst upplevd ensamhet. Vi blandar ofta ihop social isolering och ensamboende.

Men det finns fortfarande äldre i landet som lider av ofrivillig ensamhet. Det handlar om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, menar äldreforskaren Lena Dahlberg.

– Bara för att vi inte har lika stor andel ofrivilligt ensamma som i Italien  innebär det inte att det finns äldre som lider av känslan av ensamhet. Det handlar om 10-15% av den äldre befolkningen som känner av denna ofrivilliga isolering. Det är en plågsam känsla och ett viktigt problem som har konsekvenser för såväl den egna hälsan som samhället, i form av kostnader.

För att kunna göra något åt den ofrivilliga ensamheten måste vi först förstå vad det är vi pratar om – hur ser ensamheten ut och vad kan vi göra åt den?

Carin Lennartsson är sociolog och äldreforskare på Karolinska Institutet och leder nu en världsunik forskning på äldre personers levnadsförhållanden och hälsa.

– Vi ser att det handlar om en social ensamhet, en emotionell ensamhet och en existentiell ensamhet. Dessa tre typer av lidande kräver olika insatser och därför måste vi ha en bättre förståelse av vad det är vi pratar om när vi pratar om ensamhet.

Gäster i programmet:
Carin Lennartsson, sociolog och äldreforskare vid Karolinska Institutet.
Lena Dahlberg, docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.
Ingmar Skoog, seniorforskare och professor i psykiatri vid Göteborgs Universitet.

Reportage:

Ninos Chamoun träffar Carin Vestin som ska fylla 85 år. Hon är en av alla ensamboende äldre i landet. Men upplever hon en ofrivillig ensamhet?

Vi får även hänga med på seniordans med vår reporter Simon Sarnecki. Hit kommer äldre för att träffas och dansa till bland annat disco-takter. Vilken typ av ensamhet botas med den här träffen?

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Programmet är direktsänt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det menar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som har ägnat sig åt terapeutisk skrivande med klienter.

– Det kan var kaotiskt och oförutsägbart. Men man vågar benämna det som är det allra svåraste. Man sätter ord på det. Ibland har jag gett klienter uppgiften att skriva 4 gånger, 20 minuter om dagen. Det handlar om att skriva oavbrutet utan att lyfta pennan från pappret. Man skriver också vad man känner i kroppen. 

Terapeutens roll är då att hjälpa till och sortera i alla känslor. För de som känner att det kan vara svårt att prata kan det vara förlösande att få skriva.

– Det ska komma från det innersta. Det behöver inte vara korrekt. Man ska bara skriva för sin egen del och försöka frigöra sig från en bedömningsinstans, säger Jenny Jägerfeld. 

På kvinnoanstalten Hinseberg har författaren och skrivpedagogen Magnus Utvik hållit i skrivcirklar för de intagna som resulterat i en nyutgiven antologi, Hälsningar från Hinseberg. Ju längre tiden gick så insåg Magnus Utvik att skrivandet hade ett terapeutiskt syfte och innebörd för deltagarna. 

– Grammatik och det som hör till andra skrivcirklar blev sekundärt på skrivarcirklarna på anstalten. Det viktiga för deltagarna var att upptäcka på vad man hade på insidan, och att bli sedd. När jag insåg detta slutade jag att försöka vara en duktig lärare och började istället fokusera på vad kvinnorna ville berätta.

Jenny Jägerfeld uttrycker att skrivandet kan ge klienten/patienten en ”berättelse” av sitt liv. Det kan hjälpa de personer som känner att de har en kaotisk idé om sitt liv.

– Man behöver ha en berättelse, något att utgå ifrån när man ska jobba med sig själv. I skrivandet kan man få ordning på alla dessa minnesfragmenten som upplevs som kaotiskt. Ibland spelar det inte roll att det är exakt sant. Men man får en utgångspunkt och då kan känslan av kaos upphöra. 

Dagboken är en form som använts inom terapeutiskt skrivande. Men det kan även visa sig ha terapeutiska funktioner att läsa någon annans dagbok. När skribenten Sara Abdollahi läste Lars Noréns dagböcker så kom hon till insikter om sig själv, trots att författaren och hon själv till synes inte hade mycket gemensamt.

