<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:googleplay="http://www.google.com/schemas/play-podcasts/1.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:sr="http://www.sverigesradio.se/podrss" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" version="2.0">
  <channel>
    <itunes:new-feed-url>https://api.sr.se/api/rss/pod/50850</itunes:new-feed-url>
    <atom:link href="https://api.sr.se/api/rss/pod/50850" rel="self" type="application/rss+xml" />
    <lastBuildDate>Fri, 28 Aug 2026 23:25:44 GMT</lastBuildDate>
    <image>
      <title>Stoff</title>
      <link>https://www.sverigesradio.se/stoff</link>
      <url>https://static-cdn.sr.se/images/6683/31d4bde7-8a96-48c7-bcce-84cc273b4807.jpg?preset=api-itunes-presentation-image</url>
    </image>
    <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/6683/31d4bde7-8a96-48c7-bcce-84cc273b4807.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
    <itunes:explicit>false</itunes:explicit>
    <itunes:summary><![CDATA[Ett program om materialen som format människors liv och leverne, och om hur vi har format materialen. Programledare Anna Ringman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger]]></itunes:summary>
    <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
    <itunes:category text="Business" />
    <itunes:owner>
      <itunes:name>Stoff</itunes:name>
      <itunes:email>podd@sverigesradio.se</itunes:email>
    </itunes:owner>
    <title>Stoff</title>
    <link>https://www.sverigesradio.se/stoff</link>
    <description><![CDATA[Ett program om materialen som format människors liv och leverne, och om hur vi har format materialen. Programledare Anna Ringman. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a>
Ansvarig utgivare: Caroline Salzinger]]></description>
    <language>sv</language>
    <copyright>Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.</copyright>
    <media:restriction type="country" relationship="allow">se</media:restriction>
    <item>
      <title><![CDATA[Betongen formade samhället]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Större, friare och till fler. Betongen banade väg för en helt ny värld.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den är lika hård och stabil som sten, men kan i princip formas till vad som helst. Betongen upphörde de tidigare begränsningarna och lät oss bygga vägar, hamnar, tunnlar och broar. För att inte tala om betydelsen för det massiva bostadsbyggandet under miljonprogrammens tidevarv.</p><p><strong>Gunnar Wetterberg </strong>är historiker, folkbildare och författare och har skrivit boken ”Byggarna”. </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2851526</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2851526</guid>
      <pubDate>Mon, 10 Aug 2026 16:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>6683</sr:programid>
      <sr:poddid>50850</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Större, friare och till fler. Betongen banade väg för en helt ny värld.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den är lika hård och stabil som sten, men kan i princip formas till vad som helst. Betongen upphörde de tidigare begränsningarna och lät oss bygga vägar, hamnar, tunnlar och broar. För att inte tala om betydelsen för det massiva bostadsbyggandet under miljonprogrammens tidevarv.</p><p><strong>Gunnar Wetterberg </strong>är historiker, folkbildare och författare och har skrivit boken ”Byggarna”. </p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Stoff,Betongen,formade,samhället]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/6683/81c2d391-843a-4996-8c24-2dcf1546d880.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Större, friare och till fler. Betongen banade väg för en helt ny värld.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/08/stoff_stoff_20260807_0751556336.mp3" length="9468945" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Plasten kom med framtidstro]]></title>
      <description><![CDATA[<p>När plasten kom slog det gnistor om den och materialet blev en symbol för framtidstro. Idag vill vi helst banta bort den.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Thomas  ”Plastmannen” Lindblad</strong> är författare och har skrivit boken ”Bruksföremål av plast”. Han är också plastkännare och samlare, med flera tusen plastföremål i sin ägo och berättar om ett mångfacetterat material som formades på 1800-talet.</p><p>Plasten blev ett billigare och mer lättillgängligt alternativ till naturmaterial som gummi, sköldpaddsskal och elfenben. </p><p>Materialet är både hyllat och utskällt och plasten blev en symbol för moderniteten men idag har uttrycket ”plastigt” blivit något negativt. </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2848253</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2848253</guid>
      <pubDate>Mon, 03 Aug 2026 16:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>6683</sr:programid>
      <sr:poddid>50850</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>När plasten kom slog det gnistor om den och materialet blev en symbol för framtidstro. Idag vill vi helst banta bort den.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Thomas  ”Plastmannen” Lindblad</strong> är författare och har skrivit boken ”Bruksföremål av plast”. Han är också plastkännare och samlare, med flera tusen plastföremål i sin ägo och berättar om ett mångfacetterat material som formades på 1800-talet.</p><p>Plasten blev ett billigare och mer lättillgängligt alternativ till naturmaterial som gummi, sköldpaddsskal och elfenben. </p><p>Materialet är både hyllat och utskällt och plasten blev en symbol för moderniteten men idag har uttrycket ”plastigt” blivit något negativt. </p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Stoff,Plasten,kom,med,framtidstro]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/6683/81c2d391-843a-4996-8c24-2dcf1546d880.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[När plasten kom slog det gnistor om den och materialet blev en symbol för framtidstro. Idag vill vi helst banta bort den.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/07/stoff_stoff_20260731_1332582461.mp3" length="9465873" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Pappret utvecklade samhället]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Pappret är idag ett självklart material i vardagen och historiskt sett har pappret vuxit fram i takt med nya uppfinningar och idéer och skapat ett kollektivt minne.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Skriftspråket har funnits i ungefär 5000 år, kanske till och med ännu länge. Men att kunna använda det var länge ett privilegium som tillhörde de högre samhällsklasserna.</p><p>Historikern och författaren <strong>Gunnar Wetterberg</strong> berättar om hur vi från början skrev på ganska besvärliga material, till och med på träbitar. I takt med massatillverkningen av papper spred sig också möjligheten att lära sig läsa och skriva och blev därmed en katalysator för industrialisering, demokrati och byråkrati. </p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2845140</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2845140</guid>
