Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En stor andel svenskar är med i någon form av förening. Traditionen har en historia i den svenska folkrörelsen, men det finns tecken på att det livslånga engagemanget minskar.

Anne-Francoise Hivert, Le Monde, tycker de politiska ungdomsförbunden sticker ut i jämförelse med Frankrike, både i debatten och i medlemsantalet. Enligt henne hade en svetsare aldrig kunnat bli statsminister ennes hemland.

David Stavrou, Haaretz, som står i korvkiosken i sina barns idrottsföreningar, ser att det bakom det lättsamma finns ett allvar. 

Föreningslivet har varit en viktig byggsten i Sveriges demokrati, men den danske historieprofessorn Kim Salomon märker ett skifte i hur personer organiserar sig idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av april krävde EU-parlamentet att alla länder i unionen ska anta en gemensam samtyckeslag. Förslaget är inspirerat av den svenska modellen som infördes 2018. The Swedes diskuterar hur debatten har låtit kring samtyckeslagen i Sverige och internationellt. De ser att metoo hade en annan genomslagskraft här än på andra håll i Europa.

Panelen ger också sin bild av det offentliga samtalet om frivilligt sex i Sverige där "den svenska synden” lever kvar som ett kulturellt eko, men kanske snart är ett minne blott.

Panel: Kim Salomon (professor i historia), David Stavrou (Haaretz) och Anne-Francoise Hivert (Le Monde).

Ljudklippet i avsnittet kommer från Fördomsshowen (SVT).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På valborg firar kungen 80 år. Vem är kungen på den internationella scenen?

I Tyskland så bevakas den svenska kungafamiljen nogrannt och är kronan på verket för bilden av Sverige enligt Randi Häussler, journalist på tyska ARD.

David Stavrou, som skriver för israeliska Haaretz, tycker det är för mer fokus på drama och mindre på statsskick och inflytande. Han tycker att det svenska kungahuset också sticker ut då den politiska makten är så pass begränsad.

För Anne-Francoise Hivert, korrespondent på Le Monde, är det danska och norska kungahuset mer intressant för den franska publiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ofrivillig ensamhet i Sverige är något som regelbundet uppmärksammas i media och dokumentärer. Socialministern har profilerat sig som ”ensamhetsminister” för att uppmärksamma frågan. Panelen ser paralleller till äldres ensamhet och status i Sverige och diskuterar den svenska indvidualismen.

Anne-Francoise Hivert, kallar programledare Martin Wicklins relation till sina grannar för märklig. Enligt henne så är den ofrivilliga ensamheten här delvis ett resultat av individens frihet i ett starkt välfärdssamhälle.

Randi Häussler, journalist på tyska ARD, saknar det spontana mötet över generationsgränserna i vardagen och situationer där personer får kontakt med varandra.

Historikern Kim Salomon vänder sig emot att känslor som ofrivillig ensamhet kan tillskrivas ett helt land men pekar ut Sverige som särskilt ungdomsdyrkande.

Ljudklippen i avsnittet kommer från dokumentärerna Vänner sökes (2023) och The Swedish theory of love (2015).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt Randi Häussler, på tyska ARD, så romantiseras allemansrätten i Tyskland. Den är en perfekt symbolen för bilden av Sverige – en bild som inte alltid stämmer.

Anne-Francoise Hivert, korrespondent för franska Le Monde, beskriver den som intensiv, lite konstig och hardcore. Hon tycker det är paradoxalt att svenskar är malliga över sin natur samtidigt som det bedrivs kritiserat skogsbruk.

Danska historikern Kim Salomon menar att allemansrätten sitter djupt rotad i den svenska identiteten och att den på ett sätt spelat en viktigare roll än staten och kyrkan.

Ljudklippen i avsnittet kommer från Sveriges radio och filmen Inga Lindström - Mein falscher Verlobter (2010).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Religionen syns knappt i vardagen och för många är tron något privat. Men det finns tecken på att sekulariseringen är på paus och intresset för religion ökar.

Christina Anderson, journalist som skriver för New York Times, slogs av hur osynlig religionen var när hon först kom till Sverige och tycker att det nästan finns en skam inför att tro här.

Samtidigt ser historikern Kim Salomon ett skifte där religionen blir alltmer synlig i samhället vilket formar synen på troende. Dessutom tycker han att de danska prästerna är festligare än de svenska som snarare liknar ämbetsmän.

Alex Maxia, som skriver för italienska ANSA, noterar hur politiken i svenska kyrkan skiljer sig från katolska Italien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vargen har gjort comeback i Europa de senaste åren och stammen har ökat kraftigt. I Tyskland finns omkring 1600 stycken jämfört med Sveriges ungefär 350 individer. Randi Häussler, som rapporterar för tyska ARD, säger att hennes publik tycker den svenska vargjakten är konstig. Men hon ser också en svensk jaktkultur som sticker ut i Europa.