– Jag såg Lars Noréns texter som otrevliga och märkte att jag gillade det. Han var både kritisk och bejakande. Det kändes så ärligt och i hans texter fick jag syn på mig själv.

Hon menar att det terapeutiska i skrivandet handlar om att få nedteckna det som inte sägs. 

– Tankarna får vandra och man får en paus från allt babbel och brus. Det är så mycket som står i vägen i samtalet för att nå något djupare. Dit når jag istället genom att skriva.

Gäster i programmet:
Jenny Jägerfeld, psykolog och författare.
Magnus Utvik, författare och skrivpedagog som leder skrivcirkel på Hinsebergs-anstalten.
Sara Abdollahi, kritiker och essäist. 

Reportage:
Vår reporter Simon Sarnecki går i skrivterapi för den danska terapeuten Anette Aggerbeck för att se hur han själv påverkas. 
Dessutom möter en av deltagarna i skrivcirkeln på Hinsebergsanstalten, Judith, vars texter finns med i antologin Hälsningar från Hinseberg. 

Programledare: Stina Näslund.
Producent: Shang Imam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När vi tittat på de mer manuella yrkena, arbetarna, så såg vi att mer än hälften inte hade tillräckligt bra kondition för att klara sina yrken, säger Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Hon har tillsammans med sina kollegor gjort en studie som tar upp vad som kallas för den ”fysiska aktivitetsparadoxen”. Det innebär att fysisk aktivitet som görs på arbetet inte alltid har samma positiva konditions- och hälsoeffekter som fysisk aktivitet som utförs på fritiden.

Det finns arbetsplatser med fysiskt krävande yrken som har obligatorisk träning på arbetstid. Vatten- och avloppsteknikern Stefan jobbar på en sådan.

– Det är ju väldigt lyxigt att kunna få till två timmars träning på arbetstid, säger han. 

Men vad är egentligen kondition och hur gör man för att förbättra den? Och varför är den så olika hos olika personer? Det kommer vi att undersöka i veckans Kropp & Själ i P1.

Gäster i programmet: Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan och Conny Karlberg, chef för träning, tester och rådgivning på Bosön. 

Länk till konditionstest

Programledare: Stina Näslund.
Reporter Ninos Chamoun besöker en arbetsplats som infört obligatorisk träning på arbetstid.
Reporter Simon Sarnecki tar konditions-tempen på folk runt och omkring torget i Kärrtorp i södra Stockholm.
Reporter Linnea Vennström träffar Jonatan som springer flera mil utan att vila.
Producent: Shang Imam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ju fruktansvärt att jag som mamma gjort mitt barn så illa att hon inte längre vill ha kontakt med mig, säger Lisa. 

Lisa upplever dotterns beslut att bryta kontakten med sin mamma, som en blixt från klar himmel.  Men efter ungefär ett år, när chocken och den totala sorgen mojnat, reser sig Lisa och tittar sig i spegeln. 

Hela sitt liv har hon gömt undan sina känslor, men nu inser hon att det är dags att släppa fram dem och börja reflektera. Det leder henne ut på en själslig resa, tillbaka till sin egen barndom. Hon letar svar på vad som gått fel i hennes och dotterns relation genom att titta på sin relation till sin egen mamma. 

– Förståelsen för henne gav mig en ökad vilja att försonas, säger hon. Det är skitjobbigt, men vilken befrielse det är att komma ut på andra sidan. 

Men vad innebär det egentligen att återförenas? 

– Återförening är något annat än att gå tillbaka i tiden, säger prästen Emma Audas. Återförening kräver ett arbete, vi kan inte kalla det försoning om vi sopat något under mattan. 

Gäster i programmet: Emma Audas, teolog och präst i Svenska kyrkan, Liria Ortiz, psykolog och Lance Cederström, existentiell terapeut. 

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam och Alice Lööf. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.

Dagens Kropp & Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?

Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. 

Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.

Medverkande: 
Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.
Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.
Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. 

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam

Om du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:

MIND – Självmordslinjen

1177 – Sjukvårdsupplysningen

Anhöriga eller drabbad – här finns mer information:
Hjärnkoll: hjarnkoll.se
RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.se
Nationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnp
Schizofreniförbundet:schizofreniforbundet.se
Sveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.se
Lecturing minds: https://lecturingminds.com/

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra veckan firade gruppen 35-års jubileum, och Kropp & Själ fick vara med. Vad har hänt med gruppen under den här tiden och med medlemmarna? Hur har de kunnat hålla den vid liv så länge?

