Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Börsrekord och vinstlyft
De senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.

AI driver på
Bakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin.  Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll.

Olika mått ger olika verkligheter
Vad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Jens Magnusson, chefsekonom SEB
Stephen Moore, konservativ ekonom
Kevin Hassett, rådgivare Vita huset
Neil Irwin, ekonomikorrespondent Axios

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oljeprisrekord och fallande börser
Sjötrafiken i Hormuz-sundet står fortfarande still och attackerna fortsätter i mellanöstern. Oljepriserna ligger på rekordnivåer och börserna faller – och ordkriget mellan Trump och Iran trappas upp. ”Just nu har vi ingen aning om det här kommer pågå i veckor eller månader”, sa statsminister Ulf Kristersson i veckan.

Dyrare mat
För lantbrukarna är kostnadsökningarna rejäla. Och det här kommer leda till högre matpriser, säger Helena Hansson, professor vid SLU. ”Det finns en risk att vi får en liknande, eller ännu värre, situation än den vi fick efter Ukraina-krigets utbrott”.

Bråttom med återgång till det normala
”Ekonomiska prognoser som visar begränsade effekter utgår från att det blir ett normalläge under sommaren”, säger professor emeritus Lars Calmfors. ”Men om de höga oljepriserna kvarstår året ut, eller ännu längre, då börjar man tala om inflationseffekter på ett par procentenheter”.

Stagflationsspöket skrämmer – en centralbanks ”mardröm”
Och det är mer än bara stigande priser som skrämmer. Det syns redan tecken på att vi rör oss mot stagflation, alltså hög inflation och stagnerande tillväxt, sa riksbankschefen Erik Thedéen nyligen. För en centralbank är stagflation en mardröm. ”Om man sänker räntan är det bra för konjunkturen, men då förvärrar man istället inflationen. Det är ett dilemma”, säger Lars Calmfors.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Helena Hansson, professor SLU institutionen för ekonomi
Nicolai Tangen, vd Norska oljefonden
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Christian Kopfer, råvaruanalytiker
Ulf Kristersson (M), statsminister
Peter Sagebrant, vd Alwex

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Vi behöver all hjälp vi kan få”
Den nya AI-modellen Mythos har satt skräck i världens it-säkerhetsexperter. Nu pågår en kapplöpning för att hinna täppa till alla säkerhetshål innan det är för sent. För i händerna på en illasinnad hackare kan modellen orsaka enorm skada. ”Det kan bli ett slags cyber-armageddon om det hamnar i fel händer”, säger professor Pontus Johnson på KTH håller.

Bråttom att skydda systemen
”De kommande månaderna blir kritiska”, menar AI-forskaren Nicholas Carlini på Anthropic. Pontus Johnson håller med. ”Det kan gå riktigt illa nu, och det handlar om månader”, säger han.

Snabb utvecklingskurva
Många är nog bekanta OpenAI:s ChatGPT, eller Googles Gemini, Microsofts Copilot, eller Anthropics tidigare Claude-modeller. Mythos är i grunden en fortsättning på dem, men har alltså visat sig vara otroligt bra på att hacka datasystem.

Vita huset i krismöten med Fed och storbanker
Varningarna har orsakat febril aktivitet bland tillsynsmyndigheter och banker. För om hackare slår ut banksystemen kan det bli en enorm kris. Ett annat känsligt område som pekas ut är energisystemen.

Dags för stabsläge
Hittills är det alltså bara en mindre grupp bolag som fått ta del av modellen i ett projekt som kallas “project glasswing”. Men det väntas alltså inte dröja länge innan modellen finns tillgänglig för alla. Andra, lika starka, varianter väntas också snart finnas ute. ”Den kinesiska statsapparaten, som spionerar mycket på Sverige och andra länder, kommer få de här förmågorna inom några månader”, säger Pontus Johnson.
Han menar att det är läge för myndigheter att gå upp i stabsläge för att möta hotet. Även som privatperson finns det en del att tänka på de kommande månaderna.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Pontus Johnson, professor och chef för centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet KTH
Sven Carlsson, reporter Ekot
Klas Malmén, senior rådgivare Finansinspektionen
Cem Gökgören, informationssäkerhetschef Svenska Kraftnät
Frank Vang-Jensen, vd Nordea
Nicholas Carlini, forskare Anthropic
Pip White, områdeschef Anthropic

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stegras utmaningar framöver

På en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments.

– Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas.

– De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han.

Höga klimatmål från EU

EU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål.

– Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson.

Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner.

– Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

”Förödande om det ändras”

Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast.

– Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om.

Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer.

– Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger.

Programledare
Victor Jensen

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
John Hassler, professor nationalekonomi
Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historia
Magnus Henreksson, professor nationalekonomi
Oskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på Vattenfall
Leif Johansson, tillträdande ordförande för Stegra
Henrik Henriksson, vd för Stegra
Martin Lundstedt, vd för AB Volvo

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Nu måste vi ner!”
Samtidigt som det här årets lönesamtal knappt är avklarade har det blåst upp till strid om nästa stora lönestrid. För om ett år ska det finnas ett nytt vägledande avtal på plats. Arbetsgivarna varnar för en Kina-chock och kräver att facken håller igen på sina lönekrav. ”De kan inte vara på de här nivåerna”, säger Svenskt Näringslivs Sven-Olof Daunfeldt.

Miljardutdelningar till ägarna
Det här året landar löneökningarna på runt 3 procent. Det är lägre än förra året. Däremot får storbolagens aktieägare mer än tidigare. För vinstutdelningarna ökar bland OMXS30-bolagen. ”Vi lyssnar noga på ledningen hur man bedömer framtiden”, sa AB Volvos ordförande Pär Boman, efter att ägarna klubbat igenom förslaget på 26 miljarder i utdelning i veckan.

Vinnare vs förlorare
Bland de yrkesgrupper som haft bäst löneökningar de senaste åren hittar man framförallt kvinnodominerade akademikeryrken, som lärare och sjuksköterskor. ”Deras löner har utvecklats positivt jämfört med andras”, säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Tips för högre lön
Men för den som vill höja sin egen lön finns en del att tänka på.

Programledare och producent
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Irene Wennemo, gd Medlingsinstitutet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Anna Hagman, teamchef Unionen
Pär Boman, ordförande AB Volvo
Simon Petersson, avtalssekreterare IF Metall
Sven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt Näringsliv
Andreas Wallström, prognoschef Swedbank

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ändrade bolåneregler
Kravet på kontantinsats sänks och det skärpta amorteringskravet slopas. ”I kronor och ören så sänks kontantinsatsen med 50 000 om man har ett lån på en miljon”, säger Claudia Wörmann på organisationen Bostadsrätterna.

Bostadspriserna och räntorna stiger
Samtidigt varnar kritiker för att bostadspriserna kommer stiga ytterligare som en konsekvens av de ändrade reglerna. Särskilt i Stockholm. De senaste tre månaderna har lägenhetspriserna stigit med över 5 procent i Stockholm, enligt SBAB och Booli. Nu har dessutom bankerna höjt både de bundna räntorna och de rörliga räntorna. Så frågan är vilken effekten egentligen blir, och om fler verkligen kommer att ha råd att köpa en egen bostad.

Ändrade regler även för de som hyr ut i andra hand
Från 1 juli väntas reglerna ändras även kring uthyrning i andra hand. ”Det kan leda till en ganska stor utbudsökning”, säger Maria Björkander, vd för uthyrningssajten Qasa.
Kritiker menar att ändringarna kommer leda till ökade andrahandshyror, spekulation och ovälkomna hyresgäster i trapphusen.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Claudia Wörmann, talesperson Bostadsrätterna
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Maria Björkander, vd Qasa
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen
Pia Tverin, bolånechef Nordea
Erik Holmberg, analytiker Hemnet
Mikael Inglander, vd SBAB
Björn Löfgren, mäklare
Jenny Holgersson, mäklare
Kent Selin, mäklare
Stefano Pierrou, mäklare

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Misstankar om läckor
Politiska utspel, spel och betting, traditionell finansmarknad, krypto, krig och fred – numera hänger allt ihop. I veckan har handelsmönster på oljemarknaden och börserna väckt misstankar om läckor i Vita huset. För det ser ut som att vissa investerare passat på att göra stora affärer precis innan Trumps utspel. ”Tajmingen är synnerligen god”, säger Thomas Hertz, åklagare på EBM.

Flera tidigare exempel
Och det är inte första gången det funnits misstankar om att personer i presidentens närhet berikat sig på information som borde hållas hemlig. I samband med den så kallade ”liberation day” och gripandet av Venezuelas president Maduro noterades liknande handelsmönster.

”Förräderi” och insiderhandel
Ekonomiprisvinnaren Paul Krugman kallar det för landsförräderi. Andra går inte lika långt, men många pekar på mönster som påminner om olaglig insiderhandel. Vita huset tillbakavisar alla anklagelser och menar att de är grundlösa.

Trump Jr är investerare och rådgivare i Polymarket
Men att Trumps familj och barn har starka kopplingar till kryptobolag och prediktionsbolag, som Polymarket och Kalshi, gör att kritiken vuxit ytterligare. 

Suddiga gränser mellan spel- och finansmarknad
I USA räknas prediktionsmarknaden som en del av finansmarknaden, här i Sverige anses den istället vara en form av spel och vadslagning. Men även om den faller utanför Finansinspektionens område, så är det en ”verksamhet som ger upphov till nya utmaningar”, säger Jimmy Kvarnström på Finansinspektionen.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Jimmy Kvarnström, verksamhetsområdeschef Finansinspektionen
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Thomas Hertz, åklagare EBM
Maria Landeborn, senior strateg på Danske bank
Michael Selig, ordf CFTC
Shayne Coplan, grundare Polymarket
Fatih Birol, chef IEA
Donald Trump, president USA

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bråk i EU

Elen har ännu en gång hamnat i blickfånget. I början av veckan möttes EU-ländernas energiministrar i Bryssel och energiminister Ebba Busch var mycket kritisk mot ett förslag, om att oanvända pengar av de så kallade flaskhalsinkomster ska gå till projekt i hela EU. I Sverige finns många miljarder i sådana inkomster, som betalats in av konsumenter och företag.

”Totalt oacceptabelt”, sa Busch bland annat.

Men bara några dagar efter Busch besök i Bryssel fick statsminister Ulf Kristersson ett nytt besked när han besökte staden.

”Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad,” sade statsministern.

Effekttariffer stoppas

Regeringen har också stoppa kravet på elbolagen att införa de hårt kritiserade effektavgifterna på el.

Det är dock fortfarande fritt fram för de omkring 30 elnätsbolag som redan infört dem att ha kvar avgifterna och även för andra att införa dem, konstaterar Pia Nurmi, enhetschef på Energimarknadsinspektionen.

”Elmarknaden är komplicerad och jag tror det är väldigt många som har svårt att förstå sambandet mellan hur de agerar och hur det påverkar vilken elkostnad de får”, säger Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden.

Programledare:
Victor Jensen

Medverkande och andra röster i programmet:
Olof Wijnbladh, reporter på Ekonomiekot
Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden
Peter Wigert, Svenska Kraftnät
Erik Böhlmark, Svenska Kraftnät
Pia Nurmi, Energimarknadsinspektionen
Daniel Waluszewski, Energimarknadsinspektionen
Ebba Busch, energiminister (KD)
Ulf Kristersson, statsminister (M)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya attacker och utspel
Nu har det gått två veckor sedan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran, som omedelbart svarade med att avfyra missiler och drönare mot bland annat amerikanska baser och allierade i regionen. Och attackerna, från båda håll, fortsätter.

”Ond spiral” och sämre arbetsmarknad
”Vad konsumenterna ser nu är stigande drivmedelspriser och oroliga finansmarknader, men det är bara början på vad vi kommer se ifall det blir en verklig skada på världsekonomin”, säger Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer.

Rekordstor oljekonsumtion
Världen konsumerar drygt 100 miljoner fat per dag. En tjugondel passerar genom Hormuz-sundet. ”Man tror kanske att världen är mindre beroende av olja nu än för 30 år sedan, men tittar man på volymerna är världen mer beroende av olja än någonsin”, säger Christian Kopfer.

Möten och krisåtgärder
Under veckan har topp- och krismötena avlöst varandra. Och i onsdags fattade det internationella energirådet IEA beslut om att lätta på oljereserverna för att hålla nere priserna. Rekordmycket, 400 miljoner fat, ska tas från lagren. ”Det är som en värktablett, det dämpar smärtan men löser inte problemet”, säger Bjarne Schieldrop på SEB.

Så slår en ny oljekris mot Sverige 
Tidigare oljekriser har i vissa fall lett till djupa ekonomiska kriser, med ransonering av bensinen och släckta gatulampor. Efter kriserna på 70-talet genomfördes också stora förändringar av energiförsörjningen i Sverige. ”Det är svårt att säga om det blir några stora förändringar efter den här krisen”, säger Knut Kainz Rognerud.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Christian Kopfer, råvaruanalytiker Handelsbanken
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Erik Hånell, vd Stena Bulk
Donald Trump, president USA
Bjarne Schieldrop, chefsanalytiker SEB

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är flera och världen håller andan kring vad det här kan få för effekter för ekonomin, till exempel.

”Väldigt många länder är väldigt beroende av olja och gas och om det blir en utdragen konflikt, och priset går upp, så innebär det stora risker för världsekonomin. Både vad gäller energipriser och flygtransporter och andra saker”, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Göteborgs Universitet.

Dyrare el och drivmedel
Här hemma i Sverige har dyrare olja och gas fått konkreta följder. Elpriset i södra Sverige har påverkats och även bensin och diesel har blivit dyrare att tanka.

”Ökningen har varit större på diesel jämfört med bensin”, säger Jessica Alenius på branschorganisationen Drivkraft Sverige.

Risk för ny energikris
Nästan på dagen fyra år innan kriget i Mellanöstern inleddes, så inledde Ryssland den storskaliga invasionen av Ukraina, ett krig som pågår alltjämt.  