I Frankrike attackerar vargen boskapsdjur i bergen men i Sverige blir jakten en politisk valfråga på ett sätt som det inte blir i Le Monde-korrespondenten Anne-Francoise Hiverts hemland. Hon är förvånad över intensiteten i debatten.

Kim Salomon, dansk historiker, ser att vargen är särskilt stigmatiserad i Sverige och tycker att frågan om jakten är polariserad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skriverierna om kramen mellan Liberalernas partiledare Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson förvånar David Stavrou, frilansare för israeliska Haaretz. Han tycker att svenska medier fokuserar för lite på realpolitiken.

Anne-Françoise Hivert, korrespondent för franska Le Monde, menar att den politiska kartan ritats om snabbare i Sverige jämfört med andra länder. Det var inte länge sedan Sverigedemokraterna var ett parti som skulle hållas utanför regeringen, påminner hon.

Å andra sidan, säger Christina Anderson korrespondent för amerikanska The New York Times, har de nordiska grannländerna redan gjort denna resa. Det har alltså tagit längre tid i Sverige för ett liberalt parti att gå med på att bilda regering med ett högerkonservativt parti. The Swedes panel är enig om att det har med Sverigedemokraternas unika historia att göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Anne-Francoise Hivert, korrespondent för Le Monde, ser personer åka över Öresundsbron till Danmark blir hon fundersam. Så fort tåget lämnar Sverige öppnar svenskarna flaskorna – något som hade varit otänkbart hemma.

Den danska historikern Kim Salomon slås av att svenskar är besatta av att prata om sitt drickande. Han ser en liberalisering av den svenska alkoholkulturen, men ifrågasätter samtidigt hur fri den egentligen är.

Randi Häussler, som jobbar för tyska ARD, får se sin styvmors motbok och förvånas av Sveriges historiska relation till spriten. Som tonårsmamma slits hon mellan att introducera barn för den svenska respektive den tyska alkoholkulturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom mjuk makt har Sverige fått inflytande och anseende i resten av världen, men i den senaste mätningen av Global Soft Power Index tappar Sverige från 11:e till 13:e plats. Koranbränningarna och den så kallade LVU-kampanjen minskade Sverige anseende i Mellanöstern och Nordafrika.

Danskarna såg länge upp till Sverige, men det gör man inte längre på grund av migrationspolitken och gängvåldet, säger historikern Kim Salomon.

New York Times korrespondent Christina Anderson ser ett skifte i svensk mjuk makt vad gäller politiken som rör bistånd, public service och kultur.

Sverige har fortfarande mycket mjuk makt, men den består inte längre av fredsarbete och medling, utan av musik, författare och film, säger David Stavrou, som skirver för israeliska Haaretz.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett nationellt trauma kring Sveriges mest internationella statsminister. Olof Palme beskrivs som en frispråkig och radikal svensk röst i världen. Finns det några samtida svenska politiker som gör avtryck i på de globala scenerna?

Christina Anderson, New York Times korrespondent, har noterat att Ebba Busch nyligen gjorde avtryck i CNN, men lyfter samtidigt aspekten att svenska väljare inte tycker att karisma är en viktig politisk egenskap.

Sverige har två mördade statsråd och i dagarna dömdes en man för olaga hot och ofredande mot två ministrar. Sverige sticker ut när det gäller politiskt våld, säger David Stavrou på israeliska Haaretz. Han får dock mothugg av den danske historikern och författaren Kim Salomon. 

(Klippen i avsnittet kommer från Tv4 Nyhetsmorgon och CNN.)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringens förslag har fått kritik från flera remissinstanser som Åklagarmyndigheten, Polisen och Domstolsverket. Veckans panel tycker att det är uppseendeväckande att regeringen är så tydlig i sin vilja, trots att myndigheterna är emot – så brukar inte Sverige göra, säger Anne-Francoise Hivert, korrespondent för Le Monde.

Men samtidigt ser David Stavrou, som skriver för israeliska Haaretz, att Sverige med sin nya kriminalpolitik närmar sig resten av världen. Och Alex Maxia, som rapporterar för italienska ANSA och brittiska medier, beskriver hur bilden av Sverige förändrades när utförarna blev allt yngre.

Ljudklippen i avsnittet kommer från SVT (2026) och Regeringskansliet (2026).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ofta är det om konflikterna mellan den svenska staten och samerna som utländska medier rapporterar. Och just nu mullrar det i norra Sverige. Det gäller gruvor, upptäckter av sällsynta jordartsmetaller, rättigheter till mark och vatten, jakt och fiske och hur samers renskötsel påverkas av vindkraft och annan klimatomställning.

Sverige har inte ratificerat ILO 169 – konventionen som erkänner urfolks rätt till sin kultur, mark och självbestämmande – men uppmanar andra länder att göra det. Det tycker panelisten Anne-Francoise Hivert, korrespondent för Le Monde, speglar en svensk dubbelmoral.