De senaste årtiondena har vi sett mansgrupper komma och gå. Från 70-talets velourmän till samtidens raw-man. Men vilken funktion fyller egentligen mansgruppen och varför väcker det så mycket känslor? De hyllas och de hånas, som nu senast i Svt-dokumentären Tre pappor. Historiken Helena Hill menar att detta inte är något nytt.

– De här männen i ”Befria mansrörelsen” på 70-talet ändrade ordentligt synen på män och maskulinitet genom att prata om att de ville visa sig sårbara och att de hade nära till känslor. De möttes i grupper och på läger där de skulle vara nära såväl fysiskt som relationsmässigt. Detta väckte debatt och männen blev förlöjligade i media. Man sa att de skulle tappa sin maskulinitet

Men vad är det med manlig gemenskap som verkar så svårt och samtidigt väcka så mycket känslor? Varför verkar behovet av mansgruppen fortfarande finnas? Är det svårare för män att hitta vänner? Att visa sig sårbara? Klara Godecke har forskat på just manlig vänskap och menar att det är ett underbeforskat område.

– Inom feministisk forskning så har man sett mäns vänskap som farlig, å ena sidan. Att män håller varandra om ryggen, att den är homofobisk och sexistisk. Å andra sidan ser man den som lovande – män får bli nåt annat och utveckla nya sätt att vara nära. Men enligt författaren Patrik Lundberg så kostar det för män att visa sig just sårbara.

– Det är status bland kvinnor att vara en sårbar man. Men att bland män ser man på dessa som könsförrädare.

I Kropp & Själ får vi vara med när Gentlemannatjurarna firar sitt jubileum. Det handlar om manlig gemenskap, om manlighetskrisen som pågått ända sedan 1800-talet sida vid sida med kvinnorörelse jämlikhetsprojekt. Hur långt har vi kommit?

Gäster i studion,
 Klara Godecke, genusvetare som forskat på manlig vänskap, vid Stockholms universitet genusvetenskap.

Helena Hill, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola som forskat om mansrörelsen i Sverige på 1970 och 80-talet.

Patrik Lundberg, journalist och författare.

Programledare: Stina Näslund

Producent: Shang Imam
Reportrar: Mattias Lindgren och Ninos Chamoun träffar Gentlemannatjurarna

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett direktsänts telefonväkteri kommer vi att fråga lyssnaren om vilka recept som traderats i deras familj och vad kan dessa recept avslöja om familjens historia i sin tur. Det här kommer att bli ett program som både doftar och känns. 

Det kan handla om recept som traderats inom familjen, och om historier och personliga relationer kopplade till dem. Våra lyssnare får möjlighet att berätta om just sin familjs traderade recept och om hur minnen, relationer och traditioner väcks till liv av det.

I studion har vi en panel bestående av Suzanne Osten, dramatiker, Allan Linnér, psykolog (fd radiopsykolog) och Richard Tellström, mathistoriker, som kommer att svara och reagera på de berättelser och recept som kommer fram i programmet. Efter programmet kommer vi att ställa samman alla recept på våra sociala medier.

Ring in direkt till programmet och dela ditt recept och prata med vår panel: 08-215 216. Du kan även mejla oss på kropp@sverigesradio.se.

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam

Gäster i programmet:
Suzanne Osten, dramatiker
Allan Linnér, psykolog
Richard Tellström, måltidsforskare

Reportage:
Ninos Chamoun gör en matresa som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.

– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. 

Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. 

– Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!

Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? 

Gäster i programmet:
Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.
Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.
Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.

Reportage:

Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.
Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. 

Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.

Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:

Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1

Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:

Afasiförbundet

Hjärnfonden

1177 - Afasi

Dart - kommunikationsstöd

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När trollen kliver fram i ljuset så spricker dem. Den här frasen brukar användas som analogi för skammen – lyft fram skammen och den kommer att upplösas. Men är det verkligen så enkelt? Lotta Strömsten är lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet och forskar på skam:

– Skammen är direkt kopplat till vår överlevnad och de första levnadsåren. Vi regleras av skam och drivs av att ha en plats i flocken, i gruppen. Vi skulle inte klara oss ensamma. Därför är skams-signalen så stark och gör att man omedelbart vill korrigerar sitt beteende. 

