Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Eller har hoten mot Europas fred förändrats? Hur skapar man fred egentligen?

I sista avsnittet av Kluvet Land tar vi oss an den fråga som är EU:s grundkärna: fredsprojektet. Var det någonsin ett fredsprojekt och kan det fortfarande kallas för det i så fall?

I avsnittet får du träffa Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds och Peter Wallensteen, professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Du får dessutom stifta bekantskap med Magnus Ekengren, professor i statskunskap vid Försvarshögskolan och Christian Leffler, biträdande generalsekreterare för Europeiska utrikestjänsten. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men den stora frågan är: hur lyfter man ett land ur fattigdom?

I Kluvet lands näst sista avsnitt åker redaktionen till Valea Seaca i Rumänien för att träffa de som tigger i Umeå för att ta reda på hur Rumänien påverkats av EU-medlemsskapet och om landet blir rikare.

I avsnittet får du stifta bekantskap med Gruia Stingaciu som tigger i Umeå för att göra en klassresa hemma. Du får också träffa Adelina som går i skolan hemma i byn, Maria som tiggt i Uddevalla och Bogdan, som bor i Valea Seaca, med sina tolv barn och har tiggt både i Sverige och Norge. Men du kommer också att få höra Gabi Raducanu, socialarbetare och rumänsk samordnare för hjälporganisationen Star of Hope och Calin Laver, sitter i kommunfullmäktige i Valea Seaca som representant för romerna. 

Avslutningsvis får du också höra Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU/ESS-medborgare och Joakim Palme – professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och ordförande i DEMI, Delegationen för migrationsstudier. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun-

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I avsnitt sex av nya Kluvet Land om EU så får du träffa Constantin Milea som blev lurad och utnyttjad som svart arbetskraft inom byggbranschen i Sverige. Peter Leander på Fair Play Bygg berättar om hur den mörka sidan av byggbranschen fungerar och varför det fuskas i byggbranschen.

Du får också träffa Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads, och Catarina Elmsäter-Swärd, vd på Sveriges Byggindustrier. De berättar om hur de tycker att svensk arbetsmarknad förändrats av EU och förklarar utstationering.

Du får dessutom träffa Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid juridiska institutionen Umeå Universitet, Carin Ulander Wänman lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet och Anna Holmgren, jurist, som skrivit om arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling. Programledare är Kalle Vannmoun och Tullamaja Fogelberg.

Andra personer vi pratat med är Staffan Ingmanson, lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och har Sveriges journalister misslyckats med EU-bevakningen?

I avsnitt fem av nya Kluvet land om EU pratar vi om det som det inte pratas om: EU i Sverige. EU-motståndet ligger på rekordlåga nivåer, utan att de som är för EU ökat särskilt mycket. Varför har vi inte längre någon debatt om EU i Sverige?

I avsnitt fem får du träffa Swexitören Dan Johansson från Nej till EU, Magnus Blomgren, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet och Anneli Wengelin, expert på EU:s handelsavtal på Kommerskollegium. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I avsnitt fyra av nya Kluvet land tar vi dig till Degerhamn på Öland för att ta reda på vilka som vinner och försvinner av EU:s klimatpolitik. Men hur fungerar EU:s klimatpolitik och hur bör den se ut?

I avsnittet får du möta Tomas Olofsson, IF Metall Cementa Degerhamn, Karin Comstedt Webb, informatör på Cementa och Pierre Schellekens, vice kabinettschef på EU:s klimatkabinett i Bryssel. Du kommer också få höra tankarna från Degerhamnsborna Johan Persson, Robert Nilsson och Ulrika Parboäng, intervjuade i P4 Kalmar och SVT Nyheter Småland.

Men du får också stifta bekantskap med Ellen Gustafsson, rapportförattare Timbro, Magnus Nilsson, miljökonsult och socialdemokratisk lokalpolitiker i Stockholm och Markku Kummukainen, professor i klimatologi och Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad gör EU för att göra det enklare att resa med tåg inom Unionen.

I avsnitt tre av nya Kluvet Land tar vi dig till Haparanda för att ta reda på vad som händer när tågtrafiken minskar och vad tågen kan betyda för en ort. I avsnittet får du möta Sören Alatalo, kapillärplanerare, Oskar Fröidh, forskare framtidens järnvägstrafik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen.

Andra personer vi har pratat med är Susanna Elfors, teknologie doktor i samhällsplanering vi KTH och grundare till Facebookgruppen Tågsemester. Krister Sandberg, tillfällig avdelningschef för Utvärdering, nulägesanalys och statistik på Trafikanalys, Per-Olof Lingwall, Nationell Koordinator för CEF på Trafikverket och Anneli Nylander, chefstrateg på Trafikverket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I avsnitt två av nya Kluvet land får du höra Torgny Widholm, lantbrukare i Hallen, Bertil Nygren, lantbrukare i Tegsnäset, Harald Svensson, chefsekonom jordbruksverket. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun.

Övriga personer vi pratat med är: Ewa Rabinowicz, professor i jordbruksekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I säsongsstarten av Kluvet Land om EU med nytt format hör du Annelie och Per Öhman, lantbrukare, Helena Vestin, lantbrukare , Bodil Cornell, verksamhetsledare Eldrimner.

Du hör också Johan Gaddefors, universitetslektor SLU och projektledare Landsbygdens Nycklar, Thomas Norrby, statskonsulent SLU, Camilla Bender Larsson/ställföreträdande chef på lantbruksenheten på Jordbruksverket och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef på representationen på EU-kommissionen i Sverige. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Karl-Johan Vannmoun.

Rättelse: Camilla Bender Larsson arbetar på Jordbruksverket. Inte på Livsmedelsverket som det sägs i avsnittet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter reaktionerna från lyssnare följer vi också upp programmen om pensionerna, rekryterings problemen på landsbygden och arbetssituationen på bananplantagen.

I säsongens sista Kluvet land pratar vi med statsodlarna i Malmö, Cecilia Ward och Monica Bengtsson, för att få höra hur det går på deras nyinköpta gård i Höör.

Vi berättar om ett rekryteringsprojekt som ska hjälpa teknik företag på landsbygden att hitta kvalificerad personal.

Programmet om pensionerna fick många att höra av sig till oss. Bland annat journalisten Sven Vejde. Han och Ole Settergren, analyschef på pensionsmyndigheten hjälper oss vidare i ett extremt komplicerat system.

Vi möter också bananarbetare som slåss för sina rättigheter och hör också vad Fairtrade Sverige säger om bananarbetarnas arbetsvillkor.

Producent: Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bengt Lagerkvist har i många år drivit frågan om sänkt rösträttsålder från 18 till 16 år. Han tycker att det behövs för att skapa en demokratisk jämvikt när gruppen äldre blir allt fler, samtidigt som gruppen yngre blir färre. Han är pensionerad barnläkare och vid 82-års ålder är Bengt Lagerkvist Umeå Universitets just nu äldste student.

Redan 1985 skrev Barnläkarföreningen flera gånger till regeringen om behovet av ökat politiskt inflytande för barnfamiljer. 2004 kom forskningsrapporten, Rösträtt för barn - en demokratisk framtidsfråga? Bengt Lagerkvist skrev ett av kapitlen men rapporten har inte lett till någon större politisk diskussion. 

I programmet hör vi också Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap på Stockholms Universitet och vid Institutet för framtidsforskning, Malin Sundström och Yosef Newton, studenter vid Umeå Universitet och Jonathan Persson, Frida Bolin, Pernilla Hansson och Tommi Oskarsson alla gymnasister på Dragonskolan i Umeå.

Producent: Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men vart tar de vägen, och vad händer med samhället när vissa grupper körs bort från city?

På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till en grusplan vid ett brofäste. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas.

Kluvet land handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper.

Programmet är från 29 september 2016.

Producenter: Sebastian Claesson och Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi följer fiskaren Bengt Larsson ut på Östersjön utanför Ronneby. I  början av 90-talet gav fisket stora fångster med god lönsamhet. Idag bedriver Bengt Larsson ett småskaligt fiske där han själv förädlar fisken och säljer den lokalt.

Lönsamheten i fisket har sjunkit rejält sedan Bengt Larsson började och Blekinge är ett område som drabbats hårt.

Hur ska fisket se ut i framtiden och kan ett välfungerande fiske skapa en hållbar samhällsutveckling i kust och fiskekommuner?

I programmet hör vi också Håkan Eggert, docent i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet, Ingemar Berglund chef för fiskeriförvaltningen på Hav och vattenmyndigheten och Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Göteborgs universitet.

Producent: Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Södra Sverige utvecklas generellt mycket bättre än norra Sverige. Därför är det många som inte känner till att den sydöstra landsändan delar många av de bekymmer som finns i Norrland.

Med sydöstra Sverige menas Kalmars län, Blekinge, Öland och Gotland. Här är färre sysselsatta, speciellt är arbetslösheten hög bland ungdomar. Och inkomsterna är lägre jämfört med andra regioner.

I programmet hör vi Arne Müller, journalist och författare till boken "Stockholm, städerna och resten" som handlar om vad som styr regional utveckling. 

Vi träffar också fiskaren André Nilsson, Karlskronas näringslivschef Pia Holgersson och Karlskronas landsbygdsutvecklare Birgitta Jonasson.

Karl-Johan Vannmoun, reporter
karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                          

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bananen och numera den ekologiska bananen är svenskens favoritfrukt. Kluvet land har tittat på bananens väg till butiker och hem.

Allt fler väljer ekologiska- eller rättvisemärkta bananer, vad betyder det för bananarbetaren? 

Vår reporter Lari Honkanen har träffat bananarbetare och bananplantageägare i Ecuador men också pratat med svenska bananätare hemma i Sverige.

Medverkande Fredrik Fernqvist forskare SLU, Byron Paredes ägare av ett ekologiskt bananplantage, Jorge Acosta grundare av bananarbetarfacket ASTAC.

 Producent: Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag tvekar många blivande pensionärer över resultatet.

- Pensionssystemet har inte levererat. Efter att ha tjatat på folk att de ska jobba heltid hela livet så är det bara några hundralappar som skiljer i pension för en person som haft låg eller medelinkomst jämfört med en person som aldrig satt sin fot på arbetsmarknaden.

Det säger Inga-Lisa Sangregorio som har skrivit boken "Blåsningen - så har det nya pensionssystemet lurat oss alla.

Vi träffar också verkstadsmekanikern Sture Eriksson samma dag som han skriver under pensionspapperna. Efter 46 år i yrkeslivet får han som pensionär ut 12000 kr i månaden plus tjänstepension under de första 10 åren på 3 000 kronor ytterligare.

Jag har varit en passiv arbetare som inte tänkt annat än att göra rätt för mig, säger Sture Eriksson, jag har inte jobbat för pensionens skull men sen när man ser vad man får blir man besviken.

- Att känna sig lurad, det var därifrån ilskan kom, berättar socialantropologen Anette Nyqvist, som reste runt i Sverige och ställde öppna frågor om vad människor tyckte om det nya pensionssystemet och det var starka känslor hon mötte.

 - Folk var arga, besvikna och uttryckte en stor oro.

Vi hör också Jimmy Kristofersson facket IF Metalls försäkringsansvarige Rönnskärsverken, Johan Anundsson civilekonom, Bo Könberg folkpartisten som ledde arbetet för pensionsarbetsgruppen som tog fram det nya pensionssystemet 1994 och Daniel Barr generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Producent: Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Inte ska väl du stanna här, du som är så begåvad måste flytta till stan, det är en uppmaning som unga på landsbygden ofta möts av. Ett utslag av en urban norm som sällan ifrågasätts.

-Livet utanför storstäderna skildras ofta med en väldigt orättvis blick och det tror jag inte är bra, det säger etnologen Maria Vallström. Hon menar att stora delar av Sverige känner sig väldigt osedda och obekräftade och det är inte bra för att hålla ihop ett land och för demokratin.

-Att växa upp i lilla Kälom var som att jag stod på paus i 18 år, berättar Kristina Ernehed journalist och ordförande i Hela Sverige ska leva i Jämtland. Jag ville förändra världen och då ”måste” man flytta till storstaden men efter flera år i Oslo, Göteborg och Stockholm har hon återvänt till Kälom med insikten att allt hon vill göra kan hon göra från Jämtland.

Kristina Ernehed drar paralleller med feminism och den urbana normen. Mannen är norm och kvinnan den andra. Staden är norm och landsbygden det andra

-Staden är modern, medveten, upplyst, oberoende, självständig det är likt hur mannen beskrivs och då måste man ha en motsats som bekräftar det. Då har man landsbygden som omodern, outvecklad, trångsynt, det motsatta till staden, säger Kristian Ernehed. Det är normer och föreställningar som inte stämmer överens med verkligheten men som vuxit fram för att bibehålla en maktordning.

Thomas Håkki Eriksson, konstnär och föredragshållare, pekar på att det finns mycket som man som ung på landsbygden får med sig men det är kvalitéer som sällan lyfts fram. Han föreläser för unga i Sverige och Norge för att de ska få syn på de tillgångar de har men han pekar också på att han själv blev förvånad när han åkte till Botkyrka och längs vägen såg betande kor, inte en betongförort.

-När man går på högstadiet borde man få resa runt till olika delar av Sverige så att man ser hur samhället verkligen ser ut och hur människor har det.

I programmet hör vi också Josef Kärnstad, Jenny Edvardsson, Sara Strandberg, Jonas Ingvarsson, Anders Brändström, Ola Arvidsson och Petvin Sandström - alla från Granö i Västerbotten.

Agneta Johansson, reporter
Agneta.johansson@sverigesradio.se

 Karl-Johan Vannmoun, reporter
karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                          

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Företagen driver en ständig kamp för att hitta medarbetare med rätt kompetens. Svenskt näringsliv frågar årligen 6 000 företag hur lätt eller svårt de har att rekrytera. 7 av 10 företag uppger att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens.

En vanlig förklaring är hård konkurrens och svårigheter med matchning men företag i glesbygd har ytterligare en förklaring, det geografiska läget upplevs som tråkigt.

På de mindre orterna finns de privata arbetsgivarna kvar men de offentliga jobben har centraliserats vilket gör det svårare att rekrytera. Arbetsmarknaden blir så smal att det är svårt för ett par, där båda har en högskoleutbildning, att hitta jobb på orten.

I programmet hör du Phetra Ericsson personalchef Ovako, Patrik Karlsson arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv, Rikard Eriksson professor geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet, Anders Jonsson VD Rototilt, Peter Strömberg personalchef Rototilt, Alice Persson, Elsa Gustafsson och Malva Ögren elever på Renforsskolan Vindeln

Karl-Johan Vannmoun, reporter                                                  karljohan.vannmoun@sverigesradio.se

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omställningsrörelsen är ett globalt nätverk av människor med ambitionen att möta utmaningarna med krympande naturresurser, miljöförstöring och klimatförändringar genom att bygga lokala hållbara samhällen.

Det finns flera orsaker till den här omställningsvågen, säger Rebecka Milestad. Hon är forskare i miljöstrategisk analys på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Dels söker människor sig till ett annat sätt att leva men det handlar också om klimatförändringarna, Sveriges bristande livsmedelsförsörjning och en större geopolitisk oro.

För några år sedan fanns bara några få folkhögskolor i landet som höll kurser i odling och självförsörjning. Men nu har utbudet formligen exploderat.

På Holma folkhögskolan utanför Höör är söktrycket stort till kurserna. Det berättar Karin Jansson som är lärare på skolan. 

- Många människor känner att vi står inför väldigt stora utmaningar när det gäller klimatet och miljön och märker att det inte finns något riktigt intresse att ta i tu med de här problemen från politikers och myndigheters sida. Så därför finns det en växande rörelse med människor som är ganska besvikna på samhället och vill göra något eget, säger Karin Jansson.

Två som har gjort det är Cecilia Ward och Monika Bengtsson. Cecilia var tidigare kommunikatör och Monika jobbade på ett teknikföretag i Dublin. Båda har erfarenheter av intensivt kontorsarbetsliv. Nu ägnar de sig mest åt odling. Det började med en kolonilott och via stadsbruk i Malmö har de nu tagit klivet och köpt en gård tillsammans.

Torgny Östling är sedan många år ordförande för Nordbruk, den svenska grenen av La Via Campesina, som är en internationell småbrukarrörelse med 200 miljoner bönder i över 80 länder runt om i världen som medlemmar.
Torgny berättar att Sverige har förlorat sin förmåga till folkförsörjning, eller matsuveränitet som det kallas. På 80-talet låg självförsörjningen på 75 procent.

- Idag är vi nere på 25 procent eller mindre, därför att man har lagt ner kombinationsjordbruken från norra Skåne till Pajala. Det har pågått i 30 år, säger Torgny Östling, och det uppmärksammas överhuvudtaget inte. Det är ungefär som att man upptäcker att beredskapen är borta när skogsbränderna kommer, menar Torgny Östling.

I programmet hör vi också Andreas Jonsson rektor på Holma Folkhögskola. Han förklarar vad sociokrati innebär, en metod som genomsyrar arbetet på skolan.

Agneta Johansson, reporter
Agneta.johansson@sverigesradio.se

Lari Honkanen, reporter

Karin Grönberg, producent
Karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I säsongens sista Kluvet land tittar vi tillbaka och tittar framåt. Var finns lösningarna?

- Det finns en väldigt stark tillväxtnorm i Sverige, säger Josefina Syssner kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Hon har skrivit en bok om de krympande kommunerna, "Mindre många". Sedan 1975 har drygt 45 procent av Sveriges kommuner blivit färre sett till antalet invånare, trots detta är det många kommuner som inte vill prata om hur de hanterar situationen.

- Jag vill gärna lyfta lite skuld från de lokala politikernas axlar och ge dem råg i ryggen och göra det lättare för dem att prata om vad det innebär för dem att leda en kommun med vikande befolkningsunderlag, säger Josefina Syssner.

Under Landsbygdsriksdagen fick rörelsen "Landstormen" sin första styrelse. De vill samla alla goda krafter som jobbar för att minska de regionala klyftorna i landet.

- Vi kommer inte bara att ha krav, utan vi kommer också att starta en politiskt obunden tankesmedja, så det handlar både om att samla massorna men också att komma med recept på lösningar, säger Malin Ackermann som sitter i Landstormens styrelse.

