Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är 2026 året då vi börjar använda finkläder också till vardags? Hur ska det gå för de nya filmer, album och tv-serier som inte lyckas fånga den avgörande gay-publikens intresse. Samuel Lejon och Fanny Ekstrand siar om modeåret 2026.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och även Marcel Proust beskriver det sociala livets dos and dont’s i på spaning efter den tid som flytt.

I samtal med stils nyårsspecial diskuterar Samanda Ekman och Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi, hur man för sig med stil vid middagar och fest

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pengar, pengar, pengar. De superrika utmärker modeåret 2025, som präglas av ”loud luxury” snarare än ”quiet luxury”. Det har också gjorts lyxiga rymdfärder och lekts hela havet stormar i modevärlden, aldrig har så många designers bytt jobb. Lyssna på Samanda Ekman och Susanne Ljungs summering av modeåret som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet pratar vi med journalisten Ingrid Andersson om när hon besökte den brittiska författaren Jilly Cooper i hennes hem i England. Författaren Celia Dackenberg berättar om sina stora fascination för koftor i allmänhet och kulturkoftor i synnerhet. Och så träffar vi poeten och serietecknaren Gunnar Lundkvist för att prata om hur han tänker när han klär sin deprimerade seriefigur Klas Katt.

Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I fantasyfilmmusikalen ”Wicked”, och uppföljaren, ”Wicked: For Good” har man inte sparat på krutet, utan tittarna bombarderas med den ena extravaganta och färgsprakande utstyrseln efter den andra.

Även de som inte sett filmerna har antagligen inte kunnat undgå att se de två huvudrollsinnehavarna, Ariana Grande och Cynthia Erivo, posera på bilder under olika PR-evenemang för filmerna. För de har varit spektakulärt klädda, eller utklädda. Alltid i plagg som anspelar på deras karaktärer i filmerna, så kallad ”method dressing”.

Och den konsekventa stilen har gett resultat. Inte minst i form av ökat intresse för de modehus som står bakom deras olika klänningar – som Schiaparelli, Thom Browne, Ralph Lauren, Versace, Prada och Givenchy.

Häxans stil är en look som formats, förändrats och återskapats sedan skrockens begynnelse. Sanna Nyström har arbetat som kostymdesigner i 20 år och har bra koll på karaktärsbyggande genom kläder.

Den moderna häxan hör inte bara hemma i populärkulturen och fiktionens värld. Hella Nathorst-Böös är författare och fotograf – och häxa. Hon håller bland annat kurser, leder stadsvandringar och ceremonier, med en tydlig mission: att sprida kunskap och inspiration om magi, häxhistoria och läkeväxter.

Häxan Elphaba i Wicked kan kännas igen på sina långa och häxlika naglar, även skådespelaren bakom rollen, Cynthia Erivo, har uppmärksammats i intervjuer, och på röda mattan, för sina –om ännu mer – spektakulära nagelkreationer.  Vi pratar med nagelkonstnären Danielle Lundgren om de långa naglarnas status i samtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utöver nästa års gräddvita färg, pratar vi om Picassos hästsvans apropå två aktuella utställningar om den store konstnären. Och så tar vi ett grepp om ett fenomen som blivit allt mer populärt de senaste åren, s.k ”beauty kalendrar”. Hur blev det normaliserat att vuxna människor sitter och pillar med små luckor och stora emballage?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nobelveckan pågår för fullt och vi tar oss an några av de galaklänningar som gått till historien.

I takt med att olika galor och stora fester (inte bara Nobelfesten) sänds på tv eller streamas och gäster inte bara fotograferas, utan också kommenteras, i alla fall deras kläder, så har trycket ökat på att välja rätt ökat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program ska vi syna männens allra mesta festplagg i sömmarna, fracken.

Skörtens längd, flugans färg, kragens styvhet, byxornas revärer, knapparnas utformning, strumpornas material och längd och skornas stil och klackhöjd, inget får lämnas åt slumpen för den som ska besöka nobelbanketten.  

Men somliga pristagare har vågat vägra frack. I alla fall en. Jean Paul Sartre tackade nej till Nobelpriset i litteratur 1964. Han sade sig värna om sin frihet och vägrade att ta emot officiella utmärkelser överhuvudtaget.

Trots Alfred Nobels framgångar har han som person sedan länge beskrivits som deprimerad enstöring. Men sparade fakturor, anteckningar och kvitton visar på en helt annan verklighet: nämligen 25 extravaganta år i Paris.

Helena Höjenberg är författare till boken Alfred Nobel i Paris där en alldeles ny Nobel presenteras: en Nobel som är levnadsglad, generös – och ytterst fashionabel, med en garderob fylld till brädden av skräddarsydda snitt och exklusiva material.

Lalle Johnson har sedan början av 80-talet varit en central figur inom modevärlden – som modell, stylist och stilrådgivare. Han dyker ofta upp på listor över landets bäst klädda män och är en självklar stilreferens för många.  Men fracken har han svårt för – och kanske allra mest det som hör till: lackskorna, reportage om den svåra konsten att bära lackskor.

Spetsig origami, svart organza och kopparskimrande paljetter. Det är en del av innehållet när studenter vid modeprogrammet på Beckmans designhögskola fått fria tyglar att omtolka årets nobelpris till galaklänningar.  Just nu ställs kreationerna ut på nobelprismuseet i Stockholm. Vi hör Sandra Backlund, modelärare och designer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är ett av de få stora modehusen som idag har en kvinnlig chefsdesigner. De har, till mångas förvåning, slutat med sociala medier. Och, de har aldrig använt sig av logotyper. Istället har de satt sin speciella flätningsteknik i centrum.

Det är först de senaste år som Bottega Veneta blivit omskrivet och känt som ett ”modemärke”, ett ganska så trendigt sådant dessutom.

En ny era som kallas för “The New Bottega” och tog fart 2018 då den unge brittiske designern Daniel Lee tog över och moderniserade märket.

Under modeveckan i Milano i september presenterade Bottega Veneta sin vår- och sommarkollektion, en visning som dessutom innebar debuten för husets nya kreativa chef – Louise Trotter. Hon påbörjade sin karriär i 90-talets London och står nu som första kvinna att bossa över Bottegas kreativa uttryck. Modejournalisten Daniel Björk är en av dem som sedan flera år tillbaka följt Trotters bekväma, designstil.

En designerväska är, oftast, mer än bara en väska – det är en exklusiv identitetsmarkör, ett konstnärligt hantverk och ett investeringsobjekt. Och med rätt omsorg kan den följa oss livet ut. Reportage med ”väskdoktorn” Magnus Hernegran.

Och så pratar vi med Jacob Östberg, professor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring om Bottega Venetas val att ta bort alla sociala medier. Ett beslutet väckte enorm uppmärksamhet i medier världen över, och många började fråga sig om ”offline” hade blivit den nya lyxen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon var den första presidentfrun som anlitade ett team med bl.a stylist, makeupartist och frisör. Vi djupdyker i Michelle Obamas bok om sin stilresa och det omfattande jobb det faktiskt är att vara den representativa frun till USA:s president.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har länge fungerat som ett okontroversiellt skydd för smuts och stänk på olika arbetsplatser, inte minst på restauranger. 

Men under senare tid har förkläden även dykt i sociala medier där de bärs av unga kvinnor som lajvar traditionella hemmafruar, ”så kallade ”tradwives”. Kvinnor som sköter för hushållet, medan mannen står för försörjningen.

Förklädet har även börjat synas på catwalken. Flera olika modemärken, som The Row, Hermès, Phoebe Philo och Dior har alla lekt med förklädet och dess former, den senaste tiden

Men nyligen tog det italienska märket Miu Miu ledningen genom att under sin visning av modet för våren och sommaren 2026 klä alla sina modeller i olika typer av just förkläden.

Genom historien har förklädet förekommit i många olika modeller, färger och former, men de har också haft olika funktioner. Reportage med dräkthistorikern Toni Lewenhaupt som berättar om förklädet historia.

När förklädet inte gör gästspel på modehusens runways, så hör det oftast hemma i – just det – restaurangköken. Bland skärbrädor, knivar, ugnar och eld driver kocken Niklas Ekstedt flera krogar i Stockholm och har sedan länge varit ögonvittne till förklädets utveckling som statusmarkör.

Vi tar också en titt på just det som förklädet ska skydda oss från smutsen. En aktuell utställning i London på kulturcentret Barbican skärskådar den komplicerade relationen mellan just mode och smuts, vi ringer upp curatorn Karen Van Godtsenhoven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En stor retrospektiv utställning om modeskaparen Rick Owens pågår just nu i Paris och samtidigt visas hans möbler i en annan aktuell utställning i London.

I en modevärld där mycket handlar om ekonomisk anpassning lyckas Rick Owens driva ett modehus utan att kompromissa med sin konstnärliga vision, i en tid där allt och alla byts ut så står han stadigt i sitt uttryck, veckans Samtal med Stil djupdyker i Rick Owens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet träffar vi inredaren Elin Lervik och formgivaren Alexander Lervik som inte bara skapat ett, utan flera, hem tillsammans. De kan ha väldigt olika uppfattningar om inredningen ska se ut.

Vi besöker också art directorn Oscar Fjellman och arkitekten Dag Elfgren. I deras gemensamma hem råder strikt minimalism, men trots att paret föredrar det stilrena och avskalade, så finns det ändå olikheter i deras sätt att se på hemmets inredning. Och då snackar vi millimeternivå.

Att som par inreda ett hem, bygga nytt hus eller renovera en lägenhet tillsammans kan vara en utmaning – budgeten ska hållas nere, humöret uppe och relationen intakt. Det finns en överhängande risk för dålig stämning. Psykologen Kristin Tollstedt ger sina bästa tips för hur man undviker de värsta konflikterna. Är det ens en bra idé att som par inreda och renovera tillsammans?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans avsnitt av Samtal med Stil frågar vi oss vad Olivier Rousteing lämnar för arv efter sig på Balmain och så pratar vi om det anrika franska modehusets grundare Pierre Balmain. En man som var kompis med it-paret Gertrude Stein och Alice B. Toklas och hade en väldigt nära relation till sin mamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För många kan det onekligen te sig som ett mysterium att Donald Trump har låtit riva en del av Vita Huset för att göra plats åt just en balsal, eller ett ”ballroom”.

Ett enormt rum som ursprungligen var till för att dansa i, men verkligen inte bara. Från uppkomsten under renässansen, och framåt har balsalar också funkat som en sorts arena att visa upp sig, och sin status på. Framför allt för den sociala eliten. Men inte bara.

I Paris pågår sen 1994 en debutantbal som fått namnet Le Bal des Débutantes men kallas kort för Le Bal. En gång om året handplockas omkring 20 unga kvinnor för att kläs i haute couture från de stora modehusen och exponeras på bild världen över, och den 29 november är det dags för årets upplaga av balen, reportage med journalisten Essy Klingberg.

Välkoreograferad danstävling, modeshow och queergemenskap. Det är en del av ingredienserna inom den moderna ballroom-scenen, vi träffar dansaren Demba Bodega, som är med i det internationella danskollektivet House of Bodega.

Någon som rört sig i ett och annat rum för dans är RuPaul. En man med många etiketter: programledare, författare, skådespelare, modell och artist– men, kanske först och främst, dragqueen. RuPaul har, i sitt hem i Beverly Hills, ett särskilt rum tillägnat fest, dans och drag som han själv benämner som husets ”disco room”. En sorts modern balsal, med andra ord. Skådespelaren och dragartisten Robert Fux har sedan tonåren inspirerats och fascinerats av just RuPaul. Han menar att diskorummet är en hommage till hela RuPauls livsresa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det amerikanska märket The Row har en sample sale som skapat debatt, vad är det som får somliga att köa i timmar och till och med tälta för att få köpa ett par flip-flop? Bianca Ingrossos och Lovisa Worges företag Anijewels anklagas för plagiat och så pratar vi om psykologin bakom att fynda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program ska vi ta en titt på en intrikat detalj som hängt med i modet under flera hundra år, spetsar.

Trendfaktorn för denna tunna och intrikata textil har förstås svängt rejält under årens lopp.  Det har inte bara med att spetsar gått från att vara extremt exklusiva till att bli en sorts vardagsvara som finns på var och varannan troskant.

Just nu så är det många märken och modeskapare som, än en gång, har upptäckt dessa mjuka textilier. Chloé, Saint Laurent, Dior och Ralph Lauren är bara några av dem. Konsthistorikern Magdalena Hammar arbetar på Livrustkammaren i Stockholm. När hon inte fördjupar sig i historien i sitt arbete, återskapar hon den själv med nål och tråd, med en särskild förkärlek för spets.

Ett underplagg som har en intim koppling till spets är negligén. Det var från början namnet på en lång och tunn, nästan genomskinlig, morgonrock för kvinnor. 

Negligé har istället kommit att betyda ett slinkigt nattlinne, ofta prytt med just av spetsdetaljer kring halslinning och fåll. Länge var den avsedd för slutna rum. Men under hösten 2025 verkar negligén fått kliva ut ur sovrummen, för nu har något hänt.  Reportage med Lisa Ehlin, lektor i modevetenskap.

Idag kan man också se spets i konstsammanhang, fast lite annorlunda. Konstnären Jérémy Gobé vill ge nytt liv åt hantverk och tekniker som håller på att försvinna i Frankrike. Han har hittat ett oväntat användningsområde för gammal överbliven spets. Det kan användas för att rädda korallreven. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför är Trump så fixerad av att bygga en balsal och vilken prägel har andra presidenter satt på Vita husets arkitektur och inredning? Och så tar vi ett grepp om balens funktion under det som brukar kallas den förgyllda åldern eller ”the gilded age” i USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ända sen Levi Strauss och hans kompanjon tog fram det slitstarka materialet denim till amerikanska gruvarbetare för ungefär 150 år sen så har jeansmodeller kommit och gått, så också intresset för att bära den blå arbetarbyxan överlag.

Just nu verkar det som vi håller  på att säga hejdå till pandemins alla mjukisbyxor för den globala jeansförsäljningen ser ut att öka enligt Financial times.

I veckans avsnitt av Stil gör Samanda Ekman en personlig djupdykning ner i jeansfickan, hör om hur hon nästan hamnade i slagsmål på grund av ett par ”mum jeans” och om butiksägaren och jeansexperten Erik Hammel som gräver fram åtråvärda Y2K-jeans i hemliga depåer över hela världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Push-up, fuskbränna och änglavingar när Victoria's secret gör comeback, Zara Larsson lanserar en svensk butt floss-trosa och Victoria Beckham kämpar för att bli accepterad i den snobbiga modevärlden.

Det och mycket mer hör ni om i veckans avsnitt av Samtal med Stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eller, rättare sagt – vi ska ta en titt på hur modet samspelar med den subkultur i vilken den typen av fetischer förekommer, BDSM. 

Inte minst tack vare just mode. Modeskapare som Thierry Mugler, Jean-Paul Gaultier, Versace, Helmut Lang, Alexander McQueen och – förstås – Vivienne Westwood är bara några som har inspirerats av själva stilen, och på så sätt bidragit till att göra den mer mainstream. 

På årets upplaga av filmfestivalen i Cannes höjdes till exempel ett och annat ögonbryn längs röda mattan när Alexander Skarsgård stövlade in i skjorta, kostym, slips – och lårhöga läderboots. 

Stövlarna (som även hade vissa likheter med de vadarstövlar som hobbyfiskare bär) kom från Saint Laurent. Att stövlarna var en direkt blinkning till den film han var där att göra PR för, ”Pillion”, var det ingen tvekan om. Skribenten, författaren och fetischisten Anastasiia Fedorova recenserar Skarsgårds BDSM-stil.

Det finns de som menar att John Sutcliffe borde vara en minst lika berömd modeskapare som Mary Quant. För även han förändrade modet under 1960-talet i London. Hör om den bortglömda läder och latex-pionjären.

När Amanda Romares självbiografiska bok, ”Halva Malmö består av killar som dumpat mig”, nyligen kom ut som tv-serie på Netflix, så syntes Amanda Romare, med sitt entourage, på bilder från premiärfesten hållandes i en liten ridpiska. Hör den verkliga berättelsen om hur det kom sig att piskan blev hennes favoritmetod för att ragga killar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att titta på modeller som går fram och tillbaka på en catwalk har genom historien varit mer eller mindre populärt. I veckans Samtal med Stil tar vi ett grepp om fenomenet Lyas, en ung modeinfluerare som arrangerar så kallade ”watch parties” där han streamar modevisningar gratis på olika barer, lite som att se en fotbollsmatch. Men han är långt ifrån först med att tillgängliggöra catwalken för en bredare publik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi talar förstås om den franska drottningen Marie Antoinette. Denna kvinna som 1793 blev giljotinerad vid 37 års ålder. Idag ska vi glänta på dörren till Marie Antoinettes enorma garderob.

Hon lät inte bara beställa 300 nya klänningar om året, hon bar aldrig samma outfit två gånger. Hennes klädbudget låg på drygt tio miljoner kronor per år, i dagens penningvärde.

På Victoria and Albert Museum i London pågår just nu – och fram till i vår – utställningen “Marie-Antoinette’s Style”. Där berättar kläder, porslin, skulpturer, smycken och bilder från över 250 år historien om en av världens mest mytomspunna personer, vi hör curatorn Sarah Grant berätta om utställningen.

Till sin hjälp för att bli en sorts 1700-talets ”influencer” av rang hade Marie Antoinette ett par skickliga kvinnor. En av dem var Rose Bertin som stod bakom idéerna till hennes klänningar, och accessoarer. Den andra kvinnan som bidrog till att Marie Antoinette, och hennes stil, synliggjordes var konstnären Elisabeth Vigée Le Brun. Vi ringer upp Cécile Berly, fransk historiker specialiserad på 1700-talet för att höra mer om kvinnorna bakom Marie Antoinettes stil.

Nyligen lät Netflix meddela att de är i full fart med att producera en långfilm om Axel von Fersen, och hans syster Sophie, som under sin tid var kända som ett av Europas hetaste ”it-syskon” par. 

Rollen som Axel von Fersen kneps av skådespelaren Christian Fandango, som förutom mask och kostym, även hade andra knep för att komma in i rollen som Marie Antoinettes älskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Diane Keaton har gått ur tiden och vi tar ett samlat grepp om en skådespelare som tog med sig sin personliga stil in i filmerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I år är det 150 år sedan en av Sveriges allra mest berömda skulptörer föddes, Carl Milles. Han var en gigant på den internationella konstscenen. En konstnär vars monumentala bronsskulpturer som Orfeusgruppen, Poseidon och Bågskytten pryder centrala platser i Stockholm och Göteborg. Hans statyer finns faktiskt att se i flera städer, över hela Sverige.

I veckans program träffar vi några av Carl Milles samtida arvtagare, skulptörerna: Klara Kristalova, som jobbar med keramik, Christofer Degrér som använder plast och Jonas Liveröd som jobbar med hår som material.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En historisk modemånad går mot sitt slut och vi sammanfattar några av de mest omtalade visningarna från Chanel, Dior, Jean-Paul Gaultier och Bottega Veneta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För har det någon plats i dagens enorma utbud av bilder – överallt? Och kommer speciella modefotografer vara nödvändiga? Reportage om modefotografen Viviane Sassen, och om hur den legendariska modefotografen George Hoyningen- Huenes fotoarkiv fått nytt liv efter att ha köpts upp av Tommy Rönngren, grundare och delägare på fotografiska. Och så ringer vi upp Jörgen Andersson, kreativt ansvarig på H&M för att höra vad han tror om modefotografiets framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur har Gwyneth Paltrow lyckats bygga sitt wellnessimperium och vad har hennes flummiga ideer fått för konsekvenser?

Dessutom har vi nu fått ett första smakprov på vad modets trickster-designer Demna egentligen vill göra med Gucci.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har kallats för en ”soffbordsfilm” och ”ett tre timmar långt bildspel för konsthistorieintresserade”. Men Barry Lyndon har med tiden omvärderats.

Under Oscarsgalan 1976 belönades Barry Lyndon med flera Oscars, bland annat för kostym. Och där knep faktiskt Sverige sin allra första statyett i genren. Och det tack vare det enorma arbete som Milena Canonero och Ulla Britt Söderlund lagt ner på att få till rätt stil och finish på kläderna.

Reportage med Helena Lindblad, filmredaktör på DN om hur Barry Lyndon blev Stanley Kubricks fula ankunge. Lisa Ehlin doktor i modevetenskap förklarar varför en tre timmar lång och 50 år gammal film får nytt liv på tiktok. Och till sist reportage med universitetslektor Christopher Collstedt, universitetslektor vid kriminologiska institutionen om duellen genom historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det blir diskussion om leggingsdebatt, jeans i riksdagen och nepobabies på modehusens tunga poster.

Gäster denna vecka är modeskribenten och poddaren Fanny Ekstrand och stylisten och influeraren Samuel Lejon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns förstås lika många sätt att teckna och skriva serier som det finns serieskapare men en sak har alla konstformens utövare gemensamt, de måste alla på ett eller annat sätt förhålla sig till vilka kläder som figurerna ska bära eller inte bära.   

Veckans avsnitt av Stil handlar om hur serietecknare ritar kläder. Serietecknaren och poddaren Liv Liv Strömquist är aktuell med återutgivningen av seriealbumet Prins Charles känsla, som tar avstamp i just prins Charles förlovning med Diana. Men den tecknade logotypen på Charles tröja befinner sig ganska långt från verklighetens förlaga.

Moa Romanova har gett ut två hyllade självbiografiska seriealbum och berättar om svårigheterna med att teckna kläder på ett naturligt sätt och om hur hon förstärker karaktärernas personlighet med hjälp av deras garderob. Gunnar Lundkvist skaparen av kultklassikern Klas Katt om vad hans deprimerade alter ego Klas Katt egentligen har på sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Modeskaparen Demna är känd för att ha vänt upp och ner på vad som anses vara fint och fult i modevärlden, på Balenciga lät han modeller traska runt i lera och ökade omsättningen rejält men vad kommer han hitta på på Gucci?

Susanne Ljung och Samanda Ekman djupdyker i modeskaparen Demnas historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Miley Cyrus blir det mystiska modehusets första kändisansikte utåt i en stor reklamkampanj. Susanne Ljung och Samanda Ekman i samtal om vad  det betyder för märkets framtid. Och så plockar vi upp några andra modenyheter som föll i glömska efter Giorgio Armanis död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har pratats en hel del om modeskaparen Giorgio Armani som gick bort förra veckan.

Men vad har inte sagts? Hör om hans tio budord, om katterna och hur han uppfostrades av sin italienska mamma och vem som tar upp manteln efter Armani.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För det är inte bara Taylor Swifts ring som fått folk att bli ”hobbygemmologer”, utan även Lauren Sanchez och Georgina Rodriguez enorma diamantringar har att få både den en och den andra att intressera sig för ädelstenar och dess slipningar och – förstås– priser. Är de ett bevis på kärlek, eller bara en uppvisning av hur mycket cash som finns på kontot?

Susanne Ljung får sällskap av Samanda Ekman i studion för att gräva i förlovningsringens status och historia. Dessutom har vi med oss en riktig gemmolog och smyckesspecialist: Cecilia Andrén.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Giorgio Armani var en av modevärldens mest framgångsrika designer någonsin. Han var också en av de mest energiska. I juli förra året fyllde han 90 år och först då började han personligen slå av på takten, lite grann. Men hans modemärke – eller märken, för det finns fler – har lagt in en extra växel och går som tåget.

Men så ligger den stil som Armani alltid konsekvent förespråkat under snart femtio år – en nedtonad elegans i neutrala färger utan logotyper – helt rätt i en tid där det gafflas om ”stealth wealth” och ”quiet luxury” där kläder ska viska och inte skrika.

Och ingen har gjort mer än Giorgio Armani för att hålla kostymen relevant inom modet, hur ofta den än har räknats ut. Redan i slutet av 1970-talet introducerade han en helt ny typ av kostym genom att göra den: ”lika mjuk som en cardigan och lika lätt som en skjorta”, som han själv har beskrivit den som.

Giorgio Armani var också först med att klä Hollywoodstjärnor på röda mattan. Idag är fenomenet att modehus sponsrar kändisars kläder till röda mattan mera regel än undantag. Vi träffar journalisterna Hans Shimoda och Agneta Elmegård för att ta reda på hur utvecklingen sett ut i Sverige, samt hur det går till när röda mattan-kläder betygssätt. Skönhetsjournalisten Hedvig von Mentzer berättar om hur det gick till när Armanidoften Acqua di gio erövrade världen. Och så pratar vi Armanikostymer och skrädderikonst med modechefen Daniel Lindström och skräddaren Frederik Andersen.

Gäst i studion är Cia Jansson, mediechef på Aller media och modejournalist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

 Louis Vuitton producerar väskor, skor, kläder, smycken och parfym men de är sist på bollen när det gäller smink. När de nu till slut lanserar ett läppstift, har mycket av diskussionen inom modevärlden fokuserat på den rekorddyra prislappen. Vem kommer vara villig att lägga närmare 1500 kronor på ett läppstift? I veckans Samtal med Stil tar Susanne och Samanda ett grepp om läppstiftets status idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Stil ska vi fokusera på halsen, denna del som skiljer huvudet från resten av kroppen.

Det är också en av de känsligaste delarna, vilket är inte har gått några vampyrälskare förbi. Det var heller inget som undgick folk under franska revolutionen. Efter 1789 började somliga bära röda band kring sina halsar för att hedra dem vars halsar klövs av giljotinen.

I veckans program tittar vi närmare på nacken och hur vi har smyckat den genom historien. Journalisten Helle Schunnesson plockar fram sina favoriter bland halsband i populärkulturen. Koreografen Kathleen Quinlan berättar om hur dansaren Isadora Duncan relvolutionerade hur kroppen, inklusive halsen, rörde sig på scen. Och så visar konsthistorikern Magdalena Hammar runt bland Livrustkammarens många imponerande kragar och berättar varför överklassens kragar likande stora gräddtårtor på 1500- och 1600-talen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Samtal med Stil djupdyker Susanne Ljung och Samanda Ekman i modekonglomerat Kerings historia. Nyligen fick företaget en ny VD, Luca de Meo – som närmast kommer från bilbranschen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtal med Stil är äntligen tillbaka och i veckans avsnitt diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman Bianca Ingrossos rättssalsklänning, den stora renoveringen av Coco Chanels sommarhus på Franska rivieran och sista avsnittet (någonsin?) av tv-serien And Just Like That där Carries katt äntligen får lite uppmärksamhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program tar vi en titt på den franske författaren Victor Hugos excentriska inredningsstil. Vi pratar också med fotografen Anders Petersen om när han samarbetade med den franska modeskaparen Agnès Troublé, som tryckte ett av hans kända fotografier på en t-tröja. Och så berättar vi om om Blanche Dickson – en av Sveriges första kvinnliga byggherrar – som lät bygga Tjolöholms slott utanför Göteborg vid förra sekelskiftet. Det blev en ståtlig byggnad full av exklusiv inredning från varuhuset Liberty i London.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I vårsäsongens sista Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om solbrännans historia. Det blir Coco Chanel, Gerald och Sara Murphy och lättsinnigt strandliv på Franska rivieran.

Nu tar vi semester, men är tillbaka med nya avsnitt av Samtal med Stil den 20 augusti. Trevlig sommar önskar vi alla våra lyssnare!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av 1920-talet grundade den brittiska författaren och konstnären John Hargrave friluftsrörelsen Kibbo Kift – en radikal grupp som genom vandring, hantverk och närhet till naturen ville skapa ett nytt slags samhälle. För dem var skogen en fristad och en plats för förändring. Och inte minst en inspirationskälla till kläder och stil.

När det gäller att förena friluftsliv med visuellt tilltalande estetik så är det få som slår Kibbo Kift. De lade ner stor kreativ möda på att sticka ut med sin stil – i allt från dräkter och tält till flaggor och ceremoniella föremål. Det var en färgstark och symbolmättad estetik som har beskrivits som en märklig mix av avantgardistisk konst och scoutläger.

I veckans program berättar Annabella Pollen, professor i visuell kultur vid University of Brighton, hur John Hargrave bröt sig ut från de brittiska pojkscouterna och startade Kibbo Kift.

Vi tar också en titt på en svensk – och delvis bortglömd – friluftsrörelse: de svenska flickscouterna. När scoutrörelsens grundare Robert Baden-Powell publicerade sin bok Scouting for Boys 1908 hade han inte några planer på att låta flickor gå med i rörelsen, men det hindrade inte flickor från att drömma om att bli scouter. Så även här i Sverige, där flickor trots hån och glåpord startade upp sitt eget scoutförbund 1913, med egna dräkter, traditioner och stil. Bodil Formark, som skrivit avhandlingen Den välsituerade flickan, berättar historien om hur tre flickor på en skola i Stockholm kom att ta initiativet till flickscouting i Sverige.

Nu tar Stil sommarlov, men vi är tillbaka med nya program 22 augusti. Trevlig sommar önskar hela redaktionen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare i år hamnade Emily Dahl på tidningen Resumés lista över ”superkommunikatörer”. Hon har på kort tid blivit en röst inom modet, tack vare sin närvaro på sociala medier där hon under namnet Modemassakern postar modespaningar, röda mattan-recensioner och konsumentupplysning. Det är en mix av modejournalistik och konsumentjournalistik säger hon själv. I veckans Samtal med Stil träffar Samanda Ekman Emily Dahl för att prata om allt från modekritik till second hand-marknadens fallgropar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sociala medier svämmar över av inlägg med folk som förvandlar ett par dåligt sittande jeans till en minikjol, syr om en gammal gardin till en väska eller gör om en stor t-shirt till en sexig liten topp. Under hashtags som #diyfashion, #thriftflip, #sewing och #upcycling finns miljontals inlägg som förenar människor över hela världen i en digital syjunta.

I veckans Stil ska vi bege oss in i en modevärld som inte handlar om vad du köper – utan vad du gör med det du redan har.

Vi träffar artisten Yaeger, som utsågs till årets bäst klädda kvinna på Elle-galan 2024. Hon ser på sin garderob som en färgsprakande godisbutik full av oändliga möjligheter och är inte rädd för att gå loss på plaggen med lim och säkerhetsnålar för att få dem att se ut precis som hon vill.