Vi vet vad skammen gör. Den får oss att vilja gömma oss och hindrar oss från att sträcka ut en hand och be om hjälp. För det mesta är det ju bara en själv som blir lidande. Du går tex runt för länge med svampen mellan tårna, eller hemorrojder i rumpan. Men i vissa fall så blir omgivningen drabbad när den som är sjuk inte söker vård. Så är fallet med missbruk men även när det kommer till våldsförbrytare och sexualförbrytare. Dessa personer har långt till att blotta sig och be om hjälp – och kanske även i avsaknad av sjukdomsinsikt. Lotta Strömsten menar att det är viktigt att vårdpersonalen i dessa avseenden måste vara tränade och utbildade i hur skammen verkar. Men de behöver även har koll på sin egen skam:

– Man måste vara medveten om sina egna skamkänslor för att inte överföra skam. Det är inte meningen att man rädda personen och bekräfta och rättfärdiga det den känner. Patienten behöver få prata om sina skamliga upplevelser med någon som lyssnar och låter dem finnas och inte försöker rycka upp personen ur ”skamhålet”. Man behöver någon som klättrar ner med en i hålet och vågar vara där. 

Gäster i programmet:

Lotta Strömsten, lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet.
Christoffer Rahm, forskare vid Karolinska Institutet och chefsöverläkare i psykiatri.
Johanna Lätth, psykolog, specialist i klinisk forensisk psykologi och Kriminalvårdens expert i sexualbrottsfrågor.

Reportage:

Ninos Chamoun träffas Maria G Nilsson som vill vara ansiktet utåt för hemorrojder.
Mattias Lindgren besöker Robert Bohman som jobbar på en klinik som vill sänka skamtröskeln för människor med beroendeproblematik. 

Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.
Programmet är förbandat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vänskap är livsviktigt. Det finns forskning som visar att ensamhet förkortar en människas livslängd lika mycket som alkoholism eller rökning av 15 cigaretter om dagen. Men hur gör man? Vad är det där kittet som gör att man känner att det här är ju en riktig vän? Hur bygger man en genuin vänskapsrelation?

– Vänskap är intressant för att det är fundamentalt för vårt välmåendet och är central del för ett bra liv. Men samtidigt som vänskap känns angeläget är det lätt att försumma, säger Pär Flodin, psykiatrisk epidemiolog och medförfattare till boken Länge leve vänner:

– I den rikare delen av världen så är det just det som fattas oss mest, vänskap. Det steg vi behöver ta för att öka vår lycka handlar inte om pengar och arbete, utan potentialen till lycka ligger i att fördjupa sina nära relationer. 

En möjlig anledning till att vänskap försummas är att den hamnar längre ner i hiererkin av relationer, efter parrelationen och den biologiska familjerelationen. Men så borde det inte vara menar psykoanalytikern Maria Yassa. Enligt henne kan en vän vara lika mycket av en livskamrat som en partner:

– Alla relationer har inom sig det sprängstoffet som är förväntan. Oavsett vilken relation vi är i så finns det en förväntan att den andra ska ge oss allt. I vänskapen verkar det däremot finnas en social acceptans inbyggd att den andra inte kan ge oss allt. Därför kan den relationen te sig mognare. Vänskap är en jätteviktig relation, inte ”kärlek light” som vissa kallar den. 

Så vad är en vän och hur gör vi för att behålla och fördjupa vänskapsrelationen? Det tar vi reda på i Kropp & Själ I P1 – Formeln för vänskap.

Gäster i programmet:
Maria Yassa, psykoanalytiker och psykolog.
Lina Liman, journalist och författare till boken Konsten att fejka arabiska.
Pär Flodin, forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, medförfattare till Länge leve vänner. 

Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt? 

Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:

– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.

Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet. 

Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:

– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid. 

