<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:googleplay="http://www.google.com/schemas/play-podcasts/1.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:sr="http://www.sverigesradio.se/podrss" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" version="2.0">
  <channel>
    <itunes:new-feed-url>https://api.sr.se/api/rss/pod/itunes/22517</itunes:new-feed-url>
    <atom:link href="https://api.sr.se/api/rss/pod/itunes/22517" rel="self" type="application/rss+xml" />
    <lastBuildDate>Mon, 04 May 2026 10:51:24 GMT</lastBuildDate>
    <image>
      <title>Tollans musikaliska </title>
      <link>https://www.sverigesradio.se/tollansmusikaliska</link>
      <url>https://static-cdn.sr.se/images/4886/8fc1d559-a24c-4a11-8a37-1bd21d3849e1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image</url>
    </image>
    <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/8fc1d559-a24c-4a11-8a37-1bd21d3849e1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
    <itunes:explicit>false</itunes:explicit>
    <itunes:summary><![CDATA[Podd för finsmakare. Birgitta Tollan gör envisa och kärleksfulla radioundersökningar av musik och liv bortom allfartsvägar. Från 2015-2022. (Programmet släpper inte längre nya avsnitt.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Peter O. Nilsson]]></itunes:summary>
    <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
    <itunes:category text="Music" />
    <itunes:owner>
      <itunes:name>Tollans musikaliska </itunes:name>
      <itunes:email>podd@sverigesradio.se</itunes:email>
    </itunes:owner>
    <title>Tollans musikaliska </title>
    <link>https://www.sverigesradio.se/tollansmusikaliska</link>
    <description><![CDATA[Podd för finsmakare. Birgitta Tollan gör envisa och kärleksfulla radioundersökningar av musik och liv bortom allfartsvägar. Från 2015-2022. (Programmet släpper inte längre nya avsnitt.) <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a>
Ansvarig utgivare: Peter O. Nilsson]]></description>
    <language>sv</language>
    <copyright>Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.</copyright>
    <media:restriction type="country" relationship="allow">se</media:restriction>
    <item>
      <title><![CDATA[Om legendariske danske tonsättaren Bent Sørensens verk Sterbende Gärten (Döende trädgårdar)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Möt danske tonsättaren <strong>Bent Sørensen</strong> år 1996.</p><p>-Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han.</p><p>Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han <strong>Schönbergs</strong> <em>Violinkonsert</em> innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik.</p><p>För sin violinkonsert <em>Sterbende Gärten </em>fick Bent Sørensen <strong>Nordiska Rådets Musikpris</strong>.</p><p>Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman.</p><p>Den sista satsen kallas en <em>Estampida</em>, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll.&nbsp;</p><p>Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997:</p><p><em>Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till att det inte finns några basgångar, för att understryka dessa tvetydigheter. Sista satsen är väldigt snabb och danslik. För många år sedan i Amsterdam hörde jag en gatumusikant spela sin fiol extremt snabbt. Här har jag försökt återskapa denna typ av folkmusik, med dess hetsiga sound.<br>- Bent Sørensen 06-07-97</em></p><p></p><p>Vi hör även utdrag ur:</p><p>Bent Sørensens verk <em>Angel's Music</em> med <strong>Ardittikvartetten</strong>. Han skrev det i Rom, inspirerad av alla de spelande änglar som finns i barockkyrkorna i staden. Bent Sørensen blir ofta inspirerad av andra konstformer än musik. Det kan vara en bild, en titel, ett namn eller ett ord som fascinerar honom. Selma Lagerlöf, Emily Dickenson, Shakespeare, Rilke, Donne och den danske poeten Michael Strunge är några av författarna vars verk har gett Bent Sørensen impulser till att komponera musik. Men krackelerade kalkmålningar fascinerar honom mer än t e x mästerverk av Rubens och Titzian.</p><p>Bent Sørensens solostycke för klarinett <em>The Songs of the Decaying Garden</em> - <em>Den ruttnande trädgårdens sånger.</em></p><p>Sørensens <em>The Bells of Vineta</em> för trombonsolo. <strong>Selma Lagerlöfs</strong> berättelse om <strong>Nils Holgerssons underbara resa</strong>, om staden som sjunker i vattnet med ringande kyrkklockor och endast återkommer vart hundrade år, inspirerade Bent Sørensen till <em>The Bells of Vineta.</em></p><p>Bent Sørensen har komponerat mer än 140 musikverk i alla genrer, bl a operan <em>Under himlen</em>. Sin andra pianokonsert <em>La Mattina, </em>skrev han 2009 till <strong>Leif Ove Andsnes</strong>. 2013-14 komponerade Bent Sørensen trilogin <em>Papillons, </em>dedicerad till konsertpianisten <strong>Katrine Gislinge. </strong>Han har under åren  skrivit flera verk till henne. Bl a<em>12 Nocturner för piano </em>och den tredje pianokonserten som han komponerade under coronapandemin 2021. Titeln är <em>La sera estatica - Den extatiska aftonen </em>(2021). </p><p>2018 vann Bent Sørensen ett av världens främsta musikpriser, <strong>Grawemeyer Award</strong>,&nbsp;för sin <em>Concerto</em> i fem satser&nbsp;<em>L’isola della Città </em>(Ön i staden).&nbsp;</p><p>Lyssna även på tonsättaren <strong>Bent Sørensen</strong> och konsertpianisten <strong>Katrine Gislinge</strong> i det nyare radioprogrammet <strong>Danska konstmusikens kungapar</strong> som publicerades i Tollans musikaliska den 28 juni 2022.</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1210388</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_om_legendariske_danske_tonsatt_20220711_1911598377.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 12 Jul 2022 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Möt danske tonsättaren <strong>Bent Sørensen</strong> år 1996.</p><p>-Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han.</p><p>Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han <strong>Schönbergs</strong> <em>Violinkonsert</em> innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik.</p><p>För sin violinkonsert <em>Sterbende Gärten </em>fick Bent Sørensen <strong>Nordiska Rådets Musikpris</strong>.</p><p>Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman.</p><p>Den sista satsen kallas en <em>Estampida</em>, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll.&nbsp;</p><p>Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997:</p><p><em>Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Om,legendariske,danske,tonsättaren,Bent,Sørensens,verk,Sterbende,Gärten,(Döende,trädgårdar)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/cf3e9bc9-f61c-4396-8493-76225bcc90cc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:28:05</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/07/tollans_musikaliska_om_legendariske_danske_tonsatt_20220711_1911598377.mp3" length="26987402" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Danska konstmusikens kungapar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den danska nedstängningen under den första corona-perioden har nu resulterat i ett vackert musikverk, <em>”mellan vildhet och ömhet”</em>, pianokonserten <em>La sera estatica - Den extatiska aftonen </em>(2021).</p><p><strong>Katrine Gislinge</strong> gav under pandemin konserter hemma på flygeln för sin man för att han skulle kunna njuta av livemusik, då det offentliga konsertlivet var nedstängt. Hon spelade Beethoven, Mozart, Chopin, Schubert, Schumann m fl och <strong>Bent Sørensen</strong> hörde detta och inspirerades alltså att komponera sin tredje pianokonsert, vilken han tillägnat <strong>Katrine Gislinge</strong>. Han har tidigare tillägnat sin hustru flera andra verk.</p><p>De har båda äktenskap med andra, flera barn och egna karriärer bakom sig. De fann varandra 2011 vid en musikfestival.</p><p>Hur påverkar deras relation dem musikaliskt? Hur känns det för Bent att skriva musik till Katrine och hur känns det för Katrine att spela den? Har deras förhållande till tonsättandet och musicerandet förändrats?</p><p>Om <strong>Bent Sørensen</strong> har skrivits: <em>”Hans musik påminner mig om något jag aldrig hört förut! Han är en underbart poetisk kompositör vars musik svävar och flyger som höstvindar i oberäknelig skönhet!”</em></p><p>2018 vann han en av världens främsta klassiska musikpriser, <strong>Grawemeyer Award</strong>, för sin Concerto i fem satser <em>L’isola della Città </em>(Ön i staden), från 2016<em>. </em>Verket är för violin, cello, piano och stor orkester.</p><p>En recensent skrev: <em>”</em><strong><em>Katrine Gislinges</em></strong><em> tolkningar präglas av en darrande känslighet, där varje liten detalj i musiken blir väldigt viktig men samtidigt samlas i en klar och framåtblickande ström. I sina händer, i sin musik, lyckas hon skapa den perfekta balansen mellan det sköraste och det mest direkta, och när man lyssnar på henne går man in i ett musikaliskt rum av "berusande sensualitet".</em></p><p><strong>Katrine Gislinge</strong> är känd för att spela den klassiska repertoaren, men hon arbetar även i många andra genrer. Hon har bl a spelat in Mozarts Pianokonserter 11, 12 och 13 med kadenser av Bent Sørensen. Tillsammans med svenska <strong>Stenhammarkvartetten</strong>.</p><p>I 1999 spelade <strong>Katrine Gislinge</strong> in cd'en <em>Piano Works </em>på <strong>Deutsche Grammophon</strong> och var därmed den första danska pianist att utge musik på denna label.</p><p>Vi får förstås i programmet lyssna på den mycket vackra musiken.</p><p><strong>Låtlista:</strong></p><p>Mignon - Papillons - IV. Allegretto, Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano, John Storgårds, dirigent, Lapplands kammarorkester</p><p>DACAPO 8.226134</p><p></p><p>Sigrids Wiegenlied, 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano</p><p>DACAPO 8.226627</p><p></p><p>Kreisleriana, Op. 16/ I. Äußerst bewegt (Extremely animated), Robert Schumann, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano</p><p>danacord DACOCD 741</p><p></p><p>Fantasia Appassionata For Piano Solo, Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano,</p><p>DACAPO 8.226135</p><p></p><p>Sterbende Gärten, I Allegro, molto fluente, Bent Sørensen, musik</p><p>Rebecca Hirsch, violin Leif Segerstam, dirigent Danmarks Radios Symfoniorkester</p><p>dacapo 8.224039</p><p></p><p>Piano Concerto No. 3, "La Sera Estatica" (2020/21), Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano, John Storgårds dirigent, Copenhagen Phil (Själlands Symfoniorkester) 12 nov 2021</p><p>Live</p><p></p><p>Impromptus For Piano D 899, Nr. 4 Ass-dur, opus 90, Franz Schubert, musik</p><p>Maria Joao Pires, piano</p><p></p><p>Piano Concerto No. 12 Kv414/ II Andante A-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen</p><p>Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet</p><p>Alba Records ABCD 418</p><p></p><p>Piano Concerto No. 13 Kv415/ I Allegro C-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen</p><p>Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet</p><p>Alba Records ABCD 418</p><p></p><p>Nächtlicher Fluss, </p><p>12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano</p><p>DACAPO 8.226627</p><p></p><p>Pianosonat nr 2, op. 36 i b-moll, Sergej Rachmaninov, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano</p><p> Live</p><p></p><p>Kitch musik, Valentin Silvestrov, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano</p><p>Live</p><p></p><p>Mondnacht (Berceuse No. 2), 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano</p><p>DACAPO 8.226627</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1952899</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_danska_konstmusikens_kungapar_20220628_1224432877.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 28 Jun 2022 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den danska nedstängningen under den första corona-perioden har nu resulterat i ett vackert musikverk, <em>”mellan vildhet och ömhet”</em>, pianokonserten <em>La sera estatica - Den extatiska aftonen </em>(2021).</p><p><strong>Katrine Gislinge</strong> gav under pandemin konserter hemma på flygeln för sin man för att han skulle kunna njuta av livemusik, då det offentliga konsertlivet var nedstängt. Hon spelade Beethoven, Mozart, Chopin, Schubert, Schumann m fl och <strong>Bent Sørensen</strong> hörde detta och inspirerades alltså att komponera sin tredje pianokonsert, vilken han tillägnat <strong>Katrine Gislinge</strong>. Han har tidigare tillägnat sin hustru flera andra verk.</p><p>De har båda äktenskap med andra, flera barn och egna karriärer bakom sig. De fann varandra 2011 vid en musikfestival.</p><p>Hur påverkar deras relation dem musikaliskt? Hur känns det för Bent att skriva musik till Katrine och hur känns det för Katrine att spela den? Har deras förhållande till tonsättandet och musicerandet förändrats?</p><p>Om <strong>Bent Sørensen</strong> har skrivits: <em>”Hans musik påminner mig om något jag aldrig hört förut! Han är en underbart poetisk kompositör vars musik svävar och flyger som höstvindar i oberäknelig skönhet!”</em></p><p>2018 vann han en av världens främsta klassiska musikpriser, <strong>Grawemeyer Award</strong>, för sin Concerto i fem satser <em>L’isola della Città </em>(Ön i staden), från 2016<em>. </em>Verket är för violin, cello, piano och stor orkester.</p><p>En recensent skrev: <em>”</em><strong><em>Katrine Gislinges</em></strong><em> tolkningar präglas av en darrande känslighet, där varje liten detalj i musiken blir väldigt viktig men samtidigt samlas i en klar och framåtblickande ström. I sina händer, i sin musik, lyckas hon skapa den perfekta balansen mellan det sköraste och det mest direkta, och när man lyssnar på henne går man in i ett musikaliskt rum av "berusande sensualitet".</em></p><p><strong>Katrine Gislinge</strong> är känd för att spela den klassiska repertoaren, men hon arbetar även i många andra genrer. Hon har bl a spelat in Mozarts Pianokonserter 11, 12 och 13 med kadenser av Bent Sørensen. Tillsammans med svenska <strong>Stenhammarkvartetten</strong>.</p><p>I 1999 spelade <strong>Katrine Gislinge</strong> in cd'en <em>Piano Works </em>på <strong>Deutsche Grammophon</strong> och var därmed den första danska pianist att utge musik på denna label.</p><p>Vi får förstås i programmet lyssna på den mycket vackra musiken.</p><p><strong>Låtlista:</strong></p><p>Mignon - Papillons - IV. Allegretto, Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano, John Storgårds, dirigent, Lapplands kammarorkester</p><p>DACAPO 8.226134</p><p></p><p>Sigrids Wiegenlied, 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano</p><p>DACAPO 8.226627</p><p></p><p>Kreisleriana, Op. 16/ I. Äußerst bewegt (Extremely animated), Robert Schumann, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano</p><p>danacord DACOCD 741</p><p></p><p>Fantasia Appassionata For Piano Solo, Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano,</p><p>DACAPO 8.226135</p><p></p><p>Sterbende Gärten, I Allegro, molto fluente, Bent Sørensen, musik</p><p>Rebecca Hirsch, violin Leif Segerstam, dirigent Danmarks Radios Symfoniorkester</p><p>dacapo 8.224039</p><p></p><p>Piano Concerto No. 3, "La Sera Estatica" (2020/21), Bent Sørensen, musik</p><p>Katrine Gislinge, piano, John Storgårds dirigent, Copenhagen Phil (Själlands Symfoniorkester) 12 nov 2021</p><p>Live</p><p></p><p>Impromptus...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Danska,konstmusikens,kungapar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/4837223c-f359-4fb3-90ed-1ba8dc614faf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:06</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/06/tollans_musikaliska_danska_konstmusikens_kungapar_20220628_1224432877.mp3" length="54849717" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Im Treibhaus - en nyskriven svensk opera om romantik och skapande]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kärleksdrömmar, svek, konventioner och patriarkat. Om författaren Mathilde Wesendonck, Richard Wagners Isolde i operan Tristan och Isolde.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Finns det plats för en skapande kvinna bredvid en genial man? En relevant fråga i samband med att ett av operahistoriens mest omtalade och älskade verk, <em>Tristan och Isolde</em>, skapades under en himlastormande och förbjuden förälskelse mellan två kulturpersoner, <strong>Richard Wagner</strong> och <strong>Mathilde Wesendonck</strong>.</p>
<p>Efter premiären av <em>Tristan och Isolde</em> skulle <strong>Richard Wagner</strong> förneka <strong>Mathilde Wesendoncks</strong> medskapande av verket.</p>
<p><em>Im Treibhaus</em> - I växthuset är titeln på en av de dikter av Mathilde Wesendonck som Richard Wagner tonsatte i sångcykeln <em>Wesendonck-lieder</em>. Kammaroperan <em>Im Treibhaus</em>&nbsp;skulle haft premiär juli 2020 i <strong>Vattnäs Konsertlada</strong> norr om Mora, men fick skjutas upp p g a coronapandemin och hade istället urpremiär där den 23 juli 2021.</p>
<p>Alten <strong>Anna Larsson</strong> gör <strong>Mathilde Wesendonck</strong> och tenoren <strong>Göran Eliasson</strong> gör <strong>Richard Wagner</strong>. Wagners dåvarande hustru <strong>Minna Wagner</strong> sjungs av <strong>Amelia Jacobsson</strong> och Mathilde Wesendonks make <strong>Otto Wesendonck</strong>&nbsp;sjunga av <strong>Ulrik Qvale</strong>. Wagners andra hustru <strong>Cosima von Bülow</strong> sjungs av <strong>Rebecka Fjällsby</strong> och <strong>Johan Rydh</strong> gör <strong>Johannes Brahms</strong>.</p>
<p><strong>Staffan Storm</strong> tonsatte här sin första opera och författaren <strong>Ebba Witt-Brattström</strong> debuterade som librettist.</p>
<p>&nbsp;Manus, regi och produktion:&nbsp;<strong>Birgitta Tollan</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1773016</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_im_treibhaus__en_nyskriven_sv_20210827_1832034365.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 31 Aug 2021 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kärleksdrömmar, svek, konventioner och patriarkat. Om författaren Mathilde Wesendonck, Richard Wagners Isolde i operan Tristan och Isolde.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Finns det plats för en skapande kvinna bredvid en genial man? En relevant fråga i samband med att ett av operahistoriens mest omtalade och älskade verk, <em>Tristan och Isolde</em>, skapades under en himlastormande och förbjuden förälskelse mellan två kulturpersoner, <strong>Richard Wagner</strong> och <strong>Mathilde Wesendonck</strong>.</p>
<p>Efter premiären av <em>Tristan och Isolde</em> skulle <strong>Richard Wagner</strong> förneka <strong>Mathilde Wesendoncks</strong> medskapande av verket.</p>
<p><em>Im Treibhaus</em> - I växthuset är titeln på en av de dikter av Mathilde Wesendonck som Richard Wagner tonsatte i sångcykeln <em>Wesendonck-lieder</em>. Kammaroperan <em>Im Treibhaus</em>&nbsp;skulle haft premiär juli 2020 i <strong>Vattnäs Konsertlada</strong> norr om Mora, men fick skjutas upp p g a coronapandemin och hade istället urpremiär där den 23 juli 2021.</p>
<p>Alten <strong>Anna Larsson</strong> gör <strong>Mathilde Wesendonck</strong> och tenoren <strong>Göran Eliasson</strong> gör <strong>Richard Wagner</strong>. Wagners dåvarande hustru <strong>Minna Wagner</strong> sjungs av <strong>Amelia Jacobsson</strong> och Mathilde Wesendonks make <strong>Otto Wesendonck</strong>&nbsp;sjunga av <strong>Ulrik Qvale</strong>. Wagners andra hustru <strong>Cosima von Bülow</strong> sjungs av <strong>Rebecka Fjällsby</strong> och <strong>Johan Rydh</strong> gör <strong>Johannes Brahms</strong>.</p>
<p><strong>Staffan Storm</strong> tonsatte här sin första opera och författaren <strong>Ebba Witt-Brattström</strong> debuterade som librettist.</p>
<p>&nbsp;Manus, regi och produktion:&nbsp;<strong>Birgitta Tollan</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Im,Treibhaus,en,nyskriven,svensk,opera,om,romantik,och,skapande]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/1b4cd3b1-e1a6-4a0d-9ad8-c7b0d86f61eb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kärleksdrömmar, svek, konventioner och patriarkat. Om författaren Mathilde Wesendonck, Richard Wagners Isolde i operan Tristan och Isolde.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/08/tollans_musikaliska_im_treibhaus__en_nyskriven_sv_20210827_1832034365.mp3" length="55237911" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fyra nutida internationella tonsättare, del 2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren&nbsp;<strong>Louise Alenius</strong>&nbsp;bodde under tio år i&nbsp;<strong>Frankrike</strong>, men är sedan några år tillbaka i&nbsp;<strong>Köpenhamn</strong>. I&nbsp;Paris&nbsp;komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken.</p>
<p>-Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte&nbsp;förstår.&nbsp;Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan&nbsp;<em>Silent Zone</em>&nbsp;om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon&nbsp;är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får&nbsp;dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk.</p>
<p>Dottern spelas av slagverkaren&nbsp;<strong>Ying-Hsueh Chen</strong>&nbsp;och&nbsp;hennes bror gestaltas av kontratenoren&nbsp;<strong>Morten Grove Frandsen</strong>.&nbsp;Brodern&nbsp;löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt.</p>
<p>-Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius.</p>
<p>Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k&nbsp;<strong>Elefantmannen</strong>,&nbsp;<strong>Joseph Merrick</strong>&nbsp;som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp.</p>
<p>Hennes körsvit&nbsp;<em>Rite&nbsp;of Nothing&nbsp;/ En tom ritual</em>&nbsp;uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken&nbsp;<strong>Søndermarken</strong>&nbsp;i Köpenhamn.</p>
<p>Ett av hennes senaste stycken,&nbsp;<em>Ilt / Syre,</em>&nbsp;komponerade Louise Alenius till&nbsp;den 80 meter långa skulpturen&nbsp;<em>The Wave</em>. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid&nbsp;<strong>Ofelia Plads</strong>&nbsp;vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet&nbsp;<strong>Vertigo</strong>&nbsp;anpassade&nbsp;<em>The wave</em>&nbsp;till pandemin.&nbsp;Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre.</p>
<p>2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset&nbsp;<strong>Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat</strong>&nbsp;på 750 000 danska kronor.</p>
<p><br>Jag intervjuade isländska tonsättaren&nbsp;<strong>Bára Gisladóttir</strong>&nbsp;första gången 2013. Nu möts vi&nbsp;digitalt genom Skype. Hon&nbsp;befinner sig i det svårt coronadrabbade&nbsp;<strong>Reykjavik</strong>.&nbsp;Hon utbildade sig i komposition vid&nbsp;<strong>Musikkonservatoriet</strong>&nbsp;i&nbsp;<strong>Köpenhamn</strong>.&nbsp;Kontrabasen&nbsp;blev hennes instrument efter studier på&nbsp;<strong>Nya Zeeland</strong>. Hon älskar den.&nbsp;Om hennes spel på kontrabasen sägs det:&nbsp;<em>"Hon behandlar kontrabasen såsom&nbsp;<strong>Jimi Hendrix</strong>&nbsp;gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.”</em></p>
<p>-&nbsp;Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra,&nbsp;då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir.</p>
<p>Hon&nbsp;är&nbsp;<strong>synestetiker</strong>&nbsp;och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud.&nbsp;Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon&nbsp;kompositionnerade stycket&nbsp;<em>Rooftops of Prague</em>!</p>
<p>Musiken på&nbsp;<em>Brimslód</em><strong>,</strong> hennes&nbsp;debutplatta från 2015, handlar om havet.&nbsp;<em>Dýpi</em>&nbsp;betyder djupet och här är vi på havets botten.&nbsp;Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes&nbsp;nya platta gavs ut 2020.&nbsp;Titeln är&nbsp;<strong>HĪBER</strong>, vilket betyder&nbsp;vinter eller ide.</p>
<p>Bára Gisladóttirs musik har framförts av&nbsp;<strong>Danmarks Radios Symfoniorkester</strong>&nbsp;<strong>og&nbsp;vokalensemble</strong>,&nbsp;<strong>Islands Symfoniorkester&nbsp;</strong>och&nbsp;<strong>Helsingborgs Symfoniorkester</strong>,&nbsp;<strong>Frankfurts Radiosymfoniker</strong>,&nbsp;<strong>Ensemble InterContemporain</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Athelas Sinfonietta</strong>.&nbsp;Hon har dessutom fått&nbsp;<strong>Carl Nielsen&nbsp;og Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris,</strong>&nbsp;<strong>Léonie Sonnings Talangpris</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Reykjavíks Grapevine's Music Award</strong>.</p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Bára Gisladóttir - Dýpi<br>Kompositör: Bára Gisladóttir<br>Bolag: Label Missing Danmark</p>
<p></p>
<p>Badenpederstruck, Louise Alenius - 123<br>Album: Stella Polaris<br>Kompositör: Louise Alenius<br>Bolag: Playground</p>
<p></p>
<p>Louise Alenius - Ilt<br>Sofie Elkjär Jensen, Elisabeth Jansson, Morten Grove Frandsen, Jacob Skov Andersen, Frederik Rolin<br>Etikett: Dacapo</p>
<p></p>
<p>Louise Alenius - Napoli<br>Louise Alenius</p>
<p></p>
<p>Louise Alenius - Elephant Man - Sommerballet<br>Louise Alenius</p>
<p></p>
<p>Louise Alenius - Silent Zone<br>Morten Grove Frandsen Gitta-Maria Sjöberg Ying-Hsueh Chen<br>Textförfattare: Louise Alenius</p>
<p></p>
<p>Louise Alenius - Rite of Nothing<br>Courage kör<br>Textförfattare: Louise Alenius</p>
<p></p>
<p>Bára Gisladóttir - Dýpi<br>Kompositör: Bára Gisladóttir<br>Bolag: Label Missing Danmark</p>
<p></p>
<p>Bára Gísladóttir - Rooftops Of Milan<br>Kompositör: Bára Gísladóttir</p>
<p></p>
<p>Bára Gísladóttir - Rooftops of Prague<br>Kompositör: Bára Gísladóttir</p>
<p></p>
<p>Bára Gisladóttir - Her Palms Faced Down Forever After<br>Album: Her Palms Faced Down Forever After</p>
<p></p>
<p>Bára Gisladóttir - Vēxō<br>Album: Vēxō</p>
<p></p>
<p>Bára Gisladóttir - Tvíhirta<br>Album: Tvíhirta</p>
<p></p>
<p>Bára Gisladóttir - No Afterlife Thanks<br>Kompositör: Bára Gisladóttir<br>Bolag: Dacapo</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1736331</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_fyra_nutida_internationella_to_20210625_1911234027.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 29 Jun 2021 14:02:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren&nbsp;<strong>Louise Alenius</strong>&nbsp;bodde under tio år i&nbsp;<strong>Frankrike</strong>, men är sedan några år tillbaka i&nbsp;<strong>Köpenhamn</strong>. I&nbsp;Paris&nbsp;komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken.</p>
<p>-Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte&nbsp;förstår.&nbsp;Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan&nbsp;<em>Silent Zone</em>&nbsp;om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon&nbsp;är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får&nbsp;dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk.</p>
<p>Dottern spelas av slagverkaren&nbsp;<strong>Ying-Hsueh Chen</strong>&nbsp;och&nbsp;hennes bror gestaltas av kontratenoren&nbsp;<strong>Morten Grove Frandsen</strong>.&nbsp;Brodern&nbsp;löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt.</p>
<p>-Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius.</p>
<p>Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k&nbsp;<strong>Elefantmannen</strong>,&nbsp;<strong>Joseph Merrick</strong>&nbsp;som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp.</p>
<p>Hennes körsvit&nbsp;<em>Rite&nbsp;of Nothing&nbsp;/ En tom ritual</em>&nbsp;uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken&nbsp;<strong>Søndermarken</strong>&nbsp;i Köpenhamn.</p>
<p>Ett av hennes senaste stycken,&nbsp;<em>Ilt / Syre,</em>&nbsp;komponerade Louise Alenius till&nbsp;den 80 meter långa skulpturen&nbsp;<em>The Wave</em>. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid&nbsp;<strong>Ofelia Plads</strong>&nbsp;vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet&nbsp;<strong>Vertigo</strong>&nbsp;anpassade&nbsp;<em>The wave</em>&nbsp;till pandemin.&nbsp;Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre.</p>
<p>2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset&nbsp;<strong>Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat</strong>&nbsp;på 750 000 danska kronor.</p>
<p><br>Jag intervjuade isländska tonsättaren&nbsp;<strong>Bára Gisladóttir</strong>&nbsp;första gången 2013. Nu möts vi&nbsp;digitalt genom Skype. Hon&nbsp;befinner sig i det svårt coronadrabbade&nbsp;<strong>Reykjavik</strong>.&nbsp;Hon utbildade sig i komposition vid&nbsp;<strong>Musikkonservatoriet</strong>&nbsp;i&nbsp;<strong>Köpenhamn</strong>.&nbsp;Kontrabasen&nbsp;blev hennes instrument efter studier på&nbsp;<strong>Nya Zeeland</strong>. Hon älskar den.&nbsp;Om hennes spel på kontrabasen sägs det:&nbsp;<em>"Hon behandlar kontrabasen såsom&nbsp;<strong>Jimi Hendrix</strong>&nbsp;gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.”</em></p>
<p>-&nbsp;Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra,&nbsp;då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir.</p>
<p>Hon&nbsp;är&nbsp;<strong>synestetiker</strong>&nbsp;och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Fyra,nutida,internationella,tonsättare,,del,2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/49a4971b-672d-4072-a1f2-ca9e435d264f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/06/tollans_musikaliska_fyra_nutida_internationella_to_20210625_1911234027.mp3" length="54785564" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ur Smålands steniga mylla - sopranen Karolina Bengtsson]]></title>
      <description><![CDATA[<p>23-åriga sopranen Karolina Bengtsson spås en lysande framtid och studerar nu på Mozarteum i Salzburg. Kommer från en bygd i Småland, där även 1800-talets världsstjärna Christina Nilsson föddes.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I programmet medverkar även Karolina Bengtssons sångpedagog, professorn och världssopranen&nbsp;<strong>Barbara Bonney</strong>&nbsp;i Salzburg, altsångerskan&nbsp;<strong>Anna Larsson</strong>&nbsp;i Stockholm, svensk-ungerska sopranen&nbsp;<strong>Clarry Bartha</strong>&nbsp;i Tyskland.&nbsp;Clarry Bartha är konstnärlig ledare för internationella tävlingen&nbsp;<strong>Debut</strong>, samt Casting director för&nbsp;<strong>Festival Puccini Torre del Lago</strong>.</p>
<p>Under större delen av 2020 och 2021 har <strong>Karolina Bengtsson</strong> fått digital undervisning&nbsp; på grund av pandemin.</p>
<p>Sopranen och professorn<strong> Barbara Bonney</strong>:</p>
<p>- Karolina Bengtsson&nbsp;är så begåvad - det är inte klokt!&nbsp;Hon är den bästa sångerskan på Mozarteum just nu!&nbsp;Hennes röst är otroligt fin! Jag blir så lycklig när jag lyssnar till henne!&nbsp;Varje&nbsp;lektion&nbsp;är en konsert för mig. Jag sitter där och bara njuter. Ibland gråter jag.</p>
<p>- Pandemin, med den digitala undervisningen, har paradoxalt nog medfört att jag&nbsp;kommit närmare&nbsp;mina elever. Genom kameran&nbsp;ser jag hur de använder munnen och tungan. Hur de andas och vad de tänker.&nbsp;Allt&nbsp;dessa&nbsp;som&nbsp;jag missar i ett rum när man inte är så nära. Jag tycker det här har varit helt fantastiskt!</p>
<p>Svenska alten&nbsp;<strong>Anna Larsson</strong>&nbsp;var med i juryn i tävlingen <strong>Debut</strong> i Tyskland&nbsp;som Karolina Bengtsson vann:</p>
<p>- Karolina slog juryn med häpnad redan på första provet.&nbsp;Det var väldigt, väldigt roligt att uppleva! Karolina&nbsp;är&nbsp;mycket trygg som sångare och sjöng t ex en svår&nbsp;aria ur&nbsp;<strong>Händels</strong>&nbsp;<em>Julius Caesar</em>.&nbsp;Hon gjorde det suveränt. Karolinas tilltal är väldigt öppet. Det betyder naturligtvis jättemycket för Karolina att få utvecklas tillsammans med Barbara&nbsp;Bonney, som kan anses ha varit den absolut största i världen i&nbsp;sitt röstfack, lyrisk sopran!</p>
<p>Sopranen och konstnärliga ledaren&nbsp;<strong>Clarry Bartha</strong>&nbsp;bjuder varje år in 50 sångare av ca 600&nbsp;sökanden till&nbsp;tävlingen <strong>Debut</strong>.</p>
<p>- Jag hörde sopranen Karolina Bengtsson i Salzburg för&nbsp;två år sedan och&nbsp;fick gåshud&nbsp;av den naturlighet hon har i sin röst,&nbsp;vilken har en enorm potential att utvecklas. Karolina&nbsp;är språkbegåvad och ärlig i sitt sätt att sjunga,&nbsp;vilket gjorde mig väldigt glad. Hon är så självklar och&nbsp;har en enormt vacker röst!</p>
<p>- Det är väldigt inne att vara operasångare och att bli berömd. Många imiterar och&nbsp;vistas i&nbsp;det här rosa&nbsp;livet med applåder och blommor. Men det finns ett visst allvar hos Karolina som jag tycker om. Som alla tycker om. Hon bryr sig inte så mycket om allt omkring, och är över huvud taget inte affekterad! Det är rösten och hennes ögon! Hon har den rätta blandningen av att vara ödmjuk och att vara hungrig. Hon är öppen och väldigt klok. Nu behöver hon något att bita i. Att vara operasångare är hårt arbete!</p>
<p>- Karolina är nu lyrisk sopran. Jag hör framtiden med stora lyriska partier;&nbsp;<strong>Mozart</strong>&nbsp;förstås,&nbsp;<strong>Strauss</strong>, lyriskt ryskt, lyriskt italienskt, lyriskt franskt.&nbsp;Kanske&nbsp;med åldern går hon över från en&nbsp;<strong>Susanna</strong>&nbsp;till en&nbsp;<strong>Grevinna</strong>.&nbsp;Hon har ett fokus i rösten och en silverklang som är väldigt ovanlig, och&nbsp;påminner litet grand om slovakiska sopranen&nbsp;<strong>Lucia Popp</strong>, en av mina favoritsångerskor!</p>
<p>Lyssna på Karolina Bengtssons operadebut som Pamina i Mozarts Trollflöjten tillsammans med andra studenter på Mozarteum i Salzburg. Länken fungerar från den 25 juni 2021 kl. 19:00:</p>
<p><a class="external-link" href="https://livestream.com/unimozarteumsalzburg/zauberfloete21" target="_blank" rel="noopener nofollow">https://livestream.com/unimozarteumsalzburg/zauberfloete21</a></p>
<p></p>
<p>Manus, regi och produktion: <strong>Birgitta&nbsp;Tollan</strong>.</p>
<p></p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline">Låtlista:</span></strong></p>
<p>W A Mozart, Solitudini amiche - Zeffiretti lusinghieri, Ilia's aria ur operan Idomeneo KV 366 FHD</p>
<p>Karolina Bengtsson sopran, Mozarteumorchester Salzburg, Riccardo Minasi dirigent</p>
<p></p>
<p>W A Mozart, Solitudini amiche - Zeffiretti lusinghieri, Ilia's aria ur operan Idomeneo KV 366 FHD</p>
<p>Karolina Bengtsson sopran, Mozarteumorchester Salzburg, Riccardo Minasi dirigent</p>
<p></p>
<p>Musik: Trad, Text: Wendela Hebbe, Fjorton År Tror Jag Visst Att Jag Var</p>
<p>Alice Babs Sjöblom, Einar Ralf, Stockholms Studentsångare</p>
<p></p>
<p>Daniel Nelson, Döden och Julia</p>
<p>Karolina Bengtsson sopran, Malin Broman soloviolin &amp; dirigent, Musica Vitae</p>
<p></p>
<p>Daniel Nelson, Döden och Julia</p>
<p>Karolina Bengtsson sopran, Malin Broman soloviolin &amp; dirigent, Musica Vitae</p>
<p></p>
<p>L v Beethoven,<strong>&nbsp;</strong>O wär ich schon mit dir vereint, Marzelline's aria ur operan Fidelio</p>
<p>Karolina Bengtsson sopran, Das Philharmonische Orchester Würzburg, Enrico Calesso dirigent</p>
<p></p>
<p>J. Haydn,&nbsp;Ragion nell'alma siede, Flaminias aria ur operan Il mondo della Luna Hob. XXVIII:7</p>
<p>Karolina Bengtsson sopran, Bernadette Bartos piano</p>
<p></p>
<p>Ignaz Holzbauer, operan Günther Von Schwarzburg</p>
<p>Michael Schneider, Claron Mcfadden, Clarry Bartha, Robert Wörle, Christoph Prégardien, Michael Schopper, Vokalensemble La Stagione (Frankfurt Am Main), La Stagione (Frankfurt Am Main)</p>
<p></p>
<p>Antonín Dvořák,&nbsp;Rusalka, hennes aria&nbsp;Sången till månen</p>
<p>Lucia Popp sopran, Münchener Rundfunkorchester,&nbsp;Stefan Soltesz dirigent</p>
<p></p>
<p>Sibelius,&nbsp;Var Det En Dröm (Op 37:4)</p>
<p>Barbara Bonney sopran, Antonio Pappano piano</p>
<p></p>
<p>J. Haydn,&nbsp;Piercing Eyes Hob XXVIa</p>
<p>Karolina Bengtsson sopran, Bernadette Bartos piano</p>
<p></p>
<p>G Mahler,&nbsp;Symfoni Nr 2 c-moll, Urlicht</p>
<p>Anna Larsson alt, Claudio Abbado dirigent, Orfeon Donostiarra San Sebastian kör, Luzernfestivalens orkester</p>
<p></p>
<p>R Strauss, Der Rosenkavalier: Akt 2, "Mir Ist Die Ehre Wiederfahren"</p>
<p>Barbara Bonney sopran, Susan Graham mezzosopran, Christoph Eschenbach dirigent, Wiener Philharmoniker</p>
<p></p>
<p>W. A. Mozart, Trollflöjten, Ach ich fühl's KV 620 Paminas aria</p>
<p>Karolina Bengtsson sopran, Mozarteumorchester, Riccardo Minasi dirigent</p>
<p></p>
<p>J. Haydn, Flaminias aria Ragion nell'alma siede ur operan Il mondo della Luna</p>
<p>Karolina Bengtsson sopran, Bernadette Bartos piano</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1734420</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_ur_smalands_steniga_mylla__so_20210625_1813037507.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 29 Jun 2021 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>23-åriga sopranen Karolina Bengtsson spås en lysande framtid och studerar nu på Mozarteum i Salzburg. Kommer från en bygd i Småland, där även 1800-talets världsstjärna Christina Nilsson föddes.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I programmet medverkar även Karolina Bengtssons sångpedagog, professorn och världssopranen&nbsp;<strong>Barbara Bonney</strong>&nbsp;i Salzburg, altsångerskan&nbsp;<strong>Anna Larsson</strong>&nbsp;i Stockholm, svensk-ungerska sopranen&nbsp;<strong>Clarry Bartha</strong>&nbsp;i Tyskland.&nbsp;Clarry Bartha är konstnärlig ledare för internationella tävlingen&nbsp;<strong>Debut</strong>, samt Casting director för&nbsp;<strong>Festival Puccini Torre del Lago</strong>.</p>
<p>Under större delen av 2020 och 2021 har <strong>Karolina Bengtsson</strong> fått digital undervisning&nbsp; på grund av pandemin.</p>
<p>Sopranen och professorn<strong> Barbara Bonney</strong>:</p>
<p>- Karolina Bengtsson&nbsp;är så begåvad - det är inte klokt!&nbsp;Hon är den bästa sångerskan på Mozarteum just nu!&nbsp;Hennes röst är otroligt fin! Jag blir så lycklig när jag lyssnar till henne!&nbsp;Varje&nbsp;lektion&nbsp;är en konsert för mig. Jag sitter där och bara njuter. Ibland gråter jag.</p>
<p>- Pandemin, med den digitala undervisningen, har paradoxalt nog medfört att jag&nbsp;kommit närmare&nbsp;mina elever. Genom kameran&nbsp;ser jag hur de använder munnen och tungan. Hur de andas och vad de tänker.&nbsp;Allt&nbsp;dessa&nbsp;som&nbsp;jag missar i ett rum när man inte är så nära. Jag tycker det här har varit helt fantastiskt!</p>
<p>Svenska alten&nbsp;<strong>Anna Larsson</strong>&nbsp;var med i juryn i tävlingen <strong>Debut</strong> i Tyskland&nbsp;som Karolina Bengtsson vann:</p>
<p>- Karolina slog juryn med häpnad redan på första provet.&nbsp;Det var väldigt, väldigt roligt att uppleva! Karolina&nbsp;är&nbsp;mycket trygg som sångare och sjöng t ex en svår&nbsp;aria ur&nbsp;<strong>Händels</strong>&nbsp;<em>Julius Caesar</em>.&nbsp;Hon gjorde det suveränt. Karolinas tilltal är väldigt öppet. Det betyder naturligtvis jättemycket för Karolina att få utvecklas tillsammans med Barbara&nbsp;Bonney, som kan anses ha varit den absolut största i världen i&nbsp;sitt röstfack, lyrisk sopran!</p>
<p>Sopranen och konstnärliga ledaren&nbsp;<strong>Clarry Bartha</strong>&nbsp;bjuder varje år in 50 sångare av ca 600&nbsp;sökanden till&nbsp;tävlingen <strong>Debut</strong>.</p>
<p>- Jag hörde sopranen Karolina Bengtsson i Salzburg för&nbsp;två år sedan och&nbsp;fick gåshud&nbsp;av den naturlighet hon har i sin röst,&nbsp;vilken har en enorm potential att utvecklas. Karolina&nbsp;är språkbegåvad och ärlig i sitt sätt att sjunga,&nbsp;vilket gjorde mig väldigt glad. Hon är så självklar och&nbsp;har en enormt vacker röst!</p>
<p>- Det är väldigt inne att vara operasångare och att bli berömd. Många imiterar och&nbsp;vistas i&nbsp;det här rosa&nbsp;livet med applåder och blommor. Men det finns ett visst allvar hos Karolina som jag tycker om. Som alla tycker om. Hon bryr sig inte så mycket om allt omkring, och är över huvud taget inte affekterad! Det är rösten och hennes ögon! Hon har den rätta blandningen av att vara ödmjuk och att vara hungrig. Hon är öppen och väldigt klok. Nu behöver hon något att bita i. Att vara operasångare är hårt arbete!</p>
<p>- Karolina är nu lyrisk sopran. Jag hör framtiden med stora lyriska partier;&nbsp;<strong>Mozart</strong>&nbsp;förstås,&nbsp;<strong>Strauss</strong>, lyriskt ryskt, lyriskt italienskt, lyriskt franskt.&nbsp;Kanske&nbsp;med åldern går hon över från en&nbsp;<strong>Susanna</strong>&nbsp;till en&nbsp;<strong>Grevinna</strong>.&nbsp;Hon har ett fokus i rösten och en silverklang som är väldigt ovanlig, och&nbsp;påminner litet grand om slovakiska sopranen&nbsp;<strong>Lucia Popp</strong>, en av mina favoritsångerskor!</p>
<p>Lyssna...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Ur,Smålands,steniga,mylla,sopranen,Karolina,Bengtsson]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/7a9fb676-1df3-4ff9-947b-9c8fe7bccd49.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:10</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[23-åriga sopranen Karolina Bengtsson spås en lysande framtid och studerar nu på Mozarteum i Salzburg. Kommer från en bygd i Småland, där även 1800-talets världsstjärna Christina Nilsson föddes.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/06/tollans_musikaliska_ur_smalands_steniga_mylla__so_20210625_1813037507.mp3" length="54915788" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Från Seoul till Kil. Renässanskvinnan Katarina Widell och blockflöjterna!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Blockflöjtisten Katarina Widell adopterades från Seoul och bor i Kil. Toppstudent och fyrabarnsmamma. Med barock i Royal Albert Hall, turnéer med kvartetten Woodpeckers och förebild i Kulturskolan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkar gör blockflöjtisterna i Woodpeckers / Hackspettorna:</p>
<p><strong>Katarina</strong> <strong>Widell</strong> från&nbsp;<em>Seoul</em> och&nbsp;<em>Kil</em>, Kate<strong> Hearne</strong> från <em>Irland</em>, <strong>Caroline Eidsten Dahl</strong> från <em>Oslo</em> och <strong>Pernille Petersen</strong> från <em>Köpenhamn</em>.</p>
<p>Dessutom medverkar två elever till Katarina Widell:</p>
<p>Blockflöjtsläraren <strong>Carolin Kårén</strong>&nbsp;vid Mu<strong>sik &amp; Dansskolan i Piteå</strong> och <strong>Vanja Smith</strong> i Arvika som studerar vid <strong>Musikhögskolan Ingesund</strong>. Linjen är folkmusik men Vanja spelar även barock, tidig musik och nutida musik.</p>
<p>-&nbsp;Det var min mamma som hörde talas om att det fanns en blockflöjtist i Kil som kunde ge lektioner. Jag bodde då i Karlstad och tog mig till Kil för att träffa Katarina Widell. Det tar bara en kvart med tåg, så det var väldigt smidigt. Jag valde Katarina då det var skönt att få en lärare som kunde ge ännu mer inspiration.&nbsp;Jag&nbsp;såg fram emot&nbsp;en högre nivå i spelet, förklarar <strong>Vanja Smith</strong>.</p>
<p>- Ja, när man börjar komma upp på den nivån att man går på folkhögskola och&nbsp; musikhögskola då känns det viktigt att ha en lärare som är aktiv musiker. Som har koll på repertoar, både på nutida och på äldre musik. Katarina&nbsp;lägger&nbsp;stor vikt vid det musikaliska. Inte så mycket på att vi bara ska spela rätt toner, det som står på papperet, utan musiken som vi&nbsp;spelar&nbsp;är någonting mer. Det&nbsp;är atmosfären som vi skapar när vi framför någonting, och den stämningen&nbsp;får vara kvar under hela stycket och sedan finnas kvar även när stycket&nbsp;är slut, förklarar <strong>Carolin Kårén</strong>.</p>
<p>-&nbsp;Katarina Widell var tillresande lärare och bodde då i Stockholm. Hälften av gångerna&nbsp;flög&nbsp;jag ner på morgonen.&nbsp;Så hade vi lektion mitt på dagen i några timmar. Sedan flög jag hem till Piteå.&nbsp;När Katarina senare&nbsp;flyttade&nbsp;till Jokkmokk&nbsp;åkte jag dit med buss. Det tog längre tid att åka till Jokkmokk med buss än har flyga till Stockholm. Jokkmokk ligger ju i Norrbottens län, men i Lappland.&nbsp;Du&nbsp;är ju nästan i fjällvärlden när du är i Jokkmokk,&nbsp;tillägger&nbsp;<strong>Carolin Kårén</strong>.</p>
<p></p>
<p>Manus, regi och produktion: <strong>Birgitta Tollan</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1734427</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_fran_seoul_till_kil_renassans_20210625_1807094901.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Jun 2021 16:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Blockflöjtisten Katarina Widell adopterades från Seoul och bor i Kil. Toppstudent och fyrabarnsmamma. Med barock i Royal Albert Hall, turnéer med kvartetten Woodpeckers och förebild i Kulturskolan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkar gör blockflöjtisterna i Woodpeckers / Hackspettorna:</p>
<p><strong>Katarina</strong> <strong>Widell</strong> från&nbsp;<em>Seoul</em> och&nbsp;<em>Kil</em>, Kate<strong> Hearne</strong> från <em>Irland</em>, <strong>Caroline Eidsten Dahl</strong> från <em>Oslo</em> och <strong>Pernille Petersen</strong> från <em>Köpenhamn</em>.</p>
<p>Dessutom medverkar två elever till Katarina Widell:</p>
<p>Blockflöjtsläraren <strong>Carolin Kårén</strong>&nbsp;vid Mu<strong>sik &amp; Dansskolan i Piteå</strong> och <strong>Vanja Smith</strong> i Arvika som studerar vid <strong>Musikhögskolan Ingesund</strong>. Linjen är folkmusik men Vanja spelar även barock, tidig musik och nutida musik.</p>
<p>-&nbsp;Det var min mamma som hörde talas om att det fanns en blockflöjtist i Kil som kunde ge lektioner. Jag bodde då i Karlstad och tog mig till Kil för att träffa Katarina Widell. Det tar bara en kvart med tåg, så det var väldigt smidigt. Jag valde Katarina då det var skönt att få en lärare som kunde ge ännu mer inspiration.&nbsp;Jag&nbsp;såg fram emot&nbsp;en högre nivå i spelet, förklarar <strong>Vanja Smith</strong>.</p>
<p>- Ja, när man börjar komma upp på den nivån att man går på folkhögskola och&nbsp; musikhögskola då känns det viktigt att ha en lärare som är aktiv musiker. Som har koll på repertoar, både på nutida och på äldre musik. Katarina&nbsp;lägger&nbsp;stor vikt vid det musikaliska. Inte så mycket på att vi bara ska spela rätt toner, det som står på papperet, utan musiken som vi&nbsp;spelar&nbsp;är någonting mer. Det&nbsp;är atmosfären som vi skapar när vi framför någonting, och den stämningen&nbsp;får vara kvar under hela stycket och sedan finnas kvar även när stycket&nbsp;är slut, förklarar <strong>Carolin Kårén</strong>.</p>
<p>-&nbsp;Katarina Widell var tillresande lärare och bodde då i Stockholm. Hälften av gångerna&nbsp;flög&nbsp;jag ner på morgonen.&nbsp;Så hade vi lektion mitt på dagen i några timmar. Sedan flög jag hem till Piteå.&nbsp;När Katarina senare&nbsp;flyttade&nbsp;till Jokkmokk&nbsp;åkte jag dit med buss. Det tog längre tid att åka till Jokkmokk med buss än har flyga till Stockholm. Jokkmokk ligger ju i Norrbottens län, men i Lappland.&nbsp;Du&nbsp;är ju nästan i fjällvärlden när du är i Jokkmokk,&nbsp;tillägger&nbsp;<strong>Carolin Kårén</strong>.</p>
<p></p>
<p>Manus, regi och produktion: <strong>Birgitta Tollan</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Från,Seoul,till,Kil.,Renässanskvinnan,Katarina,Widell,och,blockflöjterna!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3615e2c5-1cd7-416d-894a-a73f14c85821.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Blockflöjtisten Katarina Widell adopterades från Seoul och bor i Kil. Toppstudent och fyrabarnsmamma. Med barock i Royal Albert Hall, turnéer med kvartetten Woodpeckers och förebild i Kulturskolan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/06/tollans_musikaliska_fran_seoul_till_kil_renassans_20210625_1807094901.mp3" length="55233758" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fyra nutida internationella tonsättare, del 1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Pamela Z</strong> lever i <strong>San Francisco</strong> och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker. <strong>Birgitta Tollan mötte</strong> Pamela Z första gången i studion i <strong>San Francisco</strong> redan <strong>1996</strong>. Nu "möts" de digitalt genom Zoom.</p>
<p>Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i <strong>Rom</strong> när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i <strong>USA</strong>, <strong>Europa</strong> och <strong>Japan</strong> och har komponerat för dans, film och kammarensembler som <strong>Kronoskvartetten</strong> och <strong>Eighth Blackbird</strong>.</p>
<p>- Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z.</p>
<p>Ett av hennes stycken heter <em>And the Movement of the Tongue</em>. Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln A<em> Delay Is Better</em>. En recensent skrev: <em>"En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer".</em></p>
<p></p>
<p>Den brittiska tonsättaren <strong>Juliana Hodkinson</strong>, bosatt i <strong>Berlin</strong> sedan många år, erhöll 2015 det stora danska <strong>Carl Nielsen</strong> og <strong>Anne Marie Carl-Nielsens Legat</strong>. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur <strong>motiveringen</strong>: <em>"Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen."</em></p>
<p>Några av hennes titlar är <em>Lightness</em> för förstärkta tändstickor och <em>Why Linger You Trembling in your Shell?,</em> där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar. Stycket <em>I Greet You a Thousand Times</em> är komponerat för symfoniorkester och elektronik</p>
<p>Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i <strong>Danmark</strong> under några år, då hon bland annat var ordförande för <strong>Dansk Kulturfond</strong>. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid <strong>King's College</strong> i <strong>Cambridge</strong> och japanska studier vid <strong>University of Sheffield</strong>. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid <strong>Köpenhamns Universitet</strong>, <strong>Technische Universität</strong> i <strong>Berlin</strong>, <strong>Högskolan för scen och musik</strong> i <strong>Göteborg</strong> och i <strong>Darmstadt</strong>. Nu är hon lektor i komposition vid <strong>Griegakademin</strong> i <strong>Bergen</strong>, <strong>Norge</strong>.</p>
<p></p>
<p>Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem?</p>
<p>Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.</p>
<p></p>
<p>Låtlista:</p>
<p>Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus</p>
<p>In Tymes of Olde A Delay is Better Pamela Z</p>
<p>Number 3 A Delay is Better Pamela Z</p>
<p>Badagada, Suite for Solo Voice &amp; Electronics Pamela Z</p>
<p>Waving Not Drowning (a Guide to Elegance) Pamela Z</p>
<p>And and And Pamela Z Amanda Gookin, cello, Ashley Hahn, röst</p>
<p>Bone Music A Delay is Better Pamela Z</p>
<p>I Greet You a Thousand Times Juliana Hodkinson Odense Symphony Orchestra in Carl Nielsen Hall, Odense, Denmark, conducted by Thomas Søndergaard</p>
<p>Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus</p>
<p>Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent</p>
<p>Angel View Juliana Hodkinson Senatet</p>
<p>Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1736328</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_fyra_nutida_internationella_to_20210625_1908560381.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Jun 2021 16:14:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Pamela Z</strong> lever i <strong>San Francisco</strong> och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker. <strong>Birgitta Tollan mötte</strong> Pamela Z första gången i studion i <strong>San Francisco</strong> redan <strong>1996</strong>. Nu "möts" de digitalt genom Zoom.</p>
<p>Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i <strong>Rom</strong> när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i <strong>USA</strong>, <strong>Europa</strong> och <strong>Japan</strong> och har komponerat för dans, film och kammarensembler som <strong>Kronoskvartetten</strong> och <strong>Eighth Blackbird</strong>.</p>
<p>- Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z.</p>
<p>Ett av hennes stycken heter <em>And the Movement of the Tongue</em>. Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln A<em> Delay Is Better</em>. En recensent skrev: <em>"En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer".</em></p>
<p></p>
<p>Den brittiska tonsättaren <strong>Juliana Hodkinson</strong>, bosatt i <strong>Berlin</strong> sedan många år, erhöll 2015 det stora danska <strong>Carl Nielsen</strong> og <strong>Anne Marie Carl-Nielsens Legat</strong>. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur <strong>motiveringen</strong>: <em>"Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen."</em></p>
<p>Några av hennes titlar är <em>Lightness</em> för förstärkta tändstickor och <em>Why Linger You Trembling in your Shell?,</em> där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar. Stycket <em>I Greet You a Thousand Times</em> är komponerat för symfoniorkester och elektronik</p>
<p>Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i <strong>Danmark</strong> under några år, då hon bland annat var ordförande för <strong>Dansk Kulturfond</strong>. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid <strong>King's College</strong> i <strong>Cambridge</strong> och japanska studier vid <strong>University of Sheffield</strong>. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid <strong>Köpenhamns Universitet</strong>, <strong>Technische Universität</strong> i <strong>Berlin</strong>, <strong>Högskolan för scen och musik</strong> i <strong>Göteborg</strong> och i <strong>Darmstadt</strong>. Nu är hon lektor i komposition vid <strong>Griegakademin</strong> i <strong>Bergen</strong>, <strong>Norge</strong>.</p>
<p></p>
<p>Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem?</p>
<p>Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.</p>
<p></p>
<p>Låtlista:</p>
<p>Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus</p>
<p>In Tymes of Olde A Delay is Better Pamela Z</p>
<p>Number 3 A Delay is Better Pamela Z</p>
<p>Badagada, Suite...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Fyra,nutida,internationella,tonsättare,,del,1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/d49d68e8-a7aa-45ec-8764-4dd7d30d45c8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:56:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/06/tollans_musikaliska_fyra_nutida_internationella_to_20210625_1908560381.mp3" length="54713005" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Joni Mitchell. Möt fem artister som inspirerats av henne.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong><span style="text-decoration: underline">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Joni Mitchell, Lyle Mays, The Persuasions - Shadows And Light<br>Album: Shadows And Light<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Asylum Records</p>
<p>Hans Abrahamsen - Let Me Tell You<br>Barbara Hannigan, Andris Nelsons, Bayerska Radions Symfoniorkester (München)<br>Let Me Tell You<br>Textförfattare: Paul Griffiths<br>Etikett: Winter &amp; Winter</p>
<p>Joni Mitchell - Blue<br>Album: Blue<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Joni Mitchell - Little Green<br>Album: Blue<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Joni Mitchell - Shine<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Hear Music</p>
<p>Lina Nyberg Tentet - The Bone Marrow Gardens<br>Kompositör: Lina Nyberg<br>Bolag: Hoob Records</p>
<p>Lina Nyberg - The Skin<br>Album: The Sirenades<br>Kompositör: Lina Nyberg<br>Bolag: Hoob Records</p>
<p>Lina Nyberg, David Stackenäs, Cecilia Persson, Josef Kallerdahl, Anna-Maria Helsing, Symfoniorkestern Vid Norrlandsoperan (Umeå), Peter Danemo - The Electra<br>Album: Terrestrial<br>Kompositör: Lina Nyberg<br>Bolag: Hoob Records</p>
<p>Joni Mitchell - Amelia<br>Album: Hejira<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Asylum</p>
<p>Rosali Grankull - Identitetshandlingar i C-dur<br>Norrköpings Symfoniorkester Michael Bartosch</p>
<p>Joni Mitchell - Song To A Seagull<br>Album: Joni Mitchell<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Joni Mitchell, Wayne Shorter, Steuart Smith, Larry Klein - The Sire Of Sorrow<br>Album: Turbulent Indigo<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Mathias Landaeus piano - Signe 4ever<br>Kompositör: Mathias Landaeus</p>
<p>Joni Mitchell, Jaco Pastorius - Talk To Me<br>Album: Don Juan's Reckless Daughter<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Asylum</p>
<p>Joni Mitchell - The Silky Veils Of Ardor<br>Album: Don Juan's Reckless Daughter<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Asylum</p>
<p>Joni Mitchell - Big Yellow Taxi<br>Album: Hits<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Lisa Nilsson - När Jag Var Gift Med Herrman<br>Kompositör: Lisa Nilsson, Mattias Torell<br>Bolag: Playground</p>
<p>Joni Mitchell, Wayne Shorter, Vince Mendoza - Both Sides Now<br>Album: Both Sides Now<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1615961</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_joni_mitchell_mot_fem_artiste_20210608_1554054234.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 24 Nov 2020 15:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong><span style="text-decoration: underline">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Joni Mitchell, Lyle Mays, The Persuasions - Shadows And Light<br>Album: Shadows And Light<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Asylum Records</p>
<p>Hans Abrahamsen - Let Me Tell You<br>Barbara Hannigan, Andris Nelsons, Bayerska Radions Symfoniorkester (München)<br>Let Me Tell You<br>Textförfattare: Paul Griffiths<br>Etikett: Winter &amp; Winter</p>
<p>Joni Mitchell - Blue<br>Album: Blue<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Joni Mitchell - Little Green<br>Album: Blue<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Joni Mitchell - Shine<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Hear Music</p>
<p>Lina Nyberg Tentet - The Bone Marrow Gardens<br>Kompositör: Lina Nyberg<br>Bolag: Hoob Records</p>
<p>Lina Nyberg - The Skin<br>Album: The Sirenades<br>Kompositör: Lina Nyberg<br>Bolag: Hoob Records</p>
<p>Lina Nyberg, David Stackenäs, Cecilia Persson, Josef Kallerdahl, Anna-Maria Helsing, Symfoniorkestern Vid Norrlandsoperan (Umeå), Peter Danemo - The Electra<br>Album: Terrestrial<br>Kompositör: Lina Nyberg<br>Bolag: Hoob Records</p>
<p>Joni Mitchell - Amelia<br>Album: Hejira<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Asylum</p>
<p>Rosali Grankull - Identitetshandlingar i C-dur<br>Norrköpings Symfoniorkester Michael Bartosch</p>
<p>Joni Mitchell - Song To A Seagull<br>Album: Joni Mitchell<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Joni Mitchell, Wayne Shorter, Steuart Smith, Larry Klein - The Sire Of Sorrow<br>Album: Turbulent Indigo<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Mathias Landaeus piano - Signe 4ever<br>Kompositör: Mathias Landaeus</p>
<p>Joni Mitchell, Jaco Pastorius - Talk To Me<br>Album: Don Juan's Reckless Daughter<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Asylum</p>
<p>Joni Mitchell - The Silky Veils Of Ardor<br>Album: Don Juan's Reckless Daughter<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Asylum</p>
<p>Joni Mitchell - Big Yellow Taxi<br>Album: Hits<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>
<p>Lisa Nilsson - När Jag Var Gift Med Herrman<br>Kompositör: Lisa Nilsson, Mattias Torell<br>Bolag: Playground</p>
<p>Joni Mitchell, Wayne Shorter, Vince Mendoza - Both Sides Now<br>Album: Both Sides Now<br>Kompositör: Joni Mitchell<br>Bolag: Reprise</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Joni,Mitchell.,Möt,fem,artister,som,inspirerats,av,henne.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/7ec43f42-b6f1-4aee-9d06-626e6f077075.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2020/11/tollans_musikaliska_joni_mitchell_mot_fem_artiste_20210608_1554054234.mp3" length="55446476" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Christina Kjellsson: "Med Tourettes syndrom blir koncentrationen bättre"]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och tre romaner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Artisten och författaren&nbsp;<strong>Christina Kjellsson</strong>&nbsp;sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med Tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta.</p>
<p>Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson:</p>
<p>- Hemma i byn&nbsp;<strong>Handsjöbyn i Jämtland</strong>&nbsp;fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt&nbsp;Miriam Makebas&nbsp;<em>Pata pata</em>. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra&nbsp;<strong>Miriam Makeba</strong>&nbsp;- det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på.</p>
<p>- Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag.</p>
<p>- Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat.</p>
<p>- Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra&nbsp;<strong>Alf Hambe</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Led Zeppelin</strong>&nbsp;och däremellan&nbsp;<strong>Barbro Högberg&nbsp;</strong>eller&nbsp;<strong>Flamingokvintetten</strong>&nbsp;- det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna,&nbsp;<em>Lugna favoriter</em>&nbsp;eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska!</p>
<p>- Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre.</p>
<p>- Ja, det som jag har det heter&nbsp;<strong>Tourettes syndrom</strong>&nbsp;– jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med&nbsp;Tourette&nbsp;är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med&nbsp;<strong>låtskrivarkurser</strong>&nbsp;och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter&nbsp;<strong>vad</strong>&nbsp;som behövs för varje text,&nbsp;var&nbsp;behövs det nånting i just den här texten? Det är likadant&nbsp; med låtar jag hör en gång, de sitter väldigt länge, ibland för livet. Jag har låtar i huvudet hela dagarna och det är jobbigt, riktigt jobbigt är det.</p>
<p>- Men jag kan vända orden lika fort bakåt som framåt och det gör jag när jag får tråkigt.&nbsp;Så det är en fördel och en annan fördel är att jag kopplar kreativiteten till tourettes, mitt&nbsp;tourettes syndrom&nbsp;vill att jag ska låta, vill att jag ska skapa.</p>
<p>I programmet hör vi utdrag ur många av Christina Kjellssons fyndiga och fina låtar. Dessutom bjuds på två alldeles färska låtar från hennes kommande sjunde CD Marken:&nbsp;<em>Blå Moped</em>&nbsp;och&nbsp;<em>På väg till dig</em>. Den sistnämnda skrev Christina Kjellsson när hennes mamma var teminalt sjuk.</p>
<p>Christina Kjellsson gav 2008 ut boken&nbsp;<em>Rim och Reson</em>. Hon har i 25 år gett musikelever kurser i ”textbehandling” och formuleringskonst.</p>
<p>Hon har även gett ut de tre&nbsp;självbiografiska romanerna&nbsp;<em>Solknepet</em>&nbsp;(2013),&nbsp;<em>Nu är jag ung hela mitt liv</em>&nbsp;(2016) och&nbsp;<em>Det här är livet</em>&nbsp;(2020). Huvudpersonen i dessa heter&nbsp;<strong>Mirjam</strong>, med&nbsp;j, medan&nbsp;<strong>Miriam Makeba</strong>&nbsp;stavar med&nbsp;i.</p>
<p></p>
<p>Ur recension i&nbsp;<strong>Svenska Dagbladet</strong>:</p>
<p>”<strong>Christina Kjellsson</strong>&nbsp;är prima donna assoluta bland lite yngre svenska kvinnliga vispoeter. Texterna är fyndiga, med tankeskärpa:&nbsp;<em>”Slott och koja och palats/Jorden är en samlingsplats”</em>. Här har Christina Kjellson sina motsvarigheter i&nbsp;<strong>Stefan Sundström</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Lars Demian</strong>. Christina Kjellson sjunger klockrent, med vacker röst och vitalitet i diktionen. Hon är dessutom en ypperlig gitarrspelare.”</p>
<p>Christina Kjellsson har fått&nbsp;<strong>SKAP</strong>-stipendium,&nbsp;<strong>Olrogstipendiet</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Fred Åkerström</strong>-stipendiet för personer som&nbsp;”på ett betydelsefullt sätt arbetat för att bevara, utveckla och/eller skapa svensk visa”.&nbsp;Christina Kjellsson fick&nbsp;<strong>Svenska Vispriset</strong>&nbsp;2015.</p>
<p></p>
<p>Låtlista:</p>
<p>PATA PATA<br>Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy,<br>Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy<br>Miriam Makeba<br>EVA<br>15775, EVACD 4012</p>
<p></p>
<p>Hållplats<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>BORDERLINE, BLCD22</p>
<p></p>
<p>ETT HERRANS LIV<br>Christina Kjellson,<br>Christina Kjellson<br>Christina Kjellson<br>KUNG OBERON 013420, KOCD 941</p>
<p></p>
<p>INGENTING FÖR OSS<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021</p>
<p></p>
<p>FOR FÖRBI<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021</p>
<p></p>
<p>Leila<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>TROGLODYT, TROGCD007</p>
<p></p>
<p>Mayday<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>BORDERLINE, BLCD36</p>
<p></p>
<p>MITT I EN MENING<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>BORDERLINE 19044, BLCD 22</p>
<p></p>
<p>CIRKUS<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>NACKSVING 003524, NACKCD 031-3</p>
<p></p>
<p>CIRKUS<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>NACKSVING 003524, NACKCD 031-3</p>
<p></p>
<p>VÄSTRA GATAN<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>BORDERLINE 19044, BLCD 22</p>
<p></p>
<p>Blå moped<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson</p>
<p></p>
<p>På väg till dig<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson</p>
<p></p>
<p>På väg till dig<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson</p>
<p></p>
<p>MORGONVÄKT<br>Christina Kjellsson,<br>Christina Kjellsson<br>Christina Kjellsson<br>BORDERLINE 19044, BLCD 22</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1606472</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_christina_kjellsson_med_tour_20201029_0218294893.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 17 Nov 2020 15:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och tre romaner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Artisten och författaren&nbsp;<strong>Christina Kjellsson</strong>&nbsp;sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med Tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta.</p>
<p>Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson:</p>
<p>- Hemma i byn&nbsp;<strong>Handsjöbyn i Jämtland</strong>&nbsp;fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt&nbsp;Miriam Makebas&nbsp;<em>Pata pata</em>. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra&nbsp;<strong>Miriam Makeba</strong>&nbsp;- det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på.</p>
<p>- Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag.</p>
<p>- Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat.</p>
<p>- Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra&nbsp;<strong>Alf Hambe</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Led Zeppelin</strong>&nbsp;och däremellan&nbsp;<strong>Barbro Högberg&nbsp;</strong>eller&nbsp;<strong>Flamingokvintetten</strong>&nbsp;- det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna,&nbsp;<em>Lugna favoriter</em>&nbsp;eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska!</p>
<p>- Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre.</p>
<p>- Ja, det som jag har det heter&nbsp;<strong>Tourettes syndrom</strong>&nbsp;– jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med&nbsp;Tourette&nbsp;är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med&nbsp;<strong>låtskrivarkurser</strong>&nbsp;och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter&nbsp;<strong>vad</strong>&nbsp;som...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Christina,Kjellsson:,"Med,Tourettes,syndrom,blir,koncentrationen,bättre"]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/7c8f7386-fb30-4cb8-ae48-21a829a0738e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och tre romaner.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2020/10/tollans_musikaliska_christina_kjellsson_med_tour_20201029_0218294893.mp3" length="55144546" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fyra nutida internationella tonsättare. Del 2. Av Birgitta Tollan]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren&nbsp;<strong>Louise Alenius</strong>&nbsp;bodde under tio år i&nbsp;<strong>Frankrike</strong>, men är sedan några år tillbaka i&nbsp;<strong>Köpenhamn</strong>. I <strong>Paris</strong> komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken.</p>
<p>-Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte&nbsp;förstår.&nbsp;Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan&nbsp;<em>Silent Zone</em>&nbsp;om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon&nbsp;är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får&nbsp;dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk.</p>
<p>Dottern spelas av slagverkaren&nbsp;<strong>Ying-Hsueh Chen</strong>&nbsp;och&nbsp;hennes bror gestaltas av kontratenoren&nbsp;<strong>Morten Grove Frandsen</strong>.&nbsp;Brodern&nbsp;löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt.</p>
<p>-Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius.</p>
<p>Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k <strong>Elefantmannen</strong>,&nbsp;<strong>Joseph Merrick</strong>&nbsp;som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp.</p>
<p>Hennes körsvit&nbsp;<em>Rite&nbsp;of Nothing&nbsp;/ En tom ritual</em>&nbsp;uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken&nbsp;<strong>Søndermarken</strong>&nbsp;i Köpenhamn.</p>
<p>Ett av hennes senaste stycken,&nbsp;<em>Ilt / Syre,</em> komponerade Louise Alenius till&nbsp;den 80 meter långa skulpturen&nbsp;<em>The Wave</em>. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid&nbsp;<strong>Ofelia Plads</strong>&nbsp;vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet&nbsp;<strong>Vertigo</strong>&nbsp;anpassade&nbsp;<em>The wave</em>&nbsp;till pandemin.&nbsp;Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre.</p>
<p>2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset&nbsp;<strong>Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Legat</strong>&nbsp;på 750 000 danska kronor.</p>
<p><br>Jag intervjuade isländska tonsättaren&nbsp;<strong>Bára Gisladóttir</strong>&nbsp;första gången 2013. Nu möts vi&nbsp;digitalt genom Skype. Hon&nbsp;befinner sig i det svårt coronadrabbade&nbsp;<strong>Reykjavik</strong>.&nbsp;Hon utbildade sig i komposition vid&nbsp;<strong>Musikkonservatoriet</strong>&nbsp;i&nbsp;<strong>Köpenhamn</strong>. <strong>Kontrabasen</strong> blev hennes instrument efter studier på&nbsp;<strong>Nya Zeeland</strong>. Hon älskar den.&nbsp;Om hennes spel på kontrabasen sägs det:&nbsp;<em>"Hon behandlar kontrabasen såsom&nbsp;<strong>Jimi Hendrix</strong>&nbsp;gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.”</em></p>
<p>-&nbsp;Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra,&nbsp;då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir.</p>
<p>Hon&nbsp;är&nbsp;<strong>synestetiker</strong>&nbsp;och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud.&nbsp;Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon&nbsp;kompositionnerade stycket&nbsp;<em>Rooftops of Prague</em>!</p>
<p>Musiken på&nbsp;<em>Brimslód</em>, hennes&nbsp;debutplatta från 2015, handlar om havet.&nbsp;<em>Dýpi</em>&nbsp;betyder djupet och här är vi på havets botten.&nbsp;Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes&nbsp;nya platta gavs ut 2020.&nbsp;Titeln är&nbsp;<em>HĪBER</em>, vilket betyder&nbsp;vinter eller ide.</p>
<p>Bára Gisladóttirs musik har framförts av&nbsp;<strong>Danmarks Radios Symfoniorkester, </strong>och<strong>&nbsp;vokalensemble,&nbsp;Islands Symfoniorkester&nbsp;</strong>och<strong>&nbsp;Helsingborgs Symfoniorkester,&nbsp;Frankfurts Radiosymfoniker,&nbsp;Ensemble InterContemporain&nbsp;</strong>och<strong> Athelas Sinfonietta.</strong> Hon har dessutom fått <strong>Carl Nielsen och&nbsp;Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris,&nbsp;Léonie Sonnings Talangpris&nbsp;och&nbsp;Reykjavíks Grapevine's Music Award.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1611500</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_fyra_nutida_internationella_to_20201108_2111425724.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 10 Nov 2020 15:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren&nbsp;<strong>Louise Alenius</strong>&nbsp;bodde under tio år i&nbsp;<strong>Frankrike</strong>, men är sedan några år tillbaka i&nbsp;<strong>Köpenhamn</strong>. I <strong>Paris</strong> komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken.</p>
<p>-Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte&nbsp;förstår.&nbsp;Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan&nbsp;<em>Silent Zone</em>&nbsp;om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon&nbsp;är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får&nbsp;dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk.</p>
<p>Dottern spelas av slagverkaren&nbsp;<strong>Ying-Hsueh Chen</strong>&nbsp;och&nbsp;hennes bror gestaltas av kontratenoren&nbsp;<strong>Morten Grove Frandsen</strong>.&nbsp;Brodern&nbsp;löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt.</p>
<p>-Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius.</p>
<p>Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k <strong>Elefantmannen</strong>,&nbsp;<strong>Joseph Merrick</strong>&nbsp;som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp.</p>
<p>Hennes körsvit&nbsp;<em>Rite&nbsp;of Nothing&nbsp;/ En tom ritual</em>&nbsp;uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken&nbsp;<strong>Søndermarken</strong>&nbsp;i Köpenhamn.</p>
<p>Ett av hennes senaste stycken,&nbsp;<em>Ilt / Syre,</em> komponerade Louise Alenius till&nbsp;den 80 meter långa skulpturen&nbsp;<em>The Wave</em>. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid&nbsp;<strong>Ofelia Plads</strong>&nbsp;vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet&nbsp;<strong>Vertigo</strong>&nbsp;anpassade&nbsp;<em>The wave</em>&nbsp;till pandemin.&nbsp;Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre.</p>
<p>2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset&nbsp;<strong>Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Legat</strong>&nbsp;på 750 000 danska kronor.</p>
<p><br>Jag intervjuade isländska tonsättaren&nbsp;<strong>Bára Gisladóttir</strong>&nbsp;första gången 2013. Nu möts vi&nbsp;digitalt genom Skype. Hon&nbsp;befinner sig i det svårt coronadrabbade&nbsp;<strong>Reykjavik</strong>.&nbsp;Hon utbildade sig i komposition vid&nbsp;<strong>Musikkonservatoriet</strong>&nbsp;i&nbsp;<strong>Köpenhamn</strong>. <strong>Kontrabasen</strong> blev hennes instrument efter studier på&nbsp;<strong>Nya Zeeland</strong>. Hon älskar den.&nbsp;Om hennes spel på kontrabasen sägs det:&nbsp;<em>"Hon behandlar kontrabasen såsom&nbsp;<strong>Jimi Hendrix</strong>&nbsp;gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.”</em></p>
<p>-&nbsp;Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra,&nbsp;då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir.</p>
<p>Hon&nbsp;är&nbsp;<strong>synestetiker</strong>&nbsp;och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Fyra,nutida,internationella,tonsättare.,Del,2.,Av,Birgitta,Tollan]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3de0f864-7aaa-4fee-9214-2744d861bd46.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2020/11/tollans_musikaliska_fyra_nutida_internationella_to_20201108_2111425724.mp3" length="54785935" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fyra nutida internationella tonsättare. Del 1.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Pamela Z</strong>&nbsp;lever i San Francisco och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker.&nbsp;<strong>Birgitta Tollan</strong>&nbsp;mötte Pamela Z första gången i studion i&nbsp;<strong>San Francisco</strong>&nbsp;redan 1996. Nu "möts" de digitalt genom Zoom.</p>
<p>Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i&nbsp;<strong>Rom</strong>&nbsp;när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i&nbsp;<strong>USA</strong>,&nbsp;<strong>Europa</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Japan</strong>&nbsp;och har komponerat för dans, film och kammarensembler som&nbsp;<strong>Kronoskvartetten</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Eighth Blackbird</strong>.</p>
<p>- Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z.</p>
<p>Ett av hennes stycken heter&nbsp;<em>And the Movement of the Tongue</em>.&nbsp;Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln&nbsp;<em>A Delay Is Better</em>.&nbsp;En recensent skrev: "En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer".</p>
<p></p>
<p>Den brittiska tonsättaren&nbsp;<strong>Juliana Hodkinson</strong>, bosatt i&nbsp;<strong>Berlin</strong>&nbsp;sedan många år, erhöll 2015 det stora danska&nbsp;<strong>Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat</strong>. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur&nbsp;<strong>motiveringen</strong>: "Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen."</p>
<p>Några av hennes titlar är&nbsp;<em>Lightness</em>&nbsp;för förstärkta tändstickor och&nbsp;<em>Why Linger You Trembling in your Shell?,</em>&nbsp;där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar.&nbsp;Stycket <em>I Greet You a Thousand Times</em>&nbsp;är komponerat för symfoniorkester och elektronik</p>
<p>Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i&nbsp;<strong>Danmark</strong>&nbsp;under några år, då hon bland annat var ordförande för&nbsp;<strong>Dansk Kulturfond</strong>. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid&nbsp;<strong>King's College&nbsp;</strong>i<strong>&nbsp;Cambridge</strong>&nbsp;och japanska studier vid&nbsp;<strong>University of Sheffield</strong>. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid&nbsp;<strong>Köpenhamns Universitet,&nbsp;Technische Universität&nbsp;i&nbsp;Berlin,&nbsp;Högskolan för scen och musik&nbsp;i&nbsp;Göteborg</strong>&nbsp;och i&nbsp;<strong>Darmstadt</strong>. Nu är hon lektor i komposition vid&nbsp;<strong>Griegakademin</strong>&nbsp;i&nbsp;<strong>Bergen</strong>,&nbsp;<strong>Norge</strong>.</p>
<p></p>
<p>Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem?</p>
<p>Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.</p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus</p>
<p>In Tymes of Olde A Delay is Better Pamela Z</p>
<p>Number 3 A Delay is Better Pamela Z</p>
<p>Badagada, Suite for Solo Voice &amp; Electronics Pamela Z</p>
<p>Waving Not Drowning (a Guide to Elegance) Pamela Z</p>
<p>And and And Pamela Z Amanda Gookin, cello, Ashley Hahn, röst</p>
<p>Bone Music A Delay is Better Pamela Z</p>
<p>I Greet You a Thousand Times Juliana Hodkinson Odense Symphony Orchestra in Carl Nielsen Hall, Odense, Denmark, conducted by Thomas Søndergaard</p>
<p>Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus</p>
<p>Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent</p>
<p>Angel View Juliana Hodkinson Senatet</p>
<p>Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1606471</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_fyra_nutida_internationella_to_20201029_0037265671.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 03 Nov 2020 15:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Pamela Z</strong>&nbsp;lever i San Francisco och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker.&nbsp;<strong>Birgitta Tollan</strong>&nbsp;mötte Pamela Z första gången i studion i&nbsp;<strong>San Francisco</strong>&nbsp;redan 1996. Nu "möts" de digitalt genom Zoom.</p>
<p>Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i&nbsp;<strong>Rom</strong>&nbsp;när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i&nbsp;<strong>USA</strong>,&nbsp;<strong>Europa</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Japan</strong>&nbsp;och har komponerat för dans, film och kammarensembler som&nbsp;<strong>Kronoskvartetten</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Eighth Blackbird</strong>.</p>
<p>- Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z.</p>
<p>Ett av hennes stycken heter&nbsp;<em>And the Movement of the Tongue</em>.&nbsp;Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln&nbsp;<em>A Delay Is Better</em>.&nbsp;En recensent skrev: "En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer".</p>
<p></p>
<p>Den brittiska tonsättaren&nbsp;<strong>Juliana Hodkinson</strong>, bosatt i&nbsp;<strong>Berlin</strong>&nbsp;sedan många år, erhöll 2015 det stora danska&nbsp;<strong>Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat</strong>. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur&nbsp;<strong>motiveringen</strong>: "Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen."</p>
<p>Några av hennes titlar är&nbsp;<em>Lightness</em>&nbsp;för förstärkta tändstickor och&nbsp;<em>Why Linger You Trembling in your Shell?,</em>&nbsp;där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar.&nbsp;Stycket <em>I Greet You a Thousand Times</em>&nbsp;är komponerat för symfoniorkester och elektronik</p>
<p>Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i&nbsp;<strong>Danmark</strong>&nbsp;under några år, då hon bland annat var ordförande för&nbsp;<strong>Dansk Kulturfond</strong>. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid&nbsp;<strong>King's College&nbsp;</strong>i<strong>&nbsp;Cambridge</strong>&nbsp;och japanska studier vid&nbsp;<strong>University of Sheffield</strong>. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid&nbsp;<strong>Köpenhamns Universitet,&nbsp;Technische Universität&nbsp;i&nbsp;Berlin,&nbsp;Högskolan för scen och musik&nbsp;i&nbsp;Göteborg</strong>&nbsp;och i&nbsp;<strong>Darmstadt</strong>. Nu är hon lektor i komposition vid&nbsp;<strong>Griegakademin</strong>&nbsp;i&nbsp;<strong>Bergen</strong>,&nbsp;<strong>Norge</strong>.</p>
<p></p>
<p>Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem?</p>
<p>Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.</p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Lightness...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Fyra,nutida,internationella,tonsättare.,Del,1.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/81ce3c51-7413-448f-87df-601c85835aa8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:56:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2020/10/tollans_musikaliska_fyra_nutida_internationella_to_20201029_0037265671.mp3" length="54713208" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Black Lives Matter - Afroamerikanska musiker ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Black Lives Matter - Afroamerikanska musiker. Möt dirigenten Jeri Lynne Johnson och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Då en polis brutalt mördar afroamerikanen <strong>George Floyd</strong> i <strong>Minneapolis</strong> den 25 maj 2020, demonstrerar människor över hela världen i stora skaror under banderoller med texten <strong>Black Lives Matter</strong>.</p>
<p>Frihetskämpar som <strong>Harriet Tubman, Frederick Douglass, Rosa Parks, Martin Luther King Jr, Angela Davies, Malcom X</strong> och <strong>John Lewis</strong> blir åter aktuella. Ett för många okänt ord introduceras: <strong>Juneteenth</strong>. Det är en förkortning av <strong>June Nineteenth</strong>, alltså 19 juni, en minnesdag för slaveriets upphörande.</p>
<p>Att rasismen även finns kvar inom den klassiska och nutida konstmusiken vittnar programmets två medverkande om: tonsättaren och pianisten <strong>Courtney Bryan</strong> och orkesterdirigenten <strong>Jeri Lynne Johnson</strong>. Jag mötte båda i <strong>New York 2013</strong> och talar åter med dem, fast denna gång digitalt p g a coronapandemin.</p>
<p><strong>The Big Five</strong> kallas de fem främsta symfoniorkestrarna i USA: <strong>Chicagosymfonikerna, New Yorkfilharmonikerna, Bostonsymfonikerna, Philadelphiaorkestern</strong> och <strong>Clevelandorkestern</strong>. I dessa orkestrar, med sina många hundra musiker, har jag idag räknat till tio svarta och bruna musiker varav en kvinna. För sju år sedan var det fem varav en kvinna.</p>
<p><strong>Jeri Lynne Johnson</strong> är med från <strong>Philadelphia</strong>. Hon bildade kammarorkestern <strong>Black Pearl Chamber Orchestra</strong>, vilken är den mest multietniska professionella orkestern i USA. Den senaste konserten spelade de då de firade sitt 10-årsjubileum den 6 mars 2020. Sedan slog coronapandemin till.</p>
<p>- <strong>Black Pearl</strong> representerar en konstform från 1700-talet som utförs av tjugohundratalets amerikanska artister. Detta är verklighetens USA. I orkestern finns afroamerikaner, europeer, amerikaner, latinamerikaner och asiatisk-amerikaner. All musiker. Många har nyligen immigrerat från länder som <strong>Turkiet, Albanien, Kina, Sydkorea, Venezuela, Argentina, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Jamaica</strong> och <strong>Haiti</strong>, berättar Jeri Lynne Johnson. Bokstavligt talat representerar vi hela världen, vilket är mycket viktigt för mig, säger hon.</p>
<p>I USA har racismen långa, sega rötter och svarta kvinnor inom klassisk musik har det dubbelt svårt. När JeriLynne Johnson sökte ett visst dirigentjobb fick hon avslag med orden: -Vi gillar dig jättemycket! Styrelsen tycker om dina idéer och orkestern älskar ditt sätt att dirigera. Men - du ser inte riktigt ut som en amerikansk publik förväntar sig att en dirigent skall se ut.</p>
<p>- I <strong>Black Pearl</strong> har vi funderat på vad konstens roll egentligen är i <strong>USA</strong>, säger Jeri Lynne Johnson. Jag tror att vi som artister inte längre kan tillåta oss lyxen att stå ovanför de politiska striderna. Jag tror inte att konsten utgör en fristad från politiken. Om vi klassiska musiker arrogant låtsas att vi står utanför den politiska världen så riskerar vi att bli irrelevanta när så faran med Covid-19 är över och vi kan möta människor som förr. Vi måste engagera oss i dessa orättvisor och använda vår tid och vår begåvning på att efter bästa förmåga stödja amerikanska demokratiska värden, anser Jeri Lynne Johnson.</p>
<p><br>Jag talar med tonsättaren och pianisten <strong>Courtney Bryan</strong> i telefon från <strong>New Orleans</strong> där hon nu bor. Det tog <strong>259 år</strong> innan hon blev första afroamerikanska kvinna som tog examen i musikalisk komposition vid <strong>Columbiauniversitetet</strong> i New York.</p>
<p>När pandemin bröt ut våren 2020 var hon på ettårigt stipendium i <strong>Rom</strong>. Hon hade <em>Samuel Barber Rome Prize in Music Composition</em> och ett <em>2020 United States Artists Fellowship</em>. Courtney Bryan tvingades p g a pandemin återvända till New Orleans där hon växte upp. Hon är nu lektor i musik vid <strong>Tulane University</strong> och <strong>Composer-in-Residence</strong> hos <strong>Jacksonville Symfoniorkester</strong>.</p>
<p>Sedan hon tog examen har Courtney Bryan skrivit musik för <strong>Chicago Symphonietta, Los Angelesfilharmonikerna</strong> under <strong>Gustavo Dudamel, Louisianafilharmonikerna</strong> och musiker från <strong>Chicagosymfonikerna</strong></p>
<p>Courtney Bryan komponerade <em>Yet Unheard - Ännu ohörd</em> för sopran och orkester till minne av den 28-åriga svarta kvinnan <strong>Sandra Bland</strong>, som blev offer för polisbrutalitet. Hon dog av kvävning i ett fängelse i Texas 2017.</p>
<p>-Det jag verkligen gillar med <strong>Black Lives Matter</strong>-rörelsen är att de som grundade den var tre svarta kvinnor, som också hade samröre med <strong>HBTQ-miljön</strong>, säger Courtney Bryan.</p>
<p>Courtney Bryan har bl a komponerat stycket <em>Elegi for a woman called Laura Nelson. Elegi för en kvinna som heter Laura Nelson</em>. Laura Nelson och henne son lynchades i Oklahoma 1911. Senare såldes vykortsbilder som visade den här lynchningen.</p>
<p>För&nbsp;Courtney Bryan känns underligt att vara kvinna och svart i den klassiska musikvärlden.</p>
<p>-Men jag är van vid den här obehagskänslan, så har det varit hela mitt liv: i den klassiska musikmiljön var jag alltid den enda svarta personen och i jazzmiljön den enda kvinnan, berättar hon, som nu skriver musik till operan <em>Awakening - Uppvaknande</em>. Bland karaktärerna finns tre afroamerikanska kvinnliga förebilder från det förflutna: abolitionisterna och aktivisterna <strong>Sojourner Truth</strong> och <strong>Harriet Tubman</strong> samt <strong>Rebecca Cox Jackson,</strong> som tillsammans med sin livskamrat under 35 år, <strong>Rebecca Perot</strong>, grundade en kväkarförsamling som mest bestod av svarta kvinnor. De kallades <strong>”The Two Rebeccas” - De två Rebeccorna</strong>. Premiären av operan <em>Awakening</em> är planerad till hösten 2022 i <strong>Philadelphia</strong>. Librettot skrevs av poeten <strong>Sharon Strange</strong>.</p>
<p>Manus, regi och produktion: <strong>Birgitta Tollan</strong>.</p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Courtney Bryan - Yet Unheard<br>La Jolla Symfoniorkester och kör Dirigent Steven Schick Sopran Helga Davies<br>Textförfattare: Sharon Strange</p>
<p>Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson, dirigent - Four Seasons Of Buenos Aires Summer Kompositör: Ástor Piazolla</p>
<p>Solomon Burke - Free At Last<br>Album: Every Tone A Testimony<br>Kompositör: Bert Russell<br>Bolag: Smithsonian Folkways</p>
<p>William Grant Still - Symfoni Nr 1<br>John Jeter, Fort Smith Symphony<br>Afro-American Symphony<br>Etikett: Naxos</p>
<p>William Grant Still - 3 Visions - No. 2. Summerland<br>Althea Waites, piano</p>
<p>Back Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson, dirigent - Songs of the Magi<br>Kompositör: Adolphus Hailstork</p>
<p>Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson, dirigent - Symphony No 2 in D Major, Op. 36 iv Allegro molto Kompositör: Ludwig van Beethoven</p>
<p>Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson, dirigent - Symphony #44 e minor, Trauer-Symphonie IV Presto Kompositör: Joseph Haydn</p>
<p>Black Pearl Chamber Orchestra JeriLynne Johnson, dirigent - Symphonies (2), Op. 11 no 2 in D major L'amant anonyme Overture Allegro Presto, Andande, Presto<br>Kompositör: Joseph Boulogne de Le Chevalier de Saint-Georges</p>
<p>Courtney Bryan - Balm in Gilead<br>Courtney Bryan, piano</p>
<p>Courtney Bryan - I Couldn't Hear Nobody Pray<br>Courtney Bryan – piano; Brian Quezerque – electric bass; <br>Ricky Sebastian – drum set, percussion; Troi Bechet – voice; <br>Calvin Johnson – tenor saxophone; Gregory Agid – clarinet</p>
<p>Courtney Bryan, piano - Eternal Rest<br>Kompositör: Courtney Bryan</p>
<p>Courtney Bryan - Soli Deo Gloria<br>Duo Noire. Christopher Mallett, gitarr och Thomas Flippin, gitarr</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1570118</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_black_lives_matter__afroameri_20200912_1654460712.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 15 Sep 2020 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Black Lives Matter - Afroamerikanska musiker. Möt dirigenten Jeri Lynne Johnson och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Då en polis brutalt mördar afroamerikanen <strong>George Floyd</strong> i <strong>Minneapolis</strong> den 25 maj 2020, demonstrerar människor över hela världen i stora skaror under banderoller med texten <strong>Black Lives Matter</strong>.</p>
<p>Frihetskämpar som <strong>Harriet Tubman, Frederick Douglass, Rosa Parks, Martin Luther King Jr, Angela Davies, Malcom X</strong> och <strong>John Lewis</strong> blir åter aktuella. Ett för många okänt ord introduceras: <strong>Juneteenth</strong>. Det är en förkortning av <strong>June Nineteenth</strong>, alltså 19 juni, en minnesdag för slaveriets upphörande.</p>
<p>Att rasismen även finns kvar inom den klassiska och nutida konstmusiken vittnar programmets två medverkande om: tonsättaren och pianisten <strong>Courtney Bryan</strong> och orkesterdirigenten <strong>Jeri Lynne Johnson</strong>. Jag mötte båda i <strong>New York 2013</strong> och talar åter med dem, fast denna gång digitalt p g a coronapandemin.</p>
<p><strong>The Big Five</strong> kallas de fem främsta symfoniorkestrarna i USA: <strong>Chicagosymfonikerna, New Yorkfilharmonikerna, Bostonsymfonikerna, Philadelphiaorkestern</strong> och <strong>Clevelandorkestern</strong>. I dessa orkestrar, med sina många hundra musiker, har jag idag räknat till tio svarta och bruna musiker varav en kvinna. För sju år sedan var det fem varav en kvinna.</p>
<p><strong>Jeri Lynne Johnson</strong> är med från <strong>Philadelphia</strong>. Hon bildade kammarorkestern <strong>Black Pearl Chamber Orchestra</strong>, vilken är den mest multietniska professionella orkestern i USA. Den senaste konserten spelade de då de firade sitt 10-årsjubileum den 6 mars 2020. Sedan slog coronapandemin till.</p>
<p>- <strong>Black Pearl</strong> representerar en konstform från 1700-talet som utförs av tjugohundratalets amerikanska artister. Detta är verklighetens USA. I orkestern finns afroamerikaner, europeer, amerikaner, latinamerikaner och asiatisk-amerikaner. All musiker. Många har nyligen immigrerat från länder som <strong>Turkiet, Albanien, Kina, Sydkorea, Venezuela, Argentina, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Jamaica</strong> och <strong>Haiti</strong>, berättar Jeri Lynne Johnson. Bokstavligt talat representerar vi hela världen, vilket är mycket viktigt för mig, säger hon.</p>
<p>I USA har racismen långa, sega rötter och svarta kvinnor inom klassisk musik har det dubbelt svårt. När JeriLynne Johnson sökte ett visst dirigentjobb fick hon avslag med orden: -Vi gillar dig jättemycket! Styrelsen tycker om dina idéer och orkestern älskar ditt sätt att dirigera. Men - du ser inte riktigt ut som en amerikansk publik förväntar sig att en dirigent skall se ut.</p>
<p>- I <strong>Black Pearl</strong> har vi funderat på vad konstens roll egentligen är i <strong>USA</strong>, säger Jeri Lynne Johnson. Jag tror att vi som artister inte längre kan tillåta oss lyxen att stå ovanför de politiska striderna. Jag tror inte att konsten utgör en fristad från politiken. Om vi klassiska musiker arrogant låtsas att vi står utanför den politiska världen så riskerar vi att bli irrelevanta när så faran med Covid-19 är över och vi kan möta människor som förr. Vi måste engagera oss i dessa orättvisor och använda vår tid och vår begåvning på att efter bästa förmåga stödja amerikanska demokratiska värden, anser Jeri Lynne Johnson.</p>
<p><br>Jag talar med tonsättaren och pianisten <strong>Courtney Bryan</strong> i telefon från <strong>New Orleans</strong> där hon nu bor. Det tog <strong>259 år</strong> innan hon blev första afroamerikanska kvinna som tog examen i musikalisk komposition vid <strong>Columbiauniversitetet</strong> i New York.</p>
<p>När...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Black,Lives,Matter,Afroamerikanska,musiker]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/98e879bb-b88f-4d2e-8d31-4103fb333c45.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:10</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Black Lives Matter - Afroamerikanska musiker. Möt dirigenten Jeri Lynne Johnson och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2020/09/tollans_musikaliska_black_lives_matter__afroameri_20200912_1654460712.mp3" length="54916697" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tonsättaren Hans Abrahamsen - ett porträtt.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Danske tonsättaren <strong>Hans Abrahamsen</strong>&nbsp;har skrivit musik under ett halva sekel. Han har bytt musikalisk estetik flera gånger och t o m haft ett över tioårigt uppehåll i komponerandet. Hans vackra sångcykel för sopran och orkester <em>let me tell you</em> från 2013 utnämndes av brittiska dagstidningen <strong>The Guardian</strong> till 2000-talets bästa klassiska musikstycke. Det var hans första verk för orkester och röst! Verket beställdes av <strong>Berlinsymfonikerna</strong> för den kanadensiska sopranen <strong>Barbara Hannigan</strong>. Hon tolkar i <em>let me tell you</em> de 483 ord som Shakespeares lät <strong>Ofelia</strong> yttra i Hamlet.</p>
<p>Hans Abrahamsen berättar om "vit polyfoni" och om varför och hur han komponerar sin musik. Hur flätas styckena <em>Schnee</em>, <em>let me tell you</em>, <em>Winternacht</em> och&nbsp;<em>Snedronningen</em> in i varandra? På vad sätt är de beroende av varandra?</p>
<p><em>Snedronningen</em>, <em>Snödrottningen</em>, är <strong>Hans Abrahamsens</strong> första opera. <strong>Barbara Hannigan</strong> sjunger en av huvudrollerna. Librettot är baserat på danske författaren <strong>H. C. Andersens</strong> saga. Varför valde han att tolka denna saga musikaliskt? Hon berättar om hur de in i det sista, t o m under operans gång, ändradei musiken. Operan <em>Snödrottningen</em> sändes i P2, Sveriges Radio lördag den 5 september 2020.</p>
<p><br>Hör sopranen och dirigenten <strong>Barbara Hannigan</strong> berätta om vilken fantastisk upplevelse det var att läsa partituret till <em>let me tell you</em>. Hennes samarbete med <strong>Hans Abrahamsen</strong> kallas en musikalisk symbios.&nbsp;Hur känner hon för <strong>Ofelias</strong> tragiska öde? Är det svårt att gestalta känslor i ett så högt sångregister?</p>
<p><br>För <em>let me tell you</em> fick <strong>Hans Abrahamsen</strong> 2016 både <strong>Grawemeyer Award for Music Composition</strong> och <strong>Nordiska Rådets Musikpris</strong>. 2019 erhöll han <strong>Léonie Sonning Music Prize</strong>, som andra dansk någonsin.</p>
<p><strong>Barbara Hannigan</strong> erhöll <strong>Léonie Sonning Music Prize</strong> 2020, men kunde inte ta emot priset i Köpenhamn i april 2020 på grund av Coronapandemin. Hon skulle också tagit emot <strong>Glashütte Original MusicFestivalAward</strong> vid <strong>Dresden Music Festival</strong> 2020. Men även den ställdes in på grund av Cornoapandemin.</p>
<p>Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.</p>
<p>Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg.</p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Abrahamsen/ Piano Concerto - 3. Tempo Di Grande Gioia</p>
<p>Anne Marie Abildskov, piano</p>
<p>Danmarks Radios Symfoniorkester,&nbsp;Thomas Dausgaard, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/ Let Me Tell You, För sopran &amp; orkester</p>
<p>Barbara Hannigan, sopran</p>
<p>Berlinfilharmonikerna, Andris Nelsons, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/ Schnee</p>
<p>Ensemble Recherche</p>
<p></p>
<p>J S Bach, arr. Abrahamsen/</p>
<p>Befiehl Du Deine Wege, BWV 272 (Chorale Arr. For 15 Instruments)</p>
<p>BIT20 Ensemble, Ilan Volkov, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/ Winternacht - 1. Moderato Con Precisione</p>
<p>London Sinfonietta, Elgar Howarth, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/Piano Concerto - 1. Allegro Volante E Nervoso</p>
<p>Anne Marie Abildskov, piano</p>
<p>Danmarks Radios Symfoniorkester, Thomas Dausgaard, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/Left, Alone</p>
<p>Alexandre Tharau, piano vänster hand</p>
<p>Rotterdams Filharmoniska Orkester,Yannick Nézet-Séguin, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/ Let Me Tell You, För sopran &amp; orkester</p>
<p>Barbara Hannigan, sopran</p>
<p>Berlinfilharmonikerna, Andris Nelsons, dirigent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1570116</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/tollans_musikaliska_tonsattaren_hans_abrahamsen__20200903_1846285762.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 08 Sep 2020 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Danske tonsättaren <strong>Hans Abrahamsen</strong>&nbsp;har skrivit musik under ett halva sekel. Han har bytt musikalisk estetik flera gånger och t o m haft ett över tioårigt uppehåll i komponerandet. Hans vackra sångcykel för sopran och orkester <em>let me tell you</em> från 2013 utnämndes av brittiska dagstidningen <strong>The Guardian</strong> till 2000-talets bästa klassiska musikstycke. Det var hans första verk för orkester och röst! Verket beställdes av <strong>Berlinsymfonikerna</strong> för den kanadensiska sopranen <strong>Barbara Hannigan</strong>. Hon tolkar i <em>let me tell you</em> de 483 ord som Shakespeares lät <strong>Ofelia</strong> yttra i Hamlet.</p>
<p>Hans Abrahamsen berättar om "vit polyfoni" och om varför och hur han komponerar sin musik. Hur flätas styckena <em>Schnee</em>, <em>let me tell you</em>, <em>Winternacht</em> och&nbsp;<em>Snedronningen</em> in i varandra? På vad sätt är de beroende av varandra?</p>
<p><em>Snedronningen</em>, <em>Snödrottningen</em>, är <strong>Hans Abrahamsens</strong> första opera. <strong>Barbara Hannigan</strong> sjunger en av huvudrollerna. Librettot är baserat på danske författaren <strong>H. C. Andersens</strong> saga. Varför valde han att tolka denna saga musikaliskt? Hon berättar om hur de in i det sista, t o m under operans gång, ändradei musiken. Operan <em>Snödrottningen</em> sändes i P2, Sveriges Radio lördag den 5 september 2020.</p>
<p><br>Hör sopranen och dirigenten <strong>Barbara Hannigan</strong> berätta om vilken fantastisk upplevelse det var att läsa partituret till <em>let me tell you</em>. Hennes samarbete med <strong>Hans Abrahamsen</strong> kallas en musikalisk symbios.&nbsp;Hur känner hon för <strong>Ofelias</strong> tragiska öde? Är det svårt att gestalta känslor i ett så högt sångregister?</p>
<p><br>För <em>let me tell you</em> fick <strong>Hans Abrahamsen</strong> 2016 både <strong>Grawemeyer Award for Music Composition</strong> och <strong>Nordiska Rådets Musikpris</strong>. 2019 erhöll han <strong>Léonie Sonning Music Prize</strong>, som andra dansk någonsin.</p>
<p><strong>Barbara Hannigan</strong> erhöll <strong>Léonie Sonning Music Prize</strong> 2020, men kunde inte ta emot priset i Köpenhamn i april 2020 på grund av Coronapandemin. Hon skulle också tagit emot <strong>Glashütte Original MusicFestivalAward</strong> vid <strong>Dresden Music Festival</strong> 2020. Men även den ställdes in på grund av Cornoapandemin.</p>
<p>Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.</p>
<p>Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg.</p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Abrahamsen/ Piano Concerto - 3. Tempo Di Grande Gioia</p>
<p>Anne Marie Abildskov, piano</p>
<p>Danmarks Radios Symfoniorkester,&nbsp;Thomas Dausgaard, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/ Let Me Tell You, För sopran &amp; orkester</p>
<p>Barbara Hannigan, sopran</p>
<p>Berlinfilharmonikerna, Andris Nelsons, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/ Schnee</p>
<p>Ensemble Recherche</p>
<p></p>
<p>J S Bach, arr. Abrahamsen/</p>
<p>Befiehl Du Deine Wege, BWV 272 (Chorale Arr. For 15 Instruments)</p>
<p>BIT20 Ensemble, Ilan Volkov, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/ Winternacht - 1. Moderato Con Precisione</p>
<p>London Sinfonietta, Elgar Howarth, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/Piano Concerto - 1. Allegro Volante E Nervoso</p>
<p>Anne Marie Abildskov, piano</p>
<p>Danmarks Radios Symfoniorkester, Thomas Dausgaard, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/Left, Alone</p>
<p>Alexandre Tharau, piano vänster hand</p>
<p>Rotterdams Filharmoniska Orkester,Yannick Nézet-Séguin, dirigent</p>
<p></p>
<p>Abrahamsen/ Let Me Tell...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Tonsättaren,Hans,Abrahamsen,ett,porträtt.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/71d3e325-433b-482b-884e-f6ea37c7c523.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2020/09/tollans_musikaliska_tonsattaren_hans_abrahamsen__20200903_1846285762.mp3" length="54754954" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[New York - spjutspetsar och gränsgångare]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi möter en spjutspets, Victoria Bond, och en gränsgångare, Alex Shapiro. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Victoria Bond</strong> föddes i <strong>Los Angeles</strong> och växte upp i <strong>New York</strong> och i <strong>Hollywood</strong> i en gediget kulturell familj. Modern var konsertpianist och studerade för bland annat&nbsp;<strong>Bela Bartók</strong>. Hennes far var sångare och läkare. Victoria Bond prövade på teater, målning och skulptur, men valde musiken och började studera komposition.</p>
<p>Victoria Bond funderade på att bli dirigent. Hon mötte dirigenten <strong>Leonard Slatkin</strong>, äldre bror till en av henne klasskamrater, och fick goda råd av honom.</p>
<p>Av hundratals sökande till dirigentlinjen vid <strong>Juilliard School of Music</strong> var Victoria Bond en av de sju som kom in och hon blev första kvinna någonsin som där tog examen i dirigering vid slutet av 1970-talet. När Victoria Bond började fanns det endast två andra kvinnor i USA som dirigerade orkestrar: <strong>Sarah Caldwell</strong> hos Boston operakompani och <strong>Eve Queler</strong> som hade startat sin egen operaorkester, <strong>The Opera Orchestra of New York</strong>.</p>
<p>Under dirigentutbildningarna hade Victoria Bond lärare som <strong>Herbert von Karajan</strong> och <strong>Pierre Boulez</strong>. Mest betydde de två svenska dirigenterna <strong>Sixten Ehrling</strong> och <strong>Herbert Blomstedt</strong>.</p>
<p>Efter en dirigentkarriär i USA, Kina, Brasilien och på Irland, ägnar Victoria Bond nu mest kraft åt att komponera. Hon komponerade bl a en opera om pianisten och tonsättaren <strong>Clara Schumann</strong>.</p>
<p>Victoria Bonds opera <em>Mrs President</em> hade premiär i oktober 2012, endast en månad innan nästa presidentval i USA, det 57e, då Barack Obama blev omvald. <em>Mrs President</em> handlar om den första kvinnliga presidentkandidaten i USA, <strong>Victoria Woodhull</strong>, som även var första kvinna i USA’s aktiebörs och den första kvinna i USA som ägde en tidning. Woodhull ställde upp i presidentvalet 1872. Som vice presidentkandidat valde hon den afroamerikanske författaren och talaren <strong>Frederick Douglass</strong>, som hade flytt från sin slavägare vid 43 års ålder. Han stödde suffragetternas kvinnokamp och abolitionisternas kamp mot slaveriet. Deras parti hette <em>Equal Rights Party</em>, men kallades också <em>People's Party</em>, <em>the Cosmo-Political Party</em> och <em>the National Radical Reformers.</em></p>
<p>Men Victoria Woodhull motarbetades starkt: Hon kallades <strong>Mrs Satan</strong>. Regeringen vägrade trycka hennes namn på röstsedlarna. Man ansåg att hon var ett år för ung. (Hon var 34.) Hon var kvinna. Hon sattes i fängelse. Först i augusti 1920 fick kvinnor rösträtt i USA.</p>
<p>Ur librettot av <strong>Hillary Bell</strong>: ”Vi betalar skatt, vi lyder samma lagar, vi föder nya medborgare och vi lämnar bort dem till krig. Ändå är vi fattiga, maktlösa, mäns egendom. Var inte rädd, jag vill inte anarki, jag vill jämlikhet. Victoria for President!”</p>
<p>Victoria Bonds hemsida:</p>
<p>http://www.victoriabond.com/</p>
<p>Mrs President’s hemsida:</p>
<p>http://www.MrsPresidentTheOpera.com/</p>
<p></p>
<p>Tonsättaren och filmmusikkomponisten&nbsp;<strong>Alex Shapiro</strong> växte upp på <strong>Manhattan</strong> på 1970-talet, och pendlar nu mellan intensiva <strong>New York</strong> och rofyllda <strong>San Juan Island</strong>, i nordvästra USA.</p>
<p>Som tonåring rörde Alex Shapiro sig fritt i New Yorks mångfaldiga musikliv: punk, opera, jazz, klassiskt och nutida. Hon studerade bl a vid <em>Manhattan School of Music</em>. Senare fick hon ett lågbudgetjobb som filmmusikkompositör i Los Angeles och arbetade där i 15 år med att skriva musik till film och TV. Alex Shapiro var dock olycklig och saknade konsertlivet, då de båda musikvärldarna fungerade helt åtskiljda. Men när hon skrivit kammarmusik för en orkester på tio personer till ännu en lågbudgetfilm förstod hon hur mycket hon saknat att tonsätta konsertmusik. Hon bestämde sig för att byta karriär.</p>