En händelse som påverkade Europa på många sätt, bland annat i form av en energikris.

”Vi har absolut inte sett samma paniksituation på marknaden nu. Marknaden verkar inte alls prisa in den här bristen på samma sätt som man gjorde under energikrisen. Men det här handlar väldigt mycket om att hålla koll på hur lång tid den här konflikten håller i sig. För på sikt kan det få liknande effekter, inte på samma drastiska sätt”, säger Elin Akinci, vd på konsultbolaget ELS Analysis.

Programledare:
Victor Jensen
Producent:
Olof Wijnbladh
Tekniker:
Andreas Ericsson
Medverkande:
Ola Olsson, professor nationalekonomi Göteborgs universitet
Elin Akinci, vd ELS Analysis
Jessica Alenius, vd Drivkraft Sverige
Magnus Thorstensson, Energiföretagen
Erik Hånell, vd Stena Bulk

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i lördags som Israel och USA inledde attackerna mot Iran. Kriget intensifieras nu och är inne på den fjärde dagen. Kriget har redan fått ekonomiska effekter, till exempel stora fall på börser och högre oljepriser.

”Det är en allvarlig situation. Hur stora konsekvenserna blir för ekonomin beror väldigt mycket på hur långvarig den här konflikten blir och hur spridd den blir. Så det är väl det vi verkligen får hålla ögonen på nu”, säger banken SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Det är flera faktorer som kan innebära att priserna i Sverige kan stiga, till exempel att det blir dyrare att tanka bilen, att transporter blir dyrare när bensin och diesel kostar mer och att elen kan bli dyrare.

Situationen följs nu noga av Riksbankens chef Erik Thedéen.

”Det svåra är att försöka förstå vad det kan ha för långsiktiga effekter. Det skulle jag säga att det vet vi inte. Men man kan inte säga att man vet att effekterna är små, man kan heller inte säga att de effekterna är stora utan det är bara genuin osäkerhet”, säger han.

Programledare:
Victor Jensen

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Jens Magnusson, chefsekonom på banken SEB
Erik Thedéen, Riksbankens chef
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan var det fyra år sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Sedan dess har bland annat EU och USA infört hårda sanktioner och ryska tillgångar för hundratals miljarder har frysts. Det handlar om bankkonton, värdepapper, villor och båtar.

Fortsatt lyxliv
Men många av oligarkerna fortsätter att leva lyxliv. ”Många av dem har fört över tillgångar till sina fruar och sina barn”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.

Svårt att stoppa alla betalningar
Försök att kringgå internationella sanktioner är ”ett känt och återkommande problem globalt”, enligt Finansinspektionen.

Miljonbetalning till Sverige
Här i Sverige misstänker SEB att ett konto använts för att kringgå sanktionerna. En av oljekoncernen Gazproms toppar, Olga Pavlova, har kunnat flytta tiotals miljoner till en släkting som bor i Sverige och har konto i banken.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Carl V Andersson, reporter Ekonomiekot och Ekot
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Maria Persson Löfgren, fd Rysslandskorrespondent
Halszka Onozsko, avdelningschef för penningtvättstillsyn Finansinspektionen
Joe Biden, fd president USA
Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen
Antonio Guterres, FN:s generalsekreterare
Grant Shapps, fd transportminister Storbritannien

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Falska fakturor
I november greps den dåvarande vd:n misstänkt för grovt svindleri. Nu står det klart att nästan alla intäkter under år 2024 och 2025 var påhittade. ”Man undrar förstås, hur tusan gick det här till”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.

Blame game och anmälningar
Anmälningarna och utredningarna haglar. Revisionsbyrån KPMG:s granskning av bolagets affärer fortsätter. Den tidigare vd:n, som förnekar brott, är polisanmäld och utreds av Ekobrottsmyndigheten. En av anmälarna är revisionsbolaget Deloitte, som i sin tur blivit anmält till Revisorsinspektionen. ”Vi har anmält Deloitte för att få reda om de har brustit i sitt ansvar”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna.

Bristande kontroller
”Det finns flera frågor som är anmärkningsvärda”, säger åklagare Thomas Hertz på EBM om härvan.

Handelsstoppad aktie
Sen i november är Intellegos aktie, som är noterad på Nasdaq First North, handelsstoppad. För aktieägarna innebär det att pengarna är låsta i ett bolag som kanske inte är värt någonting. ”Folk är i många fall förtvivlade”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”Vad bolaget är värt nu är otroligt svårt att svara på”.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Sverre Linton, chefsjurist Aktiespararna
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Thomas Hertz, åklagare EBM
Jacob Laurin, tf vd Intellego
Gregory Batcheller, ordf Intellego
Thomas Olsson, advokat

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ny rymdkapplöpning
”Rymden har blivit mycket mer tillgänglig”, säger Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik på RISE. Tidigare var det i princip bara statliga organisationer som hade råd, men nu har dörrarna till rymden öppnats för en lång rad privata initiativ och bolag.

Rymden – en åttonde kontinent
Förutom internet och kommunikation används satelliter för att samla in data om jorden och för att förbättra bland annat logistik, jordbruk och försvar. ”Jag ser rymden som en åttonde kontinent”, säger Dylan Taylor, ordförande och vd för Voyager Space Holdings. Utopin är att jorden blir ”som en nationalpark”, säger han.

Rekordmånga satelliter i omlopp – och de blir allt fler
Förra året skickades det upp fler satelliter än vad det gjort totalt dittills i historien. Majoriteten av dem tillhör SpaceX och internetleverantören Starlink. Men även kinesiska aktörer, och bolag som Amazon och Oneweb satsar stort.

Solcelllsdrivna datacenter
Nästa stora steg är solcellsdrivna datacenter uppe i rymden. ”Det finns så mycket utrymme där, man kan skala upp enormt”, säger Elon Musk, som slagit ihop sina bolag SpaceX och XAI och siktar på en börsnotering senare i år.

Säkerhetsläget driver på
Men även säkerhetsläget och USA:s svalnande intresse för att vara världspolis driver på. ”Teknisk sett står sig Sverige bra som rymdnation. Fokus har varit att ta fram bra och avancerade produkter, däremot har fokus inte varit på kommersialisering som det varit i USA”, säger Tobias Edman. Men det håller på att ändras nu.

Försvarsbolag växer i rymden
Saab satsar allt mer på rymden. ”Saab är ett av få bolag i värden som har kompetens inom alla militära domäner, och rymden är väldigt viktig för oss”, säger Marcus Wandt, astronaut och teknik- och strategichef på Saab.

Raketartat
Även civila bolag får en skjuts av det försämrade säkerhetsläget och det ökade behovet av motståndskraftig infrastruktur och kommunikation. Utvecklingen går fort, säger Fredrik Schäder på Arctic Space. ”Det är raketartat”.

Ny besättning till Internationella rymdstationen ISS
I veckan skickades en ny besättning till rymdstationen ISS, med hjälp av en raket från SpaceX. Med ombord är svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik RISE
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Fredrik Schäder, medgrundare Arctic Space Technologies
Marcus Wandt, strategi- och teknikchef Saab
Dylan Taylor, ordf och vd Voyager Space Holdings
Elon Musk, vd SpaceX

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Agenter och blockkedjor
Synen på pengar kan vara på väg att förändras. Snart kommer vår shopping skötas av AI-agenter som betalar med stablecoins, enligt branschbedömare.

Donald Trump, som själv varit med och grundat kryptobolaget World Liberty Financial som står bakom USD1, menar att stablecoins kan bli den största revolutionen ”sedan internets födelse”.

The Genius Act
Efter att Trump infört nya regleringar på området har en lång rad banker och bolag startat egna stablecoin-projekt. Storbanker som Bank of America sägs ligga i startgroparna, precis som varuhusbolaget Walmart och nätjätten Amazon. Den svenska betaljätten Klarna planerar att ge ut en egen digital dollar senare i år. ”Utvecklingen går fort”, säger Johan Javéus, senior ekonom på SEB.

Dollar-dominans
Hittills är nästan alla stablecoins digitala dollar. Men en större grupp europeiska storbanker har startat ett samarbete med målet att lansera en digital euro senare i år, kallad Qivalis.

Den nya generationen stablecoins är till skillnad från exempelvis Bitcoin kopplade till en stabil valuta. Men - det saknas inte kritiker. Bland annat för att de nya privata kontanterna utmanar centralbankernas roll. Och frågan är om stablecoins verkligen kommer slå igenom på det sätt som vissa tror.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Johan Javéus, senior ekonom SEB
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Christoffer Malmer, finansdirektör SEB
Jens Henriksson, vd Swedbank
Donald Trump, president USA
Mark Zuckerberg, vd Meta

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett mer oberäkneligt USA har skakat om världen och politiskt har det lett till flera kriser.  
President Donald Trumps uppmärksammade tal i Davos förra veckan lindrade oron för militärt hot mot Grönland och för nya tullar mot Europa.

Men utvecklingen i USA påverkar svenska företag.

”Det vi ser i USA just nu är inte stabila förutsättningar och det påverkar både viljan att investera och våra handelsflöden”, säger Svenskt näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

EU blickar mot andra i stället

De europeiska och amerikanska ekonomierna är sammanflätade på många sätt. 
Till exempel USA är ett av Sveriges viktigaste exportländer.

Men USA nya handelspolitik med tullar och den osäkerhet som det skapar har fått ekonomer och politiker att uppmana Europa och europeiska företag att bli mindre beroende av USA.

”Jag tror att det är den strategin som EU-kommissionen nu tillämpar väldigt tydligt. Med avslutade förhandlingar med Indien och undertecknat avtal med Mercosur. Jag tror att det är rätt väg att gå”, säger Per Altenberg, chefsekonom på myndigheten Kommerskollegium.

Nytt handelsavtal med Indien

När relationerna med USA blir frostigare och mer ansträngda så har också blickarna riktats mot andra håll i världen. Nu senast i form av ett handelsavtal med Indien.

”Det är ett stort avtal och det har möjlighet att bli ännu mycket större om det implanteras på ett sätt som gör att både företag och konsumenter kan dra nytta av varandra i och med en lägre prisbild”, säger Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem.

Programledare: Victor Jensen
Producent: Olof Wijnbladh
Gäster: Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, och Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trump: På ett eller annat sätt ska vi få Grönland
Årets möte i Davos kan sammanfattas med ”Trump, tullar och Grönland”, säger reporter Victor Jensen, efter en vecka som beskrivs som ett uppvaknande och en vändpunkt för många.

Söndersliten världsordning
”Världen är permanent förändrad”, sa till exempel EU-kommissionens ordförande, efter att Trump hotat länder som inte vill se ett amerikanskt övertag av Grönland med strafftullar. Kanadas premiärminister Mark Carney konstaterade att den gamla världsordningen ”har slitits isär” och uppmanade mindre stater att hålla ihop mot supermakter och mobbare.

Hot och reträtt
I onsdags kväll meddelade Trump att han inte tänker använda våld för att ta över Grönland och att de nya strafftullarna inte kommer att införas.

Men stor skada är redan skedd, och frågan är vad som väntar istället. ”Man har inte öppnat champagne-flaskorna än”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, apropå stämningen bland näringslivstopparna i Davos.

”En spik i kistan”
”Det är naturligtvis en väldigt lättnad att tullarna inte blir av, samtidigt är det här ytterligare ett tecken på en mer kaotisk värld”, säger Jan Larsson, vd för Business Sweden. Kenneth Rogoff, professor vid Harvard, kallar det som hänt för ”ytterligare en spik i kistan för den amerikanska dominansen”.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Victor Jensen, reporter Ekot
Ulf Kristersson, statsminister
Kenneth Rogoff, professor Harvard
Jacob Wallenberg, ordf Investor, Svenskt Näringsliv
Jan Larsson, vd Business Sweden
Börje Ekholm, vd Ericsson
Donald Trump, president USA
Lars Lökke Rasmussen, utrikesminister Danmark
Scott Bessent, finansminister USA
Ursula von der Leyen, ordförande EU-kommissionen
Mark Carney, premiärminister Kanada

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikter och hot
Venezuela, Iran, Grönland, Ukraina – nyheterna domineras av konflikter och krig. ”Vi behöver Grönland”, säger Donald Trump. Läget är farligt på flera vis, och världsordningen är hotad, säger statsminister Ulf Kristersson. ”För ett land som Sverige är det här särskilt allvarligt”.

Ekonomin går bra – och kommer gå bättre
Ändå pekar de ekonomiska pilarna tydligt uppåt, särskilt här i Sverige. ”Vi behöver hålla två tankar i huvudet”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth. För trots stora orosmoln är huvudscenariot att 2026 blir ett starkt år för svensk ekonomi. ”Det kan alltid hända grejer, men det ser ut att bli ett riktigt bra år tillväxtmässigt”, säger Viktor Munkhammar, kommentator på Dagens industri.

Börserna fortsätter mot nya höjder
Börserna har stigit hittills i år och de stora globala investerarna fortsätter att satsa stort på aktier, trots att flera rekord redan har passerats. ”Det signalerar en viss finansiell självbelåtenhet”, varnar Sveriges radios ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.

Programledare och producent
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet
Victor Munkhammar, kommentator Dagens industri
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Annika Winsth, chefekonom Nordea
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Ulf Kristersson (M), statsminister
Lars Løkke Rasmussen, utrikesminister Danmark
Jerome Powell, centralbankschef USA
Donald Trump, president USA
Helena Gissén, politikkommentator Ekot

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När USA:s president Donald Trump höll sin presskonferens efter attacken mot Venezuela betonade han hur viktig oljan är. Han sa bland annat att de stora amerikanska oljebolagen ska gå in i Venezuela och satsa miljarder dollar.

Oljans roll
En fråga man bör ställa sig, enligt Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, är vem som tjänar på detta och påminner om tidigare möten mellan Trump och oljebolagschefer.

”Ett ganska bra klassiskt latinskt uttryck är: Cui bono - till vems gagn? För det finns många gånger en ekonomisk vinning för Trump själv, hans närstående, hans vänner eller hans finansiärer när han beslutar om politiska handlingar”, säger han.