Vi besöker även Workshop – svenska märket Our Legacys konceptbutik, där gamla plagg och överblivna tyger blir som nya med hjälp av nål, tråd och färg. Där träffar vi en av märkets grundare, Jockum Hallin, och butikschefen Leon Röse.

Och så guidar Amanda Dahlquist i konsten att förvandla ett övergivet plagg till något nytt och spännande.

Programmet är gjort av Petrina Hinas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sex and the City var kläderna en sorts karaktärer, nästan lika viktiga som huvudpersonerna, och bidrog till att serien blev så populär som den blev. Det var udda kombinationer, nytt och gammalt, om vartannat. Man hade inte sett något liknande på tv tidigare, eller knappt någonstans. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om seriens kostymör Patricia Field – och varför så många gnäller på uppföljaren And Just Like That.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet träffar vi inredaren Elin Lervik och formgivaren Alexander Lervik som inte bara skapat ett, utan flera, hem tillsammans. De kan ha väldigt olika uppfattningar om inredningen ska se ut.

Vi besöker också art directorn Oscar Fjellman och arkitekten Dag Elfgren. I deras gemensamma hem råder strikt minimalism, men trots att paret föredrar det stilrena och avskalade, så finns det ändå olikheter i deras sätt att se på hemmets inredning. Och då snackar vi millimeternivå.

Att som par inreda ett hem, bygga nytt hus eller renovera en lägenhet tillsammans kan vara en utmaning – budgeten ska hållas nere, humöret uppe och relationen intakt. Det finns en överhängande risk för dålig stämning. Psykologen Kristin Tollstedt ger sina bästa tips för hur man undviker de värsta konflikterna. Är det ens en bra idé att som par inreda och renovera tillsammans?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det dricks allt mindre, framför allt bland unga i den så kallade generation Z. Det har föranlett många barer och restauranger att erbjuda alkoholfria alternativ till traditionella cocktails, så kallade ”mocktails”.

Men under senare tid har en annan sorts alternativ blivit populära bland dem som inte vill sluta helt och hållet med drinkar baserade på vodka, gin och whisky, men gärna minimerar mängden sprit i glasen – ”mini-cocktails”. Det är drinkar som är blandade som vanligt, men serverade i bokstavligen mycket mindre glas.

Dessa mini-cocktails är gjorda för att avnjutas i tre-fyra små klunkar. Inte mer. En av de populäraste är till och med mindre än så, som ”The One Sip Martini”.

I veckans program berättar vi mer om cocktailens historia. Vi pratar också med skådespelaren Christopher Wagelin om hur det är att gestalta berusning på scen och film. En inte särskilt lätt uppgift.

Vi tittar också närmare på svensk sprittillverkning tillsammans med sommeliern och utbildaren Ludwig Andersson. Idag finns det nämligen flertalet prisbelönta destillerier längs hela Sverigekartan. Och så träffar vi Anders Byström som är elvafaldig SM-medaljör i nyskrivna snapsvisor, och en av dem som ser till att traditionen lever vidare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Böckerna som nämns i programmet:

No One Has Seen It All: Lessons for Living Well from Nearly a Century of Good Taste av Betty Halbreich
All the Rage: Stories from the Frontline of Beauty: A History of Pain, Pleasure, and Power: 1860-1960 av Virginia Nicholson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Liberty är ett av Londons äldsta varuhus och varumärken. De har idag ett arkiv på runt 60 000 olika mönster som förvaras i en bombsäker bunker på en övergiven militärbas i Oxfordshire. Men så är det mönster som inspirerat artister, modeskapare och musiker från 1875, ända in i vår tid.

När Arthur Lasenby Liberty grundade varumärket 1875 ville han skapa en butik som inte skulle följa modet, utan som skulle sätta nya trender inom både kläder, och kultur. Författaren Oscar Wilde blev en stammis på varuhuset och sade att det var den självklara destinationen för ”den konstnärliga shopparen”.

Under de 150 år som gått har förstås varumärkets trendfaktor gått upp och ned. Men under senare år har modevärlden börjat få upp ögonen för Libertys många mönstrade tyger. Allt från Gucci till Acne Studios har gjort samarbeten.

I veckans program pratar vi med Karin Lindberg som driver ett över 100 år gammalt familjeföretag som sedan sekelskiftet varit återförsäljare av Libertys tyger och textilier. Författaren och kulturhistoriker Elisabeth Svalin Gunnarsson berättar om Blanche Dickson som lät bygga Tjolöholms slott utanför Göteborg vid förra sekelskiftet – en ståtlig byggnad som är full av exklusiv inredning från Liberty. Och så träffar vi formgivaren och illustratören Astrid Wilson som precis som Liberty ofta och gärna använder blommor som motiv när hon skapar sina färgsprakande mönster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det ska handla om en underskattad amerikansk kvinna och snobbiga italienska aristokrater när Susanne Ljung berättar om krigets konsekvenser för modet i USA och Italien. I USA lade modeskaparen Claire McCardell grunden till vad man kallar för ”american sportswear” och i Italien kryddades kläderna med extra finess och bars med sprezzatura, en självklar elegans.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om tiden efter kriget. Hur skulle Paris modeskapare gå till väga för att visa att Paris är tillbaka som modestad? Det var fortfarande brist på det mesta, inte minst tyg. En modeutställning med dockor fick bli lösningen, för det skulle ju kräva mycket mindre tyg. Utställningen Théâtre de la Mode blev en dundersuccé som åkte på turné över världen, även till Stockholm. En av modeskaparna som var med och skapade dessa modockor var Christian Dior. Några år senare skulle han slå igenom stort med The New Look. Kollektionen blev en stor succé, men fick också en hel del kritik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jayne County banade väg och fick en hel del andra artister att våga ta ut svängarna under den begynnande glamrockeran. David Bowie var en av dem som lät sig inspireras. Pete Burns i Dead or Alive var en annan.

Jayne County säger att ett av hennes mål var att starta ett band skulle vara chockerande och upprörande. ”Jag ville få Alice Cooper att framstå som en nunna”, som hon säger. Det kan man lugn påstå att hon lyckades med.

Hon kunde uppträda i en klänning tillverkad av uppblåsta kondomer och hade på sin repertoar låtar med titlar som: Stick It in Me, Fucked by the Devil, Prostitute with a Parachute och många, många fler på liknande tema.

Det är förstås en av anledningarna till att Jayne County inte fick någon radiohit och aldrig nådde fram till den riktigt stora och breda publiken. Men idag betraktas hon, med all rätt, som en pionjär, en banbrytare och en levande legend.

I veckans program pratar vi med Petter Wallenberg, artist, författare och grundare av dragteatersällskapet Bland drakar och dragqueens. Han har länge sett upp till Jayne County. Vi pratar också med curatorn Daniel Fuller som nyligen ställde ut Jayne Countys konst på The Emory Visual Arts Gallery – ett konstgalleri som hör till ansedda Emory University i Atlanta. Och så tar vi en titt på en samtida transpionjär: supermodellen Alex Consani.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tre program kommer Susanne Ljung och Samanda Ekman diskutera hur krigsåren och efterkrigstiden kom att påverka modet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är inte bara själva konsten som satt fart på fantasin hos designers. Som Piet Mondrian hos Yves Saint Laurent, Salvador Dali hos Elsa Schiaparelli eller Andy Warhol hos Gianni Versace, bland många, många andra. Inspirerat har också deras kläder och personliga stil gjort.

I programmet träffar vi galleristen och vernissageveteranen Björn Wetterling. Han har arbetat med några av de största namnen i konstvärlden och har en hel del att säga om hur det står till med kläder och stil bland konstnärer. Och så pratar vi med den brittiska modejournalisten Charlie Porter som skrivit boken What Artists Wear. I den undersöker han vad vi kan lära oss om konstnärernas liv och verk om vi rotar runt i deras garderober.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Agnès Troublé har sagt att hon hatar mode och att hon aldrig tittar på vad andra designers gör, går på visningar eller shoppar. Trots det går hennes märke agnès b. som tåget. Hon öppnade sin första butik i Paris 1975 och blev snabbt uppmärksammade för sin självklara enkelhet. Hon deltar inte i det vanliga moderejset, utan gör variationer på den typ av baskläder som hon alltid gjort. Svarta byxor. Randiga tröjor. Snickarbyxor. Vita skjortor. Kostymer. För både kvinnor och män.

I veckans program berättar vi om Agnès Troublés modekarriär och stora intresse för konst. Hon har till exempel samarbetat med en lång rad konstnärer genom att trycka bilder av deras verk på t-shirtar. Den svenska fotografen Anders Petersen är en av de många konstnärer hon samarbetet med. Vi har pratat med honom om hur det gick till när ett av fotografierna från hans kända fotoserie Café Lehmitz hamnade på en av Agnès Troublés t-tröjor.

Vi träffar också författaren Celia B. Dackenberg för att prata om hennes stora fascination för koftor, något hon har gemensamt med Agnès Troublé. Och så ringer vi upp den franske modejournalisten och dokumentärfilmaren Loïc Prigent, som nyligen träffade Agnès Troublé för en intervju.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman det franska lyxmärket Hermès och dess historia. Varför är familjen bakom företaget så hemliga av sig? Och hur kommer det sig att fotografen Helmut Newton kallade Hermés för ”den dyraste och lyxigaste sexshopen i världen”?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Stil ska vi titta närmare på några av de initiativ som görs för att förbättra mode-och textilindustrin när det gäller hållbarhet. Birgitta Losman från högskolan i Borås berättar om det pågående forskningsprojekt där gamla strumpor ska bli biokol för stålindustrin. Catarina Midby – som arbetat länge i modebranschen, inte minst med hållbarhetsfrågor – berättar om de viktigaste förändringarna som skett under de senaste åren. Och så träffar vi konstnärsduon Bigert & Bergström som i veckan tilldelades pris från stiftelsen Art for the Globe för sitt ”visionära och långsiktiga arbete med att synliggöra klimat- och miljöfrågor genom konsten”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför säljer Donatella Versace sitt modehus till konkurrenten Prada och vem är egentligen Jonathan Anderson som tar över som chef för Dior Homme? Det är frågor som Susanne Ljung och Samanda Ekman diskuterar i veckans Samtal med Stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan påbörjas Vatikanens hemliga arbete med att utse en ny påve och i Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman de två senaste påvarna, Franciskus och Benedictus, och deras inställning till kläder och stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan öppnar den stora modesutställningen “Superfine: Tailoring Black Style” på The Metropolitan Museum of Art i New York och i veckans program ska vi blicka tillbaka mot 1920-talet i stadsdelen Harlem där mycket av det som visas på utställningen har sin början.

I programmet berättar vi också om den hyllade modeskaparen Grace Wales Bonner, som fått stor uppmärksamhet tack vare sin unika blandning av sportplagg och skräddade silhuetter, där brittisk tradition och svart kultur smälter samman. I år gjorde hon efterlängtad Metgala-debut, och det med besked.

Vi tar också en titt på filmen Harlem Is Heaven från 1932 och så berättar vi om konstnären och författaren Richard Bruce Nugent som blev känd för sin skönhet och sina kvickheter. Han tyckte om att både roa och chockera sina åhörare och det sägs att folk åkte till Harlem bara för att få se en skymt av denna omtalade man.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman arbetsuniformernas utveckling från stela och obekväma – men respektingivande – till bekväma och funktionella. De pratar också om de många modeskapare som anlitats för att designa snygga arbetsuniformer. Hur har det gått egentligen? Och varför har just flygvärdinnor varit extra utsatta för allsköns uniformsexperiment?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Stil berättar vi om när det under 1800-talet blev populärt att kommunicera sina känslor med hjälp av just blommor. Vi tar också en titt på författaren Vita Sackville-Wests trädgård vid slottet Sissinghurst i England, som anses vara en av Europas mest stilbildande trädgårdar. Och så berättar vi historien om systrarna Jobs, som i mitten av 1900-talet gjorde succé med sina textila blommönster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om modeskaparen Elsa Schiaparelli som var först med trompe l'œil i modet – en trend som är extra aktuell just nu när många modemärken tycker om att skapa optiska illusioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program berättar projektledaren Sofia Hedström de Leo om hur studenterna på Textilhögskolan i Borås fick i uppdrag att designa FN-guidernas nya uniformer. Peyvand Ahmedi berättar varför hon gärna går klädd i taxijacka – och varför hennes pappa, som är taxichaufför, inte gillar det. Och så undersöker vi varför vissa yrkesgrupper, som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, ofta blir sexualiserade. Har det med uniformerna att göra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Balenciaga, Diesel, Acne Studios, Our Legacy, Victoria Beckham, Prada och, inte minst, Jonathan Anderson är bara några av alla modemärken som idag gillar att skapa optiska illusioner.

Somliga lyfter fram det lustfyllda i att få leka med mode tack vare just trompe l’oeil. Andra, som Prada, har ett mer intellektuellt förhållningssätt. Vad är verkligt? Och så kan det, förstås, ge stor uppmärksamhet.

I veckans program berättar modevetaren Emily Dahl, också känd som Modemassakern, om en på senaste tiden mycket uppmärksammad byxa: trompe l'œil-jeansen som egentligen är mjukisbyxor. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, berättar hur konstnärer kan utnyttja seendets och perceptionens begränsningar för att lura våra ögon. Och så träffar vi scenografen Nicklas Nilsson, som under många år arbetade tillsammans med regissören Roy Andersson. I hans filmer utnyttjades trompe l'œil-effekter till max för att bygga upp stora världar i en liten studio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra året kom flera stora dokumentärer som handlade om modehus, modebransch och modeskapare. I år fortsätter trenden med flera nya satsningar. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman vad som ligger bakom det stora intresset för modedokumentärer – och om det verkligen går att kalla filmerna för dokumentär när det är modehusen själva som producerar dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman hur det gick till när Yves Saint Laurent startade sitt eget modehus 1962 och hur han revolutionerade modet genom att en tid senare lansera kostymer för kvinnor – en stil som syns lite extra i modebilden just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Väskorna som Judith Leiber skapade såg inte riktigt ut som vanliga väskor utan har istället formen av tomater, persikor och olika djur – sniglar, snäckor, katter, hundar, teddybjörnan, pingviner och påfåglar. Och alla var täckta med tusentals Swarowskikristaller som är ditklistrade för hand, vilket bidrog till att aftonväskorna inte var, eller är, billiga.

Judith Leiber sålde sitt företag i början av 1990-talet. Idag är Dee Ocleppo Hilfiger delägare och huvuddesigner. Det är Tommy Hilfigers fru. Hon sade sig ha som mål att modernisera det genom att ”fluffa upp det lite”. Och märket har idag fått en hel del nya fans, inte minst familjen Kardashian.

Men, de väskor som idag har samlarvärde och tar plats på museer, ligger grundaren Judith Leiber själv bakom. I veckans program pratar vi med Ann Fristoe Stewart, som är chef och curator på The Leiber Museum i East Hamptons, och hon berättar om hur det var att arbeta med tillsammans med Judith Leiber och hennes man Gerson Leiber. Och så pratar vi med smyckeexperten Cecilia Andrén om när väskdesign och smyckekonst smälter samman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med modeskribenten och poddaren Fanny Ekstrand om hennes starka relation till slipsen, varför vi ser så många slipsar på kvinnor just nu och varför Fanny nekades inträde till en exklusiv medlemsklubb just för att hon bar slips.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Betty Catroux är den kvinna som mest av alla kom att förkroppsliga modeskaparen Yves Saint Laurents vision om en modern kvinna i de maskulint kodade plagg som kom att bli hans signum: kostymen, Le Smoking och safarijackan. Ingen kunde som hon bära upp just den typen av plagg. “Hon är perfekt i mina kläder – hon är lång, lång, lång”, som Yves Saint Laurent själv sade.

När han första gången såg henne var hon klädd i kort kjol och långa svarta läderstövlar och sög nonchalant på en cigarett. Yves, som då själv var nyblonderad och klädd i svart läder, trodde inte sina ögon. Hon var hans kvinnliga spegelbild. Lång, gänglig och androgyn. De blev bästa vänner.

I veckans Stil berättar vi mer om Betty Catroux och hennes bekymmerslösa livstil. Hon är känd för att slänga ur sig citat som: ”Min största ambition i livet har alltid varit att aldrig lyfta ett finger”. Vi berättar också om nattklubbsdrottningen Régine som drev klubben Chez Régine i Paris. Det var där som Betty Catroux och Yves Saint Laurent träffades första gången 1967.

Vi tar också en närmare titt på Betty Catrouxs man Francois Catroux, som var inredningsdesigner. Jonatan Jahn på auktionshuset Bukowskis berättar om stilen han skapade med sina inredningar. Och så blickar vi tillbaka mot millenieskiftet när en annan androgyn kvinna gjorde debut: den kanadensiska artisten Avril Lavigne. DN:s musikredaktör Kajsa Haidl berättar hur hon har banat vägen för många av dagens stjärnor, inte minst under poppunkens återkomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För inte särskilt länge sedan var det en självklarhet att varje vår vädra ut och städa upp i våra garderober. Så är det inte längre. Idag uppmanas vi snarare att rensa ur och göra plats, än att vårda och bevara. Men att rensa i garderoben är inte alltid den enklaste sak att göra. För bakom många garderobsdörrar trängs minnen, känslor och historier i form av plagg och prylar, som kan vara väldigt svåra att göra sig av med.

I veckans Stil beger vi oss in i garderoben och funderar kring alla de minnen som kan gömma sig i ett plagg. Vi besöker konstnären Christina Thomas Dahlberg och pratar om varför det kan vara så svårt att göra sig av med saker man sparat i sin garderob. Skräddaren och författaren Kerstin Neumüller förklarar varför det är så bra att kunna laga sina trasiga kläder. Och så tar vi en närmare titt på ett hot mot kläderna i garderoben; ett stort hot i liten storlek – pälsängern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Samtal med Stils första frågeprogram diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman pälsbärande och modeinspiration. Kan man få tillbaka sin lust till stil och kläder genom att gräva i modehistorien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med Lars Wallin om bröllopsbestyr, festförberedelser, modeminnen, hur paljetter kan skapa hopp i mörka tider och den nya utställningen på konsthallen Artipelag i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Modeskaparen Roland Hjort älskar Petra von Kants bittra tårar av Rainer Werner Fassbinder och Viskningar och rop av Ingemar Bergman och har designat flera plagg inspirerade av filmerna. Stylisten Ursula Wångander tittar på Wong Kar-wais In the Mood for Love och drömmer om filmens klänningar. Och designern Bea Szenfeldt minns sin ungdoms många filmer som räddade henne från att smittas av 90-talets minimalism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det går så där för många klädmärken och modehus idag. Men det finns ett stort undantag och det är den japanska klädjätten Uniqlo, vars basplagg säljer som aldrig förr. Är det så att bekvämt och praktiskt numera trumfar snyggt och elegant? Har vi rentav slutat att klä upp oss? Och hur gick det egentligen till när ett basplagg som t-shirten gjorde resan från underkläder till mode? Det diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klädd i tajta utsvängda jeans, djupt uppknäppta skjortor, pilotbrillor och en mjuk mockajacka far frisören George Roundy, spelad av Warren Beatty, omkring i Beverly Hills på sin motorcykel för att bistå med service till kvinnliga kunder, vilket leder till en hel del svartsjuka.

Filmen har blivit en klassiker, men också en outsinlig källa till inspiration när det gäller både kläder och frisyrer. Den blev en stor framgång redan när den hade premiär, 1975. Man gillade det satiriska anslaget och den rappa dialogen. Men allra mest gillade man att få titta på huvudrollsinnehavaren Warren Beatty – och de vackra kvinnor han lägrade i filmen. Det var stora namn som Julie Christie, Goldie Hawn och Lee Grant. Och alla hade han haft ihop det med, på riktigt.

I veckans Stil tar vi en närmare titt på denna filmklassiker. Vi träffar den prisbelönta maskören Eva von Bahr, som vet allt om hur betydelsefull en frisyr kan vara – inte minst på film och i tv-serier. Vi gör också ett frisörbesök för att förstå varför frisörer så ofta får agera terapeuter. Och så tar vi reda på hur man egentligen tvättar håret på rätt sätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oscarsgalans röda matta har länge varit en av årets viktigaste modehändelser – inte bara för skådespelare och modehus, utan också för alla som ägnar sig åt att i olika forum hissa och dissa vad kändisarna valt att ha på sig. Men hur kommer det sig att Oscargalan gick från nedtonad branschtillställning till marknadsplats för de stora modehusen? Det diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstnärshem inspirerar och fascinerar och i veckans Stil gläntar vi på dörren till tre konstnärer för att se hur de bor och bodde – Ernst Billgren, Andy Warhol och Isaac Grünewald.

Ernst Billgren berättar om sin lägenhet på Södermalm i Stockholm, där både Anders Zorn och Evert Taube tidigare bott. John Peter Nilsson, intendent på Moderna Museet, tar oss med till Andy Warhols townhouse på The Upper East Side i New York. Och så besöker vi den så kallade Grünewaldvillan i Saltsjöbaden utanför Stockholm, där Isaac Grünewald bodde tillsammans med hustrun Märta Grundell, som också var konstnär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just den här nyansen av brunt ska enligt färg- och trendföretag svara på mångas önskan om att vilja boa in sig och ha det mysigt. Överlag är det mycket neutrala färger som gäller just nu, framför allt på kläder. Men så har det inte alltid varit. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman färgernas skiftande betydelse i modet – och att det kan medföra vissa risker för en modeskapare som introducerar en ny och vågad färg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets trendfärg, enligt inflytelserika färgföretaget Pantone, är inte vilken brun kulör som helst utan en ljus och mild nyans som ska leda tankarna till en blandning av kaffe och choklad och därför getts namnet ”mocha mousse”.

Men brunt har har inte haft det särskilt lätt i historien. Den förknippades tidigt med jord, vilket borde ha gjort den till en favorit då det mesta vi både bär och äter härstammar just från jorden. Men, nej. Istället kom det bruna att förknippas med smuts och skit.

Bättre blev det inte av att överflödsförordningar under 1600- och 1700-talet reglerade vilka som fick bära vad för att markera sin sociala status och klasstillhörighet. Brunt fick de fattigaste bära.

Men i slutet av 1800-talet började det vända och bli nästan tvärtom. Tack vare industrialismens inflytelserika estetiska motståndsrörelse, Arts & Crafts, började då brunt kopplas samman med naturnära färger och gediget hantverk.

I veckans program synar vi den bruna färgen i sömmarna. Historikern och författaren Henrik Arnstad berättar om hur brunt blev nazisternas färg och därmed kom att förknippas med ondska. Vi pratar också med färgexperten Sara Garanty, som förklarar hur färger påverkar vårt mående. Och så berättar skribenten Laura Ingemarsson hur mjölk de senaste åren blivit en arena för både politik och sex.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Om designers vill bli konstnärer borde de måla eller skulptera. Idag ska modeskapare designa kläder eller lädervaror skapade för att kunna säljas i stora mängder.” Det menade i alla fall Antoine Arnault, den äldsta sonen i Arnault-familjen, i en intervju. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman om en talang som Alexander McQueen hade hittat en plattform i dagens modeklimat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Don’t Care hette Eva Tanguays stora hit som bidrog till att hon i början av 1900-talet var en av de allra mest populära artisterna i USA. Kritiker kallade hennes sångstil för ”olyssningsbar”, ”hemsk” och ”som att skriva med krita på svarta tavlan”, ett gnisslande läte. Och hur betedde hon sig egentligen på scen? Var hon nästan naken?

Men vad svarade Eva Tanguay på det om inte ”I don’t care!”. Och det gjorde inte publiken heller. Hon blev en av de bäst betalda artisterna i USA. Och en av de första ”personligheterna”, en kvinna man gillade att följa och titta på, oavsett vad hon hittade på.

I veckans program berättar journalisten och författaren vad David Hajdu vad det var som gjorde Eva Tanguay så radikal för sin tid. Tillsammans med John Carey har han skapat serieboken A Revolution in Three Acts: The Radical Vaudeville of Bert Williams, Eva Tanguay, and Julian Eltinge.

Vi tittar också närmare på en modern arvtagare till Tanguay – Sabrina Carpenter. Journalisten Helle Schunnesson berättar hur hon lyckas balansera sexighet med humor och glimten i ögat, precis som Eva Tanguay. Och så berättar Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola, hur den spanska modeskaparen Pacco Rabanne 1966 chockade modevärlden genom att skapa klänningar av metall, något han hade gemensamt med Eva Tanguay.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Byxor med häng, minikjolar, shorts på män i stadsmiljö och strumpor i sandaler är bara några exempel på fenomen som debatterats flitigt. Men det är inte helt ovanligt att utskällda plagg gör revansch och vinner ännu större mark tack vare uppmärksamheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filosofen Sven-Olov Wallenstein berättar om konstnären Maurizio Cattelans uppmärksammade banankonstverk Comedian, som förra året såldes på auktion för 6.2 miljoner dollar. Vi träffar också formgivaren och illustratören Lotta Kühlhorn. Ett återkommande motiv i hennes design är frukt, bär och grönsaker. Och så berättar konsthistorikern Veronica Hejdelind om 1600-talets ekivoka fruktstilleben.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På kusten i sydöstra hörnet av England finns en av världens största grusformationer – Dungeness, en udde där marken är täckt av finslipade lena små stenar som skiftar i mjuka toner av gult, brunt, rosa och beige. Landskapet är kargt och kallas ibland för ”Englands öken”.

Här valde regissören, författaren och konstnären Derek Jarman att på 1980-talet slå sig ner och skapa en trädgård som bredde ut sig i gruset kring den lilla fiskarstugan Prospect Cottage. Det var en trädgård mot alla odds skulle man kunna säga, med spirande liv i en hopplös miljö.

I veckans program berättar vi historien om Derek Jarmans stilbildande trädgård, som blivit en symbol för skönhet och motståndskraft. Medverkar i programmet gör Emma House, intendent på Garden Museum i London, och Karin Berglund, författare till en lång rad trädgårdsböcker.

Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Chanel är ett av världens största modemärken. Det är dessutom privatägt. Men det som är verkligt unikt är att märket bara har haft tre designers under hela sin 115 år långa historia: Gabrielle ”Coco” Chanel som grundade märket 1910, Karl Lagerfeld som började blåsa nytt liv i det 1982 och Virginie Viard, som var Lagerfelds närmsta medarbetare och fortsatte jobba i hans anda, efter att Lagerfeld dog 2019.

Snart tar modehusets fjärde chefsdesigner Matthieu Blazy över. Vad kan vi förvänta oss av hans tillträde och hur ska han förvalta arvet efter giganterna Coco Chanel och Karl Lagerfeld. Det diskuterar Susanne Lung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I den nya filmen ”Babygirl” går Nichole Kidmans rollkaraktär och får botoxinjektioner som den mesta vardagliga sak i världen, ungefär som att borsta tänderna. Det är inget som det hyschas med. Har vi kommit till en ny nivå när det gäller ingrepp och skönhetsbehandlingar med öppenhet och transparens som ledord?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att ha ett nytt fräscht fejs där inget ser ut att ha gjorts – där ingreppen är undetectable, oupptäckbara, är grejen just nu. Men även om folk inte berättar om allt de gjort, så avslöjar de långt mer än tidigare, inte minst kändisar. Att vara öppen med vilken typ av ingrepp man gjort är inget att skämmas för tycker många idag.

I veckans program pratar vi med finansanalytikern och skribenten Henrik Mitelman om det stora intresset för att investera i läkemedlet Ozempic. Plastikkirurgen Per Hedén berättar om hur inställningen till skönhetsingrepp har förändrats sedan han började arbeta som kirurg på 1980-talet. Och så träffar vi Nicole Josephson som valt att vara helt öppen med de skönhetsbehandlingar hon gör – och vad det kostar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marie-Louise Carven grundade sitt modehus Carven samma år som Christian Dior och Pierre Balmain, 1945, men överlevde dem båda. Hon slutade som designer först på nittiotalet, när hon fyllt 84 år och avled flera år senare 2015, 105 år gammal.

Fast modemärket Carven har levt vidare och har idag fått en nytändning, tack vare märkets senaste designer Louise Trotter. Hon gjorde till och med så bra ifrån sig att hon redan har snappats upp av Bottega Veneta, efter bara tre kollektioner.

Den dynamiska kvinnan som skapade märket, Marie Louise Carven, är däremot ganska så okänd, även bland modeentusiaster. Men kanske kommer det snart att förändras. Den 24 januari 2025 öppnar nämligen museet Louvren i Paris sin första modeutställning någonsin och då riktas extra uppmärksamhet mot just Marie-Louise Carven och hennes modehus.

I veckans program pratar vi med modekritikern och författaren Susanna Strömquist om den kommande utställningen på Louvren. Hur pass stort är det egentligen att de nu, för första gången på mer än 230 år, visar sin första fullskaliga modeutställning? Vi pratar också med Marcus Nilsson och Johanna Fock från auktionshuset Bukowskis om lyxmärken på andrahandsmarknaden som inte får särskilt mycket uppmärksamhet och därför går för relativt låga priser. Och så förklarar Nellie Topalidis på modellagenturen MIKAs varför fotomodeller förväntas vara så långa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Donald Trump lät nyligen meddela att han utser tre särskilda ambassadörer för att hotta upp Hollywood. Trump-kompisarna Jon Voight, Mel Gibson och Sylvester Stallone ska enligt Trump bidra till att Hollywood får en ny guldålder. Film- och modemeckat ska bli ”större, bättre och starkare än någonsin tidigare", enligt Trump. Kan de nya ambassadörernas machoideal innebära en stilförskjutning på röda mattan och varför blev egentligen Hollywoods guldålder, mellan åren 1930 och 1960, så stilbildande?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I första avsnittet av vårt nya program Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman modevärldens mäktigaste – och rikaste – man Bernard Arnault. Nyligen köpte lyxkonglomeratet han driver, LVMH, in sig i det svenska modemärket Our Legacy.

