Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jonas är en glad och nyfiken pojke som älskar att fiska och cykla i skogen. Plötsligt drabbas han av svåra krampanfall och hamnar på sjukhus. Trots en lång rad undersökningar hittar läkarna ingen förklaring. Jonas faller ner i ett själsligt mörker och i sina svartaste stunder önskar han att livet ska ta slut.

Mötet med sångsvanarna

Då möter han läraren Nisse Eriksson, som undervisar honom på sjukhuset. När han ser hur dåligt Jonas mår får han en djärv idé.

En tidig morgon i mars tar han med Jonas till en sjö med sångsvanar. När flockarna flyger in över vattnet och sjunger in våren händer något i Jonas.

– Det var som att de kom med ett nytt liv och la det i mina händer, säger Jonas. Han börjar fotografera fåglarna. För första gången på länge känner han glädje och hopp.

Jonas får inget krampanfall vid sjön. Efteråt känner han sig till och med lite starkare. Så de fortsätter att åka dit, och till andra platser i naturen där det finns fåglar.

Med kameran i handen och Nisse vid sin sida tar Jonas de första stegen bort från sjukdomen – och mot ett nytt liv.

Dokumentären är gjord 2026 av Magnus Johansson, Iris Media. 
Producent: Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En flaskpost vid Siciliens strand

Paolina är ett av familjens 11 syskon. Familjen är fattig och bor på Sicilien. En dag 1955 när hennes pappa är ute och fiskar för att få mat till familjen ser han en flaskpost guppa på vågorna. Med prästens hjälp kan han tyda meddelandet som är skrivet på engelska. Det är en svensk ung sjöman vid namn Åke Viking som skickat ett brev med hjälp av en flaskpost. Han söker en flicka att brevväxla med.

Pappan beslutar att det får bli Paolinas storasyster Maria som ska svara Åke. Han hoppas att Maria på det här sättet ska få ett bättre liv. Men Paolinas mormor skickar med ett foto också på Paolina, och det är det fotot som Åke fastnar för.

Storslaget bröllop i Syrakusa

Åke och Paolina börjar brevväxla och känslorna spirar. Storasyster Maria förlåter aldrig sin lillasyster Paolina men Paolinas och Åkes kärlek kan inte stoppas. När de möts för första gången friar Åke till Paolina. Åke är då 22 år och Paolina 17 år.

Deras kärlekssaga blir en världsnyhet och en rik dam i Italien bekostar ett storslaget bröllop mot att hon får vara med på festen. Bröllopet blir det största i Italien sedan Svenska skådespelerskan Anita Ekberg gifte sig två år tidigare.  
En vecka efter bröllopsfesten går färden till Istrum i Sverige där Åke och Paolinas nya liv väntar.

Dokumentären är gjord 2026.

Reporter: Jakob Odelstad
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 50-talet arbetar Tage Malmström på Kvinnokliniken 2 i Göteborg. Han tar emot en aldrig sinande ström kvinnor med värkar och vattenavgång. På den här tiden är kejsarsnitt ett riskabelt ingrepp. Om barnet behöver komma ut snabbt används ofta tång. Men Tage tänker att det måste finnas ett bättre och skonsammare sätt.

Experimenten i källaren

Redan på 1800-talet gjordes försök med att konstruera sugklockor. Men ingen har fått själva sugkoppen att fästa på barnets huvud. Metoden har fallit i glömska tills Tage plockar upp den igen. Han tar hjälp av en sjöingenjör och en professor i maskinteknik för att konstruera en sugklocka. De hittar en form på sugkoppen som fäster på barnets huvud. Metoden testas först på hönsägg i en attrapp och senare föds många barn i Göteborg med hjälp av sugklockan.

Utskrattad på Karolinska Institutet

När Tage ska lägga fram sin doktorsavhandling möter han ett kompakt motstånd. Kollegorna tycker inte sugklockan har något att bidra med. För Tage väntar en mörk tid. Sugklockan lever dock sitt eget liv och sprids snabbt över världen.

Medverkande

Lotta Malmström, Tage Malmströms dotter.
Ivi-Mai Schöön, underläkare hos Tage på 50-talet.
Ingrid Dahlén Nilsson, underläkare hos Tage på 50-talet.
Kerstin Hagenfeldt, läkarstudent på 50-talet som närvarade vid Tages disputation.
Elinor Elmborg Holmgren, födde barn med hjälp av sugklocka när metoden var ny.
Lars Broström, läser texter ur broschyren Mor och Barn.

Tack också till Bo Lindberg, pensionerad överläkare i obstetrik och medicinhistoriker.

Dokumentären är gjord 2026.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Ljudmix: David Hellgren

Tankar om dokumentären? Hör gärna av dig! cecilia.ohlen@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En kväll i början av 2000-talet sitter konstvetaren Thomas Rydén i en nersutten soffa i en liten lägenhet i Lund.  Det börjar bli sent och hans glasögon har glidit ner på näsan. Innan han stänger sin dator och går och lägger sig bestämmer han sig för att slänga ett sista öga på en amerikansk auktionssajt. Han scrollar förbi antika mynt, slitna böcker och kitschig konst.

Plötsligt stannar han upp.

På skärmen ser han två gulnade bokblad med märkliga figurer och snirkliga ornament. Illustrationerna påminner om något ur en nutida barnbok.

I annonsen nämns inget om bladens ursprung, men Thomas Rydén, som är specialist på medeltida handskrifter, anar direkt att de är betydligt mer värdefulla än vad säljaren har koll på.

Stulna medeltida bokblad på nätet

– Jag kände igen vissa drag från de här dekorationerna. Det rörde sig om i princip den högsta kvaliteten, mer eller mindre kungliga beställningsarbeten. Och de ska på något vis inte cirkulera på Ebay, säger han.

Men Thomas hinner inte klicka hem bladen – någon annan hinner före. Trots det kan han inte släppa tanken på dem.

Och några kvällar senare dyker ett till par blad upp på samma sajt. Thomas är förberedd och slår till.

Snart inser Thomas Rydén att han sitter på en stulen konstskatt. Han bestämmer sig för att gå till botten med mysteriet.

Jakten på svar om konstskatten ska göra honom både till nationalhjälte och eftersökt av den italienska maffian.  

Dokumentären är gjord 2026.

Reporter: Izabella Rosengren
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren  

Medverkande: Thomas Rydén, konstvetare och specialist på medeltida handskrifter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Året är 1985. Hans Hatwig är chefredaktör för ungdomstidningen OKEJ men har en dröm om att göra långfilm. Plötsligt får han möjlighet att förverkliga sin dröm när filmbolaget Sandrews nappar på hans idé och går in som finansiärer.

Hans Hatwig samlar ihop sitt team

Från Helsingborg kommer 20-årige Keijo J Salmela som får huvudrollen som Yr-ving, en av de tre utomjordingarna i filmen. 10-åriga Åsa Dahlenborg från Falköping får rollen som Marre, som ska hjälpa utomjordningen Yr-ving hem till sin planet. Jobbet som filmfotograf går till Peter Mokrosinski, som många år senare kommer till Oscarsgalan med filmen Ondskan.

Flygande tefat i Bert Karlssons nöjespark

Tillsammans reser de med resten av filmteamet till Västergötland och Bert Karlssons nyöppnade nöjespark i Skara, där filmen ska spelas in. I delar fraktas ett stort flygande tefat dit, byggt i Filmstaden i Solna.

Kaos och dåliga recensioner

Filminspelningen sätter igång, men vad ingen vet är att det kommer bli en rätt snårig resa med stress, ett trasigt knä, klena helikoptrar, en premiärfest med otroligt dålig mat och svidande recensioner i tidningarna.

– När jag satt på premiären och såg filmen tänkte jag bara ”katastrof”, berättar Hans Hatwig.

I dokumentären möter du också filmarkeologen Niclas Asker från Grums, som många årtionden efter filmens premiär 1986, får in Gröna Gubbar från Y.R. till sin videobutik med begagnade band. Filmen får hans hjärta att slå volter. Kanske kan science fiction-äventyret nu få sin plats i svensk filmhistoria?

Dokumentären är från 2026.

Reporter: Christopher Johansson
Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Slutmix: Karl Boustedt

Medverkande:
Hans Hatwig, filmregissör - Stockholm
Peter Mokrosinski, filmfotograf - Stockholm
Keijo J Salmela, skådespelare - Helsingborg
Bert Karlsson, skivbolagsdirektör och nöjesparkägare m.m. - Skara
Åsa Dahlenborg, skådespelare - Falköping (Stockholm)
Niclas Asker, filmarkeolog - Grums

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer.

Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare.

Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nilssen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88.

Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor. Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse.

– Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då.

Radio 88 jagas av polisen och Televerket

För att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm.

Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer.

Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska.

Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket.

Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll.

Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren.

Dokumentären är gjord 2026.

Reporter: Tommie Jönsson
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Tommie Jönsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett amerikanskt landskap i skala H0

Den långa modelljärnvägen snirklar sig fram i skyddsrummet som ligger under en skola i Järfälla. Medlemmarna har byggt upp samhällen, broar, hus och skogar. Små figurer väntar vid övergångsställen, rastar hunden eller står och fiskar medan godståg eller gamla ånglok tar sig fram över sjöar och i tunnlar. Modellen är byggd som ett amerikanskt landskap från 1974 i skala H0, rälsens huvudbana och bibana bildar tillsammans 90 meter räls. 

Stellan, Lasse och de andra männen i klubben har byggt upp allt det här under decennier. Varje måndag har de träffats, druckit kaffe och ätit mandelkubb och rulltårta. Flera av dem är pensionerade och lever ensamma. För 78-åriga Stellan är det här en av veckans höjdpunkter.

Skyddsrummet måste tömmas

Men det kommer ett brev från kommunen om att skyddsrummet måste kunna tömmas på 48 timmar. Kommunen vill säkra skyddet för sina invånare och hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina. Det stora tågbanebygget måste rivas så snart som möjligt. 

Reporter: Karin Hållsten
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carl Snoilsky är i slutet av 1800-talet en av Sveriges mest uppburna poeter. Han är dessutom diplomat, greve, ledamot av Svenska Akademien och älskad av kungen.

Men år 1879 säger han upp sig med omedelbar verkan och lämnar Sverige och Skåne.

– Han lägger en lapp på skrivbordet som i princip bara säger ”jag går”, säger Mia Gröndahl, verksamhetsledare på Christinehofs slott i Skåne.

Vad hände mellan Carl Snoilsky och Ebba Piper?

Carl Snoilsky har lämnat landet tillsammans med Ebba Piper, en ung änka från en av Skånes mäktigaste adelsfamiljer. Dessutom var Ebbas man kusin med Carls fru.

Skandalen är ett faktum och blir ett givet samtalsämne i de finare salongerna, enligt antikexperten Peder Lamm.

– Då fanns ju varken Svensk damtidning eller Facebook eller någonting annat. Vad hade Stockholmssocieteten att skvallra om? Det här var ju oerhört smaskigt att sätta tänderna i. När damerna efter en middag satt och drack likör, då snackades det nog ordentligt, säger Peder Lamm.

Det här är berättelsen om en kärleksskandal som skakade den skånska adeln och ett hysch-hysch som levt kvar i flera generationer.

Dokumentären är gjord 2026.

Reporter: Lotta Malmstedt
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Christian Jangegård

Stämningsmusik: Ronald Heu

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av 1940-talet har 16-årige Bertil Bengtsson bjudit hem några vänner på dans i familjens stora våning i Göteborg. Att 18-åriga Solveig tackar ja till Bertils inbjudan är inte självklart, trots att de är med i samma diskussionsklubb.

– Jag tyckte nog de var lite barnsliga, pojkarna. De var ju ett år yngre och det gör ju mycket, säger Solveig.

Efter många och långa promenader i och omkring Göteborg utvecklar de en vänskap som leder vidare till en förälskelse. Trots att andra världskriget rasar i Europa tror de båda på en ljusnande framtid efter studenten.

Bertil och Solveig glider isär

Men de pratar inte om en gemensam framtid – de vet att de ska skiljas åt. Bertil ska nämligen lämna Göteborg för studier i Uppsala.

Paret tappar kontakten och glider ifrån varandra. Men när Bertil en dag får reda på att Solveigs relation med en annan man tagit slut ser han sin chans.

Hösten 1948 möts de igen, och ett nytt kapitel i deras liv inleds. Även om de kanske inte vet det än.

Dokumentären är från 2026.

Reporter: Camilla Widebeck
Producent: Sofia Kottorp
Ljudläggning: Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar. 

– Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa.

1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”.

Vietnamdesertörerna ombord på USS Intrepid

Ombord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän.

Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma.

– Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland.

På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige.

Dokumentären är gjord vintern 2025.

Reporter: Jakob Odelstad
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under tidigt 1900-tal stryker tjuven Harald Bengtsson omkring i Sverige. Han använder dynamit när han spränger kassaskåp och han gör inbrott hos välbeställda personer. Han ser alltid proper ut och ger ett förtroendeingivande intryck.

Bildsköne Bengtsson ses som Robin Hood

Polisen är honom ständigt på spåren och fångar honom också många gånger. Han tillbringar många år på olika fängelser. Tidningarna rapporterar ständigt om honom och Bildsköne Bengtsson, som han kallas i pressen, får många läsares sympatier. De ser honom som en sorts modern Robin Hood-karaktär som stjäl från de rika och ger till de fattiga, det vill säga honom själv.

Kompanjonen Tatuerade Johansson

Tillsammans med Tatuerade Johansson, som han träffar på Långholmens fängelse, drar han ut på en flera år lång inbrotts-runda över halva Sverige. Tjuvgodset gömmer de i skogen och de bor i en underjordisk koja som de själva bygger och inreder med stöldgods. Orientaliska mattor täcker golvet och väggarna tapetseras med dyrt möbeltyg.

Mellan år 1932 och 1934 kommer polisen Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson allt närmare.

I tuffa tider finns det ett behov av myter i folkminnet, menar Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet. Förmodligen var Bildsköne Bengtsson en sådan.

– ”Sociala banditer” behövs i ett samhälle. Vi använder berättandet för att komma ur kriser och för att må lite bättre, säger Dick Harrisson.

Dokumentären är gjord 2025.

Medverkande:
Bertil Sandström (journalist och författare) och Malin Arvidsson (historiker vid Lunds universitet) som tillsammans skrivit boken ”Den bildsköne”
Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet
Arkivklipp från P4 Kristianstad med Margit Olsson, Wendela Persson, Erik Hillerström
Bildsköne Bengtsson gestaltas av Assar Afzelius på P4 Malmöhus
Tidningsartiklarna är inlästa av Malin Marco.

Reporter: Peter Gropman, Kreativa Klubben AB
Producent: Sofia Kottorp

Vad var det som hände? Lyssna på P3 Historia om Andrées polarexpedition, en serie i tre delar, hos Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är den fransk-preussiska cirkusdirektören Jean Baptiste Gautier som tillsammans med sitt cirkussällskap kommer till Sverige, med kungligt tillstånd. Under flera år har de rest land och rike runt, men nu har de landat i Svea Rike. Bland alla djur de har med sig, finns ett som är väldigt speciellt. Nämligen en elefant. Det ska komma att bli den första levande elefanten som sätter sina fötter på svensk mark.

Under två år stannar de i Stockholm och visar upp sina djur, men när intresset dalar, ger de sig av på turné i resten av landet.

I augusti 1806 anländer de till Skänninge, i Östergötland, för att medverka på den anrika marknaden som hålls årligen. Väl framme, tvingar de in elefanten i rådhuset,  upp till andra vången, där förevisningarna ska äga rum.

Men ganska snart efter att de anlänt blir det bråk och stök och en dag full med förväntningar, förvandlas snart till ett rent helvete.

När dagen väl lider mot sitt slut, finns inte ett enda helt fönster kvar på rådhuset där elefanten håller till.

Förevisningarna har slutat i ett stort upplopp.

Medverkande:

Gunnar Nirstedt - författare

Erik Petersson - historiker och författare

Thorbjörn Andersson - Skänninge Guideförening

Filip Lindqvist - pedagog på Ekonomiska Museet i Stockholm

Annonser och dagboksanteckningar inläst av Carl Cederbom och Lovisa Björnsdotter.

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Rikard Benny Liljegren
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Juriststudenten Björn Rosenström har egentligen aldrig någon ambition att bli musiker eller att sälja skivor. På 90-talets studentfester uppträder han med sina egenskrivna låtar med texter i samma härad som Eddie Meduza och Onkel Kånkel.

Så småningom bestämmer han sig för att spela in sina låtar i en studio.

– Du är inte klok, det kan du inte göra, blir kompisen Marias reaktion på Björns inspelningsplaner.

Det slutar med att skivan ”Låtar som är sådär” mot alla odds säljer över 140 000 exemplar – men den blir också avskydd och hatad.

Björn Rosenström om bilden av honom

Björn Rosenströms hobby som musiker och hans arbete i tingsrätten ska dock visa sig bli en svår kombination. Han minns särskilt att en spelning på Folkets park i Huskvarna blev en stor grej. Spelningen beskriver han som ett fylleslag som gick till historien.

– Det spädde väl på ryktet om den här bestialiske sexisten uppe i Mariestad som kommer och förstör livet för folk. Det blev väl en sådan mediabild av mig, säger Björn Rosenström.

Det här är berättelsen om hur det gick till när juristen Björn Rosenström blev könsrockare på heltid och ett självklart namn på landets livescener. 

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Bo Sjökvist
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Tekniker: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ester Sylvan, eller Miss Arona som hon också kallar sig när hon visar upp sin råstyrka på marknader, blir 1932 även anlitad i föreställningen ”Guds gröna ängar” på Dramaten. Pjäsen är baserad på berättelser från Gamla Testamentet och under urpremiären i New York två år innan, består hela ensemblen av svarta personer. I Sverige är alla skådespelare vita men har målats svarta i ansiktet.

Afrosvensken Georg Sylvan söker anställning som statist men får inte jobbet. Istället får han jobb som någon slags publikvärd i Dramatens foajé.

Men så en kväll väntar nazisterna i mörkret utanför Dramaten.

Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025.

Reporter: Laura Wihlborg
Producent: Emma Janke
Exekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ljudläggning: Miriam Berhane
Slutmix: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 1935 är det fullsatt på Haga nöjesfält i Stockholm. Alla vill se den ovanliga boxningsmatchen mellan Europas starkaste dam, Miss Arona, och ”sluggern från Paris”, George Sylvan.
Han har boxningsshorts med hög midja. Hon är flera huvuden kortare, i avslöjande paljettdräkt.

Hon har gjort en karriär som Europas starkaste kvinna där hon sliter av boxerkablar, vrider sjutumsskruvar till korkskruvar och som bravurnummer balanserar tre stora män på sin mage när hon går ner i brygga. Han har mött några av världens största namn i boxningsringen och synts på bioduken.

Deras riktiga namn är Ester och Georg Sylvan och de är ett gift par. Två udda figurer i sin tids Sverige som båda vet var det är att stå utanför.

Det här är berättelsen om en annorlunda kärlekssaga, mellan Europas starkaste dam och sluggern från Paris och om det våldsamma dåd som kom att ändra deras liv.  

Medverkar gör parets dotter Ramona Sylvan och barnbarnet Matias Sylvan.

Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025.

Reporter: Laura Wihlborg
Producent: Emma Janke
Exekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ljuddesign: Miriam Berhane
Slutmix: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ungdomsserien Kullamannen spelades in sommaren 1967 och visades under julen samma år. Den var banbrytande i det nya mediet TV och många som är födda på 50- och 60-talen vittnar om starka minnen av den dramatiska stämningen och Hitchcock-lika spänningen.

Idag, nästan 60 år senare, vallfärdar människor till inspelningsplatserna på Kullen i Skåne för återuppleva nostalgin kring spionserien och de fyra kusinerna som kom att rädda världsfreden.

Kullamannens vänner älskar nostalgin

Gruppen Kullamannens Vänner har närmare 5.000 fans som delar minnen och upplevelser – en del till och med klär sig som karaktärerna i serien, den mystiske Doktor Miller och skurken Farbror Ludvig, när gruppen träffas.

För några år sedan kom även några av barnskådespelarna med i gruppen. De guidar nu nyfikna på plats i Skåne och delar frikostigt med sig av sina minnen från inspelningen.