<p>-De kommersiella åren har stärkt min känsla för rytm och groove. Även min formkänsla och musikens rörelse har påverkats, fast numera använder jag andra harmonier, förklarar Alex Shapiro. Efter att ha varit van att spela på biopublikens känslor använder jag numera de emotionella verktygen friare i min konsertmusik. Människorna i de olika lyssnargrupperna är ju inte så olika varandra.</p>
<p>Universiteten i USA söker ständigt ny repertoar till sina musikgrupper. Ofta är det orkestrar och ensembler vid olika universitet som beställer musik av Alex Shapiro.</p>
<p>Att vara kvinna inom musikvärlden har aldrig medfört några problem för Alex Shapiro, som tackar alla <strong>tonsättande förmödrar</strong> för det. Hon är dock medveten om att diskriminering pågår.</p>
<p>-Det är bäst att försöka hålla tyst om sådant, säger hon. Det skapar bara dåliga vibrationer och stöter bort människor. Vad du kan göra är att visa upp dina bästa verk och till unga tonsättare säger jag: Det finns inget glastak, himlen är gränsen!</p>
<p>Alex Shapiro har ett radikalt förslag till föreningen <em>Kvast, Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare</em>, som arbetar för att symfoniorkestrarna i Sveriges skall välja fler verk av kvinnor.</p>
<p>-Jag tror inte det hjälper så värst mycket att prata med dem som administrerar orkestrarna. Vi glömmer så lätt att den nutida musikvärlden är liten och att de som finns utanför den behöver utbildas och informeras om hur läget är. Jag föreslår därför att ni söker upp skattebetalande kvinnor i Sverige: advokater, plåtslagare och andra, och ber dem reagera på att deras skattepengar mest går till manliga tonsättares verk. Jag tror att skattebetalarnas ord väger tyngre än tonsättarnas, säger Alex Shapiro.</p>
<p>Alex Shapiro’s hemsida:</p>
<p><a class="external-link" href="http://www.alexshapiro.org/" target="_blank" rel="nofollow">http://www.alexshapiro.org/</a></p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline"><strong>Musiklista:</strong></span></p>
<p>Immersion: Surface, sats 2. Symphony for winds, percussion and prerecorded soundscape (2010)</p>
<p>Alex Shapiro</p>
<p>University of Minnesota Symphonic Wind Band</p>
<p>Inspelad av Minnesota Public Radio</p>
<p></p>
<p>Sandburg Suite</p>
<p>Victoria Bond</p>
<p>Nanette Kaplan Solomon, piano</p>
<p>Character Sketches</p>
<p></p>
<p>Variations on a Theme of Brahms</p>
<p>Victoria Bond</p>
<p>Manhattan Philharmonia. Glen Cortese, dir</p>
<p></p>
<p>Thinking like a Mountain</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1530122</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20200714_1601_5f074c1f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Jul 2020 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi möter en spjutspets, Victoria Bond, och en gränsgångare, Alex Shapiro. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Victoria Bond</strong> föddes i <strong>Los Angeles</strong> och växte upp i <strong>New York</strong> och i <strong>Hollywood</strong> i en gediget kulturell familj. Modern var konsertpianist och studerade för bland annat&nbsp;<strong>Bela Bartók</strong>. Hennes far var sångare och läkare. Victoria Bond prövade på teater, målning och skulptur, men valde musiken och började studera komposition.</p>
<p>Victoria Bond funderade på att bli dirigent. Hon mötte dirigenten <strong>Leonard Slatkin</strong>, äldre bror till en av henne klasskamrater, och fick goda råd av honom.</p>
<p>Av hundratals sökande till dirigentlinjen vid <strong>Juilliard School of Music</strong> var Victoria Bond en av de sju som kom in och hon blev första kvinna någonsin som där tog examen i dirigering vid slutet av 1970-talet. När Victoria Bond började fanns det endast två andra kvinnor i USA som dirigerade orkestrar: <strong>Sarah Caldwell</strong> hos Boston operakompani och <strong>Eve Queler</strong> som hade startat sin egen operaorkester, <strong>The Opera Orchestra of New York</strong>.</p>
<p>Under dirigentutbildningarna hade Victoria Bond lärare som <strong>Herbert von Karajan</strong> och <strong>Pierre Boulez</strong>. Mest betydde de två svenska dirigenterna <strong>Sixten Ehrling</strong> och <strong>Herbert Blomstedt</strong>.</p>
<p>Efter en dirigentkarriär i USA, Kina, Brasilien och på Irland, ägnar Victoria Bond nu mest kraft åt att komponera. Hon komponerade bl a en opera om pianisten och tonsättaren <strong>Clara Schumann</strong>.</p>
<p>Victoria Bonds opera <em>Mrs President</em> hade premiär i oktober 2012, endast en månad innan nästa presidentval i USA, det 57e, då Barack Obama blev omvald. <em>Mrs President</em> handlar om den första kvinnliga presidentkandidaten i USA, <strong>Victoria Woodhull</strong>, som även var första kvinna i USA’s aktiebörs och den första kvinna i USA som ägde en tidning. Woodhull ställde upp i presidentvalet 1872. Som vice presidentkandidat valde hon den afroamerikanske författaren och talaren <strong>Frederick Douglass</strong>, som hade flytt från sin slavägare vid 43 års ålder. Han stödde suffragetternas kvinnokamp och abolitionisternas kamp mot slaveriet. Deras parti hette <em>Equal Rights Party</em>, men kallades också <em>People's Party</em>, <em>the Cosmo-Political Party</em> och <em>the National Radical Reformers.</em></p>
<p>Men Victoria Woodhull motarbetades starkt: Hon kallades <strong>Mrs Satan</strong>. Regeringen vägrade trycka hennes namn på röstsedlarna. Man ansåg att hon var ett år för ung. (Hon var 34.) Hon var kvinna. Hon sattes i fängelse. Först i augusti 1920 fick kvinnor rösträtt i USA.</p>
<p>Ur librettot av <strong>Hillary Bell</strong>: ”Vi betalar skatt, vi lyder samma lagar, vi föder nya medborgare och vi lämnar bort dem till krig. Ändå är vi fattiga, maktlösa, mäns egendom. Var inte rädd, jag vill inte anarki, jag vill jämlikhet. Victoria for President!”</p>
<p>Victoria Bonds hemsida:</p>
<p>http://www.victoriabond.com/</p>
<p>Mrs President’s hemsida:</p>
<p>http://www.MrsPresidentTheOpera.com/</p>
<p></p>
<p>Tonsättaren och filmmusikkomponisten&nbsp;<strong>Alex Shapiro</strong> växte upp på <strong>Manhattan</strong> på 1970-talet, och pendlar nu mellan intensiva <strong>New York</strong> och rofyllda <strong>San Juan Island</strong>, i nordvästra USA.</p>
<p>Som tonåring rörde Alex Shapiro sig fritt i New Yorks mångfaldiga musikliv: punk, opera, jazz, klassiskt och nutida. Hon studerade bl a vid <em>Manhattan School of Music</em>. Senare fick hon ett lågbudgetjobb som filmmusikkompositör i Los Angeles och arbetade där i 15 år med att skriva musik till film och TV. Alex Shapiro var dock olycklig...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,New,York,spjutspetsar,och,gränsgångare]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/8111ea38-6fc8-44cb-9a32-e956635033a9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:59:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi möter en spjutspets, Victoria Bond, och en gränsgångare, Alex Shapiro. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p2_tollansmusikaliska/2020/07/p2_tollansmusikaliska_20200714_1601_5f074c1f.mp3" length="56724955" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Strandade sångare under coronaepidemin]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt alten Anna Larsson, dramatiska sopranen Iréne Theorin och mezzosopranen Charlotte Hellekant.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En mängd av de svenska operasångarna har internationella karriärer på operahus och konsertscener världen över. Men nu, under coronapandemin, är de helt utan arbete och har strandat i Sverige. Sedan i mars månad har de fått undvara flygresor och framträdanden inför tusentals åhörare och istället åkt tillbaka till Sverige för en karantäntillvaro.</p>
<p>Mezzospranen, operachefen och entrepenören&nbsp; Anna Larsson finns hemma i huset på Lidingö i Stockholm med man och två söner. Hon undervisar sina elever genom Internet.</p>
<p>Dramatiska sopranen Iréne Theorin står med stövlarna bokstavligt talat i gödsel och mylla och planterar potatis och nya bärbuskar vid sitt hus i Broaryd i Småland. Varje dag försöker hon sjunga höga C.</p>
<p>Mezzosopranen Charlotte Hellekant följde den svenska våren i Stockholms skärgård, och lär sig nu en odlingsmetod som heter permakultur – hållbar odling. I hennes trädgårdsland kommer det att växa flera sorters grönsaker, blommor, bär och örter.</p>
<p>Lyssna på underbara arior från de främsta operorna och levande berättelser.</p>
<p><br>Vad gör sångarna för att hålla igång sina röster? Vad tänker de om framtiden? Har operasolister och andra frilansmusiker några ekonomiska skyddsnät?</p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline"><strong>Låtlista</strong></span>:</p>
<p></p>
<p>Delibes Lakmé: Nr 2, Akt 1, "Viens Mallika...Sous Le Dome Epais Le Jasmin"<br>Miah Persson, Katarina Karnéus, Daniel Harding, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm)</p>
<p><br>Brahms Rapsodi För Alt-Solo, Manskör &amp; Orkester Op 53<br>Anna (3) Larsson, Thomas Dausgaard, Radiokören (Stockholm), Svenska Kammarorkestern (Örebro)</p>
<p><br>Mahler Symfoni Nr 2 c-moll<br>Claudio Abbado, Eteri Gvazava, Anna (3) Larsson, Orfeon Donostiarra (San Sebastian), Lucernes Festivalorkester</p>
<p><br>Wagner Parsifal Grausamer! Fühlst du im Herzen<br>Anna Larsson Orchestre symphonique de La Monnaie Hartmut Haenchen</p>
<p><br>Leonard Bernstein Symfoni Nr 1<br>Anna (3) Larsson, Christian Lindberg, Arctic Philharmonic Symphony Orchestra (Bodö &amp; Tromsö)</p>
<p><br>Wagner Die Walküre: Akt 3<br>Iréne Theorin, Eva-Maria Westbroek, Tatiana Kravtsova, Irina Vasiljeva, Jelena Vitman, Anna Kiknadze, Natalja Jevstafjeva, Julia Matusjkina, Jekaterina Sergejeva, Bryn Terfel, Valerij Gergijev, Verbier Festival Orchestra</p>
<p><br>Wagner Tristan Und Isolde: Akt 3, "Mild Und Leise"<br>Iréne Theorin, Peter Schneider, Bayreuth-Festspelens Orkester 2009</p>
<p><br>Hugo Wolf Nur wer die Sehnsucht kennt<br>Iréne Theroin Magnus Svensson</p>
<p><br>Händel Giulio Cesare In Egitto<br>Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble)</p>
<p><br>Händel Giulio Cesare In Egitto<br>Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble)</p>
<p><br>Händel Giulio Cesare In Egitto<br>Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble)</p>
<p><br>Händel Giulio Cesare In Egitto<br>Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble)</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1515259</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20200616_1601_5ee680fb.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 16 Jun 2020 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt alten Anna Larsson, dramatiska sopranen Iréne Theorin och mezzosopranen Charlotte Hellekant.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En mängd av de svenska operasångarna har internationella karriärer på operahus och konsertscener världen över. Men nu, under coronapandemin, är de helt utan arbete och har strandat i Sverige. Sedan i mars månad har de fått undvara flygresor och framträdanden inför tusentals åhörare och istället åkt tillbaka till Sverige för en karantäntillvaro.</p>
<p>Mezzospranen, operachefen och entrepenören&nbsp; Anna Larsson finns hemma i huset på Lidingö i Stockholm med man och två söner. Hon undervisar sina elever genom Internet.</p>
<p>Dramatiska sopranen Iréne Theorin står med stövlarna bokstavligt talat i gödsel och mylla och planterar potatis och nya bärbuskar vid sitt hus i Broaryd i Småland. Varje dag försöker hon sjunga höga C.</p>
<p>Mezzosopranen Charlotte Hellekant följde den svenska våren i Stockholms skärgård, och lär sig nu en odlingsmetod som heter permakultur – hållbar odling. I hennes trädgårdsland kommer det att växa flera sorters grönsaker, blommor, bär och örter.</p>
<p>Lyssna på underbara arior från de främsta operorna och levande berättelser.</p>
<p><br>Vad gör sångarna för att hålla igång sina röster? Vad tänker de om framtiden? Har operasolister och andra frilansmusiker några ekonomiska skyddsnät?</p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline"><strong>Låtlista</strong></span>:</p>
<p></p>
<p>Delibes Lakmé: Nr 2, Akt 1, "Viens Mallika...Sous Le Dome Epais Le Jasmin"<br>Miah Persson, Katarina Karnéus, Daniel Harding, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm)</p>
<p><br>Brahms Rapsodi För Alt-Solo, Manskör &amp; Orkester Op 53<br>Anna (3) Larsson, Thomas Dausgaard, Radiokören (Stockholm), Svenska Kammarorkestern (Örebro)</p>
<p><br>Mahler Symfoni Nr 2 c-moll<br>Claudio Abbado, Eteri Gvazava, Anna (3) Larsson, Orfeon Donostiarra (San Sebastian), Lucernes Festivalorkester</p>
<p><br>Wagner Parsifal Grausamer! Fühlst du im Herzen<br>Anna Larsson Orchestre symphonique de La Monnaie Hartmut Haenchen</p>
<p><br>Leonard Bernstein Symfoni Nr 1<br>Anna (3) Larsson, Christian Lindberg, Arctic Philharmonic Symphony Orchestra (Bodö &amp; Tromsö)</p>
<p><br>Wagner Die Walküre: Akt 3<br>Iréne Theorin, Eva-Maria Westbroek, Tatiana Kravtsova, Irina Vasiljeva, Jelena Vitman, Anna Kiknadze, Natalja Jevstafjeva, Julia Matusjkina, Jekaterina Sergejeva, Bryn Terfel, Valerij Gergijev, Verbier Festival Orchestra</p>
<p><br>Wagner Tristan Und Isolde: Akt 3, "Mild Und Leise"<br>Iréne Theorin, Peter Schneider, Bayreuth-Festspelens Orkester 2009</p>
<p><br>Hugo Wolf Nur wer die Sehnsucht kennt<br>Iréne Theroin Magnus Svensson</p>
<p><br>Händel Giulio Cesare In Egitto<br>Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble)</p>
<p><br>Händel Giulio Cesare In Egitto<br>Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble)</p>
<p><br>Händel Giulio Cesare In Egitto<br>Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble)</p>
<p><br>Händel Giulio Cesare In Egitto<br>Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble)</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Strandade,sångare,under,coronaepidemin]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/50cd5cd1-9418-4e64-bb42-2d52c85fef8f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:37</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt alten Anna Larsson, dramatiska sopranen Iréne Theorin och mezzosopranen Charlotte Hellekant.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p2_tollansmusikaliska/2020/06/p2_tollansmusikaliska_20200616_1601_5ee680fb.mp3" length="55363284" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik och jiddisch del 2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>I andra programmet i serien <strong>Musik och jiddisch</strong> möter vi:</p>
<p>Sångerskan <strong>Rebecka Gordon</strong> från Stockholm. Hennes farfar föddes i <strong>Litauen</strong> och farmodern i <strong>Lettland</strong>. Farfadern var tenor och anställdes som kantor i synagogan i <strong>Malmö</strong>. Även hennes far sjöng opera. Själv ville hon gå en helt annan väg. Det blev jazz på jiddisch och <strong>Rebecka Gordon</strong> skapade på så sätt ett eget musikaliskt rum. Hennes cd heter Yiddish’n Jazz.</p>
<p>-Bluesen finns ju i jiddischmusiken. Jag vill kombinera det här och inte bara sjunga, som det oftast blir, sentimentala jiddischsånger. Jag vill göra nåt eget av det, säger Rebecka Gordon.</p>
<p></p>
<p>Studenten <strong>Sophie Pousette</strong> studerade jiddisch på distans genom Skype när hon bodde i <strong>Berlin</strong>. Hon bor nu i Stockholm. Hennes familj har avlägsna judiska rötter men ingen av dem talar jiddisch. Hennes mormors pappa föddes in i judiska församlingen i Stockholm. Hans föräldrar var invandrare från <strong>Litauen</strong> och <strong>Polen</strong> så han fick med sig jiddisch från barnsben.</p>
<p>- Men han dog ung så varken mormor eller mormors bror hade närvaro av jiddisch eller judisk kultur när de växte upp. Jag tror att ett bra sätt att närma sig jiddisch är att börja lyssna på jiddischmusik, säger Sophie Pousette.</p>
<p></p>
<p>Utan anknytning till det judiska hittade sångerskan och låtskrivaren <strong>Louisa Lyne</strong> sin konstnärliga röst i jiddisch. Hon växte upp i Härnösand, bor nu i Malmö och har sjungit på jiddisch i nästan 15 år. Hennes nya CD tillsammans med ensemblen <strong>Di Yiddishe Kapelye</strong> heter <em>Lust</em>.</p>
<p>- Jag älskar sångerna och musiken, och det som finns i dem. Historierna och det nästan lite mystiska i musikskatten. Det coola med den här skivan är att den är nästa steg för hela jiddischkulturen i Sverige. Jag tar det steget nu. Under många år har vi visat upp sentimentala minnen och mycket vackra sånger och tillbakablickar. Men under de år jag varit runt och spelat har jag märkt att många, många, speciellt ungdomar och en yngre publik, är trötta på att jiddisch ständigt blir stämplad som det här mörka, melankoliska och tragiska. För det finns ju en annan del också. Glädje och nyfikenhet och kärlek och fyllor, jamen du vet liksom, vanliga saker. Vi behandlar jiddisch som ett språk som vilket som helst, säger <strong>Louisa Lyne</strong>.</p>
<p>Israeliska tonsättaren <strong>Ella Milch-Sheriff</strong> bad <strong>Louisa Lyne</strong> framföra det&nbsp; nyskrivna stycket <em>Halbtener - Halvtoner</em> på jiddisch. Det blev tre konserter med symfoniorkester i Israel. 2019 vann Louisa Lyne tävlingen <em>Der Yiddisher Idol</em> i <strong>Mexiko</strong>.</p>
<p></p>
<p>Duon <strong>Ida &amp;Louise</strong> består av göteborskan <strong>Ida Gillner</strong>, sång och sopransax och köpenhamnskan <strong>Louise Vase</strong>, sång och piano. Ingen av dem har judiska rötter men de sjunger på jiddisch. De har tonsatt dikter, <strong>Shtoltse lider</strong>, av fem judiska kvinnliga poeter från 1900-talets <strong>Montreal</strong> och <strong>New York</strong>: <strong>Anna Margolin</strong>, <strong>Celia Dropkin</strong>, <strong>Malka Heifetz Tussman</strong>, <strong>Rokhl Korn</strong> och <strong>Kadya Molodovsky</strong>.</p>
<p>Texten till titelsången <em>Dos Shtoltse lid</em> är författad av&nbsp;<strong>Anna Margolin</strong>&nbsp; som var född i <strong>Vitryssland</strong> men flyttade till <strong>Palestina</strong> där hon bodde med sin man och sin son. Men hon trivdes inte alls i det livet så att hon lämnade sin man och sin son och flyttade till <strong>New York</strong> för att skriva.</p>
<p><strong>Anna Margolin</strong> använde sig av ett manligt pseudonym eftersom det på den här tiden, vid 1900-talets början, endast fanns manliga kritiker som klumpade ihop de kvinnliga poeterna i begreppet poetessin, så kallade kvinnopoeter - ett nedlåtande epitet.</p>
<p></p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline">Låtlista:</span></strong></p>
<p>A MOL IZ GEVEN</p>
<p>Jenny Nilsson/ Louisa Lyne</p>
<p>Salomon Schulman, text</p>
<p>Louisa Lyne/ Jenny Nilsson/ Di Yiddishe Kapelye</p>
<p>MAESTRO MUSIC 006117</p>
<p></p>
<p>Shlanke shifn</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>Anna Margolin</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>KAKAFON RECORDS, KAKACD</p>
<p></p>
<p>OYFN VEG SHTET A BOIM</p>
<p>Trad, Claes Von Heijne</p>
<p>Itzik Manger. text</p>
<p>Rebecka Gordon/ Claes Von Heijne/ Filip Augustson/ Gilbert Matthews</p>
<p>TOUCHÉ MUSIC 019876, TMCCD 014</p>
<p></p>
<p>MAYN RUE PLAT</p>
<p>Judisk Trad, Lauri Antila/ Jimmy Friedman/ Nils Personne</p>
<p>Morris Rosenfeld, text</p>
<p>Sabbath Hela Veckan</p>
<p>SCHILDT &amp; GROCHER 27397, SCHCD 001</p>
<p></p>
<p>OYFN VEG SHTET A BOIM</p>
<p>Trad, Claes Von Heijne</p>
<p>Itzik Manger. text</p>
<p>Rebecka Gordon/ Claes Von Heijne/ Filip Augustson/ Gilbert Matthews</p>
<p>TOUCHÉ MUSIC 019876, TMCCD 014</p>
<p></p>
<p>MOIDE ANI</p>
<p>Trad.</p>
<p>M Shweid, text</p>
<p>Rebecka Gordon/ Claes Von Heijne/ Filip Augustson/ Gilbert Matthews</p>
<p>TOUCHÉ MUSIC 019876, TMCCD 014</p>
<p></p>
<p>UNTER DAYNE VAYSE SHTEREN</p>
<p>Abraham Brudn</p>
<p>Abraham Brudno</p>
<p>Karsten Troyke</p>
<p>CALYGRAM 060872, USHM21529164</p>
<p></p>
<p>GEBET FUN A MEIDEL</p>
<p>Chava Alberstein</p>
<p>Zishe Landau, text</p>
<p>Chava Alberstein</p>
<p>NAIVE 022476, Y 226133</p>
<p></p>
<p>Fun yener zayt li</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>Rokhl Kor, text</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>KAKAFON RECORDS, KAKACD</p>
<p></p>
<p>Epitaf</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>Anna Margolin</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>KAKAFON RECORDS, KAKACD</p>
<p></p>
<p>Dos shtoltse lid</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>Anna Margolin</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>KAKAFON RECORDS, KAKACD</p>
<p></p>
<p>Ikh hob dikh nokh nit gezen</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>Celia Dropkin</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>KAKAFON RECORDS, KAKACD</p>
<p></p>
<p>A nay kleyd</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>Rokhl Korn</p>
<p>Ida&amp;Louis</p>
<p>KAKAFON RECORDS, KAKACD</p>
<p></p>
<p>Halbtener</p>
<p>Ella Milch-Sheriff</p>
<p>Beyle Schaechet- Gottesman</p>
<p>Louisa Lyne, sångsolist</p>
<p>Louisa Lyne, Raanana Symphonette Orchestra, Omer M Wellber</p>
<p></p>
<p>MIR LEBN EYBIK</p>
<p>Judisk Tra.</p>
<p>Leib Rosentha, text</p>
<p>Louisa Lyne/ Di Yiddishe Kapely</p>
<p>MAESTRO MUSIC 006117, MMCD 004</p>
<p></p>
<p>A MOL IZ GEVEN</p>
<p>Jenny Nilsson/ Louisa Lyne</p>
<p>Salomon Schulman, text</p>
<p>Louisa Lyne/ Jenny Nilsson/ Di Yiddishe Kapelye</p>
<p>MAESTRO MUSIC 006117</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1365258</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20190903_1601_5d6d7440.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 03 Sep 2019 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>I andra programmet i serien <strong>Musik och jiddisch</strong> möter vi:</p>
<p>Sångerskan <strong>Rebecka Gordon</strong> från Stockholm. Hennes farfar föddes i <strong>Litauen</strong> och farmodern i <strong>Lettland</strong>. Farfadern var tenor och anställdes som kantor i synagogan i <strong>Malmö</strong>. Även hennes far sjöng opera. Själv ville hon gå en helt annan väg. Det blev jazz på jiddisch och <strong>Rebecka Gordon</strong> skapade på så sätt ett eget musikaliskt rum. Hennes cd heter Yiddish’n Jazz.</p>
<p>-Bluesen finns ju i jiddischmusiken. Jag vill kombinera det här och inte bara sjunga, som det oftast blir, sentimentala jiddischsånger. Jag vill göra nåt eget av det, säger Rebecka Gordon.</p>
<p></p>
<p>Studenten <strong>Sophie Pousette</strong> studerade jiddisch på distans genom Skype när hon bodde i <strong>Berlin</strong>. Hon bor nu i Stockholm. Hennes familj har avlägsna judiska rötter men ingen av dem talar jiddisch. Hennes mormors pappa föddes in i judiska församlingen i Stockholm. Hans föräldrar var invandrare från <strong>Litauen</strong> och <strong>Polen</strong> så han fick med sig jiddisch från barnsben.</p>
<p>- Men han dog ung så varken mormor eller mormors bror hade närvaro av jiddisch eller judisk kultur när de växte upp. Jag tror att ett bra sätt att närma sig jiddisch är att börja lyssna på jiddischmusik, säger Sophie Pousette.</p>
<p></p>
<p>Utan anknytning till det judiska hittade sångerskan och låtskrivaren <strong>Louisa Lyne</strong> sin konstnärliga röst i jiddisch. Hon växte upp i Härnösand, bor nu i Malmö och har sjungit på jiddisch i nästan 15 år. Hennes nya CD tillsammans med ensemblen <strong>Di Yiddishe Kapelye</strong> heter <em>Lust</em>.</p>
<p>- Jag älskar sångerna och musiken, och det som finns i dem. Historierna och det nästan lite mystiska i musikskatten. Det coola med den här skivan är att den är nästa steg för hela jiddischkulturen i Sverige. Jag tar det steget nu. Under många år har vi visat upp sentimentala minnen och mycket vackra sånger och tillbakablickar. Men under de år jag varit runt och spelat har jag märkt att många, många, speciellt ungdomar och en yngre publik, är trötta på att jiddisch ständigt blir stämplad som det här mörka, melankoliska och tragiska. För det finns ju en annan del också. Glädje och nyfikenhet och kärlek och fyllor, jamen du vet liksom, vanliga saker. Vi behandlar jiddisch som ett språk som vilket som helst, säger <strong>Louisa Lyne</strong>.</p>
<p>Israeliska tonsättaren <strong>Ella Milch-Sheriff</strong> bad <strong>Louisa Lyne</strong> framföra det&nbsp; nyskrivna stycket <em>Halbtener - Halvtoner</em> på jiddisch. Det blev tre konserter med symfoniorkester i Israel. 2019 vann Louisa Lyne tävlingen <em>Der Yiddisher Idol</em> i <strong>Mexiko</strong>.</p>
<p></p>
<p>Duon <strong>Ida &amp;Louise</strong> består av göteborskan <strong>Ida Gillner</strong>, sång och sopransax och köpenhamnskan <strong>Louise Vase</strong>, sång och piano. Ingen av dem har judiska rötter men de sjunger på jiddisch. De har tonsatt dikter, <strong>Shtoltse lider</strong>, av fem judiska kvinnliga poeter från 1900-talets <strong>Montreal</strong> och <strong>New York</strong>: <strong>Anna Margolin</strong>, <strong>Celia Dropkin</strong>, <strong>Malka Heifetz Tussman</strong>, <strong>Rokhl Korn</strong> och <strong>Kadya Molodovsky</strong>.</p>
<p>Texten till titelsången <em>Dos Shtoltse lid</em> är författad av&nbsp;<strong>Anna Margolin</strong>&nbsp; som var född i <strong>Vitryssland</strong> men flyttade till <strong>Palestina</strong> där hon bodde med sin man och sin son. Men hon trivdes inte alls i det livet så...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,och,jiddisch,del,2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/a3d8e1e5-7a60-43e0-a1e1-8a81c4fc0314.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:37</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2019/09/p2_tollansmusikaliska_20190903_1601_5d6d7440.mp3" length="55356625" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik och jiddisch]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Musik och jiddisch - Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>I första programmet i serien <strong>Musik och jiddisch</strong> möter vi ryskfödda sångerskan <strong>Sophie Milman</strong> och den kanadensiska ryskättade professorn <strong>Anna Shternshis</strong>. De har båda arbetat med den i USA Grammynominerade cd-skivan <em>Yiddish Glory: The Lost Songs of World War II</em>. Det handlar om försvunna sånger som sjungs på jiddisch. Texterna hittades i ett forna sovjetiskt arkiv i Ukraina. Där hade de legat sedan 1950 då folkmusikvetaren <strong>Moisei Beregovskys</strong> forskning lades i giftskåpet. Det är berättelser från judiska barn, kvinnor och män, utsatta för nazisternas ohyggligheter under andra världskriget, bl a i koncentrationslägret <strong>Pechora</strong> i <strong>Ukraina</strong>. Även judiska, kvinnliga soldater i <strong>Röda armén</strong> skrev sånger.</p>
<p>På <em>Yiddish Glory</em> sjunger och spelar excellenta, professionella musikanter; en mix av klassiska musiker och jazz- och folkmusiker. Producent är <strong>Dan Rosenberg</strong> i <strong>New York</strong>. Flera av sångerna på cd’n är baserade på dåtidens populära ryska sånger, klassisk musik och judisk folkmusik.</p>
<p>Svenska <strong>Anne Kalmering</strong> berättar om varför hon sjunger på jiddisch och hur sångerna fick henne att känna trygghet när hon var barn. Hon berättar om det s k <strong>Judehuset</strong> på Klippgatan på söder och framför sånger ur den nya cd’n Vayter tillsammans med gruppen <strong>Stahlhammer Klezmer Classic</strong>. Där för de vidare judiska folksånger och musik i ashkenazisk och sefardisk tradition.</p>
<p>-Jag föll för de där sångerna som liten och hade liksom aldrig någon tonårsrevolt, för det var ju ganska töntigt att sjunga de där sångerna. Det var inte särskilt intressant med jiddisch. Jiddisch var det där gamla! Men det fanns också en känsla av att de få judar, europeiska judar, som hade överlevt Förintelsen var ju fruktansvärt traumatiserade. När man mördar människor dödar man också ett helt språk och kultur. Det var ingen som trodde att jiddisch skulle leva vidare, säger Anne Kalmering.</p>
<p>Svenska <strong>Sofia Berg Böhm</strong> blev som 16-åring inbjuden att sjunga med sin farbrors <strong>Freilach Express </strong>- den första Klezmerorkestern i Sverige. De gjorde en skiva och hon sjöng på jiddisch. Sofia Berg Böhm berättar hur en musikkassett hon köpte i <strong>New York</strong> fick henne att upptäcka nya uttryck inom musik framförd på jiddisch. Den israeliska sångerskan <strong>Chava Albersteins</strong> visor handlade om ghettot i <strong>Vilna (Vilnius)</strong> och berörde kriget och längtan tillbaka och saknad efter de som gått bort. Chava Alberstein kallas <strong>Israels Joan Baez</strong>.</p>
<p>Tack vare språkvetaren <strong>Susanne Sznajderman-Rytz</strong> gav Sverige 2000 jiddisch en minoritetsspråksstaus. Hon växte upp i en jiddischtalande familj i Sverige. Hennes far var uppvuxen i en chassidisk, alltså from, familj i <strong>Polen, i Lodz</strong> och sjöng mycket. Susanne Sznajderman-Rytz sjunger själv i programmet. En känslosam sång som pappan sjöng för henne när hon var liten. Hon berättar om vad jiddisch är för språk, varifrån det kommer och vilka som talar det idag.</p>
<p>Jiddisch var de östeuropeiska judarnas språk. Ett vardagsspråk, till skillnad från hebreiskan som var det heliga språket för religiösa studier. Före andra världskriget talades jiddisch av runt 12 miljoner människor. Idag finns det ca 2 miljoner jiddischtalande i världen.  Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver och läses från höger till vänster. Många lär sig nu språket på universitet och andra utbildningar.</p>
<p>-I judiska ortodoxa kretsar är jiddisch vardagsspråk. Hebreiska betraktas dock fortfarande som det heliga språket. Förutom i <strong>Israel</strong> finns det skolor i <strong>USA</strong>, i <strong>Paris</strong>, i <strong>Mexiko</strong> och i <strong>Australien</strong> som undervisar på jiddisch, säger språkvetare Susanne Sznajderman-Rytz.</p>
<p></p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>TULCHIN</p>
<p>Alfred Schnittke, musik. Yosef Broverman (16 år), text.</p>
<p>Sophie Milman m fl</p>
<p>Yiddish Glory</p>
<p>Six Degrees Records</p>
<p></p>
<p>KAZAKHSTAN</p>
<p>Sergei Erdenko, musik och arr. Okänd, text.</p>
<p>Sophie Milman m fl</p>
<p>Yiddish Glory</p>
<p>Six Degrees Records</p>
<p></p>
<p>BABI YAR</p>
<p>Baserad på jiddischa folksången “In droysn geyt a regn”. Golda Rovinskaya, text.</p>
<p>Psoy Korolenko m fl</p>
<p>Yiddish Glory</p>
<p>Six Degrees Records</p>
<p></p>
<p>KAZAKHSTAN</p>
<p>Sergei Erdenko, musik och arr. Okänd, text.</p>
<p>Sophie Milman m fl</p>
<p>Yiddish Glory</p>
<p>Six Degrees Records</p>
<p></p>
<p>CHUVASHER TEKHTER (Döttrar från Chuvashia)</p>
<p>Musik, okänd. Sonya Roznberg, text.</p>
<p>Sophie Milman m fl</p>
<p>Yiddish Glory</p>
<p>Six Degrees Records</p>
<p></p>
<p>YOSHKE FUN ODES (Yoshke från Odessa)</p>
<p>Mikhail Glinka och Sergei Erdenko, musik. Berta Flaksman, text.</p>
<p>Sergei Erdenko m fl</p>
<p>Yiddish Glory</p>
<p>Six Degrees Records</p>
<p></p>
<p>JIDDISCH FOLKVISA</p>
<p>Ergets Shtil/Baym Teich - Nånstans vid tystnad / Vid bäcken</p>
<p>Chava Alberstein</p>
<p>The Klezmatics</p>
<p></p>
<p>JIDDISCH FOLKVISA</p>
<p>Lomir Zich Iberbetn</p>
<p>Anne Kalmering</p>
<p>Ot Azoj!: Sanger pa Jiddisch</p>
<p></p>
<p>JIDDISCH FOLKVISA</p>
<p>Tumbalalaika</p>
<p>The Barry sisters</p>
<p>Their Greatest Yiddish Hits</p>
<p>Essential Media B001NCE9UG</p>
<p></p>
<p>DI MEZINKE OISGEGEBN</p>
<p>Anne Kalmering</p>
<p>Stahlhammer Klezmer Classic</p>
<p>Vayter</p>
<p>Kakafon Records KAKACD037</p>
<p></p>
<p>HER NOR DU SCHEIN MEIDELE</p>
<p>Anne Kalmering</p>
<p>Stahlhammer Klezmer Classic</p>
<p>Vayter</p>
<p>Kakafon Records KAKACD037</p>
<p></p>
<p>FRILING</p>
<p>Abrom Brudno, musik. Shmerke Kaczerginski, text</p>
<p>Sofia Berg Böhm</p>
<p>Östblocket</p>
<p></p>
<p>VILNE</p>
<p>Alexander Olshanetsky, musik. A. L. Wolfso, text</p>
<p>Sofia Berg Böhm</p>
<p>Kjuchek Records, KR-MZ 0101</p>
<p></p>
<p>MAYN RUE PLATS</p>
<p>Morris Rosenfeld, text och musik.</p>
<p>Sofia Berg Böhm</p>
<p>Sirocco</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1355025</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20190827_1601_5d5d4695.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 27 Aug 2019 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Musik och jiddisch - Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>I första programmet i serien <strong>Musik och jiddisch</strong> möter vi ryskfödda sångerskan <strong>Sophie Milman</strong> och den kanadensiska ryskättade professorn <strong>Anna Shternshis</strong>. De har båda arbetat med den i USA Grammynominerade cd-skivan <em>Yiddish Glory: The Lost Songs of World War II</em>. Det handlar om försvunna sånger som sjungs på jiddisch. Texterna hittades i ett forna sovjetiskt arkiv i Ukraina. Där hade de legat sedan 1950 då folkmusikvetaren <strong>Moisei Beregovskys</strong> forskning lades i giftskåpet. Det är berättelser från judiska barn, kvinnor och män, utsatta för nazisternas ohyggligheter under andra världskriget, bl a i koncentrationslägret <strong>Pechora</strong> i <strong>Ukraina</strong>. Även judiska, kvinnliga soldater i <strong>Röda armén</strong> skrev sånger.</p>
<p>På <em>Yiddish Glory</em> sjunger och spelar excellenta, professionella musikanter; en mix av klassiska musiker och jazz- och folkmusiker. Producent är <strong>Dan Rosenberg</strong> i <strong>New York</strong>. Flera av sångerna på cd’n är baserade på dåtidens populära ryska sånger, klassisk musik och judisk folkmusik.</p>
<p>Svenska <strong>Anne Kalmering</strong> berättar om varför hon sjunger på jiddisch och hur sångerna fick henne att känna trygghet när hon var barn. Hon berättar om det s k <strong>Judehuset</strong> på Klippgatan på söder och framför sånger ur den nya cd’n Vayter tillsammans med gruppen <strong>Stahlhammer Klezmer Classic</strong>. Där för de vidare judiska folksånger och musik i ashkenazisk och sefardisk tradition.</p>
<p>-Jag föll för de där sångerna som liten och hade liksom aldrig någon tonårsrevolt, för det var ju ganska töntigt att sjunga de där sångerna. Det var inte särskilt intressant med jiddisch. Jiddisch var det där gamla! Men det fanns också en känsla av att de få judar, europeiska judar, som hade överlevt Förintelsen var ju fruktansvärt traumatiserade. När man mördar människor dödar man också ett helt språk och kultur. Det var ingen som trodde att jiddisch skulle leva vidare, säger Anne Kalmering.</p>
<p>Svenska <strong>Sofia Berg Böhm</strong> blev som 16-åring inbjuden att sjunga med sin farbrors <strong>Freilach Express </strong>- den första Klezmerorkestern i Sverige. De gjorde en skiva och hon sjöng på jiddisch. Sofia Berg Böhm berättar hur en musikkassett hon köpte i <strong>New York</strong> fick henne att upptäcka nya uttryck inom musik framförd på jiddisch. Den israeliska sångerskan <strong>Chava Albersteins</strong> visor handlade om ghettot i <strong>Vilna (Vilnius)</strong> och berörde kriget och längtan tillbaka och saknad efter de som gått bort. Chava Alberstein kallas <strong>Israels Joan Baez</strong>.</p>
<p>Tack vare språkvetaren <strong>Susanne Sznajderman-Rytz</strong> gav Sverige 2000 jiddisch en minoritetsspråksstaus. Hon växte upp i en jiddischtalande familj i Sverige. Hennes far var uppvuxen i en chassidisk, alltså from, familj i <strong>Polen, i Lodz</strong> och sjöng mycket. Susanne Sznajderman-Rytz sjunger själv i programmet. En känslosam sång som pappan sjöng för henne när hon var liten. Hon berättar om vad jiddisch är för språk, varifrån det kommer och vilka som talar det idag.</p>
<p>Jiddisch var de östeuropeiska judarnas språk. Ett vardagsspråk, till skillnad från hebreiskan som var det heliga språket för religiösa studier. Före andra världskriget talades jiddisch av runt 12 miljoner människor. Idag finns det ca 2 miljoner jiddischtalande i världen.  Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver och läses från höger till vänster. Många lär sig nu språket på universitet och andra utbildningar.</p>
<p>-I judiska ortodoxa...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,och,jiddisch]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/c9da4229-c7df-4517-a55c-3e893f2d99fe.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:59:03</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Musik och jiddisch - Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2019/08/p2_tollansmusikaliska_20190827_1601_5d5d4695.mp3" length="56740057" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik om klimatet: Växter, polarvirvlar och en femte årstid]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Den sjätte utrotningsfasen".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p></p>
<p>Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan.</p>
<p>Om sjätte "massdöden" inträffar blir spåren av vår civilisation osynliga och inom ett århundrade är allting täckt av frodig grönska.</p>
<p>Vi förlorar den biologiska mångfalden i världen så snabbt att det redan nu talas om "<strong>den sjätte utrotningsfasen</strong>". Den första fasen inträffade för ungefär 440 miljoner år sedan. Den kanske mest kända fasen ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Forskarna menar att en meteor då slog ner ungefär där <strong>Mexico</strong> ligger idag. Detta medförde att dinosauerna dog ut.</p>
<p></p>
<p><strong>Marie Samuelsson</strong> komponerade <em>Fem årstider</em> för stråkorkester (<strong>Musica Vitae</strong>), dikter och ljudlandskap. Hon använder sig av inspelade ljud av storm och regn och inlästa dikter av <strong>Mimmi Palm</strong>. Marie Samuelsson har jordklotets klimatförändringar och stigande temperatur i åtanke. Värmeböljor, skyfall och insekter blir fler i Norden, samtidigt som träd och andra växter frodas i varmare och längre säsonger. En femte årstid kanske?</p>
<p></p>
<p><strong>Malin Bång</strong> tilldelades 2018 det mycket prestigefyllda orkesterpriset för bästa komposition vid <strong>Donaueschinger Musiktage</strong>. Året innan komponerade hon <em>kudzu /the sixth phase/ -</em> om den sjätte massdöden. <strong>Kudzo</strong> är namnet på en japansk klängväxt som spridit sig över jorden. Satsen <em>Jasmonate</em> är uppkallad efter växternas varningssignaler som skickas ut då deras närmiljö blir allt sämre. Växterna bildar nätverk och har en stark kommunikation mellan sig. I stycket figurerar även <strong>bambu</strong>, en av världens mest snabbast växande växter. <strong>Cellon</strong> representerar bambuns rötter och <strong>gitarren</strong> bambuns stjälkar eller stammar. Spelar gör <strong>Curious Chamber Players</strong>.</p>
<p>- Vi människor är helt beroende av växter och skulle snart dö ut om växterna försvann, säger Malin Bång.</p>
<p></p>
<p><strong>Benjamin Staerns</strong> första symfoni heter <em>Polar Vortex - Polarvirvlar</em>. Detta är ett väderfenomen som orsakar dramatiska väderförhållanden, som till exempel över 50 graders kyla, vulkaniska eller meteoritiska utbrott, extrem värme eller stormar. <em>Polar Vortex</em> är en klanglig resa i tre satser om väderförhållanden jorden runt - det är ”musik med inre bilder”. Titeln på de tre satserna i symfonin är <em>Frozen City</em>, <em>Northern Lights</em> och <em>Volcanic Eruption</em>. Musiken är som frusen arkitektur, säger Benjamin Staern. Norrköpings Symfoniorkester spelar.</p>
<p> <br />2017 var <strong>Ylva Bentancor</strong> inbjuden att skriva ett ljudkonstverk på 60 minuter för <strong>documenta 14</strong>, en av världens största utställningar för samtida konst. Titeln blev <em>World Disorder - Oordning i världen</em>. Ylva Bentancor förklarar:<br /><em>"Titeln är väldigt viktig. Vad jag visste var att det skulle ha med oordning att göra, en önskan att få säga att allt jag vill med min ljudkonst är att säga att den här världen är korkad, den vill att vi ska vara korkade och vi kommer att förstöra den medan vi följer korkade människors korkade regler. Och samtidigt ville jag lyfta fram hur obeskrivligt vacker världen kan vara."</em></p>
<p></p>
<p><strong>Kjell Perder</strong> är aktuell med stycket <em>Now or Never!</em> tillägnat klimataktivisten <strong>Greta Thunberg</strong> och inspirerat av den framväxande klimatrörelsen, till stor del ledd av helt unga människor. Detta är musik för diskantkör, blandad kör och kammarorkester (<strong>Västerås Sinfonietta</strong>). Texten består av korta citat ur bl a <strong>Rachel Carsons</strong> bok <em>Tyst vår</em> från 1962 och bl a parollerna #fridaysforfuture, #extinctionrebellion. De 280 unga sångarna skanderar: <em>”Enough is enough, global warming must stop! – Nu är det nog, global uppvärming måste stoppas!"</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1319124</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20190702_1601_5d164307.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 02 Jul 2019 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Den sjätte utrotningsfasen".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p></p>
<p>Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan.</p>
<p>Om sjätte "massdöden" inträffar blir spåren av vår civilisation osynliga och inom ett århundrade är allting täckt av frodig grönska.</p>
<p>Vi förlorar den biologiska mångfalden i världen så snabbt att det redan nu talas om "<strong>den sjätte utrotningsfasen</strong>". Den första fasen inträffade för ungefär 440 miljoner år sedan. Den kanske mest kända fasen ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Forskarna menar att en meteor då slog ner ungefär där <strong>Mexico</strong> ligger idag. Detta medförde att dinosauerna dog ut.</p>
<p></p>
<p><strong>Marie Samuelsson</strong> komponerade <em>Fem årstider</em> för stråkorkester (<strong>Musica Vitae</strong>), dikter och ljudlandskap. Hon använder sig av inspelade ljud av storm och regn och inlästa dikter av <strong>Mimmi Palm</strong>. Marie Samuelsson har jordklotets klimatförändringar och stigande temperatur i åtanke. Värmeböljor, skyfall och insekter blir fler i Norden, samtidigt som träd och andra växter frodas i varmare och längre säsonger. En femte årstid kanske?</p>
<p></p>
<p><strong>Malin Bång</strong> tilldelades 2018 det mycket prestigefyllda orkesterpriset för bästa komposition vid <strong>Donaueschinger Musiktage</strong>. Året innan komponerade hon <em>kudzu /the sixth phase/ -</em> om den sjätte massdöden. <strong>Kudzo</strong> är namnet på en japansk klängväxt som spridit sig över jorden. Satsen <em>Jasmonate</em> är uppkallad efter växternas varningssignaler som skickas ut då deras närmiljö blir allt sämre. Växterna bildar nätverk och har en stark kommunikation mellan sig. I stycket figurerar även <strong>bambu</strong>, en av världens mest snabbast växande växter. <strong>Cellon</strong> representerar bambuns rötter och <strong>gitarren</strong> bambuns stjälkar eller stammar. Spelar gör <strong>Curious Chamber Players</strong>.</p>
<p>- Vi människor är helt beroende av växter och skulle snart dö ut om växterna försvann, säger Malin Bång.</p>
<p></p>
<p><strong>Benjamin Staerns</strong> första symfoni heter <em>Polar Vortex - Polarvirvlar</em>. Detta är ett väderfenomen som orsakar dramatiska väderförhållanden, som till exempel över 50 graders kyla, vulkaniska eller meteoritiska utbrott, extrem värme eller stormar. <em>Polar Vortex</em> är en klanglig resa i tre satser om väderförhållanden jorden runt - det är ”musik med inre bilder”. Titeln på de tre satserna i symfonin är <em>Frozen City</em>, <em>Northern Lights</em> och <em>Volcanic Eruption</em>. Musiken är som frusen arkitektur, säger Benjamin Staern. Norrköpings Symfoniorkester spelar.</p>
<p> <br />2017 var <strong>Ylva Bentancor</strong> inbjuden att skriva ett ljudkonstverk på 60 minuter för <strong>documenta 14</strong>, en av världens största utställningar för samtida konst. Titeln blev <em>World Disorder - Oordning i världen</em>. Ylva Bentancor förklarar:<br /><em>"Titeln är väldigt viktig. Vad jag visste var att det skulle ha med oordning att göra, en önskan att få säga att allt jag vill med min ljudkonst är att säga att den här världen är korkad, den vill att vi ska vara korkade och vi kommer att förstöra den medan vi följer korkade människors korkade regler. Och samtidigt ville jag lyfta fram hur obeskrivligt vacker världen kan vara."</em></p>
<p></p>
<p><strong>Kjell Perder</strong> är aktuell med stycket <em>Now or Never!</em> tillägnat klimataktivisten <strong>Greta Thunberg</strong> och inspirerat av den framväxande klimatrörelsen, till stor del ledd av helt unga människor. Detta är musik...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,om,klimatet:,Växter,,polarvirvlar,och,en,femte,årstid]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/81ac4b44-83dd-4bd0-8736-e7892358663a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Den sjätte utrotningsfasen".]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2019/07/p2_tollansmusikaliska_20190702_1601_5d164307.mp3" length="55046235" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik om klimatet: Böljande vatten och skövlade trädgårdar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I första delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Förlåt Moder jord."</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>Droppen och havet. Bland smältande isberg, stigande havsnivåer, svår torka och orkaners och cykloners härjningar, kommer vatten att utforma våra kartor.</p>
<p>Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan.</p>
<p>Och tonsättare har i alla tider skrivit musik inspirerad av naturen.</p>
<p>Möt <strong>Christopher Tin</strong> i <strong>Los Angeles</strong>. Hans cd <em>The Drop that Contained the Sea – Droppen som innehöll havet</em> är sprungen ur en <strong>Sufi</strong>-tanke: På samma sätt som en vattendroppe innehåller oceanernas innersta, finns i varje människa hela mänsklighetens väsen. I den inledande satsen Water Prelude sjunger kören på det hypotetiska indoeuropeiska urspråket.</p>
<p><strong>Katarina Leyman</strong> växte upp i <strong>Bohuslän</strong>, på ön <strong>Orust</strong>, omgärdad av havet. Hennes senaste orkesterverk handlar om vatten och hav och det uruppfördes av <strong>Sveriges Radios Symfoniorkester</strong>. Titeln är <em>Undulating Blue - Böljande blå</em>.</p>
<p><strong>Maria Lithell Flyg</strong> ber <em>Moder Jord</em> om förlåtelse i <em>Mother Earth</em>. Titeln på hennes sång <em>Avaritia</em> betyder <em>Girighet</em>, vilken är en av dödssynderna. Det handlar om girigheten på jordens resurser. I operan <strong>Kassandra</strong> ser huvudpersonen framtida översvämningar. Dödssynden högmod - att inte lyssna på forskarnas varningar om klimatförändringarna, får förödande konsekvenser.</p>
<p><strong>Ylva Lund Bergner</strong> fick 2017 <strong>Järnåkerstipendiet</strong> på 100 000 kronor för sitt stycket <em>Achenar</em>. Hon minns fruktträdgården som gav en undanskymd plats där hon kunde vara sig själv och njuta. Men trädgården skövlades och nu står där radhus.</p>
<p><strong>Elin Kanhov</strong> doktorerar vid <strong>Musikvetenskapen</strong> i Stockholm. Hon skriver om hur nutida konstmusiktonsättare gestaltar naturen på ett annorlunda sätt än de historiska tonsättarna, som till exempel <strong>Beethoven</strong>.</p>
<p><br />Manus, regi och produktion: <strong>Birgitta Tollan</strong>.</p>
<p></p>
<p></p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>WATER PRELUDE <br />Christopher Tin, <br />Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda <br />TIN WORKS 063935, TW 004</p>
<p></p>
<p>WATER PRELUDE <br />Christopher Tin, <br />Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda <br />TIN WORKS 063935, TW 004</p>
<p></p>
<p>WATER PRELUDE <br />Christopher Tin, <br />Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda <br />TIN WORKS 063935, TW 004</p>
<p></p>
<p>BABA YETU <br />Christopher Tin, <br />Trad <br />Soweto Gospel Choir/</p>
<p>Lucas Richman/ Royal Philharmonic Orchestra (London) <br />TIN WORKS 042337, BABA YETU</p>
<p></p>
<p>SYMFONI NR 6 F-DUR OP 68 <br />Ludwig Van Beethoven, <br />Simon Rattle/ Berliner Philharmoniker <br />BERLIN PHIL MEDIA 058870, BPHR 160091-4</p>
<p></p>
<p>SYMFONI NR 6 F-DUR OP 68 <br />Ludwig Van Beethoven, <br />Simon Rattle/ Berliner Philharmoniker <br />BERLIN PHIL MEDIA 058870, BPHR 160091-4</p>
<p></p>
<p>LACONISME DE L'AILE <br />Kaija Saariaho, <br />Saint-John Perse <br />Lesley Olson/ Thomas Neuhaus <br />KAIROS PRODUCTION 24056, 0012412 KAI</p>
<p></p>
<p>Undulating Blue <br />Katarina Leyman, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester</p>
<p></p>
<p>Avaritia - Greed <br />Maria Lithell Flyg, <br />Vindla String Quartet &amp; Fredrik Hermansson</p>
<p>Seven Deadly Sins</p>
<p>Little by Lithell Music Production</p>
<p></p>
<p>Kassandras aria <br />Maria Lithell Flyg, <br />Åsa Thyllman, Thomas Sepp, Håkan Starkenberg</p>
<p></p>
<p>Mother Earth - Forgiveness <br />Maria Lithell, <br />Vindla String Quartet &amp; Fredrik Hermansson</p>
<p>Seven Deadly Sins</p>
<p>Little by Lithell Music Production</p>
<p></p>
<p>Mother Earth - Forgiveness <br />Maria Lithell, <br />Vindla String Quartet &amp; Fredrik Hermansson</p>
<p>Seven Deadly Sins</p>
<p>Little by Lithell Music Production</p>
<p></p>
<p>DEVIPRAVAHA <br />Christopher Tin, <br />Adi Shankara <br />Roopa Mahadevan/ Christopher Tin/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Jon Sterckx <br />TIN WORKS 063935, TW 004</p>
<p></p>
<p>DEVIPRAVAHA <br />Christopher Tin, <br />Adi Shankara <br />Roopa Mahadevan/ Christopher Tin/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Jon Sterckx <br />TIN WORKS 063935, TW 004</p>
<p></p>
<p>WALOYO YAMONI <br />Christopher Tin, <br />Trad Från Uganda <br />Soweto Gospel Choir</p>
<p>Royal Philharmonic Orchestra (London) <br />TIN WORKS 063935, TW 004</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1314408</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20190625_1601_5d0fd077.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 25 Jun 2019 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I första delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Förlåt Moder jord."</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>Droppen och havet. Bland smältande isberg, stigande havsnivåer, svår torka och orkaners och cykloners härjningar, kommer vatten att utforma våra kartor.</p>
<p>Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan.</p>
<p>Och tonsättare har i alla tider skrivit musik inspirerad av naturen.</p>
<p>Möt <strong>Christopher Tin</strong> i <strong>Los Angeles</strong>. Hans cd <em>The Drop that Contained the Sea – Droppen som innehöll havet</em> är sprungen ur en <strong>Sufi</strong>-tanke: På samma sätt som en vattendroppe innehåller oceanernas innersta, finns i varje människa hela mänsklighetens väsen. I den inledande satsen Water Prelude sjunger kören på det hypotetiska indoeuropeiska urspråket.</p>
<p><strong>Katarina Leyman</strong> växte upp i <strong>Bohuslän</strong>, på ön <strong>Orust</strong>, omgärdad av havet. Hennes senaste orkesterverk handlar om vatten och hav och det uruppfördes av <strong>Sveriges Radios Symfoniorkester</strong>. Titeln är <em>Undulating Blue - Böljande blå</em>.</p>
<p><strong>Maria Lithell Flyg</strong> ber <em>Moder Jord</em> om förlåtelse i <em>Mother Earth</em>. Titeln på hennes sång <em>Avaritia</em> betyder <em>Girighet</em>, vilken är en av dödssynderna. Det handlar om girigheten på jordens resurser. I operan <strong>Kassandra</strong> ser huvudpersonen framtida översvämningar. Dödssynden högmod - att inte lyssna på forskarnas varningar om klimatförändringarna, får förödande konsekvenser.</p>
<p><strong>Ylva Lund Bergner</strong> fick 2017 <strong>Järnåkerstipendiet</strong> på 100 000 kronor för sitt stycket <em>Achenar</em>. Hon minns fruktträdgården som gav en undanskymd plats där hon kunde vara sig själv och njuta. Men trädgården skövlades och nu står där radhus.</p>
<p><strong>Elin Kanhov</strong> doktorerar vid <strong>Musikvetenskapen</strong> i Stockholm. Hon skriver om hur nutida konstmusiktonsättare gestaltar naturen på ett annorlunda sätt än de historiska tonsättarna, som till exempel <strong>Beethoven</strong>.</p>
<p><br />Manus, regi och produktion: <strong>Birgitta Tollan</strong>.</p>
<p></p>
<p></p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>WATER PRELUDE <br />Christopher Tin, <br />Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda <br />TIN WORKS 063935, TW 004</p>
<p></p>
<p>WATER PRELUDE <br />Christopher Tin, <br />Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda <br />TIN WORKS 063935, TW 004</p>
<p></p>
<p>WATER PRELUDE <br />Christopher Tin, <br />Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda <br />TIN WORKS 063935, TW 004</p>
<p></p>
<p>BABA YETU <br />Christopher Tin, <br />Trad <br />Soweto Gospel Choir/</p>
<p>Lucas Richman/ Royal Philharmonic Orchestra (London) <br />TIN WORKS 042337, BABA YETU</p>
<p></p>
<p>SYMFONI NR 6 F-DUR OP 68 <br />Ludwig Van Beethoven, <br />Simon Rattle/ Berliner Philharmoniker <br />BERLIN PHIL MEDIA 058870, BPHR 160091-4</p>
<p></p>
<p>SYMFONI NR 6 F-DUR OP 68 <br />Ludwig Van Beethoven, <br />Simon Rattle/ Berliner Philharmoniker <br />BERLIN PHIL MEDIA 058870, BPHR 160091-4</p>
<p></p>
<p>LACONISME DE L'AILE <br />Kaija Saariaho, <br />Saint-John Perse <br />Lesley Olson/ Thomas Neuhaus <br />KAIROS PRODUCTION 24056, 0012412 KAI</p>
<p></p>
<p>Undulating Blue <br />Katarina Leyman, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester</p>
<p></p>
<p>Avaritia - Greed <br />Maria Lithell Flyg, <br />Vindla...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,om,klimatet:,Böljande,vatten,och,skövlade,trädgårdar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/529db44a-243d-4fb7-bb3a-fdc30394ac97.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>01:02:01</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I första delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Förlåt Moder jord."]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2019/06/p2_tollansmusikaliska_20190625_1601_5d0fd077.mp3" length="59589853" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tonsättaren Rebecca Saunders – vinnare av "musikens Nobelpris".]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För ett liv i musikens tjänst. Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p><br>Som första kvinnliga tonsättare någonsin får <strong>Rebecca Saunders</strong> det som kallas <em>Musikens Nobelpris</em>, <strong>Ernst von Siemens</strong> <em>Musikpreis</em> på 250 000 Euros.</p>
<p>Hon föddes i <strong>London</strong> men lever sedan många år i <strong>Berlin</strong> och får priset för ett liv i musikens tjänst. "Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Hennes intelligenta, intuitiva musik har stränghet, genialt berättande, listig humor och explosiv energi."</p>
<p>Rebecca Saunders verklista innehåller drygt 70 verk: solostycken, duostycken, trios, kammarmusik, orkesterstycken. För henne är rummen, det arkitektoniska och spatiala, oerhört viktigt och musikerna är ofta utplacerade på olika platser när verken framförs.</p>
<p>Hon känner instrumenten utan och innan och deras klangfärg och tonart/pitch betyder allt. Mekaniska misstag i t ex en oboe, då ljudet spricker upp i två toner, kallar Rebecca Saunders en <strong>dyad</strong>, ett ackord av två toner. Hon älskar sådana "biprodukter" och använder sig av dem i sina kompositioner.</p>
<p>Hennes verk&nbsp;<em>chroma</em>, för upp till 16 musiker, finns i 20 olika versioner, uppförda i olika länder. Stycket spelas två gånger vid varje konserttillfälle och till instrumentationen hör upp till 270 speldosor.</p>
<p>Rebecca Saunders senaste stora orkesterverk har titeln <em>Yes</em>, efter det sista ordet i <strong>Molly Blooms</strong> inre monolog i romanen <em>Odysseus</em> av irländske författaren <strong>James Joyce</strong>.</p>
<p>I <em>Yes</em> använder Rebecca Saunders en fulltalig <strong>Ensemble Musikfabrik</strong> från <strong>Köln</strong>. Sammanlagt 19 solister samt sopran och dirigent, som spelar slagverk, reciterar och sjunger text. Instrumentet <strong>ackordion</strong> är ett måste för Rebecca Saunders.</p>
<p>-Utan ackordion kan jag inte skriva musik! Det finns något&nbsp; förunderligt med ackordion. Instrumentet är mångsidigt och känslomässigt: mycket subtilt och extremt kraftfullt. Ackordion kan uttrycka en djup melankoli men kan också vara både iskallt och distanserat.</p>
<p>Saunders har varit professor i komposition vid <strong>Hannover University of Music, Theatre and Media</strong> och undervisar regelbundet vid <strong>Darmstadts</strong> sommarkurser och vid <strong>Impuls Academy</strong> i <strong>Graz</strong> i <strong>Österrike</strong>. Hon är medlem i <strong>Berlin Academy of Arts</strong> och <strong>Sachsen Academy of Arts</strong> i <strong>Dresden</strong>.</p>
<p>Här är en helt färsk och gedigen <strong>verklista</strong>:</p>
<p><a class="external-link" href="https://www.editionpeters.com/resources/0001/writers/pdf/Saunders_worklist_17_Jan_2019.pdf" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">https://www.editionpeters.com/resources/0001/writers/pdf/Saunders_worklist_17_Jan_2019.pdf</a></p>
<p></p>
<p>Vi möter även tonsättaren <strong>Malin Bång</strong> och dirigenten <strong>Rei Munakata</strong> som med ensemblen <strong>Curious Champer Players</strong> har arbetat med Rebecca Saunders och hennes musik. Bland annat vid <strong>Stockholm New Music Festival</strong> på <strong>Musikaliska</strong> på Nybrokajen i Stockholm då Saunders <em>chroma IV</em> uppfördes.</p>
<p><strong>Malin Bång</strong>: Det som inspirerade mig från början var den här väldigt dynamiska kraften i Rebecca Saunders musik och de stora kontrasterna mellan det ganska ruffa och det väldigt sköra och svaga. Det blir en stor relief i musiken och hon var intresserad av det rumsliga redan då, fast det sker inne i instrumentationen på något vis.</p>
<p><strong>Rei Munakata</strong>: Det var mycket intressant att arbeta med Rebecca Saunders. Hon är fast beslutsam och vet exakt hur hon vill ha det i dessa komplicerade musikstycken. Det mest intressanta är att hon känner instrumenten mycket bra. Hon använder instrumentet på ett mycket färgstarkt sätt för att skapa olika nyanser.</p>
<p>Manus, regi och produktion: <strong>Birgitta Tollan</strong> som mötte Rebecca Saunders inför prisutdelningen i hennes studio i Prenzlauer Berg i <strong>Berlin</strong>.</p>
<p></p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Stirrings Still</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Ensemble Musikfabrik, Köln</p>
<p></p>
<p>Skin</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Juliet Fraser, sopran</p>
<p>Ensemble Modern</p>
<p>Vimbayi Kazibon, dirigent</p>
<p>Live av BBC</p>
<p></p>
<p>Skin</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Juliet Fraser, sopran</p>
<p>Ensemble Modern</p>
<p>Vimbayi Kazibon, dirigent</p>
<p>Live av BBC</p>
<p></p>
<p>Blaauw for double-bell trumpet</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Marco Blaauw, trumpet</p>
<p></p>
<p>Miniata</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Teodoro Anzellotti, ackordio</p>
<p>Hans Zender, dirigent</p>
<p>Southwest German Radio Symphony Orchestra</p>
<p></p>
<p>Solitude</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Severine Ballon, cello</p>
<p></p>
<p>To And Fro</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Hannah Weirich, violin</p>
<p>Peter Veale, oboe</p>
<p></p>
<p>chroma IX</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Ensemble Contrechamp</p>
<p></p>
<p>chroma IX</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Ensemble Contrechamp</p>
<p></p>
<p>Yes</p>
<p>Rebecca Saunders</p>
<p>Juliet Fraser, sopran</p>
<p>Ensemble Musikfabrik, Köln</p>
<p>Enno Poppe, dirigent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1311606</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20190618_1601_5d02a987.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 18 Jun 2019 14:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För ett liv i musikens tjänst. Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p><br>Som första kvinnliga tonsättare någonsin får <strong>Rebecca Saunders</strong> det som kallas <em>Musikens Nobelpris</em>, <strong>Ernst von Siemens</strong> <em>Musikpreis</em> på 250 000 Euros.</p>
<p>Hon föddes i <strong>London</strong> men lever sedan många år i <strong>Berlin</strong> och får priset för ett liv i musikens tjänst. "Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Hennes intelligenta, intuitiva musik har stränghet, genialt berättande, listig humor och explosiv energi."</p>
<p>Rebecca Saunders verklista innehåller drygt 70 verk: solostycken, duostycken, trios, kammarmusik, orkesterstycken. För henne är rummen, det arkitektoniska och spatiala, oerhört viktigt och musikerna är ofta utplacerade på olika platser när verken framförs.</p>
<p>Hon känner instrumenten utan och innan och deras klangfärg och tonart/pitch betyder allt. Mekaniska misstag i t ex en oboe, då ljudet spricker upp i två toner, kallar Rebecca Saunders en <strong>dyad</strong>, ett ackord av två toner. Hon älskar sådana "biprodukter" och använder sig av dem i sina kompositioner.</p>
<p>Hennes verk&nbsp;<em>chroma</em>, för upp till 16 musiker, finns i 20 olika versioner, uppförda i olika länder. Stycket spelas två gånger vid varje konserttillfälle och till instrumentationen hör upp till 270 speldosor.</p>
<p>Rebecca Saunders senaste stora orkesterverk har titeln <em>Yes</em>, efter det sista ordet i <strong>Molly Blooms</strong> inre monolog i romanen <em>Odysseus</em> av irländske författaren <strong>James Joyce</strong>.</p>
<p>I <em>Yes</em> använder Rebecca Saunders en fulltalig <strong>Ensemble Musikfabrik</strong> från <strong>Köln</strong>. Sammanlagt 19 solister samt sopran och dirigent, som spelar slagverk, reciterar och sjunger text. Instrumentet <strong>ackordion</strong> är ett måste för Rebecca Saunders.</p>
<p>-Utan ackordion kan jag inte skriva musik! Det finns något&nbsp; förunderligt med ackordion. Instrumentet är mångsidigt och känslomässigt: mycket subtilt och extremt kraftfullt. Ackordion kan uttrycka en djup melankoli men kan också vara både iskallt och distanserat.</p>
<p>Saunders har varit professor i komposition vid <strong>Hannover University of Music, Theatre and Media</strong> och undervisar regelbundet vid <strong>Darmstadts</strong> sommarkurser och vid <strong>Impuls Academy</strong> i <strong>Graz</strong> i <strong>Österrike</strong>. Hon är medlem i <strong>Berlin Academy of Arts</strong> och <strong>Sachsen Academy of Arts</strong> i <strong>Dresden</strong>.</p>
<p>Här är en helt färsk och gedigen <strong>verklista</strong>:</p>
<p><a class="external-link" href="https://www.editionpeters.com/resources/0001/writers/pdf/Saunders_worklist_17_Jan_2019.pdf" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">https://www.editionpeters.com/resources/0001/writers/pdf/Saunders_worklist_17_Jan_2019.pdf</a></p>
<p></p>
<p>Vi möter även tonsättaren <strong>Malin Bång</strong> och dirigenten <strong>Rei Munakata</strong> som med ensemblen <strong>Curious Champer Players</strong> har arbetat med Rebecca Saunders och hennes musik. Bland annat vid <strong>Stockholm New Music Festival</strong> på <strong>Musikaliska</strong> på Nybrokajen i Stockholm då Saunders <em>chroma IV</em> uppfördes.</p>
<p><strong>Malin Bång</strong>: Det som inspirerade mig från början var den här väldigt dynamiska kraften i Rebecca Saunders musik och de stora kontrasterna mellan det ganska ruffa och det väldigt sköra och svaga. Det blir en stor relief i musiken och hon var intresserad av det rumsliga redan då, fast det sker inne i instrumentationen på något vis.</p>
<p><strong>Rei Munakata</strong>:...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Tonsättaren,Rebecca,Saunders,vinnare,av,"musikens,Nobelpris".]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/4fad2094-61f4-4880-a0c9-c58f1d603726.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:07</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För ett liv i musikens tjänst. Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2019/06/p2_tollansmusikaliska_20190618_1601_5d02a987.mp3" length="54876825" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tonträff med Ghita Nørby vars förnamn betyder sång.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Dansk teater och films första dam i samtal om den musik som betyder mest för henne. Ghita föddes in i musiken. Far och bror operasångare och mor klassisk pianist. I Karen Blixens röst hör Ghita musik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Möt dansk teater och films första dam, <strong>Ghita Nørby</strong>, i en <strong>Tonträff</strong> från 11 juni 1995. Då hade Ghita Nørby just fyllt 60 år.</p>
<p>Som mycket ung träffade Ghita Nørby den danska författarinnan <strong>Karen Blixen</strong> och upplevde att Karin Blixen hade ett instrument inbyggd i sin stämma – en fantastisk historieberättare. Hör Karen Blixens musikaliska röst i programmet.</p>
<p>Karen Blixen bad sin nära vän, danska kungliga teaterns sceneregissör <strong>Erling Schroeder</strong>, att till en tebjudning ta med sig en hop unga flickor som Karen Blixen kallade hans "<em>fågelbur"</em>. Med det menade Karen Blixen de tre unga skådespelerskorna <strong>Susse Wold</strong>, <strong>Lone Hertz</strong> och <strong>Ghita Nørby</strong>.</p>
<p>- Men tyvärr var jag för ung när jag träffade Karen Blixen, alltför självcentrerad och egoistisk och imponerad av att vara där. Därför fattade jag inte helt vad det var för en person jag var tillsammans med. Men jag har aldrig glömt bort det och hon står totalt levande för mig. Sedan jag blev vuxen har jag läst det mesta av hennes författarskap.</p>
<p>- Karen Blixen brydde sig mycket om andra människor. Hon blev ett utflyktsmål till exempel för kvinnor som lämnat sina män i Köpenhamn eller prostituerade och andra som var hungriga. Mitt i natten besökte de henne i <strong>Rungstedlund</strong>, två och en halv mil norr om Köpenhamn, och då steg Karen Blixen upp och pratade hela natten med de här personerna!</p>
<p>Lyssna också på Ghita Nørbys upplevelser av sin operasjungande far <strong>Einar Nørbys</strong> röst och danska språk, sin brors <strong>Claus Nørbys</strong> röst, <strong>Mozarts</strong> musik och musik av de amerikanska jazzlegenderna <strong>Count Basie</strong>, <strong>Charlie Parker</strong>, <strong>Billie Holiday</strong> och <strong>Lester Young</strong>.</p>
<p>Med operasångerskan <strong>Maria Callas</strong> identifierar sig Ghita Nørby och "tar med henne" varje gång hon går in på teater- eller filmscenen. Ghita berättar varför Maria Callas är hennes skyddsängel.</p>
<p>Även skådespelarna <strong>Peter Ustinov</strong> och <strong>Peter Sellers</strong> musikaliska röster älskar Ghita Nørby.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Husker du i høst</p>
<p>Peter Heise/Carl Ploug</p>
<p>Einar Nørby</p>
<p>Medlemmar av det kgl. Kapell</p>
<p>Dirigent: Emil Reesen</p>
<p>Polyphon XS 43327</p>
<p> </p>
<p>Tøm ditt glas</p>
<p>Joup Portengen-Thøger Olesen</p>
<p>Claus Nørby</p>
<p>Orkester och kördirigent: Ole Høyer</p>
<p>EMI DD 809                   </p>
<p> </p>
<p>Mozart</p>
<p>G-moll symfonin, 1:a satsen</p>
<p>Svenn Skipper, arrangör, pianist</p>
<p>Liveinspelning.  Piano, flöjt och bas.</p>
<p> </p>
<p>Count Basie</p>
<p>Li'l darlin'</p>
<p>Count Basies orchestra</p>
<p>"The Complete Atomic Basie"</p>
<p>Roulette 7243828635-26</p>
<p> </p>
<p>Charlie Parker</p>
<p>Donna Lee</p>
<p>Charlie Parker All Stars</p>
<p>"The Original Bird"</p>
<p>Savoy Jazz Records</p>
<p>ZD 71854</p>
<p> </p>
<p>Getting Some Fun Out of Life</p>
<p>B Holiday, L Young m fl</p>
<p>Joe Burke och Edgar Leslie</p>
<p>"Giants of Jazz" CD 0218</p>
<p> </p>
<p>Bizet</p>
<p>Habaneran ur Carmen, 1:a akten</p>
<p>Maria Callas m fl</p>
<p>Orkestern vid Parisoperan. Dirigent: Georges Pretre</p>
<p>EMI CD S 7473138</p>
<p> </p>
<p>Karen Blixen</p>
<p>Ur En båltale</p>
<p>Karen Blixen</p>
<p>Sänt i Danmarks Radio 11 januari 1953. Inspelat i Rungstedlund.             Exlibris EXL 20.039</p>
<p> </p>
<p>Peter Ustinov</p>
<p>Mock Mozart</p>
<p>Peter Ustinov</p>
<p>Ackompanjerad av Anthony Hopkins</p>
<p>EMI OU 2079</p>
<p> </p>
<p>Lerner-Loewe/GB Shaw</p>
<p>Would'n It Be Loverly</p>
<p>Peter Sellers</p>
<p>Ur My Fair Lady "Songs for Swinging Peters"</p>
<p>EMI - NTS 212</p>
<p> </p>
<p>Palle Mikkelborg</p>
<p>Prince of Piece</p>
<p>Palle Mikkelborg, trumpet. Helen Davies, harpa</p>
<p>"Anything But Grey" Columbia 4716142</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1270626</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20190319_1601_5c8e83f7.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 19 Mar 2019 15:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Dansk teater och films första dam i samtal om den musik som betyder mest för henne. Ghita föddes in i musiken. Far och bror operasångare och mor klassisk pianist. I Karen Blixens röst hör Ghita musik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Möt dansk teater och films första dam, <strong>Ghita Nørby</strong>, i en <strong>Tonträff</strong> från 11 juni 1995. Då hade Ghita Nørby just fyllt 60 år.</p>
<p>Som mycket ung träffade Ghita Nørby den danska författarinnan <strong>Karen Blixen</strong> och upplevde att Karin Blixen hade ett instrument inbyggd i sin stämma – en fantastisk historieberättare. Hör Karen Blixens musikaliska röst i programmet.</p>
<p>Karen Blixen bad sin nära vän, danska kungliga teaterns sceneregissör <strong>Erling Schroeder</strong>, att till en tebjudning ta med sig en hop unga flickor som Karen Blixen kallade hans "<em>fågelbur"</em>. Med det menade Karen Blixen de tre unga skådespelerskorna <strong>Susse Wold</strong>, <strong>Lone Hertz</strong> och <strong>Ghita Nørby</strong>.</p>
<p>- Men tyvärr var jag för ung när jag träffade Karen Blixen, alltför självcentrerad och egoistisk och imponerad av att vara där. Därför fattade jag inte helt vad det var för en person jag var tillsammans med. Men jag har aldrig glömt bort det och hon står totalt levande för mig. Sedan jag blev vuxen har jag läst det mesta av hennes författarskap.</p>
<p>- Karen Blixen brydde sig mycket om andra människor. Hon blev ett utflyktsmål till exempel för kvinnor som lämnat sina män i Köpenhamn eller prostituerade och andra som var hungriga. Mitt i natten besökte de henne i <strong>Rungstedlund</strong>, två och en halv mil norr om Köpenhamn, och då steg Karen Blixen upp och pratade hela natten med de här personerna!</p>
<p>Lyssna också på Ghita Nørbys upplevelser av sin operasjungande far <strong>Einar Nørbys</strong> röst och danska språk, sin brors <strong>Claus Nørbys</strong> röst, <strong>Mozarts</strong> musik och musik av de amerikanska jazzlegenderna <strong>Count Basie</strong>, <strong>Charlie Parker</strong>, <strong>Billie Holiday</strong> och <strong>Lester Young</strong>.</p>
<p>Med operasångerskan <strong>Maria Callas</strong> identifierar sig Ghita Nørby och "tar med henne" varje gång hon går in på teater- eller filmscenen. Ghita berättar varför Maria Callas är hennes skyddsängel.</p>
<p>Även skådespelarna <strong>Peter Ustinov</strong> och <strong>Peter Sellers</strong> musikaliska röster älskar Ghita Nørby.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Husker du i høst</p>
<p>Peter Heise/Carl Ploug</p>
<p>Einar Nørby</p>
<p>Medlemmar av det kgl. Kapell</p>
<p>Dirigent: Emil Reesen</p>
<p>Polyphon XS 43327</p>
<p> </p>
<p>Tøm ditt glas</p>
<p>Joup Portengen-Thøger Olesen</p>
<p>Claus Nørby</p>
<p>Orkester och kördirigent: Ole Høyer</p>
<p>EMI DD 809                   </p>
<p> </p>
<p>Mozart</p>
<p>G-moll symfonin, 1:a satsen</p>
<p>Svenn Skipper, arrangör, pianist</p>
<p>Liveinspelning.  Piano, flöjt och bas.</p>
<p> </p>
<p>Count Basie</p>
<p>Li'l darlin'</p>
<p>Count Basies orchestra</p>
<p>"The Complete Atomic Basie"</p>
<p>Roulette 7243828635-26</p>
<p> </p>
<p>Charlie Parker</p>
<p>Donna Lee</p>
<p>Charlie Parker All Stars</p>
<p>"The Original Bird"</p>
<p>Savoy Jazz Records</p>
<p>ZD 71854</p>
<p> </p>
<p>Getting Some Fun Out of Life</p>
<p>B Holiday, L Young m fl</p>
<p>Joe Burke och Edgar Leslie</p>
<p>"Giants of Jazz" CD 0218</p>
<p> </p>
<p>Bizet</p>
<p>Habaneran ur Carmen, 1:a akten</p>
<p>Maria Callas m fl</p>
<p>Orkestern vid Parisoperan. Dirigent: Georges Pretre</p>
<p>EMI CD S 7473138</p>
<p> </p>
<p>Karen Blixen</p>
<p>Ur En båltale</p>
<p>Karen Blixen</p>
<p>Sänt i Danmarks Radio 11 januari 1953. Inspelat i Rungstedlund.             Exlibris EXL 20.039</p>
<p> </p>
<p>Peter...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Tonträff,med,Ghita,Nørby,vars,förnamn,betyder,sång.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/ce178345-c3c6-47bd-ac29-325695a512c0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>01:09:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Dansk teater och films första dam i samtal om den musik som betyder mest för henne. Ghita föddes in i musiken. Far och bror operasångare och mor klassisk pianist. I Karen Blixens röst hör Ghita musik.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2019/03/p2_tollansmusikaliska_20190319_1601_5c8e83f7.mp3" length="66900027" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Luthando Qave och en vit operavärld]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt den sydafrikanske barytonen Luthando Qave som blev den första svarta sydafrikanen att sjunga på The Met i New York, 2011, och dit kom han från Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Sverige har en särskild plats i <strong>Luthando Qaves</strong> hjärta. Det var här han gick Operahögskolan i Stockholm 2008-2011, och det var här han fick Anders Walls <strong>Giresta-stipendium</strong> på 100 000 kr och kunde studera ett år vid <strong>Metropolitanoperans</strong> program för unga artister. På The Met sjöng han bland annat Härolden i <em>Othello</em> och Fiorello i <em>Barberaren i Sevilla</em>.</p>
<p>På senare år har han även sjungit greven i <em>Figaros bröllop</em>, Marcello i <em>La Bohème</em>, Leporello i <em>Don Giovanni</em> och Silvio i <em>Pajazzo/Pagliacci</em> på Göteborgsoperan.</p>
<p>I <strong>Tebogo Monnakgotlas</strong> kortopera <em>Jean-Joseph, Du är en livs levande dikt</em> sjöng Luthando Qave poeten <strong>Jean Joseph Rabearivelo</strong> på Stockholmsoperan.</p>
<p>- Jag har gjort en fantastisk resa, säger Luthando Qave som föddes i <strong>Mdantsane Township</strong> i Östra Kapprovinsen i Sydafrika i folkgruppen <em>Xhosa</em>.</p>
<p>Luthando Qave växte upp i slutet av apartheidregimen och fick lära sig läsa noter först som 19-åring. Han kämpade mot fördomar, både bland svarta och vita, som att en svart man inte kunde sjunga opera och att det var en konstform för vita.</p>
<p>Vi hör musik från Luthando Qaves karriär och i en repetition av <em>Barberaren i Sevilla</em> vid <strong>Kungliga Operan</strong> i Köpenhamn. Han sjöng även Figaro i samma opera vid Göteborgsoperan. Vi möts för intervjuer i Köpenhamn, Stockholm och Göteborg.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p>
<p>David Mulovhedzi</p>
<p>We will follow Jesus (Somlandela)</p>
<p>Soweto Gospel Choir</p>
<p> </p>
<p>Giuseppe Verdi</p>
<p>Falstaff, E sogno O realtà</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p>Philharmonic Orchestra, conductor Graeme Jenkins</p>
<p>Live vid NEUE STIMMEN 2015 - Semifinal  </p>
<p> </p>
<p>Gioacchino Rossini</p>
<p>Barberaren i Sevilla Figaros aria Largo al factotum</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p>Det Kongelige Kapell vid Köpenhamnsoperan</p>
<p>Dirigent: Vincenzo Milletarì</p>
<p>Live</p>
<p> </p>
<p>Jordan "Jerry" Ragovoy</p>
<p>Pata Pata</p>
<p>Miriam Makeba</p>
<p> </p>
<p>Gioacchino Rossini</p>
<p>Il Barbiere di Seviglia, Largo al factotum</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p>Ulrich Sterk, piano.</p>
<p>Live</p>
<p> </p>
<p>W A Mozart</p>
<p>Le Nozze di Figaro, "Non Più Andrai"</p>
<p>Bryn Terfel</p>
<p>James Levine Metropolitanoperans orkester</p>
<p> </p>
<p>Giuseppe Verdi</p>
<p>Simon Boccanegra akt III Oh refrigerio!... la marina brezza!</p>
<p>Dimitrij Chvorostovskij</p>
<p> </p>
<p>Ladysmith Black Mambazo</p>
<p>Ntulube</p>
<p> </p>
<p>David Mulovhedzi</p>
<p>We will follow Jesus (Somlandela)</p>
<p>Soweto Gospel Choir</p>
<p> </p>
<p>Eduardo di Capua, text</p>
<p>Giovanni Capurro, musik</p>
<p>O Sole Mio</p>
<p>Three tenors</p>
<p>James Levine Orchestre De Paris</p>
<p> </p>
<p>W A Mozart</p>
<p>Cosi Fan Tutte, Soave sia il vento, Nr 10 Akt 1</p>
<p>Bryn Terfel</p>
<p>Charles Mackerras, dirigent</p>
<p>Scottish Chamber Orchestra</p>
<p> </p>
<p>Johannes Brahms</p>
<p>4. Wenn ich mit Menschen, Andante con moto et anima, Serious Songs Ess-dur</p>
<p>Luthando Qave, baryton</p>
<p>Llŷr Williams, piano</p>
<p>Live vid BBC Cardiff Singer of the World 2013</p>
<p> </p>
<p>Sipho 'Hot Stix' Mabuse</p>
<p>"Nelson Mandela"</p>
<p>Gallo Record Company CDPS 036</p>
<p> </p>
<p>Natalja Pasitjn</p>
<p>Meni Odnakovo</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p> </p>
<p>Gioacchino Rossini</p>
<p>Il barbiere di Siviglia, Una voce poco fa · Pretty Yende</p>
<p>Marco Armiliato · Orchestra Sinfonica Nazionale della RAI</p>
<p> </p>
<p>Tebogo Monnakgotla</p>
<p>Jean-Joseph, Du är en livs levande dikt</p>
<p>Kungliga Hovkapellet James Grossmith dirigent Rotundan Kgl Operan</p>
<p>Live</p>
<p> </p>
<p>Tebogo Monnakgotla</p>
<p>Jean-Joseph, Du är en livs levande dikt</p>
<p>Kungliga Hovkapellet James Grossmith dirigent Rotundan Kgl Operan</p>
<p>Live</p>
<p> </p>
<p>Giuseppe Verdi</p>
<p>Falstaff, E sogno O realtà</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p>Philharmonic Orchestra, conductor Graeme Jenkins</p>
<p>Live vid NEUE STIMMEN 2015 - Semifinal  </p>
<p> </p>
<p>Gioacchino Rossini</p>
<p>Il Barbiere di Seviglia, Largo al factotum</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p>Ulrich Sterk, piano.</p>
<p>Live</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1249888</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20190212_1601_5c62de62.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 12 Feb 2019 15:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt den sydafrikanske barytonen Luthando Qave som blev den första svarta sydafrikanen att sjunga på The Met i New York, 2011, och dit kom han från Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Sverige har en särskild plats i <strong>Luthando Qaves</strong> hjärta. Det var här han gick Operahögskolan i Stockholm 2008-2011, och det var här han fick Anders Walls <strong>Giresta-stipendium</strong> på 100 000 kr och kunde studera ett år vid <strong>Metropolitanoperans</strong> program för unga artister. På The Met sjöng han bland annat Härolden i <em>Othello</em> och Fiorello i <em>Barberaren i Sevilla</em>.</p>
<p>På senare år har han även sjungit greven i <em>Figaros bröllop</em>, Marcello i <em>La Bohème</em>, Leporello i <em>Don Giovanni</em> och Silvio i <em>Pajazzo/Pagliacci</em> på Göteborgsoperan.</p>
<p>I <strong>Tebogo Monnakgotlas</strong> kortopera <em>Jean-Joseph, Du är en livs levande dikt</em> sjöng Luthando Qave poeten <strong>Jean Joseph Rabearivelo</strong> på Stockholmsoperan.</p>
<p>- Jag har gjort en fantastisk resa, säger Luthando Qave som föddes i <strong>Mdantsane Township</strong> i Östra Kapprovinsen i Sydafrika i folkgruppen <em>Xhosa</em>.</p>
<p>Luthando Qave växte upp i slutet av apartheidregimen och fick lära sig läsa noter först som 19-åring. Han kämpade mot fördomar, både bland svarta och vita, som att en svart man inte kunde sjunga opera och att det var en konstform för vita.</p>
<p>Vi hör musik från Luthando Qaves karriär och i en repetition av <em>Barberaren i Sevilla</em> vid <strong>Kungliga Operan</strong> i Köpenhamn. Han sjöng även Figaro i samma opera vid Göteborgsoperan. Vi möts för intervjuer i Köpenhamn, Stockholm och Göteborg.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p>
<p>David Mulovhedzi</p>
<p>We will follow Jesus (Somlandela)</p>
<p>Soweto Gospel Choir</p>
<p> </p>
<p>Giuseppe Verdi</p>
<p>Falstaff, E sogno O realtà</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p>Philharmonic Orchestra, conductor Graeme Jenkins</p>
<p>Live vid NEUE STIMMEN 2015 - Semifinal  </p>
<p> </p>
<p>Gioacchino Rossini</p>
<p>Barberaren i Sevilla Figaros aria Largo al factotum</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p>Det Kongelige Kapell vid Köpenhamnsoperan</p>
<p>Dirigent: Vincenzo Milletarì</p>
<p>Live</p>
<p> </p>
<p>Jordan "Jerry" Ragovoy</p>
<p>Pata Pata</p>
<p>Miriam Makeba</p>
<p> </p>
<p>Gioacchino Rossini</p>
<p>Il Barbiere di Seviglia, Largo al factotum</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p>Ulrich Sterk, piano.</p>
<p>Live</p>
<p> </p>
<p>W A Mozart</p>
<p>Le Nozze di Figaro, "Non Più Andrai"</p>
<p>Bryn Terfel</p>
<p>James Levine Metropolitanoperans orkester</p>
<p> </p>
<p>Giuseppe Verdi</p>
<p>Simon Boccanegra akt III Oh refrigerio!... la marina brezza!</p>
<p>Dimitrij Chvorostovskij</p>
<p> </p>
<p>Ladysmith Black Mambazo</p>
<p>Ntulube</p>
<p> </p>
<p>David Mulovhedzi</p>
<p>We will follow Jesus (Somlandela)</p>
<p>Soweto Gospel Choir</p>
<p> </p>
<p>Eduardo di Capua, text</p>
<p>Giovanni Capurro, musik</p>
<p>O Sole Mio</p>
<p>Three tenors</p>
<p>James Levine Orchestre De Paris</p>
<p> </p>
<p>W A Mozart</p>
<p>Cosi Fan Tutte, Soave sia il vento, Nr 10 Akt 1</p>
<p>Bryn Terfel</p>
<p>Charles Mackerras, dirigent</p>
<p>Scottish Chamber Orchestra</p>
<p> </p>
<p>Johannes Brahms</p>
<p>4. Wenn ich mit Menschen, Andante con moto et anima, Serious Songs Ess-dur</p>
<p>Luthando Qave, baryton</p>
<p>Llŷr Williams, piano</p>
<p>Live vid BBC Cardiff Singer of the World 2013</p>
<p> </p>
<p>Sipho 'Hot Stix' Mabuse</p>
<p>"Nelson Mandela"</p>
<p>Gallo Record Company CDPS 036</p>
<p> </p>
<p>Natalja Pasitjn</p>
<p>Meni Odnakovo</p>
<p>Luthando Qave</p>
<p> </p>
<p>Gioacchino Rossini</p>
<p>Il barbiere di Siviglia, Una voce poco fa · Pretty Yende</p>
<p>Marco Armiliato · Orchestra Sinfonica Nazionale della RAI</p>
<p> </p>
<p>Tebogo...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Luthando,Qave,och,en,vit,operavärld]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/51ba1403-4b85-436b-823d-0e03d812d7fe.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:56:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt den sydafrikanske barytonen Luthando Qave som blev den första svarta sydafrikanen att sjunga på The Met i New York, 2011, och dit kom han från Sverige.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2019/02/p2_tollansmusikaliska_20190212_1601_5c62de62.mp3" length="54606472" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kent Olofsson - rockgitarristen som blev tonsättare och kompositionslärare i elektronmusik.]]></title>
      <description><![CDATA[<p> Med art-rockgruppen Dame Wiggens spelade han elgitarr till egna tonsatta dikter ur engelska poeten William Blakes "Songs of Experience" och "Songs of Innocence".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Plats för <strong>Kent Olofsson</strong> i Tollans musikaliska! Rockgitarristen som blev tonsättare och kompositionslärare i elektronmusik vid <strong>Malmö Musikhögskola</strong>. Och som vunnit priser i Brasilien och Japan för sina stycken där akustiska instrument blandas med tape och live-elektronik.</p>
<p>Efter en period som symfonirockare i gruppen <strong>Yes</strong>’ anda skriver Olofsson verk i mer sparsamt format. Gärna med gitarren, klassisk eller elektrisk, i centrum. Hur många klanger kan han inte frambringa ur detta sex-, sju- eller elvasträngade instrument, bara han stämmer om tillräckligt knepigt! Sviten <em>Il Liuto d'Orfeo</em> är även komponerad för den latinamerikanska "folkgitarren" <strong>Charango</strong> och tape.</p>
<p>I den säregna <em>Stabat Mater</em>, en av musikhistoriens mest tonsatta latinska texter, låter Olofsson två sopraner och två mezzosopraner uppgå i skön förening med förinspelade elektroniska klanger som står för konsonanterna i orden!</p>
<p>Helt kan Kent Olofsson inte avhålla sig från rockmusiken. Med art-rockgruppen <strong>Dame Wiggens</strong> spelade han elgitarr till egna tonsatta dikter ur engelska poeten <strong>William Blakes</strong> <em>Songs of Experience</em> och <em>Songs of Innocence</em>.</p>
<p>Detta är en historisk intervju från 2002 med anledning av att <strong>Kent Olofsson </strong>2018 får <strong>Rosenbergpriset</strong> av <strong>Föreningen svenska tonsättare</strong>. Priset delas ut till tonsättare med betydelsefull och nyskapande verksamhet. Prissumman är på 75 000 kronor.</p>
<p>I motiveringen står att Kent Olofsson får det för "<em>en rik konstmusikalisk verksamhet inom de flesta genrer. En lång karriär full av ständigt nytänkande inom allt från elektroakustisk musik till forskning och skapande av musikdramatik</em>."</p>
<p>2018 disputerade Kent Olofsson i konstnärlig forskning och har skapat en lång rad nya verk inom teater, dans, kör, opera, elektronisk musik och kammarmusik tillsammans med olika konstnärer inom olika konstformer.</p>
<p>2016 fick <strong>Kent Olofsson Järnåkersfondens</strong> pris på 100 000 för verket <em>Champs d'étoiles</em>.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Kent Olofsson<br />Introduction ur Songs of Innocence and of Experience</p>
<p>Dame Wiggens:<br />Cristin Lindqvist, sång. Kent Olofsson, gitarr, bas, keyboard, programmering och dator. Sazed Ul Alam, sitar. Jai shankar, tablas. Magnus Persson, programming</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson</p>
<p>The Garden of Love (ur Songs of Innocence)<br />Text: William Blake</p>
<p>Dame Wiggens:<br />Cristin Lindqvist, sång. Kent Olofsson, gitarr, bas, keyboard, programmering och dator. Sazed Ul Alam, sitar. Jai shankar, tablas. Magnus Persson, programming</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson<br />Stabat Mater, Part V<br />Trad text.</p>
<p>Cecilia Alrik och Kristina Nilsson, sopraner. Ann-Kristin Jones och Emma Lyrén, mezzosopraner. Kent Olofsson, datorljud.<br />"Vox Nova"<br />dB Productions. dBCD64</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson<br />Stabat Mater, Part I<br />Trad text.</p>
<p>Cecilia Alrik och Kristina Nilsson, sopraner. Ann-Kristin Jones och Emma Lyrén, mezzosopraner. Kent Olofsson, datorljud.<br />"Vox Nova"<br />dB Productions. dBCD64</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson<br />Il Liuto d'Orfeo (for guitar and tape), For Charango</p>
<p>Stefan Östersjö, 6-strängad klassisk gitarr, charango. Kent Olofsson, datorljud.<br />dB Productions. dBCD54</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson<br />Il Liuto d'Orfeo (for guitar and tape), For six-stringed classical guitar</p>
<p>Stefan Östersjö, 6-strängad klassisk gitarr, charango. Kent Olofsson, datorljud.<br />dB Productions. dBCD54</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson<br />Parcaes Cordes</p>
<p>Trion Hot 3: Stefan Östersjö, gitarrer, Terje Tivång, altflöjt, Torbjörn Hällander, viola</p>
]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1195659</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20181204_1600_5c04949b.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 04 Dec 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p> Med art-rockgruppen Dame Wiggens spelade han elgitarr till egna tonsatta dikter ur engelska poeten William Blakes "Songs of Experience" och "Songs of Innocence".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Plats för <strong>Kent Olofsson</strong> i Tollans musikaliska! Rockgitarristen som blev tonsättare och kompositionslärare i elektronmusik vid <strong>Malmö Musikhögskola</strong>. Och som vunnit priser i Brasilien och Japan för sina stycken där akustiska instrument blandas med tape och live-elektronik.</p>
<p>Efter en period som symfonirockare i gruppen <strong>Yes</strong>’ anda skriver Olofsson verk i mer sparsamt format. Gärna med gitarren, klassisk eller elektrisk, i centrum. Hur många klanger kan han inte frambringa ur detta sex-, sju- eller elvasträngade instrument, bara han stämmer om tillräckligt knepigt! Sviten <em>Il Liuto d'Orfeo</em> är även komponerad för den latinamerikanska "folkgitarren" <strong>Charango</strong> och tape.</p>
<p>I den säregna <em>Stabat Mater</em>, en av musikhistoriens mest tonsatta latinska texter, låter Olofsson två sopraner och två mezzosopraner uppgå i skön förening med förinspelade elektroniska klanger som står för konsonanterna i orden!</p>
<p>Helt kan Kent Olofsson inte avhålla sig från rockmusiken. Med art-rockgruppen <strong>Dame Wiggens</strong> spelade han elgitarr till egna tonsatta dikter ur engelska poeten <strong>William Blakes</strong> <em>Songs of Experience</em> och <em>Songs of Innocence</em>.</p>
<p>Detta är en historisk intervju från 2002 med anledning av att <strong>Kent Olofsson </strong>2018 får <strong>Rosenbergpriset</strong> av <strong>Föreningen svenska tonsättare</strong>. Priset delas ut till tonsättare med betydelsefull och nyskapande verksamhet. Prissumman är på 75 000 kronor.</p>
<p>I motiveringen står att Kent Olofsson får det för "<em>en rik konstmusikalisk verksamhet inom de flesta genrer. En lång karriär full av ständigt nytänkande inom allt från elektroakustisk musik till forskning och skapande av musikdramatik</em>."</p>
<p>2018 disputerade Kent Olofsson i konstnärlig forskning och har skapat en lång rad nya verk inom teater, dans, kör, opera, elektronisk musik och kammarmusik tillsammans med olika konstnärer inom olika konstformer.</p>
<p>2016 fick <strong>Kent Olofsson Järnåkersfondens</strong> pris på 100 000 för verket <em>Champs d'étoiles</em>.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Kent Olofsson<br />Introduction ur Songs of Innocence and of Experience</p>
<p>Dame Wiggens:<br />Cristin Lindqvist, sång. Kent Olofsson, gitarr, bas, keyboard, programmering och dator. Sazed Ul Alam, sitar. Jai shankar, tablas. Magnus Persson, programming</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson</p>
<p>The Garden of Love (ur Songs of Innocence)<br />Text: William Blake</p>
<p>Dame Wiggens:<br />Cristin Lindqvist, sång. Kent Olofsson, gitarr, bas, keyboard, programmering och dator. Sazed Ul Alam, sitar. Jai shankar, tablas. Magnus Persson, programming</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson<br />Stabat Mater, Part V<br />Trad text.</p>
<p>Cecilia Alrik och Kristina Nilsson, sopraner. Ann-Kristin Jones och Emma Lyrén, mezzosopraner. Kent Olofsson, datorljud.<br />"Vox Nova"<br />dB Productions. dBCD64</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson<br />Stabat Mater, Part I<br />Trad text.</p>
<p>Cecilia Alrik och Kristina Nilsson, sopraner. Ann-Kristin Jones och Emma Lyrén, mezzosopraner. Kent Olofsson, datorljud.<br />"Vox Nova"<br />dB Productions. dBCD64</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson<br />Il Liuto d'Orfeo (for guitar and tape), For Charango</p>
<p>Stefan Östersjö, 6-strängad klassisk gitarr, charango. Kent Olofsson, datorljud.<br />dB Productions. dBCD54</p>
<p> </p>
<p>Kent Olofsson<br />Il Liuto d'Orfeo (for guitar...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Kent,Olofsson,rockgitarristen,som,blev,tonsättare,och,kompositionslärare,i,elektronmusik.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/7bceee50-4926-4386-bbbf-8cc40ca3dcdc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:40</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[ Med art-rockgruppen Dame Wiggens spelade han elgitarr till egna tonsatta dikter ur engelska poeten William Blakes "Songs of Experience" och "Songs of Innocence".]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/12/p2_tollansmusikaliska_20181204_1600_5c04949b.mp3" length="35246728" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Nils Henrik Asheim skrev musik av samernas ord för snö. Vann Nordiska Rådets musikpris 2018.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Verket "Muohta" har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Möt även Nils Henrik Asheim i intervju från 1996.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><strong>Nils Henrik Asheim</strong> är en norsk komponist och orgelspelare. 2018 gick Nordiska rådets musikpris till honom för verket <em>Muohta</em> för kör och stråkorkester. Det här stycket är komponerat som en replik till <strong>Joseph Haydns</strong> <em>Årstiderna</em> från 1801.</p>
<p><strong>Nils Henrik Asheim</strong> förklarar att sammanhanget inspirerade honom att försöka lämna begreppen framsteg och kontroll över naturen, som härstammar från Haydns tid, och istället gå in för urbefolkningens upplevelse av att leva med naturen. Medan årstiderna i dag långsamt förändras på sätt som ger upphov till oro bland forskare, var vetenskapsoptimismen som högst på Haydns tid.</p>
<p>I <em>Muohta</em> får den samiska urbefolkningen en stämma: Verket har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö.</p>
<p>Lyssnarna bjuds in i en annorlunda upplevelse av tid, som närmast är en serie av olika atmosfärer eller tillstånd, inte utan en viss känsla av fara eller obehag. Stycket består av 18 sektioner av vilka var och en utforskar ett snörelaterat ord på samiska som ingår i <strong>Inger Marie Gaup Eiras</strong> doktorsavhandling <em>Muohttaga jávohis giella – The Silent Language of Snow</em>. Vissa ord är direkta beskrivningar av snö, medan andra står för snöns inverkan på människornas dagliga liv – som <strong>ulahat</strong>, <em>”en igensnöad vinterväg som knappt är synlig”</em>. Nils Henrik Asheims verk Muohta för kör och stråkorkester skildrar långsamma förändringar som vi knappt ser eller varseblir.</p>
<p>Långa passager i verket är stillsamma, som om de skildrar ett fruset landskap. Men landskapet lever under ytan, vilket kommer till uttryck genom långsamma och nästan omärkliga förändringar och tidvis oförutsägbara vändningar och kontraster, som när kören mot slutet sjunger med full värme.</p>
<p>Ur juryns motivering:</p>
<p><em>Nordiska rådets musikpris 2018 går till ett musikstycke som är akut aktuellt och samtidigt medvetet om sin historia. Vårt allra första instrument, den mänskliga rösten, har en central roll i verket, då musiken varsamt integrerar språk i ljudvärldarna.</em></p>
<p>Vi möter även Nils Henrik Asheim i en intervju från 1996. Bl a talar han om sitt samarbete med den numera avlidna sångerskan <strong>Anne-Lise Berntsen</strong> på skivan <em>Engleskyts</em> där de blandar vackra norska folktoner med psalmer och improviserar kring dem.</p>
<p>- På <em>Engleskyts</em> valde jag att arrangera och komponera ut dessa religiösa folkmelodier på ett flexibelt sätt. Jag använder orgeln som ett plastiskt instrument. Orgeln är en stadigt förändrande klangyta, inte ett statiskt block som orgel ofta är i traditionell orgelmusik. Jag ser orgel som en levande organism, som en kropp, som ett djur som i grunden kan leva på vilket sätt som helst. Situationen: just den konserten, den speciella orgeln jag spelar på, det rum jag spelar i. Allt detta spelar in. Akustiken är halva instrumentet helt enkelt. Du måste lyssna på rummet och spela vidare på det du får tillbaka.</p>
<p>Nils Henrik Asheim berättar också om varför han attraheras av <strong>Mozarts</strong> opera <em>Don Giovanni</em> så starkt att han skrev orkesterverket <em>Don Giovanni-metamorfoser</em>, som är variationer över ouvertyren till Mozarts opera.</p>
<p>Nils-Henrik Asheim kallades underbarn och fick som 15-åring sin första komposition uppförd. Stycket hette <em>Octopus</em> och spelades 1975 vid festivalen <strong>Ung Nordisk Musik</strong> i Helsingfors. Sedan dess har Nils Henrik Asheim fått flera priser och utmärkelser och har utbildat sig i komposition för <strong>Anton Thommessen</strong> i Oslo och <strong>Ton de Leeuw</strong> i Amsterdam. Han är även utövande musiker med piano och orgel som huvudinstrument.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Muohta för kör och stråkorkester</p>
<p>Nils Henrik Asheim</p>
<p>Det Norske Solistkor och Ensemble Allegria</p>
<p>Grete Pederse, dirigent</p>
<p>Uruppfört i Universitetets aula, Oslo, den 28 oktober 2017.</p>
<p> </p>
<p>Vannspeil, Speil</p>
<p>Nils Henrik Asheim</p>
<p>Nils Henrik Asheim, piano</p>
<p>Odd Hannisdal, violin</p>
<p>Opdal Eggestad, cello</p>
<p>Aurora ACD 4967</p>
<p> </p>
<p>A Summer's Play</p>
<p>Nils Henrik Asheim</p>
<p>Frantisek Veselka, violin</p>
<p>Milena Dratvová, violin</p>
<p>Bergen Philharmonic Orchestra</p>
<p>New Norwegian Violin Music, Vol. III</p>
<p>Aurora ACD 4972</p>
<p> </p>
<p>Trad.</p>
<p>Som dend gyldne sool frembryder</p>
<p>Nils Henrik Asheim, orgel</p>
<p>Anne-Lise Berntsen, sång</p>
<p>Inspelad på Barockorgeln i Weissenau</p>
<p>Kirkelig Kulturverksted ‎– FXCD 136</p>
<p> </p>
<p>Trad.</p>
<p>Herre gud! ditt dyre navn og ære</p>
<p>Nils Henrik Asheim, orgel</p>
<p>Anne-Lise Berntsen, sång</p>
<p>Inspelad på Barockorgeln i Weissenau</p>
<p>Kirkelig Kulturverksted ‎– FXCD 136</p>
<p> </p>
<p>Don Giovanni-metamorfoser</p>
<p>Nils Henrik Asheim</p>
<p>Trondheim Symfoniorkester</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1177941</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20181106_1600_5bdf96c9.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 06 Nov 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Verket "Muohta" har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Möt även Nils Henrik Asheim i intervju från 1996.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><strong>Nils Henrik Asheim</strong> är en norsk komponist och orgelspelare. 2018 gick Nordiska rådets musikpris till honom för verket <em>Muohta</em> för kör och stråkorkester. Det här stycket är komponerat som en replik till <strong>Joseph Haydns</strong> <em>Årstiderna</em> från 1801.</p>
<p><strong>Nils Henrik Asheim</strong> förklarar att sammanhanget inspirerade honom att försöka lämna begreppen framsteg och kontroll över naturen, som härstammar från Haydns tid, och istället gå in för urbefolkningens upplevelse av att leva med naturen. Medan årstiderna i dag långsamt förändras på sätt som ger upphov till oro bland forskare, var vetenskapsoptimismen som högst på Haydns tid.</p>
<p>I <em>Muohta</em> får den samiska urbefolkningen en stämma: Verket har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö.</p>
<p>Lyssnarna bjuds in i en annorlunda upplevelse av tid, som närmast är en serie av olika atmosfärer eller tillstånd, inte utan en viss känsla av fara eller obehag. Stycket består av 18 sektioner av vilka var och en utforskar ett snörelaterat ord på samiska som ingår i <strong>Inger Marie Gaup Eiras</strong> doktorsavhandling <em>Muohttaga jávohis giella – The Silent Language of Snow</em>. Vissa ord är direkta beskrivningar av snö, medan andra står för snöns inverkan på människornas dagliga liv – som <strong>ulahat</strong>, <em>”en igensnöad vinterväg som knappt är synlig”</em>. Nils Henrik Asheims verk Muohta för kör och stråkorkester skildrar långsamma förändringar som vi knappt ser eller varseblir.</p>
<p>Långa passager i verket är stillsamma, som om de skildrar ett fruset landskap. Men landskapet lever under ytan, vilket kommer till uttryck genom långsamma och nästan omärkliga förändringar och tidvis oförutsägbara vändningar och kontraster, som när kören mot slutet sjunger med full värme.</p>
<p>Ur juryns motivering:</p>
<p><em>Nordiska rådets musikpris 2018 går till ett musikstycke som är akut aktuellt och samtidigt medvetet om sin historia. Vårt allra första instrument, den mänskliga rösten, har en central roll i verket, då musiken varsamt integrerar språk i ljudvärldarna.</em></p>
<p>Vi möter även Nils Henrik Asheim i en intervju från 1996. Bl a talar han om sitt samarbete med den numera avlidna sångerskan <strong>Anne-Lise Berntsen</strong> på skivan <em>Engleskyts</em> där de blandar vackra norska folktoner med psalmer och improviserar kring dem.</p>
<p>- På <em>Engleskyts</em> valde jag att arrangera och komponera ut dessa religiösa folkmelodier på ett flexibelt sätt. Jag använder orgeln som ett plastiskt instrument. Orgeln är en stadigt förändrande klangyta, inte ett statiskt block som orgel ofta är i traditionell orgelmusik. Jag ser orgel som en levande organism, som en kropp, som ett djur som i grunden kan leva på vilket sätt som helst. Situationen: just den konserten, den speciella orgeln jag spelar på, det rum jag spelar i. Allt detta spelar in. Akustiken är halva instrumentet helt enkelt. Du måste lyssna på rummet och spela vidare på det du får tillbaka.</p>
<p>Nils Henrik Asheim berättar också om varför han attraheras av <strong>Mozarts</strong> opera <em>Don Giovanni</em> så starkt att han skrev orkesterverket <em>Don Giovanni-metamorfoser</em>, som är variationer över ouvertyren till Mozarts opera.</p>
<p>Nils-Henrik Asheim kallades underbarn och fick som 15-åring sin första komposition uppförd. Stycket hette <em>Octopus</em> och spelades 1975 vid festivalen <strong>Ung Nordisk Musik</strong> i Helsingfors. Sedan dess...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Nils,Henrik,Asheim,skrev,musik,av,samernas,ord,för,snö.,Vann,Nordiska,Rådets,musikpris,2018.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/7f3192ae-c567-4857-bc35-4bdb908e36d6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Verket "Muohta" har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Möt även Nils Henrik Asheim i intervju från 1996.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/11/p2_tollansmusikaliska_20181106_1600_5bdf96c9.mp3" length="34503255" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Poeten som tog sitt liv.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Svenska tonsättaren <strong>Tebogo Monnakgotla</strong>, med rötter även i <strong>Sydafrika</strong>, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av <strong>Jean-Joseph Rabearivelos</strong> dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt <em>Gryning</em> och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna.</p>
<p>Vi möter också barytonen <strong>Luthando Qave</strong> som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i <strong>Sydafrika</strong>, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron.</p>
<p>Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, <strong>Magnus Florin</strong>, var själv på <strong>Madagaskar</strong> vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt.</p>
<p><strong>Richard Serrano</strong>, professor i franska och jämförande litteratur vid <strong>Rutger-universitetet</strong> i New Jersey, har en teori om varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal.</p>
<p>Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur <strong>Tebogo Monnakgotlas</strong> kortoperan JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt med text av <strong>Claude Kayat</strong> och <strong>Jean-Joseph Rabearivelo</strong>. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet <strong>Short Stories: OPERAX3</strong>.</p>
<p>För "Jean-Joseph" är Tebogo Monnakgotla nominerad till <strong>Nordiska rådets musikpris </strong>2018<strong>. </strong></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Hiragasy <br />Justin Vali, <br />Justin Vali <br />Nascente, NSCD 053</p>
<p> </p>
<p>AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES</p>
<p>Trad från Madagaskar Begravningsmusik</p>
<p>GREM 016313, G 8908</p>
<p> </p>
<p>Sång trummor i Madagaskar <br />Anonym, <br />Anonym <br />Anonym</p>
<p> </p>
<p>Images Lunair</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Ida Falk Winland, sopran</p>
<p>Matti Hirvone, piano</p>
<p> </p>
<p>NY LANITRA MANGAMANGA <br />Trad från Madagaskar, Merinamusik<br />Radrianarivo <br />GREM 016313, G 8908</p>
<p> </p>
<p>Autre Naissance Du Jour</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Jean-Joseph Rabearivelo <br />Erik Westbergs Vokalensemble</p>
<p> </p>
<p>Autre Naissance Du Jour</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Jean-Joseph Rabearivelo <br />Erik Westbergs Vokalensemble</p>
<p> </p>
<p>Hiragasy <br />Justin Vali, <br />Justin Vali <br />Nascente, NSCD 053</p>
<p> </p>
<p>Fokafoka <br />Ny Antsaly, <br />Ny Antsaly <br />Ny Antsaly <br />ROUGH GUIDE, RGNET 1163</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour II <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Rabearivelo, Jean-Jospeh <br />Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla, <br />Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla, <br />Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla, <br />Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1176452</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20181030_1600_5bc0c9e6.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 30 Oct 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Svenska tonsättaren <strong>Tebogo Monnakgotla</strong>, med rötter även i <strong>Sydafrika</strong>, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av <strong>Jean-Joseph Rabearivelos</strong> dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt <em>Gryning</em> och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna.</p>
<p>Vi möter också barytonen <strong>Luthando Qave</strong> som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i <strong>Sydafrika</strong>, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron.</p>
<p>Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, <strong>Magnus Florin</strong>, var själv på <strong>Madagaskar</strong> vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt.</p>
<p><strong>Richard Serrano</strong>, professor i franska och jämförande litteratur vid <strong>Rutger-universitetet</strong> i New Jersey, har en teori om varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal.</p>
<p>Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur <strong>Tebogo Monnakgotlas</strong> kortoperan JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt med text av <strong>Claude Kayat</strong> och <strong>Jean-Joseph Rabearivelo</strong>. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet <strong>Short Stories: OPERAX3</strong>.</p>
<p>För "Jean-Joseph" är Tebogo Monnakgotla nominerad till <strong>Nordiska rådets musikpris </strong>2018<strong>. </strong></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Hiragasy <br />Justin Vali, <br />Justin Vali <br />Nascente, NSCD 053</p>
<p> </p>
<p>AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES</p>
<p>Trad från Madagaskar Begravningsmusik</p>
<p>GREM 016313, G 8908</p>
<p> </p>
<p>Sång trummor i Madagaskar <br />Anonym, <br />Anonym <br />Anonym</p>
<p> </p>
<p>Images Lunair</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Ida Falk Winland, sopran</p>
<p>Matti Hirvone, piano</p>
<p> </p>
<p>NY LANITRA MANGAMANGA <br />Trad från Madagaskar, Merinamusik<br />Radrianarivo <br />GREM 016313, G 8908</p>
<p> </p>
<p>Autre Naissance Du Jour</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Jean-Joseph Rabearivelo <br />Erik Westbergs Vokalensemble</p>
<p> </p>
<p>Autre Naissance Du Jour</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Jean-Joseph Rabearivelo <br />Erik Westbergs Vokalensemble</p>
<p> </p>
<p>Hiragasy <br />Justin Vali, <br />Justin Vali <br />Nascente, NSCD 053</p>
<p> </p>