Det som gjort Bernard Arnault så extremt framgångsrik är att han var bland de första att fatta att lyx, det är något som många kommer att vilja ha, eller köpa. Och han har varit väldigt bra på att plocka, och damma av, rätt sorts modemärken, i rätt tid. Men vem är denne man som fransk press har kallat för ”finansvärldens Machiavelli”? Det pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om i veckans Samtal med Stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Victor Hugo var inte bara en enormt produktiv man som på ett imponerande sätt växelverkade mellan olika genrer – romaner, essäer, poesi och politik – under sextio års tid. Han hade också en grandios stil och personlighet som matchade den maxade produktiviteten. Hans livsmotto skulle kunnat ha varit: ”mycket är mer och bättre”. Och det gällde det mesta – pengar, mat, inredning, fester och inte minst sex.

I veckans program pratar vi med konsthistorikern Veronica Hejdelind om Victor Hugos excentriskt inredda hem på kanalön Guernsey strax utanför Normandies kust. Vi ringer också upp artisten Peter Jöback som spelar huvudrollen i arenauppsättning av Les Misérables som nu har nypremiär. Och så berättar vi om den andre Victor Hugo, nämligen modeskaparen Halstons strulige pojkvän.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.

Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.

Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.

Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.

I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.

Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.

Programmet är en repris från 23 augusti 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Terminator hade premiär hösten 1984, för exakt fyrtio år sedan. Då kallades den för ”en b-film med stil” och få anade att den skulle bli en framtida dunderhit och utvecklas till en enorm franchise med sju filmer, tv-serier, videospel, serietidningar och webbserier.

Få hade säkerligen inte heller en tanke på att filmens tema, med artificiell intelligens som går överstyr, skulle vara skrämmande aktuellt fyrtio år senare.

Stilmässigt bjuder filmerna dessutom på flera minnesvärda outfits. När roboten Terminator, spelad av Arnold Schwarzenegger, reser till 1984 från framtiden är han till en början naken. Men efter att ha slaktat tre punkliknade killar som hånskrattat åt honom, bär han snart deras kläder. Svart t-tröja, gröna cargobyxor och en grå militärjacka som prytts med nitar, en så kallad ”M-65 field jacket” som tillverkades för amerikanska armén under Vietnamkriget. Fast den look som fastnat starkast i de flestas minne är förstås den som han bär senare i filmen – svart läderjacka med matchande solbrillor.

I veckans program möter vi Terminatorfantasten Malin Cramer, som sett filmerna långt över 50 gånger och anordnat en hyllningsvisning på biografen där hon jobbar. Vi pratar med Lars-Göran Andersson, antikhandlare, som berättar om en av filmens bärande accessoarer: solglasögon – själv har han över 300 000 par i sitt lager. Den personliga tränaren Elsa Boqvist analyserar skådespelerskans Linda Hamiltons vältränade armar, som de framträder i andra Terminatorfilmen när hon tuffat till sig och tränat.

Veckans gäst är Anne Bachmann, mode - och filmvetare.

Programmet är en repris från 27 september 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi träffar författaren Ingela Bendt, som fick ta över sin mamma Ruths stora garderob när hon gick bort. Här fanns så mycket att berätta och den ärvda garderoben blev så småningom till både en utställning och en bok – ”Ruths garderob: en modehistoria”.

Vi pratar med paret bakom ett av de tidiga modeföretagen som designade kläder för hundar, Ann och Björn Gärdsby. Det var när de skaffade hunden Manfred som deras liv kom att skjutas iväg i en ny riktning och fyllas med hundmode och internationell uppmärksamhet.

Vi träffar också hälsoinspiratören Susanne Lanefeldt, som på 80-talet lanserade gymping för svenska folket genom sina populära träningsprogram på tv, något som kom att påverka träningsmodet.

Och så pratar vi med modeskaparen Ann-Sofie Back, om nu tar farväl av sin tjugo år långa karriär som modeskapare med utställningen Go As You Please: Ann-Sofie Back 1998–2018 på Liljevalchs konsthall i Stockholm.

Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är det inte främst barn som tittar på sjungande möss och talande ankor, som klär granen i grälla färger – och spelar samma låtar om och om igen. Det är vuxna människor. Och det gäller inte bara på julen. En trend framöver kommer, enligt ett internationellt trendprognosföretag, vara något de kallar för ”The Forever Young Adult”, den evigt unge vuxne.

De mest påkostade och inkomstbringande biofilmerna är baserade på serietidningar som handlar om superhjältar. Coola modemärken flirtar med Muminfigurer och Disneykaraktärer. Och den sista kvällen under Paris modevecka i september bussades drygt femhundra inbjudna gäster till Disneyland i Paris. Där hade det franska märket Coperni nämligen förlagt sin modevisning inför vår- och sommarmodet 2025.

Att inte släppa intresset för saker man gillade när man var liten, och därmed var förhållandevis obekymrad över vad folk tänkte och tyckte, kallas för ”kidult”. Det är inget nytt. Men det är däremot det sätt som det idag betraktas på. Det är inte bara en kul grej, det har också blivit big business.

I veckans avsnitt möter vi konstnären Pontus Djanaieff, som återkommande hämtar inspiration från barndomens serietidningar och tecknade filmer. Disneyfanet Niklas Torsell och filmhistorikern Kim Khavar Fahlstedt pratar om varför Disney är så stort bland vuxna. Filmkritikern Göran Everdahl och Imke Janoschek, chefredaktör på inredningsmagasinet Residence, berättar varför de satsar lite extra på sina julgranar varje år. Och så reder vi ut varför butiksanställda upplever julmusik som tortyr.

God jul önskar Stilredaktionen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Myten om Calamity Jane har fått stor spridning. Inte minst i filmer och tv-serier där hon fortsätter att dyka upp som en tuffing i herrkläder. Men vad som är sant, eller inte, det är något som många historiker har försökt att bena ut. Och fortsätter att göra. Det kommer ständigt nya biografier där den ena etablerade ”sanningen” efter den andra skjuts i sank.

Och fram har en lite sorglig bild av en okonventionell kvinna som kanske var född före sin tid, börjat träda fram. För Calamity Jane var alltid på resande fot över nordvästra USA i jakt efter jobb och pengar. Hon var ofta pank. Hon arbetade som servitris, tvätterska, kokerska och ibland som prostituerad. Hon drev en egen saloon och blev enormt uppskattad för den hjälp hon gav som sjuksköterska, inte minst under ett utbrott av smittkoppor i Deadwood. Hon var gift en gång, men hade flera killar som hon kallade för ”makar”. Hon fick två barn, varav det ena dog som liten. Och hon bar oftare klänning än byxor.

I veckans program träffar vi filmvetaren Daniel Hånberg Alonso – författare till boken När svenskarna sköt skarpt, som handlar om Sveriges vurm för westernkultur – för att prata om den något osannolika genren svenska westernfilmer. Vi pratar också med cowboyhistorikern Michael Grauer om att det fanns betydligt fler svarta cowboys än vad historieskrivningen ger en bild av. Och så besöker vi en skjutbana för att prata om att intresset för sporten pistolskytte ökat.

Gäst i studion är film- och modevetaren Louise Wallenberg.

Programmet är en repris från 12 april 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För fyrtio år sedan utropade tidningen Newsweek 1984 som ”The Year of the Yuppie”. Yuppies var 80-talets unga, urbana och uppåtsträvande människor vars rikliga och iögonfallande konsumtion kom att prägla tiden. Inte minst deras konsumtion av kläder – plagg som kan te sig ganska gräsliga idag. Eller i alla fall långt ifrån någon quiet luxury. Det var herrkostymer med komiska proportioner, randiga skjortor, prickiga slipsar och breda hängslen; karamellfärgade tröjor med applikationer och axelvaddar, aftonklänningar med smockade liv och stora puffärmar.

Allt som konsumerades skulle vara att rätt märke. Och rätt, under den här tiden, var nästan också alltid detsamma som dyrt. Det var också ofta nytt. Det gällde att hänga med i det senaste modet, gå på den senaste restaurangen, och bli medlem på det senaste gymmet.

Det dröjde inte så länge innan yuppies började betraktas som lite löjeväckande. Det som retade upp folk hade en hel del med just konsumtionen att göra. Att yuppies verkade bry sig mer om märket, än innehållet. Och att de gärna betalade extra för just märket, utan att blinka.

I veckans program pratar vi med journalisten Tom McGrath, som skrivit boken Triumph of the Yuppie. Bo-Anders Adamsson berättar om när han i slutet av 1980-talet skrev in sig som yuppie i telefonkatalogen. Ted Erenius, som går på Enskilda gymnasiet, och Andreas Cervenka, ekonomijournalist, diskuterar 2020-talets rikemansstil: grisch.

Veckans gäst är kulturskribenten Annina Rabe, som berättar om hur matkulturen utvecklades under yuppie-eran.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Prunella Stack var allmänt känd i Storbritannien som ”The Perfect Girl”, en ung kvinna vars slanka och vältränade kropp ansågs vara höjden av den skönhet som är sprungen ur god hälsa och gymnastiska övningar.

Hon ville få kvinnor att bejaka sina kroppar och få dem att inse vilka krafter de besatt. Inte bara genom att göra själva gymövningarna lätta och roliga, utan också understryka den kraft som träning i en grupp av likasinnade kan ge.

Ålder, yrke, inkomst eller klass spelade ingen som helst roll. Alla kvinnor var välkomna att tillsammans gympa för bättre form och hälsa. Organisationens paroll löd: “Fitness for all, regardless of age or status”. Det var en vid tiden ganska radikal och nydanande idé. Det var också sättet som de klädde sig på. För att utjämna alla skillnader kvinnorna emellan påbjöds en sorts uniform av enkla och billiga kläder – svarta kortbyxor och ärmlösa vita toppar.

I veckans avsnitt möter vi Susanne Lanefeldt, hälsoinspiratören som på 80-talet lanserade gymping för svenska folket genom sina populära träningsprogram på tv. Katarina Idla och Fanny Berg från Föreningen Idla berättar om hur rörelsepedagogen Ernst Idla introducerade dansant rörelsegymnastik med bollar i Sverige på 1940-talet. Vi pratar också med konstnären Lovisa Sköld om varför hon är så fascinerad av gymnastiksalarnas estetik att hon har ägnat en hel utställning åt dem.

Veckans gäst är historikern Hans Bolling, som berättar om varför svensk gymnastik blev ett så stort internationellt fenomen – och om de kvinnor som var med och spred den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Miu Miu lanserades av Miuccia Prada 1993 som en sorts spin- off till Prada, en så kallad ”diffusion line” med lite billigare kläder. Hon beskrev det en gång som att det var kläder för de tuffa tjejerna I skolan, ”dem jag avundades”.

Miu Miu vände sig i första hand till en något yngre målgrupp genom kläder och accessoarer som var lite mer flickaktiga. Kollektionerna var lite gulligare och glittrigare än Pradas stramare och damigare look och märket kallades till en början för en ”lillasyster” till Prada. Det riktar sig än idag till något yngre konsumenter, även om den idag 74 år gamla Miuccia Prada helst använder sig av uttrycket ”ungdomlig energi” för att beskriva märkets stil.

Under de senaste åren har också både kläderna och imagen vässats till, inte minst tack vare en djärvare styling. Miu Miu har bland annat tagit hjälp av den framsynta och okonventionella stylisten Lotta Volkova, som tidigare arbetat för Vêtements och Balenciaga. Hon har hjälpt till med att skapa en modernare och mer samtida så kallad ”Miu Miu Girl”, en stilförebild som på ett, till synes, slarvigt sätt blandar det knasiga med det coola och får det att bli enormt eftertraktansvärt.

I veckans program pratar vi med Ingrid Leander Berg, prisbelönt svensk modeskapare som fick sin drömpraktik på Miu Miu – och såg märkets arbete på nära håll. Modevetaren Lisa Ehlin förklarar varför Miu Miu, liksom många andra modehus, just nu samarbetar med artister från den megastora k-popens värld. Filosofen Sven-Olov Wallenstein lär oss hur man posera med rätt sorts filosofiböcker. Och så träffar vi Ann-Sofie Back, som nu tar farväl av sin tjugo år långa karriär som modeskapare med utställningen Go As You Please: Ann-Sofie Back 1998–2018 på Liljevalchs konsthall i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jilly Coopers bästsäljande böcker har kallats för bonkbusters, tack vare sina ogenerade skildringar av ångande heta sexuella eskapader. I den nya tv-serien ”Rivals”, som bygger på en av hennes romaner, förflyttas vi till ett färgstarkt 1980-tal med extra allt vad gäller kläder och frisyrer.

Serien börjar en rivstart med en inzoomning på en spänstig naken manlig stjärt. Den visar sig stå i närkontakt med underlivet på en blondin i uppdragen rosa klänning på toaletten på överljudsplanet Concorde. När planet når Mach 2 över Atlanten – och ljudvallen sprängs – nås även andra höjder inne på toaletten.

Men Jilly Cooper är inte någon vanlig snuskhummer. Tidigare i år blev hon utsedd till ”Dame” Jilly Cooper av Kung Charles som tack för sina insatser inom litteratur och välgörenhet, hon är en stor djurvän. Men framför allt har hon vunnit många britters hjärtan med sin serie romantiska romaner, de så kallade ”Ruthshire Chronicles”, som till största delen utspelar sig bland brittisk överklass i det vackra påhittade landskapet Rutshire. Men det är baserat på det befintliga Cotswolds i England, en populär plats för dagen rika och berömda att skaffa hus på.

I veckans program pratar vi med journalisten Ingrid Andersson om när hon besökte Jilly Cooper i hennes hem i England. Frisören Christian Backman förklarar varför 80-talets bulliga frisyrer fick folk att se äldre ut. Och svenska författaren Katarina Petersmo berättar hur hon gör för att skriva en bra sexscen.

Veckans gäst är journalisten Cecilia Hagen, som också intervjuat Jilly Cooper – och är djupt fascinerad av brittisk överklass.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Låt inte tv:n vara den svarta, fula klossen som förstör ett vackert inrett rum” skrev ett stort inredningsmagasin när de tog upp några vanliga missar som många gör med sina tv-apparater när de inreder hemma. ”En tv – oavsett hur tekniskt fantastisk den än må vara – är inte alltid den mest stilmässiga detaljen” fortsatte artikeln.

Vad man än tycker om tv:ns eventuella estetiska brister, så är det ofrånkomligt att den påverkar hur vi väljer att möblera rummet där den står. Om man nu väljer att ha någon tv överhuvudtaget. Men om man bestämmer sig för att ta in en tv i sitt hem, så finns det en del beslut att ta ställning till, inte minst: hur stor eller liten ska tv:n egentligen få vara? Frågan är – spelar storleken någon roll?

I veckans program undersöker vi varför storleken på tv:n kan vara en källa till konflikter i parrelationer. Vi tittar närmare på tv-apparater som på olika sätt försöker att smälta in i heminredningen, genom att till exempel efterlikna en tavla. Och så berättar vi om konstnären Nam June Paik som gjorde konst av tv-apparater och tar en titt på trenden med tv-serier om kända modeskapare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Screamin’ Jay Hawkins var en stor och reslig svart amerikansk man som föddes 1929 och dog år 2000 som en sorts kultfigur, för evigt förknippad med den sång som blev hans signaturmelodi “I Put a Spell On You”. Låten har har tolkats och spelats in hundratals gånger av olika artister, allt från Creedence Clearwater Revival, Nina Simone till Bette Midler i filmen ”Hocus Pocus”. Även Screamin’ Jay Hawkins själv spelade in den om och om igen vilket innebar att den i princip fanns på alla skivor han gav ut.

Trots sin långa karriär tillhörde Screamin’ Jay Hawkins aldrig de riktigt stora artisterna, men han var tveklöst en av de mest högljudda. Ingen kunde som han vråla sig igenom låtar. Han öppnade spjället och växlade mellan vibraton och gutturala skrik. Men det som verkligen fick honom att sticka ut var faktiskt inte sångstilen, utan hans spektakulära scenshow, full av likkistor, dödskallar och extravaganta kläder.

I veckans program dyker vi in i dödens estetik med begravningsentreprenören Henrik Busch och tar reta på hur man sminkar döda personer. Mask - och kostymdesignern Amanda Hedman Hägerström, som jobbat med pjäsen ”Kontraktet” på Stadsteatern Vällingby, förklarar hur man kan gestalta skräck på teaterscenen. Och så tittar vi närmare på rockn'n'roll-talkshowen Art Fein's Poker Party, som Screamin' Jay Hawkins gästade flera gånger.

Veckans gäst är Jonas Bernholm, grundare av skivbolaget Route 66 Records (och många fler).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fendis så kallade ”baguetteväska” blev startskottet för vad som kom att kallas för ”it bags” – eftertraktade designerväskor med namn som Lady Dior Bag och Balenciaga City Bag. Nya eftertraktade väskor tillkommer ständigt, trots att de är dyrare än någonsin.

Hur originell eller spektakulär en väska än är så vet man inte på förhand om den kommer att funka. Den går inte att medvetet skapa, lika lite som en hitlåt – den måste också ligga rätt i tiden.

Men att väskor har skyhöga marginaler är en av de minst bevarade hemligheterna i modevärlden. De har länge varit en sorts sedelpressar för modehusen, skulle man kunna säga. De ekonomiska framgångarna har fått många modehus att bli giriga, vilket har lett till högre priser – och sämre arbetsvillkor för dem som tillverkar väskorna. Och det har fått en hel del modehus att tulla ganska så rejält på kvaliteten.

I veckans Stil möter vi Susan Szatmary, en svensk stjärna på den internationella väskhimlen som efter slitsamma år i London och Paris designar väskor under eget namn. Vi pratar också med Sigrid Ivo, ansvarig för den enorma väsksamlingen The Ivo Collection i Nederländerna, om hur samlingen uppstod. Journalisten Clara Popenoe Thor förklarar hur det svenska väskförbudet på evenemang påverkar besökare – kan ett förbud som riktar sig mot terrorister förändra modet?

Veckans gäst är Alice Aveshagen, skribent med modeinriktning på Svenska dagbladet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av 1970-talet döpte den brittiska designern Vivienne Westwood sin första butik kort och gott till ”Sex”. En butik där punkmodet började ta fart, ett mode inspirerat av så kallad bondage. Och sedan rullade det på i allt snabbare takt. I början av 2000-talet började man till och med tala om en sorts ”porrifiering” av modet. Inte minst tack vare att då trendskapande fotografer skapade den ena kontroversiella bilden efter den andra.

Men efter metoo blev många försiktiga med att spela på några som helst erotiska strängar,. Till och med ordet ”sexy” började betraktas som ofräscht när det gällde marknadsföring. För vem skulle vara sexig, för vem? Och hur? Och vem bestämde det? Istället växte en flora av ord som ”female empowerment” och ”self-expression” fram.

Men efter visningarna inför nästa års vårmode i Paris nyligen så löd i alla fall en rubrik: ”sex is back on the table”. För flera stora modemärken som Hermès, Stella McCartney och Balenciaga visade en hel del vågade plagg, jämförelsevis. Det var skira halvt genomskinliga byxor och blusar, extremt lågt skurna jeans – även för killar – och en hel del underkläder i form av BH:ar och strumpeband av spets. Och på tal om just underkläder så re-lanserade märket Victoria’s Secret sin stora spektakulära modeshow i tisdags.

I veckans program möter vi Billy Andersson, printredaktör på tidningen Resumé, som rapporterat mycket om klädföretaget American Apparel och deras chockerande sexuella bilder. Christian Larson är creative director på underklädesföretaget CDLP – han berättar om hur de gestaltar sexighet idag, framför allt när det gäller män. Jacob Östberg, professor i företagsekonomi på Stockholms universitet, förklarar hur man gör för att ta över och förnya ett varumärke.

Veckans gäst är Philip Warkander, universitetslektor i modevetenskap, som diskuterar varifrån de sexuella influenserna kommer idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det fanns en tid i Sverige då nästan alla visste vem Kai Gullmar var. Från 1930-talet och framåt kunde man höra hennes trallvänliga melodier i populära filmer och på radio. Kai Gullmar var nämligen en av Sveriges mest framgångsrika schlagerkompositörer, som spottade ur sig hitlåt efter hitlåt med namn som Med dig i mina armar, Swing it magistern och Jag har en liten melodi.

Egentligen hette hon Gurli Maria Bergström, men valde artistnamnet Kai Gullmar. Hennes hår var kortklippt och bakåtstruket och hennes klädstil lika androgyn som hennes artistnamn. Och i en tid då homosexuella relationer fortfarande var olagliga levde hon öppet tillsammans med andra kvinnor. Men framför allt så skapade Kai Gullmar melodier som inte gick att få ur skallen.

I veckans Stil berättar vi mer om Sveriges första kvinnliga schlagerkompositör Kai Gullmar. Vi åker till Sundsvall och träffar journalisten och författaren Ingela Hofsten, som skrivit boken Swing it, Kai! om Kai Gullmars liv och karriär. Vi pratar också med konstnären Sam Hultin om Stockholms queera uteliv på 1930- och 40-talen, som Kai Gullmar var en del av.

Programledare är Erik Sjölin.

Veckans Stil är lite kortare än vanligt på grund av Ekots sändning från Oslo där Nobels fredspris presenteras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är förstås inte första gången som den här djupa och mättade färgen har utropats till trendfärg när löven börjar gulna. Det gjorde man 2012, 2013, 2016 och 2019 också. Och länge betraktades vinrött till hösten som en sorts trött kliché, ungefär som blommiga klänningar och vita blusar till sommaren.

Men, idag spelar färger inom modet en lite annorlunda roll än tidigare. En färg, eller viss nyans, kan nämligen säga mer än ord – väldigt mycket snabbare. Det ger på nolltid en tydlig bild om vem avsändaren är, vilket funkar perfekt på sociala medier. Och det är en av anledningarna till att det har blivit allt viktigare för modemärken att se till att bli associerade med en färg, framför allt bland lyxmodemärken. Även om det just nu är många modemärken som vurmar för det vinröda, så är det ett av dem som jobbar väldigt hårt för att göra färgen till ”sin” – och det är Gucci. Det berättar vi mer om i programmet.

Historiskt sett har djupa röda färger bara varit något som kungligheter och prästerskap kunnat bära, och denna air av exklusivitet och lyx är något som hänger kvar än idag. Många understryker därför gärna att det inte är vilka färger som helst, utan klassiskt sofistikerade sådana, vilket man förstås hoppas ska färga av sig på produkterna. Men hur gör lyxmärkena för att upprätthålla dessa färgers status?

I veckans program pratar vi med färgexperten och trendanalytikern Louise Klarsten, som förklarar vad som är utmärkande för vinrött. Tillsammans med vinskribenten Mikael Mölstad går vi till botten med rödvinernas nyanser – vad säger egentligen färgen om ett vin, och kan det rentav vara bra att få rödvinsfläckar på kläderna? Och så förklarar färganalytikern Åsa Sannerheim hur man kan få färger på kläder att harmoniera med hud- och hårton. Färganalys har nämligen fått ett nytt uppsving. Hur kommer det sig?

Veckans gäst är dräkthistorikern och författaren Tonie Lewenhaupt, som berättar om den vinröda färgens historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Terminator hade premiär hösten 1984, för exakt fyrtio år sedan. Då kallades den för ”en b-film med stil” och få anade att den skulle bli en framtida dunderhit och utvecklas till en enorm franchise med sju filmer, tv-serier, videospel, serietidningar och webbserier.

Få hade säkerligen inte heller en tanke på att filmens tema, med artificiell intelligens som går överstyr, skulle vara skrämmande aktuellt fyrtio år senare.

Stilmässigt bjuder filmerna dessutom på flera minnesvärda outfits. När roboten Terminator, spelad av Arnold Schwarzenegger, reser till 1984 från framtiden är han till en början naken. Men efter att ha slaktat tre punkliknade killar som hånskrattat åt honom, bär han snart deras kläder. Svart t-tröja, gröna cargobyxor och en grå militärjacka som prytts med nitar, en så kallad ”M-65 field jacket” som tillverkades för amerikanska armén under Vietnamkriget. Fast den look som fastnat starkast i de flestas minne är förstås den som han bär senare i filmen – svart läderjacka med matchande solbrillor.

I veckans program möter vi Terminatorfantasten Malin Cramer, som sett filmerna långt över 50 gånger och anordnat en hyllningsvisning på biografen där hon jobbar. Vi pratar med Lars-Göran Andersson, antikhandlare, som berättar om en av filmens bärande accessoarer: solglasögon – själv har han över 300 000 par i sitt lager. Den personliga tränaren Elsa Boqvist analyserar skådespelerskans Linda Hamiltons vältränade armar, som de framträder i andra Terminatorfilmen när hon tuffat till sig och tränat.

Veckans gäst är Anne Bachmann, mode - och filmvetare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Stil ska vi bege oss in i nattens mörker för att se hur den del av dygnet då de flesta av oss ligger och sover har inspirerat modeskapare, konstnärer och kultur i största allmänhet.

Vi pratar med den brittiska konstnären Stuart Semple om Vantablack, den svartaste svarta färg som finns. Modeskaparna Jennifer Blom och Per Götesson berättar vad som händer natten innan en stor modevisning. Filmskaparen och författaren Mia Engberg, aktuell med essäboken Mörker som material, berättar om hur hon och andra konstnärer använt sig av mörker, natten och svärta i sina verk. Och så träffar vi arkitekten Andreas Martin-Löf, som stolt också kallar sig lampmakare. Han tycker att vi inte ska lysa upp natten allt för mycket, utan istället lära oss att omfamna mörkret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är långt ifrån bara politik som påverkar väljare vilken person de ska lägga sin röst på. Viktigt är också hur de beter sig, och klär sig. Inte minst, eller kanske framför allt, för kvinnor. I synnerhet om de aspirerar på posten som president i USA.

Men till skillnad från många andra kvinnliga politiker har Kamala Harris val av kläder sällan kritiserats, eller ens diskuterats. Somliga menar att det kanske beror på att hon i sitt jobb som vicepresident har uppfattats som ganska osynlig.

Som vicepresident hittade hon snabbt en stil som hon hållit fast vid – kostymen, eller ”powerkostymen”. Kavaj och byxor. En funktionell uniform som utstrålar pondus, men inte för mycket. Och den som hon bär ser nästan alltid likadan ut. För oavsett från vilket märke den kommer är kavajerna långa med accentuerade axlar. Byxorna är raka eller lätt utsvängda. Och kostymerna är alltid enfärgade, i en neutral – och ganska tråkig – färgskala i blått, grått och svart.

Eller, de var det, tills hon i somras utsågs till demokraternas nya presidentkandidat. Sedan dess har färgerna på hennes kostymer blivit ljusare och starkare, och fler. Och kostymerna har, på ett mycket subtilt sätt, blivit elegantare. Snitten är snyggare och passformen bättre.

I veckans program pratar vi med psykologen Per Naroskin om varför Kamala Harris skratt blivit så omdiskuterat, medan modejournalisten Susanna Strömquist förklarar varför modevärldens catwalks är så befriade från skratt och leenden. Tillsammans med PR-strategen Amanda Brohman reder ut varför Kamala Harris lyckats så bra på sociala medier. Journalisten och författaren Britt-Marie Mattsson, som bevakat alla presidentval sedan 1976, berättar varför mat är en så viktig symbol i ett presidentskap, och i en presidentvalskampanj. Och så tittar vi närmare på universitetsklubben Alpha Kappa Alpha, som Kamala Harris gick med i på 1980-talet. Klubbens kvinnor bär pärlor som en symbol för jämlikhet. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Percy Savage var en lång och charmig man från Australien med stor svart Fedorahatt på huvudet och ett långt elegant cigarettmunstycke med rykande cigarett av märket Gauloise mellan sina fingrar. Han var en av modets stora PR-snillen.

När han avled 2008, 81 år gammal, kunde många nästan inte tro sina ögon när de läste hans eftermälen – vilket liv! Var det möjligt? Vem var egentligen den här flamboyante mannen som hade känt allt och alla i modevärldens absoluta mitt i både Paris och London? För från början av 1950-talet och ända in på 80-talet, visade sig han sig nämligen ha haft ett finger, eller ofta fler, med i spelet.

Naturligtvis bättrade gärna Percy Savage på redan bra historier. Han var omvittnat kvick och charmig och hade en enastående förmåga att knyta kontakter och skapa vänner – och göra intryck.

I veckans program träffar vi PR-proffset Camilla Modin Djanaieff för att prata om vilka strategier som gäller idag. Vi pratar också med kultur- och modehistorikern Sara Skillen som skrivit om Percy Savage i sin forskning. Och så reder vi ut turerna runt PR-kampanjen för Blake Livelys bioaktuella film Det slutar med oss. Den har beskrivits som både fiasko och haveri.

Gäst i studion är Robert Nordberg, stylist och modechef på Plaza magazine.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Modejournalisten och författaren Susanna Strömquist berättar historien om Coco Chanels berömda trappa på Rue Cambon 31 i Paris. Vi besöker plymmakaren Tim Mårtensons ateljé där han inte bara skapar fjäderkreationer utan även sidenblommor, precis som de tillverkades under 1800-talets glansdagar, då hattar prydda av blommor och fjädrar var superpopulärt. Fredrik Strage berättar om den något kaotiska intervjun han gjorde med regissören Vincent Gallo 1998 och så tar vi reda på varför den orange pensionskuvertet blev just orange.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.

Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.

Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.

Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.

I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.

Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I del två av vår Capri-special fortsätter Viveka Adelswärd, författare till boken Alltför adlig, alltför rik, alltför lättjefull, att berätta om den unga franska adelsmannen Jacques d'Adelswärd-Fersen och hans flytt till Capri. Där bygger han Villa Lysis på en brant klippa högt över havet i början av 1900-talet.

Vi berättar också om Birgitta Stenbergs tid på Capri under tidigt 1950-tal, som hon skildrar i romanen Kärlek i Europa. Hon dricker vin på piazzettan, lär känna gangsterkungen Lucky Luciano och överväger att köpa en apa.

Vi besöker Axel Munthes Villa San Michele tillsammans med museets intendent Kristina Kappelin. Och så berättar religionshistorikern Per Faxneld om när Europas mest excentriska och utflippade kvinna Luisa Casati kuppade sig in i Villa San Michele och gjorde en makeover på huset.

Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program reser Stil till Capri, den branta klippön i Neapelbukten som på något sätt har lyckats bli själva sinnebilden för lyx, glamour och hedonistiska utsvävningar. Vi ska få bekanta oss med några av de personer som lockats dit under årens lopp och varit med och format bilden av ön.