Kluvet land har i vår också tittat på hotellstädare arbetssituation. Enligt en enkät som Hotell- och restaurangfacket gjort upplever 7 av 10 som svarade mycket stress på jobbet, 9 av 10 har smärta och värk i kroppen. I år tittar  Arbetsmiljöverket lite extra på hotell- och restaurangbranschen. En rapport kommer i början på nästa år.

- Vi kan ju se att det är en stor underrapportering. Det blir en genomgångs-bransch eftersom man inte klarar av att vara kvar när det är så slitigt, säger Ulrika Scholander som är sektionschef på Arbetsmiljöverket.

I Kluvet land har under våren också vi tittat på vad som händer när civilsamhället tar över allt fler uppgifter som tidigare staten ansvarat för. Lars Nyström, pappa till August som har Down syndrom, ville säkra att hans son fick ett jobb efter gymnasiet och han startade ett café i Malmö.

- Jag ville att August och hans kompisar kunde komma ut i näringslivet, säger Lars Nyström.

-Vi gjorde affär på en månad och anställde 18 personer med funktionsvariationer men det är ingen vinstaffär, säger han.

I programmet hör du också Britta Flinkfeldt (S) kommunalråd i Arjeplog, Malin Rönnblom professor i Statsvetenskap Karlstad Universitet, Marie Birgersson Hotell- och restaurangfacket, Lina Tidell arbetsrättsjurist på Visita.

Kluvet land är tillbaka med tio nya avsnitt i höst.

Agneta Johansson, reporter
Agneta.johansson@sverigesradio.se

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När gräsklippning och snöskottning sliter för hårt på kroppen och huset börjar kännas för stort då barnen flyttat ut – måste man flytta till stan då? Måste man lämna vänner och grannar och ett fungerande socialt liv för att det inte finns en lättskött bostad i bygden trots att många fråga efter just det? I Kluvet land möter vi Monica och Nils-Åke Sandström i byn Svedjan i Tavelsjöbygden utanför Umeå som hoppas att de snart ska kunna flytta till en lägenhet i bygden och då gärna ger en barnfamilj möjlighet att flytta in i villan.

Under den landsbygdsriksdag som hölls i början av maj stod det klart att just bostadsbyggande på landsbygden - och då inte minst lägenheter till vettiga priser - är ett stort problem i hela landet. Många äldre vill lämna sina krävande hus och gårdar men ändå bo kvar i bygden.

Förutsättningarna för att bygga lägenheter på landsbygden kan se lite olika ut i olika kommuner men att hindren är många var deltagarna på landsbygdsriksdagen helt eniga om. Det talades om svårigheter att få lån, att få bygglov, om strandskydd, om långa handläggningstider, höga produktionskostnader med mera… 

Myndigheten Boverket säger att de vill underlätta för byggande på landsbygden och erkänner att de i första hand fokuserat på byggande i städer, men rättschef Yvonne Svensson hos Boverket lovar bättring och säger att verket behöver bli bättre på att uppmärksamma frågan. 

Kulturgeografen Peter Eklund har länge studerat just bostadsbyggandet på landsbygden. Hans studier bekräftar i stort vad deltagarna på landsbygdsriksdagen lyfter fram och slår också fast att allmännyttan helt övergett landsbygden, men han ser också att det börja hända saker – att människor tar saken i egna händer. På flera håll i landet skapas byggemenskaper, där människor går ihop och pressar priser, bidrar med eget arbete, nyttjar lokala entreprenörer och på så sätt lyckas uppnå sina mål med billigare, mer lättskötta boenden i bygden.

Också i Tavelsjöbygden, där Monica och Nils-Åke Sandström bor, pågår sedan fem, sex år ett idogt, ideellt arbete för att skapa lägenhetsboende centralt i Tavelsjö, nära affär och kyrka och med utsikt över vackra vidsträckta Tavelsjön. Handläggningstiden har varit väldigt lång och ännu har inte den första spiken slagits in, men en av de engagerade i bygden, Alf Söderlund, hoppas och tror att lägenheterna ska stå klara under 2019. 

Det hoppas också Monica och Nils-Åke Sandström på.

– Det skulle vara fantastiskt att kunna bo kvar i bygden bland vänner och med det engagemang som vi har i föreningar och kyrkan, försäkrar de båda.

Reporter Anette Olofsson  
kluvetland@sverigesradio.se

Producent Sofia Johansson
sofia.s.johansson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Saker förändras och därför behöver systemet utredas på nytt, säger Håkan Sörman, som är regeringens särskilda utredare förkostnadsutjämningssystemet för kommuner och landsting. Exempel på förändringar är urbaniseringen, den stora migrationsvågen 2015 och att även i de glest befolkade delarna av landet flyttar allt fler till tätorten.

Solna kommun är en de kommuner som betalar mest till det kommunala skatteutjämningssystemet. Dt är samtidigt den kommun i Sverige som har lägst kommunalskatt. Pehr Granfalk är moderat kommunalråd i Solna och han är i grunden positiv till ett utjämningssystem som ska ge lika möjligheter i hela landet men han är kritisk till att stora summor går till tillväxtregioner som till exempel Malmö och Göteborg.

- Det är ett fantastiskt, finurligt system som beaktar många olika variabler, säger kommunalrådet Britta Flinkfeldt, socialdemokratiskt kommunalråd i Arjeplog, men hon är samtidigt glad att man utreder systemet.

- Systemet var aldrig gjort för så här små kommuner. Arjeplog krymper och idag bor bara 2 800 personer i kommunen.

- Det är helt nödvändigt med ett skatteutjämningssystem framförallt för mindre kommuner i norra Sverige men idag även i mellan Sverige och i södra Sverige, säger nationalekonomen Magnus Wikström vid Umeå Universitet, de skulle inte ha en chans att klara sig om inte det här systemet fanns.

Utredningen av det kommunala skattesystemet ska vara klar i oktober i år.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Daniel Nord, reporter  
kluvetland@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige dör fler personer av narkotika än i trafiken. De som drabbas är de som är mest socialt utsatta i samhället. Tvångsvård finns som ett alternativ, för att hjälpa människor ur missbruk. 

– Jag tror att man lyckas väldigt bra med vissa. Men med andra kan man nog jobba väldigt hårt och väldigt länge utan att nå några större framgångar, säger Robert Grahn, docent i socialt arbete vid Umeå universitet.

Enligt Robert Grahns forskning ökar riskerna att behöva tvångsvårdas för missbruk om man tidigare blivit utsatt för tvångsåtgärder. Antingen fängelse, att ens barn blivit tvångsvårdade eller att man som ung tvångsvårdats. 

– Kortfattat kan man säga att om man tidigare varit utsatt för tvångsåtgärder så ökar risken att man senare i livet behöver fler tvångsåtgärder. Tvång föder nytt tvång, sammanfattar Robert Grahn och fortsätter:

– Det känns väldigt oroväckande. De här klienterna som behöver upprepade tvångsvård för missbruk känner vi till i vårt välfärdssystem ganska tidigt. Ändå lyckas vi inte med våra insatser att bryta deras destruktiva liv.

På ett behandlingshem bor 26-åriga Anton, som egentligen heter någonting annat. Han försöker bryta med ett drygt 12 år långt missbruk, som började med cannabisrökning och sen gick över till smärtstillande läkemedel.  

– Till en början var det nog mest socialt. Det var lite äldre killar i skolan som höll på och började umgås med oss. Det började på fester, ganska oskyldigt. Anledningen att jag fortsätta var nog familjesituation, press i skolan, kunna koppla bort allting, säger Anton.

Han har tvångsvårdats två gånger enligt LVM, lagen om vård av missbrukare. En lag som säger att den som utsätter sitt egna liv eller är en risk för andra, på grund av sitt missbruk, kan behöva vårdas mot sin vilja upp till ett halvår. Syftet är att motivera till fortsatt frivillig vård efteråt. Men för Anton var tiden på LVM-hemmet något som gjorde att han mådde sämre.

– Man sitter bara där, instängd med folk som inte vill vara där. Det som pratas om är narkotika och kriminalitet - svårt att ändra sitt tankesätt i en sådan miljö. Det är i princip samma miljö minus drogerna och inte ens det; för det förekommer ju droger. Folk byter och säljer. Jag var absolut inte nykter under hela tiden jag var där, säger Anton. 

Antons mamma, Ulrika, är bekymrad över hur samhället vårdar människor som fastnat i ett beroende. Hon har redan begravt en av sina söner som dog i en överdos medan han bodde på ett stödboende.

– Jag tänker på honom varje dag, tio gånger om dagen minst. Vi tänder ljus på graven, går till hans grav varje eller varannan vecka, säger Ulrika.

Antons motivation att bryta med missbruket blev starkare efter att hans bror gick bort. Men vad krävs för att lyckas efter att tvångsvården är slut?  

–  För att lyckas med LVM så behöver du behöver fortsatt stöd efteråt också. Man kallar det ibland eftervård. Så du inte blir hänvisad till samma kretsar som tidigare - för då rasar motivationen, säger Arne Kristiansen, docent i socialt arbete vid Lunds universitet.  

Han tycker inte att eftervården är jämlik i dag, eftersom det ligger på kommunerna att förse människorna med detta och kommuner kan ha stora skillnader i resurser till stöd efter tvångsvård.  

– Det räcker inte att göra folk drogfria också kommer de hem och står där med en plastpåse. Det är inte schysst, säger Arne...]]> Sveriges Radio 00:24:37 Hur ser balansen mellan stad och land ut och hur kommer den se ut i framtiden? På Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik debatterade partiledarna de hetaste landsbygdsfrågorna inför valet och framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En vårhelg i maj samlades nästan alla partiledare i Örnsköldsvik – för att diskutera politik och landsbygdens framtid under Landsbygdsriksdagen. Urbanisering, digitalisering, vägar med potthål, järnvägar med brister, flygbolag som gått i konkurs, service i glesbygden, sjukvård och polisonärvaro var några av ämnena som lyftes.

Alla politiker fick samma fråga av Kluvet Lands reportrar:

Vad är det bästa man kan göra för landsbygden?

Det viktigaste handlar om att se att landsbygden och Sverige ser olika ut. Vi måste jobba för jobbskapande och företagande runt om. Det är våra svenska bönder, skogsindustrin och industriföretagen på landsbygden som är ryggraden för attraktivitet. Det handlar om att upprätthålla en jämlik närvaro av det som många i vårt land tar som självklart, men som inte är det i våra glesbygder.
Annie Lööf, Centerpartiets partiledare

Det är så otroligt viktigt att förstå att vi måste bygga broar mellan stad och land. Idag är det stora klyftor. Det måste vi politiker se till att jobba för att minska.
Magnus Oscarsson, Kristdemokraternas riksdagsledamot

Det är många saker men om jag ska peka på en så är det kvalitén i skolan. Antalet elever som är underkända i skolan ökar nu kraftigt. Många gånger är det landsbygdskommuner som har det svårast. Ett skäl är att de inte har resurser nog. Att ha lärarlöner så att man kan rekrytera lärare. Att återförstatliga skolan och att staten tar ansvaret för finansieringen av skolan är sannolikt en av de viktigaste långsiktiga åtgärderna för hela Sverige och landsbygden.
Jan Björklund, Liberalernas partiledare

Ska jag peka på en enskild reform så är det den vi driver; att kött som producerats under villkor vi inte tillåter i Sverige, där djuren hålls på ett sådant sätt att man behövt överutnyttja antibiotika i djurhållningen, ska beläggas med en skatt. Så att svenska bönder inte ska få den osunda konkurrens som man idag har från den typen av djurhållning och jordbruk i andra länder.
Gustav Fridolin, Miljöpartiets språkrör

Jag tror att det allra viktigaste är att staten står för sin del av samhällskontraktet – att det finns poliser över hela Sverige så att folk är trygga och att det finns bra sjukvård och skolor som fungerar. Det är det allra viktigaste.
Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare

Det är att se till att välfärden fungerar och är likvärdig över hela landet. När jag rest runt i landet under vårvintern är det alla jag pratat med oroar sig för – att sjukvården inte fungerar, att man tvingas föda barn i bilen på väg till BB; den typen av väldigt påtaglig oro hos människor. Där måste staten ta ett större ansvar för att vi ska få en likvärdighet över hela landet.
Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare

Det är att se till att man kan ha ett arbete och kan försörja sig – det är trots allt det som avgör välståndet. Därför är det så viktigt att se möjligheterna på landsbygden. Den klimatomställning som vi är uppe i och ska fortsätta förutsätter en stark landsbygd; jag pratar om skogsbruket, om vattenbruket, om livsmedelsförsörjningen och matproduktionen. Det är så mycket som hänger på landsbygden.
Stefan Löfven, Socialdemokraternas partiledare

Det är att säkra likvärdig samhällsservice; att man kan lita på sjukvård, utbildning, polis, statlig service. Då blir det lättare att bo kvar, det blir lättare att starta företag. Idag är landsbygden missgynnad, det är helt uppenbart.
Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare

Debatten mottogs med både ris och ros.

– Jag får dubbla känslor. Å ena sidan känns det fantastiskt att ha i princip alla partiledarna på Landsbygdsriksdagen och att det finns ett engagemang för att prata om landsbygdens utmaningar och problem, säger Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, som var på plats.

–  Å andra sidan kan jag tycka att det var ganska slätstruket. Man kanske hade velat komma längre i det konkreta, säger hon.

Hon lyfter även frågan om att detta var den enda partiledardebatt som hålls utanför Stockholm, något hon menar kan vara en fälla.  

– Det är fantastiskt bra att vi har en partiledardebatt i Örnsköldsvik. Men det kanske är just den här debatten som borde ha varit i Stockholm. Medan, vad skulle hända om vi lade partiledardebatten som fokuserar på ekonomiska frågor, i Örnsköldsvik? Det är så lätt att falla in i att vi pratar om landsbygden som den andra platsen; det är svårt att undvika den urbana normen, säger Malin Rönnblom.

Den femte juni ska landsbygspropositionen diskuteras i riksdagen. Sen ska riksdagen ta ställning till den. Hur de åtta partierna tänker rösta hör du i det här programmet. Den formulering som partierna ska ta ställning till är:

Regeringens förslag: Det övergripande målet för en sammanhållen
landsbygdspolitik ska vara följande. En livskraftig landsbygd med
likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd
som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Anette Olofsson, reporter
anette.olofsson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det fria vårdvalet infördes 2010 och skulle leda till bättre tillgänglighet. I början slog många nya vårdcentraler upp dörrarna, framförallt privatdrivna. Ulrika Winblad har i sin forskning undersökt hur marknadsreformer som vårdval påverkat både vårdgivare och patienter. 

– Tillgängligheten har ökat efter vårdvalet, men det varierar i olika delar av landet. Vad vi ser från våra egna studier är att nya privata vårdcentraler finns i mer välbärgade områden, säger Ulrika Winblad, docent i socialmedicinsk forskning vid Uppsala universitet.

Ett exempel som går emot trenden Ulrika Winblad pekar på är vårdcentralen i Bergsjön, en förort till Göteborg. Där hade vårdcentralen varit stängd innan en ny privat öppnades i vårdvalsreformens linda, av läkaren Christer Andersson med en kollega. 

– Jag lämnade landstinget bland annat på grund av den stora organisationen. Varje gång man ville göra någonting stoppades man. Det var fruktansvärt, säger han.

Christer Andersson ser vårdvalet som en framgångsrik förändring av vården, både för de boende i förorten Bergsjön och för sitt eget yrkesutövande. 

– Här har man en armlängds avstånd till makten, får ett avtal och ju bättre vi sköter oss desto mer frihet får vi. De flesta läkare vill göra det bra för patienterna, då behövs frihet istället för detaljstyrning.

Men det finns risker med marknadsreformer i vården, menar Jan Halldin, pensionerad läkare och flitig vårddebattör. Han är rädd att läkarna börjar tänka mer på pengarna än på patienterna.

– Det kan urholka läkarrollen. Det blir värre ju närmare läkaren kommer vinsterna, som i primärvården, då läkaren kanske är med i aktiebolaget. Det som driver läkaren måste vara själva verksamheten och de etiska reglerna, säger Jan Halldin.

Han är orolig att tillgången till vård snedfördelas till de som har det bättre ställt och med mindre vårdbehov. Något som även Ulrika Winblad vid Uppsala universitet kan se tecken på i forskningen, 

– I vårdvalet kan mer utbildade personer göra bättre val. Vi vet från forskningen att de som gör mer aktiva val är mer nöjda och gör i viss mån bättre val. Det är en socioekonomisk fråga som medför problem för jämlikheten på lång sikt, men här behövs mer forskning om jämlikhetseffekterna av dessa reformer.

Daniel Nord
kluvetland@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För manliga elithockeyspelare är tiden på isen som ett jobb; och de får lön som gör det möjligt att på heltid fokusera på hockeyn. Kvinnliga elitspelares verklighet ser helt annorlunda ut.

– Vi har tjejer i laget som nästan jobbar heltid och ändå har hockeyn som heltid också. De gör det riktigt bra, säger Rebecca Stenberg forward i Luleå hockey/MSSK. 

Inom damhockeyn i Sverige finns inga proffsspelare i egentlig mening - de flesta fixar och trixar för att få jobb och studier att fungera samtidigt som de spelar hockey på högsta nivå.

En undersökning som SVT Sport gjort visar stora skillnader i genomsnittsinkomsten bland herrar och damer i den svenska hockeyeliten. I genomsnitt har en kvinnlig elitspelare 4 000 kr/månad – medan en man i snitt har mer än 100 000 kr/månad.

– Man måste jobba aktivt för att få normen att förändras, säger Kajsa Gilenstam, medicine doktor och universitetslektor vid idrottsmedicin, Umeå universitet. Hon har länge studerat villkoren för damer och tjejer inom ishockeyn.

– Det ska vara lika och rättvist och vi måste bli bättre, säger Olof Östblom, tävlingschef i Svenska ishockeyförbundet.

Ändå menar han att ishockeyförbundet inte kan styra hur mycket klubbarna ska satsa när det gäller damhockeyn i förhållande till herrarnas hockey.

– Det finns klubbar som jobbar fantastiskt bra och klubbar som jobbar mindre bra. Samtidigt blir det konstigt om vi ska gå in och berätta hur de ska betala ut sina löner och sätta sina istider, menar Olof Östblom.

Men det finns klubbar som satsar. En av dem är Emmas och Rebeckas Luleå hockey/MSSK. Här har förutsättningarna förbättrats när det gäller till exempel istider, tillgång till läkare, fysioterapeuter och tränare. Nästa steg är att tjejerna ska ha möjlighet att träna på dagtid med lön – ett första steg mot att de kunna leva på sin hockey.

