Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klyftan blir allt större mellan de skolor i Sverige som presterar bra, och de som presterar dåligt. Ändå mäts de och rangordnas på samma rankningslistor, med syftet att det ska sätta fokus på vilka skolor som behöver mer stöd och kanske också bättre ledning. Kan rankningen hjälpa de svaga skolorna genom att peka ut dem? Eller är rankningen en del av problemet? Och vad får det för konsekvenser när skolorna inte bara använder rankningslistorna som analysredskap, utan som ett led i marknadsföringen?

I vårt andra program om att rangordna skolor, hör vi återigen Håkan Sörman som 2016 var VD på Sveriges Kommuner och Landsting, och också Jenny Engdahl Westbratt  - som 2016 var opinionschef på Lärarförbundet. Lärarförbundet publicerar den konkurrerande skolrankningen Bästa skolkommun varje år. Vi hör också Emma Leijnse som bevakar skolor och utbildning för Sydsvenskan, och Mats Amnell som är lokalreporter på samma tidning.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Christian Rosenberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat Öppna Jämförelser inom en lång rad områden– från äldrevård till grundskolan. Idén är att använda statistik för att mäta och jämföra kvaliteten inom svensk, offentlig verksamhet. Och resultatet redovisas i en rankinglista där den fjärdedel som ligger i topp markeras med grönt, de som ligger i mitten markeras med gult, och de som har sämst resultat markeras med rött.

Vi nämnde Öppna Jämförelser redan i den första säsongen av Människans mått, och när vi två år senare skulle göra en serie om rankning gick vi vidare. Vi fick träffa Håkan Sörman, som då var VD på Sveriges Kommuner och Landsting, och den som tog initiativet till Öppna Jämförelser. I det här programmet hör du honom. Vi berättar också om en skånsk kommun som bestämde sig för att placera sig i topp på rankningslistan, men som istället föll 140 placeringar. Medverkar gör också läraren Cornelia Falkentoft, journalisten Mats Amnell, och betygsforskaren Alli Klapp.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Christian Rosenberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Behovet av att utvärdera verksamheter är en central anledning till alla mätningar som görs inom offentlig verksamhet. I det här avsnittet av Människans mått, som avslutade den första säsongen, tog vi oss an två väldigt grundläggande frågor. Hur kan en sån mätning gå till? Och hur används resultaten?

Frågorna förde oss till undersökningsföretaget Indikator, som vi gärna relaterar till som "enkätfabriken i Göteborg". 2014 sände Indikator ut en halv miljon enkäter varje år, och vi träffade Johan Frisack som då var projektledare. Vi gjorde också ett besök på äldreboendet Danska Vägen 16 C i Malmö, där Therese Lönnberg var föreståndare: hon är en av alla de som ska ta emot resultatet från de här enkäterna, och använda det för att förbättra verksamheten. Människans mått görs av Umami produktion i Malmö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken?

Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta.

I det här programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför.

I programmet hör du:

Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid.
Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun.
Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund.

Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson.
Producent och programledare: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Johan Chandorkar.

Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns nog inget tillfälle under modern tid som tilliten till våra myndigheter varit så hårt prövad, som nu under Coronakrisen. Det här programmet från 2017 handlar om vad tillit till myndigheterna och vårdapparaten grundar sig på – och vilken roll uppmätta resultat spelar för den här tilliten.

Programmet gjordes i vår serie om att mäta risker, och frågan som ställs i programmet är vad som får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra?

Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans?

I programmet hör du:
Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet.
Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund.
Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne.
Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet.
Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet.
Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma.

Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson.
Producent och programledare: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Johan Chandorkar.

Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vi började sända Människans mått för sex år sen, var det för att den megatrend som mätandet innebär, hade börjat bli tydligt synlig – både inom offentlig sektor, och i privatlivet. Sen dess har mätandet verkligen blivit en mer och mer självklar del i människors vardag. Kanske kan det då vara en poäng att gå tillbaka sex år titta på det här fenomenet, med de ögon som då fortfarande var fräscha.