En lång historia
Venezuelas oljeindustri har en lång historia tillsammans med amerikanska oljeföretag. Den venezuelanska staten gav de amerikanska bolagen utvinningsrättigheter. Med början redan under mellankrigstiden gjorde bolagen de stora investeringar som krävdes för att få upp oljan ur marken.

”Det här har hela tiden varit uppgörelsen. Oljan har aldrig ägts av de amerikanska bolagen. Det har skett under koncessioner”, säger Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet och tidigare chef för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.

Sedan 1970-talet och framåt har sedan villkoren för utvinningen ändrats och den Venezuelanska staten har krävt att få en större del av de vinster som skapats. Men många personer med kunskap har flytt från Venezuela undan den politiska repressionen och oljeproduktionen har minskat kraftigt sedan glansdagarna.

Priserna har fallit
Världen behöver inte mer olja just nu, enligt energimarknadsexperter. Det finns mer än vad som behövs på marknaden och priserna föll under förra året.

”Förmodligen kommer vi se dem falla ännu mer”, säger Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis.

Men han tror ändå att den tunga oljan från Venezuela kan vara användbar för att till exempel blandas med lättare olja från USA. Därför kan det finnas ett intresse för amerikanska oljebolag att komma tillbaka till Venezuela.

Programledare:
Anders Jelmin

Producent:
Olof Wijnbladh

Tekniker:
Alma Segeholm

Medverkande och röster i programmet:
Fredrik Uggla, docent i statskunskap, Uppsala universitet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Donald Trump, president, USA
Mike Wirth, vd, Chevron
Samuel Ciszuk, energianalytiker, ELS Analysis
Thina Saltvedt, energianalytiker, Nordea

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snabbväxande ekonomi
Den ekonomiska utvecklingen i Vietnam har gått i rekordfart de senaste decennierna. Under 2024 växte landets ekonomi med 7,1 procent, vilket placerade Vietnam på en 12:e plats i världen när det handlar om tillväxt, enligt Utrikespolitiska Institutet.  

Diktatur
Målet är att Vietnam ska bli ett höginkomstland och det lyfts fram att den här utvecklingen tagit många människor ur fattigdom – samtidigt är det en diktatur.
”Flera bedömare att repressionen kanske till och med ökat med den ny generalsekreteraren för kommunistpartiet. Så det går inte åt rätt håll när det gäller politiska friheter”, säger Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent Axel Kronholm.

Svenska företag vänder blickar ditåt
Vietnam har blivit ett allt mer intressant land för svenska företag. Enligt organisationen Business Sweden finns i nuläget ett 60-tal svenska företag representerade i Vietnam.
”För svenska företag som är lyckosamma i Vietnam så finns det väl kanske inte någon riktigt röd tråd, utan det är de stora bolagen som har lyckats bäst här hittills”, säger Marcus Persson på organisationen.

Risker med att handla med en diktatur
”Redan i dag finns det exempel på att det kanske inte är så smärtfritt”, säger Örjan Sjöberg, som är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Programledare och producent:
Victor Jensen och Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet är bland annat:
Axel Kronholm, Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent
Örjan Sjöberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Marcus Persson, Business Sweden
Christopher Beselin, investerare i Vietnam

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utmanande period
Fordonsindustrin går just nu igenom en period med flera utmaningar. Det handlar dels om omställningen från bensin och diesel till eldrivna fordon. Att bilarna blir allt smartare och uppkopplade. Ny och hårdare konkurrens från framför allt kinesiska elbilstillverkare och dessutom nya tullar och handelshinder, som gör det svårare och dyrare att sälja bilar.
”Det är en väldigt stor oro”, säger Peter Bryntesson, vd på organisationen FKG.

Viktig för ekonomin
Fordonsbranschen är viktig för jobben och ekonomin i många länder. Här i Sverige jobbar runt 230 000 personer inom hela branschen, enligt branschorganisationen Mobility Sweden. Hela Europa har ett relativt stort beroende av branschen och ett land som sticker ut är Tyskland, där mörka moln dragit in över företagen.
”Det är verkligen en kris. Det är nästan som ett korthus som väntar på att kollapsa. Jag menar, det är väldigt ostabilt just nu”, säger den tyska bilanalytikern Matthias Schmidt, som tror att fler bilfabriker kan stängas i framtiden.

Hårdare konkurrens i Kina
Volvo Cars vd Håkan Samuelsson säger att en stor del av industrin i Kina tas över av kinesiska konkurrenter.
”Det som händer är att bilindustrin i Kina var väldigt västinfluerad och dominerad. Nu ser vi en bilindustri i Kina som ungefär hälften, hälften”, säger han.

Programledare och producent:
Victor Jensen

Medverkande och röster i programmet är bland annat:
Peter Bryntesson, vd för Fordonskomponentgruppen
Karin Olander, bilreporter på Dagens Industri
Matthias Schmidt, tysk bilanalytiker
Stella Li, vice vd BYD
Håkan Samuelsson, vd på Volvo Cars
Erik Severinson, kommersiell chef på Volvo Cars

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Globalt fenomen med stora konsekvenser
I vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren.

Lägre skatteintäkter och sämre välfärd
Om det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson.

Börsfall och boprisfall
Men även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson.

Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Åsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitet
Johan Grip, forskningschef Kommuninvest
Fredrik Bood, demograf SCB
Joanna Swica, träningsprofil
Jakob Forssmed, socialminister
Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lomma

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upptrappat budkrig
Insatserna är höga och turerna är många i striden om Hollywoodikonen WBD och dess filmbibliotek, som innehåller allt från gamla klassiker som Casablanca till Barbie och Batman. Bolaget äger även streamingtjänsten HBO Max och tv-kanaler som CNN.

Tech- och diktaturmiljarder
Efter att Netflix utropats som kommande ägare har presidentens vän Larry Ellison och hans son David, som är chef för bolaget Paramount Skydance, tagit strid och lagt ett fientligt motbud. ”Ellisons vill bygga en maktspelare både i Silicon Valley och Hollywood”, säger techanalytiker Björn Jeffery. Familjen Ellisons pengar kommer ursprungligen från techbolaget Oracle som Larry Ellison grundat. Men Ellisons bud har även backning från Trumps svärson Jared Kushner, Saudiarabien och Qatar.

Jokern i leken – Donald Trump
Donald Trump väntas bli tungan på vågen i valet av köpare. ”Att presidenten blandar sig i en Wall Street-deal på det här viset saknar motstycke”, säger CNN:s expert.

Så påverkas konsumenterna och filmbranschen
”Många spekulerar i hur en framtid kan se ut”, säger Sveriges radios Roger Wilson. Många kritiker är också oroliga för vad en affär kan betyda för filmbranschen. ”Hollywood tror att det kan bli stora uppsägningar”, säger Roger Wilson.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Björn Jeffery, techanalytiker Svenska Dagbladet
Roger Wilson, reporter P1 Kultur fd USA-korrespondent
Ted Sarandos, vd Netflix
David Ellison, vd Paramount Skydance
Eva Hamilton, ordförande Film och Tv-producenterna
Donald Trump, president USA
John Foley, redaktör Financial Times
William Cohan, författare och ekonomijournalist

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rekordinvesteringar i försvar
Kriget i Ukraina och breda satsningar på upprustning har drivit upp försvarsinvesteringarna till rekordnivåer i Europa och pengarna flödar in i försvarsbolagen. ”Industrin ökar produktionen snabbt”, säger Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI. ”Allt efterfrågas just nu”, säger Per Olsson, forskare på FOI.

Nya typer av bolag
Samtidigt förändras branschen. Under kriget i Ukraina har det blivit tydligt att drönare och annan ny teknik fått en avgörande roll, vilket gjort att civila bolag tagit sig in på försvarsområdet. Och det behövs fler, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på FMV. ”Även sådana företag som inte ser sig som en del av försvarssektorn idag”.

Mildef, som bland annat tillverkar stryktålig kommunikationsutrustning och skärmar, har styrt om för att satsa helt på militära kunder framåt. ”Efterfrågan är så hög och utvecklingstempot behöver gå upp, och då behöver vi prioritera”, säger Magnus Hagman, Nordenchef på Mildef.

Ökat efterfrågan höjer priser
FMV har beställningar ute för runt 150 miljarder totalt. Men att efterfrågan på olika typer av materiel har gått upp innebär samtidigt att priserna har ökat. ”Det är en jätteviktig fråga för oss, naturligtvis vill vi att de omfattande satsningar som görs ska leda till ökade förmågor, inte till ökade styckpriser”, säger Björn Myrberg.

Försvarsaktier har blivit småspararfavoriter
Förutom riskkapitalbolag, fondbolag och techmiljardärer, har även många småsparare satsat på försvarsaktier – som rört sig mycket på sistone. ”Den kortsiktiga delen av aktiemarknaden verkar inte gilla fred”, säger Knut Kainz Rognerud.

Producent och programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Per Olsson, forskare FOI
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot 
Björn Myrberg, ekonomidirektör FMV
Magnus Hagman, nordenchef Mildef
Felicia Schön, sparekonom Avanza
Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI
Pål Jonsson (M), försvarsminister
Kaja Kallas, EU:s utrikesminister
Micael Johansson, vd Saab
Emil Michael, teknikchef amerikanska försvarsdepartementet

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya fredsdiskussioner – och nya bombningar
Trycket ökar på att få fram en fredsplan och nästa vecka ska Trump skicka sitt sändebud till Moskva för att träffa Putin. Samtidigt fortsätter bombningarna mot Ukraina, och kostnaderna för att bygga upp landet igen beräknas bli enorma. ”Nästa år kan Ukrainas statsfinanser ta slut. Det är därför det är så stor diskussion nu kring hur man ska få in nytt kapital”, säger Calle Håkansson, forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik.

Stor oenighet inom EU
Ett förslag är att använda den ryska centralbankens pengar som finns på frysta konton i Belgien. ”Vi måste sätta press på Ryssland”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Men frågan är extremt känslig och vissa menar att konsekvenserna skulle bli katastrofala.

Programledare:
Hanna Malmodin

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Calle Håkansson, forskare FOI internationell säkerhetspolitik
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Ulrik Tideström, Sveriges sändebud för återuppbyggnad av Ukraina
Vidar Gothenby, enhetschef internationella sanktioner och penningtvättstillsyn FI
Torbjörn Becker, chef östekonomiska institutet HHS
Kaja Kallas, EU:s utrikeschef
Donald Trump, president USA
Bart De Wever, premiärminister Belgien
Grant Shapps, fd transportminister i Storbritannien

 ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Green fatigue och grönmattade konsumenter
Flera studier visar att konsumenter gärna handlar hållbart, men de har samtidigt blivit trötta på att höra skryt och överdrifter och tror inte längre på bolagens klimatpåståenden. ”Greenwashing har lett till cynism och sjunkande förtroende bland konsumenterna”, säger professor Christian Kowalkowski vid Linköpings universitet.

Sanktioner och politik
Och samtidigt som bolag kan få betala dyrt om de överdriver, har har synen på klimatarbete svängt på många håll. Inte minst i USA där Donald Trump har sagt att användningen av fossila bränslen ska öka.

Från greenwashing till greenhushing
Misstänksamma konsumenter, politiskt tryck och risk för sanktioner, gör att allt fler företag väljer att hålla tyst om sitt hållbarhetsarbete. Men vissa företag smyger med det av andra skäl. ”Kunderna uppfattar inte hållbarhet som något positivt”, säger Christian Kowalkowski, som gjort en studie bland europeiska lyxbolag.

Producent och programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Christian Kowalkowski, professor industriell marknadsföring Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, föreståndare för Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI)
Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot
Marcus Widén, makroekonom SEB
Mattias Goldmann, vd 2030-sekretariatet
Donald Trump, president USA

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Majoriteten kommer påverkas
Skådespelare och musiker har redan fått konkurrens av band som The Velvet Sundown och den konstgjorda filmstjärnan Tilly Norwood. Men de allra flesta branscher och anställda kommer att påverkas av AI framöver. Framförallt tjänstemän. ”AI möjliggör nu för första gången i historien att tänkande arbete kan utföras av maskiner”, säger Magnus Lodefalk, nationalekonom och forskare vid Örebro universitet och Ratio.

Tecken på AI-effekt
Vissa har påverkats ordentligt redan. ”De administrativa tjänsterna har minskat kraftigt de senaste två åren”, säger Tobias Brännemo, chefekonom på Unionen. Andra tecken på AI-effekt ser man hos stora internationella teknikbolag, som Microsoft, Amazon och IBM, som gjort sig av med tusentals anställda. Och vissa, som Klarnas vd Sebastian Siematkowski, tror att AI kommer ta över mängder av jobb – det är bara en tidsfråga.

Men hittills syns det inga dramatiska effekter i studier och forskning. ”Den stora effekten blir kanske inte att jobb tillkommer eller att jobb försvinner”, säger Magnus Lodefalk.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Magnus Lodefalk, docent Örebro universitet och affilierad forskare Ratio
Anders Jelmin, reporter Sveriges radio
Tobias Brännemo, chefekonom Unionen
Maria Elinder, utvecklingschef Almega
Sebastian Semiatkowski, vd Klarna

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Otydligt om rabatter – ”kunderna ska inte behöva gissa”
Den som är bra på att pruta kan spara mycket pengar. ”Det kan handla om tusenlappar varje månad”, säger Moa Langemark på Finansinspektionen.
För att förbättra kundernas förhandlingsposition har det införts nya allmänna råd till bankerna. Där står det att bankerna bör påminna sina kunder om när rabatten går ut. Syftet är att se till att kunderna inte behöver betala en för hög ränta.
Men nu visar det sig att bankernas påminnelser i vissa fall är så otydliga att effekten blir den motsatta. ”Jag blir inte förvånad”, säger Moa Langemark.

Dragloket Stockholm visar riktningen framåt
Nu börjar Riksbankens sänkningar av styrräntan synas i bopriserna. ”Storstockholm sticker iväg med högre priser och högre budgivningar”, säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet, som säger att det brukar innebära att priserna även i resten av landet kommer stiga.