– Om vi ska vara en vinnande klubb så måste vi satsa på vårt mål om en jämställd klubb med hockey på lika villkor för tjejer och killar, säger Luleå hockeys VD Stefan Enbom.

Reporter Anette Olofsson
anette.olofsson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arjeplog är en av landets minsta kommuner. Precis som andra små kommuner kämpar de med tuff ekonomi och frågor om vem som ska ta hand om de äldre när de unga flyttar.

För att en kommun ska fungera måste de kunna erbjuda grundläggande service som sjukvård och skola - men när det saknas både människor och kompetens för att hålla igång ortens grundläggande behov blir det en svår nöt att knäcka för de som styr kommunen.

– Vad tänker man att vi ska göra med våra gamla? Med de unga som är kvar? Jag kan inte driva en kommun med hur lite pengar som helst, för tillslut påverkar det vår verksamhet, säger Britta Flinkfeldt, socialdemokratiskt kommunalråd i Arjeplog

2019 ska den parlamentariska kommunutredningen vara klar; en utredning som har i uppgift att identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskild stor påverkan på kommunernas förmåga att klara sina uppgifter.

– Om kommunerna inte har möjligheten att klara av sina uppgifter blir det väldigt allvarligt för alla invånare, säger Sverker Lindblad, huvudsekreterare för utredningen.

Han förklarar att urbaniseringen slår hårt mot små kommuner.

– Det är ett problem för kommunernas ekonomi: färre som kan betala in av skattebasen. Men det nästan större problemet är den kompetensbrist som vi ser, säger Sverker Lindblad.

2017 tvingades Arjeplog att lägga miljoner på att hyra in sjuksköterskor. Det saknas även socionomer och en del kompetens inom skolan.

– Det stora bekymret är att få tag i kompetens. Och det blir ett ekonomiskt bekymmer i slutändan när vi måste hyra in kompetensen istället för att få tag i den, berättar Britta Flinkfeldt. 

Vilken framtid väntar då kommuner som varken har ekonomiska resurser eller kompetens som räcker för att hålla en kommun levande?

– Åtminstone 20-30 år till kommer vi ha en åldrande befolkning som slår mot alla kommuner, men framför allt mot de som är lite mindre, säger Sverker Lindblad och berättar att effekterna av detta kommer synas:

– Då blir det problematiskt att klara kommunernas uppgifter för service och välfärd mot den egna befolkningen.

Men trots sviktande befolkningsstatistik, tuffa ekonomiska utmaningar för kommunen och prognoser som pekar på att unga vill flytta till städerna så finns det människor som drömmer om en framtid där ett liv i Arjeplog är möjligt.

– Jag tror att jag kommer flytta bort och plugga men mest troligt flytta tillbaks, för jag trivs ganska bra här. Men det beror på vad man får för möjligheter, säger Jenny Nilsson som bor i Arjeplog.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I årets sista Kluvet land följer vi också upp några av de frågor som vi bevakat under hösten.

I ett av programmen tittade vi på vad det betyder när man får avslag på sin sjukpenning av Försäkringskassan. Thomas Persson berättade om sin situation med en utsliten, opererad handled men ingen sjukpenning. Hur går det för honom?  Han arbetstränar nu men det gör ont, berättar han i programmet.

I höstens första program tog vi upp utlokaliseringarna av statliga myndigheter. Ett beslut som gladde många ute i landet men för andra blev ett dråpslag. Det programmet väckte också en livlig diskussion på sociala medier.  Fackföreningarna ST och JUSEK stämde Svenska staten. Anledningen var att de anställda tvingades välja mellan att flytta med eller själva säga upp sig och därmed förlora förmåner som de hade fått om de istället blivit uppsagda. Fackförbunden förlorade i arbetsdomstolen i mitten av november. I programmet hör vi Britta Lejon från ST om effekterna av beslutet för hennes medlemmar.

I programmet låter vi också politikerna komma till tals. Både landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) och centerns landsbygdspolitiska talesperson Eskil Erlandsson tror på en positiv utveckling för landsbygden. De vill båda genomföra förslagen från den parlamentariska landsbygdskommittén. 

Det finns fler som ser positiva tecken för landsbygden, Arne Müller författare och journalist pekar på de växande proteströrelserna ute i landet där den gemensamma nämnaren är de växande regionala klyftorna i landet.

- Det har varit en lång period då människor funderat, kanske skrivit en insändare, satt upp en namnlista på en anslagstavlan i affären men där man nu håller på att passera en tröskel där man faktiskt tycker att måttet är rågat, så man förmår att organisera sig, säger Arne Müller som tror att det kommer att leda till en vändning.

I programmet hör vi också Malin Ackemann landsbygdsaktivist, Pathric Hägglund utredare på Riksrevisionen, Po Tidholm författare, Erika Sörengård Landsbygdspartiet oberoende och Josefina Syssner, kulturgeograf, Linköpings universitet.

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se 

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Landsbygdspartiet oberoende försöker lyfta landsbygdsfrågorna. Erika Sörengård som är ordförande för partiet säger att en av partiet grundtankar är att landsbygden kan erbjuda en bättre livsmiljö än vad storstaden kan göra.

- Den stora grejen är att vi letar efter att få tillbaka kontakten mellan politiker och människor. Vi tycker den kontakten brutits helt i Sverige. Det säger lant- och skogsbrukaren John Sällegård nybliven medlem i Landsbygdspartiet oberoende. 

Det saknas en politik för hela landet, det menar Josefina Syssner, kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Ett övergripande mål i Sverige har varit att hela Sverige ska leva. Det finns ingen politiker som på allvar tycker att det skiter jag i, säger Josefina Syssner men däremot har man fattat en massa andra politiska beslut som gör att det blir väldigt svårt att bedriva offentlig verksamhet på landsbygden.

-Landsbygdsfrågan lever hela tiden på mariginalen, hävdar författaren Po Tidholm, som skrivet boken Läget i landet, 89 tankar om periferier, politik, och varför landsbygdsfrågan är viktigare än du tror. Han skrev den här boken för att frågan inte ska glömmas bort i valrörelsen.

- Jag har stor förståelse och tycker att en levande landsbygd är viktig men jag är också medveten som ekonom om att ju mer resurser vi lägger på det, ju mindre resurser får vi över till andra önskvärda mål, det säger nationalekonomen Lars Calmfors.

I programmet hör du också Anders Hed och Therese Henriksen från Landsbygdspartiet oberoende och Arne Müller journalist och författare.

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se 

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kluvet land besöker Gotland som har landets kortaste väntetider till BUP. Här har man gått igenom varje steg för att korta väntetiderna.

-Barndom är en färskvara, säger Maria ten Siethoff, enhetschef på BUP, Barn och ungdomspsykiatrin på Gotland, några månader är en lång tid när man är barn så det är viktigt att man får hjälp snabbt.

Christine Senter som är verksamhetsledare för samverkansgruppen Barnsam på Gotland, pekar på de konsekvenser som det får för ett barn om väntetiden blir lång.

-Det räcker med att du mår dåligt någon månad så innebär det att du kommer efter i skolan, tappar kurser, viktiga ämnen, kommer efter med kompisar och fritidsintressen.

De längsta köerna till BUP finns i Västerbotten. Lotta Sandström har kämpat i över två år för att få hjälp till sin åtta-årige son.

- Man pratar om hur länge ett barn ska behöva vänta på akuten, max 30 min, men hur länge ska ett barn med psykisk ohälsa behöva vänta? Det verkar inte finnas någon gräns.

Sven Bölte professor i barn och ungdomspsykiatri pekar på att de långa köerna har många olika orsaker. Vi har blivit bättre på att uppmärksamma psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar, samtidigt som samhället blivit mer individualiserat och ställer höga krav men en annan viktig orsak till att allt fler söker sig till BUP är att BUP fått överta arbete som tidigare utredes inom skolan och elevhälsan, det säger Sven Bölte.

I programmet hör vi också Livia Tamlind mamma på Gotland, Anna Wallgren verksamhetschef för BUP i Västerbotten

Linnea Ivarsson, reporter
linnea.ivarsson@sverigesradio.se 

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag tycker vi har ganska bra löner men det tycker jag också att vi är värda, det säger undersköterskan Ulrika Larsson och får medhåll från sin kollega Britt-Marie Almqvist på äldreboendet Fjällgården i centrala Kiruna.

- Det känns ju rätt orättvist, konstaterar Helena Månsson-Thunberg som är undersköterska i Norrköping och jobbar med dagverksamheten på Klingsbergsgatan och hennes kollega Veronica Löfgren föreslår halvt på skämt att man kanske skulle flytta till Kiruna?

- I ett läge där vi har väldigt många bristyrken inom kommunen så spelar marknadsfrågorna störst roll just nu, säger förhandlingschefen för Norrköpings kommun Carl-Johan Rydberg.

I Norrköping har man hög arbetslöshet, 12 procent och låga undersköterskelöner. I Kiruna är arbetslösheten betydligt lägre och de offentlig anställdas löner har länge varit högre.

 - Det är gruvan som traditionellt haft bra löner som tvingat kommunen att höja lönerna för att kunna behålla och rekrytera personal, säger Kirunas personalchef Ann-Sofie Reineström.

I programmet hör du också Lars Calmfors nationalekonom, Mary Isaksson som lämnade vården för gruvan, Niklas Sirén (V) vice kommunalråd Kiruna, Lena Bernhardtz statistiker SCB.

Freja Lantto Heldebro, reporter
freja.lantto-heldebro@sverigesradio.se

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
Agneta.johansson@sverigesradio.se

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag har alltid brunnit för det här med liv och lust. Detta är vad jag vill hålla på med. Det säger Lars-Johan Merin, tredje generationens bonde på Oppigården. Om det kommer att bli en fjärde generationens, det är osäkert.

Sonen Gustav jobbar i Malmö 54 mil från släktgården men hemgården finns allt oftare i hans tankar, berättar han.

Det är allt färre som sysslar med lantbruk i Sverige och särskilt syns den trenden bland unga. Antal jordbruksföretagare i åldern 25-44 år har minskat med 60 procent de senaste 20 åren, enligt jordbruksverkets siffror men det finns också andra unga jordbrukare som söker sig till Sverige.

- Det känns fortfarande ibland som en dröm. Det här hade inte varit möjligt i Holland, det säger John Baars Holländaren som numera är mjölbonde i Flarken. I Holland är konkurrens hård om marken och fördelarna i Sverige har lockat fler lantbrukare från Holland till Sverige.

I programmet hör du också Anna Eriksson och Thomas Johansson LRF Konsult, Bönderna Ing-Mari och Håkan Alfredsson med sönerna Martin och Tobias. Susanna Stenbacka Kulturgeograf Uppsala Universitet och Gustav Merin son till Lars-Johan Merin.

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se 

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

185 jobb i Robertsfors motsvarar 30 000 jobb i Stockholm och besvikelsen och oron var stor i Robertsfors när beskedet kom 2014.

-Man kände sig sviken av företaget,  säger Jenny-Ann Lindgren. Det var jobbigt, konstaterar hon. Jag var i den åldern att det är svårt att hitta ett nytt jobb. Jag var ny på arbetsmarknaden men kroppen var inte ny.

- Många som förlorade sina jobb när Element Six la ner hade jobbat på fabriken i hela sitt vuxna liv, berättar Olle Norberg näringslivsstrateg i kommunen. De hade aldrig tidigare sökt ett jobb.

Robertsfors är inte ensamt. Sedan 1990 har ca 300 000 jobb inom tillverkningsindustrin försvunnit samtidigt har nya jobb kommit till inom servicesektorn men de jobben har vuxit fram i storstadsområdena medans industrinedläggelsen drabbat mindre orter i landet. Det säger Rikard Eriksson, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet.

Alla trodde att arbetslösheten skulle stiga kraftigt i Robertsfors. För ett år sen kartlade Ingrid Hanke, f.d. ordförande för Metall på Element Six, hur det gått för If Metalls 109 medlemmar. 92 hade jobb, åtta hade gått i pension eller var på väg att gå i pension, och nio personer var arbetslösa.

Medverkar i programmet gör också Lars Sjöström f.d. Element Six anställd, Patrik Nilsson (S) kommunalråd Robertsfors, Eva Hansson f.d. Element Six, Sara Jordenö filmmakare och Janne Paulsson konsult.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man har rätt till jämlikhet. De ska ha möjlighet att utvecklas precis som alla andra och kunna ta sig in i arbetslivet. Men den stöttningen finns inte riktigt idag.

Karin Thorvaldsson sitter med sonen Hugo utanför KunnaKlaras lokaler, en daglig verksamhet i Göteborg för personer som har autism, men inte en intellektuell funktionsnedsättning. Alltså personer som är ligger på eller över genomsnittet för intelligens bland befolkningen, men har svårt att just nu ta ett arbete, kanske för att några betyg saknas eller för att man behöver stöd för att kunna vänja sig vit arbetssituationer.

Men idag är sista dagen de är på verksamheten. Den lägger ned, enligt ägaren för att man inte fått tillräckligt många placeringar av kommunen, och Hugo och de andra brukarna får hitta andra placeringar i staden. Men det är inte lätt, säger Ulla Adolfsson, verksamhetsledare på Autism- och Aspergerföreningen i Göteborg.

--Vi vet att det är svårt med daglig verksamhet för den här gruppen, säger Ulla Adolfsson.

På många håll i landet finns verksamhet som har en anpassning för gruppen autister utan intellektuell funktionsnedsättning. Både verksamheter som blandar personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning eller verksamheter som bara riktar sig till en grupp. Men de finns inte i alla kommuner och äve om de finns är det inte alltid lätt att få välja dem.

– Vi anser att personer med autism ska få välja utifrån sina behov och intressen. Så ser det inte ut idag, säger Ulla Adolfsson.

I programmet hör vi även Mats Jansson, ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet, Sharon Wagiella anställd RFSL och Jörgen Larsson, ansvarig för LSS verksamheten i Göteborg.

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reglerna är oförändrade men trots det får allt fler nej på sin ansökan om sjukpenning. Försäkringskassan menar att orsaken är att de nu gör bättre och mer enhetliga bedömningar.

Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå Universitet, menar att det är tillämpningen som blivit strängare. Hon har undersökt överklaganden och domar i samband med sjukförsäkringen.

Thomas Persson har förlorat sin sjukpenning och står nu utan försörjning med högerhanden i bandage. Han har ett fast jobb som timmerbilsförare. Rehabiliteringen pågår men Försäkringskassan tycker att Thomas ska hitta ett nytt jobb som fungerar med en skadad hand.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns många yrken som varit kopplad till en stark yrkesidentitet och stolthet. Postiljonen, brevbäraren är ett av de yrkena.

Idag är kritik mot posten vardagsmat och många anställda upplever att ledningen numera koncentrerar sig på ekonomin och kvalitén får komma i andra hand. Utan den försvinner yrkesstoltheten.

I Kluvet land träffar vi brevbäraren Lennart Karlsson med 45 år i yrket, pensionerade lantbrevbäraren Janne Hultéus och Matilda Tollström som jobbat fyra år på posten.

Vi hör också Lia Starälv postkund, Erika Ahlqvist chef för distribution på Postnord, Ann Bergman professor i Arbetsvetenskap, Karlstad Universitet och Lasse Kvarnström historiker från Linköpings Universitet.

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se 

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allting började den 24 mars 2015. Det kom ett pressmeddelande från Skatteverket som ville stänga ner nio skattekontor på mindre orter runt om i landet. Totalt berördes 450 medarbetare varav 30 i Lycksele.

Malin Ackermann jobbade då som projektledare på Lycksele kommun och reagerade genast och startade en facebookgrupp i protest. Gruppen växte snabbt och hade som mest över 8000 medlemmar.

Kommunalråden på de nio orterna hakade på. Skattekontorens framtid blev en riksnyhet.

Civilminister Ardalan Shekarabi tillsatte en utredning  - Statliga myndigheters lokalisering. Och Skatteverket stoppade tillfälligt nedläggningsplanerna. Under ett tal berättade han om hur han fick idén.

– Det var när jag träffade Malin som jag insåg att centraliseringsvågen i den svenska staten måste få ett slut.

Men alla är inte glada över de nya besluten. Elisabeth Tengborn på Strålsäkerhetsmyndigheten och Saco-S ordförande på Strålsäkerhetsmyndigheten är en av de som eventuellt kommer få valet att flytta till Katrineholm, eller säga upp sig. 

– Jag blev lite paff. Det här händer inte oss! 

Hon är orolig för vad som kommer att hända med strålsäkerheten när delar av myndigheten nu ska flytta. Vid tidigare myndighetsflyttar har över 90 procent av personalstyrkan bytts ut och verksamheten har blivit lidande under flera år. 

Elisabeth Tengborn tycker också att det är svårt för egen del att lämna Stockholm och ta barnen ur skola och förskola.

– Nej, jag vill inte flytta helt enkelt. Vi hade ju det så bra - varför kom det här?

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se 

Karin Grönberg, producent
karin.gronberg@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många frågor har väckts under vårens säsong av Kluvet land. I det sista avsnittet söker redaktionen svar på några av dem, från experter och makthavare.

Lisen Elowson Tosting, reporter
lisen.elowson@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man går hit på morgonen och så tänker jag så här, "Jaha, vad ska jag nu försöka hitta på att dryga ut den här dagen med", säger Sven Wiklund som jobbar på Samhalls verkstad i Dorotea. 

Samhall är ett statligt företag som har i uppdrag att skapa utvecklande arbeten åt personer med olika funktionsnedsättningar. Sven Wiklund är teamledare, kontrollant och maskinställare på verkstaden i Dorotea i över 20 år. Sysselsättningen på verkstaden går upp och ner. Under lugnare perioder kan det vara så lite som 30-35 procents beläggning.

– Man blir ju passiv till slut, säger Sven Wiklund och fortsätter:

– Det är ju tragiskt men så är ju den bistra sanningen i det hela. Det är ju fler på marknaden som gör saker och vi ska ju konkurrera med dom också. 

Sven Wiklund vet om hur det är att gå sysslolös på jobbet. Men varför ska han vara där när han inte behövs?