Det här är det allra första programmet i serien, och det handlar om att mäta hälsa. Här hör du Fredrik Pålsson hämta upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 år av blodsockermätningar. Dessutom träffar du allmänläkaren Mikael Blomgård, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabetesläkaren Anders Frid.

Människans mått produceras av Umami produktion i Malmö för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att kunna teckna en försäkring är en grundval mycket av vår välfärd vila på. Vem som kan teckna en försäkring, styrs av försäkringslogiken, som i sin tur utgår från hur vi mäter och värderar risker. Idén är att människor accepterar att dela på en risk, om alla löper ungefär lika stor risk att råka ut för den. Men vad händer med den som hamnar utanför? Och vad händer med sammanhållningen i samhället när risker blir lättare att mäta?

Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik. Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu.

I programmet hör du:
Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmatematiker)
Marie Hosinsky, ekonom
Ingvar Nilsson, nationalekonom
Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livet

Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson
Producent och programledare: Fredrik Pålsson
Ljudmix: Johan Chandorkar

Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer när det inte är dina resultat som rankar dig som bättre eller sämre än nån annan, utan din personlighet? Vad händer när mätningar görs för att utvärdera din förmåga att prestera?

Förespråkarna hävdar att personlighetstester är det bästa sättet att avgöra vem som passar för ett jobb. Det finns flera personlighetstester som inte är oseriösa, utan som baseras på psykologiforskning och som kan uppvisa högre träffsäkerhet när det gäller att hitta rätt person, än traditionella metoder.

Det finns tydliga fördelar med att använda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna väcker också många frågor. Vilket värde har egentligen ett test som bygger på att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad går det att mäta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra på en arbetsplats? Och vad händer med alla de som bedöms ha en personlighet som utgör mer risk än möjlighet för arbetsgivaren?

Vår reporter Olivia Bons gör ett personlighetstest och blir utvärderad av testkonsulten som förklarar krig mot magkänslan. Hon träffar psykologen som säger att anställningsintervjuer är slöseri med tid, filosofen som vill återta respekten för omdömet, och ingenjören som liksom många andra arbetssökande har fått genomföra en rad olika tester.

Medverkande:

Sara Henryson Eidvall, psykolog som konstruerar och granskar personlighetstester
Philip Ström, Produktansvarig vid testföretaget Cubiks
Mika, ingenjör och fd arbetssökande
Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans"

Producent: Fredrik Pålsson
Programledare: Fredrik Pålsson och Olivia Bons
Intervjuer: Olivia Bons
Ljudtekniker: Johan Chandorkar
I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vi började göra Människans mått kom vi omedelbart in på frågan om rankning. För allt som går att mäta, går det att göra rankningslistor av. Och att se sitt resultat på en rankningslista tycks det vara många som blir triggade av.

2016 gjorde vi en serie fyra program om rankning och det här programmet var det första av dem. I programmet undersöker vi om det stämmer att rankinglistor är motiverande och får människor att vilja prestera bättre. Vi besöker två världar där bedömningar är en stor del av vardagen: idrottsvärlden och skolvärlden.

Vi träffar konståkaren Anne-Line Gjersem, idrottspsykologen Anna Funke, betygsforskaren Alli Klapp, läraren Cornelia Falkentoft och två av hennes elever: Kasper Palm och Linn Tillman.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Jonas Mattsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan vi gjorde det här programmet har två saker hänt. Inom offentlig sektor har målinflationen bara fortsatt - det vill säga att politiker sätter upp fler och fler mål som våra offentliga verksamheter ska uppfylla, vilket leder till att mätandet ökar eftersom det blir fler och fler resultat som behöver bedömas. Och i privatlivet har det - åtminstone för ett ganska stort antal personer - blivit som teknologijournalisten Lev Grossman förutspådde vid tiden då programmet sändes: att det om fem år kommer att vara lika självklart att veta hur många steg man tagit på en dag eller hur många kalorier man stoppat i sig, som det är att veta hur mycket klockan är.