Myten om Capri är gammal som gatan. Redan några årtionden efter Kristi födelse bestämde sig kejsar Tiberius för att bygga ett storslaget palats på ön, varifrån han sedan styrde hela romarriket. Och så var bollen satt i rullning.

Under det sena 1800-talet fick Capri rykte om sig att vara en fristad för folk som kände att de inte riktigt passade in i tidens trånga konventioner – konstnärer, författare, bohemer, homosexuella. På 1950-talet kom filmstjärnorna och celebriteterna och vred upp glamourfaktorn. Audrey Hepburn, Greta Garbo, Sophia Loren. Alla var där.

I programmet träffar vi Kristina Kappelin, intendent och vd på Villa San Michele, som bott på Capri i mer än sex år. Vi berättar om hur Capri kickade igång modeskaparen Emilio Puccis karriär och hur öns natur kom att påverka hans färgsprakande design. Vi besöker skomakaren Costanzo Canfora, vars morfar sålde sandaler till Jackie Kennedy på 1960-talet. Och så berättar författaren Viveka Adelswärd om Jacques d'Adelswärd-Fersen, den franska adelsmannen med svenska rötter, som byggde sin omtalade Villa Lysis på Capri i början av 1900-talet och blev en av öns mest ökända invånare. Villa Lysis är förresten bara ett av många hus med en spännande historia på Capri. Villa Malaparte är ett annat. Det berättar vi också om.

Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så länge det har funnits mode, så har det funnits åsikter om vad som är rätt och fel och fint och fult. Kanske framför allt fult, för när det gäller att tycka till om vad som uppfattats som obegripliga modefenomen så har man inte direkt varit återhållsam med att spy galla, något som vi ska titta närmare på i veckans program.

Vi pratar med Alice Aveshagen, reporter och skribent på Svenska Dagbladet, om hur fotriktiga sandaler från Birkenstock omfamnades av modevärlden. Vi pratar med jeansexperten Douglas Luhanko, som säljer, lagar och återskapar jeans i samma kvalitet som jeanstyget var i begynnelsen. Det är jeans som knappast kan kallas bekväma, i alla fall inte till en början. Vi åker till Varberg och pratar med virkkonstnären Moa P. Blomqvist om virkningens historiskt låg status. Och så pratar vi med modehistorikern Alison Matthews David, författare till boken Fashion Victims: the Dangers of Dress Past and Present, som handlar om mode som har skadat människor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I säsongens sista program, då det grönskar som allra mest, ska vi ägna oss åt en återkommande favorit i modevärlden under just denna tid på året – blommor.

Det har inte funnits en enda vår och sommar i modern tid då mönster av blommor inte har letat sig in bland säsongens kläder. Blommönster i vår-och sommarmodet är med andra ord varken nytt eller banbrytande, men det är, som sagt, populärt.

Och just i år är det faktiskt lite extra populärt. Flera modehus har till exempel gjort moderna tolkningar av rosen i sina sommarkollektioner. Många av rosorna är förvisso klassiskt röda, men de dyker upp som överdrivet stora, som stiliserade, som 3D-prints eller som paljettbroderier. Och många har långa stjälkar med vassa taggar, som en bokstavlig udd. För blommigt är ju inte alltid detsamma som gulligt.

Och så har vi förstås den omskrivna Metgalan i New York där årets tema var ”The Garden of Time”, vilket många av de celebra gästerna valde att tolka bokstavligen genom att klä sig som vandrande blomsterbuketter.

I veckans program träffar vi modedesignern och textilkonstnären Karin Alice Bjurström, som färgar textilier med sådant som naturen har att erbjuda. Vi pratar med kronmakaren och konsthantverkaren Britten Toftarp, som inspirerad av allmogekultur och folktro skapar brudkronor av pappersblommor. Vi tittar också närmre på trenden att koka sirap på syrenblommor. Och så pratar vi med modeskaparen och konstnären Martin Bergström som skapar plagg av riktiga blommor.

Nu tar Stil sommarlov, men vi är tillbaka med nya program 2 augusti. Trevlig sommar önskar hela redaktionen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Demi Moore och Pamela Anderson är förvisso väldigt olika sinsemellan, men båda har blivit enormt uppmärksammade för sin stil, på olika vis. De har skapat rubriker som: ”Så blev Demi Moore en ny modeälskling vid 61 års ålder” och ”Pamela Anderson har en ny signaturlook – ingen makeup”. Det har gett resultat. I år har båda dessa kvinnor gjort succé i modevärlden och har använt uppmärksamheten för att få fart på sina karriärer – som går som smort just nu.

Spaltkilometer av hyllande texter har skrivits om Pamela Andersons mod att under modeveckorna i vintras visa upp sitt osminkade fejs och ingen verkar idag kunna få nog av att titta på Demi Moore i det ena eleganta designerplagget efter det andra.

I veckans program pratar vi med Göteborgs-Postens kulturchef Johan Hilton om den satiriska komediserien The Comeback från 2005, en samtida klassiker. I den spelar Lisa Kudrow den avdankade sitcom-stjärnan Valerie Cherish. Hon har inte haft en framgångsrik roll på många år, men nu ska hon göra comeback i en ny sitcom. Det går sådär...

Vi pratar också med musikjournalisten Tina Mehrafzoon om den brittiska artisten Raye, som efter år att motgångar nu har fått sitt stora genombrott. Så sent som i mars i år slog hon rekord i antalet vunna priser på Brit Awards och hennes genombrott har kallats för en av pophistoriens allra bästa comeback-berättelser. Och så pratar vi med den australiensiska filmkritikern Michael Adams om hur dålig en dålig film egentligen kan bli, något han undersökt i sin bok Showgirls, Teen Wolves, and Astro Zombies: A Film Critic's Year-Long Quest to Find the Worst Movie Ever Made.

Veckans gäst är Hedvig von Mentzer, journalist specialiserad på skönhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna lilla rektangel, på några få kvadratmeter, som vi varje vår och sommar tränger in stolar och bord och krukor med pelargonier på – om den inte används som förråd för cyklar, gamla möbler och skrymmande sportutrustning, förstås. Men rent generellt gillar vi balkonger här i Sverige. Sedan de på 1900- talet började uppföras även på enklare hus, och inte bara på palatsliknande byggnader, har de blivit självklara delar av moderna bostäder. Men också avundsvärda, för alla lägenheter är ju inte utrustade med en liten privat plats där man kan få en nypa luft, odla blommor och tomater – eller lufta katten på.

Det gjorde de gamla grekerna redan under den mykenska kulturen runt 1600 före Kristus. Uppfinningen, eller snarare idén om ett luftigt extrarum, togs senare över av romarna, som produktutvecklade balkongerna och gav dem ett nytt syfte – de blev ett ställe för maktens män att visa upp sig på.

I veckans program pratar vi med chefredaktören för Svensk damtidning Johan T Lindwall om hur kungligheter använder balkongen. Vi reder också ut varför Eduard Manets målning av en balkong skapade rabalder i Paris samt diskuterar orimliga inredningsideal för dessa få kvadratmeter med magasinet Residence redaktionschef Imke Janoschek.

Gäst i studion är arkitekturhistorikern Martin Rörby.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av 1800-talet inledde brittiska Vesta Tilley sin karriär som imitatör av män, för att med åren bara bli mer och mer populär. Hon älskades av både män och kvinnor som inte kunde få nog av denna entertainer som på pricken och med perfekt komisk tajming kunde härma olika typer av män, och driva med deras later och laster.

En förmåga som gjorde Vesta Tilley till en superstjärna som inte bara uppträdde över hela Storbritannien, hon reste hela sex gånger på turné i USA. Hon blev fotograferad för tidningar och så förföljd av fans att hon behövde hjälp av polisen för att skydda sig från entusiastiska beundrare.

Men hon var inte den enda. Det fanns faktiskt andra kvinnor som uppträdde som män på scen. För själva konceptet var hon inte ensam om vid tiden. Men, ingen av dem kom riktigt i närheten av Vesta Tilleys enorma popularitet.

I veckans program träffar vi en av dragkingen Liam Teasem, som tidigare i år nominerades i kategorin ”Årets drag” på QX-galan. Bakom denna bad boy-persona med mörkt hår och sängkammarblick står skådespelaren Jenny Wellander Bergman.

Vi undersöker också varför kjolar på män verkar vara en så svår kombo. Och så tar vi en titt på filmen After the Ball från 1957, som handlar om Vesta Tilley.

Veckans gäst är Tiina Rosenberg, professor emerita i teater- och genusvetenskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den brittiska makeupartisten Pat McGrath omnämns ofta som ” den mest inflytelserika makeupartisten någonsin”. Hennes sätt att använda kosmetik som ett verktyg för att skapa en sorts moderna konstverk har inte bara gjort henne världsberömd, utan även fått henne adlad av den brittiska drottningen. 2020 blev Pat McGrath utsedd till “Dame of the British Empire” för sitt arbete inom mode- och skönhetsbranschen, och för sin strävan efter mångfald inom detsamma.

Men så har den idag (snart) 58 år gamla Pat McGrath jobbat länge, och mycket. Hon är en av de mest efterfrågade av de stora modehusen, som ända sedan 1990-talet vill att just hon ska mejka deras modeller inför visningar. Men så är det där som hon har briljerat genom fantasifulla och innovativa sminkningar som gett eko, långt utan för catwalken. 

Och det är just tack vare en visning som hennes namn är i ropet lite extra, just nu. För det var inte bara kläderna som John Galliano gjorde för modehuset Margiela för sommaren 2024 som fick internet att spraka av glädje, i början av januari. Minst lika hyllad, om inte mer faktiskt, blev modellernas makeup. De såg ut som blanka och släta porslinsdockor, nästan overkligt vackra – och lite skrämmande. Många undrade hur hade hon lyckats med det här? Vad hade hon använt sig av?

I veckans Stil smaskar vi på med smink så det står härliga till, och tar en titt på den banbrytande brittiska makeupartisten. Vi berättar även historien om en svensk makeupartist som under mitten av 1900-talet blev en av Europas mest eftertraktade. Hennes namn var Eivy Flodin och hela vägen från Eskilstuna tog hon sig in i modevärldens finaste rum i Paris.

Vi pratar även med konstnären Marie-Louise Ekman om hennes relation till makeup och så beger vi oss in i filmens värld för att titta närmare på hur smink används för att förvandla skådespelare till monster. Vi ringer upp de hårt arbetande maskörerna Eva von Bahr och Love Larsson, som utmärkt sig med sina häpnadsväckande transformationer och med dem gjort internationell succé.

Veckans gäst är Wencke Hughes, makeupartist och grundare av Cow Parfymeri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den högsta sömnadskonsten, haute couture, är van att betraktas som så dammig och gammalmodig att den skulle vara nära att förtvina och dö och begravas och helt och hållet försvinna. Men, den har överlevt alla typer av trender – och lågkonjunkturer – och betraktas idag med ett helt nytt intresse, och ny respekt. Och allt fler märken strävar numera efter att skapa vackra kläder av hög kvalitet som kan klassas som ”couture”. Frågan är förstås – varför det?

Vi beger oss till Beckmans Designhögskola och träffar modeskaparen Pär Engsheden, som gjort sig känd för sina couturekreationer och som ansvarar för skolans modeutbildning. Häromåret la till undervisning i couturedesign på modeutbildningens schema, och han ser flera anledningar till couturens comeback.

Vi pratar även med doktorn i modevetenskap Philip Warkander om couturens motpol, det ultrasnabba så kallade 'fast fashion'. Från nätmodeföretag kan kunderna till iögonfallande låga priser klicka hem den senaste mikrotrendens plagg, men inte sällan är det inte samma kläder som på hemsidans bilder som dimper ner i brevlådan. Något skådisen och regissören Magnus Skogsberg fått lära sig den hårda vägen.

Vi tittar även närmare på ett modekoncept som dykt upp med sociala mediers framväxt, nämligen så kallade 'fashion gimmicks', det vill säga hur modeföretagen genom mer eller mindre raffinerade tilltag försöker skapa virala ögonblick i sina visningar. Men frågan är om ett gimmick-genomslag på sociala medier i det långa loppet leder företagsmässig framgång.

Veckans gäst är Alice Aveshagen, reporter och skribent på Svenska Dagbladet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program träffar vi artisten Adam Taal som älskar att bada badkar. Vi dyker ner i konsthistorien tillsammans med Moderna Museets chef Gitte Ørskou för att titta på toaletter i konsten. Etnologen Kristina Lund berättar om badrummets historia och hur Sverige gick från smutsigt och fattigt till rent och modernt. Och så tar vi en en titt på löddrande tvålreklam (bland annat skapad av ingen annan än Ingemar Bergman) och gör ett besök på utedasset.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från att ha betraktats som ett lite dammigt märke för bättre bemedlade damer (om man ens tänkte på märket) så har Loewe kommit att bli ett av de hetaste och mest omtalade, just nu.

Det är till exempel från Loewe som Rihannas vallmoröda overall som hon bar när hon uppträdde under Superbowl förra året kom. Den overall vars diskreta öppning framtill avslöjade att hon var gravid, igen. Och det är från det märket som en av Beyoncés mest omtalade outfits under hennes ”Renaissance”-turné kom, den med armar och händer som slingrar sig runt hennes kropp. Och det är från Loewe som kläderna i den nya tennisfilmen ”Challengers” kommer.

Men det är framför allt märkets moderna estetik med nytänkande, och ofta kul, mode som vilar på märkets hantverkstradition som gjort att många har fått upp ögonen för Loewe idag. Det är en förvandling som inte är helt olik den som modehuset Chanel gick igenom då Karl Lagerfeld tog över märket i början av 1980-talet. För även Loewe har en designer att tacka för resan från ett tantigt märke till ett trendigt, Jonathan Anderson heter han. Förra året (2023) fick han till exempel priset “International Designer of the Year Award”, av den tunga amerikanska modebranschorganisationen CFDA.

I veckans program pratar vi med journalisten och programledaren Helle Schunnesson om hur Zendaya blev modevärldens främsta älskling. Vi träffar också skodesignern Cecilia Blankens för att prata om höga klackar och hur man designar dem så att de går att gå i. Dessutom berättar Aftonbladets hovreporter Jenny Alexandersson om de många skandalerna i det spanska kungahuset.

Gäst i studion är modeskribenten Daniel Björk, chefredaktör på tidningen Bon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program tar vi en tur på kulturhistoriens många flygande mattor tillsammans med litteraturvetaren Lena Kjersén Edman. Vi pratar ryamattor och tuftning med den tidigare länshemslöjdskonsulenten Anntott Parholt och möbelsnickaren och tuftaren Oscar Wall. Vi träffar också konstnären Evelina Kroon, vars kända rutmönster har fått pryda mattor som fått stor uppmärksamhet i inredningsvärlden. Och så tar vi en titt på den kanske mest berömda möbeln i världen – Sigmund Freuds divan. Över den ligger en stor persisk matta i varma färger. Vi pratar med konstnären Leif Elggren som aldrig legat på divanen. Däremot har han legat under den.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi ska bege oss in i en värld av rosa blommor och röda bär (eller stenfrukter, om man ska vara petig) för vi ska titta lite närmare på vårt vurmande för körsbär, och dess blommor.

Nästa vecka (den 28 april) firas till exempel ”Körsbärsblommans dag” i Kungsträdgården i Stockholm då parkens körsbärsträd (förhoppningsvis) står i full blom. 

Men mest firar man förstås i Japan där körsbärsblomman har blivit synonym med japansk kultur. Och själva körsbärsblomningen – sakura – får inte bara japaner att gå man ur huset för att fira med picknicks under de blommande träden, det lockar även miljontals turister till Japan för att njuta av den skira, men kortvariga, skönheten. En skönhet som symboliserat flera saker under historien.

Körsbär är också en sorts perenn inom mode, där både formen och färgen på frukten är återkommande favoriter. Under hösten 2023 sipprade till exempel nyansen ”cherry red” in i massor av modemärkens kollektioner. Och inom makeup blev ”Cherry Girl” populärt, en stil som beskrivits som ”en balans mellan oskuld och förförelse”.

Det skulle faktiskt kunna vara en, ganska så på pricken, beskrivning av hur själva körsbäret i sig har tolkats genom tiderna, och fortfarande gör för den delen.

I veckans program tittar vi närmare på körsbärets symbolik inom konsten tillsammans med konstvetaren Veronica Hejdelind. Vi träffar också formgivaren och illustratören Lotta Kühlhorn. Ett återkommande motiv i hennes design är frukt, bär och grönsaker. Körsbär är hennes stora favorit. Och så pratar vi med sommelièren och smakexperten Mischa Billing om körsbärets dekadenta smak.

Veckans gäst är Petra Holmberg, Japan-intendent på Världskulturmuseerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Myten om Calamity Jane har fått stor spridning. Inte minst i filmer och tv-serier där hon fortsätter att dyka upp som en tuffing i herrkläder. Men vad som är sant, eller inte, det är något som många historiker har försökt att bena ut. Och fortsätter att göra. Det kommer ständigt nya biografier där den ena etablerade ”sanningen” efter den andra skjuts i sank.

Och fram har en lite sorglig bild av en okonventionell kvinna som kanske var född före sin tid, börjat träda fram. För Calamity Jane var alltid på resande fot över nordvästra USA i jakt efter jobb och pengar. Hon var ofta pank. Hon arbetade som servitris, tvätterska, kokerska och ibland som prostituerad. Hon drev en egen saloon och blev enormt uppskattad för den hjälp hon gav som sjuksköterska, inte minst under ett utbrott av smittkoppor i Deadwood. Hon var gift en gång, men hade flera killar som hon kallade för ”makar”. Hon fick två barn, varav det ena dog som liten. Och hon bar oftare klänning än byxor.

I veckans program träffar vi filmvetaren Daniel Hånberg Alonso – författare till boken När svenskarna sköt skarpt, som handlar om Sveriges vurm för westernkultur – för att prata om den något osannolika genren svenska westernfilmer. Vi pratar också med cowboyhistorikern Michael Grauer om att det fanns betydligt fler svarta cowboys än vad historieskrivningen ger en bild av. Och så besöker vi en skjutbana för att prata om att intresset för sporten pistolskytte ökat.

Gäst i studion är film- och modevetaren Louise Wallenberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Modemässigt sett har de senaste åren sprakat av knalliga kulörer. Filmen ”Barbie”, som började hajpas långt innan den fick premiär förra året, hjälpte förstås till med få ceriserosa till att bli en överallt förekommande trendfärg. Många modemärken hakade, mer eller mindre medvetet på, och lyfte också fram just rosa. Men även andra starka och skrikiga färger – som giftgrönt och knallorange, och gärna i kombination – lanserades som modemässigt rätt.

Till den här våren har emellertid färgtonerna dämpats något. Under visningarna av vår- och sommarmodet var det mycket svart och vitt i kombination. Och det trendskapande italienska märket Miu Miu hade matchat chokladbrunt med marinblått.

Men idén med att kombinera plagg i olika starka färger – så kallad ”color blocking”– för att uppnå en iögonfallande effekt håller i sig. Kläderna i sig behöver inte vara särskilt märkvärdiga, det viktigaste är att kombinationerna av kulörerna är oväntade, och överraskande.

I veckans program pratar vi med färgexperten Sara Garanty om färger som ”skär sig”. Vi ringer också upp klädformgivaren Kristina Torsson som sedan 1960-talet använt sig av starka färgkombinationer i sin design. Vi träffar möbeldesignern Fredrik Paulsen som blivit känd för sina färgsprakande möbler och pratar med curatorn Maria Soreby om Millesgårdens pågående utställningen om den franska konstnären Jacqueline Marval. Hon tillhörde de så kallade fauvisterna, som satte färg högre än allt annat. Och så tar vi, tillsammans med konstvetaren Christopher Landstedt, reda på när färgglada konfettiregn blev en självklar del av en riktigt bra fest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Beatrix Potters bok om Pelle Kanin blev en monsterhit när den kom 1901. Idag har den sålt i över 45 miljoner exemplar och Pelle Kanin har blivit en storindustri med animerade filmer och actionfyllda serier som är fjärran från den brittiska pastellfärgade idyll som Beatrix Potter målade fram.

Beatrix Potter själv skydde uppmärksamhet kring sin person. Det hade delvis att göra med att hon växte upp i slutet av 1800-talet, en tid då kvinnor från fina familjer helst gifta sig, skaffa barn och ligga lågt. Rösträtt för kvinnor fanns ännu inte. Men trots det lyckades Beatrix Potter inte bara karva ut en egen nisch genom sina illustrerade böcker. Hon såg dessutom till att skaffa sig ensamrätt till dem.

Men även om Beatrix Potter klädde sina djur i mänskliga kläder och fick dem att dricka te ur vackra koppar och sova i sängar med mjuka dunbolster, så följde de ofta sina djuriska instinkter. Något som fick dem att, inte sällan, hamna i olika knipor. Beatrix Potters berättelser om katter, igelkottar, grodor, gäss och rävar i väst och kavaj, lever, frodas och älskas av många än idag.

I veckans program pratar vi med författaren och illustratören Jonna Björnstjerna som, likt Beatrix Potter, skriver berättelser där just kaniner spelar en viktig roll. Hennes bilderböcker om den underbara familjen Kanin har både blivit älskade av läsare och flerfaldigt prisbelönade.

Vi pratar också med paret bakom ett av de tidiga modeföretagen som designade kläder för hundar, Ann och Björn Gärdsby. Det var när de skaffade hunden Manfred som deras liv kom att skjutas iväg i en ny riktning och fyllas med hundmode och internationell uppmärksamhet. Och så träffar vi jägmästaren och skogsmäklaren Kerstin Granath för att snacka kvinnligt ägande av skog och mark.

Gäst i studion är författaren Lotta Olsson, barnboksredaktör på Dagens Nyheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur många plagg ska en samtida garderob innehålla? Det finns faktiskt ett svar på det – åttiofem stycken. I alla fall om man ska tro tankesmedjan Hot Or cold Institute i Berlin, som 2022 publicerade en undersökning om hur en hållbar garderob i ett land med fyra årstider bör se ut om Parisavtalets mål ska nås.

Andra sätt att minska kläders klimatavtryck är att köpa second hand, laga trasiga plagg och använda de kläder vi har längre. Och inte köpa fler än fem plagg om året, enligt en annan rapport. Men gör vi det? Nej, inte riktigt.

För även om många säger att: ”men jag köper inte så mycket kläder”, så gör vi det rent generellt. För antalet plagg vi äger bara ökar och ökar – och har så gjort konstant under de senaste decennierna.

Problemet med överfulla garderober har förstås även lett till nya affärsmöjligheter för att få koll på kläderna man har. Under de senaste åren har till exempel en ny typ av digitala verktyg dykt upp för att hjälpa till med att bringa ordning i garderoben, så kallade ”garderobsappar”. Vi tar en närmare titt på olika lösningar som finns och pratar med Olof Hoverfält och Malin Åsén.

Vi träffar också författaren Ingela Bendt, som fick ta över sin mamma Ruths stora garderob när hon gick bort. Vad skulle hon göra med alla kläder som bar på så många historier? Det var ju ett helt liv som fanns i mammans garderob. Här fanns så mycket att berätta och den ärvda garderoben blev därför så småningom till både en utställning och en bok – ”Ruths garderob: en modehistoria”.

Vi får även hembesök av organisationskonsulten Anna Hjärp, som är proffs på att få ordning i folks stökiga garderober. Och så pratar vi med modeskaparen och konsthantverkaren Maja Freiman, som gör nya kläder av gamla textilier och avlagda plagg, något hon fått pris för.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu kan man se Chloë Sevigny i tv-serien ”Feud: Capote vs. The Swans”. En dramaserie om fejden mellan författaren Truman Capote och de bättre bemedlade kvinnor som tog honom under sina vingar – ända tills han avslöjade deras hemligheter i en artikel i tidningen Esquire, 1975. I serien spelar Chloë Sevigny en klassiskt elegant kvinna vid namn CZ Guest, blond och välfriserad och propert klädd med pärlor om halsen.

En stil tvärtemot den som Chloë Sevigny själv blivit känd för. För under det tidiga 1990-talet blev hon höjd till skyarna som New Yorks nya ”it-girl” tack vare att hon inte verkade bry sig om vad hon satte på sig – eller hur hon såg ut – och ändå fick det att se häpnadsväckande rätt ut. Det var mikrominikjolar, förkläden och tigermönstrade strumpbyxor i en osalig blandning.

Redan 1994 blev hon porträtterad i den prestigefulla tidskriften New Yorker av den då trendige författaren Jay McInerney som beskrev henne som “the coolest girl in the world”. Då hade hon ännu inte fyllt 20. Men sedan dess har detta epitet ”cool”suttit som klistrat på henne. För än idag – när hon snart firar 50 år, hon fyller i november – är det alltid ordet ”cool” som dyker upp i samband med hennes namn. Förra månaden prydde hon till exempel omslaget av franska Vogue och rubriken var, förstås: ”Chloë Sevigny, les sens du cool”.

Att hon har lyckats upprätthålla denna position under mer än trettio år måste nog betraktas som en sorts bedrift. Inte minst i dagens tider då både trender och kändisar kommer och går snabbare än vad vi hinner scrolla på våra skärmar. Men det är inte bara det personliga sättet att klä sig på som fått henne att bli betraktad som en annorlunda stilförebild. Det har också filmerna hon valt att medverka i gjort. Det är inte de mest publikfriande filmerna direkt.

I veckas stil pratar vi med Andrea Linett, som på 90-talet arbetade som moderedaktör på coola ungdomsmagasinet Sassy. 1992 upptäckte hon en då 17-årig och okänd Chloë Sevigny på gatan i New York, något som ledde till både modelljobb och praktikplats på Sassy. Vi reder också ut vad som hände med multitalangen och regissören Vincent Gallo. Fredrik Strage berättar om den något kaotiska intervjun han gjorde med Gallo 1998. Och så ringer vi upp komikern och ex-mormonen Carah Burrell för att prata mormonstil och tv-serien ”Big Love” som Chloë Sevigny medverkade i 2006-2011.

Veckans gäst är Helena Lindblad, filmredaktör och kritiker på Dagens Nyheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Man Ray var förstås inte ”bara” modefotograf”, utan en konstnär som arbetade inom många andra olika genrer ­ som måleri, skulptur, kollage och film. Men, det är ändå hans fotografier – inte minst de han gjorde i sin roll som motvillig modefotograf – som gått till historien och påverkat ett oändligt antal fotografer, formgivare och modeskapare genom sin unika blandning av elegans, surrealism och humor som än idag känns uppfriskande fräck och fräsch, och kul.

I veckans program pratar vi med Anna Tellgren, är intendent för fotografi på Moderna Museet i Stockholm, om vad som är utmärkande för Man Ray som fotograf, inte minst inom mode. Vi nystar också i vad det kan symbolisera att dölja sitt ansikte inom mode och konst (som Man Ray framgångsrikt gjorde med modellen Juliet Browner, när han lät fotografera henne med hennes ansikte delvis täckt av en svart genomskinlig nylonstrumpa) tillsammans med mode- och konstvetaren Patrik Steorn. Och så diskuterar vi vilket värde som kan finnas i gamla modetidningar med formgivaren Björn Kusoffsky och Conor Masterson från Elegantly Papered, som samlar och säljer gamla, värdefulla modemagasin.

Veckans gäst är Mårten Blomkvist, filmkritiker på Dagens Nyheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom åren har det skrivits spaltkilometer om olika stilar på soffor och fåtöljer och design av mattor och lampor och kök och badrum, men bokhyllan? Inte lika mycket. Veckans Stil ägnar därför avsnittet åt denna möbel i våra hem, där böckerna historiskt trängts. På senare år har det dock, hos många, kommit att bli mer pryttlar och mindre litteratur på hyllorna.

Vi undersöker varför det verkar svårt att hitta en rejäl bokhylla i handeln idag och pratar med skribenten Saga Cavallin om fenomenet Bookshelf Wealth, det vill säga det egentligen rätt gamla företeelsen att visa status genom böckerna i sin hylla. Vi blickar även bakåt på bokhyllans historia i svenska hem tillsammans med Gustav Bergström (också känd som Rävjägarn), kunnig kring frågor som rör byggnadsvård och arkitektur. Och så beger vi oss in i filmens värld för att ta reda på hur det går till när fiktiva bokhyllor fylls. Scenografen och produktionsdesignern Marika Åkerblom menar att en rollfigurs böcker är en viktig detalj som ska väljas med omsorg, eftersom de kan berätta så mycket.

Veckans gäst är Fanny Svärd, Nöjeskrönikör i Expressen samt poddare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2014 fick mannen som anses vara den som skapade The World Wide Web, Tim Berners-Lee, svara på frågor om internets utveckling. På frågan om denna världsomspännande teknik användes till något han inte alls hade förväntat sig, hade han ett kort och kärnfullt svar: kattungar. Och antalet bilder av kattungar, eller katter rent generellt, som postas och delas och tittas på, har inte minskat sedan dess. I stället håller världens digitala flöden på att svämma över av gulligheter i form av små djur med mjuka pälsar och stora ögon, söta seriefigurer, ännu sötare bakverk och rosaklädda Barbies. Frågan är förstås, varför vi blivit så besatta av det barnsligt gulliga och söta.

Redan för drygt åttio år sedan lanserade den österrikiske zoologen Konrad Lorenz idén att vissa sorters små djur med stora runda ansikten med klotrunda ögon och små munnar triggar igång känslor av ”åhhhhh, så sött” och får oss att vilja ta hand om och beskydda dem, på liknande vis som små hjälplösa barn kan göra. Men det förklarar inte varför vuxna människor idag leker med filter som får dem att se ut som leksakskaniner, använder söta emojis i stället för bokstäver eller springer benen av sig för att se en film om en Barbiedocka. Eller varför 2023 var året då ordet ”girl” kom att bli ett vanligt förekommande prefix, som i ”girl dinner” och ”girl math”. Eller varför utställningen ”Bubble Planet”, som uppmanar besökare att ”släppa loss sitt inre barn” genom att kasta loss i bubblor av olika slag har blivit en sådan framgång i både USA och Europa.