– Man är såpass beredd att värna om den här normen att man till och med tvingar in människor i den. Även om det inte finns något att göra, säger sociologen Roland Paulsen, Lunds universitet, angående normen som han hävdar att alla ska vara i arbete.

Peter Fagerlund i byn Klintehamn på Gotland befinner sig också i utkanten av arbetsmarknaden, men i en annan situation. Trots åtskilliga högskolepoäng, en bred arbetserfarenhet och otaliga arbetsansökningar har han inte lyckats få ett arbete på flera år. 

– Alla vill jobba, det tror jag. Men om jag nu inte kommer in i systemet, vad ska jag göra då? Vi som vill. Ge oss en väg, säger Peter Fagerlund.

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är inte riktigt bekväm här. Jag kan inte sova när jag vill. Och framför allt så känns det inte bra att sova här utan att betala, säger Abdulkader Fahl som övernattar på Stadsmissionen i Malmö.

Han är 22 år och kom till Sverige från Syrien för två år sedan. Nu har han permanent uppehållstillstånd, men fortfarande inte en bostad. 

– Det har ju blivit mycket mer yngre människor. Det ser vi en stor skillnad på. Den största delen har ju inte en problematik med någonting annat, utan de kommer hit och har ingenstans att bo, säger Lisa Roos som jobbar på Stadsmissionen i Malmö.

Samtidigt finns grupper som varit hemlösa i många år. 

– Jag tror att det är svårt för de att förstå den här tröstlösa situationen som det är att vara hemlös. Jag tror inte att det går att förklara med ord. Det måste man uppleva, säger Jarmo Heinonen.

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag hade inte motivationen. Jag valde att hellre att vara utanför klassrummet än inuti. Det var den där rörigheten, säger internen Samir om hur det var i grundskolan, och fortsätter:
– Det hade inte så mycket med klassen att göra. Det var mer bara jag själv som inte kände för att gå in. Jag hade inget hopp om mig själv, säger han.

Samir är i 20-årsåldern och avtjänar ett straff på åtta månader på Sörbyns anstalt utanför Umeå. Som ung befann han sig oftast i korridorerna eller utanför skolan. I dag läser han upp gymnasiekompetens i fängelset. 

Hanna Rosencrantz är Samirs lärare på anstalten. Hon säger att många av hennes elever har en liknande, krokig skolbakgrund. 
– Det är elever som blivit bortplockade från klassrummet. De har haft hög frånvaro och helt enkelt befunnit sig någon annanstans, säger hon och fortsätter:
– Vi som samhälle kunde sparat mycket tid och lidande om de fått börja tidigare. Satsa på att utbilda personal som inte släpper de här barnen. Alla elever ska vara inkluderade, säger Hanna Rosencrantz. 

Fotnot. Samir heter egentligen något annat.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har levt och andats Socialdemokraterna hela mitt liv. Och det känns så synd att jag ska va en sån person som inte orkar vara med längre. Det känns så himla sorgligt, för om inte jag orkar vem ska då orka, säger Carolina Pettersson, före detta SSU:are. 

Den största anledningen till att Carolina Pettersson lämnat ungdomspolitiken säger hon är att politiken inom Socialdemokraterna är toppstyrd.

– Det var så svårt att påverka. Allt från flyktingpolitiken till lokala byggprojekt. Som man inte haft någon möjlighet att påverka, säger hon och fortsätter:

– Så blir viktiga beslut snarare uppifrån än ner, snarare än att det kommer från gräsrötterna och går uppåt.  

Till slut kände Carolina Pettersson att hon kunde påverka mer på annat vis. Utanför partipolitiken.  

Erik Amnå, statsvetare och forskare vid Örebro universitet, forskar om politiskt intresse bland unga. Han förklarar att svenska ungdomar trots fallande medlemstal inom de politiska ungdomsförbunden har ett starkt samhällsengagemang. Men de är inte intresserad av partipolitik. De sjunkande medlemstalen som varit under de senaste 20 åren gäller inte bara Socialdemokraterna, utan de flesta av de politiska partiernas ungdomsförbund. 

Och han känner igen bilden som Carolina Pettersson målar.  

– Partierna var väldigt glada över att unga kom med. Men man var inte så intresserad av att lyssna på dem. Att låta dem ta plats och bli hörda, säger han.

Lena Rådström Baastad, Socialdemokraternas partisekreterare och ansvarig för medlemsfrågor. Hon tror att deras sjunkande medlemstal bland annat kan bero på en gammal organisationsmodell, där unga personer som vill engagera sig i enskilda frågor inte riktigt hittar sin plats. Men det handlar också om att kunna acceptera den demokratiska beslutsgången inom partiet.

– Sen så får man också ha en respekt för att ibland så tycker man olika i politiska frågor. Det kan handla om en arbetarekommun som tar ett beslut om en inriktning. Och gillar man inte det beslutet och känner att det är så avgörande att man inte kan vara medlem längre. Då är det något annat, säger Lena Rådström Baastad och fortsätter:

– Vi ska se till att människor får möjlighet att uttrycka sin åsikt. Vara med och påverka. Men det är fortfarande så att det är demokratiska beslut som fattas av en majoritet i partiet.

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

 – Jag tror att det är orken och lugnet i en på något sätt, säger Åsa Lennermark Lagher och fortsätter:

– När jag går från jobbet så tänker jag, "Åh vad skönt! Klockan är bara 12 och så har jag flera timmar kvar till det är kväll igen". Och att kunna göra saker som man annars ska pressa in i vardagen när det ändå är mycket att göra, säger hon. 

Åsa Lennermark Lagher jobbar som inspektör inom Kriminalvården och älskar sitt jobb. Men barnen, 14, 12 och 10 år gamla, är viktigare. Sedan ett år jobbar hon 80 procent och går hem tidigare några dagar i veckan. Det kan hon göra eftersom hon jobbar statligt och har rätt att gå ner i tid fram till det yngsta barnet är 12 år. 

Det är betydligt fler kvinnor än män som jobbar deltid i Sverige enligt Statistiska centralbyrån. Av alla 20-64-åringar jobbar 3 av 10 deltid och men bara 1 av 10 män. Men de allra flesta jobbar alltså heltid. 

Roland Paulsen, sociolog vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, har forskat om heltidsnormen och anser att det finns möjlighet för svenskarna att jobba mindre utan att välfärden faller samman. 

– Vi måste ju arbeta för att överleva, för att ha den välfärd vi har. Men hur mycket vi måste arbeta är inte någon historisk konstant, säger han och fortsätter:

– Sedan 70-talet har produktiviteten i Sverige mer än fördubblats. Det arbete som då krävde två personer kan i dag en person utföra. Så potentialen för att arbeta mindre är i dag enorm, säger forskaren Roland Paulsen.  

Samtidigt pågår det ett stort arbete i landet för att öka heltidstjänsterna. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och fackförbundet Kommunal genomför nu projektet "Heltidsresan - projektet heltid som norm". Parterna är överens om att ha som målsättning att de nya tillsvidareanställningar som görs framöver ska vara heltid. SKL:s ordförande Lena Micko förklarar varför de genomför detta. 

– Det handlar i grunden om jämställdhet. Om kvinnor och mäns lika möjlighet till arbete. Och i dag är det ganska ojämställt vad det gäller pensioner, löner och villkor. Och det här arbetet som vi gör inom Kommunal gör vi för att förbättra villkoren i arbetslivet, säger hon och fortsätter:

– Utgångspunkten är heltid. Det är ett kollektivavtal och kollektivavtal är inte fritt valt arbete, säger SKL:s ordförande Lena Micko.  

Lisen Elowson Tosting, reporter
lisen.elowson@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag själv tycker att det är väldigt tråkigt att plugga. Den enda som får mig att kämpa mig just nu är för att jag ska få tillräckligt med betyg för att komma in på gymnasiet, säger Lukas Ahlin niondeklassaren Lukas Ahlin på Borgsmoskolan i Norrköping. 

Det som ändå driver honom framåt är drömmen om att bli skådespelare. Till hösten vill Lukas Ahlin börja på gymnasiets estetiska program med inriktning på teater. Han har gjort ett praktiskt intagningsprov med högsta betyg, men eftersom det ska slås ihop med avgångsbetygen från högstadiet är han inte säker på att han kommer nå hela vägen fram.

2016 låg det genomsnittliga värdet för landets niondeklassare på 216,3 poäng. Det högsta värdet är 320 poäng. Men det här värdet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarnas medelvärdet låg 2016 på 201,9 och flickornas på 232,2 poäng. Skillnaden har funnits under många år, men har under de senaste åren ökat.

Lisen Elowson Tosting, reporter
lisen.elowson@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Får några år sedan fick Christina Vikström i Storseleby utanför Vilhelmina drömjobbet på Systembolaget i Sorsele, och började pendla 24 mil om dagen.

– Jag for sju på morgonen och var hemma åtta, halv nio på kvällen. Så i princip när jag kom hem så åt jag och så sov jag, säger Christina Vikström och fortsätter. 

– Efter tre och ett halvt år av att pendla uppemot 120 mil varje vecka så kände jag, "Det måste finnas något annat". 

Under de senaste decennierna har både tiden och avstånden som vi pendlar ökat. Enligt Den nationella resvaneundersökningen pendlade svenskar i början av 90-talet i genomsnitt 25 minuter enkel väg om dagen. Nu ligger det runt 35 minuter. Avståndet som vi pendlar har under samma period ökat från i genomsnitt 15 kilometer enkel väg till 25 kilometer. 

Kristoffer Mattisson, forskare vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin på Lunds universitet, har genomfört en studie på skånska pendlare. Han tror att pendlingen har ökat på grund av att det finns en politisk vilja. 

– Man vill ha en flexibel arbetskraft som är beredd att röra sig över större områden. Och på så sätt kan man hitta rätt personal. Kompetent personal som kan jobba på företagen, säger han. 

Men allt är inte positivt när pendlandet ökar. I likhet med tidigare forskning har Kristoffer Mattisson sett att pendlare utsätts för stress och att de tappar tid i vardagen som annars kunnat användas för avkoppling och rekreation. Han ser även en annan, mer oväntad social konsekvens för bilpendlare specifikt. 

– Som grupp såg vi att bilpendlare har ett lägre socialt deltagande än aktiva pendlare och kollektivtrafikpendlare.

I studien mätte han hur ofta pendlarna deltog i sociala aktiviteter. Till exempel att gå på konserter, delta i fackföreningsmöten och andra liknande aktiviteter.  

– Konsekvenserna av det här kan bli att vi får ett samhälle där vi inte känner samma samhörighet. Att man inte har förtroende för andra människor, säger folkhälsoforskaren Kristoffer Mattisson.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sajter som "Avpixlat", "Fria Tider" och "Nyheter Idag" delar upp både läsare och medielandskapet. Vissa kallar dem för Alternativa medier, vissa för nyhetssajter och andra för propagandasajter. 

Vilka är de här medierna? Och vad händer när samhället delas upp i läger som inte vill lyssna på varandra?

"Nyheter Idag" har sedan starten 2014 vuxit kraftigt och är till besökarantalet en av Sveriges större sajter. Den drivs av duon Chang Frick, avhoppad Sverigedemokrat, och den förre detta Ung Vänster-toppen Markus Allard, som uteslöts ur partiet under uppmärksammade former 2013.

Sajten bevakar brott, politik och invandringsfrågor och har även de senaste månaderna knutit sig an två uppmärksammade krönikörer, Peter Springare och Katerina Janouch. Redaktionen ligger i Chang Fricks lägenhet i en av Stockholms förorter.

Chang Frick tycker att andra medier ofta avfärdar hans sajt utan att läsa vad han skriver. Han berättar att han fått frågan från en journalist om han skulle vilja bli ”insläppt i värmen”:

– Jag vill att ni behandlar mig som alla andra. Jag ska inte behöva komma in i någon jävla värme för att bli likabehandlad som andra medier. Bedöm mig på det jag skriver.

Aftonbladets chefredaktör Sofia Olsson Olsén är tydlig i sin hållning gentemot alla så kallade Alternativa medier:

– Jag kallar de för propagandasajter. Och det gör jag för att jag menar att de drivs av en egen agenda som inte vilar på oberoendet och den fria journalistiken.

Kristoffer Holt som är medieforskare på Linnéuniversitet har under de senaste åren kikat närmare på de här sajterna. Han är kritisk till etablerade mediers hållning.  

– Det finns tyvärr en tendens till brist på nyansering. När man bankar för mycket på trumman och använder för stora ord. Framför allt när man klumpar ihop folk när de har skillnader sinsemellan. Då riskerar man att själv att bli otrovärdig.

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer när det uppstår nya alternativ för äldre med god ekonomi att påverka sin boendesituation?

92-åriga Sven Karlsson i Ursviken utanför Skellefteå har ansökt om plats på ett äldreboende 4 gånger och fått avslag lika många gånger. Samtidigt byggs just nu flera seniorboenden i Stockholmsområdet med möjlighet till dygnet runt-assistans. Men bara för den som har råd.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Jack Lantz, reporter 
jack.lantz@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att programmet sändes första gången har följande skett:

Under onsdagen (23/11) har det skett stora förändringar i frågan om Storregionerna. Det blir inget Stornorrland. Det står klart sen regeringen förhandlat med andra partier i frågan. Det finns ingen majoritet i riksdagen för att få igenom ett Stornorrland som skulle bestå av de fyra nordligaste länen, halva Sveriges yta.

I torsdags (24/11) hoppade Kristdemokraterna och Centern av samtalen om storregioner. Det blir därför inte heller ett utökat Västra Götaland eller ett Svealand från 2019.

– Det är en besvikelsens dag, sa civilminister Ardalan Shekarabi, som lett samtalen.

Han gör bedömningen att frågan om regionsammanslagningar nu är begravd för lång tid framöver.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag sover här. Det är jättekallt för mig. Jag blev sjuk i en månad och kunde inte gå i skolan. Fick bara stanna hemma och kunde inte studera, säger 17-årige Elias Jakob och visar madrassen som han sover på.

Elias delar sovrummet med sina föräldrar och sin yngre syster. Resten av trerummaren i Norrköping delar familjen Jakob med äldsta dottern Sandy och hennes man.

För ett år sedan flydde de från kriget i Syrien och nu går barnen i skolan i Norrköping. Med fyra vuxna och två barn i samma trerummare är det inte lätt att få nattsömn inför skoldagen förklarar yngsta dottern Scarlet.

– Jag ska sova klockan tio. När jag har börjat sova så pratar de och jag kan inte sova. Någon pratar i mobilen och någon tittar på tv. Så det är jättesvårt, säger hon.

Det finns ingen exakt statistik i dag för hur många skolbarn som är trångbodda. 2014-2015 gjorde Statistiska centralbyrån en undersökning som visade att 7.6 procent av de sammanboende med barn mellan 0-18 år som bodde mer än två personer per sovrum. Micael Nilsson är expert på bostadssociala frågor hos myndigheten Boverket. 

– Det vi vet är att framför allt barn till låginkomsttagare till nyanlända. Människor som alltså har en dålig förankring på bostadsmarknaden. De bor sämre än resten av befolkningen och barnen blir väldigt trångbodda, säger han och fortsätter:

– Vad som blir följden av hela det är att det påverkar hela deras livssituation. Det handlar om skolgång. Det handlar om att orka med, att ha någonstans att göra läxorna. Överhuvudtaget så har skillnaderna för barn som bor under de här förhållandena och barn som bor under andra förhållanden har ju ökat, säger Micael Nilsson på Boverket.

Fotnot: Jakob är ett fingerat efternamn. Familjen heter något annat i verkligheten. 

Lisen Elowson Tosting, reporter
lisen.elowson@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om det fortsätter som det gjort nu så kommer ju patienterna vara i fara. Eller, det är redan patientfarligt skulle jag vilja säga, säger Patrik Steneryd, sjuksköterska vid Karolinska Huddinge i Stockholm och fortsätter:

– Vi har varit relativt förskonade en längre tid. Vi har haft en del ordinarie personal kvar. Det finns avdelningar där det i princip bara har varit hyrsköterskor. Och när man har fått ta över patienter från de avdelningarna så har det många gånger varit saker som har fallerat helt enkelt, säger han. 

Under studenttiden var sjuksköterskan Martin Höjman en röst i kampen för höjda löner och bättre arbetsförhållanden. Men efter att ha arbetat som akutsköterska på under två år fick han nog. Sedan en tid jobbar han bemanningssköterska på ett äldreboende i Dorotea. Med en nästan dubblad lön och större fritid. 

– På ett sätt kan man se det som moraliskt dåligt. Det är mitt fel att landstingsvården blir sämre när jag lämnar den. Men hur länge ska sjuksköterskor fortsätta att fylla de luckor som ansvariga politiker inte tar ansvar att fylla, säger Martin Höjman.

Hans Karlsson är chef för Vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting. 

– När det gäller bemanning med hyrd personal. Så delar jag den bilden att det allra bästa är om personal finns på avdelning med fast anställning, säger Hans Karlsson och fortsätter:

– Jag tror egentligen inte att det här handlar om ersättning. Jag har hört det under många år att det handlar endast om att betala mer. Men vad är det som gör att man känner sig tillfredställd i sitt arbetsliv? Som gör att man känner sig berikad. Då pratar vi mycket mer om arbetsinnehåll och den glädje man har tillsammans i ett arbetslag.  

Jack Lantz, reporter 
jack.lantz@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det fanns ett kompakt motstånd mot det här och hade man genomfört en folkomröstning så hade det aldrig blivit en ny länsindelning av Sverige, säger Lennart Nilsson, seniorforskare vid SOM-institutet i Göteborg.

Så såg det ut inför bildningen av storregionen Västra Götaland som gjordes vid millenieskiftet.

Nu vill regeringen rita om kartan och bilda ytterligare tre nya storregioner. Ett av förslagen är ett Stornorrland där de fyra nordligaste länen ingår, däribland Västerbotten. Lars Lustig som är länsråd i Västerbotten har sina farhågor. 

– I regionernas Europa så förväntas regionerna att vara sin egen lyckas smed efter bästa förmåga. Och jag tror att regionaliserings-paradigmet också handlar väldigt mycket om att staten vill dra sig tillbaks. Staten vill retirera från regionerna, säger han.

Statssekreteraren Annelie Roswall Ljunggren företräder Civilministern Ardalan Shekarabi, som driver regeringens förslag.

– Det är ett otroligt märkligt uttalande. Den här regeringen har gjort det väldigt tydligt att vi tvärtom måste göra mer för att hålla ihop Sverige, säger Annelie Roswall Ljunggren.

