Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har aldrig anlitat en barnvakt.

Alexandra Pascalidou, som haft delad vårdnad om sin dotter sedan dottern var tre år, byggde i stället aktivt upp ett socialt nätverk kring dottern genom att engagera lokalsamhället där de bodde. Hon berättar även om likheterna mellan den egna uppväxten i Grekland – där ”alla barn är allas barn” är en självklar filosofi – och att leva i Rinkeby. Civilkurage, det vill säga att våga säga till andras barn, lyfter Alexandra som en viktig del av ett kollektivt föräldraskap.

Maja Larsson, journalist och författare som har skrivit om föräldraskapets historia, berättar om hur det sett ut historiskt.

– Det finns beskrivet från Dalarna, mitten av 1800-talet, hur småbarn hade som ett hov av slavar omkring sig som var villiga att ställa upp och bära och trösta och leka. Det är innan vi började bli lite mer flyttbara i Sverige och människor flyttade från sin uppväxtplats till en annan del av Sverige för att jobba.

Urbaniseringen har gjort många föräldrar ensamma

– Jag skulle säga att det är en ganska romantiserad bild vi har av byn som hjälper till att fostra barn. Under stora delar av 1800- och 1900-talet har vi inte alls haft den hjälpen på nära håll, berättar Maja.

Trots att dagens föräldrar ofta saknar en ”by” omkring sig, så finns en längtan efter gemenskap. Att låta fler vuxna ta del i barnens liv kan ge både trygghet och nya perspektiv. 

– Om jag får mina barn att bli sådana som självklart engagerar sig i andra barn, som har civilkurage och ser sig som en viktig del av andras liv – då kommer jag vara nöjd med det, säger Emmy Rasper.

Människor har i alla tider varit föräldrar men idealen och förutsättningarna har förändrats. Följ med på ett lärande sökande genom historien till ett föräldraskap i tiden!

Programledare: Emmy Rasper
Producent: Erika Hedman
allatidersforaldrar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tänkte att jag skulle vara en pappa som vet var barnens strumpor ligger. Men jag vet inte var mina strumpor ligger.

Programledaren, författaren och trebarnspappan Kalle Lind beskriver hur han ville vara en närvarande pappa men också hur svårt det kan vara att leva upp till sina egna ideal.

– Jag vet inte om papparollen är en svårare roll att axla än att vara mamma. Det är nog olika, precis som det är olika vilken typ av förälder man vill vara, funderar tvåbarnsmamman Emmy Rasper.

Från paternalistisk patriark till pussig pappa

Papparollen har förändrats mycket genom historien. Från den auktoritära försörjaren till en jämlik pappa som har alla möjligheter att vara en lika närvarande förälder som en mamma. Ändå visar en undersökning från Kamratposten (2018) att bara 7 procent av barnen helst blir tröstade av sin pappa om de är ledsna. Varför är det så?

– Mina barn har i alla fall en pappa som är deras bus- och lekpappa. Men han är också deras tröstare och någon som de kan pussas och gosa med – trots sticksigt skägg, konstaterar Emmy.

Maja Larsson, journalist och författare som har skrivit om föräldraskapets historia, berättar om hur det var vid förra sekelskiftet.

– I bondesamhället under 1700- och 1800-talet när nästan alla i Sverige var jordbrukare så hade pappan en helt annan roll än vad han har idag. Han var familjens husbonde, den som alla skulle lyda. Han fick slå sitt tjänstefolk, sina barn, sin fru. Han var den som hade sista ordet i allting, han var också utbildningsansvarig i familjen.

Människor har i alla tider varit föräldrar men idealen och förutsättningarna har förändrats. Följ med på ett lärande sökande genom historien till ett föräldraskap i tiden!

Programledare: Emmy Rasper
Producent: Erika Hedman
allatidersforaldrar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag såg inte min mamma mer på hela dagen, man kunde gå in i något annat hus och äta lunch och sådär. Då var där ändå vatten, som ju var livsfarligt om man skulle drunkna, men vi hoppade på isflak.

Malou von Sivers, tv-stjärna, journalist och författare med tre vuxna barn, berättar om sin egen uppväxt på 50-talet.

Dagens föräldrar sätter GPS på sina barn

Man skjutsar till skolan och följer med det vuxna barnet på anställningsintervjun. ”Curlingföräldrar” är ett vedertaget begrepp och samtidigt har barns fysiska frihet krympt och  färre barn går själva till skolan jämfört med förr. Forskning visar att barns rörelsefrihet minskat drastiskt. Bara 27 procent av brittiska barn leker regelbundet utomhus, jämfört med 80 procent för 50 år sedan.

När sexåringen går ut själv på gården slår hjärtat lite snabbare, konstaterar Emmy Rasper.

– Jag vill inte vara en överbeskyddande förälder men samtidigt, vi bor mitt i stan. Det är klart att det finns faror och min främsta uppgift som förälder är ju ändå att skydda mina barn mot just sånt som är farligt?

Så, hur mycket frihet ska man ge sina barn? Och hur var det förr?

Maja Larsson, journalist och författare som har skrivit om föräldraskapets historia, berättar om hur det var vid förra sekelskiftet.