Gäster i programmet:

Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Programledare är Ninos Chamoun.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Frida pluggade kunde hon inte äta lunch med sina klasskompisar. Hon letade upp en brits att vila på. Hon hade svårt att läsa. Texten hoppade. Men hon lyckas läsa om sina egna besvär. Hon förstår att hon är hjärntrött och att alla slag hon fått mot huvudet varit upprepade hjärnskakningar.

Ungefär 200 000 personer i Sverige lider av hjärntrötthet. Många gör det i det tysta och utan att få rätt hjälp.

Gäster i studion är Lars Rönnbäck, neurolog och Birgitta Johansson, neuropsykolog, båda experter på hjärntrötthet.

Programledare: Stina Näslund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ända sedan antiken har man pratat om det galna geniet. På senare tid har sambandet mellan kreativitet och psykiska diagnoser bekräftats av svenska forskare.

Men för att bli maximalt kreativ behöver man hitta en jämvikt mellan det sjuka och friska. Förutom att tänka fritt och oväntat, så behöver vi ett driv och en förmåga att planera, strukturera och genomföra.

I Kropp & Själ undersöker vi vad kreativitet är.

Gäster i studion är bland andra Simon Kyaga, psykiater och kreativitetsforskare och David Bäckström, neurolog som skrivit boken ”Fantasi och Donia Saleh, författare. 

Programledare är Stina Näslund.

Producent Shang Imam.

Programmet sänds direkt.

Lyssna gärna på vårt program "Jakten på fantasin". Efter en hjärnoperation förlorade vår programledare Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Klicka här för att lyssna!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Alice Lööf

Detta är en repris från hösten 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människor strömmar till minnesstunden för en ung man som hastigt gått bort. En av dem är Kropp & Själs reporter Alice Lööf. Hon är ovan vid döden, känner sig osäker och bortkommen. En kvinna tar hennes arm och visar henne en tradition av gemenskap kring sorg. Det blir startskottet för en undersökning av sorgens väsen.

I Eritrea syns det och hörs det på den som sörjer, berättar Elsa Zere. Hon har egen erfarenhet, för elva år sedan dog hennes då 18-åriga dotter. För Elsa har det varit viktigt att sörja ihop med andra som kan trösta och dela smärtan.

Sorg kan också vara ett sätt att växa som människa, en chans vi behöver ta, det kan bli en gåva, säger en av Finlands sista gråterskor Pirkko Fihlman.

Hon gråter för både levande och döda med en klagosång som har gamla anor. I sitt hem har hon samlat fotografier, på människor efter att de dött, skrivit sorgkväden till dem och sjunger för dem.

I programmet möter vi också forskaren Ulrika Kreicberg som studerat hur länge en sorgeprocess pågår och hur den kan se ut. Och så visar designern Tora Kirchmeier hur tidigare generationer har signalerat och symboliserat döden med hjälp av färg och tyg.

Programledare och reporter är Alice Lööf.
Producent Stina Näslund.
Programmet är förinspelat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. 

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Detta är en repris från tidigare i år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Böckerna vi läst är:

Europas mödrar – de senaste 43 000 åren av Karin Bojs
Lex THX av Maria Josephson
Ekvilibrium av Simon Kyaga och Jonas Mattson
Halima om de sina av Salad Hilowle

God jul och gott nytt år önskar vi er!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett av 2021 års nyord var doomscrolling, eller domedagsskrollande, alltså att man inte kan låta bli att överkonsumera negativa nyheter. Under pandemins första och värsta period gick psykologer ut och rådde allmänheten till att kolla på nyheterna en gång om dagen, inte att sitta och ständigt uppdatera sig om antalet IVA-inläggningar och smittotal. 

– Vi människor är evolutionärt utrustade med ett negativt filter. Hot och faror har varit extra viktigt för oss att bry oss om för att säkra överlevnaden. Det är det som gör att vi bland annat är intresserade av true crime, säger psykologen Siri Helle. 

– Om det är ett problem för en att man gör på det här sättet är det viktigt att ersätta det med något annat, som ger glädje. Det ger automatiskt mindre tid till att leta efter hemska nyheter, säger hon. 

Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog, Kata Nylén, psykolog och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare. 

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ofta, när det kommer till graviditeter, pratas det om de fysiska förändringarna som sker och att förbereda sig på en verklighet med en utökad familj. Sällan pratas det dock om de existentiella tankarna som en graviditet kan medföra. Det ville filosofen Jonna Bornemark ändra på, och skrev boken jag är himmel och hav. 