Samma dag som programmet sändes sa civilminister Ardalan Shekarabi till Kluvet land att det inte blir någon sammanslagning av länsstyrelserna redan 2018.
Intervju i Ekot 3/11-2016: http://t.sr.se/2eVPvu4

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vi hade ett halvår på oss att få ihop 10 000 röster till ett folkinitiativ för en folkomröstning. För oss tog det tre veckor och vi fick ihop dubbelt så många, drygt 20 000. Det säger ju att det finns ett jättestort engagemang för den här frågan i Jämtland-Härjedalen, säger Mattias Warg i Östersund.

Han har varit med och samlat in namn till ett folkintiativ i Jämtland för att rösta ja eller nej till ett Stornorrland. Han tycker att politikerna inte har gett medborgarna någon chans att ta ställning till alternativen.

– I dag har man drivit processen på ett sånt sätt att man inte ger några riktiga alternativ. Utan man försöker med en lyft partipiska under låtsat oundviklighet kuppa genom det här mellan två valrörelser, säger han.

Men varför mullrar det så runt om i Sverige? Annelie Roswall Ljunggren, statssekreterare hos civilminister Ardalan Shekarabi svarar på frågan. 

– Vi har haft en dialog med lokala beslutsfattare. Vi har inte haft en ordning där man samlar möten på torget, säger hon och fortsätter:

– Det här är ju en fråga om administrativa gränser och indelningar. Kanske inte frågor som ligger människor så nära. Förväntningen på offentlig sektor är ju leverans av välfärdstjänster och kanske inte så mycket funderingar över hur koordineras de på bästa sätt, säger Annelie Roswall Ljunggren.

Runt om i landet startas fler namninsamlingar för ett folkinitiativ. I oktober lämnade Norrbottens Sjukvårdsparti över en låda med 23 000 namnunderskrifter till Landstinget med krav på att få folkomrösta i frågan om Stornorrland.

I slutet av oktober inledde civilminister Ardalan Shekarabi samtal med allianspartierna om storregionerna. Till Ekot sa han att det är oklart om det finns en majoritet i Riksdagen för att genomföra reformen.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad gör du när din enda möjlighet att ta dig till skolan eller jobbet försvinner?

I år har 28 busslinjer lagts ner på landsbygden i Östergötland medan politikerna satsar resurser på kollektivtrafiken i städerna. Friskolan i Tryserum söder om Valdemarsvik har startat och finansierat sin egen busslinje så att eleverna kan gå kvar i skolan. Men alla har inte samma möjligheter. "Vi kanske måste flytta", säger Mia Nilsson som bor med sin dotter i Stjärnorp utanför Linköping. De kämpar för att transporterna till jobb och skola ska gå ihop.

"Bäst för flest", säger utredaren Tom Petersen på statliga myndigheten Trafikanalys. Och konstaterar att halvtomma landsbygdsbussar inte går ihop med tanken om att resurserna ska läggas där behovet är störst, inne i de svenska städerna.

Lisen Elowson Tosting, reporter
lisen.elowson@sverigesradio.se

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Du ska behålla tradition. Man ska vara det och det. Men så var jag inte. Jag passade tamejfan aldrig in, säger 26-årige André Granfeldt, ursprungligen från byn Föne i Hälsingland som har ett hundratal invånare. 

För ett år sedan sa finsnickaren André upp sig från jobbet och flyttade till Stockholm. 
– Jag har svårt att sitta still. Får jag smak för något nytt vill jag liksom hoppa vidare, säger han och fortsätter:
– Här kan man gå fri. Göra som man vill. Man får leva ut sig själv. 

Ett par mil söderut från Föne ligger orten Järvsö, som är ett av Hälsinglands mest populära turistmål. Där bor Andrés barndomskamrat Trine Svensson. 
– Jag vill ju bo här jag. Man är ju uppväxt här och jag gillar allting. Musiken, dräkterna, husen och Hälsingland överhuvudtaget, säger Trine Svensson och fortsätter: 
– När jag pluggade så bodde jag i Gävle ett tag. Men jag märkte då att bo i en stad var ingenting för mig. Det var liksom för högt tempo. På något vis blir det opersonligt. Man blev anonym i skaran.

Trine och André ses med jämna mellanrum eftersom André trots allt åker hem till bygden kring Ljusdal ofta. Sedan 13-årsåldern har han renoverat och snickrat på en Hälsingegård. En av de unika bondgårdarna som finns i landskapet och sedan några år är en del av Världsarvet. André slits mellan kärleken till hembygden och friheten som han upplever i Stockholm.
– Det drog i mig mer och mer att jag inte skulle vara där på ett tag. Fast jag ju älskar det där stället. Och har alltid gjort det, säger han. 

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När jag betalt hyra försäkringar och andra åtaganden så är det inte så djäkla mycket kvar. Det går till mat och dryck, säger 78-åriga Agneta Dellwik ensamstående pensionär i Göteborg som har arbetat som konstnär. 

Hon är en av de 690 000 pensionärer i Sverige som lever på den lägsta pensionsnivån, Garantipensionen. I Agneta Dellwiks fall innebär det 6900 kronor efter skatt, med ett bostadstillägg som större delen av hyran. 

Lennart Flood, professor emeritus Handelshögskolan i Göteborg, har forskat på pensionssystemet och konstaterar att klyftorna kommer att öka. 

– Huvudmönstret är att fler och fler individer kommer in som har höga pensionsrättigheter, men samtidigt har vi den här mindre gruppen med riktigt låga inkomster och den kommer förmodligen att öka, säger han. 

Den grupp som enligt Lennart Flood kommer att ha minst pengar som pensionärer är svenskarna som är utrikes födda. Olivia som kom till Sverige från Chile 1974 tycker att det har varit svårt att hamna på en rimlig pensionsnivå.

– Jag har känt att att vi som invandrare har fått anstränga oss mer för att kunna få ett arbete och att klara av ett arbete. Men samtidig så har det inte hjälpt så mycket ändå. Det är skillnad, säger hon. 

Men det finns de som vill förändra system i grunden. Nätverket Pensionsrättvisa jobbar för att lyfta frågan. 

– Pensionssystemet är rasistiskt och det vill vi förändra. Och om vi inte gör någonting åt och fortsätter det låta vila på den grunden så kommer vi att fortsätta kalla det för vad det är. Det är sexistiskt, rasistiskt och vi måste prata om det, säger Farida Al-Abani.

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till en grusplan vid ett brofäste. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas.

Andra avsnittet av Kluvet land i höst handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper.  

Jack Lantz, reporter
jack.lantz@sverigesradio.se

Agneta Johansson, reporter
agneta.johansson@sverigesradio.se

Sebastian Claesson, producent
sebastian.claesson@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man var barn och la sig läste man godnattbön. Nu när man lägger sig så har man bara det här i tankarna. Man somnar med det här renoveringsproblemet och vart man ska ta vägen. Hur man ska ha råd att bli kvar, säger 71-årige Hans Paxal som bor i miljonprogrammet Eriksberg i Uppsala. 

Fastighetsägaren Rikshem vill renovera lägenheterna i området. För Hans Paxal skulle det innebära en hyreshöjning på 60 procent. Från 3500 kronor i månaden till 5800 kronor. Han vet inte om han har råd att bo kvar. Men innan han ger upp och lämnar sitt hem har han vänt sig till Hyresnämnden för att stoppa renoveringen. 

– Det känns tråkigt när man är 71 år. Man tycker att man skulle ha lugn och ro de här sista åren. Men icke sa Nicke. Man ska ut på barrikaderna igen, säger han. 

Hans Paxal och hans grannar förlorade i Hyresnämnden som gav Fastighetsägaren Rikshem rätt att sätta igång med renoveringarna. Enligt Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg ställer sig Hyresnämnden på fastighetsägarnas sida i 99 fall av 100 i fall där hyresgäster motsätter sig renoveringar.  

När miljonprogrammet fyllt 50 år konstateras att 450 000 bostäder runt om i landet är i behov av upprustning. Forskaren Emil Pull har forskat på begreppet Renovräkning. 

– I många fall ser man till att byta ut människorna i området mot människor som har högre betalningsförmåga. Det handlar om att sätta en välbärgad medelklass före de svaga grupperna i samhället, säger Emil Pull, forskare i Urbana studier vid Malmö högskola och Roskilde universitet. 

Men det finns andra exempel. I miljonprogrammet Pennygången i Göteborg ägs av Stena Fastigheter. 2012 meddelade de sina hyresgäster att renoveringar skulle göras.

– Många som bodde här blev väldigt glada när det brevet kom. Man tänkte "Ja, nu ska det bli renoverat och det ska bli fint. Man såg positivt på detta. Några veckor senare kom brevet som aviserade hyreshöjningarna. Då var stämningen här lite i chock, säger Catharina Thörn som bor på Pennygången med sin familj. 

De aviserade hyreshöjningarna på 64-82 procent ledde till att de boende samlades i högljudda protester med nyskrivna kampsånger och bildade nätverket Pennygångens framtid.

Trots att de förlorade rättsprocesserna i Hyresnämnden och Hovrätten så fick uppmärksamheten Stena Fastigheter att backa. Istället för helrenovering och hyreshöjningar på över 60 procent så bestämdes det i dialog med hyresgästerna att man skulle göra stambyte och renovera badrummen. Med en hyreshöjning på runt 15 procent. 

Men allteftersom att hyresgäster flyttar ut görs det som Catharina Thörn kallar för "smygrenoveringar". Nytt kök, nya golv och vita väggar. Med hyreshöjningar på 50 procent som följd i lägenheterna. Så slaget är kanske inte vunnet trots allt.

– Det här är ju något som alla borde kunna få här på Pennygången utan att betala så här mycket pengar. Det är märkligt att det som inte är någon lyx på något sätt ska kosta så mycket att man måste vara höginkomsttagare, säger hon.

Per Lindahl, fastighetschef på Stena Fastigheter, säger att man inte helrenoverar alla tomma lägenheter. Och han förnekar att man smygrenoverar.

– Vi har inte smygit med något överhuvudtaget. Vi vill möta hyresgästernas önskemål på olika sätt. Det är ju så att människor har olika efterfrågan och vi vill att det ska vara en valfrihet vad...]]> Sveriges Radio 00:24:34 Tusentals svenskar är med i grannsamverkansgrupper på Facebook. Syftet är att öka tryggheten och minska brotten - men fungerar det? Eller ökar oron?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maria Nilsson Broberg från Frillesås i norra Halland skulle arrangera ett sommarläger för barn. Hon körde fram och tillbaka i skåpbil med alla förnödenheter för lägret. Så plötsligt dök polisen upp. Någon granne hade fattat misstanke mot Maria.

– Jag har otroligt medlidande med dem som är konstant rädda och oroliga, det kan inte vara lätt. Men jag tycker, prata med istället för om, då hade vi löst det på ett bra sätt tror jag, säger Maria Nilsson Broberg.

Jacob Renvaktar, hovslagare från Ronneby, delar erfarenheten. Han blir ofta utpekad som skum när han kör mellan byarna.

– Det är ju ett väldans liv så fort det kommer in en skåpbil i byarna, säger Jacob Renvaktar.

Han brukar gå in och förklara sitt ärende i grannsamverkansgrupperna för att avstyra spekulationerna. 

Anita Heber, docent i kriminologi vid Stockholms universitet, säger att grannsamverkan, som innebär att människor lär känna varandra, kan öka känslan av trygghet och minska rädslan för brott, eftersom människor är rädda för det som avviker.

– Vi sorterar varandra utifrån hur pass lik någon är oss själva. Om någon, beter sig annorlunda eller ser annorlunda ut, så sorterar vi dem som att de inte hör hemma här. Vi vet inte vad vi kan förvänta oss av den personen och då kan man uppleva en rädsla.

Camilla Lindborg och Maria Lundkvist är administratörer för Sandbykollen, en grupp där byborna i Södra Sandby hjälps åt att hålla koll på det som avviker.

Kan det inte den här vaksamheten öka oron?

– Det är klart det kan, man får nog tänka på vad man lägger ut och hur man skriver det. Men jag tror att folk är tacksamma för att vi ger den här informationen till varandra och att vi är mer vaksamma, säger Camilla Lindborg.

Kluvet Land
kluvet.land@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sundbyberg är ytmässigt den minsta kommunen i landet, men också den kommun i landet där den disponibla inkomsten ökat mest - med 14 procent - mellan 2011 och 2014, enligt statistik från SCB. Snittet i hela landet är 8,5.

Men andra kommuner halkar efter.

- Små kommuner som ligger långt från storstadsområdena har haft sämst utveckling, säger Hans Heggemann som är analytiker på Statistiska centralbyrån.

Och klyftorna växer:

- Det är större skillnader nu än vad det har varit tidigare. Det är framför allt storstadsområdena som drar ifrån övriga landet, säger Hans Heggemann.

I Sundbyberg är det en medveten kommunal strategi att dra till sig människor som har råd att bo där. Lägenheterna har fördubblats i pris på bara tre år och i den exklusiva stadsdelen Duvbo kan en villa kosta upp mot tolv miljoner kronor.

- Det är ju den ekonomiska biten som styr. Det är oftast de som har ett bra jobb eller har gjort en bostadskarriär som kan flytta hit, säger Gabriel Hadad som jobbar som mäklare i Sundbyberg.

Carmen Sotil bor i Sundbyberg sen ett år tillbaka. Hon har hunnit lägga märke till en del sociala markörer:

 - Kolla barnvagnarna som folk kör här. De är av ett visst märke som kostar runt 13-14 000 kronor. Om man gör det, så har man ju en viss ekonomi.

Men det är inte alla sundbybergsbor som har fått ökade inkomster. Inga-Britt och Bo Svanbäck har inte sett sina pensioner höjas. Däremot har de under sina 85 år i Sundbyberg fått se hur allt mer burgna personer flyttar in. 

- Det blir mycket trångt. Vi känner inte igen vår gamla kommun längre. Vi måste väl hänga med i tiden, men det är inte till det bättre.

 Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, ser en fara med de ökande inkomstklyftorna i landet:

- Det är naivt att tro att det inte skulle finnas inkomstskillnader. Frågan är hur mycket man kan låta de här skillnaderna växa. Under de senaste åren har vi skurit ner allt mer inom våra välfärdssystem. Medelklassens behov av inkomsttrygghet kan inte längre tillfredsställas av de nuvarande nivåerna på A-kassa, utan man måste teckna privata försäkringar. Och det kan på sikt leda till att betalningsviljan för välfärdssystemen urholkas.

Kluvet Land
kluvet.land@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu varnar forskare för att de regionala skillnaderna växer så mycket att det hotar sammanhållningen i samhället.

Sverige har ansetts vara världsmästare i jämlikhet. Men sedan 1990-talet har inkomstklyftorna vuxit mer än i något annat västland, enligt OECD.

Hur mycket du har kvar i plånboken kan bero på var du bor. För inkomsterna i storstadskommunerna drar ifrån - och i resten av landet halkar man efter.

I Malå har inkomsterna nästan helt stannat av. Enligt statistik från SCB har de disponibla inkomsterna i Malå ökat allra minst – med bara 0,2 procent - mellan 2011 och 2014. I hela landet har de ökat i snitt med 8,5 procent.

- Ja, det ser ju bedrövligt ut. Jag är förvånad att det inte stigit mer för vi har ju inte en hög arbetslöshet, säger Åke Wallgren, pensionerad diamantborrare i Malå.

I Malå med sina 3100 invånare är var fjärde pensionär, vilket påverkar nivåerna på den disponibla inkomsten.

Enligt Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, är en av orsakerna till att inkomstklyftorna ökar att pensioner, A-kassa och försörjningsstöd inte alls har ökat i samma takt som lönerna. Och i ett europeiskt perspektiv har Sverige halkat efter när det gäller välfärdssystemen, enligt Nelson.

- Om vi låter den här utvecklingen fortgå, så tror jag att det är svårt att återgå till den välfärdsstat som många svenskar har vant sig vid, säger Kenneth Nelson.

Men nu larmar forskare också om att de regionala klyftorna växer sig allt större.

Det kan skapa ett nytt slags utanförskap, som riskerar att hota sammanhållningen i samhället, enligt Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia vid ekonomihögskolan på Lunds universitet.

- Det är ett trendbrott. Vi ser allt högre regionala klyftor, både vad gäller BNP och befolkningstäthet. Det är en kombinerad utmaning som är unik.

Hennes forskning visar att de regionala klyftorna i Sverige var historiskt små 1980. Sedan dess har de ökat. Nu är de alltså på samma nivå som på 1930-talet.

- Jag tror att det är väldigt viktigt att alla regioner känner att de är med och bidrar till tillväxt. Om det då visar sig att det faktiskt inte är sant, så kan det skapa en känsla av utanförskap hos vissa, säger Kerstin Enflo.

Skiljelinjen mellan regionerna som går bra och dåligt går dock inte mellan norr och söder. 

De län som fallit kraftigast i välståndsligan när det gäller BNP per capita sedan 1980 är Gävleborg, Västmanland, Kalmar och Blekinge. Och dom största vinnarna är Uppsala, Norrbotten, Örebro och Jämtland.

- Vi har ingen riktig vana i Sverige att tala om regionala klyftor, på det sätt som man har i till exempel Italien eller Spanien. Vi har ännu inget sätt att förhålla oss till de här klyftorna, menar Kerstin Enflo.

Producent: Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vem ska överta den sista klädbutiken på orten när banken inte vill låna ut pengar och kundunderlaget viker? Det kan vara tufft att vara småföretagare i glesbygd.

- Det är ingen dans på rosor. Nu har jag hållit på så länge att jag inte ligger sömnlös, men det finns nog de som gör det också, säger Bengt Jonsson som driver Åseles sista klädaffär med sin fru Kristine.

Alldeles intill klädaffären driver Svante Hansson, 68 år, en färgaffär. Han skulle vilja sälja butiken, men har svårt att hitta en köpare.

- Det är ju tråkigt om jag måste lägga ner, då är det en till spik i kistan. Det är ju synd för hela bygden. 

Det kan också vara svårt att få ekonomisk stöttning av bankerna. Men det finns banker som tänker annorlunda.

Många småföretagare väljer att vända sig till den lokala sparbanken för att få hjälp. Det finns ett 60-tal lokala sparbanker runt om i landet och de har ofta en helt annan kännedom om de lokala förutsättningarna än vad de stora bankerna har.