<p>Fokafoka <br />Ny Antsaly, <br />Ny Antsaly <br />Ny Antsaly <br />ROUGH GUIDE, RGNET 1163</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour II <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Rabearivelo, Jean-Jospeh <br />Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla, <br />Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Poeten,som,tog,sitt,liv.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/efaa9c01-066f-4a22-af15-a87b4a50d666.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>01:03:23</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/10/p2_tollansmusikaliska_20181030_1600_5bc0c9e6.mp3" length="60892038" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Marcel Khalife - Libanons Pete Seeger. Oudspelare och musikalisk frihetskämpe. ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Legend under sin livstid. Både förnyare och bevarare av traditioner. Inspiratör och musikambassadör för sitt libanesiska kulturarv. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Det finns knappast något som <strong>Marcel Khalife</strong> inte rört vid i musik- och kulturlivet i Mellanöstern. Han har skrivit musik för alla format, inklusive orkesterverk, filmmusik och dansmusik, liksom även ett flertal böcker om musik. Möt Marcel Khalife i en intervju från 2002.</p>
<p>­Marcel Khalife är oudspelare, sångare och tonsättare. Han föddes 1950 I byn <strong>Amchit</strong> i norra <strong>Libanon</strong>. Han studerade instrumentet <strong>oud</strong> - den arabiska lutan - vid det <strong>Nationella Musikkonservatoriet</strong> i <strong>Beirut </strong>och tog examen 1971. Vid den tiden var det strikta tekniska regler för hur man fick spela detta instrument. Mellan 1970 och 75 undervisade han vid musikkonservatoriet.</p>
<p>Marcel Khalife gav även <strong>solokonserter</strong> utomlands och 1976, när inbördeskriget startade i Libanon, slutade han sin tjänst och turnerade tillsammans med ensemblen <strong>Al-Mayadine</strong>. De spelade i arabvärlden, Afrika, Europa, USA, Canada, Latinamerika, Australien och Japan.</p>
<p>Marcel Khalife  kallas ömsom Mellanösterns Bob Dylan eller Libanons Pete Seeger.</p>
<p>1989 i slutet av inbördeskriget gick Marcel Khalife i exil - han flyttade till Paris. Tio år senare anklagades han för blasfemi av en domare i Beirut och hotades med fängelsestraff. Khalife skulle ha skymfat islam genom att sjunga den egenkomponerade sången: <em>Oh Fader Mitt Namn Är Josef</em>. Enligt domaren hade han sjungit direkt ur <em>Koranen</em>.</p>
<p>Men sanningen är att texten är skriven av den aktade palestinske poeten <strong>Mahmoud Darwish</strong> och handlar om en man som misshandlats och bortvisats av sina egna landsmän, sina vänner, sina bröder. En symbolisk bild för konflikten mellan konstnären och politikern, mellan humanisten och den krigförande. En bild för exilens villkor. För Khalifes eget livsöde.</p>
<p>Marcel Khalife gästar i oktober 2018 festivalen <em><strong>Curious Classics</strong></em> i Sverige.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Marcel Khalife</p>
<p>Rita</p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife/M Darwish</p>
<p>Oh Father My Name is Yusef (Oh Fader Mitt Namn Är Josef)</p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife</p>
<p>Jadal Oud Duo </p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife/M Darwish</p>
<p>Mother</p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife</p>
<p>Concerto Al Andalus</p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife</p>
<p>Coffee Trees</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1165337</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20181016_1600_5bc8b2f1.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 16 Oct 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Legend under sin livstid. Både förnyare och bevarare av traditioner. Inspiratör och musikambassadör för sitt libanesiska kulturarv. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Det finns knappast något som <strong>Marcel Khalife</strong> inte rört vid i musik- och kulturlivet i Mellanöstern. Han har skrivit musik för alla format, inklusive orkesterverk, filmmusik och dansmusik, liksom även ett flertal böcker om musik. Möt Marcel Khalife i en intervju från 2002.</p>
<p>­Marcel Khalife är oudspelare, sångare och tonsättare. Han föddes 1950 I byn <strong>Amchit</strong> i norra <strong>Libanon</strong>. Han studerade instrumentet <strong>oud</strong> - den arabiska lutan - vid det <strong>Nationella Musikkonservatoriet</strong> i <strong>Beirut </strong>och tog examen 1971. Vid den tiden var det strikta tekniska regler för hur man fick spela detta instrument. Mellan 1970 och 75 undervisade han vid musikkonservatoriet.</p>
<p>Marcel Khalife gav även <strong>solokonserter</strong> utomlands och 1976, när inbördeskriget startade i Libanon, slutade han sin tjänst och turnerade tillsammans med ensemblen <strong>Al-Mayadine</strong>. De spelade i arabvärlden, Afrika, Europa, USA, Canada, Latinamerika, Australien och Japan.</p>
<p>Marcel Khalife  kallas ömsom Mellanösterns Bob Dylan eller Libanons Pete Seeger.</p>
<p>1989 i slutet av inbördeskriget gick Marcel Khalife i exil - han flyttade till Paris. Tio år senare anklagades han för blasfemi av en domare i Beirut och hotades med fängelsestraff. Khalife skulle ha skymfat islam genom att sjunga den egenkomponerade sången: <em>Oh Fader Mitt Namn Är Josef</em>. Enligt domaren hade han sjungit direkt ur <em>Koranen</em>.</p>
<p>Men sanningen är att texten är skriven av den aktade palestinske poeten <strong>Mahmoud Darwish</strong> och handlar om en man som misshandlats och bortvisats av sina egna landsmän, sina vänner, sina bröder. En symbolisk bild för konflikten mellan konstnären och politikern, mellan humanisten och den krigförande. En bild för exilens villkor. För Khalifes eget livsöde.</p>
<p>Marcel Khalife gästar i oktober 2018 festivalen <em><strong>Curious Classics</strong></em> i Sverige.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Marcel Khalife</p>
<p>Rita</p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife/M Darwish</p>
<p>Oh Father My Name is Yusef (Oh Fader Mitt Namn Är Josef)</p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife</p>
<p>Jadal Oud Duo </p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife/M Darwish</p>
<p>Mother</p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife</p>
<p>Concerto Al Andalus</p>
<p> </p>
<p>Marcel Khalife</p>
<p>Coffee Trees</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Marcel,Khalife,Libanons,Pete,Seeger.,Oudspelare,och,musikalisk,frihetskämpe.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/c6e04f15-3177-410a-ac99-bd7b5cc3f79f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:29:09</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Legend under sin livstid. Både förnyare och bevarare av traditioner. Inspiratör och musikambassadör för sitt libanesiska kulturarv. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/10/p2_tollansmusikaliska_20181016_1600_5bc8b2f1.mp3" length="28028489" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Två pianister: Francisca Skoogh och Fredrik Ullén, båda även konstnärliga forskare.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Solopianisten och hjärnforskaren Fredrik Ullén har absolut gehör och ser toner och ackord i färger. Konsertpianisten Francisca Skoogh har rötter i tangons Argentina och i den skånska myllan. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Vi möter två pianister i <strong>historiska intervjuer</strong>.</p>
<p><br /><strong>Fredrik Ullén</strong> är pianist och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hans New York-debut kallades "spektakulär" av <strong>New York Times</strong>.</p>
<p>Han har prisats i internationella musiktidskrifter för sin virtuositet och sina konstnärliga gestaltningar av ett 15-tal parafraser, pastischer och variationer av <strong>Chopins</strong> Minutvals på CD'n <em>"Got A Minute"</em>.</p>
<p>Ulléns tolkningar av tonsättare som <strong>Bela Bartók</strong>, <strong>György Ligeti</strong> och <strong>Pavol Simai</strong> har också uppmärksammats. Här berättar han om varför det är så lätt att tycka illa om <strong>Karlheinz Stockhausen</strong>. Och varför han spelar den brittiske tonsättaren <strong>Kaikhosru Sorabjis</strong> svårspelade musik.</p>
<p>Fredrik Ullén har <strong>absolut gehör</strong> och för honom är <strong>C-dur</strong> vitt, <strong>F-dur</strong> är ljusgrönt och <strong>A-dur</strong> är blått.</p>
<p>För att förstå hur hjärnan påverkas av t ex intensiv musikalisk träning undersöker han <strong>tvillingpar</strong>. Med utgångspunkt i musikerhjärnan forskar han på det som kallas <strong>flow</strong>, ett inspirationsliknande tillstånd när vi helt går upp i det vi sysslar med.</p>
<p>Fredrik Ullén skapade internationell uppståndelse när han visade att det finns en likhet mellan hur hjärnan fungerar hos patienter med schizofreni-diagnos och hos friska, kreativa människor. I <strong>thalamus</strong> har båda dessa grupper av människor lite färre mottagare för signalsubstansen <strong>dopamin</strong>, och det skulle kunna förklara varför de kreativa får fler idéer än andra.</p>
<p><strong>Fredrik Ullén om</strong> ...</p>
<p>... <strong>kreativitet</strong></p>
<p><em>"Det räcker inte med att du är bra på att hitta på för att du ska kallas för kreativ. Idéerna måste också vara både originella, meningsfulla och användbara."</em></p>
<p>... <strong>de kreativa</strong></p>
<p><em>"Det handlar om öppna människor med en sammansatt personlighet. De är ofta både utåtvända och tidvis inåtvända. Både idérika och på samma gång fokuserade."</em></p>
<p>... <strong>drivkraft</strong></p>
<p><em>"Den som är kreativ drivs ofta mer av egen kraft än av extern motivation. Inte så att de inte gillar beröm, men de behöver det inte."</em></p>
<p>... <strong>att tänka kreativt</strong></p>
<p><em>"Om du ber en kreativ person att komma med idéer hittar de inte bara på många saker, idéerna är också ovanliga och väldigt olika."</em></p>
<p> </p>
<p>Konsertpianisten och psykologen <strong>Francisca Skoogh</strong> har rötter i tangons <strong>Argentina</strong> och i den skånska myllan. Hon spelar lika gärna den innerlige intimisten <strong>Brahms</strong> som den ironiske och förtvivlade världsmannen <strong>Prokofjev</strong>.</p>
<p>-Att fördjupa sig i en tonsättares verk, värld, är fantastiskt. Det kan ibland fungera som <strong>terapi</strong>. Pianot är som ett extra ben, förklarar Francisca Skoogh som fick sitt första instrument innan hon ens var född!</p>
<p>På CD:n <em>Songs in Season</em> samarbetar Francisca Skoogh med mezzosopranen <strong>Malena Ernman</strong>. Där blandas gammalt och nyskrivet i en syrlig örongodis-blandning.</p>
<p>Francisca Skoogh har sedan några år tillbaka ett fördjupat samarbete med hovsångerskan <strong>Anna Larsson</strong>.</p>
<p>Francisca Skoogh är <strong>doktorand</strong> i konstnärlig forskning vid <strong>Musikhögskolan</strong> i Malmö, Lunds Universitet. Ämnet är <em>pianisten på scenen och kommunikationen som sker i scenögonblicket.</em></p>
<p>Hon arbetar även deltid som psykolog. I sina föreläsningar och kurser för musiker under temat <em>”Den framträdande människan” </em>använder hon sina egna erfarenheter som artist och sin kliniska erfarenhet som psykolog.</p>
<p>Francisca Skoogh har erhållit det prestigefyllda ”<strong>Premier Prix</strong>” i både kammarmusik och piano vid Conservatoire National Supérieur de Musique et de Danse de Paris samt ”<strong>Solistdiplom</strong>” vid Det Kgl. Danske Musikkonservatorium. Hon är även vinnare av <strong>Solistpriset</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Sisyfos</p>
<p>Pavol Simai</p>
<p>Fredrik Ullén, piano</p>
<p> </p>
<p>Walz in D-flat major, Op. 64 No 1</p>
<p>Leopold Godosky</p>
<p>Fredrik Ullén, piano</p>
<p> </p>
<p>Pastisch on the Minute Walz</p>
<p>Sorabji</p>
<p>Fredrik Ullén, piano</p>
<p> </p>
<p>Walz in D-flat major, Op. 64 No 1</p>
<p>F Chopin</p>
<p>Fredrik Ullén, piano</p>
<p> </p>
<p>Musica Ricercata. Vivace. Capriccioso</p>
<p>G Ligety</p>
<p>Fredrik Ullén, piano</p>
<p> </p>
<p>Klavierstück V</p>
<p>K-H Stockhausen</p>
<p>Fredrik Ullén, piano</p>
<p> </p>
<p>Showpan Boogie</p>
<p>Joe Furst</p>
<p>Fredrik Ullén, piano</p>
<p> </p>
<p>Suite No. 1 Prelude<br />G F Händel<br />Francisca Skoogh, piano<br />CD-titel: Francisca Skoogh<br />Nytorp Musik, Nytorp 5</p>
<p> </p>
<p>Klavierstücke Opus. 119. Intermezzo<br />Johannes Brahms<br />Francisca Skoogh, piano<br />CD-titel: Francisca Skoogh<br />Nytorp Musik, Nytorp 5</p>
<p> </p>
<p>Variationen über eigenes Thema<br />Johannes Brahms<br />Francisca Skoogh, piano<br />CD-titel: Francisca Skoogh<br />Nytorp Musik, Nytorp 5</p>
<p><br />Klavierstücke Opus. 119. Rhapsodie<br />Johannes Brahms<br />Francisca Skoogh, piano<br />CD-titel: Francisca Skoogh<br />Nytorp Musik, Nytorp 5</p>
<p><br />Pianosaont No 6<br />S Prokofjev<br />Francisca Skoogh, piano<br />Liveinspelning, Båstad Kammarmusikfestival 2003, SR Malmö.</p>
<p> <br />O<br />Catharina Backman<br />Francisca Skoogh, piano. Malena Ernman, mezzosopran<br />CD-titel: Songs in Season<br />Nytorp Musik Nytorp 6</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1152771</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180925_1600_5ba6a328.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 25 Sep 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Solopianisten och hjärnforskaren Fredrik Ullén har absolut gehör och ser toner och ackord i färger. Konsertpianisten Francisca Skoogh har rötter i tangons Argentina och i den skånska myllan. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Vi möter två pianister i <strong>historiska intervjuer</strong>.</p>
<p><br /><strong>Fredrik Ullén</strong> är pianist och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hans New York-debut kallades "spektakulär" av <strong>New York Times</strong>.</p>
<p>Han har prisats i internationella musiktidskrifter för sin virtuositet och sina konstnärliga gestaltningar av ett 15-tal parafraser, pastischer och variationer av <strong>Chopins</strong> Minutvals på CD'n <em>"Got A Minute"</em>.</p>
<p>Ulléns tolkningar av tonsättare som <strong>Bela Bartók</strong>, <strong>György Ligeti</strong> och <strong>Pavol Simai</strong> har också uppmärksammats. Här berättar han om varför det är så lätt att tycka illa om <strong>Karlheinz Stockhausen</strong>. Och varför han spelar den brittiske tonsättaren <strong>Kaikhosru Sorabjis</strong> svårspelade musik.</p>
<p>Fredrik Ullén har <strong>absolut gehör</strong> och för honom är <strong>C-dur</strong> vitt, <strong>F-dur</strong> är ljusgrönt och <strong>A-dur</strong> är blått.</p>
<p>För att förstå hur hjärnan påverkas av t ex intensiv musikalisk träning undersöker han <strong>tvillingpar</strong>. Med utgångspunkt i musikerhjärnan forskar han på det som kallas <strong>flow</strong>, ett inspirationsliknande tillstånd när vi helt går upp i det vi sysslar med.</p>
<p>Fredrik Ullén skapade internationell uppståndelse när han visade att det finns en likhet mellan hur hjärnan fungerar hos patienter med schizofreni-diagnos och hos friska, kreativa människor. I <strong>thalamus</strong> har båda dessa grupper av människor lite färre mottagare för signalsubstansen <strong>dopamin</strong>, och det skulle kunna förklara varför de kreativa får fler idéer än andra.</p>
<p><strong>Fredrik Ullén om</strong> ...</p>
<p>... <strong>kreativitet</strong></p>
<p><em>"Det räcker inte med att du är bra på att hitta på för att du ska kallas för kreativ. Idéerna måste också vara både originella, meningsfulla och användbara."</em></p>
<p>... <strong>de kreativa</strong></p>
<p><em>"Det handlar om öppna människor med en sammansatt personlighet. De är ofta både utåtvända och tidvis inåtvända. Både idérika och på samma gång fokuserade."</em></p>
<p>... <strong>drivkraft</strong></p>
<p><em>"Den som är kreativ drivs ofta mer av egen kraft än av extern motivation. Inte så att de inte gillar beröm, men de behöver det inte."</em></p>
<p>... <strong>att tänka kreativt</strong></p>
<p><em>"Om du ber en kreativ person att komma med idéer hittar de inte bara på många saker, idéerna är också ovanliga och väldigt olika."</em></p>
<p> </p>
<p>Konsertpianisten och psykologen <strong>Francisca Skoogh</strong> har rötter i tangons <strong>Argentina</strong> och i den skånska myllan. Hon spelar lika gärna den innerlige intimisten <strong>Brahms</strong> som den ironiske och förtvivlade världsmannen <strong>Prokofjev</strong>.</p>
<p>-Att fördjupa sig i en tonsättares verk, värld, är fantastiskt. Det kan ibland fungera som <strong>terapi</strong>. Pianot är som ett extra ben, förklarar Francisca Skoogh som fick sitt första instrument innan hon ens var född!</p>
<p>På CD:n <em>Songs in Season</em> samarbetar Francisca Skoogh med mezzosopranen <strong>Malena Ernman</strong>. Där blandas gammalt och nyskrivet i en syrlig örongodis-blandning.</p>
<p>Francisca Skoogh har sedan några år tillbaka ett fördjupat samarbete med hovsångerskan <strong>Anna Larsson</strong>.</p>
<p>Francisca Skoogh är <strong>doktorand</strong> i konstnärlig forskning vid <strong>Musikhögskolan</strong> i Malmö, Lunds Universitet. Ämnet är <em>pianisten...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Två,pianister:,Francisca,Skoogh,och,Fredrik,Ullén,,båda,även,konstnärliga,forskare.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/89c32040-3a87-4e24-b037-e07aa861d86e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Solopianisten och hjärnforskaren Fredrik Ullén har absolut gehör och ser toner och ackord i färger. Konsertpianisten Francisca Skoogh har rötter i tangons Argentina och i den skånska myllan. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/09/p2_tollansmusikaliska_20180925_1600_5ba6a328.mp3" length="55238176" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Line Tjørnhøj, styrmanseleven som förlorade hörseln men vann Danmarks största tonsättarpris]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter sin 50-årsdag påbörjade hon musikstudierna. 2017 vann hon med sin "matopera" Agony Carl Nielsen & Anne Marie Carl-Nielsens Legat, vilket värderas till en miljon svenska kronor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><em>Tillfälligheternas spel</em> är en programserie av <strong>Birgitta Tollan</strong>. I femte och sista programmet möter vi danska tonsättaren <strong>Line Tjørnhøj</strong>.</p>
<p><strong>Line Tjørnhøj</strong> startade som <strong>navigatör </strong>och<strong> sjöman</strong>. Gick i land efter en förvärvad <strong>hörselskada</strong> och fick hörapparat. Läste till <strong>sjuksköterska</strong> och började arbeta med <strong>cancersjuka</strong>. Plötsligt och snabbt dog hennes egen far i cancer. Hon var 30 år och tappade fotfästet. Frågade sig: Vem är jag?</p>
<p>De sjuka människornas <strong>röster</strong> och deras anhörigas <strong>röster</strong> hade gått rakt in i henne genom hörapparaterna. Liksom <strong>viskningar</strong> från de döende. Nu fick hennes egna <strong>minnen</strong> röster. Hon mindes ljud hon hört som barn. Hur fadern, en bonde, sjöng så vackert under varje hård arbetsdag. Innan hennes far dog i cancer hade hon låtit <strong>tillfälligheterna</strong> råda. Nu ville hon skapa <strong>mening</strong> i sitt tillvaro.</p>
<p>Detta blev det avgörande ögonblicket. Hon bestämde sig för att hon ville utforska sin egen röst och komponera musik. Efter sin 50-årsdag kom hon in på <strong>Det Jyske Musikkonservatoriet</strong> i <strong>Århus</strong> utan att kunna noter! Hon har sedan dess arbetat med framstående sångare och musiker bl a i<strong> GöteborgsOperan</strong>,<strong> Aarhus Symfoniorkester</strong>,<strong> Ars Nova Copenhagen</strong>,<strong> Ensemble Lydenskab </strong>och<strong> Esbjerg Ensemble.</strong></p>
<p>I Line Tjørnhøjs musik är <strong>stämman</strong> det centrala och det grundläggande i ljudbilden.</p>
<p>- Den <strong>mänskliga rösten</strong>, med sin direktkontakt med våra öron och känsloregister, kan ju även förmedla en text, säger hon.</p>
<p>Hennes första verk <em>Anorexia Sacre </em>hade hon komponerat innan konservatoriet. Det är en opera för sex röster och kontrabas som 2009 vann tävlingen om den bästa kammaroperan vid <strong>Opera Vista Festival</strong> i Texas. Det handlar om <strong>anorexia nervosa</strong> i historiskt ljus där den medeltida italienska helgonförklarade nunnan och ordensgrundaren <strong>Klara av Assisi</strong>, som dog av sin anorexia, och danska <strong>Dronning Dagmar</strong> har varsin roll. Sångarna sjunger <strong>bulgarisk</strong> kvinnosång, <strong>jazz</strong> och <strong>opera</strong>, bl a kontraalt. Line Tjørnhøj skrev librettot utifrån webbkorrespondens mellan dessa historiska kvinnor och även mellan nutida anorektiker.</p>
<p><strong>Houston Chronicle</strong> recenserade: ”<em>Anorexia Sacra is a masterpiece and will forever set the standard as a work far ahead of its time in both substance and in excellence as a musical masterwork."</em></p>
<p>Körverket <em>Vox Reportage</em> - <em>Röstreportage</em> gavs nyligen ut på CD med <strong>Ars Nova</strong> och <strong>Paul Hillier</strong>. Där bearbetade hon några texter elektroniskt och så fick varje sångare en elektronisk ljudfil att studera in.</p>
<p>- De imiterade de <strong>pitchmodulationer</strong> jag hade skapat. Det blev en humoristisk vinkel på det kontemporära och mycket konkret, säger Line Tjørnhøj.</p>
<p>Kompositionen <em>Manning</em>, om visselblåsaren <strong>Chelsea Manning</strong>, ingår i körverket <strong>Vox Reportage</strong>.</p>
<p>Även Line Tjørnhøjs komposition <em>Daughter – Dotter</em> är baserad på en verklig historia. Tjørnhøj kallar stycket en <strong>Vox-Dox</strong>, en röstdokumentär.</p>
<p>Line Tjørnhøj läste en intervju om en palestinsk mor som hade begått <strong>hedersmord på sin egen dotter</strong>. Modern hade sex barn och två av hennes <strong>söner hade våldtagit lillasystern</strong>. Hon blev gravid av detta och sändes bort för att föda barnet. När hon återkom var familjens krav att hon skulle dö. I intervjun beskriver modern hur hon först bad dottern att begå självmord, vilket dottern vägrade. Då slog hon ihjäl sin egen dotter. I texten, som Line Tjørnhøj själv sjunger, beskrivs hur mamman mördade sitt eget barn.</p>
<p>2017 fick Line Tjørnhøj det prestigefyllda <strong>Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat</strong> för sin "<strong>matopera</strong>" <em>Agony.</em> Sedan priset började delas ut 1959 har tidigare endast en kvinnlig tonsättare fått priset. Prissumman är på <strong>750 000</strong> danska kronor, vilket är ungefär <strong>en miljon</strong> svenska kronor. Line Tjørnhøj fick hederspriset som ett erkännande av att<em> "hon i sin musik inför uttryck som ofta är främmande i konstmusikaliska sammanhang. Hon skapar innerlig och expressiv musik kring tillspetsade moraliska och sociala dilemman. Hon ger röst åt tabubelagda ämnen och sinnestillstånd som spänner över olika kulturer."</em></p>
<p>En liten del av prispengarna går till att sponsorera uruppförandet i Aarhus av hennes nyaste verk <em>enTmenschT</em> - framfört av <strong>Theatre of Voices</strong> och <strong>Paul Hillier</strong>. I föreställningen lever vi nu i ett <strong>post-humanistiskt</strong> samhälle som levererar <strong>post-sanningar</strong>, baserade på <strong>algoritmernas</strong> power-missbruk. Politik styrs av <strong>robotar</strong> från främmande länder. Vi har förlorat rätten att vara ett subjekt. Det är en verklighet full av <strong>psykiatriska diagnoser</strong> och människor som ömsar skinn. <em>enTmenschT</em> samlar och exponerar mentalt, emotionellt och konstnärligt <strong>skräp</strong> - <strong>rester</strong>, <strong>spillror</strong> ur vår västerländska kulturs kollektiva minne och låter ett skoningslöst ljus falla över det ögonblick då människor genom sina handlingar korsar en inre etisk gräns och omvandlas till <strong>odjur</strong>.</p>
<p>-Ny forskning visar att vi inte har <strong>känslor</strong>, men att vi skapar de känslor vi tycker vi kan använda, säger Line Tjørnhøj.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Daughter</p>
<p>Line Tjørnhøj, röst och elektronik</p>
<p> </p>
<p>Triff. sats 2 LAURIA </p>
<p>Line Tjørnhøj-Thomsen/ Studio: Köpenhamn. Diem</p>
<p> </p>
<p>Dust Dessert</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Sång: Anna Ottertun, Daniel Carlsson, Marketa Dvoráková, Petr Matuszek, Skt. Clemens Gosskör</p>
<p>Cello: Sofia Olsson</p>
<p> </p>
<p>Vox Reportage, For 12 Voices </p>
<p>III. Crowd Crystals </p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Ars Nova Copenhagen</p>
<p>Paul Hillier</p>
<p>Crossing Borders</p>
<p>DACAPO 6.220626</p>
<p> </p>
<p>Anorexia Sacra, Sats 7</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Marketa Kurzy Zpevu, Mezzosopran, Thomas Christian Sigh, Bas, Irina Kalina Goudeva, Kontrabas</p>
<p> </p>
<p>Anorexia Sacra, Sats 7</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Marketa Kurzy Zpevu, Mezzosopran, Thomas Christian Sigh, Bas, Irina Kalina Goudeva, Kontrabas</p>
<p> </p>
<p>Anorexia Sacra, Sats 7</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Marketa Kurzy Zpevu, Mezzosopran, Thomas Christian Sigh, Bas, Irina Kalina Goudeva, Kontrabas</p>
<p> </p>
<p>Anorexia Sacra, Sats 7</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Marketa Kurzy Zpevu, Mezzosopran, Thomas Christian Sigh, Bas, Irina Kalina Goudeva, Kontrabas</p>
<p> </p>
<p>Anorexia Sacra, Sats 6</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Marketa Kurzy Zpevu, Mezzosopran, Thomas Christian Sigh, Bas, Irina Kalina Goudeva, Kontrabas</p>
<p> </p>
<p>Vox Reportage, For 12 Voices</p>
<p>I. Wind</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Ars Nova Copenhagen</p>
<p>Paul Hillier</p>
<p>Crossing Borders</p>
<p>DACAPO 6.220626</p>
<p> </p>
<p>Vox Reportage, For 12 Voices</p>
<p>IV. Rivers</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Ars Nova Copenhagen</p>
<p>Paul Hillier</p>
<p>Crossing Borders</p>
<p>DACAPO 6.220626</p>
<p> </p>
<p>Vox Reportage, For 12 Voices</p>
<p>II. Manning</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Ars Nova Copenhagen</p>
<p>Paul Hillier</p>
<p>Crossing Borders</p>
<p>DACAPO 6.220626</p>
<p> </p>
<p>Daughter</p>
<p>Line Tjørnhøj, röst och elektronik</p>
<p> </p>
<p>Daughter</p>
<p>Line Tjørnhøj, röst och elektronik</p>
<p> </p>
<p>Dust</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Sång: Anna Ottertun, Daniel Carlsson, Marketa Dvoráková, Petr Matuszek, Skt. Clemens Gosskör</p>
<p>Cello: Sofia Olsson</p>
<p> </p>
<p>Dust</p>
<p>Line Tjørnhøj</p>
<p>Sång: Anna Ottertun, Daniel Carlsson, Marketa Dvoráková, Petr Matuszek, Skt. Clemens Gosskör</p>
<p>Cello: Sofia Olsson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1139769</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180828_1600_5b804a13.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 28 Aug 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter sin 50-årsdag påbörjade hon musikstudierna. 2017 vann hon med sin "matopera" Agony Carl Nielsen & Anne Marie Carl-Nielsens Legat, vilket värderas till en miljon svenska kronor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><em>Tillfälligheternas spel</em> är en programserie av <strong>Birgitta Tollan</strong>. I femte och sista programmet möter vi danska tonsättaren <strong>Line Tjørnhøj</strong>.</p>
<p><strong>Line Tjørnhøj</strong> startade som <strong>navigatör </strong>och<strong> sjöman</strong>. Gick i land efter en förvärvad <strong>hörselskada</strong> och fick hörapparat. Läste till <strong>sjuksköterska</strong> och började arbeta med <strong>cancersjuka</strong>. Plötsligt och snabbt dog hennes egen far i cancer. Hon var 30 år och tappade fotfästet. Frågade sig: Vem är jag?</p>
<p>De sjuka människornas <strong>röster</strong> och deras anhörigas <strong>röster</strong> hade gått rakt in i henne genom hörapparaterna. Liksom <strong>viskningar</strong> från de döende. Nu fick hennes egna <strong>minnen</strong> röster. Hon mindes ljud hon hört som barn. Hur fadern, en bonde, sjöng så vackert under varje hård arbetsdag. Innan hennes far dog i cancer hade hon låtit <strong>tillfälligheterna</strong> råda. Nu ville hon skapa <strong>mening</strong> i sitt tillvaro.</p>
<p>Detta blev det avgörande ögonblicket. Hon bestämde sig för att hon ville utforska sin egen röst och komponera musik. Efter sin 50-årsdag kom hon in på <strong>Det Jyske Musikkonservatoriet</strong> i <strong>Århus</strong> utan att kunna noter! Hon har sedan dess arbetat med framstående sångare och musiker bl a i<strong> GöteborgsOperan</strong>,<strong> Aarhus Symfoniorkester</strong>,<strong> Ars Nova Copenhagen</strong>,<strong> Ensemble Lydenskab </strong>och<strong> Esbjerg Ensemble.</strong></p>
<p>I Line Tjørnhøjs musik är <strong>stämman</strong> det centrala och det grundläggande i ljudbilden.</p>
<p>- Den <strong>mänskliga rösten</strong>, med sin direktkontakt med våra öron och känsloregister, kan ju även förmedla en text, säger hon.</p>
<p>Hennes första verk <em>Anorexia Sacre </em>hade hon komponerat innan konservatoriet. Det är en opera för sex röster och kontrabas som 2009 vann tävlingen om den bästa kammaroperan vid <strong>Opera Vista Festival</strong> i Texas. Det handlar om <strong>anorexia nervosa</strong> i historiskt ljus där den medeltida italienska helgonförklarade nunnan och ordensgrundaren <strong>Klara av Assisi</strong>, som dog av sin anorexia, och danska <strong>Dronning Dagmar</strong> har varsin roll. Sångarna sjunger <strong>bulgarisk</strong> kvinnosång, <strong>jazz</strong> och <strong>opera</strong>, bl a kontraalt. Line Tjørnhøj skrev librettot utifrån webbkorrespondens mellan dessa historiska kvinnor och även mellan nutida anorektiker.</p>
<p><strong>Houston Chronicle</strong> recenserade: ”<em>Anorexia Sacra is a masterpiece and will forever set the standard as a work far ahead of its time in both substance and in excellence as a musical masterwork."</em></p>
<p>Körverket <em>Vox Reportage</em> - <em>Röstreportage</em> gavs nyligen ut på CD med <strong>Ars Nova</strong> och <strong>Paul Hillier</strong>. Där bearbetade hon några texter elektroniskt och så fick varje sångare en elektronisk ljudfil att studera in.</p>
<p>- De imiterade de <strong>pitchmodulationer</strong> jag hade skapat. Det blev en humoristisk vinkel på det kontemporära och mycket konkret, säger Line Tjørnhøj.</p>
<p>Kompositionen <em>Manning</em>, om visselblåsaren <strong>Chelsea Manning</strong>, ingår i körverket <strong>Vox Reportage</strong>.</p>
<p>Även Line Tjørnhøjs komposition <em>Daughter – Dotter</em> är baserad på en verklig historia. Tjørnhøj kallar stycket en <strong>Vox-Dox</strong>, en röstdokumentär.</p>
<p>Line Tjørnhøj läste en intervju om en palestinsk...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Line,Tjørnhøj,,styrmanseleven,som,förlorade,hörseln,men,vann,Danmarks,största,tonsättarpris]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/4c1b8ba0-194c-4c5b-99a8-4ae6f3d49499.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:53:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter sin 50-årsdag påbörjade hon musikstudierna. 2017 vann hon med sin "matopera" Agony Carl Nielsen & Anne Marie Carl-Nielsens Legat, vilket värderas till en miljon svenska kronor.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/08/p2_tollansmusikaliska_20180828_1600_5b804a13.mp3" length="51734840" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Rune Rebne, tränade unga kvinnor i backhoppning, nu i komposition]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hörde musik av sin idol, tonsättaren Cecilie Ore. Nu är han själv komponist och i Jenteprojektet stöttar han unga kvinnor att söka in till kompositionslinjen på Musikhögskolan i Oslo.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><em>Tillfälligheternas spel</em> är en programserie i fem avsnitt. I fjärde programmet besöker <strong>Birgitta Tollan</strong> <strong>Musikhögskolan i Oslo</strong>. Medverkar gör tonsättaren, trombonisten och doktoranden <strong>Rune Rebne</strong> och tre av hans elever: <strong>Anna Linh Berg,</strong> <strong>Guostė Tamulynaitė</strong> och <strong>Maia Viken</strong>. Vi möter även lektorn <strong>Mats Claesson</strong>.</p>
<p><strong>Rune Rebne</strong> var med i tränarteamet till damlandslaget i backhoppning i Norge. Han startade det sk <strong>Jenteprojektet</strong> i backhoppning och antalet kvinnliga backhoppare ökade enormt!</p>
<p>En tillfällighet som påverkade Rune Rebnes liv var när han studerade <strong>trombon</strong> i <strong>Stavanger</strong> och hörde stycket <em>Porphyre</em> av norska tonsättaren <strong>Cecilie Ore</strong>. Han blev så berörd att han på fläcken bestämde sig att bli tonsättare och studerade senare komposition vid Norges Musikhögskola i Oslo.</p>
<p>Från backhoppningen tog Rune Rebne med sig idén om ett <strong>Jenteprojekt</strong> även för kvinnor som vill bli tonsättare. Han lade ut ett upprop på facebook och direkt anmälde sig 50 unga kvinnor till hans undervisning i komposition. Hälften följde hela kursen och nu studerar fler unga kvinnor än någonsin komposition på Norges Musikkhøgskole!</p>
<p>Rune Rebne säger att han med Tjejprojektet vill bryta ”<strong>The dead male tradition</strong>” inom konstmusiken. Men istället för att kvotera in kvinnor så gör han eleverna duktiga genom förberedande undervisning!</p>
<p><strong>Guostė Tamulynaitė</strong> flyttade från <strong>Kaunas</strong> i <strong>Litauen</strong> till Oslo för att studera klassiskt piano ända till masternivå. Hon trivdes dock inte som konsertpianist utan ville komponera egen musik. Jenteprojektet blev hennes räddning och nu studerar hon till bachelor i komposition! Speciellt gillar hon att Rune Rebne i Jenteprojektet använde musik av isländska <strong>Björk</strong> i sin undervisning.</p>
<p><strong>Anna Linh Berg </strong>var tidigare pop- och jazzartist. Nu läser hon till bachelor under Rune Rebne och komponerar musik i flyktingfrågan för bl a dörrharpa och elektronik. Genom att sjunga vietnamesisk folkmusik bearbetar hon musikaliskt sina upplevelser av att ha rötter i två kulturer: den i <strong>Vietnam</strong> och den <strong>i Norge, </strong>där hon är född.</p>
<p>Anna anser att det är viktigt att <strong>endast kvinnor</strong> deltager i Jenteprojektet.</p>
<p>-Vi behöver fler kvinnliga tonsättare och vi behöver exponeras för kvinnliga kompositörer som förebilder. I undervisningen på skolan i kompositionsteknik så finns inga kvinnor representerade! Ytterst få kvinnor finns i den stora konstnärliga kanon som tonsättare. Detta är hårresande, säger Anna Linh Berg.</p>
<p><strong>Maia Viken</strong> är 20 år och studerar även hon på bachelorprogrammet i komposition. Hon spelar in ljud och komponerar musik på sin hemdator.</p>
<p>- Jag tycker det är fint att kunna arbeta med musiken där jag känner mig mest komfortabel. Då lyssnar jag bättre.</p>
<p>Maia Vikens förebilder är norska tonsättaren <strong>Maja Ratkje</strong> och svenska ljudkonstnären i Berlin, <strong>Hanna Hartman</strong>.</p>
<p>Alla tre studenter är överens om att Rune Rebne är en fantastisk kompositionslärare eftersom han utgår från deras egna önskemål vilket stärker deras självtillit. Det väsentliga i hans undervisning är att det blir hög kvalitet på musiken.</p>
<p>- Det är konstigt att vi inte har haft fler kvinnor i kompositionsundervisningen, säger lektorn i musikteori och musikteknologi <strong>Mats Claesson</strong>. Och när Rune Rebne på ett av våra möten försynt frågade varför vi inte hade några kvinnliga lärare i komposition så fick vi en <strong>aha</strong>-upplevelse. Det hade vi inte alls tänkt på! Rune Rebne är en <strong>ögonöppnare</strong>. Vi har nu förändrat intagningskraven så att de även passar de kvinnliga sökanden som är mer experimenterande och friare i sina idéer.</p>
<p>Genom <strong>#metoo</strong>-uppropen hösten 2017 avslöjades det att en svensk, internationellt verksam, manlig operasångare förgrep sig på kvinnliga sångstudenter bl a på Musikhögskolan i Oslo. Efter det har Musikhögskolan skaffat nya <strong>riktlinjer</strong> och <strong>rutiner</strong> för att studenterna skall kunna ”<em>varsla om oönskad sexuell uppmärksamhet</em>”, som det står skrivet.</p>
<p>-För mig är det viktigt i allt arbete med tjejer att vi män förstår gränser eftersom det är en välkänd problematik. Är du lärare eller handledare så är det ditt ansvar, ingen annans. Alla auktoritetspersoner har makt, men här är det tryggt att vara, ni kan lita mig, säger Rune Rebne.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Ooid <br />Rune Rebne, <br />Bit20 <br />HEMERA, HCD 2909</p>
<p>Ooid <br />Rune Rebne, <br />Bit20 <br />HEMERA, HCD 2909</p>
<p>Porphyre <br />Cecilie Ore</p>
<p>BJO2.13 <br />Rune Rebne Ludvig Elblaus</p>
<p>Teu-R_1  <br />Rune Rebne</p>
<p>Teu-R_1 <br />Rune Rebne</p>
<p>Teu-R_1 <br />Rune Rebne</p>
<p>Heartstrings <br />Anna Linh Berg</p>
<p>Tilhørighet <br />Anna Linh Berg</p>
<p>Stålskog <br />Anna Linh Berg</p>
<p>Stålskog<br />Anna Linh Berg</p>
<p>PARA <br />Guostė Tamulynaitė</p>
<p>PARA <br />Guostė Tamulynaitė</p>
<p>Oiseaux chantants pour la fin du temps <br />Guostė Tamulynaitė</p>
<p>VERTEBRAE BY VERTEBRAE <br />Björk Gudmundsdottir <br />POLYDOR 00309, 1733524</p>
<p>Krass <br />Maia Viken</p>
<p>Morene <br />Maia Viken</p>
<p>DSDHT <br />Rune Rebne Ludvig Elblaus</p>
<p>BJO2.5 <br />Rune Rebne Ludvig Elblaus</p>
<p>DSDHT <br />Rune Rebne Ludvig Elblaus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1113413</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180821_1600_5b76ac5e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 21 Aug 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hörde musik av sin idol, tonsättaren Cecilie Ore. Nu är han själv komponist och i Jenteprojektet stöttar han unga kvinnor att söka in till kompositionslinjen på Musikhögskolan i Oslo.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><em>Tillfälligheternas spel</em> är en programserie i fem avsnitt. I fjärde programmet besöker <strong>Birgitta Tollan</strong> <strong>Musikhögskolan i Oslo</strong>. Medverkar gör tonsättaren, trombonisten och doktoranden <strong>Rune Rebne</strong> och tre av hans elever: <strong>Anna Linh Berg,</strong> <strong>Guostė Tamulynaitė</strong> och <strong>Maia Viken</strong>. Vi möter även lektorn <strong>Mats Claesson</strong>.</p>
<p><strong>Rune Rebne</strong> var med i tränarteamet till damlandslaget i backhoppning i Norge. Han startade det sk <strong>Jenteprojektet</strong> i backhoppning och antalet kvinnliga backhoppare ökade enormt!</p>
<p>En tillfällighet som påverkade Rune Rebnes liv var när han studerade <strong>trombon</strong> i <strong>Stavanger</strong> och hörde stycket <em>Porphyre</em> av norska tonsättaren <strong>Cecilie Ore</strong>. Han blev så berörd att han på fläcken bestämde sig att bli tonsättare och studerade senare komposition vid Norges Musikhögskola i Oslo.</p>
<p>Från backhoppningen tog Rune Rebne med sig idén om ett <strong>Jenteprojekt</strong> även för kvinnor som vill bli tonsättare. Han lade ut ett upprop på facebook och direkt anmälde sig 50 unga kvinnor till hans undervisning i komposition. Hälften följde hela kursen och nu studerar fler unga kvinnor än någonsin komposition på Norges Musikkhøgskole!</p>
<p>Rune Rebne säger att han med Tjejprojektet vill bryta ”<strong>The dead male tradition</strong>” inom konstmusiken. Men istället för att kvotera in kvinnor så gör han eleverna duktiga genom förberedande undervisning!</p>
<p><strong>Guostė Tamulynaitė</strong> flyttade från <strong>Kaunas</strong> i <strong>Litauen</strong> till Oslo för att studera klassiskt piano ända till masternivå. Hon trivdes dock inte som konsertpianist utan ville komponera egen musik. Jenteprojektet blev hennes räddning och nu studerar hon till bachelor i komposition! Speciellt gillar hon att Rune Rebne i Jenteprojektet använde musik av isländska <strong>Björk</strong> i sin undervisning.</p>
<p><strong>Anna Linh Berg </strong>var tidigare pop- och jazzartist. Nu läser hon till bachelor under Rune Rebne och komponerar musik i flyktingfrågan för bl a dörrharpa och elektronik. Genom att sjunga vietnamesisk folkmusik bearbetar hon musikaliskt sina upplevelser av att ha rötter i två kulturer: den i <strong>Vietnam</strong> och den <strong>i Norge, </strong>där hon är född.</p>
<p>Anna anser att det är viktigt att <strong>endast kvinnor</strong> deltager i Jenteprojektet.</p>
<p>-Vi behöver fler kvinnliga tonsättare och vi behöver exponeras för kvinnliga kompositörer som förebilder. I undervisningen på skolan i kompositionsteknik så finns inga kvinnor representerade! Ytterst få kvinnor finns i den stora konstnärliga kanon som tonsättare. Detta är hårresande, säger Anna Linh Berg.</p>
<p><strong>Maia Viken</strong> är 20 år och studerar även hon på bachelorprogrammet i komposition. Hon spelar in ljud och komponerar musik på sin hemdator.</p>
<p>- Jag tycker det är fint att kunna arbeta med musiken där jag känner mig mest komfortabel. Då lyssnar jag bättre.</p>
<p>Maia Vikens förebilder är norska tonsättaren <strong>Maja Ratkje</strong> och svenska ljudkonstnären i Berlin, <strong>Hanna Hartman</strong>.</p>
<p>Alla tre studenter är överens om att Rune Rebne är en fantastisk kompositionslärare eftersom han utgår från deras egna önskemål vilket stärker deras självtillit. Det väsentliga i hans undervisning är att det blir hög kvalitet på musiken.</p>
<p>- Det är konstigt att vi inte har haft fler kvinnor i kompositionsundervisningen,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Rune,Rebne,,tränade,unga,kvinnor,i,backhoppning,,nu,i,komposition]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/02b2e3f2-9aaa-460a-b6b2-96ab0a083006.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hörde musik av sin idol, tonsättaren Cecilie Ore. Nu är han själv komponist och i Jenteprojektet stöttar han unga kvinnor att söka in till kompositionslinjen på Musikhögskolan i Oslo.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/08/p2_tollansmusikaliska_20180821_1600_5b76ac5e.mp3" length="55084313" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Christina Kjellsson: "Med Tourettes syndrom blir koncentrationen bättre."]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och två romaner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tillfälligheternas spel är en programserie i fem avsnitt av <strong>Birgitta Tollan</strong>. I tredje programmet möter vi artisten och författaren <strong>Christina Kjellsson</strong>, som sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta.</p>
<p>Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson:</p>
<p>- Hemma i byn Handsjöbyn i Jämtland fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt <strong>Miriam Makebas</strong> <em>Pata pata</em>. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra Miriam Makeba - det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på.</p>
<p>- Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag.</p>
<p>- Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat.</p>
<p>- Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra <strong>Alf Hambe</strong> och <strong>Led Zeppelin</strong> och däremellan <strong>Barbro Högberg</strong> eller <strong>Flamingokvintetten</strong> - det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna, <em>Lugna favoriter</em> eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska!</p>
<p>- Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre.</p>
<p>- Ja, det som jag har det heter <em>Tourettes syndrom</em> – jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med <em>Tourette</em> är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med <strong>låtskrivarkurser</strong> och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter <strong>vad</strong> som behövs för varje text, <strong>var</strong> behövs det nånting i just den här texten? Det är likadant  med låtar jag hör en gång, de sitter väldigt länge, ibland för livet. Jag har låtar i huvudet hela dagarna och det är jobbigt, riktigt jobbigt är det.</p>
<p>- Men jag kan vända orden lika fort bakåt som framåt och det gör jag när jag får tråkigt. Så det är en fördel och en annan fördel är att jag kopplar kreativiteten till tourettes, mitt <em>tourettes syndrom</em> vill att jag ska låta, vill att jag ska skapa.</p>
<p>I programmet hör vi utdrag ur många av Christina Kjellssons fyndiga och fina låtar. Dessutom bjuds på två alldeles färska låtar från hennes kommande sjunde CD Marken: <em>Blå Moped</em> och <em>På väg till dig</em>. Den sistnämnda skrev Christina Kjellsson när hennes mamma var teminalt sjuk.</p>
<p>Christina Kjellsson gav 2008 ut boken <em>Rim och Reson</em>. Hon har i 25 år gett musikelever kurser i ”textbehandling” och formuleringskonst.</p>
<p>Hon har även gett ut de två självbiografiska romanerna <em>Solknepet</em> (2013) och <em>Nu är jag ung hela mitt liv</em> (2016). Huvudpersonen i dessa heter <strong>Mirjam</strong>, med <strong>j</strong>, medan <strong>Miriam Makeba</strong> stavar med <strong>i</strong>.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Ur recension i <strong>Svenska Dagbladet</strong>:</p>
<p>”<strong>Christina Kjellsson</strong> är prima donna assoluta bland lite yngre svenska kvinnliga vispoeter. Texterna är fyndiga, med tankeskärpa: ”<em>Slott och koja och palats/Jorden är en samlingsplats</em>”. Här har Christina Kjellson sina motsvarigheter i <strong>Stefan Sundström</strong> och <strong>Lars Demian</strong>. Christina Kjellson sjunger klockrent, med vacker röst och vitalitet i diktionen. Hon är dessutom en ypperlig gitarrspelare.”</p>
<p>Christina Kjellsson har fått <strong>SKAP</strong>-stipendium, <strong>Olrogstipendiet</strong> och <strong>Fred Åkerström</strong>-stipendiet för personer som ”<em>på ett betydelsefullt sätt arbetat för att bevara, utveckla och/eller skapa svensk visa</em>”. Christina Kjellsson fick <strong>Svenska Vispriset</strong> 2015.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>PATA PATA <br />Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy, <br />Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy <br />Miriam Makeba <br />EVA<br /> 15775, EVACD 4012</p>
<p> </p>
<p>Hållplats <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />BORDERLINE, BLCD22</p>
<p> </p>
<p>ETT HERRANS LIV <br />Christina Kjellson, <br />Christina Kjellson <br />Christina Kjellson <br />KUNG OBERON 013420, KOCD 941</p>
<p> </p>
<p>INGENTING FÖR OSS <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021</p>
<p> </p>
<p>FOR FÖRBI <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021</p>
<p> </p>
<p>Leila <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />TROGLODYT, TROGCD007</p>
<p> </p>
<p>Mayday <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />BORDERLINE, BLCD36</p>
<p> </p>
<p>MITT I EN MENING <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />BORDERLINE 19044, BLCD 22</p>
<p> </p>
<p>CIRKUS <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />NACKSVING 003524, NACKCD 031-3</p>
<p> </p>
<p>CIRKUS <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />NACKSVING 003524, NACKCD 031-3</p>
<p> </p>
<p>VÄSTRA GATAN <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />BORDERLINE 19044, BLCD 22</p>
<p> </p>
<p>Blå moped <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson</p>
<p> </p>
<p>På väg till dig <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson</p>
<p> </p>
<p>På väg till dig<br />Christina Kjellsson,<br />Christina Kjellsson<br />Christina Kjellsson</p>
<p> </p>
<p>MORGONVÄKT <br />Christina Kjellsson, <br />Christina Kjellsson <br />Christina Kjellsson <br />BORDERLINE 19044, BLCD 22</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1113406</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180814_1600_5b69a7b0.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Aug 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och två romaner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tillfälligheternas spel är en programserie i fem avsnitt av <strong>Birgitta Tollan</strong>. I tredje programmet möter vi artisten och författaren <strong>Christina Kjellsson</strong>, som sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta.</p>
<p>Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson:</p>
<p>- Hemma i byn Handsjöbyn i Jämtland fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt <strong>Miriam Makebas</strong> <em>Pata pata</em>. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra Miriam Makeba - det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på.</p>
<p>- Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag.</p>
<p>- Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat.</p>
<p>- Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra <strong>Alf Hambe</strong> och <strong>Led Zeppelin</strong> och däremellan <strong>Barbro Högberg</strong> eller <strong>Flamingokvintetten</strong> - det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna, <em>Lugna favoriter</em> eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska!</p>
<p>- Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre.</p>
<p>- Ja, det som jag har det heter <em>Tourettes syndrom</em> – jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med <em>Tourette</em> är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med <strong>låtskrivarkurser</strong> och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter <strong>vad</strong>...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Christina,Kjellsson:,"Med,Tourettes,syndrom,blir,koncentrationen,bättre."]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/a2b7a1ce-d0c6-4740-ad10-21653a044ecc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och två romaner.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/08/p2_tollansmusikaliska_20180814_1600_5b69a7b0.mp3" length="55155742" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Afroamerikaner och konstmusik: "Inte olagligt att undvika svarta eller kvinnliga tonsättares verk"]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt två tonsättare som medverkar i serien "How sweet the sound": Renée Baker från Chicago och George Lewis från New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><strong>Renée Baker</strong> är violast, tonsättare, dirigent och bildkonstnär. Hon var konsertmästare i <strong>Chicago Sinfonietta</strong> under 25 år, men som 50-åring bildade hon 50-personersgruppen <strong>Chicago Modern Orchestra Project</strong> eftersom hon ville höra sin egen musik spelas under sin livstid.</p>
<p>– Vi spelar klassiskt, jazz och experimenterande musik. Och vi spelar mina kompositioner!</p>
<p>Rasismen lever fortfarande i USA, enligt Renée Baker.</p>
<p>– Den uppenbara, våldsamma och legala formen av rasism har bytts ut mot en subtilare, som är lättare att ignorera och förneka och därmed nästan lika allvarlig. Det är till exempel inte olagligt att undvika svarta tonsättares eller kvinnliga tonsättares verk. Du kan ställa orkestrar inför rätta, men det är både tidsödande och dyrt, och vilken konstnär vill göra det, undrar Renée Baker.</p>
<p>Hennes verk <em>Subtle Hues of Blackbirds - Subtila nyanser hos koltrastar</em> gestaltar det faktum att koltrastar kommer i olika schatteringar.</p>
<p>– Så har också människor olika färgnyanser i huden. Även inom en ras. Vi är alla mångfärgade! förklarar Renée Baker som tidigt förstod att hon ville spela klassisk musik, men nu skriver på sin första saxofonkvintett.</p>
<p>– Som klassisk musiker hör du nästan aldrig det instrumentet. Jag håller på att lära mig att älska saxofon!</p>
<p>Hennes <em>DIVERTIMENTO NOTTE blu</em> för <strong>Chicago Sinfonietta</strong> är en sprallig symfoni för symfoniorkester och jazzmusiker. Alla solon måste vara atonala.</p>
<p>– Vår klassiska publik är begåvad och hungrig och klar för något nytt, tror Renée Baker som bland annat tackar <strong>The Art Ensemble of Chicago</strong>, <strong>Anthony Braxton</strong>, <strong>Meredith Monk</strong> och <strong>Pauline Oliveros</strong> för inspiration och spännande musik.</p>
<p>– Deras exempel har gett mig tillåtelse att med integritet och äkthet göra det jag vill, avslutar Renée Baker.</p>
<p> </p>
<p><strong>George Lewis</strong> är tonsättare, trombonist, författare och professor i Amerikansk musik vid <strong>Columbiauniversitetet</strong>. Dessutom gästprofessor vid <strong>University of California</strong> i <strong>Berkeley</strong>. Han är mentor för flera generationer musiker och kompositionselever.</p>
<p>Lewis komponerade stycket <em>Will to adorn, Viljan att smycka sig</em>, efter en essä från 1934 av författaren och antropolgen <strong>Zora Neale Hurston</strong>. Det handlar om afroamerikanska kvinnor som traditionsenligt placerar prydnader ovanpå varandra, högt på huvudet. Det kan gälla hattar, sjalar eller håruppsättningar.</p>
<p>– Jag är mindre intresserad av att hitta afroamerikanska tonsättares okända verk. Istället vill jag sätta fokus på de olika former musiken tagit på sin väg i vår globala tid, förklarar George Lewis, som speciellt gillar ljudkompositioner, interaktivitet och musik skapad av datorer.</p>
<p>– I New York finns numera begåvade och ivriga unga musiker som bildar nätverk och designar egna ensembler. De heter <strong>International Contemporary Ensemble</strong> - <strong>ICE</strong>, <strong>Wet Ink, Yarn/Wire</strong> och <strong>Argento</strong>. De är öppna för musikalisk mångfald, genreöverskridanden och ansvarsfull improvisation, berättar George Lewis.</p>
<p>Det är en stor förändring sedan tidigare då musiker ofta uppträdde som ett stort kollektiv av frilansare som ibland spelade nutida musik tillsammans.</p>
<p>– Jag behöver en grupp kreativa musiker som uppför min musik och befinner sig i ständig, kritisk dialog med vår komplicerade omvärld, avslutar George Lewis.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>SYMFONI NR 1 <br />William Grant Still, <br />John Jeter/ Fort Smith Symphony <br />NAXOS 14590, 8.559174</p>
<p> </p>
<p>The Will To Adorn <br />George Lewis, <br />International Contemporary Ensemble</p>
<p> </p>
<p>SICILIENNE FÖR VIOLONCELL &amp; PIANO OP 78 <br />Gabriel Fauré, <br />Steven Isserlis/ Pascal Devoyon <br />RCA<br /> 00316, 09026 68049</p>
<p> </p>
<p>Subtle Hues of Blackbirds <br />Renée Baker, <br />The Southeast Symphony</p>
<p> </p>
<p>Itadakimasu <br />Reneé Baker, <br />Chicago Modern Orchestra Project, Renee Baker, Dir</p>
<p> </p>
<p>Warriors Empty Vessel <br />Renée Baker, <br />Chicago Modern Orchestra Project Renée Baker</p>
<p> </p>
<p>1-08 Adagio for String <br />Samuel Barber, <br />Marin Alsop Royal Scottish National Orchestra <br />Naxos 8.559088, NAXOS 8.559088</p>
<p> </p>
<p>DIVERTIMENTO NOTTE blu <br />Reneé Baker, <br />Chicago Sinfonietta Reneé Baker Dir</p>
<p> </p>
<p>MANDE (OLDEST LANGUAGE IN THE WORLD) <br />George (2) Lewis/ Miya Masaoka, <br />George (2) Lewis/ Miya Masaoka <br />MUSIC &amp; ARTS 12845, CD 1023</p>
<p> </p>
<p>CYCLE <br />George (2) Lewis, <br />George (2) Lewis/ Douglas Ewart <br />BLACK SAINT 04866, 120 016-2</p>
<p> </p>
<p>Anthem <br />George Lewis, <br />Wet Ink</p>
<p> </p>
<p>Merce_and_Baby <br />George Lewis, <br />George Lewis</p>
<p> </p>
<p>The Will To Adorn <br />George Lewis, <br />International Contemporary Ensemble</p>
<p> </p>
<p>The Will To Adorn <br />George Lewis, <br />International Contemporary Ensemble</p>
<p> </p>
<p>SYMFONI NR 1 <br />William Grant Still, <br />John Jeter/ Fort Smith Symphony <br />NAXOS 14590, 8.559174</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1113399</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180807_1600_5b6b04a4.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 07 Aug 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt två tonsättare som medverkar i serien "How sweet the sound": Renée Baker från Chicago och George Lewis från New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><strong>Renée Baker</strong> är violast, tonsättare, dirigent och bildkonstnär. Hon var konsertmästare i <strong>Chicago Sinfonietta</strong> under 25 år, men som 50-åring bildade hon 50-personersgruppen <strong>Chicago Modern Orchestra Project</strong> eftersom hon ville höra sin egen musik spelas under sin livstid.</p>
<p>– Vi spelar klassiskt, jazz och experimenterande musik. Och vi spelar mina kompositioner!</p>
<p>Rasismen lever fortfarande i USA, enligt Renée Baker.</p>
<p>– Den uppenbara, våldsamma och legala formen av rasism har bytts ut mot en subtilare, som är lättare att ignorera och förneka och därmed nästan lika allvarlig. Det är till exempel inte olagligt att undvika svarta tonsättares eller kvinnliga tonsättares verk. Du kan ställa orkestrar inför rätta, men det är både tidsödande och dyrt, och vilken konstnär vill göra det, undrar Renée Baker.</p>
<p>Hennes verk <em>Subtle Hues of Blackbirds - Subtila nyanser hos koltrastar</em> gestaltar det faktum att koltrastar kommer i olika schatteringar.</p>
<p>– Så har också människor olika färgnyanser i huden. Även inom en ras. Vi är alla mångfärgade! förklarar Renée Baker som tidigt förstod att hon ville spela klassisk musik, men nu skriver på sin första saxofonkvintett.</p>
<p>– Som klassisk musiker hör du nästan aldrig det instrumentet. Jag håller på att lära mig att älska saxofon!</p>
<p>Hennes <em>DIVERTIMENTO NOTTE blu</em> för <strong>Chicago Sinfonietta</strong> är en sprallig symfoni för symfoniorkester och jazzmusiker. Alla solon måste vara atonala.</p>
<p>– Vår klassiska publik är begåvad och hungrig och klar för något nytt, tror Renée Baker som bland annat tackar <strong>The Art Ensemble of Chicago</strong>, <strong>Anthony Braxton</strong>, <strong>Meredith Monk</strong> och <strong>Pauline Oliveros</strong> för inspiration och spännande musik.</p>
<p>– Deras exempel har gett mig tillåtelse att med integritet och äkthet göra det jag vill, avslutar Renée Baker.</p>
<p> </p>
<p><strong>George Lewis</strong> är tonsättare, trombonist, författare och professor i Amerikansk musik vid <strong>Columbiauniversitetet</strong>. Dessutom gästprofessor vid <strong>University of California</strong> i <strong>Berkeley</strong>. Han är mentor för flera generationer musiker och kompositionselever.</p>
<p>Lewis komponerade stycket <em>Will to adorn, Viljan att smycka sig</em>, efter en essä från 1934 av författaren och antropolgen <strong>Zora Neale Hurston</strong>. Det handlar om afroamerikanska kvinnor som traditionsenligt placerar prydnader ovanpå varandra, högt på huvudet. Det kan gälla hattar, sjalar eller håruppsättningar.</p>
<p>– Jag är mindre intresserad av att hitta afroamerikanska tonsättares okända verk. Istället vill jag sätta fokus på de olika former musiken tagit på sin väg i vår globala tid, förklarar George Lewis, som speciellt gillar ljudkompositioner, interaktivitet och musik skapad av datorer.</p>
<p>– I New York finns numera begåvade och ivriga unga musiker som bildar nätverk och designar egna ensembler. De heter <strong>International Contemporary Ensemble</strong> - <strong>ICE</strong>, <strong>Wet Ink, Yarn/Wire</strong> och <strong>Argento</strong>. De är öppna för musikalisk mångfald, genreöverskridanden och ansvarsfull improvisation, berättar George Lewis.</p>
<p>Det är en stor förändring sedan tidigare då musiker ofta uppträdde som ett stort kollektiv av frilansare som ibland spelade nutida musik tillsammans.</p>
<p>– Jag behöver en grupp kreativa musiker som uppför min musik och befinner sig i ständig, kritisk dialog med vår komplicerade omvärld, avslutar George Lewis.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration:...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Afroamerikaner,och,konstmusik:,"Inte,olagligt,att,undvika,svarta,eller,kvinnliga,tonsättares,verk"]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/401d6f72-96da-41de-8d69-f5b522ca6855.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt två tonsättare som medverkar i serien "How sweet the sound": Renée Baker från Chicago och George Lewis från New York.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/08/p2_tollansmusikaliska_20180807_1600_5b6b04a4.mp3" length="55170775" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Chi-chi Nwanoku, brittisk olympiasprinter, skadade sig och bildade unik orkester]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hon var internationell toppmusiker i 35 år. Fick nog av svarta musikers osynlighet inom klassisk musik och bildade proffsiga CHINEKE!, en aldrig tidigare skådad symfoniorkester.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><em>Tillfälligheternas spel</em> är en programserie i fem avsnitt. I andra programmet möter vi kontrabasisten och orkesterledaren <strong>Chi-chi Nwanoku</strong>, som under många år spelade  i <strong>Orchestra of the Age of Enlightenment</strong>.</p>
<p>Från början var det meningen att Chi-chi Nwanoku skulle bli brittisk olympiasprinter. Men tillfälligheternas spel giorde att hon skadade knät så illa under en fotbollsmatch att karriären som sprinter var slut.</p>
<p>Chi-chi Nwanoku hade spelat piano hela livet och vunnit en <strong>Chopin</strong>-tävling i skolan. Efter en tvåveckors sjukhusvistelse med operation av knät insisterade hennes musiklärare på att hon istället skulle ta upp ett instrument för att kunna spela i skolans symfoniorkester.</p>
<p>Han ledde henne till ett litet rum där det stod två kontrabasar, mycket längre än Chi-chi som endast är 1’65 lång.</p>
<p>-Denna utmaning älskade jag och blev kär i instrumentet omedelbart! Veckan efter hade jag min första kontrabaslektion. Det var början på resten av mitt liv. Jag bytte från benen till armarna, säger Chi-chi Nwanoku.</p>
<p>2015 grundade hon den professionella symfoniorkestern <strong>CHINEKE!</strong> som består av 75 musiker. <strong>CHINEKE!</strong> är Europas första professionella symfoniorkester för svarta musiker och musiker ur andra etniska minoriteter.</p>
<p>-Vi lever i det tjugoförsta århundradet. Det borde inte vara en nyhet att det skulle finnas fler än ett svart ansikte i en orkester som spelar klassisk musik på hög nivå. Så jag bestämde mig för att göra något åt detta säger Chi-chi Nwanoku i programmet.</p>
<p>Den 30 augusti 2017 gjorde symfoniorkestern CHINEKE! sin <em>BBC Proms</em>-debut i <strong>Royal Albert Hall</strong> i <strong>London</strong>.</p>
<p>Om projektet CHINEKE! har Chi-Chi Nwanoku sagt:</p>
<p>"Mitt syfte är att skapa ett rum där musiker ur minoritetsgrupper kan gå på scenen och känna att de räknas och hör till i ordens alla bemärkelser. Varenda musiker som känner att hudfärgen står i vägen för deras ambitioner skall känna att jag vill inspirera dem, ge dem en plattform och visa dem att musik, av vilken sort det vara månde, är till för alla människor."</p>
<p>I CHINEKE! Foundation ingår även en ungdomsorkester för musiker mellan 11 och 18 år. De äldre musikerna fungerar som mentorer, lärare och förebilder för de unga musikerna.</p>
<p>- Chi-chi är en fantastisk naturkraft! Denna dam har inspirerat oss alla och gett oss hopp för framtiden: Vi kan göra skillnad. Hon har fört oss samman och vi har kommit ut ur vår isolering i orkestrar och ensembler i olika länder och skapat ett enormt nätverk. Vi är henne för evigt tacksamma över detta. Det säger altviolinisten <strong>Lena Fankhauser</strong> som har Wien som sin bas. Hon, liksom alla andra musiker i CHINEKE! spelar även i flera andra ensembler.</p>
<p>-En lördag zappade jag på tv'n och hittade en konsert med <strong>Orchestra of the Age of Enlightenment</strong>. Jag upptäckte den svarta kontrabasisten och slogs av hur intensiv och kraftfull hennes prestation var och tänkte Herregud så fenomenal hon är! Det var min första kontakt med <strong>Chi-chi Nwanoku</strong>, berättar timpanisten <strong>Paul Philbert</strong>.</p>
<p>I programmet spelas musik av bl a spännande svarta tonsättare som <strong>George Walker</strong>, <strong>Hannah Kendall</strong>, <strong>Joseph Bologne</strong> <strong>Chevalier de Saint-Georges</strong>, <strong>Samuel Coleridge Taylor </strong>och <strong>Errolyn Wallen</strong>.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p>
<p>Lyrics for Strings <br />George Walker, <br />Chineke! Kevin John Edusei, Dirigent </p>
<p> </p>
<p>Konsert For Violoncell <br />Antonin Dvorak, <br />Malaysias Filharmoni Paul Philbert, Timpani</p>
<p> </p>
<p>Concerto Grosso <br />Errollyn Wallen, <br />Chineke!! Shaun Matthew, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Concerto Grosso <br />Errollyn Wallen, <br />Chineke!! Shaun Matthew, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Rejoice Greatly from Messiah <br />Händel, <br />Chineke! Soprano Jeanine De Bique Kevin John Edusei, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Rondo in G minor, Op 94 <br />Antonin Dvorák, <br />Sheku Kanneh-Mason, Cello. Chineke! Kevin John Edusei, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>The Spark Catchers <br />Hannah Kendall, <br />Chineke! Kevin John Edusei, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Violin concerto in G <br />Joseph Bologne, Chevalier De Saint-Georges, <br />Chineke! Tai Murray, Violin Shaun Matthew, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Violin concerto in G <br />Joseph Bologne, Chevalier De Saint-Georges, <br />Chineke! Tai Murray, Violin Shaun Matthew, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Ballade in A minor for orchestra, Op.33 <br />Samuel Coleridge Taylor, <br />Chineke! , Anthony Parnther, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>penchant qui nous entraine <br />Joseph Bologne, Chevalier De Saint-Georges, <br />Dallet <br />Soprano Jeanine De Bique Proms chineke! Kevin John Edusei, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>FINLANDIA (OP 26) <br />Jean Sibelius, <br />Kevin John Edusei/ Chineke Orchestra <br />SIGNUM 010631, SIGCD515 Non Swedish 25-058.104-00 01.01</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1113380</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180731_1600_5b60d0fe.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 31 Jul 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hon var internationell toppmusiker i 35 år. Fick nog av svarta musikers osynlighet inom klassisk musik och bildade proffsiga CHINEKE!, en aldrig tidigare skådad symfoniorkester.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><em>Tillfälligheternas spel</em> är en programserie i fem avsnitt. I andra programmet möter vi kontrabasisten och orkesterledaren <strong>Chi-chi Nwanoku</strong>, som under många år spelade  i <strong>Orchestra of the Age of Enlightenment</strong>.</p>
<p>Från början var det meningen att Chi-chi Nwanoku skulle bli brittisk olympiasprinter. Men tillfälligheternas spel giorde att hon skadade knät så illa under en fotbollsmatch att karriären som sprinter var slut.</p>
<p>Chi-chi Nwanoku hade spelat piano hela livet och vunnit en <strong>Chopin</strong>-tävling i skolan. Efter en tvåveckors sjukhusvistelse med operation av knät insisterade hennes musiklärare på att hon istället skulle ta upp ett instrument för att kunna spela i skolans symfoniorkester.</p>
<p>Han ledde henne till ett litet rum där det stod två kontrabasar, mycket längre än Chi-chi som endast är 1’65 lång.</p>
<p>-Denna utmaning älskade jag och blev kär i instrumentet omedelbart! Veckan efter hade jag min första kontrabaslektion. Det var början på resten av mitt liv. Jag bytte från benen till armarna, säger Chi-chi Nwanoku.</p>
<p>2015 grundade hon den professionella symfoniorkestern <strong>CHINEKE!</strong> som består av 75 musiker. <strong>CHINEKE!</strong> är Europas första professionella symfoniorkester för svarta musiker och musiker ur andra etniska minoriteter.</p>
<p>-Vi lever i det tjugoförsta århundradet. Det borde inte vara en nyhet att det skulle finnas fler än ett svart ansikte i en orkester som spelar klassisk musik på hög nivå. Så jag bestämde mig för att göra något åt detta säger Chi-chi Nwanoku i programmet.</p>
<p>Den 30 augusti 2017 gjorde symfoniorkestern CHINEKE! sin <em>BBC Proms</em>-debut i <strong>Royal Albert Hall</strong> i <strong>London</strong>.</p>
<p>Om projektet CHINEKE! har Chi-Chi Nwanoku sagt:</p>
<p>"Mitt syfte är att skapa ett rum där musiker ur minoritetsgrupper kan gå på scenen och känna att de räknas och hör till i ordens alla bemärkelser. Varenda musiker som känner att hudfärgen står i vägen för deras ambitioner skall känna att jag vill inspirera dem, ge dem en plattform och visa dem att musik, av vilken sort det vara månde, är till för alla människor."</p>
<p>I CHINEKE! Foundation ingår även en ungdomsorkester för musiker mellan 11 och 18 år. De äldre musikerna fungerar som mentorer, lärare och förebilder för de unga musikerna.</p>
<p>- Chi-chi är en fantastisk naturkraft! Denna dam har inspirerat oss alla och gett oss hopp för framtiden: Vi kan göra skillnad. Hon har fört oss samman och vi har kommit ut ur vår isolering i orkestrar och ensembler i olika länder och skapat ett enormt nätverk. Vi är henne för evigt tacksamma över detta. Det säger altviolinisten <strong>Lena Fankhauser</strong> som har Wien som sin bas. Hon, liksom alla andra musiker i CHINEKE! spelar även i flera andra ensembler.</p>
<p>-En lördag zappade jag på tv'n och hittade en konsert med <strong>Orchestra of the Age of Enlightenment</strong>. Jag upptäckte den svarta kontrabasisten och slogs av hur intensiv och kraftfull hennes prestation var och tänkte Herregud så fenomenal hon är! Det var min första kontakt med <strong>Chi-chi Nwanoku</strong>, berättar timpanisten <strong>Paul Philbert</strong>.</p>
<p>I programmet spelas musik av bl a spännande svarta tonsättare som <strong>George Walker</strong>, <strong>Hannah Kendall</strong>, <strong>Joseph Bologne</strong> <strong>Chevalier de Saint-Georges</strong>, <strong>Samuel Coleridge Taylor </strong>och <strong>Errolyn Wallen</strong>.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p>
<p>Lyrics...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Chi-chi,Nwanoku,,brittisk,olympiasprinter,,skadade,sig,och,bildade,unik,orkester]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/7c713fb7-7b09-43ed-b81f-813a990f4177.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hon var internationell toppmusiker i 35 år. Fick nog av svarta musikers osynlighet inom klassisk musik och bildade proffsiga CHINEKE!, en aldrig tidigare skådad symfoniorkester.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/07/p2_tollansmusikaliska_20180731_1600_5b60d0fe.mp3" length="55277848" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Lera Auerbach, tonsättare, konsertpianist och universalgeni som hoppade av]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Som 17-åring inbjöds hon till New York för en solokonsert och stannade kvar. Lera Auerbach, från radioaktiva, ryska staden Chelyabinsk, är nu en av de främsta tonsättarna och spelas världen över.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><em>Tillfälligheternas spel</em> är en programserie i fem avsnitt. I första programmet möter vi tonsättaren, konsertpianisten, författaren, skulptören och bildkonstnären <strong>Lera Auerbach</strong>. Ett underbarn vars första opera framfördes inför publik när hon var 8 år.</p>
<p>Jag möter denna renässanskvinna, som har kallats ett universalgeni, i Köpenhamn. Hon bjuder in mig till en liten våning i det nybyggda området i Nordhamnen. Högt upp, stora fönster och i det största rummet tronar en flygel.</p>
<p>-Jag hyr lägenheten enbart p g a flygeln, säger hon.</p>
<p>Ja, det var tillfä<strong>lligheternas spel</strong> som gjorde att Lera Auerbach redan som 17-åring fick möjlighet att lämna den radioaktiva staden <strong>Chelyabinsk</strong>, resa till <strong>New York</strong> och utvecklas till den internationellt välrenommerade konstnär hon är idag. Hon anlände ensam till New York, utan att kunna språket, utan att känna någon. Hon skulle stanna i två veckor. Året var 1991 och sex veckor innan Sovjetunionens fall.</p>
<p>- Jag hade inga pengar och kunde inte språket. Men mina föräldrar var modiga och sa att detta är ett beslut som kommer att förändra ditt liv för alltid. Vad du än beslutar så är det rätt beslut!</p>
<p>Lera Auerbach tog senare examen i piano och även i komposition vid <strong>Julliard School of Music</strong> i New York. Och som pianist även vid <strong>Hochschule für Musik i Hannover.</strong></p>
<p>Hennes favorit-tonsättare som pianist är <strong>Mozart</strong>, <strong>Liszt</strong>, <strong>Sjostakovitj</strong> och <strong>Mussorgsky</strong>.</p>
<p>Efter en konsert med <strong>New Yorkfilharmonikerna</strong> skrev <strong>New York Times</strong>: <em>Lera Auerbach är förbluffande! Hennes mångsidighet är nästan otrolig. Hon är en passionerad pianist med massor av temperament, en naturlig tonsättare och artist, snabb att absorbera och tillgodogöra sig allt omkring sig.</em></p>
<p><strong>Washington Post</strong> beskrev Lera Auerbach som <em>"ett pianistiskt kraftverk”</em> och hennes framförande som <em>”en fin balans mellan sensitivitet och virtuositet”</em>.</p>
<p>Leras Auerbachs verklista innefattar ca 150 kompositioner. Hon har tonsatt två operor: <em>Gogol</em> om den ryska författaren <strong>Nikolaj Gogol</strong>, som hon även skrev librettot till. Det var första gången en stor opera, tonsatt av en kvinna, sattes upp i <strong>Wien</strong>.</p>
<p>Hon har även komponerat 20 orkesterverk, bl a tre symfonier, konserter, solostycken, 3 rekviem, körmusik, sånger, 8 stråkkvartetter, 24 preludier för violin och piano, 24 preludier för cello och piano, 24 preludier för altfiol och piano, ja, hur mycket kammarmusik som helst. Hennes senaste balettmusik Tatiana är baserad på Alexander Pushkins versroman Eugen Onegin. </p>
<p>Lera Auerbach har även publicerat fem egna volymer med poesi och prosa och skrivit dramatik. 1996 utnämndes hon till <strong>Årets Poet</strong> av Det internaionella <strong>Pushkin-sällskapet</strong>.</p>
<p>- <strong>Pushkin</strong> är Rysslands <strong>Shakespeare</strong> och litteraturens <strong>Mozart</strong>. Han har en lätt, flytande och mästerlig hand. Med sitt virtuosa och samtidigt lekfullt, enkla språk bär Puskjins fram själens mest intima skrymslen. Det är genialt och var utan motstycke i Ryssland innan honom, förklarar Lera Auerbach!</p>
<p>Lera Auerbachs <em>Symfoni nr 3</em> har också titeln <em>The Infant Minstrel and His Peculiar Menagerie – Barnsångaren och hans särskilda djurpark</em>. Det är en nästan 38 minuter lång symfonisk fantasi för violin, kör och orkester. Beställd inför <strong>Proms</strong> och uruppfördes i <strong>Royal Albert Hall</strong>, <strong>London</strong>.</p>
<p>Det var Lera Auerbachs egen skulptur <strong>Månryttaren</strong> som inspirerade henne till musiken och texten till <em>The Infant Minstrel and His Peculiar Menagerie, Symfoni nr 3.</em> Det brukar annars vara tvärtom.</p>
<p>En av Lera Auerbachs senaste bronsskulpturer har titeln <em>”Hör mig”</em>. Den liknar en helt avmagrad hund som skriker ut sitt lidande.</p>
<p>- Med skulpturen sätter jag fokus på det faktum att det fortfarande läcker radioaktivitet från kärnkraftsverket <strong>Majak</strong> som kontaminerar bl a den tremiljonersstad där jag föddes, <strong>Chelyabinsk</strong> i <strong>Uralbergen</strong>, på gränsen till <strong>Sibirien</strong>.</p>
<p>- Många tror att <strong>Chernobyl</strong> är den radioaktivt mest förorenade staden på jorden, men efter många kärnkraftsolyckor i området är det <strong>Chelyabinsk</strong> som är mest kontaminerad. Detta tystas fortfarande ner, berättar Lera Auerbach.</p>
<p>Denna enormt produktiva och kreativa kvinna har även tonsatt <em>Dialoger om Stabat Mater</em>, en slags kommentar till <strong>Pergolesis</strong> vackra svit från 1736. Violinisten <strong>Gidon Kremer</strong> spelar den tillsammans med sin ensemble <strong>Kremerata Baltica</strong>.</p>
<p>2012 var Lera Auerbach <strong>Composer in Residence</strong> hos den legendariska orkestern <strong>Dresden Staatskapelle</strong>, grundad 1548, där bl a <strong>Hans-Werner Henze</strong>, <strong>Wolfgang Riem</strong>, <strong>Sofia Gubajdolina</strong> och <strong>Arvo Pärt</strong> innehaft samma position. Bland kända chefdirigenter vid orkestern finns bl a <strong>Carl-Maria von Weber</strong>, <strong>Richard Wagner</strong>, <strong>Richard Strauss</strong> och <strong>Herbert Blomstedt</strong>.</p>
<p>Det centrala verk som Dresden Staatskapelle beställde av Lera Auerbach är ett <em>Rekviem</em> och har titeln <em>Ode to Peace – Ode till Fred</em>.</p>
<p>Lera Auerbach är i Köpenhamn som <strong>Composer in Residence</strong> för <strong>Rudersdals sommarkonserter</strong>. Konstnärlig ledare där är violinisten <strong>Christine Pryn</strong>, som också medverkar i programmet.</p>
<p>Men det är inte första gången Lera Auerbach är i Köpenhamn. 2005, då det nya operahuset på <strong>Holmen</strong> invigdes och Danmark firade 200-årsminnet av <strong>H C Andersens födelse</strong>, uruppfördes hennes helsftonsbaletten <em>Den lilla sjöjungfrun</em> av den legendariske koreografen <strong>John Neumeier</strong> från <strong>Balettzentrum Hamburg</strong>. Baletten har senare spelats i 300 föreställningar över hela världen.</p>
<p>Själv delar hon in livet i före och efter <em>Den lilla sjöjungfrun</em>, det största och svåraste verk hon komponerat.</p>
<p>- Författaren H C Andersen var en outsider i det danska och Den lilla sjöjungfrun trivdes inte med tillvaron under vattnet utan ville bli mänsklig. På ett personligt plan identifierar jag mig med dessa båda, förklarar Lera Auerbach.</p>
<p>- Varje gång jag försöker anpassa mig till en viss identitet: ryss eller amerikan, konsertpianist eller tonsättare, så blir jag deprimerad. Och mitt skapande blir inte alls bättre av det, säger Lera Auerbach.</p>
<p>Därför har hon bestämt sig för att strunta i vad folk tänker och tror och göra det hon själv känner för.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p>
<p>Lonely Suite</p>
<p>Lera Auerbach</p>
<p>Vadim Gluzman, Violin</p>
<p> </p>
<p>Robert Schumann</p>
<p>Kinderzenen</p>
<p>Lera Auerbach, piano</p>
<p> </p>
<p>Sonata No.7</p>
<p>Prokofiev</p>
<p>Lera Auerbach, piano</p>
<p> </p>
<p>Pictures At An Exhibition</p>
<p>Mussorsgsky</p>
<p>Lera Auerbach, piano</p>
<p> </p>
<p>Sonat För Violin &amp; Piano Op 63</p>
<p>Lera Auerbach</p>
<p>Vadim Gluzman, violin Angela Yoffe, piano</p>
<p> </p>
<p>The Infant Minstrel And His Peculiar Menagerie (Symphony No 3)</p>
<p>Lera Auerbach</p>
<p>Vadim Gluzman, Violin Edward Gardner, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Stabat Mater</p>
<p>Pergolesi</p>
<p>The Academy Of Ancient Music Christopher Hogwood Emma Kirkby James Bowman</p>
<p> </p>
<p>Sogno Di Stabat Mater</p>
<p>Lera Auerbach</p>
<p>Gidon Kremer, Ula Ulijona, Andrej Pusjkarjov, Kremerata Baltica</p>
<p> </p>
<p>Requiem Ode To Peace</p>
<p>Lera Auerbach</p>
<p>Dresden Staatskapelle</p>
<p> </p>
<p>Par.ti.ta: III. Andantino scherzando</p>
<p>Lera Auerbach </p>
<p>Vadim Gluzman, violin</p>
<p> </p>
<p>Eterniday Hommage À W. A. Mozart. FüR Große Trommel, Celesta Und Streichorches</p>
<p>Lera Auerbach</p>
<p>Renska Filharmonin Daniel Raiskin, Dirigent</p>
]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1113373</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180724_1600_5ba54af6.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 24 Jul 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Som 17-åring inbjöds hon till New York för en solokonsert och stannade kvar. Lera Auerbach, från radioaktiva, ryska staden Chelyabinsk, är nu en av de främsta tonsättarna och spelas världen över.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><em>Tillfälligheternas spel</em> är en programserie i fem avsnitt. I första programmet möter vi tonsättaren, konsertpianisten, författaren, skulptören och bildkonstnären <strong>Lera Auerbach</strong>. Ett underbarn vars första opera framfördes inför publik när hon var 8 år.</p>
<p>Jag möter denna renässanskvinna, som har kallats ett universalgeni, i Köpenhamn. Hon bjuder in mig till en liten våning i det nybyggda området i Nordhamnen. Högt upp, stora fönster och i det största rummet tronar en flygel.</p>
<p>-Jag hyr lägenheten enbart p g a flygeln, säger hon.</p>
<p>Ja, det var tillfä<strong>lligheternas spel</strong> som gjorde att Lera Auerbach redan som 17-åring fick möjlighet att lämna den radioaktiva staden <strong>Chelyabinsk</strong>, resa till <strong>New York</strong> och utvecklas till den internationellt välrenommerade konstnär hon är idag. Hon anlände ensam till New York, utan att kunna språket, utan att känna någon. Hon skulle stanna i två veckor. Året var 1991 och sex veckor innan Sovjetunionens fall.</p>
<p>- Jag hade inga pengar och kunde inte språket. Men mina föräldrar var modiga och sa att detta är ett beslut som kommer att förändra ditt liv för alltid. Vad du än beslutar så är det rätt beslut!</p>
<p>Lera Auerbach tog senare examen i piano och även i komposition vid <strong>Julliard School of Music</strong> i New York. Och som pianist även vid <strong>Hochschule für Musik i Hannover.</strong></p>
<p>Hennes favorit-tonsättare som pianist är <strong>Mozart</strong>, <strong>Liszt</strong>, <strong>Sjostakovitj</strong> och <strong>Mussorgsky</strong>.</p>
<p>Efter en konsert med <strong>New Yorkfilharmonikerna</strong> skrev <strong>New York Times</strong>: <em>Lera Auerbach är förbluffande! Hennes mångsidighet är nästan otrolig. Hon är en passionerad pianist med massor av temperament, en naturlig tonsättare och artist, snabb att absorbera och tillgodogöra sig allt omkring sig.</em></p>
<p><strong>Washington Post</strong> beskrev Lera Auerbach som <em>"ett pianistiskt kraftverk”</em> och hennes framförande som <em>”en fin balans mellan sensitivitet och virtuositet”</em>.</p>
<p>Leras Auerbachs verklista innefattar ca 150 kompositioner. Hon har tonsatt två operor: <em>Gogol</em> om den ryska författaren <strong>Nikolaj Gogol</strong>, som hon även skrev librettot till. Det var första gången en stor opera, tonsatt av en kvinna, sattes upp i <strong>Wien</strong>.</p>
<p>Hon har även komponerat 20 orkesterverk, bl a tre symfonier, konserter, solostycken, 3 rekviem, körmusik, sånger, 8 stråkkvartetter, 24 preludier för violin och piano, 24 preludier för cello och piano, 24 preludier för altfiol och piano, ja, hur mycket kammarmusik som helst. Hennes senaste balettmusik Tatiana är baserad på Alexander Pushkins versroman Eugen Onegin. </p>
<p>Lera Auerbach har även publicerat fem egna volymer med poesi och prosa och skrivit dramatik. 1996 utnämndes hon till <strong>Årets Poet</strong> av Det internaionella <strong>Pushkin-sällskapet</strong>.</p>
<p>- <strong>Pushkin</strong> är Rysslands <strong>Shakespeare</strong> och litteraturens <strong>Mozart</strong>. Han har en lätt, flytande och mästerlig hand. Med sitt virtuosa och samtidigt lekfullt, enkla språk bär Puskjins fram själens mest intima skrymslen. Det är genialt och var utan motstycke i Ryssland innan honom, förklarar Lera Auerbach!</p>
<p>Lera Auerbachs <em>Symfoni nr 3</em> har också titeln <em>The Infant Minstrel and His Peculiar Menagerie – Barnsångaren och hans särskilda djurpark</em>. Det är en nästan 38 minuter lång symfonisk fantasi för violin,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Lera,Auerbach,,tonsättare,,konsertpianist,och,universalgeni,som,hoppade,av]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/21a29c14-0a71-4031-addc-9d0e8321d901.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Som 17-åring inbjöds hon till New York för en solokonsert och stannade kvar. Lera Auerbach, från radioaktiva, ryska staden Chelyabinsk, är nu en av de främsta tonsättarna och spelas världen över.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/07/p2_tollansmusikaliska_20180724_1600_5ba54af6.mp3" length="55273693" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tjeckiskt klassiskt musikliv nu och då. Prag - Europas mest symfoniorkestertäta stad. ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Prag är en musikstad med gedigna anor, men tjeckiskt musikliv lever under en pressad ekonomisk situation, vilket innebär svåra livsvillkor för musiker och tonsättare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Följ med på en historisk resumé och lyssna till den svenske cellisten i <strong>Vlachkvartetten</strong>, <strong>Mikael Ericsson</strong>, tonsättaren <strong>Petra Gavlasová</strong>, agenten <strong>Dr Vaclav Bechyné</strong> och violinisten och managern <strong>Ludmila Vybiralová</strong>.</p>
<p>Vi hör <strong>Bedrich Smetanas</strong> symfoniska dikt <em>Moldau</em> med <strong>Tjeckiska filharmonin</strong> under ledning av den legendariske dirigenten <strong>Karel Ancerl</strong>. Smetana var helt döv när han skrev sviten <em>Ma vlast, Mitt forsterland</em>, i vilken <em>Moladu</em> ingår. Smetana betyder grädde och tonsättaren hade 17 syskon och fadern var ölbryggare. Trots faderns motstånd ägnade sig Bedrich åt musik och grundade en nationell konstmusikskola I Prag. Under 1860-talet organiserade han flera offentliga konserter i Prag. Visst påminner ledmotivet i <strong>Vltava</strong> om <strong>Värmlandsången</strong>! Smetana blev under sina år i <strong>Göteborg</strong> mycket intresserad av svensk folkmusik</p>
<p>När du är i <strong>Prag</strong> skall du vandra genom <strong>Gamla Stan</strong> till <strong>Karlsbron</strong> eller <strong>Karlúv most</strong>. Att stå på Karlsbron och blicka över floden Moldau i centrala Prag är en överväldigande upplevelse. De 30 skulpturerna på bron, med <strong>Lillsidan</strong> på andra sidan flodbrädden, den ruvande <strong>Pragborgen</strong> och den gigantiska <strong>St. Vitus Katedralen</strong> i bakgrunden högt uppe på toppen av berget, ger en svindlande känsla av skönhet.</p>
<p>Den italienska operakonsten blev i Prag en angelägenhet för det kulturintresserade borgerskapet, vilket är en viktig förklaring till <strong>Mozarts</strong> framgångar i staden - bl.a. uruppförandet 1787 av <em>Don Giovanni</em>. Året innan hade Mozarts <em>Symfoni nr 38,</em> <em>Pragsymfonin</em>, uruppförts.</p>
<p> </p>
<p><strong>Vlachkvartettens</strong> cellist <strong>Mikael Ericsson</strong> växte upp I <strong>Sverige</strong>. Sedan 1970-talet lever han i <strong>Prag</strong> och vi mötte Mikael Ericsson på <strong>Café Flora</strong> i den nya hemstaden.</p>
<p><strong>Vlachkvartetten</strong> grundades 1982 i Prag och har sina rötter i violinisten och dirigenten <strong>Josef Vlachs</strong> gärning i den ursprungliga Vlachkvartetten. Hans dotter, <strong>Jana Vlachová</strong>, är primarie i Vlachkvartetten Prag och en av grundarna tillsammans med sin make cellisten <strong>Mikael Ericsson</strong>. Ensemblen har en bred repertoar som räknar runt 150 verk från olika stilepoker, med ett särskilt intresse för mindre kända tonsättare. Man ger konserter i Europas konserthus och vid festivaler, liksom i USA, Japan och på Nya Zeeland.</p>
<p> </p>
<p>Jobben för 27-åriga tonsättaren <strong>Petra Gavlasová</strong>, som är en av ytterst få kvinnliga tonsättare i Tjeckien, är obefintliga. Trots att Petra uteslutande har genomgått avancerade musikstudier under halva sitt unga liv.</p>
<p>Petra Gavlasovas föräldrar varnade henne – kvinna OCH tonsättare – hur skall du försörja dig? Deras farhågor besannades. Trots 12 års heltidsstudier i musik är möjligheterna att slå sig fram som tonsättare mycket liten. Petra försörjer sig nu som kompositions- och pianolärare.</p>
<p>I Tjeckien genomgår elever och studenter en mycket gedigen musikutbildning. Redan som 14-åring startar du på <strong>Musikkonservatoriet</strong>. Efter sex år där går du vidare till <strong>Musikakademin</strong> för ytterligare fem år studier.</p>
<p>Efter studier i <strong>Prag</strong> och ett extra studioår i <strong>Hilversum</strong> i Holland har Petra Gavlasova inte längre tillgång till en avancerad ljustudio. Men av projektet <strong>Ars Akustica</strong>, som är anknutet till <strong>Tjeckiska radion</strong>, är Petra inbjuden att skapa ljudkonst för radiolyssnarna.</p>
<p>-Det elektroakustiska är kul, säger hon. Arbetet i studio ger mig mer frihet och snabbhet. Men hon längtar efter att skriva musik för levande musiker, helst sina vänner. Och allra helst nutida musik.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p>Moldau<br />Bedrich Smetana<br />Czech Philharmonic Orchestra. Karel Ancerl, dirigent.<br />CD-titel: Karel Ancerl Czech Philharmonic Orchestra 1896-1996<br />CBC Tah 159</p>
<p> </p>
<p>Silver Moon aria ur operan Rusalka<br />Dvorak<br />Renée Fleming, sopran. London Symphony Orchestra. George Solti, dirigent.<br />DECCA 475 094-2</p>
<p> </p>
<p>Duett för violin och cello, op 207. I<br />Zdenek Lukás<br />Jana Vlachová, violin. Mikael Ericsson, cello.<br />CD-titel: ZDENEK LUKÁS Chamber Music<br />Panton 81 1225-2</p>
<p> </p>
<p>String Quartet No.12 'America' In F Major, Op.96 Molto vivace<br />Dvorak<br />Vlachkvartetten, Prag.<br />CD-titel: Dvorák: String Quartets Opp. 96 "American" and 106 <br />NAXOS 553371</p>
<p> </p>
<p>String quartet No. 1 Adagio, Con moto<br />Leos Janacek<br />Janácek Quartet<br />CD-titel: Hayd-Janácek-Dvorak<br />Top Moravia Art TMA 2002-3</p>
<p> </p>
<p>SUITE FOR STRINGS Andante con moto <br />Leos Janacek<br />Suk Kammarorkester. Josef Suk, dirigent.<br />CD-titel: Jewels of Czech Musik<br />SUK CHAMBER ORCHESTRA SKO 0010-2 131</p>
<p> </p>
<p>Sinfonia B-dur III Presto<br />Frantisek Xaver Richter<br />Suk Kammarorkester<br />CD-titel: Frantisek Xaver Richter SINFONIE<br />SUK CHAMBER ORCHESTRA SOK 0001-2</p>
<p> </p>
<p>Serenade for String Orchestra in E-Major, Op. 22<br />Dvorak<br />Suk Kammarorkester. Josef Suk, dirigent.<br />CD-titel: Jewels of Czech Musik<br />SUK CHAMBER ORCHESTRA SKO 0010-2 131</p>
<p> </p>
<p>Survivors för flöjt, trombon, elektrisk gitarr, tape och live elektronik.<br />Petra Gavlasová<br />Exekutör: Okänd<br />Liveinspelning 2003</p>
<p> </p>
<p>"Growing Together" för kammarorkester<br />Petra Gavlasová<br />Exekutör: Okänd<br />Liveinspelning 2000.</p>
<p> </p>
<p>String Quartet No. 13 i G-dur, Op. 106 Molto Vivace <br />Vlachkvartetten Prag.<br />CD-titel: Dvorák: String Quartets Opp. 96 "American" and 106<br />NAXOS 553371</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1110757</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180717_1600_5b475b12.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 17 Jul 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Prag är en musikstad med gedigna anor, men tjeckiskt musikliv lever under en pressad ekonomisk situation, vilket innebär svåra livsvillkor för musiker och tonsättare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Följ med på en historisk resumé och lyssna till den svenske cellisten i <strong>Vlachkvartetten</strong>, <strong>Mikael Ericsson</strong>, tonsättaren <strong>Petra Gavlasová</strong>, agenten <strong>Dr Vaclav Bechyné</strong> och violinisten och managern <strong>Ludmila Vybiralová</strong>.</p>
<p>Vi hör <strong>Bedrich Smetanas</strong> symfoniska dikt <em>Moldau</em> med <strong>Tjeckiska filharmonin</strong> under ledning av den legendariske dirigenten <strong>Karel Ancerl</strong>. Smetana var helt döv när han skrev sviten <em>Ma vlast, Mitt forsterland</em>, i vilken <em>Moladu</em> ingår. Smetana betyder grädde och tonsättaren hade 17 syskon och fadern var ölbryggare. Trots faderns motstånd ägnade sig Bedrich åt musik och grundade en nationell konstmusikskola I Prag. Under 1860-talet organiserade han flera offentliga konserter i Prag. Visst påminner ledmotivet i <strong>Vltava</strong> om <strong>Värmlandsången</strong>! Smetana blev under sina år i <strong>Göteborg</strong> mycket intresserad av svensk folkmusik</p>
<p>När du är i <strong>Prag</strong> skall du vandra genom <strong>Gamla Stan</strong> till <strong>Karlsbron</strong> eller <strong>Karlúv most</strong>. Att stå på Karlsbron och blicka över floden Moldau i centrala Prag är en överväldigande upplevelse. De 30 skulpturerna på bron, med <strong>Lillsidan</strong> på andra sidan flodbrädden, den ruvande <strong>Pragborgen</strong> och den gigantiska <strong>St. Vitus Katedralen</strong> i bakgrunden högt uppe på toppen av berget, ger en svindlande känsla av skönhet.</p>
<p>Den italienska operakonsten blev i Prag en angelägenhet för det kulturintresserade borgerskapet, vilket är en viktig förklaring till <strong>Mozarts</strong> framgångar i staden - bl.a. uruppförandet 1787 av <em>Don Giovanni</em>. Året innan hade Mozarts <em>Symfoni nr 38,</em> <em>Pragsymfonin</em>, uruppförts.</p>
<p> </p>
<p><strong>Vlachkvartettens</strong> cellist <strong>Mikael Ericsson</strong> växte upp I <strong>Sverige</strong>. Sedan 1970-talet lever han i <strong>Prag</strong> och vi mötte Mikael Ericsson på <strong>Café Flora</strong> i den nya hemstaden.</p>
<p><strong>Vlachkvartetten</strong> grundades 1982 i Prag och har sina rötter i violinisten och dirigenten <strong>Josef Vlachs</strong> gärning i den ursprungliga Vlachkvartetten. Hans dotter, <strong>Jana Vlachová</strong>, är primarie i Vlachkvartetten Prag och en av grundarna tillsammans med sin make cellisten <strong>Mikael Ericsson</strong>. Ensemblen har en bred repertoar som räknar runt 150 verk från olika stilepoker, med ett särskilt intresse för mindre kända tonsättare. Man ger konserter i Europas konserthus och vid festivaler, liksom i USA, Japan och på Nya Zeeland.</p>
<p> </p>
<p>Jobben för 27-åriga tonsättaren <strong>Petra Gavlasová</strong>, som är en av ytterst få kvinnliga tonsättare i Tjeckien, är obefintliga. Trots att Petra uteslutande har genomgått avancerade musikstudier under halva sitt unga liv.</p>
<p>Petra Gavlasovas föräldrar varnade henne – kvinna OCH tonsättare – hur skall du försörja dig? Deras farhågor besannades. Trots 12 års heltidsstudier i musik är möjligheterna att slå sig fram som tonsättare mycket liten. Petra försörjer sig nu som kompositions- och pianolärare.</p>
<p>I Tjeckien genomgår elever och studenter en mycket gedigen musikutbildning. Redan som 14-åring startar du på <strong>Musikkonservatoriet</strong>. Efter sex år där går du vidare till <strong>Musikakademin</strong> för ytterligare fem år studier.</p>
<p>Efter studier i <strong>Prag</strong> och ett extra studioår i <strong>Hilversum</strong> i...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Tjeckiskt,klassiskt,musikliv,nu,och,då.,Prag,Europas,mest,symfoniorkestertäta,stad.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/9c4e5223-2c22-4a2a-ae03-e9ce19655810.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:59:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Prag är en musikstad med gedigna anor, men tjeckiskt musikliv lever under en pressad ekonomisk situation, vilket innebär svåra livsvillkor för musiker och tonsättare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/07/p2_tollansmusikaliska_20180717_1600_5b475b12.mp3" length="57518947" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Chen Yi - kinesisk-amerikansk tonsättare och musik från Nordkorea]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Chen Yi satt vid pianot när rödgardisterna stormade in under kulturrevolutionen i Kina. De tog noterna så hon lärde sig symfonier av Tjajkovskij, Prokopojev, Beethoven och Brahms utantill! </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren <strong>Chen Yi</strong> är innehavare av ett av världen största musikpriser, nämligen <strong>Charles Ives Living</strong> på 250 000 dollar, vilket är 2 miljoner kr. Nu är hon professor i komposition. Prismotiveringen lyder: <em>I Chen Yi’s många kompositioner blandas kinesiska och västerländska instrument och influenser färgstarkt och fritt.</em></p>
<p>Vi möter Chen Yi i San Francisco. Hennes <em>Symfoni no 2 </em>är dedicerad till hennes far som avled i Kina berättar Chen Yi när jag träffar henne i hennes två små inackorderingsrum i en f d senators hus i ett av de finare kvarteren i San Francisco. Ett av melodi-motiven består av de fem toner som har jagat Chen Yi sedan hennes far fick sin första hjärtinfarkt.</p>
<p>-När jag hörde symfonin den här första gången blev jag så rörd att jag grät, säger Chen Yi.</p>
<p>Chen Yi´s familjenamn är <strong>Chen</strong> och hennes förnamn är <strong>Yi</strong>. Chen Yi föddes i <strong>Guangzhou</strong> i Kina. Föräldrarna var båda läkare och musikälskare. Fadern spelade violin och modern piano. Syskonen är också musiker. Chen Yi var tre år när hon började spela piano och fyra när hon startade med violinen. Under 8 år var hon konsertmästare vid <strong>Pekingoperan</strong>. Senare blev Chen Yi den första kvinna som tog en mastergrad i komposition vid <strong>Bejings centrala musikkonservatorium.</strong> Hon kom till <strong>USA</strong> 1986 och utexaminerades till <strong>Doktor of Musical Arts</strong> vid <strong>Colombia-Universitet</strong> i <strong>New York</strong>.</p>
<p>Under åren har Chen Yi skrivit ett ansenligt antal <strong>orkesterverk,</strong> <strong>kammarmusikstycken</strong> och <strong>vokalverk</strong>. Men innan allt detta hände kom kulturrevolutionen in i hennes liv, mitt under en pianoövning hemma. </p>
<p>- Rödgardisterna stal allt utom pianot - det var för tungt, skrattar Chen Yi. Ett skratt som döljer sorg och vrede.</p>
<p>-Under min uppväxt satte jag inte så stort värde på våra LP-skivor med västerländsk konstmusik, inte förrän vi förstod att de var hotade och att vi kanske aldrig mer skulle kunna höra den här musiken, berättar Chen Yi.</p>
<p>- 8 timmar om dagen spelade jag i hemlighet dessa plattor för att lära mig styckena utantill. Jag satte en stark sordin på violinen och spe­lade knappt hörbart, berättar hon. Pianot preparerade jag med filtar för att dämpa klubbans slag mot strängarna. Och jag spelade efter alla de noter vi hade: från solostycken till ackom­panje­mang av standardkonserter. Detta är orsak till att jag är så snabb på att spela a-vista. Och det var så jag lärde mig er musik, säger Chen Yi.</p>
<p>Och hon kan dem fortfarande utantill. Fadern spelade Mozarts symfonier och konserter varenda dag.</p>
<p>- Jag kan dem baklänges, allihopa: Tjajkovskij, Prokopojev, Beethoven, Brahms. You name it! Jag har inga problem med att sjunga med när jag lyssnar på skivorna idag, förklarar Chen Yi förtjust.</p>
<p>På konservatoriet i Bejing lärde sig Chen Yi den västerländska konstmusiken, och hennes tonsättningar blev till en skön blandning av hemlandets pentatonik och harmonier och kontrapunkt från våra breddgrader. I Chen Yi's utbildning ingick även resor runt i landet för insamling av traditionella kinesiska folksånger. Ett sextiotal regioners olika dialekter och musikstilar fick hon lära sig.</p>
<p>-Dessutom studerade vi kinesisk opera och kinesisk instrumental-musik, berättar Chen Yi och sjunger ett udrag ur en folksång som heter <em>Jasmin-blomma</em>. Att finna våra egen musikaliska tradition, och använda den till något nytt och mycket personligt, det var viktigt för oss unga kompositörer i början av 80-talet, förklarar Chen Yi, som under tre år var huskompositör hos Women's Philharmonic i San Francisco.</p>
<p> </p>
<p>Möt även Dr <strong>Keith Howard</strong> från <em>SOAS</em> - <em>School of Oriental and African Studies</em> vid <strong>London University</strong> som berättar att musiken i <strong>Nordkorea</strong> fortfrarande är censurerad och styrd av ledarna och det sk "folket". Jag mötte honom vid den andra <strong>världskonferensen om musikcensur</strong> i Köpenhamn, arrangerad av <strong>Freemuse - Freedom of Musical Expression.</strong></p>
<p>Vi hör en en inspelning från en repetition av den nordkoreanska sången <em>Moran Hill</em> efter en tradtionell koeransk folkmelodi. Samt  en klassisk sydkoreansk folkmelodi, s k <strong>pánsori</strong>, där vokalisten endast ackompanjeras av en <strong>pook</strong>, handtrumma.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Ur operan Flower Girl<br />Every Spring<br />Tonsättare: ett kollektiv, 1974<br />Okänd inspelning, Nordkorea.<strong><br /></strong></p>
<p> </p>
<p>SPARKLE</p>
<p>Chen Yi</p>
<p>New Music Consort, New York</p>
<p> </p>
<p>SYMPHONY NO 2</p>
<p>Chen Yi</p>
<p>Women's Philharmonic</p>
<p>JoAnn Falletta, dirigent</p>
<p> </p>
<p>SPARKLE</p>
<p>Chen Yi</p>
<p>New Music Consort, New York</p>
<p> </p>
<p>Chen Yi sjunger ett udrag ur en folksång som heter "Jasmin-blomma".</p>
<p> </p>
<p>DUO YE NO 2</p>
<p>Chen Yi</p>
<p>Women's Philharmonic</p>
<p> </p>
<p>Ur operan Flower Girl<br />Every Spring<br />Tonsättare: ett kollektiv, 1974<br />Okänd inspelning, Nordkorea.</p>
<p><br />Socialism is ours<br />Wangjaesan, pop grupp, 1992<br />Okänd inspelning, Nordkorea.</p>
<p><br />Song of General Il sung<br />Kim Won'gyun, 1946<br />Okänd inspelning, Nordkorea.</p>
<p><br />Scene From Heung Boo-Ga (pánsori)<br />So-hee Kim, sång. Yoon-duk Kim, pook (handtrumma)<br />"Korea's Epic Vocal Art &amp; Instrumental Music"<br />Explorer Series 972 049-2</p>
<p><br />Moran Hill<br />Musiken från folkmelodin Chambotariong<br />Texten skriven på 60-talet.<br />Cha-li Nah, sång. Okänd, piano.<br />Inspelad live av Keith Howard i Nordkorea.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1106042</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180710_1600_5b44de88.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 10 Jul 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Chen Yi satt vid pianot när rödgardisterna stormade in under kulturrevolutionen i Kina. De tog noterna så hon lärde sig symfonier av Tjajkovskij, Prokopojev, Beethoven och Brahms utantill! </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren <strong>Chen Yi</strong> är innehavare av ett av världen största musikpriser, nämligen <strong>Charles Ives Living</strong> på 250 000 dollar, vilket är 2 miljoner kr. Nu är hon professor i komposition. Prismotiveringen lyder: <em>I Chen Yi’s många kompositioner blandas kinesiska och västerländska instrument och influenser färgstarkt och fritt.</em></p>
<p>Vi möter Chen Yi i San Francisco. Hennes <em>Symfoni no 2 </em>är dedicerad till hennes far som avled i Kina berättar Chen Yi när jag träffar henne i hennes två små inackorderingsrum i en f d senators hus i ett av de finare kvarteren i San Francisco. Ett av melodi-motiven består av de fem toner som har jagat Chen Yi sedan hennes far fick sin första hjärtinfarkt.</p>
<p>-När jag hörde symfonin den här första gången blev jag så rörd att jag grät, säger Chen Yi.</p>
<p>Chen Yi´s familjenamn är <strong>Chen</strong> och hennes förnamn är <strong>Yi</strong>. Chen Yi föddes i <strong>Guangzhou</strong> i Kina. Föräldrarna var båda läkare och musikälskare. Fadern spelade violin och modern piano. Syskonen är också musiker. Chen Yi var tre år när hon började spela piano och fyra när hon startade med violinen. Under 8 år var hon konsertmästare vid <strong>Pekingoperan</strong>. Senare blev Chen Yi den första kvinna som tog en mastergrad i komposition vid <strong>Bejings centrala musikkonservatorium.</strong> Hon kom till <strong>USA</strong> 1986 och utexaminerades till <strong>Doktor of Musical Arts</strong> vid <strong>Colombia-Universitet</strong> i <strong>New York</strong>.</p>
<p>Under åren har Chen Yi skrivit ett ansenligt antal <strong>orkesterverk,</strong> <strong>kammarmusikstycken</strong> och <strong>vokalverk</strong>. Men innan allt detta hände kom kulturrevolutionen in i hennes liv, mitt under en pianoövning hemma. </p>
<p>- Rödgardisterna stal allt utom pianot - det var för tungt, skrattar Chen Yi. Ett skratt som döljer sorg och vrede.</p>
<p>-Under min uppväxt satte jag inte så stort värde på våra LP-skivor med västerländsk konstmusik, inte förrän vi förstod att de var hotade och att vi kanske aldrig mer skulle kunna höra den här musiken, berättar Chen Yi.</p>
<p>- 8 timmar om dagen spelade jag i hemlighet dessa plattor för att lära mig styckena utantill. Jag satte en stark sordin på violinen och spe­lade knappt hörbart, berättar hon. Pianot preparerade jag med filtar för att dämpa klubbans slag mot strängarna. Och jag spelade efter alla de noter vi hade: från solostycken till ackom­panje­mang av standardkonserter. Detta är orsak till att jag är så snabb på att spela a-vista. Och det var så jag lärde mig er musik, säger Chen Yi.</p>
<p>Och hon kan dem fortfarande utantill. Fadern spelade Mozarts symfonier och konserter varenda dag.</p>
<p>- Jag kan dem baklänges, allihopa: Tjajkovskij, Prokopojev, Beethoven, Brahms. You name it! Jag har inga problem med att sjunga med när jag lyssnar på skivorna idag, förklarar Chen Yi förtjust.</p>
<p>På konservatoriet i Bejing lärde sig Chen Yi den västerländska konstmusiken, och hennes tonsättningar blev till en skön blandning av hemlandets pentatonik och harmonier och kontrapunkt från våra breddgrader. I Chen Yi's utbildning ingick även resor runt i landet för insamling av traditionella kinesiska folksånger. Ett sextiotal regioners olika dialekter och musikstilar fick hon lära sig.</p>
<p>-Dessutom studerade vi kinesisk opera och kinesisk instrumental-musik, berättar Chen Yi och sjunger ett udrag ur en folksång som heter <em>Jasmin-blomma</em>. Att finna våra egen musikaliska tradition, och använda den till något nytt och mycket...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Chen,Yi,kinesisk-amerikansk,tonsättare,och,musik,från,Nordkorea]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/cfdffca4-7eb1-4b98-a47b-1264ff14ac3b.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:32:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Chen Yi satt vid pianot när rödgardisterna stormade in under kulturrevolutionen i Kina. De tog noterna så hon lärde sig symfonier av Tjajkovskij, Prokopojev, Beethoven och Brahms utantill! ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/07/p2_tollansmusikaliska_20180710_1600_5b44de88.mp3" length="31344666" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kvinnor och raï-musik]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ett program om kvinnliga raï-musiker. Hör den första kvinna som sjöng raï, Cheikha Rimitti och the Queen of raï, Cheba Fadéla, som spelade in i den första pop-raï-hitten. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Om traditionell raïmusik från sekelskiftet 1900, vilken var folkmusik sprungen ur herdar. Den sjöngs på lokal dialekt och kompades av rosenträflöjt och handtrumma. Den utfördes av män, men i början av 1940-talet dök kvinnan <strong>Cheikha Rimitti</strong> upp och uppträdde på kabareter, klubbar, bordeller och fester där enbart män var välkomna. Smeknamnet fick hon av männen som ropade <em>"Fyll på glaset!".</em> <em>"Rimitti, Rimitti"</em> ropade hon tillbaka.</p>
<p>Cheikha betyder vis, gammal, lärd. Cheikha Rimitti var vis på att underhålla män. De bokstavstrogna muslimerna i Algeriet ansåg att många av de kvinnliga sångarna och musikerna var glädjeflickor och prostituerade. Det bekom inte Cheikha Rimitti. Hon kallade sig <em>Nattens sångerska</em> och bodde senare högt uppskattad i Paris.</p>
<p>Hon har skrivit och sjungit in ett stort antal sånger.</p>
<p><em>"Sångerna surrar omkring i mitt huvud och som bin sticker de mig. De håller mig vaken och för att gäcka sömnlösheten så komponerar jag sent om nätterna"</em> har hon sagt.</p>