– Barn hade mycket större frihet, om man med frihet menar möjligheten att ströva fritt och gå i väg långt bort från sitt hem eller lämna huset eller gatan där man bor. Det är väldigt stor skillnad mot idag. En viktig strategi som föräldrarna hade på 1800-talet var att skrämma barnen när de skulle gå från sina hem, man sa att det bodde farliga väsen ute på myren som ville ta små barn.

Människor har i alla tider varit föräldrar men idealen och förutsättningarna har förändrats. Följ med på ett lärande sökande genom historien till ett föräldraskap i tiden!

Programledare: Emmy Rasper
Producent: Erika Hedman
allatidersforaldrar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag följde inga regler alls. Mina barn kunde få godis mitt i veckan men jag var väldigt sträng med annat – de fick aldrig lägga sig ner och skrika i affären.

Åsa Linderborg, kulturjournalist, historiker och författare som har två vuxna barn, minns sin egen tid som småbarnsförälder.

I dagens Sverige får föräldrar råd från alla håll; myndigheter, vården, andra föräldrar, sociala medier. Folkhälsomyndigheten rekommenderar max en timmes skärmtid för barn mellan två och fem år.

– Om jag ska vara ärlig, det händer att de kollar lite mer än det, erkänner småbarnsmamman Emmy Rasper.

Föräldrarådgivning har funnits i Sverige sedan 1755

Då handlade det om att barn skulle överleva. På 1930-talet blev hygien och disciplin centralt. På 70-talet kom barnpsykologerna med råd om samspel och självrannsakan och på 80-talet började experterna ifrågasättas – kanske gjorde de föräldrar mer osäkra än trygga?

Emmy vill vara öppen för idéer om hur jag hon bli en bättre förälder men utan att fastna i detaljerna. För ur ett historiskt perspektiv, konstaterar hon, är det just detaljerna som framstår som löjliga.

Kanske är det just där nyckeln ligger, i att våga lita på sig själv samtidigt som man lyssnar?

Maja Larsson, journalist och författare som har skrivit om föräldraskapets historia, berättar om hur det var vid förra sekelskiftet.

– Vi har en väldigt lång historia av föräldrarådgivning i Sverige och den bottnade i att det nystartade Tabellverket hade insett att det var för få barn som överlevde sin barndom. Råden handlade om att man skulle amma sina barn, att man inte skulle ligga på barnen på natten så att de kvävdes och det fjärde rådet handlade om att man skulle visa omsorg och ömhet om sina barn.

Människor har i alla tider varit föräldrar men idealen och förutsättningarna har förändrats. Följ med på ett lärande sökande genom historien till ett föräldraskap i tiden!

Programledare: Emmy Rasper
Producent: Erika Hedman
allatidersforaldrar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Äldsta barnet är också det första barnet, då är man ju oerhört osäker som förälder. Sedan blir man med varje barn allt tryggare. När man bär det första med skälvande händer, så slänger man det tredje lite hit och dit.

Programledaren, författaren och trebarnspappan Kalle Lind funderar på skillnader i barnuppfostran, beroende på var barnet befinner sig i skaran och hur omgivningen ser ut. Han är själv äldst i en syskonskara om sex.

Självklart förr att de äldre syskonen tog hand om yngre

Idag föder mammor i Sverige i genomsnitt 1,5 barn. Tvåbarnsmamman Emmy Rasper funderar över sitt föräldraskap och hur hon kan motverka att uppfostra storebror till det duktiga storasyskonet och lillebror till det mer busiga småsyskonet och på vad hon kan göra för att stärka relationen mellan dom.

– Det är verkligen någonting jag önskar för mina barns skull, att de ska tycka om varandra, konstaterar hon.

Maja Larsson, journalist och författare som har skrivit om föräldraskapets historia, berättar om hur det var vid förra sekelskiftet.

– Syskon uppfostrades olika men det handlade nog framför allt om man var en son eller dotter och kanske lite grann också om man var äldst eller yngst. Men son eller dotter var det viktiga, man skulle skolas in i en kultur där kvinnor och män hade väldigt olika uppgifter.

Människor har i alla tider varit föräldrar men idealen och förutsättningarna har förändrats. Följ med på ett lärande sökande genom historien till ett föräldraskap i tiden!

Programledare: Emmy Rasper
Producent: Erika Hedman
allatidersforaldrar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag lekte inte med mina barn men de fick följa med mig överallt; till förrådet, jobbet, föreläsningar. Det blev vårt sätt att vara tillsammans.

Det konstaterar historikern, författaren, kulturskribenten och journalisten Åsa Linderborg – mamma till två vuxna barn.

Fenomenet ”intensivt föräldraskap” är ett ideal där föräldrar ska leka, lyssna och känna in – men vad händer när engagemanget blir kravfyllt? För, många av dagens föräldrar brottas med en känsla av otillräcklighet och ”intensivt föräldraskap” sägs till och med vara ett hot mot folkhälsan.