I det här programmet tar vi oss an frågan vad ett mål egentligen är, utifrån iakttagelsen att idén om vad som är ett bra mål, tycks skilja sig åt mellan unga människor och gamla människor.

I programmet hör du äldreforskaren Laura Carstensen berätta om sin forskning kring hur människors mål förändras när vi blir äldre och våra tidshorisonter krymper. Vi reflekterar kring hur det hänger ihop med den unga generationens upptagenhet med en digital teknik som sätter mål åt oss. Vi träffar de unga på på mätrörelsen Quantified Selfs meet-up i Berlin och på Internet of Things-konferens i Lund, och vi får följa med på hemtjänstbesök hemma hos det gamla paret Gilbert och Gullbritt Svensson i Malmö. Vi träffar också IT-forskaren Mimmi Sjöklint som doktorerat på hur människor förhåller sig till de mål som den digitala tekniken sätter upp åt dem – och kommit fram till att de flesta inte lyckas leva upp till idén om att mätbara mål ska leda till förbättrade resultat.

Laura Carstensen fick vi upp ögonen för genom Atul Gawandes fantastiskt fina bok om att åldras och dö med värdighet, Being Mortal. Här nedan finns en länk till det inslag Fredrik Pålsson gjorde i Obs om boken, när den kom ut på engelska. Boken finns också på svenska, med titeln Att vara dödlig.

Fredrik Pålsson radioessä - Being Mortal

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2013 publicerade Maciej Zaremba sin artikelserie "Den olönsamme patienten" i DN. Debatten som följde, var en av anledningarna till att vi började producera Människans mått 2014. Programmen har handlat om mätningar av både kroppen och samhällskroppen, och i våra skildringar av det sistnämnda har NPM hela tiden funnits i bakgrunden, eftersom den grundläggande principen bakom NPM är att all offentlig verksamhet ska följas upp med resultat som går att mäta.

Sedan vi började sända serien har den yrkeskategori som vi kan kalla den mätande klassen bara vuxit inom offentlig sektor: medarbetare som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt.

I det här programmet reder vi ut vad New Public Management innebär, och vi kliver in bakom kulisserna hos de här tjänstemännen som har som uppgift att sköta mätningarna i offentlig sektor. Vi reflekterar också över vilka utmaningarna blir när de som mäter blir så starka, och så många.

Medverkande:
Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne.
Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral.
Roland Almqvist, forskare.
Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor".

Producent: Fredrik Pålsson.
Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander.
Intervjuer: Karin Bromander och Fredrik Pålsson.
Ljudteknik: Johan Chandorkar.
I redaktionen för det här programmet ingick också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Människans mått började sändas hade debatten om mätsamhället precis kommit igång. Idag har både debatten och mätningarna fortsatt. Att vi alla mäter oss själva med digitala hjälpmedel har blivit en självklarhet. Och inom offentlig verksamhet debatteras visserligen det som ibland kallas "mäthysterin" - samtidigt som en allt större grupp människor arbetar med att genomföra och analysera mätningar.

I det första av våra tolv utvalda program följer vi Fredrik Pålsson när han försöker ringa in var gränsen går för det som går att mäta i offentlig sektor. Han besöker Center för Praktisk Kunskap på Södertörns Högskola, där Lotta Victor Tillberg och Lotte Alsterdal berättar om en kunskap som inte går att generalisera. Han träffar sjuksköterskan Anna Thulin som talar om vad som händer med den kunskapen, när fokus ökar på säkerhet och mätbara metoder. Och utvärderingsforskaren Lena Lindgren drar linjen mellan det som är lätt att mäta, och det som är svårt.