<p>Cheikha Rimitti kallades en feminist före sin tid. Redan på 1940-talet sjöng hon sånger som reagerade mot kvinnors villkor. Hon sjöng om unga flickor som giftes bort till gamla män med texten:</p>
<p><em>"Vad finns det för gemensamt mellan en frisk salviakvist och en ålderdomlig narr."</em> Hon sjöng om fysisk njutning, vänskap och om klasskillnader. Hon försökte förklara prostitution, alkoholism och emigration som flykt. Han gjorde till och med sånger om järnvägen och telefon-nätet. I en berömd sång låter det <em>"Flå din mödom itu, Rimitti syr ihop den!"</em>. En protest mot att kvinnor, för att vara ärbara, måste vara oskulder vid giftermålet.</p>
<p><em>"Jag tar hem till den sjuka"</em> sjunger hon i programmet. Den sjuka kan vara en omskrivning för en gravid kvinna eller en kvinna som just gjort en abort.</p>
<p>En annan yngre Cheikha är <strong>Cheikha Djenia</strong>. Namnet betyder ungefär <strong>hon-djävuen</strong> eller <strong>hon-anden. </strong>Hon var en av de första moderna sångerskor som vågade visa fram sitt riktiga ansikte på kasett-omslagen. Tidigare pryddes de kvinnliga sångerskornas kasetter med fotomodeller, gärna blonda och från väst. Ett slags beslöjande som försvann mer och mer.</p>
<p>1988 gick <strong>Cheikha Djenia</strong> över gränsen, s a s, och har sedan dess även spelat in pop-raï med moderna instrument som synt, elgitarr och trummaskin. Vi hör henne sjunga texten: "<em>Jag tycker om vin och jag vill skiljas." </em>Hon var inte ensam. I Oran i Algeriet skilde sig en hög procent av de gifta kvinnorna. De skilde sig från tvångsäktenskap och enorm trångboddhet.<em><br /></em></p>
<p>Här är män alltid män. Kvinnor är alltid kvinnor med eller kvinnor utan män. Kvinnor utan män kallas <strong>Hayalat</strong>. Kvinnor utan män kan vara faderlösa, unga flickor, ogifta, lesbiska, skilda eller änkor. De delades upp i olika kategorier: baderskorna vid de offentliga baden, de legitima hororna som var polisiärt och medicinskt kontrollerade, de fria kvinnorna, kurtisanerna eller glädjeflickorna samt cheikhorna.</p>
<p><strong>Medahatter</strong> finns i kvinnorkestrar som uppträder endast för kvinnor. De sjunger, dansar magdans och spelar på akustiska instrument: enhandstrumman <strong>darbuka</strong>, tamburinen <strong>b</strong><strong>indir</strong> och olika fioler. Majoriteten av medahatterna var frånskilda eller änkor. De var för det mesta svarta och tillhör underklassen. Överklassfamiljerna ansåg det mycket vanärande om en kvinna ur deras familj skulle arbeta som proffsmusiker. Men de engagerade gärna medahatter till bröllop, dop och omskärelsefester.</p>
<p>Vi hör <strong>Cheba Varda</strong> med sina medahatter. De spelar akustiskt och på pappersomslaget till musik-kasetten finns ingen bild alls. Texten säger ungefär <em>"Ta henne till honom även om inte hans vänner eller hans familj anser det vara passande"</em>.</p>
<p>Polyrytmiken i raï-texterna kallas också medahatt-rytmik.</p>
<p>Hör <strong>Cheba Zahia</strong> i samma sång fast med pop-raï-instrument. På denna musik-kasett finns bilden av en västerländsk fotomodell.</p>
<p>Medverkar gör raï-forskaren <strong>Marc Schade-Poulsen</strong> som berättar om varför många av de här sångerskorna; cheikhor, medahatter och raï-artister, sjunger med en mycket maskulin stämma och ett starkt uttryck.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1102384</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180703_1600_5b3b8137.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 03 Jul 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ett program om kvinnliga raï-musiker. Hör den första kvinna som sjöng raï, Cheikha Rimitti och the Queen of raï, Cheba Fadéla, som spelade in i den första pop-raï-hitten. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Om traditionell raïmusik från sekelskiftet 1900, vilken var folkmusik sprungen ur herdar. Den sjöngs på lokal dialekt och kompades av rosenträflöjt och handtrumma. Den utfördes av män, men i början av 1940-talet dök kvinnan <strong>Cheikha Rimitti</strong> upp och uppträdde på kabareter, klubbar, bordeller och fester där enbart män var välkomna. Smeknamnet fick hon av männen som ropade <em>"Fyll på glaset!".</em> <em>"Rimitti, Rimitti"</em> ropade hon tillbaka.</p>
<p>Cheikha betyder vis, gammal, lärd. Cheikha Rimitti var vis på att underhålla män. De bokstavstrogna muslimerna i Algeriet ansåg att många av de kvinnliga sångarna och musikerna var glädjeflickor och prostituerade. Det bekom inte Cheikha Rimitti. Hon kallade sig <em>Nattens sångerska</em> och bodde senare högt uppskattad i Paris.</p>
<p>Hon har skrivit och sjungit in ett stort antal sånger.</p>
<p><em>"Sångerna surrar omkring i mitt huvud och som bin sticker de mig. De håller mig vaken och för att gäcka sömnlösheten så komponerar jag sent om nätterna"</em> har hon sagt.</p>
<p>Cheikha Rimitti kallades en feminist före sin tid. Redan på 1940-talet sjöng hon sånger som reagerade mot kvinnors villkor. Hon sjöng om unga flickor som giftes bort till gamla män med texten:</p>
<p><em>"Vad finns det för gemensamt mellan en frisk salviakvist och en ålderdomlig narr."</em> Hon sjöng om fysisk njutning, vänskap och om klasskillnader. Hon försökte förklara prostitution, alkoholism och emigration som flykt. Han gjorde till och med sånger om järnvägen och telefon-nätet. I en berömd sång låter det <em>"Flå din mödom itu, Rimitti syr ihop den!"</em>. En protest mot att kvinnor, för att vara ärbara, måste vara oskulder vid giftermålet.</p>
<p><em>"Jag tar hem till den sjuka"</em> sjunger hon i programmet. Den sjuka kan vara en omskrivning för en gravid kvinna eller en kvinna som just gjort en abort.</p>
<p>En annan yngre Cheikha är <strong>Cheikha Djenia</strong>. Namnet betyder ungefär <strong>hon-djävuen</strong> eller <strong>hon-anden. </strong>Hon var en av de första moderna sångerskor som vågade visa fram sitt riktiga ansikte på kasett-omslagen. Tidigare pryddes de kvinnliga sångerskornas kasetter med fotomodeller, gärna blonda och från väst. Ett slags beslöjande som försvann mer och mer.</p>
<p>1988 gick <strong>Cheikha Djenia</strong> över gränsen, s a s, och har sedan dess även spelat in pop-raï med moderna instrument som synt, elgitarr och trummaskin. Vi hör henne sjunga texten: "<em>Jag tycker om vin och jag vill skiljas." </em>Hon var inte ensam. I Oran i Algeriet skilde sig en hög procent av de gifta kvinnorna. De skilde sig från tvångsäktenskap och enorm trångboddhet.<em><br /></em></p>
<p>Här är män alltid män. Kvinnor är alltid kvinnor med eller kvinnor utan män. Kvinnor utan män kallas <strong>Hayalat</strong>. Kvinnor utan män kan vara faderlösa, unga flickor, ogifta, lesbiska, skilda eller änkor. De delades upp i olika kategorier: baderskorna vid de offentliga baden, de legitima hororna som var polisiärt och medicinskt kontrollerade, de fria kvinnorna, kurtisanerna eller glädjeflickorna samt cheikhorna.</p>
<p><strong>Medahatter</strong> finns i kvinnorkestrar som uppträder endast för kvinnor. De sjunger, dansar magdans och spelar på akustiska instrument: enhandstrumman <strong>darbuka</strong>, tamburinen <strong>b</strong><strong>indir</strong> och olika fioler. Majoriteten av medahatterna var frånskilda eller änkor. De var för det mesta svarta och tillhör underklassen. Överklassfamiljerna ansåg det mycket vanärande om en kvinna ur deras familj skulle arbeta som proffsmusiker. Men de engagerade...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Kvinnor,och,raï-musik]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/59d8840d-3f98-481c-a939-83083c62822b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:28:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ett program om kvinnliga raï-musiker. Hör den första kvinna som sjöng raï, Cheikha Rimitti och the Queen of raï, Cheba Fadéla, som spelade in i den första pop-raï-hitten. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/07/p2_tollansmusikaliska_20180703_1600_5b3b8137.mp3" length="27164582" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Stina Nordenstam - historisk intervju]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hennes minimalistiska, mycket excentriska, musik och hennes engelska texter som har stark litterär lyskraft.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Möt den skygga sångerskan Stina Nordenstam i en intervju från 1994. En av de första hon gjorde i Sveriges Radio.</p>
<p>Stina Nordenstam började ju redan som 20-åring att sjunga offentligt. 1989 fick hon jazzklubben <strong>Fashings hederspris</strong>. 1991 tilldelades hon <strong>Jazz i Sverige-priset</strong> och gjorde en CD fylld av spännande, egensinniga kompositioner, arrangemang och texter. Material som var sprunget ur Stina Nordenstams huvud och själ. CD'n hade titeln <em>Memories of a Color.</em> Hennes genombrott kom med den andra CD'n: <em>And She Closed Her Eyes</em>.</p>
<p>Efter genombrottet rönte Stina Nordenstam enorm uppmärksamhet i media. Till slut blev det för mycket för henne. Hon flydde på semester till Turkiet och vägrade bl a vara med i <strong>Stina Dabrowskis</strong> TV-show. Trots att hon sysslade med ett mycket specilellt musikaliskt uttryck föstes Stina Nordenstam felaktigt in i en slags popsångsfålla, och hon blev utsatt för diverse typer av märkliga skriverier och kommentarer.</p>
<p>Gubbsjuka musikkritiker och finniga popsnören till skribenter dreglade över henne och stoppade in henne i ett hörn av sin egen lilla instängda värld. Dessa journalister gick in och bedömde Stina Nordenstams personliga egenskaper och attribut på ett ondskefullt och patroniserande sätt. Hör bara:</p>
<p><em>"Den lilla flickan har självmant lagt sig ner. Hela hennes artistiska person är ett martyrskap .....det är ynkligt...jag hoppas att den lilla flickan växer och blir en stark kvinna."</em></p>
<p><br />Eller:</p>
<p><br /><em>"Om Stina Nordenstam har haft en normal uppväxt med pubertet och sån't, så faller detta under rubriken effektsökeri. Detta är äkta Lolita-pop, farbröder som tycker 15 år är lastgammalt kommer att trivas."</em></p>
<p>Fast det fanns de som förstod hur begåvad och mångfasetterad unika Stina Nordenstam är. Och som dessutom var kapabla att bedöma musiken. Så här har det också skrivits om henne:</p>
<p><em>"Det intima tonfallet döljer ett inre oväsen, ett känslotumult, trots att det aldrig briserar, lämnar ett oroväckande anslag klingande i luften...Hennes mumlande uttrycker en längtan efter 'det andra språket', det som ingen har hört, det som ingen kan tala."</em></p>
<p>Samt: <em>"</em></p>
<p><em>Det här är sånger som bara viskar i massdånet och lockar till sig nyfiket spetsade öron."</em></p>
<p>Och vidare ur en dansk tidning:<em> "Stina Nordenstam är en av skandinaviens mest fascinerande bekantskaper. Hon har ett djupt personligt universum som man gläds åt att bli invigd i. Detta är musik som inte lättar, men som långsamt öppnar sig för den tålmodiga lyssnaren."</em></p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>The Morning Belongs To The Night</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>The World is Saved</p>
<p> </p>
<p>Little Star</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>Little Star</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>Alone at Night</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>Memories of a Color</p>
<p> </p>
<p>I See You Again</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>He Watches Her From Behind</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>Murder in the Maryland Park</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>When Debbie's Back From Texas</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>When Debbie's Back From Texas</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1092611</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180626_1600_5b32591f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 26 Jun 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hennes minimalistiska, mycket excentriska, musik och hennes engelska texter som har stark litterär lyskraft.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Möt den skygga sångerskan Stina Nordenstam i en intervju från 1994. En av de första hon gjorde i Sveriges Radio.</p>
<p>Stina Nordenstam började ju redan som 20-åring att sjunga offentligt. 1989 fick hon jazzklubben <strong>Fashings hederspris</strong>. 1991 tilldelades hon <strong>Jazz i Sverige-priset</strong> och gjorde en CD fylld av spännande, egensinniga kompositioner, arrangemang och texter. Material som var sprunget ur Stina Nordenstams huvud och själ. CD'n hade titeln <em>Memories of a Color.</em> Hennes genombrott kom med den andra CD'n: <em>And She Closed Her Eyes</em>.</p>
<p>Efter genombrottet rönte Stina Nordenstam enorm uppmärksamhet i media. Till slut blev det för mycket för henne. Hon flydde på semester till Turkiet och vägrade bl a vara med i <strong>Stina Dabrowskis</strong> TV-show. Trots att hon sysslade med ett mycket specilellt musikaliskt uttryck föstes Stina Nordenstam felaktigt in i en slags popsångsfålla, och hon blev utsatt för diverse typer av märkliga skriverier och kommentarer.</p>
<p>Gubbsjuka musikkritiker och finniga popsnören till skribenter dreglade över henne och stoppade in henne i ett hörn av sin egen lilla instängda värld. Dessa journalister gick in och bedömde Stina Nordenstams personliga egenskaper och attribut på ett ondskefullt och patroniserande sätt. Hör bara:</p>
<p><em>"Den lilla flickan har självmant lagt sig ner. Hela hennes artistiska person är ett martyrskap .....det är ynkligt...jag hoppas att den lilla flickan växer och blir en stark kvinna."</em></p>
<p><br />Eller:</p>
<p><br /><em>"Om Stina Nordenstam har haft en normal uppväxt med pubertet och sån't, så faller detta under rubriken effektsökeri. Detta är äkta Lolita-pop, farbröder som tycker 15 år är lastgammalt kommer att trivas."</em></p>
<p>Fast det fanns de som förstod hur begåvad och mångfasetterad unika Stina Nordenstam är. Och som dessutom var kapabla att bedöma musiken. Så här har det också skrivits om henne:</p>
<p><em>"Det intima tonfallet döljer ett inre oväsen, ett känslotumult, trots att det aldrig briserar, lämnar ett oroväckande anslag klingande i luften...Hennes mumlande uttrycker en längtan efter 'det andra språket', det som ingen har hört, det som ingen kan tala."</em></p>
<p>Samt: <em>"</em></p>
<p><em>Det här är sånger som bara viskar i massdånet och lockar till sig nyfiket spetsade öron."</em></p>
<p>Och vidare ur en dansk tidning:<em> "Stina Nordenstam är en av skandinaviens mest fascinerande bekantskaper. Hon har ett djupt personligt universum som man gläds åt att bli invigd i. Detta är musik som inte lättar, men som långsamt öppnar sig för den tålmodiga lyssnaren."</em></p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>The Morning Belongs To The Night</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>The World is Saved</p>
<p> </p>
<p>Little Star</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>Little Star</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>Alone at Night</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>Memories of a Color</p>
<p> </p>
<p>I See You Again</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>He Watches Her From Behind</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>Murder in the Maryland Park</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>When Debbie's Back From Texas</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>
<p> </p>
<p>When Debbie's Back From Texas</p>
<p>Stina Nordenstam</p>
<p>And She Closed Her Eyes</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Stina,Nordenstam,historisk,intervju]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/820e7df0-7165-49f2-b84f-fe0740b975c7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:30:56</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hennes minimalistiska, mycket excentriska, musik och hennes engelska texter som har stark litterär lyskraft.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/06/p2_tollansmusikaliska_20180626_1600_5b32591f.mp3" length="29744916" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[The Women's Phiharmonic - Kvinnornas Filharmoni. Möt flöjtisten Carol Adee i San Francisco.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Proffsorkestern Kvinnornas Filharmoni grundades i San Francisco 1981 och existerade till 2004. Kvinnliga musiker och dirigenter spelade huvudsakligen kvinnliga tonsättares verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>The Women's Phiharmonic</strong> hette från början <strong>The Bay Area Women's Philharmonic</strong> då den grundades i <strong>San Francicso</strong>. En fulltalig orkester med 65 musiker. En liknande symfoniorkester hade aldrig funnits tidigare. Jag besökte orkestern och intervjuade första flöjtisten Carol Adee i San Francisco 1994, under orkesterns fjortonde säsong.</p>
<p>Signifikativt för orkestern är intelligenta framföranden av verk som tidigare negligerats. Orkestern hade, när den här intervjun gjordes, presenterat verk av 120 kvinnliga kompositörer, av dessa har 105 varit premiärer och 32 verk var beställda av orkestern.</p>
<p>Ofta har orkestern ett standardverk på sin repertoar. Dels för att sätta in verken i en tidsdräkt men också för att göra det aningen lättare för musikerna som annars ständigt får arbeta med helt okända verk.</p>
<p><strong>Women's Philharmonic</strong> hade ett starkt genomslag i det amerikanska etablissemanget och kallades "en virtuos orkester med en rå kraft som drar undan alla stereotypa bilder av kvinnliga musiker och kompositörer."</p>
<p>1993 vann Women's Philharmonic två prestigefyllda priser: The American Symphony Orchestra League gav dem ett pris som den orkester som har stått för det starkaste engagemanget i ny amerikansk musik. Dessutom vann orkesterns CD <em>The Women's Philharmonic: Mendelssohn, Schuman, </em>utgiven av KOCH International Classic, <em>The Indie Award</em> för årets bästa klassiska inspelning.</p>
<p>Sammanlagt gav orkestern ut fem CD-skivor, den sista med musik av tonsättaren <strong>Florence Price</strong>, den första afroamerikanska kvinna som skrev en symfoni. <em>The Music of Florence Price</em> 2001, Koch International Classics 7518, blev återutgiven 2008.</p>
<p>Orkesterns verksamhet stöttades av statliga, lokala och privata fonder.</p>
<p>-Visst älskar jag att spela Beethovens symfonier, säger flöjtisten Carol Adee. Men i Women's Philharmonic känns det som om jag tar del i historien. Att jag spelar här har en större mening. Jag gör det inte enbart för mitt eget nöje eller för publikens skull. Den här orkestern ger något som ingen någonsin har gett tidigare. Jag känner historiens vingslag.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">LÅTLISTA:</span></strong></p>
<p>CONCERTINO FOR HARP AND ORCHESTRA, Allegretto</p>
<p>Germaine Tailleferre</p>
<p>Women´s Philharmonic, Gillian Benet, harpa. Joanne Faletta, dirigent</p>
<p>KOCH International Classics 3-7169-2 H1</p>
<p> </p>
<p>OUVERTURE</p>
<p>Fanny Mendelssohn</p>
<p>Women´s Philharmonic</p>
<p>Joanne Faletta, dirigent</p>
<p>KOCH International Classics 3-7169-2 H1</p>
<p> </p>
<p>PIANO CONCERTO, Allegro maestoso</p>
<p>Clara Schumann</p>
<p>Women´s Philharmonic, Angela Cheng, piano</p>
<p>Joanne Faletta, dirigent</p>
<p>KOCH International Classics 3-7169-2 H1</p>
<p> </p>
<p>D´ UN MATIN DE PRINTEMPS</p>
<p>Lili Boulanger</p>
<p>Women´s Philharmonic </p>
<p>Joanne Faletta, dirigent</p>
<p>KOCH International Classics 3-7169-2 H1</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1091974</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180619_1600_5b2925d5.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 19 Jun 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Proffsorkestern Kvinnornas Filharmoni grundades i San Francisco 1981 och existerade till 2004. Kvinnliga musiker och dirigenter spelade huvudsakligen kvinnliga tonsättares verk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>The Women's Phiharmonic</strong> hette från början <strong>The Bay Area Women's Philharmonic</strong> då den grundades i <strong>San Francicso</strong>. En fulltalig orkester med 65 musiker. En liknande symfoniorkester hade aldrig funnits tidigare. Jag besökte orkestern och intervjuade första flöjtisten Carol Adee i San Francisco 1994, under orkesterns fjortonde säsong.</p>
<p>Signifikativt för orkestern är intelligenta framföranden av verk som tidigare negligerats. Orkestern hade, när den här intervjun gjordes, presenterat verk av 120 kvinnliga kompositörer, av dessa har 105 varit premiärer och 32 verk var beställda av orkestern.</p>
<p>Ofta har orkestern ett standardverk på sin repertoar. Dels för att sätta in verken i en tidsdräkt men också för att göra det aningen lättare för musikerna som annars ständigt får arbeta med helt okända verk.</p>
<p><strong>Women's Philharmonic</strong> hade ett starkt genomslag i det amerikanska etablissemanget och kallades "en virtuos orkester med en rå kraft som drar undan alla stereotypa bilder av kvinnliga musiker och kompositörer."</p>
<p>1993 vann Women's Philharmonic två prestigefyllda priser: The American Symphony Orchestra League gav dem ett pris som den orkester som har stått för det starkaste engagemanget i ny amerikansk musik. Dessutom vann orkesterns CD <em>The Women's Philharmonic: Mendelssohn, Schuman, </em>utgiven av KOCH International Classic, <em>The Indie Award</em> för årets bästa klassiska inspelning.</p>
<p>Sammanlagt gav orkestern ut fem CD-skivor, den sista med musik av tonsättaren <strong>Florence Price</strong>, den första afroamerikanska kvinna som skrev en symfoni. <em>The Music of Florence Price</em> 2001, Koch International Classics 7518, blev återutgiven 2008.</p>
<p>Orkesterns verksamhet stöttades av statliga, lokala och privata fonder.</p>
<p>-Visst älskar jag att spela Beethovens symfonier, säger flöjtisten Carol Adee. Men i Women's Philharmonic känns det som om jag tar del i historien. Att jag spelar här har en större mening. Jag gör det inte enbart för mitt eget nöje eller för publikens skull. Den här orkestern ger något som ingen någonsin har gett tidigare. Jag känner historiens vingslag.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">LÅTLISTA:</span></strong></p>
<p>CONCERTINO FOR HARP AND ORCHESTRA, Allegretto</p>
<p>Germaine Tailleferre</p>
<p>Women´s Philharmonic, Gillian Benet, harpa. Joanne Faletta, dirigent</p>
<p>KOCH International Classics 3-7169-2 H1</p>
<p> </p>
<p>OUVERTURE</p>
<p>Fanny Mendelssohn</p>
<p>Women´s Philharmonic</p>
<p>Joanne Faletta, dirigent</p>
<p>KOCH International Classics 3-7169-2 H1</p>
<p> </p>
<p>PIANO CONCERTO, Allegro maestoso</p>
<p>Clara Schumann</p>
<p>Women´s Philharmonic, Angela Cheng, piano</p>
<p>Joanne Faletta, dirigent</p>
<p>KOCH International Classics 3-7169-2 H1</p>
<p> </p>
<p>D´ UN MATIN DE PRINTEMPS</p>
<p>Lili Boulanger</p>
<p>Women´s Philharmonic </p>
<p>Joanne Faletta, dirigent</p>
<p>KOCH International Classics 3-7169-2 H1</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,The,Women's,Phiharmonic,Kvinnornas,Filharmoni.,Möt,flöjtisten,Carol,Adee,i,San,Francisco.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/46fee00f-55ad-4742-b203-2d17dc0a024f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:59:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Proffsorkestern Kvinnornas Filharmoni grundades i San Francisco 1981 och existerade till 2004. Kvinnliga musiker och dirigenter spelade huvudsakligen kvinnliga tonsättares verk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/06/p2_tollansmusikaliska_20180619_1600_5b2925d5.mp3" length="57140282" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Möt Magda Igras i Warzsawas Ackordeonkvintett]]></title>
      <description><![CDATA[<p>- Vi musiker i Warsawas ackordeonkvintett har ett nära musikaliskt förhållande. Vi har gemensam andning under konserterna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Warsawa möter vi ackordonisten <strong>Magda Igras</strong>, som medverkade i den polska Warsawas ackordeonkvintett från 1999 til 2009. Ensemblen vill visa att ackordeon inte enbart är ett instrument för folkmusik. Deras repertoar har mest bestått av <strong>Bach</strong>, <strong>Mozart</strong>, <strong>Mendelssohn</strong>, <strong>Stravinskij</strong> och <strong>Musorgskij</strong>. Men på senare tid ägnar kvartetten mycket tid åt att studera in nutida musik, bl a <em>Partita</em>, av den ryske tonsättaren <strong>Vladislav Zolotaryev</strong>, som 1975, vid 33 års ålder, tog sitt liv i Sovjetunionen. De spelar även <strong>Duke Ellington</strong> och <strong>Ástor</strong> <strong>Piazzolla.</strong></p>
<p>-I nutida musik måste du ägna mycket tid åt de små detaljerna, förklarar Magda Igras. Ungefär som med <strong>Mozart</strong>. Hans musik verkar enkel men kräver stor precision och excellent teknik.</p>
<p>Jag lyssnar på en repetition. Musikerna sitter tillsammans i en halvmåneformad konstellation. Längst till vänster <strong>Maciej Kandefer</strong>, som är förste ackordeonist, därefter <strong>Jaroslaw Kutera</strong>, <strong>Magda Igras,</strong> <strong>Miroslaw Mozol</strong> och slutligen <strong>Tomasz Holizna</strong> som är Magdas äkta make. Han spelar basackordeon, en ensembleroll vilken kan jämföras med en cellists eller basspelares. Tomasz Holiznas uppgift är att hålla rytmen, och han använder förstärkare för att kunna höras av de andra musikerna, vilka alla spelar <em>unplugged</em>.</p>
<p>- Vi fem musiker i Warsawas ackordeonkvintett har ett så nära musikaliskt förhållande att vi har gemensam andning under konserterna, berättar <strong>Magda Igras</strong>.</p>
<p>Det var hennes morfar som uppmuntrade henne att spela. Därför har hon en mycket emotionell relation till sitt ackordeon. Det var hans egen dröm, men en fattig uppväxt på en bondgård i <strong>Polen</strong> gjorde det omöjligt för honom.</p>
<p>Från början spelade hon med klaviatur i vänsterhanden men hon övergick till att ha knappmanualer i båda händerna.</p>
<p>-Jag är kvinna säger hon, och har därför mindre händer. Att spela med knappar underlättar min teknik.</p>
<p>-Skaffa ett damackordeon, föreslår jag!</p>
<p>-Javisst borde man ta hänsyn till detta när man gör instrumenten, skrattar hon. Det finns förresten redan ett. En småväxt kollega i Australien har låtit tillverka ett instrument som passar henne, berättar Magda Igras.</p>
<p>Ackordeonkvinettt är den vanligaste formen av ensemble för instrumentet. Man kan jämställa med en stråkkvartett eller stråkkvintett. Förste ackordeonisten kan jämföras med försteviolinisten och så vidare. I Warsawas ackordeonkvintett fungerar dock musikerna jämlikt. Ingen har ledarrollen. Alla är lika viktiga.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Partita - Presto<br />Vladislav Zolotaryev (Vladislav Solotariov)<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />CD-titel: Classical<br />DUX 0460 Poland</p>
<p><br />Ouverture from "Le Nozze di Figaro" KV 492<br />W A Mozart<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />CD-titel: Classical<br />DUX 0460 Poland</p>
<p> </p>
<p>Caravane<br />Duke Ellington<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Hungarian dances XVII c.<br />Ferenc Farkas<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />Privat inspelning.</p>
<p> </p>
<p>Libertango<br />Astor Piazzolla<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Rondo Capriccioso, Op.14<br />Felix Mendelssohn-Bartholdy<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />CD-titel: Classical<br />DUX 0460 Poland</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1089125</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180612_1600_5b1fe164.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 12 Jun 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>- Vi musiker i Warsawas ackordeonkvintett har ett nära musikaliskt förhållande. Vi har gemensam andning under konserterna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Warsawa möter vi ackordonisten <strong>Magda Igras</strong>, som medverkade i den polska Warsawas ackordeonkvintett från 1999 til 2009. Ensemblen vill visa att ackordeon inte enbart är ett instrument för folkmusik. Deras repertoar har mest bestått av <strong>Bach</strong>, <strong>Mozart</strong>, <strong>Mendelssohn</strong>, <strong>Stravinskij</strong> och <strong>Musorgskij</strong>. Men på senare tid ägnar kvartetten mycket tid åt att studera in nutida musik, bl a <em>Partita</em>, av den ryske tonsättaren <strong>Vladislav Zolotaryev</strong>, som 1975, vid 33 års ålder, tog sitt liv i Sovjetunionen. De spelar även <strong>Duke Ellington</strong> och <strong>Ástor</strong> <strong>Piazzolla.</strong></p>
<p>-I nutida musik måste du ägna mycket tid åt de små detaljerna, förklarar Magda Igras. Ungefär som med <strong>Mozart</strong>. Hans musik verkar enkel men kräver stor precision och excellent teknik.</p>
<p>Jag lyssnar på en repetition. Musikerna sitter tillsammans i en halvmåneformad konstellation. Längst till vänster <strong>Maciej Kandefer</strong>, som är förste ackordeonist, därefter <strong>Jaroslaw Kutera</strong>, <strong>Magda Igras,</strong> <strong>Miroslaw Mozol</strong> och slutligen <strong>Tomasz Holizna</strong> som är Magdas äkta make. Han spelar basackordeon, en ensembleroll vilken kan jämföras med en cellists eller basspelares. Tomasz Holiznas uppgift är att hålla rytmen, och han använder förstärkare för att kunna höras av de andra musikerna, vilka alla spelar <em>unplugged</em>.</p>
<p>- Vi fem musiker i Warsawas ackordeonkvintett har ett så nära musikaliskt förhållande att vi har gemensam andning under konserterna, berättar <strong>Magda Igras</strong>.</p>
<p>Det var hennes morfar som uppmuntrade henne att spela. Därför har hon en mycket emotionell relation till sitt ackordeon. Det var hans egen dröm, men en fattig uppväxt på en bondgård i <strong>Polen</strong> gjorde det omöjligt för honom.</p>
<p>Från början spelade hon med klaviatur i vänsterhanden men hon övergick till att ha knappmanualer i båda händerna.</p>
<p>-Jag är kvinna säger hon, och har därför mindre händer. Att spela med knappar underlättar min teknik.</p>
<p>-Skaffa ett damackordeon, föreslår jag!</p>
<p>-Javisst borde man ta hänsyn till detta när man gör instrumenten, skrattar hon. Det finns förresten redan ett. En småväxt kollega i Australien har låtit tillverka ett instrument som passar henne, berättar Magda Igras.</p>
<p>Ackordeonkvinettt är den vanligaste formen av ensemble för instrumentet. Man kan jämställa med en stråkkvartett eller stråkkvintett. Förste ackordeonisten kan jämföras med försteviolinisten och så vidare. I Warsawas ackordeonkvintett fungerar dock musikerna jämlikt. Ingen har ledarrollen. Alla är lika viktiga.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Partita - Presto<br />Vladislav Zolotaryev (Vladislav Solotariov)<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />CD-titel: Classical<br />DUX 0460 Poland</p>
<p><br />Ouverture from "Le Nozze di Figaro" KV 492<br />W A Mozart<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />CD-titel: Classical<br />DUX 0460 Poland</p>
<p> </p>
<p>Caravane<br />Duke Ellington<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Hungarian dances XVII c.<br />Ferenc Farkas<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />Privat inspelning.</p>
<p> </p>
<p>Libertango<br />Astor Piazzolla<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Rondo Capriccioso, Op.14<br />Felix Mendelssohn-Bartholdy<br />Warzsawas Ackordeonkvintett<br />CD-titel: Classical<br />DUX 0460 Poland</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Möt,Magda,Igras,i,Warzsawas,Ackordeonkvintett]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/6e36d358-7d4c-4798-9ce2-a3b1b15eb03a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:29:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[- Vi musiker i Warsawas ackordeonkvintett har ett nära musikaliskt förhållande. Vi har gemensam andning under konserterna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/06/p2_tollansmusikaliska_20180612_1600_5b1fe164.mp3" length="28420447" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Koto - Gudarnas orakel - flera tusen år gammalt instrument. Två musiker, två kvinnor, två nationer.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kazue Sawai, Japan, räknas som världens främsta klassiska kotospelare. Miya Masaoka, USA, är förnyaren som gett denna musik en individuell röst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em>Koto</em> är en förkortning av <em>"kami no nori koto"</em> vilket betyder <em>Gudarnas orakel.</em></p>
<p>Under de senaste 30 åren har<strong> Kazue Sawai</strong> turnerat över hela världen i den klassiska s k <em>Sokyoku-traditionen</em>. Hennes like på instrumentet, tonsättare och tillika äkta make, <strong>Tadao Sawai</strong>, avled 1997.</p>
<p>De två spelade duetter och de samarbetade med musiker och tonsättare från jazzen, världsmusiken och nutida musiken - som t ex <strong>John Cage</strong>, pianisten <strong>Aki Takahashi</strong>, avantgardisterna <strong>John Zorn</strong> i New York och <strong>Carl Stone</strong> i San Francisco. </p>
<p>Jag träffar Kazue Sawai strax innan en konsert i Köpenhamn. Hon är liten, har becksvart blankt hår och en skinnkjol till de höga svarta stövlarna som sträcker sig ända till knäna. En karismatisk artist med genuin STAR-quality! Jag tänker genast på den <strong>Sofia Gubajdolina</strong> jag mötte i Köpenhamn för många år sedan; i svarta skinnbyxor. Då berättar Kazue Sawai att Sofia Gubajdolina skrivit ett verk till henne för <em>koto och symfoniorkester</em>. Sofia och Kazue har spelat in en CD tillsammans med mästarinnan på flöjtinstrumentet <em>sho</em> <strong>Mayumi Miyata.</strong></p>
<p>Enligt traditionen spelar man koto med plektrum på tummen, pekfingret och långfingret, trots att instrumentet ursprungligen spelades med fingrarna. Kazue Sawai tycker bäst om att spela med fingrarna för då får hon fram originalljuden och vi kan höra hur det lät för över två tusen år sedan. I nyare och nutida kotomusik har musikern en större frihet och använder fingrarna alltsomoftast. På det viset skapas mer personliga tolkningar av styckena.</p>
<p><em>Koto</em> är ett mycket mer känsligt instrument än t ex violin eller cello eftersom koto tillverkas av färskt trä. Därför lever en koto i högt 40 år, sedan dör den. I Japan är luftfuktigheten mycket större än i Europa. Kazue Sawai tycker bättre om att spela i Europa eftersom koton då ger ifrån sig en starkare, mer tydlig klang tack vare den torra luften, vilken gör träet hårdare.</p>
<p>- Det är tyvärr inte många unga japaner idag som intresserar sig för kotomusiken. Men koton är ett japanskt instrument och den japanska själen finns i instrumentet, förklarar Kazue Sawai.</p>
<p> </p>
<p><strong>Miya Masaoka</strong> är bikulturell, alltså fast förankrad i den japanska musik-traditionen genom sina föräldrar och generationerna innan. Men hon är uppvuxen och har bott med sina två barn i det urbana västerländska samhället i San Francisco och i New York.</p>
<p>I <strong>John Cage</strong> anda preparerar Miya Masaoka ibland strängarna med föremål av metall, trä, plast  eller papper. Hon konstruerade med ett team tekniker vad hon kallar ett Koto-monster, eller en japansk Franken­stein, en mutant-Godzilla. Den ål­derdomliga heliga träkroppen av en koto blir belägrad av senso­rer kopplade till en microdator som registrerar hennes minsta rörelser och om­vand­lar dessa till ljud.</p>
<p>Miya Masaoka är utbildad vid <strong>San Francisco State University</strong> och <strong>Mills College</strong>. Dessutom har hon studerat traditionell japansk musik hos mästaren, f d hovmusikern, <strong>Suenobu Togi</strong>, vars familj i över tusen år har spelat japansk hovmusik - <em>Gagaku</em> - vilket betyder elegant och förfinad musik. Detta är världens äldsta orkestertradition med rötter från Tangdynastin i 600-talets Kina.</p>
<p>Miya Masaoka är som tonsättare upptagen av nya klanger, sammanhang, och strukturer. Hon skapar sin egen musikaliska verklighet. Och hon gör det med hjälp av bågteknik hon lärt av Ardittikvartettens cellist <strong>Rohan de Saram</strong>, och med jazzens fria improvisation som ledstjärna. Traditionell japansk hovmusik - <em>Gagaku</em> - uttrycker vanligtvis ett slags kollektiv mystisk tradition. Att förlora sig själv, att bli ett med instrumentet har varit det traditionella förhållningssättet hos gagaku-musikens sträng, blås- och slag-verksmusiker.</p>
<p>Miya Masaoka är förnyaren som gett denna musik en individuell röst. Så är hennes stycke <em>Hope in the Afternoon</em> tillägnad hennes vän <strong>David Stern</strong> som dog i AIDS. Med ett motiv från jazzmusikern <strong>Cecil Taylor</strong>.</p>
<p>-Vi tror på att instrumentet har en själ precis som träd, stenar och luft. Om du slår an en ton på koton befriar du instrumentets själ. Därför får du aldrig slänga ett instrument även om det är gammalt och uttjänt, säger hon.</p>
<p>Hennes stycke <em>Unearthed/Unbound</em> innehåller musikaliska element av den japanska tonsättaren <strong>Tadao Sawai </strong>(framliden make till kotospelaren <strong>Kazue Sawai</strong> här i programmet). Det skrevs på uppdrag av koreografen <strong>Jill Togawa</strong> och the <strong>Purple Moon Dance Project</strong>, ett japanskt danskompani som framför verk utifrån lesbiska och svarta kvinnors perspektiv.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Yatsuhashi Kengyo (1614-1685)</p>
<p>Midare</p>
<p>Kazue Sawai, koto</p>
<p>Pure Sound of Japan Midare Kazue Sawai plays Koto Classic</p>
<p>KYOTO RECORDS KYCH 2005</p>
<p> </p>
<p>Aki Kaze no Kyoku</p>
<p>Mitsuzaki Kengyo</p>
<p>Kazue Sawai, koto</p>
<p>Pure Sound of Japan Midare Kazue Sawai plays Koto Classic</p>
<p>KYOTO RECORDS KYCH 2005</p>
<p> </p>
<p>Sofia Gubajdolina</p>
<p>Three Strangers in Paris, part I</p>
<p>Kazue Sawai, koto</p>
<p>Mayumi Miyata, sho</p>
<p>Sofia Gubajdolina, piano</p>
<p>CD-titel: Three Strangers in Paris</p>
<p>KYOTO RECORDS KYCH 95.9.1</p>
<p> </p>
<p>Yatsuhashi Kengyo (1614-1685)</p>
<p>Rokudan</p>
<p>Spår: 1</p>
<p>Tid: 1'40</p>
<p>Kazue Sawai, koto</p>
<p> </p>
<p>Yatsuhashi Kengyo (1614-1685)</p>
<p>Midare</p>
<p>Spår: 2</p>
<p>Tid: 8'20</p>
<p>Kazue Sawai, koto</p>
<p> </p>
<p>De två sistnämnda spåren från samma CD:</p>
<p>CD-titel: Pure Sound of Japan Midare (Disorder) Kazue Sawai plays Koto Classic</p>
<p>KYOTO RECORDS KYCH 2005</p>
<p> </p>
<p>While I was Crossing the Bridge</p>
<p>Yuji Takahashi</p>
<p>Kazue Sawai, koto</p>
<p>CD-titel: The Wind is Calling Me Outside - Kazue Sawai Plays Yuji Takahashi</p>
<p>Kojima Recordings Inc ALCD 37.</p>
<p> </p>
<p>The Wind is Calling Me Outside</p>
<p>Yuji Takahashi</p>
<p>Kazue Sawai, koto</p>
<p>CD-titel: The Wind is Calling Me Outside - Kazue Sawai Plays Yuji Takahashi</p>
<p>Kojima Recordings Inc ALCD 37</p>
<p> </p>
<p>Yatsuhashi Kengyo (1614-1685)</p>
<p>Midare</p>
<p>Kazue Sawai, koto</p>
<p>Pure Sound of Japan Midare Kazue Sawai plays Koto Classic</p>
<p>KYOTO RECORDS KYCH 2005</p>
<p> </p>
<p>Come Sunday</p>
<p>Duke Ellington</p>
<p>Miya Masaok</p>
<p>CD "Miya Masaoka"</p>
<p> </p>
<p>The Voice</p>
<p>Miya Masaoka</p>
<p>CD "the seance"</p>
<p> </p>
<p>Hope in the Afternoon</p>
<p>Miya Masaoka</p>
<p>CD "Miya Masaoka"</p>
<p> </p>
<p>Prelude</p>
<p>M Masaoka, H Kaiser, D deGruttola</p>
<p>CD "the seance"</p>
<p> </p>
<p>Lifet</p>
<p>Miya Masaoka</p>
<p>CD "Miya Masaoka"</p>
<p> </p>
<p>Unearthed/Unbound</p>
<p>Miya Masaoka</p>
<p>CD "Miya Masaoka"</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1086423</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180605_1600_5b1fb0d6.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 05 Jun 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kazue Sawai, Japan, räknas som världens främsta klassiska kotospelare. Miya Masaoka, USA, är förnyaren som gett denna musik en individuell röst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em>Koto</em> är en förkortning av <em>"kami no nori koto"</em> vilket betyder <em>Gudarnas orakel.</em></p>
<p>Under de senaste 30 åren har<strong> Kazue Sawai</strong> turnerat över hela världen i den klassiska s k <em>Sokyoku-traditionen</em>. Hennes like på instrumentet, tonsättare och tillika äkta make, <strong>Tadao Sawai</strong>, avled 1997.</p>
<p>De två spelade duetter och de samarbetade med musiker och tonsättare från jazzen, världsmusiken och nutida musiken - som t ex <strong>John Cage</strong>, pianisten <strong>Aki Takahashi</strong>, avantgardisterna <strong>John Zorn</strong> i New York och <strong>Carl Stone</strong> i San Francisco. </p>
<p>Jag träffar Kazue Sawai strax innan en konsert i Köpenhamn. Hon är liten, har becksvart blankt hår och en skinnkjol till de höga svarta stövlarna som sträcker sig ända till knäna. En karismatisk artist med genuin STAR-quality! Jag tänker genast på den <strong>Sofia Gubajdolina</strong> jag mötte i Köpenhamn för många år sedan; i svarta skinnbyxor. Då berättar Kazue Sawai att Sofia Gubajdolina skrivit ett verk till henne för <em>koto och symfoniorkester</em>. Sofia och Kazue har spelat in en CD tillsammans med mästarinnan på flöjtinstrumentet <em>sho</em> <strong>Mayumi Miyata.</strong></p>
<p>Enligt traditionen spelar man koto med plektrum på tummen, pekfingret och långfingret, trots att instrumentet ursprungligen spelades med fingrarna. Kazue Sawai tycker bäst om att spela med fingrarna för då får hon fram originalljuden och vi kan höra hur det lät för över två tusen år sedan. I nyare och nutida kotomusik har musikern en större frihet och använder fingrarna alltsomoftast. På det viset skapas mer personliga tolkningar av styckena.</p>
<p><em>Koto</em> är ett mycket mer känsligt instrument än t ex violin eller cello eftersom koto tillverkas av färskt trä. Därför lever en koto i högt 40 år, sedan dör den. I Japan är luftfuktigheten mycket större än i Europa. Kazue Sawai tycker bättre om att spela i Europa eftersom koton då ger ifrån sig en starkare, mer tydlig klang tack vare den torra luften, vilken gör träet hårdare.</p>
<p>- Det är tyvärr inte många unga japaner idag som intresserar sig för kotomusiken. Men koton är ett japanskt instrument och den japanska själen finns i instrumentet, förklarar Kazue Sawai.</p>
<p> </p>
<p><strong>Miya Masaoka</strong> är bikulturell, alltså fast förankrad i den japanska musik-traditionen genom sina föräldrar och generationerna innan. Men hon är uppvuxen och har bott med sina två barn i det urbana västerländska samhället i San Francisco och i New York.</p>
<p>I <strong>John Cage</strong> anda preparerar Miya Masaoka ibland strängarna med föremål av metall, trä, plast  eller papper. Hon konstruerade med ett team tekniker vad hon kallar ett Koto-monster, eller en japansk Franken­stein, en mutant-Godzilla. Den ål­derdomliga heliga träkroppen av en koto blir belägrad av senso­rer kopplade till en microdator som registrerar hennes minsta rörelser och om­vand­lar dessa till ljud.</p>
<p>Miya Masaoka är utbildad vid <strong>San Francisco State University</strong> och <strong>Mills College</strong>. Dessutom har hon studerat traditionell japansk musik hos mästaren, f d hovmusikern, <strong>Suenobu Togi</strong>, vars familj i över tusen år har spelat japansk hovmusik - <em>Gagaku</em> - vilket betyder elegant och förfinad musik. Detta är världens äldsta orkestertradition med rötter från Tangdynastin i 600-talets Kina.</p>
<p>Miya Masaoka är som tonsättare upptagen av nya klanger, sammanhang, och strukturer. Hon skapar sin egen musikaliska verklighet. Och hon gör det med hjälp av bågteknik hon lärt av Ardittikvartettens...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Koto,Gudarnas,orakel,flera,tusen,år,gammalt,instrument.,Två,musiker,,två,kvinnor,,två,nationer.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/bc46a0bf-ec91-48b2-b533-9df1f5da4603.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:52:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kazue Sawai, Japan, räknas som världens främsta klassiska kotospelare. Miya Masaoka, USA, är förnyaren som gett denna musik en individuell röst.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/06/p2_tollansmusikaliska_20180605_1600_5b1fb0d6.mp3" length="50397729" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Claude Vivier - en evig sökare som efterlämnade många gedigna verk ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Birgitta Tollan följer i Montreal spåren efter den kanadensiske tonsättaren Claude Vivier som brutalt mördades 1983, endast 35 år gammal. Ett hatbrott.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> <strong>Claude Vivier</strong> är en legend i Kanada, där han levde och verkade. Kanske blir det så när man är mycket begåvad och plötsligt utan förvarning dör. Mitt i livet med så mycket kvar att skapa.</p>
<p>Claude Vivier var homosexuell och blev endast 35 år gammal. Han dog en våldsam död, mördad av en man i sin lägenhet i Paris.</p>
<p>Claude Viver hade fått ett av sina många stipender och hade för andra gången i sitt liv rest till Paris för en tid. Han hade just börjat arbeta med sin andra opera när allt tog slut.</p>
<p>Men kvar finns över 40 kompositioner. Många av dem tematiserar döden, barndomen, kärleken och odödligheten. Claude Vivier attraherades speciellt av den mänskliga rösten. Och av orden. Han skrev själv librettot till sin opera <em>Kopernikus</em>. Inte sällan uppfann Claude Vivier egna ord, och ofta improviseras sången fram. </p>
<p><em>Lonely Child</em>, skriven för sopran och orkester, handlar, enligt kompositörens egen utsago, om honom själv. Han föddes 1948 i Montreal i fransktalande Kanada. 1951 adopterades han av familjen Vivier, och fick en katolsk uppfostran. Claude Vivier var besatt av musik sedan barndomen, och som 20-åring startade han sina studier i piano och komposition på <strong>Musikkonservatoriet i Montreal</strong>. Han fick stipendium och reste till <strong>Europa</strong> och tillbringade tre år som <strong>Karlheinz Stockhausen</strong>s elev. Åter i Montreal skrev han 1976 det 27 minuter långa verk som många anser vara hans mest formfulländade komposition, <em>Siddharta</em> inspirerad av <strong>Hermann Hesse</strong>s text.</p>
<p>Som 28-åring åkte Claude Vivier för första gången till <strong>Asien</strong>, fr a till <strong>Bali</strong> dit han senare åter­vände flera gånger.</p>
<p>-Längst inne är jag ett barn, berättade han producenten <strong>Claude Cubaynes</strong> på <strong>Radio Canada</strong>. På Bali kände Claude Vivier sig som ett barn som hade det svårt med att lära spela landets speciella percus­siva musik. Dessutom fick han uppleva en massa ting som är svåra att för­klara: enkla saker om livet, om kärlek och om att uttrycka sig.</p>
<p>-De här människo­rna rör mycket vid varan­dra och stegvis lärde även jag detta, sa han. Det är inte många som vet om att Balinesisk konst innehåller en poesi som är full av sorg. En sorg som fram­kallas av en djup kär­lek till livet. Dessa balinesiska människor är ex­traordinärt rena, vackra ock älskliga, berättade Claude Vivier.</p>
<p>Asien skulle vara närvarande i alla hans återstående verk.</p>
<p> </p>
<p>I programmet medverkar kompositören <strong>Michael Edward</strong>, Montreal, som träffade Claude Vivier när han en gång i gymnasiet repeterade Viviers <em>Pulau Dewata.</em></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>ZIPANGU</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>I Musici de Montreal</p>
<p> </p>
<p>LONELY CHILD</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>M-D Parent Orch Metropol. du Montreal</p>
<p>Dirigent: Walter Boudreau</p>
<p> </p>
<p>SIDDHARTA</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>Orch Metropol. du Montreal</p>
<p>Dirigent: Walter Boudreau</p>
<p> </p>
<p>PULAU DEWATA</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>McGill Percussion Ensemble</p>
<p> </p>
<p>CHANTS</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>Sju kvinnoröster</p>
<p>Dirigent: Lorrain Vaillancourt</p>
<p> </p>
<p>PIECE POUR VIOLONCELLE ET PIANO</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>Claude Lamothe, cello</p>
<p>Louis-Philippe Pelletie, piano</p>
<p>"Anthology of Canadian Music" </p>
<p>ACM 36 CD 1-4 (Radio Canada International)</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1082269</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180529_1600_5b06cd2a.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 29 May 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Birgitta Tollan följer i Montreal spåren efter den kanadensiske tonsättaren Claude Vivier som brutalt mördades 1983, endast 35 år gammal. Ett hatbrott.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> <strong>Claude Vivier</strong> är en legend i Kanada, där han levde och verkade. Kanske blir det så när man är mycket begåvad och plötsligt utan förvarning dör. Mitt i livet med så mycket kvar att skapa.</p>
<p>Claude Vivier var homosexuell och blev endast 35 år gammal. Han dog en våldsam död, mördad av en man i sin lägenhet i Paris.</p>
<p>Claude Viver hade fått ett av sina många stipender och hade för andra gången i sitt liv rest till Paris för en tid. Han hade just börjat arbeta med sin andra opera när allt tog slut.</p>
<p>Men kvar finns över 40 kompositioner. Många av dem tematiserar döden, barndomen, kärleken och odödligheten. Claude Vivier attraherades speciellt av den mänskliga rösten. Och av orden. Han skrev själv librettot till sin opera <em>Kopernikus</em>. Inte sällan uppfann Claude Vivier egna ord, och ofta improviseras sången fram. </p>
<p><em>Lonely Child</em>, skriven för sopran och orkester, handlar, enligt kompositörens egen utsago, om honom själv. Han föddes 1948 i Montreal i fransktalande Kanada. 1951 adopterades han av familjen Vivier, och fick en katolsk uppfostran. Claude Vivier var besatt av musik sedan barndomen, och som 20-åring startade han sina studier i piano och komposition på <strong>Musikkonservatoriet i Montreal</strong>. Han fick stipendium och reste till <strong>Europa</strong> och tillbringade tre år som <strong>Karlheinz Stockhausen</strong>s elev. Åter i Montreal skrev han 1976 det 27 minuter långa verk som många anser vara hans mest formfulländade komposition, <em>Siddharta</em> inspirerad av <strong>Hermann Hesse</strong>s text.</p>
<p>Som 28-åring åkte Claude Vivier för första gången till <strong>Asien</strong>, fr a till <strong>Bali</strong> dit han senare åter­vände flera gånger.</p>
<p>-Längst inne är jag ett barn, berättade han producenten <strong>Claude Cubaynes</strong> på <strong>Radio Canada</strong>. På Bali kände Claude Vivier sig som ett barn som hade det svårt med att lära spela landets speciella percus­siva musik. Dessutom fick han uppleva en massa ting som är svåra att för­klara: enkla saker om livet, om kärlek och om att uttrycka sig.</p>
<p>-De här människo­rna rör mycket vid varan­dra och stegvis lärde även jag detta, sa han. Det är inte många som vet om att Balinesisk konst innehåller en poesi som är full av sorg. En sorg som fram­kallas av en djup kär­lek till livet. Dessa balinesiska människor är ex­traordinärt rena, vackra ock älskliga, berättade Claude Vivier.</p>
<p>Asien skulle vara närvarande i alla hans återstående verk.</p>
<p> </p>
<p>I programmet medverkar kompositören <strong>Michael Edward</strong>, Montreal, som träffade Claude Vivier när han en gång i gymnasiet repeterade Viviers <em>Pulau Dewata.</em></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>ZIPANGU</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>I Musici de Montreal</p>
<p> </p>
<p>LONELY CHILD</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>M-D Parent Orch Metropol. du Montreal</p>
<p>Dirigent: Walter Boudreau</p>
<p> </p>
<p>SIDDHARTA</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>Orch Metropol. du Montreal</p>
<p>Dirigent: Walter Boudreau</p>
<p> </p>
<p>PULAU DEWATA</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>McGill Percussion Ensemble</p>
<p> </p>
<p>CHANTS</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>Sju kvinnoröster</p>
<p>Dirigent: Lorrain Vaillancourt</p>
<p> </p>
<p>PIECE POUR VIOLONCELLE ET PIANO</p>
<p>Claude Vivier</p>
<p>Claude Lamothe, cello</p>
<p>Louis-Philippe Pelletie, piano</p>
<p>"Anthology of Canadian Music" </p>
<p>ACM 36 CD 1-4 (Radio Canada International)</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Claude,Vivier,en,evig,sökare,som,efterlämnade,många,gedigna,verk]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/7dab77af-fe2f-4bb5-8d0d-761953f08958.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:31:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Birgitta Tollan följer i Montreal spåren efter den kanadensiske tonsättaren Claude Vivier som brutalt mördades 1983, endast 35 år gammal. Ett hatbrott.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/05/p2_tollansmusikaliska_20180529_1600_5b06cd2a.mp3" length="30048500" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sunleif Rasmussen - Färöarnas förste symfoniker]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I sin lyriska musik använder han urgamla färöiska folkmusikmelodier som grundstenar. - Men Europa är min hembygd och havet förenar mer än det åtskiljer, säger Sunleif Rasmussen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Nordiska Rådets Musikpris</strong> gick 2002 till den färöiske tonsättaren <strong>Sunleif Rasmussen</strong> för Färöarnas första symfoni, nr 1 <em>Oceanic Days</em>.</p>
<p>Prismotiveringen lyder:</p>
<p><em>"Som en tonkonstens William Heinesen har Sunleif Rasmussen satt Färöarna på den musikaliska kartan. Hans <strong>Symfoni nr.1 - Oceanic Days</strong>, den första färöiska symfonin, hämtar sin inspiration ur den färöiska naturen men också ur färöiska uråldriga koraler.</em><br /><em>Av detta har Sunleif Rasmussen skapt ett verk med omfattande dimensioner, som utstrålar en självklar konstnärlig integritet och kombinerar stramhet och struktur med lyrisk känsla."</em></p>
<p>I sina kompositioner, uppbyggda enligt spektralanalysens strikta idéer, använder Sunleif Rasmussen urgamla färöiska folkmusikmelodier som grundstenar. Men musiken är lyrisk då Rasmussen "spelar pingpong mellan de båda hjärnhalvorna". Han ser sig själv som en crossover-kock som mixar olika slags ingredienser i en rätt som är allt annat än tonal. Och allt annat än gammelmodernistisk.</p>
<p>Sunleif Rasmussen, från en släkt av fiskare och bönder, utbildade sig i <strong>Oslo</strong> och <strong>Köpenhamn</strong> och vänder sig mot nationalism och naturromantik.</p>
<p>-Jag är uppvuxen med havet tätt inpå och min musik beter sig ibland som havet. Men Europa är min hembygd och havet förenar mer än det åtskiljer, förklarar Sunleif Rasmussen i ett samtal med Birgitta Tollan.</p>
<p>Sunleif Rasmussen är även passionerad kördirigent och anser att rösten är det mest intressanta av alla instrument.</p>
<p><strong>Birgitta Tollan</strong> stämde träff med tonsättaren för ett samtal i <strong>Köpenhamn</strong>, den stad där Sunleif Rasmussen bodde i 13 år, före och efter sina studier vid <strong>Det Kongelige Musikkonservatorium</strong> där en av hans lärare hette <strong>Ib Nørholm</strong>.</p>
<p>Nu bor och komponerar Sunleif Rasmussen i sina farföräldrars hus på en av Färöarnas 16 bebodda öar, nämligen <strong>Sandoy</strong>. Dessutom undervisar han kompositionselever på Musikskolan i Torshavn, Färöarnas huvudstad.</p>
<p>På Färöarna lever 50 000 människor och 100 000 får!</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1076075</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180522_1600_5af8687d.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 22 May 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I sin lyriska musik använder han urgamla färöiska folkmusikmelodier som grundstenar. - Men Europa är min hembygd och havet förenar mer än det åtskiljer, säger Sunleif Rasmussen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Nordiska Rådets Musikpris</strong> gick 2002 till den färöiske tonsättaren <strong>Sunleif Rasmussen</strong> för Färöarnas första symfoni, nr 1 <em>Oceanic Days</em>.</p>
<p>Prismotiveringen lyder:</p>
<p><em>"Som en tonkonstens William Heinesen har Sunleif Rasmussen satt Färöarna på den musikaliska kartan. Hans <strong>Symfoni nr.1 - Oceanic Days</strong>, den första färöiska symfonin, hämtar sin inspiration ur den färöiska naturen men också ur färöiska uråldriga koraler.</em><br /><em>Av detta har Sunleif Rasmussen skapt ett verk med omfattande dimensioner, som utstrålar en självklar konstnärlig integritet och kombinerar stramhet och struktur med lyrisk känsla."</em></p>
<p>I sina kompositioner, uppbyggda enligt spektralanalysens strikta idéer, använder Sunleif Rasmussen urgamla färöiska folkmusikmelodier som grundstenar. Men musiken är lyrisk då Rasmussen "spelar pingpong mellan de båda hjärnhalvorna". Han ser sig själv som en crossover-kock som mixar olika slags ingredienser i en rätt som är allt annat än tonal. Och allt annat än gammelmodernistisk.</p>
<p>Sunleif Rasmussen, från en släkt av fiskare och bönder, utbildade sig i <strong>Oslo</strong> och <strong>Köpenhamn</strong> och vänder sig mot nationalism och naturromantik.</p>
<p>-Jag är uppvuxen med havet tätt inpå och min musik beter sig ibland som havet. Men Europa är min hembygd och havet förenar mer än det åtskiljer, förklarar Sunleif Rasmussen i ett samtal med Birgitta Tollan.</p>
<p>Sunleif Rasmussen är även passionerad kördirigent och anser att rösten är det mest intressanta av alla instrument.</p>
<p><strong>Birgitta Tollan</strong> stämde träff med tonsättaren för ett samtal i <strong>Köpenhamn</strong>, den stad där Sunleif Rasmussen bodde i 13 år, före och efter sina studier vid <strong>Det Kongelige Musikkonservatorium</strong> där en av hans lärare hette <strong>Ib Nørholm</strong>.</p>
<p>Nu bor och komponerar Sunleif Rasmussen i sina farföräldrars hus på en av Färöarnas 16 bebodda öar, nämligen <strong>Sandoy</strong>. Dessutom undervisar han kompositionselever på Musikskolan i Torshavn, Färöarnas huvudstad.</p>
<p>På Färöarna lever 50 000 människor och 100 000 får!</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Sunleif,Rasmussen,Färöarnas,förste,symfoniker]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/cd6a17bf-6c0b-4b8f-8872-20feb52fc3ae.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:34:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I sin lyriska musik använder han urgamla färöiska folkmusikmelodier som grundstenar. - Men Europa är min hembygd och havet förenar mer än det åtskiljer, säger Sunleif Rasmussen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/05/p2_tollansmusikaliska_20180522_1600_5af8687d.mp3" length="33090837" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Poul Ruders: "The Handmaid's Tale" som opera]]></title>
      <description><![CDATA[<p>-En förfärligt profetisk roman som handlar om intolerans och kvinnoförtryck. Boken innehåller starka känslor, sex, förräderi och oförlöst kärlek. Rena Tosca, säger Poul Ruders.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det var tilfälligheternas spel som 1982 gav den 31-årige <strong>Poul Ruders</strong> möjligheten till succé på de internationella musikscenerna. <strong>Oliver Knussen</strong> hörde hans stycke <em>Four Compositions</em> och spelade in det med <strong>London Sindonietta</strong>. Resten är historia.</p>
<p>Poul Ruders föddes 1949 och, som han säger, är han autodidakt och har jobbat mycket hårt med att komponera sedan han var 18 år. Visst är Poul Ruders självlärd tonsättare men han har fått en mycket professionell träning i notation och instrumentation. Han ser symfoniorkestern som en gammal, men krävande dam, som han känner utan och innan.</p>
<p>Någon skrivkramp har Poul Ruders aldrig haft. Tvärt om, noterna rinner mellan fingrarna på honom. Till den grad att han medvetet måste sålla bland dem och skriva, vad han menar, mer komplicerat. Musiken finns ständigt i hans huvud.</p>
<p>Att människor ser bilder till hans musik besvärar inte Poul Ruders. Första satsen i hans andra violinkonsert, inspelad av <strong>Rebecca Hirsch</strong>, för tankarna till en fågel. Så skall det vara. Tonsättaren såg kondoren ovan molen där han satt på toppen av en utdöd vulkan i Chile. Där föddes den musikaliska idéen. </p>
<p> Ruders skäms inte över att han älskar programmusik.</p>
<p>-Nu har bölden spruckit och vi får skriva den musik vi vill, utan puritanska pekpinnar. Och det viktigaste för mig är att få skriva fler operor innan jag trillar av pinn, säger Poul Ruders som 2018 är 69 år.</p>
<p>Operan <em>Tjänarinnans berättelse</em>, baserad på kanadeniska författarinnan <strong>Margaret Atwoods</strong> bok <em>The Handmaids Tale</em>, uruppfördes på <strong>Det Kongelige Opera</strong> i Köpenhamn den 6 mars 2000<em>. </em>Verket är för sju sopraner, fem mezzosopraner, två altar, fyra tenorer, en bas, orkester och kör. Librettot skrev <strong>Paul</strong> <strong>Bentley</strong>. För operan erhöll Poul Ruders priset <em>Cannes Classical Award</em> i kategorin <em>The Living Composer Award</em>.</p>
<p>Genom Tjänarinnas berättelse fick han blodad tand vad gäller opera.</p>
<p>-Tänk att bli spelad kväll efter kväll. Att uppleva en helt annan publik än den som kommer till konserter. Att varje dag under två månader repetera samma stycke timme ut och timme in. Och att träffa alla dessa människor som tillsammans ger järnet fram till premiären.</p>
<p>-Det blev jag totalt förälskad i, berättar Poul Ruders, som annars, när han komponerar, sitter helt isolerad tillsammans med sin hund i en liten skrivarstuga söder om Köpenhamn.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1073207</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180515_1600_5af4c1a9.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 15 May 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>-En förfärligt profetisk roman som handlar om intolerans och kvinnoförtryck. Boken innehåller starka känslor, sex, förräderi och oförlöst kärlek. Rena Tosca, säger Poul Ruders.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det var tilfälligheternas spel som 1982 gav den 31-årige <strong>Poul Ruders</strong> möjligheten till succé på de internationella musikscenerna. <strong>Oliver Knussen</strong> hörde hans stycke <em>Four Compositions</em> och spelade in det med <strong>London Sindonietta</strong>. Resten är historia.</p>
<p>Poul Ruders föddes 1949 och, som han säger, är han autodidakt och har jobbat mycket hårt med att komponera sedan han var 18 år. Visst är Poul Ruders självlärd tonsättare men han har fått en mycket professionell träning i notation och instrumentation. Han ser symfoniorkestern som en gammal, men krävande dam, som han känner utan och innan.</p>
<p>Någon skrivkramp har Poul Ruders aldrig haft. Tvärt om, noterna rinner mellan fingrarna på honom. Till den grad att han medvetet måste sålla bland dem och skriva, vad han menar, mer komplicerat. Musiken finns ständigt i hans huvud.</p>
<p>Att människor ser bilder till hans musik besvärar inte Poul Ruders. Första satsen i hans andra violinkonsert, inspelad av <strong>Rebecca Hirsch</strong>, för tankarna till en fågel. Så skall det vara. Tonsättaren såg kondoren ovan molen där han satt på toppen av en utdöd vulkan i Chile. Där föddes den musikaliska idéen. </p>
<p> Ruders skäms inte över att han älskar programmusik.</p>
<p>-Nu har bölden spruckit och vi får skriva den musik vi vill, utan puritanska pekpinnar. Och det viktigaste för mig är att få skriva fler operor innan jag trillar av pinn, säger Poul Ruders som 2018 är 69 år.</p>
<p>Operan <em>Tjänarinnans berättelse</em>, baserad på kanadeniska författarinnan <strong>Margaret Atwoods</strong> bok <em>The Handmaids Tale</em>, uruppfördes på <strong>Det Kongelige Opera</strong> i Köpenhamn den 6 mars 2000<em>. </em>Verket är för sju sopraner, fem mezzosopraner, två altar, fyra tenorer, en bas, orkester och kör. Librettot skrev <strong>Paul</strong> <strong>Bentley</strong>. För operan erhöll Poul Ruders priset <em>Cannes Classical Award</em> i kategorin <em>The Living Composer Award</em>.</p>
<p>Genom Tjänarinnas berättelse fick han blodad tand vad gäller opera.</p>
<p>-Tänk att bli spelad kväll efter kväll. Att uppleva en helt annan publik än den som kommer till konserter. Att varje dag under två månader repetera samma stycke timme ut och timme in. Och att träffa alla dessa människor som tillsammans ger järnet fram till premiären.</p>
<p>-Det blev jag totalt förälskad i, berättar Poul Ruders, som annars, när han komponerar, sitter helt isolerad tillsammans med sin hund i en liten skrivarstuga söder om Köpenhamn.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Poul,Ruders:,"The,Handmaid's,Tale",som,opera]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/8ebdcd13-477b-48f6-b29d-f351b505976e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:34:47</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[-En förfärligt profetisk roman som handlar om intolerans och kvinnoförtryck. Boken innehåller starka känslor, sex, förräderi och oförlöst kärlek. Rena Tosca, säger Poul Ruders.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/05/p2_tollansmusikaliska_20180515_1600_5af4c1a9.mp3" length="33434817" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[I händerna på pianovirtuosen Marc-André Hamelin]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Marc-André Hamelins fingrar gömmer sig hela pianolitteraturen. Han har kallats sin landsman Glenn Goulds ende värdige arvtagare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bland Marc-André Hamelins många inspelningar i eget namn finns en rad rosade och prisbelönta skivor med verk av till exempel <strong>Stravinskij, Rachmaninov, Mozart, Sjostakovitj, Debussy, Korngold, Skrijabin, Liszt, Reger, Stauss, Chopin, Leonard Bernstein, Robert Schumann, Janácek, Haydn</strong> och <strong>Brahms</strong>.</p>
<p>Men Hamelin är även en av de mest spännande och modiga pianisterna som har gjort till sin passion att ur musikhistorien lyfta fram stora men udda tonsättare som hamnat i skuggan av mer spelade och säkrare kort. Som <strong>Charles-Valentin Alkan, Ferruccio Busoni, Joseph Marx, William Bolcom, Nikolaj Medtner </strong>och<strong> Gyorgy Catoire</strong>. År 2000 erövrade Hamelin en <strong>Grammy Award</strong> för sin kompletta utgåva av <strong>Leopold Godowskys</strong> virtuosa arrangemang av Chopinetyder.</p>
<p>Naturligtvis ingår Beethovens kompletta pianosonater i Marc-André Hamelins repertoar, men att försöka avsätta ännu en inspelning på en redan mättad marknad vore en villfarelse, anser han. Skivbolag som <strong>EMI</strong>, <strong>Deutsche Grammofon</strong> och <strong>Phillips</strong> ser sina skivor som färskvaror och rensar ut sina titlar ur sortimenten redan efter 3-4 månader. Därför har Marc-André valt skivbolaget <strong>Hyperion</strong>, som gett ut 19 av hans skivor. De ger honom total konstnärlig frihet att utveckla konsertrepertoaren. Men egna stycket <em>Music Box</em> spelade han in på danska skivbolaget <strong>Danacord</strong></p>
<p>Marc-André Hamelin ser hela den tillgängliga pianolitteraturen som ETT väsen. Han särskiljer inte mellan standardverk och okända verk. Det är inte alltid geniala verk har haft möjlighet att bli kända. Det kan bero på otur eller att noterna helt enkelt inte har funnits tillgänliga, menar Hamelin, som spelat in hela Alkan's <em>Symfoni för solopiano</em>. Den ingår i ett verkcykel, som det tar över två timmar att spela, och som även innehåller en tresatsig konsert, en ouvertyr, ett antal variationer och tre enkla solostycken. </p>
<p>Alkans <em>Symfoni för solopiano</em> är i samma klass som vad som helst från Chopins eller Robert Schumanns pennor. Det är Hamelins absoluta övertygelse. Ett djupt poetiskt, superbt strukturerat verk. -Jag full av beundran, säger han. </p>
<p>-Alkan är en genunit originell tänkare, säger Marc-André Hamelin. För mig är det ett mysterium att <strong>Paganinis</strong> virtuosa musik har överlevt, medan Alkans har fallit i glömska, trots att noterna publicerades. Ett svar kan vara att Alkan gick i kvav tidigt. Lämnade aldrig sitt hus. Gjorde ingenting för att musiken skulle bli känd.</p>
<p>I Alkans <em>Symfoni för solopiano</em> finner Hamelin alltid någon intressant harmonisk eller melodisk uppfinning. Med mycket SMÅ medel skapar tonsättaren en tragisk stämning. En storhet som inte står <strong>Schubert</strong> efter. Eller tonsättaren <strong>Leo Janacek</strong> med sin förmåga att, med några få toner, nå bråddjup, förklarar Hamelin. Men mitt i melankolin finns humorn. En rik och komplex musik som Hamelin attraheras av.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>Pianokvintett, Ess-dur, sats 1, Allegro Brillante<br />Robert Schumann<br />Marc-André Hamelin, The Leipzig String Quartet<br />Liveinspelninga av Sveriges Radio, Malmö.</p>
<p> </p>
<p>Music Box<br />M-A Hamelin<br />M-A Hamelin<br />danacord DACOCD 559</p>
<p> </p>
<p>Symphony for solo piano, Allegro<br />Charles Valentine Alkan<br />M-A Hamelin<br />Hyperion CDA67218</p>
<p><br /><br />Symphony for solo piano, Finale: Presto<br />Charles Valentine Alkan<br />M-A Hamelin<br />Hyperion CDA67218 <br /><br /></p>
<p> <br />Fantasy i C-dur<br />Robert Schumann<br />M-A Hamelin</p>
<p> </p>
<p><br />Complete Studies of Chopin's Etudes, Op 10 nr 12, Ciss-moll. For left hand.<br />Leopold Godowsky<br />M-A Hamelin<br />Hyperion CDA67411/2</p>
<p> </p>
<p><br />Piano Concerto in C-major, Op 39: III Pezzo serioso. Introductio och Prima Pars<br />Ferruccio Busoni<br />M-A Hamelin. The City of Birmingham Symphony Orchestra. Mark Elder, dirigent.<br /><br /></p>
<p><br />Piano Concerto in C-major, Op 39: IV All' Italiana (Tarantella) Vivace<br /><br />Ferruccio Busoni<br />M-A Hamelin. The City of Birmingham Symphony Orchestra. Mark Elder, dirigent.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1070844</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p2_tollansmusikaliska_20180508_1600_5aec932a.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 08 May 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Marc-André Hamelins fingrar gömmer sig hela pianolitteraturen. Han har kallats sin landsman Glenn Goulds ende värdige arvtagare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bland Marc-André Hamelins många inspelningar i eget namn finns en rad rosade och prisbelönta skivor med verk av till exempel <strong>Stravinskij, Rachmaninov, Mozart, Sjostakovitj, Debussy, Korngold, Skrijabin, Liszt, Reger, Stauss, Chopin, Leonard Bernstein, Robert Schumann, Janácek, Haydn</strong> och <strong>Brahms</strong>.</p>
<p>Men Hamelin är även en av de mest spännande och modiga pianisterna som har gjort till sin passion att ur musikhistorien lyfta fram stora men udda tonsättare som hamnat i skuggan av mer spelade och säkrare kort. Som <strong>Charles-Valentin Alkan, Ferruccio Busoni, Joseph Marx, William Bolcom, Nikolaj Medtner </strong>och<strong> Gyorgy Catoire</strong>. År 2000 erövrade Hamelin en <strong>Grammy Award</strong> för sin kompletta utgåva av <strong>Leopold Godowskys</strong> virtuosa arrangemang av Chopinetyder.</p>
<p>Naturligtvis ingår Beethovens kompletta pianosonater i Marc-André Hamelins repertoar, men att försöka avsätta ännu en inspelning på en redan mättad marknad vore en villfarelse, anser han. Skivbolag som <strong>EMI</strong>, <strong>Deutsche Grammofon</strong> och <strong>Phillips</strong> ser sina skivor som färskvaror och rensar ut sina titlar ur sortimenten redan efter 3-4 månader. Därför har Marc-André valt skivbolaget <strong>Hyperion</strong>, som gett ut 19 av hans skivor. De ger honom total konstnärlig frihet att utveckla konsertrepertoaren. Men egna stycket <em>Music Box</em> spelade han in på danska skivbolaget <strong>Danacord</strong></p>
<p>Marc-André Hamelin ser hela den tillgängliga pianolitteraturen som ETT väsen. Han särskiljer inte mellan standardverk och okända verk. Det är inte alltid geniala verk har haft möjlighet att bli kända. Det kan bero på otur eller att noterna helt enkelt inte har funnits tillgänliga, menar Hamelin, som spelat in hela Alkan's <em>Symfoni för solopiano</em>. Den ingår i ett verkcykel, som det tar över två timmar att spela, och som även innehåller en tresatsig konsert, en ouvertyr, ett antal variationer och tre enkla solostycken. </p>
<p>Alkans <em>Symfoni för solopiano</em> är i samma klass som vad som helst från Chopins eller Robert Schumanns pennor. Det är Hamelins absoluta övertygelse. Ett djupt poetiskt, superbt strukturerat verk. -Jag full av beundran, säger han. </p>
<p>-Alkan är en genunit originell tänkare, säger Marc-André Hamelin. För mig är det ett mysterium att <strong>Paganinis</strong> virtuosa musik har överlevt, medan Alkans har fallit i glömska, trots att noterna publicerades. Ett svar kan vara att Alkan gick i kvav tidigt. Lämnade aldrig sitt hus. Gjorde ingenting för att musiken skulle bli känd.</p>
<p>I Alkans <em>Symfoni för solopiano</em> finner Hamelin alltid någon intressant harmonisk eller melodisk uppfinning. Med mycket SMÅ medel skapar tonsättaren en tragisk stämning. En storhet som inte står <strong>Schubert</strong> efter. Eller tonsättaren <strong>Leo Janacek</strong> med sin förmåga att, med några få toner, nå bråddjup, förklarar Hamelin. Men mitt i melankolin finns humorn. En rik och komplex musik som Hamelin attraheras av.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>Pianokvintett, Ess-dur, sats 1, Allegro Brillante<br />Robert Schumann<br />Marc-André Hamelin, The Leipzig String Quartet<br />Liveinspelninga av Sveriges Radio, Malmö.</p>
<p> </p>
<p>Music Box<br />M-A Hamelin<br />M-A Hamelin<br />danacord DACOCD 559</p>
<p> </p>
<p>Symphony for solo piano, Allegro<br />Charles Valentine Alkan<br />M-A Hamelin<br />Hyperion CDA67218</p>
<p><br /><br />Symphony for solo piano, Finale: Presto<br />Charles...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,I,händerna,på,pianovirtuosen,Marc-André,Hamelin]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/00ff242e-31d1-4def-9dd3-bf5aba93d5ce.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:40</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Marc-André Hamelins fingrar gömmer sig hela pianolitteraturen. Han har kallats sin landsman Glenn Goulds ende värdige arvtagare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/05/p2_tollansmusikaliska_20180508_1600_5aec932a.mp3" length="41972378" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Världsartisten Michala Petri, femtio år i blockflöjtens tjänst]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Underbarnet som vid 60 år fortfarande konserterar lokalt och globalt. Michala Petri har gjort mer än 70 CD-inspelningar och 4 000 konserter sedan hon var 11 år.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Michala Petri</strong> är en av de främsta <strong>blockflöjtvirtuoserna</strong> i världen och har en enorm repertoar av klassiska och nutida kompositioner. Kuriosa: <strong>Vivaldis</strong> <em>Blockflöjtskonsert i C-dur</em>, har hon spelat över tusen gånger på konserter.</p>
<p>Hennes första CD-inspelning gjorde hon efter en konsert i London med <strong>Academy of St. Martin-in-the-Fields</strong>, endast 17 år gammal. Nyfiken och öppen för alla musikaliska genrer har hon spelat med så olika artister som <strong>Sir Neville Marriner, Keith Jarrett</strong>, <strong>Gidon Kremer</strong> och <strong>Bjørn Svin</strong>.</p>
<p>När Michala Petri var 11 år fanns det ingen i Köpenhamn som kunde lära henne något mer på <strong>blockflöjten</strong>, så hennes mamma <strong>Hanne Petri</strong>, som själv är pianist, tog med Michala till professor <strong>Ferdinand Conrad</strong> i Hannover. Han bad henne omgående starta sina studier vid <strong>Musikkonservatoriet</strong> där. Michala Petri slutade genast sin skolgång i Danmark för att satsa helt på sin professionella bana som musiker. Varje måndag morgon tog hon och hennes mamma nattåget till Hannover. Lektioner väntade på eftermiddagen och under tisdagen. På onsdagen for de hem för att öva och sedan vidtog samma procedur varje vecka.</p>
<p>- Du måste ha både råstyrka och vara intuitiv och mottagande för att gå upp på en scen, uppträda och sända ut så mycket energi till en publik, säger hon. Det är energi jag förmedlar med blockflöjten. Att spela svagt kan också vara otroligt energiskt, säger <strong>Michala Petri</strong>, som spelat instrumentet sedan hon var 3 år.</p>
<p>12 år gammal fick hon en <strong>tvärflöjt</strong>, men hon kände sig som en lurendrejare när hon spelade på den eftersom tvärflöjten är betydligt lättare att intonera på. För Michala Petri var blockflöjten en utmaning hon inte kunde motstå. Hon spelar på fyra olika storlekar, <strong>sopraninon</strong>, <strong>sopranen</strong>, som är den vanligaste, och så <strong>alt</strong>- och <strong>tenorblockflöjten</strong>. Hon har många exemplar av varje storlek. Jag räknade till ett fyrtiotal hemma hos henne.</p>
<p>Michala Petri köper ständigt nya flöjter, eftersom hon byter hela tiden. Efter ett par timmars spel tar en flöjt skada om den inte får vila. Hon vet aldrig från början om en flöjt kommer att hålla måttet eller inte.</p>
<p>Kanske känns den bra i starten, men efter några månader kan den utveckla en usel klang. Å andra sidan kan en flöjt som inledningsvis inte klingar särskilt bra plötsligt utveckla en mycket fin klang efter ett halvår. Kanske är blockflöjter precis som människor.</p>
<p>När <strong>Michala Petri</strong> gav konsert i samband med <em>Mostly Mozart Festival</em> i <strong>Lincoln Center</strong> i <strong>New York</strong> tog <strong>Keith Jarrett</strong> kontakt med henne. Hon kände honom bara till namnet, hade inte hört honom spela. Men det visade sig att Keith Jarrett även spelade blockflöjt och cembalo. De träffades i hans hem och spelade några Händelsonater och några Bachsonater. Senare tog Michala Petri kontakt med Jarrett som tackade ja till den här inspelningen.</p>
<p>- Keith Jarrett är en otroligt fin musiker, säger Michala Petri. Han lyssnar intensivt och fångar upp de signaler man sänder ut för att omgående svara på dem. Jag har spelat med klassiska musiker som har samma begåvning för att uppfånga musikaliska intentioner. Jag lyssnade mycket på vad Keith Jarrett gjorde och tänkte mindre på vad jag själv hade förberett.</p>
<p>När hon var barn kände hon att musiken var det enda som gav henne identitet. Hade hon inte musiken så var hon ingenting.</p>
<p>-När jag har utvecklat mig, fött mina två döttrar och mognat som människa så har även spelet förändrats, säger hon.</p>
<p>Michala Petri har bl a fått <em>Léonie Sonnings Musikpris, Europeiska solistpriset, Nordiska Rådets musikpris </em>och 2016 vann hon priset som bästa barock-instrumentalist vid<em> International Classical Music Awards.<br /></em></p>
<p>Michala Petri är fortfarande mycket aktiv och ger både lokala och globala konserter. Den 7 juli 2018 fyller hon 60 år och <strong>Tivoli</strong> i Köpenhamn firar henne den 1 juli 2018 med en Festkonsert. <strong>Alexander Shelley</strong> dirigerar då <strong>Tivoli Copenhagen Phil</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">LÅTLISTA:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p>Partita in c BWV 1013 - 1 Allemande</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta. JS Bach   Souvenir</p>
<p>RCA Victor 09026 62530 2</p>
<p> </p>
<p>Concerto For Piano And Orchestra No. 1 Rondo. Allegro Non Troppo,</p>
<p>Brahms</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano. DR's Symfoniorkester. Thomas Dausgaard, dir</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8    </p>
<p> </p>
<p>Fem Klaverstykker, Op. 3 – Mignon</p>
<p>Carl Nielsen</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano.</p>
<p>Retrospect  EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p>Intermezzi, Op. 117 - 2. Andante Non Troppo</p>
<p>Johannes Brahms</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano.</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p>Piano Concerto #1 In D Minor, Op. 15 - 2. Adagio</p>
<p>Johannes Brahms</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano. Thomas Dausgaard: Danish National Radio Symphony Orchestra</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p>Préludes, Book 1 - La Sérénade Interrompue      </p>
<p>Claude Debussy</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano.</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p>Scarlatti (D): Harpsichord Sonata In E, K 20</p>
<p>Domenico Scarlatti</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano.</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p>Rong (Fusion)</p>
<p>Yao Hu</p>
<p>Michaela Petri Recorders. Chen Yue Xiao &amp; Dizi</p>
<p>Dialogue East Meets West</p>
<p>OUR Recordings 6.220600</p>
<p> </p>
<p>Ancient Chinese Beauty- Clay Figurines</p>
<p>Chen Yi</p>
<p>Michala Petri. Copenhagen Philharmonic; lan Shui</p>
<p>Chinese Recorder Concertos</p>
<p>OUR Recordings 6.220603</p>
<p> </p>
<p>Flute Quartet In G Major K.285a - 2. Tempo Di Menuetto</p>
<p>W A Mozart</p>
<p>Michala Petri (Re), Carolin Widmann (Vn), Ula Ulijona (Va), Marta Sudraba (Vc)</p>
<p>Mozart Flute Quartets</p>
<p>OUR Recordings 6.220570</p>
<p> </p>
<p>Nele's Dances - 10 In a symphony of galloping hooves</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta.</p>
<p>Souvenir</p>
<p>RCA Victor 09026 62530 2                </p>
<p> </p>
<p>Nele's Dances - 3 And I'm still feeling you in my arms</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta. Souvenir </p>
<p>RCA Victor 09026 62530 2</p>
<p> </p>
<p>Sonata G RV 59 - 2 Allegro ma non presto</p>
<p>Vivaldi</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta.</p>
<p>Souvenir    </p>
<p>RCA Victor 09026 62530 2</p>
<p> </p>
<p>Concerto C-Major; Largo</p>
<p>Vivaldi</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Kremerata Baltica</p>
<p>Michala Petri 50th Birthday Concert</p>
<p>OUR Recordings 8.226905</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1068388</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180501_1600_5adb9e73.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 01 May 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Underbarnet som vid 60 år fortfarande konserterar lokalt och globalt. Michala Petri har gjort mer än 70 CD-inspelningar och 4 000 konserter sedan hon var 11 år.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Michala Petri</strong> är en av de främsta <strong>blockflöjtvirtuoserna</strong> i världen och har en enorm repertoar av klassiska och nutida kompositioner. Kuriosa: <strong>Vivaldis</strong> <em>Blockflöjtskonsert i C-dur</em>, har hon spelat över tusen gånger på konserter.</p>
<p>Hennes första CD-inspelning gjorde hon efter en konsert i London med <strong>Academy of St. Martin-in-the-Fields</strong>, endast 17 år gammal. Nyfiken och öppen för alla musikaliska genrer har hon spelat med så olika artister som <strong>Sir Neville Marriner, Keith Jarrett</strong>, <strong>Gidon Kremer</strong> och <strong>Bjørn Svin</strong>.</p>
<p>När Michala Petri var 11 år fanns det ingen i Köpenhamn som kunde lära henne något mer på <strong>blockflöjten</strong>, så hennes mamma <strong>Hanne Petri</strong>, som själv är pianist, tog med Michala till professor <strong>Ferdinand Conrad</strong> i Hannover. Han bad henne omgående starta sina studier vid <strong>Musikkonservatoriet</strong> där. Michala Petri slutade genast sin skolgång i Danmark för att satsa helt på sin professionella bana som musiker. Varje måndag morgon tog hon och hennes mamma nattåget till Hannover. Lektioner väntade på eftermiddagen och under tisdagen. På onsdagen for de hem för att öva och sedan vidtog samma procedur varje vecka.</p>
<p>- Du måste ha både råstyrka och vara intuitiv och mottagande för att gå upp på en scen, uppträda och sända ut så mycket energi till en publik, säger hon. Det är energi jag förmedlar med blockflöjten. Att spela svagt kan också vara otroligt energiskt, säger <strong>Michala Petri</strong>, som spelat instrumentet sedan hon var 3 år.</p>
<p>12 år gammal fick hon en <strong>tvärflöjt</strong>, men hon kände sig som en lurendrejare när hon spelade på den eftersom tvärflöjten är betydligt lättare att intonera på. För Michala Petri var blockflöjten en utmaning hon inte kunde motstå. Hon spelar på fyra olika storlekar, <strong>sopraninon</strong>, <strong>sopranen</strong>, som är den vanligaste, och så <strong>alt</strong>- och <strong>tenorblockflöjten</strong>. Hon har många exemplar av varje storlek. Jag räknade till ett fyrtiotal hemma hos henne.</p>
<p>Michala Petri köper ständigt nya flöjter, eftersom hon byter hela tiden. Efter ett par timmars spel tar en flöjt skada om den inte får vila. Hon vet aldrig från början om en flöjt kommer att hålla måttet eller inte.</p>
<p>Kanske känns den bra i starten, men efter några månader kan den utveckla en usel klang. Å andra sidan kan en flöjt som inledningsvis inte klingar särskilt bra plötsligt utveckla en mycket fin klang efter ett halvår. Kanske är blockflöjter precis som människor.</p>
<p>När <strong>Michala Petri</strong> gav konsert i samband med <em>Mostly Mozart Festival</em> i <strong>Lincoln Center</strong> i <strong>New York</strong> tog <strong>Keith Jarrett</strong> kontakt med henne. Hon kände honom bara till namnet, hade inte hört honom spela. Men det visade sig att Keith Jarrett även spelade blockflöjt och cembalo. De träffades i hans hem och spelade några Händelsonater och några Bachsonater. Senare tog Michala Petri kontakt med Jarrett som tackade ja till den här inspelningen.</p>
<p>- Keith Jarrett är en otroligt fin musiker, säger Michala Petri. Han lyssnar intensivt och fångar upp de signaler man sänder ut för att omgående svara på dem. Jag har spelat med klassiska musiker som har samma begåvning för att uppfånga musikaliska intentioner. Jag lyssnade mycket på vad Keith Jarrett gjorde och tänkte mindre på vad jag själv hade förberett.</p>
<p>När hon var barn kände hon att musiken var det enda som gav henne identitet...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Världsartisten,Michala,Petri,,femtio,år,i,blockflöjtens,tjänst]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/ae6b03f0-f69d-42de-9c6c-2fedf547ea04.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:59:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Underbarnet som vid 60 år fortfarande konserterar lokalt och globalt. Michala Petri har gjort mer än 70 CD-inspelningar och 4 000 konserter sedan hon var 11 år.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/05/p2_tollansmusikaliska_20180501_1600_5adb9e73.mp3" length="56971767" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kronoskvartetten och den oskrivna musiken]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Välkända och prisade Kronoskvartetten har sprängt gränserna för vad en stråkkvartett kan göra och i projektet "Fifty for the future" beställer de ny musik av tonsättare från hela världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Totalt 50 tonsättare från hela världen - varav 25 män och 25 kvinnor - deltar i projektet. Bland dem finns svenska tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong>. Hennes stycke <em>The Riddle</em> uruppfördes av Kronoskvartetten på Uppsala konsert och kongress den 5 maj 2017.</p>
<p>I dokumentären hör vi Kronoskvartetten repetera <em>The Riddle</em>. Vi möter Karin Rehnqvist och två av musikerna i Kronoskvartetten, nämligen violinisten och grundaren <strong>David Harrington</strong> och cellisten <strong>Sunny Yang</strong>. Yang är den yngsta och enda kvinnan i ensemblen. Hon har levt i flera världsdelar under sin uppväxt och hyllar projektet <em>Fifty for the Future.</em> Vi möter också den kinesiska pipa-virtuosen <strong>Wu Man</strong> som berättar hur Kronoskvartetten fick henne att för första gången själv tonsätta ett musikstycke. Den oskrivna musiken fanns inom henne.</p>
<p>I <em>Fifty for the Future - Femtio för framtiden</em>, har Kronoskvartetten även engagerat tonsättare som <strong>Franghiz Ali-Zadeh</strong>, Afghanistan, <strong>Fodé Lassana Diabaté,</strong> Mali, <strong>Tanya Tagaq</strong>, Kanada, <strong>Laurie Anderson</strong> och <strong>Philip Glass</strong> från USA. I samma anda äger också deras årliga festival rum i San Fransisco den kommande veckan.</p>
<p>I dokumentären spelar Kronoskvartetten musik av Wu Man, Karin Rehnqvist, Tanya Tagaq, Franghiz Ali-Zadeh, Fodé Lassana Diabaté, Soo Yeon Lyuh och filmmusik med Patti Smith.</p>
<p>Kronoskvartetten består av <strong>David Harrington</strong>, violin, <strong>John Sherba</strong>, violin, <strong>Hank Dutt</strong>, viola och <strong>Sunny Yang</strong>, cello.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Till projektet Fifty for the Future:</p>
<p><a class="external-link" href="http://kronosquartet.org/fifty-for-the-future" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://kronosquartet.org/fifty-for-the-future</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Till Kronoskvartettens årliga festival:</p>
<p><a class="external-link" href="http://undefined" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://kronosquartet.org/kronos-festival-2018</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Four Chinese Paintings I. Gobi Desert At Sunset <br>Wu Man <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Kronos Arts Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Reqs <br>Franghiz Ali-Zadeh <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Kronos Arts Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle <br>Karin Rehnqvist, <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>SULFUR <br>Tanya Tagaq <br>Tanya Tagaq <br>SIX SHOOTER RECORDS 030108, AJAAJA</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sivunittinni <br>Tanya Tagaq <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Reqs <br>Franghiz Ali-Zadeh <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Kronos Arts Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle <br>Karin Rehnqvist <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle <br>Karin Rehnqvist <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle<br>Karin Rehnqvist<br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sunjata's Time: III. Nana Triban <br>Fodé Lassana Diabaté <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Yessori <br>Soo Yeon Lyuh <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Dian (The Points) <br>Wu Man <br>Wu Man <br>Nimbus Records, NI 7043</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Four Chinese Paintings III. Ancient echo <br>Wu Man, <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Kronos Arts Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Four Chinese Paintings: IV. Silk and Bamboo <br>Wu Man<br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Kronos Arts Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Four Chinese Paintings I. Gobi Desert At Sunset <br>Wu Man <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Kronos Arts Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle <br>Karin Rehnqvist <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle <br>Karin Rehnqvist <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle <br>Karin Rehnqvist <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>MERCY IS <br>Patti Smith/ Kronoskvartetten <br>Patti Smith/ Kronoskvartetten <br>Patti Smith/ Kronoskvartetten <br>NONESUCH 000286, MERCY IS</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1053488</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180424_1600_5ad11ea0.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 24 Apr 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Välkända och prisade Kronoskvartetten har sprängt gränserna för vad en stråkkvartett kan göra och i projektet "Fifty for the future" beställer de ny musik av tonsättare från hela världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Totalt 50 tonsättare från hela världen - varav 25 män och 25 kvinnor - deltar i projektet. Bland dem finns svenska tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong>. Hennes stycke <em>The Riddle</em> uruppfördes av Kronoskvartetten på Uppsala konsert och kongress den 5 maj 2017.</p>
<p>I dokumentären hör vi Kronoskvartetten repetera <em>The Riddle</em>. Vi möter Karin Rehnqvist och två av musikerna i Kronoskvartetten, nämligen violinisten och grundaren <strong>David Harrington</strong> och cellisten <strong>Sunny Yang</strong>. Yang är den yngsta och enda kvinnan i ensemblen. Hon har levt i flera världsdelar under sin uppväxt och hyllar projektet <em>Fifty for the Future.</em> Vi möter också den kinesiska pipa-virtuosen <strong>Wu Man</strong> som berättar hur Kronoskvartetten fick henne att för första gången själv tonsätta ett musikstycke. Den oskrivna musiken fanns inom henne.</p>
<p>I <em>Fifty for the Future - Femtio för framtiden</em>, har Kronoskvartetten även engagerat tonsättare som <strong>Franghiz Ali-Zadeh</strong>, Afghanistan, <strong>Fodé Lassana Diabaté,</strong> Mali, <strong>Tanya Tagaq</strong>, Kanada, <strong>Laurie Anderson</strong> och <strong>Philip Glass</strong> från USA. I samma anda äger också deras årliga festival rum i San Fransisco den kommande veckan.</p>
<p>I dokumentären spelar Kronoskvartetten musik av Wu Man, Karin Rehnqvist, Tanya Tagaq, Franghiz Ali-Zadeh, Fodé Lassana Diabaté, Soo Yeon Lyuh och filmmusik med Patti Smith.</p>
<p>Kronoskvartetten består av <strong>David Harrington</strong>, violin, <strong>John Sherba</strong>, violin, <strong>Hank Dutt</strong>, viola och <strong>Sunny Yang</strong>, cello.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Till projektet Fifty for the Future:</p>
<p><a class="external-link" href="http://kronosquartet.org/fifty-for-the-future" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://kronosquartet.org/fifty-for-the-future</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Till Kronoskvartettens årliga festival:</p>
<p><a class="external-link" href="http://undefined" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://kronosquartet.org/kronos-festival-2018</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Four Chinese Paintings I. Gobi Desert At Sunset <br>Wu Man <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Kronos Arts Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Reqs <br>Franghiz Ali-Zadeh <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Kronos Arts Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle <br>Karin Rehnqvist, <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>SULFUR <br>Tanya Tagaq <br>Tanya Tagaq <br>SIX SHOOTER RECORDS 030108, AJAAJA</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sivunittinni <br>Tanya Tagaq <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Reqs <br>Franghiz Ali-Zadeh <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Kronos Arts Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle <br>Karin Rehnqvist <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle <br>Karin Rehnqvist <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>The Riddle<br>Karin Rehnqvist<br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2017 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sunjata's Time: III. Nana Triban <br>Fodé Lassana Diabaté <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Yessori <br>Soo Yeon Lyuh <br>Kronoskvartetten</p>
<p>© 2016 Inner Sunset Publishing</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Dian (The Points) <br>Wu Man <br>Wu Man <br>Nimbus...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Kronoskvartetten,och,den,oskrivna,musiken]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/b356e194-e5bf-46cd-900b-95a7945f487a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:56:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Välkända och prisade Kronoskvartetten har sprängt gränserna för vad en stråkkvartett kan göra och i projektet "Fifty for the future" beställer de ny musik av tonsättare från hela världen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/04/p2_tollansmusikaliska_20180424_1600_5ad11ea0.mp3" length="54757431" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alexina Louie och Melissa Hui, tonsättare från Kanada]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Birgitta Tollan for till Toronto i Kanada och till San Francisco i USA för att möta två kvinnor, som båda tillhör en ny grupp spännande tonsättare: Tredje generationen med rötter i Asien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Alexina Louie</strong> är en av de mest spelade nutida tonsättarna i Kanada. Hon har vunnit många priser och utnämndes 1996 till <em>Composer in Recidence</em> vid <strong>Canadian Opera Company</strong> i Toronto där hon bor. Alexina Loiue har skrivit verk för alla konstellationer.</p>
<p>Alexina Louie stammar från <strong>Kantoon</strong> i Kina. Hon studerade hos amerikanska tonsättaren <strong>Pauline Oliveros</strong> vid <em>University of California</em> i San Diego. Oliveros lärde henne att lyssna djupt på musikens klang och färger.</p>
<p>Under 6 år efter examen i Californien försökte hon finna sin egen röst i komponerandet och studerade asiatisk filosofi och musik.</p>
<p>- Genom min fördjupning i den asiatiska musiken fann jag min verkliga identitet, säger Alexina Louie. En kvinna som är mycket rotad i det västerländska, men som har starka band till Asien.</p>
<p>Ett av de kinesiska instrumenten, den 7strängade långcittran <strong>Chin</strong>, fascinerar henne mycket.</p>
<p>- Det är ett innerligt instrument som framkallar musik för själen, i en poetisk musikalisk gestik med de subtilaste uttrycksmedel. Cittran Chin gestaltas i Alexina Louies kompositioner genom kanadensiska <strong>Erica Goodmans</strong> harpspel.</p>
<p>Den japanska hovmusiken <strong>Gágakó</strong> är mycket formell och har en långsam puls. Även vad gäller harmoniförändringar. Speciellt två av instrumenten i Gágakómusik intresserar Alexina Louie: blåsinstrumentet <strong>hsiao (shao)</strong> med dubbla rörblad som kan böja tonen mer än en oboe någonsin skulle kunna och den genomträngande <strong>hichiriki</strong>, en kort bambuflöjt med 17 pipor. Alexina Louie skriver inte själv för de olika traditionella instrumenten, utan låter våra västerländska instrument uttrycka deras röster.</p>
<p>- Med min kinesiska bakgrund har jag en större, rikare kulturell palett att välja ifrån. Det ger mig en större källa att ösa ur. Det kan ibland kännas dubbelt, men här i Kanada finns de bästa förutsättningar för att trivas, säger Alexina Louie.</p>
<p>1982 skrev Alexina Louie <em>O Magnum Mysterium, Memorian Glenn Gould</em>, till minne av det kanadensiske pianogeniet Glenn Gould som dog bara 50 år gammal.</p>
<p>Vid minnesceremonien efter Glenn Goulds död samlades 3 000 människor och sjöng hymner och koraler tillsammans, bl a <em>Nun danket alle Gott</em>. Denna och flera av Bachs verk och Mahler's <em>Das Lied von der Erde</em> ingår som reminiscenser i Alexina Louies komposition till minne av Glenn Gould. Ett verk som spelats av många orkestrar, bl a BBC Symphony</p>
<p> </p>
<p><strong>Melissa Hui</strong> föds 1966 i Hongkong, där hon bor tills hon är 8 år. Familjen flyttar till <strong>Vancouver</strong> i <strong>Kanada</strong>. Från början ville Meissa Hui bli arkitekt. Hon ser sig själv som en designer som skapar former; ett koncept bestående av olika musikaliska block med ingredienser som tonhöjd, register, klang, rytmik, karaktär och profil.</p>
<p>Som 25-åring kommer denna unga tonsättare till stenkyrkan i den lilla byn <strong>San Rocco</strong> på italienska rivieran; i ett Europa, som hon upplever som otroligt historiskt.</p>
<p>- San Rocco, säger Melissa Hui, en tusenårig by med en aura av både antikvitet och modernitet, en plats till synes tidlös; där tiden ännu återstår att erfara. Melissa Hui beskriver det som att hon suttit där i kyrkan i över tusen år, hon har då och då slumrat in, och därför upplevt den latinska mässan som fragmenterad och dekonstruerad. Där i <strong>Italien</strong> skriver hon inne i huvudet ett musikverk som hon åker hem till Kanada och skriver ner i noter. Ett stycke musik med klart europeiska rötter, men i en karaktäristiskt egen design.</p>
<p>Melissa Hui blev som 28-åring docent i komposition vid <em>Stanford University</em> söder om <strong>San Francisco, </strong>där jag möter henne<strong>.</strong> Hon är utbildad vid <strong>Yale</strong>, <strong>Cal Arts</strong> i Los Angeles och vid <strong>University of British Columbia</strong>. Hennes kompositioner har beställts av ett otal symfoniorkestrar och hon har fått en mängd priser och utmärkelser.</p>
<p>Melissa Hui ingår i en grupp kanadensiska tonsättare ur det som kallades <strong>Generation X</strong><em>,</em> mellan 20 och 30 år. De känner sig fria i sin profession eftersom Kanada är ett ungt land. Det finns egentligen inte någon eller några entydiga musikaliska traditioner att behöva leva upp till enligt Melissa Hui. Ej heller finns många kanadensiska kvinnliga tonsättare att ha som förebilder, men hon nämner <strong>Barbara Pentland</strong> och <strong>Violet Archer</strong> som båda föddes strax efter sekelskiftet 1900.</p>
<p>- Att vara utan kvinnliga musikaliska förebilder kan vara en fördel, eftersom jag då kan omfamna allt jag vill. Visst kan det skapa förvirring och identitetslöshet, men det kan också leda till en intressant syntes av nya värden och traditioner. Jag behöver inte känna att <strong>Beethoven</strong> s a s hänger mig över skuldran utan istället hävda: <em>"Han är man, inget för mig"</em>. Det är befriande och ger mig kraft, förklarar Melissa Hui.</p>
<p>- Jag växte upp i en förort i norra <strong>Vancouver</strong>, berättar Melissa Hui. Endast en av mina vänner var av kinesisk härstamning, men vi talade engelska tillsammans. Eftersom vi bodde i en förort utan blandkulturer var alla mina övriga vänner vita.</p>
<p>- Många väntar sig att jag populistiskt skall skriva musik i en kinesisk tradition. Men för mig är det helt omöjligt att skapa illusioner av mina kulturella rötter, förklarar hon. Det kinesiska finns undermedvetet eller t o m omedvetet i mig. Om du med en baktanke skriver pentatonisk musik och instrumenterar med en gong, enbart för att västerlänningarna förväntar sig det, så blir det oärligt och ytligt, allt det som den kinesiska kulturen inte är, säger Melissa Hui.</p>
<p>- I min musik finns introspektion och gleshet. Det är kinesiskt. I västvärldens litteratur är prosan, berättelsen, som dominerar. I kinesisk litteratur är poesin betydelsefullare. Varje ord har en mångfald av betydelser och det står mycket skrivet mellan raderna, menar Melissa Hui.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1053475</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180417_1600_5ad87577.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 17 Apr 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Birgitta Tollan for till Toronto i Kanada och till San Francisco i USA för att möta två kvinnor, som båda tillhör en ny grupp spännande tonsättare: Tredje generationen med rötter i Asien.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Alexina Louie</strong> är en av de mest spelade nutida tonsättarna i Kanada. Hon har vunnit många priser och utnämndes 1996 till <em>Composer in Recidence</em> vid <strong>Canadian Opera Company</strong> i Toronto där hon bor. Alexina Loiue har skrivit verk för alla konstellationer.</p>
<p>Alexina Louie stammar från <strong>Kantoon</strong> i Kina. Hon studerade hos amerikanska tonsättaren <strong>Pauline Oliveros</strong> vid <em>University of California</em> i San Diego. Oliveros lärde henne att lyssna djupt på musikens klang och färger.</p>
<p>Under 6 år efter examen i Californien försökte hon finna sin egen röst i komponerandet och studerade asiatisk filosofi och musik.</p>
<p>- Genom min fördjupning i den asiatiska musiken fann jag min verkliga identitet, säger Alexina Louie. En kvinna som är mycket rotad i det västerländska, men som har starka band till Asien.</p>
<p>Ett av de kinesiska instrumenten, den 7strängade långcittran <strong>Chin</strong>, fascinerar henne mycket.</p>
<p>- Det är ett innerligt instrument som framkallar musik för själen, i en poetisk musikalisk gestik med de subtilaste uttrycksmedel. Cittran Chin gestaltas i Alexina Louies kompositioner genom kanadensiska <strong>Erica Goodmans</strong> harpspel.</p>
<p>Den japanska hovmusiken <strong>Gágakó</strong> är mycket formell och har en långsam puls. Även vad gäller harmoniförändringar. Speciellt två av instrumenten i Gágakómusik intresserar Alexina Louie: blåsinstrumentet <strong>hsiao (shao)</strong> med dubbla rörblad som kan böja tonen mer än en oboe någonsin skulle kunna och den genomträngande <strong>hichiriki</strong>, en kort bambuflöjt med 17 pipor. Alexina Louie skriver inte själv för de olika traditionella instrumenten, utan låter våra västerländska instrument uttrycka deras röster.</p>
<p>- Med min kinesiska bakgrund har jag en större, rikare kulturell palett att välja ifrån. Det ger mig en större källa att ösa ur. Det kan ibland kännas dubbelt, men här i Kanada finns de bästa förutsättningar för att trivas, säger Alexina Louie.</p>
<p>1982 skrev Alexina Louie <em>O Magnum Mysterium, Memorian Glenn Gould</em>, till minne av det kanadensiske pianogeniet Glenn Gould som dog bara 50 år gammal.</p>
<p>Vid minnesceremonien efter Glenn Goulds död samlades 3 000 människor och sjöng hymner och koraler tillsammans, bl a <em>Nun danket alle Gott</em>. Denna och flera av Bachs verk och Mahler's <em>Das Lied von der Erde</em> ingår som reminiscenser i Alexina Louies komposition till minne av Glenn Gould. Ett verk som spelats av många orkestrar, bl a BBC Symphony</p>
<p> </p>
<p><strong>Melissa Hui</strong> föds 1966 i Hongkong, där hon bor tills hon är 8 år. Familjen flyttar till <strong>Vancouver</strong> i <strong>Kanada</strong>. Från början ville Meissa Hui bli arkitekt. Hon ser sig själv som en designer som skapar former; ett koncept bestående av olika musikaliska block med ingredienser som tonhöjd, register, klang, rytmik, karaktär och profil.</p>
<p>Som 25-åring kommer denna unga tonsättare till stenkyrkan i den lilla byn <strong>San Rocco</strong> på italienska rivieran; i ett Europa, som hon upplever som otroligt historiskt.</p>
<p>- San Rocco, säger Melissa Hui, en tusenårig by med en aura av både antikvitet och modernitet, en plats till synes tidlös; där tiden ännu återstår att erfara. Melissa Hui beskriver det som att hon suttit där i kyrkan i över tusen år, hon har då och då slumrat in, och därför upplevt den latinska mässan som fragmenterad och dekonstruerad. Där i <strong>Italien</strong> skriver hon inne i huvudet ett musikverk som hon åker hem...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Alexina,Louie,och,Melissa,Hui,,tonsättare,från,Kanada]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/a3f7d2ad-7dff-40b9-abca-78b7a5439db4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:59:42</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Birgitta Tollan for till Toronto i Kanada och till San Francisco i USA för att möta två kvinnor, som båda tillhör en ny grupp spännande tonsättare: Tredje generationen med rötter i Asien.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/04/p2_tollansmusikaliska_20180417_1600_5ad87577.mp3" length="57358419" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Möt svensk-danske tonsättaren Aksel Borup-Jørgensen. En tonsättarnas poet.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Han var en av de första danska tonsättarna som reste till Darmstadt, men Aksel Borup-Jörgensen använder inte strikt serialism utan är en mycket intuitiv, lyrisk musiksnidare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Axel Borup-Jørgensen</strong> föddes 1924 i <strong>Hjørring</strong> på Jylland. Han avled i <strong>Birkerød</strong> 2012.</p>