Historiskt sett har föräldrars engagemang varierat

Under 1800-talet sågs barn ofta som arbetskraft och på 40-talet lekte mammor sällan – de städade fem timmar om dagen. Idag förväntas föräldrar både arbeta heltid och vara känslomedvetna och närvarande.

– Vi gör barnen socialt handikappade om vi alltid är med, säger Åsa Linderborg.

Emmy Rasper är en förälder som gärna leker men sina barn men som också längtar efter lite mer tid för egna tankar och forskning visar att vi tillbringar mer tid med våra barn än någonsin men kanske är det dags att lite släppa taget? Att inte alltid vara den som hittar på leken, att våga låta barnet ha tråkigt? Kanske är det just i att inte alltid vara tillgänglig som vi lär barnen något viktigt – och i stället orkar vara föräldrar på riktigt?

Maja Larsson, journalist och författare som har skrivit om föräldraskapets historia, berättar om hur det var vid förra sekelskiftet.

– Det fanns inget ideal eller någon norm om att man skulle vara engagerad. Däremot så ser man i skildringar från 1800-talets Dalarna att man var ganska engagerad där i de riktigt små barnen, de som var upp till kanske 3–4 år. Man snidade leksaker till dem och sjöng ramsor och lekte lekar och gosade med dem.

Människor har i alla tider varit föräldrar men idealen och förutsättningarna har förändrats. Följ med på ett lärande sökande genom historien till ett föräldraskap i tiden!

Programledare: Emmy Rasper
Producent: Erika Hedman
allatidersforaldrar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Mitt mellanbarn bråkade väldigt mycket vid matbordet och med mat. Han fick då woka själv. Jag wokade i en panna och han i en annan. Hans smakade mycket godare, tyckte alla. Vi låtsades ju så i alla fall.

Programledaren, författaren och trebarnsmamman Malou von Sivers kommer ihåg att de hittade alla möjliga sätt att trixa med maten men hur delaktighet kunde flytta fokus från ett ständigt matvägrande.

Många svenska hem har mer och mer förvandlats till en restaurang

Måste man verkligen laga olika rätter till olika kräsna familjemedlemmar – varje kväll? Förr åt väl barn det som serverades?

– Om mina barn fick välja skulle de äta köttbullar och makaroner eller köttbullar och potatismos varje dag men det kanske är rätt väg att gå? Det finns ingen bättre känsla än när de lassar in mat i munnen, konstaterar Emmy Rasper.

Så hur gör man? Kanske börjar det med att inte tjata och att våga servera pannkaka med strössel – ibland för att uppnå matro under familjemiddagen.

Maja Larsson, journalist och författare som har skrivit om föräldraskapets historia, berättar om hur det var vid förra sekelskiftet.

– Det var oacceptabelt att vara ett kräset barn. Det var en del av ett så kallat egensinne att vilja ha nån speciell mat. Egensinne hos barn var det värsta som fanns i Sverige en bra bit in på 1900-talet.

Människor har i alla tider varit föräldrar men idealen och förutsättningarna har förändrats. Följ med på ett lärande sökande genom historien till ett föräldraskap i tiden!

Programledare: Emmy Rasper
Producent: Erika Hedman
allatidersforaldrar@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Som modern förälder vill man ju alltid förklara allting men ibland vill man bara skrika ”Därför att jag fucking säger det!”

Journalisten, författaren, filmrecensenten och tv-krönikören Johan Croneman – pappa till två vuxna barn – ger sina perspektiv på livet med barn och att sätta gränser.

Livet med barn är ofta mer fiskpinnar och skärmtjafs än visioner om trygghet och framtid. ”Gentle parenting”, ”nära föräldraskap” eller ”lågaffektivt bemötande” handlar om att möta barn med empati, respekt och tydlig kommunikation. Det låter enkelt men i vardagen är det en utmaning.

Barnuppfostran – alltid ett omdebatterat ämne

På 1800-talet rådde lydnadskultur och björkriset låg redo i hemmen. På 70-talet skulle föräldrar tvärtemot visa känslor; hellre kasta vaser än att slå.

Emmy Rasper känner sig som en av de strängare föräldrarna om hon jämför med andra samtida föräldrar men ställer sig frågan om det ändå är så att man måste vara lite av en ”polis” hemma? Johan Croneman konstaterar att förhandlingar är bra men att man ibland bara inte hinner. Då får man köra över barnet – men sedan förklara. Kanske är det just det som är nyckeln; balansen mellan tydlighet och empati? Att kunna stå för sitt sätt att sätta gränser – både idag och om 24 år?

Maja Larsson, journalist och författare som har skrivit om föräldraskapets historia, berättar om hur det var vid förra sekelskiftet.

– Barn lydde sina föräldrar i mycket högre utsträckning förr, vi hade verkligen en lydnadskultur. Om man går tillbaka till 1700–1800 -talet så levde vi ju enligt Martin Luthers Lilla katekes, där hustavlan var en av delarna.

Människor har i alla tider varit föräldrar men idealen och förutsättningarna har förändrats. Följ med på ett lärande sökande genom historien till ett föräldraskap i tiden!

Programledare: Emmy Rasper
Producent: Erika Hedman
allatidersforaldrar@sverigesradio.se