Människans mått produceras av Umami produktion för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Klippans kommun förbereder upphandlingsenheten en ny beställning av färdtjänst. Det är bara en av många upphandlingar som de har hand om varje år. De samordnar det här arbetet för fyra mindre kommuner och summorna det rör sig om är svindlande en miljard kronor - hälften av vad de här kommunerna får in i skattepengar från sina invånare.

Sedan 90-talet, då Sverige gick med i EES och EU, har regelverket skärpts för hur en upphandling får gå till. Syftet är att motverka korruption och göra systemet mer transparent - men priset är att tjänstemännens handlingsutrymme minskar. Inför varje upphandling måste kommunerna  ställa upp krav som sedan inte går att ändra, och sätta upp en modell för hur leverantörerna ska jämföras med varandra. Om leverantören gör bort sig på ett sätt som inte är formulerat och uppföljningsbart, är det svårt att göra något åt.

Hur används mätandet inom upphandlingar? Och vilka risker medför det för kvaliteten på de upphandlade tjänsterna? De frågorna ställer vi oss i det här programmet, som är den sista delen i Människans måtts serie om offentlig sektor i kölvattnet av New Public Management.

Medverkande:

Emma Rävås, användare av färdtjänst, Lund
Anders Vedin, upphandlingschef, Klippan
Anna Fritzheimer, förvaltningsjurist, Klippan
Mats Bergman, nationalekonom och upphandlingsforskare, Stockholm

Producent: Fredrik Pålsson
Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander
Intervjuer: Karin Bromander
Ljudtekniker: Johan Chandorkar
I redaktionen ingår också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Personlighetstester används flitigt vid rekrytering, men har kommit i dåligt rykte eftersom många tester som används inte är speciellt vetenskapligt underbyggda. Men alla tester är inte oseriösa: det finns flera tester som baseras på psykologiforskning som kan visa siffror på att välgjorda personlighetstester har högre träffsäkerhet när det gäller att hitta rätt person, än traditionella metoder.

Det finns tydliga fördelar med att använda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna väcker också många frågor. Vilket värde har egentligen ett test som bygger på att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad går det att mäta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra på en arbetsplats? Och vad händer med alla de som bedöms ha en personlighet som utgör mer risk än möjlighet för arbetsgivaren?

Vår reporter Olivia Bons gör ett personlighetstest och blir utvärderad av testkonsulten som förklarar krig mot magkänslan. Hon träffar psykologen som säger att anställningsintervjuer är slöseri med tid, filosofen som vill återta respekten för omdömet, och ingenjören som liksom många andra arbetssökande har fått genomföra en rad olika tester.

Medverkande:

Sara Henryson Eidvall, psykolog som konstruerar och granskar personlighetstester
Philip Ström, Produktansvarig vid testföretaget Cubiks
Mika, ingenjör och fd arbetssökande
Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans"

Producent: Fredrik Pålsson
Programledare: Fredrik Pålsson och Olivia Bons
Intervjuer: Olivia Bons
Ljudtekniker: Johan Chandorkar
I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan nittiotalet har det funnits en strävan att professionalisera den svenska förskolan. Den första läroplanen kom på nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mål och resultatuppföljning.

Pedagogiken i förskolan bygger på ett brett förhållande till lärande, som inte är så lätt att mäta. Men samtidigt ska kvaliteten säkras i mål och styrdokument, som också på något sätt ska följas upp. Om det handlar det här programmet, där vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prägla arbetet med förskolan, från sandlådan och upp till kontoren där de tjänstemän sitter som ska analysera kvaliteten.

Medverkande:

Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö
Kristina Westlund, förskolelektor, Malmö 
Anna Harborg, utvecklingsledare och kvalitetsanalytiker, Malmö
Erik Stenkula, förskollärare, Linköping
Louise Bringselius, förvaltningssforskare

För att förstå de juridiska kraven på förskolan har vi haft mycket glädje av Helene Roslunds nyutkomna bok Förskolan: uppdrag och juridik.