<p>När han var tre år emigrerade familjen till Sverige och han tog studenten i <strong>Linköping</strong>, där han också gjorde sin värnplikt. Senare flyttade han till Köpenhamn och avlade 1950 musikpedagogisk examen i piano vid <strong>Det Kongelige danske Musikkonservatorium</strong>.</p>
<p>Som tonsättare är Axel Borup-Jørgensen autodidakt. Synnerligen produktiv har har varit och skrivit mer än 150 opus; minimala solostycken, ensembleverk och symfoniska verk. Intresset för <strong>Schönberg</strong> och <strong>Webern</strong> förde honom 1959 och 1962, som förste dansk, till sommarkurser i <strong>Darmstadt</strong>. Men Axel Borup-Jørgensen använder inte strikt serialism utan är en mycket intuitiv, lyrisk musiksnidare.</p>
<p>Han har tonsatt dikter av bl a <strong>Heidenstam</strong>, <strong>Gunnar Björling</strong>, <strong>Elsa Grave</strong>, <strong>Langston Hughes</strong>, <strong>Hölderlin</strong> och <strong>Rilke</strong>. Hos Axel Borup-Jørgensen möter vi inte sällan intima stämningsbilder i ofta små format som hellre skildrar tillstånd än händelser.</p>
<p>Hans måleriska orkesterstil kulminerar i verket <em>Marin</em>, en beställning från Danmarks Radio, som han skrev mellan åren 1963 och 1970. Detta var en så stor anstränging att Axel Borup-Jørgensen efter det övergick till att enbart skriva för mindre ensembler. Bara renskrivningen  av partituret tog 900 timmar. Hela verkets tillblivelse tog 7000 arbetstimmar i anspråk.</p>
<p><strong>Herbert Blomstedt</strong> dirigerade Danmarks Radios Symfoniorkester i uppförandet av <em>Marin. </em>Verket tilldelades det internationella <strong>Rostrum of Composers prize</strong> i Paris 1970.</p>
<p>Axel Borup-Jørgensen fortsatte att utveckla sin personlige stil fram till sin død, gärna i tätt samarbete med instrumentalister som kunde hjälpa honom med att realisera sina idéer om nye spelsätt och nya klangmöjligheter från traditionella instrument som blokflöjt och gitarr. Bl a tillsammans med världsartisten <strong>Michala Petri</strong> och sin dotter <strong>Elisabet Selin</strong>.</p>
<p>Danske tonsättaren Pelle Gudmundsen-Holmgreen beskriver i en intervju sin äldre kollega: "<em>Borup har funnit en egen, poetisk skönhet. Han är en  tonsättarnas poet. Han har ett svenskt drag i sin musik, man kan nästan höra de svenska skogarna och vidderna och den säregna melankoli, som ofta vilar över svensk konst</em>."</p>
<p><strong>Birgitta Tollan</strong> mötte Axel Borup-Jørgensen i Köpenhamn och frågade honom om man kan förstå att man har en så produktiv gärning bakom sig.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista. Alla stycken är tonsatta av Aksel Borup-Jørgensen</strong>:</span></p>
<p> </p>
<p>För orgel IV, opus 106</p>
<p>Jens E Christensen</p>
<p>OUR Recordings 6220617</p>
<p> </p>
<p>Nordisk sommarpastorale op 51</p>
<p>Danska Radions Symfoniorkester</p>
<p>Leif Segerstam, dir</p>
<p>Dacapo 8.224030</p>
<p> </p>
<p>Musik för slagverk och viola, opus 18</p>
<p>Anette Slaatto, viola</p>
<p>Mathias Reumert, slagverk</p>
<p>Dacapo</p>
<p> </p>
<p>Vinterelegi För sinfonietta och 3 sångare, opus 55</p>
<p>Århus Sinfonietta</p>
<p>Ars Nova Copenhagen</p>
<p>Søren Kinch Hansen, dirigent</p>
<p>Carambolage 8.226576</p>
<p> </p>
<p>Praeambula</p>
<p>Per Dybro Sørensen, gitarr</p>
<p>Point Records PACD 81</p>
<p> </p>
<p>O BARN</p>
<p>Erik Skjoldan, Helene Gjerris</p>
<p>Rilke</p>
<p>Songs and Piano Works</p>
<p>Point Records PCD 5117.</p>
<p> </p>
<p>Songs for soprano and guitar on poems by Ole Sarvig, op 104</p>
<p>Karl Petersen, gitarr</p>
<p>Marianne Lund, sopran</p>
<p> </p>
<p>Notenbüchlein für Anna Elisabeth op. 82. Finale: Chant d'oiseaux</p>
<p>Elisabeth Selin, blockflöjt</p>
<p>OUR Recordings</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>MARIN</p>
<p>Danska Radions Symfoniorkester</p>
<p>Leif Segerstam, dir</p>
<p>Dacapo 8.224030</p>
<p> </p>
<p>Sirenernas kyst, opus 100</p>
<p>Ars Nova Copenhagen</p>
<p>Søren Kinch Hansen, dirigent</p>
<p>Carambolage 8.226576</p>
<p> </p>
<p>Thalatta!, Thalatta! opus 127</p>
<p>Erik Skjoldan, piano</p>
<p>Our Recordings</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1053377</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180410_1600_5accdb4e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 10 Apr 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Han var en av de första danska tonsättarna som reste till Darmstadt, men Aksel Borup-Jörgensen använder inte strikt serialism utan är en mycket intuitiv, lyrisk musiksnidare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Axel Borup-Jørgensen</strong> föddes 1924 i <strong>Hjørring</strong> på Jylland. Han avled i <strong>Birkerød</strong> 2012.</p>
<p>När han var tre år emigrerade familjen till Sverige och han tog studenten i <strong>Linköping</strong>, där han också gjorde sin värnplikt. Senare flyttade han till Köpenhamn och avlade 1950 musikpedagogisk examen i piano vid <strong>Det Kongelige danske Musikkonservatorium</strong>.</p>
<p>Som tonsättare är Axel Borup-Jørgensen autodidakt. Synnerligen produktiv har har varit och skrivit mer än 150 opus; minimala solostycken, ensembleverk och symfoniska verk. Intresset för <strong>Schönberg</strong> och <strong>Webern</strong> förde honom 1959 och 1962, som förste dansk, till sommarkurser i <strong>Darmstadt</strong>. Men Axel Borup-Jørgensen använder inte strikt serialism utan är en mycket intuitiv, lyrisk musiksnidare.</p>
<p>Han har tonsatt dikter av bl a <strong>Heidenstam</strong>, <strong>Gunnar Björling</strong>, <strong>Elsa Grave</strong>, <strong>Langston Hughes</strong>, <strong>Hölderlin</strong> och <strong>Rilke</strong>. Hos Axel Borup-Jørgensen möter vi inte sällan intima stämningsbilder i ofta små format som hellre skildrar tillstånd än händelser.</p>
<p>Hans måleriska orkesterstil kulminerar i verket <em>Marin</em>, en beställning från Danmarks Radio, som han skrev mellan åren 1963 och 1970. Detta var en så stor anstränging att Axel Borup-Jørgensen efter det övergick till att enbart skriva för mindre ensembler. Bara renskrivningen  av partituret tog 900 timmar. Hela verkets tillblivelse tog 7000 arbetstimmar i anspråk.</p>
<p><strong>Herbert Blomstedt</strong> dirigerade Danmarks Radios Symfoniorkester i uppförandet av <em>Marin. </em>Verket tilldelades det internationella <strong>Rostrum of Composers prize</strong> i Paris 1970.</p>
<p>Axel Borup-Jørgensen fortsatte att utveckla sin personlige stil fram till sin død, gärna i tätt samarbete med instrumentalister som kunde hjälpa honom med att realisera sina idéer om nye spelsätt och nya klangmöjligheter från traditionella instrument som blokflöjt och gitarr. Bl a tillsammans med världsartisten <strong>Michala Petri</strong> och sin dotter <strong>Elisabet Selin</strong>.</p>
<p>Danske tonsättaren Pelle Gudmundsen-Holmgreen beskriver i en intervju sin äldre kollega: "<em>Borup har funnit en egen, poetisk skönhet. Han är en  tonsättarnas poet. Han har ett svenskt drag i sin musik, man kan nästan höra de svenska skogarna och vidderna och den säregna melankoli, som ofta vilar över svensk konst</em>."</p>
<p><strong>Birgitta Tollan</strong> mötte Axel Borup-Jørgensen i Köpenhamn och frågade honom om man kan förstå att man har en så produktiv gärning bakom sig.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista. Alla stycken är tonsatta av Aksel Borup-Jørgensen</strong>:</span></p>
<p> </p>
<p>För orgel IV, opus 106</p>
<p>Jens E Christensen</p>
<p>OUR Recordings 6220617</p>
<p> </p>
<p>Nordisk sommarpastorale op 51</p>
<p>Danska Radions Symfoniorkester</p>
<p>Leif Segerstam, dir</p>
<p>Dacapo 8.224030</p>
<p> </p>
<p>Musik för slagverk och viola, opus 18</p>
<p>Anette Slaatto, viola</p>
<p>Mathias Reumert, slagverk</p>
<p>Dacapo</p>
<p> </p>
<p>Vinterelegi För sinfonietta och 3 sångare, opus 55</p>
<p>Århus Sinfonietta</p>
<p>Ars Nova Copenhagen</p>
<p>Søren Kinch Hansen, dirigent</p>
<p>Carambolage 8.226576</p>
<p> </p>
<p>Praeambula</p>
<p>Per Dybro Sørensen, gitarr</p>
<p>Point Records PACD 81</p>
<p> </p>
<p>O BARN</p>
<p>Erik Skjoldan, Helene Gjerris</p>
<p>Rilke</p>
<p>Songs and Piano Works</p>
<p>Point Records PCD 5117.</p>
<p> </p>
<p>Songs...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Möt,svensk-danske,tonsättaren,Aksel,Borup-Jørgensen.,En,tonsättarnas,poet.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/1e9752b2-d0a8-4371-8570-446f8e03f4bb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:49:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Han var en av de första danska tonsättarna som reste till Darmstadt, men Aksel Borup-Jörgensen använder inte strikt serialism utan är en mycket intuitiv, lyrisk musiksnidare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/04/p2_tollansmusikaliska_20180410_1600_5accdb4e.mp3" length="47427303" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fe-mail, noice-musik med Syklubben från helvetet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Försedda med två skarpladdade intellekt, en gudabenådad röst, skickligt valthornspel, subtil, torr humor, fan anamma, en minidiktafon och laptops var norska duon Fe-mail en raritet på noice-himlen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Två norskor ur en syklubb från helvetet kysser noice-musiken och omvandlas till en blixtrande padda. Dubbelalbumet heter <em>Blixter Toad</em>. På scen liknar <strong>Maja Solveig Kjelstrup</strong> <strong>Ratkje</strong> och <strong>Hild Sofie Tafjord</strong> ibland två klänningsförsedda rymdingenjörer ur en gammal science-fiction film.</p>
<p>Medverkar gör även dansaren <strong>Lotta Melin</strong> som tillsammans med Maja Solveig Kjelstrup Ratkje och Hild Sofie Tafjord bildade gruppen <strong>Agrare</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Fe-mail<br />Interlude I<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p> </p>
<p>Fe-mail<br />jacob's toy<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord.</p>
<p><br />Fe-mail<br />syklubb fra helvetet<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord.</p>
<p><br />Fe-mail<br />residents<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord.</p>
<p><br />Fe-mail<br />water music<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord.</p>
<p><br />Fe-mail<br />modogin<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p>Dessa spår från LP:n "Syklubb fra helvetet". Utgiven på skivbolaget TV5 i Oslo.</p>
<p> </p>
<p>Fe-mail<br />Navrattan Korma<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p><br />Fe-mail<br />Samba Furore<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p><br />Fe-mail<br />Interlude II<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p><br />Fe-mail<br />The Vertical Pit of Machines<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p><br />Dessa spår från CD'n Blixter Toad<br />Asphodel ASP 2033.</p>
<p> </p>
<p>Från föreställningen Carrying Our Ears &amp; Eyes in Small Bags med Agrare, Malmö 31/8 2006.<br />Maja Solveig Kjelstrup Ratkje, Hild Sofie Tafjord och dansaren Lotta Melin.<br />Privat inspelning.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1052636</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180403_1600_5ac26714.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 03 Apr 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Försedda med två skarpladdade intellekt, en gudabenådad röst, skickligt valthornspel, subtil, torr humor, fan anamma, en minidiktafon och laptops var norska duon Fe-mail en raritet på noice-himlen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Två norskor ur en syklubb från helvetet kysser noice-musiken och omvandlas till en blixtrande padda. Dubbelalbumet heter <em>Blixter Toad</em>. På scen liknar <strong>Maja Solveig Kjelstrup</strong> <strong>Ratkje</strong> och <strong>Hild Sofie Tafjord</strong> ibland två klänningsförsedda rymdingenjörer ur en gammal science-fiction film.</p>
<p>Medverkar gör även dansaren <strong>Lotta Melin</strong> som tillsammans med Maja Solveig Kjelstrup Ratkje och Hild Sofie Tafjord bildade gruppen <strong>Agrare</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Fe-mail<br />Interlude I<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p> </p>
<p>Fe-mail<br />jacob's toy<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord.</p>
<p><br />Fe-mail<br />syklubb fra helvetet<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord.</p>
<p><br />Fe-mail<br />residents<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord.</p>
<p><br />Fe-mail<br />water music<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord.</p>
<p><br />Fe-mail<br />modogin<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p>Dessa spår från LP:n "Syklubb fra helvetet". Utgiven på skivbolaget TV5 i Oslo.</p>
<p> </p>
<p>Fe-mail<br />Navrattan Korma<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p><br />Fe-mail<br />Samba Furore<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p><br />Fe-mail<br />Interlude II<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p><br />Fe-mail<br />The Vertical Pit of Machines<br />Fe-mail: Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Hild Sofie Tafjord</p>
<p><br />Dessa spår från CD'n Blixter Toad<br />Asphodel ASP 2033.</p>
<p> </p>
<p>Från föreställningen Carrying Our Ears &amp; Eyes in Small Bags med Agrare, Malmö 31/8 2006.<br />Maja Solveig Kjelstrup Ratkje, Hild Sofie Tafjord och dansaren Lotta Melin.<br />Privat inspelning.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Fe-mail,,noice-musik,med,Syklubben,från,helvetet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/76253f5d-833e-402f-a5b6-ae418d9fa6f5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:22</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Försedda med två skarpladdade intellekt, en gudabenådad röst, skickligt valthornspel, subtil, torr humor, fan anamma, en minidiktafon och laptops var norska duon Fe-mail en raritet på noice-himlen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/04/p2_tollansmusikaliska_20180403_1600_5ac26714.mp3" length="41677852" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Gordon Monahan - en ljudens trollkonstnär]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ljudkonstnären och kompositören Gordon Monahan, en av de mest mångsidiga inom avantgarden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan</strong> söker upp f d pianisten och rockmusiken, numera ljudkonstnären och organisten, <strong>Gordon Monahan</strong>, i hans ateljé under takåsarna i <strong>f d</strong> <strong>Östberlin</strong>. Här, mitt i den pulserande storstaden, bor Gordon Monahan de delar av året då han inte är på sin ranch utanför <strong>Toronto</strong> i <strong>Kanada</strong>.</p>
<p>Gordon Monahan's mångåriga verksamhet med ljudande verk för högtalare, video, kinetiska skulpurer och datorkontrollerade ljudinstallationer, har gjort honom till en av de mest mångsidiga avantgarde-ljudkonstärerna. Han är både kompositör och utövande ljudskulptör som rör sig mellan naturliga akustiska fenomen och mediateknologi, gärna på olika locations, inom populärkultur och på livescener.</p>
<p>Gordon Monhans har intresse för <strong>hi- och lowtech</strong> och för s k <strong>hög- och lågkultur</strong>.</p>
<p>Men Gordon Monahan startade som medlem av olika rockband hemma i <strong>Ottawa</strong> i Kanada. Numera spelar han elektrisk orgel i underhållningsgruppen <strong>Fuzzy Love</strong> som skriver eget material och gör covers av kända artisters pophits. Som t ex <strong>George Michaels</strong> <em>Careless Whisper</em>, <strong>Lennon McCartneys</strong> <em>Strawberry Fields</em> och <em>Overload</em> med <strong>Sugababes</strong>.</p>
<p>Sedan 1978 har Gordon Monahan gjort ett oändligt antal performances och ljudinstallationer över hela världen. Men han startade alltså som konservatorieutbildad pianist, även om han föredrog nutida musik istället för den klassiska. Bl a spelade han gärna pianostycken av <strong>John Cage</strong>.</p>
<p>I början av 1980-talet var Gordon Monahan i gång med att att komponera sin ljudskulptur <em>Piano Mechanics</em> och <strong>John Cage</strong> kom förbi Toronto. Det var då John Cage uttalade de berömda orden: ”<em>Vid pianot producerar Gordon Monahan ljud som vi aldrig hört tidigare</em>”.</p>
<p>Gordon Monahan har skapat fler verk där <strong>theremin</strong> är i fokus. För några månader sedan komponerade han stycket <em>Theremin pendulum</em> - en mekanisk, rörlig ljudskulptur som svänger fram och tillbaka, men i ett vad han kallar kaotiskt mönster, oförutsägbart. Själva pendeln är antennen på en theremin - en vidhängande tråd som rör sig. Tonhöjden ändrar sig med rörelserna.</p>
<p>I programmet hör vi även det mäktiga stycket <em>Speakers Swinging</em> från 1982. Här svänger tre personer ljudande högtalare i en koreograferad komposition av Gordon Monahan.</p>
<p>- <em>Speakers Swinging</em> kräver svett, hårt arbete och envishet, förklarar Gordon Monahan.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1043706</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180327_1600_5a9ebb52.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 27 Mar 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ljudkonstnären och kompositören Gordon Monahan, en av de mest mångsidiga inom avantgarden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan</strong> söker upp f d pianisten och rockmusiken, numera ljudkonstnären och organisten, <strong>Gordon Monahan</strong>, i hans ateljé under takåsarna i <strong>f d</strong> <strong>Östberlin</strong>. Här, mitt i den pulserande storstaden, bor Gordon Monahan de delar av året då han inte är på sin ranch utanför <strong>Toronto</strong> i <strong>Kanada</strong>.</p>
<p>Gordon Monahan's mångåriga verksamhet med ljudande verk för högtalare, video, kinetiska skulpurer och datorkontrollerade ljudinstallationer, har gjort honom till en av de mest mångsidiga avantgarde-ljudkonstärerna. Han är både kompositör och utövande ljudskulptör som rör sig mellan naturliga akustiska fenomen och mediateknologi, gärna på olika locations, inom populärkultur och på livescener.</p>
<p>Gordon Monhans har intresse för <strong>hi- och lowtech</strong> och för s k <strong>hög- och lågkultur</strong>.</p>
<p>Men Gordon Monahan startade som medlem av olika rockband hemma i <strong>Ottawa</strong> i Kanada. Numera spelar han elektrisk orgel i underhållningsgruppen <strong>Fuzzy Love</strong> som skriver eget material och gör covers av kända artisters pophits. Som t ex <strong>George Michaels</strong> <em>Careless Whisper</em>, <strong>Lennon McCartneys</strong> <em>Strawberry Fields</em> och <em>Overload</em> med <strong>Sugababes</strong>.</p>
<p>Sedan 1978 har Gordon Monahan gjort ett oändligt antal performances och ljudinstallationer över hela världen. Men han startade alltså som konservatorieutbildad pianist, även om han föredrog nutida musik istället för den klassiska. Bl a spelade han gärna pianostycken av <strong>John Cage</strong>.</p>
<p>I början av 1980-talet var Gordon Monahan i gång med att att komponera sin ljudskulptur <em>Piano Mechanics</em> och <strong>John Cage</strong> kom förbi Toronto. Det var då John Cage uttalade de berömda orden: ”<em>Vid pianot producerar Gordon Monahan ljud som vi aldrig hört tidigare</em>”.</p>
<p>Gordon Monahan har skapat fler verk där <strong>theremin</strong> är i fokus. För några månader sedan komponerade han stycket <em>Theremin pendulum</em> - en mekanisk, rörlig ljudskulptur som svänger fram och tillbaka, men i ett vad han kallar kaotiskt mönster, oförutsägbart. Själva pendeln är antennen på en theremin - en vidhängande tråd som rör sig. Tonhöjden ändrar sig med rörelserna.</p>
<p>I programmet hör vi även det mäktiga stycket <em>Speakers Swinging</em> från 1982. Här svänger tre personer ljudande högtalare i en koreograferad komposition av Gordon Monahan.</p>
<p>- <em>Speakers Swinging</em> kräver svett, hårt arbete och envishet, förklarar Gordon Monahan.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Gordon,Monahan,en,ljudens,trollkonstnär]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/45314179-475d-4651-994c-9d9d2207b294.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ljudkonstnären och kompositören Gordon Monahan, en av de mest mångsidiga inom avantgarden.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/03/p2_tollansmusikaliska_20180327_1600_5a9ebb52.mp3" length="40152397" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Elzbieta Sikora - både elektroakustisk och klassisk tonsättare.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt en av den europeiska elektroakustiska musikens stora damer Elzbieta Sikora i Warszawa och Paris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon är utbildad ljudtekniker, klassisk tonsättare och elaktroakustisk kompositör. Hon är polska och bor i <strong>Paris</strong>. Hennes namn är <strong>Elzbieta Sikora</strong> och hon är en av de stora inom den elektroakustiska musiken.</p>
<p>Jag träffade Elzbieta Sikora i forna hemlandet Polen, i <strong>Warzsawa</strong> i samband med en porträttkonsert som anordnades för denna 61-åriga tonsättare, som 1997 fick Polens<em> Kavallerikors</em> och 2004 den franska orden <em>Chevalier de l'Ordre des Arts et Lettres</em>.</p>
<p>Hon har en gedigen musikalisk utbildning. Hon föddes i <strong>Lwow</strong> i Polen. Efter pianostudier i <strong>Gdansk</strong> tog hon examen vid musikakademin i Warzsawa. I den ingick även studier i ljudteknik. Senare återvände Elzbieta Sikora till Warzsawa och tog sin andra examen, denna gång i komposition.</p>
<p>Elzbieta Sikora studerade också komposition hos <strong>Betsy Jolas</strong> i Paris. Nu är Sikorá professor i elektoakustisk musik vid Musikkonservatoriet i Angouleme i Frankrike.</p>
<p>Från början ville Elzbieta Sikora bli konsertpianist, men hade inte nerver för en solokarriär. Till 150-årsminnet av polske tonsättaren och pianisten <strong>Fredrick Chopins</strong> död 1849, fick Elzbieta Sikora uppdraget av <strong>Chopin-sällskapet</strong> i Paris att komponera en pianokonsert: <em>Hommage a Frédéric Chopin</em>. </p>
<p>Det var studentupproret i Europa 1968 som inspirerade Elzbieta Sikora till att bli musikalisk avantgardist. 1968-70 studerade hon elektroakustisk musik hos bl a <strong>Pierre Schaeffer</strong> vid franska radions elektronmusikstudio <strong>GRM</strong> i Paris.</p>
<p>Elzbieta Sikoras verklista innehåller en mängd kompositioner, både akustiska och elektroakustiska; operor, balettmusik, orkesterverk, bl a en symfoni, kammarmusik, bl a fyra stråkkvartetter och en stråksextett, körmusik, bl a ett oratorium och sånger. Även filmmusik, förstås. Ett tjugotal bandstycken och flera hörspel har det också blivit.</p>
<p>De elektroakustiska styckena är färgade av hennes klassiska kunskap: form, harmonik, gestik. På så sätt blir Elzbieta Sikoras musik varken mekanisk eller statisk.</p>
<p>Stycket <em>Grain de Sable</em>, <em>Sandkorn</em>, är baserat på de inspelningar som en truckförare gjorde för henne. Här krossas hundratals flaskor när innehållet av kommunens recykle-containrar töms.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">LÅTLISTA:</span></strong></p>
<p>Aquamarina<br />Producer IMEB <br />LDC 278 070/71</p>
<p><br />Eine Rose als Stütze. Drei Lieder nach den texten von Hilde Domin<br />HÖRSPIEL bei Sender Freies Berlin 2000</p>
<p> </p>
<p>Grain de Sable<br />Producer IMEB <br />Mnemosyne Musique LDC 278 11 22/23</p>
<p> </p>
<p>Rouge d'été<br />Producer IMEB</p>
<p> </p>
<p>Lisboa, Tramway 28<br />Daniel Kientzy, saxophones<br />ina-GRM INA E 5011</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1041648</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180320_1600_5a9d8f3b.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 20 Mar 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt en av den europeiska elektroakustiska musikens stora damer Elzbieta Sikora i Warszawa och Paris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hon är utbildad ljudtekniker, klassisk tonsättare och elaktroakustisk kompositör. Hon är polska och bor i <strong>Paris</strong>. Hennes namn är <strong>Elzbieta Sikora</strong> och hon är en av de stora inom den elektroakustiska musiken.</p>
<p>Jag träffade Elzbieta Sikora i forna hemlandet Polen, i <strong>Warzsawa</strong> i samband med en porträttkonsert som anordnades för denna 61-åriga tonsättare, som 1997 fick Polens<em> Kavallerikors</em> och 2004 den franska orden <em>Chevalier de l'Ordre des Arts et Lettres</em>.</p>
<p>Hon har en gedigen musikalisk utbildning. Hon föddes i <strong>Lwow</strong> i Polen. Efter pianostudier i <strong>Gdansk</strong> tog hon examen vid musikakademin i Warzsawa. I den ingick även studier i ljudteknik. Senare återvände Elzbieta Sikora till Warzsawa och tog sin andra examen, denna gång i komposition.</p>
<p>Elzbieta Sikora studerade också komposition hos <strong>Betsy Jolas</strong> i Paris. Nu är Sikorá professor i elektoakustisk musik vid Musikkonservatoriet i Angouleme i Frankrike.</p>
<p>Från början ville Elzbieta Sikora bli konsertpianist, men hade inte nerver för en solokarriär. Till 150-årsminnet av polske tonsättaren och pianisten <strong>Fredrick Chopins</strong> död 1849, fick Elzbieta Sikora uppdraget av <strong>Chopin-sällskapet</strong> i Paris att komponera en pianokonsert: <em>Hommage a Frédéric Chopin</em>. </p>
<p>Det var studentupproret i Europa 1968 som inspirerade Elzbieta Sikora till att bli musikalisk avantgardist. 1968-70 studerade hon elektroakustisk musik hos bl a <strong>Pierre Schaeffer</strong> vid franska radions elektronmusikstudio <strong>GRM</strong> i Paris.</p>
<p>Elzbieta Sikoras verklista innehåller en mängd kompositioner, både akustiska och elektroakustiska; operor, balettmusik, orkesterverk, bl a en symfoni, kammarmusik, bl a fyra stråkkvartetter och en stråksextett, körmusik, bl a ett oratorium och sånger. Även filmmusik, förstås. Ett tjugotal bandstycken och flera hörspel har det också blivit.</p>
<p>De elektroakustiska styckena är färgade av hennes klassiska kunskap: form, harmonik, gestik. På så sätt blir Elzbieta Sikoras musik varken mekanisk eller statisk.</p>
<p>Stycket <em>Grain de Sable</em>, <em>Sandkorn</em>, är baserat på de inspelningar som en truckförare gjorde för henne. Här krossas hundratals flaskor när innehållet av kommunens recykle-containrar töms.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">LÅTLISTA:</span></strong></p>
<p>Aquamarina<br />Producer IMEB <br />LDC 278 070/71</p>
<p><br />Eine Rose als Stütze. Drei Lieder nach den texten von Hilde Domin<br />HÖRSPIEL bei Sender Freies Berlin 2000</p>
<p> </p>
<p>Grain de Sable<br />Producer IMEB <br />Mnemosyne Musique LDC 278 11 22/23</p>
<p> </p>
<p>Rouge d'été<br />Producer IMEB</p>
<p> </p>
<p>Lisboa, Tramway 28<br />Daniel Kientzy, saxophones<br />ina-GRM INA E 5011</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Elzbieta,Sikora,både,elektroakustisk,och,klassisk,tonsättare.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/72308105-17a2-40c9-bd4f-ef33bc1c8dfd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt en av den europeiska elektroakustiska musikens stora damer Elzbieta Sikora i Warszawa och Paris.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/03/p2_tollansmusikaliska_20180320_1600_5a9d8f3b.mp3" length="37675635" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Svart, vit, kvinna, man och musik – Maher och Sousou Cissoko]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Musikerparet Sousou och Maher Cissoko är sannolikt Sveriges mest kända koraspelare, men de utmanas inte bara av instrumentet utan också av fördomar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kora</strong> är från början ett västafrikanskt stränginstrument som är släkt med lutan och harpan. Den består av en kalebasshalva som är täckt med koskinn och har 21 strängar på sin långa hals.</p>
<p><br /><strong>Sousou Cissoko</strong> är en av världens få kvinnliga koraspelare. Hon började spela kora som 19-åring i uppväxtens Skåne medan <strong>Maher Cissoko</strong> kommer från en känd korafamilj i Senegal och har spelat kora sedan han var i 6-årsåldern. Tillsammans är de ett par moderna <strong>jalis</strong>, även kallade <strong>grioter</strong> vilka ursprungligen är musikaliska historieberättare i det västafrikanska <strong>mandinkafolket</strong>.</p>
<p><br />Deras vision är att belysa <strong>kulturlikheter</strong> snarare än kulturskillnader med sin gränsöverskridande musik.</p>
<p>I programmet berättar <strong>Maher Cissoko</strong> om den humanism och människokärlek han vill uttrycka med sina sånger. Han skildrar även hur han jagas och arresteras av polis enbart på grund av sin hudfärg.</p>
<p><strong>Sousou Cissoko</strong> talar om kulturell appropiering och exotisering. Hon har musikworkshop med kvinnor i Gambia och sjunger en stark sång om hur hon försöker skydda sina barn mot rasism.</p>
<p>En P2-dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Suutoo Yé Diyaa (Good Night)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu!</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Rendevouz</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Made Of Music</p>
<p>JALICD02</p>
<p> </p>
<p>Lita På Mig</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Stockholm Dakar</p>
<p>AJABUCD018</p>
<p> </p>
<p>Jangfata Featuring Timbuktu</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Stockholm Dakar</p>
<p>AJABUCD018</p>
<p> </p>
<p>Kora Fo (The Kora Speaks)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Kunoo (The Bird)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Sama (Tomorrow)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Kooma Kumaro (Backbiting)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Jarabi</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>ADOUNA</p>
<p> </p>
<p>Lannayaa (Trust)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Made Of Music</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Made Of Music</p>
<p>JALICD02</p>
<p> </p>
<p>Made Of Music</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Made Of Music</p>
<p>JALICD02</p>
<p> </p>
<p>Africa Moo Baalu (Big leaders)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Africa Moo Baalu</p>
<p> </p>
<p>M Be Kiling (We Are One)</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1041647</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180313_1600_5a8ec2d3.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 13 Mar 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Musikerparet Sousou och Maher Cissoko är sannolikt Sveriges mest kända koraspelare, men de utmanas inte bara av instrumentet utan också av fördomar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kora</strong> är från början ett västafrikanskt stränginstrument som är släkt med lutan och harpan. Den består av en kalebasshalva som är täckt med koskinn och har 21 strängar på sin långa hals.</p>
<p><br /><strong>Sousou Cissoko</strong> är en av världens få kvinnliga koraspelare. Hon började spela kora som 19-åring i uppväxtens Skåne medan <strong>Maher Cissoko</strong> kommer från en känd korafamilj i Senegal och har spelat kora sedan han var i 6-årsåldern. Tillsammans är de ett par moderna <strong>jalis</strong>, även kallade <strong>grioter</strong> vilka ursprungligen är musikaliska historieberättare i det västafrikanska <strong>mandinkafolket</strong>.</p>
<p><br />Deras vision är att belysa <strong>kulturlikheter</strong> snarare än kulturskillnader med sin gränsöverskridande musik.</p>
<p>I programmet berättar <strong>Maher Cissoko</strong> om den humanism och människokärlek han vill uttrycka med sina sånger. Han skildrar även hur han jagas och arresteras av polis enbart på grund av sin hudfärg.</p>
<p><strong>Sousou Cissoko</strong> talar om kulturell appropiering och exotisering. Hon har musikworkshop med kvinnor i Gambia och sjunger en stark sång om hur hon försöker skydda sina barn mot rasism.</p>
<p>En P2-dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Suutoo Yé Diyaa (Good Night)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu!</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Rendevouz</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Made Of Music</p>
<p>JALICD02</p>
<p> </p>
<p>Lita På Mig</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Stockholm Dakar</p>
<p>AJABUCD018</p>
<p> </p>
<p>Jangfata Featuring Timbuktu</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Stockholm Dakar</p>
<p>AJABUCD018</p>
<p> </p>
<p>Kora Fo (The Kora Speaks)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Kunoo (The Bird)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Sama (Tomorrow)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Kooma Kumaro (Backbiting)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Jarabi</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>ADOUNA</p>
<p> </p>
<p>Lannayaa (Trust)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>
<p> </p>
<p>Made Of Music</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Made Of Music</p>
<p>JALICD02</p>
<p> </p>
<p>Made Of Music</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Made Of Music</p>
<p>JALICD02</p>
<p> </p>
<p>Africa Moo Baalu (Big leaders)</p>
<p>Maher Cissoko, Sousou Cissoko</p>
<p>Africa Moo Baalu</p>
<p> </p>
<p>M Be Kiling (We Are One)</p>
<p>Kora Fo Ajabu</p>
<p>AJABU024</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Svart,,vit,,kvinna,,man,och,musik,Maher,och,Sousou,Cissoko]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/bf1c69f3-36c9-4517-9fa3-ef630e6ef887.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Musikerparet Sousou och Maher Cissoko är sannolikt Sveriges mest kända koraspelare, men de utmanas inte bara av instrumentet utan också av fördomar.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/03/p2_tollansmusikaliska_20180313_1600_5a8ec2d3.mp3" length="39959872" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Natasha Barrett, elektroakustisk kompositör]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt en av den engelsk/norska elektroakustiska musikens stora damer: Natasha Barrett i Oslo.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter en av den elektroakustiska musikens stora damer, den prisbehängda engelska kompositören Natasha Barrett. Utbildad klassisk gitarrist valde hon ändå att arbeta med kontrapunktik och polyfoni med hjälp av ljud istället för med instrument.</p>
<p>2006 erhöll hon <strong>Nordiska Rådets Musikpris</strong>.</p>
<p><br /> Allt Natasha Barrett gör tar utgångspunkt i <strong>acousmatiska</strong> bandkompositioner. Hon startar nästan alltid med en <strong>akustisk ljudkälla</strong>. I sina verk berättar hon en historia men även om en specifik plats. Hon har en egen slags elektroakustikens poetik:</p>
<p><em>“Det är mitt mål att fånga och spegla den naturliga och fysiska</em><br /><em>världen, och ägna mig åt aspekter av den som håller på att förstöras,</em><br /><em>förställas, eller helt enkelt försvinna från vardagslivet.”</em></p>
<p>Stycket <em>Viva La Selva</em> är inspelat med hjälp av fyra mikrofoner, arrangerade i en stor pyramidal form, under 24 timmar nonstop i en fridlyst <strong>regnskog i Costa Rica.</strong></p>
<p><br /> I programmet hör vi även utdrag av Natasha Barretts <em>Midnight Sun: Midday Moon</em>, <em>Exploratio Invisibilis</em> och <em>Prince Prospero’s Party</em> efter <em>Mask of the Red Death</em> av <strong>Edgar Allan Poe</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong> </strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1022243</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180306_1600_5a9c6aef.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 06 Mar 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt en av den engelsk/norska elektroakustiska musikens stora damer: Natasha Barrett i Oslo.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter en av den elektroakustiska musikens stora damer, den prisbehängda engelska kompositören Natasha Barrett. Utbildad klassisk gitarrist valde hon ändå att arbeta med kontrapunktik och polyfoni med hjälp av ljud istället för med instrument.</p>
<p>2006 erhöll hon <strong>Nordiska Rådets Musikpris</strong>.</p>
<p><br /> Allt Natasha Barrett gör tar utgångspunkt i <strong>acousmatiska</strong> bandkompositioner. Hon startar nästan alltid med en <strong>akustisk ljudkälla</strong>. I sina verk berättar hon en historia men även om en specifik plats. Hon har en egen slags elektroakustikens poetik:</p>
<p><em>“Det är mitt mål att fånga och spegla den naturliga och fysiska</em><br /><em>världen, och ägna mig åt aspekter av den som håller på att förstöras,</em><br /><em>förställas, eller helt enkelt försvinna från vardagslivet.”</em></p>
<p>Stycket <em>Viva La Selva</em> är inspelat med hjälp av fyra mikrofoner, arrangerade i en stor pyramidal form, under 24 timmar nonstop i en fridlyst <strong>regnskog i Costa Rica.</strong></p>
<p><br /> I programmet hör vi även utdrag av Natasha Barretts <em>Midnight Sun: Midday Moon</em>, <em>Exploratio Invisibilis</em> och <em>Prince Prospero’s Party</em> efter <em>Mask of the Red Death</em> av <strong>Edgar Allan Poe</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong> </strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Natasha,Barrett,,elektroakustisk,kompositör]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/b3a73d24-013d-40a0-b2ad-0feffbd01490.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt en av den engelsk/norska elektroakustiska musikens stora damer: Natasha Barrett i Oslo.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/03/p2_tollansmusikaliska_20180306_1600_5a9c6aef.mp3" length="39249612" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hanna Hartman, ljudkonstnär]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt en av den svenska elektroakustiska musikens stora damer: Hanna Hartman i Berlin.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Hanna Hartman</strong> föddes i Uppsala 1961. Efter studier i Teater- och Litteraturvetenskap vid Uppsala univeristet gick hon <strong>Dramatiska Institutuet</strong> 1989-1991. Efter en del års arbete vid <strong>Sveriges Radios dokumentärredaktion och radioteatern</strong> i Stockholm flyttade Hanna Hartman och hennes digitala ljudstudio utomlands; först till <strong>Köpenhamn</strong> och senare till <strong>Berlin</strong>, där hon nu bor och verkar.</p>
<p>Allting börjar och slutar med ljud. <strong>Hanna Hartman</strong> är den svenska ljudpoeten som hämtar klanger från hela världen till sina kompositioner.<br /> Hon har arbetat för tyska radiostationer och Sveriges och Danmarks Radios "radiofoniska byggarbetsplatser". För stycket, <em>Cikoria - en resa, ett år</em> erhöll <strong>Hanna Hartman</strong> 2000 ett prestigefyllt <strong>Karl-Sczukapris</strong> som delas ut i Berlin. Vi möter henne när hon gett ut sin första CD med tre av sina verk, bl a <em>Färjesånger</em>.</p>
<p><br /> <strong>Birgitta Tollan</strong> träffade <strong>Hanna Hartman</strong> vid hennes digitala ljudstudio i hemmet i forna <strong>Östberlin</strong>. Och mötte en konstnär vars mikrofoner nyligen fångade klirret av den sicilianska vulkanen <strong>Etnas</strong> lavaströmmar och geysir med vattenkaskader och bubblande svavel på <strong>Island</strong>, men som även attraheras av vardagsljud: från dragkedjor, mjölkseparatorer, skruvar och godsvagnar.</p>
<p>Hanna Hartman framträdde tidigare  med gruppen <strong>Les Femmes Savantes -</strong> de bildade kvinnorna - fem Berlinbaserade kvinnliga kompositörer/performers från Tyskland, Argentina och Sverige.<strong><br /></strong></p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Hanna Hartman<br />Färjesånger<br /><br /></p>
<p>Hanna Hartman<br />Die Schrauben, die die Welt zusammanhalten</p>
<p> </p>
<p>Från CD'n Hanna Hartman, Elektron EM 1005.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1015383</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180227_1600_5a903d88.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 27 Feb 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt en av den svenska elektroakustiska musikens stora damer: Hanna Hartman i Berlin.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Hanna Hartman</strong> föddes i Uppsala 1961. Efter studier i Teater- och Litteraturvetenskap vid Uppsala univeristet gick hon <strong>Dramatiska Institutuet</strong> 1989-1991. Efter en del års arbete vid <strong>Sveriges Radios dokumentärredaktion och radioteatern</strong> i Stockholm flyttade Hanna Hartman och hennes digitala ljudstudio utomlands; först till <strong>Köpenhamn</strong> och senare till <strong>Berlin</strong>, där hon nu bor och verkar.</p>
<p>Allting börjar och slutar med ljud. <strong>Hanna Hartman</strong> är den svenska ljudpoeten som hämtar klanger från hela världen till sina kompositioner.<br /> Hon har arbetat för tyska radiostationer och Sveriges och Danmarks Radios "radiofoniska byggarbetsplatser". För stycket, <em>Cikoria - en resa, ett år</em> erhöll <strong>Hanna Hartman</strong> 2000 ett prestigefyllt <strong>Karl-Sczukapris</strong> som delas ut i Berlin. Vi möter henne när hon gett ut sin första CD med tre av sina verk, bl a <em>Färjesånger</em>.</p>
<p><br /> <strong>Birgitta Tollan</strong> träffade <strong>Hanna Hartman</strong> vid hennes digitala ljudstudio i hemmet i forna <strong>Östberlin</strong>. Och mötte en konstnär vars mikrofoner nyligen fångade klirret av den sicilianska vulkanen <strong>Etnas</strong> lavaströmmar och geysir med vattenkaskader och bubblande svavel på <strong>Island</strong>, men som även attraheras av vardagsljud: från dragkedjor, mjölkseparatorer, skruvar och godsvagnar.</p>
<p>Hanna Hartman framträdde tidigare  med gruppen <strong>Les Femmes Savantes -</strong> de bildade kvinnorna - fem Berlinbaserade kvinnliga kompositörer/performers från Tyskland, Argentina och Sverige.<strong><br /></strong></p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Hanna Hartman<br />Färjesånger<br /><br /></p>
<p>Hanna Hartman<br />Die Schrauben, die die Welt zusammanhalten</p>
<p> </p>
<p>Från CD'n Hanna Hartman, Elektron EM 1005.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Hanna,Hartman,,ljudkonstnär]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/ebe82090-fbaa-4b7d-9f03-c4f26be16ea7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:31:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt en av den svenska elektroakustiska musikens stora damer: Hanna Hartman i Berlin.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/02/p2_tollansmusikaliska_20180227_1600_5a903d88.mp3" length="30326973" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Harry Partch och Richard Maxfield, två pionjärer.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Två outsiders inom den experimenterande och elektroniska musiken - de amerikanska pionjärerna och homosexuella kompositörerna Harry Partch och Richard Maxfield.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som flera av pionjärerna inom den nya amerikanska musiken var även <strong>Harry Partch</strong> och <strong>Rickard Maxfield</strong> homosexuella. Under 50-talet upplevde de alla <strong>McCarthy</strong>-erans jakt på outsiders av olika slag.</p>
<p>Både Maxfield och Partch hade ett starkt musikaliskt förhållande till den homosexuella tonsättaren och innovatören <strong>John Cage’</strong>s musik. Maxfield blev Cage’s elev för att senare ta avstamp och skapa sin egen musik. Partch ogillade Cage’s slumpmusik och sa att <em>Att förlita sig på slumpen och sluta ta beslut är detsamma som att sluta skapa musik</em>.</p>
<p> </p>
<p><strong>Harry Partch</strong> förklarar i en film att <em>Livet är alltför dyrbart för att tillbringas med betydelsefulla människor</em>. Det var därför han begav sig ut på järnvägarna under den stora <strong>depressionen</strong> i 30-talets <strong>USA</strong> och levde som <strong>hobo</strong> och uteliggare. Han levde ut sin homosexualitet, han svalt och fick syfilis. Detta gjorde han under flera år efter en trygg uppväxt och en lång resa i <strong>Europa</strong>.</p>
<p>Partch fick en gedigen musikalisk utbildning och spelade klarinett, orgel, altfiol och gitarr. Han komponerade tidigt musik med hjälp av det <strong>vältempererade västerländska kromatiska tonspråket</strong>. Men med tiden blev Partch mer och mer frustrerad över, som han upplevde, den alltför grovhuggna och osofistikerade stämningen av de olika instrumenten.</p>
<p>Redan 1923 började han fundera kring detta och 1949 gavs hans märkvärdiga bok <em>Genesis of a Music</em> ut. Ungefär <em>En musiks ursprung</em>.</p>
<p>Harry Partch byggde då egna instrument där han bl a använde en 43-tonsskala för varje okatv! Hans första instrument var en på 1930-talet ombyggd altfiol. Han byggde också flera <strong>Kitharor</strong>, alltså grekiska lyror. Sådana som poeten <strong>Sappho</strong> spelade på. En av hans kitharor har 72 strängar! Andra instrument från Parch's hand är <strong>Diamantmarimba</strong>, <strong>Boo I</strong> och <strong>Boo 2,</strong> <strong>Chromelodeon</strong>, <strong>Cloud Chamber Bowls</strong> och <strong>Gourd Tree</strong> som finns med här på fotot av Harry Partch.</p>
<p> <strong>Harry Partch </strong>dog 1974. Ett geni och samtidigt en outsider. Han skapade en egen musikteori och sina egna instrument. Partch's musik influerades tidigt av musik från både Asien och Afrika.</p>
<p> </p>
<p><strong>Richard Maxfield </strong>är en av elektronmusikens bortglömda pionjärer. Maxfield var den förste amerikanske kompositör som byggde sin egen elektroniska utrustning för att kunna generera rent elektronisk bandmusik utan inblandning av mikrofoner och s k <em>konkret musik</em>. 1959 skapade han sin första elektroniska stycke, <em>Sine Music (A Swarm of Butterflies Encountered Over the Ocean).</em> Han utnämnde den senare legendaren <strong>LaMonte Young</strong> till sin assistent. Young är allmänt erkänd som en av de första <em>minimalistiska</em> kompositörerna.</p>
<p>Maxfield komponerade även en <em>Pastoral Symfoni</em> för elektroniska ljud. Som i en regnskog….</p>
<p>Maxfield var en av de ansvariga bakom de så kallade <em>Downtown Concerts</em> i <strong>Yoko Onos</strong> vindsvåning under 60-talet i New York.</p>
<p>Maxfield föddes i <strong>Seattle</strong> 1927 och studerade piano och klarinett som barn. Redan i high school skrev han sin första symfoni! Maxfield sa själv att han kunde läsa noter innan han kunde läsa bokstäver.</p>
<p>Han valde en gedigen musikalisk utbildning, bl a vid <strong>University of California</strong> i <strong>Berkeley</strong>. Där erhöll han <strong>Hertz-priset</strong> vilket 1952 möjliggjorde en resa till Europa där han bl a träffade tonsättarna <strong>Pierre Boulez</strong>,<strong> Karl-Heinz Stockhausen</strong> och <strong>Luigi Nono</strong>. Det är förmodligen där Richard Maxfield första gången hör elektronmusik.</p>
<p>Tillbaka i USA studerade Maxfield för tonsättarna <strong>Aaron Copland </strong>och <strong>Milton Babbit</strong> innan han återvände till Europa för studier för <strong>Luigi Dallapiccola</strong> and <strong>Bruno Maderna</strong> i Italien</p>
<p>42 år gammal, hög som ett hus, hoppar Richard Maxfield ut genom ett fönster och avlider av sina skador. Drygt ett år innan <strong>Jimi Hendrix</strong> och <strong>Janis Joplin</strong> dör. Två år innan <strong>Jim Morrison</strong> dör i <strong>Paris</strong>. Alla till följd av drogmissbruk</p>
<p> </p>
<p>Vi möter även den då 75-åriga amerikanska, öppet lesbiska accordionisten, tonsättaren och pionjären <strong>Pauline Oliveros</strong>, som, när det begav sig, spelade med <strong>Partch</strong> och <strong>Maxfield</strong> i musikmiljöerna i <strong>San Francisco</strong> och i <strong>New York.</strong></p>
<p>Medverkar i programmet gör även svenske kompositören, musikern och improvisatören <strong>Sten Sandell</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1015373</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180220_1600_5a668f9f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 20 Feb 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Två outsiders inom den experimenterande och elektroniska musiken - de amerikanska pionjärerna och homosexuella kompositörerna Harry Partch och Richard Maxfield.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Som flera av pionjärerna inom den nya amerikanska musiken var även <strong>Harry Partch</strong> och <strong>Rickard Maxfield</strong> homosexuella. Under 50-talet upplevde de alla <strong>McCarthy</strong>-erans jakt på outsiders av olika slag.</p>
<p>Både Maxfield och Partch hade ett starkt musikaliskt förhållande till den homosexuella tonsättaren och innovatören <strong>John Cage’</strong>s musik. Maxfield blev Cage’s elev för att senare ta avstamp och skapa sin egen musik. Partch ogillade Cage’s slumpmusik och sa att <em>Att förlita sig på slumpen och sluta ta beslut är detsamma som att sluta skapa musik</em>.</p>
<p> </p>
<p><strong>Harry Partch</strong> förklarar i en film att <em>Livet är alltför dyrbart för att tillbringas med betydelsefulla människor</em>. Det var därför han begav sig ut på järnvägarna under den stora <strong>depressionen</strong> i 30-talets <strong>USA</strong> och levde som <strong>hobo</strong> och uteliggare. Han levde ut sin homosexualitet, han svalt och fick syfilis. Detta gjorde han under flera år efter en trygg uppväxt och en lång resa i <strong>Europa</strong>.</p>
<p>Partch fick en gedigen musikalisk utbildning och spelade klarinett, orgel, altfiol och gitarr. Han komponerade tidigt musik med hjälp av det <strong>vältempererade västerländska kromatiska tonspråket</strong>. Men med tiden blev Partch mer och mer frustrerad över, som han upplevde, den alltför grovhuggna och osofistikerade stämningen av de olika instrumenten.</p>
<p>Redan 1923 började han fundera kring detta och 1949 gavs hans märkvärdiga bok <em>Genesis of a Music</em> ut. Ungefär <em>En musiks ursprung</em>.</p>
<p>Harry Partch byggde då egna instrument där han bl a använde en 43-tonsskala för varje okatv! Hans första instrument var en på 1930-talet ombyggd altfiol. Han byggde också flera <strong>Kitharor</strong>, alltså grekiska lyror. Sådana som poeten <strong>Sappho</strong> spelade på. En av hans kitharor har 72 strängar! Andra instrument från Parch's hand är <strong>Diamantmarimba</strong>, <strong>Boo I</strong> och <strong>Boo 2,</strong> <strong>Chromelodeon</strong>, <strong>Cloud Chamber Bowls</strong> och <strong>Gourd Tree</strong> som finns med här på fotot av Harry Partch.</p>
<p> <strong>Harry Partch </strong>dog 1974. Ett geni och samtidigt en outsider. Han skapade en egen musikteori och sina egna instrument. Partch's musik influerades tidigt av musik från både Asien och Afrika.</p>
<p> </p>
<p><strong>Richard Maxfield </strong>är en av elektronmusikens bortglömda pionjärer. Maxfield var den förste amerikanske kompositör som byggde sin egen elektroniska utrustning för att kunna generera rent elektronisk bandmusik utan inblandning av mikrofoner och s k <em>konkret musik</em>. 1959 skapade han sin första elektroniska stycke, <em>Sine Music (A Swarm of Butterflies Encountered Over the Ocean).</em> Han utnämnde den senare legendaren <strong>LaMonte Young</strong> till sin assistent. Young är allmänt erkänd som en av de första <em>minimalistiska</em> kompositörerna.</p>
<p>Maxfield komponerade även en <em>Pastoral Symfoni</em> för elektroniska ljud. Som i en regnskog….</p>
<p>Maxfield var en av de ansvariga bakom de så kallade <em>Downtown Concerts</em> i <strong>Yoko Onos</strong> vindsvåning under 60-talet i New York.</p>
<p>Maxfield föddes i <strong>Seattle</strong> 1927 och studerade piano och klarinett som barn. Redan i high school skrev han sin första symfoni! Maxfield sa själv att han kunde läsa noter innan han kunde läsa bokstäver.</p>
<p>Han valde en gedigen musikalisk utbildning, bl a vid <strong>University of California</strong> i <strong>Berkeley</strong>...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Harry,Partch,och,Richard,Maxfield,,två,pionjärer.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/231ca58f-d477-4417-8f70-95d9bd916e7f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Två outsiders inom den experimenterande och elektroniska musiken - de amerikanska pionjärerna och homosexuella kompositörerna Harry Partch och Richard Maxfield.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/02/p2_tollansmusikaliska_20180220_1600_5a668f9f.mp3" length="33957980" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Århundradets kärlekskrig som opera]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Boken "Århundradets kärlekskrig" av författaren och litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström blev en av 2016 års mest omtalade svenska böcker, men också en opera.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den omdiskuterade punktromanen <em>Århundradets kärlekskrig</em> av författaren och litteraturprofessorn <strong>Ebba Witt-Brattström</strong> blev operan <em>Kärlekskriget</em> med musik av tonsättaren <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>.</p>
<p>Den 3 mars 2017 hade Stockholms stadsteater urpremiär för en pjäs på boken, och den 6 juli samma år var det urpremiär för operan <em>Kärlekskriget</em>.</p>
<p>Birgitta Tollan har talat med publik och en stor del av ensemblen i samband med premiären i <strong>Vattnäs konsertlada</strong> vid <strong>Orsasjön</strong>, Dalarnas enda operahus.</p>
<p>”Jag skulle tvingas kyssa<br />den hand som slog mig<br />För att få leva i din höga närhet<br />Du var kungen<br />Jag var pigan”</p>
<p>Ebba Witt-Brattström berättar att romanen är en sorgesång över ett havererat äktenskap som varat i många år. Det som en gång var stor kärlek har vänts till långdragen kamp, ett kärlekskrig.</p>
<p>– En lidande kvinna uppfattas som aggressiv och en aggressiv man uppfattas som lidande. Vi är hjärntvättade på nåt sätt!, säger Ebba Witt-Brattström.</p>
<p>I dokumentären lyssnar vi på musiken och sjunger gör världsalten <strong>Anna Larsson</strong> som HON, basbarytonen <strong>Lars Arvidson</strong> som HAN och den unga sopranen <strong>Amelia Jakobsson</strong> som IVONA, en karaktär som librettisten <strong>Mathias Clason</strong> skrev in i librettot tillsammans med regissören, skådespelaren och sångaren <strong>Niklas Hjulström</strong> som här regisserar sin första opera. IVONA finns inte med i punktromanen. Hon är i operan polska och städar hos det upphöjda medelklassparet. Dessutom är hon forskarassistent och ibland emotionellt stöd till karaktären HON.</p>
<p>När operan <em>Kärlekskriget</em> hade spelats för sista gången kunde vi läsa om <strong>#metoo</strong>-upprop över hela världen. Tre av kvinnorna i teamet kring Kärlekskriget har varit tongivande i frågor om kvinnors liv och rättigheter: <strong>Anna Larsson</strong> var initiativtagare till uppropet <strong>#visjungerut</strong> i Sverige. <strong>Paula af Malmborg Ward</strong> har bl a komponerat radiooperan <em>Hittekvinnan</em> efter fem böcker av <strong>Kerstin Thorvall</strong>, operan <em>Dansa min docka</em> om anorexi och körverket <em>Äggen är slut</em> om klimakteriet. Och <strong>Ebba Witt-Brattström</strong> har under många år skrivit böcker och debattartiklar i ämnet: <em>Kulturkvinnan</em>, <em>Kulturmannen och andra texter, Stå i bredd : 70-talets kvinnor, män och litteratur, Å alla kära systrar!, Ur könets mörker m fl.<br /></em></p>
<p>Om operan satts upp efter #metoo-uppropen - hade Ebba Witt-Brattström då sett annorlunda på relationen mellan HON och HAN efter att ha läst alla tusentals vittnesmål från kvinnor som varit utsatta för patriarkala övergrepp?</p>
<p>Basbarytonen <strong>Lars Arvidson</strong> var senare initiativtagare till ett upprop till stöd för uppropet <strong>#visjungerut</strong> tillsammans med bl a <strong>Peter Mattei</strong>, <strong>Rickard Söderberg</strong>, <strong>Lars Cleveman</strong> och <strong>Michael Weinius</strong>.</p>
<p>All musik i denna dokumentär är ur operan <em>Kärlekskriget</em>. Musiken är inspelad av <strong>Kristian Eliasson</strong>, som är kompositör, musiker och ljudkonstnär. Spelar gör <strong>Västerås Sinfonietta</strong> under ledning av dirigenten <strong>Fredrik Burstedt</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1012504</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180213_1600_5a80a45e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 13 Feb 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Boken "Århundradets kärlekskrig" av författaren och litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström blev en av 2016 års mest omtalade svenska böcker, men också en opera.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den omdiskuterade punktromanen <em>Århundradets kärlekskrig</em> av författaren och litteraturprofessorn <strong>Ebba Witt-Brattström</strong> blev operan <em>Kärlekskriget</em> med musik av tonsättaren <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>.</p>
<p>Den 3 mars 2017 hade Stockholms stadsteater urpremiär för en pjäs på boken, och den 6 juli samma år var det urpremiär för operan <em>Kärlekskriget</em>.</p>
<p>Birgitta Tollan har talat med publik och en stor del av ensemblen i samband med premiären i <strong>Vattnäs konsertlada</strong> vid <strong>Orsasjön</strong>, Dalarnas enda operahus.</p>
<p>”Jag skulle tvingas kyssa<br />den hand som slog mig<br />För att få leva i din höga närhet<br />Du var kungen<br />Jag var pigan”</p>
<p>Ebba Witt-Brattström berättar att romanen är en sorgesång över ett havererat äktenskap som varat i många år. Det som en gång var stor kärlek har vänts till långdragen kamp, ett kärlekskrig.</p>
<p>– En lidande kvinna uppfattas som aggressiv och en aggressiv man uppfattas som lidande. Vi är hjärntvättade på nåt sätt!, säger Ebba Witt-Brattström.</p>
<p>I dokumentären lyssnar vi på musiken och sjunger gör världsalten <strong>Anna Larsson</strong> som HON, basbarytonen <strong>Lars Arvidson</strong> som HAN och den unga sopranen <strong>Amelia Jakobsson</strong> som IVONA, en karaktär som librettisten <strong>Mathias Clason</strong> skrev in i librettot tillsammans med regissören, skådespelaren och sångaren <strong>Niklas Hjulström</strong> som här regisserar sin första opera. IVONA finns inte med i punktromanen. Hon är i operan polska och städar hos det upphöjda medelklassparet. Dessutom är hon forskarassistent och ibland emotionellt stöd till karaktären HON.</p>
<p>När operan <em>Kärlekskriget</em> hade spelats för sista gången kunde vi läsa om <strong>#metoo</strong>-upprop över hela världen. Tre av kvinnorna i teamet kring Kärlekskriget har varit tongivande i frågor om kvinnors liv och rättigheter: <strong>Anna Larsson</strong> var initiativtagare till uppropet <strong>#visjungerut</strong> i Sverige. <strong>Paula af Malmborg Ward</strong> har bl a komponerat radiooperan <em>Hittekvinnan</em> efter fem böcker av <strong>Kerstin Thorvall</strong>, operan <em>Dansa min docka</em> om anorexi och körverket <em>Äggen är slut</em> om klimakteriet. Och <strong>Ebba Witt-Brattström</strong> har under många år skrivit böcker och debattartiklar i ämnet: <em>Kulturkvinnan</em>, <em>Kulturmannen och andra texter, Stå i bredd : 70-talets kvinnor, män och litteratur, Å alla kära systrar!, Ur könets mörker m fl.<br /></em></p>
<p>Om operan satts upp efter #metoo-uppropen - hade Ebba Witt-Brattström då sett annorlunda på relationen mellan HON och HAN efter att ha läst alla tusentals vittnesmål från kvinnor som varit utsatta för patriarkala övergrepp?</p>
<p>Basbarytonen <strong>Lars Arvidson</strong> var senare initiativtagare till ett upprop till stöd för uppropet <strong>#visjungerut</strong> tillsammans med bl a <strong>Peter Mattei</strong>, <strong>Rickard Söderberg</strong>, <strong>Lars Cleveman</strong> och <strong>Michael Weinius</strong>.</p>
<p>All musik i denna dokumentär är ur operan <em>Kärlekskriget</em>. Musiken är inspelad av <strong>Kristian Eliasson</strong>, som är kompositör, musiker och ljudkonstnär. Spelar gör <strong>Västerås Sinfonietta</strong> under ledning av dirigenten <strong>Fredrik Burstedt</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Århundradets,kärlekskrig,som,opera]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/1da56fdd-8052-4a8a-9c69-091c0f2b48b2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:57:11</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Boken "Århundradets kärlekskrig" av författaren och litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström blev en av 2016 års mest omtalade svenska böcker, men också en opera.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/02/p2_tollansmusikaliska_20180213_1600_5a80a45e.mp3" length="54948702" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skuggor och ljus, del 4. Laleh, Maria Lindström, Jenny Almsenius]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I det fjärde och sista programmet spinner Birgitta Tollan kvinnliga singer/songwritertrådar runt samtiden. Möt bl a Laleh i en tidig intervju. Hungern sitter inte i magen utan i rösten, sjunger Laleh.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med utgångspunkt i <strong>Rickie Lee Jones</strong>, över <strong>Suzanne Vega</strong> (the Mother of <strong>mp3</strong>) till legenden <strong>Barbro Hörberg</strong>, poeten <strong>Elisabeth Hermodsson</strong>, humoristen <strong>Maria Lindström</strong> och geniet <strong>Stina Nordenstam</strong> landar vi i 2000-talets singer/songwriterboom med <strong>Lollo Harms</strong> från <em>Popkolloföreningen för unga tjejer</em> efter <strong>Marit Bergmans</strong> initiativ.</p>
<p><strong>Popkollo</strong> är ett slags moderna flickskolor med syfte att nå fler unga tjejer och få dem att börja spela och fullfölja sitt musikintresse.</p>
<p>Visskoleutbildade <strong>Jenny Almsenius</strong> inspireras av <em>Rysslands Evert Taube</em>, <strong>Vladimir Vysotskij</strong>.</p>
<p>Norska <strong>Lisa Dillan</strong>, improvisationslärare på Musikhögskolan i Oslo, har gjort låten <em>When I close my eyes</em> med inspiration av en dikt av <strong>Karin Boye</strong> ur Härdarna med följande textrad: <em>Jag lyssnar, fången i förtärande tvång. I rytmen av din rytm, i takten av din gång slår min puls i hunger.</em></p>
<p><br /><strong>Laleh</strong> - singer/songwriter, kompositör, musiker, arrangör och musiktekniker, utbildad vid <strong>Musikprogrammet</strong> vid <strong>Hvitfeldtska Gymnasiet</strong> i Göteborg, berättar om lyckan hon känner när<strong> London Symphony Orchestra</strong> spelar in hennes <em>Snö</em> som är musik till filmen <em>Arn</em>.</p>
<p><em>Hungern sitter inte i magen utan i rösten</em>, sjunger Laleh, och det får bli motto för hela serien <em>Skuggor och ljus</em> som härmed klingar ut för gott.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p><br />Shadows And Light  <br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell<br />The Last Waltz<br />Rhino 81227827823 </p>
<p><br />chuck e is in love<br />Rickie Lee Jones<br />Rickie Lee Jones<br />Warner Bros.</p>
<p><br />tried to be a man<br />Rickie Lee Jones<br />Rickie Lee Jones mfl.<br />Sermon on Exposition Boulevard<br />New West Records</p>
<p><br />Jungfruns Bön<br />Maria Lindström<br />Maria Lindström m fl<br />Ur vägen<br />PSCD 059</p>
<p><br />Unga flickor<br />Maria Lindström<br />Maria Lindström m fl<br />Åtminstone<br />db Productions DBCD 12</p>
<p><br />Hejsan Britta<br />Barbro Hörberg<br />Barbro Hörberg m fl<br />Gamla Älskade Barn<br />Frituna</p>
<p><br />Vad gör vi med sommaren, kamrater<br />Elisabet Hermodsson<br />Elisabet Hermodsson<br />VAD GÖR VI MED SOMMAREN KAMRATER ?<br />PROPRIUS PROP 7724</p>
<p><br />Tom’s Diner<br />Suzanne Vega<br />Suzanne Vega<br />Solitude Standing 1987<br />A&amp;M</p>
<p><br />Luka<br />Suzanne Vega<br />Suzanne Vega m fl<br />Solitude Standing 198<br /> A&amp;M</p>
<p><br />Little Star<br />Stina Nordenstam<br />Stina Nordenstam<br />Little Star (Re-Issue) 1997<br />East West EW106CD</p>
<p><br />His Song<br />Stina Nordenstam<br />Stina Nordenstam<br />Memories Of A Color<br />telegram records tcd-11</p>
<p><br />Mary Bell<br />Stina Nordenstam<br />Stina Nordenstam<br />Dynamite<br />East West 0630182402</p>
<p><br />No Party piano mix 7<br />Marit Bergman<br />Marit Bergman<br />Marit Bergman MySpace</p>
<p><br />Floden Ny version<br />Jenny Almsenius<br />Jenny Almsenius<br />http://www.jennyalmsenius.se/musik.htm</p>
<p><br />When I close my eyes<br />Lisa Dillan<br />Lisa Dillan<br />Kommer på platta senare</p>
<p><br />Der yek goshe (I ett hörn)<br />Laleh<br />Laleh<br />Warner Music</p>
<p><br />Far Har Lärt Mig<br />Laleh<br />Laleh<br />Prinsessor<br />Warner Music 5051011-8646-2-9</p>
<p><br />Snö<br />Laleh <br />Laleh. The London Symphony Orchestra.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1011469</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180206_1600_5a65cca2.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 06 Feb 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I det fjärde och sista programmet spinner Birgitta Tollan kvinnliga singer/songwritertrådar runt samtiden. Möt bl a Laleh i en tidig intervju. Hungern sitter inte i magen utan i rösten, sjunger Laleh.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med utgångspunkt i <strong>Rickie Lee Jones</strong>, över <strong>Suzanne Vega</strong> (the Mother of <strong>mp3</strong>) till legenden <strong>Barbro Hörberg</strong>, poeten <strong>Elisabeth Hermodsson</strong>, humoristen <strong>Maria Lindström</strong> och geniet <strong>Stina Nordenstam</strong> landar vi i 2000-talets singer/songwriterboom med <strong>Lollo Harms</strong> från <em>Popkolloföreningen för unga tjejer</em> efter <strong>Marit Bergmans</strong> initiativ.</p>
<p><strong>Popkollo</strong> är ett slags moderna flickskolor med syfte att nå fler unga tjejer och få dem att börja spela och fullfölja sitt musikintresse.</p>
<p>Visskoleutbildade <strong>Jenny Almsenius</strong> inspireras av <em>Rysslands Evert Taube</em>, <strong>Vladimir Vysotskij</strong>.</p>
<p>Norska <strong>Lisa Dillan</strong>, improvisationslärare på Musikhögskolan i Oslo, har gjort låten <em>When I close my eyes</em> med inspiration av en dikt av <strong>Karin Boye</strong> ur Härdarna med följande textrad: <em>Jag lyssnar, fången i förtärande tvång. I rytmen av din rytm, i takten av din gång slår min puls i hunger.</em></p>
<p><br /><strong>Laleh</strong> - singer/songwriter, kompositör, musiker, arrangör och musiktekniker, utbildad vid <strong>Musikprogrammet</strong> vid <strong>Hvitfeldtska Gymnasiet</strong> i Göteborg, berättar om lyckan hon känner när<strong> London Symphony Orchestra</strong> spelar in hennes <em>Snö</em> som är musik till filmen <em>Arn</em>.</p>
<p><em>Hungern sitter inte i magen utan i rösten</em>, sjunger Laleh, och det får bli motto för hela serien <em>Skuggor och ljus</em> som härmed klingar ut för gott.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p><br />Shadows And Light  <br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell<br />The Last Waltz<br />Rhino 81227827823 </p>
<p><br />chuck e is in love<br />Rickie Lee Jones<br />Rickie Lee Jones<br />Warner Bros.</p>
<p><br />tried to be a man<br />Rickie Lee Jones<br />Rickie Lee Jones mfl.<br />Sermon on Exposition Boulevard<br />New West Records</p>
<p><br />Jungfruns Bön<br />Maria Lindström<br />Maria Lindström m fl<br />Ur vägen<br />PSCD 059</p>
<p><br />Unga flickor<br />Maria Lindström<br />Maria Lindström m fl<br />Åtminstone<br />db Productions DBCD 12</p>
<p><br />Hejsan Britta<br />Barbro Hörberg<br />Barbro Hörberg m fl<br />Gamla Älskade Barn<br />Frituna</p>
<p><br />Vad gör vi med sommaren, kamrater<br />Elisabet Hermodsson<br />Elisabet Hermodsson<br />VAD GÖR VI MED SOMMAREN KAMRATER ?<br />PROPRIUS PROP 7724</p>
<p><br />Tom’s Diner<br />Suzanne Vega<br />Suzanne Vega<br />Solitude Standing 1987<br />A&amp;M</p>
<p><br />Luka<br />Suzanne Vega<br />Suzanne Vega m fl<br />Solitude Standing 198<br /> A&amp;M</p>
<p><br />Little Star<br />Stina Nordenstam<br />Stina Nordenstam<br />Little Star (Re-Issue) 1997<br />East West EW106CD</p>
<p><br />His Song<br />Stina Nordenstam<br />Stina Nordenstam<br />Memories Of A Color<br />telegram records tcd-11</p>
<p><br />Mary Bell<br />Stina Nordenstam<br />Stina Nordenstam<br />Dynamite<br />East West 0630182402</p>
<p><br />No Party piano mix 7<br />Marit Bergman<br />Marit Bergman<br />Marit Bergman MySpace</p>
<p><br />Floden Ny version<br />Jenny Almsenius<br />Jenny Almsenius<br />http://www.jennyalmsenius.se/musik.htm</p>
<p><br />When I close my eyes<br />Lisa Dillan<br />Lisa Dillan<br />Kommer på platta senare</p>
<p><br />Der yek goshe (I ett hörn)<br />Laleh<br />Laleh<br />Warner Music</p>
<p><br />Far Har Lärt Mig<br />Laleh<br />Laleh<br />Prinsessor<br...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Skuggor,och,ljus,,del,4.,Laleh,,Maria,Lindström,,Jenny,Almsenius]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/81bef807-71c2-418b-9189-5e5a3e96aba4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:34:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I det fjärde och sista programmet spinner Birgitta Tollan kvinnliga singer/songwritertrådar runt samtiden. Möt bl a Laleh i en tidig intervju. Hungern sitter inte i magen utan i rösten, sjunger Laleh.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/02/p2_tollansmusikaliska_20180206_1600_5a65cca2.mp3" length="33232513" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skuggor och ljus, del 3. Joan Baez, Stina Nordenstam, Eva Dahlgren m fl]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi hör historiska intervjuer med svenska och internationella singer/songwriters. Bland annat Joan Baez. Vi möter även 21-åriga Stina Nordenstam i den allra första intervju hon gjorde i svensk media.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Titeln <em><strong>Skuggor och ljus</strong></em> kommer från <strong>Joni Mitchells</strong> komposition <em>Shadows and Light</em> från 1976. I singer/songwriter-genren har kvinnor tagit sig stor plats. Med hjälp av musiken steg kvinnor och kvinnliga erfarenheter, tankar, känslor och kamp ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna.</p>
<p>Den tredje delen innehåller några historiska intervjuer med svenska och internationella singer/songwriters. <strong>Birgitta Tollan</strong> intervjuar två 21-åriga kommande storstjärnor: <strong>Eva Dahlgren</strong> 1981 efter att hon fått sin första <strong>Rockbjörn</strong> och den skygga <strong>Stina Nordenstam</strong> 1991, I den allra första intervjun Stina gjorde i svensk media inför debuten med CD’n <em>memories of a color</em>.</p>
<p>Den världsberömda mexikanskättade freds- och ickevåldsförkämpen <strong>Joan Baez</strong> demonstrerar sjungande för HBT-rättigheter i Stockholm och berättar om hur kluvet det var att vara halvt mexikanska i Kalifornien på 60-talet. Det är sjungande sångdiktaren <strong>Jan Hammarlund</strong> som fick en pratstund med sin stora idol.</p>
<p>Dessutom innehåller programmet samtal med ordjonglören <strong>Christina Kjellsson</strong> om den göteborgska kultikonen <strong>Brittmarie Brax</strong> med smeknamnet <strong>Brittis</strong>. Fram till sin död Allhelgonadagen 1998 skrev Brittis ett 30-tal sånger. Christina Kjellsson samlade ihop de inspelningar som fanns, lyfte fram Brittis röst och lade på nytt ackompanjemang på CD'n, som heter <em>Brittis</em>.</p>
<p>Vi hör den legendariska liveinspelningen av <em>Leaping Lesbians</em> med <strong>Meg Christian</strong>. I en outgiven låt sjunger öppet lesbiska <strong>Janis Ian</strong> <em>I’m married in Toronto but not in New York</em>. Även <strong>Ani DiFranco</strong> finns med i denna näst sista del av <em>Skuggor och ljus</em>.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p><br />Shadows And Light<br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell, Persuasions mfl<br />The Last Waltz<br />Rhino 81227827823</p>
<p><br />Altar boy and the thief<br />Joan Baez <br />Joan Baez m fl<br />Blowing away – 1977<br />Epic Records EK-34697</p>
<p><br />Leaping lesbians<br />Sue Fink <br />Meg Christian<br />Face the Music - Meg Christian<br />Olivia</p>
<p><br />Love Is Blind<br />Janis Ian<br />Janis Ian m fl<br />Aftertones<br />Cooking Vinyl COOKCD 270</p>
<p><br />Married In London<br />Janis Ian<br />Janis Ian<br />Outgiven.<br />Downloaded from www.janisian.com</p>
<p><br />Novemberregn<br />Eva Dahlgren<br />Eva Dahlgren m fl<br />Petroleum Och Tång<br />EMI 50999 5 13635 2 9</p>
<p><br />Ge dig<br />Eva Dahlgren<br />Eva Dahlgren m fl<br />För väntan<br />CBS/Epic 85064</p>
<p><br />Västra Gatan <br />Christina Kjellsson<br />Christina Kjellsson m fl<br />Mitt i en mening<br />Borderline Records 2000 (BLCD 22)</p>
<p><br />Mitt i en mening<br />Christina Kjellsson<br />Christina Kjellsson<br />Mitt i en mening<br />Borderline Records 2000 (BLCD 22)</p>
<p><br />Alone At Night<br />Stina Nordenstam<br />Stina Nordenstam mfl<br />Memories Of A Color<br />telegram records/caprice records tcd-11</p>
<p> </p>
<p>Britt-Marie Brax<br />Patriarkatet<br />Britt-Marie Brax, sang. Christina Kjellsson, div instrument och kör. Erica Granström, kör. </p>
<p> </p>
<p>Britt-Marie Brax<br />Natt klockan två<br />Britt-Marie Brax, sång. Christina Kjellsson, div instrument.</p>
<p> </p>
<p>Britt-Marie Brax<br />Sociala mörker<br />Britt-Marie Brax, sång. Samuel Olsson, bas.</p>
<p> </p>
<p>Britt-Marie Brax<br />Minnena är fyllda<br />Britt-Marie Brax, sång. Christina Kjellsson, div instrument.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1008289</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180130_1600_5a5c24e7.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 30 Jan 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi hör historiska intervjuer med svenska och internationella singer/songwriters. Bland annat Joan Baez. Vi möter även 21-åriga Stina Nordenstam i den allra första intervju hon gjorde i svensk media.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Titeln <em><strong>Skuggor och ljus</strong></em> kommer från <strong>Joni Mitchells</strong> komposition <em>Shadows and Light</em> från 1976. I singer/songwriter-genren har kvinnor tagit sig stor plats. Med hjälp av musiken steg kvinnor och kvinnliga erfarenheter, tankar, känslor och kamp ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna.</p>
<p>Den tredje delen innehåller några historiska intervjuer med svenska och internationella singer/songwriters. <strong>Birgitta Tollan</strong> intervjuar två 21-åriga kommande storstjärnor: <strong>Eva Dahlgren</strong> 1981 efter att hon fått sin första <strong>Rockbjörn</strong> och den skygga <strong>Stina Nordenstam</strong> 1991, I den allra första intervjun Stina gjorde i svensk media inför debuten med CD’n <em>memories of a color</em>.</p>
<p>Den världsberömda mexikanskättade freds- och ickevåldsförkämpen <strong>Joan Baez</strong> demonstrerar sjungande för HBT-rättigheter i Stockholm och berättar om hur kluvet det var att vara halvt mexikanska i Kalifornien på 60-talet. Det är sjungande sångdiktaren <strong>Jan Hammarlund</strong> som fick en pratstund med sin stora idol.</p>
<p>Dessutom innehåller programmet samtal med ordjonglören <strong>Christina Kjellsson</strong> om den göteborgska kultikonen <strong>Brittmarie Brax</strong> med smeknamnet <strong>Brittis</strong>. Fram till sin död Allhelgonadagen 1998 skrev Brittis ett 30-tal sånger. Christina Kjellsson samlade ihop de inspelningar som fanns, lyfte fram Brittis röst och lade på nytt ackompanjemang på CD'n, som heter <em>Brittis</em>.</p>
<p>Vi hör den legendariska liveinspelningen av <em>Leaping Lesbians</em> med <strong>Meg Christian</strong>. I en outgiven låt sjunger öppet lesbiska <strong>Janis Ian</strong> <em>I’m married in Toronto but not in New York</em>. Även <strong>Ani DiFranco</strong> finns med i denna näst sista del av <em>Skuggor och ljus</em>.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p><br />Shadows And Light<br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell, Persuasions mfl<br />The Last Waltz<br />Rhino 81227827823</p>
<p><br />Altar boy and the thief<br />Joan Baez <br />Joan Baez m fl<br />Blowing away – 1977<br />Epic Records EK-34697</p>
<p><br />Leaping lesbians<br />Sue Fink <br />Meg Christian<br />Face the Music - Meg Christian<br />Olivia</p>
<p><br />Love Is Blind<br />Janis Ian<br />Janis Ian m fl<br />Aftertones<br />Cooking Vinyl COOKCD 270</p>
<p><br />Married In London<br />Janis Ian<br />Janis Ian<br />Outgiven.<br />Downloaded from www.janisian.com</p>
<p><br />Novemberregn<br />Eva Dahlgren<br />Eva Dahlgren m fl<br />Petroleum Och Tång<br />EMI 50999 5 13635 2 9</p>
<p><br />Ge dig<br />Eva Dahlgren<br />Eva Dahlgren m fl<br />För väntan<br />CBS/Epic 85064</p>
<p><br />Västra Gatan <br />Christina Kjellsson<br />Christina Kjellsson m fl<br />Mitt i en mening<br />Borderline Records 2000 (BLCD 22)</p>
<p><br />Mitt i en mening<br />Christina Kjellsson<br />Christina Kjellsson<br />Mitt i en mening<br />Borderline Records 2000 (BLCD 22)</p>
<p><br />Alone At Night<br />Stina Nordenstam<br />Stina Nordenstam mfl<br />Memories Of A Color<br />telegram records/caprice records tcd-11</p>
<p> </p>
<p>Britt-Marie Brax<br />Patriarkatet<br />Britt-Marie Brax, sang. Christina Kjellsson, div instrument och kör. Erica Granström, kör. </p>
<p> </p>
<p>Britt-Marie Brax<br />Natt klockan två<br />Britt-Marie Brax, sång. Christina Kjellsson, div instrument.</p>
<p> </p>
<p>Britt-Marie Brax<br />Sociala mörker<br />Britt-Marie Brax, sång. Samuel Olsson, bas.</p>
<p> </p>
<p>Britt-Marie...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Skuggor,och,ljus,,del,3.,Joan,Baez,,Stina,Nordenstam,,Eva,Dahlgren,m,fl]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/a94f1baf-6333-48da-a1fe-7eb3a3821382.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi hör historiska intervjuer med svenska och internationella singer/songwriters. Bland annat Joan Baez. Vi möter även 21-åriga Stina Nordenstam i den allra första intervju hon gjorde i svensk media.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/01/p2_tollansmusikaliska_20180130_1600_5a5c24e7.mp3" length="39164202" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skuggor och ljus, del 2. Nina Simone, Buffy Sainte-Marie m fl]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Under 1960- och 70-talen ändrade flera kvinnliga singer/songwriters fokus i sina texter; från de privata erfarenheterna till de mer övergripande. Andra gav sig in i en starkt kommersiell musikbransch.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Titeln <em><strong>Skuggor och ljus</strong></em> kommer från Joni Mitchells komposition <em>Shadows and Light</em> från 1976. I singer/songwriter-genren har kvinnor tagit sig stor plats. Med hjälp av musiken steg kvinnor och kvinnliga erfarenheter, tankar, känslor och kamp ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna.</p>
<p><strong>Nina Simone</strong> kämpade för de svartas medborgerliga rättigheter, <strong>Malvina Reynolds</strong> skrev sånger mot kärnvapen och miljöförstöring, <strong>Buffy Sainte-Marie</strong> arbetade för indianernas rätt till sin mark och ett värdigt liv, <strong>Peggy Seeger</strong> och <strong>Frankie Armstrong</strong> för kvinnors rättigheter.</p>
<p>Bredvid de alternativa politiska scenerna jobbade mainstream-artister med en helt annan kommersiell uppbackning: <strong>Dolly Parton</strong>, <strong>Melanie Safka</strong>, <strong>Judy Collins</strong> och <strong>Carol King</strong>. Kvinnliga singer/songwriters blev en dörröppnare för många kvinnor in i en kommersiell musikbransch.</p>
<p>Del 2 av 4.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Shadows And Light  <br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell<br />The Last Waltz<br />Rhino 81227827823 </p>
<p><br />Wild Women don’t have the Blues<br />Ida Cox<br />Ida Cox (sång), Coleman Hawkins (tsax) Roy Eldridge (trp), m fl.<br />Blues for Rampart Street<br />Fantasy / Riverside</p>
<p><br />Mississippi Goddam<br />Nina Simone<br />Nina Simone, m fl<br />The Best Of Nina Simone<br />PolyGram Records 822 846-2</p>
<p><br />Four Women<br />Nina Simone<br />Nina Simone<br />The Best Of Nina Simone<br />PolyGram Records 822 846-2</p>
<p><br />What Have They Done To The Rain<br />Malvina Reynolds<br />Marianne Faithfull <br />The Very Best Of Marianne Faithfull <br />DECCA LONDON 820 482-2</p>
<p><br />Little Boxes<br />Malvina Reynolds<br />Malvina Reynolds <br />Washington Square Memoirs: Urban Folk (1950-1970) (Disc 1)<br />RHINO R2 74264</p>
<p><br />Starwalker<br />Buffy Sainte-Marie<br />Buffy Sainte-Marie<br />Up Where We Belong<br />Angel 7243 8 35059 2 0</p>
<p> </p>
<p>Universal Soldier<br />Buffy Sainte-Marie<br />Buffy Sainte-Marie<br />Up Where We Belong<br />Angel 7243 8 35059 2 0</p>
<p><br />I’m Gonna Be an Engineer<br />Peggy Seeger<br />Peggy Seeger<br />Period Pieces: Women’s Songs for Men &amp; Women<br />Tradition TCD 1078</p>
<p><br />Ways Of Seeing<br />Frankie Armstrong<br />Frankie Armstrong<br />Ways Of Seeing<br />HARBOUR Records HARCD 009</p>
<p><br />Shall There Be Womanly Times<br />Frankie Armstrong<br />Frankie Armstrong<br />Ways Of Seeing<br />HARBOUR Records HARCD 009</p>
<p><br />What Have They Done To My Song Ma?<br />Melanie<br />Melanie Safka<br />The Very Best of Melanie<br />CAMDEN 74321 558502</p>
<p><br />Jolene<br />Dolly Parton<br />Dolly Parton m fl.<br />Jolene<br />Buddha Records</p>
<p><br />Coal Miner’s Daughter<br />Loretta Lynn<br />Loretta Lynn<br />Coal Miner’s Daughter: Live<br />Country Stars (Holland)</p>
<p><br />My Father<br />Judy Collins<br />Judy Collins<br />The Very Best Of Judy Collins<br />Elektra / Wea</p>
<p><br />Will You Love Me Tomorrow<br />Carole King<br />The Shirelles <br />Will You Love Me Tomorrow<br />Castle Music UK</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1008224</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180123_1600_5a58d5c1.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 23 Jan 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Under 1960- och 70-talen ändrade flera kvinnliga singer/songwriters fokus i sina texter; från de privata erfarenheterna till de mer övergripande. Andra gav sig in i en starkt kommersiell musikbransch.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Titeln <em><strong>Skuggor och ljus</strong></em> kommer från Joni Mitchells komposition <em>Shadows and Light</em> från 1976. I singer/songwriter-genren har kvinnor tagit sig stor plats. Med hjälp av musiken steg kvinnor och kvinnliga erfarenheter, tankar, känslor och kamp ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna.</p>
<p><strong>Nina Simone</strong> kämpade för de svartas medborgerliga rättigheter, <strong>Malvina Reynolds</strong> skrev sånger mot kärnvapen och miljöförstöring, <strong>Buffy Sainte-Marie</strong> arbetade för indianernas rätt till sin mark och ett värdigt liv, <strong>Peggy Seeger</strong> och <strong>Frankie Armstrong</strong> för kvinnors rättigheter.</p>
<p>Bredvid de alternativa politiska scenerna jobbade mainstream-artister med en helt annan kommersiell uppbackning: <strong>Dolly Parton</strong>, <strong>Melanie Safka</strong>, <strong>Judy Collins</strong> och <strong>Carol King</strong>. Kvinnliga singer/songwriters blev en dörröppnare för många kvinnor in i en kommersiell musikbransch.</p>
<p>Del 2 av 4.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Shadows And Light  <br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell<br />The Last Waltz<br />Rhino 81227827823 </p>
<p><br />Wild Women don’t have the Blues<br />Ida Cox<br />Ida Cox (sång), Coleman Hawkins (tsax) Roy Eldridge (trp), m fl.<br />Blues for Rampart Street<br />Fantasy / Riverside</p>
<p><br />Mississippi Goddam<br />Nina Simone<br />Nina Simone, m fl<br />The Best Of Nina Simone<br />PolyGram Records 822 846-2</p>
<p><br />Four Women<br />Nina Simone<br />Nina Simone<br />The Best Of Nina Simone<br />PolyGram Records 822 846-2</p>
<p><br />What Have They Done To The Rain<br />Malvina Reynolds<br />Marianne Faithfull <br />The Very Best Of Marianne Faithfull <br />DECCA LONDON 820 482-2</p>
<p><br />Little Boxes<br />Malvina Reynolds<br />Malvina Reynolds <br />Washington Square Memoirs: Urban Folk (1950-1970) (Disc 1)<br />RHINO R2 74264</p>
<p><br />Starwalker<br />Buffy Sainte-Marie<br />Buffy Sainte-Marie<br />Up Where We Belong<br />Angel 7243 8 35059 2 0</p>
<p> </p>
<p>Universal Soldier<br />Buffy Sainte-Marie<br />Buffy Sainte-Marie<br />Up Where We Belong<br />Angel 7243 8 35059 2 0</p>
<p><br />I’m Gonna Be an Engineer<br />Peggy Seeger<br />Peggy Seeger<br />Period Pieces: Women’s Songs for Men &amp; Women<br />Tradition TCD 1078</p>
<p><br />Ways Of Seeing<br />Frankie Armstrong<br />Frankie Armstrong<br />Ways Of Seeing<br />HARBOUR Records HARCD 009</p>
<p><br />Shall There Be Womanly Times<br />Frankie Armstrong<br />Frankie Armstrong<br />Ways Of Seeing<br />HARBOUR Records HARCD 009</p>
<p><br />What Have They Done To My Song Ma?<br />Melanie<br />Melanie Safka<br />The Very Best of Melanie<br />CAMDEN 74321 558502</p>
<p><br />Jolene<br />Dolly Parton<br />Dolly Parton m fl.<br />Jolene<br />Buddha Records</p>
<p><br />Coal Miner’s Daughter<br />Loretta Lynn<br />Loretta Lynn<br />Coal Miner’s Daughter: Live<br />Country Stars (Holland)</p>
<p><br />My Father<br />Judy Collins<br />Judy Collins<br />The Very Best Of Judy Collins<br />Elektra / Wea</p>
<p><br />Will You Love Me Tomorrow<br />Carole King<br />The Shirelles <br />Will You Love Me Tomorrow<br />Castle Music UK</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Skuggor,och,ljus,,del,2.,Nina,Simone,,Buffy,Sainte-Marie,m,fl]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/70d7637a-de6c-4d8e-a87f-c20a29a609fb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:41</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Under 1960- och 70-talen ändrade flera kvinnliga singer/songwriters fokus i sina texter; från de privata erfarenheterna till de mer övergripande. Andra gav sig in i en starkt kommersiell musikbransch.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/01/p2_tollansmusikaliska_20180123_1600_5a58d5c1.mp3" length="34312514" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skuggor och ljus, del 1 - Joni Mitchell m fl]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kvinnliga singer/songwriters tog med sig erfarenheter, tankar och känslor ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna. Det första programmet av fyra om kvinnliga singer/songwriters då och nu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Del 1 fokuserar på Polarpristagaren <strong>Joni Mitchell</strong>, men det kommer även att handla om svenska singer/songwriters urmoder <strong>Marie Bergman</strong> och några nutida svenskor som <strong>Marit Bergman</strong>, <strong>Annika Norlin/Säkert!</strong> och <strong>Laleh</strong>. Detta är ett av de första radioprogram som Laleh medverkade i.</p>
<p><br />Titeln <strong><em>Skuggor och ljus</em></strong> kommer från Joni Mitchells komposition <em>Shadows and Light</em> från 1976. I singer/songwriter-genren har kvinnor tagit sig stor plats. Med hjälp av musiken steg kvinnor och kvinnliga erfarenheter, tankar och känslor ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna.</p>
<p>Under 1970 och 80-talen fanns det en uppsjö av olika kvinnomusikgrupper och tjejband. Många av dem försvann på 90-talet och istället dök kvinnliga singer/songwriters återigen upp i stora skaror.</p>
<p>Många av dem knöt an till en historia. Vi utforskar denna brokiga musikskatt, både historiskt och i samtiden. Vilka ämnen skriver och sjunger kvinnor om? Hur gestaltar kvinnorna sina liv i sina texter? Har texterna politiskt innehåll?</p>
<p>Det handlar dessutom om några av <strong>bluesens stora kvinnliga</strong> <strong>singer/songwriters</strong>. <strong>Joan Armatrading</strong> deltar i en intervju från 1981. Och vi lyssnar på hur den först kända kvinnliga singer/songwritern, poeten <strong>Sappho</strong> från Lesbos, kunde ha låtit när hon talsjöng sina kärleksdikter utan sitt instrument barbiton, bas-kithara.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>I will always be your soldier<br />Marit Bergman<br />Marit Bergman<br />Baby Dry Your Eye<br />RCA/BMG</p>
<p>Allt som är ditt<br />Annika Norlin<br />Säkert!<br />Label Razzia 056/ Family Tree Music</p>
<p>Like Fire Joan Armatrading<br />Joan Armatrading<br />Joan Armatrading, m fl<br />A&amp;M 393 228-2</p>
<p>What Do You Want<br />Joan Armatrading<br />Joan Armatrading, m fl<br />To The Limit<br />A&amp;M394732-</p>
<p>Sång till Iris<br />Marie Bergman<br />Marie Bergman m fl<br />Levande<br />Record Station<br />STAT CD 40</p>
<p>Mamma<br />Laleh<br />Laleh<br />Prinsessor<br />Lost Army/Warner Music</p>
<p>Shadows And Light<br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell, Persuasions m fl.<br />The Last Waltz<br />Rhino 8122782782</p>
<p>Prove It On Me Blues<br />Gertrude Ma Rainey<br />Gertrude Ma Rainey m fl. 1928<br />Sissy Man Blues: Straight &amp; Gay Blues<br />Jass Records CD CH 504</p>
<p>Dirty No-Gooder’s Blues<br />Bessie Smith<br />Bessie Smith m fl.<br />Any Woman’s Blues 10-1-1929<br />New York, New York<br />Columbia 14476-D </p>
<p>Shine<br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell<br />Shine<br />Starbuck’s HEAR MUSIC</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1008215</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180116_1600_5a581b6a.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 16 Jan 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kvinnliga singer/songwriters tog med sig erfarenheter, tankar och känslor ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna. Det första programmet av fyra om kvinnliga singer/songwriters då och nu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Del 1 fokuserar på Polarpristagaren <strong>Joni Mitchell</strong>, men det kommer även att handla om svenska singer/songwriters urmoder <strong>Marie Bergman</strong> och några nutida svenskor som <strong>Marit Bergman</strong>, <strong>Annika Norlin/Säkert!</strong> och <strong>Laleh</strong>. Detta är ett av de första radioprogram som Laleh medverkade i.</p>
<p><br />Titeln <strong><em>Skuggor och ljus</em></strong> kommer från Joni Mitchells komposition <em>Shadows and Light</em> från 1976. I singer/songwriter-genren har kvinnor tagit sig stor plats. Med hjälp av musiken steg kvinnor och kvinnliga erfarenheter, tankar och känslor ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna.</p>
<p>Under 1970 och 80-talen fanns det en uppsjö av olika kvinnomusikgrupper och tjejband. Många av dem försvann på 90-talet och istället dök kvinnliga singer/songwriters återigen upp i stora skaror.</p>
<p>Många av dem knöt an till en historia. Vi utforskar denna brokiga musikskatt, både historiskt och i samtiden. Vilka ämnen skriver och sjunger kvinnor om? Hur gestaltar kvinnorna sina liv i sina texter? Har texterna politiskt innehåll?</p>
<p>Det handlar dessutom om några av <strong>bluesens stora kvinnliga</strong> <strong>singer/songwriters</strong>. <strong>Joan Armatrading</strong> deltar i en intervju från 1981. Och vi lyssnar på hur den först kända kvinnliga singer/songwritern, poeten <strong>Sappho</strong> från Lesbos, kunde ha låtit när hon talsjöng sina kärleksdikter utan sitt instrument barbiton, bas-kithara.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>I will always be your soldier<br />Marit Bergman<br />Marit Bergman<br />Baby Dry Your Eye<br />RCA/BMG</p>
<p>Allt som är ditt<br />Annika Norlin<br />Säkert!<br />Label Razzia 056/ Family Tree Music</p>
<p>Like Fire Joan Armatrading<br />Joan Armatrading<br />Joan Armatrading, m fl<br />A&amp;M 393 228-2</p>
<p>What Do You Want<br />Joan Armatrading<br />Joan Armatrading, m fl<br />To The Limit<br />A&amp;M394732-</p>
<p>Sång till Iris<br />Marie Bergman<br />Marie Bergman m fl<br />Levande<br />Record Station<br />STAT CD 40</p>
<p>Mamma<br />Laleh<br />Laleh<br />Prinsessor<br />Lost Army/Warner Music</p>
<p>Shadows And Light<br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell, Persuasions m fl.<br />The Last Waltz<br />Rhino 8122782782</p>
<p>Prove It On Me Blues<br />Gertrude Ma Rainey<br />Gertrude Ma Rainey m fl. 1928<br />Sissy Man Blues: Straight &amp; Gay Blues<br />Jass Records CD CH 504</p>
<p>Dirty No-Gooder’s Blues<br />Bessie Smith<br />Bessie Smith m fl.<br />Any Woman’s Blues 10-1-1929<br />New York, New York<br />Columbia 14476-D </p>
<p>Shine<br />Joni Mitchell<br />Joni Mitchell<br />Shine<br />Starbuck’s HEAR MUSIC</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Skuggor,och,ljus,,del,1,Joni,Mitchell,m,fl]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/23ad6b65-af7b-4ef0-a65a-165c650776b8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:32:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kvinnliga singer/songwriters tog med sig erfarenheter, tankar och känslor ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna. Det första programmet av fyra om kvinnliga singer/songwriters då och nu.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/01/p2_tollansmusikaliska_20180116_1600_5a581b6a.mp3" length="31605350" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Huvudstäder - Upptakt Köpenhamn]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En stad där den klassiska musiken har fått starkt stöd av samhället. Här delas även ett av världens mest prestigefyllda konstmusikpris ut, Léonie Sonnings Musikpris, på 100.000 Euro år 2017.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan</strong> gör självsvåldiga nedslag i musiklivet i sex städer: <strong>Reykjavik, New York, Oslo, Helsingfors, Berlin </strong>och<strong> Köpenhamn</strong>. Har vardera stad en speciell musiksjäl? Vi möter musiker, tonsättare, operachefer, operasångerskor, ensembler, programläggare, kritiker, festivaldirektörer och musikvetare.</p>
<p>Det är dags för <strong>Köpenhamn</strong>!</p>
<p>Prestigebyggena, det <strong>nya operahuset</strong> och <strong>Danmarks Radios nya konserthuset,</strong> i <strong>Köpenhamn</strong> har skrivit in skeppsredare och kulturministrar i musikhistorien. Trots gigantiska överdrag av budgeterna. Danmarks Radio tvingades avskeda en massa medarbetare och kanalen P2 hotades. Men finns det pengar över till själva musiken?</p>
<p> - Operahuset använder stora delar av sin budget till att driva det gigantiska huset. Vi skulle hellre vara utan prestigehusen om vi fick möjlighet att förverkliga våra konstnärliga ambitioner och ha ett mer varierat utbud, säger violinisten <strong>Alexander Øllgaard</strong>, som spelar i operaorkestern <strong>Det Kongelige Kapel</strong>, i <strong>Kroger Kvartetten</strong> och i <strong>Trio Aristos</strong>.</p>
<p> </p>
<p>- De fria medlen har blivit färre. Smala genrer har fått det sämre. Jag undrar hur många symfoniorkestrar man kan hålla igång på bekostnad av mindre experimenterande grupper som arbetar oavhängigt, säger saxofonisten och komponisten <strong>Lotte Anker</strong>, en av de främsta inom dansk experimenterande nutida musik och jazz.</p>
<p>- Det saknas kvinnliga lärare och kvinnliga instrumentalister i jazzutbildningen vid det <strong>Rytmiska Konservatoriet</strong>, så vi har startat danska <strong>IMPRA</strong>, ett nätverk och en föreningen för kvinnliga improvisationsmusiker efter svensk förebild.</p>
<p> </p>
<p>Svenska flöjtisten <strong>Kristina Ersson</strong> utbildade sig på <strong>Musikkonservatoriet i Köpenhamn</strong> och har under fyra år varit anställd som soloflöjtist i <strong>Sjællands Symfoniorkester</strong> som på somrarna kallas <strong>Tivolis Symfoniorkester</strong>.</p>
<p>- Den stora klassiska publiken i Köpenhamn är konservativ och över 40 år. Därför är det svårt att sälja biljetter till alltför okända, moderna program. Vi vill nå en yngre publik och vi vill utbilda publiken. Därför erbjuder vi extrapriser för serier där speciella s k <em>Farliga konserter</em> ingår. Vi använder även hemsidan, udda konserttider och olika jippon för att locka annorlunda publik, säger Kristina Ersson.</p>
<p> </p>
<p><strong>Nikolaj Koppel</strong> är chef för all musikverksamhet vid <strong>Tivoli i Köpenhamn</strong>, som drivs kommersiellt. Han kommer ur den välkända musiksläkten Koppel som startade med pianisten och tonsättaren <strong>Herman D Koppel</strong>. Nikolaj Koppel var tidigare konsertpianist och satsar återigen på en kammarmusikserie <em>Pianoforte</em>, där världskända klassiska pianister framträder, t ex <strong>Gabriela Montero</strong>, <strong>Murray Perahia</strong>, <strong>Lang Lang</strong>, <strong>Emanuel Ax</strong>, <strong>Marc-André Hamelin</strong> och <strong>Marta Argerich</strong> m fl.</p>
<p>- Det är inte vår största uppgift att promovera nutida musik, säger Nikolaj Koppel. Men vi satsar mycket på att få ut musiken på udda ställen, t ex hörde 25 000 människor på <strong>Roskildefestivalen</strong> förra året musik av <strong>Sjostakovitj</strong> och <strong>Stravinskij</strong>. Vi vill nå dem som är mellan 15 och 26 år, alltså människor som ännu inte stiftat familj, säger Nikolaj Koppel.</p>
<p> </p>
<p>Dessutom medverkar <strong>Lotte Bichell</strong>, kulturjournalist på <strong>Berlingske Tidende</strong>.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson</p>
<p>Mikhail/Gertrude Stein</p>
<p>Mikhail. Gertrude Stein.</p>
<p>DJ Spooky Remix</p>
<p>Utgiven med boken Sound Unbound</p>
<p> </p>
<p>Stråkkvartett i D-dur, op 63. I Allegro Moderato.</p>
<p>Niels W Gade</p>
<p>Köpenhamns Stråkkvartett  </p>
<p>Dansk musik i 1000 år - en antologi</p>
<p>Dacapo 8.224185</p>
<p> </p>
<p>Berber</p>
<p>Lotte Anker</p>
<p>Lotte Anker, alt- och tenorsaxofoner. Craig Taborn, piano. Gerald Cheaver, Trummor</p>
<p>Live at the Loft, Inspelad live i Köln</p>
<p>ILK 148CD    </p>
<p> </p>
<p>String Quartet No. 8 'Night Descending Like Smoke' (1995-97), III: Voyage</p>
<p>Per Nørgård</p>
<p>The Kroger Quartet</p>
<p>Nørgård: String Quartets No. 7-10</p>
<p>DACAPO 8.226059</p>
<p> </p>
<p>Der Er et Yndigt Land</p>
<p>Adam Oehlenschläger, text. H. E. Krøyer, musik</p>
<p>Pia Raug &amp; Steve Dobrogosz</p>
<p>Hjertesproget / Pia Raug og Steve Dobrogosz </p>
<p>Exlibris EXL40 30050</p>
<p> </p>
<p>Symfoni nr 3, op 27 Expansiva. I Allegro Espansiva</p>
<p>Carl Nielsen</p>
<p>Danska radiosymfonikerna. Michael Schönwandt, dirigent</p>
<p>Dansk musik i 1000 år - en antologi          dacapo</p>
<p>CD 7 8.224184-96</p>
<p> </p>
<p>Symphony No. 7 (2004-2006) I</p>
<p>Per Nørgård</p>
<p>Thomas Dausgaard, conductor. Danish National Symphony Orchestra,   Danish National Vocal Ensemble,  Danish National Chorus</p>
<p>Per Nörgård: Symphony 3 &amp; 7</p>
<p>Dacapo 6220547 </p>
<p> </p>
<p>Tjenerindens fortælling, The Red Centre Assembly Hall</p>
<p>Poul Ruders</p>
<p>Danska kungliga operans kör och orkester. Michael Schönwandt, dirigent</p>
<p>Tjenerindens fortælling</p>
<p>Dacapo 2 CD 8.224165-66</p>
<p> </p>
<p>Symphony #16, BVN 417, "Syndflod Af Sol" (Sun Deluge) - 2. Scherzo (1950-51)</p>
<p>Rued Langgaard</p>
<p>Thomas Dausgaard; Danish National Symphony Orchestra</p>
<p>Langgaard (R): Symphonies #15 &amp; 16     </p>
<p>Dacapo 6.2000001</p>
<p> </p>
<p>Champagne Galoppen</p>
<p>H C Lumbye</p>
<p>Tivolis Symfoniorkester. Giordani Bellincampi, dirigent</p>
<p>Dansk musik i 1000 år - en antologi</p>
<p>Dacapo 8.224186              </p>
<p> </p>
<p>Listen</p>
<p>Benita Haastrup</p>
<p>Benita Haastrup, percussion</p>
<p>Sunrise</p>
<p>Calibrated CAL1080</p>
<p> </p>
<p>Stråktrio op 9, Nr 2</p>
<p>Beethoven</p>
<p>Trio Aristos: Alexander Øllgaard m fl</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>String Quartet No. 8 'Night Descending Like Smoke' (1995-97), II: Man – Animal</p>
<p>Per Nørgård</p>
<p>The Kroger Quartet</p>
<p>Nørgård: String Quartets No. 7-10</p>
<p>DACAPO 8.226059</p>
<p> </p>
<p>Morning Dove</p>
<p>Anker, Courvoiser, Mori</p>
<p>Sylvie Courvoiser / Ikue Mori / Lotte Anker</p>
<p>Alien Huddle</p>
<p>INTAKT CD 144</p>
<p> </p>
<p>Simmering Anxiety Part 1</p>
<p>Pernille Bévort</p>
<p>Bévort, saxofoner. Marie-Louise Schmidt, piano</p>
<p>Playground +1</p>
<p>Calibrated CALI 059</p>
<p> </p>
<p>November</p>
<p>Anker, Cronholm, Mazur</p>
<p>Lotte Anker,saxofonister. Marilyn Mazur, slagverk. Josefin Cronholm, sång</p>
<p>ANKER / CRISPELL / MAZUR: Poetic Justice</p>
<p>Dacapo DCCD 9460</p>
<p> </p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson</p>
<p>Mikhail/Gertrude Stein</p>
<p>Mikhail. Gertrude Stein.</p>
<p>DJ Spooky Remix</p>
<p>Utgiven med boken Sound Unbound</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1000750</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180109_1600_5a54639f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 09 Jan 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En stad där den klassiska musiken har fått starkt stöd av samhället. Här delas även ett av världens mest prestigefyllda konstmusikpris ut, Léonie Sonnings Musikpris, på 100.000 Euro år 2017.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan</strong> gör självsvåldiga nedslag i musiklivet i sex städer: <strong>Reykjavik, New York, Oslo, Helsingfors, Berlin </strong>och<strong> Köpenhamn</strong>. Har vardera stad en speciell musiksjäl? Vi möter musiker, tonsättare, operachefer, operasångerskor, ensembler, programläggare, kritiker, festivaldirektörer och musikvetare.</p>
<p>Det är dags för <strong>Köpenhamn</strong>!</p>
<p>Prestigebyggena, det <strong>nya operahuset</strong> och <strong>Danmarks Radios nya konserthuset,</strong> i <strong>Köpenhamn</strong> har skrivit in skeppsredare och kulturministrar i musikhistorien. Trots gigantiska överdrag av budgeterna. Danmarks Radio tvingades avskeda en massa medarbetare och kanalen P2 hotades. Men finns det pengar över till själva musiken?</p>
<p> - Operahuset använder stora delar av sin budget till att driva det gigantiska huset. Vi skulle hellre vara utan prestigehusen om vi fick möjlighet att förverkliga våra konstnärliga ambitioner och ha ett mer varierat utbud, säger violinisten <strong>Alexander Øllgaard</strong>, som spelar i operaorkestern <strong>Det Kongelige Kapel</strong>, i <strong>Kroger Kvartetten</strong> och i <strong>Trio Aristos</strong>.</p>
<p> </p>
<p>- De fria medlen har blivit färre. Smala genrer har fått det sämre. Jag undrar hur många symfoniorkestrar man kan hålla igång på bekostnad av mindre experimenterande grupper som arbetar oavhängigt, säger saxofonisten och komponisten <strong>Lotte Anker</strong>, en av de främsta inom dansk experimenterande nutida musik och jazz.</p>
<p>- Det saknas kvinnliga lärare och kvinnliga instrumentalister i jazzutbildningen vid det <strong>Rytmiska Konservatoriet</strong>, så vi har startat danska <strong>IMPRA</strong>, ett nätverk och en föreningen för kvinnliga improvisationsmusiker efter svensk förebild.</p>
<p> </p>
<p>Svenska flöjtisten <strong>Kristina Ersson</strong> utbildade sig på <strong>Musikkonservatoriet i Köpenhamn</strong> och har under fyra år varit anställd som soloflöjtist i <strong>Sjællands Symfoniorkester</strong> som på somrarna kallas <strong>Tivolis Symfoniorkester</strong>.</p>
<p>- Den stora klassiska publiken i Köpenhamn är konservativ och över 40 år. Därför är det svårt att sälja biljetter till alltför okända, moderna program. Vi vill nå en yngre publik och vi vill utbilda publiken. Därför erbjuder vi extrapriser för serier där speciella s k <em>Farliga konserter</em> ingår. Vi använder även hemsidan, udda konserttider och olika jippon för att locka annorlunda publik, säger Kristina Ersson.</p>
<p> </p>
<p><strong>Nikolaj Koppel</strong> är chef för all musikverksamhet vid <strong>Tivoli i Köpenhamn</strong>, som drivs kommersiellt. Han kommer ur den välkända musiksläkten Koppel som startade med pianisten och tonsättaren <strong>Herman D Koppel</strong>. Nikolaj Koppel var tidigare konsertpianist och satsar återigen på en kammarmusikserie <em>Pianoforte</em>, där världskända klassiska pianister framträder, t ex <strong>Gabriela Montero</strong>, <strong>Murray Perahia</strong>, <strong>Lang Lang</strong>, <strong>Emanuel Ax</strong>, <strong>Marc-André Hamelin</strong> och <strong>Marta Argerich</strong> m fl.</p>
<p>- Det är inte vår största uppgift att promovera nutida musik, säger Nikolaj Koppel. Men vi satsar mycket på att få ut musiken på udda ställen, t ex hörde 25 000 människor på <strong>Roskildefestivalen</strong> förra året musik av <strong>Sjostakovitj</strong> och <strong>Stravinskij</strong>. Vi vill nå dem som är mellan 15 och 26 år, alltså människor som ännu inte stiftat familj, säger Nikolaj Koppel.</p>
<p> </p>
<p>Dessutom...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Huvudstäder,Upptakt,Köpenhamn]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/04e437b0-1965-4de2-aefa-e07381b8ca87.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En stad där den klassiska musiken har fått starkt stöd av samhället. Här delas även ett av världens mest prestigefyllda konstmusikpris ut, Léonie Sonnings Musikpris, på 100.000 Euro år 2017.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/01/p2_tollansmusikaliska_20180109_1600_5a54639f.mp3" length="39248950" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Huvudstäder - Upptakt Helsingfors]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En stad där klassisk musik regerar, Sibelius ande lever och där musikstudenternas förebilder är världsartister: dirigenterna Esa-Pekka Salonen och Susanna Mälkki och tonsättaren Kaija Saariaho.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan</strong> gör självsvåldiga nedslag i musiklivet i sex städer: <strong>Reykjavik, New York, Oslo, Helsingfors, Berlin och Köpenhamn</strong>. Har vardera stad en speciell musiksjäl? Vi möter musiker, tonsättare, operachefer, operasångerskor, ensembler, programläggare, kritiker, festivaldirektörer och musikvetare.</p>
<p>Det är dags för <strong>Helsingfors</strong>!</p>
<p>Sopranen <strong>Tuuli Lindeberg</strong> är nöjd med den klassiska musikens ställning i Helsingfors, men gläds också åt det nya konserthus som byggs i stadens centrum.<br />- Där kommer det att finnas plats för annat än klassisk musik: världsmusik, jazz, populärmusik, säger hon.</p>
<p><br />Tonsättaren <strong>Lotta Wennäkoski</strong> utbildade sig först i violin i <strong>Budapest</strong>. Nu letar hon i sina kompositioner efter ”sitt eget smultronställe” för att dela med sig av sina musikaliska berättelser till lyssnarna.<br />- Musik är kommunikation, säger hon, och undrar varför inte Finland har lika många kvinnliga tonsättare som Sverige.</p>
<p>2017 uruppfördes Lotta Wennäkoskis stycke <em>Flounce</em> vid Last Night of the Proms med Sakari Oramo och BBC’s Symfoniorkester.</p>