– Det här är helt oväntat. Jag kunde inte tro att man kunde få så många nya vänner när man är 70-plus, säger Olle Myrberg, som spelade Kaj, 14, i serien.

I Besatt av Kullamannen möter journalisten Lotta Malmstedt fansen och de som var med, barnskådespelarna som idag är gråhåriga.  

Kullamannen finns i SVT:s Öppet Arkiv.

Reporter: Lotta Malmstedt
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Christian Jangegård

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ Magnus Kviske och Maja Karlberg genom deras kamp för att bli föräldrar till dagen då allt höll på att ta slut. Magnus kunskaper i Hjärt- och lungräddning skulle visa sig vara avgörande för att han skulle få behålla den familj som just höll på att bli till.
Men det går inte en dag utan att han tänker på det som hände den där morgonen när Maja drabbades av plötsligt hjärtstopp.

Det här är berättelsen om Magnus, Majas och Tages resa

Mer information om Hjärt- och lungräddning hittar du här:

https://www.hlr.nu/sa-har-gor-du-vuxen-hlr/

Reporter: Ola Hemström
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Ola Hemström

Vill du skicka en hälsning till Magnus och Maja eller ge oss tips om andra berättelser, maila till

P4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 11 juli 1897 lyfter vätgasballongen Örnen från Spetsbergen i Norge. I ballongens korg står tre unga svenska män som vill bli de första på Nordpolen. I stället hamnar de mitt ute på polarisen.

I 33 år är Andrées polarexpedition försvunnen. Sedan hittar man rester av packning och kroppar. Men gåtorna hopar sig. Hur dog de tre männen?

Bea Uusma väljer läkaryrket för att lösa expeditionens gåta

Bea Uusma ramlar av en slump över historien och blir helt tagen av männens öde. Hon utbildar sig till läkare bara för att kunna hitta svaren på mysterierna som gäckat så många, så länge.

– Det är som världens finaste pussel och så är det några bitar som saknas, säger Bea Uusma.

I över 20 år har hon forskat kring expeditionen och sökt svar på gåtan kring den. Och så hittar hon en ny ledtråd och bestämmer sig för att satsa allt på en forskningsresa till Vitön i Arktis. Hon säljer sin bostad och flyttar in en mindre för att ha råd med resan. Allt måste planeras minutiöst.

– Mitt liv är att krångla med den här jävla expeditionen! utbrister hon.

Dokumentären är gjord hösten 2025.

Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På bilden Karl-Gustav Melin hittar tittar en 60 år gammal ungdomskärlek in i framtiden. De skiljdes åt på en perrong 1961. Vad hände henne? Sökandet efter An kommer att leda till ett oförglömligt och livsförändrande återseende.

Programmet är gjort 2025 av Ola Hemström.

Producent: Sofia kottorp

Vill du skicka en hälsning till K-G Melin och An Gentz eller tipsa redaktionen om andra fascinerande berättelser så kan du maila till P4dokumentar@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Skarsjövallen i Ljungskile byter lagen om i två gröna byggfuttar. Det finns varken räcke eller staket mellan publik och spelare, men väl en godiskiosk och några plankor som åskådarna kan slå sig ner på. I omklädningsrummet väntar sprit och sötdricka när domaren blåst av matchen. Röker gör man redan i pausen.

– Det bara var så i Ljungskile, berättar Bosse Wålemark, LSK:s stora ikon som följde laget från division 6 till Allsvenskan.

I början av 90-talet händer något som överträffar allt annat i Fotbollssverige. Ljungskile börjar plötsligt klättra i seriesystemet och avancerar från division 5 till Allsvenskan på blott sju år. Men klubbens ekonomi är allt annat än stabil.

På väg hem från en kvällsshow i tv får Panos Papadopoulos, ägare och grundare av baddräktsföretaget Panos Emporio, höra historien om Ljungskile SK. Han har själv jobbat sig upp från botten och ser paralleller mellan sin egen och klubbens bakgrund. Han skickar ett fax och sedan går det undan. När han presenteras som klubbens nya huvudsponsor, vilket också medför ett namnbyte av klubben, går landets sportjournalister i taket – klubben har sålt sin själ.

Men på läktarna och runt Skarsjövallen får ljungskileborna nu möta celebriteter som systrarna Graaf, Annika Duckmark och Dr Alban.

– Han kom ju med sina badtjejer vissa matcher, det spelade ingen roll om det nästan var snöstorm så kunde de gå runt arenan i bikini, berättar LSK-spelaren Helene Jorfors.

Medverkande:
Panos Papadopoulos, “baddräktskungen”
Dr Alban, artist och modell
Peter Stenberg, reporter på P4 Göteborg
Per Kahl, reporter Radiosporten
Annika Duckmark, modell och Fröken Sverige 1996
Bo Wålemark, ikon i Ljungskile SK
Mona Zachrisson, LSK-supporter sen 60-talet
Helene Jorfors, spelare Ljungskile SK
Bo Fagerberg, ordförande Ljungskile SK
Lars-Olov Mattsson, tränare Ljungskile SK
Christer “Fille” Lindberg, speaker Ljungskile SK
Claes Barksten, polis Ljungskile
Jan Hansson, sportkrönikör Göteborgs-Posten
Kristina Nilsson, Ljungskile ridklubb

Dokumentären är gjord 2025.

En dokumentär av: Emil Östlund och Kalle Wannerskog
Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1976 föds två tvillingsystrar i Stockholm, Anna och Malin. Under hela deras uppväxt försöker mamma Anita hitta den man som hon är säker på är deras pappa. Han heter Ralph, bor i USA och jobbar som turnéchef för Alice Coopers scenarbetare.

Alice Cooper på Gröna Lund 1975

Alice Cooper kommer till Stockholm sommaren 1975 för att spela på Gröna Lund. Kvällen före spelningen går flera i Alice Cooper-gänget på Stockholms hetaste klubb Alexandras. Där möts råddaren Ralph och Anita och kvällen slutar på Ralphs hotellrum. Efter några veckor upptäcker Anita att hon är gravid. Hon försöker få fatt på Ralph, men misslyckas.

Råddaren Ralph eftersöks av TV

Tvillingarna växer upp och Anita ger upp sökandet efter Ralph tills en dag år 2000 när flickorna fyller 24. Anita ser en annons för ett nytt tv-program med titeln ”Spårlöst försvunnen” och Anna och Malin anmäler sig till programmet och hamnar i TV3:s studio. Finns det en chans att hitta den försvunne pappan?

Dokumentären gjordes 2025.

Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cirkusprinsessan Karla Bronett

Henry Bronetts mamma Karla var en cirkusstjärna som både kunde göra volter på hästryggen och svåra konster högt uppe i trapetsen, under cirkustältets tak. Hon var en stark karaktär i cirkusvärlden och under decennier arbetade hon i Cirkus Scotts kulisser. Senare drev hon också en framgångsrik skönhetssalong på Östermalm i Stockholm.

Henry Bronett var rädd för sin mamma

Men mamma Karla hade också hårda nypor och sonen Henry var ofta rädd för henne. Hon kunde få oförutsägbara raseriutbrott som satte djupa spår hos de nära, inte minst Henry. Det har påverkat honom på flera sätt under hela hans liv, inte minst i relationerna inom familjen.

Såren läker

Idag sviker Karlas minne eftersom hon är sjuk i alzheimer. Henry besöker sin mamma på demensboendet varje vecka. Tiden och situationen har gjort att många av såren läkt och idag säger Henry att han älskar sin mamma och att han vill berätta hennes historia innan det är för sent.

Dokumentären är gjord 2025 av The Purpose Studio.

Reportrar:
Lovisa Haag
Jenny Reichwald
Ola Karlsson

Producenter på Sveriges Radio:
Ola Hemström och Sofia Kottorp

Slutmix:
David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Allt känns så mycket bättre med en snus! säger Farzad Nouri. Fotbollsmatcher, stå-uppgigen, jobbet...allt! Det är ju bara det att nu har snuset tagit över allt! Jag måste sluta!

Farzad är till vardags småbarnspappa, reporter på P4 Stockholm och stå-uppare. Våren 2025 bestämmer han sig för att aldrig mer ta en snus. Men det är lättare sagt än gjort. Relationen till sambon och de två barnen blir tuff eftersom humöret störtdyker. Huvudvärk och viktuppgång blir en konsekvens av uppehållet och känslan av meningslöshet tar över för varje dag. Det går så långt att Farzad en natt går upp och börjar rota i soporna. Han inser att han behöver hjälp.

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter Farzad Hosseingholi Nouri
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De har gått mer än 60 år sen de blev några av Sveriges första kvinnliga poliser. Men nu berättar de vad de utsattes för. Kampanjen för att få dem att sluta drevs av både kollegor och fack. Utfrysningen och mobbingen fick många kvinnor att sluta som poliser. Andra tvingades ta av sig uniformen och övergå till kontorstjänst.

Jakob Odelstad har mött Frida och Inger som blev vänner när de båda kämpade för rätten att få vara kvinna och polis.

Medverkande:
Inger Johansson, polis
Ingegerd ”Frida” Fridh, polis
Ragnar Andersson, polis
Johanna Dahlgren, har skrivit avhandling om motståndet av kvinnliga poliser, Umeå Universitet

Dokumentären är gjord 2025.

Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Yvonne Ryding vinner tävlingen Miss Universe så blir Fröken Sverige åter en tävling att räkna med i Sverige. Men bland TV-tittarna finns en ung Emma Hemberg som ännu inte vet att det är hon som kommer att hålla tävlingens öde i sin hand, som chefredaktör på tidningen Veckorevyn.

Malin Marcko berättar historien om Fröken Sveriges uppgång och fall.

Medverkar gör:
Yvonne Ryding
Emma Hamberg
Joanna Rytel
Fia-Stina Sandlund

Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Ola Hemström

Dokumentären är gjord 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Farfars traktorpulling team

Jan-Åke ”Lillen” Karlsson lever och andas traktorpulling. Farfar, som han också kallas, har ett eget lag - Grandpa Pulling Team. Alla känner igen hans stora mustasch, de isblåa ögonen och det stora flinet. Han har ett stort engagemang och brinner för de unga som tävlar i sporten. Bland andra Selma, hans 13-åriga barnbarn. Jan-Åke har specialbyggt en traktor till henne för att hon ska kunna tävla på lika villkor, trots sin sällsynta muskelsjukdom. 

Olyckan i Väring

En dag ska Grandpa Pulling Team testa den nyrenoverade traktorn Black Widow. Efter månader av meckande ska teamet få belöning för mödan. Farfar vill känna draget på andra växeln utan lastmaskinens tyngd och sätter iväg i full fart mot en elstolpe på den leriga åkern. Plötsligt är olyckan framme och sedan blir ingenting mer sig likt. Vad var det som hände och vem ska nu leda Farfars traktorpulling team?

Dokumentären är gjort 2025.

Reporter: Robin Jonsson
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På den döde mannens mage tittar en katt förvånat upp. Mannen i soffan heter Erik Zetterblad, men de flesta kallar honom enslingen på Fjuk. I över 50 år har han bott på ön Fjuk mitt ute i sjön Vättern. Efter hans död, växer snart en legend fram om honom.

Legenden beskriver en sur och tvär gubbe, som flytt samhället och civilisationen av oklar anledning, för ett liv i ensamhet. 

Men vem var han egentligen? Hur överlevde han under alla dessa år och vad var det egentligen som gjorde att han valde ett liv på en öde ö?

Reporter Rikard Benny Liljegren söker sanningen bakom myten om enslingen på Fjuk.

Medverkande:
Lotta Holmberg - Svecia Travels, föreläsare
Margareta Wilhelmsson - har hand om arkiv från sin pappa om Erik Zetterblad
Hans Ström - konstnär i Motala, träffat Erik Zetterblad
Lars Borén - vän till Erik Zetterblad
Tommy Ingvarsson - CTV - centrala torped verkstaden i Motala
Axel Wilhelmsson - artikel från MVT 1972, inläst av Carl Cederbom

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Rikard Benny Liljegren
Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Slutmix: Rikard Benny Liljegren och David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Journalisten Bo Sjökvist sommarjobbar som flygande reporter på P4 Göteborg, sommaren 2024. Ett av de uppdrag han får är att, tillsammans med kocken Anton Nilsson, undersöka om det går att tillaga och äta mördarsniglar.

2024 är ett rekordår för de rödbruna och invasiva sniglarna. De invaderar grönytorna och det råder upprorsstämning bland odlare. Kan de inte göra någon som helst nytta är frågan.

Bo Sjökvist samlar sniglarna och kocken lägger dem i det kokande vattnet. Det är dags för provsmakning och Bo undrar hur han hamnade där.

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Bo Sjökvist
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maria Löfgren är 59 år då får hon problem med minnet och känner sig fumlig. Hon söker läkarhjälp och det är då beskedet kommer. Hon har Alzheimers sjukdom. Vad gör man när man snart inte kommer att finnas kvar längre? Maria förändrar sitt liv, köper ett nytt hus och håller avskeds-kalas för sina vänner. Men så kommer ett besked som kastar omkull allt igen.

Medverkande:
Maria Löfgren
Allis Nyström, Marias dotter
Anna Sjögren, Marias kollega och vän

Dokumentären gjordes 2025.

Reporter: Lena Callne
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ljud: Maths Källqvist och Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.

På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten ”Då går jag ner i min källare” blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger:

– Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.

Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.

När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.

I ”I skuggan av källarlåten” får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.

Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. 

Peter.gropman@irismedia.se

P4dokumentar@sverigesradio.se

Medverkande: 

Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.

Per Wiker, författare.

Marie Bergman, artist

Janne Schaffer, artist

Pontus Platin, artist

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista.
Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?

En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023.

Har tankar om det du hört? Hör av dig via mail till Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Vilka krav finns om man bygger sin egen kista?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Ing-Marie drabbas av polio är hon bara drygt ett år gammal. Hon förs till ett vilohem på andra sidan Sverige, långt borta från föräldrarna i Dalarna. Hon har själv inga minnen från den tiden. Men kroppen minns, det är hon övertygad om.

Nahryin växer upp i en by utanför Beirut. Hon är bara ett par år gammal när hon blir förlamad. Sen blir barndomen aldrig mer sig lik.

I Örebro korsas deras vägar.

Många skratt senare inser Ing-Marie något viktigt: I den här gemenskapen känner hon sig inte utanför, hon känner sig innanför. 

Medverkande: 
Ing-Marie Wessén
Nahryin Jakob

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Carolina Svalbacke

Producent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media. 

Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Storkevan är ökänd i Stockholms undre värld i början på 1900-talet. Han är stortjuven. Lönnbrännarkungen i Gamla stan. Keva betyder tjuv på denna tiden. På 1920-talet är det motbokstider och spritinköpen begränsas kraftigt. Många långt ned på samhällsstegen får överhuvudtaget ingen motbok. Nu uppstår en stor marknad för hembränd sprit. Storkevan och hans liga gör sig en rejäl hacka. Till de utslagnas stora glädje.

Kungsholms-ligan

Lönnbrännarkungen Storkevan är känd hos polisen och är ofta inne på förhör, det är fyllebråk, fickstölder, spel om pengar och i sin ungdom är han ledare för den så kallade Kungsholmsligan. Han hoppas att lönnbränneriet ska ge honom hjältestatus.

Men ibland går det våldsamt till. Polisen spanar ständigt och tillverkningen är allt annat än säker. Och en dag smäller det.

Medverkande:
Eva Lenneman, intendent Spritmuseum
Anna-Karin Svanberg, utställningsproducent Spritmuseum
Mats Hayen, historiker på Stockholms Stadsarkiv
Jani Pellikka, föremålsintendent vid Polismuseet

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Peter Gropman, Iris Media
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp, Sveriges Radio 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gustaf Alling från Höganäs skjuter en puma när han är på resa i Argentina. Puman visar sig ha ungar och Gustaf, som är bruksläkare på Höganäsbolaget och älskar djur, bestämmer sig för att ta en av dem med sig hem till Sverige. Pumaungen döps till Bob och får behålla sitt namn, trots att man senare upptäcker att det är en hona.

I lilla Höganäs, ja på hela Kullahalvön, väcker Bob uppmärksamhet - inte minst när hon då och då rymmer från läkarvillans trädgård för att ge sig ut på jakt. En och annan höna får emellanåt plikta med sitt liv på bondgårdarna i nordvästra Skåne.

Humoristen och normbrytaren doktor Alling

Berättelserna om den färgstarke doktor Alling är många i folkminnet och i lokalhistorien - inte minst vad gäller hans hans stora hjärta för sina patienter och hans lust för att skämta med folk.

– Farfar var ju en humoristisk person. Han tyckte det var roligt att skoja med folk, emellanåt driva med folk också för den delen, berättar Gustaf Allings barnbarn Christina Alling Linder.

Skådespelaren och dragartisten Robert Fux är barnbarnsbarn till den färgstarke doktorn och säger att han själv nog har ärvt vissa drag av Gustaf Alling.

– Det fanns ett medvetet normbrytande hos honom och det kan jag känna igen mig också i, det där att nämen... tänk inte hela tiden på vad andra säger och tycker. Gör nånting så att det händer nåt!

Dragartisten Robert Fux identifierar sig med puman Bob

Robert Fux säger också att han själv identifierar sig som Bob ibland.
– Jag tycker mycket om pumans läten. Det är precis som mina läten. Jag morrar, jag väser och jag skriker!
– Och sen så är ju puman också en omskrivning för en brud eller en tjej. Och det var det ju också! Så att jag tänker också att Bob, som man trodde var då av hankön, som sen visade sig vara en hona, fick skifta identitet. Jag tänker Bob för mig är en förebild i att vara en sak, men uppfattas som en annan.

Puman Bob levde till 1941 och står numera uppstoppad i en monter på Höganäs Museum.

Medverkande
Christina Alling Linder, barnbarn till doktor Alling
Robert Fux, barnbarnsbarn till doktor Alling
Lars Dahlbom och Torsten Loodberg, höganäsbor, kunniga om Höganäsbolagets och Höganäs lokala historia
Henry Svensson, överläkare Skånes Universitetssjukhus i Malmö, kunnig om doktor Allings forskning
Dennis och Evelyn Johansson, bor i läkarbostaden i Höganäs
Annika Malmgren, verksamhetschef Höganäs Museum

Programmet är gjort 2025.

Programmakare Lotta Malmstedt

Producent Sofia Kottorp

Slutmix Christian Jangegård

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 26 september 1986 befinner sig Metallica i Solnahallen framför en skrikande svensk publik.
De står på höjden av sin karriär. Deras senaste album ”Master of Puppets” har nått nya höjder och börjar närma sig guld i Amerika. Bara några år innan har Metallica fått en ny basist, Cliff Burton, som spelat en stor roll bandets musikaliska utveckling.

Men om bara några timmar kommer tragedin att vara ett faktum. En tragedi som kommer att förändra, inte bara bandet, utan också den lilla orten Dörarp i Småland.

Medverkande:
Stefan Boox, Cliff Burtons sista konsert i Solnahallen 1986
Jörgen Holmstedt, musikjournalist och författare
Krister Ljungberg, historiker  och museiintendent på Cliff
Burton-museum
Anna-Lena Ljungberg, Ljungby kommunarkiv och museiintendent Cliff Burton-museum
Anders Nilsson, räddningstjänsten i Ljungby 1986
Sven Millborg, ambulansförare 1986
Dany Thunder, Metallica-fan

Dokumentären är gjord 2025

Reporter och slutmix: Rikard Benny Liljegren
Handledare: Pernilla Arvidsson
Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är berättelsen om Leif Anderssons förbryllande singel som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk. Ryktena om hur skivan skapades har varit många och Stefan Sundberg har sökt efter sanningen bakom denna unika utgivning.

 – Det finns något genuint och äkta i Leifs inspelning som gör att singeln känns som något annat än en ren ploj och jag hade inte fattat hur otroligt många beundrare Leif har. Mycket ny fakta har kommit upp till ytan om denna inspelning sedan jag började jobba med programmet vilket känns fantastiskt, säger Stefan Sundberg.

 Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio?

 Genialisk eller olyssningsbar? En sak är dock säker; Leif Anderssons singel lämnar ingen oberörd.

Ett program av Stefan Sundberg.