Producent och programledare: Fredrik Pålsson
Intervjuer: Fredrik Pålsson och Olivia Bons
Ljudteknik: Johan Chandorkar
I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När New Public Management infördes på 1990-talet, var det en radikal förändring av hur styrningen gick till av vård, skolor och annan offentlig verksamhet. Före NPM fick olika sjukhus en påse pengar och direktiv vad de skulle göra. Med NPM kom idén att all offentlig verksamhet måste följas upp med resultat som går att mäta. Som en följd av det har en hel yrkeskategori uppstått som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt.

Nu vill många avskaffa eller i alla fall förändra NPM, men till vilken grad är det möjligt?

Med Människans mått träffar vi både de som styr, och de som styrs. Vi kliver in bakom kulisserna hos några av de här tjänstemännen och i det här programmet får vi höra mer om Region Skånes indikatorbibliotek, samt om ekonomi, identitet och mätbara mål.

Medverkande:
Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne.
Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral.
Roland Almqvist, forskare.
Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor".
Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans".

Producent: Fredrik Pålsson
Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander
Intervjuer: Karin Bromander, Fredrik Pålsson och Olivia Bons
Ljudteknik: Johan Chandorkar.
I redaktionen ingår också Lisa Karinsdotter Pålsson

Programmet görs av Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi är utlämnade till tillit. Eftersom det är omöjligt för varje enskild människa att skaffa tillräckligt med kunskap för att förstå hur olika riskmätningar går till, är vi alltid beroende av andra. Men vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra?

Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans?

I programmet hör du:
Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet.
Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund.
Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne.
Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet.
Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet.
Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma.

Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson.
Producent och programledare: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Johan Chandorkar.

Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu. 

Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik: tanken att risken ska fördelas på en stor grupp med människor som alla löper ungefär samma risk att råka ut för något. Vad händer med den som sticker ut?

I programmet hör du:
Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmatematiker)
Marie Hosinsky, ekonom
Ingvar Nilsson, nationalekonom
Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livet

Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson
Producent och programledare: Fredrik Pålsson
Ljudmix: Johan Chandorkar

Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Det var ingenting vi vägde in i vårt beslut". Så säger Sofia Hagbrand som nyligen köpt ett hus på Falsterbonäset i Skåne, om risken för att havsvattennivån ska stiga på grund av klimatförändringar.

Vi ställs alla inför olika risker dagligen, och ofta kommer de med ett mått. Men en siffra är bara en siffra. Vad är det som gör att vi motiveras att försöka göra något åt vissa siffror, medan vi struntar i andra?

Det här programmet rör sig från att hantera översvämningsrisk, till att hantera riskerna med sjukdomarna diabetes och Parkinson: två sjukdomar som skiljer sig åt när det gäller mätbarhet.

I programmet hör du:

Sofia Hagbrand med sonen Morris, husägare i Falsterbo.
Henrik Djerv, samordnare för klimatanpassning, på Länsstyrelsen Skåne.
Sara Riggare, Parkinsonpatient och forskare i Hälsoinformatik på Karolinska Institutet.
Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma.
Anders Frid, diabetesläkare.

Reportrar: Jesper Cederstrand, Lisa Karinsdotter Pålsson och Fredrik Pålsson.
Programledare och producent: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Jonas Mattsson.

Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människans mått är tillbaka med fyra nya program om att mäta risk. Det här är det första programmet i serien.

Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta.

I det första programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför.

I programmet hör du:

Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid.
Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun.
Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund.

Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson.
Producent och programledare: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Johan Chandorkar.

Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klyftan blir allt större mellan deskolor i Sverige som presterar bra, och de som presterar dåligt. Ändå mäts de och rangordnas på samma rankningslistor, med syftet att det ska sätta fokus på vilka skolor som behöver mer stöd och kanske också bättre ledning. Kan rankningen hjälpa de svaga skolorna genom att peka ut dem? Eller är rankningen en del av problemet? Och vad får det för konsekvenser när skolorna inte bara använder rankningslistorna som analysredskap, utan som ett led i marknadsföringen?