Splittrad bomarknad
Men på många håll går det fortfarande trögt att sälja. ”Det är katastrofalt”, säger en säljare i Hallunda.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen
Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet
Stefan Ingves, fd chef Riksbanken
Erik Thedéen, chef Riksbanken

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Tolv av tio!”
Donald Trump sätter högt betyg på sitt möte med Xi Jinping. Men inget formellt avtal är påskrivet, och en hel del frågor kvarstår. ”Man vet aldrig hur länge det håller”, säger Gabriel Mellqvist, programledare på EFN, apropå nedtrappningen i handelskriget.

Nytt Fed-besked – och nya börsrekord
Samtidigt har börsrekorden avlöst varandra. I veckan steg både Apples och Microsofts värdering till över fyra biljoner dollar. Chipjätten Nvidias aktie passerade fem biljoner dollar – så högt har inget börsbolag värderats tidigare.

Enorma intäkter – och utgifter
De stora teknikbolagens intäkter ökar också kraftigt. ”Det är ofantliga summor”, säger Gabriel Mellqvist. Även AI-investeringarna ökar kraftigt.

Bubbelrop
Men många frågar sig om de så kallade ”magnificent seven”-bolagens framfart är rimlig. Vissa varnar för en AI-bubbla.
”Vi måste bli medvetna om riskerna”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.
”När vi får höra att bolagen drar i bromsen när det gäller AI-investeringarna, den dagen ska man bli orolig”, säger Gabriel Mellqvist.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Gabriel Mellqvist, programledare EFN
Donald Trump, president USA
Molly Guggenheimer, aktiestrateg Danske bank
Alexis von Sydow, analytiker Nationellt kunskapscentrum om Kina
Ben Snider, strateg Goldman Sachs
Jerome Powell, chef Federal Reserve
Tim Cook, vd Apple
Sundar Pichai, vd Alphabet
Andy Jassy, vd Amazon

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Toppmöten väntar med vassa vapen
I helgen ska USA:s finansminister träffa Kinas vice premiärminister. “Jag hoppas att vi kan reda ut problemen”, sa Scott Bessent innan han åkte till mötet, som är tänkt att kratta banan inför nästa vecka. Då är det dags för Donald Trump att träffa Kinas Xi Jinping.


Sällsynt skarpa åtgärder
USA:s mål är att få Kina att ändra sig kring sina exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, som sänt chockvågor över hela världen. “Det är en global ekonomisk sanktion på hela världens högteknologiska industri”, säger Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Politiska syften
Men även USA spelar ett högt spel. “Båda sidor har lagt verktyg på bordet som vi aldrig sett förut”, säger Alexis von Sydow, apropå den geo-ekonomiska konflikt som pågår mellan stormakterna. “Den har politiska syften och går efter krigets logik. Det handlar om att tillfoga motparten skada, lika mycket som det handlar om att skaffa sig själv fördelar”.

Trump säger att han hoppas komma hem med en “amazing deal” från mötet med Xi, men Alexis von Sydow räknar med att det i bästa fall blir en kort andhämtning innan det allt kallare ekonomiska kriget fortsätter. “Det kommer att ske en frikoppling”.

Storbolagschefernas syn på Kina
Volvo Cars vd Håkan Samuelsson räknar inte heller med att det kommer bli så mycket vänskapligare ton länderna emellan. “Det här är ju ett teknologikrig mellan Kina och väst, och det gäller att anpassa sig”, säger han.
Sandviks vd Stefan Widing säger att Kina är en fortsatt viktig marknad, men konstaterar att de handelsströmmar som bolaget hade mellan USA och Kina i princip har upphört.
SSAB satsade tidigare stort på Kina, men det gör man inte längre. “Vi har lärt oss att kommunistpartiet har väldigt stort inflytande på alla affärer i Kina”, säger vd Johnny Sjöström.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Sveriges radio
Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina
Johnny Sjöström, vd SSAB
Stefan Widing, vd Sandvik
Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars
Thomas Hale, korrespondent Financial Times
Scott Bessent, finansminister USA
Donald Trump, president USA
Dan Wang, författare och Kinaanalytiker

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nasdaq-fallet i Stockholms tingsrätt
“Vid flera tillfällen var stämningen irriterad”, säger Ekonomiekots Philip Ramqvist, som var på plats när rättegången startade i veckan. Fallet är extra känsligt eftersom den huvudåtalade själv har jobbat med att upptäcka och stoppa insiderbrott på börsen. “Det blir som när en polis begår ett brott”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”För Nasdaq innebär det enorm förtroendekris”, säger Sverre Linton, som varnar för att allmänheten får en bild av att börsen är “en girig marknad, som bara är ute efter att sko sig själv”.

Långt från den enda stora skandalen
Fingerprint cards, Victoria Park, ICA, Tethys oil och Fortnox – det är bara några av de andra stora fall som uppmärksammats de senaste åren. I vissa av dem har höga chefer misstänkts vara inblandade. “Det senaste decenniet har det varit ett antal rättsprocesser mot kända företagsledare”, konstaterar Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.

”Spelplanen blir ojämn”
Experterna är ense om att brotten skadar förtroendet för att handeln på börsen sköts på rätt sätt och att den är rättvis. Men inte nog med det. “Insiderbrott riskerar att skada förtroendet för hela samhällsekonomin”, säger åklagare Jonas Myrdal.

”Statistiken är tydlig”
År 2002 anmäldes 7 misstänkta insiderbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. Nu är anmälningarna betydligt fler. År 2020 kom det in knappt 350 anmälningar till Finansinspektionen. Förra året kom det in 475 stycken. Fram till sista september i år hade det kommit in drygt 351. 

”The most valuable commodity is information”
Det var först på 90-talet som det blev olagligt att handla på hemlig information. Innan dess var reglerna betydligt mer tillåtande. “Många blev rika på det vi idag kallar insiderinformation”, säger Knut Kainz Rognerud.

Kryptomarknaden – en fristad för insiderhandlare
Men delar av finansmarknaden är fortfarande oreglerad. För en vecka sedan var det någon som gjorde ett osedvanligt vältajmat val att blanka bitcoin strax innan Trump meddelade att han överväger nya tullar. På kort tid tjänade en okänd handlare nästan 2 miljarder kronor. “Det är ett laglöst land”, säger Sverre Linton.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot
Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna
Thomas Hertz, åklagare EBM
Jonas Myrdal, åklagare EBM
Fredrik Åkerblom, advokat
Ljud från Di, CNBC, Youtube

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran?

Investeringarna tog fart med ChatGPT
När OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring.


Stora affärer – och stora frågetecken
Men den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia.
”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna.

”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll.
”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery.

”Känns som 1999”
Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack.

Bubbla eller boom
Andra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort.
”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Björn Jeffery, techanalytiker Svenska Dagbladet
Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot
Magnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i Stockholm
Sam Altman, vd OpenAI
Greg Brockman, ordf OpenAI
Jensen Huang, vd Nvidia
Lisa Su, vd AMD
Paul Tudor Jones, hedgefondprofil
Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tufft för vindkraften
Konsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker.
”Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr”, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm.

Elektrifieringen dröjer
Totalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när.
”Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända”, säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten.

Vissa projekt håller tidsplanen
Det är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem.
”Den stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning”, säger Malin Strand på Energiforsk.

Ingen ny produktion
Just nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum.
”Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation”.

Programledare:
Victor Jensen

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten
Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk
Peter Strannegård, Sverigechef Fortum
Arne Bergvik, energistrateg Sigholm

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kraftig prisökning
Bara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. ”Det är full fart”, säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige.

Trump-effekten
En del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld – en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. ”Jag är riktigt orolig”, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson.

Farlig föraning: inflation och geopolitisk oro
När guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning.

Guldrush även bland privatpersoner
Den kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. ”Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank.

Programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Maria Landeborn, senior ekonom Danske Bank
Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator
Peter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken Sverige
Torbjörn Iwarson, partner Centaur fonder
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Rebecca Patterson, Council on Foreign Relations

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trög tillväxt
Hittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa.

Stora lån bromsar
”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi.

Budget och Riksbanken
Regeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin.

Svårt beslut
”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut.

Programledare och producent:
Victor Jensen

Medverkande och röster i programmet:
Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet
Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitet
Emma Hernell, vd på HUI

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Börsnotering i New York
Efter många turer har den svenska betaljätten Klarna noterats i New York. Målet är att få fler amerikaner att lämna kreditkorten i byrålådan och välja köp-nu-betala-sen. ”Wall Street kommer vilja se vinster”, säger Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.

Svensk succé
Totalt har bolaget över 100 miljoner aktiva konsumenter och räknas som en av Sveriges största teknik-succéer. Över 8 av 10 svenskar som handlar på nätet använder Klarna.

En mörk baksida
”Det har cementerats en ideologi som går ut på att man inte behöver ha pengar för att shoppa”, säger Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet. Han menar att bolaget har bidragit till att normalisera skuldsättning. ”De har spelat spelet bra”.

”Vem tycker att det är bra att köpa en burrito på avbetalning?”
Vd Sebastian Siematkowski säger att Klarna gör samhället en tjänst genom att utmana kreditkortsbolagen och bankerna. Andra menar att det är tvärtom, och på nätet hånas bolagets senaste mat-satsning i olika memes och tiktok-filmer. Samtidigt har reglerna skärpts. ”Det är en katt och råtta-lek” mellan myndigheterna och bolagen, säger Sven Carlsson.


Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet
Sven Carlsson, teknik- och grävreporter
Sverre Linton, chefsjurist Aktiespararna
Sebastian Siematkowski, vd och medgrundare Klarna
Niklas Adalberth, medgrundare Klarna

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spelet bakom spelet
Fotboll är världens största sport och en passion för miljarder människor. Men det är också en storindustri, där amerikanska riskkapitalbolag och auktoritära oljestater tävlar om att locka över de bästa spelarna. Särskilt tydlig är utvecklingen inom Premier League. ”Det är helt otroliga summor”, säger Pär Ivarsson, redaktör för Ekonomiekot. FIFA har sammanställt hur mycket fotbollsklubbarna hittills spenderat på övergångar - 9,7 miljarder dollar - och mest har Premiere League-klubbarna spenderat.

Rekordövergångar
Alexander Isaks övergång till Liverpool och Viktor Gyökeres övergång till Arsenal är de dyraste köpen av svenska spelare som gjorts hittills. Båda lagen ägs av amerikanska investerare. Marknaden har förändrats, konstaterar Olof Lundh, chefredaktör för Fotbollskanalen. ”Klubbarna har gått från att vara lokala angelägenheter till att bli globala storheter”.

Olof Lundh: ”Det är ett vackert spel på plan men långt från vackert utanför”
Samtidigt som pengarna i sporten vuxit har också de kriminella elementen blivit fler. Polisens nationella avdelning, NOA, har inlett en granskning av fotbollsagenterna i Sverige. Och man har redan hittat ”en hel del agenter med anknytning till den organiserade brottsligheten”.

Få straffas
Samtidigt har reglerna skärpts, både när det gäller agenter och matchfixning – men väldigt få åker dit. Varför är det så?

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Olof Lundh, chefredaktör Fotbollskanalen
Pär Ivarsson, redaktör Ekonomiekot
Sven Ljunghagen, associated professor i sports management vid Copenhagen Business School
Alexander Isak, fotbollsspelare Liverpool
Gary Cotterill, reporter Sky Sport
Kristoffer Bergström, reporter Aftonbladet
Per Engström, sektionschef polisens Nationella operativa avdelning
Mikael Thorstensson, integrity education officer Svenska fotbollförbundet

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fondtorget görs om
Upprensningen bland premiepensionsfonderna fortsätter. Målet är att skapa ”tryggare och högre pensioner”. En lång rad populära fonder försvinner som en följd av de upphandlingar som görs, och totalt är det ungefär två miljoner pensionssparare och en miljon pensionärer som berörs. Bakgrunden till omgörningen är de skandaler som skakat om premiepensionssystemet, med Allra och Falcon funds som de mest kända exemplen.

Allras vd: Jag är oskyldig
Sedan en tid tillbaka är Allras tidigare vd ute ur fängelset och vill rentvå sitt namn. Men för Pensionsmyndigheten är ärendet inte avslutat. ”Vi ska komma ihåg att det är ungefär 90 000 premiepensionssparare som är drabbade”, säger Monica Zettervall, expert på Pensionsmyndigheten. ”Vi kommer göra vad vi kan för att få tillbaka mer pengar”

En “gas” införs i det allmänna pensionssystemet
Samtidigt har det kommit ett politiskt förslag som är tänkt att förbättra ekonomin för pensionärerna – en “gas” som slår in i goda tider. Frågan är vem som gynnas. “Att gröpa ur bufferten är en farlig väg att gå”, säger Hans Bolander, reporter på Dagens industri.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Monica Zettervall, pensionsexpert Pensionsmyndigheten
Hans Bolander, reporter Dagens industri
Erik Fransson, kanslichef FondtorgsnämndenA
Anna Tenje (M), socialförsäkringsminister
Fredrik Hård, ekonom Fondbolagens förening
Alexander Ernstberger, fd vd Allra

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fler äldre vill ha hjälp
Skulderna hos Kronofogden slår nya rekord och antalet personer som vill ha skuldsanering ökar. Under det första halvåret i år var det fler än 18 000 personer som ansökte om skuldsanering. Störst är ökningen bland pensionärer, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden.

Hårt tryck hos Kronofogden – auktioner pausas
Och berget av lägenheter och hus som ska säljas på exekutiv auktion växer så snabbt att myndigheten tvingats trycka på pausknappen för att hinna med.

Skuld och skam
”Att ha skuldproblem är inte ett privatekonomiskt bekymmer, det påverkar hela individens sociala liv, hälsa och framtid. Det är snarare en fråga på liv eller död”, säger Julia Callegari, forskare och biträdande lektor vid Mälardalens Universitet.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden
Julia Callegari, biträdande lektor i socialt arbete Mälardalens Universitet
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Martin Ekberg, Kronofogde Malmö
Anna Svensson, tf sektionschef Kronofogdens region Syd
Anette Skogsäter, budget- och skuldrådgivare Göteborg
Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hushållen
I budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kommer hushåll och familjer få stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart.

Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande.

Konjunkturläget
Nyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik.

Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser.

Programledare och producent:
Anders Jelmin

Medverkande och röster i programmet:
Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet
Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv
Torbjörn Hållö, chefsekonom LO
Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea
Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson

Programmet spelades in 15 augusti 2025.

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Framsteg i avtalsrörelsen
Arbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för flera fackförbund i årets avtalsrörelse. En del tjänstemannafack har fått igenom en extra ledig dag per år i branscher där det tidigare inte fanns arbetstidsförkortning. Det är en början att jobba vidare från, enligt bland annat Unionen och Sveriges Ingenjörer.

LO:s linje – solidarisk arbetstidspolitik
LO vill se en generell arbetstidsförkortning för alla, oavsett bransch, och föreslår att produktivitetsökningar ska fördelas rättvist också genom kortare arbetstid, inte bara tas ut i högre löner. Nu i höst ska LO-förbunden försöka enas om hur mycket och på vilket sätt de vill att arbetstiden ska förkortas. En möjlig väg är centrala förhandlingar mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, men IF Metall och Kommunal har traditionellt haft olika uppfattningar.

Lagstiftning eller förhandling?
”Arbetstid och lön är det viktigaste för arbetstagarna”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som tror att arbetstidsförkortning kommer fortsätta vara en stridsfråga mellan parterna.

Arbetsgivarsidan är skeptisk till arbetstidsförkortning och Svenskt Näringsliv anser att frågan hänger samman med löneförhandlingarna i varje bransch. Socialdemokraterna har sagt att det är en fråga som i första hand ska lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare men andra partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan ha intresse av att få upp arbetstidsförkortning på den politiska agendan igen, enligt Wennemo.

Programledare och producent:
Anders Jelmin

Medverkande och röster i programmet:
Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet
Mats Essemyr, ekonomhistoriker
Johan Lindholm, ordförande LO
Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare LO
Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer
Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen
Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv
Einar Humlin, förhandlingschef Tech Sverige

Programmet spelades in 8 augusti 2025.

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Protester i Sydeuropa
Denna sommar tågar åter igen tusentals demonstranter längs gatorna i populära turistorter för att visa sitt missnöje med turismen. Bostadspriser drivs upp, naturen utsätts för slitage och politikerna tar inte ansvar menar de som protesterar.

Välkomna – men vem betalar notan?
Även i Sverige finns en diskussion om turism kostar mer än den smakar och vad det i så fall går att göra åt det.  I Sverige finns ett antal, ofta ganska små, kommuner som präglas starkt av besöksnäringen. Men är det rättvist att skattebetalarna står för notan när räddningstjänst, renhållning och avlopp måste dimensioneras för att klara besökstrycket?

Turistavgift
Tanken på en turistavgift eller turistskatt har åter igen kommit på tal. Men besöksnäringens branschorganisation tror att det skulle få turister att konsumera mindre eller resa någon annanstans. Men Linda Vismer, som jobbar med hållbarhet inom turism, säger i Ekonomiekot Extra att det kan bli precis tvärt om.

Producent och programledare:
Erika Mårtensson

Medverkande och röster i programmet:
Linda Vismer, jobbar med hållbarhet inom turism, ordförande Naturturismföretagen
Lovisa Högberg, nationalekonom knuten till turismforskningscentret ETOUR, Mittuniversitetet
Anna Wallén, näringspolitisk chef Visita
Anders Gunnarsson, sakkunnig inom näringslivsfrågor SKR
Jan-Olof Larsson (s), kommunpolitiker Sotenäs
Dani Comas, talesperson proteströrelsen på Mallorca

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sök rätt jobb – och på rätt sätt
När jobbet tar mer energi än det ger kan det vara dags att byta, säger karriärrådgivaren Linda Lagerstrand. Men det har hänt mycket när det gäller hur man söker jobb bäst. Bland annat har betydelsen av cv:et, personlighetstester och det personliga brevet förändrats. Men även vad arbetsgivarna letar efter. ”Det har skett ett stort skifte”, säger Linda Lagerstrand, som tipsar om vad man ska tänka på för att hitta ett jobb som passar bra.

Dåliga chefer förstör både företagets lönsamhet och din egen karriär
Samtidigt visar forskning att en välmatchad personal som passar för sina tjänster ökar lönsamheten. Och för arbetsgivare finns det mycket att vinna på att inte omorganisera i onödan. “Bra chefer nyrekryterar i mindre utsträckning och låter anställda vara kvar på sina positioner”, säger Joacim Tåg, nationalekonom och forskare vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och IFN.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Linda Lagerstrand, rekryteringsspecialist grundare Momentum Academy
Joacim Tåg, professor nationalekonomi Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Institutet för näringslivsforskning IFN
Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds Universitet
Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna 
Paul Krugman, nationalekonom och ekonomiprisvinnare

Programmet spelades in 10 juli 2025.

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik.

Vin och vatten i kvartalsrapporterna
Men trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång.

“Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”.

Viktiga för skatteintäkter och anställningar
För Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB.

Nedskärningar och besparingar
Men nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Lars Söderfjell, aktiechef Ålandsbanken
Victor Jensen, reporter Ekonomiekot
Tom Johansson, statistiker SCB
Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörer
Börje Ekholm, vd Ericsson
Stefan Widing, vd Sandvik
Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars
Johan Torgeby, vd SEB
Benjamin Dousa (M), utrikeshandelsminister
Elisabeth Svantesson (M), finansminister

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kidfluencers – reklampelare värda miljarder
År 2027 beräknas den globala influencerindustrin vara värd totalt motsvarande 5 000 miljarder kronor, enligt storbanken Goldman Sachs. Och barn är något som drar klick, följare och likes – och försäljning åt annonsörerna.

Vill se hårdare regler
”Det är en oroande utveckling vi ser”, säger Johanna Hållén som är generalsekreterare för organisationen Sveriges Konsumenter. Hon vill se en skärpning av reklamreglerna. ”Barn och unga översköljs av reklam”, säger hon.

Hauls och GRWM
Två av fem barn i lågstadiet svarar att shopping är ett av deras största intressen, enligt Ungdomsbarometern. Filmer där man visar upp olika produkter i så kallade “get ready with me” eller hauls är stort på både Youtube och Tiktok, och vissa produkter har fått enormt genomslag tack vare influncers. Förutom sminkprodukter finns exempel som Prime-dryck och Dubai-choklad som fått kunder att rusa till butikerna. ”Men de riktigt stora vinnarna är techjättarna”, säger Yasmine Winberg, tf chefredaktör på Resumé och Dagens media. 

Ensidig debatt
Ylva Ågren, lektor och forskare vid Göteborgs universitet, forskar kring barn som är professionella influencers och internetkändisar i Sverige. “Barn är en del av konsumtionssamhället och det måste de få vara”, säger hon. ”Det är viktigt att vi inte fastnar i moralpanik”.

Utnyttjade barn
”Jag tycker att vi ska ha en viss nivå av moralpanik”, säger Yasmine Winberg. Hon ser flera problem med utvecklingen och vill att annonsörerna ska ta ett större ansvar för de barn de använder som reklampelare. För många av dem får ta emot både hat och snuskiga meddelanden och riskerar att utnyttjas på fler sätt än bara finansiellt.

Det här avsnittet spelades in innan regeringen meddelade att det kommer att tillsätta en utredning om åldersgräns i sociala medier.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Yasmin Winberg, tf chefred och ansvarig utgivare Resumé och Dagens Media
Ylva Ågren, lektor och forskare Göteborgs universitet
Johanna Hållén, generalsekreterare Sveriges Konsumenter
Cecilia Tisell, Konsumentombudsman 

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trumps Big beautiful bill – en present till de rika, enligt kritikerna
Vita huset menar att Trumps nya budget minskar budgetunderskottet och ökar tillväxten. Andra menar att den tar från de fattiga och ger till de rika – och gödslar den redan gigantiska statsskulden. ”De rikaste är det största vinnarna”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.

Miljardärerna har blivit ännu rikare
Under förra året ökade de 19 rikaste hushållen i USA sin förmögenhet med 1 000 miljarder dollar. Och när Jeff Bezos gifte sig i Venedig nyligen, med gäster som Kim Kardashian och Ivanka Trump, möttes han av stora protester. 

Politiker och företagare
Själv har Trump ökat både sin ekonomiska och sin politiska makt de senaste åren. Vid sidan av sin roll som politiker har han har bland annat satsat på en egen kryptovaluta och egna mobiltelefoner.

Stora skillnader med USA
Men USA går inte att jämföra med Sverige, säger ekonomiprofessor Daniel Waldenström, som menar att den krönika som publicerades i Financial Times, där Sverige pekades ut som ett land med farligt stora klyftor, är fel. Man kan inte heller dra likhetstecken mellan den amerikanska situationen och den svenska, säger han.

Programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN
Donald Trump, president USA
Brian Schatz, senator
Elon Musk, vd Tesla
Zohran Mamdani, borgmästarkandidat New York
Ruchir Sharma, skribent och ordf Rockefeller intl

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krig och kaos och stigande börser
”Det är så mycket som händer, det är svårt att veta vilken information man ska handla på”, säger en av Financial Times reportrar.

Olika syn på framtiden
Men det saknas inte sakar att oroa sig för. Tullförhandlingarna är långt ifrån avslutade och försvarsexperter varnar för ett allt aggressivare Ryssland och Kina. ”Vi lever i en förkrigstid”, säger Klas Eklund, ekonom på Dahlgren capital, som tycker att aktiemarknadens reaktion på det som händer i världen är obegriplig.

Handlar på rubriker
“Jag är orolig på lång sikt. Det är väldigt obehagliga saker som händer och som kan stöpa om världsekonomin”, säger Klas Eklund. “Marknaden är extremt kortsiktig. Man placerar alltför riskfyllt”, säger han.

Aktiemarknaden pekar uppåt
Jonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef på Alpcot, håller inte med. “Jag tycker att marknaden är rationell. Börserna stiger på välmotiverad grund”.

Bättre tider i sikte
Susanne Spector, chefsekonom på Danske bank, räknar med att den svenska konjunkturen börjar vända uppåt snart. “Men man ska ta höjd för att det är ett osäkert läge”, säger hon.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Susanne Spector, chefekonom Danske bank
Jonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef Alpcot
Klas Eklund, ekonom Dahlgren capital
Kristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fonden
Elisabeth Svantesson, (M)  finansminister
Aidan Reiter, journalist Financial times
Donald Trump, president USA
Jan Hallenberg, USA-expert
Christian Kopfer, analytiker Handelsbanken

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Riksbanken sänker räntan
I veckan meddelade Riksbanken att styrräntan sänks till 2 procent. “Konjunkturen har tappat fart”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen, som inte utesluter ytterligare sänkningar framöver. 

Amorteringsreglerna ändras
Samtidigt vill regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman ändra reglerna kring bolånetak och amorteringar. “Det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden”, säger han. 

Billigare att låna
Räntesänkningen och amorteringsändringarna gör att månadsutgifterna sänks rejält för vissa låntagare. Något som i sin tur kan få bostadspriserna att stiga – och skuldsättningen att öka.  

Banker går till börsen
När bolånebanken Enity, känt under varumärkena Bluestep och 60plusbanken, börsnoterades nyligen var intresset stort. Ytterligare en bank, Nordic capital-ägda Noba, är på väg till börsen efter många om och men. “Vi har en hyggligt bra stämning på aktiemarknaden just nu”, säger Gabriel Mellqvist.

Producent och programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Gabriel Mellqvist, ekonomijournalist EFN
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Björn Lander, vd Enity
Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister
Andreas Carlson (KD), bostadsminister

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stålrevolution i Norrland
Stålindustrin är en av de allra största utsläpparna av koldioxid och sen några år tillbaka pågår en mindre revolution inom området. Målet är att producera stål med så litet fossilt utsläpp som möjligt och Sverige står i blickfånget i omställningen.

Två projekt i varsin fil på samma väg
Just nu håller uppstickaren Stegra på att bygga ett nytt stålverk och en ny vätgasanläggning i Boden.  Finansmannen Harald Mix, som också låg bakom Northvolt, är en av grundarna.
Samtidigt tuffar Hybrit på. Samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, statliga Vattenfall och stålbolaget SSAB - som delvis också har statligt ägande genom LKAB och finska staten. Men båda projekten brottas med olika utmaningar och frågan är vem som kommer att först komma i mål - eller vem som vill komma först?

Nya ståltullar 
Nyligen införde president Trump tullar på 50 procent för allt stål som USA importerar från EU och andra länder. Frågan är hur de svenska satsningarna påverkas av de höga tullarna och hur risken ser ut för att stål från andra länder nu kommer flöda in i Europa och dumpa priserna?

Programledare:
Erika Mårtensson

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Jens Kärrman, journalist Dagens Industri
Gert Nilson, teknisk direktör Jernkontoret
Jan Moström, vd LKAB
Niklas Johansson, kommunikationsdirektör LKAB
Henrik Henriksson, vd Stegra
Harald Mix, finansman
Maria Perhard, Scania
Assia Gaouar, riskkapitalfonden Demeter
Stefan Löfven, fd statsminister (s)


ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mer för pengarna
Priserna på flygresor utomlands pekar åt lite olika håll – SCB:s siffror visar en sak, annan statistik något helt annat. Vi reder ut vilka som är vinnarna i pristurbulensen, vad som styr resepriserna och vart svenskarna helst reser i sommar. (Spoiler: inte till USA eller Turkiet).

Svenska kronan är en vinnare
Samtidigt har både euron och dollarn blivit billigare – men varför är växelkurserna man själv möter så mycket högre än de kurser som det rapporteras om i nyhetssändningarna? Hör hur man ska tänka kring betalningar utomlands och hur man undviker att bli lurad.