<p> </p>
<p><strong>Kimmo Korhonen</strong>, författare och musikvetare, förklarar det finska dirigentundret under professor <strong>Jorma Panula</strong> vid <strong>Sibelius-Akademin</strong>.<br />- Det är enkelt: många orkestrar att öva på, träning med videokamera och urval av de mest lämpade, inte bara musikaliskt, utan även psykiskt, säger Kimmo Korhonen, som spårar en mjukare, t o m romantisk ådra hos tonsättare som <strong>Magnus Lindberg</strong> och <strong>Einojuhani Rautavaara</strong>.</p>
<p> </p>
<p>- Det är väldigt mycket satslära i musikutbildningen, tycker tonsättaren <strong>Johan Tallgren</strong>, direktör för festivalen <strong>Musica Nova</strong>, som 2009 hade tema pluralismens New York. Tallgren bodde själv i New York i sju år och gläder sig åt att Finland långsamt blir musikaliskt multikulturellt med en mix av s k hög och låg kultur.</p>
<p> </p>
<p><strong>Maija Hynninen</strong> studerar komposition vid <strong>Sibeliusakademin</strong>. Hon har varit ordförande i föreningen <strong>Korvat auki</strong>, <strong>”Öppna öron”</strong> för yngre tonsättaren, som för 30 år sedan grundades av <strong>Esa-Pekka Salonen</strong> och <strong>Magnus Lindberg</strong>.<br />- Grundutbildning i komposition vid Sibelius-Akademin är mycket tuffare än i andra nordiska länder. Efter flera års träning i melodik, harmonik och kontrapunktik får vi äntligen skapa vår egen stil. Men jag har jag lärt mig att uppskatta detta, berättar Maija Hynninen.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista</span></strong>:</p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson</p>
<p>Mikhail/Gertrude Stein</p>
<p>Mikhail. Gertrude Stein.</p>
<p>DJ Spooky Remix</p>
<p>Utgiven med boken Sound Unbound</p>
<p> </p>
<p>Kullervo ur Kalevala: Runo 35 &amp; 36</p>
<p>Jean Sibelius</p>
<p>Leif Segerstam | Tommi Hakala, baryton Helsingfors Stadsorkester        Yl (Helsingfors). Soile Isokoski, lyrisk sopran</p>
<p> </p>
<p>Interpolations 2 (2008)</p>
<p>Maija Hynninen</p>
<p>Andrea Kiefer, accordion, James Andean, electronics</p>
<p>Sibelius-Akademin, liveinspelning.</p>
<p>Recording by YLE</p>
<p> </p>
<p>The blue bird</p>
<p>Charles Villiers Stanford - Mary Coleridge</p>
<p>Lumen Valo Vokalgrupp. Tuuli Lindeberg m fl CD: Gravity</p>
<p>Sigillum LVCD 2</p>
<p> </p>
<p>Intermission, Warhol opera Flash Flash</p>
<p>Juhani Nuorvala och Juha Siltanen</p>
<p>Tuuli LIndeberg, sopran. Avanti! m fl</p>
<p>YLE inspelning</p>
<p> </p>
<p>Tiroirs</p>
<p>David Sawer</p>
<p>Susanna Mälkki, dir. Birmingham Contemporary Music Group</p>
<p>From Morning to Midnight</p>
<p>NMC D116</p>
<p> </p>
<p>Meeli</p>
<p>Lotta Wennäkoski</p>
<p>Svenska Blockflöjtskvartetten, Kerstin Frödin, Agneta Hellström, Claudia Müller och Ingrid Söderberg</p>
<p>Suite for Pipes</p>
<p>Caprice CAP 21687 (2002)</p>
<p> </p>
<p>Nosztalgiaim</p>
<p>Wennäkoski, Lotta</p>
<p>Avanti!</p>
<p>Culla dária</p>
<p>ALBA RECORDS ABCD 253             </p>
<p> </p>
<p>Culla d’aria</p>
<p>Wennäkoski, Lotta</p>
<p>Avanti!</p>
<p>Culla d’aria</p>
<p>ALBA RECORDS ABCD 253</p>
<p> </p>
<p>Antonin Artaud Pour Finir Avec Le Jugement De Dieu (To Have Done With God's Judgment)  </p>
<p>DJ Spooky Remix</p>
<p>Sound Unbound</p>
<p> </p>
<p>Notes On Light</p>
<p>Kaija Saariaho</p>
<p>Anssi Karttunen | Christoph Eschenbach | Orchestre De Paris</p>
<p>Notes on Light; Orion; Mirage</p>
<p>Ondine        ODE 1130-2</p>
<p> </p>
<p>Konsert För Violin &amp; Orkester</p>
<p>Magnus Lindberg</p>
<p>Lisa Batiashvili | Sakari Oramo | Finska Radions Symfoniorkester (Helsingfors)</p>
<p>Sibelius, Lindberg: Violin Concertos</p>
<p>Sony Classics</p>
<p> </p>
<p>Interpolations 2 (2008)</p>
<p>Maija Hynninen</p>
<p>Andrea Kiefer, accordion, James Andean, electronics</p>
<p>Sibelius-Akademin, liveinspelning.</p>
<p>Recording by YLE</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1000707</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20180102_1600_5a47d1d2.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 02 Jan 2018 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En stad där klassisk musik regerar, Sibelius ande lever och där musikstudenternas förebilder är världsartister: dirigenterna Esa-Pekka Salonen och Susanna Mälkki och tonsättaren Kaija Saariaho.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan</strong> gör självsvåldiga nedslag i musiklivet i sex städer: <strong>Reykjavik, New York, Oslo, Helsingfors, Berlin och Köpenhamn</strong>. Har vardera stad en speciell musiksjäl? Vi möter musiker, tonsättare, operachefer, operasångerskor, ensembler, programläggare, kritiker, festivaldirektörer och musikvetare.</p>
<p>Det är dags för <strong>Helsingfors</strong>!</p>
<p>Sopranen <strong>Tuuli Lindeberg</strong> är nöjd med den klassiska musikens ställning i Helsingfors, men gläds också åt det nya konserthus som byggs i stadens centrum.<br />- Där kommer det att finnas plats för annat än klassisk musik: världsmusik, jazz, populärmusik, säger hon.</p>
<p><br />Tonsättaren <strong>Lotta Wennäkoski</strong> utbildade sig först i violin i <strong>Budapest</strong>. Nu letar hon i sina kompositioner efter ”sitt eget smultronställe” för att dela med sig av sina musikaliska berättelser till lyssnarna.<br />- Musik är kommunikation, säger hon, och undrar varför inte Finland har lika många kvinnliga tonsättare som Sverige.</p>
<p>2017 uruppfördes Lotta Wennäkoskis stycke <em>Flounce</em> vid Last Night of the Proms med Sakari Oramo och BBC’s Symfoniorkester.</p>
<p> </p>
<p><strong>Kimmo Korhonen</strong>, författare och musikvetare, förklarar det finska dirigentundret under professor <strong>Jorma Panula</strong> vid <strong>Sibelius-Akademin</strong>.<br />- Det är enkelt: många orkestrar att öva på, träning med videokamera och urval av de mest lämpade, inte bara musikaliskt, utan även psykiskt, säger Kimmo Korhonen, som spårar en mjukare, t o m romantisk ådra hos tonsättare som <strong>Magnus Lindberg</strong> och <strong>Einojuhani Rautavaara</strong>.</p>
<p> </p>
<p>- Det är väldigt mycket satslära i musikutbildningen, tycker tonsättaren <strong>Johan Tallgren</strong>, direktör för festivalen <strong>Musica Nova</strong>, som 2009 hade tema pluralismens New York. Tallgren bodde själv i New York i sju år och gläder sig åt att Finland långsamt blir musikaliskt multikulturellt med en mix av s k hög och låg kultur.</p>
<p> </p>
<p><strong>Maija Hynninen</strong> studerar komposition vid <strong>Sibeliusakademin</strong>. Hon har varit ordförande i föreningen <strong>Korvat auki</strong>, <strong>”Öppna öron”</strong> för yngre tonsättaren, som för 30 år sedan grundades av <strong>Esa-Pekka Salonen</strong> och <strong>Magnus Lindberg</strong>.<br />- Grundutbildning i komposition vid Sibelius-Akademin är mycket tuffare än i andra nordiska länder. Efter flera års träning i melodik, harmonik och kontrapunktik får vi äntligen skapa vår egen stil. Men jag har jag lärt mig att uppskatta detta, berättar Maija Hynninen.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista</span></strong>:</p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson</p>
<p>Mikhail/Gertrude Stein</p>
<p>Mikhail. Gertrude Stein.</p>
<p>DJ Spooky Remix</p>
<p>Utgiven med boken Sound Unbound</p>
<p> </p>
<p>Kullervo ur Kalevala: Runo 35 &amp; 36</p>
<p>Jean Sibelius</p>
<p>Leif Segerstam | Tommi Hakala, baryton Helsingfors Stadsorkester        Yl (Helsingfors). Soile Isokoski, lyrisk sopran</p>
<p> </p>
<p>Interpolations 2 (2008)</p>
<p>Maija Hynninen</p>
<p>Andrea Kiefer, accordion, James Andean, electronics</p>
<p>Sibelius-Akademin, liveinspelning.</p>
<p>Recording by YLE</p>
<p> </p>
<p>The blue bird</p>
<p>Charles Villiers Stanford - Mary Coleridge</p>
<p>Lumen Valo Vokalgrupp. Tuuli Lindeberg m fl CD: Gravity</p>
<p>Sigillum LVCD 2</p>
<p> </p>
<p>Intermission, Warhol opera Flash Flash</p>
<p>Juhani Nuorvala och Juha...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Huvudstäder,Upptakt,Helsingfors]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/944f1b88-524c-4913-8352-b45477c07246.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En stad där klassisk musik regerar, Sibelius ande lever och där musikstudenternas förebilder är världsartister: dirigenterna Esa-Pekka Salonen och Susanna Mälkki och tonsättaren Kaija Saariaho.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2018/01/p2_tollansmusikaliska_20180102_1600_5a47d1d2.mp3" length="36953110" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Huvudstäder - Upptakt Oslo]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Oslooperans förre chef Paul Curran är från skotsk arbetarklass, feminist och öppen bög. Och möt Jenny Hval, författare och kompositör, och numera avlidna Nina Krohn från norska radions musikredaktion.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan</strong> gör självsvåldiga nedslag i musiklivet i sex städer: <strong>Reykjavik, New York, Oslo, Helsingfors, Berlin </strong>och<strong> Köpenhamn</strong>. Har vardera stad en speciell musiksjäl? Vi möter musiker, tonsättare, operachefer, operasångerskor, ensembler, programläggare, kritiker, festivaldirektörer och musikvetare.</p>
<p>Det är dags för <strong>Oslo</strong>!</p>
<p>Möt Oslooperans nya chef, <strong>Paul Curran</strong>, som är uppvuxen i skotsk arbetarklass, är feminist och lever öppet som bög. Han säsongsöppnar nya Oslo-operan med Norgepremiär av <strong>Antonin Dvoráks</strong> <em>Rusalka</em>, i sin egen regi. <br />- En vän beskriver mig som en Jack Russel-terrier. Ni vet, de där små engelska hundarna med starka ben och tänder. Min hårda uppväxt I Glasgow gav mig styrka, säger Paul Curran.</p>
<p> </p>
<p>- Min cellokonsert är inspirerad av Hardingfelan och norsk folkmusik, berättar cellisten <strong>Lene Grenager</strong> i den experimenterande gruppen <strong>SPUNK</strong>, som var den första ensemble som gav konsert på nya oslooperans tak. Ett av deras projekt sträcker sig över 12 år och har titeln <em>Das Wohltemperirte SPUNK.</em></p>
<p> </p>
<p>- Det mest intressanta är det som föregår tvärs över genregränserna. Musiklivet har varit dominerat av stora institutioner som symfoniorkestrar och operahus, vilka har haft enorm makt över kvalitetsbegreppet. Den positionen har blivit mindre. Det är sunt, säger tonsättaren <strong>Lars Petter Hagen</strong>, ny direktör för <strong>Ultima</strong>-festivalen.</p>
<p> </p>
<p>Författaren och kompositören <strong>Jenny Hval</strong>, även känd som <strong>Rockettothesky</strong>, skapar musikaliska rum där hennes intima röst står mot den jättestora klangen.<br />- Det är en frihet att använda den lilla, ljusa, höga rösten som i historien ansetts vara häxaktig, hysterisk, menstruerande eller jungfrulik, säger Jenny Hval.</p>
<p> </p>
<p>I programmet medverkar även <strong>Nina Krohn, </strong>den numera avlidna redaktören vid norska radions musikredaktion och sångerskan och musikkritikern <strong>Astrid Kvalbein</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson</p>
<p>Mikhail/Gertrude Stein</p>
<p>Mikhail. Gertrude Stein.</p>
<p>DJ Spooky Remix</p>
<p>Utgiven med boken Sound Unbound</p>
<p> </p>
<p>Mothering Silence</p>
<p>Jenny Hval Rockettothesky</p>
<p>Jenny Hval Rockettothesky</p>
<p>Medea</p>
<p>Trustme Records TMR 033</p>
<p> </p>
<p>Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Konsert För Piano &amp; Orkester Op 16 A-Moll</p>
<p>Edvard Grieg</p>
<p>Leif Ove Andsnes | Mariss Jansons | Berliner Philharmoniker                                        </p>
<p> </p>
<p>Rusalka Op.114 / Act 1 - Mesicku na nebi hlubokém</p>
<p>Dvorak</p>
<p>Renée Fleming, sopran. TJECKISKA FILHARMONIN (PRAG) (ORK). MACKERRAS, CHARLES (DIR)</p>
<p>DECCA</p>
<p> </p>
<p>Stråkkvartett Nr 1 Op 5</p>
<p>Klaus Egge</p>
<p>Oslo-Kvartetten</p>
<p> </p>
<p>Verlaine Suite</p>
<p>Pauline Hall</p>
<p>Christian Eggen | Kringkastingsorkestret (Oslo)</p>
<p> </p>
<p>Ragnhild Berstad</p>
<p>Respiro</p>
<p>Lars Hilde, klarinett                             </p>
<p> </p>
<p>tremble</p>
<p>SPUNK</p>
<p>SPUNK</p>
<p>Kantarell</p>
<p>rune grammofon RSD 2085</p>
<p> </p>
<p>Cellokonsert</p>
<p>Lene Grenager</p>
<p>Lene Grenager, cello</p>
<p>Liveinspelning</p>
<p> </p>
<p>Gjennom Prisme</p>
<p>Olav Anton Thommessen</p>
<p>Spår 2</p>
<p>Truls Mörk, cello m fl. Oslo Filahrmoniska orkester</p>
<p>Olav Anton Thommessen: Gjennom Prisme</p>
<p>CAPRICE CAP 21403</p>
<p> </p>
<p>Low Jive     </p>
<p>Jon Øivind Ness</p>
<p>Oslo Philarmonic Orchestra, m fl</p>
<p>Low Jive     </p>
<p>SIMAX PSC1278</p>
<p> </p>
<p>Norska Arkiver</p>
<p>Lars Petter Hagen</p>
<p>Peter Eötvös _ Hilversum-Radions Filharmoniska Orkester  _ Studio_ Baden-Baden &amp; Freiburg-Im-Breisgau. Sydvasttyska Radions Experimentstudio_ Heinrich-Strobel-Stiftung</p>
<p> </p>
<p>Song Of Pearl</p>
<p>Jenny Hval Rockettothesky</p>
<p>Jenny Hval Rockettothesky</p>
<p>Medea</p>
<p>Trustme Records TMR 033</p>
<p> </p>
<p>Mothering Silence</p>
<p>Jenny Hval Rockettothesky</p>
<p>Jenny Hval Rockettothesky</p>
<p>Medea</p>
<p>Trustme Records TMR 033</p>
<p> </p>
<p>Oh, Anna</p>
<p>Jenny Hval Rockettothesky</p>
<p>Medea</p>
<p>Trustme Records TMR 033</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/997766</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171226_1600_5a315321.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 26 Dec 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Oslooperans förre chef Paul Curran är från skotsk arbetarklass, feminist och öppen bög. Och möt Jenny Hval, författare och kompositör, och numera avlidna Nina Krohn från norska radions musikredaktion.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan</strong> gör självsvåldiga nedslag i musiklivet i sex städer: <strong>Reykjavik, New York, Oslo, Helsingfors, Berlin </strong>och<strong> Köpenhamn</strong>. Har vardera stad en speciell musiksjäl? Vi möter musiker, tonsättare, operachefer, operasångerskor, ensembler, programläggare, kritiker, festivaldirektörer och musikvetare.</p>
<p>Det är dags för <strong>Oslo</strong>!</p>
<p>Möt Oslooperans nya chef, <strong>Paul Curran</strong>, som är uppvuxen i skotsk arbetarklass, är feminist och lever öppet som bög. Han säsongsöppnar nya Oslo-operan med Norgepremiär av <strong>Antonin Dvoráks</strong> <em>Rusalka</em>, i sin egen regi. <br />- En vän beskriver mig som en Jack Russel-terrier. Ni vet, de där små engelska hundarna med starka ben och tänder. Min hårda uppväxt I Glasgow gav mig styrka, säger Paul Curran.</p>
<p> </p>
<p>- Min cellokonsert är inspirerad av Hardingfelan och norsk folkmusik, berättar cellisten <strong>Lene Grenager</strong> i den experimenterande gruppen <strong>SPUNK</strong>, som var den första ensemble som gav konsert på nya oslooperans tak. Ett av deras projekt sträcker sig över 12 år och har titeln <em>Das Wohltemperirte SPUNK.</em></p>
<p> </p>
<p>- Det mest intressanta är det som föregår tvärs över genregränserna. Musiklivet har varit dominerat av stora institutioner som symfoniorkestrar och operahus, vilka har haft enorm makt över kvalitetsbegreppet. Den positionen har blivit mindre. Det är sunt, säger tonsättaren <strong>Lars Petter Hagen</strong>, ny direktör för <strong>Ultima</strong>-festivalen.</p>
<p> </p>
<p>Författaren och kompositören <strong>Jenny Hval</strong>, även känd som <strong>Rockettothesky</strong>, skapar musikaliska rum där hennes intima röst står mot den jättestora klangen.<br />- Det är en frihet att använda den lilla, ljusa, höga rösten som i historien ansetts vara häxaktig, hysterisk, menstruerande eller jungfrulik, säger Jenny Hval.</p>
<p> </p>
<p>I programmet medverkar även <strong>Nina Krohn, </strong>den numera avlidna redaktören vid norska radions musikredaktion och sångerskan och musikkritikern <strong>Astrid Kvalbein</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson</p>
<p>Mikhail/Gertrude Stein</p>
<p>Mikhail. Gertrude Stein.</p>
<p>DJ Spooky Remix</p>
<p>Utgiven med boken Sound Unbound</p>
<p> </p>
<p>Mothering Silence</p>
<p>Jenny Hval Rockettothesky</p>
<p>Jenny Hval Rockettothesky</p>
<p>Medea</p>
<p>Trustme Records TMR 033</p>
<p> </p>
<p>Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Konsert För Piano &amp; Orkester Op 16 A-Moll</p>
<p>Edvard Grieg</p>
<p>Leif Ove Andsnes | Mariss Jansons | Berliner Philharmoniker                                        </p>
<p> </p>
<p>Rusalka Op.114 / Act 1 - Mesicku na nebi hlubokém</p>
<p>Dvorak</p>
<p>Renée Fleming, sopran. TJECKISKA FILHARMONIN (PRAG) (ORK). MACKERRAS, CHARLES (DIR)</p>
<p>DECCA</p>
<p> </p>
<p>Stråkkvartett Nr 1 Op 5</p>
<p>Klaus Egge</p>
<p>Oslo-Kvartetten</p>
<p> </p>
<p>Verlaine Suite</p>
<p>Pauline Hall</p>
<p>Christian Eggen | Kringkastingsorkestret (Oslo)</p>
<p> </p>
<p>Ragnhild Berstad</p>
<p>Respiro</p>
<p>Lars Hilde, klarinett                             </p>
<p> </p>
<p>tremble</p>
<p>SPUNK</p>
<p>SPUNK</p>
<p>Kantarell</p>
<p>rune grammofon RSD 2085</p>
<p> </p>
<p>Cellokonsert</p>
<p>Lene Grenager</p>
<p>Lene Grenager, cello</p>
<p>Liveinspelning</p>
<p> </p>
<p>Gjennom Prisme</p>
<p>Olav...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Huvudstäder,Upptakt,Oslo]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/600e3585-c8fa-4896-9b56-106837afb336.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Oslooperans förre chef Paul Curran är från skotsk arbetarklass, feminist och öppen bög. Och möt Jenny Hval, författare och kompositör, och numera avlidna Nina Krohn från norska radions musikredaktion.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/12/p2_tollansmusikaliska_20171226_1600_5a315321.mp3" length="40345684" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[New York! - Zhou Long, 2011 års Pulitzerpristagare i musik,  och tonsättaren Xinyan Li.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tonsättarna Xinyan Li och Zhou Long föddes båda i Kina. Förutom västerländsk konstmusik studerade de kinesisk folkmusik, poesi, kalligrafi och filosofi. De har nu musikalisk bas både i USA och i Kina.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Xinyan Li</strong> har prisats som ”<em>formidabel tonsättare med en sällsynt och speciell talang</em>”. Hennes musik har redan spelats i Kina, USA, Frankrike, Norge och Tyskland.<br />Hon föddes i en liten stad i nordöstra Kina. Varje söndag i åtta år åkte Xinyan Li och hennes föräldrar tur och retur 7 timmar till en större stad där hon fick pianoundervisning. Under årens lopp åkte de tåg en sträcka lika lång som 3,5 gånger runt ekvatorn. Xinyan Li tog sin examen vid <strong>China Conservatory of Music</strong> i <strong>Beijing</strong>. I <strong>New York</strong> arbetar hon nu på sin doktorsavhandling i komposition.</p>
<p>Xinyan Li skriver musik om kinesiska folkminoriteter, bl a folket <strong>Mosuo</strong>. Hennes stråkkvartett <em>Dynamik Calligraphy</em> är inspirerad av gesterna i kinesiska tecken och tonhöjder och glissandon i det kinesiska språket. Inför <em>Havslegender för fagott</em> blev Xinyan Li inspirerad av tonfärgerna i <strong>Pekingoperan</strong> <em>Li Kui besöker sin mor</em>. Hennes stycke <em>King Chu</em> är tonsatt för kammarorkester och den starkt utlevande mansrollen ”Det målade ansiktet” ur klassisk pekingopera.</p>
<p>-Min kinesiska identitet är allt; mitt hjärta, min själ och min ande, förklarar Xinyan Li.</p>
<p> </p>
<p>Som den förste asiat-amerikan någonsin vann tonsättaren <strong>Zhou Long</strong> <strong>Pulitzerpriset 2011</strong> genom sin första och nydanande opera <em>Madame White Snake,</em> som är baserad på en välkänd legend från hemlandet Kina. Ur motiveringen: ”<em>En djupt utrycksfull opera sprungen ur en kinesisk folksaga,  där musikaliska traditioner från öst och väst blandas.”</em> <em>Madame White Snake</em> sjungs av sopranen <strong>Ying Huang</strong>. Hennes tjänare, den gröna ormen, sjungs av den manlige sopranen <strong>Michael Maniaci</strong>.</p>
<p>Zhou Long började tidigt spela piano. <strong>Kulturrevolutionen</strong> satte hans pianostudier på standby och hans familj förflyttades till en statlig bondgård där han körde traktor. Året efter <strong>Mao Zedongs</strong> död 1976 öppnades portarna åter till <strong>Centrala Musikkonservatoriet</strong> i <strong>Beijing</strong>. 18 000 studenter sökte och Zhou Long var en av hundra elever som blev antagna. Han studerade komposition, musikteori och dirigering. Zhou Long reste på den kinesiska landsbygden, samlade <strong>folksånger</strong> och blev förälskad i kinesisk traditionsmusik och i instrument som den tvåsträngade fiddlan <strong>Erhu</strong> och lerflöjten <strong>Shun</strong>.</p>
<p>I operan <em>Madame White Snake</em> möts västerländska orkesterinstrument och dessa kinesiska instrument. Zhou Long översatte fyra poem från <strong>Tangdynastin</strong> till engelska, bl a dikter av poeterna <strong>Li Bai</strong> och <strong>Liu Zongyuan</strong>. En <strong>barnkör</strong> sjunger a capella i operan.</p>
<p>-Detta är helt nytt inom operatraditionen, förklarar Zhou Long. Ingen tonsättare har tidigare låtit en barnkör sjunga i en fullängdsopera.</p>
<p>Idag pendlar Zhou Long mellan <strong>Kansas City</strong>, där han är professor i komposition vid <strong>University of Missouri</strong> och <strong>Brooklyn</strong>, <strong>New York</strong>, där han har en våning tillsammans med hustrun, den framstående tonsättaren <strong>Chen Yi</strong>, även hon professor i Kansas City. Zhou Longs musik har spelats in av en mängd skivbolag.</p>
<p>Birgitta Tollan möter Zhou Long på <strong>Russian Vodka Bar</strong> vid 52:a gatan, där alla Pulitzervinnarna samlas efter prisutdelningen på <strong>Columbiauniversitetet</strong> på övre <strong>Manhattan</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>I Love New York             </p>
<p>Madonna</p>
<p> </p>
<p>Madame White Snake</p>
<p>Zhou Long</p>
<p>Liveinspening, Boston, USA</p>
<p> </p>
<p>Mountain Sacrifice No. 2</p>
<p>Xinyan Li</p>
<p>American Composers Orchestra</p>
<p>Liveinspelning, USA</p>
<p> </p>
<p>Mo Suo's Burial Ceremony For Woodwind Quintet</p>
<p>Xinyan Li</p>
<p>Yating Yu m fl                  </p>
<p>Liveinspelning, USA</p>
<p> </p>
<p>King Chu</p>
<p>Xinyan Li</p>
<p>UMKC Orchestra. Qing Xian Liu, Painted Face. Robert Olson, conductor</p>
<p>Liveinspelning, USA</p>
<p> </p>
<p>Legend of the Sea for</p>
<p>Xinyan Li</p>
<p>Prof. Jeffrey Lyman, University of Michigan</p>
<p>Liveinspelning, USA</p>
<p> </p>
<p>Dynamic Calligraphy för stråkkvartett</p>
<p>Xinyan Li</p>
<p>Stephen Miahky, Annaliese Kowert, Fei Chen, Elinor Frey</p>
<p>Liveinspelning, USA</p>
<p> </p>
<p>Insight</p>
<p>Xinyan Li</p>
<p>Sofia Tegart m fl</p>
<p>Liveinspelning, USA</p>
<p> </p>
<p>konghou fantasy</p>
<p>Zhou Long</p>
<p>lan rao</p>
<p> </p>
<p>song of the ch'in</p>
<p>Zhou Long</p>
<p> ying-kvartetten</p>
<p> </p>
<p>Madame White Snake</p>
<p>Zhou Long</p>
<p>Liveinspening, Boston, USA</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/997752</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171219_1600_5a2fe5df.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 19 Dec 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tonsättarna Xinyan Li och Zhou Long föddes båda i Kina. Förutom västerländsk konstmusik studerade de kinesisk folkmusik, poesi, kalligrafi och filosofi. De har nu musikalisk bas både i USA och i Kina.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Xinyan Li</strong> har prisats som ”<em>formidabel tonsättare med en sällsynt och speciell talang</em>”. Hennes musik har redan spelats i Kina, USA, Frankrike, Norge och Tyskland.<br />Hon föddes i en liten stad i nordöstra Kina. Varje söndag i åtta år åkte Xinyan Li och hennes föräldrar tur och retur 7 timmar till en större stad där hon fick pianoundervisning. Under årens lopp åkte de tåg en sträcka lika lång som 3,5 gånger runt ekvatorn. Xinyan Li tog sin examen vid <strong>China Conservatory of Music</strong> i <strong>Beijing</strong>. I <strong>New York</strong> arbetar hon nu på sin doktorsavhandling i komposition.</p>
<p>Xinyan Li skriver musik om kinesiska folkminoriteter, bl a folket <strong>Mosuo</strong>. Hennes stråkkvartett <em>Dynamik Calligraphy</em> är inspirerad av gesterna i kinesiska tecken och tonhöjder och glissandon i det kinesiska språket. Inför <em>Havslegender för fagott</em> blev Xinyan Li inspirerad av tonfärgerna i <strong>Pekingoperan</strong> <em>Li Kui besöker sin mor</em>. Hennes stycke <em>King Chu</em> är tonsatt för kammarorkester och den starkt utlevande mansrollen ”Det målade ansiktet” ur klassisk pekingopera.</p>
<p>-Min kinesiska identitet är allt; mitt hjärta, min själ och min ande, förklarar Xinyan Li.</p>
<p> </p>
<p>Som den förste asiat-amerikan någonsin vann tonsättaren <strong>Zhou Long</strong> <strong>Pulitzerpriset 2011</strong> genom sin första och nydanande opera <em>Madame White Snake,</em> som är baserad på en välkänd legend från hemlandet Kina. Ur motiveringen: ”<em>En djupt utrycksfull opera sprungen ur en kinesisk folksaga,  där musikaliska traditioner från öst och väst blandas.”</em> <em>Madame White Snake</em> sjungs av sopranen <strong>Ying Huang</strong>. Hennes tjänare, den gröna ormen, sjungs av den manlige sopranen <strong>Michael Maniaci</strong>.</p>
<p>Zhou Long började tidigt spela piano. <strong>Kulturrevolutionen</strong> satte hans pianostudier på standby och hans familj förflyttades till en statlig bondgård där han körde traktor. Året efter <strong>Mao Zedongs</strong> död 1976 öppnades portarna åter till <strong>Centrala Musikkonservatoriet</strong> i <strong>Beijing</strong>. 18 000 studenter sökte och Zhou Long var en av hundra elever som blev antagna. Han studerade komposition, musikteori och dirigering. Zhou Long reste på den kinesiska landsbygden, samlade <strong>folksånger</strong> och blev förälskad i kinesisk traditionsmusik och i instrument som den tvåsträngade fiddlan <strong>Erhu</strong> och lerflöjten <strong>Shun</strong>.</p>
<p>I operan <em>Madame White Snake</em> möts västerländska orkesterinstrument och dessa kinesiska instrument. Zhou Long översatte fyra poem från <strong>Tangdynastin</strong> till engelska, bl a dikter av poeterna <strong>Li Bai</strong> och <strong>Liu Zongyuan</strong>. En <strong>barnkör</strong> sjunger a capella i operan.</p>
<p>-Detta är helt nytt inom operatraditionen, förklarar Zhou Long. Ingen tonsättare har tidigare låtit en barnkör sjunga i en fullängdsopera.</p>
<p>Idag pendlar Zhou Long mellan <strong>Kansas City</strong>, där han är professor i komposition vid <strong>University of Missouri</strong> och <strong>Brooklyn</strong>, <strong>New York</strong>, där han har en våning tillsammans med hustrun, den framstående tonsättaren <strong>Chen Yi</strong>, även hon professor i Kansas City. Zhou Longs musik har spelats in av en mängd skivbolag.</p>
<p>Birgitta Tollan möter Zhou Long på <strong>Russian Vodka Bar</strong> vid 52:a gatan, där alla Pulitzervinnarna samlas efter prisutdelningen på <strong>Columbiauniversitetet</strong>...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,New,York!,Zhou,Long,,2011,års,Pulitzerpristagare,i,musik,,och,tonsättaren,Xinyan,Li.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/9c3b6df3-7b22-4c72-b634-2e63549ab263.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tonsättarna Xinyan Li och Zhou Long föddes båda i Kina. Förutom västerländsk konstmusik studerade de kinesisk folkmusik, poesi, kalligrafi och filosofi. De har nu musikalisk bas både i USA och i Kina.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/12/p2_tollansmusikaliska_20171219_1600_5a2fe5df.mp3" length="36432873" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Huvudstäder - Upptakt Reykjavik]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Upptakt Reykjavik, reser vi till världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad. Vad spelar dåvarande kulturministern Katrín Jakobsdóttir, i sin iPod? Nu är hon premiärminister!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Birgitta Tollan gör självsvåldiga nedslag i musiklivet i sex städer: Reykjavik, New York, Oslo, Helsingfors, Berlin och Köpenhamn. Har vardera stad en speciell musiksjäl? Vi möter musiker, tonsättare, operachefer, operasångerskor, ensembler, programläggare, kritiker, festivaldirektörer och musikvetare.</p>
<p>Det är dags för Reykjavik, världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad.</p>
<p>Hur fungerar musiklivet när en nation utsätts för ett finansiellt sammanbrott? Blir utbildningen lidande? Konserterna färre? Avstannar det nya, gigantiska konserthusbygget? Hur tänker tonsättare, musiker och andra i musiklivet?</p>
<p><strong>Árni Heimir Ingólfsson</strong> programlägger Islands Grammy-nominerade symfoniorkester. Under krisen fokuserar den på döda, vita, manliga mästare.</p>
<p>Vad lyssnar nya kulturministern, småbarnsmamman <strong>Katrín Jakobsdóttir</strong>, i sin iPod?</p>
<p><strong>Hjaltalín</strong> – en mix av konstmusik och pop. <strong>Högni Egilsson</strong> skriver musiken som blir Islands nästa exportvara.</p>
<p>Besök Reykjaviks första riktiga konserthus <strong>Harpa</strong> innan det stod klart. <strong>Osbjørn Jacobsen</strong> visar upp det gigantiska bygget.</p>
<p>Tonsättaren <strong>Karólína Eiríksdóttir</strong> skrev kantaten <em>Farväl Island</em>! över Isländska grundlagstexten.</p>
<p>Soloflöjtisten <strong>Kolbeinn Bjarnason</strong> repeterar in nya svåra verk och passar på att utbilda sig i  komposition.</p>
<p>Mezzosopranen <strong>Ásgerður Júníusdóttir</strong> sätter upp <strong>Peter Maxwell Davies</strong>’ opera <em>Medium</em> i sitt eget hus.</p>
<p>Tonsättaren och rektorn <strong>Mist Thorkilsdóttirs</strong> startade ett musikkonservatorium, där flera elever är över 50 år.</p>
<p>Solopianisten <strong>Tinna Thorsteinsdóttir</strong> tror att kreativiteten ökar i svåra tider.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/988917</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171212_1600_5a2aa7f2.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 12 Dec 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Upptakt Reykjavik, reser vi till världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad. Vad spelar dåvarande kulturministern Katrín Jakobsdóttir, i sin iPod? Nu är hon premiärminister!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Birgitta Tollan gör självsvåldiga nedslag i musiklivet i sex städer: Reykjavik, New York, Oslo, Helsingfors, Berlin och Köpenhamn. Har vardera stad en speciell musiksjäl? Vi möter musiker, tonsättare, operachefer, operasångerskor, ensembler, programläggare, kritiker, festivaldirektörer och musikvetare.</p>
<p>Det är dags för Reykjavik, världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad.</p>
<p>Hur fungerar musiklivet när en nation utsätts för ett finansiellt sammanbrott? Blir utbildningen lidande? Konserterna färre? Avstannar det nya, gigantiska konserthusbygget? Hur tänker tonsättare, musiker och andra i musiklivet?</p>
<p><strong>Árni Heimir Ingólfsson</strong> programlägger Islands Grammy-nominerade symfoniorkester. Under krisen fokuserar den på döda, vita, manliga mästare.</p>
<p>Vad lyssnar nya kulturministern, småbarnsmamman <strong>Katrín Jakobsdóttir</strong>, i sin iPod?</p>
<p><strong>Hjaltalín</strong> – en mix av konstmusik och pop. <strong>Högni Egilsson</strong> skriver musiken som blir Islands nästa exportvara.</p>
<p>Besök Reykjaviks första riktiga konserthus <strong>Harpa</strong> innan det stod klart. <strong>Osbjørn Jacobsen</strong> visar upp det gigantiska bygget.</p>
<p>Tonsättaren <strong>Karólína Eiríksdóttir</strong> skrev kantaten <em>Farväl Island</em>! över Isländska grundlagstexten.</p>
<p>Soloflöjtisten <strong>Kolbeinn Bjarnason</strong> repeterar in nya svåra verk och passar på att utbilda sig i  komposition.</p>
<p>Mezzosopranen <strong>Ásgerður Júníusdóttir</strong> sätter upp <strong>Peter Maxwell Davies</strong>’ opera <em>Medium</em> i sitt eget hus.</p>
<p>Tonsättaren och rektorn <strong>Mist Thorkilsdóttirs</strong> startade ett musikkonservatorium, där flera elever är över 50 år.</p>
<p>Solopianisten <strong>Tinna Thorsteinsdóttir</strong> tror att kreativiteten ökar i svåra tider.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Huvudstäder,Upptakt,Reykjavik]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/8edee8b4-e710-4747-858b-e0c1d3bde489.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Upptakt Reykjavik, reser vi till världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad. Vad spelar dåvarande kulturministern Katrín Jakobsdóttir, i sin iPod? Nu är hon premiärminister!]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/12/p2_tollansmusikaliska_20171212_1600_5a2aa7f2.mp3" length="41582844" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ord och bild blir musik 6. Om ordens kraft i musiken]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många nottecken behövs för en opera? Möt tonsättarna Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det sjätte programmet i serien <em>Ord och bild blir musik</em> möter vi två tonsättare i vars verk orden har stor betydelse. Inte minst i deras operor: <strong>Ylva Q Arkvik</strong> och <strong>Jonas Forssell</strong>.</p>
<p><br />Tonsättaren<strong> Ylva Q Arkvik</strong> skrev kammaroperan <em>Solitario</em> och stycket <em>Tid läggs som tunt papper över beröringarna</em> till poeten <strong>Eva Runefelts</strong> dikt <em>Ödsligheten</em>.</p>
<p>– Eva Runefelt är väldigt fri i sitt eget ord och jag känner att hon har ett centrum. Då blir det inte så svårt att flytta om hennes ord. För det vill jag nästan alltid för att kunna bygga upp en musikalisk form.</p>
<p>Författaren <strong>Eva Ström</strong> skrev libretto till Arkviks opera <em>Du får inte gå</em>. En självmordsbombare tillbringar sin sista kväll hemma i en spänningsfylld lägenhet tillsammans med hustrun, som är lyckligt gravid med fjärde barnet. Kvinnan känner oro men vet inte om mannens grymma plan.</p>
<p>– Jag låter honom få en kärlekssång till granaten som träffar kroppen. Absurditeten hörs i hans falsettsång i galet läge. En terzett, skriven för kvinnan, mannen och en kvinnoröst ur TV:n, lättar upp stämningen där extrema känsloyttringar kolliderar, berättar Ylva Q Arkvik.</p>
<p>Till projektet <em>Vox pacis</em>, en manifestation för fred och försoning, tonsatte hon kantaten <em>A Challenge to Humanity</em> med text av <strong>Sigrid Kahle</strong>. Trehundra körsångare och musiker från 15 länder representerade de främsta världsreligionerna.</p>
<p>–Titeln <em>Mässa</em> kunde vi inte använda, eftersom den är förknippad med kristendomen. En <em>Kantat</em>, däremot, kan vara värdslig. Kantanen inleds med ett musikaliskt gräl som stegras till forte fortissimo.</p>
<p>–Ur detta växer texten fram. Hur är det möjligt att vi har varit på denna jord i tusentals år och inte lärt oss förstå varandra? frågar sig Ylva Q Arkvik. </p>
<p>Ylva Q Arkviks nya pianostycke uruppfördes vid en Chopinafton vid <strong>Östersjöfestivalen</strong> 2010.</p>
<p> </p>
<p>Tonsättaren <strong>Jonas Forssell</strong> räknade ut att det var 13 000 ord i librettot till egna operan <em>Träskoprinsessan</em>. Men det behövdes 300 000 nottecken.</p>
<p>-Att tonsätta kräver inspiration men desto mer transpiration och hårt arbete, säger han.</p>
<p>De flesta av Jonas Forssells nio operor har <em>försoning</em> som tema. <em>Riket är ditt handlar</em> om flyktingproblematik, <em>Stadsmusikanterna</em> om att försonas med sin egen dödlighet. Hans opera <em>Death and the Maiden</em> har libretto av Argentinskfödde författaren och dramatikern <strong>Ariel Dorfmann</strong>, som också skrev talpjäsen från 1990.</p>
<p>- <strong>Malmöoperans stora kör</strong> gjorde det möjligt för mig att gestalta några av de 3 000 personer, vanliga människor, som <strong>Pinochetjuntan</strong> i Chile tog livet av. Försoning betyder inte att sorgen skall försvinna eller att man blir vän med förövaren, utan att man kan fortsätta att leva i ett tillstånd som inte är förgörande, säger Jonas Forssell.</p>
<p>Hans far, författaren <strong>Lars Forssell</strong>, gav honom rådet att välja texter att tonsätta som hade "hål" I sig. De är inte fullkomliga utan kräver ytterligare en dimension för att gjuta ihop sig med musiken.</p>
<p>Jonas Forssells opera <em>Hemligheter</em>, om vetenskapsmannen och magikern <strong>Emanuel Swedenborg</strong>, hade premiär februari 2011 vid Malmö opera, där Forssell var ”Composer-in-Residence”.</p>
<p>- Många operor är som <strong>Puccinis</strong> <em>Tosca</em>, med endast en kvinna men sju män på scenen. Det där tänker jag göra något åt. Hemligheter får endast en mansgestalt, Swedenborg själv. Alla andra roller i föreställningen, även de manliga, sjungs av kvinnor. Kvinnorösten har ett större omfång och är därför mer flexibel, anser Jonas Forssell.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Påsk 1968 - Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats”</p>
<p>Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats” ur diktsamlingen "Ändå", 1968</p>
<p>”Mirrors”</p>
<p>Olle Persson. Matti Hirvonen</p>
<p>Daphne 1014</p>
<p> </p>
<p>Tid läggs som tunt papper över beröringarna</p>
<p>Ylva Q Arkvik, musik. Eva Runefelt, poem.</p>
<p>Staffan Larsson och Jeffrey Lee, violin. Mikael Larsson, altviolin. M fl. Chrichan Larsson, dirigent.</p>
<p>SR P2 Nu! Hörspel Tidsgömmor 20060501 2100</p>
<p> </p>
<p>A Challange to Humanity</p>
<p>Ylva Q Arkvik, musik. Sigrid Kahle, text.</p>
<p>Blandad kör och Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, dir Jonas Dominique.</p>
<p>Inspelad live av SR P2, 28 dec 2008</p>
<p> </p>
<p>Du får inte gå</p>
<p>Ylva Q Arkvik, musik. Eva Ström, libretto.</p>
<p>Sångare: Andreas Landin, Elin Carlsson (Rombo), Tove Dahlberg. Dirigent: Olof Boman</p>
<p>Inspelad av SR P2 i Vadstena 2002.</p>
<p> </p>
<p>Älskandes Klagan</p>
<p>Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats” ur diktsamlingen "Ändå", 1968.</p>
<p>Olle Persson. Matti Hirvonen</p>
<p>”Mirrors”</p>
<p>Daphne 1014</p>
<p> </p>
<p>Death and the Maiden</p>
<p>Jonas Forssell, musik. Libretto av Ariel Dorfman.</p>
<p>Malmö S O och kör. Thomas Søndergård, dir.</p>
<p>SR P2 Live opera 20081011  1915</p>
<p> </p>
<p>Tiden och en flicka</p>
<p>Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats” ur diktsamlingen "Ändå", 1968.</p>
<p>Olle Persson. Matti Hirvonen</p>
<p>”Mirrors”</p>
<p>Daphne 1014</p>
]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/984880</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171205_1600_59ff2b63.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 05 Dec 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många nottecken behövs för en opera? Möt tonsättarna Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det sjätte programmet i serien <em>Ord och bild blir musik</em> möter vi två tonsättare i vars verk orden har stor betydelse. Inte minst i deras operor: <strong>Ylva Q Arkvik</strong> och <strong>Jonas Forssell</strong>.</p>
<p><br />Tonsättaren<strong> Ylva Q Arkvik</strong> skrev kammaroperan <em>Solitario</em> och stycket <em>Tid läggs som tunt papper över beröringarna</em> till poeten <strong>Eva Runefelts</strong> dikt <em>Ödsligheten</em>.</p>
<p>– Eva Runefelt är väldigt fri i sitt eget ord och jag känner att hon har ett centrum. Då blir det inte så svårt att flytta om hennes ord. För det vill jag nästan alltid för att kunna bygga upp en musikalisk form.</p>
<p>Författaren <strong>Eva Ström</strong> skrev libretto till Arkviks opera <em>Du får inte gå</em>. En självmordsbombare tillbringar sin sista kväll hemma i en spänningsfylld lägenhet tillsammans med hustrun, som är lyckligt gravid med fjärde barnet. Kvinnan känner oro men vet inte om mannens grymma plan.</p>
<p>– Jag låter honom få en kärlekssång till granaten som träffar kroppen. Absurditeten hörs i hans falsettsång i galet läge. En terzett, skriven för kvinnan, mannen och en kvinnoröst ur TV:n, lättar upp stämningen där extrema känsloyttringar kolliderar, berättar Ylva Q Arkvik.</p>
<p>Till projektet <em>Vox pacis</em>, en manifestation för fred och försoning, tonsatte hon kantaten <em>A Challenge to Humanity</em> med text av <strong>Sigrid Kahle</strong>. Trehundra körsångare och musiker från 15 länder representerade de främsta världsreligionerna.</p>
<p>–Titeln <em>Mässa</em> kunde vi inte använda, eftersom den är förknippad med kristendomen. En <em>Kantat</em>, däremot, kan vara värdslig. Kantanen inleds med ett musikaliskt gräl som stegras till forte fortissimo.</p>
<p>–Ur detta växer texten fram. Hur är det möjligt att vi har varit på denna jord i tusentals år och inte lärt oss förstå varandra? frågar sig Ylva Q Arkvik. </p>
<p>Ylva Q Arkviks nya pianostycke uruppfördes vid en Chopinafton vid <strong>Östersjöfestivalen</strong> 2010.</p>
<p> </p>
<p>Tonsättaren <strong>Jonas Forssell</strong> räknade ut att det var 13 000 ord i librettot till egna operan <em>Träskoprinsessan</em>. Men det behövdes 300 000 nottecken.</p>
<p>-Att tonsätta kräver inspiration men desto mer transpiration och hårt arbete, säger han.</p>
<p>De flesta av Jonas Forssells nio operor har <em>försoning</em> som tema. <em>Riket är ditt handlar</em> om flyktingproblematik, <em>Stadsmusikanterna</em> om att försonas med sin egen dödlighet. Hans opera <em>Death and the Maiden</em> har libretto av Argentinskfödde författaren och dramatikern <strong>Ariel Dorfmann</strong>, som också skrev talpjäsen från 1990.</p>
<p>- <strong>Malmöoperans stora kör</strong> gjorde det möjligt för mig att gestalta några av de 3 000 personer, vanliga människor, som <strong>Pinochetjuntan</strong> i Chile tog livet av. Försoning betyder inte att sorgen skall försvinna eller att man blir vän med förövaren, utan att man kan fortsätta att leva i ett tillstånd som inte är förgörande, säger Jonas Forssell.</p>
<p>Hans far, författaren <strong>Lars Forssell</strong>, gav honom rådet att välja texter att tonsätta som hade "hål" I sig. De är inte fullkomliga utan kräver ytterligare en dimension för att gjuta ihop sig med musiken.</p>
<p>Jonas Forssells opera <em>Hemligheter</em>, om vetenskapsmannen och magikern <strong>Emanuel Swedenborg</strong>, hade premiär februari 2011 vid Malmö opera, där Forssell var ”Composer-in-Residence”.</p>
<p>- Många operor är som <strong>Puccinis</strong> <em>Tosca</em>, med endast en kvinna men sju män på scenen. Det där...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Ord,och,bild,blir,musik,6.,Om,ordens,kraft,i,musiken]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/96634bb1-5064-44e1-8257-9144edd875af.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många nottecken behövs för en opera? Möt tonsättarna Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/12/p2_tollansmusikaliska_20171205_1600_59ff2b63.mp3" length="39705353" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ord och bild blir musik 5. Tre tonsättare om inspirationen bakom musiken.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter vi de tre tonsättarna Tebogo Monnakgotla, Ylva Nyberg Bentancor och Jonas Bohlin.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det femte programmet i serien <em>Ord och bild blir musik</em> möter vi tonsättarna <strong>Tebogo Monnakgotla</strong>, <strong>Ylva Nyberg Bentancor</strong> och <strong>Jonas Bohlin</strong>.</p>
<p>Tidigare rock- och reggaemusiker <strong>Ylva Nyberg Bentancor</strong> har alltid spelat klassiskt piano. Hon studerar konstmusik och reser till Mongoliet och spelar in ljud. Utifrån dem skapar hon hörspelet <em>Footprints</em>.</p>
<p>– Konkreta ljud hör jag som abstrakta ljud. Någon ropar och samtidigt klapprar hästen med hovarna. Det är musik! Jag klipper ut ett ljudcitat och gör en musikalisk gest av det, berättar hon.</p>
<p>Mezzosopranen <strong>Malena Ernman</strong> behöver nytt material till en skivutgivning. Ylva Nyberg Bentancor tonsätter stycket <em>Som äpplen sanningar</em> efter en  text av poeten <strong>Johanna Ekström</strong> där vuxnas grymhet mot ett flickebarn är temat.</p>
<p>– Jag övertalar Johanna Ekström att ta bort minst fyra <em>kylskåp</em> i sin text. Musiken måste komma ur texten, därför är varje ord viktigt. Kylskåp kan jag inte tonsätta, förklarar Ylva Nyberg Bentancor.</p>
<p> </p>
<p>Dikter som <strong>Tebogo Monnakgotla</strong> tonsätter skildrar ofta utanförskap och identitetsökande.</p>
<p>Orkesterstycket <em>Naissance du jour II</em> är inspirerat av den franspråkige, madagaskiske poeten <strong>Jean-Joseph Rabearivelos</strong> dikt <em>Dagbräckning</em>. Självmordet blir hans utväg efter förbud att förenas med modernisterna i Paris.</p>
<p><strong>Arthur Rimbauds</strong> <em>Le dormeur du val - Den sovande i dalen</em> – handlar om soldaten som ligger blek i sin gröna säng med fötterna i svärdsliljorna och till synes sover, men som har två röda hål i höger sida.</p>
<p>Efter nu levande kinesiske poeten <strong>Li Li</strong> tonsätter Tebogo Monnakgotla <em>Li Po under den flygande spegeln</em>. Poemet handlar om poeten <strong>Li Po</strong> som levde i Kina under <strong>Tangdynastin</strong> på 700-talet. Både Li Li och Li Po tvingas i exil.</p>
<p>I stycket <em>Encontrei</em>, <em>Jag fann</em>, låter Monnakgotla en baryton gestalta brasilianska poeten <strong>Oliveira Silveiras</strong> dikt om slavättlingar som berövas sin kulturella identitet.</p>
<p>– Barytonen är den, av de klassiskt skolade rösterna, som ligger närmast talrösten, förklarar Tebogo Monnakgotla.</p>
<p><br /><strong>Jonas Bohlin</strong> skriver flera musikstycken där dokumentära bilder och händelser ger direkt inspiration. Som oratoriet <em>Holoscene</em>, där upplevelser i <strong>Arktis</strong>, och författaren <strong>Majgull Axelssons</strong> texter om klimathot och jordens undergång, triggar tonsättandet.</p>
<p>I mediaoratoriet <em>7:e juli</em> samarbetar Jonas Bohlin med författaren <strong>Torbjörn Elensky</strong>. De använder kontaktannonser, TV-tablå och nekrologer ur en dagstidning en slumpmässigt utvald dag.</p>
<p>Stycket <em>Psychotropes</em> består av ett mantra med namn på olika psykofarmaka: sömnmedel, antidepressiva, lugnande. Hur det är att döda en annan människa berättar en tjetjensk barnsoldat i filmmusiken <em>I saw it all</em>: </p>
<p><em>I pull the trigger and release</em><br /><em>three or four shots into him.</em><br /><em>I didn’t know how to think.</em> </p>
<p>Jonas Bohlin vill att friktionen mellan den vackra, eteriska musiken och det fasansfulla innehållet skall hjälpa oss att reflektera.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Fanfare for the Uncommon Woman nr 1Joan Tower</p>
<p>Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra</p>
<p>Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al</p>
<p> </p>
<p>Holocene</p>
<p>Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text.</p>
<p>Marlena Ernman, Anita Björk m fl. Esa-Pekka Salonen, dir. Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokören.</p>
<p>Inspelad av SR P2</p>
<p> </p>
<p>Footprints of Mongolia f saxophone quartet &amp; tape</p>
<p>Ylva Nyberg Bentancor</p>
<p>Stockholms Saxofonkvartett</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Som äpplen Sanningar</p>
<p>Ylva Nyberg Bentancor, musik. Johanna Ekström, text.</p>
<p>Malena Ernman, Chrichan Larson | Anna Lindahl | Mats Olofsson | Håkan Ehrén | Anita Agnas | Markus Leoson</p>
<p>”Naive”</p>
<p>KMH Förlaget KMHCD 012                                    </p>
<p> </p>
<p>Le dormeur du val (Den sovande i dalen)</p>
<p>Tebogo Monnakgotla, musik. Arthur Rimbaud, text.</p>
<p>Avanti (ens) - Falk Winland, Ida (sop) - Rantamäki, Jukka (dir)</p>
<p>P2 Live Nu Rostrum 2008 i Dublin 20080728 2100 3174-08/1031</p>
<p> </p>
<p>Naissance du jour II</p>
<p>Tebogo Monnakgotla, musik. Jean Joseph Rabearivelo, text.</p>
<p>Sveriges Radios Symfoniorkester. John Storgårds, dir.</p>
<p>Live 12/11 2009</p>
<p>Sänd i P2 Live 10/1 2010</p>
<p> </p>
<p>Li Po under den flygande spegeln</p>
<p>Tebogo Monnakgotla, musik. Li Li, text.</p>
<p>Loa Falkman. Sami Sinfonietta. Marit Strindlund, dir.</p>
<p>Grünewaldssalen. 2004. Examenskonsert för dirigent. Marit Strindlund.</p>
<p>Privat inspelning.</p>
<p> </p>
<p>Encontrei (Jag fann)</p>
<p>Tebogo Monnakgotla, musik. Texter: Renberg, Margareta/ Silveira, Oliveira</p>
<p>Rasmus Ringborg, baryton. Susanne Axelsson, sopran. Musikhögskolans orkester. Jon Terje Svendsen, dir</p>
<p>Liveinspelning Musikhögskolan, Stockholm</p>
<p>Privat inspelning.</p>
<p> </p>
<p>Holocene</p>
<p>Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text.</p>
<p>Marlena Ernman, Anita Björk m fl. Esa-Pekka Salonen, dir. Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokören.</p>
<p>Inspelad av SR P2</p>
<p> </p>
<p>Psychotropes</p>
<p>Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Jonas Bohlin</p>
<p>Jonas Bohlin                  </p>
<p>Dirigent: Bo Johansson och Le Jeune Chœur de Paris</p>
<p>Uruppförande, Biennale d'art vocal, Paris</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>I saw it all (Utdrag ur filmmusik om barnsoldat i Tjetjenien)</p>
<p>Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Torbjörn Elensky</p>
<p>Sopran: Jeanette Bjurling. Ars Nova. Sonny Jansson, dir.</p>
<p>PrIvat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Mediaoratoriet 7:e juli, Dödsannonser</p>
<p>Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Torbjörn Elensky/Jonas Bohlin</p>
<p>Dirigent: Georges-Elie Octors. Sopraner: Jeanette Bjurling Carolina Bengtsdotter Ljung. Baryton: Jens Malmkvist</p>
<p>KammarensembeN</p>
<p> </p>
<p>Mediaoratoriet 7:e juli, Kontaktannonser</p>
<p>Jonas Bohlin, musik. Textbearbetning: Torbjörn Elensky/Jonas Bohlin</p>
<p>Dirigent: Georges-Elie Octors. Sopraner: Jeanette Bjurling Carolina Bengtsdotter Ljung. Baryton: Jens Malmkvist</p>
<p>KammarensembeN</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/984865</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171128_1600_59fdb67d.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 28 Nov 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter vi de tre tonsättarna Tebogo Monnakgotla, Ylva Nyberg Bentancor och Jonas Bohlin.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det femte programmet i serien <em>Ord och bild blir musik</em> möter vi tonsättarna <strong>Tebogo Monnakgotla</strong>, <strong>Ylva Nyberg Bentancor</strong> och <strong>Jonas Bohlin</strong>.</p>
<p>Tidigare rock- och reggaemusiker <strong>Ylva Nyberg Bentancor</strong> har alltid spelat klassiskt piano. Hon studerar konstmusik och reser till Mongoliet och spelar in ljud. Utifrån dem skapar hon hörspelet <em>Footprints</em>.</p>
<p>– Konkreta ljud hör jag som abstrakta ljud. Någon ropar och samtidigt klapprar hästen med hovarna. Det är musik! Jag klipper ut ett ljudcitat och gör en musikalisk gest av det, berättar hon.</p>
<p>Mezzosopranen <strong>Malena Ernman</strong> behöver nytt material till en skivutgivning. Ylva Nyberg Bentancor tonsätter stycket <em>Som äpplen sanningar</em> efter en  text av poeten <strong>Johanna Ekström</strong> där vuxnas grymhet mot ett flickebarn är temat.</p>
<p>– Jag övertalar Johanna Ekström att ta bort minst fyra <em>kylskåp</em> i sin text. Musiken måste komma ur texten, därför är varje ord viktigt. Kylskåp kan jag inte tonsätta, förklarar Ylva Nyberg Bentancor.</p>
<p> </p>
<p>Dikter som <strong>Tebogo Monnakgotla</strong> tonsätter skildrar ofta utanförskap och identitetsökande.</p>
<p>Orkesterstycket <em>Naissance du jour II</em> är inspirerat av den franspråkige, madagaskiske poeten <strong>Jean-Joseph Rabearivelos</strong> dikt <em>Dagbräckning</em>. Självmordet blir hans utväg efter förbud att förenas med modernisterna i Paris.</p>
<p><strong>Arthur Rimbauds</strong> <em>Le dormeur du val - Den sovande i dalen</em> – handlar om soldaten som ligger blek i sin gröna säng med fötterna i svärdsliljorna och till synes sover, men som har två röda hål i höger sida.</p>
<p>Efter nu levande kinesiske poeten <strong>Li Li</strong> tonsätter Tebogo Monnakgotla <em>Li Po under den flygande spegeln</em>. Poemet handlar om poeten <strong>Li Po</strong> som levde i Kina under <strong>Tangdynastin</strong> på 700-talet. Både Li Li och Li Po tvingas i exil.</p>
<p>I stycket <em>Encontrei</em>, <em>Jag fann</em>, låter Monnakgotla en baryton gestalta brasilianska poeten <strong>Oliveira Silveiras</strong> dikt om slavättlingar som berövas sin kulturella identitet.</p>
<p>– Barytonen är den, av de klassiskt skolade rösterna, som ligger närmast talrösten, förklarar Tebogo Monnakgotla.</p>
<p><br /><strong>Jonas Bohlin</strong> skriver flera musikstycken där dokumentära bilder och händelser ger direkt inspiration. Som oratoriet <em>Holoscene</em>, där upplevelser i <strong>Arktis</strong>, och författaren <strong>Majgull Axelssons</strong> texter om klimathot och jordens undergång, triggar tonsättandet.</p>
<p>I mediaoratoriet <em>7:e juli</em> samarbetar Jonas Bohlin med författaren <strong>Torbjörn Elensky</strong>. De använder kontaktannonser, TV-tablå och nekrologer ur en dagstidning en slumpmässigt utvald dag.</p>
<p>Stycket <em>Psychotropes</em> består av ett mantra med namn på olika psykofarmaka: sömnmedel, antidepressiva, lugnande. Hur det är att döda en annan människa berättar en tjetjensk barnsoldat i filmmusiken <em>I saw it all</em>: </p>
<p><em>I pull the trigger and release</em><br /><em>three or four shots into him.</em><br /><em>I didn’t know how to think.</em> </p>
<p>Jonas Bohlin vill att friktionen mellan den vackra, eteriska musiken och det fasansfulla innehållet skall hjälpa oss att reflektera.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Fanfare for the Uncommon Woman nr 1Joan Tower</p>
<p>Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra</p>
<p>Tower_ Fanfares For The Uncommon...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Ord,och,bild,blir,musik,5.,Tre,tonsättare,om,inspirationen,bakom,musiken.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/82628900-06b4-4766-aee5-279d94330065.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter vi de tre tonsättarna Tebogo Monnakgotla, Ylva Nyberg Bentancor och Jonas Bohlin.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/11/p2_tollansmusikaliska_20171128_1600_59fdb67d.mp3" length="35096559" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ord och bild blir musik 4 - Daniel Börtz och Victoria Borisova-Ollas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter Victoria och Daniel, inte kungligheterna utan de två tonsättarna Daniel Börtz och Victoria Borisova-Ollas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I fjärde programmet <em>Ord och bild blir musik</em> möter vi Victoria och Daniel –  tonsättarna <strong>Daniel Börtz</strong> och <strong>Victoria Borisova-Ollas</strong>.</p>
<p>Hur tonsätter han en målning av <strong>Goya</strong>? Hur komponerar hon en ny version av en gammal psalmtext som redan en manlig, död, vit mästare gjort klassisk?</p>
<p>Han är sprungen ur den skånska myllan, hon är född i <strong>Vladivostok</strong> i Ryssland och utbildad i <strong>Moskva</strong> och <strong>London</strong>. Båda har en stark relation till språket och har gjort musik till både nutida och klassiska textförlagor.</p>
<p>– Skillnaden mellan att tonsätta klassisk och ny text är inte så stor. Det väsentliga är att den går att förankra i min egen tid. Men jag kan inte tonsätta en flummig text späckad av beskrivningar, utan föredrar det stramare, berättar <strong>Daniel Börtz</strong>, en av våra främsta opera- och oratorietonsättare. Operan <em>Backanterna</em> från 1991, regisserad av <strong>Ingmar Bergman</strong>, är baserad på <strong>Euripides</strong> talpjäs.</p>
<p>Börtz skrev även musiken till oratoriet <em>Hans namn var Orestes</em> från 2004, baserad på <strong>Aischylos</strong> pjästrilogi <em>Orestien</em>.</p>
<p>Operan <strong>Goya</strong>, om bildkonstnären, med musik av Daniel Börtz och libretto av <strong>Magnus Florin</strong>, hade sin urpremiär vid <strong>Göteborgsoperan</strong> 2009.</p>
<p>– Tonsättare funderar över detsamma som alla konstnärer: höjdpunkter, lågpunkter, lyriska passager och annat. Ett operaverk som bara går på och går på kommer ingenstans. Det är spelet mellan dagrar och mörker som skapar ett spännande, levande konstverk, berättar Daniel Börtz.</p>
<p> </p>
<p>– I mitt fall blir det sällan musik utan texter, vilka ofta ger mig inspiration till mina stycken, men jag skriver nästan aldrig för sång. Det sjungna ordet kan göra allt övertydligt, säger <strong>Victoria Borisova-Ollas</strong>.</p>
<p>– När jag läser en dikt hör jag genast olika tempi och orkesterklangens färg. Sedan kommer den inlärda tekniken in och jag är som en byggandsarbetare bakom partituret.</p>
<p>Victoria Borisova-Ollas komponerade musik till en scenföreställning utifrån författaren <strong>Salman Rushdies</strong> 600-sidiga roman <em>Marken under hennes fötter</em>. Det blev 90 minuters musik där myten om <em>Orfeus och Eurydike</em> har en central plats. Men här är det <strong>Eurydike</strong> som räddar <strong>Orfeus tillbaka</strong> till livet.</p>
<p>2009 uppfördes Borisova-Ollas’ tonsättning av <em>Psalm 42</em> i bl a Berlin. Stycket var beställt av den internationella <strong>Bachakademin</strong> i <strong>Stuttgart</strong> med anledningen av firandet av <em>Felix Mendelsohn 200 år</em>. Uppdraget var att skriva ny musik till en text som också Mendelsohn använt.</p>
<p>– Vi borde prata mindre om bra och dåligt, nyskapande och traditionellt. Man skall istället vårda det egna uttrycket. Alla människor kommer från olika källor, säger Victoria Borisova-Ollas.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>SPELLISTA</strong></span>:</p>
<p>Fanfare for the Uncommon Woman nr 1Joan Tower<br />Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra<br />Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al</p>
<p> </p>
<p>Wings of the Wind<br />Victoria Borisova Ollas<br />Mats Rondin, m fl.<br />The Triumph of Heaven<br />Phono Suecia PSCD 171 </p>
<p> </p>
<p>Dionysos: Kvinnor Från Det Fjärran Asien<br />Daniel Börtz <br />Sylvia Lindenstrand, Hovkapellet, Kjell Ingebretsen, m fl.<br />Daniel Börtz - Ingmar Bergman  Backanterna<br />CAPRICE CAP 22028 1-2 </p>
<p> </p>
<p>Hans Namn Var Orestes - Part 2 Sc. 4: Dom Mig Nu Skyldig Eller Frikänn Mig<br />Daniel Börtz<br />Alan Gilbert, Adrian Dolata, Etc.; Alan Gilbert: Royal Stockholm Philharmonic Orchestra<br />Börtz: Hans Namn Var Orestes (His Name Was Orestes) [Disc 2]<br />BIS-CD-1653/54</p>
<p> </p>
<p>Goya premiär<br />Daniel Börtz<br />Anders Larsson, Katarina Giotas, dir Joakim Unander, gbgoperans kör och orkester<br />SR Liveinspelning, premiär 26/9 2009 </p>
<p> </p>
<p>Wings of the Wind<br />Victoria Borisova Ollas<br />Mats Rondin, m fl.<br />The Triumph of Heaven<br />Phono Suecia PSCD 171 </p>
<p> </p>
<p>The Ground Beneath Her Feet<br />Victoria Borisova-Ollas, musik. Kemp, Edward /efter Salman Rushdie/<br />Sveriges Radios Symfoniorkester (ork) - Willén, Niklas (dir) - Lixenberg, Loré (mezz) - Persson, Olle (bar) - Sallmander, Reuben (rec)<br />P2 Live klassiskt: 2008-05-22, Berwaldhallen</p>
<p> </p>
<p>The Ground Beneath Her Feet<br />U 2<br />U 2<br />The Ground Beneath Her Feet  </p>
<p> </p>
<p>The Ground Beneath Her Feet<br />Victoria Borisova-Ollas, musik. Kemp, Edward /efter Salman Rushdie/<br />Sveriges Radios Symfoniorkester (ork) - Willén, Niklas (dir) - Lixenberg, Loré (mezz) - Persson, Olle (bar) - Sallmander, Reuben (rec)<br />P2 Live klassiskt: 2008-05-22, Berwaldhallen</p>
<p> </p>
<p>Psalm 42<br />Felix Mendelssohn<br />Michel Corboz, dir. Gulbenkian Choir and Orchestra<br />Mendelssohn – Psalms<br />Apex 2564616922    </p>
<p> </p>
<p>Wie der Hirsch schreit nach frischen Wasser - Psalm 42<br />Victoria Borisova-Ollas<br />RIAS Choir &amp; Radio Symphony Orchestra Berlin. Hans-Christoph Rademann, dir. Caroline Stein, sopran. Christoph Fischesser, bas. Jonathan dela Paz Zaens, berättare.<br />Konzethaus Berlin 15/9 2009<br />Kulturradio Berlin RBB</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/976638</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171121_1600_59fc7aba.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 21 Nov 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter Victoria och Daniel, inte kungligheterna utan de två tonsättarna Daniel Börtz och Victoria Borisova-Ollas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I fjärde programmet <em>Ord och bild blir musik</em> möter vi Victoria och Daniel –  tonsättarna <strong>Daniel Börtz</strong> och <strong>Victoria Borisova-Ollas</strong>.</p>
<p>Hur tonsätter han en målning av <strong>Goya</strong>? Hur komponerar hon en ny version av en gammal psalmtext som redan en manlig, död, vit mästare gjort klassisk?</p>
<p>Han är sprungen ur den skånska myllan, hon är född i <strong>Vladivostok</strong> i Ryssland och utbildad i <strong>Moskva</strong> och <strong>London</strong>. Båda har en stark relation till språket och har gjort musik till både nutida och klassiska textförlagor.</p>
<p>– Skillnaden mellan att tonsätta klassisk och ny text är inte så stor. Det väsentliga är att den går att förankra i min egen tid. Men jag kan inte tonsätta en flummig text späckad av beskrivningar, utan föredrar det stramare, berättar <strong>Daniel Börtz</strong>, en av våra främsta opera- och oratorietonsättare. Operan <em>Backanterna</em> från 1991, regisserad av <strong>Ingmar Bergman</strong>, är baserad på <strong>Euripides</strong> talpjäs.</p>
<p>Börtz skrev även musiken till oratoriet <em>Hans namn var Orestes</em> från 2004, baserad på <strong>Aischylos</strong> pjästrilogi <em>Orestien</em>.</p>
<p>Operan <strong>Goya</strong>, om bildkonstnären, med musik av Daniel Börtz och libretto av <strong>Magnus Florin</strong>, hade sin urpremiär vid <strong>Göteborgsoperan</strong> 2009.</p>
<p>– Tonsättare funderar över detsamma som alla konstnärer: höjdpunkter, lågpunkter, lyriska passager och annat. Ett operaverk som bara går på och går på kommer ingenstans. Det är spelet mellan dagrar och mörker som skapar ett spännande, levande konstverk, berättar Daniel Börtz.</p>
<p> </p>
<p>– I mitt fall blir det sällan musik utan texter, vilka ofta ger mig inspiration till mina stycken, men jag skriver nästan aldrig för sång. Det sjungna ordet kan göra allt övertydligt, säger <strong>Victoria Borisova-Ollas</strong>.</p>
<p>– När jag läser en dikt hör jag genast olika tempi och orkesterklangens färg. Sedan kommer den inlärda tekniken in och jag är som en byggandsarbetare bakom partituret.</p>
<p>Victoria Borisova-Ollas komponerade musik till en scenföreställning utifrån författaren <strong>Salman Rushdies</strong> 600-sidiga roman <em>Marken under hennes fötter</em>. Det blev 90 minuters musik där myten om <em>Orfeus och Eurydike</em> har en central plats. Men här är det <strong>Eurydike</strong> som räddar <strong>Orfeus tillbaka</strong> till livet.</p>
<p>2009 uppfördes Borisova-Ollas’ tonsättning av <em>Psalm 42</em> i bl a Berlin. Stycket var beställt av den internationella <strong>Bachakademin</strong> i <strong>Stuttgart</strong> med anledningen av firandet av <em>Felix Mendelsohn 200 år</em>. Uppdraget var att skriva ny musik till en text som också Mendelsohn använt.</p>
<p>– Vi borde prata mindre om bra och dåligt, nyskapande och traditionellt. Man skall istället vårda det egna uttrycket. Alla människor kommer från olika källor, säger Victoria Borisova-Ollas.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>SPELLISTA</strong></span>:</p>
<p>Fanfare for the Uncommon Woman nr 1Joan Tower<br />Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra<br />Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al</p>
<p> </p>
<p>Wings of the Wind<br />Victoria Borisova Ollas<br />Mats Rondin, m fl.<br />The Triumph of Heaven<br />Phono Suecia PSCD 171 </p>
<p> </p>
<p>Dionysos: Kvinnor Från Det Fjärran Asien<br />Daniel Börtz <br />Sylvia Lindenstrand, Hovkapellet, Kjell Ingebretsen, m fl.<br />Daniel Börtz - Ingmar Bergman...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Ord,och,bild,blir,musik,4,Daniel,Börtz,och,Victoria,Borisova-Ollas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/e6da8949-e462-433f-9eb9-def86d04f55b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:03</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter Victoria och Daniel, inte kungligheterna utan de två tonsättarna Daniel Börtz och Victoria Borisova-Ollas.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/11/p2_tollansmusikaliska_20171121_1600_59fc7aba.mp3" length="36569905" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ord och bild blir musik 3 - Madeleine Isaksson och Anders Hillborg]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter vi de olikartade tonsättarna Madeleine Isaksson och Anders Hillborg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I tredje programmet i serien <em>Ord och bild blir musik</em> möter vi tonsättarna <strong>Madeleine Isaksson</strong> och <strong>Anders Hillborg</strong><em>.</em></p>
<p>För <strong>Madeleine Isaksson</strong> är orden och bilderna livsnödvändiga. Hon skriver dagligen ner intryck och känslor. Inför en ny komposition låter hon sig ofta till övermättnad fyllas av egna och andras texter. I verket <em>Å svävare</em> ingår <strong>Katarina Frostensons</strong> dikt <em>Taktavla</em> tillsammans med dikter av fyra andra poeter på tre olika språk.</p>
<p>Isaksson tar i sina kompositioner utgångspunkt i en grafisk skiss med färgglada bubblor eller i ett diagram, där den vertikala linjen är tonhöjd och den horisontala linjen är tid. Kan även utläsas som himlens höjd och havens djup. Och ordet ”falla” har en mytisk betydelse. Vilket Madeleine Isaksson tonsätter i stycket <em>Fästen och fall</em>.</p>
<p>I <em>Failles</em> har hon som utgångsbild en spricka i en berghäll eller ett glapp, en <strong>hiatus</strong>, i det franska språket. Som alltid finns där ett toncentrum snarare än en tonart.</p>
<p>-I <em>Tjärnöga Tjärnöga - Ö blå</em> rinner musiken ut i talzonen, förklarar Madeleine Isaksson. Det är där vi människor möts.<br /><br /></p>
<p> </p>
<p>För <strong>Anders Hillborg</strong> är texter problematiska, medan han i ordens egen musik finner stor skönhet. Som i klangen i de gammalitalienska orden i en dikt av <strong>Francesco Petrarca</strong>. Hillborg är inte intresserad av att förankra musiken i en semantisk inhägnad även om diktens innehåll är vackert.</p>
<p>Hans signum kommer från tonsättaren <strong>Igor Stravinskij</strong>: ”<em>Musik kommer av musik</em>”. När Hillborg komponerar börjar han ofta ett nytt stycke där det sista slutade. Eller så använder han sig av intermusikaliska grepp. I <em>Som i en dimma</em> klingar ett antal takter ur Sibelius <em>Sjunde symfoni</em> inne i Hillborgs eget orkesterstycke <em>Exquisite Corpse</em>.</p>
<p>-Musiken är ett språk i sig och jag skriver för människor. Det blir starkare om jag lyssnar in solistens personlighet och ger klangen hennes färg, säger Hillborg, som skrivit <em>Lontana in sonno</em> för mezzosopranen <strong>Anne Sofie von Otter</strong>, en Violinkonsert till <strong>Anna Lindal</strong> och musiken till <strong>Eva Dahlgrens</strong> platta <em>Jag vill se min älskade komma från det vilda</em>.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">SPELLISTA:</span></strong></p>
<p>VINJETT till Veckans konsert SVT</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Failles I och II</p>
<p>Madeleine Isaksson</p>
<p>Chrichan Larson, cello. Kerstin Frödin, blockflöjt. Jonas Bylund, trombon’</p>
<p>Failles</p>
<p>PHONO SUECIA PSCD 134</p>
<p> </p>
<p>Rap Notes</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>Rappers, (vocals), orchestra and pre-recorded drum-track</p>
<p>Commissioned by The Swedish Radio Orchestra</p>
<p> </p>
<p>Exquisite Corpse</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>First performance: 24 october 2002 with The Royal Stockholm Philharmonic, Alan Gilbert conducting</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>När en vild ros slår ut doftar hela skogen</p>
<p>Eva Dahlgren, text. Anders Hillborg, musik</p>
<p>Jag vill se min älskade komma från det vilda</p>
<p>Esa-Pekka Salonen Radiosymfonikerna</p>
<p>Record Station Stat 52</p>
<p> </p>
<p>MUOAYIYAOUM</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>Eric Ericson Chamber Choir Eric Ericson</p>
<p>Clang &amp; Fury</p>
<p>Phono Suecia PSCD 52</p>
<p> </p>
<p>Du som älskar</p>
<p>Eva Dahlgren, text. Anders Hillborg, musik</p>
<p>Jag vill se min älskade komma från det vilda</p>
<p>Esa-Pekka Salonen Radiosymfonikerna</p>
<p>Record Station Stat 52</p>
<p> </p>
<p>… lontana in sonno …</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>Anne Sofie von Otter, Kent Nagano, Gothenburg Symphony Orchestra</p>
<p>”Boldemann_Gefors_Hillborg - Anne Sofie von Otter”</p>
<p>Deutsche Grammophon CD 477 7439</p>
<p> </p>
<p>Violinkonsert, tillägnad violinisten Anna Lindahl</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>Anna Lindahl, violin. Esa-Pekka Salonen Radiosymfonikerna</p>
<p>”Anders Hillborg - Clarinet Concerto, Liquid Marble, Violin Concerto”</p>
<p>Ondine ODE 1006-2</p>
<p> </p>
<p>The Dreaming river, tillägnad dirigenten Esa-Pekka Salonen</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>Esa-Pekka Salonen . dir. Stockholms Filharmoniker</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Fästen och fall</p>
<p>Madeleine Isaksson</p>
<p>Musica Vitae, Omnibus Kammarblåsare- Peter Csaba, dir. uruppf. Stockholm New Music i Sthlm 1996</p>
<p>Inspelad av Sveriges Radio</p>
<p> </p>
<p>Som om</p>
<p>Madeleine Isaksson (1991)</p>
<p>Sarah Lindloff (flute), Bo Pettersson, basklarinett, Eva Lindal (viola), Crichan Larson (cello), Michael Karlsson (double bass), Jonny Axelsson (percussion), Staffan Larson, conductor                  </p>
<p>Failles</p>
<p>Phono Suecia PSCD 134</p>
<p> </p>
<p>Tjärnöga Tjärnöga - Ö blå</p>
<p>Madeleine Isaksson</p>
<p>Isaksson, Madeleine (c) Axelsson, Anna (horn)</p>
<p>Musikradions beställningsverk         2570-92-1540</p>
<p> </p>
<p>Tillstånd – Avstånd</p>
<p>Madeleine Isaksson</p>
<p>Kammarensemblen (Stockholm) (ork) - Harris, Russell (dir)</p>
<p>Studio 2, Radiohuset, Sveriges Radio                  2573-92-3751</p>
<p> </p>
<p>Å svävare</p>
<p>Ur spår 8-14</p>
<p>Madeleine Isaksson, musik. Paul Celan | Juan De La Cruz | Rainer Maria Rilke | Susanne Marten | Katarina Frostenson, texter.</p>
<p>Staffan Larson | Kristina Hansson | Katarina Böhm | Michael Weinius | Torbjörn Helander | Chrichan Larson</p>
<p>Failles</p>
<p>PHONO SUECIA PSCD 134</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/976626</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171114_1600_59f74dba.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Nov 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter vi de olikartade tonsättarna Madeleine Isaksson och Anders Hillborg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I tredje programmet i serien <em>Ord och bild blir musik</em> möter vi tonsättarna <strong>Madeleine Isaksson</strong> och <strong>Anders Hillborg</strong><em>.</em></p>
<p>För <strong>Madeleine Isaksson</strong> är orden och bilderna livsnödvändiga. Hon skriver dagligen ner intryck och känslor. Inför en ny komposition låter hon sig ofta till övermättnad fyllas av egna och andras texter. I verket <em>Å svävare</em> ingår <strong>Katarina Frostensons</strong> dikt <em>Taktavla</em> tillsammans med dikter av fyra andra poeter på tre olika språk.</p>
<p>Isaksson tar i sina kompositioner utgångspunkt i en grafisk skiss med färgglada bubblor eller i ett diagram, där den vertikala linjen är tonhöjd och den horisontala linjen är tid. Kan även utläsas som himlens höjd och havens djup. Och ordet ”falla” har en mytisk betydelse. Vilket Madeleine Isaksson tonsätter i stycket <em>Fästen och fall</em>.</p>
<p>I <em>Failles</em> har hon som utgångsbild en spricka i en berghäll eller ett glapp, en <strong>hiatus</strong>, i det franska språket. Som alltid finns där ett toncentrum snarare än en tonart.</p>
<p>-I <em>Tjärnöga Tjärnöga - Ö blå</em> rinner musiken ut i talzonen, förklarar Madeleine Isaksson. Det är där vi människor möts.<br /><br /></p>
<p> </p>
<p>För <strong>Anders Hillborg</strong> är texter problematiska, medan han i ordens egen musik finner stor skönhet. Som i klangen i de gammalitalienska orden i en dikt av <strong>Francesco Petrarca</strong>. Hillborg är inte intresserad av att förankra musiken i en semantisk inhägnad även om diktens innehåll är vackert.</p>
<p>Hans signum kommer från tonsättaren <strong>Igor Stravinskij</strong>: ”<em>Musik kommer av musik</em>”. När Hillborg komponerar börjar han ofta ett nytt stycke där det sista slutade. Eller så använder han sig av intermusikaliska grepp. I <em>Som i en dimma</em> klingar ett antal takter ur Sibelius <em>Sjunde symfoni</em> inne i Hillborgs eget orkesterstycke <em>Exquisite Corpse</em>.</p>
<p>-Musiken är ett språk i sig och jag skriver för människor. Det blir starkare om jag lyssnar in solistens personlighet och ger klangen hennes färg, säger Hillborg, som skrivit <em>Lontana in sonno</em> för mezzosopranen <strong>Anne Sofie von Otter</strong>, en Violinkonsert till <strong>Anna Lindal</strong> och musiken till <strong>Eva Dahlgrens</strong> platta <em>Jag vill se min älskade komma från det vilda</em>.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">SPELLISTA:</span></strong></p>
<p>VINJETT till Veckans konsert SVT</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Failles I och II</p>
<p>Madeleine Isaksson</p>
<p>Chrichan Larson, cello. Kerstin Frödin, blockflöjt. Jonas Bylund, trombon’</p>
<p>Failles</p>
<p>PHONO SUECIA PSCD 134</p>
<p> </p>
<p>Rap Notes</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>Rappers, (vocals), orchestra and pre-recorded drum-track</p>
<p>Commissioned by The Swedish Radio Orchestra</p>
<p> </p>
<p>Exquisite Corpse</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>First performance: 24 october 2002 with The Royal Stockholm Philharmonic, Alan Gilbert conducting</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>När en vild ros slår ut doftar hela skogen</p>
<p>Eva Dahlgren, text. Anders Hillborg, musik</p>
<p>Jag vill se min älskade komma från det vilda</p>
<p>Esa-Pekka Salonen Radiosymfonikerna</p>
<p>Record Station Stat 52</p>
<p> </p>
<p>MUOAYIYAOUM</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>Eric Ericson Chamber Choir Eric Ericson</p>
<p>Clang &amp; Fury</p>
<p>Phono Suecia PSCD 52</p>
<p> </p>
<p>Du som älskar</p>
<p>Eva Dahlgren, text. Anders Hillborg, musik</p>
<p>Jag vill se min älskade komma från det...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Ord,och,bild,blir,musik,3,Madeleine,Isaksson,och,Anders,Hillborg]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/5a3b0d4d-fafe-46ae-8ae1-d7ad105b69d0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Vi möter vi de olikartade tonsättarna Madeleine Isaksson och Anders Hillborg.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/11/p2_tollansmusikaliska_20171114_1600_59f74dba.mp3" length="35575500" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ord och bild blir musik 2 - Karin Rehnqvist]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Karin Rehnqvist, får inspiration av ett isberg, ett urberg eller djupt ur sitt inre.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I andra programmet i serien <em>Ord och bild blir musik </em>möter vi tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong>, som är en pionjär. Hon var den första kvinnliga eleven i kompositionsklassen på <strong>Musikhögskolan</strong> i Stockholm. 2009 blev hon Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Rehnqvist tog initiativ till föreningen <strong>KVAST</strong>, <em>Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare</em>, för att förbättra villkoren för kvinnor som gör musik. Hon fick uppdraget att skriva musik till <strong>kronprinsessan Victorias</strong> bröllop.</p>
<p><br />Om Karin Rehnqvist har det sagts att hon utvecklat en av de mest särpräglade rösterna inom ny musik sedan 1960-talets <strong>Ligeti</strong> och <strong>Penderecki</strong> då hon använder <strong>folkmusikaliska</strong> idiom på ett nyskapande sätt i sin konstmusik.</p>
<p><br />Karin Rehnqvist har ofta satt ordet, rösten, i centrum för sina musikstycken. Ibland är språket påhittat eller så sjungs det baklänges, som i styckena <em>Haya!</em> och <em>Davids Nimm</em>. I programmet berättar hon varför hon valt att skriva traditionsmättade verk som <em>Requiem aeternam</em> och <em>Salve Regina</em>, vilka kräver ord - anrop, bön och rit – där till och med ordet Amen används.</p>
<p>Rehnqvist, som ofta blandar texter och dikter ur olika tidsåldrar, kulturer och språk, har under de senaste åren rört sig från urberget till himlavalvet. Från jordens sång till rymdens strängteori.</p>
<p><br />Hon helaftonsopera Strandad i två akter, för soli, kör och orkester, har framtida premiär på Kungliga Operan i Stockholm. Librettot är skrivet av <strong>Kerstin Perski</strong>.</p>
<p>2017 fick Karin Rehnqvist <strong>Musikförläggarnas</strong> hederspris.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>SPELLISTA:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>Puksånger, Lockrop.</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Puksånger - Lockrop Sats I Det for två vita duvor</p>
<p>Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk.</p>
<p>CD-titel: Davids Nimm</p>
<p>Phono Suecia PSCD 85</p>
<p> </p>
<p>Davids Nimm</p>
<p>Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran, Agnete Christensen, mezzosopran</p>
<p>CD-titel:  Davids Nimm</p>
<p>Phono Suecia PSCD 85</p>
<p> </p>
<p>Haya!</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Kjetil Almenning, dir.</p>
<p>Radiokören</p>
<p>Live 25/10 2009 Berwaldhallen</p>
<p> </p>
<p>Triumf Att Finnas Till</p>
<p>Karin Rehnqvist, musik. Edith Södergran, text.</p>
<p>La Capella</p>
<p>Triumf Att Finnas Till</p>
<p>CAPRICE CAP 21641</p>
<p> </p>
<p>I Himmelen</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Martin Fröst, Kungsbacka Piano Trio, Adolf Fredrik's Girls Choir, Swedish Chamber Orchestra</p>
<p>Arktis Arktis! Works By Karin Rehnqvist</p>
<p>BIS-CD-1396                  </p>
<p> </p>
<p>Requiem aeternam: 7. I himmelen</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Helena Ek, Maria Keohane, sopr / Örebro kammarkör / Svenska Kammarorkestern / Andreas Hanson, dir</p>
<p>SR P2 Örebro</p>
<p> </p>
<p>Requiem aeternam 4. Den som föds  5. Umbrae mortis</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Helena Ek, Maria Keohane, sopr / Örebro kammarkör / Svenska Kammarorkestern / Andreas Hanson, dir</p>
<p>SR P2 Örebro</p>
<p> </p>
<p>Requiem aeternam: 5. Umbrae mortis</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Helena Ek, Maria Keohane, sopran / Örebro kammarkör / Svenska Kammarorkestern / Andreas Hanson, dir</p>
<p>SR P2 Örebro</p>
<p> </p>
<p>När jorden sjunger</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Svenska Kammarorkestern, Örebro. Staffan Larsson, dir.     Uruppförande live. Örebro Konserthus</p>
<p> </p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Puksånger - Lockrop Sats II Sji Olwått</p>
<p>Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk.</p>
<p>CD-titel: Davids Nimm</p>
<p>Phono Suecia PSCD 85</p>
<p> </p>
<p>Arktis Arktis! I - Breaking The Ice</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Svenska Kammarorkestern. John Storgårds.</p>
<p>BIS-CD-1396</p>
<p> </p>
<p>Solsången</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Lena Willermark, m fl</p>
<p>INTIM MUSIK IMCD 037</p>
<p> </p>
<p>Ljus av ljus</p>
<p>Karin Rehnqvist, musik. Text: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition.</p>
<p>Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred Honeck</p>
<p>Inspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004.</p>
<p> </p>
<p>Salve Regina Sats I En åkallan ett anrop - Heavenly Queen</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Ed Spanjard, dir. Nederländernas Kammarkör och Nieuw Ensemble</p>
<p>Uruppförande live</p>
<p> </p>
<p>Salve Regina Sats III Bön - Heavenly Queen</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Ed Spanjard, dir. Nederländernas Kammarkör och Nieuw Ensemble</p>
<p>Uruppförande live</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/973710</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171107_1600_59f4a97e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 07 Nov 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Karin Rehnqvist, får inspiration av ett isberg, ett urberg eller djupt ur sitt inre.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I andra programmet i serien <em>Ord och bild blir musik </em>möter vi tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong>, som är en pionjär. Hon var den första kvinnliga eleven i kompositionsklassen på <strong>Musikhögskolan</strong> i Stockholm. 2009 blev hon Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Rehnqvist tog initiativ till föreningen <strong>KVAST</strong>, <em>Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare</em>, för att förbättra villkoren för kvinnor som gör musik. Hon fick uppdraget att skriva musik till <strong>kronprinsessan Victorias</strong> bröllop.</p>
<p><br />Om Karin Rehnqvist har det sagts att hon utvecklat en av de mest särpräglade rösterna inom ny musik sedan 1960-talets <strong>Ligeti</strong> och <strong>Penderecki</strong> då hon använder <strong>folkmusikaliska</strong> idiom på ett nyskapande sätt i sin konstmusik.</p>
<p><br />Karin Rehnqvist har ofta satt ordet, rösten, i centrum för sina musikstycken. Ibland är språket påhittat eller så sjungs det baklänges, som i styckena <em>Haya!</em> och <em>Davids Nimm</em>. I programmet berättar hon varför hon valt att skriva traditionsmättade verk som <em>Requiem aeternam</em> och <em>Salve Regina</em>, vilka kräver ord - anrop, bön och rit – där till och med ordet Amen används.</p>
<p>Rehnqvist, som ofta blandar texter och dikter ur olika tidsåldrar, kulturer och språk, har under de senaste åren rört sig från urberget till himlavalvet. Från jordens sång till rymdens strängteori.</p>
<p><br />Hon helaftonsopera Strandad i två akter, för soli, kör och orkester, har framtida premiär på Kungliga Operan i Stockholm. Librettot är skrivet av <strong>Kerstin Perski</strong>.</p>
<p>2017 fick Karin Rehnqvist <strong>Musikförläggarnas</strong> hederspris.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>SPELLISTA:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>Puksånger, Lockrop.</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Puksånger - Lockrop Sats I Det for två vita duvor</p>
<p>Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk.</p>
<p>CD-titel: Davids Nimm</p>
<p>Phono Suecia PSCD 85</p>
<p> </p>
<p>Davids Nimm</p>
<p>Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran, Agnete Christensen, mezzosopran</p>
<p>CD-titel:  Davids Nimm</p>
<p>Phono Suecia PSCD 85</p>
<p> </p>
<p>Haya!</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Kjetil Almenning, dir.</p>
<p>Radiokören</p>
<p>Live 25/10 2009 Berwaldhallen</p>
<p> </p>
<p>Triumf Att Finnas Till</p>
<p>Karin Rehnqvist, musik. Edith Södergran, text.</p>
<p>La Capella</p>
<p>Triumf Att Finnas Till</p>
<p>CAPRICE CAP 21641</p>
<p> </p>
<p>I Himmelen</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Martin Fröst, Kungsbacka Piano Trio, Adolf Fredrik's Girls Choir, Swedish Chamber Orchestra</p>
<p>Arktis Arktis! Works By Karin Rehnqvist</p>
<p>BIS-CD-1396                  </p>
<p> </p>
<p>Requiem aeternam: 7. I himmelen</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Helena Ek, Maria Keohane, sopr / Örebro kammarkör / Svenska Kammarorkestern / Andreas Hanson, dir</p>
<p>SR P2 Örebro</p>
<p> </p>
<p>Requiem aeternam 4. Den som föds  5. Umbrae mortis</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Helena Ek, Maria Keohane, sopr / Örebro kammarkör / Svenska Kammarorkestern / Andreas Hanson, dir</p>
<p>SR P2 Örebro</p>
<p> </p>
<p>Requiem aeternam: 5. Umbrae mortis</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Helena Ek, Maria Keohane, sopran / Örebro kammarkör / Svenska Kammarorkestern / Andreas Hanson, dir</p>
<p>SR P2 Örebro</p>
<p> </p>
<p>När jorden sjunger</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Svenska Kammarorkestern, Örebro. Staffan Larsson, dir.     Uruppförande live. Örebro Konserthus</p>
<p> </p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Puksånger...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Ord,och,bild,blir,musik,2,Karin,Rehnqvist]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/08a8c6f0-7bd1-4e43-9fc9-6850ec2d00bf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:30:23</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Karin Rehnqvist, får inspiration av ett isberg, ett urberg eller djupt ur sitt inre.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/11/p2_tollansmusikaliska_20171107_1600_59f4a97e.mp3" length="29223743" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ord och bild blir musik 1 - Paula af Malmborg Ward.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många A4-sidors libretto behövs för en opera? Får tonsättare inspiration från ovan eller gräver de djupt i sitt inre?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I de sex programmen i serien <em>Ord och bild blir musik</em> hör vi hur komponister skriver fram musik ur ord och bilder om: Grymhet, försoning, utanförskap, ordlekar, verkliga, dokumentära händelser. Ur riter, böner, respekt för språket, motstånd mot språket och glipor i språket.</p>
<p>I det första programmet möter vi tonsättaren och musikern <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>, en musikalisk mångsysslare som skrivit text och musik sedan barnsben.</p>
<p>Det har bland annat blivit schlagertexter, ett antal operor med bland annat librettisten <strong>Kerstin Perski</strong>, en symfoni med text till en hjälpsam italiensk skomakare, <em>Il Gallo Cortonese</em>, och en samba, <em>Sambal Dente</em>, med text till <strong>Göteborgs symfoniorkester</strong>:</p>
<p>Jag ville befria mej från samban<br />ändå verkar det som om den tar över hela uttrycket<br />jag älskar och hatar den<br />den har mej i sin makt</p>
<p>Den italienska texten till stycket <em>Il Gallo Cortonese</em> läses av <strong>Antonio Gammicchia</strong>.</p>
<p>Paula af Malmborg Ward skriver musik i en röd stuga vid Göta Älv. Hon vann 2006 <strong>Prix Italia</strong> med radiooperan <em>Hittekvinnan</em> efter fem böcker av <strong>Kerstin Thorvall</strong>. Paula har varit hustonsättare vid <strong>Helsingborgs Symfoniorkester</strong>. Och för deras konserthus gjorde hon världens, förmodligen, första komponerade ring-in-signal. För instrumenten piccolaflöjt, trumpet, klarinett, triangel och virveltrumma. 1984 tävlade <strong>John Ballard</strong> i <strong>Melodifestivalen</strong> med Paula af Malmborgs text till schlagern <em>Rendez-Vous</em>.</p>
<p>Så – Paula har ingen stiff upper lip. Redan som trettonåring spelade hon dixieland-piano tillsammans med trombonisten <strong>Christian Lindberg</strong>. Paula har även gjort musik till <strong>SVT:s</strong> <em>Julkalendern</em> och <strong>Ernst Billgrens</strong> tv-serie <em>AK3</em>. Hon vikarierade som pianist med gruppen <strong>Stella</strong> I TV-succén <em>På spåret</em>.</p>
<p>2009 uruppfördes Paulas stycke <strong>evergreen</strong> med text, i <strong>Danmarks Radios</strong> nya konsertsal I Köpenhamn, av <strong>Malmö Symfoniorkester</strong> och <strong>Danska Radions Volakensemble.</strong></p>
<p><br />Och 2010 skidade Paula <strong>Tjejvasan</strong> och uruppförde sjungande sitt stycke <em>JÅTPÅMF (Jag Åker Tjevasan PÅ Min Födelsedag)</em> i spåret vid fem vätskekontroller.</p>
<p><br />15 oktober 2010 hade hennes opera <em>Triumf och Tragedi</em> urpremiär på <strong>Rotundan</strong> vid <strong>Kungliga operan</strong> i Stockholm. Librettot av <strong>Daniel Boyacioglu</strong> är influerat av brottaren <strong>Mikael Ljungbergs</strong> öde.</p>
<p>En och annan dikt av levande och döda poeter (<strong>Levertin, Bei Dao, Szymborska, Aspenström, Tranströmer, Lina Ekdahl</strong>) har också fått musikalisk dräkt av Paula af Malmborg Ward.</p>
<p>I programmet hör du Paulas egen berättelse om hur ord och bilder blir musik.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">SPELLISTA:</span></strong></p>
<p>Fanfare for the Uncommon Woman nr 1</p>
<p>Joan Tower</p>
<p>Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra</p>
<p>Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al</p>
<p> </p>
<p>Bim Bom Bossa ”Brigas nunca mais” / Älska mig konkret</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, sång, piano. Sören Svedestig, flöjt Henrik Söderholm, gitarr</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Hittekvinnan</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, musik och libretto</p>
<p>Maria af Malmborg Linnman, Mikael Samuelson, Susanna Levonen,  Göran Martling. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Mats Rondin</p>
<p>Liveinspelning SR P2. Sändes annandag påsk 17/4 kl. 21.00 i P2</p>
<p> </p>
<p>Ring-signal</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Tid: 0’20</p>
<p>Helsingborgs Symfoniorkester</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Rendez-vous</p>
<p>Paula af Malmborg, text. Bjarne Nyqvist, musik.</p>
<p>John Ballard</p>
<p> </p>
<p>Cherry Berry                     Storbandsdrama i 6 scener</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Bohuslän Bigband</p>
<p>Live Frölunda konserthus, 2009</p>
<p> </p>
<p>Vill ni ha ett frostigt päron?</p>
<p>Musik: Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Libretto: Magnus Nilsson</p>
<p>Liveinspelning av SR juli 2002, Vadstena</p>
<p>Tove Dahlberg, mezzosopran. Johan Hallsten, baryton. Vadstena operaorkester. Olof Boman, dirigent.</p>
<p> </p>
<p>Ärret, Akt 1. Opera i två akter fritt efter Bulgakovs kortroman En hunds hjärta</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto</p>
<p>David Björkman, dirigent. Mikael Axelsson, Henrik Holmberg, Catarina Lundgren, Nicola Matisic, Balcarras Crafoord</p>
<p>Liveinspelning Urprem. 4/7 Gamla Teatern, Vadstena, 2004</p>
<p> </p>
<p>Sambal Dente</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Göteborgs Symfoniker</p>
<p>Live Uruppf. SR P2. 4 sept 2002</p>
<p> </p>
<p>Il gallo cortonese, sinfonia concertante, sats 3</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Helsingborgs Symfoniorkester, Bramwell Tovey, dir</p>
<p>Live Helsingborgs Konserthus        </p>
<p> </p>
<p>The Far Away Shore</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Helsingborgs Symfoniorkester. Dir. T. Ringborg</p>
<p>P2 Live klassiskt 20071201 1500</p>
<p>Uruppf. Helsingborgs Konserthus 8/11 2007</p>
<p> </p>
<p>Fanfare for the Uncommon Woman nr 1</p>
<p>Joan Tower</p>
<p>Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra</p>
<p>Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al</p>
<p> </p>
<p>"En Decemberdröm" - Underjorden</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, dir. Göteborgs Symfoniker, Bohuslän Big Band, Svenska Blockflöjtskvartetten, Göteborgsmusiken, Trio TPB,  Per Strandberg, Fredrik Bergman. Musiken till 2005 års julkalender i STV</p>
<p> </p>
<p>Operation kärleken - Musikdrama i en akt</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Smålands Musik och Teater, Jönköping 2002<br /> Libretto: Kerstin Perski fritt efter arbeten från tre högstadieklasser i Jönköpings Län <br /> Dir: Joachim Gustavsson/Mika Eichenholz<br /> Medv: Christina Knochenhauer, Thomas Lander, Jesper Arin, Brita-Lena Sjöberg, Jönköpings Sinfonietta</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Bombpartyt</p>
<p>Musik: Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Libretto: Lars af Malmborg.</p>
<p>Efter en roman av Grahan Green.</p>
<p>Orkester och solister vid Göteborgsoperan.</p>
<p>B Tommy Andersson, dirigent.</p>
<p>Liveinspelning.</p>
<p> </p>
<p>Vill ni ha ett frostigt päron?</p>
<p>Musik: Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Libretto: Magnus Nilsson</p>
<p>Tove Dahlberg, mezzosopran. Johan Hallsten, baryton. Vadstena operaorkester. Olof Boman, dirigent.</p>
<p>Liveinspelning av SR juli 2002, Vadstena</p>
<p> </p>
<p>Il gallo cortonese, sinfonia concertante, sats 2</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Helsingborgs Symfoniorkester, Bramwell Tovey, dir</p>
<p>Live Helsingborgs Konserthus</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Evergreen</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Malmö symfonikerna. Danska radions vokalensemble</p>
<p>P2 Live Nu!                                           </p>
<p> </p>
<p>Hittekvinnan</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, musik och libretto</p>
<p>Maria af Malmborg Linnman, Mikael Samuelson, Susanna Levonen,  Göran Martling. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Mats Rondin</p>
<p>Liveinspelning SR P2.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/970041</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171031_1600_59fbc5a9.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 31 Oct 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många A4-sidors libretto behövs för en opera? Får tonsättare inspiration från ovan eller gräver de djupt i sitt inre?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I de sex programmen i serien <em>Ord och bild blir musik</em> hör vi hur komponister skriver fram musik ur ord och bilder om: Grymhet, försoning, utanförskap, ordlekar, verkliga, dokumentära händelser. Ur riter, böner, respekt för språket, motstånd mot språket och glipor i språket.</p>
<p>I det första programmet möter vi tonsättaren och musikern <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>, en musikalisk mångsysslare som skrivit text och musik sedan barnsben.</p>
<p>Det har bland annat blivit schlagertexter, ett antal operor med bland annat librettisten <strong>Kerstin Perski</strong>, en symfoni med text till en hjälpsam italiensk skomakare, <em>Il Gallo Cortonese</em>, och en samba, <em>Sambal Dente</em>, med text till <strong>Göteborgs symfoniorkester</strong>:</p>
<p>Jag ville befria mej från samban<br />ändå verkar det som om den tar över hela uttrycket<br />jag älskar och hatar den<br />den har mej i sin makt</p>
<p>Den italienska texten till stycket <em>Il Gallo Cortonese</em> läses av <strong>Antonio Gammicchia</strong>.</p>
<p>Paula af Malmborg Ward skriver musik i en röd stuga vid Göta Älv. Hon vann 2006 <strong>Prix Italia</strong> med radiooperan <em>Hittekvinnan</em> efter fem böcker av <strong>Kerstin Thorvall</strong>. Paula har varit hustonsättare vid <strong>Helsingborgs Symfoniorkester</strong>. Och för deras konserthus gjorde hon världens, förmodligen, första komponerade ring-in-signal. För instrumenten piccolaflöjt, trumpet, klarinett, triangel och virveltrumma. 1984 tävlade <strong>John Ballard</strong> i <strong>Melodifestivalen</strong> med Paula af Malmborgs text till schlagern <em>Rendez-Vous</em>.</p>
<p>Så – Paula har ingen stiff upper lip. Redan som trettonåring spelade hon dixieland-piano tillsammans med trombonisten <strong>Christian Lindberg</strong>. Paula har även gjort musik till <strong>SVT:s</strong> <em>Julkalendern</em> och <strong>Ernst Billgrens</strong> tv-serie <em>AK3</em>. Hon vikarierade som pianist med gruppen <strong>Stella</strong> I TV-succén <em>På spåret</em>.</p>
<p>2009 uruppfördes Paulas stycke <strong>evergreen</strong> med text, i <strong>Danmarks Radios</strong> nya konsertsal I Köpenhamn, av <strong>Malmö Symfoniorkester</strong> och <strong>Danska Radions Volakensemble.</strong></p>
<p><br />Och 2010 skidade Paula <strong>Tjejvasan</strong> och uruppförde sjungande sitt stycke <em>JÅTPÅMF (Jag Åker Tjevasan PÅ Min Födelsedag)</em> i spåret vid fem vätskekontroller.</p>
<p><br />15 oktober 2010 hade hennes opera <em>Triumf och Tragedi</em> urpremiär på <strong>Rotundan</strong> vid <strong>Kungliga operan</strong> i Stockholm. Librettot av <strong>Daniel Boyacioglu</strong> är influerat av brottaren <strong>Mikael Ljungbergs</strong> öde.</p>
<p>En och annan dikt av levande och döda poeter (<strong>Levertin, Bei Dao, Szymborska, Aspenström, Tranströmer, Lina Ekdahl</strong>) har också fått musikalisk dräkt av Paula af Malmborg Ward.</p>
<p>I programmet hör du Paulas egen berättelse om hur ord och bilder blir musik.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">SPELLISTA:</span></strong></p>
<p>Fanfare for the Uncommon Woman nr 1</p>
<p>Joan Tower</p>
<p>Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra</p>
<p>Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al</p>
<p> </p>
<p>Bim Bom Bossa ”Brigas nunca mais” / Älska mig konkret</p>
<p>Paula af Malmborg Ward</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, sång, piano. Sören Svedestig, flöjt Henrik Söderholm, gitarr</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Hittekvinnan</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, musik och libretto</p>
<p>Maria...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Ord,och,bild,blir,musik,1,Paula,af,Malmborg,Ward.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/94c9266c-dc69-495b-9963-dd6e91317304.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många A4-sidors libretto behövs för en opera? Får tonsättare inspiration från ovan eller gräver de djupt i sitt inre?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/10/p2_tollansmusikaliska_20171031_1600_59fbc5a9.mp3" length="38264708" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[I döda musikanters sällskap]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Geri Allen fick 1996, som första kvinna, det stora, internationella jazzpriset Jazzpar. Hon avled i juni 2017. Konsertpianisten och tonsättaren Thomas Koppel bildade Savage Rose. Han avled 2006.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En podd med två nu bortgångna musiker, afroamerikanska jazzpianisten <strong>Geri Allen</strong> som jag mötte i Köpenhamn 1996. Och danske konsertpianisten och tonsättaren <strong>Thomas Koppel</strong> som jag intervjuade året efter här i Köpenhamn.</p>
<p>Jazzpianisten Geri Allen från 1996. Det året fick hon, som första kvinna någonsin, det stora, internationella jazzpriset <strong>Jazzpar</strong> i Köpenhamn.</p>
<p>Geri Allen hade just fyllt 60 när hon avled i slutet av juni 2017. Bakom sig hade hon en mer än 35-årig karriär där hon samarbetat med en rad andra namnkunniga artister. <strong>Charlie Haden</strong>, <strong>Paul Motian</strong> och <strong>Ornette Coleman</strong> är några av dem.  </p>
<p>   På senare år hade hon ett nära samarbete med slagverkaren <strong>TerryLynne Carrington</strong> och med basisten och sångerskan <strong>Esperanza Spalding.</strong></p>
<p> </p>
<p>Redan som 17-åring fik <strong>Thomas Koppel</strong> uppfört sin opera <em>Historien om en Moder</em> på Det Kongelige i Köpenhamn. Som 23-åring tog han solistexamen på det danska musikkonservatoriet.</p>
<p>1967 startade han rockgruppen <strong>Savage Rose</strong> med sin bror <strong>Anders Koppel</strong> och sin hustru <strong>Annisette</strong>, som fortfarande, som 69-årig turnerar med Savage Rose. För Thomas Koppel var det ett mirakel att få möjlighet att arbeta med en rösts som Anisettes och för honom är det självklart att räkna in Annisette i raden av stora sångerskor; som <strong>Billi Holiday</strong>, <strong>Edit Piaf</strong>, <strong>Aretha Franklin</strong> och <strong>Maria Callas</strong>. Röstkonstnärer som inte bara sjunger rätt och välfraserat, utan även med själen förmedlar den verklighet de sjunger om.</p>
<p>Thomas Koppels <em>Symfoni nr 2,</em> som blev nominerad till <strong>Nordiska Rådets musikpris</strong> 1996, har förstås Annisette som sångsolist. I symfonin har Thomas Koppel velat återknyta till det han kallar traditionen, det som skrevs innan 60-talets förintelse av melodik, harmonik och rytmik, som han uttrycker det.</p>
<p>Thomas Koppel kom från en mycket musikalisk familj. Thomas Koppels farföräldrar var fattiga, judiska flyktingar från Polen, som faktiskt var analfabeter. Han var son till konsertpianisten och tonsättaren <strong>Herman D. Koppel</strong> och bror till operasångerskan <strong>Lone Koppel</strong> och tonsättaren och pianisten <strong>Anders Koppel</strong>.</p>
<p>Själv föddes Thomas Koppel i Sverige, 1944. Han fanns i mammas mage då familjen flydde över Öresund i en liten träbåt för att komma undan nazisterna. De bodde under några år i Örebro. Senare blev hans pappa, Herman D Koppel, tonsättare, konsertpianist och musikprofessor på <strong>Det Kgl Musikkonservatorium</strong>. I det Koppelska hemmet fanns sex flyglar till de fyra barnen som alla musicerade. Men det här var ingen instängd borgerlig salong, utan här möttes samtidens danska konstnärliga avantgardister, socialister och kommunister. Och <strong>Stravinskijs</strong> och <strong>Bela Bartoks</strong> folkmusikaliska influenser satte djupa spår i Thomas Koppel.</p>
<p>Thomas Koppel avled avled 2006 i Puerto Rico, 61 år gammal.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p>Skin</p>
<p>Geri Allen</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>Palle Danielsson, bas</p>
<p>Lenny White, trummor</p>
<p>Twylight</p>
<p> </p>
<p>Law Years</p>
<p>Ornette Coleman</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>Charlie Haden, bas</p>
<p>Paul Motian, trummor</p>
<p>Segments</p>
<p> </p>
<p>A Celebration to All Life</p>
<p>Geri Allen</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>The Printmakers</p>
<p> </p>
<p>Feed the Fire</p>
<p>Geri Allen</p>
<p>Geri Allen Trio</p>
<p>Ron Carter, bas</p>
<p>Twenty One</p>
<p> </p>
<p>Place of Power</p>
<p>Geri Allen</p>
<p>Geri Allen Trio</p>
<p>Ron Carter, bas</p>
<p>Twenty One</p>
<p> </p>
<p>Woody'n You</p>
<p>Wallace Roney</p>
<p>Wallace Roney, trumpet</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>Crunchin</p>
<p> </p>
<p>Stop the Wood</p>
<p>Geri Allen</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>Geri Allen Trio</p>
<p>Twylight</p>
<p> </p>
<p>No More mr Niceguy</p>
<p>Geri Allen</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>Tani Tabbal, trummor</p>
<p>Dwayne Dolphin, bas</p>
<p>Maroons</p>
<p> </p>
<p>And They Parted </p>
<p>Geri Allen</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>Maroons</p>
<p> </p>
<p>M's heart</p>
<p>Geri Allen</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>The Printmakers</p>
<p> </p>
<p>Nele's Danser</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Mikala Petri, blockflöjt, Lars Hannibal, luta</p>
<p>Souvenir</p>
<p>RCA09026 62530 2</p>
<p> </p>
<p>Ouverture Before Dawn</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt och Klaus Schönning, accordeon</p>
<p>Danska Radions Symfoniorkester</p>
<p>Börge Wagner, dirigent</p>
<p> </p>
<p>Dödens Triumf</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Savage Rose</p>
<p>Annisette, sång</p>
<p>Polydor 837 817-2</p>
<p> </p>
<p>Dödens Triumf</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Savage Rose</p>
<p>Annisette, sång</p>
<p>Polydor 837 817-2</p>
<p> </p>
<p>Wild Child</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Savage Rose</p>
<p>Annisette, sång</p>
<p>Polydor 843 190-2</p>
<p> </p>
<p>Moonchild's Dream</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt</p>
<p>English Chamber Orchestra</p>
<p>Okko Kamu, dirigent</p>
<p> </p>
<p>Symfoni nr 2</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Tivolis symfoniorkester och kör</p>
<p>Annisette, sångsolist</p>
<p> </p>
<p>Symfoni nr 2</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Tivolis symfoniorkester och kör</p>
<p>Annisette, sångsolist</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/970031</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171024_1600_59e902bc.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 24 Oct 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Geri Allen fick 1996, som första kvinna, det stora, internationella jazzpriset Jazzpar. Hon avled i juni 2017. Konsertpianisten och tonsättaren Thomas Koppel bildade Savage Rose. Han avled 2006.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En podd med två nu bortgångna musiker, afroamerikanska jazzpianisten <strong>Geri Allen</strong> som jag mötte i Köpenhamn 1996. Och danske konsertpianisten och tonsättaren <strong>Thomas Koppel</strong> som jag intervjuade året efter här i Köpenhamn.</p>
<p>Jazzpianisten Geri Allen från 1996. Det året fick hon, som första kvinna någonsin, det stora, internationella jazzpriset <strong>Jazzpar</strong> i Köpenhamn.</p>
<p>Geri Allen hade just fyllt 60 när hon avled i slutet av juni 2017. Bakom sig hade hon en mer än 35-årig karriär där hon samarbetat med en rad andra namnkunniga artister. <strong>Charlie Haden</strong>, <strong>Paul Motian</strong> och <strong>Ornette Coleman</strong> är några av dem.  </p>
<p>   På senare år hade hon ett nära samarbete med slagverkaren <strong>TerryLynne Carrington</strong> och med basisten och sångerskan <strong>Esperanza Spalding.</strong></p>
<p> </p>
<p>Redan som 17-åring fik <strong>Thomas Koppel</strong> uppfört sin opera <em>Historien om en Moder</em> på Det Kongelige i Köpenhamn. Som 23-åring tog han solistexamen på det danska musikkonservatoriet.</p>
<p>1967 startade han rockgruppen <strong>Savage Rose</strong> med sin bror <strong>Anders Koppel</strong> och sin hustru <strong>Annisette</strong>, som fortfarande, som 69-årig turnerar med Savage Rose. För Thomas Koppel var det ett mirakel att få möjlighet att arbeta med en rösts som Anisettes och för honom är det självklart att räkna in Annisette i raden av stora sångerskor; som <strong>Billi Holiday</strong>, <strong>Edit Piaf</strong>, <strong>Aretha Franklin</strong> och <strong>Maria Callas</strong>. Röstkonstnärer som inte bara sjunger rätt och välfraserat, utan även med själen förmedlar den verklighet de sjunger om.</p>
<p>Thomas Koppels <em>Symfoni nr 2,</em> som blev nominerad till <strong>Nordiska Rådets musikpris</strong> 1996, har förstås Annisette som sångsolist. I symfonin har Thomas Koppel velat återknyta till det han kallar traditionen, det som skrevs innan 60-talets förintelse av melodik, harmonik och rytmik, som han uttrycker det.</p>
<p>Thomas Koppel kom från en mycket musikalisk familj. Thomas Koppels farföräldrar var fattiga, judiska flyktingar från Polen, som faktiskt var analfabeter. Han var son till konsertpianisten och tonsättaren <strong>Herman D. Koppel</strong> och bror till operasångerskan <strong>Lone Koppel</strong> och tonsättaren och pianisten <strong>Anders Koppel</strong>.</p>
<p>Själv föddes Thomas Koppel i Sverige, 1944. Han fanns i mammas mage då familjen flydde över Öresund i en liten träbåt för att komma undan nazisterna. De bodde under några år i Örebro. Senare blev hans pappa, Herman D Koppel, tonsättare, konsertpianist och musikprofessor på <strong>Det Kgl Musikkonservatorium</strong>. I det Koppelska hemmet fanns sex flyglar till de fyra barnen som alla musicerade. Men det här var ingen instängd borgerlig salong, utan här möttes samtidens danska konstnärliga avantgardister, socialister och kommunister. Och <strong>Stravinskijs</strong> och <strong>Bela Bartoks</strong> folkmusikaliska influenser satte djupa spår i Thomas Koppel.</p>