I det fjärde och sista programmet om rankning, hör vi återigen Håkan Sörman som är VD på Sveriges Kommuner och Landsting, och också Jenny Engdahl Westbratt  - opinionschef på Lärarförbundet som publicerar den konkurrerande skolrankningen Bästa skolkommun varje år. Vi hör också Emma Leijnse som bevakar skolor och utbildning för Sydsvenskan, och Mats Amnell som är lokalreporter på samma tidning.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Christian Rosenberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat Öppna Jämförelser inom en lång rad områden– från äldrevård till grundskolan. Idén är att använda statistik för att mäta och jämföra kvaliteten inom svensk, offentlig verksamhet. Och resultatet redovisas i en rankinglista där den fjärdedel som ligger i topp markeras med grönt, de som ligger i mitten markeras med gult, och de som har sämst resultat markeras med rött.

Rangordningen får ofta stor uppmärksamhet i media. Men hur påverkar rankingen verksamheten i kommunerna? Fungerar den stimulerande, på det sätt som Sveriges Kommuner och Landsting hoppas? Och gäller det i så fall också för kommuner som inte får så bra resultat?

Vi träffar Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting, för att ta reda på hur det kommer sig att de valt att lägga ett sådant fokus just på rangordningen. Vi berättar om en skånsk kommun som bestämde sig för att placera sig i topp på rankningslistan, men som istället föll 140 placeringar. Medverkar gör också läraren Cornelia Falkentoft, journalisten Mats Amnell, och betygsforskaren Alli Klapp.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Christian Rosenberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en sak vi inte berättade om konståkerskan Anne-Line Gjersem i förra programmet av Människans Mått: nämligen att hon är enäggstvilling. Hennes syster, Camilla,är både hennes bästa vän och närmaste konkurrent. Hela livet har de tävlat med och mot varandra: en tävling som intensifierats ju bättre de har blivit, eftersom Norge i de flesta sammanhang bara har en plats till de stora mästerskapen.

Det andra programmet i Människans måtts serie om rankning handlar om kärlek, social samvaro, och rankning. Elaine Aron – författare till boken I mötet mellan kärlek och makt - berättar om hur hon ser på rankning som psykologiskt fenomen. Förutom Anne-Line Gjersem träffar vi Inger Bladh, en av landets fyra miljoner Facebookanvändare, och Mohammed Ahmed som driver egen frisörsalong i Malmö; ett yrke där kundernas betygssättande blivit en allt viktigare del av verksamheten. Vi hör också Nora Makander som berättar om när hon hyrde ut sin lägenhet på nätet.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Jonas Mattsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det verkar vara något med rankning som triggar människor. Med den digitala utvecklingen publiceras alltfler rankningslistor – många gjorda utifrån officiell statistik och andra utifrån omdömen folk kan lämna på nätet. Och de sprids och får mycket uppmärksamhet.

Sommaren 2016 handlar Människans Mått om rankning, och i det första programmet ställer vi frågan om det stämmer att rankinglistor är motiverande och får människor att vilja prestera bättre. Vi besöker två världar där bedömningar är en stor del av vardagen: idrottsvärlden och skolvärlden.

Vi träffar konståkaren Anne-Line Gjersem, idrottspsykologen Anna Funke, betygsforskaren Alli Klapp, läraren Cornelia Falkentoft och två av hennes elever: Kasper Palm och Linn Tillman.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Jonas Mattsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Apple Watch finns det tre cirklar. Varje cirkel representerar ett dagligt mål för hur mycket du bör röra dig, hur många kalorier du bör förbränna på en dag, och hur många gånger du bör ta småpauser och resa dig upp, ifall du har ett stillasittande jobb. Så varje dag börjar med att cirkeln är tom – och när det blir dags att gå och lägga sig, då är cirkeln, förhoppningsvis, sluten.