En av tio lånar till semestern
Så många som 11 procent av hushållen lånar till semestern i år. ”Det är problematiskt”, säger Moa Langemark, konsumentsskyddsekonom på Finansinspektionen.

Arlanda har utretts – igen
I veckan kom också regeringens utredare med sina förslag på hur Arlanda kan stärka sin position. Han vill bland annat göra det billigare att ta sig kollektivt till flygplatsen.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen
Viggo Cavling, redaktör för Dagens PS weekendbilaga
Mattias Nyman, vd Flygresor.se
Dian Martinez Valencia, kommunikationsansvarig TUI Sverige
Andreas Eklöf, valutastrateg Swedbank
Peter Norman, regeringens Arlandautredare

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Techjättar i blåsväder – nu ska framtidens internet avgöras
Både Google och Meta, som äger Facebook och Instagram, fajtas just nu i domstol. Blir det som den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC och justitiedepartementet DOJ vill kommer bolagen styckas upp.

Trump – en oförutsägbar maktfaktor
Men den stora jokern i leken är som vanligt Donald Trump, som länge haft ett hot-and-cold-förhållande med teknikjättarna. Vissa har varnat för att rättssystemet kan rundas genom separata ”deals”.

Ny digital verklighet – konkurrensen hårdnar
Bolagen själva menar det digitala landskapet helt annorlunda ut idag än när monopol-rättegångarna drogs igång. Nu finns starka konkurrenter som ChatGPT, Tiktok och Snapchat som redan skakat om den gamla maktbalansen på nätet.

Programledare och producent
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Katarina Andersson, frilansjournalist
Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter Ekot
Andrew Ferguson, chef FTC
Lina Kahn, fd chef FTC
Donald Trump, president USA
Joe Biden, fd president USA
Mark Zuckerberg, vd Meta

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Först ras – sen rus
I april föll börserna efter att Trump presenterat sitt tullpaket och startat ett handelskrig mot resten av världen. Börserna föll handlöst, men bara några dagar senare vände de snabbt uppåt igen. Men det är fortfarande mycket som är oklart och i veckan kom nya utspel. ”Osäkerheten är hög, och det är det vi sett på aktiemarknaden med stora kursrörelser”, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank.

Vinnare och förlorare
De sparare som klarat av att inte försöka tajma upp- och nedgångarna under vårens turbulens har klarat sig bäst, visar siffror från Avanza. ”De unga männen har mycket att lära av de unga kvinnorna”, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Avanza.

Göra ingenting är ofta smartast
Just att sitta på händerna, sova på saken och fundera ett varv till innan man fattar ekonomiska beslut är ofta smartast. Det säger Johan Anderberg, journalist och författare som är aktuell med boken Just don't.

Programmet spelades in fredag förmiddag 23 maj 2025.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Johan Anderberg, journalist och författare
Maria Landeborn, senior ekonom Danske Bank
Philip Scholtzé, sparekonom Avanza
Annika Winsth, chefekonom Nordea
Frida Bratt, sparekonom Nordnet
Donald Trump, president USA

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tomma lägenheter
Det senaste decenniet har det talats mycket om bostadsbrist och behovet av att bygga mer. Men nu visar nya siffror att antalet tomma hyreslägenheter har ökat snabbt. I februari stod ungefär 8 000 bostäder tomma, en fördubbling på drygt ett år.  

Bostadskarriären är över - eller?
Under flera decennier var det många som mer eller mindre räknade med att bostäder i storstadsregionerna alltid skulle stiga i värde. Det talades om att “bo sig rik” och att göra bostadskarriär. Men frågan är om vi kommer tillbaka till en sådan situation igen?

Programledare:
Erika Mårtensson

Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Cecilia Hermansson, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans, Kungliga Tekniska Högskolan
Ludvig Uggla, analytiker, analysföretaget Prognoscentret
Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert Sveriges Allmännytta
Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia, Stockholms universitet
Erik Holmberg, analytiker, Hemnet
Mattias Lindblom, områdeschef, ÖBO
 
ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dollarn rasar på en nervös valutamarknad
Samtidigt har Trumps oförutsägbara utspel och misstanken om att han använder valutakurser som vapen i tulldiskussionerna, lett till att världens säkra hamn dollarn inte känns så säker längre. Värdet har rasat dramatiskt och många investerare letar efter alternativ. 

Billigare bensin
Den billigare dollarn har bland annat synts i lägre bensinpriser här hemma. Det kan också leda till billigare mat. Men en svagare dollar är ett tecken på att förtroendet för USA är skadat. Och dollarn kommer falla ännu mer, tror flera ekonomer.

Betalar ett högt pris för billig valuta
USA:s president säger att en svagare dollar är en del av den ekonomiska planen, men frågan är om den är särskilt smart. Vad innebär allt det här för oss i Sverige? 

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Viktor Munkhammar, analytiker Dagens industri
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Jens Magnusson, chefekonom SEB
Mattias Persson, chefekonom Swedbank
Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken
Maria Landeborn, senior ekonom Danske bank
Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden
Donald Trump, president USA
Scott Bessent, finansminister USA
Jerome Powell, chef Federal reserve

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Väntar på besked
”I ett värsta scenario kan de amerikanska tjänsterna bli omöjliga att använda”, säger Carl Heath, senior forskare på RISE.
Men för att det ska bli så krävs det att EU fattar beslut om att USA inte längre lever upp till den överenskommelse som finns. Och frågan är om EU är villigt att ta det steget. ”Man kan inte blunda för problemet hur länge som helst. Och jag skulle inte heller utesluta att EU-domstolen kan ta upp frågan”, säger korrespondent Andreas Liljeheden.

Många är oroliga
Just nu tar Integritetsskyddsmyndigheten emot många frågor från oroliga företagare och andra som undrar hur de ska tänka kring situationen. ”Vi tycker att man ska följa utvecklingen och hålla sig uppdaterad kring vad som händer”, säger Elisabeth Jilderyd på IMY.

Bricka i handelskriget
Samtidigt finns det även en oro för att Trump-regeringen kan sätta käppar i hjulet för teknikjättarnas verksamheter i Europa. Något som Microsofts vice ordförande Brad Smith säger skulle bemötas med ”alla juridiska medel som finns”.

Tusentals miljarder på spel
”Jag tror att techjättarna är väldigt stressade av det här”, säger Carl Heath. För dem står enorma värden på spel. Men även för europeiska bolag, myndigheter och enskilda personer som använder tjänsterna.

Börsbolagens vd:ar har helt olika syn
Men medan vissa bolagschefer här i Sverige arbetar aktivt med frågan är andra inte ett dugg oroliga för att amerikanska moln kan bli oanvändbara. ”Det är något som vi varken planerar eller förbereder oss för”, säger till exempel Scanias vd Christian Levin.

EU letar alternativ
Nu pågår ett febrilt arbete för att hitta europeiska alternativ till de amerikanska jättarna. Hör hur du som enskild person ska tänka kring frågan.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Carl Heath, senior forskare RISE
Andreas Liljeheden, Sveriges radios korrespondent i Bryssel
Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen
Joe Biden, fd president USA
JD Vance, vicepresident USA
Elisabeth Jilderyd, tf enhetschef IMY
Felix Björklund, reporter Ny Teknik
Brad Smith, vice ordf Microsoft
Jens Henriksson, vd Swedbank
Johan Torgeby, vd SEB
Micael Johansson, vd Saab
Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars
Christian Levin, vd Scania och Traton 

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Musk trappar ner sitt jobb för Trump
Teslas vd Elon Musk har sen han blev ansvarig för Department of government efficiency, eller Doge, fått se hur aktiekursen rasat och Tesla-bilar eldas upp under protester och demonstrationer. Kritiken har också varit hård från andra aktieägare. Tidigare har han verkat ganska obrydd kring det hela. Men i veckan vände han. Från och med maj tänker han lägga mindre tid på att jobba för Trump och mer på Tesla. ”Verkligheten har kommit ikapp”, säger Felix Björklund som bevakar bilbranschen åt tidningen Ny Teknik.

Satsar stort på Robotaxi och humanoiden Optimus
Tesla är idag ett av USA:s tio största bolag. Men det kommer bli störst i hela världen, säger Elon Musk, som har stora visioner. Och trots att siffrorna för bolaget inte ser lovande ut just nu så är han själv väldigt optimistisk kring framtiden – som består av storskalig produktion av självkörande bilar och mänskliga robotar. ”Det finns ingen gräns för dem”, säger Musk.

BYD tar över elbilsmarknaden
Men bilarna är fortfarande Teslas stora kassako, och om Tesla spelar bort sina kort står kinesiska BYD mer än redo för pole position.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Felix Björklund, reporter Ny Teknik
Victor Jensen, reporter Ekonomiekot
Elon Musk, vd bla Tesla och presidentrådgivare
Donald Trump, president USA
Martin Lundstedt, vd AB Volvo
Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars
Patrik Hofbauer, vd Telia
Magnus Groth, vd Essity
Pierre-Olivier Gourinchas, chefekonom IMF
Dan Ives, chefsanalytiker Wedbush Securities

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kompetensbrist bromsar tillväxten
Många företag hindras från att växa eftersom de inte hittar personer att anställa med rätt kompetens. I en undersökning från Svenskt Näringsliv som kom nyligen så uppger sju av tio företag att de har problem att rekrytera. Problemen får även en spridningseffekt, när nyckelpersoner saknas får inte heller personer med en lägre kompetens chans till jobb.

Vad vill unga?
Många unga vet inte vad de vill göra i framtiden och väljer därför gärna ett brett, teoretiskt program på gymnasiet. Mats Alvesson, organisationsforskare, säger att det finns en tydlig uppfattning att en högskoleutbildning leder till ett bra jobb. Men är det verkligen så? Och vad är det som styr ungas val och i vilken mån har föräldrar ett inflytande?

Vända en Atlantångare
Vad krävs för att förändra synen på utbildning och hur unga väljer? Politiken har en roll här men även samhället syn på olika yrkesval spelar in.

Programledare och producent:
Erika Mårtensson

Medverkande och röster i programmet:
Mats Alvesson, organisationsforskare och professor, Lunds Universitet och University of Bath
Ulrik Hoffman, vd och expert på samhällsfrågor och kompetensförsörjning, Ungdomsbarometern
Helge Steg, vd ArtaPlast
Rickard Åberg, ansvarig för automationsavdelningen ArtaPlast
Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv 
Jeanette Pettersson, SYV Råsunda Centralskola Solna 
Zarah Kulhan och Idil Bircan, elever Råsunda Centralskola Solna
Johan Persson (L), Arbetsmarknadsminister
Jan Björklund (L), tidigare utbildningsminister

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

USA spelar snabbschack – Kina förbereder total dominans. Vem vinner?
Den ekonomiska handelskonflikt som pågår just nu är på en nivå som aldrig synts tidigare. Men medan USA spelar snabbschack har Kina förberett sig för strid under flera årtionden. Kina har en rad ekonomiska vapen att ta till. Och det som syns på ytan är bara en liten del i ett mycket större pussel – som Kina tänker vinna.
”Det finns mycket som tyder på att Kina kan få en mer framskjuten position. Kina framhåller sig som den pålitliga och stabila stormakten nu”, säger Kinaforskaren Oscar Almen på FOI.

Oroliga börser och stigande långräntor i USA
Räntorna på amerikanska statspapper har rusat i veckan, och en tidigare säker hamn tycks nu väldigt osäker. Samtidigt svider börsrasen rejält för många små och stora investerare.
”Det har varit en av de mest turbulenta veckorna på länge. Man får sträcka sig tillbaka till finanskrisen för ett mer ekonomiskt osäkert läge”, säger fondförvaltaren Lotta Faxén.

Investerare flyr USA
”Man vill inte vara investerad i amerikanska bolag längre”, säger hon.
Vet Trump vad han gett sig in i? Vad innebär det för oss i Sverige?

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Charlotta Faxén, fondförvaltare
Oscar Almén, forskare FOI
Kristina Sandklef, Kinaanalytiker 
Fredrik NG Andersson, forskare och docent Lunds universitet
Donald Trump, president USA
Sven Hagströmer, ordf Avanza
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Peter Navarro, rådgivare till Trump
Jamie Dimon, vd JP Morgan Chase
Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stora börsfall
Börserna har rasat i hela världen. Bakgrunden är Donald Trumps tullar och en rädsla för recession - men det är även en hel del investerare som tvingas att sälja för att täcka upp förluster och minska belåningen. Raset drivs dessutom på av småsparare som paniksäljer.

Hårdnackad Donald Trump
Än så länge visar inte Trump många tecken på att backa från sin hårda handelspolitik, utan säger att det ibland krävs ”medicin” för att få bukt med något som är fel. Finansanalytikern Peter Malmqvist varnar för ännu större fall på börserna - om Trump inte ändrar sig.

Politiska konsekvenser
Men både Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, och Mattias Sundling, chef för aktiestrategi på Handelsbanken, tror att det blir svårt för Trump att köra samma hårda stil när de politiska konsekvenserna blir för stora.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Mattias Sundling, chef aktiestrategi Handelsbanken
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Peter Malmqvist, finansanalytiker
Felicia Schön, privatekonom Avanza
Donald Trump, president USA
Benjamin Dousa (M), utrikeshandelsminister

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kraftigt höjda importtullar
Donald Trump vässar sina handelsvapen och chockhöjer tullarna. Upptrappningen av handelskonflikten kommer i ett redan stökigt läge för den gamla svenska nationalklenoden Volvo Cars, som sparkat vd:n Jim Rowan och som tampas med vikande försäljning och gnissel mellan svenska ägare och den kinesiska storägaren Geely.

Geely och Li Shufu
Organisationen Aktiespararna kritiserar ordföranden Li Shufu för hans dåliga närvaro på möten. Men på årsstämman i veckan dök han upp med ett leende. Det gjorde även den nygamla vd:n Håkan Samuelsson. Inom en snar framtid väntas han presentera en ”turn around”-plan för bolaget – något som kan påverka jobben i bland annat Göteborg.