Handlar intresset om det gulliga om en allmän infantilisering, tröst i dystra tider eller om nostalgi? I veckans avsnitt pratar vi med Hello Kitty-fanet Jessica Lindberg, ringer upp Claire Catterall som är curator för den nyöppnade utställningen Cute på Somerset House i London, samt diskuterar socker och söta kakor med cookie-experten Kaja Hengstenberg och tidningen Hembakats redaktör Johanna Boström.

Veckans gäst är Lisa Ehlin, doktor i digital kultur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Christopher Gibbs var en ung och elegant klädd man med bakgrund i den brittiska överklassen. Men yrket antikhandlare var emellertid inte något självklart val för en knappt 20-årig kille, inte ens från ”the upper crust”. Och det var verkligen inget som självklart förknippades med den då framväxande nya och unga kulturen bestående av en mix av musik, mode och droger.

Men innefolket i Swinging London, som medlemmarna i Rolling Stones, behövde möbler och mattor till sina hem och Christopher Gibbs blev en nyckelfigur som inte bara bistod med goda råd och inredningsdetaljer. Kombinationen av hans goda kontakter i societeten med ett stort intresse för tidens mode och musiker bidrog till att han på sina middagar skapade ett unikt korskulturellt kontaktnät av människor som var nyfikna på varandra.

Christopher Gibbs hade ett helt eget öga för hur ett hem kunde inredas. Det handlade inte främst om pengar. Det handlade snarare om vad som den japanska inredargurun Marie Kondo långt senare skulle komma att förespråka – vad ger dig glädje?

Själv citerade han ofta den brittiske konstnären och formgivaren William Morris som sade: ”Ta inte in något i ditt hem som inte är användbart, eller som du inte anser är vackert” Och i Christopher Gibbs fall var det antikviteter, mattor, textiler och lampor från Marocko – och gamla föremål i allmänhet. ”Jag har aldrig sett en snyggt designad tv”, som han sade.

I veckans program pratar vi med Magnus Bexhed, expert i Antikrundan på SVT och VD på Uppsala auktionskammare, om antikbranschens många solskenshistorier. Det vill säga när en ägare till ett dyrbart föremål själv inte har förstått vilken dyrgrip de sitter på. Vi åker också hem till designjournalisten Katarina Matsson för att prata om känslostyrd inredning och varför hon så ofta möblerar om i sitt hem när hon känner sig stressad. Och så får vi höra historien om vad det egentligen var som hände när priset på gamla svenska kaffekoppar för några år sedan sköt i höjden – i Kina.

Veckans gäst är Nicholas Wennö, filmredaktör på Dagens Nyheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rosen är en av de mest sexualiserade växterna genom tiderna. Den har symboliserat allt från oskuld till het passion och inte sällan liknats vid den kvinnliga kroppen, eller snarare dess underliv. Men inte bara, förstås. Den har trots allt hängt med i flera tusen år och varje tid har haft sina tolkningar, och användningsområden för rosen.

Men i mångt och mycket är den förstås förknippad med kärlek, och lite smärta. Enligt en myt kom den röda rosen till då den grekiska gudinnan Afrodite rev sig på taggen från en vit ros, som färgades röd av hennes blod.

Många är de modeskapare som låt sig inspireras av rosor. Den brittiske designern Alexander McQueen är en av dem. Inte minst valde han ut en ros som en hyllning till sin musa, Isabella Blow, efter hennes självmord. Det är en korallrosa ros, vald med omsorg för att symbolisera henens färgstarka personlighet, kärlek till mode och överdådiga klädstil. Rosen heter numera ”Alexander's Issie”.

Och rosorna fortsätter att blomma upp bland modeskapare, och alltid på lite nya sätt. Den unge brittiske designern Richard Quinn har till exempel gjort sig känd för digitala rosentryck – och för att han förra året lät parfymera en visning genom tusentals riktiga rosor. Och till våren och sommaren har flera modehus och smyckedesigner gjort moderna tolkningar av rosor där taggarna ofta finns kvar som en bokstavlig udd, så att det inte blir för romantiskt och sött. Det gjorde till exempel modehuset Balmain vars vårkollektion var fylld med vackra, men taggiga rosor. Dess chefsdesigner Olivier Rousteing, sade sig ha inspirerats av en av modehusets rivigaste gamla kunder, Gertrude Stein och hennes dikt “Sacred Emily” från 1913, i vilken den berömda raden ”Rose is a rose is a rose is a rose” förekommer.

I veckans program träffar vi floristerna Johanna Larsson och Christoffer Broman, som berättar om rosens status och popularitet bland kunder idag. Vi pratar också med litteraturvetaren Agneta Rahikainen och formgivaren och konstnären Martin Bergström som är aktuella med boken Flora Poetica. I den möter Edith Södergrans dikter Martin Bergströms bilder av torkade blommor. Vi reder ut poetens relation till just rosen. Vi får också följa med till plymmakaren Tim Mårtensons ateljé där han inte bara skapar fjäderkreationer utan även sidenblommor, precis som de tillverkades under 1800-talets glansdagar, då hattar prydda av blommor och fjädrar var superpopulärt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ann-Margrets oskuldsfulla men sexiga stil låg helt rätt i en tid då den så kallade ”ungdomskulturen”började få fäste och filmer började göras specifikt för denna nyamålgrupp som gillade pop och rock – tonåringar. Och den då drygt 20 år gamla Ann-Margret visade sig vara ett fynd för genren, en perfekt blandning av amerikanskt showbizproffs och söt svensk tjej, uppvuxen på mjölk och bullar. För Ann-Margret är som sagt från Sverige. Närmare bestämt från Valsjöbyn i Jämtland.

Hon fick sitt stora genombrott med filmen Bye Bye Birdie från 1963. Den är en sorts satir över den hysteri som ägde rum i slutet av 50-talet USA då Elvis var tvungen att göra lumpen. Och mot Elvis spelade hon året därpå, i filmen Viva Las Vegas. De två hade även en omsusad relation.

Idag är Ann-Margret 82 år och har sedan länge lagt av med att uppträda i sina extravaganta Las Vegasshower, som hon gjorde under många år. En som var där är Expressen-journalisten Anders Björkman. Honom har vi träffat för att prata om just överdådiga Vegas-shower. Vi tar också en närmare titt på den stil som Ann-Margret rockade för redan för 60 år sedan, nämligen att bära proper jumper upptill och endast trosor nertill. Nu är stilen superhet igen. Men varför? Och så berättar vi om Kary H. Lasch, som en gång i tiden var en av Sveriges mest kända och anlitade fotografer. För många är han idag mest ihågkommen som ”flickfotograf”, men han var mycket mer än så. Vi har träffat fotograferna Christer Löfgren och Michel Hjorth som idag förvaltar Kary H. Laschs arkiv.

Gäst i studion är Johan Andreasson, tecknare, filmfantast och medlem i podden Everdahl & Karlssons Film TV.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oscar Wildes stil har aldrig upphört att fascinera och inspirera. Men så var förstås denne irländske författare och dramatiker en hejare på personlig marknadsföring, väl medveten om hur iögonfallande kläder kan väcka uppmärksamhet och skapa en persona.

Och det gjorde han så väl att han, ända sedan sin död år 1900, har fått mången ung man att bära sammetskavajer och mjuka skjortor med rosett i halsen i försök att framstå som känsliga konstnärssjälar med intressanta sexliv. Och nu är det dag igen, att döma av flera modemärken vars herrkollektioner för vintern 2024 är fyllda av siden, sammet och löst knutna scarves i halsen.

Oscar Wilde var, förstås, känd för långt mer än bara sitt sätt att klä sig på. Hans romaner, som Dorian Grays porträtt och teaterpjäser som Lady Windermere's fan och The Importance of Being Earnest är klassiker som fortfarande läses och spelas. Och många av hans aforismer är lika sanna och salta idag som när han skrev dem under det sena 1800-talet.

I programmet reder vi ut vad konstriktningen esteticismen handlar om tillsammans med filosofiprofessorn Sven-Olov Wallenstein. Vi berättar också om skådespelaren Rupert Everetts besatthet av Oscar Wilde och att göra en film om hans liv (något han själv berättar om i sin bok To the End of the World: Travels with Oscar Wilde). Och så tar vi en kyrkogårdstur och pratar om så kallad gravturism tillsammans med författarna Bo Hedin och Arne Norlin, aktuella med boken Bland berömda svenskar: 62 promenader på Stockholms begravningsplatser.

Gäst i studion är Stefan Ingvarsson,  kulturskribent och utrikespolitisk analytiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många försökte beskriva Klaus Nomis stil och landade i saker som ”en androgyn blandning av intergalaktisk vandrare och ledsen punkclown”. Klaus Nomi föredrog att liknas vid en man från en annan planet och hävdade ofta att han var från Venus.

Med en medvetet stel koreografi rörde han sig som en robot i takt med musiken, tittade som förvånad på världen med stora ögon och – sjöng som ingen annan gjorde. För Klaus Nomi hade inte bara en egen stil när det gällde sina scenkläder och sitt smink. Musikaliskt skapade han en unik blandning av opera, disco, New Wave och melodier som klistrade sig fast i huvudet.

Men hans karriär blev kort. Alltför kort. Klaus Nomi blev en av de första kända personer som dog av AIDS, redan 1983. Han blev bara 39 år.

I programmet pratar vi med operasångaren Richard Hamrin och regissören Sunil Munshi, som just nu är aktuella med en föreställning om Klaus Nomi på Kungliga Operan i Stockholm. Vi pratar också med den sångpedagog som Klaus Nomi gick till i mitten av 1970-talet i New York, Ira Siff, som själv drivit dragoperakompaniet La Gran Scena. Och så träffar vi Fredrik Robertsson som gjort sig känd för sina extravaganta och könsöverskridande haute couture-plagg. Nu ställs de ut på Liljevalchs i Stockholm.

Gäst i studion är Petter Wallenberg, regissör, artist och författare.

Programmet är en repris från 13 oktober 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Stil ska vi titta närmare på den roll som vackert utformade trappor kan spela i allt från storstilade entréer och dramatiska filmscener, till operabesök och modevisningar.

Modejournalisten och författaren Susanna Strömquist berättar historien om Coco Chanels berömda trappa på Rue Cambon 31 i Paris. Vi besöker Kungliga Operan i Stockholm för titta på den pampiga trappa som finns där. Vi åker också hem till formgivaren Alexander Lervik för att titta på den trappa han har formgivit till sitt eget hus. Den har fått stor uppmärksamhet i design- och heminredningsvärlden. Och så tar vi en titt på filmen Sunset Boulevard från 1950 som avslutas med en lika ikonisk som dramatisk trappscen.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi pratar med konstnären Marie-Louise Ekman om hennes sätt att sminka sig, tar en närmare titt på den glamorösa 80-talssåpan Dynastin med skådespelerskan Joan Collins i en av huvudrollerna, pratar med modeskaparna Pär Engsheden och Ellen Hodakova Larsson om deras relation till sina symaskiner och berättar om ”spöksångerskan” Marni Nixon som räddade Hollywoods musikalfilmer från att bli kraxande katastrofer.

Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Ända sedan 60-talet har jag älskat att klä mig i 'tomtedrag'. Jag klär mig alltid som en tomte till jul. Bär jag inte tomtedräkt så sätter jag på mig röda och gröna kläder eller tröjor med inbyggda ljusslingor som man kan tända genom att trycka på en knapp. För somliga har jag till och med blivit synonym med julen, vilket gör mig väldigt glad”. Det säger Dolly Parton vars garderob, rent generellt, är lika färgsprakande och glittrande som en julgran.

Men så har denna amerikanska superstjärna en, milt uttryckt, iögonenfallande stil som beskrivits som ”lika diskret som en kartong med glitterlim”, ”glamoröst kitschig” eller som ”smaklös” och ”för mycket”. Någon anhängare av diskret modeminimalism kan man inte beskylla Dolly Parton för att vara.

I Dolly Partons kläduniversum råder snarare regeln ”mer är mer” och bara rent praktiska saker – som att kläderna måste fungera att sjunga och spela gitarr i – sätter stopp för ännu mer strass, blänkande stenar och åtsnörpande skärp om midjan. “När det gäller scenkläder tar jag ut svängarna allt vad jag kan”, som hon själv säger i den nyutkomna boken Behind the Seams: My Life in Rhinestones, som handlar om alla de kläder hon burit under sin karriär.

I veckans program pratar vi med journalisten Holly George-Warren, som i samarbete med Dolly Parton skrivit texterna till Behind the Seams: My Life in Rhinestones. Vi försöker också reda ut varför Dolly Parton i sina scenkostymer återkommande bär kedjor eller pärlband i höjd med skrevet. Och så pratar vi med modeskaparen och konsthantverkaren Maja Freiman, som likt Dolly Partons mamma (som skapade den färgglada kappa som nämns i låten Coat of Many Colors) gör nya kläder av gamla textilier och avlagda plagg, något hon fått pris för.

Gäst i studion är Sanna Nyström, kostymdesigner och skräddare.

God jul till alla våra lyssnare önskar Stilredaktionen: Susanne, Erik, Samanda och Viola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ögat är en kroppsdel som vi alltid – eller i alla fall under de senaste 6000 åren, minst – har försökt försköna, förhöja och förstora på olika vis med hjälp av smink. Och ungefär lika länge har förmanande röster om det onödiga, och odygdiga, med att sminka ögonen höjts. Inte sällan som man samtidigt dissade dem som gillade att klä sig i snygga kläder och smycken.

Under antiken, genom renässansen och ända in i vår tid så har det alltid funnits falanger som menat att skönhet inte kan sminkas fram med hjälp av kohl och kajal runt ögonen.

Men idag får man nog säga att denna typ av kritiker är i minoritet. För försäljningen av ögonsmink bara ökar och ökar, och allra mest ökar försäljningen av eyeliner och ögonpennor. Det visar en sprillans färsk undersökning av det internationella researchföretaget ”360 Research Reports”.

I veckans program träffar vi konstnären Marie-Louise Ekman som är känd för att sminka sina ögon på nyskapande sätt. Vi pratar också med författaren Zahra Hankir, aktuell med boken Eyeliner: A Cultural History, om varför eyelinern är så mycket mer än bara smink. Vi reder också ut vad sminktrenden som går under namnet “unapproachable makeup” egentligen handlar om. Och så tar vi reda på vad som händer om man under ett slutar att spegla sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet pratar vi med Sveriges Radios Kinakommentator Hanna Sahlberg om det utkast till lagförslag som kom i höstas och som vill göra det straffbart för kineser att ha på sig kläder som ”sårar nationens känslor”. Vad betyder det egentligen och är det ens möjligt?

I stickvärlden har det i generationer talats om en förbannelse som går under namnet “the sweater curse” – tröjförbannelsen. Enligt den kommer relationen inom kort att ta slut om man, som en romantisk överraskning, stickar en tröja och ger till den man är kär i. Handlar det om pressen mottagaren eventuellt kan känna inför en sådan här oombedd kärleksgåva som man förväntas bära utan att knorra? Det pratar vi om med stickaren och författaren Judith Durant, som berättar allt om den mytomspunna tröjförbannelsen.

Vi blickar också bakåt i historien mot det socialistiska Östtyskland, DDR. Där var det statliga institut som styrde över vilka kläder som tillverkades och hur de såg ut. Mode var i högsta grad en politisk fråga och landets politiska ideologi genomsyrade allt, ända in till underkläderna som medborgarna hade på sig. Men det fanns, samtidigt, en helt annan och hemlig modevärld i Östtyskland. En underjordisk, rebellisk värld där unga modeskapare designade avantgardistiska plagg och anordnade vilda modevisningar helt efter eget tycke och smak – långt bort från socialistpartiets kontroll. Vi har pratat med två person som var med då, Marco Wilms och Sabine von Oettingen.

Och så diskuterar vi ärvda kläder med journalisten Sofia Pappa och modeskribenten Saga Loxdal. Historiskt sett har ärvda kläder varit en självklarhet, men synen på att ta över tidigare generationers plagg har förändrats. På internetforumet Familjeliv finns till exempel en tråd, med tillhörande omröstning, som heter ”Hade du fula, ärvda eller slitna kläder när du var barn?” Kan ärvda plagg verkligen vara ett traumatiserande tvång?

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Barbra Streisand har synts i påkostade och exklusiva outfits genom sin karriär. Men om Barbra själv får bestämma – och det får hon ofta – så föredrar hon vintagekläder. Hon har samlat länge, och prisar kvaliteten plaggen från förr ofta har.

Berömmelsen kom snabbt för Barbra, trots att hon fick höra att hon var fel på många sätt. I en tid där kvinnor skulle vara behagliga betraktades hon som bångstyrig och envis och ansågs dessutom ha ett alldeles för udda utseende, i synnerhet för att passa som skådis. Hon hade inte bara en stor snok, utan var dessutom lätt skelögd. Fast sjunga, det kunde hon, det kunde ingen förneka.

I veckans program träffar vi sångerskan och musikalartisten Malena Tuvung, som i sin föreställning Evergreen – en hyllning till Barbra Streisand tolkar världsstjärnans ikoniska låtar och väver ihop dem med berättelser från både sitt eget och Streisands liv. Vi pratar också med intimitetskoordinatorn Malin B Eriksson om inspelningen av en sexscenen mellan Barbra Streisand och Robert Redford i filmen The Way We Were, som Streisand enligt uppgifter ska ha propsat på att ta om femtio gånger. Och så tar vi en närmare titt på den så kallade Barbra Streisand-effekten, det vill säga att något som försöker döljas ofta får ännu mer uppmärksamhet.

Gäst i studion är Jan Göransson, presschef på filminstitutet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bälten och skärp kan hänga på höften, markera midjan och hålla byxorna uppe. Och de kan bäras av män som kvinnor och har funnits så länge kläder existerat. Idag är de tillbaka inom modet, igen. Inte för att de någonsin försvunnit, men deras trendfaktor har varierat.

Bälten och skärp kan sägas vara de allra första accessoarerna, någonsin. Och det har varit ett slitstarkt mode, på många sätt. Historien är full av exempel av människor som under alla år – och över hela världen – har surrat remmar och rep kring sina kroppar för att hålla plaggen på plats. De gjorde nomader i Afrika redan 100 000 år före Kristus, och stilen har hållit i sig, sedan dess.

När man i början av 1990-talet tinade upp ismannen Ötzi, som legat djupfryst i alperna mellan Österrike och Italien i fem tusen år, kunde man konstatera att bland denne stenåldersmans tillhörigheter fanns inte bara ryggsäck och midjeväska, utan – förstås – även ett bälte av kalvskinn. Men så insåg man tidigt att bälten var väldigt praktiska, och inte bara för att hålla ordning på kläderna. Inte sällan fungerade de som en sorts mobil verktygslåda där man kunde hänga vapen och verktyg.

I veckans program träffar vi den nya svenska stjärndesignern Ellen Hodakova Larsson, vars väskor gjorda av gamla läderbälten tagit modevärlden med storm. Vi pratar hängslen med Ingemar Albertsson, även känd som Vintagemannen. Måltidsforskaren Richard Tellström berättar om hur livremmen fått stilla hunger i tider av svält. Och så pratar vi med sportjournalisten Olof Lundh om varför han brukar bära stora bältesspännen, ofta prydda med döskallar – en detalj som sticker ut från hans välklädda kostymstil.

Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så kallade ”fashion fakes” avfärdades länge som lågt stående produkter av undermålig kvalitet som bara köptes av dem som inte har råd med äkta grejer. Och i början av 2000-talet så var många i modebranschen (inte minst stora märken som Louis Vuitton) starkt engagerade i att få slut på de många piratkopior av populära väskmodeller som då prånglades ut. De sades inte bara underminera modehusens ekonomi, utan även bidra till organiserad brottslighet.

Men idag har inte bara fejkade produkter blivit allt fler, synen på dem har också förändrats, inte minst när det gäller just modefejks. På TikTok visar unga modeintresserade stolt upp sina fejkfynd. För allt fler anser det vara mer än okej att skaffa sig kläder och skor som ser ut som äkta vara, men inte är det.

Somliga anser till och med att det är bättre, och har gjort det till en sorts sport att hitta välgjorda ”fejks”som bara kostar en bråkdel av originalen. I dagens ansträngda ekonomiska läge är det förstås kanske inte så konstigt att många söker alternativ till de exklusiva märkesvaror som länge hajpats och hyllats, i både modemagasin och på olika mode- och livsstilskonton.

Även om det i Sverige inte är straffbart att köpa piratkopierade produkter, så kan det komma med obehagliga överraskningar. Vi pratar med Peter Hedin på Patent- och registreringsverket, samt Albin Plevljak på Tullverket, om den saken.

Vi pratar också med Carl-Axel Wahlström som står bakom världens första AI-modemagasin Copy, där modellerna, miljöerna och kläderna skapats genom just artificiell intelligens. Och så berättar vi om den totala fejkfeber som rådde under Renässansen med den textil- och kulturhistoriska forskaren Sophie Pitman vid University of Wisconsin–Madison.

Gäst i studion är Alice Aveshagen, reporter på Svenska Dagbladet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regnkläder är en typ av plagg som modevärlden alltid har haft svårt att förhålla sig till. Är de ens möjliga att göra moderiktiga? Ja, det är klart. Det menar allt fler märken, men långt ifrån alla. Många regnkläder signalerar fortfarande mest att här kommer en hejig hurtbulle som i regn och rusk flöjtar förnumstigheter som ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Men så har regnkläder under historien betraktats som något förfinade människor inte behövde. I synnerhet inte de som bodde i städerna. De var inte tvungna att arbeta utomhus. De tog promenader under uppehållsväder, och hade möjlighet att transportera sig med hjälp av hästdroskor när det regnade.

I veckans program pratar vi med designern Lee Cotter om moderiktiga regnkläder. Vi pratar också om regn på film med Johan Harnesk, som är specialiserad på att skapa vädereffekter för film och TV. Och så träffar vi modeskaparen och konstnären Bea Szenfeld, som älskar regn och rusk och stormiga blöta väder.

Gäst i studion är Daniel Lindström, modechef på tidningarna Café och King. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Plaggen som Nudie Cohn skapade kunde vara prydda av allt från kaktusar, fjädrar, örnar, gitarrer hästar och hundar till blomstergirlanger, silverdollarmynt, gröna marijuanablad, röda vallmoblommor och strass, massor av strass. För ”riktiga män bar strass”, som Nudie Cohn sa.

Kläderna som han designade kallades för ”Nudie Suits” och de kom att bli enormt populära bland både rodeoryttare och countryartister. Men också kändisar som Elvis, Gram Parsons, John Wayne, Cher, Ronald Reagan, ZZ Top, Keith Richards och Elton John har synts i hans spektakulära plagg, ofta dekorerade med glittrande strass och paljetter och färgsprakande broderier med motiv plockade från vilda västern i USA.

Under de senaste åren har westernstilen än en gång kommit in i värmen och omfamnats av många stora modehus, som gör egna varianter av klädstilens attribut. Modemärken som Celine och Givenchy gör till exempel nya tolkningar av tex cowboybootsen. 

Men det är ett mode som kan väcka viss osäkerhet. Häromveckan fick till exempel New York Times moderådgivningspalt besvara frågan om hur man år 2023 bär cowboyboots i en urban miljö – utan att se ut som att man lajvar en annons för Ralph Lauren, eller som om man rymt från en maskeradbutik.

Vi reder ut hur man bär cowboyboots tillsammans med Mattias Hansson, programledare P4 Country, och Maria Falk, som driver en westernbutik. Vi pratar också med designern Kathie Sever som driver klädmärket Fort Lonesome. Precis som Nudie Cohn designar de flashigt broderade kostymer och skjortor som har burits av artister och skådespelare som Diplo, Jenny Lewis, Matthew McConaughey och Bill Murray. Vi tittar också närmare på vad dagens stora intresse för svamp kan betyda för modevärlden.

Gäst i studion är Nils Hansson, musikkritiker på Dagens Nyheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världsomspännande arenaturnéer har blivit ett nytt sätt för stora artister att visa upp sig i Instagramvänliga outfits. Numera har kända modemärken tagit en allt större plats på musikscenen, och vice versa. Något som inte minst märks på Beyoncés och Taylor Swifts senaste turnéer.

Många stora artister har förstås sedan länge skapat egna modemärken,och gjort samarbeten med redan befintliga. Men sällan har så många etablerade modemärken – ofta av lyxvarianten – varit så angelägna om att synas i sällskap med stora musikstjärnor, som nu.

Och det räcker inte längre för modehusen att anlita artister för stora reklamkampanjer, klä dem för röda mattan eller erbjuda ett tillfälligt samarbete i form av en specialkollektion. Många modemärken vill inget hellre än att deras kläder bärs på scen av dagens stora stjärnor. De strävar efter att ingå i deras”tourdrobe”, det vill säga de plagg de bär när de uppträder under turnéer för hundratusentals fans över hela världen, alla med sina mobilkameror i högsta hugg. Det ger idag maximal utdelning i fråga om uppmärksamhet.

Men det är inte bara artisternas scenkläder som blivit alltmer extravaganta. Under det senaste åren har engagemanget för en helt annan typ av konsertmode vuxit explosionsartat – nämligen de kläder som publiken bär. För frågan fans ställer sig är inte längre bara: ”hur får jag tag i biljetter?”, utan ”vad ska jag ha på mig?” – och svaret är inte direkt jeans och t-tröja. Mer om det berättar Taylor Swift-fanet Petra Huisman och journalisten Emma Thimgren.

Vi tittar också närmare på fenomenet med konsertfilmer och berättar om några av de mest hyllade i genren. Och så pratar vi snabba klädbyten med erfarna påklädare på Dramaten.

Gäst i studion är Daniel Björk, modejournalist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Orange är en färg som kan symbolisera olika saker, beroende på var, och vem, man är. Munkar inom hinduismen och buddhismen bär orange dräkter, men det gör också fångar på amerikanska fängelser, svenska vägarbetare och förskolebarn. Förutom dessa skrikiga färger finns förstås olika nyanser av orange som varken signalerar det ena eller det andra, utan mest är dekorativa. Men trots det är orange en färg som har haft svårt att slå igenom inom modet. Redan Marie Antoinette lär ha avskytt färgen orange.

I veckans program berättar vi hur det orange pensionskuvertet fick sin färg. Vi har pratat med Amelie von Zweigbergk som ledde arbetet när kuvertet och brevet skulle utformas. Vi berättar också om hur tillströmningen av influencers och turister som vill fånga höstlöven på bild har skapat kaos i en liten by i Vermont. Vi tar också en närmare titt på genren slasherfilm (med Halloween eller Alla helgons blodiga natt från 1978 som paradexempel) tillsammans med författaren Mats Strandberg och universitetslektorn Anna Arnman. Och så pratar vi om vad färgen orange kan få oss att känna med inredaren och färgexperten Sara Garanty.

Gäst i studion är Imke Janoschek, chefredaktör på inredningsmagasinet Residence.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många försökte beskriva Klaus Nomis stil och landade i saker som ”en androgyn blandning av intergalaktisk vandrare och ledsen punkclown”. Klaus Nomi föredrog att liknas vid en man från en annan planet och hävdade ofta att han var från Venus.

Med en medvetet stel koreografi rörde han sig som en robot i takt med musiken, tittade som förvånad på världen med stora ögon och – sjöng som ingen annan gjorde. För Klaus Nomi hade inte bara en egen stil när det gällde sina scenkläder och sitt smink. Musikaliskt skapade han en unik blandning av opera, disco, New Wave och melodier som klistrade sig fast i huvudet.

Men hans karriär blev kort. Alltför kort. Klaus Nomi blev en av de första kända personer som dog av AIDS, redan 1983. Han blev bara 39 år.

I programmet pratar vi med operasångaren Richard Hamrin och regissören Sunil Munshi, som just nu är aktuella med en föreställning om Klaus Nomi på Kungliga Operan i Stockholm. Vi pratar också med den sångpedagog som Klaus Nomi gick till i mitten av 1970-talet i New York, Ira Siff, som själv drivit dragoperakompaniet La Gran Scena. Och så träffar vi Fredrik Robertsson som gjort sig känd för sina extravaganta och könsöverskridande haute couture-plagg. Nu ställs de ut på Liljevalchs i Stockholm.

Gäst i studion är Petter Wallenberg, regissör, artist och författare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under tio år var Phoebe Philo chefsdesigner på det franska modehuset Céline. Där blev hon känd som någon som verkligen visste vad kvinnor ville ha. Och det var inte den look med tajta och trånga toppar med djupa urringningar, leggings och lågt skurna byxor som var överallt förekommande under det tidiga 2000-talet. Phoebe Philo lyfte i stället fram vida byxor med hög midja, rymliga tröjor med långa ärmar, generöst tilltagna kappor och platta skor och boots,som det gick att snabbt forsa fram i, som något attraktivt.

Det tidigare dammiga modehuset Céline förnyades och femdubblade sin försäljning under hennes ledning. 2018 lämnade Phoebe Philo Céline för att tillbringa tid med familjen och efter fem års uppehåll är hon nu i höst tillbaka med en ny kollektion under eget namn. Förväntningarna är skyhöga.

I veckans program berättar modeskaparna Pär Engsheden och Ellen Hodakova Larsson om sina första symaskiner. Vi tar reda på vad som egentligen menas med uttrycket minimalism tillsammans med designern och arkitekten Eero Koivisto. Och så pratar vi med Phoebe Philo-fanet Gabrielle Boucinhbo, som står bakom Instagramkontot Old Céline. Dessutom ringer vi upp Phoebe Philos mamma, den grafiska formgivaren Celia Philo, som hade ett finger med i spelet när omslaget till David Bowies klassiska skiva Aladdin Sane skapade.

Gäst i studion är Jonna Bergh, chefredaktör på Style by och Damernas värld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Stil ska vi ägna oss åt en stilbildande film med en stor och lurvig huvudrollsinnehavare som blev trendsättande, på många sätt – King Kong. Filmen hade premiär 1933 och fyller därmed 90 år, i år.

Filmen blev en succé när den kom. Och det finns många tolkningar av vad gorillan Kong egentligen symboliserar. Är han en tragisk hjälte? En symbol för den stora depressionen som då grasserade i USA? Eller är han en metafor för rasism – eller för våldsam och otyglad manlig sexualitet? Kanske kan man läsa in lite av varje i Kong.

Hur som helst var filmen något helt nytt när den kom, inte minst tekniskt och musikaliskt. Det berättar vi mer om i veckans program.