– Det enklaste exemplet är frågan: Är jag en eller två när jag är gravid? Inget av de alternativen kändes sant, det var att säga för mycket. Jag behöver inte köpa två biobiljetter när jag ska gå på bio, men samtidigt finns det två hjärtan. När börjar den där samhörigheten? Är jag någonsin ensam när jag är gravid? Det tänker jag är en existentiell erfarenhet som vi inte pratar om, säger hon. 

Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare till boken jag är himmel och hav och Anna-Karin Wikström, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.  

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är fortfarande påverkad väldigt mycket, säger Veronika, som är en av de som fått diagnosen postcovid.

Hon berättar att hon fortfarande, två år efter insjuknandet, är hemmabunden. Hon inte kommer utanför dörren varje dag, och när hon väl gör det gäller det oftast vårdbesök. 

– Jag försöker ibland att ha ett normalt liv och typ bestämmer med någon kompis, amen jag behöver ändå handla, jag vill försöka strosa runt lite. Men det kostar, varje gång. 

Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet, Christer Lidman, överläkare och specialist på infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning i Huddinge, Jessica Alm, enhetschef på NPC-center vid Karolinska Institutet och David Krabbe, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.  

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Prästen Ted Harris menar att uppoffringar i vissa sammanhang är nödvändiga, men att det inte behöver betyda att man inte ångrar dem senare. 

– Jag växte upp i ett traditionellt, frikyrkligt, bokstavstroget, kristet hem. Jag upptäckte att den världen var inte en värld där jag ville vara kvar, det var för begränsande. Men för att komma vidare var jag tvungen att lämna det sammanhanget, komma bort från min familj, min mamma mina syskon och ge mig själv rymd att bli Ted. Det var en uppoffring, säger han. 

Martin Bengtsson är fotbollsproffset som la av. Att bli fotbollsspelare var något han valde redan som 8-åring. Men det var ett val som innebar att han även valde bort barndomen. 

Redan som 17-åring skrev Martin på kontrakt för den italienska proffsklubben Inter. Till en början var det väldigt roligt, men sedan börjar det gå utför. Tillslut blir det så illa att han kommer att ta ett drastiskt beslut. 

– Den här berättelsen har två nivåer för det ena handlar om hur miljön ser ut i den här klubben och hur spelare behandlas, men den andra delen handlar ju ganska mycket om att i samma veva hände något existentiellt i att befinna sig i den här drömmen och successivt inse att man var en tonåring som var sökande, berättar han. 

Gäster i programmet: Jonna Lappalainen, filosof vid Södertörns högskola, Irena Makower, psykolog och Ted Harris, präst. 

Programledare: Ninos Chamoun

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– I början sa min läkare att jag skulle ta dem vid behov, och när jag förklarade för min läkare efter en tid att behovet är varje natt, då sa hon att då får du ta dem varje natt, säger Maria*, som varit beroende av sömnmedicin. 

Tillslut sov hon inte trots att hon tog maxdosen. Det blev bara värre och värre, berättar hon.

– Jag är nog inte den enda som, vid 4-5-tiden på morgonen, när man börjar bli desperat, tar en halv tablett till och överskrider sin dos, vilket jag gjorde, berättar hon.

Det verkar finnas ett glapp mellan forskarvärlden och den praktiska läkarprofessionen när det gäller förskrivning av sömnmedicin. På forskarnivå råder det konsensus kring att det som gäller vid sömnbesvär är KBT-behandling, men ändå är det många som, likt ”Maria”, får sömnmedicin på recept.

– Alla internationella riktlinjer har kommit fram till att det är KBT, och inte medicin, som ska användas i första hand mot sömnproblem. KBT kan ha lite biverkningar i början i form av att man blir trött, men det försvinner sedan. Tillskillnad från med sömnmedicin där det är precis tvärtom, säger Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet. 

Gäster i programmet: Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet, Niklas Preger, överläkare och sektionschef på Beroendecentrum Stockholm och Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet. 

*Maria heter egentligen något annat.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor. 

Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt. 

– Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund. 

En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17.

– Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han. 

Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH.  