P4dokumentar@sverigesradio.se

Dokumentären är gjord 2015.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Historien om Sveriges märkligaste skiva” kom att bli den mest delade P4 dokumentären genom tiderna då den sändes påsken 2015. I det programmet rätar Stefan Sundberg ut frågetecknen runt Leif Anderssons singel ”Kind mot kind/Med andra ord” från 1974. Men många frågor återstod. Vem var han och varför gjorde han sin skiva som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk? I den andra dokumentären om Leif Andersson får vi nu svaren.

Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Sedan dess har han varit som ett spöke för fantaster, skivsamlare och musikarkeologer. Ingen vet vart han tog vägen och i och med det har både singeln och Leif blivit föremål för oändliga teorier, rykten och myter. Men så plötsligt får Stefan Sundberg ett mail som gör att han kan spåra upp Leif.

stefan.sundberg@sverigesradio.se

Dokumentären är gjord 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bettan Andersson växer upp i en boxningsfamilj. Men det är först när hon är 20 år som hon själv drar på sig boxningshandskarna. Attityden inom sporten är tydlig: boxning är ingenting för tjejer. Bettan är liten och snabb och utvecklingskurvan går spikrakt uppåt. Men medan hennes manliga klubbkompisar går match efter match tvingas Bettan stå bredvid och se på. Boxningsmatcher för damer är förbjudet.

Testikelvälde

– Det rådde testikelvälde i boxningsförbundet. Jag vet att de inte blev så glada när jag sa så men det var ju sant, berättar Bettan.

Bettan Andersson kämpar för att Boxningsförbundet ska tillåta kvinnor att få licens för amatörboxning. Hennes klubbkamrater hejar på och klubbordförande i Redbergslids BK, Olof Johansson, ställer sig också på Bettans sida. Han ser både hennes ambition och potential.
– Bettan hade ju rätt! Varför ska inte tjejer få boxas? säger han.

Men Boxningsförbundet viker inte en tum. Hur ska det gå med tjejernas utseende? Och brösten kanske går sönder om de får slag där?

När RBK:s egen Ingemar ”Ingo” Johansson, Sveriges ende världsmästare i tungvikt, besöker en boxningsgala i Sverige låter han sig fotograferas med armen runt Bettans axlar. Efter galan springer Bettan på Boxningsförbundets tidigare ordförande, advokaten Björn Rosengren. Hon frågar om det inte är dags att ge licens även till kvinnor.

– Det var som att få en hink vatten över sig. Det fanns ju inte på världskartan att tjejer skulle gå matcher, berättar Björn Rosengren. Han ifrågasätter sig själv och kommer fram till att det vore helt rimligt att även kvinnor ska få gå licensierade boxningsmatcher. Han försöker övertala den motvilliga förbundsstyrelsen och efter många om och men röstar Boxningsförbundet ja. Året är 1988.

Världens första boxningsmatch för kvinnor

Den 19 april 1988 är det dags för världens första boxningsmatchen mellan två kvinnor med tävlingslicens. I ena hörnet av ringen står Bettan Andersson från Redbergslids BK. I den andra står Agneta Bise från Stockholmsklubben BK Puma.
Det blir en hård match och i sista ronden är båda utmattade. Det går till domslut. Publiken vrålar när domaren höjer armen på vinnaren.

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Robin Jonsson, Tredje Statsmakten Media
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När frisören Elin Rantatalo stänger sin frisörsalong för att åka på solsemester med sin man och två små barn anar ingen vad som snart ska hända. När familjen kommer hem är ingenting längre sig likt.
Trots att Elin överlever den dödliga blodförgiftningen mister hon sina ben och fingrar. Vem är hon nu och hur ska livet med familj och frisörsalong bli?

Dokumentär är gjord 2020.

Reporter: Pia Pantzare (fd Lakkapää) pia.pantzare@sr.se
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp 

Vi vill varna känsliga lyssnare för att berättelsen innehåller starka sjukdomsbeskrivningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under ett besök i en musikstudio stöter reportern Tommie Jönsson på ett märkligt gammalt instrument. Det är en insektsorgel. Tangenterna spelar upp surrande ljud från humlor, bin och getingar. Instrumentet har tillhört Gaby Stenberg, en stor operett- och filmstjärna på 40- och 50-talet. Det blir början på en resa in i en filmstjärnas säregna och okända musikvärld.

– Det började en sommardag med tonen E. Det var en stor humla som flög omkring. Visst var det väl ett E? Gaby Stenberg ställer sig frågan i ett tv-program på 80-talet. Men så fort hon tar upp sin brinnande passion verkar programledaren flacka med blicken och gå vidare till nästa fråga. Vad är det hon pratar om?

Uppenbarelsen

Gaby Stenberg blev för många synonym med rollen som Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet. Men under 30-, 40, 50-talet medverkade hon i ett 40-tal filmer och hade otaliga operettroller på scen. Och hon hade hade absolut gehör.

Under paus från karriären som filmstjärna och artist, fick hon en dag en uppenbarelse. Hon kunde höra vilka toner som insekterna surrade fram. Det flög omkring musik i luften, och Gaby bestämde sig för att fånga den. Under flera år spelade hon in insektsljud och skapade musik med hjälp av brum och surr från humlor, bin, getingar, bromsar och flugor. Men något gensvar var det svårt att få.

Den märkliga insektsorgeln

Reportern Tommie Jönsson har grävt djupt i arkiven och gått igenom Gaby Stenbergs gamla rullband för att nysta upp historien om Rederiet-stjärnans okända insektsmusik. Under arbetet dyker också Gabys gamla insektsorgel upp, ett ombyggt instrument som än idag används i musikvärlden.

I dokumentären hör du Gabys styvson Peter Koch, musikern Mattias Olsson, manusförfattaren Camilla Ahlgren, barnboksillustratören Lotta Mark, regissören och skådespelaren Bengt Bauler. Men merparten av dokumentären består av arkivfynd från Sveriges Radio, NRK, SVT samt privat material från Peter Koch, Lotta Mark och Entomologiska föreningen i Stockholm. 

Dokumentären gjordes 2025.

Reporter: Tommie Jönsson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

I det här avsnittet av P3 Musikdokumentär handlar det om en av Sveriges mest kontroversiella artister, som bannlystes i Public Service, men vann landsbygdens hjärta.
Här kan du lyssna på hela dokumentären om Eddie Meduza.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna. Då drar stormen Gudrun in över Sverige.

Under eftermiddagen och kvällen den 8 januari, och under natten som följer, faller 200 miljoner träd i mörkret. 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner.

I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnen.

Dokumentären är en bearbetning av program gjorda för Tendens i P1, veckan efter stormen 2005. Vi möter familjen direkt efter stormen och ett år senare.

Reporter och producent: Ola Hemström
ola.hemstrom@sverigesradio.se

Rättelse: I en tidigare version uppgavs att stormen drog in i Sverige natten mot den 8 januari 2005. Korrekt är att den drog in under dagen den 8:e. Rättelsen gjordes den 7 januari 2025.

Musik i FM-versionen

Vintersaga - Monica Törnell 
Live tomorrow  - Laleh 
Enkelhet - Anna Ternheim  
Ge mig en sidenklänning   - Karin Wistrand  
If i could  - Sophie Zelmani  
Rosa Himmel – Molly Sandén 
The wind – Cat Stevens 

Musik i podden

Windogad – Lena Willemark
Near Light - Olafur Arnalds  
Du som gick före oss – Anders Widmark

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snödrivorna växer och räddningen dröjer. Många som sitter fast i sina bilar upplever ett av livets mest udda, dramatiska och omtumlande dygn: Alice, på väg till en romantisk spa-dejt, gör ett ödesdigert misstag. Hemvärnssoldaten Kaveh får en olycksbådande magkänsla vid ett av fordonen på motorvägen. Och för lastbilschauffören Peter ska livet helt förändras efter natten i kylan.

Det här är en berättelse om snökaos, maktlöshet och en gyllene baddräkt som får ett helt annat syfte. Men det är också en berättelse om medmänsklighet. För när snön vänder upp och ner på tillvaron blir främlingar plötsligt livsviktiga för varandra.

Medverkande: 
Alice Opebiyi, bilist. 
Kaveh, hemvärnssoldat.
Peter Lindström, lastbilsförare. 
Jennifer Luhanko, lastbilsförare. 
Alexander Thomsen, boende utanför Tollarp.

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Carolina Svalbacke. 
Producent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media. 
Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Emilie Flygare har som ung änkedoktorinna mött den stora kärleken, juristen Jakob Reinhold Dalin. Det slår gnistor om paret innan han hastigt försvinner ur hennes liv. Emilie hamnar i omständigheter. Hon är på god väg att reda ut situationen, när allt brister.

Efter en rad personliga katastrofer får Emilie sitt stora genombrott med Rosen på Tistelön 1842. Romanen bygger på ett verkligt rättsfall som hennes bror råkat på i ett arkiv. Ett fruktansvärt brott där två smugglare har ihjäl en jaktlöjtnant och hans besättning ute till havs. Berättelsen rymmer också en kärlekssaga och allt i en miljö som inte skildrats i litteraturen tidigare - västkusten. För första gången skriver en svensk författare skräckromantik. Romanen tar plats intill bibeln och katekesen i folks bokhyllor.

Medverkar gör:

Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.

Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva.

Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.

Reporter Cecilia Ohlén
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ljud: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Emilie Flygare-Carlén växte upp på västkusten

I två delar berättar Cecilia Ohlén om författarinnan Emilie Flygare-Carléns öde i 1800-talets Sverige. Emilie Flygare-Carlén gjorde succè långt utanför Sveriges gränser med sina romaner. Precis som för Camilla Läckberg var västkusten och hemorten Strömstad hennes landskap och den värld hon hämtade inspiration ifrån i sina mest framgångsrika romaner.

Hon föddes i Strömstad 1807, i ett gammalt köpmanshus fullt av magiska föremål och omgiven av sjömännens berättelser om förlisningar och smugglargångar.

Emilies far var sjökapten och köpman, hon följde med på hans resor och som tonåring fick hon ta ansvar för en egen båt. En ovanlig uppväxt för en kvinna i början av 1800-talet. Det är den här världen som senare i livet blir utgångspunkten för hennes största bokframgångar.

I första delen följer vi Emilies uppväxt fram till den punkt då hon förlorat nästan allt. Passion, död och svek präglar den unga Emilies liv.

Dokumentären i två delar är gjord 2024.

Medverkar gör:

Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.

Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva.

Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.

Reporter Cecilia Ohlén
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ljud: David Hellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det blir en dramatisk nyårsmorgon 2023. Charlotta Oskarsson Rantavaara - tillsammans med den avbitna näsan i en ishink - flygs från Gällivare med helikopter till Sunderbyns sjukhus i Luleå och sedan vidare med flyg till Stockholm. På Karolinska sjukhuset väntar en kirurg som är villig att göra ett försök att sy fast hennes näsa.

Samtidigt är hennes sambo Tomas kvar i chock hemma i villan i Koskullskulle utanför Gällivare, med allt blod efter olyckan och de två hundarna; hans jakthund Prins och Charlottas schäfer Terra som ligger på parkettgolvet vid soffan.

Reportern Lena Callne följer Charlottas och Tomas resa från den traumatiska olycksnatten till försöken att skapa en ny näsa till Charlottas. 
Och fram till beslutet om vad som ska hända med hunden Prins.

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter Lena Callne
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ljud: Maths Källqvist och Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Året är 1964 och inne på galleriet hänger fem tavlor, signerade av den franske konstnären Pierre Brassau. En har en svart bakgrund och har orangea och brandgula tjocka streck som liksom spretar ut åt olika håll. En annan tavla har en vit bakgrund och här är färgen röd och brandgul, detta är den senaste exklusiva spontana konsten.

Göteborgs-postens recensent skriver att Brassau är något av en dukens balettmästare. Men i vassen lurar en missnöjd gallerist och en busig och tyken tidningsredaktör.

 Detta är historien om en av de största konstkupperna i Göteborgs historia, och om en svart liten apa på Borås Djurpark.

 Medverkande:

Eva Berggren, fd djurskötare på Borås Djurpark

Lars G Fällman, konsthistoriker och konsthistoriker

Lasse Råde, fd journalist på GT

Kristian Wedel, journalist och kåsör på GP

Alexandra Arcari Gimdal, vän till konstnären Yngve Funkegård

Reporter Peter Gropman, Iris media AB

Inläsningar av Magnus Johansson och Svante Ivarsson Kihlberg

Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösten 1971 publicerar Dagens Nyheter en artikel med rubriken ”Ful räv funnen.” Det visar sig vara en tvättbjörn som fastnat i en rävfälla på den skånska slätten. Men hur i all världen hamnade hon där?

Tvättbjörnen smugglas in i Sverige

Det hela börjar sommaren 1970, när kompisarna Kina, Nils och Pelle åker på roadtrip till USA. Där träffar de på en liten tvättbjörnsunge som snabbt blir deras. När det är dags att resa hem är det en självklarhet för 19-åringarna att deras nya vän ska följa med. Att det är olagligt att föra in tvättbjörnar i Sverige utan tillstånd är inget som oroar dem. De har en handbagageväska som passar perfekt för en liten tvättbjörn att ligga i.

Så blir den amerikanska tvättbjörnen plötsligt inte lika amerikansk längre. Hon flyttar in i ett kollektiv i Stockholm. Men lika främmande som Sverige är för tvättbjörnen, är tvättbjörnen främmande för Sverige. Och det är ett heltidsjobb att ta hand om en vild tvättbjörn, visar det sig. Så snart tvingas ungdomarna hitta ett nytt hem åt Pokie. Ett hem som ska visa sig bli hennes sista.

Medverkande:
Kina Robberts
Nils Pettersson
Pelle Seeman
Märtha Lilja
Anders Häggström
Lennart Palmén
Maj-Lis Palmén
Anna Hjärre

En dokumentär av: Molly Bengtsson

Producenter: Lotta Malmstedt & Sofia Kottorp
Ljudläggning: Edwin Dickson

Dokumentären är gjord 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Viktor Klimenko slår igenom som schlagerartist i Finland på 60-talet. Men det är en helt annan repertoar som ska bana väg för honom i Sverige, Europa och världen. Med hjälp av kamraterna från reklambyråtiden, målningar av den ryske konstnären Ilja Repin, många paket cigaretter och några flaskor rödvin växer en vild och romantisk kosack fram. Skapelsen fullbordas när en kostymör som jobbat på Stockholms stadsteater köper ryska bordsdukar för att sy skjortor, flera meter nappaskinn, snickrar ihop patronbälten och som krona på verket – beställer en stor skinande vargpäls.

På 70-talet uppträder Viktor Klimenko bland annat på Lorensbergsteatern och Trädgår'n i Göteborg, Kronprinsen i Malmö, Berns salonger och Hamburger Börs i Stockholm.

1981 ska bli Viktor Klimenkos stora genombrottsår på världsscenen. Krogshow på berömda kabarén Lido i Paris. Turné i Japan, Han ska få allt det han drömt om i hela sitt liv. Men istället kommer katastrofen. Året därpå skriver Pia Gadd i Expressen:
“Exotisk, vild, rysk, fast finsk, vacker i mössa och vådligt stor päls. Damer belägrade hans visten i Sverige, ty det var dem han tilltalade mest. Själv var han alldeles oerhört trött på sin vackra mössa och päls. Insåg att de var bojor mer än hjälpmedel. De gånger han försökte lägga dem åt sidan kom succén av sig.”

Medverkande:
Viktor Klimenko
Anne Serner-Manninen, modedesigner och kostymör
En dokumentär av:  Emil Östlund
Producenter: Ola Hemström & Sofia Kottorp

Dokumentären är gjord 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hans Hatwig skapar tidningen Okej

Hans Hatwig tapetserade tonårsrummen i slutet av 70-talet med sin tidning Poster. I TV kan man titta på Nygammalt men det finns få platser där unga kan höra och läsa om sina artister.

Så föds idén till hans nya projekt. Tidningen Okej, med både bilder och artiklar och fylld av braskande rubriker och läsarbrev. Men förlaget tvekar och ger Hans Hatwig tre nummer på sig.

De unga älskar den nya tidningen men i tidningarna rasar debatten bland de vuxna. Föreningen Hem och Skola vill bojkotta tidningen på grund av rubriker om sex och våld. Nu börjar förlaget tveka och Hans Hatwigs hjärteprojekt står och väger.

Medverkar gör:

Hans Hatwig, grundare av tidningen Okej

Jörgen Holmstedt, reporter på tidningen Okej och författare

Lili och Susi, flitigt förekommande artister i tidningen Okej

Ika Johannesson, kulturjournalist, programledare och redaktör

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Malin Marcko
Producent: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Slutmix: Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 60-talet skickar myndigheterna ut aktiveringsinspektörer över hela landet. De ska få en miljon hemmafruar att lämna hemmet och komma ut i arbetslivet. För samhället behöver arbetskraft.

På 60-talet är de flesta kvinnor hemmafruar. När männen går till jobbet blir de kvar med förkläde, tvätt och disk.
Men 1965 startar den kanske största kampanjen någonsin i Sverige. Målet är att kvinnor ska ut i arbetslivet och få ett eget, betalt jobb. I Jönköping börjar Eva Plogeus köra runt i sin orangea Volvo. Hon bjuder in till kvällsmöten, och hemmafruarna strömmar till. Men utmaningarna är stora.

Medverkande
Ingrid Eriksson, hemmafru på 50- och 60-talet.
Anita, hemmafru på 60-talet.
Marianne Rocklind, hemmafru på 70-talet.
Eva Plogeus, arbetade som aktiveringsinspektör på 70- och 80-talet.
Åsa Lundquist, sociolog på Lunds universitet.

Reporter Cecilia Ohlén
Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström
Ljudmix Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lasse Brandeby och hans figur Kurt Olsson tog Sverige med storm årtiondena runt sekelskiftet. I radio, på TV, på film och på underhållningsscenerna; överallt Lasse och Kurtan.

1973 gjorde Lasse Brandeby och en kamrat till honom en legendarisk skutfärd mellan Tjörn och Göteborg med den tvåmastade galeasen Yrsa. Resan skulle bara ta några timmar men olyckor och haveritillbud gjorde att det tog flera dygn! Det Lasse och hans kumpan var med skulle räcka till för ett helt liv på sjön!

– Man skulle kunna se den här skutfärden som ett tvärsnitt av Lasse Brandebys liv, berättar Tommy Johansson som gjort dokumentären och som under 80-talet arbetade tillsammans med Lasse Brandeby på Radio Göteborg.

I dokumentären berättar familj och vänner om Lasse.

– Jag tänker på Lasse flera gånger varje vecka. Det är ju egentligen inte klokt men så är det, säger vännen och före detta kollegan, samhällsjournalisten Janne Josefsson i dokumentären.

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Tommy Johansson
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Jan Olof Leandersson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.

Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering.

Medverkande:
Tell Åke Dahllöf, barnbarn
Cosmo Hallström, barnbarn 
Jon Kahn, barnbarn
Gunilla McManus, barnbarn
Lena Berggren, historiker, Umeå universitet
Göran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotek

Ur arkiven:
Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibliotek
Arkeologen Gustaf Hallströms arkiv
Astrid Hallströms arkiv
Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Hallströms Advokatbyrås arkiv
Sven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), Riksarkivet
Umeå stadsarkiv

Efter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.

Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.

Dokumentären är gjord 2024

Reporter: Erica Dahlgren
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.

Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering.

Medverkande:
Tell Åke Dahllöf, barnbarn
Cosmo Hallström, barnbarn 
Jon Kahn, barnbarn
Gunilla McManus, barnbarn
Lena Berggren, historiker, Umeå universitet
Göran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotek 

Ur arkiven:
Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibilotek
Arkeologen Gustaf Hallströms arkiv
Astrid Hallströms arkiv
Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Hallströms Advokatbyrås arkiv
Sven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), Riksarkivet
Umeå stadsarkiv

Efter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.

Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.

Dokumentären är gjord 2024

Reporter: Erica Dahlgren
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I april 1973 kliver Willy av tåget i Västerås. Han har rakat huvud med en liten tofs och en fru vid sin sida. Hårt resande, hårt jobb och fängelsestraff har fått honom på andra tankar. Efter fyra år på luffen har han nu kommit hem för att missionera om Hare Krishna.