- Eftersom det är här i Sidensjö - just i det här i rummet - som besluten fattas, så har vi en bättre kännedom om marknaden. Besluten sker utifrån ett lokalt perspektiv. Vi har visserligen samma kapitalkrav som stora banker, men våra vinstkrav är lägre, säger Tomas Edblad, VD för Sidensjö Sparbank.

Men det är lättare att lyckas på små orter om man har den rätta affärsidén. 

- Den här veckan har jag haft 500 besök. Det har varit tio bussar som varit här. Och då känner man att "jo, folk hittar ju hit", säger Erja Flatmo som har ett textilföretag i Kälarne. 

Producent: Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många kvinnor lämnar glesbygden. Men andra vill stanna kvar och kämpa för mer utrymme och ett kvinnligt perspektiv. Facebookgruppen Glesbygdsgirls har på kort tid blivit en succé och lockat nästan 10 000 medlemmar.

Det är 23-åriga Karin Jonsson från byn Kälarne i Jämtland som startat gruppen.

- Jag hade ledsnat. Jag kände att jag inte hade någon plats att snacka om att vara brud i glesbygd.

Men varför finns ett sånt stort behov för kvinnor i glesbygd att mötas?

- Det som de gör är att de omförhandlar vad det är att vara kvinna i glesbygd. De visar på mångfalden och vill lämna avtryck. Kvinnor på landet har tidigare inte fått den "cred" som de förtjänar, säger Madeleine Eriksson, lektor i kulturgeografi vid Umeå universitet. 

- Det finns en väldigt kraft i den här frågan, och många engagerade kvinnor som känner att det får vara nog, säger Malin Rönnblom, docent i statsvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Umeå universitet.

Hör också glesbygdsbloggaren Jonna Jinton, som flyttade från Göteborg till byn Grundtjärn i Västernorrlands inland, och som fått miljonpublik på sin blogg. 

Producent: Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är möjligt tack vare pengar från vattenkraften.

Många svenska debattörer och kommunpolitiker framhåller Norge som en förebild när det gäller att hålla hela landet vid liv.

Vattenkraftspengarna är en viktig faktor för den norska glesbygdens välstånd. I Norge går nämligen pengar från vattenkraften tillbaka till de kommuner där vattenkraften finns.

För lilla Meråker i norra Norge handlar det om miljonbelopp. 

Kommunen tar emot fyra olika intäkter från vattenkraften. En fastighetsskatt, både på själva vattenkraftverken och på strömlinjenätet. Förutom det ger också koncessionsavgifter och naturresursskatter intäkter.

Totalt håvar Meråker med sina 2500 innevånare in mellan 18 och 25 miljoner kronor per år. 

För vattenkraftspengarna har kommunen byggt upp en idrottsskola av världsklass. Den har fostrat många OS-vinnare och skidstjärnor, bland andra Frode Estil och Petter Northug.

- Solen skiner alltid över Meråker, skojar Kari Anita Furunes, centerpartistisk ordförande i Meråkers kommun.

Men systemet med vattenkraftspengar är under lupp i Norge. 

I Norge, liksom i Sverige, pratar man om att slå ihop län till större regioner. Nord Tröndelag, där Meråker ligger och Sör Tröndelag kan bli ett storlän.

Samtidigt pågår en diskussion om hur man ska fördela vattenkraftspengarna i de 23 kommunerna i Nord Tröndelag.

- Det är städerna i länet som vill ha mer av småorternas vattenkraftspengar, säger Kari Anita Furunes.

Producent: Karin Grönberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Det är ett orimligt system att Ragunda kommun inte kompenseras av de skador som vår kommun och miljö lider av vattenkraften. I medierna framställs alltid vi och liknande kommuner som tärande, när det i själva verket är så att vi ger allra mest till statskassan, säger Jonas Andersson, kommunalråd (S) i Ragunda.

Ragunda i Jämtland är en av Sveriges fattigaste kommuner. Men hade Ragunda varit en norsk kommun, så hade miljontals kronor från vattenkraften flödat in.

I Sverige går nämligen intäkterna från vattenkraftsverkens fastighetsskatt till staten. I Norge däremot, får kommunerna med vattenkraft ta del av skatteintäkterna.

- Blir det ingen förändring, så tror jag att folk känner att de måste göra uppror till slut, säger Terese Bengard, ordförande för organisationen Hela Sverige ska leva. 

Skulle en kommunal beskattning på vattenkraft och naturtillgångar kunna rädda de svenska småorterna? Och vore en sådan skatt rättvis? Kommunekonomen Björn Sundström anser inte det. Han tycker att det svenska systemet med kommunal skatteutjämning är bättre:

- Systemet går ut på att skapa likvärdiga förutsättningar och det tycker jag att vi gör efter bästa förmåga.

Men den moderata politikern i Bollnäs, Ingvar Persson, som också är ordförande i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner, säger såhär:

- Vi har vattenkraften, vi har malmen och skogen. Tänk er ett experiment - vi bygger en mur runt Stockholm. Inga produkter kommer in, inga kommer ut. Vi låter det gå fjorton dagar - sen kan vi gå och titta efter på vilken sida klösmärkena sitter...

Kluvet land
kluvetland@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under de senaste åren har man pratat om pojkar som de stora förlorarna i skolan. Och bland killarna är de med invandrarbakgrund ofta de största förlorarna, särskilt de som kommer till Sverige efter skolstarten.

Men vilken betydelse har det att ha högt, eller lågt, ställda förväntningar på eleven?

- Jag hade inga mål i gymnasiet, för jag blev så utpekad att jag kände att jag verkligen skulle behöva kämpa för att få ett någorlunda bra jobb. Det var så långt bort att jag inte ens kunde börja sätta ett mål, säger Dilan Kadir i Trollhättan.

Efter många stökiga år återupptog Dilan sina studier. Idag läser han till beteendevetare på universitetet och jobbar som elevassistent på en skola, för att hjälpa andra unga killar som kommit snett.

Enligt Laid Bouakaz, som är universitetslektor på Malmö Högskola, har skolans bemötande gentemot de unga invandrarkillarna mycket stor betydelse.

- Tyvärr ser skolan en del elever mest utifrån en del variabler, som ras, kultur och religion och det påverkar elevernas prestation. Eleven kämpar för att bli sedd som en individ istället för att fokusera på lärandet.

- I min tidigare roll som rektor hörde jag lärare ifrågasätta elevernas gener - att de inte var tillräckligt bra för att de skulle kunna studera och bli en del av samhället, säger Laid Bouakaz. 

Kluvet land handlar om pojkarna och invandrarstämpeln, och om när skolan gör skillnad. Torsdag 17 mars kl 10,35, lördag 19 mars kl 12,05 och måndag 21 mars kl 00,02.

Kluvet land
kluvetland@sverigesradio@se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är man automatiskt en förlorare om man återvänder till sin hembygd?

Linnea Lindberg flyttade från lilla Åsele i Västerbotten till Stockholm för att bli makeupartist och trodde aldrig att hon skulle flytta tillbaka. Det gjorde hon - och blev kommunalråd på kuppen.

- Den här mentaliteten som finns att det inte finns ingen stolthet att hämta i sin hemort. Folk frågade när jag skulle fara nästa gång, "varför kom du tillbaka"? Sverige har ju den mentaliteten överallt att landsbygden inte är nåt att ha - du måste flytta för att bli lyckad.

Numera skäms hon inte längre för att bo och verka i Åsele. Men vilka chanser har hon och hennes politikerkolleger att rädda kommunen?

Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia vid Chalmers, tror att hennes chanser att vända Åseles utveckling är obefintliga.

- Jag kan inte se hur du vänder en sån kommun. Hur skapar du såna medel i en öppen global ekonomi? Det unga kommunalrådet har en otacksam uppgift framför sig.

Malin Rönnblom, statsvetare på Umeå universitet, tror dock att glesbygden har en chans.

- Konstigare saker har väl hänt i den politiska historien än att man har ändrat en föreställning om var det är bäst att bo. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kluvet land berättar Anders Bryntesson i Rossön i Jämtland om när han tog fast två misstänkta rattfyllerister, som kört av vägen i hans kvarter. Men polisen hade inte möjlighet att komma dit och en frustrerad Anders var tvungen att släppa de misstänkta rattfylleristerna.

- Ser vi en polis här, då höjer man på ögonbrynen. Och när de är så sällsynta, sänder det signaler att det är fritt fram för de som inte har rent mjöl i påsen, säger Anders Bryntesson.

Just nu oroar sig både poliser och allmänheten för hur den nya polisorganisationen ska fungera. Några av målen är att ”förstärka den polisiära närvaron i lokalsamhället” och att ha en ”synlig polis nära medborgarna”. Men verkligheten ser annorlunda ut på många håll.

Christer Svensson har jobbat som polis i Åsele i Västerbottens inland i över 30 år. Han har följt förändringen och sett inlandspolisen tunnas ut i kommuner som Åsele, Vilhelmina och Dorotea.

- Vi talar om hela södra Lappland här. Vi hoppas verkligen på fler poliser, men av femton pensionsavgångar de senaste åren, så har bara två tillsatts på de tre orterna, berättar han.

Vi möter även Åsa Fjellström från Vilhelmina som attackerades av män med järnrör, när hon kom körande på en ödslig väg i inlandet mitt i natten.

- Jag skulle inte önska min värsta ovän att vara med om nåt sånt här. Vi har nästan tappat tron på att samhället ska hjälpa oss, säger hon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiskt har bostadsfrågan varit en viktig politisk fråga men efter den ekonomiska krisen på 90-talet har bostadsbyggandet fört en mer undanskymd roll i politiken.

I sommarens sista Kluvet land berättar Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan, miljöpartist och Ewa Thalén Finné moderaternas bostadpolitiska talesperson hur de vill ta landet ur bostadskrisen.

- Vi måste både regelförenkla och ge ett statligt stöd till byggandet, säger Mehmet Kaplan
- Fortsätta regelförenkla men inget statligt stöd till byggande. Det kan stoppa den positiva utvecklingen vi nu ser bland byggföretagen, nya lösningar som ger billigare bostäder, säger Ewa Thalén Finné.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men när bostadskön till en hyresrätt är lång så trasslar sig många till ett boende på annat sätt.

Kluvet land i P1 tittar närmre på vilka vägar människor tvingas ta för att säkra sin framtid. Mattias Hagberg från Göteborg kom in på sin drömutbildning i Umeå, men trots att han stod i bostadskö och ringde på alla annonser fick han inget boende och riskerade få hoppa av utbildningen innan han ens börjat.

– När det börjar bli någon vecka kvar söker jag i princip allt som finns. Och börjar kolla på andra alternativ. Kan jag boka vandrarhem? Finns det camping? För kanske kan jag campa i kylan, säger Mattias.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför går det inte bara att bygga tillräckligt med bostäder, och vems fel är det att det inte byggs tillräckligt?

– Alla är bovar i det här. Staten, kommunen och marknaden. Ingen har prioritet på att bygga bostäder som vänder sig till hushåll med lägre inkomster, säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Kluvet land åker också till en tomt i Umeå där allmännyttiga Bostaden vill bygga hyresrätter – men där överklaganden har stoppat bygget i fem år.

– Det är frustrerande när man vet att det står både unga och äldre som är i skriande behov av bostäder, säger Ann-Sofi Tapani, vd för Bostaden i Umeå.

Vi träffar också bygg-vd:n Adam Cocozza från Linköping som vill bygga fler hyresrätter - men som inte får loss tillräckligt med mark från kommunerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1,3 miljoner kronor räcker för att betala två hästgårdar i Västernorrland. Det är ungefär lika mycket som en parkeringsplats i ett garage i Stockholm kostade tidigare i år.

Kluvet land har kollat på hur människans värderingar leder till absurda prisskillnader runt om i landet. Ingrid Schweikert Dargel sålde sitt hus utanför Berlin för att flytta till den lilla orten Gafsele i Västerbottens inland.

– Jag har gjort ett riktigt kap. Nu har jag två hus i Norrland med frisk luft, härligt vinterväder och lugn och ro, tycker hon.

Etnolog Agneta Lilja talar om hur normer inom olika samhällsklasser påverkar vårt val av bostad och vad vi är beredda att betala för dem. – För akademiker i Uppsala är det till exempel viktigt att bo på rätt sida om ån. Skillnaderna syns också tydligt i inredningen. En professor kan ha fin konst intill barnteckningar på väggarna. Det skulle inte funka i ett arbetarklasshem, säger hon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bristen på lägenheter, flyttskatt och slopad fastighetsskatt är faktorer som hejdat omflyttningen.

Enligt Boverket är bristen på omflyttning en förklaring till dagens bostadsbrist.

-Vi bor två personer i fem rum och kök. Det är för stort för oss. Vi vill ha en hyresrätt. Men man kan ju inte gå till en mäklare och säga: Kan ni fixa en hyresrätt? Vi har stått i kö i tre och ett halvt år utan att få en lägenhet, säger Gudrun Carlsson i Tumba.

-Varje dag frågar mina barn mig: När flyttar vi till en större lägenhet? Jag svarar att jag är ledsen. Vi kan inte hjälpa dem. Bara vänta och vänta, säger Ghassan Al-Badr, som bor med sin fru och fem barn i en trerummare i Malmö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns tomma hus i Bjurholm där de vill bo men eftersom huspriserna är så låga blir husen ofta kvar i släkten och används som sommarhus.

- Vi skulle vilja flytta ut till landet. Men vi hittar ingenstans att flytta. Vi har ringt till de som äger hus som står tomma. Men de vill inte sälja. De vill ha kvar sina familjehus, säger Robin Strandberg.

-Det känns onödigt. När man vet att glesbygden tappar allt folk så borde man tänka lite längre, säger Sandra Höglander.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att köpa en bostadsrätt blir ibland den enda möjligheten men då krävs ofta att pappa och mamma är med och betalar.

Vi träffar sjuksköterskan Emelie Lindholm som sitter fast i sitt gamla flickrum och Klara Leffler som funderar på att köpa en lägenhet.

- Det blir ju problematiskt, och det känns ju sådär att man ska behöva gå till sina föräldrar när man är 27 och säga att jag vill köpa en lägenhet kan ni hjälpa mig med pengar? Jag vill kunna klara det själv, men som det ser ut idag så skulle jag inte klara det, säger Klara Leffler.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att problemen är stora i Stockholm, Göteborg och Malmö har vi vetat länge men nu har bristen på bostäder också kommit till de små kommunerna.

Kluvet land besöker lilla Norsjö där det i dag är ont om lediga bostäder trots att kommunen ligger i glesbygd och bygger nytt. Barbro Hjelte, 80 år är en av dem som köar för en hyreslägenhet.
– Kön är lång, känns som att jag inte har en chans. Nu när jag är gammal orkar jag inte bo ensam kvar i ett stort hus, berättar hon.

Vi får också en lektion i bostadspolitik. Under stora delar av 1900-talet var rätten till bostäder en av de hetaste frågorna för landets politiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Där jobbar de, ofta med korta kontrakt och osäkra anställningar, dåligt informerade om vilja rättigheter de har. Hör 23-åriga Elin som redan varit nära att bränna ut sig, och 20-åriga Mathias som erbjöds gratisjobb men som sa ifrån.

– En dag så orkade min kropp inte längre, helt plötsligt började mina armar lägga av och tog jag ett steg så kändes det som att jag hade sprungit ett marathon, blev jag andfådd så fort, säger Elin Karlsson från Malmö.

Hon var strax över 20 år gammal och på väg att bli utbränd i den bransch som lockar flest unga. På klädföretaget där hon jobbade hade hon 15 sekunder på sig att svara på ett SMS, annars gick jobbet till någon annan. Och hon är inte ensam.

– Jag har träffat hur många som helst unga människor ute i butikerna som jobbar under de här nollkontrakten som inte vet från dag till dag om de ska jobba, säger Maria Lindgren som jobbar med ungdomsfrågor på Handelsanställdas förbund.

– Framför allt vågar man inte ställa krav eller ifrågasätta om det är något som är fel eller som man funderar över, för att man är rädd att nu kommer de sluta ringa mig, säger hon.

En bransch som lockar många unga har den ett särskilt ansvar att värna de unga, som har kanske sitt första jobb?

– Inte i juridisk mening, men rent moraliskt kan jag tycka att man har mer ansvar mot en ung än en erfaren, det kan jag köpa, säger Mattias Dahl förhandlingschef på Svensk Handel.

– Det handlar om att lotsa unga in i arbetslivet, säger han.

Kluvet Land om vår tids daglönare, de unga i servicebranchen, som med korta, osäkra anställningar springer bena av sig.

Reporter: Linda Belanner och Johanna Frostensson
Berättarröst: Anton Bennebrant
Producent: Åsa Sundman
Projektledare: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi blir latare helt enkelt, säger Lotta Nyberg, trebarnsmamma från Gravmark i Västerbotten.

Hon beställer en färdig matkasse varannan vecka. Kluvet Land den här veckan om de färdiga lösningarna, där någon annan gör grovjobbet.

Den digitala mathandeln ökar, försäljningen av färdigriven ost likaså. Det är skönt att slippa tänka och ta beslut. Men vad gör det med oss att vi kan handla i princip när vi vill, och få det hemlevererat?

– Det är ju en valfrihetsstress att det finns så många olika alternativ. Istället för att affärerna stänger klockan sex, för då får du gilla läget. Men där är vi ju inte idag och det är väldigt svårt att backa tillbaka. Det är en utveckling vi själva driver och det får du hitta ett förhållningssätt till om du tycker att det påverkar dig negativt, säger Anders Jacobsson, marknadsansvarig på mat.se.

Reporter: Linda Belanner och Johanna Frostensson
Berättarröst: Anton Bennebrant
Producent: Åsa Sundman
Projektledare: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ring idag och få ditt hem svartstädat redan imorgon. Men att jobba svart är ett utsatt liv. Möt Silvia som var tvungen att tacka nej till en operation som hon behövde, för att hon inte hade råd att vara sjukskriven.

– Jag hade inte råd att vara sjukskriven, för jag får ingen sjukpeng. Då skulle jag vara borta så länge, och då jag tackade jag nej och gick därifrån. Det är därför det är så viktigt med ett riktigt jobb, säger Silvia, som egentligen heter något annat.

Kluvet Land om smutsbranschen som växer när allt fler vill att andra ska göra rent hemma.