Vi pratar också med Victoria Riskin, dotter till skådespelerskan Fay Wray, som spelade rollen som Ann Darrow i King Kong 1933. Vi tittar också närmare på, den något makabra, trenden med kläder av gorillapäls som växte sig stark på 1930-talet. Men var det verkligen gorillor som pälsarna var gjorda av? Det reder vi ut i programmet. Dessutom träffar vi Ing-Marie Persson som, likt kvinnor som Diane Fossey och Jane Goodall, vigt sitt liv åt primater.

Veckans gäst är Johan Andreasson, tecknare och filmpoddare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program träffar Stils reporter Samanda Ekman den världsberömda konstnären Carsten Höller, som sedan 90-talet skapat konst som får människor att på olika sätt känna osäkerhet inför vad det egentligen är de upplever, i verk som långsamma karuseller och läskiga rutschkanor. Han är också känd för att flytta konsten ut från gallerierna och museerna. Hans senaste konstprojekt är till exempel en restaurang där matlagningen följer ett antal strikt uppställda regler.

Följ med Samanda Ekman på en fartfylld resa in i Carsten Höllers universum. Med på färden följer också Daniel Birnbaum, konstkritiker och kurator, och Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans Stil ägnas åt ett fenomen som bara växer och växer, i alla möjliga bemärkelser – håret. Eller rättare sagt, det blanka och ultralånga utsläppta (kvinno)håret.

Listan på kvinnor som stoltserar med ett anmärkningsvärt hårsvall kan förstås göras ännu längre. Även stjärnor som Jennifer Lopez, Sarah Jessica Parker, Dua Lipa, Priyanka Chopra, såväl som den brittiska prinsessan Kate Middleton följer stilen. Det är kvinnor i alla åldrar som låter håret växa och hänga fritt i vinden. För ett skifte tycks ha skett vad gäller förväntningarna på hur frisyren ska se ut på damer som uppnått en viss ålder. Och även att visa upp ett naturligt grått eller vitt hår betraktas idag inte som ett ”nederlag” där man ger upp allt hopp om att framstå om cool eller åtråvärd, utan snarare tvärtom.

Men det här med att sporta ett riktigt långt hår är naturligtvis inget nytt. Vi träffar författaren, frilansjournalisten och debattören Åsa Moberg, som var del av den första generation svenska kvinnor för vilka det var socialt accepterat att låta håret hänga fritt. Själv hade hon som barn lovat att aldrig mer klippa sig och när hon slog igenom stort 1968 hade hon ett iögonfallande långt hår, vilket länge var hennes signum.

Vi tittar även närmare på vilken status 'headbanger'-håret har i hårdrockens värld och så träffar vi frisören Christian Backman för att reda i en både avskydd och älskad frilla. Nämligen det stripiga och flottiga håret, som i vissa tider varit en symbol för revolt, och som, tro det eller ej, inte är en helt enkel frisyr att få till.

Veckans gäst är Veronica Hejdelind, konstvetare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lasse-Maja (1785-1845) var enormt uppskattad, för att inte säga folkkär, både under och efter sin livstid. Och det beror just på hans livsstil. Och skojfriska sätt att berätta på, förstås.

1833 utkom självbiografin: ”Den vidtberyktade Äfventyraren Lasse Majas, egentligen Lars Molins, besynnerliga Öden och Lefnadshändelser” och blev en enorm framgång. En bestseller, skulle man kunna säga. Ännu populärare blev den efter att ha fått ”Den byxlöse äventyraren” som tillägg i titeln.

Och än idag kan man häpna över hur öppenhjärtigt Lasse-Maja berättar om hur han gillade att klä sig i kjol och krusa sitt hår, och inte bara som en förklädnad för att komma undan lagens långa arm.

Men, Lasse-Maja åkte till slut fast för sina stölder. Han dömdes till livstids fängelse och kom att tillbringa 26 år på Carlstens fästning.

I veckans program pratar vi med Maria Danielsson, som arbetar på Kriminalvården, om vilka kläder som bärs på svenska anstalter idag. Vi ringer också upp Eiwe Svanberg, kommendant på Carlstens Fästning, för att höra hur fängelsekläderna såg ut där, på Lasse-Majas tid.

Vi tar också en närmare titt på 1700-talets ”fjolla” och vem hon ansågs vara. Och så tar vi reda om Lasse-Maja hade gått hem i den svenska föreläsarbranschen i idag.

Veckans gäst är Sam Holmqvist, genusvetare vid Södertörns högskola som skriver på en bok om Lasse-Maja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans Stil skärskådar en stor och stilbildande stjärna – solen. Den har förvisso lyst med sin frånvaro i stora delar av Sverige just den här sommaren, men det hindrar den förstås inte från att fortsätta dyrkas av fantaster. Och nej, vi tänker inte på förespråkare av solpaneler – utan på solbadare. Och inget fel med att längta till en ljusare tillvaro. Men måste det innebära samma sak som att steka sin inoljade kropp i solen? Såklart inte.

Men, liksom mode, har solbränna alltid handlat om status. Vem har haft tid och råd att vistas i solen och skaffa sig en solbränna? Utan att där jobba i sitt anletes svett, vill säga. Och på samma sätt som mode har trender i fråga om solbrännans vara, eller inte vara, kommit och gått.  Men idag – inte minst på sociala medier – kan trender, som så mycket annat, gå oerhört snabbt, fram och tillbaka. Där kan det svänga från att det i ena stunden tipsas om att skydda kroppen och huden – till att i nästa visa hur man sprayar kroppen med öl för att få en riktigt saftig solbränna, och nej – det är inget skämt. Under sommaren var faktiskt ”Beer Tanning” en grej som blev omskriven, inte minst för att den var så idiotisk. Förhoppningen var att humlet i ölen skulle öka produktionen av melanin, det vill säga det färgpigment i huden som triggas av solen.

Men oavsett hur mycket krämer med hög SPF man än smackar på sig, eller hur ofta, så finns ingenting som en “säker solbränna”. Det är något som många hudläkare är överens om. Och intresset för huden, och hur man bäst vårdar den, tycks vara större än någonsin. Vi pratar med modemagasinet Elles beauty redaktör Carin Hellman, som ser ett hängivet 'hudvårdsnörderi'. Bland gruppen är solskydd husgud. Dessutom ringer vi upp Olle Larkö, professor emeritus i dermatologi, som berättar att driften att sola kan vara ytterst stark. För när vi solar utsöndras naturliga morfinliknande ämnen i våra kroppar, vilket fått honom och hans kollegor att prata om 'solnarkomaner'.

Vi tittar även närmare på den avantgardistiska jazzmusikern Sun Ra, som tog sitt namn från den egyptiska solguden Ra och skapade musik som blickade mot solen, rymden och planeterna. I de esoteriska läror som Sun Ra, bland annat, studerade har solen alltid varit en central symbol. Hur kommer det sig? Den saken diskuterar vi med religionshistorikern Olivia Cejvan.

Och så tittar vi närmare på en något kontroversiell solbrännstrend, som går under namnet ”tantoring”. Det är en sminkteknik, där brun utan sol och i vissa fall även solen används för att skapa skuggor i ansiktet, som ska framhäva andra konturer. Make up artisten och skribenten Åsa Östergren har i flera år använt sig av den mildare brun utan sol-metoden. Men för dem som genom solen bränner skuggor i ansiktet ser hudläkarspecialisten Petra Kjellman på sikt stora risker.

Veckans gäst är Fanny Svärd, nöjeskrönikör i Expressen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har ansetts vara en symbol för oanständigt leverne. Den har, på olika språk, kallats för regnrock och överrock, och inte på något välvilligt vis. Men modevärlden har sedan länge haft ett gott öga till den, och just nu marknadsförs den där som en… sexig accessoar. Vi talar förstås om kondomen. Genom historien har den både tillverkats i material som linne, såväl som djurtarmar, innan den hittade sin millimetertunna latex look. Allt det berättar vi om i veckans Stil, där vi synar gummit i sömmarna. Ja, tidiga kondommodeller hade både sömmar och rosa rosetter.

Miljontals människor har genom århundradena använt sig av kondomen. Men trots alla dess positiva kvalitéer, har långt ifrån alla gillat den. Ja, sedan 1960-talet har det i Sverige återkommande genomförts kampanjer för att öka kondomens status, med slogans som till exempel "Ikväll får 107 svenskar gonorré". Vi berättar om den senaste stora kondomkampanjen i Sverige, samt dammar av några av de mest ikoniska.

Vi fördjupar oss även i historien om hur kroppskondomen, eller ja, latexkläderna tog sig in i modet. Det var med en enträgen modeskapare vid namn John Sutcliffe, som exempelvis uppfann den kroppskramande så kallade catsuiten.

Och så pratar vi med historikern Gunnela Björk. Hon har skrivit boken Lust och nöd, som handlar om sexualupplysningens pionjärer Karin och Nils Adamsson. Under det tidiga 1900-talet började de kämpa för människors rätt till preventivmedel, något de utvecklade till en framgångsrik affärsverksamhet. Namnet Nils Adamsson blev synonymt med kondomer.

Veckans gäst är Jon Voss, förslagschef på QX.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet pratar vi med regissören och författaren Kristian Petri, en av alla de dem som tjusats av möjligheterna som ett hotell kan erbjuda. 2015 gjorde han dokumentärfilmen ”Hotellet”, som handlar om just det.

Vi ringer upp författaren Ed Hamilton som bott på det mytomspunna Chelsea Hotel i New York ända sedan 90-talet. Vad är det med platsen som fascinerar?

Vi träffar filmregissören och manusförfattaren Lisa Langseth för att prata om längtan efter att bli någon annan. Kanske kan man bli det genom att ta in på hotell och på så vis checka ut från sig själv? Det handlar hennes tioårsjubilerande film ”Hotell” om.

Vi tittar också närmare på fenomenet med hotell som skapar egna doftprofiler och undersöker varför rockstjärnor gillar att trasha hotellrum.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Hur kan jag säga om din röst är vacker” skrev Karin Boye i en av sina mest kända dikter när hon försökte förstå rösten som tillhörde den person hon förälskat sig i, men ännu inte lyckats göra till sin. Det enda hon visste var hur den åtråddas röst fick henne att känna – som att sprängas och trasas sönder och darra som ett löv.

Röster kan både spegla och väcka många typer av känslor, och inte minst, låta på så många olika sätt. En röst kan berätta så mycket om en person. Om ögonen är själens spegel kanske rösten är dess högtalare?

I veckans program tittar vi närmare på fenomenet med sängkammarrösten – den djupa, sensuella stämman, ackompanjerad av tunga andetag, som har makten att förföra. Vi pratar med Karin Rudfeldt, lektor i språklig gestaltning, om det stämmer att dagens skådespelare på film och TV mumlar mer än vanligt och gör det svårt att höra vad de säger. Vi tar också en titt på sångröstens historia och så analyserar vi den hesa rökrösten tillsammans med poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, mer känd som UKON.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet pratar vi med programledaren Lotta Lundgren om hur det var att i SVT-programmet "Historieätarna" inte bara äta dåtidens mat, utan också prova kläderna – inte minst korsetterna. Hur det kändes berättar vi mer om.

Vi träffar regissören Amanda Adolfsson, aktuell med Netflixserien "Barracuda Queens", om hur man får till den perfekta filmkyssen. Och så pratar vi med stylisten och konstnären Hanna Kisch om hur en lesbisk stil kan se ut och användas, både idag och förr i tiden.

Vi ringer också upp stylisten Wayne Scot Lukas, som i mitten av 90-talet arbetade som Tina Turners turnéstylist. Han berättar om hur det gick till när han, i samarbete med modeskaparen Gianni Versace, skapade en av Tina Turners mest ikoniska klänningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vårsäsongens sista program sätter segel mot några stilfulla semesterorter som kommit att förknippas lite extra med glamour och lyxigt leverne och – förstås – mode. Och alla ligger de i Italien som den här sommaren ”trendar”, det vill säga är särskilt omtalat. Inte bara som populärt resmål, framför allt bland amerikaner. I USA har antalet flygavgångar till just Italien dubblerats det här året. Italien ligger också högt i kurs i fråga om en eftersträvansvärd look. På sociala medier kryllar det av tips om hur man fixar ”Italian Girl Style”. Allra helst ska den strandkompatibla looken förstås bäras i just Italien. Eller rättare sagt, på någon av de fashionabla orter i Italien som man sett kändisar flockas till. 

En av årets mest omtalade tv-serier The White Lotus, som skärskådar fenomenet lyxturism, förlade även dem sin andra säsong till just Italien. Närmare bestämt staden Taormina på Sicilien. Säsongen fokuserade på ämnet sexualitet, men en detalj som många tittare missade var att valet av plats innehöll en djupare historisk betydelse. Vi ringer upp Gregory Woods, professor emeritus i gay and lesbian studies, och ber honom berätta om hur det gick till när den fattiga fiskebyn Taormina, på slutet av 1800-talet, förvandlades till ett semesterparadis. Vissa kallar den världens första 'gay resort', och katalysatorn till det hela var en tysk fotograf vid namn Wilhelm von Gloeden och hans nakenbilder på lokala män.

De italienska orterna har även fått agera inspiration för sommardofter, flera är till exempel de parfymföretag som försökt kanalisera orten Portofino. Ett av de stora märkena beskrev det som att de ville "kapsla in essensen av den friska brisen, det kristallklara vattnet och den frodiga växtligheten vid den italienska Rivieran”. Om ambitionerna att i en doft fånga sommaren pratar vi med parfymexperterna Victor Langer och Karolina Stockhaus.

Dessutom beger vi oss till en ö som lyckats skapa ett rykte om sig som ett av de mest eftertraktade ställena på jorden att tillbringa sin semester på, nämligen Capri. Många är det som genom åren velat uppleva la dolce vita caprese. Vi ringer upp Kristina Kappelin, som sedan flera år tillbaka bor på Capri året runt. Hon är nämligen intendent på kulturcentret Villa San Michele – huset som den svenska läkaren och författaren Axel Munthe lät bygga på Capri i slutet av 1800-talet. Då, precis som nu, var ön en plats som lockade till sig tidens grädda.

Veckans gäst är Viggo Cavling, chefredaktör för nätsajterna Travel News och Res.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 23 maj i år avled den legendariska artisten Tina Turner, och sedan dess har oräkneliga artiklar och inslag producerats som berättar om hennes fantastiska karriär. Men, även om mycket har skrivits om Tina Turner och hennes liv, så har förvånansvärt lite handlat om hennes scenkläder. För de var väldigt väl valda – av henne själv. Det var korta kjolar och klänningar. Eller, superkorta. De gav inte bara Tina Turner rörelsefrihet, utan hjälpte också till att skapa en persona som utstrålade kraft och energi – och, förstås, sexighet. Men sexighet, har hon berättat, var egentligen inte hennes huvudsakliga mål med sin klädsel. Om det och mycket mer berättar vi i veckans Stil, där vi gör slag i saken och ägnar avsnittet åt Tina Turners garderob.

Om den pratar vi med stylisten Wayne Scot Lukas, som under många år arbetade med Tina Turner. Det var på 90-talet han fick chansen att klä henne till ett reklamjobb och magasinsomslag, men det ledde till den åtråvärda positionen som hennes turnéstylist.

Utöver sina kläder så gjorde sig Tina Turner känd för sina välsvarvade ben, så pass att hon i intervjuer skämtade om att benen var mer kända än hennes röst. Vi ringer upp Laird Borrelli-Persson, redaktör för amerikanska Vogues arkiv, som tittat närmare på fascinationen för ben, och vi frågar den personliga tränaren Moa Vikström hur man kan tänkas gå tillväga för att uppnå dem.

På 1980-talet bytte Tina Turner stil, och ett nytt material gjorde entré: läder. Och hon uppskattade lädret för sina praktiska kvalitéer. "På läderkläder syns inte svett och smuts lika tydligt" berättar Tina Turner i sin självbiografi. Hon började klä sig i läderbrallor och skinnpaj, och använde gärna motorcyklar som rekvisita till skivomslag. För motorcykelförare är klädseln essentiell. Vi träffar Karin Pontén, grundaren till klubben Bike Babes, och som också hon har en nära relation till läder, men som säger att den stora utmaningen för kvinnliga mc-förare är att just hitta bra kläder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En luggsliten kjol, en omodern festblåsa, en simpel t-shirt. Det är inte alltid exklusiva plagg som är de mest betydelsefulla i garderoben. Kläder som framkallar andras slängiver kan vara de som det vore allra mest smärtsamt att förlora. För de plaggen är långt mycket mer än bara sin design och sina fibrer – de kan bära på våra minnen, och även representera personer som varit oss kära. I veckans Stil beger vi oss in i garderoben och berättar historier om plagg som för sina ägare är långt mycket mer än bara kläder.

Vi träffar konstnären och professorn i textil Maja Gunn, som i sitt konstnärskap ägnat mycket tid åt att undersöka just kläder och minnen; vi pratar med skribenten Aleksa Brown om hur hon använde sina plagg för att klä sig ur hjärtesorg och vi tittar vi närmar på ett av hoten mot älsklingskläderna, nämligen skadedjuren. Vi berättar också historien om en oväntad modegåva och beger oss ut i den gassande junisolen för att fråga folk på stan vilka deras mest betydelsefulla plagg är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ted Lasso, Keanu Reeves och Pedro Pascal, för att nämna några av de många exempel som lyfts fram på hur snälla män nu premieras inom film och i tv-serier. Veckans Stil tittar närmare på stilen hos (några av) de fiktiva och högst verkliga män som uppmärksammas lite extra just nu. Det är män som får pulsen att höjas på somliga, genom att vara just snälla och schyssta killar, utan något besvärande bagage i fråga om taskig kvinnosyn.

För efter #MeToo – då de mer sjaskiga sidorna av flera av forna tiders sexsymboler avslöjades – gäller det att hitta mer oproblematiska killar att lyfta fram. Stjärnor med fläckfritt rykte såsom Keanu Reeves har fått en revival, och manusförfattare till filmer och tv-serier kämpar med att skapa manliga karaktärer som är sexiga, men som på samma gång inte får kvinnor att vilja lägga benen på ryggen och springa så långt bort som möjligt – eller att vilja ge dem en snyting.

Under årets första halva är det ett namn som återkommit som huvudsakligt exempel på det nya mansidealet. Nämligen skådespelaren Pedro Pascal, som efter en lång och trägen karriär, vid 47 års ålder lyckades slå igenom stort. Med en av huvudrollerna i tv-serien The last of us satte han både hjärtan, såväl som internet i brand. Med nöjesjournalisterna Michelle Hallström och Markus Larsson diskuterar vi vårens Pedro Pascal-feber, och vad den beror på.

Vid sidan av filmen och tv-seriernas sfär, så syns naturligtvis även män inom modevärlden. Vi tittar närmare på hur idealen för den manliga modellen utvecklats, och pratar med tidningen Café modechef Daniel Lindström och modellagenturen Nisch medgrundare Mathias Fältmarsch. Medan det bland kvinnliga modeller tillkommit vad som kallas för en 'curve' kategori, så är det ännu högst ovanligt att kurviga manskroppar syns på modevisningarna.

Vi får också lära oss mer om förförelsens konst. För när det kommer till att vara en tjejtjusare, charmör eller casanova så handlar det långt ifrån bara om utseende, pengar eller makt. Det kunde författaren Betsy Prioleau konstatera efter att hon försökt gå till botten med vad det är som gör att vissa tillsynes ordinära män lyckas få mängder av kvinnor på fall. Hennes upptäckter går att läsa i boken Swoon: Great Seducers and Why Women Love Them. Vi ringer upp henne och ber henne berätta om dessa män med närmast en superkraft när det kommer till att förföra.

Dessutom djupdyker vi in i pappastilen, för på senare år försöker fler fäder stå emot det traditionella funktionella pappamodet, för att istället fortsätta hålla stilen. Något som kan vara svårare sagt än gjort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Stil ägnar vi oss åt ett av garderobens mest oansenliga (och minst synliga) plagg, men som trots det har förmågan att kunna skapa allt från komfort till kontroverser – det vill säga trosan. Ett plagg som de flesta kvinnor har haft någon typ av förhållande till under de senaste hundra åren. Ja, äldre än så är faktiskt inte trosan som vi känner till den idag. Tror man, ska tilläggas. 

För när det gäller kläder som skyddat underlivet– som både trosor och kalsonger– är det lite klent med forskning, av olika anledningar. Underkläderna har slitits ut, förstörts eller helt enkelt inte ansetts att vara något att snacka så mycket om. Något vi i veckans avsnitt råder bot på.

Vi ringer upp den australiensiska konstnären Tania Ferrier, vars underkläder på 1980-talet kom att klä stjärnor som Madonna, Naomi Campbell och Lauren Hutton. Det var inte vilka trosor som helst hon designat, utan ilskna sådana under namnet Angry Underwear. Det var trosor som var redo att bita till den som kom för nära, och vi berättar historien om idéns tillkomst på en strippklubb i New York.

En svensk konstnär som tätt kommit att förknippats med trosan är Arvida Byström. När hon för lite mer än fem år sedan klädde persikor i miniatyrtrosor, kom de att beskrivas som sexig frukt. Med henne pratar vi om trosans laddning, om provocerande stringtrosband, pinsamma troskonturer och troscensur.

Vi pratar också med poeten och författaren Lisa Zetterdahl om varför ett par trosor kan bli en så bra symbol för en mamma som inte längre lever.

Veckans gäst är Tove Langseth, en av grundarna till underklädesmärket Closely.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Stil ska vi uppmärksamma den brittiska skådespelerskan Joan Collins som alltså fyller 90 år nästa vecka. Men får det henne att slå av på takten, klä sig i mysbyxor och ta det lite lugnt? Nej. Verkligen inte.

I höst ger sig Joan Collins sig istället än en gång ut på turné med en sorts talkshow på scen där hon berättar om sitt långa liv i showbusiness och låter publiken – ofta enormt hängiven – ställa frågor. "Behind the Shoulder Pads" heter föreställningen och det är också, som av en händelse, titeln på den självbiografi som släpps i samma veva.

Joan Collins har jobbat nonstop sedan hon fyllde sjutton år med film och tv i både USA och England och spelat teater på både Broadway och West End. Även om rollerna under åren har varit många och varierade så kom den karaktär hon blev erbjuden att spela 1981 att förändra hennes karriär, och till stor del forma hennes framtida stil och garderob.  Rollen som Alexis Carrington i såpoperan Dynastin blev Joan Collins.

I veckans program tittar vi närmare på 80-talssåpan Dynastin tillsammans med TV-kritikern Linus Fremin. Vi pratar också med dokumentärfilmaren Laura Fairrie om rivaliteten mellan Joan Collins och hennes syster, romanceförfattaren Jackie Collins. Laura Fairrie står bakom dokumentären Lady Boss: The Jackie Collins Story. Vi tittar också närmare på femme fatalens roll i kulturen tillsammans med journalisten och författaren Caroline Hainer.

Veckans gäst är Michal Axel Piotrowski, skådespelare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Edie Sedgwick var redan en sorts stjärna, i egen rätt, då hon presenterades för Andy Warhol 1965. Han blev som förhäxad, likt många andra hon mötte under sitt alltför korta liv.

I år skulle Edie Sedgwick ha fyllt åttio år (hon var född 1943) men, hon avled redan 1971 bara 28 år gammal. Men innan dess gjorde hon ett rejält intryck på många av dem hon mötte genom både sin look och sin livsstil.

I veckans program tittar vi närmare på Andy Warhols filmer. Edie Sedgwick medverkade i flera av dem. Vi pratar med Lena Essling, intendent på Moderna Museet, om Andy Warhols filmkonst. Vi diskuterar också fenomenet "it-girls" med poddaren Myrna Lorentzson. Och så tar vi en titt på plagget som Edie Sedgwick starkt kom att förknippas med – strumpbyxor. I november 1965 skrev till och med den då enormt inflytelserika tidningen Life Magazine en artikel om att Edie Sedgwick med sina långa smäckra ben hade gjort mer för att popularisera svarta strumpbyxor än vad självaste Hamlet gjort.

Veckans gäst är Annina Rabe, kulturskribent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Denna veckan synar vi ett bokstavligt talat slitstarkt plagg i sömmarna – overallen. Eller coverall, boiler suit, onesie eller jumpsuit som man också kan säga. Gränserna plaggen emellan är inte alltid lätta att dra. Men så har också overallen en lång och brokig historia där den gått från arbetarplagg till militärplagg till fritidsplagg till unisexsymbol till partyplagg till att idag bli lite vad man själv gör den till. Inom modet har populariteten gått upp och ner, men de senaste åren har den börjat synas alltmer, igen. Även stora exklusiva modemärken som Hermès, Chanel, Alexander McQueen – och många andra också – erbjuder just overaller till både våren och hösten.

Vi träffar maskören och designern Cajsa Jackson, som länge kände att det var något som fattades i hennes garderob. När hon en dag sprang på en begagnad limegrön alpinoverall, förstod hon att det var just en overall hon saknat och bestämde sig för att designa sin egen.

Vi berättar även historien om de 'overallklubbar' som under 1920-talet poppade upp i USA. Overallen i fråga var i blå denim, annars främst associerat med farmare och arbetare. Men i protest mot skyhöga klädpriser – gjorde långt många fler det aktiva valet att enbart bära overall. Vi ringer upp historikern Dave Tabler som berättar om klubbarna.

Vi beger oss även till utställningen Konst + Maskin – Utmanarna under 1920-talet på Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm. För där går just nu att se fyra overaller, som sommaren 1929 blev en svensk modenyhet för kvinnor. För då lanserades en overallserie under namnet Camp-Ahla-overallen av det unga designparet Astri och Erling Richard. Vi träffar Marianne Larsson, intendent på Nordiska Museet, som berättar historien om overallen som låg i tiden på 1920-talet.

Veckans gäst är Lotta Lewenhaupt, modejournalist och författare till ett flertal böcker om mode.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans program träffar vi prästen Camilla Lif, som ser sin yrkesdräkt som något både löftesrikt och stärkande. Vi undersöker varför vissa yrkesgrupper, så som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, blir sexualiserade. Har det med kläderna att göra? Vi pratar med Ida De Wit Sandström, doktor i tjänstevetenskap, och den före detta sjuksköterskan Irma Lindström Kjellberg. Historikern Henric Bagerius berättar om hur den så kallade Sverigedräkten kom till och så besöker vi en värld full av kramgoa djurdräkter i mjuk fuskpäls. Vi gör även ett kort återbesök hos skräddaren Inger Löwe, som både syr upp och hyr ut historiska dräkter.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av 1800-talet styrdes USA:s största tidningsförlag med järnhand av en ultrafeminint klädd kvinna, i siden och spets. Hennes namn var Miriam Leslie och att hon lyckats nå den positionen var långt från självklart.

Hon levde vad som i USA skulle beskrivas som "den amerikanska drömmen". Från att med största sannolikhet börjat sin bana som lyxprostituerad, blev hon en tidningsdrottning. Dessutom en synnerligen tjusigt klädd sådan. Alltid i det senaste (och dyraste) modet. Omsorgsfullt vårdade hon bilden av sig själv som en ”perfekt dam”, som talade tyst och lät männen prata på.

Men, under denna glamorösa yta dolde sig hela tiden något helt annat. Hon var nämligen en extremt skicklig affärskvinna som drevs av en enorm aptit på rikedom och makt. Och det fick hon, till slut. För hon lyckades vända förlaget från förfall till framgång. Det till trots har hennes öde idag, bland många, fallit i glömska.

I veckans Stil ringer vi upp Bon Magazines chefredaktör Daniel Björk för att diskutera en annan mediefamiljs kläder. Närmare bestämt den nedtonade lyxstil som syns på den fiktiva familjen Roy i tv-serien Succession, som nu är inne på sin fjärde och sista säsong.

I Miriam Leslies unga år tog en aktris och kurtisan vid namn Lola Montez henne under sina vingar. Den legendariska performern lärde Miriam att tala, gestikulera och gå som en dam. Hon såg även till att hon fick en helt ny garderob, och kunskap om vad kläder kan göra för en kvinna. Lola Montez öde har framgångsrikt förevigats i en låt av hårdrocksbandet Volbeat. Bandet sångare Micheal Poulsen berättar för oss Lola Montez historia.

På vägen mot ledarrollen för tidningsförlaget hade Miriam Leslie rollen som redaktör för magasinet Frank Leslie's Lady's Magazine, och hennes känsla för stil och moderådgivning har gjort att hon kallats för sin tids Anna Wintour. Att guida när det kommer till det här med stil var möjligtvis lättare på 1800-talet, då trenderna var färre och mer långsamt skiftande. Med Plaza Magazines chefredaktör Robert Nordberg diskuterar vi varför allt och lite till nu samtidigt tycks vara på modet. Vi ringer även upp journalisten och författaren Ebba Kleberg von Sydow som i podden Säker Stil ger moderåd, och hon säger att samtidigt som frågorna blir allt fler är det är svårare än någonsin att komma med raka svar.

Veckans gäst är Per Svensson, journalist och författare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uppmaningar om att varje vår gå igenom garderoben och rensa ur, och göra plats, är i alla fall ett återkommande tema i tidningar – och inte bara i modetidningar – med mer eller mindre peppiga tips om hur man ska gå till väga. Ett av de allra vanligaste är att man ska dela upp alla plagg man har i olika högar – kläder att spara, kläder att sälja eller skänka bort – och en hög med kläder att slänga. Men ska man verkligen slänga kläder? Rapporter säger att 90 miljoner ton textilier hamnar på soptippar, jorden runt, varje år.

I veckans Stil beger vi oss in i garderoben och funderar kring alla de minnen som kan gömma sig i ett plagg. Vi besöker konstnären Christina Thomas Dahlberg och pratar om varför det kan vara så svårt att göra sig av med saker man sparat i sin garderob.

Vi berättar även om ett billigt sätt att fylla på garderoben, nämligen att köpa second hand-kläder till kilopris. Man får leta igenom stora högar med plagg, men vissa har gjort det till något av en sport att där lyckas hitta skatter. Vi ger oss ut på kilojakt tillsammans med loppisproffset Gustav Broström.

Och så beger vi oss till Göteborg för att träffa Hanna Ryd och Bella Simmons som tillsammans utgör designduon Hurra Pangpang. De skapar kläder av plagg, tyger och prylar som ingen annan längre vill ha. I deras händer blir bortglömda skatter till bärbara godbitar.