Från föräldrarnas villa i Bäckby börjar Hare Krishnarörelsen spridas i Sverige. På 80-talet är de som störst. På Korsnäs gård odlar de inte bara grönsaker och mediterar. Här finns ett 16-kanals mixerbord och en populär nattradio där Willy jobbar.

Konflikter får till slut Willy att lämna rörelsen. I hans vardagsrum står det gudomliga paret kvar, Krishna och hans flickvän, som ibland får nya kläder.

Medverkande: Willy Pfändtner
Ronald Pfändtner, Willys bror.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producent: Sofia Kottorp
Ljudmix: Elvira Björnfot

Dokumentären är gjord 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På en sekund ändrades unga Annas liv och framtid när Brian plötsligt och oväntat dog i hennes armar, vid en poolkant i Sussex, England, en varm sommarkväll i juli 1969. 40 år senare har Brian fortfarande en plats i Annas hjärta och än i dag påverkar händelserna på 60-talet hennes liv.

Programmet är gjort 2008 av Lotta Malmstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter gymnasiet blir Sara lärarvikarie på den skola som hon tidigare själv gått på. Samma skola där hon i smyg varit förälskad i sin lärare i flera år. Utseendemässigt påminner han om Sean Connery tycker Sara. Och han verkar ha ett sånt fint sätt, som en man ska vara tänker hon. Men han är gift och har flera barn. Ouppnåelig. 
Men så börjar de lära känna varandra, som vuxna. Och en spirande kärlek börjar ta form. Och den växer och förändrar hela deras tillvaro.

Programmet är gjort 2021.

Reporter: Anna Gjöres
Executiv producent: Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en lägenhet i Gamla stan i Stockholm bor Nisse med sin man Pelle. Nisse är 88 år och är nästan blind. Pelle är nästan 30 år yngre. De har varit tillsammans i över trettio år.

Nisse och Pelle möttes bara något år efter att Nisse kommit ut som homosexuell. Fram till att Nisse var 56 år levde han som heterosexuell, med familj, barn. Nisse växte upp i en tid, på trettiotalet, då man inte pratade om homosexualitet eller sex överhuvudtaget. Då, när Nisse var ung, var homosexualitet straffbelagt med två års fängelse.

Nisse Olofsson avled i januari 2011.

Programmet är gjort 2010 av Martin Johansson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ann-Christin Eklund och Kjell Nilsson har precis flyttat ihop i en liten omodern lägenhet på Söder i Stockholm. De är unga och nykära. Kjell är ingenjör och arbetar, tillsammans med sin kollega elektrikern Sören Jansson, med Televerkets kabeltunnel vid Skanstull. De ska förbereda för fler sprängningar i berget.

Det stora tunnelraset

Men under ett kvällspass den 9 november 1965 kollapsar en del av tunneln och stänger in de båda männen 40 meter under jord. Det blir ett enormt medieuppbåd där publiken kan följa händelseutvecklingen i realtid. I fokus står Kjells 19-åriga flickvän Anki. Hon är utom sig av oro och ropar ner till Kjell i ett litet hål som borrats rakt ner i berget. Hur ska de få ut honom och hur ska hon tackla alla journalister som följer det unga parets värsta upplevelse hittills?

Medverkande: 
Kjell Tudare
Ann-Christin Eklund
Annika Hagström

Programmet är gjort 2021.

Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Nils Lundin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Andreas Svensson är smal och tränar sporadiskt. han är 23 år. Efter vad han uppfattar som en utmaning av sin svärfar, bestämmer han sig för att prova anabola steroider. Hans fru Mia hjälper honom med den första sprutan steroider. Sedan följer år av missbruk tills allt ställs på sin spets. Mia ställer ett ultimatum. Vad älskar han mest? Henne eller steroiderna? Andreas svarar steroiderna.

Dokumentären är gjort 2019 av Carina Galanou Ipsonius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det var en underbar kärlekshistoria, men den kunde ju inte leda till någonting, för pappan hade ju redan bestämt att han skulle bli president of the United States, berättar Gunilla.

Gunilla von Post reser bakåt i sina egna bitterljuva minnen av John F Kennedy, en av en av vår tids största ikoner. Hon påminns nästan dagligen om kärlekssagan och  pratar också men sin älskade Jack.

Gunilla von Post avled 2011.

Programmet gjordes 2009 av Lotta Malmstedt.

Magnus Broni är tillbaka med en sommarserie om musik och minnen. Denna gång ska han välja ut en låt för varje år han levt. Svårt som attan!

Programmet är gjort 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är när Reine och hans kollega Robban har skiftbyte i timmerkörningen sommaren 2014 som elden överrumplar dem. Träden rasar över vägen och eldstormen slukar allt i sin väg. Mitt i detta eldinferno blir de fast som som i en råttfälla där brinnande träd faller och spärrar vägen. Reine snubblar och ser sin arbetskamrat försvinna in i röken.

Reine Ullén ringer sin fru för att ta farväl

I två och en halv timme ligger Reine mitt i ett eldhav. Hans kropp kokar och på SOS inspelade band hör man hur han desperat ropar efter hjälp. Han känner att han inte har långt kvar och han ringer sin fru för att såga adjö. 

– Det fanns inget mer att göra, berättar Reine Ullén.

Dokumentären är gjord 2015.

Reporter: Johan Thorén
Producent: Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anne-Lie Rydé slog igenom som en punkbomb och jobbade sig sedan in i den svenska folksjälen genom schlager, pop och musikaler.

– Lillbabs sa en gång till mig att det kommer en tid då du inte längre vill resa men jag trodde henne inte. Men nu är jag där, säger Anne-Lie Rydé och berättar vad hon nu ser fram emot att göra när livet inte längre består av jobb och turnéliv.

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 60-talet har Björn Skifs underhållit svenskarna med allt från pop och rock till skådespeleri i film och TV. Trots att kroppen och orken inte är som förr har han idag 2024 inga planer på att kliva ner från scenen, berättar han.

– Jag vet inte vad jag ska fylla hålet med när jag kliver av som artist, säger Björn Skifs.

För ett antal år sedan hamnade han i en arbetsrelaterad konflikt som gjorde att han höll på att sluta med artisteriet. Men lusten kom tillbaka trots att han får en klump i magen varje gång han tänker på konflikten, säger han.

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2009 är myggplågan olidlig i byn Bärrek i Gästrikland. I området kring nedre Dalälvens mynning gör myggen att företag flyttar, turisterna flyr och ortsborna håller sig inomhus.

På en rockfestival pratar tre kompisar från Valbo om mygghelvetet i Bärrek. De har hört ett rykte som säger att den som får tillräckligt många mygg-stick vid ett tillfälle sedan helt slipper klådan. Efter några öl bestämmer sig Johan Norbäck och hans två kompisar för att ta reda på om ryktet stämmer. De kallar det Operation Överdos.

Myggen skulle suga blod i sex timmar

En varm och solig sommardag åker de till Bärrek. De slår upp ett campingbord, tar av sig till bara kalsongerna och dukar upp med pussel, läsk och chips. Målet är att låta myggen suga blod från deras nakna kroppar i sex timmar. Ortsborna tycker de är galna och lokalpressenkommer för att se hur länge killarna står ut.

– Under arbetets gång blev det klart för mig att även om Valbokillarnas upptåg var dråpligt var myggplågan för ortsborna inget man skrattade åt. Och kampen mot myggen blev också något som jag bestämde mig för att skildra i den här berättelsen, säger Gustaf Wallinder som gjort dokumentären.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Gustaf Wallinder
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

P4 Dokumentär når du på P4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Göran packar en väska och reser runt i världen när han är ung på 60-talet. På en dans i Tanzania möter han Christina. Han bjuder upp henne och det slår gnistor direkt.

– Jag kan inte minnas någon annan lika stark och häftig och djup förälskelse. Man går i luften, svävar fram nästan, berättar Göran.

När han drar vidare på sina äventyr lovar han både Christina och sig själv att han ska höra av sig. Men den värdefulla lilla lappen med adressen tappas bort. Och åren går. Men minnet av Christina lever kvar i Göran i decennier.

– Tänk om jag hade stannat, hur hade då våra liv varit?

Dokumentären är gjord 2017.

Reporter Tomas Magnusson
Producent: Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1911 i Malmö. En stor homosexhärva rullas upp genom spaningsarbete av detektiva polisen. Flera herrar blir gripna: en pappershandlare, en bokhandlare, en konduktör, en kypare, en bokhållare och en springpojke. Springpojken är yngst, 17 år. Men han var bara 13 när han först utövade onaturlig otukt, säger han till polisen. Han heter Ernst Algot Frank.

Fotoalbum med damkomiker

Han kommer från ett mycket fattigt hem och har nu upptäckt att det finns pengar att tjäna på att prostituera sig, sälja sex till män. Av polisförhören framgår att han ibland pudrar sig när han går ut för träffa personer med ”perversa böjelser”. Och han finns i det fotoalbum som polisen byggt upp över ”damkomiker”, alltså män som prostituerar sig i damkläder.

Men vem var han egentligen, varför prostituerade han sig och varför klädde han sig i klänning? Var han bara fattig? Eller fann han också ett nöje i att ha sex med män? Och varför klädde han sig i damkläder - var han kanske egentligen en transperson, fastän begreppet trans inte fanns för 100 år sedan?

Damimitatörerna drog storpublik

Och hur hängde polisens beteckning ”damkomiker” ihop med dåtidens dragshowartister, som kallades damimitatörer och drog storpublik i det folkliga nöjeslivet under tidigt 1900-tal och som också lockade till sig den tidens homosexuella subkultur?

I programmet hjälper också två nutida dragqueens, Mats och Mica (Lily von Strudel och Lolita Lafitte), till att räta ut historiens frågetecken.

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Lotta Malmstedt

Producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Mattias Miselli

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta svenskar känner direkt igen porträttet av den fårade fiskaren med pipa, sydväst och melankolisk blick. Tavlan har spridit trygghet och saltstänkt manlighet i våra hem under flera årtionden.

Tavlan massproducerades och blev med tiden en av våra vanligaste väggprydnader – älskad av folket, brännmärkt som kitsch av konstkännarna. Och eftersom ingen har vetat något om tavlans historia, har olika myter om fiskargubben uppstått i saknaden av information. Många har hört att den gamle mannen på tavlan är just deras farfar eller gammelmorfar.

Fredrik Björkman i Söderhamn samlar på fiskargubbe-tavlor sedan många år tillbaka. Han har länge fascinerats av alla teorier som kretsar kring om mannen på porträttet.

– Han är ju en del av den svenska tapeten. Han är ju lika svensk som en klotgrill eller en tall eller en Volvo 245 som sliter över Tjörnbron.

Men hur svensk är Fiskargubben egentligen? Och hur mycket substans finns det i alla dessa påståenden om att tavlan föreställer en lots från Halland, en fiskare från Käringön eller en legendarisk holländsk sjöräddare?

Hösten 2023 bestämde sig Fredrik för att gå till botten med den gåtfulla Fiskargubben.

Med hjälp av den frivillige arkivgrävaren Stefan Gemzell började han att söka efter spår efter tavlan och dess målare. Följ med på Fredriks och Stefans jakt efter sanningen om Fiskargubben – en resa som tar dig från hårda granitklippor i Bohuslän till ett nedlagt Fiskeläge utanför Hamburg. Hötorgskonstens största mysterium står inför sin lösning.

Medverkande:

Fredrik Björkman, kulturjournalist som driver Sveriges Fiskargubbemuseum i Söderhamn

Stefan Gemzell, ljusdesigner och researcher

Harry Haerendel den yngre, son till konstnären Harry Haerendel

Gerhard Haerendel, son till konstnären Harry Haerendel          

Sylvia van der Moost, intendent på nederländska sjöräddningsmuseet

Rob Scholte, konstnär

Jarl Ankarhem, aktiv i hembygdsföreningen på Käringön

Stefan Persson, ättling till lotsförman Adolf Ekman

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Tommie Jönsson, Iris Media AB
Producent: Peter Gropman, Iris Media AB
Executiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katten Luffar-Lasse äter och sover hemma hos sin ägare Elin Karlsson. Men för övrigt är han en mycket egensinnig katt.

Allt började med att Lasse tog dagliga promenader till det närliggande köpcentrets parkering. Men av oro för att katten skulle bli påkörd hörde många av sig till hans ägaren Elin. Det blev så många samtal och så många vändor till köpcentret att hon till slut skapade ett Facebook-konto åt sin katt. Kontot växte lavinartat och sedan rullade allt på i snabb takt.

Idag har Luffar-Lasse en trafikrondell utsmyckad efter sig i Trollhättan och han har också varit med att dra in två miljoner till Musikhjälpen för att minska svälten i världen.

Här är berättelsen om den unika katten som tog svenskarna med storm .

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Samuel Stålros
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Ida Franzon

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är en berättelse om hur en polsk avhoppares jakt på ett friare liv i USA sannolikt resulterar i en högst inrutad tillvaro där han - av rädsla för att hittas av den polska militära säkerhetstjänsten - ständigt känner sig tvungen att se sig om över axeln.

Följ med på stridspilotens sista resa!

Stridspilotens sista resa är en direkt uppföljare till P4 Dokumentären från 2018: Den försvunne stridspiloten.

Programmet gjordes 2021.

Reporter: Henrik Martinell 
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Thobias Ericsson

henrik.martinell@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han är en långsint dansbandskung i ormskinnskavaj och har sjungit sedan han var tolv år gammal. I år, 2024, fyller Olle Jönsson 69 år.

– Jag har ett fruktansvärt stort bekräftelsebehov, säger Olle Jönsson om sin allra största drivkraft.

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Låtar som hörs i programmet
Lasse Stefanz - En sång om sommaren
Lasse Stefanz - Peppelinos bar
Lasse Stefanz - Det regnar och regnar
Lasse Stefanz, Sofie Svensson och Dom Där - Kom och rulla i mitt rullande hus
Lasse Stefanz - Huaröd
Lasse Stefanz - En säng av rosor

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från blygt och olyckligt adoptivbarn till rikskänd popsensation och countrydrottning. Men livet på scenen har ibland kostat mer än vad det har smakat, berättar Kikki Danielsson.

– Att sjunga är livsviktigt för mig, men att ha det som jobb?

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Låtar som hörs i progammet:
Kikki Danielsson - Bra vibrationer
Wizex - Miss Decibel
Kikki Danielsson - Stand by your man
Sweet 'n' Chips - God morgon
Kikki Danielsson - Det har jag lärt mig
Kikki Danielsson - Ängel med sorgkant

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kraschlandningen var slutet på ett av de mest sensationella flyktförsöken från andra sida järnridån. 

Direkt efter landningen begär piloten politisk asyl och genast utbryter diplomatiska diskussioner på hög nivå. 

Men där slutar spåren efter honom. Vad hände med piloten sedan?

Följ med i jakten på den försvunna stridspiloten!

P4-Dokumentären är gjord av Henrik Martinell, P4 Halland. henrik.martinell@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Warner Oland - bortglömd storstjärna i Hollywood

Warner Oland är en av Sveriges första stora, med idag bortglömda, filmstjärnor i Hollywood. Han föds som Werner Ölund i Bjurholm i Ångermanland 1879 men emigrerar som 12-åring med sin familj till USA där de byter namn till Oland.

Tidigt intresserar han sig för litteratur och hamnar i vuxen ålder på teaterscenerna på Broadway i New York. För att finansiera sin teaterkarriär och sitt projekt att presentera Strindberg för en amerikansk publik börjar han ta roller i den nya filmindustrin. Där han ofta får spela kines, trots att han helt saknar asiatisk bakgrund.

Filmdebuten kommer 1912 och han medverkar även i den första ljudfilmen Jazzsångaren 1927. Efter ett 70-tal filmer, där han ofta får spela elak filmkines, blir han 1931 castad till den snälla kinesiska detektiven Charlie Chan. En roll som gör honom världsberömd.

Filmstjärnan försvinner

Men när han ska spela in den 18:e filmen som Charlie Chan är Warner Oland sliten och djupt nere i ett alkoholmissbruk. Succén som Charlie Chan har gjort honom till en av världens mest kända filmskådespelare men också stängt in honom i ett fack långt borta från Strindberg och scenen.
När inspelningen ska rulla igång är han försvunnen. Det sägs att han skulle gå ut och ta ett glas vatten. Men han kommer aldrig tillbaka.

Medverkar gör bland annat Kim Khavar Fahlstedt, filmhistoriker och författare, aktuell med en ny bok om Werner Oland, och Anki Backlund, Bjurholmsbo och verksam i Warner Oland Academy.

Inläsningarna är gjorda av Magnus Johansson, Iris media AB

Dokumentären är gjord av Peter Gropman, Iris media AB.

Exekutiva producenter på Sveriges Radio var Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Dokumentären är gjord 2024.  

Kontakt: P4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kunde bonddottern från Bohuskusten hamna som prostituerad i Londons  värsta slumkvarter? Det här är berättelsen om Elisabeth Gustavsdotters liv – svenskan som blev Jack the Rippers tredje offer. Och som fick smeknamnet ”Long Liz” i Londons slum.

Bilden från bårhuset i London är den enda bevarade bilden av Elisabeth Gustavsdotter. Den och huset i Tumlehed där hon föddes har blivit en del av mytologin kring mysteriet Jack The Ripper. Ett mysterium som fortfarande  generar nya böcker, teorier och filmer. Men vem var kvinnan bakom bilden?  Det här är berättelsen om hennes öde.

Dokumentären hade premiär på 130-årsdagen av mordet på Elisabeth från Tumlehed som mördades den 30 september  1888 kl. 01.00 på Berner Street i Whitechapel i London.

Dokumentären är gjord av Stefan Sundberg som tidigare gjort den uppmärksammade dokumentären om Leif Andersson – mannen bakom Sveriges märkligaste skiva.

p4dokumentar@sr.sr

Programmet är gjort 2018.

Fler dokumentärer av Stefan Sundberg nedan:

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Starten på Cue Club i gamla Nordstan

När en vägg rivs mellan två lokaler i en sliten källarlokal i gamla Nordstan i Göteborg möts Fabian Carlsson och Styrbjörn Colliander för första gången, Tillsammans kommer de att skapa musikhistoria. För den 4 mars 1966 slår dörrarna upp för Cue Club för första gången. Klubben kommer under de kommande åren att förändra Göteborgs musikliv för de unga och ge plats för både lokala band och världsstjärnor som Jimi Hendrix, Fleetwood Mac, Yes och Deep Purple.

Skjutningen på Gustavus Adolphus

Historien om Cue Club får ett abrupt slut när klubbkungen Styrbjörn Colliander skjuts till döds i en massskjutning på klubben 1976, som nu bytt namn till Gustavus Adolphus.

Reporter: Stina Tyrell Sämgård / Munck Studios
Producenter SR: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Ljudmix: Emil Aspegren / Munck Studios

Dokumentären är gjord 2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna Lassi är ett av nio syskon i ett fattigt hem i Korpilombolo, undernärd med krumma ben. Under lång tid går hon med en vit duk om näsan. Men 1928 är Anna med om ett experiment som ändrar hennes liv.

Tuberkulosen skördar många liv

I början av 1900-talet drabbas många av tuberkulosdöden. Det finns inget botemedel mot sjukdomen. Man hoppas att näringsrik mat och vila ska stärka kroppen att klara infektionen. På Färöarna börjar en pojke, Niels Finsen, göra olika tester i solen. Han funderar på om ljuset kan vara läkande för de som fått hudtuberkulos? Långt senare kommer Anna Lassi få vård på det omtalade Finseninstitutet i Stockholm.

Ett varmt tack till Lars Asklund som satte oss på spåren, och till Stockholms stadsarkiv och Regionarkiven i Stockholm, Norrbotten och Göteborg.

Medverkande:

Lars Asklund, har arbetat som förste arkivarie på Stockholms stadsarkiv.
Helen Wallstedt, sjuksköterska som forskat om tuberkulos och verksamhetschef vid Akademiska sjukhuset Uppsala.
Louise Lindström, pingstförsamlingen i Örnsköldsvik.
Gerth Mattebo, pingstförsamlingen i Örnsköldsvik.
Gudrun Brännlund, Umeå.
Ulla Byström, Stockholm.