<p>Thomas Koppel avled avled 2006 i Puerto Rico, 61 år gammal.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p>Skin</p>
<p>Geri Allen</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>Palle Danielsson, bas</p>
<p>Lenny White, trummor</p>
<p>Twylight</p>
<p> </p>
<p>Law Years</p>
<p>Ornette Coleman</p>
<p>Geri Allen, piano</p>
<p>Charlie Haden, bas</p>
<p>Paul Motian, trummor</p>
<p>Segments</p>
<p> </p>
<p>A Celebration to All Life</p>
<p>Geri...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,I,döda,musikanters,sällskap]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/b086b747-134e-479d-ad23-ddb3428018ef.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:48:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Geri Allen fick 1996, som första kvinna, det stora, internationella jazzpriset Jazzpar. Hon avled i juni 2017. Konsertpianisten och tonsättaren Thomas Koppel bildade Savage Rose. Han avled 2006.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/10/p2_tollansmusikaliska_20171024_1600_59e902bc.mp3" length="46572848" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klang! 11 I döda poeters sällskap]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Två döda poeter med passionerat intresse för musik. Poul Borums Digte till musik inspirerades av tonsättare. Peer Hultbergs "Requiem" är en 600-sidig lyhörd ordmusik, en sorgesång för 537 stämmor. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Vi är i sällskap med två döda poeter med ett passionerat intresse för musik. De var under några år barndomsvänner i Horsens på Jylland. Möt <strong>Poul Borum</strong> och <strong>Peer Hultberg</strong>.</p>
<p><br /> <strong>Poul Borum</strong> (1934-1996) var författare, kritiker, posör och estradör. Skrev ett 50-tal böcker och startade <strong>Författarskolan</strong> i Köpenhamn.</p>
<p>Poul Borums dikter har används i rockmusik och tonsättarna <strong>Ib Nørholm, Per Nøgård</strong> och <strong>Sven-David Sandström</strong> komponerade musik till poem av Poul Borum. I <em>Digte till musik</em> finns Borums texter inspirerade av <strong>Bruckner, Schumann, Chopin, Cecile Ore, Schubert, Haydn, Dvorak och Webern</strong>.</p>
<p>Poul Borum var under drygt 15 år gift med poeten <strong>Inger Christensen</strong>. Han levde och arbetade i <strong>Köpenhamn</strong>, en färg- och debattglad estradör som ständigt skiftade persona. Danmarks första existentialist, hippie, punkare och Michel Foucault-look alike. Queer innan begreppet existerade, med Köpenhamns första walkman hängande vid örat. En de sköna konsternas allätare som lyssnade på klassisk musik varje dag.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Orspråk av Poul Borum</span>:</strong></p>
<p><em>Använd hellre tiden på att läsa goda dikter i stället för att spilla den med att skriva dåliga.</em></p>
<p><br /> <em>Framtiden – det blir utan mig.</em></p>
<p><br /> <em>Konst är till för alla; det är bara inte alla som vet om det.</em></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong>Peer Hultberg</strong> (1935-2007) var författare, doktor i polska språket, jungiansk psykoanalytiker och han spelade cembalo dagligen på ett av de många instrumenten i våningen i Hamburg. Där bodde han fram till sin död tillsammans med sin man bildkonstnären <strong>Alfred Wäspi</strong>.</p>
<p><br /> Peer Hultberg räknas som en av de främsta nordiska författarna och fick <strong>Nordiska Rådets Litteraturpris</strong> för den musiska romanen <em>Staden och världen</em>.</p>
<p><br /> Boken <em>Preludier</em> gestaltar <strong>Frédéric Chopins</strong> polska barndom. Texterna genomströmmas av musik i upprepningar och variationer.</p>
<p><br /> <em>Requiem</em> är en 600 sidor tjock tegelsten från 1985. En slags lyhörd ordmusik, en sorgesång för 537 stämmor. Här finns fugaliknande passager i texter utan komma och punkt. Var och en av de 537 stämmorna tycks improviserade i en slags medvetandeström.  Men hela kompositionen styrs av Hultberg - likt en tonsättare eller dirigent.</p>
<p> </p>
<p>I programmet medverkar även litteraturkritikern och författaren <strong>Bjørn Bredal</strong>, som korrekturläste Peer Hultbergs sista roman <em>Vredens Natt</em> och författaren <strong>Kristina Nya Glaffey</strong>, vars porträttbok <em>Lyckojägarna</em> har Peer Hultbergs litterära stil som inspiration. Han var hennes mentor.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>SIGNATUR Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Mazurka För Piano Nr 49 F-Moll Op 68:4</p>
<p>Chopin, Frédéric</p>
<p>Garrick Ohlsson</p>
<p>Garrick Ohlsson: The Complete Chopin Piano Works Vol. 11 – Mazurkas</p>
<p> </p>
<p>Om natten</p>
<p>Thomas Hass</p>
<p>Text och röst: Poul Borum</p>
<p>poetry depARTment</p>
<p>Exlibris EXLCD 30091</p>
<p> </p>
<p>At være noget for nogen</p>
<p>Thomas Hass</p>
<p>Text och röst: Poul Borum</p>
<p>poetry depARTment</p>
<p>Exlibris EXLCD 30091</p>
<p> </p>
<p>Praesens subitus</p>
<p>Cecilie Ore</p>
<p>Cikada String Quartet</p>
<p>Codex Temporis</p>
<p>A u r o r a  A C D  4 9 8 9</p>
<p> </p>
<p>Ur 5.e stråkkvartett, sats 3</p>
<p>Béla Bartók</p>
<p>Emerson-Quartet</p>
<p>Deutsche Grammophon                     423 657-2</p>
<p> </p>
<p>Ur 6 bagateller f stråkkvartett, op 9</p>
<p>Anton Webern</p>
<p>Juilliard Quartet</p>
<p>Sony Classics                 SM 3 K 45845</p>
<p> </p>
<p>Rigoletto akt 3 scene 4           </p>
<p>Giuseppe Verdi</p>
<p>Joan Sutherland, m fl    </p>
<p>Acc. de st Cecilia/Sanzogno</p>
<p>DECCA 443853-2</p>
<p> </p>
<p>Symfoni nr 5, sats 4</p>
<p>A Bruckner</p>
<p>Kölns RSO/Günter Wand</p>
<p>EMI               CDC 7477462</p>
<p> </p>
<p>Sju dikter av poul borum</p>
<p>S-D Sandström</p>
<p>DR:s kör o Symf ork.</p>
<p>Uruppförd i Danmarks Radio i januari 1993</p>
<p> </p>
<p>SIGNATUR Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Vals För Piano Nr 6 Dess-Dur Op 64:1, Minutvalsen</p>
<p>Chopin, Frédéric</p>
<p>Garrick Ohlsson</p>
<p>Garrick Ohlsson - The Complete Chopin Piano Works Vol. 7 ~ Waltzes</p>
<p> </p>
<p>Variatio Xi</p>
<p>Dietrich Buxtehude (1637-1707)</p>
<p>Lars Ulrik Mortensen</p>
<p>Buxtehude: Harpsichord Music Vol. 2                   </p>
<p> </p>
<p>Mazurka För Piano Nr 47 A-Moll Op 68:2</p>
<p>Chopin, Frédéric</p>
<p>Garrick Ohlsson</p>
<p>Garrick Ohlsson: The Complete Chopin Piano Works Vol. 11 – Mazurkas</p>
<p> </p>
<p>Italian Concerto BWV 971</p>
<p>Johann Sebastian Bach</p>
<p>Alfred Brendel</p>
<p>Brendel Plays Bach</p>
<p>Polygram Int'l</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/962771</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171017_1600_59d2935f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 17 Oct 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Två döda poeter med passionerat intresse för musik. Poul Borums Digte till musik inspirerades av tonsättare. Peer Hultbergs "Requiem" är en 600-sidig lyhörd ordmusik, en sorgesång för 537 stämmor. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Vi är i sällskap med två döda poeter med ett passionerat intresse för musik. De var under några år barndomsvänner i Horsens på Jylland. Möt <strong>Poul Borum</strong> och <strong>Peer Hultberg</strong>.</p>
<p><br /> <strong>Poul Borum</strong> (1934-1996) var författare, kritiker, posör och estradör. Skrev ett 50-tal böcker och startade <strong>Författarskolan</strong> i Köpenhamn.</p>
<p>Poul Borums dikter har används i rockmusik och tonsättarna <strong>Ib Nørholm, Per Nøgård</strong> och <strong>Sven-David Sandström</strong> komponerade musik till poem av Poul Borum. I <em>Digte till musik</em> finns Borums texter inspirerade av <strong>Bruckner, Schumann, Chopin, Cecile Ore, Schubert, Haydn, Dvorak och Webern</strong>.</p>
<p>Poul Borum var under drygt 15 år gift med poeten <strong>Inger Christensen</strong>. Han levde och arbetade i <strong>Köpenhamn</strong>, en färg- och debattglad estradör som ständigt skiftade persona. Danmarks första existentialist, hippie, punkare och Michel Foucault-look alike. Queer innan begreppet existerade, med Köpenhamns första walkman hängande vid örat. En de sköna konsternas allätare som lyssnade på klassisk musik varje dag.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Orspråk av Poul Borum</span>:</strong></p>
<p><em>Använd hellre tiden på att läsa goda dikter i stället för att spilla den med att skriva dåliga.</em></p>
<p><br /> <em>Framtiden – det blir utan mig.</em></p>
<p><br /> <em>Konst är till för alla; det är bara inte alla som vet om det.</em></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><strong>Peer Hultberg</strong> (1935-2007) var författare, doktor i polska språket, jungiansk psykoanalytiker och han spelade cembalo dagligen på ett av de många instrumenten i våningen i Hamburg. Där bodde han fram till sin död tillsammans med sin man bildkonstnären <strong>Alfred Wäspi</strong>.</p>
<p><br /> Peer Hultberg räknas som en av de främsta nordiska författarna och fick <strong>Nordiska Rådets Litteraturpris</strong> för den musiska romanen <em>Staden och världen</em>.</p>
<p><br /> Boken <em>Preludier</em> gestaltar <strong>Frédéric Chopins</strong> polska barndom. Texterna genomströmmas av musik i upprepningar och variationer.</p>
<p><br /> <em>Requiem</em> är en 600 sidor tjock tegelsten från 1985. En slags lyhörd ordmusik, en sorgesång för 537 stämmor. Här finns fugaliknande passager i texter utan komma och punkt. Var och en av de 537 stämmorna tycks improviserade i en slags medvetandeström.  Men hela kompositionen styrs av Hultberg - likt en tonsättare eller dirigent.</p>
<p> </p>
<p>I programmet medverkar även litteraturkritikern och författaren <strong>Bjørn Bredal</strong>, som korrekturläste Peer Hultbergs sista roman <em>Vredens Natt</em> och författaren <strong>Kristina Nya Glaffey</strong>, vars porträttbok <em>Lyckojägarna</em> har Peer Hultbergs litterära stil som inspiration. Han var hennes mentor.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>SIGNATUR Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Mazurka För Piano Nr 49 F-Moll Op 68:4</p>
<p>Chopin, Frédéric</p>
<p>Garrick Ohlsson</p>
<p>Garrick Ohlsson: The Complete Chopin Piano Works Vol. 11 – Mazurkas</p>
<p> </p>
<p>Om natten</p>
<p>Thomas Hass</p>
<p>Text och röst: Poul Borum</p>
<p>poetry depARTment</p>
<p>Exlibris EXLCD 30091</p>
<p> </p>
<p>At være noget for nogen</p>
<p>Thomas Hass</p>
<p>Text och röst: Poul Borum</p>
<p>poetry depARTment</p>
<p>Exlibris EXLCD 30091</p>
<p> </p>
<p>Praesens...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Klang!,11,I,döda,poeters,sällskap]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/cf4b392c-ce6c-4123-9676-d29c4e4e4dda.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:55</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Två döda poeter med passionerat intresse för musik. Poul Borums Digte till musik inspirerades av tonsättare. Peer Hultbergs "Requiem" är en 600-sidig lyhörd ordmusik, en sorgesång för 537 stämmor. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/10/p2_tollansmusikaliska_20171017_1600_59d2935f.mp3" length="43170265" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klang! 9 Flytande polyfoni och schlager]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Danska poeten Ursula Andkjær Olsen använder flytande polyfoni och flerstämmighet. Författare Peter Tai Christensen skrev boken Schlagerbög. Schlager styrkte hans identitet när han kom ut som bög.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Danska poeten <strong>Ursula Andkjær Olsen</strong> nominerades 2009 till Nordiska rådets Litteraturpris för sitt överväldigande diktkoncept <em>Havet är en scen</em>. Med flytande polyfoni, flerstämmighet, vill hon visa att världen inte är enkel, att motsatta stämmor spelar dynamiskt tillsammans. Så som det gör i ett verk av <strong>Bach</strong> eller hos <strong>Pelle Gudmundsen Holmgreen</strong>.</p>
<p>- Ingen har någonsin tänkt på örat som själens spegel trots att örat är helt stilla och därför skulle var mer i överensstämmelse med begreppet spegel än ögat, säger Ursula Andkjær Olsen som även är musikvetare och startade som klassisk pianist.<br />   Tidigt misstrodde hon språket och kunde varken uttrycka sig själv eller lyssna på andra genom orden, säger hon. Genom skönlitteratur upptäckte hon att det skrivna språket hade en helt annan rymd så hon utbildade sig vid <strong>Författarskolan</strong> i <strong>Köpenhamn</strong>.</p>
<p>Ursula Andkjær Olsen debuterade 2000 med <em>Lulus sånger</em> <em>och tal</em>, som är översatt till svenska. Därefter gav hon ut <em>Syndfloder</em>, <em>Atlas över hål i världen</em>, <em>Äktenskapet mellan vägen och utvägen</em>, <em>Skönheten hänger på träden</em> och 2008 kom diktsamlingen <em>Havet är en scen</em>.</p>
<p> </p>
<p>Vi möter också <strong>Peter Tai Christensen</strong> som skrev boken <em>Schlagerbög</em>. Huvudpersonen lånar den kvinnliga divans röst för att uttrycka sina egna känslor. Divorna får gärna vara från Kroatien.</p>
<p>- Spektrat för kvinnor i schlagervärlden är större än i popvärlden, hävdar Peter Tai Christensen. I <strong>Eurovision Song Contest</strong> tillåts kvinnor vara subjekt. De är starka, desperata, svaga eller lyckliga.</p>
<p>Peter föddes i den sydkoreanska hamnstaden <strong>Pusan</strong> och adopterades, tre månader gammal, av danska föräldrar och växte upp i <strong>Aalborg</strong>. I <strong>Stockholm</strong> läste han genusvetenskap och socialantropologi och han har ingått partnerskap med en svensk man. Peter Tai arbetar som utredare inom området likabehandling vid Unionen. Tidigare var han utredare hos <strong>Jämställdhetsombudsmannen </strong>och<strong> Diskrimineringsombudsmannen</strong>.</p>
<p>- Schlager spelade stor roll för mig i min egen kommaut-process som bög. Den stärkte min identitet, berättar Peter Tai Christensen.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>SIGNATUR Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Virujen u te</p>
<p>Dorde Novkovic, c. Ante Muštra Tulija, a.</p>
<p>Severina Vučković</p>
<p>Pogled ispod obrva</p>
<p>Croatia Records 5699057</p>
<p> </p>
<p>Vuggesang</p>
<p>Peter Bruun</p>
<p>Helena Gjerris, mezzosopran. Ensemble Figura</p>
<p>Miki Alone - Seven Songs For A Mad Woman</p>
<p>FIGURA 01</p>
<p> </p>
<p>Mätthaus-Passion</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Karl Richter, dir. Tenor [Evangelist, Arias]: Peter Schreier; Baritone [Jesus]: Dietrich Fischer-Dieskau; Soprano [Arias, First Maid, Pilate's Wife]: Edith Mathis; Contralto [Arias, Second Maid]: Janet Baker; Bass [Arias, Judas, Peter, Pilate, High Pries</p>
<p>J.S. Bach: Mätthaus-Passion</p>
<p>Archiv Produktion 1979</p>
<p> </p>
<p>String Quartet No. 9, "Last Ground"</p>
<p>Pelle Gudmundsen-Holmgreen</p>
<p>Kronos Quartet</p>
<p>HOLMGREEN: Kronos Plays Holmgreen SACD</p>
<p>DACAPO 6.220548</p>
<p> </p>
<p>Symphony-Antiphony Antiphony</p>
<p>Pelle Gudmunsen-Holmgreen</p>
<p>Danish Radio Symphony Orchestra. Leif Segerstam, conductor</p>
<p>Pelle Gudmundsen-Holmgreen Symphony-Antiphony</p>
<p>Dacapo DCCD 9010</p>
<p> </p>
<p>1.1      KVARTETT FÖR PIANO, VIOLIN, VIOLA &amp; VIOLONCELL NR 1 G-MOLL OP 25 (ARR)  /1861-67, ORKESTRERAD 1937/</p>
<p>2) SATS 2, INTERMEZZO: ALLEGRO NON TROPPO</p>
<p>BRAHMS, JOHANNES (C) SCHÖNBERG, ARNOLD /ORKESTRERING/ (ARR)</p>
<p>RAISKIN, DANIEL (DIR) RHEINISCHE PHILHARMONIE (KOBLENZ) /STAATSORCHESTER RHEINISCHE PHILHARMONIE/ (ORK)</p>
<p>SYST: YMJA</p>
<p>Inspelad: TYSKLAND  2006</p>
<p>  </p>
<p>Cage: Sonatas &amp; Interludes For Prepared Piano: Sonata XIII</p>
<p>John Cage</p>
<p>Maro Ajemian, piano</p>
<p>Gay American Composers Vol 2</p>
<p>Composers Recording CRI CD 750</p>
<p> </p>
<p>If I Told Him A COMPLETE PORTRAIT OF PICASSO  /UR: THE MAKING OF AMERICANS, 1925/</p>
<p>STEIN, GERTRUDE /1874-1946/ (A)</p>
<p>STEIN, GERTRUDE /UPPLÄSNING/ (TAL)                                </p>
<p> </p>
<p>Kort SIGNATUR</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK<br /> </p>
<p>Cvet z juga</p>
<p>Andrej Babic</p>
<p>Alenka Gotar, sång. Slovenien, 2007.</p>
<p>Eurovision Song Contest Helsinki 2007</p>
<p>CMC Entertainment A/S 5 708 758 67 1095</p>
<p> </p>
<p>Neka mi ne svane</p>
<p>Petar Graso</p>
<p>Danijela Martinovic, sång. Kroatien 1998</p>
<p>Nabolje Godine</p>
<p>Croatia Records 3 850125 397557</p>
<p> </p>
<p>Oro</p>
<p>Zeljko Joksimovic, c. Dejan Ivanovic, a.</p>
<p>Jelena Tomasevic, sång. Serbien, 2008</p>
<p>CMC Entertainment A/S 7 332421 031169</p>
<p> </p>
<p>Virujen u te</p>
<p>Dorde Novkovic, c. Ante Muštra Tulija, a.</p>
<p>Severina Vučković</p>
<p>Pogled ispod obrva</p>
<p>Croatia Records 5699057</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/962893</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171010_1600_59d39e0f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 10 Oct 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Danska poeten Ursula Andkjær Olsen använder flytande polyfoni och flerstämmighet. Författare Peter Tai Christensen skrev boken Schlagerbög. Schlager styrkte hans identitet när han kom ut som bög.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Danska poeten <strong>Ursula Andkjær Olsen</strong> nominerades 2009 till Nordiska rådets Litteraturpris för sitt överväldigande diktkoncept <em>Havet är en scen</em>. Med flytande polyfoni, flerstämmighet, vill hon visa att världen inte är enkel, att motsatta stämmor spelar dynamiskt tillsammans. Så som det gör i ett verk av <strong>Bach</strong> eller hos <strong>Pelle Gudmundsen Holmgreen</strong>.</p>
<p>- Ingen har någonsin tänkt på örat som själens spegel trots att örat är helt stilla och därför skulle var mer i överensstämmelse med begreppet spegel än ögat, säger Ursula Andkjær Olsen som även är musikvetare och startade som klassisk pianist.<br />   Tidigt misstrodde hon språket och kunde varken uttrycka sig själv eller lyssna på andra genom orden, säger hon. Genom skönlitteratur upptäckte hon att det skrivna språket hade en helt annan rymd så hon utbildade sig vid <strong>Författarskolan</strong> i <strong>Köpenhamn</strong>.</p>
<p>Ursula Andkjær Olsen debuterade 2000 med <em>Lulus sånger</em> <em>och tal</em>, som är översatt till svenska. Därefter gav hon ut <em>Syndfloder</em>, <em>Atlas över hål i världen</em>, <em>Äktenskapet mellan vägen och utvägen</em>, <em>Skönheten hänger på träden</em> och 2008 kom diktsamlingen <em>Havet är en scen</em>.</p>
<p> </p>
<p>Vi möter också <strong>Peter Tai Christensen</strong> som skrev boken <em>Schlagerbög</em>. Huvudpersonen lånar den kvinnliga divans röst för att uttrycka sina egna känslor. Divorna får gärna vara från Kroatien.</p>
<p>- Spektrat för kvinnor i schlagervärlden är större än i popvärlden, hävdar Peter Tai Christensen. I <strong>Eurovision Song Contest</strong> tillåts kvinnor vara subjekt. De är starka, desperata, svaga eller lyckliga.</p>
<p>Peter föddes i den sydkoreanska hamnstaden <strong>Pusan</strong> och adopterades, tre månader gammal, av danska föräldrar och växte upp i <strong>Aalborg</strong>. I <strong>Stockholm</strong> läste han genusvetenskap och socialantropologi och han har ingått partnerskap med en svensk man. Peter Tai arbetar som utredare inom området likabehandling vid Unionen. Tidigare var han utredare hos <strong>Jämställdhetsombudsmannen </strong>och<strong> Diskrimineringsombudsmannen</strong>.</p>
<p>- Schlager spelade stor roll för mig i min egen kommaut-process som bög. Den stärkte min identitet, berättar Peter Tai Christensen.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>SIGNATUR Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Virujen u te</p>
<p>Dorde Novkovic, c. Ante Muštra Tulija, a.</p>
<p>Severina Vučković</p>
<p>Pogled ispod obrva</p>
<p>Croatia Records 5699057</p>
<p> </p>
<p>Vuggesang</p>
<p>Peter Bruun</p>
<p>Helena Gjerris, mezzosopran. Ensemble Figura</p>
<p>Miki Alone - Seven Songs For A Mad Woman</p>
<p>FIGURA 01</p>
<p> </p>
<p>Mätthaus-Passion</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Karl Richter, dir. Tenor [Evangelist, Arias]: Peter Schreier; Baritone [Jesus]: Dietrich Fischer-Dieskau; Soprano [Arias, First Maid, Pilate's Wife]: Edith Mathis; Contralto [Arias, Second Maid]: Janet Baker; Bass [Arias, Judas, Peter, Pilate, High Pries</p>
<p>J.S. Bach: Mätthaus-Passion</p>
<p>Archiv Produktion 1979</p>
<p> </p>
<p>String Quartet No. 9, "Last Ground"</p>
<p>Pelle Gudmundsen-Holmgreen</p>
<p>Kronos Quartet</p>
<p>HOLMGREEN: Kronos Plays Holmgreen SACD</p>
<p>DACAPO 6.220548</p>
<p> </p>
<p>Symphony-Antiphony Antiphony</p>
<p>Pelle Gudmunsen-Holmgreen</p>
<p>Danish Radio Symphony Orchestra. Leif Segerstam, conductor</p>
<p>Pelle...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Klang!,9,Flytande,polyfoni,och,schlager]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/9783cbb9-676b-4996-bcad-ba6e33c6c451.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Danska poeten Ursula Andkjær Olsen använder flytande polyfoni och flerstämmighet. Författare Peter Tai Christensen skrev boken Schlagerbög. Schlager styrkte hans identitet när han kom ut som bög.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/10/p2_tollansmusikaliska_20171010_1600_59d39e0f.mp3" length="43739529" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klang! 8 M'bira och munmask]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Författaren Yvonne Vera och poeten och artisten Chirikure Chirikure från Zimbabwe. Författaren och psykoanalytikern Grada Kilomba från São Tomé och Príncipe. Alla tre har en stark relation till musik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter tre författare från Afrika med varsin stark relation till musik.</p>
<p>Författaren och psykoanalytikern <strong>Grada Kilomba</strong> från öarna <strong>São Tomé</strong> och <strong>Príncipe</strong> skriver manus till scenteater om <strong>Nina Simone</strong>. I boken <em>Plantation memories</em> skriver Kilomba om den mytiska gestalten <strong>Slav Anastasia</strong> som av slavägarna tvingades bära mask framför munnen.</p>
<p> </p>
<p>Den 2005 avlidna författaren <strong>Yvonne Vera</strong> berättar om Zimbabwes nationalinstrument <strong>m'bira</strong> och dess betydelse för den våldtagna huvudpersonen <strong>Mazvita</strong> i romanen <em>Utan namn</em>. På svenska finns hennes romaner <em>Under tungan</em>, <em>Flammande fjäril</em>, <em>Jungfrur av sten</em>.</p>
<p> </p>
<p>Poeten och performanceartisten <strong>Chirikure Chirikure</strong> talar om hur <strong>Shona</strong>-förfäderna ständigt är närvarande i vardagen. Han vittnar om brutala övergrepp i samband med framträdanden i diktaturens <strong>Zimbabwe</strong>. Hans långdragna konserter tillsammans med m'biraspelaren <strong>Chiwonisho Maraire</strong> blir viktiga mötesplatser för människor, som varken har råd med tidningar eller böcker.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>I Wish I Knew How It Would Feel To Be Free</p>
<p>Richard Lamb, William Taylor</p>
<p>Nina Simone, piano och sång.</p>
<p>Silk &amp; Soul - 1967          </p>
<p>RCA Victor</p>
<p> </p>
<p>We fought the war/YAKARWIWA NESU</p>
<p>Chirikure Chirikure, text och musik</p>
<p>Detembira, mbira, marimba mm.</p>
<p>Chirikure Chirikure, sång, recitation.</p>
<p>Napukeni 2000</p>
<p>TUKCD 004</p>
<p> </p>
<p>HUVHIMI</p>
<p>CHIWESHE, STELLA (C,A)</p>
<p>CHIWESHE, STELLA /MBIRA=TUMPIANO &amp;/ (SÅNG,TR,SLV)</p>
<p>Talking Mbira</p>
<p>Piranha Musik</p>
<p> </p>
<p>Ple Can</p>
<p>Africa Negra</p>
<p>Africa Negra                                          </p>
<p>Palop Africa!</p>
<p>Earthworks</p>
<p> </p>
<p>Trad. Yoruba-sång</p>
<p>CD-3 The Documentary</p>
<p>Anonym sångerska</p>
<p>CD-titel: Nigeria 70</p>
<p>Afrostrut STRUTCD 013</p>
<p> </p>
<p>Adeus Amor</p>
<p>Pepe Lima</p>
<p>Pepe Lima</p>
<p>Afrolusamerica (Africa/Brazil Pop)</p>
<p>Tropical Music</p>
<p> </p>
<p>I Wish I Knew How It Would Feel To Be Free</p>
<p>Richard Lamb, William Taylor</p>
<p>Nina Simone, piano och sång.</p>
<p>Silk &amp; Soul - 1967          </p>
<p>RCA Victor</p>
<p> </p>
<p>Black Is The Colour Of My True Love's Hair         </p>
<p>TRAD.</p>
<p>Nina Simone, piano, sång.</p>
<p>Wild Is The Wind_High Priestess Of Soul</p>
<p>Polygram Records</p>
<p> </p>
<p>Mississippi Goddam</p>
<p>Nina Simone</p>
<p>Nina Simone, m fl</p>
<p>The Best Of Nina Simone</p>
<p>PolyGram Records 822 846-2</p>
<p> </p>
<p>African</p>
<p>TOSH, PETER (C,A)</p>
<p>TOSH, PETER (SÅNG,EGIT,KEYB)</p>
<p>EQUAL RIGHTS JAMAICA  1977</p>
<p>COLUMBIA  COL 494499 2</p>
<p> </p>
<p>Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>TAPERA</p>
<p>Stella Chiweshe</p>
<p>Stella Chiweshe, mbira, sång.</p>
<p>TALKING MBIRA             </p>
<p>Piranha Musik</p>
<p> </p>
<p>Dzvoko</p>
<p>Susan Mapfumo</p>
<p>Susan Mapfumo och the Black Salutary.</p>
<p>"Zimbabwe frontline"</p>
<p>Earthworks Virgin CDEWV9</p>
<p> </p>
<p>TAPERA</p>
<p>Stella Chiweshe</p>
<p>Stella Chiweshe, mbira, sång.</p>
<p>TALKING MBIRA             </p>
<p>Piranha Musik</p>
<p> </p>
<p>PAMUROMO  /PÅ AFRIKANSKT SPRÅK/</p>
<p>MARAIRE, CHIWONISO (C,A)</p>
<p>MARAIRE, CHIWONISO /MBIRA=TUMPIANO &amp;/ (SÅNG)</p>
<p>Anm: SÅNG- &amp; INSTR-ACK</p>
<p>Inspelad: ZIMBABWE  2008</p>
<p>Rebel Woman</p>
<p> </p>
<p>SIGNATUR Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Napukeni (napkin/nappy)</p>
<p>Chirikure Chirikure, text och musik</p>
<p>Detembira, mbira, marimba etc. Chirikure Chirikure, sång, recitation.</p>
<p>Napukeni 2000</p>
<p>TUKCD 004                     61 MB</p>
<p> </p>
<p>We fought the war/YAKARWIWA NESU</p>
<p>Chirikure Chirikure, text och musik</p>
<p>Detembira, mbira, marimba mm.</p>
<p>Chirikure Chirikure, sång, recitation.</p>
<p>Napukeni 2000</p>
<p>TUKCD 004</p>
<p> </p>
<p>Nguwo Yangu (feat. Chirikure Chirikure) - Netsayi. På SHONA-språket</p>
<p>Text: CHIRIKURE CHIRIKURE (A). TRAD FRÅN ZIMBABWE (C)</p>
<p>Chirikure Chirikure, sång. NETSAYI (SÅNG)       </p>
<p>Chimurenga Soul          </p>
<p>Militant Prince Reco</p>
<p> </p>
<p>Rakakwira Mawere/Practice makes perfect</p>
<p>Chirikure Chirikure, text och musik</p>
<p>Detembira mbira, marimba.</p>
<p>Chirikure Chirikure, sång, recitation.</p>
<p>Napukeni 2000</p>
<p>TUKCD 004</p>
<p> </p>
<p>Yes, yes/INONGOVA</p>
<p>Chirikure Chirikure, text och musik</p>
<p>Detembira mbira, marimba.</p>
<p>Chirikure Chirikure, sång, recitation.</p>
<p>Napukeni 2000</p>
<p>TUKCD 004</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/956504</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20171003_1600_59c16069.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 03 Oct 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Författaren Yvonne Vera och poeten och artisten Chirikure Chirikure från Zimbabwe. Författaren och psykoanalytikern Grada Kilomba från São Tomé och Príncipe. Alla tre har en stark relation till musik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter tre författare från Afrika med varsin stark relation till musik.</p>
<p>Författaren och psykoanalytikern <strong>Grada Kilomba</strong> från öarna <strong>São Tomé</strong> och <strong>Príncipe</strong> skriver manus till scenteater om <strong>Nina Simone</strong>. I boken <em>Plantation memories</em> skriver Kilomba om den mytiska gestalten <strong>Slav Anastasia</strong> som av slavägarna tvingades bära mask framför munnen.</p>
<p> </p>
<p>Den 2005 avlidna författaren <strong>Yvonne Vera</strong> berättar om Zimbabwes nationalinstrument <strong>m'bira</strong> och dess betydelse för den våldtagna huvudpersonen <strong>Mazvita</strong> i romanen <em>Utan namn</em>. På svenska finns hennes romaner <em>Under tungan</em>, <em>Flammande fjäril</em>, <em>Jungfrur av sten</em>.</p>
<p> </p>
<p>Poeten och performanceartisten <strong>Chirikure Chirikure</strong> talar om hur <strong>Shona</strong>-förfäderna ständigt är närvarande i vardagen. Han vittnar om brutala övergrepp i samband med framträdanden i diktaturens <strong>Zimbabwe</strong>. Hans långdragna konserter tillsammans med m'biraspelaren <strong>Chiwonisho Maraire</strong> blir viktiga mötesplatser för människor, som varken har råd med tidningar eller böcker.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>I Wish I Knew How It Would Feel To Be Free</p>
<p>Richard Lamb, William Taylor</p>
<p>Nina Simone, piano och sång.</p>
<p>Silk &amp; Soul - 1967          </p>
<p>RCA Victor</p>
<p> </p>
<p>We fought the war/YAKARWIWA NESU</p>
<p>Chirikure Chirikure, text och musik</p>
<p>Detembira, mbira, marimba mm.</p>
<p>Chirikure Chirikure, sång, recitation.</p>
<p>Napukeni 2000</p>
<p>TUKCD 004</p>
<p> </p>
<p>HUVHIMI</p>
<p>CHIWESHE, STELLA (C,A)</p>
<p>CHIWESHE, STELLA /MBIRA=TUMPIANO &amp;/ (SÅNG,TR,SLV)</p>
<p>Talking Mbira</p>
<p>Piranha Musik</p>
<p> </p>
<p>Ple Can</p>
<p>Africa Negra</p>
<p>Africa Negra                                          </p>
<p>Palop Africa!</p>
<p>Earthworks</p>
<p> </p>
<p>Trad. Yoruba-sång</p>
<p>CD-3 The Documentary</p>
<p>Anonym sångerska</p>
<p>CD-titel: Nigeria 70</p>
<p>Afrostrut STRUTCD 013</p>
<p> </p>
<p>Adeus Amor</p>
<p>Pepe Lima</p>
<p>Pepe Lima</p>
<p>Afrolusamerica (Africa/Brazil Pop)</p>
<p>Tropical Music</p>
<p> </p>
<p>I Wish I Knew How It Would Feel To Be Free</p>
<p>Richard Lamb, William Taylor</p>
<p>Nina Simone, piano och sång.</p>
<p>Silk &amp; Soul - 1967          </p>
<p>RCA Victor</p>
<p> </p>
<p>Black Is The Colour Of My True Love's Hair         </p>
<p>TRAD.</p>
<p>Nina Simone, piano, sång.</p>
<p>Wild Is The Wind_High Priestess Of Soul</p>
<p>Polygram Records</p>
<p> </p>
<p>Mississippi Goddam</p>
<p>Nina Simone</p>
<p>Nina Simone, m fl</p>
<p>The Best Of Nina Simone</p>
<p>PolyGram Records 822 846-2</p>
<p> </p>
<p>African</p>
<p>TOSH, PETER (C,A)</p>
<p>TOSH, PETER (SÅNG,EGIT,KEYB)</p>
<p>EQUAL RIGHTS JAMAICA  1977</p>
<p>COLUMBIA  COL 494499 2</p>
<p> </p>
<p>Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>TAPERA</p>
<p>Stella Chiweshe</p>
<p>Stella Chiweshe, mbira, sång.</p>
<p>TALKING MBIRA             </p>
<p>Piranha Musik</p>
<p> </p>
<p>Dzvoko</p>
<p>Susan Mapfumo</p>
<p>Susan Mapfumo och the Black Salutary.</p>
<p>"Zimbabwe frontline"</p>
<p>Earthworks Virgin CDEWV9</p>
<p> </p>
<p>TAPERA</p>
<p>Stella Chiweshe</p>
<p>Stella Chiweshe, mbira, sång.</p>
<p>TALKING MBIRA             </p>
<p>Piranha...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Klang!,8,M'bira,och,munmask]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/61e9230f-5dc3-4f3a-a946-96596fd4b77f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Författaren Yvonne Vera och poeten och artisten Chirikure Chirikure från Zimbabwe. Författaren och psykoanalytikern Grada Kilomba från São Tomé och Príncipe. Alla tre har en stark relation till musik.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/10/p2_tollansmusikaliska_20171003_1600_59c16069.mp3" length="42916135" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klang! 6 - Att sjunga sina sista ord]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur låter en sista måltid? Dramaturgen Bibbi Moslet, operaregissören Hilde Andersen och tonsättaren Cecilie Ore satte upp operan Dead Beat Escapement under det nya, norska operahusets första säsong.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det sjätte programmet har undertiteln ”Att sjunga sina sista ord”.</p>
<p>Under det norska operahusets första säsong spelas nyskrivet material. Tonsättaren <strong>Cecilie Ore</strong>, dramaturgen <strong>Bibbi Moslet</strong> och regissören <strong>Hilde Andersen</strong> är alla inblandade i operan <em>Dead Beat Escapement</em>. Titeln är hämtad från det lilla ankare inne i klockor, som gör att de aldrig hoppar över ett slag.</p>
<p>Död, rytm och flykt har varit inspiration till operan, som gestaltar de sista minuterna hos fångar på “death row” i USA. Operan sätter bland annat fokus på det absurda i att servera en sista måltid till människor som strax skall avlivas. Här deltager sex manliga operasångare och sju manliga dansare. I operan sjunger de sina sista ord.</p>
<p><strong>Hilde Andersen</strong> har även regisserat en alternativ version av <strong>Bizets</strong> opera <em>Carmen</em>, samt <strong>Francis Poulencs</strong> opera <em>Karmelitsystrarna</em>, där 14 nunnor under franska revolutionen väljer döden framför att tvingas ut ur klostret. Sjungande går även de mot sin död. Delar av Andersens <em>Karmelitsystrarna</em> utspelas i nutid där vi påminns om kvinnor som stenas till döds.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista</span>:</strong></p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>PHILIPPE COHEN-SOLAL, EDUARDO MAKAROFF, CHRISTOPH H MÜLLER</p>
<p>QUEREMOS PAZ</p>
<p>GOTAN PROJECT</p>
<p>LA REVANCHA DEL TANGO</p>
<p>YA BASTA    YAB 013 CD</p>
<p> </p>
<p>Prés des remparts de Seville (from Carmen)     </p>
<p>Bizet</p>
<p>Brigitte Fassbaender</p>
<p>Famous Opera Arias</p>
<p>ORFEO</p>
<p> </p>
<p>Carmen – Prelude</p>
<p>Georges Bizet</p>
<p>Maria Callas Prêtre/Orchestre de l'Opéra National de Paris/Orchestre du Théâtre National de I'Opéra-Comique/Choeurs et Orchestre de l'Opéra National de Paris</p>
<p>Callas Forever</p>
<p>EMI Records Ltd.</p>
<p> </p>
<p>Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Dialogues Des Carmelites Act One, Scene Three_ Interlude - Orch Du Theatre National De L'Opr De Paris_Pierre Dervaux</p>
<p>Francis Poulenc</p>
<p>Denise Duval. Denise Scharley. Liliane Berton. Rita Gorr. Kör o orkester vid Théatre National de l'Opera de Paris. Pierre Dervaux, dirigent</p>
<p>Poulenc - Dialogues des Carmélites                   </p>
<p>Angel Records</p>
<p> </p>
<p>Dialogues Des Carmelites Act Three, Scene Four_Salve Regina Mater Misericordiae - Denise Scharley_Liliane Berton_Chor Du Theatre National De L'Opr De Paris_Rene Duclos...</p>
<p>Francis Poulenc</p>
<p>Denise Duval. Denise Scharley. Liliane Berton. Rita Gorr. Kör o orkester vid Théatre National de l'Opera de Paris. Pierre Dervaux, dirigent</p>
<p>Poulenc - Dialogues des Carmélites                   </p>
<p>Angel Records</p>
<p> </p>
<p>Non Nunquam</p>
<p>Cecilie Ore</p>
<p>Cikada stråktrio</p>
<p>Tempora Mutantur</p>
<p>Frau Musica (nova). Porträtkonzert 4 november 2001 Deutschlandfunk</p>
<p> </p>
<p>Schwirren - Flugornas Requiem. Text: Robert Musil</p>
<p>Cecilie Ore</p>
<p>Nordic Voices</p>
<p>Dfånki don</p>
<p>Aurora ACD 5055</p>
<p> </p>
<p>HUMPTY DUMPTY</p>
<p>Edita Gruberova</p>
<p>Children's Songs Of The World CD</p>
<p>Nightingale Classics 70660</p>
<p> </p>
<p>Humpty Dumpty</p>
<p>Trad.</p>
<p>Kings Singers. Dame Judi Dench, narrator</p>
<p>KIDS' STUFF (1986)</p>
<p>PRIMARILY A CAPPELLA</p>
<p>PAC6495</p>
<p> </p>
<p>Silent Night</p>
<p>Trad.</p>
<p>Mahalia Jackson</p>
<p>Gospel Christmas/Silent Night</p>
<p>Delta</p>
<p> </p>
<p>Silent Night</p>
<p>Trad.</p>
<p>Elvis Presley</p>
<p>Christmas Peace</p>
<p>RCA</p>
<p> </p>
<p>Requiem In D Minor, KV 626 - 8. Sequentia: Lacrimosa Dies Illa</p>
<p>Wolfgang Amadeus Mozart</p>
<p>Barbara Bonney, Anne Sofie Von Otter, Etc., John Eliot Gardiner; English Baroque Soloists, Monteverdi Choir</p>
<p>Mozart: Requiem</p>
<p>PHILIPS 420 197-2</p>
<p> </p>
<p>In Paradisum                  </p>
<p>Gabriel Faure</p>
<p>Myung-Whun Chung, Cecilia Bartoli, Bryn Terfel och Core e Orchestra dell Áccademia Nazionale di Santa Cecilia</p>
<p>Fauré · Duruflé - Requiem ~ in paradisum / Bartoli · Terfel · Chung Gabriel</p>
<p>Deutsche Grammophon</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/953498</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170919_0400_15e32cf8d5c.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 26 Sep 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur låter en sista måltid? Dramaturgen Bibbi Moslet, operaregissören Hilde Andersen och tonsättaren Cecilie Ore satte upp operan Dead Beat Escapement under det nya, norska operahusets första säsong.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det sjätte programmet har undertiteln ”Att sjunga sina sista ord”.</p>
<p>Under det norska operahusets första säsong spelas nyskrivet material. Tonsättaren <strong>Cecilie Ore</strong>, dramaturgen <strong>Bibbi Moslet</strong> och regissören <strong>Hilde Andersen</strong> är alla inblandade i operan <em>Dead Beat Escapement</em>. Titeln är hämtad från det lilla ankare inne i klockor, som gör att de aldrig hoppar över ett slag.</p>
<p>Död, rytm och flykt har varit inspiration till operan, som gestaltar de sista minuterna hos fångar på “death row” i USA. Operan sätter bland annat fokus på det absurda i att servera en sista måltid till människor som strax skall avlivas. Här deltager sex manliga operasångare och sju manliga dansare. I operan sjunger de sina sista ord.</p>
<p><strong>Hilde Andersen</strong> har även regisserat en alternativ version av <strong>Bizets</strong> opera <em>Carmen</em>, samt <strong>Francis Poulencs</strong> opera <em>Karmelitsystrarna</em>, där 14 nunnor under franska revolutionen väljer döden framför att tvingas ut ur klostret. Sjungande går även de mot sin död. Delar av Andersens <em>Karmelitsystrarna</em> utspelas i nutid där vi påminns om kvinnor som stenas till döds.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista</span>:</strong></p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>PHILIPPE COHEN-SOLAL, EDUARDO MAKAROFF, CHRISTOPH H MÜLLER</p>
<p>QUEREMOS PAZ</p>
<p>GOTAN PROJECT</p>
<p>LA REVANCHA DEL TANGO</p>
<p>YA BASTA    YAB 013 CD</p>
<p> </p>
<p>Prés des remparts de Seville (from Carmen)     </p>
<p>Bizet</p>
<p>Brigitte Fassbaender</p>
<p>Famous Opera Arias</p>
<p>ORFEO</p>
<p> </p>
<p>Carmen – Prelude</p>
<p>Georges Bizet</p>
<p>Maria Callas Prêtre/Orchestre de l'Opéra National de Paris/Orchestre du Théâtre National de I'Opéra-Comique/Choeurs et Orchestre de l'Opéra National de Paris</p>
<p>Callas Forever</p>
<p>EMI Records Ltd.</p>
<p> </p>
<p>Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Dialogues Des Carmelites Act One, Scene Three_ Interlude - Orch Du Theatre National De L'Opr De Paris_Pierre Dervaux</p>
<p>Francis Poulenc</p>
<p>Denise Duval. Denise Scharley. Liliane Berton. Rita Gorr. Kör o orkester vid Théatre National de l'Opera de Paris. Pierre Dervaux, dirigent</p>
<p>Poulenc - Dialogues des Carmélites                   </p>
<p>Angel Records</p>
<p> </p>
<p>Dialogues Des Carmelites Act Three, Scene Four_Salve Regina Mater Misericordiae - Denise Scharley_Liliane Berton_Chor Du Theatre National De L'Opr De Paris_Rene Duclos...</p>
<p>Francis Poulenc</p>
<p>Denise Duval. Denise Scharley. Liliane Berton. Rita Gorr. Kör o orkester vid Théatre National de l'Opera de Paris. Pierre Dervaux, dirigent</p>
<p>Poulenc - Dialogues des Carmélites                   </p>
<p>Angel Records</p>
<p> </p>
<p>Non Nunquam</p>
<p>Cecilie Ore</p>
<p>Cikada stråktrio</p>
<p>Tempora Mutantur</p>
<p>Frau Musica (nova). Porträtkonzert 4 november 2001 Deutschlandfunk</p>
<p> </p>
<p>Schwirren - Flugornas Requiem. Text: Robert Musil</p>
<p>Cecilie Ore</p>
<p>Nordic Voices</p>
<p>Dfånki don</p>
<p>Aurora ACD 5055</p>
<p> </p>
<p>HUMPTY DUMPTY</p>
<p>Edita Gruberova</p>
<p>Children's Songs Of The World CD</p>
<p>Nightingale Classics 70660</p>
<p> </p>
<p>Humpty Dumpty</p>
<p>Trad.</p>
<p>Kings Singers. Dame Judi Dench, narrator</p>
<p>KIDS' STUFF (1986)</p>
<p>PRIMARILY A CAPPELLA</p>
<p>PAC6495</p>
<p> </p>
<p>Silent Night</p>
<p>Trad.</p>
<p>Mahalia Jackson</p>
<p>Gospel Christmas/Silent Night</p>
<p>Delta</p>
<p> </p>
<p>Silent...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Klang!,6,Att,sjunga,sina,sista,ord]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/04fe2c48-6ca8-48eb-9e53-71a555f8fec3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:08</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur låter en sista måltid? Dramaturgen Bibbi Moslet, operaregissören Hilde Andersen och tonsättaren Cecilie Ore satte upp operan Dead Beat Escapement under det nya, norska operahusets första säsong.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/09/p2_tollansmusikaliska_20170919_0400_15e32cf8d5c.mp3" length="34735510" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Upptakt Berlin]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder med tre operahus, ett tiotal symfoniorkestrar, flera större konserthus och musikkonservatorier. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dessutom finns i <strong>Berlin</strong> en stor och levande experiment- och improvisationsscen och några av världens främsta elektronikaklubbar.</p>
<p>Vi möter norrländske tonsättaren <strong>Marcus Fjellström</strong> som bor i Berlin där han i studion skapar tvetydig musik för skivmediet. <em>Övningar i utanförskap</em> och <em>Dödsmusik</em> är titlar av honom.</p>
<p><strong>Marcus Fjellström</strong> avled tyvärr i september 2017, endast 38 år gammal.</p>
<p> </p>
<p>Svenske dirigenten <strong>Stefan Solyom</strong>, som levt sju år i Berlin, berättar varför Berlinfilharmonikerna är en av de främsta orkestrarna i världen. Men också om hur slitsamt det är att leva utan nära vänner i Berlin.</p>
<p><br />Klassiskt utbildade pianisten <strong>Andrea Neumann</strong> plockade isär sin flygel, började experimentera och fick ett helt nytt förhållningssätt till de klassiska pianostyckena. Hon komponerar även för gruppen <em>Les Femmes Savantes</em>, de bildade kvinnorna, där den svenska ljudkonstnären <strong>Hanna Hartman</strong> ingår.</p>
<p> </p>
<p>Författaren och musikskribenten <strong>Björn Gottstein</strong> berättar om det speciella Berlin Sound, som experimenterande musiker utvecklade efter murens fall 1989. Ohrenstrand är ett samarbete mellan ”hög och låg musikkultur” i Berlin.</p>
<p> </p>
<p>I programmet medverkar även <strong>Georg Faust</strong>, ledare för de 12 cellisterna i Berlinfilharmonikerna, som efter 35 år tagit med en kvinna i cellogruppen.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson<br />Mikhail/Gertrude Stein<br />Mikhail. Gertrude Stein.<br />DJ Spooky Remix<br />Utgiven med boken Sound Unbound<br />Prélude A L’Apres-Midi D’Un Faune<br />Claude Debussy<br />Claudio Abbado | Berliner Philharmoniker  | Emmanuel Pahud  </p>
<p>11:04<br />Serge Baghdassarians &amp; Boris Baltschun<br />Baghdassarians &amp; Baltschun<br />13:46\11:04\25:09<br />Charhizma 032</p>
<p>Solo<br />Andrea Neumann<br />Andrea Neumann<br />Pappelallee 5<br />AbsinthRecords, Berlin</p>
<p><br />Caravan<br />Duke Ellington<br />The 12 cellists of the Berlin Philharmonic Orchestra<br />’Round Midnight<br />EMI Classics 7243 5 57319 2 0</p>
<p><br />(A Rap for Mozart) The Flower is a Key<br />Sergio Cárdenas<br />The 12 cellists of the Berlin Philharmonic Orchestra<br />’Round Midnight<br />EMI Classics 7243 5 57319 2 0</p>
<p>Symphonie Fantastique (Op 14)<br />Hector Berlioz<br />Simon Rattle | Berliner Philharmoniker</p>
<p>Orion<br />Claude Vivier<br />Various Artists<br />KAIROS 0012472KAI</p>
<p>Solo<br />Andrea Neumann<br />Andrea Neumann<br />Pappelallee 5<br />AbsinthRecords, Berlin</p>
<p>4 AKTEURE<br />Andrea Naumann<br />Les  Femmes  Savantes: Andrea Neumann, Hanna Hartman, Sabine Ercklenz, Ana Maria Rodrigez<br />Live House der Berliner Festspiele, Februari 2007</p>
<p>Spur (vl, vl, vc, pno)<br />Beat Furrer<br />Kammarensemble Neue Musik Berlin<br />Live</p>
<p>Art Music<br />Marcus Fjellström<br />Marcus Fjellström<br />CD: Gebrauchsmusik 2006<br />LAMPSE LAMP006</p>
<p>Death Music<br />Marcus Fjellström<br />Marcus Fjellström<br />CD: Gebrauchsmusik 2006<br />LAMPSE LAMP006</p>
<p>Wahrlich, du bist auch einer von denen<br />J S Bach<br />Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande<br />Bach: St Matthew Passion Disc 2<br />Deutsche harmonia mundi RD77848</p>
]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/947512</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170919_0400_15e9a5fff5c.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 19 Sep 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder med tre operahus, ett tiotal symfoniorkestrar, flera större konserthus och musikkonservatorier. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dessutom finns i <strong>Berlin</strong> en stor och levande experiment- och improvisationsscen och några av världens främsta elektronikaklubbar.</p>
<p>Vi möter norrländske tonsättaren <strong>Marcus Fjellström</strong> som bor i Berlin där han i studion skapar tvetydig musik för skivmediet. <em>Övningar i utanförskap</em> och <em>Dödsmusik</em> är titlar av honom.</p>
<p><strong>Marcus Fjellström</strong> avled tyvärr i september 2017, endast 38 år gammal.</p>
<p> </p>
<p>Svenske dirigenten <strong>Stefan Solyom</strong>, som levt sju år i Berlin, berättar varför Berlinfilharmonikerna är en av de främsta orkestrarna i världen. Men också om hur slitsamt det är att leva utan nära vänner i Berlin.</p>
<p><br />Klassiskt utbildade pianisten <strong>Andrea Neumann</strong> plockade isär sin flygel, började experimentera och fick ett helt nytt förhållningssätt till de klassiska pianostyckena. Hon komponerar även för gruppen <em>Les Femmes Savantes</em>, de bildade kvinnorna, där den svenska ljudkonstnären <strong>Hanna Hartman</strong> ingår.</p>
<p> </p>
<p>Författaren och musikskribenten <strong>Björn Gottstein</strong> berättar om det speciella Berlin Sound, som experimenterande musiker utvecklade efter murens fall 1989. Ohrenstrand är ett samarbete mellan ”hög och låg musikkultur” i Berlin.</p>
<p> </p>
<p>I programmet medverkar även <strong>Georg Faust</strong>, ledare för de 12 cellisterna i Berlinfilharmonikerna, som efter 35 år tagit med en kvinna i cellogruppen.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson<br />Mikhail/Gertrude Stein<br />Mikhail. Gertrude Stein.<br />DJ Spooky Remix<br />Utgiven med boken Sound Unbound<br />Prélude A L’Apres-Midi D’Un Faune<br />Claude Debussy<br />Claudio Abbado | Berliner Philharmoniker  | Emmanuel Pahud  </p>
<p>11:04<br />Serge Baghdassarians &amp; Boris Baltschun<br />Baghdassarians &amp; Baltschun<br />13:46\11:04\25:09<br />Charhizma 032</p>
<p>Solo<br />Andrea Neumann<br />Andrea Neumann<br />Pappelallee 5<br />AbsinthRecords, Berlin</p>
<p><br />Caravan<br />Duke Ellington<br />The 12 cellists of the Berlin Philharmonic Orchestra<br />’Round Midnight<br />EMI Classics 7243 5 57319 2 0</p>
<p><br />(A Rap for Mozart) The Flower is a Key<br />Sergio Cárdenas<br />The 12 cellists of the Berlin Philharmonic Orchestra<br />’Round Midnight<br />EMI Classics 7243 5 57319 2 0</p>
<p>Symphonie Fantastique (Op 14)<br />Hector Berlioz<br />Simon Rattle | Berliner Philharmoniker</p>
<p>Orion<br />Claude Vivier<br />Various Artists<br />KAIROS 0012472KAI</p>
<p>Solo<br />Andrea Neumann<br />Andrea Neumann<br />Pappelallee 5<br />AbsinthRecords, Berlin</p>
<p>4 AKTEURE<br />Andrea Naumann<br />Les  Femmes  Savantes: Andrea Neumann, Hanna Hartman, Sabine Ercklenz, Ana Maria Rodrigez<br />Live House der Berliner Festspiele, Februari 2007</p>
<p>Spur (vl, vl, vc, pno)<br />Beat Furrer<br />Kammarensemble Neue Musik Berlin<br />Live</p>
<p>Art Music<br />Marcus Fjellström<br />Marcus Fjellström<br />CD: Gebrauchsmusik 2006<br />LAMPSE LAMP006</p>
<p>Death Music<br />Marcus Fjellström<br />Marcus Fjellström<br />CD: Gebrauchsmusik 2006<br />LAMPSE LAMP006</p>
<p>Wahrlich, du bist auch einer von denen<br />J S Bach<br />Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande<br />Bach: St Matthew Passion Disc 2<br />Deutsche harmonia mundi RD77848</p>
]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Upptakt,Berlin]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/fa47efa5-1f9d-4c19-b709-36ac7329d435.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder med tre operahus, ett tiotal symfoniorkestrar, flera större konserthus och musikkonservatorier. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/09/p2_tollansmusikaliska_20170919_0400_15e9a5fff5c.mp3" length="41298331" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klang! 5 Att förstå harpans kraft]]></title>
      <description><![CDATA[<p>- Filmmusiken är till för känslan, säger danska filmregissören Kathrine Windfeldt, som avled 2015. Kompositören Jean-Paul Walls favoritinstrument är harpa, men författaren Unni Lindell ryser av harpa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klang! 5 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det femte programmet i serien Klang! har undertiteln ”Att förstå harpans kraft”.</p>
<p>- Filmmusiken är till för känslan, säger danska filmregissören <strong>Kathrine Windfeldt</strong>. Efter en misshandelsscen vill hon ha musik som uttrycker hopp.</p>
<p>Kathrine Windfeldt samarbetar med svenske kompositören <strong>Jean-Paul Wall</strong>, bland annat i det uppmärksammade tv-dramat ”Kungamordet” där det finns över hundra musikavsnitt. Wall använder sig gärna av lågmälda medel i sin tv-musik: vackra klanger och arpeggion. Favoritinstrument är harpa.</p>
<p>Filmregissören Kathrine Windfeldt avled 2015 i sviterna av en hjärntumör endast 48 år gammal.</p>
<p> </p>
<p>Norska författaren <strong>Unni Lindell</strong>, däremot, ryser bara hon tänker på det jättelika instrumentet harpa, våldsamt och stort. Men själva harpklangen är änglalik, konstaterar hon. Sådana paradoxer vimlar det av i hennes över femtio böcker där flera, som <em>Orkestergraven</em> och <em>Månorkestern</em>, har musik och musiker i centrum.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>Philippe Cohen-Solal, Eduardo Makaroff, Christoph H Müller</p>
<p>Queremos Paz</p>
<p>Gotan Project</p>
<p>La Revancha Del Tango</p>
<p>Ya Basta     Yab 013 Cd</p>
<p> </p>
<p>Kungamordet - Lindas tema</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p> </p>
<p>No. 6 D flat major Op.64-1</p>
<p>Frédéric Chopin</p>
<p>Dinu Lipatti, piano</p>
<p>Chopin Valses</p>
<p>EMI CDC 7 47390 2</p>
<p> </p>
<p>The Nordfjord Halling</p>
<p>Trad. arr: Roger Tallroth</p>
<p>Annbjørg Lien</p>
<p>Felefeber (Norwegian Fiddle Fantasia)</p>
<p>GRAPPA GRCD 4081</p>
<p> </p>
<p>1-07 5ème Gnossienne</p>
<p>Erik Satie</p>
<p>Jean-Yves Thibaudet, piano</p>
<p>Erik Satie_ The Complete Solo Piano Music</p>
<p>DECCA 473 620-2 DC5</p>
<p> </p>
<p>Theme From 'Schindler's List'</p>
<p>John Williams</p>
<p>Itzhak Perlman, violin m fl</p>
<p>Schindler's List: Original Motion Picture Soundtrack</p>
<p>Mca</p>
<p> </p>
<p>Lovsång Till Kärleken</p>
<p>Musik: Margueritte Monnot. Text: Edith Piaf</p>
<p>Rikard Wolff, sång. M fl.</p>
<p>Chanson Suicide</p>
<p> </p>
<p>Swan Lake - Danse des cygnes - II.Moderato assai</p>
<p>P Tjajkovskij</p>
<p>Ozawa, Seiji (Dir) Boston Symphony Orchestra (Ork) Silverstein, Joseph (Vl) Eskin, Jules (Vlc) Zighera, Bernard (Harp) Ghitalla, Armando (Trp)</p>
<p>Swan Lake</p>
<p>Deutsche Grammophon</p>
<p> </p>
<p>Sonala for Harp II</p>
<p>Peggy Glenville-Hicks</p>
<p>Marshall McGuire            , harpa</p>
<p>Marshall Mcguire – Awakening</p>
<p>Tall Poppies TP071</p>
<p> </p>
<p>Kungamordet - Lindas tema</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p> </p>
<p>Kungamordet - 2 grundteman</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p>  </p>
<p>Kronprinsessan - Otrohetens tema</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p> </p>
<p>Kungamordet/Kronprinsessan. Tema i båda serierna</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p> </p>
<p>Tomorrow - Kronprinsessan</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/945993</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170912_0400_15e2f9c3d9a.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 12 Sep 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>- Filmmusiken är till för känslan, säger danska filmregissören Kathrine Windfeldt, som avled 2015. Kompositören Jean-Paul Walls favoritinstrument är harpa, men författaren Unni Lindell ryser av harpa.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klang! 5 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Det femte programmet i serien Klang! har undertiteln ”Att förstå harpans kraft”.</p>
<p>- Filmmusiken är till för känslan, säger danska filmregissören <strong>Kathrine Windfeldt</strong>. Efter en misshandelsscen vill hon ha musik som uttrycker hopp.</p>
<p>Kathrine Windfeldt samarbetar med svenske kompositören <strong>Jean-Paul Wall</strong>, bland annat i det uppmärksammade tv-dramat ”Kungamordet” där det finns över hundra musikavsnitt. Wall använder sig gärna av lågmälda medel i sin tv-musik: vackra klanger och arpeggion. Favoritinstrument är harpa.</p>
<p>Filmregissören Kathrine Windfeldt avled 2015 i sviterna av en hjärntumör endast 48 år gammal.</p>
<p> </p>
<p>Norska författaren <strong>Unni Lindell</strong>, däremot, ryser bara hon tänker på det jättelika instrumentet harpa, våldsamt och stort. Men själva harpklangen är änglalik, konstaterar hon. Sådana paradoxer vimlar det av i hennes över femtio böcker där flera, som <em>Orkestergraven</em> och <em>Månorkestern</em>, har musik och musiker i centrum.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>Philippe Cohen-Solal, Eduardo Makaroff, Christoph H Müller</p>
<p>Queremos Paz</p>
<p>Gotan Project</p>
<p>La Revancha Del Tango</p>
<p>Ya Basta     Yab 013 Cd</p>
<p> </p>
<p>Kungamordet - Lindas tema</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p> </p>
<p>No. 6 D flat major Op.64-1</p>
<p>Frédéric Chopin</p>
<p>Dinu Lipatti, piano</p>
<p>Chopin Valses</p>
<p>EMI CDC 7 47390 2</p>
<p> </p>
<p>The Nordfjord Halling</p>
<p>Trad. arr: Roger Tallroth</p>
<p>Annbjørg Lien</p>
<p>Felefeber (Norwegian Fiddle Fantasia)</p>
<p>GRAPPA GRCD 4081</p>
<p> </p>
<p>1-07 5ème Gnossienne</p>
<p>Erik Satie</p>
<p>Jean-Yves Thibaudet, piano</p>
<p>Erik Satie_ The Complete Solo Piano Music</p>
<p>DECCA 473 620-2 DC5</p>
<p> </p>
<p>Theme From 'Schindler's List'</p>
<p>John Williams</p>
<p>Itzhak Perlman, violin m fl</p>
<p>Schindler's List: Original Motion Picture Soundtrack</p>
<p>Mca</p>
<p> </p>
<p>Lovsång Till Kärleken</p>
<p>Musik: Margueritte Monnot. Text: Edith Piaf</p>
<p>Rikard Wolff, sång. M fl.</p>
<p>Chanson Suicide</p>
<p> </p>
<p>Swan Lake - Danse des cygnes - II.Moderato assai</p>
<p>P Tjajkovskij</p>
<p>Ozawa, Seiji (Dir) Boston Symphony Orchestra (Ork) Silverstein, Joseph (Vl) Eskin, Jules (Vlc) Zighera, Bernard (Harp) Ghitalla, Armando (Trp)</p>
<p>Swan Lake</p>
<p>Deutsche Grammophon</p>
<p> </p>
<p>Sonala for Harp II</p>
<p>Peggy Glenville-Hicks</p>
<p>Marshall McGuire            , harpa</p>
<p>Marshall Mcguire – Awakening</p>
<p>Tall Poppies TP071</p>
<p> </p>
<p>Kungamordet - Lindas tema</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p> </p>
<p>Kungamordet - 2 grundteman</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p>  </p>
<p>Kronprinsessan - Otrohetens tema</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p> </p>
<p>Kungamordet/Kronprinsessan. Tema i båda serierna</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>
<p> </p>
<p>Tomorrow - Kronprinsessan</p>
<p>Jean-Paul Wall</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Julie, sång. Jean-Paul Wall, m fl</p>
<p>SVT</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Klang!,5,Att,förstå,harpans,kraft]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/ab5ab6c6-f8d0-4cca-bf53-d6d107d6f04a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[- Filmmusiken är till för känslan, säger danska filmregissören Kathrine Windfeldt, som avled 2015. Kompositören Jean-Paul Walls favoritinstrument är harpa, men författaren Unni Lindell ryser av harpa.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/09/p2_tollansmusikaliska_20170912_0400_15e2f9c3d9a.mp3" length="38720277" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klang! 4 Att riskera livet på scenen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>-Att stå på scen är att riskera livet, säger Ghita Nørby vars skyddsängel är Maria Callas. Regissör Mikala Bjarnov Lage berättar om nycirkusgruppen Cikaros, som riskerar livet varje kväll i manegen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klang! 4 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film?</p>
<p>Det fjärde programmet har undertiteln ”Att riskera livet på scenen”. Medverkande är skådespelaren <strong>Ghita Nørby</strong> och <strong>Mikala Bjarnov Lage</strong>, regissör för nycirkusgruppen <strong>Cikaros</strong>.</p>
<p>-Att stå på scenen är att riskera livet, säger Ghita Nørby och talar om priset av att vara konstnär. Hon berättar också varför <strong>Maria Callas</strong> är hennes skyddsängel.</p>
<p>Ghita Nørby har gått från danska folkkomedier som <em>Baronessen från bensintanken</em> till att bli dansk films och teaters förstadam.</p>
<p>Ghita Nørby, vars far <strong>Einar Nørby</strong> var operasångare och vars mor <strong>Guldborg</strong> <strong>Laursen</strong> var pianist, talar bland annat om musikens makt i livet och i teaterrollen som konsertpianisten <strong>Charlotte</strong> i <strong>Ingmar Bergmans </strong>pjäs <em>Höstsonaten</em>.</p>
<p>-Ingmar skrattade mycket, säger Ghita Nørby, som vill avdramatisera de berömda ”dämonerna” hos Bergman.</p>
<p> </p>
<p>Hur låter cirkusmusik? <strong>Mikala Bjarnov Lage</strong> berättar om nycirkusgruppen <strong>Cikaros</strong> föreställning <em>FREAKS</em> och om samspelet mellan musik och artist. Ett förhållande som måste klaffa perfekt för att inga katastrofer skall inträffa i manegen.</p>
<p>Här ställs även skönhetsideal på huvudet. Ett perfekt yttre hänger inte alltid ihop med inre skönhet. Och underbara människor kan av andra betraktas som avvikande och känna sig som outsiders.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>Philippe Cohen-Solal, Eduardo Makaroff, Christoph H Müller</p>
<p>Queremos Paz</p>
<p>Gotan Project</p>
<p>La Revancha Del Tango</p>
<p>Ya Basta           Yab 013 Cd</p>
<p> </p>
<p>Hopla</p>
<p>Simon Jakob Eriksen, Anders Bo Eriksen, Morten Rothberg</p>
<p>Freaks</p>
<p>Privat inspelning            </p>
<p> </p>
<p>Idiot</p>
<p>Simon Jakob Eriksen, Anders Bo Eriksen, Morten Rothberg</p>
<p>Freaks</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>01 - Opening - Entry Of The Gladiators</p>
<p>Fucik, Julius (C)</p>
<p>The Great American Main Street Band</p>
<p> </p>
<p>The Screamer, for band</p>
<p>Fred Jewell</p>
<p>Eastman Wind Ensemble</p>
<p>Screamers (Circus Marches)</p>
<p>Philips</p>
<p> </p>
<p>Manualea Og Krukkelorterne</p>
<p>Simon Jakob Eriksen, Anders Bo Eriksen, Morten Rothberg</p>
<p>Freaks</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>ForSkudt I Hovedet</p>
<p>Simon Jakob Eriksen, Anders Bo Eriksen, Morten Rothberg</p>
<p>Freaks</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Habaneran ur Carmen, 1:a akten            </p>
<p>Bizet</p>
<p>Maria Callas. Ork. Paris Operan. Dir: Georges Pretre</p>
<p>EMI CD S 7473138</p>
<p> </p>
<p>Husker Du I Høst</p>
<p>Peter Heise/Carl Ploug</p>
<p>Einar Nørby, basbariton</p>
<p>Dir: Emil Reesen Herman D. Koppel, piano</p>
<p>"Fire Folkeviser"</p>
<p>HMV X 6604, OCS 1635-1. Recorded June 8, 1940</p>
<p> </p>
<p>Preludium För Piano Nr 2 A-Moll Op 282</p>
<p>F Chopin</p>
<p>Elisabeth Westenholz</p>
<p>Privat inspelning Version 1</p>
<p>Ägs av Det Kongelige Teater</p>
<p> </p>
<p>Preludium För Piano Nr 2 A-Moll Op 282</p>
<p>Elisabeth Westenholz</p>
<p>Privat inspelning Version 2</p>
<p>Ägs av Det Kongelige Teater</p>
<p> </p>
<p>4 -Sarabande Svit För Violoncell Solo Nr 5 C-Moll Bwv 1012</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Torleif Thedéen</p>
<p>Six Suites For Solo Cello</p>
<p>BIS CD-803/804</p>
<p> </p>
<p>Getting some fun out of life</p>
<p>Burke/Leslie</p>
<p>Billie Holiday, Lester Young m fl</p>
<p>“Lady Day &amp; Prez”</p>
<p>Giants of Jazz CD 0218</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/945984</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170905_0400_15e2f20f246.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 05 Sep 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>-Att stå på scen är att riskera livet, säger Ghita Nørby vars skyddsängel är Maria Callas. Regissör Mikala Bjarnov Lage berättar om nycirkusgruppen Cikaros, som riskerar livet varje kväll i manegen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klang! 4 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film?</p>
<p>Det fjärde programmet har undertiteln ”Att riskera livet på scenen”. Medverkande är skådespelaren <strong>Ghita Nørby</strong> och <strong>Mikala Bjarnov Lage</strong>, regissör för nycirkusgruppen <strong>Cikaros</strong>.</p>
<p>-Att stå på scenen är att riskera livet, säger Ghita Nørby och talar om priset av att vara konstnär. Hon berättar också varför <strong>Maria Callas</strong> är hennes skyddsängel.</p>
<p>Ghita Nørby har gått från danska folkkomedier som <em>Baronessen från bensintanken</em> till att bli dansk films och teaters förstadam.</p>
<p>Ghita Nørby, vars far <strong>Einar Nørby</strong> var operasångare och vars mor <strong>Guldborg</strong> <strong>Laursen</strong> var pianist, talar bland annat om musikens makt i livet och i teaterrollen som konsertpianisten <strong>Charlotte</strong> i <strong>Ingmar Bergmans </strong>pjäs <em>Höstsonaten</em>.</p>
<p>-Ingmar skrattade mycket, säger Ghita Nørby, som vill avdramatisera de berömda ”dämonerna” hos Bergman.</p>
<p> </p>
<p>Hur låter cirkusmusik? <strong>Mikala Bjarnov Lage</strong> berättar om nycirkusgruppen <strong>Cikaros</strong> föreställning <em>FREAKS</em> och om samspelet mellan musik och artist. Ett förhållande som måste klaffa perfekt för att inga katastrofer skall inträffa i manegen.</p>
<p>Här ställs även skönhetsideal på huvudet. Ett perfekt yttre hänger inte alltid ihop med inre skönhet. Och underbara människor kan av andra betraktas som avvikande och känna sig som outsiders.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>Philippe Cohen-Solal, Eduardo Makaroff, Christoph H Müller</p>
<p>Queremos Paz</p>
<p>Gotan Project</p>
<p>La Revancha Del Tango</p>
<p>Ya Basta           Yab 013 Cd</p>
<p> </p>
<p>Hopla</p>
<p>Simon Jakob Eriksen, Anders Bo Eriksen, Morten Rothberg</p>
<p>Freaks</p>
<p>Privat inspelning            </p>
<p> </p>
<p>Idiot</p>
<p>Simon Jakob Eriksen, Anders Bo Eriksen, Morten Rothberg</p>
<p>Freaks</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>01 - Opening - Entry Of The Gladiators</p>
<p>Fucik, Julius (C)</p>
<p>The Great American Main Street Band</p>
<p> </p>
<p>The Screamer, for band</p>
<p>Fred Jewell</p>
<p>Eastman Wind Ensemble</p>
<p>Screamers (Circus Marches)</p>
<p>Philips</p>
<p> </p>
<p>Manualea Og Krukkelorterne</p>
<p>Simon Jakob Eriksen, Anders Bo Eriksen, Morten Rothberg</p>
<p>Freaks</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>ForSkudt I Hovedet</p>
<p>Simon Jakob Eriksen, Anders Bo Eriksen, Morten Rothberg</p>
<p>Freaks</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Habaneran ur Carmen, 1:a akten            </p>
<p>Bizet</p>
<p>Maria Callas. Ork. Paris Operan. Dir: Georges Pretre</p>
<p>EMI CD S 7473138</p>
<p> </p>
<p>Husker Du I Høst</p>
<p>Peter Heise/Carl Ploug</p>
<p>Einar Nørby, basbariton</p>
<p>Dir: Emil Reesen Herman D. Koppel, piano</p>
<p>"Fire Folkeviser"</p>
<p>HMV X 6604, OCS 1635-1. Recorded June 8, 1940</p>
<p> </p>
<p>Preludium För Piano Nr 2 A-Moll Op 282</p>
<p>F Chopin</p>
<p>Elisabeth Westenholz</p>
<p>Privat inspelning Version 1</p>
<p>Ägs av Det Kongelige Teater</p>
<p> </p>
<p>Preludium För Piano Nr 2 A-Moll Op 282</p>
<p>Elisabeth Westenholz</p>
<p>Privat inspelning Version 2</p>
<p>Ägs av Det Kongelige Teater</p>
<p> </p>
<p>4 -Sarabande Svit För Violoncell Solo Nr 5 C-Moll Bwv 1012</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Torleif Thedéen</p>
<p>Six Suites For Solo Cello</p>
<p>BIS CD-803/804</p>
<p> </p>
<p>Getting...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Klang!,4,Att,riskera,livet,på,scenen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/c0f58f53-2caf-4e92-8d6c-c294e6bd3505.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[-Att stå på scen är att riskera livet, säger Ghita Nørby vars skyddsängel är Maria Callas. Regissör Mikala Bjarnov Lage berättar om nycirkusgruppen Cikaros, som riskerar livet varje kväll i manegen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/09/p2_tollansmusikaliska_20170905_0400_15e2f20f246.mp3" length="35426479" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klang 3! Att simma med vattenanakondan]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ormen är solodansaren Virpi Pahkinens kraftdjur. Bildkonstnären Charlotte Bergmann Johansen tävlar i samkönad dans. DJ'n och skådespelaren Sverrir Gudnason fascineras av kultartisten Daniel Johnston.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det tredje programmet i serien Klang! har undertiteln ”Att simma med vattenanakondan”.</p>
<p><strong>Vattenanakondan</strong> är en av jordens längsta ormtyper. Den kan bli närmare tio meter lång, väga upp till 250 kilo och lever i regnskogarna i Sydamerika. Anakondan är inte giftig, utan den stryper sina byten till döds. Honor är betydligt längre än hannar. Så står det i olika uppslagsverk.</p>
<p>Ormen är solodansaren och koreografen <strong>Virpi Pahkinens</strong> kraftdjur. I programmet definierar hon orm-myten. Hon ritar tidskartor för kompositörer.</p>
<p>Virpi Pahkinen växte upp i <strong>Jyväskylä</strong> i norra <strong>Finland</strong>, studerade piano vid <strong>konservatoriet i Helsingfors</strong> och koreografi vid <strong>Danshögskolan i Stockholm</strong>.</p>
<p>Hon har ett starkt personligt och intensivt rörelsespråk. Hennes inspirationskällor är till viss del <strong>mysticism</strong> och <strong>österländsk religion</strong> vilket ofta återspeglas i hennes föreställningar.</p>
<p>Hon älskar moll, fem åttondelstakt och <strong>Debussys</strong> drömmande klanger. För Pahkinen är de feta klangerna från elektronika ett renande bad.</p>
<p>Ur recensionerna:</p>
<p>“När Virpi Pahkinen dansar måtte även gudarna hålla andan, förbluffade över att en mänsklig varelse så magiskt kan inkarnera deras like”.</p>
<p>“Hennes lemmar ritar snabba kalligrafiska penseldrag i luften med kontroll över varje muskelfiber.”</p>
<p>Klicka här för att komma till Virpi Pahkinens hemsida: <br><a class="external-link" href="http://www.pahkinen.com/" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.pahkinen.com/</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Bildkonstnären <strong>Charlotte Bergmann Johansen </strong>använder mormor, dansklänningar och musik i sina installationer. Hon har tävlat i dans sedan hon var liten flicka. Nu dansar hon <strong>samkönad</strong> dans.</p>
<p>-Det är häftigt att dansa. Man rör sig på ett annat sätt än i vardagen. Det är ett samarbete med partnern – där minsta rörelse kan bli ödesdiger. Det är både tekniskt och musikaliskt.</p>
<p>-När jag dansar <strong>man</strong> i tango lyssnar jag till musiken. Många av rörelserna skall tajmas direkt till musiken. När jag dansar <strong>kvinna</strong> i tango, däremot, lyssnar jag inte i första hand till musiken utan till de impulser som kommer från mannen. Det är små rörelser som indikerar att jag nu skall vända eller nu gör vi en fivestep där jag skall ut och runt och upp och ner och vända huvudet. Då hamnar musiken i bakgrunden.</p>
<p>Klicka här för att komma till Charlotte Bergmann Johansens hemsida och videon till performance “Karen og Else”: <a class="external-link" href="http://www.charlottebergmannjohansen.dk" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">www.charlottebergmannjohansen.dk</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Skådespelaren <strong>Sverrir Gudnason</strong> jobbar även som klubb-DJ, men föredrar musik från hjärtat. Han upplever lyckokänslor framför sitt dansande publikhav. Att vara Dj med countrymusiken som central plattform – kan det jämföras med att simma med vattenanakondan i denna elektronikans tidevarv?</p>
<p>- Countryartister har ett krav på sig att vara väldigt känslosamma samtidigt väldigt macho. De sjunger om alkohol och vapen samtidigt som de gör det med gråten i halsen, skrattar Sverrir.</p>
<p>Sverrir Gudnason har en förkärlek för amerikanske kultlåtskrivaren <strong>Daniel Johnston</strong>, vars sånger ofta är smärtsamt direkta och självbiografiska. Vissa teman återkommer gång på gång, speciellt hans obesvarade kärlek till en kvinna vid namn <strong>Laurie Allen</strong>. Daniel Johnston är bipolär.</p>
<p>Sverrir Gudnason spelar tennisesset <strong>Björn Borg</strong> i en <strong>ny</strong> <strong>långfilm</strong>, som har premiär hösten 2017.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>PHILIPPE COHEN-SOLAL, EDUARDO MAKAROFF, CHRISTOPH H MÜLLER</p>
<p>QUEREMOS PAZ</p>
<p>GOTAN PROJECT</p>
<p>LA REVANCHA DEL TANGO</p>
<p>YA BASTA&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; YAB 013 CD</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Meretseger - Hon som älskar tystnad (komponerad till Virpi Pahkinen)</p>
<p>Roger Ludvigsen</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Outgiven</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sepia longa, aspectus brevis (komponerad till Virpi Pahkinen)</p>
<p>Gunnar Idenstam, orgel</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Outgiven</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Turbulent, soundtrack</p>
<p>Sussan Deyhim, sång</p>
<p>Från Shirin Neshats film Turbulent</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Kalagni (komponerad till Virpi Pahkinen)</p>
<p>Sussan Deyhim, sång</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Outgiven</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Prélude A L'Apres-Midi D'Un Faune (Förspel till En fauns eftermiddag)</p>
<p>Claude Debussy</p>
<p>Claudio Abbado | Berliner Philharmoniker&nbsp; | Emmanuel Pahud</p>
<p>Debussy: Pelleas et Melisande</p>
<p>DG 289 471 332-2</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>PHILIPPE COHEN-SOLAL, EDUARDO MAKAROFF, CHRISTOPH H MÜLLER</p>
<p>QUEREMOS PAZ</p>
<p>GOTAN PROJECT</p>
<p>LA REVANCHA DEL TANGO</p>
<p>YA BASTA&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; YAB 013 CD</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Fascination</p>
<p>Nat "King" Cole</p>
<p>Nat "King" Cole, sång m fl.</p>
<p>Sings the Great Songs!/Thank You, Pretty Baby</p>
<p>EMI Gold Imports</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sukiyaki</p>
<p>Rokusuke Ei och Hachidai Nakamura</p>
<p>Kyu Sakamoto, sång m fl</p>
<p>A collection of 20 best Quick Step</p>
<p>Dancelife</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Practice Waltz</p>
<p>Chris Craker</p>
<p>Chris Craker, producent</p>
<p>The London Ballroon Dance Band</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Paloma Blanca/Sig Mig Lille Inger/Vi Blæser Højt Og Flot På Sure Miner&nbsp;</p>
<p>Johnny Reimar</p>
<p>Johnny Reimar m fl.</p>
<p>Party 2 (Disc 2)</p>
<p>Phillips 546 826-2</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Lately, I've Been Crying Over You</p>
<p>Sverrir Gudnason</p>
<p>Sverrir Gudnason, sång, gitarr.</p>
<p>Upp Till Kamp</p>
<p>RAZZIA063</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Leaving Green Sleeves</p>
<p>Leonard Cohen</p>
<p>Leonard Cohen, sång m fl</p>
<p>New Skin For The Old Ceremony</p>
<p>Sony</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Waiting Round To Die</p>
<p>Townes Van Zandt</p>
<p>Townes Van Zandt, sång m fl</p>
<p>Townes Van Zandt</p>
<p>Fat Possum</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Don’t let the sun go down on your grievances</p>
<p>Daniel Johnston</p>
<p>Daniel Johnston, sång och orgel</p>
<p>Welcome To My World</p>
<p>High Wire Music</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/927702</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170829_0400_15e0ac79c48.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 29 Aug 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ormen är solodansaren Virpi Pahkinens kraftdjur. Bildkonstnären Charlotte Bergmann Johansen tävlar i samkönad dans. DJ'n och skådespelaren Sverrir Gudnason fascineras av kultartisten Daniel Johnston.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det tredje programmet i serien Klang! har undertiteln ”Att simma med vattenanakondan”.</p>
<p><strong>Vattenanakondan</strong> är en av jordens längsta ormtyper. Den kan bli närmare tio meter lång, väga upp till 250 kilo och lever i regnskogarna i Sydamerika. Anakondan är inte giftig, utan den stryper sina byten till döds. Honor är betydligt längre än hannar. Så står det i olika uppslagsverk.</p>
<p>Ormen är solodansaren och koreografen <strong>Virpi Pahkinens</strong> kraftdjur. I programmet definierar hon orm-myten. Hon ritar tidskartor för kompositörer.</p>
<p>Virpi Pahkinen växte upp i <strong>Jyväskylä</strong> i norra <strong>Finland</strong>, studerade piano vid <strong>konservatoriet i Helsingfors</strong> och koreografi vid <strong>Danshögskolan i Stockholm</strong>.</p>
<p>Hon har ett starkt personligt och intensivt rörelsespråk. Hennes inspirationskällor är till viss del <strong>mysticism</strong> och <strong>österländsk religion</strong> vilket ofta återspeglas i hennes föreställningar.</p>
<p>Hon älskar moll, fem åttondelstakt och <strong>Debussys</strong> drömmande klanger. För Pahkinen är de feta klangerna från elektronika ett renande bad.</p>
<p>Ur recensionerna:</p>
<p>“När Virpi Pahkinen dansar måtte även gudarna hålla andan, förbluffade över att en mänsklig varelse så magiskt kan inkarnera deras like”.</p>
<p>“Hennes lemmar ritar snabba kalligrafiska penseldrag i luften med kontroll över varje muskelfiber.”</p>
<p>Klicka här för att komma till Virpi Pahkinens hemsida: <br><a class="external-link" href="http://www.pahkinen.com/" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.pahkinen.com/</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Bildkonstnären <strong>Charlotte Bergmann Johansen </strong>använder mormor, dansklänningar och musik i sina installationer. Hon har tävlat i dans sedan hon var liten flicka. Nu dansar hon <strong>samkönad</strong> dans.</p>
<p>-Det är häftigt att dansa. Man rör sig på ett annat sätt än i vardagen. Det är ett samarbete med partnern – där minsta rörelse kan bli ödesdiger. Det är både tekniskt och musikaliskt.</p>
<p>-När jag dansar <strong>man</strong> i tango lyssnar jag till musiken. Många av rörelserna skall tajmas direkt till musiken. När jag dansar <strong>kvinna</strong> i tango, däremot, lyssnar jag inte i första hand till musiken utan till de impulser som kommer från mannen. Det är små rörelser som indikerar att jag nu skall vända eller nu gör vi en fivestep där jag skall ut och runt och upp och ner och vända huvudet. Då hamnar musiken i bakgrunden.</p>
<p>Klicka här för att komma till Charlotte Bergmann Johansens hemsida och videon till performance “Karen og Else”: <a class="external-link" href="http://www.charlottebergmannjohansen.dk" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">www.charlottebergmannjohansen.dk</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Skådespelaren <strong>Sverrir Gudnason</strong> jobbar även som klubb-DJ, men föredrar musik från hjärtat. Han upplever lyckokänslor framför sitt dansande publikhav. Att vara Dj med countrymusiken som central plattform – kan det jämföras med att simma med vattenanakondan i denna elektronikans tidevarv?</p>
<p>- Countryartister har ett krav på sig att vara väldigt känslosamma samtidigt väldigt macho. De sjunger om alkohol och vapen samtidigt som de gör det med gråten i halsen, skrattar Sverrir.</p>
<p>Sverrir Gudnason har en förkärlek för amerikanske kultlåtskrivaren <strong>Daniel Johnston</strong>, vars sånger ofta är smärtsamt direkta och självbiografiska. Vissa teman återkommer...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Klang,3!,Att,simma,med,vattenanakondan]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/63aa69a1-76b1-4bd2-a7ba-fa79780211da.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ormen är solodansaren Virpi Pahkinens kraftdjur. Bildkonstnären Charlotte Bergmann Johansen tävlar i samkönad dans. DJ'n och skådespelaren Sverrir Gudnason fascineras av kultartisten Daniel Johnston.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/08/p2_tollansmusikaliska_20170829_0400_15e0ac79c48.mp3" length="41788290" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ingrid Tobiasson, mezzsopran - Att sjunga opera är som att löpa häck!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Trettio år gammal tog hon sin första sånglektion. Sedan väntade två decennier i Kungliga operans tjänst. Hon sjunger alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Musik är för hovsångerskan <strong>Ingrid Tobiasson</strong> bilder, dofter och känslolägen. Under arton år är hon anställd på Kungliga operan i Sockholm. Hon sjunger alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter. Favoritrollen är <strong>Kundry</strong> i <strong>Wagners</strong> sista opera <em>Parsifal</em>, en av operalitteraturens mest mångfacetterade och krävande roller. Recensenterna kallar henne "makalös, grandios och knäckande bra".</p>
<p>Redan som treåring framträder Ingrid Tobiasson på Stockholmsoperan. Hennes mamma <strong>Inga Tobiasson</strong> gör barnprogram på tv, som på operan firar att de har sålt hundra tv-licenser!</p>
<p>Hon börjar dock själv sjunga opera sent i livet. Innan dess undervisar hon i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tar Ingrid Tobiasson sin första sånglektion. Hon utbildar sig senare vid Operahögskolan i Stockholm. Hennes röstfack är dramatisk mezzosopran.</p>
<p>- I operorna tilldelas jag oftast de roller som driver stycket framåt. Min roll är en svart motkraft till det ljusa, alltså det som stör, det som irriterar, det som dödar och det som bedrar.</p>
<p>- Jag tycker väldigt mycket om samarbeten. Jag tycker inte om att vara solo. Nej, jag gillar det där med att vara ihop. Men vissa samspel är jättesvåra att få till och då är det hela tiden ett arbeta att prestera, få jaget och kroppen i samspel och att lägga sig till med <strong>Carolina Klüfts</strong> vinnarögon!</p>
<p>Efter pensioneringen från Stockholmsoperan frilansar Ingrid Tobiasson. I Vadstena i juli 2017 sjunger hon <strong>Lady Bracknell</strong> i den nyskrivna operan efter <strong>Oscar Wildes</strong> pjäs <em>The Importance of Being Earnest</em>. Ur recensionerna: ”Med magnifik artikulation skickar Ingrid Tobiasson vokaler och i synnerhet konsonanter rakt i solar plexus på de ungdomar hon njuter av att domptera."</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Don Carlos: Utdrag <br />Verdi, Giuseppe, <br />Méry, Joseph/Du Locle, Camillo <br />Gävleborgs Symfoniorkester/Nerbe, Kerstin/Tobiasson, Ingrid</p>
<p> </p>
<p>Don Carlos: Utdrag<br />Verdi, Giuseppe,<br />Méry, Joseph/Du Locle, Camillo<br />Gävleborgs Symfoniorkester/Nerbe, Kerstin/Tobiasson, Ingrid</p>
<p> </p>
<p>Don Carlos: Utdrag<br />Verdi, Giuseppe,<br />Méry, Joseph/Du Locle, Camillo<br />Gävleborgs Symfoniorkester/Nerbe, Kerstin/Tobiasson, Ingrid</p>
<p> </p>
<p>KINDERTOTENLIEDER <br />Gustav Mahler, <br />Friedrich Rückert <br />Ingrid Tobiasson/ Sixten Ehrling/ Kungl Hovkapellet (Stockholm) <br />CAPRICE 02266, CAP 21661</p>
<p> </p>
<p>Spader Dam <br />Tjajkovskij, Peter, <br />Dahlberg, Stefan/Jupither, Marcus/Taube, Jesper/Qvale, Ulrik/Forsen, Lennart/Kyhle, Magnus/Schmidberger, Michael/Tobiasson, Ingrid/Martinpelto, Hillevi/Blixt, Karolina/Eklöf, Marianne/Jalhed, Hedvig/Kungliga Operans Kör/Kungliga Hovkapellet/Badea, Christian</p>
<p> </p>
<p>TRE SMÅ TAXAR <br />Greta Eriksson, <br />Greta Eriksson <br />Inga Tobiasson och Ingrid Tobiasson 6 år<br />METRONOME 000270, MEP 368</p>
<p> </p>
<p>CARMEN: NR 15, AKT 3, "NOUS AVONS EN TETE UNE AFFAIRE" <br />Georges Bizet, <br />Caj Lundgren <br />Hilde Leidland/ Ingrid Tobiasson/ Carina Morling/ Magnus Kyhle/ Gunnar Lundberg/ Kjell Ingebretsen/ Kungl Hovkapellet (Stockholm) <br />BLUEBELL 06591, ABCD 065</p>
<p> </p>
<p>Parsifal <br />Wagner, Richard, <br />Wagner, Richard <br />Winbergh, Goöta/Wahlund, Sten/Tobiasson, Ingrid/Appelgren, Curt/Wallström, Tord/Carlsen, Svein/Stregård, Lennart/Blomqvist, Björn/Sjöström, Anita/Peterson, Carina/Qvale, Ulrik/Strömberg, Jan/Leidland, Hilde/Morling, Carina/ Örtendahl-Corin, Barbro/Sörensson, Iwa/Olsson, Sara/Lundgren, Agneta/Söderström, Gunilla/Kungliga Operans Kör/Kungliga Hovkapellet/Segerstam, Leif</p>
<p> </p>
<p>Parsifal<br />Wagner, Richard,<br />Wagner, Richard<br />Winbergh, Goöta/Wahlund, Sten/Tobiasson, Ingrid/Appelgren, Curt/Wallström, Tord/Carlsen, Svein/Stregård, Lennart/Blomqvist, Björn/Sjöström, Anita/Peterson, Carina/Qvale, Ulrik/Strömberg, Jan/Leidland, Hilde/Morling, Carina/ Örtendahl-Corin, Barbro/Sörensson, Iwa/Olsson, Sara/Lundgren, Agneta/Söderström, Gunilla/Kungliga Operans Kör/Kungliga Hovkapellet/Segerstam, Leif</p>
<p> </p>
<p>IMPOSSIBILE <br />Kerstin Jeppsson, <br />Göran Sonnevi <br />Ingrid Tobiasson/ Joakim Unander/ Kammarensemblen</p>
<p>PHONO SUECIA 000408, PSCD 141</p>
<p> </p>
<p>TIRFING: EFTERSPEL, "JAG RÄDES...DIG URD VARE PRIS" <br />Wilhelm Stenhammar, <br />Anna Boberg <br />Ingrid Tobiasson/ Leif Segerstam/ Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm) <br />STERLING 03436, CDO 1033-2</p>
<p> </p>
<p>KINDERTOTENLIEDER <br />Gustav Mahler, <br />Friedrich Rückert <br />Ingrid Tobiasson/ Sixten Ehrling/ Kungl Hovkapellet (Stockholm) <br />CAPRICE 02266, CAP 21661</p>
<p> </p>
<p>Don Carlos: Utdrag<br />Verdi, Giuseppe,<br />Méry, Joseph/Du Locle, Camillo<br />Gävleborgs Symfoniorkester/Nerbe, Kerstin/Tobiasson, Ingrid</p>
<p> </p>
<p>HÖST <br />Stellan Sagvik, <br />Stellan Sagvik <br />Ingrid Tobiasson/ Per Billman/ Mats Rondin/ Bengt Forsberg <br />NOSAG RECORDS 017072, NOSAG CD 169</p>
<p> </p>
<p>MÄSSA BWV 232 H-MOLL: NR 24 (26), AGNUS DEI <br />Johann Sebastian Bach, <br />Liturgisk Text <br />Ingrid Tobiasson/ Stockholms Kammarkör/ Anders-Per Jonsson/ Drottningholms Barockensemble <br />PROPRIUS 002070, PRCD 9062</p>
<p> </p>
<p>KARINS SÅNGER <br />Jan Wallgren, <br />Karin Boye <br />Ingrid Tobiasson/ Stockholmskvartetten <br />NOSAG RECORDS 17072, NOSAG CD 083</p>
<p> </p>
<p>FÜNF GEDICHTE VON MATHILDE WESENDONCK <br />Richard Wagner, Felix Mottl <br />Mathilde Wesendonck <br />Ingrid Tobiasson/ Sixten Ehrling/ Kungl Hovkapellet (Stockholm) <br />CAPRICE 02266, CAP 21661</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/927695</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170822_0400_15de0fac526.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 22 Aug 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Trettio år gammal tog hon sin första sånglektion. Sedan väntade två decennier i Kungliga operans tjänst. Hon sjunger alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Musik är för hovsångerskan <strong>Ingrid Tobiasson</strong> bilder, dofter och känslolägen. Under arton år är hon anställd på Kungliga operan i Sockholm. Hon sjunger alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter. Favoritrollen är <strong>Kundry</strong> i <strong>Wagners</strong> sista opera <em>Parsifal</em>, en av operalitteraturens mest mångfacetterade och krävande roller. Recensenterna kallar henne "makalös, grandios och knäckande bra".</p>
<p>Redan som treåring framträder Ingrid Tobiasson på Stockholmsoperan. Hennes mamma <strong>Inga Tobiasson</strong> gör barnprogram på tv, som på operan firar att de har sålt hundra tv-licenser!</p>
<p>Hon börjar dock själv sjunga opera sent i livet. Innan dess undervisar hon i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tar Ingrid Tobiasson sin första sånglektion. Hon utbildar sig senare vid Operahögskolan i Stockholm. Hennes röstfack är dramatisk mezzosopran.</p>
<p>- I operorna tilldelas jag oftast de roller som driver stycket framåt. Min roll är en svart motkraft till det ljusa, alltså det som stör, det som irriterar, det som dödar och det som bedrar.</p>
<p>- Jag tycker väldigt mycket om samarbeten. Jag tycker inte om att vara solo. Nej, jag gillar det där med att vara ihop. Men vissa samspel är jättesvåra att få till och då är det hela tiden ett arbeta att prestera, få jaget och kroppen i samspel och att lägga sig till med <strong>Carolina Klüfts</strong> vinnarögon!</p>
<p>Efter pensioneringen från Stockholmsoperan frilansar Ingrid Tobiasson. I Vadstena i juli 2017 sjunger hon <strong>Lady Bracknell</strong> i den nyskrivna operan efter <strong>Oscar Wildes</strong> pjäs <em>The Importance of Being Earnest</em>. Ur recensionerna: ”Med magnifik artikulation skickar Ingrid Tobiasson vokaler och i synnerhet konsonanter rakt i solar plexus på de ungdomar hon njuter av att domptera."</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Don Carlos: Utdrag <br />Verdi, Giuseppe, <br />Méry, Joseph/Du Locle, Camillo <br />Gävleborgs Symfoniorkester/Nerbe, Kerstin/Tobiasson, Ingrid</p>
<p> </p>
<p>Don Carlos: Utdrag<br />Verdi, Giuseppe,<br />Méry, Joseph/Du Locle, Camillo<br />Gävleborgs Symfoniorkester/Nerbe, Kerstin/Tobiasson, Ingrid</p>
<p> </p>
<p>Don Carlos: Utdrag<br />Verdi, Giuseppe,<br />Méry, Joseph/Du Locle, Camillo<br />Gävleborgs Symfoniorkester/Nerbe, Kerstin/Tobiasson, Ingrid</p>
<p> </p>
<p>KINDERTOTENLIEDER <br />Gustav Mahler, <br />Friedrich Rückert <br />Ingrid Tobiasson/ Sixten Ehrling/ Kungl Hovkapellet (Stockholm) <br />CAPRICE 02266, CAP 21661</p>
<p> </p>
<p>Spader Dam <br />Tjajkovskij, Peter, <br />Dahlberg, Stefan/Jupither, Marcus/Taube, Jesper/Qvale, Ulrik/Forsen, Lennart/Kyhle, Magnus/Schmidberger, Michael/Tobiasson, Ingrid/Martinpelto, Hillevi/Blixt, Karolina/Eklöf, Marianne/Jalhed, Hedvig/Kungliga Operans Kör/Kungliga Hovkapellet/Badea, Christian</p>
<p> </p>
<p>TRE SMÅ TAXAR <br />Greta Eriksson, <br />Greta Eriksson <br />Inga Tobiasson och Ingrid Tobiasson 6 år<br />METRONOME 000270, MEP 368</p>
<p> </p>
<p>CARMEN: NR 15, AKT 3, "NOUS AVONS EN TETE UNE AFFAIRE" <br />Georges Bizet, <br />Caj Lundgren <br />Hilde Leidland/ Ingrid Tobiasson/ Carina Morling/ Magnus Kyhle/ Gunnar Lundberg/ Kjell Ingebretsen/ Kungl Hovkapellet (Stockholm) <br />BLUEBELL 06591, ABCD 065</p>
<p> </p>
<p>Parsifal <br />Wagner, Richard, <br />Wagner, Richard <br />Winbergh, Goöta/Wahlund, Sten/Tobiasson, Ingrid/Appelgren, Curt/Wallström, Tord/Carlsen, Svein/Stregård, Lennart/Blomqvist, Björn/Sjöström, Anita/Peterson, Carina/Qvale, Ulrik/Strömberg,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Ingrid,Tobiasson,,mezzsopran,Att,sjunga,opera,är,som,att,löpa,häck!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/5249855f-06c8-4927-8ea8-92348eb1c051.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Trettio år gammal tog hon sin första sånglektion. Sedan väntade två decennier i Kungliga operans tjänst. Hon sjunger alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/08/p2_tollansmusikaliska_20170822_0400_15de0fac526.mp3" length="37767472" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klang! 2 Att dirigera en ocean]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Författaren Vigdís Grímsdóttir i Reykjavik och regissören och bildkonstnären Kirsten Dehlholm i Köpenhamn hade en likartad vision: en man står i havet och dirigerar. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk?</p>
<p>Detta andra program i serien Klang! har undertiteln <em>Att dirigera en ocean</em>. Vi skall möta två konstnärer med en stark relation till musik. Författaren <strong>Vigdís Grímsdóttir</strong> i <strong>Reykjavik</strong> och regissören och bildkonstnären <strong>Kirsten Dehlholm</strong> i <strong>Köpenhamn.</strong></p>
<p> </p>
<p>-Jag såg <strong>Tjajkovskij</strong> på håll. Han var naken på överkroppen, håret drypande vått, hade en taktpinne i handen, stod mitt ute i vattnet och försökte dirigera vågorna. I <strong>Vigdís Grímsdóttirs</strong> roman <em>Tystnaden</em> är <strong>Tjajkovskij</strong> dirigenten. I den isländska prosakonsten existerar ofta övernaturliga inslag - en alldeles egen magiska realism där döda och levande existerar bredvid varandra.</p>
<p>Romanen <em>Tystnaden</em> handlar om en liten flicka som har Tjajkovskij som sin låtsasvän. Tjajkovskij, först som liten pojke, senare som unga man, kliver in i rummet där i Reykjavik varje gång hans musik strömmar ut ur högtalarna.</p>
<p>Den unga kvinnan Linda dansar med en ung Peter Tjajkovskij. I romanen älskar de ibland. Då transformerar Linda sitt kön och blir en ung pojke. Hon vet att Peter vill vara med pojkar.</p>
<p>Musik betyder mycket i Vigdis Grimsdottirs liv och därför också i författarskapet. För att finna fram huvudpersonerna i sina böcker och för att förstå dem måste Vigdis Grimsdottir hitta just deras musik.</p>
<p> </p>
<p><strong>Kirsten Dehlholm</strong> ser en bild. Den påverkar henne så starkt att hon bestämmer sig för att bli konstnär. Bilden är en happening arrangerad av den polske installationskonstnären och teaterdirektören <strong>Tadeusz Kantor</strong>. Han står på en stol i havet, med ryggen mot fotografen. Hans armar är lyftade som om han dirigerar en klassisk orkester.</p>
<p><strong>Kirsten Dehlholm</strong> regisserar rörliga bildkonstverk med sin ensemble <strong>Hotel Pro Forma</strong>, genom rum, ljus och ljud.</p>
<p>- Musik är energi, en god vän, en guide, en förförare och en röst, förklarar Kirsten Dehlholm, som satte upp <em>Operation Orfeus</em> om den mångfaldiga myten, med musik av både <strong>Gluck</strong> och <strong>John Cage</strong>. Kirsten Dehlholm skapade ett stort rum fritt från tolkning.</p>
<p>I hennes föreställning <em>Relief</em> utforskade Hotel Pro Forma stadiet mellan bild och rum - reliefen. Publiken tilldelas hörlurar där ljud och musik distribueras <strong>binauralt</strong>, d v s ger articifiell surroundupplevelse.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>PHILIPPE COHEN-SOLAL, EDUARDO MAKAROFF, CHRISTOPH H MÜLLER</p>
<p>QUEREMOS PAZ</p>
<p>GOTAN PROJECT</p>
<p>LA REVANCHA DEL TANGO</p>
<p>YA BASTA    YAB 013 CD</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Swan Lake - Danse des cygnes - V.Pas d'action</p>
<p>P Tjajkovskij</p>
<p>OZAWA, SEIJI (DIR) BOSTON SYMPHONY ORCHESTRA (ORK) SILVERSTEIN, JOSEPH (VL) ESKIN, JULES (VLC) ZIGHERA, BERNARD (HARP) GHITALLA, ARMANDO (TRP)</p>
<p>Swan Lake</p>
<p>Deutsche Grammophon</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>'Da, Chas Nastal!' - 'Prostite V'I' The Maid Of Orleans</p>
<p>P Tjajkovskij</p>
<p>Olga Borodina - Arias - Orchestra Of The Welsh National Opera - Carlo Rizzi</p>
<p>PHILIPS 446 663-2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Swan Lake - Danse des cygnes - V.Pas d'action</p>
<p>P Tjajkovskij</p>
<p>OZAWA, SEIJI (DIR) BOSTON SYMPHONY ORCHESTRA (ORK) SILVERSTEIN, JOSEPH (VL) ESKIN, JULES (VLC) ZIGHERA, BERNARD (HARP) GHITALLA, ARMANDO (TRP)</p>
<p>Swan Lake</p>
<p>Deutsche Grammophon</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Mars_ Chant de l'alouette (Song of the Lark) (from _Les saisons,_ Op. 37b)</p>
<p>P Tchaikovsky</p>
<p>Van Cliburn</p>
<p>Great Pianists Of The 20th Century - 19 _ Van Cliburn [Disc 2]</p>
<p> Philips</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Nutcracker Suite, Op 71a; Chinese Dance</p>
<p>Peter Ilyich Tchaikovsky</p>
<p>Symphony No 6 In B Minor, Nutcracker Suite Op 71</p>
<p>Berliner Philharmoniker. S Bychkov, dirigent.</p>
<p>PHILIPS 442 647-2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Nutcracker Suite, Op 71a; Waltz Of The Flowers</p>
<p>Peter Ilyich Tchaikovsky</p>
<p>Symphony No 6 In B Minor, Nutcracker Suite Op 71</p>
<p>Berliner Philharmoniker. S Bychkov, dirigent.</p>
<p>PHILIPS 442 647-2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>The Sleeping Beauty Suite Op. 66a -I- Introduction - La F≠e des lilas Adagio</p>
<p>P Tjajkovskij</p>
<p>James Levine Wiener Philharmoniker</p>
<p>PETER TCHAIKOVSKY  Ballettsuiten · Ballet Suites</p>
<p>DG 437 8062</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>II Canzonetta. Andante - Attacca:</p>
<p>Tchaikovsky</p>
<p>Anne-Sophie Mutter, Herbert Von Karajan; Vienna Philharmonic Orchestra</p>
<p>Tschaikowsky: Violinkonzert (Mutter)</p>
<p>Deutsche Grammophon</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>6_binaural_v_04, föreställningen Relief               Hotel Pro Forma</p>
<p>UKR.tele.kom</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>UKR.tele.kom</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Theremin, föreställning av och med Hotel Pro Forma</p>
<p>Lydia Kavina</p>
<p>Liveinspelning.</p>
<p>Inspelat av Danmarks Radio.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Vocalise</p>
<p>S Rachmaninov</p>
<p>Clara Rockmore, theremin</p>
<p>The Art Of The Theremin</p>
<p>Delos Records B0000006U6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Mistero</p>
<p>Pierre Dørge</p>
<p>Yu Jun: Kinesisk harpe (Guzheng)</p>
<p>Chinese Compass Hotel Pro Forma</p>
<p>Dacapo dccd 9443</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Voi Che Sapete/Le Nozze di Figaro </p>
<p>Mozart/ Pierre Dørge</p>
<p>Djina Mai-Mai, sopran. Shi Hong Mei, sopran. Annette L. Simonsen, alt. Charles Humphries, kontratenor. Jens Schou, klarinett. Yu Jun, kinesisk harpa (Guzheng). Frans Hansen, slagverk.</p>
<p>Kinesisk Kompas Hotel Pro Forma</p>
<p>Dacapo dccd 9443</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Blue Flower</p>
<p>Pierre Dørge</p>
<p>Djina Mai-Mai, sopran</p>
<p>Kinesisk Kompas</p>
<p>Dacapo dccd 9443</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Mirakus</p>
<p>John Cage</p>
<p>Privat inspelning.</p>
<p>Latvian Radio Choir</p>
<p>Operation: Orfeo, Hotel Pro Forma</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Hymns and Variations 10</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Latvian Radio Choir       Operation:</p>
<p>Operation: Orfeo, Hotel Pro Forma</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Che faro senza Euridice</p>
<p>Gluck</p>
<p>Privat inspelning.</p>
<p>Latvian Radio Choir</p>
<p>Operation: Orfeo, Hotel Pro Forma</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Hymns and Variations 4 (Once upon a time.....)</p>
<p>John Cage</p>
<p>Privat inspelning.</p>
<p>Latvian Radio Choir</p>
<p>Operation: Orfeo, Hotel Pro Forma</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/917224</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170815_0400_15ccc6ab363.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 15 Aug 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Författaren Vigdís Grímsdóttir i Reykjavik och regissören och bildkonstnären Kirsten Dehlholm i Köpenhamn hade en likartad vision: en man står i havet och dirigerar. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk?</p>
<p>Detta andra program i serien Klang! har undertiteln <em>Att dirigera en ocean</em>. Vi skall möta två konstnärer med en stark relation till musik. Författaren <strong>Vigdís Grímsdóttir</strong> i <strong>Reykjavik</strong> och regissören och bildkonstnären <strong>Kirsten Dehlholm</strong> i <strong>Köpenhamn.</strong></p>
<p> </p>
<p>-Jag såg <strong>Tjajkovskij</strong> på håll. Han var naken på överkroppen, håret drypande vått, hade en taktpinne i handen, stod mitt ute i vattnet och försökte dirigera vågorna. I <strong>Vigdís Grímsdóttirs</strong> roman <em>Tystnaden</em> är <strong>Tjajkovskij</strong> dirigenten. I den isländska prosakonsten existerar ofta övernaturliga inslag - en alldeles egen magiska realism där döda och levande existerar bredvid varandra.</p>
<p>Romanen <em>Tystnaden</em> handlar om en liten flicka som har Tjajkovskij som sin låtsasvän. Tjajkovskij, först som liten pojke, senare som unga man, kliver in i rummet där i Reykjavik varje gång hans musik strömmar ut ur högtalarna.</p>
<p>Den unga kvinnan Linda dansar med en ung Peter Tjajkovskij. I romanen älskar de ibland. Då transformerar Linda sitt kön och blir en ung pojke. Hon vet att Peter vill vara med pojkar.</p>
<p>Musik betyder mycket i Vigdis Grimsdottirs liv och därför också i författarskapet. För att finna fram huvudpersonerna i sina böcker och för att förstå dem måste Vigdis Grimsdottir hitta just deras musik.</p>
<p> </p>
<p><strong>Kirsten Dehlholm</strong> ser en bild. Den påverkar henne så starkt att hon bestämmer sig för att bli konstnär. Bilden är en happening arrangerad av den polske installationskonstnären och teaterdirektören <strong>Tadeusz Kantor</strong>. Han står på en stol i havet, med ryggen mot fotografen. Hans armar är lyftade som om han dirigerar en klassisk orkester.</p>
<p><strong>Kirsten Dehlholm</strong> regisserar rörliga bildkonstverk med sin ensemble <strong>Hotel Pro Forma</strong>, genom rum, ljus och ljud.</p>
<p>- Musik är energi, en god vän, en guide, en förförare och en röst, förklarar Kirsten Dehlholm, som satte upp <em>Operation Orfeus</em> om den mångfaldiga myten, med musik av både <strong>Gluck</strong> och <strong>John Cage</strong>. Kirsten Dehlholm skapade ett stort rum fritt från tolkning.</p>
<p>I hennes föreställning <em>Relief</em> utforskade Hotel Pro Forma stadiet mellan bild och rum - reliefen. Publiken tilldelas hörlurar där ljud och musik distribueras <strong>binauralt</strong>, d v s ger articifiell surroundupplevelse.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>PHILIPPE COHEN-SOLAL, EDUARDO MAKAROFF, CHRISTOPH H MÜLLER</p>
<p>QUEREMOS PAZ</p>
<p>GOTAN PROJECT</p>
<p>LA REVANCHA DEL TANGO</p>
<p>YA BASTA    YAB 013 CD</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Swan Lake - Danse des cygnes - V.Pas d'action</p>
<p>P Tjajkovskij</p>
<p>OZAWA, SEIJI (DIR) BOSTON SYMPHONY ORCHESTRA (ORK) SILVERSTEIN, JOSEPH (VL) ESKIN, JULES (VLC) ZIGHERA, BERNARD (HARP) GHITALLA, ARMANDO (TRP)</p>
<p>Swan Lake</p>
<p>Deutsche Grammophon</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>'Da, Chas Nastal!' - 'Prostite V'I' The Maid Of Orleans</p>
<p>P Tjajkovskij</p>
<p>Olga Borodina - Arias - Orchestra Of The Welsh National Opera - Carlo Rizzi</p>
<p>PHILIPS 446 663-2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Swan Lake - Danse des cygnes - V.Pas d'action</p>
<p>P Tjajkovskij</p>
<p>OZAWA, SEIJI (DIR) BOSTON SYMPHONY ORCHESTRA (ORK) SILVERSTEIN, JOSEPH (VL) ESKIN, JULES (VLC) ZIGHERA, BERNARD (HARP) GHITALLA, ARMANDO (TRP)</p>
<p>Swan...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Klang!,2,Att,dirigera,en,ocean]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/d35de671-7beb-4fa3-b943-e66f0c0d7eab.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Författaren Vigdís Grímsdóttir i Reykjavik och regissören och bildkonstnären Kirsten Dehlholm i Köpenhamn hade en likartad vision: en man står i havet och dirigerar. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/08/p2_tollansmusikaliska_20170815_0400_15ccc6ab363.mp3" length="38058840" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klang! 1 En rasande häst och en ko-salong]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Möt nordiska litteraturpristagaren Naja Marie Aidt i Köpenhamn och konstnärsparet Olga Bergmann och Anna Hallin i Reykjavik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2008 fick författaren <strong>Naja Marie Aidt</strong> <strong>Nordiska Rådets litteraturpristagare</strong> för novellsamlingen <em>Bavian</em>. Hon är en produktiv författare, med många utgivna böcker: noveller, dramatik, barnböcker och diktsamlingar. I programmet läser hon ur sin åttonde och mycket kritikerrosade diktsamling <em>Poesibok</em>.</p>
<p>Aidt föddes på Grönland av danska föräldrar och har bott i <strong>Köpenhamn</strong> sedan hon var sju år.</p>
<p>2005, då vi firade att det var 200 år sedan författaren <strong>H C Andersen</strong> föddes, skrev Naja Marie Aidt en sångtext till en av H C Andersens nattliga drömmar, <em>Min rasande häst</em>. Den handlar om rädsla, vilket H C Andersen var väl förtrogen med.</p>
<p>-Hjärtat är en häst som trofast travar genom livet. Hon uppfattar språket som musik och berättar om hur musiken påverkar hennes skrivprocess. Hon lyssnar på <strong>Bachs</strong> <em>Matteuspassion</em> när hon skriver.</p>
<p>- Det skapar en harmoni i mig och de kreativa slussarna öppnas. Orden flyter lättare, förklarar Naja Marie Aidt.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>I <strong>Reykjavik</strong> möter vi de två samlevande och samarbetande konstnärerna <strong>Olga Bergmann</strong> och <strong>Anna Hallin</strong>.</p>
<p><strong>Anna Hallin</strong> är skulptör, tecknare, animatör och fotograf. Hon&nbsp; tecknar till <em>Vektormusik</em>. <em>LUMPYDiversity</em> är en animerad videofilm av Anna Hallin. Här möter oss ett&nbsp;musiklandskap befolkat av de märkligaste organismer tecknade med&nbsp;tusch i en mild färgskala. Atmosfären är meditativ, minimalistisk,&nbsp;ren och avskalad. Men strax under ytan vibrerar det av psykologisk&nbsp;spänning mellan fantasifigurerna.</p>
<p>Lumpy Diversity:<br><a class="external-link" href="http://this.is/ahallin/animations_lumy.html" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://this.is/ahallin/animations_lumy.html</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Olga Bergmann</strong> är bildkonstnär och studerade under många år klassiskt piano i Reykjavik. Hon valde dock bort musiken för bildkonsten, men i en av sina konstvideofilmer, <em>TIMELAPSE</em>, spelar hon en liten egenkomponerad vals. I videon konstruerar Olga Bergmanns en slags tidsmaskin för att skapa en illusion av ett släktmöte i ett tidlöst rum.</p>
<p>Olga Bergmann söker efter spår av en släkting i USA, skådespelerskan, sångerskan och musikalstjärnan <strong>Judith Tuwim</strong>, senare <strong>Judy Holliday</strong>. Judy Holliday är en av artisten <strong>Madonnas</strong> största förebilder. Judy Holliday spelade bl a in plattan <em>Holliday with Mulligan</em> tillsammans med orkesterledaren och barytonsaxofonisten <strong>Gerry Mulligan</strong>, som var en av hennes nära vänner.</p>
<p>1950, 29 år gammal, fick Judy Holliday en <em>Oscar</em> som bästa skådespelerska för sin roll i filmkomedin <em>Born Yesterday</em>. Hon knep Oscarstatyetten från både <strong>Bette Davies</strong> i <em>All about Eve</em> och <strong>Gloria Swanson</strong> i <em>Sunset Boulevard</em>.</p>
<p>Olga Bergmann bygger också en kosalong ute i en hage på Island. Hennes alter ego, <strong>Doctor B,</strong> sitter i gräset med förstoringsglas och pincett. Han dissikerar komockan i och fotograferar flitigt. Ur högtalare där i kohagen strömmar toner från&nbsp;svenske tenoren <strong>Jussi Björling</strong>. Kossorna gillar det!</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista</strong></span>:</p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>Philippe Cohen-Solal, Eduardo Makaroff, Christoph H Müller</p>
<p>Queremos Paz</p>
<p>Gotan Project</p>
<p>La Revancha del Tango</p>
<p>Ya Basta&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; YAB 013 cd</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Marsik valsen</p>
<p>Olga Bergmann</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Olga Bergmann, piano.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Min Rasande Häst</p>
<p>Musik: Nikolaj Nørlund. Text: Naja Marie Aidt</p>
<p>Cecilia Nordlund, sång. M fl</p>
<p>Andersens Drømme</p>
<p>Auditorium trbl 113&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Wahrlich, du bist auch einer von denen</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande</p>
<p>Bach: St Matthew Passion Disc 2</p>
<p>Deutsche harmonia mundi RD77848&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Komm, süsses Kreuz</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande</p>
<p>Bach: St Matthew Passion Disc 3</p>
<p>Deutsche harmonia mundi RD77848</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Erbarme dich</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande</p>
<p>Bach: St Matthew Passion Disc 2</p>
<p>Deutsche harmonia mundi RD77848&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Aus Liebe will mein Heiland sterben</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande</p>
<p>Bach: St Matthew Passion Disc 2</p>
<p>Deutsche harmonia mundi RD77848</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Courante Svit För Violoncell Solo Nr 5 C-Moll Bwv 1012</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Torleif Thedéen</p>
<p>Six Suites for Solo Cello</p>
<p>BIS CD-803/804</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Wir setzen uns mit Tränen nieder</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Gustav Leonhardt, dir. Tölzer Knabenchoir. La Petite Bande</p>
<p>Bach: St Matthew Passion Disc 3</p>
<p>Deutsche harmonia mundi RD77848</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Tomaszow</p>
<p>Zygmunt Konieczny</p>
<p>Ewa Demarczyk – vocal. Polish Radio Orchestra directed by Stefan Rachon</p>
<p>Spiewa Piosenki Zygmunta Koniecznego</p>
<p>Muza Polskie Nagrania SX 0318</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>WHAT'S THE RUSH</p>
<p>MULLIGAN, GERRY (C) HOLLIDAY, JUDY (A)</p>
<p>JUDY HOLLIDAY (SÅNG) MULLIGAN, GERRY /BSAX SAMT/ (ORK)</p>
<p>Holliday with Mulligan</p>
<p>DRG Inspelad: USA&nbsp; 1961</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>LumpyDiversity</p>
<p>Thomas Ahlmark och Kristoffer Jørgensen</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>Vektormusik: Thomas Ahlmark och Kristoffer Jørgensen</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Du Är Min Hela Värld - Dein Ist Mein Ganzes Herz/LEENDETS LAND/DAS LAND DES LÄCHELNS: NR 11&nbsp; /AKT 2</p>
<p>FRANZ LEHAR</p>
<p>JUSSI BJÖRLING (TEN). Orkester.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p>
<p>Jussi Bjorling-Operetta and Song, Vol.II</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/917223</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170808_0400_15cc56928b8.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 08 Aug 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Möt nordiska litteraturpristagaren Naja Marie Aidt i Köpenhamn och konstnärsparet Olga Bergmann och Anna Hallin i Reykjavik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2008 fick författaren <strong>Naja Marie Aidt</strong> <strong>Nordiska Rådets litteraturpristagare</strong> för novellsamlingen <em>Bavian</em>. Hon är en produktiv författare, med många utgivna böcker: noveller, dramatik, barnböcker och diktsamlingar. I programmet läser hon ur sin åttonde och mycket kritikerrosade diktsamling <em>Poesibok</em>.</p>
<p>Aidt föddes på Grönland av danska föräldrar och har bott i <strong>Köpenhamn</strong> sedan hon var sju år.</p>
<p>2005, då vi firade att det var 200 år sedan författaren <strong>H C Andersen</strong> föddes, skrev Naja Marie Aidt en sångtext till en av H C Andersens nattliga drömmar, <em>Min rasande häst</em>. Den handlar om rädsla, vilket H C Andersen var väl förtrogen med.</p>
<p>-Hjärtat är en häst som trofast travar genom livet. Hon uppfattar språket som musik och berättar om hur musiken påverkar hennes skrivprocess. Hon lyssnar på <strong>Bachs</strong> <em>Matteuspassion</em> när hon skriver.</p>
<p>- Det skapar en harmoni i mig och de kreativa slussarna öppnas. Orden flyter lättare, förklarar Naja Marie Aidt.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>I <strong>Reykjavik</strong> möter vi de två samlevande och samarbetande konstnärerna <strong>Olga Bergmann</strong> och <strong>Anna Hallin</strong>.</p>
<p><strong>Anna Hallin</strong> är skulptör, tecknare, animatör och fotograf. Hon&nbsp; tecknar till <em>Vektormusik</em>. <em>LUMPYDiversity</em> är en animerad videofilm av Anna Hallin. Här möter oss ett&nbsp;musiklandskap befolkat av de märkligaste organismer tecknade med&nbsp;tusch i en mild färgskala. Atmosfären är meditativ, minimalistisk,&nbsp;ren och avskalad. Men strax under ytan vibrerar det av psykologisk&nbsp;spänning mellan fantasifigurerna.</p>