Att sätta mätbara mål och följa upp dem håller på att bli en lika självklar del av vardagslivet som att hålla koll på vad klockan är. Men vems mål är det egentligen vi mäter?

I sommarens sista avsnitt av Människans Mått får du höra äldreforskaren Laura Carstensen berätta om sin forskning kring hur människors mål förändras när vi blir äldre och våra tidshorisonter krymper. Vi reflekterar kring hur det hänger ihop med den unga generationens upptagenhet med en digital teknik som sätter mål åt oss. Vi träffar de unga på på mätrörelsen Quantified Selfs meet-up i Berlin och på Internet of Things-konferens i Lund, och vi får följa med på hemtjänstbesök hemma hos det gamla paret Gilbert och Gullbritt Svensson i Malmö. Vi träffar också IT-forskaren Mimmi Sjöklint som doktorerat på hur människor förhåller sig till de mål som den digitala tekniken sätter upp åt dem – och kommit fram till att de flesta inte lyckas leva upp till idén om att mätbara mål ska leda till förbättrade resultat.

Laura Carstensen fick vi upp ögonen för genom Atul Gawandes fantastiskt fina bok om att åldras och dö med värdighet, Being Mortal. Här nedan finns det inslag Fredrik Pålsson gjorde i Obs om boken, när den kom ut på engelska. Nu finns den också på svenska, med titeln Att vara dödlig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Internet of Things – Sakernas Internet – är ju ett samlingsnamn för alla produkter som kommer att kunna skapas när fler och fler apparater börjar kommunicera inte bara med människor utan också med varandra. För att den potential som finns i den här utvecklingen ska kunna förverkligas, behöver fler och fler saker mätas och registreras. Våra kylskåp, våra örngott och våra bilar kommer att samla in massor av information, och all denna data kommer att kunna samköras med de mätningar du själv gör av vad som händer i din egen kropp.

Vad detta innebär för vårt förhållande till tiden försöker Fredrik Pålsson få kläm på genom att besöka en Internet of Things-konferens i Lund. Ut kristalliserar sig en hypotes. Vilken kontroll vi kan ta över tiden i framtiden kommer att bli alltmer beroende av vilka relationer vi har. Relationer till både människor och ting. Om detta kommer att leda till konstant övervakning eller konstant omhändertagande – det beror på vem du frågar.

Medverkar gör Troed Sångberg, futurist som arbetar på Sony Development Program, Lisa Kaati som är koordinator på Internet of Things Sverige vid Uppsala Universitet, Magdalena Graf på Ewa Home, Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg som skrivit boken Administrationssamhället, samt arbetslivsforskaren Calle Rosengren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Apple lanserar sin nya smarta klocka, Apple Watch, så presenteras tiden som något individuellt, som var och en kan fylla efter sina egna behov. Ansvaret att inte bara ha koll på tiden, utan också att organisera den tycks vila på oss alla. Det förstärks ytterligare av att fler och fler människor – inte minst inom offentlig sektor – måste sköta sin egen administration när sekreterarna har försvunnit och IT-systemen tagit över.

Människans Mått handlar den här veckan om hur vi bäst organiserar tiden, i en värld där många jobbar på arbetsplatser där man inte mäter tiden, utan istället bedömer olika prestationer. Fredrik Pålsson träffar Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg, författare till boken Administrationssamhället, och han besöker Malmö Yrkeshögskola där Marie Bjelksäter demonstrerar sin nyanskaffade Apple Watch. Han deltar i en Quantified Self-meet up i Berlin, där Marina Schmidt berättar om sin syn på att mäta tid och effektivitet, och han träffar slutligen också spelproducenten Oliver Merlöv på Massive Entertainment i Malmö som har den delikata uppgiften att organisera arbetsprocesser som kan pågå i flera år och där ingen på förhand vet hur slutresultatet ska bli. Medverkar gör också arbetslivsforskaren Calle Rosengren, och Jenny Andersson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under senare år har olika, digitala tidmätningssystem införts inom hemtjänsten i många kommuner, och många protester har hörts, från Stockholm till Värmland. Medan många är överens om att arbetsförhållandena inom hemtjänsten ofta är dåliga, går meningarna isär om huruvida det är bra eller dåligt att använda planeringsverktyg som registrerar vilken tid personalen lägger på olika uppgifter.