Historikern Kim Salomon från Danmark tror att det handlar om att den svenska staten ser det som att det redan finns lagar här som skyddar samers rättigheter.

Alex Maxia, som bevakar Norden för italienska ANSA och brittiska The Times, har noterat att norska medier skriver mer om samerna än vad medier i Sverige gör.

Ljudklippen i avsnittet kommer från SVT (2014 och 2024) och BBC World Service (2024).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 1 januari 1999 trädde den svenska sexköpslagen i kraft. Sedan dess har sju andra länder valt att gå i Sveriges fotspår, trots att ingen riktigt vet vilka effekter lagen har på efterfrågan av sexuella tjänster.

Panelisterna i The Swedes tar upp det faktum att straffvärdet i Sverige är lågt, men stigmat högt. När någon i den svenska offentligheten misstänks för brottet blir det stora rubriker. Sexköp är så pass tabu i Sverige att det överraskar Le Mondes korrespondent Anne-Françoise Hivert att kända personer här bryter mot lagen.

New York Times Norden-korrespondent Christina Anderson säger att det finns ett intresse i USA för ”The Swedish model”, men att Maine hittills är den enda delstaten som valt att ta efter Sverige.

Frilansjournalisten David Stavrou skrev ett långt reportage i Haaretz om den svenska sexköpslagen eftersom intresset i Israel var stort kring lagens effekter.

Ljudklippen i avsnittet kommer från Tv4s Kalla fakta (1999) och Aftonbladet (2026).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenska narkotikapolitiken bygger på en halvsekelgammal vision om ett samhälle helt fritt från droger. När andra länder luckrar upp och ser genom fingrarna, håller Sverige fast vid nolltolerans och hårda straff.

Israeliske journalisten David Stavrou hyllar Sveriges utopiska ambitioner, men befarar att samhället är illa rustat för verkligheten. Le Mondes korrespondent Anne-Françoise Hivert jämför med Frankrike där hon ser en levande debatt om narkotika trots att lagstiftningen liknar Sveriges. Historieprofessorn Kim Salomon anar en puritanism med djupa rötter. Och vad är det egentligen med svenskar och nollvisioner?

Ljudklippen i avsnittet kommer från Ekots rapportering från en riksdagsdebatt om haschspridning från Christiania (4 december 1981), Ekot och podden Dagens Eko om swishlistan i Sundsvall (augusti 2023), och från Regeringens pressträff med socialminister Jakob Forssmed om Narkotikautredningens slutbetänkande (26 oktober 2023).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Födelsetalen sjunker över nästan hela världen och Sverige är inget undantag. Vår föräldraförsäkring väcker avundsjuka utomlands, men verkar inte förmå oss att vilja skaffa fler barn. Varför inte?

Israeliske journalisten David Stavrou kommer från ett land med mer än dubbelt så höga födelsetal och han tror att lång ledighet, barnomsorg och barnbidrag står sig slätt mot sociala normer.

I Frankrike har presidenten har utropat en demografisk återupprustning, men korrespondenten Anne-Françoise Hivert vet inte om det kommer att hjälpa. I historikern Kim Salomons Danmark finns kampanjen ”Do it for Denmark”. Men går det att mobilisera svenskarna?

Ljudklippen i avsnittet kommer från instagramkontot @nurturedbyemma och från en pressträff med socialminister Jakob Forssmed 17 december 2025 om Utredningen för en framtid med barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets skolstart präglades av diskussion om barnen som inte är där. SVT rapporterade om en 50-procentig ökning av elever med hög frånvaro sedan innan pandemin.

Anne-Françoise Hivert skrev om svenska fenomenet ”hemmasittare” i Le Monde redan 2019 och noterade bristande statistik och handfallen vuxenvärld. Idag tycker hon att det knappt pratas om något annat än frånvaro i skolan. Danske historieprofessorn Kim Salomon jämför med Japan och israeliske journalisten David Stavrou ser att Sverige har en udda kombination av höga krav och låg disciplin.

Historiskt har Sverige stått som ett föregångsland både vad gäller utbildning och barns rättigheter. Hur väl rimmar det med ökande skolfrånvaro?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För statsministern handlar medborgarskapet ytterst om att försvara landet med vapen i hand. Frågan är hur många svenskar som är redo.

Enligt en färsk undersökning är försvarsviljan större bland utrikesfödda. Hur kan det komma sig? Martin Wicklin frågar panelen – franska Anne-Françoise Hivert som är korrespondent för Le Monde, israeliske David Stavrou som skriver för Haaretz och danske Kim Salomon, författare och professor emeritus i historia. 

När landet som har haft fred i 200 år rustar för krig drar vi världens ögon till oss. Panelen berättar hur det rapporteras utomlands om Sveriges upprustning. Men att vi har högre försvarsvilja än många andra länder bör tas med en nypa salt. Kan fredsskadade svenskar ens kan föreställa sig ett krig?