      <pubDate>Mon, 27 Jul 2026 16:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>6683</sr:programid>
      <sr:poddid>50850</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Pappret är idag ett självklart material i vardagen och historiskt sett har pappret vuxit fram i takt med nya uppfinningar och idéer och skapat ett kollektivt minne.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Skriftspråket har funnits i ungefär 5000 år, kanske till och med ännu länge. Men att kunna använda det var länge ett privilegium som tillhörde de högre samhällsklasserna.</p><p>Historikern och författaren <strong>Gunnar Wetterberg</strong> berättar om hur vi från början skrev på ganska besvärliga material, till och med på träbitar. I takt med massatillverkningen av papper spred sig också möjligheten att lära sig läsa och skriva och blev därmed en katalysator för industrialisering, demokrati och byråkrati. </p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Stoff,Pappret,utvecklade,samhället]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/6683/81c2d391-843a-4996-8c24-2dcf1546d880.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Pappret är idag ett självklart material i vardagen och historiskt sett har pappret vuxit fram i takt med nya uppfinningar och idéer och skapat ett kollektivt minne.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/07/stoff_stoff_20260721_0809030734.mp3" length="9479697" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Glaset breddar våra horisonter]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En paradoxal dubbelnatur som både är stark och bräcklig och varken fast eller flytande. Glaset breddar våra horisonter och släpper in ljuset.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Man brukar säga att lycka och glas går lätt i kras. Glaset fascinerar, för det är både hårt och hållbart men också skört och sårbart.</p><p>I hela sitt yrkesliv har <strong>Gunnel Holmér</strong> ägnat sig åt glashistoria och berättar i Stoff om mikroskopen och teleskopens slipade glas som fick människor att vidga sina världsvyer, både i det stora och det lilla.</p><p>Idag är glaset ett självklart material i våra liv men runt 1870-talet så revolutionerade fotogenlampan hemmen. Skärmen av glas förlängde dygnet i de mörka stugorna. </p><p>Bortom glaset praktiska betydelse i våra liv finns också en möjlighet att glänta på dörren till andra världar, genom sierskans magiska spåkula av glas... </p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2837313</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2837313</guid>
      <pubDate>Mon, 20 Jul 2026 16:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>6683</sr:programid>
      <sr:poddid>50850</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En paradoxal dubbelnatur som både är stark och bräcklig och varken fast eller flytande. Glaset breddar våra horisonter och släpper in ljuset.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Man brukar säga att lycka och glas går lätt i kras. Glaset fascinerar, för det är både hårt och hållbart men också skört och sårbart.</p><p>I hela sitt yrkesliv har <strong>Gunnel Holmér</strong> ägnat sig åt glashistoria och berättar i Stoff om mikroskopen och teleskopens slipade glas som fick människor att vidga sina världsvyer, både i det stora och det lilla.</p><p>Idag är glaset ett självklart material i våra liv men runt 1870-talet så revolutionerade fotogenlampan hemmen. Skärmen av glas förlängde dygnet i de mörka stugorna. </p><p>Bortom glaset praktiska betydelse i våra liv finns också en möjlighet att glänta på dörren till andra världar, genom sierskans magiska spåkula av glas... </p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Stoff,Glaset,breddar,våra,horisonter]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/6683/81c2d391-843a-4996-8c24-2dcf1546d880.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En paradoxal dubbelnatur som både är stark och bräcklig och varken fast eller flytande. Glaset breddar våra horisonter och släpper in ljuset.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/07/stoff_stoff_20260707_0854306824.mp3" length="9473169" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det eviga guldet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det är dyrbart och åtråvärt. Det skiner som solen och symboliserar nästan allt som vi längtar efter. I tusentals år har människor trollbundits av guldet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Guldet är heligt, tungt och väldigt sällsynt, lättformat och evigt. En vigselring som någon tappade för tusen år sedan kan fortfarande se ut som den just har glidit av fingret.</p><p>I premiäravsnittet av serien Stoff berättar <strong>Kent Andersson</strong>, docent i arkeologi vid Uppsala universitet om sin fascination för guldet, om guldets betydelse för rikedom och status både historiskt och i nutid.</p><p>Och också om vilken effekt den där vigselringen av guld sägs ha på kärleken.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2835991</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2835991</guid>
      <pubDate>Mon, 13 Jul 2026 16:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>6683</sr:programid>
      <sr:poddid>50850</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det är dyrbart och åtråvärt. Det skiner som solen och symboliserar nästan allt som vi längtar efter. I tusentals år har människor trollbundits av guldet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/6683?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stoff">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Guldet är heligt, tungt och väldigt sällsynt, lättformat och evigt. En vigselring som någon tappade för tusen år sedan kan fortfarande se ut som den just har glidit av fingret.</p><p>I premiäravsnittet av serien Stoff berättar <strong>Kent Andersson</strong>, docent i arkeologi vid Uppsala universitet om sin fascination för guldet, om guldets betydelse för rikedom och status både historiskt och i nutid.</p><p>Och också om vilken effekt den där vigselringen av guld sägs ha på kärleken.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Stoff,Det,eviga,guldet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/6683/81c2d391-843a-4996-8c24-2dcf1546d880.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:09:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det är dyrbart och åtråvärt. Det skiner som solen och symboliserar nästan allt som vi längtar efter. I tusentals år har människor trollbundits av guldet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/07/stoff_stoff_20260701_1158323644.mp3" length="9452441" type="audio/mpeg" />
    </item>
  </channel>
</rss>