Läkarrösten: Lars Broström
Journalisten: Thomas Heldmark

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Ljudmix: Elvira Björnfot
 

Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.

Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.

När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?

Dokumentären gjordes 2019.

Reporter: Martin Jönsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Nima Shams

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Folke Schimanski, systern Vera och mamman kom med de Vita bussarna

I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion.

”När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland”, säger Folke Schimanski.

Systern Vera Oredsson blev känd nazistledare

Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet.

Idag jobbar Folke med skulden.
”Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera”, säger Folke Schimanski.

Dokumentären är gjord 2015 av Lotta Malmstedt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingen vill tala om Stinas mormor, Anna Dahlin. Hon som skiljdes från sin familj och spärrades in på det som då kallades sinnessjukhus. Men varför? Stinas dotter, journalisten Anna Lithander, har bestämt sig för att tillsammans med sin mor ta reda på sanningen om varför Anna fråntogs sina barn och spärrades in på livstid på mentalsjukhus.

En P4 Dokumentär av Anna Lithander.

Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Dokumentären är gjord 2024.

p4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det som många har fruktat har till slut inträffat. ”Steninge-Tarzan” och djurpsykologen Gösta Backer har gjort allvar av sina hot och öppnat lejonburen.

Vilt lejon i sommar-idyllen

Allt utspelar sig sommaren 1970 i semesterorten Steninge norr om Halmstad. Där når nu en mångårig kamp mellan myndigheterna och Gösta Backer sin kulmen. Backer måste stänga sin privata djurpark och göra sig av med lejonet Caesar. Men Gösta Backer har andra planer.

Lejonet Caesar ska skjutas av oerfaren polis

Det blir den oerfarne polisen Christer Helgesson som får uppdraget att skjuta lejonet som nu strövar fritt i villaträdgården. Hela dramat följs av den då 18-åriga Michael Coyet.

Dokumentären är gjord december 2023.

Reporter: Niklas Storm
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren

Du når Niklas Storm här: niklas.storm@sr.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Agneta firar jul med familjen i Umeå när hon hör nyheten om tsunamikatastrofen. Hon förstår direkt att hon måste göra sig redo för en räddningsaktion med SNAM – Swedish National Air Medevac – det svenska nationella ambulansflyget, som hon tillhör.

19-årige Niklas mitt i flodvågskatastrofen

Niklas Jern är 19 år och har åkt till Thailand med sin mamma och sina två systrar för att fira jul och nyår. När den stora flodvågen drar in över Phuket förlorar han kontakten med sin familj i kaoset och tar sig upp i djungeln. Det enda han önskar är att få veta hur det har gått med systrarna och mamman och sedan att snabbt få komma hem till Sverige.

Agneta hämtar skadade svenskar

När Agneta Karlfeldt kommer ner till Thailand är det värre än hon och hennes kollegor har befarat. Phuket är som ett enda plockepinn och tusentals julfirande svenskar är skadade eller i chock. Nu väntar några intensiva dygn då Agneta åker runt på olika sjukhus i jakt på skadade svenskar att flyga hem.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Peter Sincic från bolaget Pannrummet
Producent: Sofia Kottorp och Niklas Storm
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2013 briserar historien om amerikanen Michael Boatwright. Medier runt om i världen rapporterar att han har hittats medvetslös på ett motell i Kalifornien. Han minns inget av sitt tidigare liv, och nu försöker man pussla ihop hans historia.

Hemma i Uddevalla sitter Eva Espling. Hon känner igen mannen på bilderna som kablas ut. Hon var förälskad i honom när hon var ung.

Nu ringer Eva och säger att hon känner honom. Det blir början på en spännande och omskakande historia.

Programmet är gjort av Tomas Magnusson.

thomas.magnusson@sverigesradio.se 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sunes jul premiärvisas december 1991 och än idag snurrar klipp med pappa Rudolf och lillebror Håkan på sociala medier och SVT play. Vad var det egentligen som fångade publiken?

Sunes jul är en nödlösning

Det är i början på 90-talet och Barna Hedenhös ska visas som julkalender. Men något skaver i produktionen, det blir för dyrt och komplicerat och med mindre än ett år kvar till premiär står SVT utan julkalender. På ett kontor i TV-huset står det en pärm märkt ”Goddagenspärmen”. Avsändaren är författarkusinerna Anders Jacobsson och Sören Olsson i Örebro. Kanske finns räddningen i pärmen?

Ingmar Bergmans påverkan

Hör historien om nödkalendern Sunes jul, en historia präglad av stress, tillfälligheter, upprörda präster och reaktioner på andra sidan atlanten. Och om Ingmar Bergmans oväntade påverkan i produktionen.

Medverkande:
Sören Olsson, författare som tillsammans Anders Jacobsson skrev manus till Sunes jul
Stephan Apelgren, regissör
Hannes Holm, då biträdande dramachef på SVT
Peter Haber, skådespelare
Carina Lidbom, skådespelare
Gabriel Odenhammar, skådespelare
Caroline Cabot, författare

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Peter Gropman, Iris media AB

Producent: Sofia Kottorp

P4dokumentar@sverigesradio.se

Se hela julkalendern Sunes Jul här: https://www.svtplay.se/sunes-jul

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Till slut, 1979, får hon napp på TV2. Men vem ska skriva berättelsen?

Det här är berättelserna om hur några av våra mest älskade julkalendrar kom till. Och om dom som slet och drömde för att skapa den där magin -  i  semestertomma TV-hus och i en kamp mot klockan.

I det här avsnittet om Trolltider från 1979. Tomtarna, trollen och vättarnas återkomst till julkalendern. Och ett fortsatt nära samarbete mellan regissören och Christina Lagerson och skådespelerskan Birgitta Andersson.

Programmet är gjort 2023 av Ola Hemström.

Producent: Sofia Kottorp.

p4dokumentar@sverigesradio.se

Se hela julkalendern Trolltider från 1979 här:
https://www.svtplay.se/trolltider-julkalendern-1979

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är berättelserna om hur några av våra mest älskade julkalendrar kom till. Och om dom som slet och drömde för att skapa den där magin -  i  semestertomma TV-hus och i en kamp mot klockan.

I det här avsnittet om Gumman som blev liten som en tesked. Genombrottet för den moderna julkalendern och starten på en livslång vänskap mellan regissören och producenten Christina Lagerson och skådespelerskan Birgitta Andersson.

Programmet är gjort 2023 av Ola Hemström.

Producent: Sofia Kottorp.

p4dokumentar@sverigesradio.se

Se hela julkalendern här:
https://www.svtplay.se/gumman-som-blev-liten-som-en-tesked

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Carl Johan Bernadotte friar till Kerstin Wijkmark tror hon först att han skämtar. Det förstår han väl att det är omöjligt, menar hon.

Den kungliga titeln och apanaget

Ett äktenskap skulle ju innebära att prinsen måste avsäga sin titel och det kungliga apanaget. Och vad skulle hovet säga om att förlora en i raden av möjliga tronarvingar?

Carl Johan och Kerstin bestämmer sig ändå, mot alla odds, att kämpa för sin kärlek. Till slut flyttar de till USA för att få vara ifred och väntar på att tiden ska komma i kapp deras djärva livsval.

Medverkande i dokumentären:
Monica Bonde, Carl Johan och Kerstins dotter.
Sten Hedman, journalist.
Klas Åmark, professor emeritus i historia.

Dokumentären gjordes 2021.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Swingers strömmar till Örkelljunga

Bilarna börjar strömma in i det annars stilla centrumet i Örkelljunga. I samhället finns både kyrkan och flera frikyrkoförsamlingar med många medlemmar. En lokal mitt i samhället där par har sex med andra par väcker starka känslor och delar samhället i de som är för de ökade besökssiffrorna och de som anser att det strider mot deras tro. Och snart har någon sprayat ett bibelcitat på Heffners fastighet.

En P4 Dokumentär av Gustaf Wallinder från 2023.

Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Vi vill varna känsliga lyssnare för att det förekommer explicita sexuella beskrivningar i dokumentären.

P4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Året är 1964 och ”Carin” studerar vid Uppsala Universitet. Hon har lovat både sin mamma och sig själv att hon ska utbilda sig och skaffa sig ett yrke.

Ofrivilligt gravid

”Carin” träffar en ung student från Tyskland och de blir förälskade. Planerar en framtid med giftermål och barn. Men båda vill bli klara med studierna och ta examen först. Trots att de skyddar sig blir ”Carin” gravid.

Abortresa till Polen

I Sverige är det tillåtet att göra abort om mamman eller barnet är sjukt så ”Carin” får ett nej. Att göra en illegal abort är uteslutet för henne. Genom vänner får ”Carin” kontakt med en läkare i Polen, där det är fri abort, så att hon kan göra det på laglig väg.

Det hon inte har någon aning om är att hennes beslut kommer att leda till en stor rättsaffär i Sverige, där hon riskerar fängelse.

I 60 år har ”Carin” bevarat sin hemlighet. Nu berättar hon sin historia, som 82-åring. Men hon vill fortfarande vara anonym.

Inläsningar:
Carin (som gammal) - Gunilla Hallberg
Carin (som ung) - Tuva Börgö

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jokkmokks-Jokke, en av sin tids mest folkkära artister, drömde länge om att turnera i Amerika. 1973, efter första guldskivan, blev hans dröm verklighet.

Detta är berättelsen om hur en man, större än livet, med samedräkten i bagaget och gitarren i handen, begav sig till landet ”åver där”, i sällskap med tre smålänningar och den legendariske Expressen-journalisten Stig "Nalle" Nahlbom, som minns dramatiken i Las Vegas och LA.
– Vi larmade hotelldetektiven som satte igång en spaning efter Jokke. Han gillade ju att vifta med plånboken. Vi var ju livrädda.
Vad var det som hände egentligen, när Jokke åkte till Amerika?

Dokumentären gjordes 2011.

Reporter: Ola Hemström

Programledaren Titti Schultz och journalisten, författaren och hovexperten Ebba Kleberg von Sydow sätter historien i ett sammanhang, förklarar traditioners bakgrund och reder ut kungahusens kopplingar till varandra.

Vi pratar om festerna, familjerna, makten – hur allt hänger ihop.

Nya avsnitt av Monarkerna släpps i appen Sveriges Radio Play varje fredag klockan 06.00.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan när Stefan är 11 år är han med om sin första fylla. Trots att han inte har svårt för skolan tappar han intresse och allt går snabbt utför.

Stefan blir sprutnarkmoman

När han är i 20-årsåldern börjar han missbruka amfetamin och för att finansiera missbruket begår han inbrott. Stefan lever som hemlös i centrala Stockholm och åker in och ut ur fängelset. Han har en hemlig dröm om att plugga till advokat. Men drömmen känns avlägsen och han vågar inte ens uttala den.

Mötet på Östermalm

Men så en natt när han ska göra ett inbrott på Östermalm ser han en gammal dam som sitter i en bil och verkar sjuk. Han ser till att det kommer en ambulans och efter det blir ingenting sig likt.

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Patrik Airosto
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är berättelsen om Krister ”Krölle” Ekblads resa från botten av sorgen till ett liv som åskjägare, ständig fascinerad av kraften i urladdningarna. Och med på resan finns hans barn.

En P4 Dokumentär av Izabella Rosengren, gjord 2023.
Producent Niklas Storm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett samtal mellan Niklas Storm, som gjort P4 Dokumentären Slaget om Motorsågsmassakern, Sven-Erik Olsson som under 80-talet kämpade för att få bort filmcensuren och Wanda Bendjelloul, filmkritiker och författare. Samtalet leds av Sonya Helgesson Ralevic som är filmvetare och frilansjournalist.
Ett samarbete mellan Sveriges Radio och Fyrisbiografen i Uppsala.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Videovåldsdebatten rasar i svensk media. 1983 är det är nu olagligt att hyra ut våldsamma filmer till vuxna. Och i Stockholm startar Sveriges största videovåldsrättegång som får ett oväntat slut.

Det stora bråket om Death weekend

Årtiondets censurbråk står mellan jouralisten Jan Guillou och chefen för filmcensuren på Statens Biografbyrå Gunnel Arrebäck. Det handlar om hämndfilmen Death Weekend som förbjudits sju gånger. Sven-Erik märker att något har förändrats i inställningen till censur på Statens biografbyrå. Kanske är det chansen han väntat på i alla år - en chans att ta Motorsågsmassakern förbi censuren?

Dokumentären är gjord 2023 och släpps torsdag 21 september.

Medverkande:
Sven-Erik Olsson (SEO)
Ann-Katrin Agebäck
Gunnel Arrbäck
Mats Johansson
Jan Guillou
Olof Palme
Bert Fridlund

Reporter: Niklas Storm, niklas.storm@sr.se
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1980 sänder Sveriges Televsion samhällsprogrammet Studio S. I ett reportage avslöjas att svenska barn kan hyra våldsfilmer och titta på skräckfilm. Upprördheten är stor och många chockas.

Videovåldsdebatten startar

Det startar en hätsk debatt som leder till nya lagar och förbud vad gäller videovåld. Det här blir startskottet för en mångårig debatt om kultur, censur och moral. Och filmen som alla talar om är den avskydda skräckfilmen Motorsågsamassakern.

Dokumentären är gjord 2023 och släpps tor 21 september.

Medverkande:
Sven-Erik Ohlsson (SEO)
Ann-Katrin Agebäck
Lars-Åke Norman
Rolf Jadelius
Charles Aperia
Göran Elwin
Hadar Cars
Carl-Gustaf Boethius

Reporter: Niklas Storm, niklas.storm@sr.se
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Magnus Broni är musikjournalisten som på SVT gjort program som ”De kallar oss artister”, ”Hitlåtens historia” och ”Hård rock på export”.

I ʺRock och minnenʺ spelar han låtar som blev till klassiker i pojkrummet och berättar historien om att växa upp på landsbygden under ett 80-tal med två TV-kanaler och varma mackor i ugnen. Och hårdrocken i högtalarna.

Programmet är från 2023.

Programledare: Magnus Broni
Producent: Susan Myrdal

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jacob Dahlin startar sin karriär med radioprogrammet Galaxen men snart får han egna TV-program som Caramba och Jacobs stege där han bjuder in världsstjärnor, bland andra Alla Pugatjova från dåvarande Sovjetunionen. Uttrycket ”Skål ta mig fan!” blir hans signum och tillsammans med kollegan Annika Hagström och dansbandet Vikingarna spelar han in låten ”Tredje gången gillt” som tar sig ända in på Svensktoppen. Han syns och hörs överallt.

Jacob Dahlin blir sjuk i aids

Men när han 1991 plötsligt blir svårt sjuk och avlider sluter sig tystnaden kring Jacob Dahlins person. Att Jacob drabbats av HIV berättar han bara för sina allra närmaste vänner. Han ber dem bevara hemligheten för att skydda sina föräldrar och syskon. Men nu, över 30 år efter hans död, när synen på homosexualitet och aids är helt annorlunda än på 80-talet, berättar hans vänner och familj om Jacob Dahlins sista tid och vad som låg bakom tystnaden kring den.

Medverkande:
Ebba Fisch, Jacobs storasyster
Jens, Jacobs brorson
Annika Hagström, vän och journalistkollega
Tom Hedqvist, vän och formgivare
Benny Andersson, vän och musiker
Meta Bergqvist, vän och kollega

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Håkan Forsbergs padda, som snabbt får namnet Prinsen, är en agapadda. Med sina 60 centimeter och 2650 gram hamnar den snabbt i Guinness Rekordbok med titeln Världens största padda. Det blir startskottet för en landsomfattande turné för Håkan och paddan. Paret hamnar till slut i USA och får vara med i amerikansk TV.

Prinsen äter råttor och växer i omfång vilket bara ökar intresset för honom. Men så händer det som inte får hända.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Alexander Bygdén
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sven-Ingvars har spelat i nästan fyra decennier när frågan kommer om bandet vill spela på Hultsfredsfestivalen sommaren 1991. Bandet har under åren spelat allt från jazz och rock till dansbandsmusik. Det är inte självklart att tacka ja på förfrågan.

Bandmedlemmarna vill hellre ha semester, det har de alltid den tiden på året. Men bokaren Håkan Waxegård har bestämt sig. Han ska övertala både arrangörerna och Sven-Ingvars. Till slut tackar alla ja och det blir en oförglömlig spelning för alla inblandade.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Mattias Lindgren
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att ha levt i en resväska och jobbat över hela världen i tio år har Daniel Bakke till sist hittat kärleken och är redo att slå sig till ro och bilda familj. Men de här planerna omkullkastas när han hjälper en vän med vad Daniel tror är ett ofarligt uppdrag i Tunisien. De ska stötta en norska i en vårdnadstvist och hjälpa henne att snabbt lämna landet om hon återförenas med sitt barn.

Det dröjer bara några dagar i Tunisien innan Daniel och hans vän grips på sitt hotellrum, misstänkta för vapenbrott och kidnappning. Anklagelser som är helt grundlösa menar Daniel.

I väntan på att de ska frias hamnar de två svenskarna i Mornaguia. Ett fängelse som kritiserats av både Human rights watch och FN för inhumana förhållanden. En brutal fängelsemiljö där våldet är ständigt närvarande, trängseln extrem och maten aldrig tillräcklig.

– Hela konceptet med fängelset är att du ska brytas ner fysiskt och mental. Men det gick jag inte med på, säger Daniel.

Hör historien om Daniels kamp för att överleva skräckfängelset och återförenas med sitt livs kärlek.

Programmet är gjort 2019 av Niklas Storm, niklas.storm@sr.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carrie Nygren upptäcks av en modellagentur i Stockholm 1971 när hon är 16 år. Hon har precis tagit sig ur en svår depression och som en följd av det rasat i vikt. Carrie skriver på ett kontrakt med en agentur i Paris. Hon packar väskan, får några hundralappar av sina föräldrar och beger sig ut i världen - 16 år och helt ensam. Hon känner sin ensam och deprimerad och längtar hem. Så hon rymmer mitt i ett stort modelljobb för franska Vouge.

Jobb för Vouge och Elle i New York

Hemma möts hon av två förvånade föräldrar som genast uppmanar Carrie att återvända. Och hon gör som de säger och fullgör jobbet sedan rullar det på med modelljobb i många år, främst i New York. Under 70- och 80-talet är hon en av de mest kända supermodellerna tillsammans med t ex Imam och Linda Evangelista. Carrie Nygren från Sveriges täcker otaliga omslag för modemagasin som Vouge och Elle.

Carrie tror att hon ska dö

Parallellt med modelljobben börjar Carrie Nygren en skådespelarkarriär. Hon lever jetsetliv och besöker ofta den ikoniska nattklubben Studio 54 där hon hänger med andra världskändisar som John Lenon och Yoko Ono, Iggy Pop och Andy Warhol. Hjulen går snabbare och snabbare och en dag kraschar allt. Carrie tror att hon är på väg att dö.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Elina Jalling
Producent: Jenny Bergman
Slutmix: Peter Jonason
Executiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp

Har du som lyssnare tankar på att skada dig själv? Då kan du vända dig hit:
Självmordlinjen Mind
112

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kassetterna med resedagboken spelas upp av Tomas Tengby och Stefan Livh i radioprogrammet Morgonpasset och får namnet En svensk man på resa. Serien blir kult på 90-talet. Spekulationerna om vem han var och varför han gjorde sin dagbok är många. Men trots idoga försök av Stefan Livh och Peter Apelgren att efterlysa mannen via radion går han inte att hitta.

Nästan 30 år senare får radioreportern Peter Gropman tillgång till alla banden. Med hjälp av ett privatspanarteam börjar nu jakten på Kassettmannen. Och den här gången får man upp spåret och hittar nya uppgifter kring mannen.

– Det här är en helt unik historia. Det mannen spelade in på sina kassettband på 70-talet är världens troligtvis första podcast, men ingen vet vem som står bakom, säger Peter Gropman, producent och reporter på Iris media som gjort dokumentären.

Peter Gropman har jobbat som radiojournalist sedan 2005 och har gjort flertalet dokumentärer för Sveriges Radio och porträtt för P4 av Robert Broberg, sierskan Saida och galenskaparnas fader Claes Eriksson.

Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström

Programmet gjordes 2021.