När Skatteverket gjorde en kartläggning  av svartjobb i Sverige för flera år sen visade det sig att vart femte hushåll nyligen hade köpt tjänster svart. Sedan dess har staten infört skatterabatt och hela tvätt-och städbranschen har växt kraftigt. Men varken Skatteverket eller forskarna vet säkert vad som hänt med svartjobben. Men det finns tecken på att svartjobben har ökat. Det menar Elin Kvist som är lektor i sociologi på Umeå Universitet. Ju mer vi köper vitt  desto fler svarta jobb skapas inom hushållsarbete, menar hon.

Reporter: Åsa Sundman och Linda Belanner
Berättarröst: Anton Bennebrant
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antalet svenskar som köpte hushållsnära tjänster har femdubblats på fyra år. Kluvet Land hälsar på ingenjörsparet i Göteborg som gått över från svart till vit städhjälp. Och som hellre övar dans än skurar när de är lediga.

– Att vi börjat dansa gör ju att vi har ett aktivt fritidsliv. Vi har ett bättre liv än vi vågats hoppas på, båda har skilda föräldrar, och vi är glada att vi kunnat hålla ihop.

Enligt forskaren Elin Kvist från Umeå Universitet så är städning en konfliktfråga och del av det man i relationen bråkar om. Så det kanske inte är att överdriva att säga att städhjälp kan rädda äktenskap. Men det som räddar äktenskap sliter också på andra.

– Det kan skapa fördelar för den välbemedlade medelklassen. Och samtidigt finns en risk att de arbeten som skapas inte är hållbara, för att de kommer att bli utslitna i sina kroppar.

Folkhälsa för vissa men inte för andra, enligt forskaren Elin Kvist.

Skatterabatten på hushållstjänster infördes för sju år sedan och betyder att staten tar halva kostnaden för en städnota. Och rabatt ges också för gräsklippning, läxhjälp och att ta hem en bartender som blandar drinkarna. Kaj jobbar med en portabel bar.

– Hade möhippa för inte så länge sedan. Det var ett par tjejer och de ville ha olika cocktails. Jag fick fria händer, de visade filmer och hängde och så stod jag i köket och gjorde cocktails och serverade och alla hade trevlig och mysigt.

Reporter: Åsa Sundman och Linda Belanner
Programledare: Anton Bennebrant
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I premiären av sommarens Kluvet Land gör vi oss fina hos Maria Anatolieva, nagelskulptris i Göteborg och hör forskaren Henrik Jordahl som säger man unnar sig om man har råd.

Svenskarna lägger också allt mer pengar på att unna oss att bli riktigt ompysslade. Maria Anatolieva är nagelskulptris i Göteborg och hon får kämpa för att få ihop till lönen.

- Du måste ju vara aktiv hela tiden för att sälja dina tjänster, måste ju finnas dagar då du inte orkar, vi är inte de enda som gör naglar, speciellt om jag går in på social medier, det exploderar av naglar och hår.

Man unnar sig om man har råd. Och många i Sverige har råd idag. Det säger Henrik Jordahl som forskar om tjänstesektorns ekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, som också säger att fler och fler kommer att köpa personliga tjänster.

- Som för de flesta tjänster är det så att de som tjänar mer köper mer. Man unnar sig mer om man har råd. De flesta tycker det är roligare att vara med sin familj och göra något kul istället för att städa och tvätta.

Eva Bengtsson och hennes sambo Matz säljer helt andra tjänster.  Här handlar det om städ och snickeri, en företagsidé som förstås får stöd av möjligheterna för kunden att dra av hälften av kostnaderna tack vare RUT avdraget.

- Nu är det ju så att jobben är som de är i Sverige och överallt annars. Man får försöka liksom på egna ben och hitta på någonting om man ska komma någonstans, så är det.

Reportrar: Linda Belanner, Åsa Sundman och Anton Bennebrant
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och i Åsele pågick kampen för två avvisningshotade familjer under många år. Det här är berättelsen om dem som ställde upp på flyktingarna och hur det gick sen.

Den ena berättelsen i en stad som då var på dekis och den andra i ett litet samhälle i södra Lappland.

I Härnösand firar manifestationerna på torget 25 år. I Åsele slutade kampen med polisinsatser och tumult. Kluvet Land reser bakåt i historien för att höra vad människorna säger idag. 

- Det är sent, men inte för sent att säga ifrån. Det är fem minuter kvar nu, säger Eva Westin, mamma till den mördade unga kvinnan som blev startskottet för fem i tolv-rörelsen i Härnösand.

Reportrar Magdalena Martinsson och Åsa Sundman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Emil Bergström berättar om något annat än jobbångest och oro. Han vill bara vara ung just nu.

– Min tid är värd mer än de flesta av de här jobben betalar. De här åren är ju värdefulla, säger han.

I sommar har vi hört unga människors berättelser om jobben här i Kluvet Land. Om bristen på jobb, om stress och ont i magen. Om arbetslöshet och osäkra anställningar. Om att skita i allt man blir tillsagd och att lösa det själv. Här i arbetslinjens Sverige där det är jobbet som är själva livet. Emil berättar om något annat.  

– Det är normen att göra nånting som anses bra. Men bra för vem egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kolla platsbanken efter lediga jobb. Precis som 150 000 andra arbetslösa unga. Eller att strunta i allt det där. Kluvet Land handlar om dem som tar saken i egna händer.

Hur gick det för Linus som ställde sig på centralstationen med en skylt? Fatime fick en lysande idé och fixade sitt eget drömjobb – nu hjälper hon andra att uppfylla sina jobbdrömmar. Och vad driver en 18-årig kille att fixa jobb åt 50 kompisar? 

När Mickey Magnusson i Helsingborg började söka jobb upptäckte han att det är svårt att få det där allra första jobbet. Så han startade eget företag. Som inte bara ger jobb åt honom själv utan också till kompisar på gymnasiet som behöver ett första jobb att skriva in på sitt cv. Idag driver Mickey Magnusson Jobbassistenten AB samtidigt som han tar studenten. Du möter honom i Kluvet Land!

Över 100 000 personer har tagit studenten nu i sommar. Många av dem rusade raka vägen ut i arbetslöshet. Kluvet Land hakar på en av alla dem som skulle till Arbetsförmedlingen och trängas så fort studentsången tystnat.

Ett program av reportrarna: Anna Landelius, Mikael Olsson Al Safandi och Anna Burén.
Producent: Magdalena Martinsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Bromölla är det helt andra villkor som gäller för unga. Här finns landets högsta ungdomsarbetslöshet.

Kluvet Land pendlar mellan två orter. Nästan så långt ifrån varandra det går att komma i Sverige. Den ena med en gruva den andra med en toalettstolsfabrik.

Peter Björnström, 26, jobbar i gruvan och tjänar mellan 30000 och 40000 kronor i månaden efter skatt.

– Det är jättebra betalt. Det betyder frihet. Du kan köpa i stort sett vad du vill, säger han.

Under förra året betalade LKAB ut en bonus till gruvarbetarna på 50000 kronor var. På den ort där toalettstolsfabriken tronade så stolt är det inte tal om någon vinstdelning. Alls. Istället är det nya varsel på gång.

23-åriga Josefine Lindskog skulle gärna vilja bo kvar i Bromölla där hon vuxit upp. Men hon är på väg att ge upp.

– Det känns som att tiden stått stilla sen jag blev klar med min utbildning och flyttade tillbaka hit för tre år sen. Det har inte hänt något nämnvärt. Det är då man tänker att det här är kanske inte rätt ställe att vara på, säger hon.

I Bromölla blir inga barn gjorda. Inte så många i alla fall. Färre och färre barn föds. Däremot har det inte fötts så många barn på år och dag som det gör just nu i Kiruna, staden med Sveriges minst arbetslösa unga.

– Det är lätt för unga att få jobb här och det finns inte så mycket utbildningar att gå här. Man har alltså råd att skaffa barn så bor man kvar här är det nog en naturlig väg att skaffa barn, säger tvåbarnsmamman Teres Sikku.

Ett program av reportrarna: Anna Landelius, Filippa Armstrong och Anna Burén
Producent Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och som ett jordskred underminerar arbetslösheten unga människors hälsa. Och gör dem sjuka.

– Det är vissa perioder när det är väldigt tungt och jag har svårt att engagera mig och komma ut och göra saker. Jag känner att jag som är så dålig att jag inte ens kan få ett jobb är jag värd att göra det här roliga?

Det säger Sofia Hedlund-Storkamp i Umeå. 32 år gammal. Arbetslös många gånger om.

– Det tär på en att hela tiden ifrågasätta sig själv. Vad är det för fel, varför fick jag inte det här jobbet? Jag har varit deprimerad i omgångar, berättar hon.  

Unga som är utan jobb tänker oftare på att ta sitt liv än unga som jobbar. De har svårare att sova och lider mer av oro och ångest. Det visar Folkhälsoinstitutets Nationella Folkhälsoenkät. Och att arbetslöshet skadar hälsan är forskarna överens om. 

– Man blir rastlös, stressad och ofta blir man deprimerad och nedstämd, säger professor Anne Hammarström vid Umeå Universitet.

Hon har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att forska kring vad arbetslöshet gör med ungas hälsa. Nu undersöker hon vilka konsekvenser det får på lång sikt om en människa är arbetslös i unga år. Och ärren verkar sitta i länge.

– Våra resultat antyder att man inte blir riktigt återställd även sen man börjat jobba. Vi har grovt underskattat hälsoeffekterna av ungdomsarbetslösheten.

25 procents ungdomsarbetslöshet. Vad tänker du om det?

– Det är ett slag mot unga människors möjligheter, hälsa och liv. Det är ett dråpslag mot dem att det är så höga nivåer, säger professor Anne Hammarström.

Att vara arbetslös och dessutom bo själv. Det kan bli ensamt. Så har det varit för Sofia Hedlund-Storkamp i perioder. Då brukade hon gå på stan för att få träffa lite folk.

– Jag blev en jättejobbig kund som gick i affärer och frågade en massa och inte köpte nåt, för jag hade ju inga pengar. Jag var inne och provade skor och kläder. Och ofta inne i bokaffären och frågade har ni den här boken och när kommer nästa bok i den här serien, och har ni några bra boktips?

Professor Anne Hammarström är skoningslös i sin kritik mot politiken.

– Om man verkligen hade velat motarbeta ungdomsarbetslösheten hade vi inte haft de här nivåerna. Under 2000-talet har inte arbetslösheten motarbetats särskilt mycket i vårt land. Vi har enormt höga nivåer jämfört med vad vi skulle kunna ha.

Ett program av reportrarna: Anna Burén, Mikael Olsson Al Safandi
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ganska hemskt att man kan försvinna bara sådär helt plötsligt.

En dag stannade Victor Yngman i Skellefteå hemma från skolan. Det slutade med att han satt hemma i hela två år. Spelade spel, kollade film och sov.

– Jag lämnade inte huset särskilt ofta. Vad ska man säga i en diskussion när man bara sitter och spelar om dagarna. Livet kändes helt meningslöst när jag bara var hemma och gjorde ingenting, säger han.

Marwin Nilsson på Arbetsförmedlingen har räknat ut hur många unga som varken pluggat eller jobbat på tre år. Han är förvånad över att de är hela 77 000 personer.

– De ökar i nästan samtliga landets kommuner. Det är ingen som vet något om dem egentligen. Det är ett allvarligt samhällsproblem att så många unga hamnat helt utanför. Det är ju de som ska ta över och producera framöver.

Kluvet Land hänger med Uppsök Malmö som knackar dörr i jakten på ungdomar som tillbringar dagar, månader och år utan att vare sig plugga eller jobba. Mohammed El Jaouni som nyss börjat jobba på Uppsök Malmö var en av dem.

– Jag var som alla andra ungdomar. Inget jobb, ingenting att göra om dagarna, ingenting att vakna för på morgonen. Sen träffade jag killarna från Uppsök Malmö och de började motivera mig. Visade att det aldrig är för sent. Det finns alltid jobb om man söker rätt, säger han.

Ett program av reportrarna: Filippa Armstrong, Mikael Olsson och Anna Burén
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren och tekniker Björn Nitzler

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Där kan man få jobb på direkten och sedan sparken lika fort. I Lappland väger tryggheten tyngre.

– Jag gick in på bageriet för att säga hej till en kompis som jobbade här. Hon undrade varför jag inte sökte jobb på bageriet och så gick hon och hämtade chefen och jag skrev under kontraktet. Det var störtskönt att få börja jobba med detsamma, säger Astrid Böttiger i Köpenhamn.

23-åriga Felicia Sjölander har också flyttat över sundet i hopp om att enkelt få ett stadigt jobb i Köpenhamn. Jobb fick hon, men särskilt stadiga var de inte.

– Jag jobbade på ett kafé under en månad. Dagen före ett pass fick jag ett sms från chefen där det stod att vi har inte användning för dig på kaféet så du behöver inte komma in i morgon och inte framöver heller. Det var väldigt oväntat och jobbigt. 

Kluvet Land åker 128 mil norrut från Köpenhamn. Trots att det här är glesbygd så sticker Dorotea ut med en relativt låg arbetslöshet bland unga. En viktig förklaring är företaget Datakompisen. Precis som på bageriet i Köpenhamn är det i stort sett bara unga som jobbar här.

22-åriga Fredrik Abramsson tog flyttlasset hit för att få jobb. Ett fast jobb, långt ifrån osäkerheten i Köpenhamn. 

– De ringde och sa att det fanns jobb. Det var bara att hoppa i bilen och köra. Att få jobbet och börja få rutiner är det bästa som hänt mig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige är ungdomsarbetslösheten omkring 25 procent.

– Jag får aldrig chansen att starta mitt liv. Och flytta hemifrån till exempel, säger Simon Bergquist som varit arbetslös i nästan ett helt år.  

Hur är det att vara vuxen, men leva som en tonåring hemma hos pappa? Varför får Matilda med magisterexamen knappt komma på en enda anställningsintervju? Vad händer när du är 28 och inte kan stå på egna ben?

– Ibland undrar jag hur mycket mina barn sinkar mig, säger Matilda Audas Björkholm.

Ett program av reportrarna: Anna Burén och Anna Landelius
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren
Tekniker: Björn Nitzler

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De tillfälliga anställningarna har ökat dramatiskt bland unga i Sverige.

– Jag har blivit helt knäckt i perioder för mina tankar ligger hela tiden på jobbet. På när jag ska få jobba. Och får jag vara ledig den här gången? Och oj - jag måste avboka det där för hur mycket lön kommer jag få den här månaden? Säger Moya Milton, undersköterska i Umeå.

De fasta jobben har minskat dramatiskt sen början av 90-talet. Sverige ligger i topp av de nordiska länderna. Mer än hälften av de unga som jobbar har en anställning med slutdatum. Och det är mycket vanligare bland tjejer än bland killar. 

– Jag ställer klockan på halv sju varje morgon. Sen klär jag på mig och gör mig i ordning. Sen sitter jag och väntar. Antingen på att telefonen ska ringa. Eller att klockan ska passera nio så att jag kan planera vad jag ska göra den dagen, säger Josefine Lindskog i Bromölla.

Klyftan växer mellan dem som harvar i vikarieträsket och de priviligierade fastanställda.

Ett program av reportrarna Anna Burén och Anna Landelius
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare Agneta Kellgren
Tekniker: Björn Nitzler

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och så ser det ut runt om i landet. När det offentliga samhället allt mer drar sig tillbaka blir det landsbygdsborna själva som får se till att det går att tanka bilen eller köpa mjölk.

Lena Åkerlind är en av många engagerade i Trönö. Och när det gäller brandvärnet tycker hon det känns tryggare att det drivs med ideella krafter.

–  Man kan ju tycka att det offentliga eller det kommunal ska stå för sådana här grundläggande frågor. Å andra sidan i de här tiderna av nedläggning så är jag betydligt mer säker att verksamheten får vara kvar när vi har hand om den själv, än att papperen ligger på något bord och väntar på en klubba, säger Lena Åkerlind.

Och folk på landet får bereda sig på att göra mer själva framöver menar historikern Lennart Johansson i Växjö.

– Det är väl en väg tillbaka, att det blir ideella krafter som tar över igen för att hålla detta levande. Det kommunala ansvaret när det gäller landsbygden har i praktiken minskat och kommer att minska, när kommunen drar sig tillbaka finns det inga kommersiella krafter som kan driva något, underlaget är för litet, säger Lennart Johansson.

I den lilla byn Agunnaryd i södra Småland jobbar de 650 invånarna ideellt omkring trettiotvå timmar var om året. Alltså nästan en arbetsvecka per person och år för att stötta affären, caféet, brandvärnet och bensinmacken.  

I en rapport till regeringen konstaterar forskare vid Ersta-Sköndal högskola att vi svenskar är exceptionellt aktiva internationellt sett. Forskarna har räknat ut att det frivilliga arbete som svenskarna gör motsvarar 400 000 årsarbeten. Och det är i mindre städer och samhällen och på landsbygden man är som mest aktiv medan människorna i storstadsregionerna verkar lägga mindre tid på frivilligarbete.

Reportrar: Anna Burén och Sven Börjesson
Teknik: Björn Nitzler
Producent: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker den lilla byn Saxnäs i Lapplandsfjällen där kulturen lever och frodas i ett fullständigt unikt konstmuseum med konst av de stora och med Gerd Ullander som både konstnärlig ledare och kulturmotor. I familjen egna vardagsrum hålls också konserter med jazzens världsstjärnor för både Saxnäsbor och förvånade besökare.

– Jag har alltid försökt kombinera det så att skolbarnen fått träffa musikerna under skoldagen och så på kvällen har vi haft konsert för vuxna.

Vi hälsar också på i Lammhult i Småland. Här har ett av Sveriges mest kända varumärken för möbler växt fram och här satsar man på att bli skandinavisk designhuvudstad. Nina Litgård driver möbelbutik.

– Jag trivs här tillsammans med de andra, det är mycket så att vi gör någonting tillsammans och det är viktigt, tillsammans är man väldigt mycket större än man är själv och i en storstad är man själv. Här är vi ju tillsammans på ett annat sätt även om man kan kalla det konkurrenter så är vi faktiskt kollegor, vi drar tillsammans, säger Nina Litgård.

Johan Sjöberg, möbelrikets ordförande och delägare och inspiratör till mycket av det som finns i möbelriket säger att om alltihopa legat i en storstad så hade det inte funnits.