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– På gruppnivå har man kunnat se att tjejer som kommer i puberteten tidigt har en ökad risk för depression, att blir utsatta för sexuella trakasserier och även att de får barn tidigare, säger Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet. 

De senaste åren har det rapporterats om att puberteten kommer allt tidigare, framförallt bland flickor i västvärlden. Om det verkligen stämmer är dock omtvistat. 

– Det är inte helt lätt att forska på det här eftersom det kräver att friska personer utan anledning ska ställa upp på ganska intima undersökningar, säger Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska institutet. 

Han fortsätter:

– Det har framkommit den typen av resultat i olika studier, att puberteten kryper ner i åldrarna, men de studierna har inte gått att upprepa. Därför är det svårt att slå fast, säger han. 

Gäster i programmet: Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska Institutet och Anton Holmgren, barnläkare och forskare. 

Programledare: Ninos Chamoun

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om man är en känslostark person kan det lätt bli väldigt intensivt när något är viktigt för en, säger psykologen och parterapeuten Cecilia Fyring. 

– Jag har träffat par som inte alls känner igen sig i den person man blir i relationen. 

En dans i otakt – så skulle den här typen av relationer kunna beskrivas. Att man får väldigt starka känslor, men är dålig på att uttrycka det man egentligen vill säga, menar Cecilia Fyring.

– Det blir mycket mer sekundära känslor än primära. Låt säga att man inte känner sig uppskattad, det är den primära känslan, men det kommer ut som kritik och ilska istället, dvs de sekundära känslorna, säger hon. 

Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. 

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om ögonen ska må bra måste man undersöka dem med jämna mellanrum, det är det nog många som missar, säger Tony Pansell, optiker på S:t Eriks ögonsjukhus. 

Glaukom, gråstarr och sjukdomar i gula fläcken. Det finns många saker som kan drabba ögonen. 

En mindre allvarlig synnedsättning är dock myopi – närsynthet. Det finns inte så mycket man kan göra åt det när det väl utvecklat sig, förutom att använda glasögon eller linser, men en studie har visat att utomhusvistelse som barn kan göra att man har lägre risk att bli närsynt. 

– Man tror att det är det naturliga ljuset utomhus som skyddar ögat, säger Pelsin Demir, som är en av de forskare som står bakom studien. 

Gäster i programmet: Tony Pansell, optiker som forskar på Karolinska institutet, Anders Kvanta, ögonkirurg på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor på Karolinska institutet, Pelsin Demir, optiker och doktor inom biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitet och Branka Samolov, ögonkirurg och forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus. 

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kan vara oförklarliga blåmärken, personlighetsförändring och isolering. Vissa av de situationer som kan vara svåra att agera i handlar om när man misstänker att någon utsätts för våld i nära relation. 

– Ett klassiskt råd till någon som ska ta upp en sådan här oro med någon närstående är att utgå från sig själv, säger psykologen Anna Bennich. 

– Säga att ”jag är lite orolig för dig, jag känner inte igen dig längre” istället för att gå på och säga att ”du borde lämna din partner!”, det kan snarare få personen att bli mer isolerad. 

Anna Bennich menar också att en viktig sak att förmedla till en närstående som man misstänker far illa är att visa att man står kvar, oavsett. 

– Man tar sig inte ur en våldsam relation på egen hand, och då är det jätteviktigt att man känner att man har någon att ringa som bryr sig. Även om det kan ta väldigt lång tid från det att man säger ifrån till att personen faktiskt lämnar, säger hon. 

Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet, Per Bauhn, filosof och Andreas Wedeen, psykolog som skrivit böcker om rättshaveristiskt beteende.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Alice Lööf

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I flera studier har man kunnat visa att det finns samband mellan hur snabbt någon går och hur länge den personen kommer leva. En av de studierna står Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik bakom. 

– Vi har tittat på människor som är över 80 år gamla. Genom studien har vi kunnat se att det innebär en mycket förhöjd risk om man inte kan gå överhuvudtaget och det andra vi kunnat se är att man har en mycket högre risk för dödlighet de kommande åren om man går långsammare än 0,5 km/h, säger han. 

Han fortsätter.

– Det var väldigt överraskande att gränsen visade sig vara så tydlig. 

Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Alice Lööf