Vet du mer om Kassettmannens liv och hans efterlämnade berättelser? Hör gärna av dig till P4 Dokumentär på p4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under vissa delar av 50-talet dog i snitt två stridspiloter i månaden i fredstida övningar. Övningar som utfördes med de nya stridsflygplan som Sverige utvecklade. Hemma väntade de anhöriga väl medvetna om att det snart kunde vara deras tur att få ett dödsbud. Ändå talade man inte om det. Det var så det var att vara stridspilot i Sverige under det kalla kriget.

Ola Gynäs plan havererade men i motsats till många kollegor överlevde han kraschen.

Marianne såg sin man Arne gå till jobbet men han kom aldrig hem, hans bild står fortfarande på hyllan i hemmet.

Tystnaden kring det som hände plågar fortfarande de anhöriga till de döda stridspiloterna.

En P4 Dokumentär av Tobias Svanelid och produktionsbolaget Prata. Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

p4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det börjar som en tonårsdröm hemma i Falköping. Fem kompisar repar hemma i Tobias pojkrum. Planscher med bandet KISS hänger på väggarna. Mamma Barbro bjuder på chokladmjölk i pauserna.

Nestor läggs på is i 25 år

Bandet vinner musiktävlingar och alla i Nestor, som de kallar sig, är beredda på att satsa på en musikkarriär. Men just när Nestor ser ut att kunna slå igenom tar allt slut. Och det kommer att ta flera decennier år innan bandmedlemmarna möts igen.

De flesta i bandet pausar den musikaliska yrkeskarriären och blir polis, tv-fotograf och rektor. Familjelivet tar fart.

Bandet blir förband till KISS

Ett par av bandmedlemmarna fortsätter i musikbranschen. När 30 år har gått känner en av dem att att det är dags att försöka återuppliva det avsomnade Nestor. Fem mogna män i 50-års åldern ska plötsligt blåsa liv i sina rockdrömmar. Vad det kommer att innebära kan varken Tobbe, Mackan, Mäla, Johnny eller Matte föreställa sig. Inte ens i sina vildaste drömmar. Det är först när de står på samma scen som Paul Stanley och Gene Simmons det går upp för dem vilken resa de har gjort tillsammans.

Medverkande:
Mattias "Matte" Carlsson, trummor
Martin "Mäla" Frejinger, keyboard
Tobias "Tobbe"Gustavsson, sång
Johnny Wemmenstedt, gitarr
Marcus "Mackan" Åblad, bas

Barbro Larsson, Tobias mamma
Camilla Ahlin, chef inom gymnasieskolan i Härryda kommun
Christine Hellquist, stöttade bandet på 90-talet

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Christopher Johansson
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Karl Boustedt och Anton Östlund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 år har gått sedan dåvarande utrikesminister Anna Lindh 2003 utsattes för en knivattack på varuhuset NK i Stockholm och senare avled. Nära varuhuset finns blåljusfotografen Stefan Söderström, en ung, frilansande pressfotograf som i sin bil lyssnar av polisradion och tar bilder när något händer. Bilder han sedan säljer till tidningarna. Stefan är först på plats tillsammans med polis och räddningstjänst och tar bilder på Anna Lindh när hon skadad förs ut på bår ur varuhuset. De enda bilderna från en händelse som kommer att skaka om Sverige i grunden.

Pressfotografen Patrik C Österberg berättar här historien om en av Sveriges mest omtalade och dyraste nyhetsbilder. För det var många som kämpade om rätten till de unika bilderna från NK, bilder som kom att förändra fotografens liv och sätta igång en debatt om vad som kan och inte kan publiceras.

Dokumentären är gjord 2023 av Patrik C Österberg.

Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Indiana Jones i Egypten

Svante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.

Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.

Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.

Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år

Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.

Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Grzegorz Niedźwiedzki intresserar sig för fossil redan som barn. Och som student träffar han sitt livs kärlek, Kasia, på en forskarkonferens. Men när Kasia flyttar till Sverige för att forska vid Uppsala Universitet hamnar Grzegorz i ett dilemma. Ska han ge upp sin dinosaurieforskning i Polen och flytta till Kasia i Uppsala eller göra karriär i Polen?

När han till slut väljer kärleken och kommer till Sverige börjar han leta dinosaurieben i Skåne trots att många före honom har gett upp. Ingen har någonsin hittat stora ben från enorma köttätande dinosaurier i Sverige.

200 miljoner år gamla dinosaurieben hittas i Sverige

Men efter många långa timmar i skogarna hittar Grzegorz ben som får hela forskarvärlden att dra efter andan. Och det visar sig att den polska paleontologen vänder upp och ner på föreställningen om när de stora dinosaurierna levde på vår jord.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Monika Titor
Producenter: Niklas Storm och Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

P4 Väst har granskat hur Transportstyrelsen, bara månader efter olyckan, inleder arbetet med en hårt kritiserad regeländring som leder till fler manipulerade a-traktorer på vägarna.

Snart tre år har gått sedan kraschen, nu berättar Ludde och hans mamma Petra för första gången om olyckan som förändrade allt.

Reportrar: Dino Jasarovic och Frida Grönholm

Producent: Ingela Hydén

Ljudmix: Thor Andersson

Kanal: P4 Väst

Ansvarig utgivare: Peter Sundblad

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lars Anders Larsson reser 1997 till Kongo-Brazzaville för att hjälpa till att bygga upp landet som skakats av ett inbördeskrig. Hemma i Sverige har han fru och fyra barn.

Hela familjen har i omgångar rest till de båda Kongo-republikerna för att på Svenska missionsförbundets uppdrag jobba med bland annat hälsoprojekt. Lars Anders Larsson är van vid att hantera riskfyllda situationer. Men det han nu möter är farligare än något han tidigare upplevt.

Nya stridigheter blossar upp och det gästhus som Lars Anders bor på hamnar mitt i frontlinjen. Läget för Lars Anders och de andra som sökt skydd på gästhuset blir värre dag för dag, och han måste komma på ett sätt för dem att fly.

Programmet är gjort 2023.

Reporter: Niklas Storm, niklas.storm@sr.se
Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Slutmix: Elvira Björnfot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hannas Dimitris dotter Berith Kalander berättar den otroliga berättelsen om sin mamma som föddes i Polen och som barn förlorade hela sin familj i Förintelsen.

Överlevde fem koncentrationsläger

Hannas pappa och syskon avrättades av soldater i en skog i Polen och hon skickades sedan med sin lillasyster Anita, fem år, med boskapsvagn till Auschwitz. Där gasades hennes lillasyster ihjäl medan Hanna överlevde både Auschwitz och flera andra koncentrationsläger, bland andra Maidanek, Rechlin och Ravensbrück innan hon skickades för tvångsarbete i Nazitysklands vapenfabriker.

Kom med Vita bussarna

Vid krigsslutet lyckades Hanna som 14-åring komma med Röda Korsets hjälpaktion Vita bussarna till Sverige och registrerades som inresande i Malmö i början av maj 1945, som en av bara två räddade romer.

I Sverige gifte hon sig med Georg Dimitri, som var svensk rom från en tivolifamilj. Tillsammans fick de fyra barn och de levde större delen av livet i Malmberget i Norrbotten, där Georg så småningom fick jobb i gruvan.

Mattias Kalander, Beriths son, minns mormor Hanna med värme. Han har speciella minnen av när han och Hanna tillsammans tittade på Kung fu-filmer, som Hanna gillade att se.

– Jag tror hon gillade att se den lilla människans revansch mot ondskan, säger han.

Programmet är gjort 2023.

Reporter Lotta Malmstedt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är när Martin inte nöjer sig med att stjäla enbart droger från förrådet med beslagtagna varor, utan även börjar stjäla värdesaker, som smycken, alkohol och pengar som misstankarna till slut riktas mot honom.

Den 19 december 2013 grips Martin Ekman på bar gärning av sina kollegor i polishuset i Örebro, då har han fickorna fulla med narkotikaklassade tabletter.

Han får sparken som polis och döms till ett års fängelse för bland annat grov stöld.

Det här är han egen berättelse om resan ner i avgrunden och vägen tillbaka.

Programmet är gjort 2022.

Reporter: Carina Galanou Ipsonius

Producent: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att gymnastikläraren Margit Nordin åkte Vasaloppet 1923 förbjöds kvinnligt deltagande. Det kunde vara farligt för den kvinnliga hälsan att delta, påstods det bland annat.

Men efter närmare sex decennier av förbud hände något i 1978 års Vasalopp som skulle komma att förändra historien. De båda motionärerna Britt Dohsé och Birgitta Westhed bestämde sig för att åka de nio milen utklädda till män. De skaffade lösskägg från Stadsteatern i Göteborg och anmälde sig i bekanta mäns namn.

– Jag tyckte det var sorgligt och bedrövligt att vi inte fick åka. Att klä ut sig var enda chansen att kunna delta, säger den idag 79-åriga Birgitta Westhed.

– Jag var förbannad, det var bara gubbar överallt som bestämde, säger 82-åriga Britt Dohsé.

Britts och Birgittas revolt 1978 skapade rubriker och bidrog till att kvinnorna till slut tilläts åka. I år är det 40 år sedan de nio milen mellan Sälen och Mora öppnades för kvinnor, då i klassen Öppet Spår. 1981 släpptes kvinnorna fram även i det ordinarie Vasaloppet.

Programmet är gjort 2019 av Martin Eriksson.

Birgitta Westhed dog året efter att denna dokumentär gjorts. Hon blev 80 år gammal.

Fler dokumentärer av Martin Eriksson hittar du nedan:

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2009 är myggplågan olidlig i byn Bärrek i Gästrikland. I området kring nedre Dalälvens mynning gör myggen att företag flyttar, turisterna flyr och ortsborna håller sig inomhus.

På en rockfestival pratar tre kompisar från Valbo om mygghelvetet i Bärrek. De har hört ett rykte som säger att den som får tillräckligt många mygg-stick vid ett tillfälle sedan helt slipper klådan. Efter några öl bestämmer sig Johan Norbäck och hans två kompisar för att ta reda på om ryktet stämmer. De kallar det Operation Överdos.

Myggen skulle suga blod i sex timmar

En varm och solig sommardag åker de till Bärrek. De slår upp ett campingbord, tar av sig till bara kalsongerna och dukar upp med pussel, läsk och chips. Målet är att låta myggen suga blod från deras nakna kroppar i sex timmar. Ortsborna tycker de är galna och lokalpressenkommer för att se hur länge killarna står ut.

– Under arbetets gång blev det klart för mig att även om Valbokillarnas upptåg var dråpligt var myggplågan för ortsborna inget man skrattade åt. Och kampen mot myggen blev också något som jag bestämde mig för att skildra i den här berättelsen, säger Gustaf Wallinder som gjort dokumentären.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Gustaf Wallinder
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

P4 Dokumentär når du på P4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista.
Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?

En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023.

Har tankar om det du hört? Hör av dig via mail till Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Vilka krav finns om man bygger sin egen kista?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eilert Dahlberg blir Elvis från Husum

När Eilert Dahlberg är barn lyssnar han helst på frälsningssoldaten Lapp-Lisa och rockkungen Elvis Presley. Som 39-åring spelar han på eget bevåg in några kassettband med Elvis-covers och sedan tar det inte lång tid förrän inspelningarna hamnar hos radiojournalisten Tomas Tengby i Morgonpasset på P3. Radiolyssnarna älskar snabbt "Husums Elvis" och hans säregna sätt att sjunga. Inte alltid rent men alltid med känsla och kärlek till Elvis. 

2001 är han Sveriges mest bokade artist och blir även känd i England och USA. En av våra mest märkliga framgångssagor.

Eilert Pilarm får elchocker

Men bakom framgångarna döljer sig en lång period av mörker då Eilert blir behandlad med både elchocker och tung medicinering. Han själv upplever det som om Elvis Presleys ande har tagit över hans kropp. Det enda sättet för honom att bli fri från anden är att ställa sig på scenen och sjunga Presley-låtar.

Alexander Arvidsson har mött Eilert idag 2023 och här talar Eilert ut om den mörka drivkraften bakom hans beslut att ställa sig på scenen som Elvis trots att många skrattat åt honom.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Alexander Arvidsson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En kylig marsdag får sommarpärlan Smögen besök av något så ovanligt som en 600 kilo tung valross. Magnus Sandberg stöter på det, han först tror är en gigantisk säl, på sin kvällspromenad och sätter sig på en armlängds avstånd från henne:
– Valrossen tyckte väl inte jag såg så skräckinjagande ut för jag var ingen isbjörn eller någonting liknande, berättar han om när han blev sittande helt ensam med valrossen i över en timme.

Hon heter Freya och är en ung valrosshona. Hon sicksackar mellan Norge och Sverige och besöker även Strömstad.

Valrossen Freya skapar uppståndelse

Jag trodde inte mina ögon, berättar Rose-Marie Hansson som genast ringer till sin väninna Carina.
– Du får slänga allt och komma för det här måste du bara få uppleva, nästan skriker hon.

Den i vattnet graciösa men på land lite klumpiga valrossen skapar stor uppståndelse. Hon tar sig upp på fritidsbåtar, lapar sol och tuggar på inredningen. Freya blir snabbt en attraktion och media från hela världen rapporterar om henne. 

Rune Aae, högskolelärare och doktorand i biologi, forskar egentligen på fiskgjusar men råkar tidigt bli medias “valrossexpert” och innan sommaren är över har han gett 400 intervjuer med nyhetsredaktioner från hela världen. 

– Jag fick inte gjort något annat. Telefonen var varm hela tiden. Mediatrycket har varit bortom allt förnuft, skrattar Rune.

Valrossen Freya ses som ett samhällsproblem

Badgästerna låter inte Freya vara i fred och många vill gärna ta en selfie med valrossen. En del människor går till och med ner i vattnet trots att Freya är i närheten. Vid flera tillfällen jagas badande människor upp ur vattnet av rovdjuret.
– Jag försökte stoppa folk själv men det tog bara några sekunder så var de lika nära igen. Jag fick en sån obehagskänsla att jag tillslut valde att ringa polisen, säger Olav Dövik, till vardags kriminalreporter på NRK.

Det norska Fiskeridirektoratet gör nu observationer som visar att att det finns stor risk för både människor att komma till skada och frågan om avlivning av Freya seglar upp.

Medverkande:
Magnus Sandberg, boende på Smögen
Rune Aae, högskolelärare och doktorand i naturvetenskap vid universitetet i Sørøst-Norge
Carina Westersund, boende i Strömstad
Rose-Marie Hansson, boende i Strömstad
Olav Dövik, kriminalreporter på NRK
Tone Fiskeseth, boende i Oslo
Christian Ytteborg, marinachef Kongen marina
Thea och Osmun, skolelever i Moss
Astri Tonian, konstnär och skulptör

Dokumentären är gjord 2022.

En dokumentär av: Kalle Wannerskog och Emil Östlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ester Ellqvist och John Bauer möts på Konstakademin

När de möts på Konstakademin i Stockholm är Ester Ellqvist är en sprudlande och frispråkig stadsmänniska omgiven av beundrare. John Bauer är en begåvad skogsromantiker. Men med vacklande självtillit. Båda ses som konstnärer med en lovande framtid. Det som börjar som en vänskap mellan två starka personligheter utvecklas sakta till något annat.

John Bauer har rönt stora framgångar med sina illustrationer av sagoboksserien Bland Tomtar och Troll. Fotografierna av Ester blir grunden till prinsessan Tuvstarr i böckerna. Och trollens ansikten skvallrar om likheten med konstnären själv och den svärta han bär på.  
”Ömsom är jag troll, ömsom är jag människa”, säger han själv.

Flytten till skogarna i Tomtar och troll

Skogen är tidigt Johns tillflykt och där föds den bildvärld som kommit att bli synonym med troll och skogsväsenden i svensk sagolitteratur. Men när nu Ester och John som gifta har återvänt och slagit sig ner i de skogar som varit hans börjar har mörkret börjat sänka sig över John. Ester är ensam kvar med sonen i hemmet under Johns många resor. Johns tvivel på sin egen förmåga fortsätter att växa.

Pressen ökar

Efter ett missfall föds sonen Putte och John och Esters äktenskap får nytt liv. Men pressen på John att leverera sina berömda teckningar av troll och prinsessor fortsätter. Han känner sig alltmer fångad i den bildvärld han själv skapat.

En serie i tre delar om Ester och John Bauer från P4 Dokumentär.

Breven från John Bauer lästes av Malte Nordlöf.
Breven från Ester Ellqvist lästes av Emelie Bredmar.
Ett speciellt tack till Sarah Billengren, Patricia Monroy och Pauline Beinö på Jönköpings läns museum och museets arbete med att lyfta fram och digitalisera John och Esters brevväxling.

Utställningen Följa John vid Jönköpings läns museum.

Tack också till John och Esters släktingar Margaretha Blomberg Bauer och Staffan Ellqvist, och till arkeologen Lotta Mejsholm.

Reporter Cecilia Ohlèn.
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.
Ljudmix Olle Sjöström.

Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila P4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ester Ellqvist och John Bauer möts på Konstakademin

Ester Ellqvist och John Bauer möts på Konstakademin i Stockholm. Hon en sprudlande och frispråkig stadsmänniska omgiven av beundrare. Han en begåvad skogsromantiker. Men med vacklande självtillit. Båda ses som konstnärer med en lovande framtid. Det som började som en vänskap mellan två starka personligheter utvecklas sakta till något annat.

För John Bauer börjar nu framgångarna med illustrationerna av sagoboksserien Tomtar och Troll. Fotografierna av Ester blir grunden till prinsessan Tuvstarr i böckerna.

Flytten till skogarna i Tomtar och troll

De är i Johns barndomsskogar den bildvärld föds som kommit att bli synonym med troll och skogsväsenden i svensk sagolitteratur. Men när Ester och John som gifta nu återvänder och slår sig ner där börjar mörkret sänka sig över John.

”Ömsom är jag John Bauer, ömsom är jag trollet" säger han själv.

Ester blir ensam kvar med sonen i hemmet under Johns många resor.
För John blir arbetet allt intensivare i takt med framgångarna och hans tvivel på sin egen förmåga växer.

Då händer det som inte får hända.

En serie i tre delar om Ester och John Bauer från P4 Dokumentär.

Breven från John Bauer lästes av Malte Nordlöf.
Breven från Ester Ellqvist lästes av Emelie Bredmar.
Ett speciellt tack till Sarah Billengren, Patricia Monroy och Pauline Beinö på Jönköpings läns museum och museets arbete med att lyfta fram och digitalisera John och Esters brevväxling.
Utställningen Följa John vid Jönköpings läns museum.

Tack också till John och Esters släktingar Margaretha Blomberg Bauer och Staffan Ellqvist, och till arkeologen Lotta Mejsholm.

Reporter Cecilia Ohlèn.
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.
Ljudmix Olle Sjöström.

Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila P4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ester Ellqvist och John Bauer möts på Konstakademin

Ester Ellqvist och John Bauer är båda elever som sticker ut på Konstakademin. Hon en sprudlande, frispråkig och vacker stadsmänniska, omgiven av beundrare. Han en begåvad skogsromantiker, men med vacklande självtillit. Båda ses som konstnärer med en lovande framtid. Det som börjar som en vänskap mellan två starka personligheter utvecklas sakta till något annat.

Skogarna i Bland Tomtar och troll

Skogen är John tillflykt i barndomen och där föds den bildvärld som kommit att bli synonym med troll och skogsväsenden i svensk sagolitteratur. Framgångarna med sagoboksserien Bland tomtar och troll väntar i framtiden. Men när Ester och John som nygifta återvänder till Småland och slår sig ner vid sjön Bunn utanför Gränna börjar mörkret sänka sig över John.

En serie i tre delar om Ester och John Bauer från P4 Dokumentär.

Breven från John Bauer lästes av Malte Nordlöf.
Breven från Ester Ellqvist lästes av Emelie Bredmar.
Brevet från Elna lästes av Ulla de Verdier.
Kurskamratens memoarer lästes av Mattias Pleijel.

Ett speciellt tack till Sarah Billengren, Patricia Monroy och Pauline Beinö på Jönköpings läns museum och till John och Esters släktingar Margaretha Blomberg Bauer och Staffan Ellqvist.

Utställningen Följa John vid Jönköpings läns museum.