Börsen dyker och oron växer
På finansmarknaderna är oron stor efter Trumps nya tullutspel, och både Stockholmsbörsen och de amerikanska börserna har rasat kraftigt. Planen är att införa de nya tullarna väldigt snart. Men i praktiken kan det dröja på grund av alla praktiska problem, säger Mikael Wickelgren, fordonsforskare och docent vid Högskolan i Skövde.

Radikala rådgivare
Bakom Trumps ekonomiska teorier står Stephen Miran, som är ordförande i presidentens ekonomiskpolitiska råd. Han har en rad kontroversiella idéer. Som att använda tullar för att tvinga andra länders centralbanker att sälja dollar. Det oroar Robert Bergvist, senior ekonom på SEB, som liknar det med att ge sig på ”själva hjärtat i den finansiella marknaden”.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Victor Jensen, reporter Ekonomiekot
Mikael Wickelgren, docent i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde
Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB
Hampus Engellau, aktieanalytiker Handelsbanken
Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars
Donald Trump, president USA
Stephen Miran, ordförande i Trumps ekonomiskpolitiska råd
Mark Carney, premiärminister Kanada
Bert Ferm, aktieägare Volvo Cars

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns tydliga vinnare i pensionssystemet. Framförallt män som är födda tidigt under 1900-talet. Och den “arvsynd” som lever kvar från det gamla systemet innebär att yngre generationer fortfarande går miste om avkastning. Totalt kan det handla om tusentals miljarder, enligt en beräkning som Jacob Lundberg på Institutet för näringslivsforskning gjort.

Pensionsåldrarna stiger
Samtidigt behöver vi jobba allt längre upp i åldrarna. Hur länge måste de som är unga idag jobba för att få en dräglig pension? Och vad är det viktigaste att tänka på när det gäller den framtida pensionen? Mats Wester, journalist och pensionsexpert, ger tips. Hör till exempel hur du gör för att inte råka blåsa barnen på miljoner, ifall du skulle dö i förtid.

Spararna flyr USA-fonder
Efter alla utspel från Donald Trump flyr nu de svenska fondspararna från sina tidigare favoriter, USA-fonderna, och köper Sverigefonder istället.

Hundratusentals får brev om fondbyten
Samtidigt är det fler hundra tusen sparare som bytt fonder utan att de kanske ens vet om det. Då handlar det om PPM-fonder. För just nu pågår en gigantisk upphandling av det nya fondtorget inom premiepensionssystemet.

Kritiker varnar för problem
Tanken är att höja kvaliteten och avkastningen för pensionsspararna. Men det finns kritiker. Upphandlingarna riskerar att försämra konkurrensen och mångfalden bland fonder och fondbolag, något som i förlängningen drabbar spararna, säger Fredrik Hård på Fondbolagens förening.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Mats Wester, journalist och pensionsexpert
Jacob Lundberg, forskare IFN
Monica Zettervall, pensionsexpert Pensionsmyndigheten
Fredrik Hård, ekonom Fondbolagens förening
Daniel Edencrona, pensionssparare som stämt staten
Martin Mörk, byråchef Justititiekanslern
Erik Fransson, Fondtorgsnämnden

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ränteskutan har ändrat riktning
Bland chefsekonomerna på sju av de största bankerna så trodde alla utom en för inte så länge sen att Riksbanken skulle sänka räntan minst två gånger under våren. Någon trodde på fyra sänkningar. Även statliga Konjunkturinstitutet spådde en rad räntesänkningar framöver. Nu är läget ett annat.  

Inflation, tullar och upprustning
Bankerna har steg för steg höjt räntan på bundna bolån. Marknadsräntorna är på väg upp eftersom de påverkas av det osäkra ekonomiska och geopolitiska läget och i veckan kom ett nytt räntebesked från Riksbanken, styrräntan ligger still.

Navigering i dimma
Frågan är hur Riksbanken ska navigera i ett läge där osäkerheten beskrivs som extrem? Och hur ser hushållen på ekonomin idag och framöver?

Programledare:
Erika Mårtensson
Producent:
Olof Wijnbladh

Medverkande och röster i programmet:
Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet
Karl Walentin, gästprofessor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Erik Thedéen, chef Riksbanken
Erik Karlsson, lantbrukare Åtvidaberg
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Friedrich Merz, tillträdande förbundskansler Tyskland
Fredrik Isaksson, chefsekonom Byggföretagen
Andreas Wallström, prognoschef Swedbank
Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alla verkar leta efter syndabockar och enkla svar. Men vad är sant och inte sant i debatten – och framförallt; ska priserna upp eller ner härifrån?

Tillgång, efterfrågan och penningmängd påverkar
Efter att många bönder tvingats lägga ner sin produktion har priset på bland annat mjölk ökat. Men det är inte bara tillgång och efterfrågan som styr råvarupriserna. Åren av låg ränta och centralbankernas iver att trycka nya pengar har kommit ikapp, och fortsätter att pressa upp råvarupriserna, säger Anna Svahn på hedgefonden Antiloop. Och hon tror att priserna kommer stiga ännu mer framöver.

Global handel på råvarubörser
Mycket av handeln med råvaror sker på råvarubörser, där finansiella spelare fungerar som mellanhänder. Det gör att bönderna får loss pengar till kommande skördar. Numera är handlargolven borta och handeln sker digitalt, men principen är densamma, säger hon. ”Inflations-peaken vi såg för ett par år sedan var bara den första”.

Även debattemperaturen stiger
I veckan gick regeringen ut och kallade matjättarna till ett nytt möte. ”Vi vill föra en diskussion kring prisökningarna”, säger lantbruksminister Peter Kullgren. Svensk Dagligvaruhandel har kontrat med en rad förslag på vad politikerna själva kan göra, som att sänka tillsynskostnader, förenkla reglerna, och sänka arbetsgivaravgiften för unga. ”Forskning visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte har så stor effekt på sysselsättning och priser. Jag tror vi måste acceptera att det här vad maten kostar”, säger Fredrik NG Andersson, forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Fredrik NG Andersson, lärare och forskare Ekonomihögskolan Lunds universitet
Anna Svahn, grundare hedgefonden Antiloop
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)
Peter Kullgren, lantbruksminister (KD)
Göran Blomberg, vd ICA-handlarnas förbund
Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson (V)
Sofia Wallén, mjölkbonde
Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande 
Thomas Widlund, mathandlare 
Gabriel Björkman, mathandlare
Aino Bunge, vice riksbankschef

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här i Sverige har vi stora samarbeten med både USA och Kina. Men relationerna är knepiga – och blir allt knepigare. Hör hur de har förändrats genom åren.

Kineser femte största invandrargruppen 2024
Det finns många kinesiska studenter och forskare på svenska universitet och högskolor. Det skapar oro för att hemlig och viktig forskning hamnar i händerna på den kinesiska regimen. ”Det har varit en lång period när vi inte förstått hur intressanta vi är för främmande makt”, säger Robert Egnell, rektor på Försvarshögskolan.

Kontrollen ska skärpas
Nu ligger ett förslag på regeringens bord som innebär att det införs en speciell stödfunktion för “ansvarsfull internationalisering”, där bland annat Säpo och Försvarsmakten ska hjälpa till att hålla koll på att svensk forskning inte hamnar i fel händer. Samtidigt granskas kinesiska investeringar hårdare och förra året stoppades en affär av Inspektionen för strategiska produkter.

Volvo Cars sticker ut
Den största kinesiska investeringen i Sverige är Volvo Cars, som även sticker ut i ett internationellt perspektiv, säger Björn Jerdén på NKK. Nu ställs Volvo Cars inför nya utmaningar när USA stramar åt sina regler kring kinesisk teknik. Men bolaget har ”en god plan”, säger produktchefen på företaget.

Programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Björn Jerdén, chef Nationellt kunskapscentrum om Kina, UI
Hanna Sahlberg, Kinareporter Ekot
Eva-Lisa Palmtag, utredare Universitetskanslersämbetet
Robert Egnell, rektor Försvarshögskolan
Helena Löfgren, Nationellt kunskapscentrum om Kina
Andreas Hamrin, talesperson PTL
Erik Severinson, produkt- och strategichef Volvo Cars
Donald Trump, president USA
Richard Nixon, fd president USA

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Telia säljer TV4 till Schibsted Media
“Jag förstår att Schibsted är sugna på TV4”, säger Yasmine Winberg på branschtidningen Dagens Media och cheferna för både Telia, TV4 och Schibsted Media säger att de är nöjda med affären. Men vem är den egentliga vinnaren och hur kommer det att märkas att Aftonbladet, Svenska Dagbladet och TV4 hamnar under samma paraply?

Fler neddragningar väntar – samtidigt ökar pressen på konkurrenterna
“Det finns stora möjligheter till besparingar”, säger Marie Nilsson, vd för analysbolaget Mediavision, som påpekar att mediemarknaden är i ständig förändring. Det nya bolaget blir en farlig konkurrent till Bonnier och Expressen, säger bland andra TV4:s tidigare vd Jan Scherman, som menar att affären även sätter stor press på public service-bolagen SVT, SR och UR.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Yasmin Winberg, tf chefred Dagens Media
Marie Nilsson, vd Mediavision
Jan Scherman, debattör och fd vd TV4
Patrik Hofbauer, vd Telia
Siv Juvik Tveitnes, vd Schibsted Media
Mattias Berg, vd TV4
Cilla Benkö, vd Sveriges Radio
Marc Randolph, medgrundare Netflix
Ted Sarandos, vd Netflix

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson

Medverkande och röster i programmet:
Annika Winsth, chefsekonom, Nordea
Karl Lallerstedt, analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut
Erik Thedéen, Riksbankschef
Robert Limmergård, generalsekreterare, Försvars- och säkerhetsföretagen
Björn Fägersten, vd, Politea och senior forskare, Utrikespolitiska institutet
JD Vance, vicepresident, USA
Christoph Heusgen, ordförande säkerhetskonferensen i München
Volodomyr Zelenskyj, Ukrainas president
Ulf Kristersson, statsminister (M)
Mette Fredriksen, statsminister (S), Danmark

Producent:
Olof Wijnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rekord i konkurser
2024 blev ett rekordår för konkurser. När IAC gick i konkurs hade bolaget en skatteskuld på över en miljard kronor. Även byggbolag som Serneke Sverige, som kastade in handduken för några veckor sen, hade stora skulder. Det är pengar som är att betrakta som förlorade för staten. Högst skuld just nu har Åhléns och SAS. 

Fiffel och kriminalitet
Förutom skulder, höga hyror och dålig försäljning gömmer sig även en del fusk bland konkurserna. Skatteanstånden som infördes under pandemin var “attraktiva för missbruk”, enligt en ny granskning från Riksrevisionen. Och nu har ansvaret för ett annat populärt stödsystem bland kriminella – utbetalningarna från lönegarantin – flyttats från Länsstyrelserna till Skatteverket. Förhoppningen är att få stopp på fusket.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Monika Nilsson Lysell, journalist Market
Victor Jensen, reporter Ekonomiekot
Helena Jangel Stridh, projektutvecklare Skatteverket
Tomas Envall, sektionschef Skatteverket
Anna Brink, projektledare Riksrevisionen
Erik Örskog, konkursförvaltare
Jonas Siljhammar, vd Visita 

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya handelstullar
USA införde nya tullar mot Kina i veckan, däremot blåstes tullarna mot Mexiko och Kanada av i sista stund. Men än är sista ordet inte sagt, och frågan är om EU står på tur. 

America first
Den globala världsordningen är inte bara förlegad. Den har blivit ett vapen som används emot oss, säger USAs utrikesminister Marco Rubio, som gjort klart att resten av västvärlden inte längre kan räkna med att USA ställer upp som världspolis och sammanhållande länk.

Tysklands ekonomi krymper – och AFD växer
För Tyskland, som hamnat rejält på efterkälken de senaste åren, skulle fler handelshinder slå hårt. Och samtidigt som den ekonomiska krisen djupnat, har polariseringen ökad, och att Trumps nära medarbetare Elon Musk gett sitt stöd till ytterhögerpartiet AFD inför det tyska valet om några veckor har väckt ilska.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Fredrik Sjöholm, professor och vd Institutet för Näringslivsforskning
Daniel Alling, Tysklandskorrespondent Sveriges Radio
Marco Rubio, utrikesminister USA
Donald Trump, president USA
Justin Trudeau, premiärminister Kanada
Claudia Sheinbaum, president Mexiko
Karoline Leavitt, pressekreterare Vita huset
Mark Rutte, generalsekreterare NATO
Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren
Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen
Olaf Scholz, förbundskansler Tyskland
Elon Musk, vd Tesla

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På flera av de adresser där det varit sprängningar har det också varit lägenheter till salu. Enligt en tidigare studie från KTH kan värdet på en bostad minska kraftigt om det varit en skjutning i närheten.

Trygghet allt viktigare – köpare kollar upp grannarna
Samtidigt visar en annan undersökning att trygghet seglat upp som den allra viktigaste faktorn när man väljer var man ska flytta, och fastighetsmäklare märker också att köparna har börjat kolla upp vilka grannar som bor på adressen innan de kommer på visningen. Begreppet ”läge, läge, läge” har fått en ny innebörd.