Du har mycket kontakter i Stockholm med politiker och myndigheter, hur fungerar de kontakterna?

– Ja, de fungerar ju så att jag kommer till dem och vi blir väl mottagna. Men att få ut dem på landet, nä, de vet ju inte vad som finns utanför tullarna kan jag säga. Det är oerhört omständligt att få folk att komma utanför Stockholm. Men, då får man åka till dem.

Johan Sjöberg pratar också om vikten av att träffas och prata.
– Man måste ha mötesplatser, om det är i kyrkan eller världshuset eller om det är sommarinvigning eller möbelriksdag eller något annat, eller som vi har nu hyvelbänksfest som nu på söndag, spelar ingen roll. Man måste ha aktiviteter hela tiden så att folk samlas. Det är receptet.

Konstmuséet i Saxnäs, den medelhavsinspirerade Ricklundsgården, skapades av konstnärparet Emma och Folke Ricklund i tidigt 1900 tal. Det är idag både museum och ett ställe för konstnärer att komma och jobba. Tomas Colbengtsson, konstnär med samiska rötter är glad att kunna ställa ut utanför de stora städerna.

– Jag skulle säga att det är ju en manifestation, det är ju Emma och Folkes brinnande kärlek för konst. Jag kan tänka mig att på den tiden också när det här byggdes var det ett främmande element. I de här karga fjällmiljöerna var det ett hårt arbete att överleva, och då fanns inte ens tanken på att skapa  någonting sånt här, säger Tomas Colbengtsson.

Ett program av reportrarna Anna Burén och Sven Börjesson, producent Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I England har flyttströmmarna från landsbygden in till städerna vänt. Idag flyttar fler ut på landet och färre till de stora städerna. Chris Head bor i den lilla byn East Harptree i sydvästra England. Han jobbar med landsbygdsutveckling och tillhör själv en av de som flyttat ut.
– Jag och min fru ville bo på en plats där man känner sina grannar, och där man kan vara en aktiv del av samhällslivet, en del av en bygemskap, säger Chris Head.

Men det är inte vilka som helst som flyttar ut, idag är flyttmönstret också en fråga om vilka som har råd. Stadsbor som inte har råd att bo på landet pendlar ut till landsbygden för att arbeta eller för de har en längtan ut. Och rika landsbygdsbor som pendlar in till stan för att arbeta.

Affären i byn East Harptree ägs gemensamt av byns 230 invånare. Alla turas om att jobba gratis i affären, en timme eller två i veckan. Och priserna är låga, det är ingen affär där man veckohandlar utan man kommer när teet eller flingorna är slut.

– Det handlar inte om att om du hjälper mig så hjälper dig, utan mer om att alla hjälps åt för att få saker och ting att fungera. Det kan vara så enkelt som att vi lärare får parkera på pubens parkeringsplats. Det säger Carol Wheatley som bor några mil därifrån i Cotswold. Det saknas idag i städerna, känslan av att få vara med och aktivt forma sin vardag, och det är en orsak till att många flyttar på landsbygden, menar Carol.

Michael Dower som sysslat med landsbyggdfrågor nationellt och internationellt i 30 år beskriver de utflyttade stadbornas behov såhär:
--They don´t want the crime, they don´t want the noise, they don´t want the traffic, they want quiet and then they come out and they are upset when the tractor or the cow bellows.

Reporter Sven Börjesson, producent Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kluvet Land reser till Trönö, utanför Söderhamn för att prata med Po Tidholm, journalist och glesbygdsskildrare, om bilden i media av livet på landet.

– Den ena bilden är att landbygden är en plats för vila och andlighet, och sedan så har du den andra bilden, som något efterblivet och mörkt och dyster och hopplöst, en plats för de som blivit över, som inte är lämpade för det urbana livet, säger Po Tidholm.

Landsbygden som svart misär eller romantisk dröm. Po Tidholm som själv lämnade uppväxten i ett litet samhälle för Stockholm för att sedan återvända och bli kvar. Och han har funderat en hel del. Han beskriver bondbyarna i Hälsingland som en plats för initiativkraft och frihet. Men också för hårt dagligt arbete.

– Det väldigt många glömmer bort är att man arbetar hårt på landet. Det är ju inte så att man sitter och tar det lugnt. Jag blir extremt provocerad av alla som tror att vi som bor på landet lever det där sommarstugelivet året om och att det är skitmysigt.

Nattsvart, eller i allafall inte lika bra som Stockholm. Det är också bilden som forskaren Madeleine Eriksson vid Umeå Universitet såg när hon i en avhandling undersökte bilden av Norrland i nyhetsmedia och populärkultur. Det handlar om avfolkning, arbetslöshet och omoderna människor när medierna beskriver Norrland. Hon menar att de dystra bilderna av landbygden är till för att definiera det som staden inte är.

– Man är lantis och lite bakom. Det urbana är något eftersträvansvärt, något som vi alla ska vilja ha. Och landsbygden blir något som folk lämnar, där de omoderna finns.

Vad får då de här bilderna av glesbygden för konsekvenser?

--Det kan påverka politiska beslut, om företag vill investera på en plats. Det har betydelse rent praktiskt, och för individer kan det skapa ett främlingskap, man känner sig annorlunda och utanför när media så tydligt har det urbana som fokus, säger Madeleine Eriksson.

Medieforskarna Magnus Andersson och André Jansson vid Malmö Högskola och Karlstads universitet visar i sin bok "Landsbygdens globalisering" att svenskarna generellt sett tycker att medierna förstärker klyftan mellan stad och land. Forskarna använder en mätning från SOM-institutet där 3500 svenskar svarat på frågor om hur de tycker att medierna rapporterar om svensk landsbygd och svenska storstäder. Svaret blev att storstäderna får för mycket plats och landsbygden för lite.

Reporter: Anna Burén
Producent: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Familjen Stenman ska nu sälja sitt hus och flytta och högstadiet hotas, men det har också kommit ett antal nya unga familjer som ser en framtid här.

Det är en dyster bild av ett samhälle som en gång blomstrat men det finns också ljuspunkter bland som kommer inflyttande. Patrik Karlsson som jobbar på storköket i Jörn och han och hans sambo hör till de nya.

– Trevligt folk, bra service och billigt, väldigt, väldigt billigt.

Och nu ska ni flytta in i ett hus här, vad har ni fått ge för det?

– 160 000, en enplanvilla med källare, garage, fyra rum och kök. Det är riktigt bra, för bra för att vara sant.

Hur tänker du om framtiden?

– Ja, i framtiden kommer vi att få vara ifred. Ska man bo i inlandet får man räkna med att ha det lite tufft och man får väl kämpa för allt, säger Patrik Karlsson.

Att folk flyttar in räcker inte för att vända trenden. De senaste åren har befolkningen faktiskt ökat något i själva tätorten Jörn. Man har gått plus ett trettiotal personer. Men ser man på lite längre sikt är den negativa trenden tydlig för precis som på så många andra håll i glesbygden är det fler som dör än vad som föds. Och Robert och Eva Stenman som bott i Jörn hela sitt gemensamma liv säljer nu huset, de hoppas att någon spekulant från Norge vill köpa.

– Det känns som att de bara vill slakta Jörn, vi har som inget värde vi som bor här.

Befolkningen har minskat stadigt de senaste decennierna och nu bor här omkring 1100 personer. Av dom är 300 asylsökande. Och det finns också en trötthet över dom ständiga nedskärningarna.

En annat sak som hänt sedan förra sommaren är att den enda mataffären i Jörn hotade att stänga på grund av stölder och hot. Senare dömdes 9 asylsökande män i Skellefteå Tingsrätt för en lång rad brott som misshandel, stölder och hot både på affären och mot andra asylsökande i Jörn.

I Jörn finns det alltså 300 asylsökande. Men när det här hände hade inte Migrationsverket någon personal alls placerad i Jörn. Eva Stenman är mycket kritisk, hon har själv många gånger försökt hjälpa asylsökande med allt från att tolka utvisningsbeslut till att förklara hur de ska ta sig till olika serviceinrättningar.

– Från början var det ett flyktingcentrum, det var öppet ett kontor. De fick subventionerade bad, allt var så välordnat.  Nu ordnas det ingenting, nu kommer de, de blir nedsatta här i Jörn och så får de klara sig bäst de vill, bäst de kan, säger Eva Stenman.

Reporter: Anna Burén
Producent: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av landbygdens framtida utmaningar är maten och var den ska odlas. Det menar forskaren Anders Larsson på Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Att ta från jordbruksmarken kan vara förödande i ett tioårsperspektiv, nu när vi går mot bristande olja i världen och det gör vi ju nu i rasande takt.

Det finns ett hot i idyllen Svedala, tätorten på andra sidan fälten växer och det går ut över bördig jordburksmark. Elna Karlsson, bonde på gården Nygård i Svedala, beskriver hur byggnationerna kommer närmare. 
– Usch så hemskt, vi ska ju äta i framtiden och vi kan inte förlita oss på andra länder och att vi ska kunna importera därifrån.

Tusentals hektar åkermark har blivit till parkeringsplatser, vägar, bostadsområden, köpcentra. Men varje hektar av dagens åkermark behövs för matproduktion i framtiden, menar Anders Larsson, forskare vid Sveriges Landsbruks universitet i Alnarp. Brist på vatten, fler människor på jorden, och minskad oljeproduktion som gör det storskaliga jordbruket med konstgödsel och stor energi användning mindre effektivt, det mesta pekar åt samma håll, säger Anders Larsson.

--Det blir dyrare med långväga transporter och det blir brist på viss livsmedel globalt, och vi kommer att behöva försörja oss själva och inte förlita oss på import som vi gör nu. Importen och slöseriet ökar.

Men landsbygdens betydelse stannar inte vid att producera mat.  När krisen kommer kan till och med flyttströmmarna vända och folk lämnar staden för att söka lyckan på landet, det visar exemplet Grekland. Många Atenare och andra storstadsbor i Grekland ser inget val. De vill lämna staden och flytta till landet. Det berättar Christos Papahristodoulo, nationalekonom vid Mälardalens högskola.

Så mycket som 2/3 av Athens invånare kan tänka sig flytta till landsbygden. Det visar en regeringsrapport, och den främsta orsaken är arbetslöshet och att staten inte har råd att försörja de arbetslösa.
– Folk kan ta hand om varandra på ett annat sätt, den grekiska staten har inte råd eller vill ta hand om sina medborgare, så Grekland litar mer på sina släktingar, sina bekanta och kompisar än på staten och det fungerar mycket bättre på landet än i Aten.

Det handlar om brist på resurser i världen, säger forskaren Anders Larsson, det går inte att få tillbaka den gamla 70 tals tillväxten. Exemplet Grekland visar på vad som kan hända när krisen kommer.
– Det kommer att hända i fler länder.

Ett program av reportrarna: Sven Börjesson och Anna Burén
Producent: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men i den praktiska politiken ute på landet spelar partifärgen mindre roll. Kluvet Land reser till och Lessebo och Bjurholm och träffar det moderata kommunalrådet som höjer skatten istället för att sänka den.

Norrland är rött och storstadsregionerna blå. Dessutom växer befolkningen i de rika blå medan de mer fattiga röda krymper. En något förenklad bild som ändå berättar en del om verkligheten.

Det är också verkligheten som många gånger styr hur den praktiska politiken bedrivs i glesbygden och i de små kommunerna. Och då spelar partifärgen mindre roll.

I Sveriges minsta kommun Bjurholm träffar vi det moderata kommunalrådet Ingemar Nyman som trots att han är moderat är för skattehöjningar.

– Det är inte aktuellt med skattesänkningar i Bjurholms kommun, däremot har vi gjort några skattehöjningar sedan 1995, jag tror vi har gjort två skattehöjningar. Det är olika förutsättningar. Det är verkligheten som styr.

I den röda kommunen Lessebo i Småland är Monica Widnemark kommunalråd sedan tretton år. Lessebo är en av många röda kommuner som tappar befolkning. Hon är kritisk till att det inte bedrivs någon politik för glesbygdens människor.

– Det måste vi nog säga att under de åren vi haft både borgerliga och socialdemokratiska regeringar så finns det nog ingen som pratat så där specifikt om landsbygden kanske.

Ingemar Nyman, kommunalråd i Bjurholm i Västerbotten är också han besviken på sina politikerkollegor i riksdag och regering när det gäller glesbygdspolitiken.

– Ja, jag är väl kan man säga lite besviken, tänker då på de offentliga serviceinrättningar som finns som försvinner mer och mer. Försäkringskassan är borta, polisen är i stort sett borta, arbetsförmedlingen är kvar och man bävar för att den ska försvinna. Och de flyttas centralt till större orter och här gör ingenting från politiskt håll vill jag påstå , varken från riksdag eller regering, man gör inget för att hindra att detta sker.

Det är tradition och näringslivets struktur som framförallt bestämmer hur befolkningen röstar, det säger forskaren vid Linnéuniversitetet i Växjö, Erik Wångmar.

– Socialdemokraterna gör sina bästa val i bruksorter, alltså där industristrukturen är ungefär densamma som gällde för hela landet på 50-och 60 talen. Om man nu talar om modernitet och tradition så skulle man kunna säga att  borgerligheten är starkare på orter som genomgått en långtgående moderniseringsprocess medan däremot röda partier är starkare där en mer traditionell struktur lever kvar.

Ett program av reportrarna: Anna Burén och Sven Börjesson
Producent: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hofors, Bjurholm, Grums, Dorotea och Töreboda samhällen där mammorna och papporna är unga. Alla är de små landsbygdskommuner. De äldsta förstagångsföräldrarna finns i Danderyd, Lidingö, Stockholm och Vellinge.

I Dorotea i Västerbotten finns några av Sveriges yngsta mammor. Sara Selin blev mamma när hon var 22.
– Jag har alltid velat ha barn när jag är ganska ung, tycker man ska passa på. Min mamma fick barn när hon var ung, så det har hängt med.

Det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och när vi väljer att skaffa barn. Helena Kåks är etnolog vid Dalarnas Forskningsråd och håller just nu på att avsluta ett projekt om unga människor som väljer att stanna kvar på landsbygden. Hon säger att normen att vänta med att skaffa barn är stark och att det är en norm som dominerar i städerna.

I landsbygdskommunerna närmar man sig många gånger vuxenlivet från det andra hållet, genom arbete och genom att tidigt bilda familj.
David Eklöf bor i Töreboda i Västergötland och han fick jobb och blev pappa direkt efter gymnasiet, dottern Leona är nu fyra år.
– Vi ville ha något gemensamt och då var det bara nästa steg.

I Töreboda är precis som i Dorotea en av tio högskoleutbildade. Och precis som mammorna i Dorotea pratar David om tryggheten och enkelheten i ett litet samhälle, det där andra, som utbildning kan komma sedan.

Nicke Grahn folkpartistisk politiker i Dorotea tycker att det finns fördomar mot unga föräldrar. 
– Dorotea är en företagarkommun. Väldigt många som lyckats bra som företagare är kanske inte de som lyckats bäst i sin utbildning. De blir fantastiskt duktiga företagare istället, säger Nicke Grahn.

Ett program av reportrarna: Anna Burén och Sven Börjesson
Producent: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan slutet av januari i år har Doroteaborna i Västerbotten ockuperat sjukstugan i protest mot landstingets besparingar inom akutvården i inlandet. Rörelsen har växt till det som kallas Lapplandsupproret, där människor från en rad inlandskommuner i Norrland går ihop för att kämpa för sin rätt till vård.

Eva Söderström är en av ockupanterna på sjukstugan i Dorotea.
– Det är nästan ett friskhetstecken att man gör någonting när de börjar dra ner. Först blir det vårdavdelningen sedan blir det läkarmottagningen, kanske folktandvården. Det kanske inte är värt att satsa på inlandet som våra stora ser det, säger Eva Söderström.

Förut fanns en akutvårdsavdelning med fyra platser bemannad dygnet runt och jourläkare på plats vissa helger och kvällar. Men nu stänger dörrarna klockan fem och vårdavdelningen har lagts ner. Västerbottens Läns Landsting ska spara 150 miljoner kronor i år och de sparar över hela verksamheten. I Dorotea blev det akutvårdsavdelningen som rök och i grannkommunen Åsele drog man in ambulansen och ersatte den med en akutbil.

I Röstånga i Västra Skåne berättar Anna Haraldsson Jensen om en engagerad bygd som tagit över där samhället inte längre är med. Där driver de bygdesbuss, gör konsthall och planerar att ta över hemtjänsten, allt i bygdens regi.
– Det är oftast inte förrän man har ett reellt hot som man kan engagera och mobilisera. Sedan dör engagemanget. Det är så mycket lättare att hitta lösningar innan problemet uppstått, det är sällan en skola startar upp igen, har det väl börjar, utarmningen av service, så är det svårt att stoppa, säger Anna Haraldsson Jensen.

Ett program av reportrarna: Anna Burén och Sven Börjesson
Producent: Agneta Kellgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon gick upp 5 på morgonen för att hinna till jobbet i tid. Sju dagar i veckan. I början gick allt bra men i oktober fick hon plötsligt ingen lön. Hon vände sig till Fackligt Center för Papperslösa. Där mötte hon Bengt, som i vanliga fall jobbar med lönetvister på Fastighets. Han bestämde sig för att försöka hjälpa Jelena.

Det här är berättelsen om en av alla dem som städar Sverige utan lön. Jelena kommer från Samarkand i Uzbekistan. Hon har flytt från misshandel och förföljelse från myndigheterna där och hon har flytt från en man som ville att hon skulle bli martyr.

Slavarna som städar Sverige handlar om ett nätverk som utan rättigheter städar Sverige. De städar i skolor, på dagis, i kontor, i lägenheter och villor. Det handlar om Jelena och hennes vänner, om kvinnorna som hjälper varandra i ett samhälle som inte finns där för dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det samtal där Magnus berättade att han ville byta jobb, att det han gjorde just nu kändes alldeles för obehagligt och farligt. Det måste ha varit på torsdagskvällen, för det var på fredagen som polisen kom och knackade på.

Gå till jobbet och dö är berättelsen om en av de drygt femtio svenskar som varje år dör på sin arbetsplats. 28-årige Magnus Kärnbo var först ut på järnvägsrälsen den där eftermiddagen, han ville visa framfötterna och se till att stolpen vid spår U2 blev jordad i tid. Istället kom tåget.

Ett program av Måns Mosesson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.