Reporter Cecilia Ohlèn.
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.
Ljudmix Olle Sjöström.

Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila P4dokumentar@sverigesradio.se

.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2013 briserar historien om amerikanen Michael Boatwright. Medier runt om i världen rapporterar att han har hittats medvetslös på ett motell i Kalifornien. Han minns inget av sitt tidigare liv, och nu försöker man pussla ihop hans historia.

Hemma i Uddevalla sitter Eva Espling. Hon känner igen mannen på bilderna som kablas ut. Hon var förälskad i honom när hon var ung.

Nu ringer Eva och säger att hon känner honom. Det blir början på en spännande och omskakande historia.

Programmet är gjort av Tomas Magnusson.

thomas.magnusson@sverigesradio.se 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rena Rama Sanningen fick Harald Treutiger att drabbas av trollkarlarnas ilska

Magin är hotad, menar trollkarlarna, och riktar sina trollstavar mot programledaren Harald Treutiger. TV-programmet ska avslöja tricken bakom trollkarlarnas magi.

När "Rena Rama Sanningen", trots kritiken, får premiär i rutan når magikernas känslor orkanstyrka. Dåtidens stora TV-stjärna, Harald Treutiger, får till och med ta emot mordhot. Men när giljotinen ska testas i programmet så händer något.

Denna P4 Dokumentär är producerad 2022 av Gustaf Wallinder.

Producenter är Sofia Kottorp och Ola Hemström.

P4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kapten Gösta Bågenholm berättar historien om ett av de 852 vrak som döljer sig på botten i Kattegatt. Den franske ångaren Capitaine Louis Malbert kolliderar på nyårsnatten 1963 med ett okänt fartyg i dimman på Kattegatt. Nu inleds en kapplöpning mot klockan för att hinna fram till Lilla Middelgrund och grundsätta det skadade skeppet. Ska kapten Joseph Huet hinna rädda sitt skepp och till vilket pris?

Gösta är också aktuell med en ny bok inspirerad av hans radioberättande. "Sailors Grave" heter den.

Detta är en omarbetade version av ett tidigare avsnitt av P1-serien Min berättelse där du kan höra fler berättelser av Gösta Bågenholm.

Vill du höra av dig med en hälsning till Gösta Bågenholm kan du maila till P4 Dokumentärs producent, Ola Hemström, på ola.hemstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Iggy Pop – punkens gudfader

Iggy Pop har kallats punkens gudfader och är känd för sitt samarbete med rockbandet The Stooges och David Bowie.

För Lena Nordlund är Iggy Pop sällskapet i radio när hon lagar mat och en långvarig artistförälskelse. Nu ska hon äntligen få träffa honom både som fan och vetenskapsjournalist.

Iggy Pop är också en stor inspiration för att aldrig ge upp – en artist som hade många motgångar i början, men hela tiden kämpade på.

20 oktober 2022 tilldelades Lena Nordlund branschpriset Guldörat för intervjun med Iggy Pop i kategorin Årets Intervju.

Programmet gjordes 2022

Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Iggy Pop has been called the godfather of punk and is known for wild live performances. And also for his shirtless body, his time in the band the Stooges and his cooperation with David Bowie.

For Lena he´s also a company on the radio while she´s cooking at home, and she has a long lasting love for his music and artistry. Now, at last, she will meet him, both as the fan she is, and as a science journalist.

Iggy Pop is also a big inspiration to never give up – a musician who went through many hardships in the beginning of his career, but always kept going.

In October 20, 2022, Lena Nordlund received the Swedish radio award Guldörat (the Golden Ear), “Interview of the year”  for her interview with Iggy Pop. The documentary was made in 2022.

Reporter: Lena Nordlund
Producers: Ola Hemström and Sofia Kottorp
Final mix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tusentals kvinnor rekryteras under andra världskriget för att bevaka Sveriges luftrum och gränser. För första gången vapentränas kvinnor i försvaret och får samma lön som männen. Men de får kämpa för att accepteras.

När den tyska Engelbrechtsdivisionen reser genom Sverige är det Ingrid som beväpnad vaktar tågstationen i Vitvattnet.

Dokumentären bygger på dagboksanteckningar och brev som Ingrid Rune skrev 1940 och 1941 och är ett av de få vittnesmål som finns bevarat av en tid då synen på kvinnor i krig förändrades.

Medverkande: Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia Stockholms universitet. Klas Åmark, professor emeritus i historia och Staffan Rune, son till Ingrid Rune.

Dokumentären är gjord 2022 av Cecilia Ohlén.
Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.
Ljudmix Olle Sjöström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bandet Jailbird Singers bildas på Långholmens fängelse 1964. Rånaren Tony Granqvist, biltjuven Åke "Korpen" Johnson och kassaskåpssprängaren Tore "Masen" Eliasson finner varandra och får skivkontrakt redan i fängelset. Tony är ett musikaliskt geni och motorn i bandet. Han beskrivs som en ny svensk Elvis. 1964 ger sig bandet ut i folkparkerna och hamnar på Svensktoppen med bland annat "Där björkarna susa". Drömmen om ett nytt liv har blivit sann. Men ränderna från det kriminella livet är svåra att tvätta bort och något håller på att hända med Tony.

Dokumentären är gjord av Alfred Sjelvgren och Malte Just.

Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Dokumentären är gjord 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bandet Jailbird Singers bildas på Långholmens fängelse 1964. Rånaren Tony Granqvist, biltjuven Åke "Korpen" Johnson och kassaskåpssprängaren Tore "Masen" Eliasson finner varandra och får skivkontrakt redan i fängelset. Tony är ett musikaliskt geni och motorn i bandet. Han beskrivs som en ny svensk Elvis. 1964 ger sig bandet ut i folkparkerna och hamnar på Svensktoppen med bland annat "Där björkarna susa". Drömmen om ett nytt liv har blivit sann. Men ränderna från det kriminella livet är svåra att tvätta bort och något håller på att hända med Tony.

Dokumentären är gjord av Alfred Sjelvgren och Malte Just.

Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Dokumentären är gjord 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Väktarkollegorna Andreas och Peter blir rånade utanför i centrala Uppsala våren 1991. Det tar inte lång tid förrän polisen riktar sina misstankar mot de båda väktarna, eftersom det var för mycket pengar i värdetransporten och rånet gick för lätt tycker polisen.

Polisen griper Peter som häktas och förhörs. Men han släpps i brist på bevis. Samtidigt kallas kollegan Andreas in på nya tuffa förhör och han kämpar för att bevisa sin oskuld.

Det visar sig nu att rånet kopplas till stans okända gäng, Uppsalamaffian. För första gången berättar ligans tidigare så kallade torped, Johan Enander, om sin inblandning i rånet och om hur en blåsning höll på att leda till gangsterkrig.

Samtidigt tror sig polisen ha gjort det genombrott som kan komma att lösa fallet om det inte vore för att de misstänkta rånarna är borta.

Det här är berättelsen om ett rån där kollegor vänder sig mot varandra och polisen tvingas ut på en internationell jakt efter det stora bytet.

Peter, Jannis, Mikael och Christos heter egentligen något annat. Peter är död sedan något år tillbaka. Trots upprepade försök har de tre andra inte gått att nå eller slutat svara efter att redaktinen väl haft kontakt.
Johan Enander har lämnat kriminaliteten och är sedan många år tillbaka engagerad att hjälper andra att göra samma sak.

Reporter: Niklas Storm, niklas.storm@sr.se
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Väktaren Peter är kroppsbyggare, skämtar ofta och är populär bland kollegorna. Hans kollega Andreas kallas Clintan på jobbet, eftersom han är verkar vara en hårding och har en stor revolver. De båda kollegorna trivs i varandras sällskap.

Men så en sommardag 1991 blir Andreas och Peter rånade i centrala Uppsala. Det är det största rånet någonsin i stan och en enorm polisinsats drar igång, och utredarna upptäcker snart en rad märkliga omständigheter.

Det är nästan dubbel så mycket pengar i värdetransporten än vad som är tillåtet. Rånarna verkar ha vetat var värdetransporten ska köra, vilken väktare som är beväpnad och det hela gick enkelt. Allt pekar på att det är ett insiderbrott, och Andreas och Peter går från att vara brottsoffer till misstänkta gärningsmän.

Det här är berättelsen om ett rån där kollegor vänder sig mot varandra och polisen tvingas ut på en internationell jakt efter det stora bytet.

Programmet är gjort 2022.

Reporter: Niklas Storm, niklas.storm@sr.se
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kassetterna med resedagboken spelas upp av Tomas Tengby och Stefan Livh i radioprogrammet Morgonpasset och får namnet En svensk man på resa. Serien blir kult på 90-talet. Spekulationerna om vem han var och varför han gjorde sin dagbok är många. Men trots idoga försök av Stefan Livh och Peter Apelgren att efterlysa mannen via radion går han inte att hitta.

Nästan 30 år senare får radioreportern Peter Gropman tillgång till alla banden. Med hjälp av ett privatspanarteam börjar nu jakten på Kassettmannen. Och den här gången får man upp spåret och hittar nya uppgifter kring mannen.

– Det här är en helt unik historia. Det mannen spelade in på sina kassettband på 70-talet är världens troligtvis första podcast, men ingen vet vem som står bakom, säger Peter Gropman, producent och reporter på Iris media som gjort dokumentären.

Peter Gropman har jobbat som radiojournalist sedan 2005 och har gjort flertalet dokumentärer för Sveriges Radio och porträtt för P4 av Robert Broberg, sierskan Saida och galenskaparnas fader Claes Eriksson.

Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström

Programmet gjordes 2021.

Vet du mer om Kassettmannens liv och hans efterlämnade berättelser? Hör gärna av dig till P4 Dokumentär på p4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nattklubbsdansösen Anna-Bell Lee

Anna-Bell Lee är nattklubbsdansös och kommer att skaka om i Göteborgssocieteten och snart ta över som fru Broström. Lite luggslitna redaren Dan-Axel och enormt tjusiga Anna-Bell är på alla tidningsomslag.

Broströmsimperiet går mot sitt slut

Samtidigt börjar det gå allt sämre för sjöfarten och varvsindustrin. Folk funderar kring hur Broströmsimperiet sköts egentligen. Koncernchefen Dan-Axel svajar betänkligt vid sjöfartsdopen. Broströms hundra år av makt och framgångar går mot sitt slut.

Programmet gjordes 2020 av Cecilia Ohlèn.

cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Medverkande
Sten Hedman, journalist. Jobbade på Bildjournalen på 60-talet. 
Ebba von Essen, journalist på Aftonbladet. 
Tommy Johansson, journalist på Sveriges Radio som jobbade på Eriksbergsvarvet i början av 70-talet. 
Ninna Boberg, museipedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.

Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I februari 1953 springer Kerstin på en kamrat i Göteborg som tar henne med ombord på MS Gripsholm. Hon blir helt betagen i fartygets vackra trappa och söker ett jobb som sjukgymnast på Svenska Amerika Linien.

Lyxliv på Amerikabåtarna

Det är glammigt värre för passagerarna ombord. Champagne, dopp i poolen och dans till levande musik. Men en morgon kommer skrämmande nyheter. Två lyxfartyg har krockat utanför den amerikanska östkusten.

Programmet gjordes 2020 av Cecilia Ohlèn.

cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Medverkande
Kerstin Berg, sjukgymnast som jobbade på Stockholm och Kungsholm på 50-talet.
Bertils Söderberg som arbetade på Kungsholm i början av 60-talet. 
Krister Bång, fartygshistoriker.
Ivar Janson, släkting.
Tommy Johansson, journalist på Sveriges Radio.

Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Paret beskrivs som synnerligen välsituerade. Brita kommer från en av Sveriges mest framgångsrika familjer – Broströms – med fartyg på alla de sju världshaven.

Familjen Broström är högvilt för pressen

Familjeöverhuvudet Dan Broström hastiga död har skapat stora rubriker några år tidigare. Under våren 1934 rullas på nytt en mycket sorglig men denna gång också våldsam kärlekshistoria upp inför allmänhetens ögon.  På Långholmens sinnessjukavdelning försöker professor Kinberg reda ut vad som ligger bakom dådet och redardrottningen Ann-Ida, Britas mamma, ställs åter inför hårda prövningar.

Programmet gjordes 2020 av Cecilia Ohlèn

cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Medverkande
Thomas Nilsson, psykolog och forskare i experimentell rättspsykiatri vid Göteborgs universitet. 
Ninna Boberg, museipedagog vid Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Broströms är under sin guldålder Sveriges största rederi och Göteborgs största arbetsgivare. Hundratalet fartyg seglar ute på haven.

Redarfamiljen Broströms framgångssaga 

Familjens berättelse börjar i Värmland redan på 1850-talet. Axel Broström är 13 år och jobbar vid järntransporterna i Kristinehamn. Han är barnarbetaren som går från botten till toppen och lägger grunden till ett redarimperium. Men när familjen flyttar till Göteborg på sin resa uppåt så möter sonen Dan kärleken i Ann-Ida Mark. En flicka från samhällets toppskikt. Och nu hopar sig molnen.

Programmet är gjort 2020 av Cecilia Ohlén.

cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Medverkande
Ninna Boberg, museipedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.
Kent Olsson och Jan Kuuse, forskare i ekonomisk historia.
Olof Andersson, bibliotekarie i Kristinehamn. 
Ivar Janson, släkting. 
Anna Adrian, konservator på Göteborgs museum.

Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gunnar Backlin är soldat vid regementet i Strängnäs när han fälls till marken av de sovjetiska bomberna.
Under samma kväll faller också sovjetiska bomber över Södertälje och Södermalm i Stockholm.

Nu börjar spekulationerna om varför bomberna släppts över det neutrala Sverige.
Kan det vara gripandet av den ryska spionen Vasilij Sidorenko som är upprinnelsen till det ryska anfallet? Eller är förklaringen en helt annan?

Programmet gjordes våren 2022.

Reporter: Urban Björstadius
Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När morgonen gryr utanför Marstrand står det klart att något allvarligt måste ha hänt. En enorm sökoperation sätter igång. Hemma väntar Gustafs fru, och hela svenska folket, på ett livstecken. Hon bär på deras första barn. Hoppet lever om att ubåtens besättning fortfarande finns vid liv någonstans där nere i djupet. Men syret på Ulven håller sakta men säkert håller på att ta slut.

Programmet gjordes våren 2022.

Reporter: Urban Björstadius, bolaget Prata
Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 26 november 1942 kommer den norske nazistledaren Vidkun Quislings order om att alla norska judar skulle samlas ihop och föras med båt till Tyskland och koncentrationslägret i Auschwitz.

På en vinterkall landsväg strax utanför Oslo klättrar två barn upp i framsätet på en gammal lastbil. En av dom är Else Ullman. Hon är åtta år gammal när hennes flykt från Norge tar sin början, där på Trondheimsvägen. Flykten går genom frusna skogar på gränsen till Värmland medan gränsvakternas sökarljus och hundar genomsöker vinternatten.

Programmet är gjort våren 2022.

Reporter: Tobias Svanelid, bolaget Prata
Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är ett under att Bengt Johanssons pappa lyckas hålla kvar tömmarna när den höga ljudknallen av den störtade torpeden skrämmer hästarna. Kan det vara ryssarna som anfallit Sverige?

Snart börjar jakten efter spåren av Hitlers supervapen - V2-roboten som störtat i Småland.

Programmet är gjort våren 2022.

Reporter: Tobias Svanelid, bolaget Prata
Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheten att tyska fartyg exploderat utanför Öland, efter att ha kolliderat med minor, sprider sig snabbt. Den då unge Kjell Andersson i Össby på södra Öland ser fartygen sjunka därute. Men efter explosionen säger föräldrarna åt sina barn och tonåringar att inte gå ner till stranden längre. Man är rädd att döda kroppar ska flyta iland.

Trots varningarna går 18-åriga Stina Matsson ändå ner till stranden. Hon hittar en ilandfluten sjömansmössa med det tyska nationalemblemet med örnen och svastikan.

Hur kunde olyckan ske och skulle Sverige nu drabbas av Hitlers vrede?

Programmet är gjort våren 2022.

Reporter: Tobias Svanelid, bolaget Prata
Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2019 meddelar rockbandet KISS att de gör sin sista turné som band. The end of the road tour inleds.

Ett ständigt samlande och letande efter spelningar, bilder och information om bandet präglar Thomas Munters och Tony Rosenholms liv. Men de har också helt olika syn på bandet. För där Tony tycker att KISS mest  ett halvt cover-band numera så tycker Thomas att det fortsatt är kul att följa bandet där de är idag.

Följ med ner i källaren där väggarna är täckta av album och affischer med KISS. Till konsertupplevelser och möten med idoler. Möt två hängivna KISS-fans.

Ett program av Malin Marcko år 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ivar Olofsson står med titeln medicine doktor i telefonkatalogen och har en fin klinik i Saltsjö Duvnäs. Abort är helt förbjudet i början av 30-talet och man får inte heller upplysa om preventivmedel.

1934 kallas 158 kvinnor i Stockholm till polisförhör. De har alla bokat tid hos Ivar Olofsson.

Genom den omfattande polisutredning som gjordes följer vi tvåbarnsmamman Olga och 17-åriga Märta som går till abortören.

Medverkande:
Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. 
Bo Lindberg som har jobbat som överläkare i kvinnosjukvården. 
Johanna Sköld, professor på Tema barn vid Linköpings universitet.

Programmet gjordes av Cecilia Ohlén 2021.
Producent Sofia Kottorp
Ljudmix Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I oktober 1956 bestämmer sig politikerna i Skatelöv för att ingripa. Man vill omyndigförklara fröken Florence Stephens för att stoppa rovdrift och kapitalförstöring på Huseby bruk.

Fröken övertalas att bli omyndigförklarad. Det ska bara gälla under en kortare period tills godset kommer på fötter. Säger man. Men för fröken väntar nu år av strider för att bli myndig igen.

Medverkande:
Ingegerd Oskarsson, politiker som växt upp nära Huseby.
Thomas Rosell, har arbetat för Florence Stephens.
Sofie Magnusson, VD Huseby Bruk. 
Erik Wångmar, docent i historia Linnéuniversitetet. 
Malin Lennartsson, docent i historia Linnéuniversitetet.
Gustaf Klarin läser breven från Jean Jacques De Geere.

Bilderna i kollaget:
Prins Carl Bernadotte (ung), Bernadottebibliotekets bildarkiv
Prins Carl Bernadotte och Florence Stephens, SVT Bild
Huseby bruk, foto Jan-Erik Anderbjörk, Kulturparken Småland
Florence Stephens med sin höst, foto Huseby Bruk
Florence och henns systrar, foto Huseby Bruk

Programmet är gjort 2021 av Cecilia Ohlén.
Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström. 
Ljudmix Olle Sjöström.

cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Florence Stephens växer upp på det mäktiga godset Huseby bruk utanför Växjö. Hon är en skicklig ryttare med stark känsla för djur, men verkar ha svårare att avgöra vilka människor som är att lita på. 1957 briserar Husebyskandalen, en omskakande härva med förgreningar ända upp i kungahuset.

Medverkande:
Thomas Rosell, har jobbat för Florence Stephens. 
Sofie Magnusson, VD Huseby bruk. 
Erik Wångmar, docent i historia, Linnéuniversitetet. 
Malin Lennartsson, docent i historia, Linnéuniversitetet.
Gustaf Klarin läser breven från Jean Jacques De Geere.

Bilderna i kollaget:
Prins Carl Bernadotte (ung), Bernadottebibliotekets bildarkiv
Prins Carl Bernadotte och Florence Stephens, SVT Bild 
Huseby bruk, foto Jan-Erik Anderbjörk, Kulturparken Småland
Florence Stephens med sin häst, foto Huseby Bruk
Florence och hennes systrar, foto Huseby Bruk

Programmet är gjort 2021 av Cecilia Ohlén.
Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström.
Ljudmix Olle Sjöström.

cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid varje hemmamatch för Stockholmslaget Hammarby så drar låten "Just idag är jag stark" igång och publiken, som är Nordens största supporterklubb, sjunger med. Jättekören består oftast av mellan tjugo och trettiotusen personer, klädda i Hammarbys gröna och vita färger.