Veckans gäst är Imke Janoschek, chefredaktör för inredningsmagasinet Residence.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Året var 1777, och Chevalier d'Eon var 49 år gammal, när han skrev under ett kontrakt på att han hädanefter skulle byta garderob och fortsättningsvis leva sitt liv som kvinna. Var det fråga om en medelålderskris? Var det ett påtvingat beslut? Eller var det ett högst eget val? Vissa framhåller idag Chevalier d'Eon som en historik transikon, medan andra menar att beslutet togs av politiska skäl.

Nästan 250 år senare är Chevalier d'Eon ännu något ett mysterium. Men ett högst spännande sådant. För under sitt liv hann d'Eon med att gå på crossdressingbaler vid ryska hovet, skriva en skandalbok med franskt 1700-talsskvaller, försörja sig som fäktare i kvinnokläder och bli hyllad i England som något av en hjältinna. Och halva livet, ända fram till sin död, fortsatte d'Eon att klä sig och leva som kvinna. Veckans Stil beger sig ut på en resa över tid, rum och könsgränser genom att ta en titt på Chevalier d'Eon.

Intresset för 1700-talsmode är idag stort och vi besöker skräddaren Inger Löwe, som driver Karl Gerhards ateljé i Stockholm, där tidstypiska kläder går att både hyra och sy upp. Hon beskriver att det kan bli en oförglömlig upplevelse att klä på sig en historisk dräkt.

Vi beger oss också till Livrustkammaren i Stockholm för att lära oss om de modedockor, så kallade Pandoradockor, som under perioden skickades runt till de europeiska hoven för att visa upp de senaste trenderna. Dockorna hade till exempel sina egna pass och var under vissa krig några av ytterst få som reste över kontinenten.

Vi träffar även författaren och estradören Fredrik Ekelund, eller Marisol M. Vid 59 års ålder ställdes hen inför en livsomvälvande insikt, att hen också är kvinna. En viktig del av närmandet denna kvinna, var att få iklä sig kvinnliga kläder och attribut. Hen fick införskaffa en ny garderob, och mitt i livet hitta sin stil på nytt.

Veckans gäst är Stefan Ingvarsson, kulturskribent och Rysslandsanalytiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Natalie Wood var en amerikansk superstjärna. Redan som barn inleddes hennes karriär, och på hennes axlar lades pressen att försörja sin familj. Hon lärde sig tidigt att vara alla till lags, och vikten av att alltid se perfekt ut. För att inte riskera att göra någon besviken. Men det var inte den polerade ytan som gjorde Natalie Wood så fascinerande att titta på, utan det var det som man kunde ana låg under den. Somliga har beskrivit det som att det där fanns en dröjande känsla av sorgsenhet, och bräcklighet.

I början av 1980-talet hade hennes karriär börjat gå lite knackigare, såsom det då ofta gjorde för kvinnliga skådespelare när de nått 40 års ålder. Och det som närmast kommit att överskugga Natalie Woods liv och karriär, är hennes bortgång. 43 år gammal hittades hon, under en yacht-tur, drunknad. Hennes död bedömdes som en olycka, men många har ifrågasatt den slutsatsen och konspirationsteorierna kring vad som kan ha hänt tycks aldrig ta slut.

I veckans Stil funderar vi kring vad det är med denna sorten så kallade true crime-mysterium som kan få människor att närmast viga sina liv åt att utreda sanningen. Vi ringer upp deckarförfattaren och kriminalreportern Tina Frennstedt, för att fråga varför denna typ av mörka gåtor har en förmåga att föranleda årtionden av intrikata spekulationer.

I förra veckan släpptes artisten Lana del Reys nionde album och bidrog med skivomslaget till att åter rikta strålkastarljuset mot Natalie Wood. För omslaget är inspirerat av en bild på skådespelerskan, nämligen filmaffischen till This Property is Condemned, på vilken Natalie Wood syns med uppgiven uppsyn. Med författaren och kritikern Kristoffer Leandoer pratar vi om den mytologisering som sångerskan Lana del Rey omgärdar sig med, där referenser till tragiska öden från Hollywoods historia återkommande vävs in.

Vi berättar även historien om en kvinna som kallats Hollywoods sämst bevarade hemligt, närmare bestämt spöksångerska Marni Nixon. Det var hon som fick uppdraget att dubba Natalie Woods sång i filmen West Side Story. Något som fick skådespelerskan att lacka ur. Men att bli dubbad var Natalie Wood långt ifrån ensam om. Under den här tiden hade få av de stora skådespelerskornas sångröster, som enligt filmbolagen, höll måttet. Om det berättar Kim Khavar Fahlstedt, filmforskaren vid Stockholms Universitet.

Veckans gäst är Louise Wallenberg, professor i modevetenskap och forskare inom mode och film.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Stil ägnar vi oss därför åt sådant som våra läppar kan uttrycka och associeras med. Vi berättar om när Salvador Dali skapade en röd soffa i form av en pussmun. Den var inspirerad av skådespelerskan Mae Wests läppar. Vi pratar med regissören Amanda Adolfsson om hur man får till den perfekta filmkyssen. Vi tittar närmare på Rolling Stones kända läpp-logga som skapades 1971 av John Pasche. Honom har vi ringt upp. Och så berättar vi historien om när skönhetspionjären Elizabeth Arden skapade ett rött läppstift åt kvinnorna i den amerikanska marinkåren.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under ett halvt sekel befann sig Jean Cocteau i centrum av den franska kulturvärlden. För många, framför allt utomlands, kom han att förkroppsliga det tidiga 1900-talets avantgardistiska franska kultur tack vare sin intelligens, ironi och espri. Han kunde kalla såväl Proust, Picasso, som Piaf sina vänner. Riktigt nära stod han modeskaparen Coco Chanel, som han också arbetade med. För ja, han hade även ett finger nere i mode-syltburken. Även till Chanels konkurrent, Elsa Schiaparelli, lånade Cocteau sina tjänster. För produktiv var han; Jean Cocteau jobbade jämt. Även om han gärna ville låta påskina motsatsen. Klädd i perfekt skurna kostymer, skjorta och slips, gick många på hans lättjefulla pose. Så pass att vissa kritiserade honom för att lägga mer energi på att spela rollen som poet och konstnär, än att skapa meningsfulla verk.

I veckans Stil berättar vi om den mångfacetterade multikonstnären. Bland annat tittar vi närmare på en av hans främsta musor, trapetskonstnären och dragartisten Barbette. Uppvuxen i en småstad i Texas lyckades Barbette bli en av 1920-talets Paris stora stjärnor.

Vi pratar också med modejournalisten Lotta Lewenhaupt om det sätt som länge var det självklara för att skildra stil, nämligen modeteckningar. Under en period på 1900-talet var just modetecknare ett av de hetaste yrken man kunde ha.

Dessutom djupdyker vi in i en av de myter som omgärdar Cocteau. Det sägs att han dog samma dag som Edith Piaf, och att det var hennes dödsbesked som fick honom att lämna jordelivet. Vi träffar regissören Rikard Bergqvist, som berättar för oss om denna sägen, och om Piaf och Cocteaus vänskap.

Veckans gäst är Sten Bernhardsson, kulturdirektör i Uppsala Kommun, samt ordförande för Alliance Française d'Upsal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera kvinnliga filmstjärnor har utnämnts till sexsymboler efter att ha burit märkliga badkläder i film. Men priset för den knasigaste kostymen i genren går till den bikini av skinn och päls som bars av Raquel Welch i vad hon kallade ”en löjlig dinosariefilm" (Giganternas kamp). Men, klädd i den förvandlades hon, 26 år gammal, till en av samtidens mest slitstarka sexsymboler.

Även om hon faktiskt medverkade i ett trettiotal filmer, fick en Golden Globe, firade framgångar på Broadway, hade egen show i Las Vegas och var med i ett flertal tv-shower så överskuggade alltid hennes sexiga persona det mesta hon gjorde. Till och med vid sin död vid 82 års ålder, i februari i år, var det den som stod i fokus.

I veckans Stil frågar vi oss vad det innebär att åldras som kvinna i en tid, då enligt filosofen Wilhelm Schmidt åldrandet ses som en sjukdom som vi ska bota till varje pris. Vi pratar med psykologen Maria Farm och professorn i konstens teori- och idéhistoria Gertrud Sandqvist, som tänkt en del på vad det innebär att bli och se äldre ut, både privat men även i sin profession.

Utöver skådespelare kom Raquel Welch att föräras med epitetet 'perukmogul'. För i slutet av 1990-talet lanserades en perukkollektion med hennes mest ikoniska frisyrer, och Raquel Welch peruker kom att bli bland de mest framgångsrika på marknaden. Vi träffar Maria Ryd Lindberg som arbetar med att specialdesigna peruker. Hon har märkt hur en ny kundgrupp i Sverige på senare tid hittat till peruken, de som vill använda den som en sorts accessoar.

Och så tittar vi närmare på ett av de mest ikoniska verken när det kommer till att skildra idealiseringen av ungdomlig skönhet, nämligen Thomas Manns kortroman "Döden i Venedig". I den möter läsaren en man som tror sig vara förmer än fåfänga ytligheter, men som tvingas konfronteras med sitt eget åldrande och sin nära förestående död.

Veckans gäst Orvar Säfström, filmkännare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katten har sedan länge satt prägel på både vårt språk och stil. Att den skulle göra succé på sociala medier lär inte ha överraskat någon. Men det till trots har den statusmässigt stått i skuggan av hunden. Men nu görs ansträngningar för att katternas position ska höjas. Från och med första januari år måste de registeras hos Jordbruksverket, precis på samma sätt som hundar. Det återstår att se om katten kommer få den kredd den förtjänar. För katten har genom åren gjort ett idogt arbete som inspiratör för såväl författare, konstnärer, som – inte minst – modeskapare. Något vi i veckans Stil tittar närmare på.

Historiskt har katten sammankopplats med kvinnan och bilden av "the crazy cat lady" har befäst sig i vår kultur. Men många är också de män som genom århundradena valt en katts sällskap. Eller i vissa fall har det varit katten som valt hussen. Vi träffar författaren och professorn Nils Uddenberg, som fick erfara detta. För en dag satt det bara en näpen liten katt utanför hans fönster. Han som skrivit en lång rad populärvetenskapliga böcker, fick se sin allra största framgång bli med en bok om sin katt.

Att berätta om katter är han inte ensam om. Nyligen kom serietecknaren Åsa Schagerström ut med en ny serieroman. Den handlar, så klart, om katter. Eller förresten, det var inte alls självklart. Vi pratar med Åsa om hur hon länge inte var särskilt förtjust i katter, eller djur överhuvudtaget. Hon förstod helt enkelt inte grejen med husdjur. Men av sin familj övertalades hon ändå att skaffa en katt. Det blev början på en lång och bitvis utmanande resa, som hennes bok Min kattresa skildrar.

Vi beger oss också till ett "katteri", och får av kattuppfödaren Beata Pontén lära oss om hur det går till när en kattunge ska matchas med rätt ägare. För redan efter några veckor, börjar hon notera katternas skilda personligheter. Idag är intresset för matchmaking stort bland uppfödare. Det måste helt enkelt säga klick för att Beata ska ge ifrån sig någon av sina älsklingar.

Veckans gäst är Veronica Hejdelind, konstvetare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon var kejsarinna av Österrike, drottning av Ungern och hette egentligen Elisabeth av Bayern. Men det var under smeknamnet Sisi hon gjorde sig känd, och det hon främst beundrades för var sin stil och skönhet. Hon ansågs av många vara sin tids vackraste, och fortfarande fascinerar hennes livsöde. Såväl tv-serier som filmer fortsätter att försöka fånga hennes karaktär. För Sisi var på många sätt en fängslande kvinna.

Hon hade haft en lycklig barndom i Alperna, när Sisi som 16-åring tvingades att gifta sig med Kejsar Frans Josef. Han var en plikttrogen träbock med en extremt dominant morsa som höll hårt på konventionerna och drev Sisi till förtvivlans gräns. Till exempel förvägrades hon länge från att träffa sina barn, och av de dikter hon skrev tecknas bilden av en olycklig gestalt. Det hon istället valde att viga sitt liv åt var sitt utseende. Sisi skaffade sig en radda häpnadsväckande skönhetsrutiner. Lät sitt hår växa ner till hälarna. Det tog timmar att varje dag sätta upp det i en avancerad flätfrisyr. Hon skaffade gym, något som på 1860-talet var sensationellt. Men skönhetsivern gick enligt personer i hennes närhet till överdrift, och många historiker menar att hon idag skulle ha diagnostiserats med en ätstörning. Efter 30 års ålder vägrade hon dessutom att låta sig fotograferas, och gömde sitt ansikte bakom en stor solfjäder. Hon fortsatte att dölja sitt ansikte tills hon bara 60 år gammal mördades, genom ett stick i hjärtat.

I veckans Stil berättar vi om kungligheten som kom att inspirera såväl modebranschen, som manusförfattare. Bland annat tittar vi närmare på de filmer från 1950-talet, med Romy Schneider i huvudrollen, som kommit att prägla bilden av henne. Vi frågar oss också hur det var att leva i den hårt åtsnörda korsett som var en självklar del av hennes garderob, och träffar Lotta Lundgren som i tv-serien Historieätarna fick uppleva alla tiders korsetter. Och så beger vi oss till det kungliga slottet i Stockholm för att titta närmare på några av vår kungafamiljs mest kända smycken, men som faktiskt kom till Sverige med Sisis kusin, drottning Josefina.

Veckans gäst är Maria Hartmann, konst- och kulturhistoriker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med karaktärer som den omsorgsfullt klädde Hercule Poirot och den mer blygsamma Miss Marple fångade Agatha Christie en bred skara läsare. Hennes böcker beräknas ha sålt i ungefär två miljarder exemplar. Det är bara Bibeln och Shakespeare som slår de siffrorna. Men trots, eller kanske på grund av, sina stora kommersiella framgångar avfärdades Agatha Christie ofta av kritiker som en lättviktare i deckargenren. Men det går inte att förneka att hennes romaner varit minst sagt trendsättande.

I veckans Stil tittar vi närmare på den så kallade mysdeckaren och frågar oss hur man överlever på den brittiska landsbygden, där det, i alla fall i fiktionens värld, tycks gömma sig en mördare runt varje husknut. Vi djupdyker även in i det som vissa menar är det mest oförutsägbara om Agatha Christie, att hon räknas som något av en pionjär inom surfing. Dessutom träffar vi deckarförfattaren Marie Bengts som är en stor beundrare av Agatha Christie. Hennes egen amatördetektiv Hannah Lönn är en aspirerande modeskapare som ofta hamnar mitt i en mordgåta.

Veckans gäst är Lotta Olsson, journalist och deckarkritiker i Dagens Nyheter.

Programmet är en repris från 1 oktober 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var för några år sedan den danska modeveckan ställde om sitt fokus och satsade på att bli ett miljövänligt föredöme, genom vad ledningen kallar för en ”Sustainability Action Plan”. Med den uttalade ambitionen att inspirera modeindustrin till att växla upp sitt miljötänk. De annonserade dessutom att för de märken som vill delta på modeveckan, så skulle från och med 2023, 18 hållbarhets-krav behöva uppfyllas. I förra veckan var det slutligen dags för reglerna att implementeras, och Stil begav sig till Köpenhamn för att ta tempen på modeveckan och det skandinaviska modet.

Vi pratar med modeveckans VD Cecilie Thorsmark om hur det gick till när organisationen bytte riktning, och frågar henne ifall en modevecka överhuvudtaget kan vara hållbar. Vi träffar också de svenska systrarna Ellen och Maja Dixdotter som lämnade Stockholm för att arbeta i den danska modebranschen. Dem beskriver den danska stilen som betydligt mer eklektisk och färgglad än den svenska. Och den danska stilen diskuterar vi även med kulturskribenten Saga Cavallin och den danska modedesignern Sophia Khaled, som på olika sätt ställt sig kritisk till den. Och dessutom träffar vi den lovande modeskapare Alectra Rothschild, som på flera håll lyfts fram som en att hålla ögonen på. I ett så kallat showroom på Norrebro visade hon under modeveckan upp sin kollektion.

Veckans gäst är Robert Nordberg, modechef för Plaza Magazine.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns förstås olika typer av familjeföretag inom mode. I Italien är till exempel många modemärken uppkallade efter just familjer som grundat dem – som till exempel Gucci, Prada, Versace, Missoni och Fendi. Och flera av dem drivs och ägs fortfarande av familjemedlemmar.

Men det mest iögonfallande exemplet på en modern och mäktig modefamilj – eller, den mäktigaste av dem alla – är som sagt den franska familjen Arnault. Pappa Bernard är styrelseordförande och VD för världens största lyxkonglomerat, LVMH. Det vill säga den jättegrupp i vilken 75 olika varumärken, som bland annat Moët et Chandon, Louis Vuitton och Dior-ingår.

Nyligen konstaterade finanstidningen Forbes att Bernard Arnault idag är världens rikaste man. Och för några veckor sedan utsåg han sin dotter Delphine Arnault till den allra högsta chefen för just Dior. Ja, alla hans fem barn har faktiskt toppjobb på pappas företag.

I veckans program tittar vi närmare på fler kända modefamiljer. Vi pratar med Antonia Häller som växte upp i ett familjeföretag inom klädbranschen. Att hon skulle ta över efter sin pappa var aldrig en självklarhet. Hon var osäker på om hon skulle klara av att axla rollen som företagsledare. Men en rad händelser fick henne att tänka om.

Vi tittar också närmare på familjeföretagets utmaningar och fördelar. Och så pratar vi med Jonathan Unge om att stolt äga sitt kulturbarnskap.

Veckans gäst är Nellie Topalidis, Mikas modellagentur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jennifer Coolidge har spelat massös, manikyrist, het morsa med smak för unga killar, troféfru och ondskefull styvmamma – men sällan med mer än några minuter i varje avsnitt, eller film. Ofta har det varit samma sorts roll, en blond, lite vimsig kvinna, hon så kallat 'typcastats' att spela. På biroller och gästinhopp i tv-serier hankade hon sig länge fram. Men 60 år fyllda fick hon sitt stora genombrott. Det var under pandemin hon fick erbjudandet om en roll i en nyskriven serie. Först tvekade hon, men lät sig övertalas. Tv-serien fick namnet The White Lotus. Den blev en braksuccé och gjorde Jennifer Coolidge till ett namn på allas läppar.

Dessförinnan var Jennifer Coolidge för många starkast förknippad med rollen som 'Stifler's Mom' i American Pie-filmserien. En iögonfallande attraktiv mamma-karaktär, som i filmen kallas 'MILF' (Mother I'd like to fuck), något som gav begreppet sitt populärkulturella genomslag. Jennifer Coolidge är på många sätt 00-talets mest omtalade ”Milf”-karaktär. Men hon är långt ifrån den första, eller den mesta. För det finns en manslukerska i filmhistorien som är svår att tävla med, själva urmodern – Mrs Robinson. Först spelad av Anne Bancroft i filmen Mandomsprovet, från 1967, men på senare år även uppsatt på teaterscenen. Vi träffar skådespelaren Marie Richardson, som tog sig an rollen som Mrs Robinson i Stockholms Stadsteaters uppsättning.

De blonda, roliga, men lätt korkade karaktärer Jennifer Coolidge ofta fått spela skulle nog tidigare reflexmässigt kallats för bimbos. Runt millenieskiftet var bimbo-begreppet flitigt använt av skvallerpressen, men ordet blev sedan ifrågasatt. Men nu har bimbon fått en comeback på sociala medier appen Tiktok, med unga kvinnor som snarast leker med stereotypen av den dumma blondinen. Samtidigt som de slänger sig med feministiska och politiska begrepp. Vi pratar med journalisten Kristin McMillen, som minns hur hon vid millenieskiftet skydde epitet som pesten.

Att efter 60 års ålder få sitt stora publika genomslag tillhör inte vanligheterna inom showbiz, men då och då händer det, så även i Sverige. För skådespelaren och komediennen Marianne Mörck var det också genom just en roll i en tv-serie hon blev folkkär med stort f. Vi ringer upp henne. Och dessutom frågar vi tv-serie-skaparen Marie Agerhäll, som slog igenom med sin komediserie Dips, hur det är att skriva och spela en gräns- och filerlös karaktär.

Veckans gäst är Anna Hellsten, kulturjournalist och film- och tv-kritiker för Svenska Dagbladet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dusty Springfield skapade sig medvetet en persona, i form av en sorts superkvinnlig kvinna. Ju mer framgångsrik hon blev, desto större – och högre – blev också hennes hår. Och makeupen blev än mer maxad. Hår och mejk blev ett skydd, och hon vägrade visa sig utan sitt pansar av pan cake och löshår.

I år är det sextio år sedan Dusty Springfield slog igenom, med ”I Only Want to Be With You“. Hennes stil fick henne att kallas "drottningen av mods". Av Elton John utnämndes hon till ”sin tids bästa vita brittiska sångerska”, men hon var långt ifrån lika självsäker. Rykten florerade om hennes sexuella läggning, ifall hon var bi- eller homosexuell. Det var Dusty. Men det var ingenting som man under 1960-talet kunde avslöja offentligt. I synnerhet inte som firad artist med drömmar om en fortsatt karriär. 

Bakom den överdrivet kvinnliga scenpersonan gömde sig istället Dusty Springfield. Men det gjorde henne också tacksam att driva med, av komiker jämfördes hon med en dragqueen. Men på senare tid avslöjade Dusty Springfield faktiskt att hon hade fått hjälp av dragartister med hur hon skulle applicera ögonskugga och välja mascara som höll för svett och tårar. “I grund och botten är jag själv en dragqueen”, som hon konstaterade.

I byggandet av Dusty Springfields persona var hårsprayet hennes kanske främsta verktyg, så pass att hon i en intervju 1995 skämtsamt sa “Jag använde så mycket hårspray att jag känner mig personligt ansvarig för den globala uppvärmningen.”. Idag Idag innehåller hårspray inga förbjudna ämnen. Men är det fortfarande, med dryga 70 år på nacken, en relevant produkt? Den frågan ställer vi till den erfarne frisören Peter Hägelstam.

Men utöver sitt distinkta yttre, så var det naturligtvis hennes röst, som beskrivits som ”flytande silver”, som gjorde henne känd. Hon var den enda vita sångerska som, utan att man behövde rodna av skam, kunde nämnas i samma andetag som sextiotalets stora soulsångerskor, som Aretha Franklin, Gladys Knight och Dionne Warwick. Och hennes låtar har också inspirerat flertalet sångare att göra egna covers. Vi pratar med artisterna Rebecka Törnqvist, Maria Andersson Lundell från Sahara Hotnights och Moto boy om deras tolkningar av Dusty Springfield.

Nästan trettio år efter att Dusty Springfield gav de så kallade "pandaögonen" ett ansikte, så kom pandan att återigen att ge namn åt en stil. Denna gången i Sverige, började unga, främst kvinnor klä sig inspirerat av 60-talets mods, i svartvitt och med en sminkning i samma färgskala. Något som föranledde att de gavs epitet "pandor". Emma Veronica, som arbetat som stylist och modeskribent, berättar om tonårstiden då hon till en början motvilligt kallades för panda.

Veckans gäst är Nils Hansson, musikskribent på Dagens Nyheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skäggväxt på överläppen har under åren associerats med både diktatorer och fluktare. Den har fått förlöjligande öknamn som snorbroms och pornstache. Mustaschen har hånats, men den har också hyllats. Den är också gammal som gatan, redan från 600-talet finns avbildningar av mustaschen. Historiskt har den kopplats samman med militärmode, men i modern tid har mustaschen snarare förknippats mer med populärkulturella killar. Låt oss säga Charlie Chaplin, Freddie Mercury och Tom Selleck, listan kan göras lång. Och i veckans Stil dissekerar vi hur mustaschmodet genom decennierna skiftat och frågar oss om muschen nu är på väg att göra comeback?

Vi tittar också närmare på den oönskade mustaschen, och den kamp som många kvinnor för mot hårväxten på överläppen. Hårborttagningsmetoderna är många, men hudterapeuten Nina Asgar visar oss en urgammal teknik, som under det senaste decenniet blivit populärare även i Sverige, nämligen trådning.

Vi ringer också upp Dan Sederowsky, som är vice ordförande i Svenska Mustaschklubben. För det finns faktiskt just klubbar där mustaschprydda män träffas och umgås – och samlar in pengar till välgörenhet. Det finns också mustaschtävlingar, både nationella och internationella, där män tävlar med sina mustascher i olika kategorier.

Och så fördjupar vi oss i en av historiens mest ikoniska mustascher, nämligen den konstnären Salvador Dali gjorde till sitt signum. Det var på 1930-talet han började odla den, berättar Moderna Museets intendent John Peter Nilsson, och med åren blev den allt mer extrem. Dali använde sig ytterst medvetet av den så kallade "cykelstyremustaschen" för att odla sin image som ett underligt och avvikande original.

Veckans gäst är Daniel Björk, modejournalist och chefredaktör för Bon Magazine.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gladys Deacon var en amerikansk kvinna som under det tidiga 1900-talet kom att bli omskriven, avbildad och omtalad av dåtidens grädda av författare, konstnärer och aristokrater både i Europa och USA. Hon beskrevs av många som exceptionellt vacker, med stora turkosfärgade ögon och en utstrålning som få. Till den bidrog ett skarpt intellekt, ett drastiskt sinne för humor och en sällsynt förmåga att kunna konversera med både män och kvinnor så att de blev alldeles till sig i trasorna.

Men det som kommit att bli mest förknippat med henne, det är skönhetsingreppet som gick fel. Fast även om det injicerade paraffinet inte stannade på sin tänkta plats, på hennes näsa, så hindrade det henne inte alls från att leva loppan och på olika vis försöka uppnå sitt mål – att gifta sig med den man som hon satte siktet på redan som 14-åring, hertigen av Marlborough. Något hon till slut lyckades med.

Gladys Deacon både liknades vid och avbildades som det mytologiska väsendet Sfinx. I programmet gräver vi i det farliga kvinnomonstrets historia och betydelse. Vi pratar också  med författaren Hugo Vickers, författare till biografin The Sphinx: The Life of Gladys Deacon – Duchess of Marlborough. Vi pratar också med den hajpade modefotografen Elizaveta Porodina, som har en förkärlek till stora näsor.

Veckans gäst är Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

Programmet är en repris från mars 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet träffar vi Eurodiscostjärnan Pandora, eller Anneli Magnusson som hon heter. Hon var en av Sveriges absolut största artister under 90-talet. 1993 släppte hon monsterhiten Trust Me och blev känd över hela världen, något hon aldrig hade kunnat föreställa sig. Vi pratar också med fotografen Ewa Rudling som lärde känna artisten Nico i Paris i början av 1970-talet och tog flera kända bilder av henne. Vi tar också en närmare till på kung Charles krona från 1969, då han kröntes till prins av Wales. Den var något utöver det vanliga. Och så pratar vi med Georg Ragnar Levi som har samlat på pärlblommor i över trettio år. Det är blommor tillverkade av små, glimrande glaspärlor som träs på tunn metalltråd och vars färgprakt och variationsrikedom kan vara anslående.

Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många modeskapare har under den senaste tiden trålat i de mörkaste av vatten för inspiration till sina nya kollektioner. Eller snarare – de har tittat en hel del skräckisar på film och tv. Designern JW Anderson släppte tidigare i år en kollektion inspirerade av filmen Carrie. Tv-serien Stranger Things har gett upphov till en drös så kallade "modemerch"-samarbeten, med allt från H&M till Balmain. Men det allra ruggigaste är kanske att den har fått ännu fler modeskapare att ta till sig hela den grälla 80-talsestetik som genomsyrar serien.

Den senaste lätt skräckinjagande serie-succén Wednesday har även uppmärksammats för sin garderob. Titelkaraktären Wednesday Addams klär sig bara i svart, med mindre inslag av vitt och grått, och hennes klädsel har av modeskribenter utropats till stilförebild. Kulturjournalisten Lotta Olsson inspirerades redan på 1960-talet av den komiskt rysliga familjen Addams, till att vilja klä sig i svart. Vi ringer upp henne och pratar om tjusningen med den skräckinjagande estetiken. Tv-serien Wednesdays succé har även fått vissa modeskribenter att gå så långt som att slå fast att Goth-stilen ska vara tillbaka, fast nu under namnet 'Gothcore'. Vi beger vi oss till en obskyr och mörk butik, med bara svarta kläder, och ber butiksägaren Anna Hanni bedöma om det nya modet verkligen kan klassificeras som Goth.

Kläder kan inte bara se skrämmande ut, de kan också kännas rysliga att bära. Vi berättar historien om ett textilt material, vid namn cellull, tillverkat av nermalda granar, och som gav många minst sagt obehagliga upplevelser. Ryktet säger även, då och då, att det kunde dyka upp granskott på plaggen.

Vi tittar även närmare på hur ofrivilligt julmusik-lyssnande kan vara ett fasansfullt arbetsmiljöproblem, i klass med tortyr. Och så lyfter vi fram den sura, ilskna och dåliga tomten. I en lång rad filmer har den skäggiga mannen fått visa upp sina mindre smickrande sidor. Men rent historiskt är det en fullt rimlig skildring, för länge var tomten långt från en mysig figur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans specialprogram träffar vi textilkonstnären Anna Bauer och textila konsthantverkaren Hanna Åström, för att prata om "årets julklapp" – det hemstickade plagget. Vi möter också yxmakaren Julia Kalthoff, som skapar täljyxor i sin verkstad i Stockholm. Vi ringer också upp keramikern Haider Mahdi för att prata om hans relation till leran. Och så gör vi ett återbesök hos Tim Mårtensson, Sveriges främsta fjäderman och Nordens enda plymmakare.