Räntan sänks igen
I veckan sänktes styrräntan igen. Men frågan är om det var för sista gången, och vad det innebär för bostadspriserna i stort. Vissa analytiker tror på kraftig prisuppgång i år, andra är mer skeptiska.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Tor Borg, analyschef CityMark Analys & Byggfakta
Thomas Heldmark, reporter P4 Stockholm
Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef Mäklarsamfundet
Erik Holmberg, analytiker Hemnet
Ulrika Blomqvist, vd Bostadsrätterna
Konstantin Åström, fastighetsmäklare i Akalla
Adi Stukan, fastighetsmäklare i Enskede

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson

Medverkande och röster i programmet:
Cecilia Malmström, före detta handelskommissionär i EU
Victor Jensen, ekonomireporter, Ekot
Donald Trump, president, USA
Jacob Wallenberg, ordförande Investor och Svenskt Näringsliv
Anna Stellinger, ansvarig för EU-frågor, Svenskt Näringsliv
Ulf Kristersson, statsminister (M)
Christian Kopfer, råvaruanalytiker, Handelsbanken
Ursula von der Leyen, ordförande, EU-kommissionen

Producent:
Olof Wijnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under några år låg inkludering och mångfald högt upp på bolagens agendor. Men nu har det svängt. Nu ska allt som uppfattas som woke städas bort. Samtidigt skärper EU sina hållbarhetsregler.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Emanuel Sidea, USA-korrespondent DI
Sven Carlsson, reporter Ekot
Annika Höög, jurist Diskrimineringsombudsmannen
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Jakob König, projektledare Fair finance guide
Bo Becker, professor Handelshögskolan i Stockholm
Mark Zuckerberg, vd Meta
Donald Trump, tillträdande president USA
Ekin Ergun Björstedt, generalsekreterare Global Child Forum

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Victor Jensen, reporter Ekonomiekot
Erika Sundén, reporter Ekonomiekot
Bo Becker, professor Handelshögskolan i Stockholm
Peter Carlsson, fd vd Northvolt
Anders Oscarsson, aktiechef AMF
Pontus Braunerhjelm, professor Tekniska högskolan i Stockholm

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Peter Narbe, Affärsområdeschef Executive 2Secure
Jacob Ämtvall, statsvetare Tryggare Sverige
Ginna Lindberg, USA-korrespondent Sveriges Radio
Örjan Josefsson, handlare ICA Supermarket Bro Stockholm
Jan Olsson, kriminalkommissarie NOA och Nationellt it-brottscentrum
Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie Södertäljepolisen
Jessica Tisch, New York-polisen
Gunnar Strömmer, justitieminister

Efter att det här avsnittet spelades in har Södertörns tingsrätt dömt fem personer till fängelse för försök till grov utpressning mot börsbolaget Fastator vd Joachim Kuylenstierna.

ekonomiekotextra@sverigeradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är inspelat torsdag 19 dec 2024.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Maria Landeborn, seniorekonom Danske Bank
Victor Jensen, reporter Ekonomiekot
Ginna Lindberg, USA-korrespondent Sveriges radio
Frida Bratt, sparekonom Nordnet
Erik Thedéen, riksbankschef
Sven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt näringsliv
Torbjörn Hållö, chefekonom LO
Elisabeth Svantesson, finansminister
Donald Trump, tillträdande president USA

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson

Medverkande och röster i programmet:
Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet
Irene Wennemo, generaldirektör, Medlingsinstitutet
Tomas Undin, förhandlingschef, Teknikföretagen
Marie Nilsson, ordförande, IF Metall
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Erik Thedén, Riksbankschef
Eva Samakovlis, analyschef, Arbetsförmedlingen
Ulf Olsson, ordförande i förhandlingsdelegationen, Sveriges kommuner och regioner
Veronica Magnusson, ordförande, Vision
Jonas Kolsrud, forskare i nationalekonomi, Linnéuniversitetet

Producent:
Olof Wijnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Victor Jensen
Medverkande: Pär Ivarsson, Ekonomiekot, och Jens Magnusson, chefsekonom SEB

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Victor Jensen
Medverkande: Ekonomiekots Pär Ivarsson och Philip Ramqvist

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker Försvarshögskolan
Per Altenberg, handelsstrateg Kommerskollegium

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericentrum
Alexis Larsson, säkerhetschef PostNord

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter, Ekot 
Gustav Hägg, docent i företagsekonomi, Malmö universitet 
Ramatis Soares, bud 
Sirin Celik, utredare, Svenska Transportarbetarförbundet 
Travis Kalanick, grundare, Uber 
Richard Lindeen, operativ talesperson, Wolt 

Producent:
Olof Wijnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv
Torbjörn Hållö, chefekonom LO

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Kristina Sandklef, oberoende Kinaanalytiker
Petra Bergman, ekonomireporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Jonas Kolsrud, forskare i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet
Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi Göteborgs Universitet
Emma Ekstrand, direktör och chef för avdelningen för verksamhetsinnehåll på Kriminalvården
Örjan Josefsson, handlare på ICA Supermarket Bro Stockholm

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Petra Bergman

Medverkande och röster i programmet:
Jonas Olavi, förvaltare, Alpcot
Stefan Lundell, grundare och reporter, Breakit
Adam Kostyal, vd Nasdaq Stockholm
Pär Svärdson, vd Apotea
Sebastian Siemiatkowski, vd, Klarna
Kamran Ansari, riskkapitalist, partner, Headline Ventures
Tal Cohen, ordförande, Nasdaq
Björn Rosengren, tidigare näringsminister (S)

Producent:
Olof Wijnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Erik Holmberg, marknadsanalytiker på bostadssajten Hemnet
Robert Boije, chefsekonom på den statligt ägda bolånebanken SBAB

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Amanda Sundström, chefstrateg på banken SEB Norge
Victor Jensen, ekonomireporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Petra Bergman
Medverkande:
Emma Frödå, affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank och Pär Ivarsson, Ekonomiekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Olle Haglund, jurist på M Sverige, en konsumentorganisation för trafikanter
Ellen Rosenkvist, ekonomireporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Mikael Wickelgren, forskare Handelshögskolan i Skövde
Victor Jensen, reporter Ekonomiekot
Henrik Karr, IR-chef Autoliv
Claudia Sheinbaum, president Mexiko
Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen
Donald Trump, tillträdande president USA
Eric Trump, son till Donald Trump
Johan Trouvé, vd Västsvenska handelskammaren
Elisabeth Svantesson, finansminister
Per Altenberg, handelsstrateg Kommerskollegium
Benjamin Gruschka, europeiska Ford-facket
Jennifer Hillman, fd WTO

Producent:
Philip Ramqvist

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Victor Jensen
Medverkande: Ellen Rosenkvist, ekonomireporter, och Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms Handelskammare

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Victor Jensen
Medverkande: Ellen Rosenkvist, ekonomireporter, och Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Victor Jensen
Medverkande: Ekonomiekots Pär Ivarsson och Ellen Rosenkvist

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige
Maria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Malin Andrée, globalt ansvarig för konsument- och detaljhandelsfrågor EY
William Lindquist, analytiker HUI Research
Maria Westerberg, butiksbiträde
Per Ljungberg, innovationschef Svensk Handel
Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken
Anders Wennersten, Philip Ramqvist, Petra Bergman, reportrar Ekot

Producent:
Olof Wijnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Sven Carlsson, techreporter Ekot
Inge Heydorn, förvaltare på GP Bullhound

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Carina Gunnarsson, docent i statskunskap och affilierad forskare vid Uppsala universitet. Till vardags verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut
Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie vid Södertäljepolisen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Johan Javeus, seniorekonom SEB och Pär Ivarsson, Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen
Mathias Lien Oskarsson, analytiker Finansinspektionen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: 
Hanna Malmodin 
 
Medverkande och röster i programmet: 
Sven Carlsson, teknik och grävreporter, Ekot
Eric Wall, kryptoexpert och investerare
Johan Javeus, senior ekonom, SEB
Gary Gensler, chef, SEC
Johan Florén, kommunikationschef, Sjunde AP-fonden
Erik Thedéen, riksbankschef
Donald Trump, tillträdande president i USA
Nelson Griggs, Nasdaq

Producent: 
Olof Wijnbladh  
 
ekonomiekotextra@sverigesradio.se 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Philip Ramqvist och Pär Ivarsson, Ekonomiekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Pia Blank Thörnroos, skattejurist Skatteverket och Erika Norberg, reporter Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Maria Wallin Fredholm, ekonom Swedbank och Jens Magnusson, chefekonom SEB

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Mithra Sundberg, avdelningschef Betaltillsyn vid Finansinspektionen och Olof Wijnbladh, reporter Ekonomiekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: 
Hanna Malmodin 
 
Medverkande och röster i programmet: 
Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken
Carl Wattrang, partner, konsult- och revisionsbyrån PWC
Erik Thedéen, Riksbankschef
Jerome Powell, chef, Federal Reserve
Niklas Nordheim, vd, Hatstore
Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor, Svenskt Näringsliv
Donald Trump, tillträdande president, USA
J D Vance, tillträdande vice-president, USA
 
Producent: 
Olof Wijnbladh  
 
ekonomiekotextra@sverigesradio.se 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar och Pär Ivarsson, Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Maria Persson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet som forskar om handelspolitik
Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Elisabeth Sterner, Nordenchef Blackrock och Hanna Malmodin, Ekonomiekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: 
Hanna Malmodin 
 
Medverkande och röster i programmet: 
Markus Küchler, it-säkerhetschef Epiroc 
Gösta Lemne, fd teknikchef Ericssons radioenhet 
Roland Sätradahl, fd kriminalinspektör Säpo 
Joakim Lindqvist, förbundsjurist Fackförbundet ST  
Johan Tell, säkerhetschef Skatteverket 
Runar Viksten, fd chefsrådman Stockholms tingsrätt. 
Daniel Stenling, fd chef kontraspionage Säpo 
Börje Ekholm, vd Ericsson 
Micael Johansson, vd Saab 
Stefan Widing, vd Sandvik 
Martin Lindqvist, vd SSAB 
 
Producent: 
Olof Wijnbladh  
 
ekonomiekotextra@sverigesradio.se 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Evelina Galli, techreporter P3 Sveriges Radio och Erik Sprinchorn, förvaltare TIN-fonder

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Daniel Alling, korrespondent i Tyskland
Victor Jensen, ekonomireporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Robert Boije, chefsekonom SBAB och Ellen Rosenkvist, reporter Ekonomiekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Jacob Hugosson, PR-konsult Geelmuyden Kiese och tidigare teknikjournalist
Daniel Bernspång, vägledare Konsumentverket

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Sveriges Radio
Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd vid Institutet för Näringslivsforskning
Jacob Gunter, analytiker, Merics (Mercator Insitute for China Studies)
Pierre-Olivier Gourinchas, chefekonom, IMF
Xi Jinping, Kinas president
Vladimir Putin, Rysslands president
Johan Torgeby, vd, SEB
Nicolai Tangen, vd, norska oljefonden
Alexis von Sydow, analytiker, Utrikespolitiska institutet

Producent:
Olof Wijnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Hans-Olov Öberg, analytiker på Aktiespararna
Jan Andersson, ekonomireporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet
Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram
Kristian Åström, ekonomikommentator

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Anders Houltz, forskningschef Centrum för Näringslivsforskning
Maria Mikkonen, chefekonom Svensk Handel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson

Medverkande och röster i programmet:
Anders Svensson, sekreterare, Arlandautredningen
Nils Paul, infrastrukturexpert, Svenskt Näringsliv
Jonas Abrahamsson, vd, Swedavia
Carl Bergkvist, chefekonom, Stockholms handelskammare
Per G Braathen, ordförande, flygbolaget BRA
Birgitta Sköldkvist och Heide Klawan, föreningen Flygande veteraner
Niklas Berggren och Pär Jakobsson, Swedavia

Producent:
Olof Wijnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot och Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi Stockholms universitet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Jens Hagman, forskare RISE och Victor Jensen, fordonsreporter Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot och Elisabet Kopelman, USA-ekonom SEB

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande Tommy Andersson, professor i Nationalekonomi och ledamot Kungliga Vetenskapsakademiens priskommitté och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson

Medverkande och röster i programmet:
Ellen Larsson, reporter Dagligvarunytt
Camilla Eriksson, forskare Totalförsvarets forskningsinstitut FOI
Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen
Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel
Carl-Oskar Bohlin (m), minister för civil beredskap
Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör MSB

Producent:
Olof Wijnbladh

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Elin Larsson, chef Näringsliv och Finans Världsnaturfonden och
Ulf Erlandsson fil. dr. i nationalekonomi och vd Anthropocene Fixed Income Institute

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Trifa Chireh, pensionsekonom Länsförsäkringar och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Peter Benson, chefredaktör Affärsvärlden och Victor Jensen, reporter Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Robert Östling, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Nicolai Tangen, vd norska oljefonden
Victor Jensen, reporter Ekonomiekot
Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot
Alexis von Sydow, analytiker Utrikespolitiska institutet
Margrethe Vestager, EU-kommissionär

Producent:
Olof WIjnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Cecilia Axelsson, expert på elsäkerhet och solenergi på bransch- och arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen
Erika Norberg, ekonomireporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Robert Bergqvist, seniorekonom SEB och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Fredrik Nordquist , jurist och biträdande chef på Konsumenternas Bank-och finansbyrå
Olof Wijnbladh, ekonomireporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Hanna Malmodin

Röster och medverkande i programmet:
Joakim Leijon, investerare och grundare Whispr
Gunilla Björling, professor Jönköping university
Mark Zuckerberg, vd och grundare Facebook
Roger Wilson, USA-korrespondent Sveriges Radio
Helena Frielingsdorf, läkare och utredare Folkhälsomyndigheten
Johanna Hållén, generaldirektör Sveriges Konsumenter
Peter Knutsson, stiftelsen Reklamombudsmannen
Petra Bergman, reporter Ekonomiekot
Sara Heyman, reporter Ekot

ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Anders Åslund, professor i internationell ekonomi och expert på Ryssland och Kristian Åström, ekonomikommentator

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare: Petra Bergman
Medverkande: Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson
Medverkande:
Henrik von Sydow, omvärldsstrateg Carnegie Investment bank och Kristian Åström, ekonomikommentator

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programledare:
Erika Mårtensson

Medverkande och röster i programmet:
Daniel Waldenström, profesor i nationalekonomi, IFN
Americo Fernanadez, privatekonom, SEB
Elinor Odeberg, chefsekonom, Arena idé
Maria Rengefors, fondchef, Nordea
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)
Christina Sahlberg, sparekonom, Compricer
Erik Åsbrink, tidigare statssekreterare, finansdepartementet

Producent:
Olof Wijnbladh

ekonomiekotextra@sverigesradio.se