Mötet mellan Kenneth "Kenta" Gustavsson och Aapo Sääsk skapade fotbollslåten "Just idag är jag stark"

För första gången berättare nu doldisen bakom texten till Sveriges mest kända fotbollslåt vad den egentligen handlar om. Aapo Sääsk skrev texten när han var tonåring och behöll den i sin skrivbordslåda. I P4 Dokumentär berättar han om vad som hände sen och om mötet med Kenneth "Kenta" Gustavsson.

Kenta var mest känd som en av huvudkaraktärerna i Stefan Jarls filmtriologi om modsen i Stockholm. I Anne Konstenius P4 Dokumentär får vi följa med i berättelsen om hur en kille från "Plattan" i Stockholm kom att bli en dyrkad hjälte på Hammarbyläktaren och en artist älskad av folket. Och om doldisen som skrev texten till "Just idag är jag stark".

Reporter: Ann Konstenius

Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

P4dokumentar@sverigesradio.se

Dokumentären är gjord 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lilla Hemmet i Stockholm är en vårdinrättning för barn som fötts med syfilis. Barnen går runt med små tygpåsar om halsen, som innehåller kvicksilver. En långvarig behandling som ska göra de friska.

Patienter med "fader okänd"

Barnen blir kvar i flera år på Lilla Hemmet för att inte smitta andra människor. Det blir allt trängre. Edvard Welander tvingas säga nej till mödrar som vill få sina barn intagna. Hemmets tio platser är ständigt upptagna. Det behövs ett nytt och större Lilla Hemmet. I journalerna kan man se att de intagna barnen har mycket gemensamt, på flera har sjuksköterskan noterat "fader okänd". Vi möter också några av Lilla Hemmets patienter idag.

20 oktober 2022 tilldelades Cecilia Ohlén branschpriset Guldörat för dokumentären De bortglömda Syfilisbarnen i kategorin Årets Fakta.

Programmet är gjort 2022.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Runt sekelskiftet är syfilis en vanlig och dödlig sjukdom, men också skamlig. Många barn smittas i moderlivet och klarar sig inte. Andra överges på grund av sin sjukdom.

I Stockholm finns på den här tiden många bordeller. Kvinnor som är eller bara misstänks vara prostituerade kontrolleras på besiktningsbyrån. Varje vecka ska de upp i gynstolen och den som vägrar hämtas av polis.

Kvicksilverbehandling mot syfilis

Till St Görans sjukhus kommer gravida och barn som smittats av syfilis. Det blir allt fler små patienter i barnsalen. Läkaren Edvard Welander börjar samla in pengar för att kunna öppna ett eget sjukhus för syfilissmittade barn. Här ska de få en långvarig behandling med kvicksilver. Det har en bakteriedödande effekt men kan samtidigt vara livsfarligt för patienten.

20 oktober 2022 tilldelades Cecilia Ohlén branschpriset Guldörat för dokumentären De bortglömda Syfilisbarnen i kategorin Årets Fakta.

Programmet är gjort 2022.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lasse Liedegren har inrett en mängd krogar och nöjespalats och trodde aldrig att det var som ”Krokodilmannen” han skulle bli känd.
Han har ändå alltid gillat äventyr och njöt särskilt av att höra de andra ”bröderna” i Traveller’s Club berätta om sina hisnande resor och upptäckter. Men under herrklubbens årliga kräftskiva på Skansenakvariet i Stockholm skedde olyckan.

Nu har Lasse Liedegren, 80, påbörjat ett nytt liv. 
”Jag är som en baby som måste lära mig allt igen”.
Ändå fortsätter han att jobba som arkitekt, trots att det är svårt att klippa och rita i tunt papper med en arm.

Lasse Liedegrens perspektiv på livet har förvånat – och imponerat på - omvärlden. Men för trettio år sedan var han tvungen att välja mellan mörker eller ljus första gången. Nu gör han det igen. 
”Jag tror det här kommer att berika mitt liv. Inte reducera det”, säger Lasse Liedegren.

Programmet är gjort 2020. 

Reporter Christina Höglund.
christina.hoglund@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olesya Bezsmertna, 36, är växtforskare och lärare på ett universitet i Kiev. Hon bor i förorten Vyshneve i sydvästra Kiev och bestämmer sig tidigt för att hon inte vill lämna Kiev trots kriget. Hon anmäler sig som volontär på frivilligcenter och får till uppgift att leverera medicin, mat och utrustning både till sjukhus och militärer vid fronten.

Personlig berättelse från krigets första 50 dagar

Lena Nordlund jobbar på Sveriges Radios vetenskapsredaktion och får kontakt med Oleysa under krigets första dagar. De bestämmer att Lena ska få följa Oleysa under krigets första 50 dagar. Fram träder en berättelse via videosamtal om Oleysa Bezsmertnas vardag mitt i ett krig. Hon har sett saker som hon aldrig trodde hon skulle behöva se, i sin stad på 2000-talet.

– Jag är biolog så jag kanske klarar det bättre än andra, säger hon. Jag tål att se blod.

Programmet är gjort i april 2022.

Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pertti Lindgren föds 1936 i Finland och livet tar sin början ett krig. Han kommer till Sverige som krigsbarn, endast fem år gammal. Hans pappa har dött vid fronten, mamman är utfattig och kan inte behålla honom. 

I Sverige hamnar han hos en välbeställd familj, femhundra mil och ett kosmos från tillvaron han lämnat bakom sig. Även om meningarna går isär om vad som egentligen händer hos familjen i Avesta, börjar Pertti drömma om ett annat, rikare och större liv. 

Kvinnotjusaren och bedragaren Pertti Lindgren

Under 1970- och 80-talen skapas stora rubriker i dagspressen om sol- och våraren, kvinnotjusaren och bedragaren Pertti Lindgren. Som artist kallade han sig själv Tangogreven. I en självbiografi skriver han om sina öden och äventyr och den bilden av honom blir rådande över 50 år. Men vad är drömmen om ett mer spännande liv och vad är verklighet?

Här ger hans barn för första gången sin bild av pappa Pertti och kvinnan som är målsägande i det enda rättsfallet i Sverige där Pertti Lindgren stått åtalad berättar om ett dråpligt kärleksförsök i Västerås 1961.

Programmet är gjort 2022.

Reporter: Max Landergård
Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är när Martin inte nöjer sig med att stjäla enbart droger från förrådet med beslagtagna varor, utan även börjar stjäla värdesaker, som smycken, alkohol och pengar som misstankarna till slut riktas mot honom.

Den 19 december 2013 grips Martin Ekman på bar gärning av sina kollegor i polishuset i Örebro, då har han fickorna fulla med narkotikaklassade tabletter.

Han får sparken som polis och döms till ett års fängelse för bland annat grov stöld.

Det här är han egen berättelse om resan ner i avgrunden och vägen tillbaka.

Programmet är gjort 2022.

Reporter: Carina Galanou Ipsonius

Producent: Sofia Kottorp och Ola Hemström

Det stora lägenhetshuset i Ånge står i lågor och Malin är fast. Fyra våningar ner, utanför fönstret, står hennes sambo Daniel Sundkvist. Han är panikslagen, och kan ingenting göra.

Huset med sexton lägenheter står i full brand och räddningspersonalen hinner inte fram. Malin är lämnad ensam. Hon måste hoppa för att fly elden, trots att hon är helt säker på att det är ett hopp rakt mot sin egen död. Hör Malins egen berättelse om mod, överlevnad och om viljan att få se sina älskade igen.

Programmet är gjort 2022.

Programledare: Petra Berggren
Reporter: Fredrik Birging
Producent: Matilda Jansson
Ljudmix: Mattz Larsson
Kanal: P4 Västernorrland
Ansvarig utgivare: Susanne Helsing

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jan Lindblads naturfilmer trollbinder den svenska tevepubliken från mitten av sextiotalet och tjugo år framåt. Filmerna öppnar dörren till okända världar: regnskogarna i Sydamerika och Västindien.

Jan blir en superkändis. Fast inte bara för sina filmer, utan även för sitt äventyrliga liv. I sin iver att få filma en fyra och en halv meter lång anakonda kastar han sig över ormen när den försöker smita. Det blir en brottning på liv och död.

Jan och hans sambo Pia Thörn tar hand om två tigerungar från Kolmårdens djurpark. Vid Jans sommarstuga utanför Flen vänjer de djuren vid ett liv i frihet. När ungarna blir större ska de släppas fria i Indien. Tigrarna växer och väger snart över hundra kilo. Då rymmer en av dem och kommer in i ett bostadsområde.

Men det är trots allt inget djur som är den största faran i Jan Lindblads liv. Det är istället en livshotande sjukdom. Den blir hans motståndare i en kamp som varar hela livet.

Programmet är gjort 2022 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.

Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp.

magnus.johansson@irismedia.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Djupt nere i Sala silvergruva dränkta schakt och gångar har Jonas Pavletic gjort hundratals dyk. Han har lärt sig hantera gruvans faror, och räknar inte med att det största hotet finns inom honom.

Under ett vanligt dyk börjar Jonas Pavletic känna att något är fel. Det blir fort sämre och snart får han kämpa för att få luft. Han vill inget annat än att rusa mot ytan, men måste stanna i vattnet för att inte få dykarsjuka.

Programmet är gjort 2022.

Reporter: Niklas Storm, niklas.storm@sr.se.
Producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström
Slutmix: Olle Sjöström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att ha levt i en resväska och jobbat över hela världen i tio år hade Daniel Bakke till sist hittat kärleken och var redo att slå sig till ro och bilda familj. Men de här planerna omkullkastas när han hjälper en vän med vad Daniel tror är ett ofarligt uppdrag i Tunisien. De ska stötta en norska i en vårdnadstvist och hjälpa henne att snabbt lämna landet om hon återförenas med sitt barn.

Det dröjer bara några dagar i Tunisien innan Daniel och hans vän grips på sitt hotellrum, misstänkta för vapenbrott och kidnappning. Anklagelser som är helt grundlösa menar Daniel.

I väntan på att de ska frias hamnar de två svenskarna i Mornaguia. Ett fängelse som kritiserats av både Human rights watch och FN för inhumana förhållanden. En brutal fängelsemiljö där våldet är ständigt närvarande, trängseln extrem och maten aldrig tillräcklig.

– Hela konceptet med fängelset är att du ska brytas ner fysiskt och mental. Men det gick jag inte med på, säger Daniel.

Hör historien om Daniels kamp för att överleva skräckfängelset och återförenas med sitt livs kärlek.

Programmet är gjort 2019 av Niklas Storm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jan M Lundahls första kamera är en Chinon. Och den använder han flitigt. Trettonåringens dröm om att bli fotograf växer med åren till en osannolik karriär. Stefan Sundberg har mött fotografen vars dröm om att en gång få fotografera sin musikaliske hjälte Bruce Springsteen blir sann. I Stefan Sundbergs dokumentär möter ni också Bruce Springsteens gitarrist Nils Lofgren och till slut också fotografen som tog det berömda omslaget till albumet "Darkness on the Edge of town".

P4 Dokumentären är gjord av Stefan Sundberg och Spillevill Produktion för Sveriges Radio.

P4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1981 flyttar Lotta Malmstedt hemifrån, till Malmö - en storstad långt borta. Det är en stad på dekis, full av ödetomter och utan nöjesliv. En dag på Tempo får hon se en udda figur. Det är en man som går omkring med kjol och spetshandskar. Folk kallar honom Tage Tosa.

Lotta har vid den här tiden aldrig träffat någon homosexuell, aldrig sett en man i kvinnokläder. Ordet transperson används inte och sjukdomsdiagnosen för homosexualitet har precis tagits bort.
I Malmö är Tage Tosa rätt ensam om att öppet våga leva i damkläder, trots spott och spe och allt tal om hans tossighet.

Idag, fyrtio år senare, bestämmer hon sig för att ta reda på vem den här personen var. Han som kallades Tage Tosa men som själv ville heta Anita.

Programmet gjordes 2022.

Reporter: Lotta Malmstedt
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Mattias Miselli

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.

På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten ”Då går jag ner i min källare” blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger:

– Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.

Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.

När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.

I ”I skuggan av källarlåten” får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.

Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. 

Peter.gropman@irismedia.se

P4dokumentar@sverigesradio.se

Medverkande: 

Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.

Per Wiker, författare.

Marie Bergman, artist

Janne Schaffer, artist

Pontus Platin, artist

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erik Skoglund är liten och svag när han är liten. Han näsa blöder av minsta lilla. Men när han som 11-åring följer med sin storebror till boxningsträningen bestämmer han sig: Han ska bli bäst i världen.

Trots att han inte är någon given talang i boxningsringen nöter han på med en dåres envishet och redan som 18-åring blir han proffsboxare. Han kämpar sig upp till toppen och blir rankad som en av de bästa i världen. Men siktet är inställt på att bli den absolut bästa.

Hjärnblödningen

Erik Skoglund är nära att nå sitt mål och lägger i en högre växel än någonsin på träningen. Då kommer en smäll som ger honom en hjärnblödning som förändrar allt. När han vaknar upp på sjukhuset, efter att ha legat nedsövd i två veckor, lyder varken kropp eller huvud honom.

Men det tar inte lång tid förrän Erik Skoglunds envishet gör sig påmind. Trots att flera i hans omgivning tycker det är ett för riskabelt beslut bestämmer sig för att att han ska tillbaka till boxningsringen igen.

I programmet följer journalisten Malin Marcko Erik Skoglund och hans sambo Angelica några månader under hösten 2021.

Medverkande

Erik Skoglund, proffsboxare

Angelica Sjöstedt, Eriks sambo

Martin Brunelius, sportjournalist

Programmet är gjort 2021.

Reporter: Malin Marcko
Producent: Sofia Kottorp
 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I fabriken rullar det löpande bandet på som vanligt. En gång i timmen stoppas det och då får de unga kvinnorna gå på toaletten eller ta en paus. Men försäljningen går inte lika bra som tidigare. I länder där lönerna är lägre än i Sverige pumpas kläder ut och konkurrensen på marknaden hårdnar.
Medan en svensk fabriksarbetare har ca 11 kronor i timmen får en arbetare i Portugal bara drygt 1 krona timmen.

Tekokrisen och Algots Nord

Som ett försök att hålla liv i Algots går svenska staten in med 70 miljoner kronor i stöd för att etablerar tre fabriker i Skellefteå, Lyckesle och Norsjö. 1000 jobb lovas. Men maskinerna är undermåliga och satsningen i Västerbotten kommer av sig bland annat på grund av stark kritik från facket.

Slitningar i familjen

Algot har fyra söner och han väljer sonen Göte som den som ska driva företaget vidare. De andra sönerna får andra företag och fastigheter. Men slitningarna är stora mellan bröderna och ?????

Det är till slut familjestriderna som knäcker Algots.

Snart står Algots stora fabrik i Borås stå tom och 70 000 jobb inom den svenska textilindustrin har försvunnit. Nyheten om Algots konkurs  1977 var den allra svartaste under den svenska textilkrisen

Medverkande del 3
Vera Cuzic, arbetade på Algots på 60-talet.
Boska Todorovska, arbetade på Algots på 60-talet.
Tuula Virta, jobbade på Algots på 60-talet.
Reimar Westerlind, företagsledare i Borås.
Ronny Thorell, arbetade på Algots.
Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson.
Johannes Daun, historiker och industriantikvarie.

En serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén.
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. 
Ljudmix Olle Sjöström.

Programmet gjordes 2021.

Hör gärna av dig till oss på p4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Textilindustrin går på högvarv och hundratusentals unga kvinnor arbetar på fabrikerna. Algots syr närmare fyra miljoner plagg varje år när det går som bäst.

Ingenjören och nazisten Albert Sonntag

Men företaget skakas av en skandal när det kommer fram att en av fabrikscheferna, Albert Sonntag, är aktiv nazist. Albert Sonntag är ingenjören som är specialist på de löpande banden. Han styr ruljansen i fabriken med järnhand. Samtidigt uppskattas han av många av de unga kvinnorna i fabriken eftersom han ger flera av dem chefsbefattningar.

Algots Johanssons pronazistiska sympatier

Den svenska underrättelsetjänsten håller Albert Sonntag under uppsikt och till slut anses han vara en fara för riket och utvisas till Tyskland. Stora svarta rubriker på löpsedlarna svärtar ner Algots rykte. Trots det arbetar Algot Johansson för att få Albert Sonntag tillbaka till företaget. Han har sympatier längst ut på högerfalangen och pronazistiska Sveriges Nationella förbund.

Medverkande del 2
Tuula Virta, jobbade på Algots på 60-talet.
Ulla Wikander, professor emeritus i ekonomisk historia.
Per-Anders Wadman, journalist.
Reimar Westerlind, företagsledare i Borås.
Ronny Thorell, arbetade på Algots.
Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson.
Johannes Daun, historiker och industriantikvarie.
Karin Olsson Lindström, museipedagog på Borås textilmuseum.
Gunnel Larsson

En serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén.
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. 
Ljudmix Olle Sjöström.

Programmet gjordes 2021.

Hör gärna av dig till oss på p4dokumentar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det svenska textilundret Algots

Klädimperiet Algots i Borås var det största av de företag som utgjorde det svenska textilundret i efterkrigstiden. Den före detta knallen Algot Johansson skapade företaget som klädde det moderna Sverige i färgglada, bekväma plagg och myntade det nya begreppet "Fritidskläder".

Det löpande bandet

Men nyckeln till framgången ligger också i det nya, löpande bandet som i en allt högre takt driver på sömmerskornas arbete. Och vid horisonten väntar hoten från låglöneländerna, en nazianstruken ingenjör och en pyrande familjefejd. 

Medverkande del 1
Hillevi Nilsson, arbetade på Algots på 50-talet.
Ulla Wikander, professor emeritus i ekonomisk historia.
Reimar Westerlind, företagsledare i Borås.
Johannes Daun, historiker och industriantikvarie.
Karin Olsson Lindström, museipedagog på Borås textilmuseum.
Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson.
Elisabet Frisk

En serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén.
Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. 
Ljudmix Olle Sjöström.

Programmet gjordes 2021.

Hör gärna av dig till oss på P4dokumentar@sverigesradio.se

P4 Story berättar om två unga förälskade män som blir en livsfarlig duo som triggar varandra att döda 57-årige Mikael Petersson, stycka honom och gräva ned honom på en ö i Karlskrona skärgård. I månader håller de båda tyst om brottet de begått och under tiden pågår den största sökinsatsen i Blekinges historia för att hitta Mikael.

Reporter: Andrea Jilder

Programledare: Linn Elmstedt

Tekniker: Kristoffer Hjälmberg

Ansvarig utgivare: Peppe Alfiero

P4 Blekinge

Programmet är gjort 2021

Här hittar du sidan till P4 Story

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Johan Wohrne är trebarnsfar och egen företagare. Han är också en av radioproducenten Svante Ekbergs bästa vänner. En solig dag i början mars tar de båda vännerna på sig löparskorna för ett träningspass i  skogarna utanför Mariefred. Det är vår i luften och livet leker. Dagen efter känner sig Johan krasslig , orkeslös och får hög feber.

Johan blir  snabbt sämre och på Mälarsjukhuset i Eskilstuna konstaterar läkarna att han var sjuk i covid-19.
Där och då börjar en lång, plågsam och oviss kamp mellan liv och död. Johan är multisjuk och ligger nersövd i respirator och med dialys under flera veckor.

Svante följer hans kamp med mikrofon och bandspelare. Vänskapen gör också att han kommer nära Johans familj, sambon Josefine, exfrun Linda och tonårsdöttrarna Vendela, Joline och snart treåriga Calle.

I dokumentären berättar familjen om kasten mellan hopp och förtvivlan. Maktlösheten, oron och hur samtidigt vardagens alla sysslor måste fungera. Även läkare och annan sjukhuspersonal berättar om Johans svåra resa. Efter drygt tre veckor i respirator väcks Johan och en lång och mödosam väg tillbaka till livet börjar.

Programmet är gjort av Svante Ekberg 2020.

Medverkande:
Johan Wohrne,  Mariefred.
Josefine Westberg, sambo, Mariefred
Linda Clevesjö, exfru, Mariefred
Staffan Westberg, pappa/svärfar/överläkare, Göteborg
Claire Stigare, överläkare, Karolinska, Solna
Ebba Wersäll, sjuksköterska, Karolinska, Solna
Samt barnen: Vendela, Joline och Calle