Just nu kan man se Tim Mårtenssons fjäderkreationer i utställningen Mon Truc En Plumes på Handarbetets Vänners Galleri i Stockholm. Anna Bauers stickade verk visas på Kulturen i Lund i utställningen Knitstart My Heart. Julia Kalthoff är en av hantverkarna som har flyttat in sin verkstad på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm i utställningen Kraftverk – hantverk i en ny tid.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

“Jag skapade inte en salong, en salong skapades runt mig”. Det har författaren Natalie Barney sagt. Men sanningen är att hon nästan varje fredag i över 60 år öppnade upp sitt hem på Rue Jacob nummer 20 i Paris, för möten mellan vitt skilda människor. För med sin salong ville hon slå en brygga över länder, språk, sexuell läggning och generationer. Nästan alla var välkomna till Natalie Barneys salong. Allt som krävdes var lite vett och etikett, sen spelade det ingen roll vem du var, vad du tyckte eller vem du låg med. Denna demokratiska mix av människor var – i början av 1900-talet – mycket ovanlig.

Hennes smeknamn blev 'l’Amazone', Amazonen, eftersom hon älskade att rida och såg ståtligt atletisk ut i sin ridmundering. Natalie Barney älskade också att presentera folk för varandra, och sniffade hon till sig en litterär talang så gjorde hon sitt yttersta för hitta ett förlag, en översättare eller för den delen en mecenat åt vederbörande. För författare som inte var födda med pengar, var vid den här tiden just en mecenat essentiell. Men idag är det annorlunda, vi träffar författaren Donia Saleh och pratar om de samtida sätten att ha råd att ägna sig åt ett författarskap. Och om dagens litterära rum.

Redan som barn visste Natalie Barney att hon var lesbisk. Född 1876, i en välbärgad familj i amerikanska Dayton, Ohio, var det dock långt från en självklarhet att hon skulle få leva det liv hon ville. Men Natalie Barney vägrade vika sig för tidens normer. Som 24-åring publicerade hon dikter inspirerade av Sapfo, något som gjorde hennes pappa rasande. Han köpte upp så många böcker han kunde, och brände dem. Men ett par år senare avled han och efterlämnade en förmögenhet som möjliggjorde hennes drömmar – att flytta till Paris och leva som hon ville. Att öppet leva ut sin sexualitet var långt ifrån något alla lesbiska kvinnor vid tiden kunde göra. Men ett sätt att ändå subtilt kommunicera sin läggning, var att klä sig i vissa plagg och attribut. Tex en klackring på lillfingret var under 1920-talet en lesbisk kod, berättar kostymören, stylisten och konstnären Hanna Kisch, som vi diskuterar den lesbiska stilen med.

Natalie Barney avled 96 år gammal, 1972, för 50 år sen. Under en period föll hennes värv något i glömska. Men på senare år har hon återigen börjat uppmärksammas, och hennes minne är också förevigat i den moderna konsthistorien. Hon är nämligen en av de 39 inflytelserika kvinnor som har tilldelats en plats i konstnären Judy Chicagos ikoniska installation The Dinner Party som visades första gången 1979. The Dinner Party anses idag vara ett banbrytande feministiskt konstverk och finns idag på The Brooklyn Museum i New York. En av dem som har varit där och tittat är konstvetaren Linda Fagerström, som vi ringer upp.

Veckans gäst är Katarina Bonnevier, arkitekt, konstnär och forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Knarkare säljer parfym", löd en rubrik i Aftonbladet 1996. ”Det är skamligt”, kommenterade den socialdemokratiske riksdagsledamoten Widar Andersson. Det som rörde upp känslor var en reklamkampanj där, bland andra, det nya stjärnskottet Kate Moss syntes. Modellerna i kampanjen beskrevs som unga, bleka och hålögda.

Looken retade gallfeber på en opinion som började gasta om magra modeller, ätstörningar och glamorisering av drogmissbruk. Frågor ställdes om varför modevärlden skulle hylla drogmissbrukare? Heroinister! Drevet gick och luften gick så småningom ur looken.

Men i början av november i år skrev tabloidtidningen New York Post en artikel med rubriken ”Bye-bye booty: Heroin chic is back”, där det förklarades att 90-talets heroin chic-estetik håller på att göra comeback. Men, värt att påminna om – om man är lite petig med modehistorien – är att beniga modeller med lågt BMI inte är synonymt med den stil som fick öknamnet ”heroin chic”. Det var snarare en look – en hel estetik – som bjärt bröt av mot den svulstigare 80-talsstil som dominerat; och den handlade om långt mer än bara kroppsvikt. I veckans Stil berättar vi historien om hur estetiken med öknamnet heroin chic skapades.

Det blev en stil som kom att göra starkt intryck på många av dem som var unga under 1990-talet. Vi träffar Cecilia Suhaid Gustafsson, som idag är konstnärlig ledare för Riksteaterns dansrepertoar och driver podden Kulturens ABC, men vid den här tiden gick hon på gymnasiet och var uppslukad av fotomodeller. Hon minns tydligt när Kate Moss gjorde entré i hennes liv.

Heroin chic-estetiken återfanns inte bara i modebilden. Liknande uttryck färgade vid samma tid även musik och film. 1995 recenserade Helena Lindblad den cinéma vérité-inspirerade filmen Kids, som med ett rått och dokumentärt uttryck visade upp staden New York. Bakom filmen stod regissören Larry Clark och manusförfattaren Harmony Korine. Vi pratar med filmkritikern Helena Lindblad om den senares inverkan på skildringen av den amerikanska ungdomskulturen.

Heroin chic-estetikens kroppsideal har under hösten påståtts vara tillbaka. Vissa pekar ut Kim Kardashians drastiska viktnedgång inför årets Metgala som en brytpunkt för skiftande ideal. Andra har spekulerat i hur hennes onormalt stora kroppsförändring egentligen var möjlig. På sociala medier sprids obekräftade rykten om att realitystjärnan kan ha använt sig av ett läkemedel. För under hösten har en ny bantningstrend skapat rubriker i USA. Mediciner med ämnet semaglutide, menat för diabetes- och obesitaspatienter har börjat köpas upp av rika, friska människor. Nöjesjournalisten Michelle Hallström berättar om hur Hollywoodtrenden redan tagit sig till Sverige och överläkaren Mikael Rydén påtalar dess riskabla konsekvenser.

Veckans gäst är Stefania Malmsten, grafisk formgivare och lektor i visuell kommunikation vid Beckmans Designhögskola, som var med och startade två av 1990-talets mest inflytelserika modetidningar i Sverige: Pop och Bibel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En nätt brunett, ofta klädd i grönt, med hornbågade glasögon, platta skor och med en förkärlek för mjuka och kryddiga parfymer. Så har Dorothy Parkers beskrivits. Men det som oftare brukar omtalas med henne, är hennes vassa tunga och förmåga att i skrift skärskåda sin samtid, alltid med en humoristisk underton. I år är det femtio år sedan hon avled, 73 år gammal.

I det tidiga 1900-talet tillhörde Dorothy Parker den första generationen kvinnor som tjänade sina egna pengar. Sin yrkesbana som skribent inledde hon på den anrika modetidningen Vogue, där hon sattes att skriva bildtexter och där hon gjorde sig känd som något av en bråkstake. Snart förflyttades hon istället till den relativt nystartade tidningen Vanity Fair. Det var inte Dorothy Parker emot, hon hade hela tiden haft siktet inställt på att arbeta där. För Dorothy Parker ville skriva, på riktigt. Och det skulle hon också komma att göra, såväl poesi, noveller, som filmmanus.

Nyligen publicerades boken Jag älskar dig till döds ändå, med nyöversättningar, eller ja, tolkningar, av Dorothy Parkers dikter på svenska. Vi träffar poeten, författaren och översättaren Isabella Nilsson, som fick uppdraget och hon liknar att läsa Dorothy Parkers poesi med att ”bli serverad alltings ljuvliga jävlighet på en silverbricka ihop med ett glas bubbel och en skål geléhjärtan”.

"I am not a writer with a drinking problem. I’m a drinker with a writing problem" är ett av Dorothy Parkers många citat. Hon var något av en citatmaskin. Fast att hon föredrog att dricka whiskey är gin den dryck hon kommit att bli tätast förknippad med. Hon har till och med fått en ginsort uppkallad efter sig. Vi tittar närmare på förbudstidens relation till alkohol och på ginens status idag.

Den kvicka och inte sällan elaka humor som Dorothy Parker kommit att personifiera, återfinns även i dragvärlden. Att "throw shade" innebär att man på ett raffinerat sätt förolämpar någon med undertexten i ens skämt. Humorgreppet har sitt ursprung från New Yorks svarta dragscen. Vi ber regissören och koreografen Hans Marklund berättar om när han 1977 för första gången stiftade bekantskap med begreppet. Dessutom ringer vi upp skådespelaren Robert Fux, som nyligen annonserades som programledare för den svenska versionen av tävlingsprogrammet Drag Race. Han beskriver "shade" som en drag queens livsnödvändiga försvarsvapen.

Veckans gäst är Annina Rabe, litteraturkritiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ja, mycket har hänt i våra sängar. Där har mode, konst och litteratur skapats, där har människor umgåtts och älskat och där har protester och politik tagit form.

Under andra världskriget ledde Winston Churchill Storbritannien från sin säng, under Shakespeares tid var sängen en plats för gemytligt umgänge och om man tillhörde den exklusiva skara VIP-gäster som fick vara med när Frankrikes kung Ludwig den 14:e tumlade ur sängen klädd i nattskjorta, ja då hade man dragit en riktig vinstlott.

I veckans program tittar vi närmare på en rad händelser som ägt rum i sängen och sovrummet. Vi berättar om Yoko Ono och John Lennons två veckolånga sängstrejker för fred 1969. Vi lär oss mer om konsten att mangla lakan, ett hantverk som allt färre behärskar. Vi pratar med konstnären Elin Wikström som tillbringade tre veckor till sängs i en matbutik i Malmö, mitt bland varor och kunder, i verket Hur skulle det gå om alla gjorde så? Och så träder vi in i drömmarnas dunkla landskap.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med anledning av helgens stundande farsdag-firande tar vi tillfället i akt och synar pappan i sömmarna. Eller iaf den klädsel som kommit att associeras med män som blivit fäder. Det var för några år sen begreppet "Dadcore" fick fäste i modevärlden. En look inspirerad av äldre generationers män som gett upp sina försök att hänga med i modesvängarna då de blev föräldrar och pappalediga, och därmed blev tvungna att handskas med små barn utan koll sina olika kroppsvätskor. Män som istället bejakat kläders praktiska värden och komfort.

Länge var denna typ av klädsel hånad. Men för några år sen blev den istället trendig, i samband med att en stil vid namn "normcore" slog igenom. Plötsligt började långt fler än fäder klä sig i plagg som tidigare kallats fula.

Till exempel så blev den så kallade pappaskon populär, den högst alldagliga gympadojan. Vi träffar frilansjournalisten Marcus Lundblad-Joons som nyligen fördjupade sig i hur ett av de klassiska pappasko-märkena kunde gå från vardagssko till modetrend.

Men det är en utmaning att balansera en stilmedvetenhet med föräldraskap. När vardagsbestyren hopar sig, så är frågan hur länge man kan leva upp till sina hårt ställda stilkrav. Vi pratar med den nyblivna pappan Hugo Ewald, som inte vill låta fadersrollen kompromissa med hans stil, medan pappapoddaren Manne Forssberg, som varit far i tolv år, berättar om sin mer pragmatiska syn på frågan.

Återkommande har manliga modeskapare framhållit sina mödrar som inspirationskällor, mer sällan har däremot deras pappors inflytande lyfts fram. Vi pratar därför med några män i modebranschen för att ta reda på hur deras pappor har påverkat – eller inte påverkat – deras relation till kläder, mode och stil.

Veckans gäst är Jane Magnusson, filmare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det som hände den 4 november 1922 har kallats den största arkeologiska upptäckten i världen. Det var då som ingången till Tutankhamons grav skönjades i Konungarnas dal i Luxor. Det arkeologerna fann var mumien av en 19-årig farao, omgiven av tusentals föremål, de flesta i guld. Men det var också en kung som varit klen och sjuklig, och som snabbt blivit bortglömd efter sin bortgång. Tutankhamon har beskrivits som en liten pojke som var: ”den minst aktade av alla faraoner under sin livstid, men den mest hyllade efter sin död”. För upptäckten av hans grav, tusentals år efter han begravdes, blev en världssensation.

I veckans Stil berättar vi om de 1920-tals formgivare, arkitekter och musiker från Europa och USA som fick Egypten-feber. Med lika delar entusiasm och koloniala blickar sög de i sig av fornegyptiska mönster och motiv. Ut kom en vacker fantasivärld av guld och gudomlighet filtrerad genom den europeiske mannens blick. Dessa motiv återfinns även i Sverige, förklarar Nationalmuseets enhetschef för samlingarna Cilla Robach.

Vi berättar även historien om den klänningsmodell som mumien agerat inspiration för. Det var på 1980-talet den fransk-tunisiska modeskaparen Azzadine Alaïa genom bilder på just mumier kom på idén att skapa en bandageliknande dress. Vi träffar Plaza Magazines modechef Robert Nordberg, som berättar om plagget som kom att gå under namnet bandageklänningen. Men som först på 1990-talet fick sitt stora genomslag, och då med en helt annan modeskapare.

Ett av de mest ikoniska föremålen i Tutankhamons grav var hans begravningsmask i elva kilo guld. Att avbilda en döds persons ansikte genom att gjuta en mask, är besläktat men inte samma sak. Vi pratar med konstnären Anders Krisárs som när hans mamma avled valde att använda arvet för att i just guld avgjuta hennes ansikte i en så kallad dödsmask.

Veckans gäst är Sofia Häggman, Egyptolog, Intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm och författare till boken Mumier: fakta, forskning och fiktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Somliga menar att den nya färgfrossan har med pandemin att göra. Då behövde man en extra boost och vad kunde vara enklare än att pigga upp sig genom att börja bära lite mer färgglada kläder? Fenomenet fick snart ett namn – “dopamine dressing”, det vill säga kläder som sätter fart på signalsubstanserna i centrala nervsystemet och därmed får oss att må bra.

Rött, orange och gult sägs vara extra bra på att få oss att bli mer sociala, medan blått och grönt får oss att tagga ner. Huruvida det går att vetenskapligt bevisa att just färgglada plagg funkar på det viset är lite oklart. Det skulle ju kanske lika gärna handla om ett inlärt beteende. Men klart står att intresset för både kläder och inredning med sprakande färger är på uppgång. Inte minst syns det bland de flertalet modemärken som just valt att satsa på en ny gräll signaturfärg för sitt varumärke.

I veckans Stil reder vi ut vad det egentligen innebär att varumärkesskydda en färg. Vi träffar också Tekla Evelina Severin, som nyligen utsågs till "Årets inredare" av tidskiften Elle Decoration och vars estetik kännetecknas av starka färgkompositioner. Vi blickar också hundratals år tillbaka i tiden och träffar konservatorn Elin Lundmark för att titta närmare på den, tro det eller ej, färgchockande medeltiden.

Veckans gäst är Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms Universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trenden med att visa upp en naken rygg har gått fram och tillbaka inom modet. När det skett har det ofta betraktats som skandalöst och sexigt och därför också, som helt oemotståndligt. Men även den blottade ryggen i modet ofta (men inte alltid) har varit förknippad med något förbjudet, har den alltid varit mer okej att visa upp än framsidans bröst, men chockeffekten har varit liknande. Och det oavsett om det varit 1910-tal, 1950-tal eller 1990-tal.

Länge har den exponerade ryggen förekommit bland kläder för kvinnor, medan herrmodet så gott som alltid hållit den gömd. Men en förändring kan kanske vara på gång. För idag har herrmodet svängt, en smula i alla fall, mot en mer androgyn stil där skådisar och artister – som Harry Styles och Timothée Chalamet – väcker uppmärksamhet på röda mattan genom att bejaka en mjukare och mer feminin look och genom att bära damkläder. På Venedigfestivalen i år dök till exempel skådespelaren Timothée Chalamet upp i en topp med ryggen bar.

I veckans Stil tittar vi närmare på de rådande idealen för mansryggen och träffar bland annat komikern Clara Kristiansen som tycker att den manliga ryggen förtjänar mer uppmärksamhet och åtrå. Vi blickar även bakåt på en av 1990-talets stora ryggtrender, nämligen svanktatueringen eller the tramp stamp som den även kom att kallas. Vi ringer upp poddaren och komikern Emma Knyckare och ber henne berätta historien om när hon som barn lyckades skaffa sin första tatuering, i ländryggen. Och så beger vi oss in i konstens värld, där en hel del konstnärer valt att porträttera människor bakifrån.

Veckans gäst är Sara Martinsson, journalist och författare till boken Knäböj: om kvinnor och styrketräning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Caresse Crosby kunde kalla sig själv såväl uppfinnare, förläggare som författare. Hon föddes 1891 i en av Bostons bättre bemedlade familjer. Då var hennes namn Mary Phelps Jacobs, men när hon skulle börja publicera sin poesi ville hon göra det under ett mer storslaget namn. Det första förslaget på namnbyte var Clytoris, men det fick hennes hund istället heta. Valet blev Caresse, efter engelskans ord för smekning.

Redan som ung märktes Caresse Crosbys handlingskraft. För att slippa klä sig i korsett konstruerade hon själv med näsdukar och sidenband en egen BH. En uppfinning hon 1914 blev den första att i USA ta patent på. Långt innan det var socialt accepterat skilde hon sig, för att följa sitt hjärta. Hon gifte om sig med den något yngre Harry Crosby och flyttade till Paris. Med maken kom hon i den franska huvudstaden att bilda ett powerpar. De skrev poesi, startade eget bokförlag och Caresse Crosby kom att kallas för ”litterär gudmor till den förlorade generationen av utländska författare i Paris”.

Idag är hon inte ett särskilt känt namn alls, men hennes namn dyker upp både här och där, inte minst i biografier över flera av de kända konstnärer och författare som fick sitt genombrott under 1920-talet. I veckans Stil berättar vi om den grupp kulturpersonligheter som växte fram efter första världskriget och som kallades "den förlorade generationen".

Caresse Crosbys bokförlag "Black Sun Press" gjorde sig kända för sina exklusiva handbundna böcker. För det snålades inte på exklusivt papper eller mjukt skinn och böckerna fick snart rykte om sig att vara något alldeles extra, även i fråga om utformning. Vi beger oss därför till ett bokbinderi för att prata med bokbindarmästarna Lotta Löwgren och Johanna Röjgård och lära oss om den idag mer sällsynta konsten att binda böcker.

Vi tittar även närmare på en nygammal bh-trend som verkar vara på ingång. Försäljningen av bygel-bh:ar har nämligen, efter pandemins slut, återigen ökat och vi oss vad det beror på. Och dessutom så berättar vi om en av alla Caresse Crosbys många konstnärsvänner, den franskrumänske konstnären Constantin Brâncuși.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Christa Päffgen (1938-1988), som hon egentligen hette, var en egensinnig musiker och låtskrivare som började som modell och skådespelare. När Nico på 1960-talet syntes i Andy Warhols filmer och sjöng med bandet The Velvet Underground tyckte många att hon var det vackraste de någonsin hade sett med sitt långa blonda hår med lugg, höga kindben och cremevita, skräddade kostymer. ”Om det finns en skönhet så universell att den är obestridlig, så ägde Nico den”, sa en person om henne.

Själv hade Nico ett ganska kluvet förhållande till sitt utseende, som kunde vara både en välsignelse och en förbannelse. Att hon blev en 1960-talets stora stilikoner kan tyckas ironiskt eftersom hon, enligt John Cale från Velvet Underground, ”hatade mode och hatade tanken på att vara blond och vacker. Ytligheten i det hela var något hon störde sig på. Nico ville göra något större, sin egen musik.”

Och egen musik skulle Nico komma att göra – musik som inte lät som något annat. När hon släppte sin skiva The Marble Index 1968 beskrevs den som ett hål man faller ner i. Den var mörk och dyster och full av underliga, spöklika ljud som slingrade sig kring Nicos sorgsna orgeltoner, poetiska texter och mässande stämma. Många fler album i samma anda skulle det bli.

I veckans program träffar vi fotografen Ewa Rudling som lärde känna Nico i Paris i början av 1970-talet och tog flera kända bilder av henne. Vi tittar också närmare på tramporgeln – instrumentet som Nico valde som sitt när hon började komponera sin egen musik. Den gav hennes låtar en alldeles speciell stämning. Vad är det som är så lockande med tramporgeln? Det pratar vi om med musikern Hampus Norén.

Vi träffar också musikern och vokalisten Belinda Kordic (STABB, Killing Mood, Crippled Black Phoenix). Hon har, precis som Nico, en sångröst som sticker ut. Och så pratar vi med Eva Bergström från punkbandet Mögel. 1982 spelade de förband åt Nico – ett kort möte som skulle göra starkt intryck.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Korta klänningar, fest och klackarna i taket. Pandemin var (nästan) över och det förutspåddes att 2020-talet äntligen skulle smälla till och ta fart, precis som under det så kallat "glada 1920-talet". Men – puiffff – så gick luften ur den drömmen. I alla fall tillfälligtvis.

1920-talet präglades av att det första världskrigets och den brutala 'Spanska sjukan' fått sitt slut. Gamla imperier i Europa hade fallit och ersatts av demokratier. Kvinnlig rösträtt infördes. Modet blev ledigare, och billigare. Frihet och framsteg, det var melodin. Så kanske var det inte så konstigt att, hundra är senare var förhoppningarna på 2020-talet stora.

Men decenniet hann knappt börja innan den nya globala pandemin tvingade alla att tvärbromsa. Och så fort man hade fått bukt med pandemin (eller i alla fall skydd mot den i form av vaccin), så slog Putin till med krig mot Ukraina. Sedan ökade priserna på mat och el, räntorna höjdes och ekonomin störtdök – och här är vi nu. 1920-talet fick i alla nio år på sig innan den stora börskraschen på Wall Street satte stopp för glädjen, 1929.

Veckans Stil synar 20-talet i (mode)sömmarna, både det förra och det samtida. Med modevetaren Emma Fälth pratar vi om varför minimalismen återkommit i modet i tider av lågkonjunktur. Att många verkar föredra en enklare och mer återhållsam stil vid ekonomiska nedgångar, det finns det flera förklaringar till.

Vi tittar även närmare på den så kallade klubbdöden, under det senaste decenniet har nämligen antalet danstillstånd märkbart minskat i Sverige. Vi träffar Nöjeschefen Stella Scocco som ser en centralisering av klubbscenen, och ringer upp docenten i sociologi Sébastien Tutenges som under två decennier studerat nattlivet och som ser flera orsaker till utvecklingen.

Och så berättar vi om 1920-talets frigjorda och självständiga kvinna, som klippte av sig håret, bar korta kjolar och dansade charleston, men framför allt deltog i både yrkes- och nöjesliv sida vid sida med männen. I Frankrike kallades denna nya, fria kvinna för "la garçonne", i USA fick hon namnet "flapper" och i Sverige kallades hon för "ungkarlsflickan".

Veckans gäst är Elina Grothén, modechef för tidningen Elle.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Härommånaden avled Hanae Mori, 96 år gammal, och kunde minst sagt se tillbaka på ett händelserikt liv. På 1950-talet bröt hon mot rådande konventioner när hon trots man och barn insisterade på att fortsätta jobba. Hon ville helt enkelt inte vara hemmafru. ”Det var jag i en månad, det räckte”, som hon förklarade. Istället gick hon en sömnadskurs, startade en anspråkslös ateljé – men som under kommande decennier kom att växa till ett världsberömt modehus.

Hanae Mori fick resa jorden runt, äta middagar med både kungligheter och världskändisar – som hon skapade kläder åt. 1977 blev hon som första japan invald till ”La Chambre Syndicale de la Couture Parisienne” och fick därmed rätten att kalla sin design för ”haute couture”. Men redan decenniet före hade hon tagit New York med storm. Hennes modeskapande hyllades under rubriken ”öst möter väst”, en slogan hon själv kom att använda.

För Hanae Mori designade inte några traditionellt japanska plagg. Hon hade aldrig klätt sig i kimono, redan som barn bar hon västerländska kläder. Men i sin design kom hon att kombinera de västerländska snitten med de japanska tygerna och motiven. Symbolen för hennes modehus blev fjärilen. Hanae Mori sade att hon valde just det temat för att hennes liv hade förvandlat henne från en traditionell japansk kvinna, till en businessmogul. ”Fjärilar kan verka vara ganska ömtåliga, men de har en förvånansvärt robust kärna” som Hanae Mori sade vid ett tillfälle.

I veckans Stil tittar vi närmare på fascinationen för fjärilar inom kulturen och besöker Fjärilshuset i Stockholm. Vi reser också till Göteborg för att träffa lektorn i dans Ami Skånberg Dahlstedt, som för över tjugo år sen i Kyoto anmälde sig till en kurs i traditionell japansk dans och på den vägen fick lära sig konsten att iklä sig kimono. En klädsel som sedan dess fått en viktig roll i hennes liv. Och så berättar vi om hur Japan redan under 1800-talet blev många europeiska konstnärers främsta inspirationskälla. Östasiatiska Museets intendent Petra Holmberg förklarar vad vågen som går under namnet "japonismen" innebär.

Veckans gäst är Kumi Edström Kawaji, mode- och kostymdesigner, samt gästlärare på Beckmans Högskola i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den som söker “most instagrammable restaurants” får mer än nio miljoner träffar och tips på ställen i New York, London, Madrid, Sydney och Dubai – ja, i hela världen – som är ”Instagramvänliga”. Tidningar och sajter som vänder sig till krögare och caféägare ger därför idag tips om belysning, inredning och hur maten ska vara upplagd för att uppmuntra gästerna till att fotografera sina måltider och sprida dem vidare. Ett återkommande råd är vilken sorts lampor som ger vackrast ljus, men även knep för att göra tex toaletten mer fotogenisk är inget ovanligt.

I veckans Stil beger vi oss in i restaurangens värld, men berättar mindre om maten och desto mer om serveringarnas allt mer genomarbetare estetik. Bland annat om hur modehus i marknadsföringssyfte startat upp sina egna restauranger och cafén.

I inredningen av en restaurang har utsmyckningen en central roll. Vi träffar konstnären Malin Gabriella Nordin som fick uppdraget att fylla en restaurangs fyra tak med muralmålningar. Ett arbete som blev långt mer utmanade än hon kunnat tänka sig.

Vi ringer även upp krögarna PG Nilsson och Agneta Green för att prata om en speciell sorts restaurangmode, som på senare år även det blivit allt mer genomtänkt – men som sällan diskuteras. Nämligen de arbetskläder som serveringspersonalen bär. Från traditionella uniformer har klädseln kommit att bli allt mer avslappnad.

Vi har även tittat på den nya tv-serien The Bear som hyllats för intensiva och trovärdiga skildring av ett restaurangkök. Den har dock också fått stor uppmärksamhet för huvudpersonen Carmys klädstil – både i och utanför köket på restaurangen. Med dräkthistorikern Tonie Lewenhaupt dissekerar vi ett specifikt plagg, närmare bestämt förklädet.

Veckans gäst är Viggo Cavling, chefredaktör för Travel News och restaurangrecensent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tröjor med inte sällan politiska texttryck har blivit synonymt med Katharine Hamnett design. Mest känt blev "Choose Life", men även "Be Anti Racist" och - ett tryck som skulle kunna sammanfatta Katharine Hamnett själv - "Make Trouble - Question Everything"- har också prytt hennes t-shirts.

Tröjtrycks-idén väcktes när hon 1984 bjöds in att träffa Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher. Katharine Hamnett ville ta tillfället i akt att protestera mot att Storbritannien tillät amerikanska medeldistansrobotar (så kallade Pershings) att placeras i landet, och det skulle hon göra med hjälp av just en tröja med tryck. Kuppen lyckades. Hon blev fotograferad när hon skakade premiärministerns hand - klädd i en stor tröja med trycket ”58 % Don’t Want Pershing” i jättelika bokstäver. Bilden exploderade över all världens tidningssidor.

Men, det vara bara början på modeskaparen Katharine Hamnetts aktivism - som senare skulle komma att rikta sig mot ett helt annat håll - modevärlden själv. För utöver sin design har Kathrine Hamnett gjort sig känd för sin kamp för att förändra modeindustrin. Redan 1989 höjde hon rösten och påtalade dess miljöpåverkan och dåliga arbetsvillkor. Hon ställde om sin egen klädproduktion, men betraktades av många av sina kollegor som en rätt jobbiga person. Men på senare år har vinden vänt och Katharine Hamnetts budskap blivit något allt fler modemärken, i alla fall på pappret, ställer sig bakom.

I veckans Stil pratar vi med svenska textilföretag som innovativt arbetar för en mer hållbar industri. Vi tittar även närmare på en för Sverige relativt ny form av politiskt mode, de profilprodukter eller parti-merch som riksdagspartierna erbjuder. Och så berättar vi om den senaste tröjtryckstrenden, nämligen att klä sig i en topp med en klassisk kompositör porträtterad på.

Veckans gäst är Karina Ericsson Wärn, rektor för Beckmans Designhögskola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

“Egyptierna har pyramider, kineserna har en stor mur, britter har felfria gräsmattor, tyskar har slott, holländare har kanaler, italienare har stora kyrkor. Och amerikaner har köpcentrum”. Med de orden beskrev den amerikanska professorn i historia Kenneth T. Jackson kulturskillnader. Men ofta har just köpcentrum kommit till korta. Men ska de verkligen dissas, så hårt?

I veckans Stil beger vi oss in i shoppingcentrets värld. Vi ringer upp författaren Alexandra Lange, vars bok Meet Me by the Fountain: An Inside History of the Mall nyligen publicerades, för att prata om ett nytt kulturellt fenomen som köpcentrumet skapade på 1980-talet. Nämligen hur shoppingcentret för vissa artister blev en given konsertlokal.

Vi beger oss också till Malmö för att besöka köpcentrumet Entré. Med Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblads biträdande kulturchef Julia Svensson diskuterar vi shoppingcentret som byggdes med storslagna ambitioner om att bli en motor för en hel stadsdel. Men som istället kom att kallas för sorgebarn och fiasko.

Dessutom tittar vi närmare på köpcentrumets betydelse som spelplats i film och tv-serier. Speciellt för amerikanska ungdomsfilmer var de här miljöerna länge viktiga, berättar SVT:s film- och tv-kritiker Lydia Farran Lee.

Veckans gäst är Ola Andersson, arkitekt som även skriver om stadsplanering och arkitektur.