Så: vad innebär det egentligen att mäta tid? Och vilka konsekvenser får det?

Sommaren 2015 sänds fyra nya program i serien Människans Mått – och alla kommer på olika sätt att handla om att mäta tid. I det här inledningsprogrammet träffar Fredrik Pålsson arbetslivsforskaren Calle Rosengren som forskar kring hur industrialismens tidsstudieman fortfarande tycks ha en plats i huvudet på människor som idag jobbar på arbeten som vid första anblick inte tycks ha mycket gemensamt med fabrikerna. Vi hör också Adam Blomgren som arbetat inom hemtjänsten i Malmö i många år, och som är en av de som protesterat mot brist på tid och detaljstyrning. Enhetschef Margareta Karlsson möter kritiken, också gör vi en utflykt till Bromölla där Sofie Öhman och Jennika Anderberg arbetat med ett förändringsarbete som fokuserar mer på resultat än tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från förskolan till ålderdomshemmet mäts allt för att säkerställa att våra offentliga verksamheter håller bra kvalitet. Men var går gränsen för vad vi kan förstå med hjälp av mätningar?

I tredje delen av Människans mått försöker Fredrik Pålsson ringa in var gränsen går för det som går att mäta. Han besöker Center för Praktisk Kunskap på Södertörns Högskola, där Lotta Victor Tillberg och Lotte Alsterdal berättar om en kunskap som inte går att generalisera. Han träffar sjuksköterskan Anna Thulin som talar om vad som händer med den kunskapen, när fokus ökar på säkerhet och mätbara metoder. Och utvärderingsforskaren Lena Lindgren drar linjen mellan det som är lätt att mäta, och det som är svårt.

Människans mått produceras av Umami produktion för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marknaden översvämmas av olika sorters hälsotester, och allt fler mäter inte bara sömn och steg, utan också mer subjektiva saker, som sinnesstämning.

Hur påverkar mätandet vår känsla för kroppen - och oss själva? Vad driver deltagarna i den globala mätrörelsen Quantified Self? Och vad kan en sjukgymnast som arbetar med basal kroppskännedom lära oss om förhållandet mellan våra inre upplevelser, och yttre mått? Fredrik Pålsson träffar IT-forskaren Mimmi Sjöklint, och sjukgymnasten Mia Malmgren.

Människans mått produceras av Umami produktion för Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Start för Människans mått, en programserie i fyra delar om mätningssamhället!

Alltfler patienter mäter sig själva för att hålla koll på hälsan, och entusiasterna menar att sjukvården står inför en revolution. I den första delen av Människans Mått hämtar Fredrik Pålsson upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 år av blodsockermätningar, och träffar sedan allmänläkaren Mikael Blomgård, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabetesläkaren Anders Frid, för att tala med dem om ambitionen att mäta sig frisk. 

Rättelse. I första delen av Människans Mått kunde det verka som om SBU – statens beredning för medicinsk utvärdering – dömer ut generella hälsokontroller eftersom många medicinska tester inte ger absoluta svar. Det stämmer inte, varken med vad Mikael Blomgård sagt eller vad SBU kommit fram till. En hälsokontroll är mycket mer än enskilda test. En bra hälsokontroll innehåller också ett bra samtal med läkaren, där resultaten av de tester som görs kan vägas samman med olika riskfaktorer, och diskuteras utifrån patientens unika livssituation.  

Människans mått produceras av Umami produktion i Malmö för Sveriges Radio.