<p>Lumpy Diversity:<br><a class="external-link" href="http://this.is/ahallin/animations_lumy.html" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://this.is/ahallin/animations_lumy.html</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Olga Bergmann</strong> är bildkonstnär och studerade under många år klassiskt piano i Reykjavik. Hon valde dock bort musiken för bildkonsten, men i en av sina konstvideofilmer, <em>TIMELAPSE</em>, spelar hon en liten egenkomponerad vals. I videon konstruerar Olga Bergmanns en slags tidsmaskin för att skapa en illusion av ett släktmöte i ett tidlöst rum.</p>
<p>Olga Bergmann söker efter spår av en släkting i USA, skådespelerskan, sångerskan och musikalstjärnan <strong>Judith Tuwim</strong>, senare <strong>Judy Holliday</strong>. Judy Holliday är en av artisten <strong>Madonnas</strong> största förebilder. Judy Holliday spelade bl a in plattan <em>Holliday with Mulligan</em> tillsammans med orkesterledaren och barytonsaxofonisten <strong>Gerry Mulligan</strong>, som var en av hennes nära vänner.</p>
<p>1950, 29 år gammal, fick Judy Holliday en <em>Oscar</em> som bästa skådespelerska för sin roll i filmkomedin <em>Born Yesterday</em>. Hon knep Oscarstatyetten från både <strong>Bette Davies</strong> i <em>All about Eve</em> och <strong>Gloria Swanson</strong> i <em>Sunset Boulevard</em>.</p>
<p>Olga Bergmann bygger också en kosalong ute i en hage på Island. Hennes alter ego, <strong>Doctor B,</strong> sitter i gräset med förstoringsglas och pincett. Han dissikerar komockan i och fotograferar flitigt. Ur högtalare där i kohagen strömmar toner från&nbsp;svenske tenoren <strong>Jussi Björling</strong>. Kossorna gillar det!</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista</strong></span>:</p>
<p>Santa Maria (Del Buen Ayre)</p>
<p>Philippe Cohen-Solal, Eduardo Makaroff,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Klang!,1,En,rasande,häst,och,en,ko-salong]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/bf40253a-cd50-41b6-8d51-ed77034a08f6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Möt nordiska litteraturpristagaren Naja Marie Aidt i Köpenhamn och konstnärsparet Olga Bergmann och Anna Hallin i Reykjavik.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/08/p2_tollansmusikaliska_20170808_0400_15cc56928b8.mp3" length="37890880" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik & Liv del 5. Underbarnen som gjorde olika val: Konsertpianisten Nikolaj Koppel och blockflöjtvirtuosen Michala Petri]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta femte och sista program medverkar två danska musiker som båda började som underbarn vid tre års ålder. En av dem, fortsatte sin karriär och kan idag lägga 55 års spelande till sitt CV. Hon valde musiken framför äktenskapet. Den andre slutade, 30 år gammal, och satsar idag på annat. Han valde familjen framför musiken.</p>
<p><strong>Nikolaj Koppel</strong>, som kommer från den kända musikfamiljen Koppel i Köpenhamn, blir den förste danske pianist som spelar in ett storverk, <em>Brahms första Pianokonsert</em>. Som 30-åring drar Nikolaj Koppel sig plötsligt undan konsertlivet.</p>
<p>– Jag vet inte riktigt vem jag är, skrattar Nikolaj Koppel. I 20 år var jag konsertpianist. Att befinna sig i den klassiska musikens övre lager innebar en enorm press och en cynisk tillvaro där man aldrig är bättre än sin senaste konsert. Att hela tiden leva upp till de höga idealen, nej det var inte min melodi. Det medförde alltför mycket av extrem kontroll.</p>
<p>Nikolaj Koppel bröt med myten om den klassiske konstnärssjälen som viger sitt liv i musikens tjänst för att ge oss andra skönhetsupplevelser.</p>
<p>-Idag använder jag musiken mer frigjort, säger Nikolaj Koppel, som nu prövar olika jobb inom <strong>dansk</strong> <strong>Radio och TV</strong>.</p>
<p> </p>
<p>Blockflöjtvirtuosen <strong>Michala Petri</strong> har, sedan debuten som 11-åring, turnerat med de största musikerna till de främsta konserthusen och festivalerna i världen. Hon är utnämnd till <strong>Riddare av Dannebrog</strong> och har tilldelats det stora <strong>Sonningpriset</strong>, liksom tidigare bl a <strong>Igor Stravinskij</strong>, <strong>Leonard Bernstein</strong>, <strong>Birgit Nilsson</strong> och <strong>Sofia Gubajdolina</strong>.</p>
<p>– I mitt inre är det musiken som ligger bakom allt annat. Jag finner paralleller mellan musiken och det dagliga livet och kan inte skilja det ena från det andra. <strong>Blockflöjt</strong> är det mest direkta instrument som finns, mest sårbart och du kan aldrig dölja dina andetag. Kanske är blockflöjten det instrument som står livet närmast, säger Michala Petri.</p>
<p>Den musik hon skall spela tycker hon per definition om. Hon använder ingen energi på att ta ställning till om musiken är ”bra” eller ”dålig”. Ett sådant ”recensentsyndrom” tycker hon uttrycker en fattig syn på livet.</p>
<p>I 25 år spelade hon även tillsammans med sin tidigare make, lutenisten och gitarristen <strong>Lars Hannibal</strong>. Deras musikaliska samarbete ger stor trygghet och fortsätter efter skilsmässan, som var ett oändligt svårt beslut, eftersom familjeliv och musikliv var ”sammanvävt som en stor matta”.</p>
<p><em>Men för Michala Petri är</em> <em>livet större än äktenskapet och musiken är större än livet.</em></p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Partita in c BWV 1013 - 1 Allemande</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta. JS Bach  Souvenir</p>
<p>RCA Victor 09026 62530 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Concerto For Piano And Orchestra No. 1 Rondo. Allegro Non Troppo,</p>
<p>Brahms</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano. DR's Symfoniorkester. Thomas Dausgaard, dir</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8   </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Fem Klaverstykker, Op. 3 – Mignon</p>
<p>Carl Nielsen</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano.</p>
<p>Retrospect  EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Intermezzi, Op. 117 - 2. Andante Non Troppo</p>
<p>Johannes Brahms</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano.</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Piano Concerto #1 In D Minor, Op. 15 - 2. Adagio</p>
<p>Johannes Brahms</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano. Thomas Dausgaard: Danish National Radio Symphony Orchestra</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Préludes, Book 1 - La Sérénade Interrompue    </p>
<p>Claude Debussy</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano.</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Scarlatti (D): Harpsichord Sonata In E, K 20</p>
<p>Domenico Scarlatti</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano.</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Rong (Fusion)</p>
<p>Yao Hu</p>
<p>Michaela Petri Recorders. Chen Yue Xiao &amp; Dizi</p>
<p>Dialogue East Meets West</p>
<p>OUR Recordings 6.220600</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Ancient Chinese Beauty- Clay Figurines</p>
<p>Chen Yi</p>
<p>Michala Petri. Copenhagen Philharmonic; lan Shui</p>
<p>Chinese Recorder Concertos</p>
<p>OUR Recordings 6.220603</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Flute Quartet In G Major K.285a - 2. Tempo Di Menuetto</p>
<p>W A Mozart</p>
<p>Michala Petri (Re), Carolin Widmann (Vn), Ula Ulijona (Va), Marta Sudraba (Vc)</p>
<p>Mozart Flute Quartets</p>
<p>OUR Recordings 6.220570</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Nele's Dances - 10 In a symphony of galloping hooves</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta.</p>
<p>Souvenir</p>
<p>RCA Victor 09026 62530 2                </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Nele's Dances - 3 And I'm still feeling you in my arms</p>
<p>Thomas Koppel</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta. Souvenir</p>
<p>RCA Victor 09026 62530 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Sonata G RV 59 - 2 Allegro ma non presto</p>
<p>Vivaldi</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta.</p>
<p>Souvenir     </p>
<p>RCA Victor 09026 62530 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Concerto C-Major; Largo</p>
<p>Vivaldi</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Kremerata Baltica</p>
<p>Michala Petri 50th Birthday Concert</p>
<p>OUR Recordings 8.226905</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/917222</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170801_0400_15cb6d35095.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 01 Aug 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta femte och sista program medverkar två danska musiker som båda började som underbarn vid tre års ålder. En av dem, fortsatte sin karriär och kan idag lägga 55 års spelande till sitt CV. Hon valde musiken framför äktenskapet. Den andre slutade, 30 år gammal, och satsar idag på annat. Han valde familjen framför musiken.</p>
<p><strong>Nikolaj Koppel</strong>, som kommer från den kända musikfamiljen Koppel i Köpenhamn, blir den förste danske pianist som spelar in ett storverk, <em>Brahms första Pianokonsert</em>. Som 30-åring drar Nikolaj Koppel sig plötsligt undan konsertlivet.</p>
<p>– Jag vet inte riktigt vem jag är, skrattar Nikolaj Koppel. I 20 år var jag konsertpianist. Att befinna sig i den klassiska musikens övre lager innebar en enorm press och en cynisk tillvaro där man aldrig är bättre än sin senaste konsert. Att hela tiden leva upp till de höga idealen, nej det var inte min melodi. Det medförde alltför mycket av extrem kontroll.</p>
<p>Nikolaj Koppel bröt med myten om den klassiske konstnärssjälen som viger sitt liv i musikens tjänst för att ge oss andra skönhetsupplevelser.</p>
<p>-Idag använder jag musiken mer frigjort, säger Nikolaj Koppel, som nu prövar olika jobb inom <strong>dansk</strong> <strong>Radio och TV</strong>.</p>
<p> </p>
<p>Blockflöjtvirtuosen <strong>Michala Petri</strong> har, sedan debuten som 11-åring, turnerat med de största musikerna till de främsta konserthusen och festivalerna i världen. Hon är utnämnd till <strong>Riddare av Dannebrog</strong> och har tilldelats det stora <strong>Sonningpriset</strong>, liksom tidigare bl a <strong>Igor Stravinskij</strong>, <strong>Leonard Bernstein</strong>, <strong>Birgit Nilsson</strong> och <strong>Sofia Gubajdolina</strong>.</p>
<p>– I mitt inre är det musiken som ligger bakom allt annat. Jag finner paralleller mellan musiken och det dagliga livet och kan inte skilja det ena från det andra. <strong>Blockflöjt</strong> är det mest direkta instrument som finns, mest sårbart och du kan aldrig dölja dina andetag. Kanske är blockflöjten det instrument som står livet närmast, säger Michala Petri.</p>
<p>Den musik hon skall spela tycker hon per definition om. Hon använder ingen energi på att ta ställning till om musiken är ”bra” eller ”dålig”. Ett sådant ”recensentsyndrom” tycker hon uttrycker en fattig syn på livet.</p>
<p>I 25 år spelade hon även tillsammans med sin tidigare make, lutenisten och gitarristen <strong>Lars Hannibal</strong>. Deras musikaliska samarbete ger stor trygghet och fortsätter efter skilsmässan, som var ett oändligt svårt beslut, eftersom familjeliv och musikliv var ”sammanvävt som en stor matta”.</p>
<p><em>Men för Michala Petri är</em> <em>livet större än äktenskapet och musiken är större än livet.</em></p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Partita in c BWV 1013 - 1 Allemande</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta. JS Bach  Souvenir</p>
<p>RCA Victor 09026 62530 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Concerto For Piano And Orchestra No. 1 Rondo. Allegro Non Troppo,</p>
<p>Brahms</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano. DR's Symfoniorkester. Thomas Dausgaard, dir</p>
<p>Retrospect</p>
<p>EMI CLASSICS 50999 6287362 8   </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Fem Klaverstykker, Op. 3 – Mignon</p>
<p>Carl Nielsen</p>
<p>Nikolaj Koppel, piano.</p>
<p>Retrospect  EMI CLASSICS 50999 6287362 8</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Intermezzi, Op. 117 - 2. Andante Non Troppo</p>
<p>Johannes...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,&,Liv,del,5.,Underbarnen,som,gjorde,olika,val:,Konsertpianisten,Nikolaj,Koppel,och,blockflöjtvirtuosen,Michala,Petri]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/ea554019-e447-4a6b-bf7d-2a9267433817.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:09</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/08/p2_tollansmusikaliska_20170801_0400_15cb6d35095.mp3" length="36666690" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik & Liv del 4. Pianisten, kompositören och entertainern Robert Wells: Ingen musik är finare än den andra]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta fjärde program medverkar pianisten, kompositören och entertainern <strong>Robert Wells</strong>, med svensk mamma och nordamerikansk pappa.</p>
<p>Robert Wells kallar sig både hovnarr och gathörns-trubadur och har måttot <em>Less is Less – More is Best</em>. Wells har nämligen skrivit och spelat in ouvertyrer till gigantiska evenemang som VM i ishockey och konståkning, och till OS I friidrott.</p>
<p><br />Under nio år såg och hörde vi Robert Wells som ackompanjatör i SVT-programmet <strong>Så ska det låta</strong>. <em>Rhapsody in Rock</em>, som 2011 firade 25-årsjubileum, har Wells som dynamisk kapellmästare och kreativt nav. Konserterna har hållits på jättelika arenor som Ulllevi, Dalhalla och Råsunda och turnéerna har gått över hela världen.</p>
<p>Wells är pianoprofessor i Kina, har pianoskolan <em>King of Piano</em>  på nätet och arbetar med stiftelsen <strong>Tummeliten</strong> till stöd för för tidigt födda barn.  </p>
<p>Hans pianistiska förebilder är de tre afroamerikanska boogie woogie-legenderna <strong>Pete Johnson</strong>, <strong>Albert Ammons</strong> och <strong>Meade Lux Lewis</strong>.</p>
<p>Men även europeiska pianister älskar han, inte minst de två <strong>Vladimir</strong>, nämligen <strong>Horowitz</strong> och <strong>Ashkenazy</strong>. Och <strong>Arthur Rubinstein</strong>. 2010 gav Robert Wells ut sin första soloplatta <em>Close up Classics</em> med egna tolkningar av pianistiska pärlor av <strong>Chopin</strong>, <strong>Rachmaninov</strong>, <strong>Liszt</strong>, <strong>Debussy</strong>, <strong>Beethoven</strong>, <strong>Stenhammar</strong> och <strong>Grieg</strong>.</p>
<p>Robert Wells var den yngste eleven någonsin vid solistlinjen på <strong>Musikhögskolan</strong> i Stockholm. Myten att han hoppade av studierna är falsk, men det var när Robert Wells hörde den svenske pianisten <strong>Charlie Normans</strong> boogie woogie-tappning av Griegs <em>Anitras Dans</em>, som han bestämde sig för att mixa musikstilar.</p>
<p>Det berättar Robert Wells för Birgitta Tollan när de möts i hans studio i Stockholm där han tar plats vid sin digitala flygel och säger:</p>
<p>- I min värld är ingen musik finare än den andra. Jag älskar att spela och jag älskar musik. Så enkelt är det!</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Spellista Musik &amp; Liv 4:</p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Minute Waltz</p>
<p>Frédéric Chopin</p>
<p>Robert Wells, piano</p>
<p>Close Up Classics</p>
<p>Carpe Diem CD107      </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Bumble-Bee Boogie</p>
<p>Rimskij-Korsakov. Robert Wells</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl.</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Rhapsody In Rock no VIII</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl.</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Nut Rocker</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl.</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Sing Me Another Song</p>
<p>Robert Wells. Jakob Samuel.</p>
<p>Plusquam Records</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Anitras Dans</p>
<p>Edvard Grieg</p>
<p>Robert Wells, Charlie Norman, pianon</p>
<p>Norman &amp; Wells</p>
<p>Carlton Home Entertainment 751589</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>honky tonk train blues</p>
<p>Meade Lux Lewis</p>
<p>Meade Lux Lewis, piano</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Hungarian Rhapsody No II</p>
<p>Franz Liszt</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6                                                                                 </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Fantaisie-Impromptu</p>
<p>Frédéric Chopin</p>
<p>Robert Wells, piano.</p>
<p>Close Up Classics</p>
<p>Carpe Diem CD107      </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Clair De Lune</p>
<p>Claude Debussy</p>
<p>Robert Wells, piano.</p>
<p>Close Up Classics</p>
<p>Carpe Diem CD107</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Honeysuckle Rose</p>
<p>Fats Waller. Andy Razaf.</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6                                     </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>River Deep Mountain High</p>
<p>Ike &amp; Tina Turner</p>
<p>Robert Wells, piano. Sanne Salomonsen, sång. M fl.</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Sommarnatt</p>
<p>Robert Wells</p>
<p>Robert Wells, piano och sång.</p>
<p>SCRANTA SACD            </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>The Typewriter</p>
<p>Leroy Anderson</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Belleville Rendez-Vous</p>
<p>Benoît Charest, music. Sylvain Chomet, text.</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>1812 Overture</p>
<p>Tjajkovskij</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/916227</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170725_0400_15cb1f5a60b.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 25 Jul 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta fjärde program medverkar pianisten, kompositören och entertainern <strong>Robert Wells</strong>, med svensk mamma och nordamerikansk pappa.</p>
<p>Robert Wells kallar sig både hovnarr och gathörns-trubadur och har måttot <em>Less is Less – More is Best</em>. Wells har nämligen skrivit och spelat in ouvertyrer till gigantiska evenemang som VM i ishockey och konståkning, och till OS I friidrott.</p>
<p><br />Under nio år såg och hörde vi Robert Wells som ackompanjatör i SVT-programmet <strong>Så ska det låta</strong>. <em>Rhapsody in Rock</em>, som 2011 firade 25-årsjubileum, har Wells som dynamisk kapellmästare och kreativt nav. Konserterna har hållits på jättelika arenor som Ulllevi, Dalhalla och Råsunda och turnéerna har gått över hela världen.</p>
<p>Wells är pianoprofessor i Kina, har pianoskolan <em>King of Piano</em>  på nätet och arbetar med stiftelsen <strong>Tummeliten</strong> till stöd för för tidigt födda barn.  </p>
<p>Hans pianistiska förebilder är de tre afroamerikanska boogie woogie-legenderna <strong>Pete Johnson</strong>, <strong>Albert Ammons</strong> och <strong>Meade Lux Lewis</strong>.</p>
<p>Men även europeiska pianister älskar han, inte minst de två <strong>Vladimir</strong>, nämligen <strong>Horowitz</strong> och <strong>Ashkenazy</strong>. Och <strong>Arthur Rubinstein</strong>. 2010 gav Robert Wells ut sin första soloplatta <em>Close up Classics</em> med egna tolkningar av pianistiska pärlor av <strong>Chopin</strong>, <strong>Rachmaninov</strong>, <strong>Liszt</strong>, <strong>Debussy</strong>, <strong>Beethoven</strong>, <strong>Stenhammar</strong> och <strong>Grieg</strong>.</p>
<p>Robert Wells var den yngste eleven någonsin vid solistlinjen på <strong>Musikhögskolan</strong> i Stockholm. Myten att han hoppade av studierna är falsk, men det var när Robert Wells hörde den svenske pianisten <strong>Charlie Normans</strong> boogie woogie-tappning av Griegs <em>Anitras Dans</em>, som han bestämde sig för att mixa musikstilar.</p>
<p>Det berättar Robert Wells för Birgitta Tollan när de möts i hans studio i Stockholm där han tar plats vid sin digitala flygel och säger:</p>
<p>- I min värld är ingen musik finare än den andra. Jag älskar att spela och jag älskar musik. Så enkelt är det!</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Spellista Musik &amp; Liv 4:</p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Minute Waltz</p>
<p>Frédéric Chopin</p>
<p>Robert Wells, piano</p>
<p>Close Up Classics</p>
<p>Carpe Diem CD107      </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Bumble-Bee Boogie</p>
<p>Rimskij-Korsakov. Robert Wells</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl.</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Rhapsody In Rock no VIII</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl.</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Nut Rocker</p>
<p>Robert Wells, piano. M fl.</p>
<p>The Best of Rhapsody in Rock</p>
<p>Warner Music WEA 5051442-8614-2-6</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Sing Me Another Song</p>
<p>Robert Wells. Jakob Samuel.</p>
<p>Plusquam Records</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Anitras Dans</p>
<p>Edvard Grieg</p>
<p>Robert Wells, Charlie Norman, pianon</p>
<p>Norman &amp; Wells</p>
<p>Carlton Home Entertainment 751589</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>honky tonk train blues</p>
<p>Meade Lux Lewis</p>
<p>Meade Lux Lewis, piano</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Hungarian Rhapsody No II</p>
<p>Franz Liszt</p>
<p>Robert Wells, piano. M...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,&,Liv,del,4.,Pianisten,,kompositören,och,entertainern,Robert,Wells:,Ingen,musik,är,finare,än,den,andra]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/0ab6de48-81c4-4828-b174-68fd3f33d347.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/07/p2_tollansmusikaliska_20170725_0400_15cb1f5a60b.mp3" length="36033038" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik & Liv del 3. Orkesterdirigenten Susanna Mälkki: Musik måste vara på riktigt.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta tredje program medverkar orkesterdirigenten <strong>Susanna Mälkki</strong> som är en av de främsta kvinnorna på podiet. Hon föddes i Helsingfors men har hela världen som arbetsfält. Tidigare bodde Susanna Mälkki i Paris där hon var konstnärlig ledare för <em>Ensemble InterContemporain</em>.</p>
<p>2011 dirigerade Susanna Mälkki operaorkestern vid <strong>La Scala</strong> i Milano, en ynnest förunnad ytterst få kvinnor....</p>
<p><br />Susanna Mälkki var tidigare förstacellist i <strong>Göteborgs Symfoniker</strong>, en orkester hon nu ofta dirigerar. Hon valde dirigentyrket framför cellokarriären eftersom hon har ett polyfoniskt sinne och ett öra för ett flerstämmigt sätt att tänka musik.</p>
<p>Konstmusik är hennes passion.</p>
<p>– Jag vill gärna att alla får uppleva musiken som jag upplever, för jag älskar den så, säger Susanna Mälkki. Musik måste vara på riktigt, ge näring till själen, där sorg och lycka ofta är närvarande samtidigt.</p>
<p>Om Susanna Mälkki har det sagts att hon är en kvinna med händer som en man. Kärleksfullt och utan dirigentpinne tolkar Susanna Mälkki tonsättarnas intentioner, och njuter av styrkan och energin i samarbetet mellan människorna i orkestern. Hon gör musik för oss, inte för sin egen skull.</p>
<p>– Att samlas för att lyssna på musik tillsammans är en otroligt fin tanke. Det är nästan som att andas tillsammans, säger Susanna Mälkki, som vill förändra de ofta alltför långtråkiga orkesterkonserterna så att unga lyssnare hittar dit. Unga människor är öppna!</p>
<p>Susanna Mälkki är numera chefdirigent för <strong>Helsingfors stadsorkester</strong> och första gästdirigent vid <strong>Los Angeles-filharmonikerna</strong>.</p>
<p>2017 debuterade Susanna Mälkki vid <strong>Metropolitanoperan</strong> genom att dirigera orkestern i <strong>Kaija Saariahos</strong> opera <em>L'Amour de Loin</em>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records               Mango         74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Vocuna I, Inferno lirico för violoncell</p>
<p>Kjell Perder</p>
<p>Susanna Mälkki, cello</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Symfoni nr 3</p>
<p>Witold Lutoslawski</p>
<p>SUSANNA MÄLKKI (DIR). SR's symfoniorkester</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Trois Strophes sur le nom de Sacher</p>
<p>Henri Dutilleux</p>
<p>Susanna Mälkki, cello</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Alma 3, Soma</p>
<p>TIENSUU, JUKKA (C)</p>
<p>MÄLKKI, SUSANNA (DIR) TAMMERFORS STADSORKESTER</p>
<p>Inspelad: FINLAND 2005</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>YemandjaTid: 0’40</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records               Mango         74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Messagesquisse för sju violonceller</p>
<p>Boulez, Pierre</p>
<p>Palm, Siegfried (vlc) /1:a violoncell/ - Vaernes, Bjørg (vlc) - Pitkäpasi, Mikko (vlc) - Nyström, Per (vlc) - Johanson, Niklas (vlc) - Agnani, Louise (vlc) - Mälkki, Susanna (vlc)</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Konsert för piano &amp; orkester fiss-moll</p>
<p>Rachmaninov</p>
<p>SUSANNA MÄLKKI (DIR). SR's symfoniorkester</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Before the mountains were born</p>
<p>Borisova-Ollas, Victoria</p>
<p>Mälkki, Susanna (dir), Sveriges Radios Symfoniorkester</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Symfoni nr 4, B-dur op 60</p>
<p>Ludwig van Beethoven</p>
<p>Susanna Mälkki, dir. BBC Symphony Orchestra (London)</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Skogens Sovn (op 9)</p>
<p>Arvid Kleven</p>
<p>Susanna Mälkki, dir. STAVANGERS SYMFONIORKESTER</p>
<p>LOTUSLAND</p>
<p>BIS CD 1542                   </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Tiroirs</p>
<p>David Sawer</p>
<p>Susanna Mälkki. Birmingham Contemporary Music Group</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Himmelsmekanik</p>
<p>Anders Hillborg</p>
<p>SUSANNA MÄLKKI (DIR). Strings of the BBC Scottish Symphony Orchestra</p>
<p>SR: Prod.nr 2068-01/7021</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/916217</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170718_0400_15cb135e1cc.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 18 Jul 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta tredje program medverkar orkesterdirigenten <strong>Susanna Mälkki</strong> som är en av de främsta kvinnorna på podiet. Hon föddes i Helsingfors men har hela världen som arbetsfält. Tidigare bodde Susanna Mälkki i Paris där hon var konstnärlig ledare för <em>Ensemble InterContemporain</em>.</p>
<p>2011 dirigerade Susanna Mälkki operaorkestern vid <strong>La Scala</strong> i Milano, en ynnest förunnad ytterst få kvinnor....</p>
<p><br />Susanna Mälkki var tidigare förstacellist i <strong>Göteborgs Symfoniker</strong>, en orkester hon nu ofta dirigerar. Hon valde dirigentyrket framför cellokarriären eftersom hon har ett polyfoniskt sinne och ett öra för ett flerstämmigt sätt att tänka musik.</p>
<p>Konstmusik är hennes passion.</p>
<p>– Jag vill gärna att alla får uppleva musiken som jag upplever, för jag älskar den så, säger Susanna Mälkki. Musik måste vara på riktigt, ge näring till själen, där sorg och lycka ofta är närvarande samtidigt.</p>
<p>Om Susanna Mälkki har det sagts att hon är en kvinna med händer som en man. Kärleksfullt och utan dirigentpinne tolkar Susanna Mälkki tonsättarnas intentioner, och njuter av styrkan och energin i samarbetet mellan människorna i orkestern. Hon gör musik för oss, inte för sin egen skull.</p>
<p>– Att samlas för att lyssna på musik tillsammans är en otroligt fin tanke. Det är nästan som att andas tillsammans, säger Susanna Mälkki, som vill förändra de ofta alltför långtråkiga orkesterkonserterna så att unga lyssnare hittar dit. Unga människor är öppna!</p>
<p>Susanna Mälkki är numera chefdirigent för <strong>Helsingfors stadsorkester</strong> och första gästdirigent vid <strong>Los Angeles-filharmonikerna</strong>.</p>
<p>2017 debuterade Susanna Mälkki vid <strong>Metropolitanoperan</strong> genom att dirigera orkestern i <strong>Kaija Saariahos</strong> opera <em>L'Amour de Loin</em>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records               Mango         74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Vocuna I, Inferno lirico för violoncell</p>
<p>Kjell Perder</p>
<p>Susanna Mälkki, cello</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Symfoni nr 3</p>
<p>Witold Lutoslawski</p>
<p>SUSANNA MÄLKKI (DIR). SR's symfoniorkester</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Trois Strophes sur le nom de Sacher</p>
<p>Henri Dutilleux</p>
<p>Susanna Mälkki, cello</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Alma 3, Soma</p>
<p>TIENSUU, JUKKA (C)</p>
<p>MÄLKKI, SUSANNA (DIR) TAMMERFORS STADSORKESTER</p>
<p>Inspelad: FINLAND 2005</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>YemandjaTid: 0’40</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records               Mango         74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Messagesquisse för sju violonceller</p>
<p>Boulez, Pierre</p>
<p>Palm, Siegfried (vlc) /1:a violoncell/ - Vaernes, Bjørg (vlc) - Pitkäpasi, Mikko (vlc) - Nyström, Per (vlc) - Johanson, Niklas (vlc) - Agnani, Louise (vlc) - Mälkki, Susanna (vlc)</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Konsert för piano &amp; orkester fiss-moll</p>
<p>Rachmaninov</p>
<p>SUSANNA MÄLKKI (DIR). SR's symfoniorkester</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Before the mountains were born</p>
<p>Borisova-Ollas, Victoria</p>
<p>Mälkki, Susanna (dir), Sveriges Radios Symfoniorkester</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Symfoni nr 4, B-dur op 60</p>
<p>Ludwig van Beethoven</p>
<p>Susanna Mälkki, dir. BBC Symphony Orchestra (London)</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Skogens Sovn (op 9)</p>
<p>Arvid Kleven</p>
<p>Susanna Mälkki, dir. STAVANGERS SYMFONIORKESTER</p>
<p>LOTUSLAND</p>
<p>BIS CD 1542                   </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Tiroirs</p>
<p>David...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,&,Liv,del,3.,Orkesterdirigenten,Susanna,Mälkki:,Musik,måste,vara,på,riktigt.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/606e2072-95e2-4415-a6de-5c93e6a6ccea.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/07/p2_tollansmusikaliska_20170718_0400_15cb135e1cc.mp3" length="33674072" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik & Liv del 2. Borduntoner och klangdofter i författaren och librettisten Niklas Rådströms romaner]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta andra program medverkar den mångsidige författaren och librettisten <strong>Niklas Rådström</strong>, som har ett stort musikintresse och som samarbetat med nutida tonsättare och musiker som <strong>Thomas Jennefelt</strong>, <strong>Daniel Börtz</strong>, <strong>Bobo Stenson</strong> och <em>Eric Ericsons kammarkör</em>. Lyssnar vi på Rådströms romaner och dramer uppstår borduntoner, klangdofter och rytmiska textflöden.</p>
<p>Rådström vill ha en närvaro i texten. Berättelsens anslag skall finnas där direkt – som i ett musikstycke. När han skriver tänker han snarare efter musikaliska principer än intellektuella.</p>
<p>-Jag avundas mina kompisar inom jazzen. De kan spela en låt för 150:e gången, som vore den helt ny. Gräset är daggfuktigt varje varje gång man träder ut i trädgården. Så är det inte att skriva. Texten måste man kämpa med på ett annat sätt. Inget finns öppet I litteraturen såsom i musiken, i improvisationmusiken inte minst, säger Niklas Rådström i programmet där han läser utdrag ur sina två romaner Månens anförvant   och En handfull regn.</p>
<p><br />Romanen <em>Månens anförvant</em> ägnar Rådström åt tonsättaren <strong>Mozarts</strong> främste librettist, <strong>Lorenzo Da Ponte</strong>, och hans liv med musik. Da Ponte skrev libretto till Mozarts <em>Don Giovanni</em>, <em>Figaros bröllop</em> och <em>Così fan tutte</em> under en tid då dessa operor provocerade och hade politisk sprängkraft.</p>
<p>Da Pontes enastående rika liv i Venedig, Wien, London, Philadelphia och New York vävs i texten ihop med Mozarts eget liv, fast i motsatt kronologisk ordning, som vore romanen ett musikstycke – en <strong>fuga</strong>.</p>
<p>I Rådströms pjäs <em>Kvartett</em> ledsagas det sovjetiska angivarsamhället och de mänskliga sveken av <strong>Sjostakovitj</strong> åttonde stråkkvartett. Alla de fem satserna spelas under pjäsens gång.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records               Mango         74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Sport &amp; Fritid - Lauras aria</p>
<p>Thomas Jennefelt, musik. Niklas Rådström, text.</p>
<p>Lena Hoel, sopran. Hovkapellet. Jan Söderblom, dir</p>
<p>Live Stockholmsoperan                     </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Don's Kora Song</p>
<p>Bobo Stenson</p>
<p>Tid:</p>
<p>Bobo Stenson, piano. Anders Jormin, kontrabas. M fl.</p>
<p>ECM Records</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>One Too Many Mornings</p>
<p>Bob Dylan</p>
<p>Bob Dylan</p>
<p>                     </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Isarna</p>
<p>Thomas Jennefeldt, musik. Niklas Rådström, text                  </p>
<p>Malena Ernman, sang. Francisca Skoog, piano</p>
<p>Songs in Season</p>
<p>Nytorp Musik W   109469</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Oh Shenandoah</p>
<p>Charlie Haden</p>
<p>Charlie Haden, sång. Pat Metheny, gitarr. M fl.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>All time high</p>
<p>Bengt Berger, musik. Niklas Rådström, text.</p>
<p>Bengt Berger Oldschool. Pelle Lindström, m fl</p>
<p>All time high</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Stråkkvartett Nr 8 C-Moll Op 110. Largo</p>
<p>Dmitrij Sjostakovitj</p>
<p>Borodin-Kvartetten</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>MOZART, WOLFGANG AMADEUS (C) DA PONTE, LORENZO (A) Don Giovanni, opera I 2 akter</p>
<p>HARNONCOURT, NIKOLAUS (DIR) GRUBEROVA, EDITA /DONNA ANNA/ (SOP) ALEXANDER, ROBERTA /DONNA ELVIRA/ (SOP) BONNEY, BARBARA /ZERLINA/ SOP) BLOCHWITZ, HANS-PETER /DON OTTAVIO/ (TEN) HAMPSON, THOMAS /DON JUAN/ (BAR) SCHARINGER, ANTON /MASETTO/ (BAR) POLGAR, LASZLO/LEPORELLO/ (BAS) HOLL, ROBERT /KOMMENDÖREN/ (BAS) NEDERLÄNDSKA OPERANS KÖR (AMSTERDAM) (KÖR) CONCERTGEBOUW ORKEST (AMSTERDAM).</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>MOZART, WOLFGANG AMADEUS (C) DA PONTE, LORENZO (A) Don Giovanni, opera I 2 akter. Deh! vieni alla finestra No. 16, Canzonetta</p>
<p>HARNONCOURT, NIKOLAUS (DIR). NEDERLÄNDSKA OPERANS KÖR (AMSTERDAM) (KÖR).</p>
<p>CONCERTGEBOUW ORKEST (AMSTERDAM).</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>MOZART, WOLFGANG AMADEUS (C) DA PONTE, LORENZO (A) Don Giovanni, opera I 2 akter. A Cenar Teco</p>
<p>HARNONCOURT, NIKOLAUS (DIR). NEDERLÄNDSKA OPERANS KÖR (AMSTERDAM) (KÖR).</p>
<p>CONCERTGEBOUW ORKEST (AMSTERDAM).</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Le nozze di Figaro Act II - Venite, inginnocchiatevi</p>
<p>MOZART, WOLFGANG AMADEUS (C) DA PONTE, LORENZO (A)</p>
<p>Anna Moffo, sopran. Philharmonia Orchestra. Alceo Galliera, dir.</p>
<p>Mozart Arias</p>
<p>Testament</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Le nozze di Figaro / Act 2 - Voi che sapete</p>
<p>MOZART, WOLFGANG AMADEUS (C) DA PONTE, LORENZO (A)</p>
<p>Frederica Von Stade, mezzosopran. London</p>
<p>Philharmonic Orchestra, Georg Solti, dir.</p>
<p>Essential Opera</p>
<p>Decca</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Così Fan Tutte</p>
<p>MOZART, WOLFGANG AMADEUS (C) DA PONTE, LORENZO (A)</p>
<p>Renée Fleming, mezzosopran. Chamber Orchestra of Europe, Sir Georg Solti.</p>
<p>Così Fan Tutte</p>
<p>Decca Opera Sets - 4441742</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Over the Rainbow</p>
<p>Harold Arlen, musik.</p>
<p>Keith Jarrett, piano</p>
<p>La Scala</p>
<p>ECM Records</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/916929</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170711_0400_15ca64d4ca8.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 11 Jul 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta andra program medverkar den mångsidige författaren och librettisten <strong>Niklas Rådström</strong>, som har ett stort musikintresse och som samarbetat med nutida tonsättare och musiker som <strong>Thomas Jennefelt</strong>, <strong>Daniel Börtz</strong>, <strong>Bobo Stenson</strong> och <em>Eric Ericsons kammarkör</em>. Lyssnar vi på Rådströms romaner och dramer uppstår borduntoner, klangdofter och rytmiska textflöden.</p>
<p>Rådström vill ha en närvaro i texten. Berättelsens anslag skall finnas där direkt – som i ett musikstycke. När han skriver tänker han snarare efter musikaliska principer än intellektuella.</p>
<p>-Jag avundas mina kompisar inom jazzen. De kan spela en låt för 150:e gången, som vore den helt ny. Gräset är daggfuktigt varje varje gång man träder ut i trädgården. Så är det inte att skriva. Texten måste man kämpa med på ett annat sätt. Inget finns öppet I litteraturen såsom i musiken, i improvisationmusiken inte minst, säger Niklas Rådström i programmet där han läser utdrag ur sina två romaner Månens anförvant   och En handfull regn.</p>
<p><br />Romanen <em>Månens anförvant</em> ägnar Rådström åt tonsättaren <strong>Mozarts</strong> främste librettist, <strong>Lorenzo Da Ponte</strong>, och hans liv med musik. Da Ponte skrev libretto till Mozarts <em>Don Giovanni</em>, <em>Figaros bröllop</em> och <em>Così fan tutte</em> under en tid då dessa operor provocerade och hade politisk sprängkraft.</p>
<p>Da Pontes enastående rika liv i Venedig, Wien, London, Philadelphia och New York vävs i texten ihop med Mozarts eget liv, fast i motsatt kronologisk ordning, som vore romanen ett musikstycke – en <strong>fuga</strong>.</p>
<p>I Rådströms pjäs <em>Kvartett</em> ledsagas det sovjetiska angivarsamhället och de mänskliga sveken av <strong>Sjostakovitj</strong> åttonde stråkkvartett. Alla de fem satserna spelas under pjäsens gång.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angelique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records               Mango         74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Sport &amp; Fritid - Lauras aria</p>
<p>Thomas Jennefelt, musik. Niklas Rådström, text.</p>
<p>Lena Hoel, sopran. Hovkapellet. Jan Söderblom, dir</p>
<p>Live Stockholmsoperan                     </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Don's Kora Song</p>
<p>Bobo Stenson</p>
<p>Tid:</p>
<p>Bobo Stenson, piano. Anders Jormin, kontrabas. M fl.</p>
<p>ECM Records</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>One Too Many Mornings</p>
<p>Bob Dylan</p>
<p>Bob Dylan</p>
<p>                     </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Isarna</p>
<p>Thomas Jennefeldt, musik. Niklas Rådström, text                  </p>
<p>Malena Ernman, sang. Francisca Skoog, piano</p>
<p>Songs in Season</p>
<p>Nytorp Musik W   109469</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Oh Shenandoah</p>
<p>Charlie Haden</p>
<p>Charlie Haden, sång. Pat Metheny, gitarr. M fl.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>All time high</p>
<p>Bengt Berger, musik. Niklas Rådström, text.</p>
<p>Bengt Berger Oldschool. Pelle Lindström, m fl</p>
<p>All time high</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Stråkkvartett Nr 8 C-Moll Op 110. Largo</p>
<p>Dmitrij Sjostakovitj</p>
<p>Borodin-Kvartetten</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>MOZART, WOLFGANG AMADEUS (C) DA PONTE, LORENZO (A) Don Giovanni, opera I 2 akter</p>
<p>HARNONCOURT, NIKOLAUS (DIR) GRUBEROVA, EDITA /DONNA ANNA/ (SOP) ALEXANDER, ROBERTA /DONNA ELVIRA/ (SOP) BONNEY, BARBARA /ZERLINA/ SOP) BLOCHWITZ, HANS-PETER /DON OTTAVIO/ (TEN) HAMPSON, THOMAS /DON JUAN/ (BAR) SCHARINGER, ANTON /MASETTO/ (BAR) POLGAR, LASZLO/LEPORELLO/...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,&,Liv,del,2.,Borduntoner,och,klangdofter,i,författaren,och,librettisten,Niklas,Rådströms,romaner]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/11d6b231-ad76-4dba-a02b-e13eefd12b60.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/07/p2_tollansmusikaliska_20170711_0400_15ca64d4ca8.mp3" length="34435082" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik & Liv del 1. Sångerskorna och låtskrivarna Angelique Kidjo och Caroline af Ugglas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta första program medverkar de två sångerskorna och låtskrivarna <strong>Caroline af Ugglas</strong> och <strong>Angélique Kidjo.</strong></p>
<p>Den originella och folkkära artisten <strong>Caroline af Ugglas</strong> berusar sig på musik. Som ledare för gigantiska körer blir hon lycklig när andra människor sjunger. Hennes texter och musikaliska uttryck har gått hand i hand med hennes liv.</p>
<p>-Jag gör kärlekspolitiska texter till den musik jag själv blir berörd av, berättar Caroline af Ugglas, som har kämpat mot depressioner hela sitt liv.</p>
<p>När hon hade stor ångest, och var deprimerad, kunde vi höra det i musiken. Hennes texter handlade då om att hålla sig själv i schack.</p>
<p>- Idag är det mer vemod och känslor, i och med den kärlek jag känner för min man och mina barn.</p>
<p>Texterna har mognat och Caroline af Ugglas skrapiga, nakna, innerliga röst har fördjupats och ger lyssnaren tröst.</p>
<p>Hon berättar i programmet hur hennes låtar och hennes terapibok <em>Hjälp, vem är jag?</em> ger människor tröst och hjälp i svåra livssituationer.</p>
<p>Senare har Caroline of Ugglas fått en <strong>ADHD</strong>-diagnos, vilket hon upplever som en befrielse.</p>
<p> </p>
<p><br />Sångerskan och låtskrivaren<strong> Angélique Kidjo</strong> är filantrop och uppvuxen i <strong>Benin</strong> I Västafrika. Hon har blivit <strong>Grammynominerad</strong> flera gånger för bästa världsmusikalbum. Kidjos texter är direktkopplade till hennes engagemang för barn som utnyttjas i trafficking, till hemlöshet, klimatförändringar och fotboll.</p>
<p>Hon berättar om var hennes kämpaglöd kommer ifrån och hur hon får kraft av den mångfaldiga, afrikanska musiken.</p>
<p>Hon var i barndomen målvakt åt sina sju bröder och låten <strong>FIFA</strong> handlar om <em>internationella fotbollsförbundet</em>. Fotboll kan användas för att stödja läkningsprocesen hos barn som traumatiserats av krig, anser Kidjo.</p>
<p>Angélique Kidjo är <strong>UNICEF</strong>-ambassadör och för varje gratis nedladdning av hennes låt  <em>You Can Count on Me</em> betalar ett blöjföretag en summa pengar till UNICEF’s program för stelkrampsvaccinationer av gravida kvinnor och spädbarn.</p>
<p>Vid sidan av musiken arbetar Angélique Kidjo i organisationen <em>Africa for women's rights</em> – <em>Afrika för kvinnors rättigheter</em>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p>FIFA</p>
<p>Angélique Kidjo</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p>Snälla, snälla</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Siliton/Universal</p>
<p> </p>
<p>Aldrig ger jag dig det</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Universal Music</p>
<p> </p>
<p>Mrs Boring</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>V2 Music     VVR1007602</p>
<p> </p>
<p>Det é sjukt</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Universal Music</p>
<p> </p>
<p>Vill inte spela glad</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Siloton/Universal SILOCD100</p>
<p> </p>
<p>Du får tycka om mig</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Universal</p>
<p> </p>
<p>You Can Count on Me</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>Proper Records</p>
<p> </p>
<p>Gimme Shelter</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>Djin Djin</p>
<p>Razor &amp;Tie</p>
<p> </p>
<p>Djan Djan</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p>Tombo</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango  74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p>Idjé – Idjé</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>"Ayé"</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango  74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/915694</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170704_0400_15ca27b492b.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 04 Jul 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I detta första program medverkar de två sångerskorna och låtskrivarna <strong>Caroline af Ugglas</strong> och <strong>Angélique Kidjo.</strong></p>
<p>Den originella och folkkära artisten <strong>Caroline af Ugglas</strong> berusar sig på musik. Som ledare för gigantiska körer blir hon lycklig när andra människor sjunger. Hennes texter och musikaliska uttryck har gått hand i hand med hennes liv.</p>
<p>-Jag gör kärlekspolitiska texter till den musik jag själv blir berörd av, berättar Caroline af Ugglas, som har kämpat mot depressioner hela sitt liv.</p>
<p>När hon hade stor ångest, och var deprimerad, kunde vi höra det i musiken. Hennes texter handlade då om att hålla sig själv i schack.</p>
<p>- Idag är det mer vemod och känslor, i och med den kärlek jag känner för min man och mina barn.</p>
<p>Texterna har mognat och Caroline af Ugglas skrapiga, nakna, innerliga röst har fördjupats och ger lyssnaren tröst.</p>
<p>Hon berättar i programmet hur hennes låtar och hennes terapibok <em>Hjälp, vem är jag?</em> ger människor tröst och hjälp i svåra livssituationer.</p>
<p>Senare har Caroline of Ugglas fått en <strong>ADHD</strong>-diagnos, vilket hon upplever som en befrielse.</p>
<p> </p>
<p><br />Sångerskan och låtskrivaren<strong> Angélique Kidjo</strong> är filantrop och uppvuxen i <strong>Benin</strong> I Västafrika. Hon har blivit <strong>Grammynominerad</strong> flera gånger för bästa världsmusikalbum. Kidjos texter är direktkopplade till hennes engagemang för barn som utnyttjas i trafficking, till hemlöshet, klimatförändringar och fotboll.</p>
<p>Hon berättar om var hennes kämpaglöd kommer ifrån och hur hon får kraft av den mångfaldiga, afrikanska musiken.</p>
<p>Hon var i barndomen målvakt åt sina sju bröder och låten <strong>FIFA</strong> handlar om <em>internationella fotbollsförbundet</em>. Fotboll kan användas för att stödja läkningsprocesen hos barn som traumatiserats av krig, anser Kidjo.</p>
<p>Angélique Kidjo är <strong>UNICEF</strong>-ambassadör och för varje gratis nedladdning av hennes låt  <em>You Can Count on Me</em> betalar ett blöjföretag en summa pengar till UNICEF’s program för stelkrampsvaccinationer av gravida kvinnor och spädbarn.</p>
<p>Vid sidan av musiken arbetar Angélique Kidjo i organisationen <em>Africa for women's rights</em> – <em>Afrika för kvinnors rättigheter</em>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Yemandja</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p>FIFA</p>
<p>Angélique Kidjo</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p>Snälla, snälla</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Siliton/Universal</p>
<p> </p>
<p>Aldrig ger jag dig det</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Universal Music</p>
<p> </p>
<p>Mrs Boring</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>V2 Music     VVR1007602</p>
<p> </p>
<p>Det é sjukt</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Universal Music</p>
<p> </p>
<p>Vill inte spela glad</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Siloton/Universal SILOCD100</p>
<p> </p>
<p>Du får tycka om mig</p>
<p>Caroline af Ugglas, sång, m fl</p>
<p>Universal</p>
<p> </p>
<p>You Can Count on Me</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>Proper Records</p>
<p> </p>
<p>Gimme Shelter</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>Djin Djin</p>
<p>Razor &amp;Tie</p>
<p> </p>
<p>Djan Djan</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island Records</p>
<p>Mango 74321 16646 2</p>
<p> </p>
<p>Tombo</p>
<p>Angélique Kidjo, sång, m fl</p>
<p>“Aye”</p>
<p>Island...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,&,Liv,del,1.,Sångerskorna,och,låtskrivarna,Angelique,Kidjo,och,Caroline,af,Ugglas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/90228a30-2ce9-44fd-9002-df5f209cb452.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/07/p2_tollansmusikaliska_20170704_0400_15ca27b492b.mp3" length="39154311" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[En egen röst del 5. Hur bygger cellisten, tonsättaren och kontrabasisten upp sin egen musikaliska röst?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ryms i en bra frasering. Idogt arbete, musikstycke för musikstycke. Ett samtal mellan olika röster.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken?</p>
<p>Unge cellisten <strong>Jakob Koranyi</strong> har fått en rad utmärkelser och lovordats för sin vackra celloton och tekniska behärskning. I år debuterar han i <strong>Lincoln Center</strong> i New York och turnerar i USA.</p>
<p>– Min musikaliska röst ryms inom en bra frasering vid en lyckad konsert. Rösten är separerad från det intellektuella arbetet när jag övar, förklarar Koranyi.</p>
<p>Cellon förknippas ofta med melankoli och innerlighet.</p>
<p>– Ja, mörkret tilltalar mig mer än ljuset i musiken. Min röst har en mer inåtvänd än utåtriktad musikalitet och det är lätt att spela <strong>Schubert</strong> men svårare med <strong>Beethoven</strong>, berättar Jakob Koranyi.</p>
<p> </p>
<p>Tonsättaren <strong>Marie Samuelsson</strong> har en lång verklista och spelas av de största svenska symfoniorkestrarna. Hon komponerade bl a nu en opera med libretto av författaren <strong>Kerstin Ekman</strong>.</p>
<p>– Min egen musikaliska röst byggs upp genom idogt arbete, musikstycke för musikstycke. Min musik är ordlösa samtal mellan människa och natur, människa och stad, människa och liv. Rit och nutid samsas och tidskänslan är central. Musiken får en fysisk direkthet, liksom rockmusik, säger tonsättaren Marie Samuelsson, som spelade och sjöng i det legendariska bandet <strong>Elegi</strong> på 80-talet.</p>
<p>– Det gäller att vara modig och inte ge efter för kritik eller andras åsikter. Hellre då köra på än mer med det egna uttrycket, tipsar Marie Samuelsson.</p>
<p> </p>
<p>Kontrabasisten <strong>Mattias Hjort</strong> är ansvarig för <em>Jazz- och improvisationsutbildningen</em> vid <strong>Malmö Musikhögskola</strong>. Han ser sig som en trädgårdsmästare, vars uppgift är att ge näring och stöd åt varje student, varje individ, för att hon/han skall nå sitt musikaliska mål och finna sitt eget uttryck i musiken.</p>
<p>– Härmande och tävlan kan vara en motkraft mot att utveckla en unik, egen musikalisk röst, säger Mattias Hjort. Att söka inspiration är däremot oerhört viktigt.</p>
<p>– Studenten bejakar sin egen musikaliska röst, och blir samtidigt medveten om mångfalden av andras uttryck. Musicerandet blir ett samtal, förklarar Mattias Hjort.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>Rotationer</p>
<p>Marie Samuelsson</p>
<p>Helsinborg Symphony Orchestra, Hannu Lintu</p>
<p>Airdrum</p>
<p>Phono Suecia PSCD 147</p>
<p> </p>
<p>First Run</p>
<p>Mattias Hjort, kontrabas. Lisbeth Diers. Triple Bass Fantasy</p>
<p>A Secret Sign</p>
<p>Kopasectic Productions KOPACD 028</p>
<p> </p>
<p>Sonata In C For Cello And Piano_ Scherzo-Pizzicato</p>
<p>Britten</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Sonata For Piano And Cello In E Minor Op. 38 Allegro Non Troppo</p>
<p>Brahms</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Sonata For Piano And Cello In E Minor Op. 38_ Allegretto</p>
<p>Brahms</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Cello Sonata Capriccio</p>
<p>Ligeti</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Sinfonia Concertante, sats 1</p>
<p>Prokofjev</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Gävle symfoniorkester. Henrik Schaefer, dir</p>
<p>Inspelad i Gävle 2008</p>
<p> </p>
<p>Sonata In C For Cello And Piano: Marcia</p>
<p>Britten</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Mat</p>
<p>Marie Samuelsson</p>
<p>Elegi           </p>
<p>Slick/Musiklaget</p>
<p> </p>
<p>Lufttrumma III</p>
<p>Marie Samuelsson</p>
<p>Norrköping Symphony Orchestra, Tuomas Ollila Airdrum</p>
<p>Phono Suecia PSCD 147</p>
<p> </p>
<p>Sorgestråk</p>
<p>Marie Samuelsson</p>
<p>Caput Ensemble. David Curtis, dir</p>
<p>Nordiska Musikdagarna Reykjavik 2006</p>
<p> </p>
<p>Singla</p>
<p>Marie Samuelsson</p>
<p>Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir.</p>
<p>Inspelad av SR P2</p>
<p> </p>
<p>Signal</p>
<p>Marie Samuelsson</p>
<p>Stockholms Saxofonkvartett</p>
<p>Caprice CAP 21517</p>
<p> </p>
<p>Sweet Drops</p>
<p>Cennet Jönsson</p>
<p>Mattias Hjort, kontrabas. Cennet Jönsson Quartet</p>
<p>Antelope Dance</p>
<p>Kopasectic Productions KOPACD 020</p>
<p> </p>
<p>Final Play</p>
<p>Loïc Dequidt</p>
<p>Mattias Hjort, kontrabas. Loïc Dequidt Quartet</p>
<p>Nomade</p>
<p>Kopasectic Productions KOPACD 022</p>
<p> </p>
<p>Amhara</p>
<p>Loïc Dequidt</p>
<p>Mattias Hjort, kontrabas. Loïc Dequidt Quartet</p>
<p>Nomade</p>
<p>Kopasectic Productions KOPACD 022</p>
<p> </p>
<p>Brief Excursion</p>
<p>Plunge</p>
<p>Mattias Hjort, kontrabas. Plunge with Bobo Stenson, piano</p>
<p>Origo</p>
<p>Kopasetic Productions KOPACD 025</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/909497</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170627_0400_15c9c64ede5.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 27 Jun 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ryms i en bra frasering. Idogt arbete, musikstycke för musikstycke. Ett samtal mellan olika röster.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken?</p>
<p>Unge cellisten <strong>Jakob Koranyi</strong> har fått en rad utmärkelser och lovordats för sin vackra celloton och tekniska behärskning. I år debuterar han i <strong>Lincoln Center</strong> i New York och turnerar i USA.</p>
<p>– Min musikaliska röst ryms inom en bra frasering vid en lyckad konsert. Rösten är separerad från det intellektuella arbetet när jag övar, förklarar Koranyi.</p>
<p>Cellon förknippas ofta med melankoli och innerlighet.</p>
<p>– Ja, mörkret tilltalar mig mer än ljuset i musiken. Min röst har en mer inåtvänd än utåtriktad musikalitet och det är lätt att spela <strong>Schubert</strong> men svårare med <strong>Beethoven</strong>, berättar Jakob Koranyi.</p>
<p> </p>
<p>Tonsättaren <strong>Marie Samuelsson</strong> har en lång verklista och spelas av de största svenska symfoniorkestrarna. Hon komponerade bl a nu en opera med libretto av författaren <strong>Kerstin Ekman</strong>.</p>
<p>– Min egen musikaliska röst byggs upp genom idogt arbete, musikstycke för musikstycke. Min musik är ordlösa samtal mellan människa och natur, människa och stad, människa och liv. Rit och nutid samsas och tidskänslan är central. Musiken får en fysisk direkthet, liksom rockmusik, säger tonsättaren Marie Samuelsson, som spelade och sjöng i det legendariska bandet <strong>Elegi</strong> på 80-talet.</p>
<p>– Det gäller att vara modig och inte ge efter för kritik eller andras åsikter. Hellre då köra på än mer med det egna uttrycket, tipsar Marie Samuelsson.</p>
<p> </p>
<p>Kontrabasisten <strong>Mattias Hjort</strong> är ansvarig för <em>Jazz- och improvisationsutbildningen</em> vid <strong>Malmö Musikhögskola</strong>. Han ser sig som en trädgårdsmästare, vars uppgift är att ge näring och stöd åt varje student, varje individ, för att hon/han skall nå sitt musikaliska mål och finna sitt eget uttryck i musiken.</p>
<p>– Härmande och tävlan kan vara en motkraft mot att utveckla en unik, egen musikalisk röst, säger Mattias Hjort. Att söka inspiration är däremot oerhört viktigt.</p>
<p>– Studenten bejakar sin egen musikaliska röst, och blir samtidigt medveten om mångfalden av andras uttryck. Musicerandet blir ett samtal, förklarar Mattias Hjort.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>Rotationer</p>
<p>Marie Samuelsson</p>
<p>Helsinborg Symphony Orchestra, Hannu Lintu</p>
<p>Airdrum</p>
<p>Phono Suecia PSCD 147</p>
<p> </p>
<p>First Run</p>
<p>Mattias Hjort, kontrabas. Lisbeth Diers. Triple Bass Fantasy</p>
<p>A Secret Sign</p>
<p>Kopasectic Productions KOPACD 028</p>
<p> </p>
<p>Sonata In C For Cello And Piano_ Scherzo-Pizzicato</p>
<p>Britten</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Sonata For Piano And Cello In E Minor Op. 38 Allegro Non Troppo</p>
<p>Brahms</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Sonata For Piano And Cello In E Minor Op. 38_ Allegretto</p>
<p>Brahms</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Cello Sonata Capriccio</p>
<p>Ligeti</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Sinfonia Concertante, sats 1</p>
<p>Prokofjev</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Gävle symfoniorkester. Henrik Schaefer, dir</p>
<p>Inspelad i Gävle 2008</p>
<p> </p>
<p>Sonata In C For Cello And Piano: Marcia</p>
<p>Britten</p>
<p>Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano</p>
<p>CAPRICE CAP 21767</p>
<p> </p>
<p>Mat</p>
<p>Marie Samuelsson</p>
<p>Elegi           </p>
<p>Slick/Musiklaget</p>
<p> </p>
<p>Lufttrumma...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,En,egen,röst,del,5.,Hur,bygger,cellisten,,tonsättaren,och,kontrabasisten,upp,sin,egen,musikaliska,röst?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/e439aeed-5f63-4c2c-a8ac-1bd8e79e0a42.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:01</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ryms i en bra frasering. Idogt arbete, musikstycke för musikstycke. Ett samtal mellan olika röster.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/06/p2_tollansmusikaliska_20170627_0400_15c9c64ede5.mp3" length="40385175" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[En egen röst, del 4. Möt tenoren Rickard Söderberg 2010. ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Med tenoren Rickard Söderberg och tonsättaren Tommie Haglund. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur gör en tonsättare för att få fram sin egna röst?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Gränsöverskridande tenoren <strong>Rickard Söderberg</strong> sjunger mest barock, <strong>Mozart</strong> och <strong>Wagner</strong> i Mellanamerika och Europa, inte minst vid <strong>Drottningholms Slottsteater</strong>. Rickard Söderberg ger ut excentriska plattor på eget skivbolag. På CD’n <em>The Perfect Man</em> sjunger han klassiska kärlekssånger till andra män.</p>
<p>– Hjalmar Gullbergs text <em>Kyssande vind</em> till <strong>Lars-Erik Larssons</strong> musik har för mig en stark innebörd: <em>”Han kom som en vind, vad bryr sig en vind om förbud</em>.<em>”</em></p>
<p>Textraden ”<em>Svällande segel som smeker sjömanskind</em>” i <em>Till havs</em>, tolkar han på eget sätt. På en video på hemsidan sjunger Rickard Söderberg <em>Till havs</em> från en av <strong>Greenpeace</strong>’ båtar till stöd för havens naturreservat. Den videon censurerades av SVT.</p>
<p>På nya CD’n <em>Castrato Arias</em> ger tenoren sig i kast med arior som bl a skrevs till den store <strong>Farinelli</strong>. Arior som numera oftast sjungs av kvinnor.</p>
<p>– För mig är <strong>Händel</strong>, <strong>Vivaldi</strong> och <strong>Broschi</strong> total rock’n roll! Barockmusik över stock och sten, där taglet ryker och <em>more is more</em>. En fulhet som blir naken och sårbar, säger Rickard Söderberg.</p>
<p><br />Tonsättaren <strong>Tommie Haglunds</strong> musik finns klar i hans huvud.</p>
<p>– Jag suggererar fram mina klanger och låter ofta visionen glasas in i en okrossbar rosa bubbla som jag i fantasin släpper mot skyn. Min musik är ömtålig och dess klangpalett måste behandlas varsamt, förklarar Tommie Haglund.</p>
<p>– Musiken/klangerna sitter liksom i kroppen. Jag får nästan ont om jag hör att en ton är fel i en klang eller om något är galet. Att komponera är för mig som att slita upp mitt inre. Jag letar efter de punkter som är känsligast och vill att de ska träffa lyssnaren. Det händer ibland att musiker gråter när de spelar eller sjunger min musik.</p>
<p>På Tommie Haglund senaste CD <em>Hymns to the Night</em> tolkar violinisten <strong>Elisabeth Pitcairn</strong> hans violinkonsert på sin <strong>Stradivarius</strong> som ägts av bl a tonsättaren <strong>Felix Mendelssohn</strong>. Violinen är idag värd närmare 25 miljoner kronor och Elisabeth Pitcairn fick den i 15-årsgåva av sin farfar, som blivit miljardär på att producera glas och kemikalier.</p>
<p>Enligt kanadensiska filmen <strong>The Red violin</strong> blandade Stradivarius in blod från sin i barnsäng avlidna hustru i lacken.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista</span></strong>:</p>
<p>Kärlekshjärtan</p>
<p>Tommie Haglund</p>
<p>Canabile Kör. Halmstads Musikskola Stråkensemble. Per Elwing, dirigent</p>
<p> </p>
<p>Ombra Mai Fü</p>
<p>G F Händel</p>
<p>Rickard Söderberg, tenor</p>
<p>Castrato Arias Uncut Edition</p>
<p>ric002</p>
<p> </p>
<p>Kyssande Vind</p>
<p>L.Larsson</p>
<p>Rickard Söderberg, tenor &amp; Fredrick Haglund, piano</p>
<p>The Perfect Man</p>
<p>ric001</p>
<p> </p>
<p>Till Havs</p>
<p>G. Nordqvist</p>
<p>Rickard Söderberg, tenor &amp; Fredrick Haglund, piano</p>
<p>The Perfect Man</p>
<p>ric 001</p>
<p> </p>
<p>Armata Face Et Angibus</p>
<p>Antonio Vivaldi</p>
<p>Rickard Söderberg m fl</p>
<p>Castrato Arias Uncut Edition</p>
<p>ric002</p>
<p> </p>
<p>Son Qual Nave</p>
<p>R. Broschi</p>
<p>Rickard Söderberg</p>
<p>Castrato Arias Uncut Edition</p>
<p>ric002</p>
<p> </p>
<p>To the sunset breeze</p>
<p>Tommie Haglund</p>
<p>John Mills, gitarr. Stephen Fitzpatrick, harpa. Lysellkvartetten</p>
<p>Hymns to the Night</p>
<p>PHONO SUECIA PSCD 184</p>
<p> </p>
<p>Röstens dotter</p>
<p>Tommie Haglund</p>
<p>HSO, Jeanette Bjurling, Tua Åberg, Karin Dornbusch, Dan Almgren, John Ehde m fl</p>
<p>Hymns to the Night</p>
<p>PHONO SUECIA PSCD 184</p>
<p> </p>
<p>La Rosa Profunda sats 3</p>
<p>Tommie Haglund</p>
<p>Jeanette Köhn, sopran. Love Derwinger, piano</p>
<p> </p>
<p>Violinkonsert - Hymnen an die nacht</p>
<p>Tommie Haglund</p>
<p>Elisabeth Pitcairn, violin. HSO. Hannu Koivola, dir</p>
<p>Hymns to the Night</p>
<p>PHONO SUECIA PSCD 184</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/902719</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170620_0400_15c0e35c0dc.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 20 Jun 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Med tenoren Rickard Söderberg och tonsättaren Tommie Haglund. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur gör en tonsättare för att få fram sin egna röst?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Gränsöverskridande tenoren <strong>Rickard Söderberg</strong> sjunger mest barock, <strong>Mozart</strong> och <strong>Wagner</strong> i Mellanamerika och Europa, inte minst vid <strong>Drottningholms Slottsteater</strong>. Rickard Söderberg ger ut excentriska plattor på eget skivbolag. På CD’n <em>The Perfect Man</em> sjunger han klassiska kärlekssånger till andra män.</p>
<p>– Hjalmar Gullbergs text <em>Kyssande vind</em> till <strong>Lars-Erik Larssons</strong> musik har för mig en stark innebörd: <em>”Han kom som en vind, vad bryr sig en vind om förbud</em>.<em>”</em></p>
<p>Textraden ”<em>Svällande segel som smeker sjömanskind</em>” i <em>Till havs</em>, tolkar han på eget sätt. På en video på hemsidan sjunger Rickard Söderberg <em>Till havs</em> från en av <strong>Greenpeace</strong>’ båtar till stöd för havens naturreservat. Den videon censurerades av SVT.</p>
<p>På nya CD’n <em>Castrato Arias</em> ger tenoren sig i kast med arior som bl a skrevs till den store <strong>Farinelli</strong>. Arior som numera oftast sjungs av kvinnor.</p>
<p>– För mig är <strong>Händel</strong>, <strong>Vivaldi</strong> och <strong>Broschi</strong> total rock’n roll! Barockmusik över stock och sten, där taglet ryker och <em>more is more</em>. En fulhet som blir naken och sårbar, säger Rickard Söderberg.</p>
<p><br />Tonsättaren <strong>Tommie Haglunds</strong> musik finns klar i hans huvud.</p>
<p>– Jag suggererar fram mina klanger och låter ofta visionen glasas in i en okrossbar rosa bubbla som jag i fantasin släpper mot skyn. Min musik är ömtålig och dess klangpalett måste behandlas varsamt, förklarar Tommie Haglund.</p>
<p>– Musiken/klangerna sitter liksom i kroppen. Jag får nästan ont om jag hör att en ton är fel i en klang eller om något är galet. Att komponera är för mig som att slita upp mitt inre. Jag letar efter de punkter som är känsligast och vill att de ska träffa lyssnaren. Det händer ibland att musiker gråter när de spelar eller sjunger min musik.</p>
<p>På Tommie Haglund senaste CD <em>Hymns to the Night</em> tolkar violinisten <strong>Elisabeth Pitcairn</strong> hans violinkonsert på sin <strong>Stradivarius</strong> som ägts av bl a tonsättaren <strong>Felix Mendelssohn</strong>. Violinen är idag värd närmare 25 miljoner kronor och Elisabeth Pitcairn fick den i 15-årsgåva av sin farfar, som blivit miljardär på att producera glas och kemikalier.</p>
<p>Enligt kanadensiska filmen <strong>The Red violin</strong> blandade Stradivarius in blod från sin i barnsäng avlidna hustru i lacken.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista</span></strong>:</p>
<p>Kärlekshjärtan</p>
<p>Tommie Haglund</p>
<p>Canabile Kör. Halmstads Musikskola Stråkensemble. Per Elwing, dirigent</p>
<p> </p>
<p>Ombra Mai Fü</p>
<p>G F Händel</p>
<p>Rickard Söderberg, tenor</p>
<p>Castrato Arias Uncut Edition</p>
<p>ric002</p>
<p> </p>
<p>Kyssande Vind</p>
<p>L.Larsson</p>
<p>Rickard Söderberg, tenor &amp; Fredrick Haglund, piano</p>
<p>The Perfect Man</p>
<p>ric001</p>
<p> </p>
<p>Till Havs</p>
<p>G. Nordqvist</p>
<p>Rickard Söderberg, tenor &amp; Fredrick Haglund, piano</p>
<p>The Perfect Man</p>
<p>ric 001</p>
<p> </p>
<p>Armata Face Et Angibus</p>
<p>Antonio Vivaldi</p>
<p>Rickard Söderberg m fl</p>
<p>Castrato Arias Uncut Edition</p>
<p>ric002</p>
<p> </p>
<p>Son Qual Nave</p>
<p>R. Broschi</p>
<p>Rickard Söderberg</p>
<p>Castrato Arias Uncut Edition</p>
<p>ric002</p>
<p> </p>
<p>To the sunset breeze</p>
<p>Tommie Haglund</p>
<p>John Mills, gitarr. Stephen Fitzpatrick, harpa. Lysellkvartetten</p>
<p>Hymns to the Night</p>
<p>PHONO SUECIA PSCD 184</p>
<p> </p>
<p>Röstens...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,En,egen,röst,,del,4.,Möt,tenoren,Rickard,Söderberg,2010.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/4d26be36-0e37-4917-9d35-0a90984f8c66.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Med tenoren Rickard Söderberg och tonsättaren Tommie Haglund. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur gör en tonsättare för att få fram sin egna röst?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/06/p2_tollansmusikaliska_20170620_0400_15c0e35c0dc.mp3" length="39681105" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[En egen röst del 3. Två professorer: Anders Jormin, kontrabasist och komponist. Susanne Rosenberg, folksångerska.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur upplever artisten själv sitt eget musikaliska uttryck och hur skapar hon eller han det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Improvisationsmusikern, kontrabasisten och komponisten <strong>Anders Jormin</strong> är en av världens främsta jazzbasister. Hos honom sammanflätas virtuosa kvalitéer, fulländad tonbildning och känslan för balans och struktur med ögonblickets intuition, spontanitet och livfullhet. Han prisas för finslipad, melodisk känsla och lidelsefullt lyriskt spel.</p>
<p><br />-Jag vill att min musik har ett seriöst uttryck och väljer det som främjar eller kräver ett personligt ställningstagande i musiken, förklarar Anders Jormin, och talar om att ”Tjäna musiken”.</p>
<p>-Det egna uttrycket är inte alltid ett självändamål. Däremot är det önskvärt och viktigt att musiken kommer inifrån, utan att jag till varje pris måste hävda min särart.</p>
<p>Flageoletter, stråke, rytmiskt trummande på baskroppen, pizzicato, arpeggio, vibrato – ja, allt används för att få fram den egna rösten på instrumentet. Under många år arbetade Jormin hårt på att skapa långa toner på ett instrument som av naturen gärna tappar bärighet i tonen efter en stund.</p>
<p>-Nu upplever jag att jag sjunger när jag spelar, säger Anders Jormin och trollar fram en varm och mörk sång ur kontrabasen.</p>
<p>Jormin var den förste nutida improvisatören att bli medlem av <strong>Kungliga Musikaliska Akademin</strong>. 2003 blev han <em>hedersdoktor</em> vid <strong>Sibeliusakademin</strong> i <strong>Helsingfors</strong>. För hela sin gärning fick han 2010 P2's <em>Guldkatten</em>. Idag verkar Anders Jormin som professor i kontrabas och improvisation vid <strong>Högskolan för Scen och musik</strong> i <strong>Göteborg</strong>. Varje år turnerar han i Europa, USA, Kanada och Asien.</p>
<p> </p>
<p>Folksångerskan Susanne Rosenberg har en stor vidd i sina vokala uttryck: från ålderdomliga folksångstekniker till barock, jazz och modern konstmusik, som i <strong>Karin Rehnqvists</strong> <em>Puksånger-Lockrop</em>.</p>
<p>Susanne Rosenbergs CD, <em>ReBoot-OmStart</em>, är en forskningsresa i hennes egen utveckling som artist. Plattan ingår i hennes konstnärliga  doktorsavhandling <em>Kurbits-ReBoot: svensk folksång i ny scenisk gestaltning </em>från 2013. Här samsas trollformler med <strong>Hildegard av Bingen</strong>, <strong>Edith Södergrans</strong> dikt, <em>Kyrie och sorgesång från Appalacherna</em>. Uttycken spänner från viskningar och lockrop till kulning i 120 decibel.</p>
<p>-I gehörstradition har alla sitt eget uttryck, men stildragen är desamma: kvartstoner, betonade konsonanter och eget val av tonhöjd och röstklang. Sången förändras hela tiden utifrån utövarens personlighet och liv, förklarar Susanne Rosenberg.</p>
<p>-Kompositören är oviktig. Musiken finns endast när den sjungs och utövaren betyder allt. Om man inte fortsätter att sjunga musiken så försvinner den.</p>
<p>-Det ålderdomliga språket tycker jag mycket om. Inte sällan kan vi applicera de, ibland grymma, berättelserna i balladerna, på nutiden. På så sätt kan en sorgesång från 1500-talet trösta oss även idag. </p>
<p>2000 mottog Susanne Rosenberg ”Kristall-priset” från Edition Reimers för sina insatser inom svensk musik.</p>
<p>Hon är engagerad i flera samarbeten, däribland <em>Folk Song Lab</em>, ett forskningsprojekt som genom kollektiv improvisation undersöker folksångens musikaliska ramar, och medverkan i <em>Nordic Network for Vocal Performance Research</em>, ett nätverk av nordiska forskare som förenas i intresse för konstnärlig forskning med fokus på sång.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Lockrop</p>
<p>Trad.</p>
<p>Susanne Rosenberg, sång, flöjt</p>
<p>ReBoot</p>
<p>Playing with Music PWM3</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Giv mig ej glans - Hymn 433</p>
<p>Jean Sibelius</p>
<p>Anders Jormin, kontrabas</p>
<p>Xieyi</p>
<p>ECM 1762</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Gracias A La Vida</p>
<p>Violeta Parra</p>
<p>Anders Jormin, kontrabas</p>
<p>Xieyi</p>
<p>ECM 1762</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Tenk</p>
<p>Anders Jormin</p>
<p>Anders Jormin, kontrabas</p>
<p>Xieyi</p>
<p>ECM 1762</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Choral</p>
<p>Anders Jormin, musik och text.</p>
<p>Anders Jormin, kontrabas. Lena Willermark, sång. Marilyn Crispell, piano m fl</p>
<p>In Winds, in Light</p>
<p>ECM 1866</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Mellan alltid och aldrig, oratorium för kör, orkester och kontrabassolist.</p>
<p>Anders Jormin</p>
<p>Anders Jormin, kontrabas. Jönköping Sinfonietta. Fredrik Burstedt, dirigent. Jönköping kammarkör.</p>
<p>Liveuppförande nov 2009 i Jönköpings konserthus</p>
<p>Inspelat av SR</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Sommarorgel</p>
<p>Anders Jormin, musik. Johannes Edfelt, text.</p>
<p>Anders Jormin, kontrabas. Lena Willermark, sång. Marilyn Crispell, piano m fl</p>
<p>In Winds, in Light</p>
<p>ECM 1866</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Idas sommarvisa</p>
<p>Georg Riedel</p>
<p>Anders Jormin, kontrabas</p>
<p>Xieyi</p>
<p>ECM 1762</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Besvärjelser</p>
<p>Trad.</p>
<p>Susanne Rosenberg, sång, flöjt</p>
<p>ReBoot</p>
<p>Playing with Music PWM3</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Kyrie - Oh Death</p>
<p>Trad.</p>
<p>Susanne Rosenberg, sång</p>
<p>ReBoot</p>
<p>Playing with Music PWM3</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Vallerman</p>
<p>Trad.</p>
<p>Susanne Rosenberg, sång</p>
<p>ReBoot</p>
<p>Playing with Music PWM3</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Puksånger, Lockrop.</p>
<p>Karin Rehnqvist</p>
<p>Puksånger – Lockrop, Sats 3 Det växte upp en lilja</p>
<p>Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk.</p>
<p>CD-titel: Davids Nimm</p>
<p>Phono Suecia PSCD 85</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Storebror o Lillebror</p>
<p>Trad.</p>
<p>Susanne Rosenberg, sång</p>
<p>ReBoot</p>
<p>Playing with Music PWM3</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Stjärnorna</p>
<p>Susanne Rosenberg. Edith Södergran</p>
<p>Susanne Rosenberg, sång</p>
<p>ReBoot</p>
<p>Playing with Music PWM3</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/900221</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170613_0400_15be8c179df.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 13 Jun 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur upplever artisten själv sitt eget musikaliska uttryck och hur skapar hon eller han det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Improvisationsmusikern, kontrabasisten och komponisten <strong>Anders Jormin</strong> är en av världens främsta jazzbasister. Hos honom sammanflätas virtuosa kvalitéer, fulländad tonbildning och känslan för balans och struktur med ögonblickets intuition, spontanitet och livfullhet. Han prisas för finslipad, melodisk känsla och lidelsefullt lyriskt spel.</p>
<p><br />-Jag vill att min musik har ett seriöst uttryck och väljer det som främjar eller kräver ett personligt ställningstagande i musiken, förklarar Anders Jormin, och talar om att ”Tjäna musiken”.</p>
<p>-Det egna uttrycket är inte alltid ett självändamål. Däremot är det önskvärt och viktigt att musiken kommer inifrån, utan att jag till varje pris måste hävda min särart.</p>
<p>Flageoletter, stråke, rytmiskt trummande på baskroppen, pizzicato, arpeggio, vibrato – ja, allt används för att få fram den egna rösten på instrumentet. Under många år arbetade Jormin hårt på att skapa långa toner på ett instrument som av naturen gärna tappar bärighet i tonen efter en stund.</p>
<p>-Nu upplever jag att jag sjunger när jag spelar, säger Anders Jormin och trollar fram en varm och mörk sång ur kontrabasen.</p>
<p>Jormin var den förste nutida improvisatören att bli medlem av <strong>Kungliga Musikaliska Akademin</strong>. 2003 blev han <em>hedersdoktor</em> vid <strong>Sibeliusakademin</strong> i <strong>Helsingfors</strong>. För hela sin gärning fick han 2010 P2's <em>Guldkatten</em>. Idag verkar Anders Jormin som professor i kontrabas och improvisation vid <strong>Högskolan för Scen och musik</strong> i <strong>Göteborg</strong>. Varje år turnerar han i Europa, USA, Kanada och Asien.</p>
<p> </p>
<p>Folksångerskan Susanne Rosenberg har en stor vidd i sina vokala uttryck: från ålderdomliga folksångstekniker till barock, jazz och modern konstmusik, som i <strong>Karin Rehnqvists</strong> <em>Puksånger-Lockrop</em>.</p>
<p>Susanne Rosenbergs CD, <em>ReBoot-OmStart</em>, är en forskningsresa i hennes egen utveckling som artist. Plattan ingår i hennes konstnärliga  doktorsavhandling <em>Kurbits-ReBoot: svensk folksång i ny scenisk gestaltning </em>från 2013. Här samsas trollformler med <strong>Hildegard av Bingen</strong>, <strong>Edith Södergrans</strong> dikt, <em>Kyrie och sorgesång från Appalacherna</em>. Uttycken spänner från viskningar och lockrop till kulning i 120 decibel.</p>
<p>-I gehörstradition har alla sitt eget uttryck, men stildragen är desamma: kvartstoner, betonade konsonanter och eget val av tonhöjd och röstklang. Sången förändras hela tiden utifrån utövarens personlighet och liv, förklarar Susanne Rosenberg.</p>
<p>-Kompositören är oviktig. Musiken finns endast när den sjungs och utövaren betyder allt. Om man inte fortsätter att sjunga musiken så försvinner den.</p>
<p>-Det ålderdomliga språket tycker jag mycket om. Inte sällan kan vi applicera de, ibland grymma, berättelserna i balladerna, på nutiden. På så sätt kan en sorgesång från 1500-talet trösta oss även idag. </p>
<p>2000 mottog Susanne Rosenberg ”Kristall-priset” från Edition Reimers för sina insatser inom svensk musik.</p>
<p>Hon är engagerad i flera samarbeten, däribland <em>Folk Song Lab</em>, ett forskningsprojekt som genom kollektiv improvisation undersöker folksångens musikaliska ramar, och medverkan i <em>Nordic Network for Vocal Performance Research</em>, ett nätverk av nordiska forskare som förenas i intresse för konstnärlig forskning med fokus på sång.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Lockrop</p>
<p>Trad.</p>
<p>Susanne Rosenberg, sång, flöjt</p>
<p>ReBoot</p>
<p>Playing with Music PWM3</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Giv mig ej glans - Hymn 433</p>
<p>Jean...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,En,egen,röst,del,3.,Två,professorer:,Anders,Jormin,,kontrabasist,och,komponist.,Susanne,Rosenberg,,folksångerska.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/744fd6b8-6d0b-44d5-a816-ad03dfdc001c.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur upplever artisten själv sitt eget musikaliska uttryck och hur skapar hon eller han det?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/06/p2_tollansmusikaliska_20170613_0400_15be8c179df.mp3" length="38505866" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[En egen röst del 2. Sopranen Elin Rombo och operachefen Kasper Holten.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en sångare eller hos en operachef? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>– Jag känner att min röst har fått en speciell plats här i världen. En gåva som har landat i mig, säger svenska sopranen <strong>Elin Rombo</strong>, som värnar om sin naturliga och mjuka röstklang, tryfferad med en skvätt mörkt vemod. Plötsligt öppnar sig ett nytt register i hennes röst och Elin Rombo kan sjunga fyra toner ovanför höga C.</p>
<p>– Det är som att hoppa höjdhopp. Som att ha en liten ventil som pyser! Det är en underbar känsla, säger Elin Rombo, som sjöng <strong>Susanna</strong> i <strong>Mozarts</strong> <em>Figaros bröllop</em> på operan i Stockholm. Elin Rombo spås en lysande internationell karriär.</p>
<p>Elin Rombo har lagt tre nya roller till sin repertoar, <strong>Sophie</strong> i <em>Rosenkavaljeren</em>, <strong>Fiordiligi</strong> i <em>Così fan tutte</em> och <strong>Mimì</strong> i <em>La Boheme</em>, alla vid <strong>Kungliga Operan</strong> i Stockholm.</p>
<p>Elin Rombo har mottagit en rad stipendier och utmärkelser, bland dem <strong>Birgit Nilsson-stipendiet</strong> 2009. I november 2013 utnämndes Elin Rombo till <em>hovsångerska</em> och 2016 tilldelades hon medaljen <em>Litteris et Artibus</em>.</p>
<p><br /><em>Hur märks den egna rösten hos en operachef?</em><br /> </p>
<p>– Jag har avlivat min inre kontrollfreak och tar råd av sångare. Det förstärker mitt regi-jag, förklarar <strong>Kasper Holten</strong>, tidigare operachef vid <strong>Det Kongelige</strong> <strong>Opera</strong> i Köpenhamn och <strong>Royal Opera House</strong> - <strong>Covent Garden</strong> i London.</p>
<p>Vid tiden för denna intervju var Kasper Holten aktuell med två uppsättningar av <strong>Poul Ruders</strong> opera <em>Dancer in the Dark</em> efter <strong>Lars von Triers</strong> film: en i Köpenhamn och en på <strong>Norrlandsoperan</strong>.</p>
<p>Nyligen hade Holtens film <em>Juan</em> premiär. Med operan <em>Don Giovanni</em> som förlaga gör Holten brutala förkortningar i <strong>Mozarts</strong> musik och låter sångarna sjunga live på engelska, på location, i en modern, rå stadmiljö.</p>
<p>- Den rastlösa, maskulina sexualiteten och destruktiviteten är filmens centrala tema, berättar Kasper Holten.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Silver Moon aria ur operan Rusalka</p>
<p>Dvorak</p>
<p>Renée Fleming, sopran. London Symphony Orchestra. George Solti, dirigent.</p>
<p>DECCA 475 094-2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Mens jeg venter</p>
<p>Grieg</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Magnus Svensson, piano.</p>
<p>SR P2 Live klassiskt Sopranos 20080823</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Ständchen</p>
<p>Brahms</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Magnus Svensson, piano.</p>
<p>SR P2 Live klassiskt Sopranos 20080823</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Pärlfiskarna Comme autrefois dans la nuit sombre</p>
<p>Bizet</p>
<p>Elin Rombo, sopran</p>
<p>Folkoperans kör och orkester. Joakim Unander, dirigent.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Figaros bröllop Duet Crudel! Perché finora</p>
<p>Mozart</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Ola Eliasson,  baryton. Kungliga Hovkapellet  Kungliga Operans Kör. M fl</p>
<p>Kungliga Operan, 27 mars 2010</p>
<p>Inspelad av Sveriges Radio</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Figaros bröllop Susannas aria Giunse alfine il momento - Deh vieni, non tardar</p>
<p>Mozart</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Kungliga Hovkapellet  Kungliga Operans Kör. M fl</p>
<p>Kungliga Operan, 27 mars 2010</p>
<p>Inspelad av Sveriges Radio</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Dionysos</p>
<p>Wolfgang Rihm, musik. Text av Wolfgang Rihm after Friedrich Nietzsche's Dionysus Dithyrambs</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Mojca Erdmann, sopran. Deutsches Symphonie-Orchester Berlin</p>
<p>Salzburg Festspiele</p>
<p>Inspelad av ORF Österrikiska radion</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Tannhaüser AKT 1, "DIR TÖNE LOB"  /TANNHÄUSERS SÅNG/</p>
<p>Richard Wagner</p>
<p>Lauritz Melchior, tenor. John Barbirolli, dir. London Symphony Orchestra. Inspelad England 29-05-1930</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Winterstürme ur Valkyrian</p>
<p>Wagner</p>
<p>Stig Fogh Andersen, tenor. Ruse Filharmoniska orkester. Niels Borksand, dirigent.</p>
<p>Stig Andersen-Wagner-Ring-Live in Ruse</p>
<p>CLASSICO, CLASSCD 755</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Ur filmen ”Juan” efter Mozarts opera Don Giovanni Mozart</p>
<p>Regi: Kasper Holten</p>
<p>Concerto Copenhagen. Lars Ulrik Mortensen, dirigent.</p>
<p>Christopher Maltman (Don Juan), Mikael Petrenko (Leporello), Maria Bengsson (Donna Anna), Elizabeth Futral (Elvira), Katja Dragojevic (Zerlina), Audun Ivers (Masetto) og den danske tenor Peter Lodahl som Don Otavio.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/897640</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170606_0400_15be8049567.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 06 Jun 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en sångare eller hos en operachef? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>– Jag känner att min röst har fått en speciell plats här i världen. En gåva som har landat i mig, säger svenska sopranen <strong>Elin Rombo</strong>, som värnar om sin naturliga och mjuka röstklang, tryfferad med en skvätt mörkt vemod. Plötsligt öppnar sig ett nytt register i hennes röst och Elin Rombo kan sjunga fyra toner ovanför höga C.</p>
<p>– Det är som att hoppa höjdhopp. Som att ha en liten ventil som pyser! Det är en underbar känsla, säger Elin Rombo, som sjöng <strong>Susanna</strong> i <strong>Mozarts</strong> <em>Figaros bröllop</em> på operan i Stockholm. Elin Rombo spås en lysande internationell karriär.</p>
<p>Elin Rombo har lagt tre nya roller till sin repertoar, <strong>Sophie</strong> i <em>Rosenkavaljeren</em>, <strong>Fiordiligi</strong> i <em>Così fan tutte</em> och <strong>Mimì</strong> i <em>La Boheme</em>, alla vid <strong>Kungliga Operan</strong> i Stockholm.</p>
<p>Elin Rombo har mottagit en rad stipendier och utmärkelser, bland dem <strong>Birgit Nilsson-stipendiet</strong> 2009. I november 2013 utnämndes Elin Rombo till <em>hovsångerska</em> och 2016 tilldelades hon medaljen <em>Litteris et Artibus</em>.</p>
<p><br /><em>Hur märks den egna rösten hos en operachef?</em><br /> </p>
<p>– Jag har avlivat min inre kontrollfreak och tar råd av sångare. Det förstärker mitt regi-jag, förklarar <strong>Kasper Holten</strong>, tidigare operachef vid <strong>Det Kongelige</strong> <strong>Opera</strong> i Köpenhamn och <strong>Royal Opera House</strong> - <strong>Covent Garden</strong> i London.</p>
<p>Vid tiden för denna intervju var Kasper Holten aktuell med två uppsättningar av <strong>Poul Ruders</strong> opera <em>Dancer in the Dark</em> efter <strong>Lars von Triers</strong> film: en i Köpenhamn och en på <strong>Norrlandsoperan</strong>.</p>
<p>Nyligen hade Holtens film <em>Juan</em> premiär. Med operan <em>Don Giovanni</em> som förlaga gör Holten brutala förkortningar i <strong>Mozarts</strong> musik och låter sångarna sjunga live på engelska, på location, i en modern, rå stadmiljö.</p>
<p>- Den rastlösa, maskulina sexualiteten och destruktiviteten är filmens centrala tema, berättar Kasper Holten.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p> </p>
<p>Silver Moon aria ur operan Rusalka</p>
<p>Dvorak</p>
<p>Renée Fleming, sopran. London Symphony Orchestra. George Solti, dirigent.</p>
<p>DECCA 475 094-2</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Mens jeg venter</p>
<p>Grieg</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Magnus Svensson, piano.</p>
<p>SR P2 Live klassiskt Sopranos 20080823</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Ständchen</p>
<p>Brahms</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Magnus Svensson, piano.</p>
<p>SR P2 Live klassiskt Sopranos 20080823</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Pärlfiskarna Comme autrefois dans la nuit sombre</p>
<p>Bizet</p>
<p>Elin Rombo, sopran</p>
<p>Folkoperans kör och orkester. Joakim Unander, dirigent.</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Figaros bröllop Duet Crudel! Perché finora</p>
<p>Mozart</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Ola Eliasson,  baryton. Kungliga Hovkapellet  Kungliga Operans Kör. M fl</p>
<p>Kungliga Operan, 27 mars 2010</p>
<p>Inspelad av Sveriges Radio</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Figaros bröllop Susannas aria Giunse alfine il momento - Deh vieni, non tardar</p>
<p>Mozart</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Kungliga Hovkapellet  Kungliga Operans Kör. M fl</p>
<p>Kungliga Operan, 27 mars 2010</p>
<p>Inspelad av Sveriges Radio</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Dionysos</p>
<p>Wolfgang Rihm, musik. Text av Wolfgang Rihm after Friedrich Nietzsche's Dionysus Dithyrambs</p>
<p>Elin Rombo, sopran. Mojca Erdmann, sopran. Deutsches Symphonie-Orchester Berlin</p>
<p>Salzburg Festspiele</p>
<p>Inspelad...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,En,egen,röst,del,2.,Sopranen,Elin,Rombo,och,operachefen,Kasper,Holten.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/5ae062a2-a399-4a9c-97e7-3b36be0dd38b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en sångare eller hos en operachef? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/06/p2_tollansmusikaliska_20170606_0400_15be8049567.mp3" length="35335976" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[En egen röst del 1. Singer-songwritern Edda Magnason: Vad är en egen röst?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en tonsättare, en instrumentalist, en dirigent, sångare eller hos en operachef? Får alla ha en egen röst?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I fem program handlar det om att ha en egen röst, ett eget uttryck, i musiken.</p>
<p>Dirigenten <strong>Susanna Mälkki</strong> dirigerar världens främsta symfoniorkestrar och hon gör det utan pinne.</p>
<p>– Dirigentens egen musikaliska röst skapas genom att förbinda de olika stämmorna I en orkester. Klangen blir en slags vävnad, säger Mälkki. Tolkningen går genom min röst, min personlighet. Tonhöjd och karaktär, javisst, men även precision, intonation, omständighet, energi och vanor påverkar. När tiden upphör skapas den vackra balansgången mellan att driva orkestern framåt och att låta musiken hända.<br />De grekiska filosoferna <strong>Platon</strong> och <strong>Sokrates</strong> förbjöd tonarter som uttryckte längtan eller klagan. Bl a det antika Greklands mixolydiska tonart som poeten <strong>Sappho</strong> skapat. Mångsträngade instrument som harpa ville man förbjuda, till förmån för entoniga flöjter.</p>
<p>I det fundamentalistiskt och islamistiskt styrda <strong>Iran</strong> finns stenhård censur av kvinnliga sångröster. De får inte höjas offentligt.</p>
<p>– Det är omänskligt, anser censurerade iranska sångerskan <strong>Mahsa Vahdat</strong>, som vill få fundamentalister att vekna. Det är som att förbjuda kvinnor att skratta, att gråta och att andas - tillsammans med män.</p>
<p>– Över hela världen har kvinnliga röster en underrepresentation inom musiken, förklarar <strong>Marie Korpe</strong>, chef för <strong>Freemuse</strong>, <em>Freedom of Musical Expression</em>. Kvinnors låga musikaliska status har ofta inte religiösa orsaker utan kulturella och sociala skäl. Här finns många röster, som väntar på att få blomma ut!</p>
<p>– Vad är en egen röst, undrar singer-songwritern <strong>Edda Magnason</strong>. Min stämma förändrar sig ständigt även om min kärna är kvar.</p>
<p>Jazzartisten <strong>Cæcilie Norby</strong> tar modigt ton på ny skiva med egna sångtexter till klassiker av tonsättare som <strong>Erik Satie</strong> och <strong>Maurice Ravel</strong>.</p>
<p>– De franska impressionisternas mood passar mitt uttryck, förklarar Cæcilie Norby. De skavanker du har i rösten är också det mest personliga. Dina erfarenheter och din ålder ger avtryck I din stämma.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Phrase</p>
<p>E Satie, Cæcilie Norby</p>
<p>Cæcilie Norby m fl.</p>
<p>Arabesque</p>
<p>Sony</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Before the mountains were born</p>
<p>Borisova-Ollas, Victoria</p>
<p>Mälkki, Susanna (dir), Sveriges Radios Symfoniorkester</p>
<p>Inspelat Berwaldshallen 2008-03-14</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Mystery</p>
<p>Mahsa Vahdat, text &amp; musik</p>
<p>Mahsa Vahdat, sång</p>
<p>Listen To The Banned</p>
<p>Freemuse &amp; Deeyah          HCD7249</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Wuthering Hights</p>
<p>Kate Bush, text &amp; musik</p>
<p>Kate Bush, sång</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Drömde jag var hund</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Edda Magnason, m fl</p>
<p>Caprice CAP 21812</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Boats</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Caprice CAP 21812           </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Snow</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Caprice CAP 21812</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>No Air</p>
<p>Erik Satie, Cæcilie Norby</p>
<p>Cæcilie Norby m fl</p>
<p>Arabesque</p>
<p>Sony</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Phrase</p>
<p>E Satie, Cæcilie Norby</p>
<p>Cæcilie Norby m fl.</p>
<p>Arabesque</p>
<p>Sony</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Sange Til Digte Fra Des Knaben Wunderhorn.</p>
<p>3. Steile Liebe</p>
<p>Anton Webern</p>
<p>Solveig Lumholt, sopran. Erik Norby &amp; Thomas Clausen</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>The Dead Princess</p>
<p>Maurice Ravel</p>
<p>Cæcilie Norby m fl</p>
<p>Arabesque</p>
<p>Sony</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Pavane pour une Infante defunte</p>
<p>Maurice Ravel</p>
<p>Maurice Ravel, pianorulle</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Bei Mir Bist du schjein</p>
<p>Sholom Secunda, musik. Jacob Jacobs, text.</p>
<p>Cæcilie Norby m fl.</p>
<p>Arabesque</p>
<p>Sony</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/896709</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170516_0400_15b8c1f248d.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 30 May 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en tonsättare, en instrumentalist, en dirigent, sångare eller hos en operachef? Får alla ha en egen röst?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I fem program handlar det om att ha en egen röst, ett eget uttryck, i musiken.</p>
<p>Dirigenten <strong>Susanna Mälkki</strong> dirigerar världens främsta symfoniorkestrar och hon gör det utan pinne.</p>
<p>– Dirigentens egen musikaliska röst skapas genom att förbinda de olika stämmorna I en orkester. Klangen blir en slags vävnad, säger Mälkki. Tolkningen går genom min röst, min personlighet. Tonhöjd och karaktär, javisst, men även precision, intonation, omständighet, energi och vanor påverkar. När tiden upphör skapas den vackra balansgången mellan att driva orkestern framåt och att låta musiken hända.<br />De grekiska filosoferna <strong>Platon</strong> och <strong>Sokrates</strong> förbjöd tonarter som uttryckte längtan eller klagan. Bl a det antika Greklands mixolydiska tonart som poeten <strong>Sappho</strong> skapat. Mångsträngade instrument som harpa ville man förbjuda, till förmån för entoniga flöjter.</p>
<p>I det fundamentalistiskt och islamistiskt styrda <strong>Iran</strong> finns stenhård censur av kvinnliga sångröster. De får inte höjas offentligt.</p>
<p>– Det är omänskligt, anser censurerade iranska sångerskan <strong>Mahsa Vahdat</strong>, som vill få fundamentalister att vekna. Det är som att förbjuda kvinnor att skratta, att gråta och att andas - tillsammans med män.</p>
<p>– Över hela världen har kvinnliga röster en underrepresentation inom musiken, förklarar <strong>Marie Korpe</strong>, chef för <strong>Freemuse</strong>, <em>Freedom of Musical Expression</em>. Kvinnors låga musikaliska status har ofta inte religiösa orsaker utan kulturella och sociala skäl. Här finns många röster, som väntar på att få blomma ut!</p>
<p>– Vad är en egen röst, undrar singer-songwritern <strong>Edda Magnason</strong>. Min stämma förändrar sig ständigt även om min kärna är kvar.</p>
<p>Jazzartisten <strong>Cæcilie Norby</strong> tar modigt ton på ny skiva med egna sångtexter till klassiker av tonsättare som <strong>Erik Satie</strong> och <strong>Maurice Ravel</strong>.</p>
<p>– De franska impressionisternas mood passar mitt uttryck, förklarar Cæcilie Norby. De skavanker du har i rösten är också det mest personliga. Dina erfarenheter och din ålder ger avtryck I din stämma.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Spellista:</span></strong></p>
<p>Phrase</p>
<p>E Satie, Cæcilie Norby</p>
<p>Cæcilie Norby m fl.</p>
<p>Arabesque</p>
<p>Sony</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Before the mountains were born</p>
<p>Borisova-Ollas, Victoria</p>
<p>Mälkki, Susanna (dir), Sveriges Radios Symfoniorkester</p>
<p>Inspelat Berwaldshallen 2008-03-14</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Mystery</p>
<p>Mahsa Vahdat, text &amp; musik</p>
<p>Mahsa Vahdat, sång</p>
<p>Listen To The Banned</p>
<p>Freemuse &amp; Deeyah          HCD7249</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Wuthering Hights</p>
<p>Kate Bush, text &amp; musik</p>
<p>Kate Bush, sång</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Drömde jag var hund</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Edda Magnason, m fl</p>
<p>Caprice CAP 21812</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Boats</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Caprice CAP 21812           </p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Snow</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Edda Magnason</p>
<p>Caprice CAP 21812</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>No Air</p>
<p>Erik Satie, Cæcilie Norby</p>
<p>Cæcilie Norby m fl</p>
<p>Arabesque</p>
<p>Sony</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Phrase</p>
<p>E Satie, Cæcilie Norby</p>
<p>Cæcilie Norby m fl.</p>
<p>Arabesque</p>
<p>Sony</p>
<p> </p>
<p> </p>
<p>Sange Til Digte Fra Des Knaben Wunderhorn.</p>
<p>3. Steile Liebe</p>
<p>Anton Webern</p>
<p>Solveig Lumholt, sopran. Erik Norby &amp; Thomas...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,En,egen,röst,del,1.,Singer-songwritern,Edda,Magnason:,Vad,är,en,egen,röst?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/cf2495e5-c4dd-4355-8bb9-a799cfb21cfe.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en tonsättare, en instrumentalist, en dirigent, sångare eller hos en operachef? Får alla ha en egen röst?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/05/p2_tollansmusikaliska_20170516_0400_15b8c1f248d.mp3" length="38233669" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Upptakt New York - flöjtisten Claire Chase vinner Avery Fischer Prize  2017. Cellisten Yo-Yo Ma och Kronoskvartetten har också fått priset.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Upptakt New York - självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder. Möt det nya hos Claire Chase, flöjt, Marilyn Nonken, piano, performer Du Yun och Rebekah Heller, fagott.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I <em>Upptakt New York</em> görs självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder.</p>
<p>Konstnärliga ledaren för <em>International Contemporary Ensemble</em>, soloflöjtisten <strong>Claire Chase</strong>, pendlar mellan <strong>Lincoln Center</strong> i New Yorks Uptown och små musikskolor på den mexikanska landsbygden.<br />- Vi ”arkiverar” musik av den allra senaste generationen levande tonsättare, berättar hon och gläder sig åt att de vattentäta skotten mellan noterad nutida musik och experimenterande musik försvinner.</p>
<p><br />Tonsättaren och performern <strong>Du Yun</strong> lever numera i New York.<br />- I <strong>Shanghai</strong> studerade vi västerländska, vita, döda mästare: <strong>Bach, Chopin, Beethoven, Mozart, Bartok och Stravinskij</strong>. I <strong>New York</strong> experimenterar jag med den kinesiska cittran <strong>zheng</strong> för att kunna jobba med mikrotonalitet, säger Du Yun som känner sig ödmjuk inför att inpå bara kroppen uppleva frihet och demokrati.</p>
<p> </p>
<p><strong>Marilyn Nonken</strong> är en av de främsta uttolkarna av superkomplexa, pinfärska pianonoter. Till henne skriver bl a Tristan Murail musik. Hur skiljer sig den allra färskaste, mest nyskrivna musiken från tidigare nutida musik?</p>
<p>- Jo, unga tonsättare idag sammanför delar ur olika traditioner, som tidigare var helt åtskiljda, säger Marilyn Nonken, som I sina recitals vill ge plats för kontemplation.</p>
<p> </p>
<p>Unga solofagottisten <strong>Rebekah Heller</strong> bröt sig loss från födelsestaden <strong>Wanakena</strong> med 80 innevånare. Nu bor hon i 9-miljonersstaden <strong>New York</strong> och växlar mellan traditionellt orkesterpartitur och experimenterande fagottklanger, helst tonsatta av de yngsta, nu levande tonsättarna.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson<br />Mikhail/Gertrude Stein<br />Mikhail. Gertrude Stein.<br />DJ Spooky Remix<br />Utgiven med boken Sound Unbound</p>
<p><br />Star Spangled<br />John Stafford Smith<br />JIMI HENDRIX<br />The Best of Woodstock [LIVE]<br />Atlantic... Cat No:SD 500-2</p>
<p><br />Air Glow<br />Du Yun<br />Du Yun. New York Trumpet Ensemble<br />Liveinspelning.<br />Festival of New Trumpet of New York</p>
<p><br />Eagle Song<br />Hopi Indians in Arizona<br />Phonograph cylinder recording<br />Hopi Indians in Arizona<br />Live</p>
<p><br />do you be<br />Meredith Monk<br />Meredith Monk <br />”Do You Be”<br />ECM New Series 1336 831 782-2</p>
<p><br />Donna Lee<br />Charlie Parker <br />Charlie Parker All Stars<br />”The Original Bird”<br />Savoy Jazz Records ZD 71854</p>
<p><br />North American Spirituals<br />Michael Finnissy<br />Marilyn Nonken, piano<br />American Spirituals<br />CRI CD877</p>
<p><br />Echoes’ White Veil<br />Jason Eckardt <br />Marilyn Nonken<br />American Spirituals<br />CRI CD877</p>
<p><br />Vox Balaenae<br />George Crumb<br />Claire Chase, flöjt<br />Liveinspelning.</p>
<p><br />Caprice No 24 a la Claire<br />Paganini<br />Claire Chase, flöjt<br />Liveinspelning. </p>
<p><br />Linea D’ombra<br />Magnus Lindberg<br />Daniel Lippel, gitarr. International Contemporary Ensemble<br />Abandoned Time<br />New Focus Recordings FCR104 </p>
<p><br />Obliteration (utdrag)<br />Du Yun<br />Du Yun, voice and Chinese zither and electronics, Jeremy Nissan and John Mannion, both on electronics<br />Written for the Internacional Festival Cervantino 2007</p>
<p><br />Acoustic Free Improv<br />Du Yun<br />Du Yun, zheng<br />Liveinspelning</p>
<p><br />Vicissitudes No.3<br />Du Yun<br />Radio Kamer Filharmonie of The Netherlands<br />Liveinspelning</p>
<p><br />i-Goh-do<br />Du Yun<br />Du Yun, sång<br />Privat inspelning</p>
<p><br />Music for Bassoon and Electronics<br />Joshua Parmenter<br />Rebekah Heller, fagott<br />Liveinspelning</p>
<p><br />Macunaima<br />Francisco Mignone<br />Rebekah Heller, fagott<br />Liveinspelning</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/890619</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170523_0400_15baf5871bd.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 23 May 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Upptakt New York - självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder. Möt det nya hos Claire Chase, flöjt, Marilyn Nonken, piano, performer Du Yun och Rebekah Heller, fagott.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I <em>Upptakt New York</em> görs självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder.</p>
<p>Konstnärliga ledaren för <em>International Contemporary Ensemble</em>, soloflöjtisten <strong>Claire Chase</strong>, pendlar mellan <strong>Lincoln Center</strong> i New Yorks Uptown och små musikskolor på den mexikanska landsbygden.<br />- Vi ”arkiverar” musik av den allra senaste generationen levande tonsättare, berättar hon och gläder sig åt att de vattentäta skotten mellan noterad nutida musik och experimenterande musik försvinner.</p>
<p><br />Tonsättaren och performern <strong>Du Yun</strong> lever numera i New York.<br />- I <strong>Shanghai</strong> studerade vi västerländska, vita, döda mästare: <strong>Bach, Chopin, Beethoven, Mozart, Bartok och Stravinskij</strong>. I <strong>New York</strong> experimenterar jag med den kinesiska cittran <strong>zheng</strong> för att kunna jobba med mikrotonalitet, säger Du Yun som känner sig ödmjuk inför att inpå bara kroppen uppleva frihet och demokrati.</p>
<p> </p>
<p><strong>Marilyn Nonken</strong> är en av de främsta uttolkarna av superkomplexa, pinfärska pianonoter. Till henne skriver bl a Tristan Murail musik. Hur skiljer sig den allra färskaste, mest nyskrivna musiken från tidigare nutida musik?</p>
<p>- Jo, unga tonsättare idag sammanför delar ur olika traditioner, som tidigare var helt åtskiljda, säger Marilyn Nonken, som I sina recitals vill ge plats för kontemplation.</p>
<p> </p>
<p>Unga solofagottisten <strong>Rebekah Heller</strong> bröt sig loss från födelsestaden <strong>Wanakena</strong> med 80 innevånare. Nu bor hon i 9-miljonersstaden <strong>New York</strong> och växlar mellan traditionellt orkesterpartitur och experimenterande fagottklanger, helst tonsatta av de yngsta, nu levande tonsättarna.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Untitled In CoF Minor A Valentine To Sherwood Anderson<br />Mikhail/Gertrude Stein<br />Mikhail. Gertrude Stein.<br />DJ Spooky Remix<br />Utgiven med boken Sound Unbound</p>
<p><br />Star Spangled<br />John Stafford Smith<br />JIMI HENDRIX<br />The Best of Woodstock [LIVE]<br />Atlantic... Cat No:SD 500-2</p>
<p><br />Air Glow<br />Du Yun<br />Du Yun. New York Trumpet Ensemble<br />Liveinspelning.<br />Festival of New Trumpet of New York</p>
<p><br />Eagle Song<br />Hopi Indians in Arizona<br />Phonograph cylinder recording<br />Hopi Indians in Arizona<br />Live</p>
<p><br />do you be<br />Meredith Monk<br />Meredith Monk <br />”Do You Be”<br />ECM New Series 1336 831 782-2</p>
<p><br />Donna Lee<br />Charlie Parker <br />Charlie Parker All Stars<br />”The Original Bird”<br />Savoy Jazz Records ZD 71854</p>
<p><br />North American Spirituals<br />Michael Finnissy<br />Marilyn Nonken, piano<br />American Spirituals<br />CRI CD877</p>
<p><br />Echoes’ White Veil<br />Jason Eckardt <br />Marilyn Nonken<br />American Spirituals<br />CRI CD877</p>
<p><br />Vox Balaenae<br />George Crumb<br />Claire Chase, flöjt<br />Liveinspelning.</p>
<p><br />Caprice No 24 a la Claire<br />Paganini<br />Claire Chase, flöjt<br />Liveinspelning. </p>
<p><br />Linea D’ombra<br />Magnus Lindberg<br />Daniel Lippel, gitarr. International Contemporary Ensemble<br />Abandoned Time<br />New Focus Recordings FCR104 </p>
<p><br />Obliteration (utdrag)<br />Du Yun<br />Du Yun, voice and Chinese zither and electronics, Jeremy Nissan and John Mannion, both on electronics<br />Written for the Internacional Festival Cervantino 2007</p>
<p><br />Acoustic Free Improv<br />Du Yun<br />Du Yun, zheng<br...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Upptakt,New,York,flöjtisten,Claire,Chase,vinner,Avery,Fischer,Prize,2017.,Cellisten,Yo-Yo,Ma,och,Kronoskvartetten,har,också,fått,priset.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/5879bd46-528b-42eb-9157-2a7475ed4624.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Upptakt New York - självsvåldiga nedslag i musiklivet i en av världens musikaliska huvudstäder. Möt det nya hos Claire Chase, flöjt, Marilyn Nonken, piano, performer Du Yun och Rebekah Heller, fagott.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/05/p2_tollansmusikaliska_20170523_0400_15baf5871bd.mp3" length="42211952" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[New York - stad med ständig Klang! Du Yun, 2017 års Pulitzerpristagare i musik,  och Beata Moon, ett pianistiskt underbarn.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Du Yun vann 2017 års Pulitzerpris för den experimentella enaktsoperan "Angel's Bone", om trafficking. Tidigare vinnare är Aaron Copland, Charles Ives, Ellen Taaffe Zwilich, John Adams och Steve Reich.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>New York</strong> bär på ett omfattande musikaliskt arv och är än idag en viktig grogrund för ny musik. New York är en smältdegel där olika kulturer, attityder, avantgardister och briljanta musiker möts och skapar ny musik. Ett riktigt eldorado för en musikälskare!</p>
<p>2017 års Pulitzerpristagare <strong>Du Yun</strong> föddes i <strong>Shanghai</strong> men har bott i New York i många år.  Hennes opera <em>Angel's Bone&nbsp;</em>hade världspremiär 2016&nbsp;vid Prototype festival i New York.</p>
<p>Här kan ni lyssna på mezzosopranen <strong>Abigail Fischer</strong> i Mrs. X.E.'s <em>Spegelscen</em>:</p>
<p><a class="external-link" href="https://www.youtube.com/watch?v=1uTyGH93J9Y&amp;feature=youtu.be" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">https://www.youtube.com/watch?v=1uTyGH93J9Y&amp;feature=youtu.be</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Du Yun</strong> är vid tiden för denna intervju kompositionslärare vid <strong>State University of New York</strong>, <strong>Purchase College</strong>. Hon börjar spela piano vid fyra års ålder och övar diciplinerat åtta timmar om dagen. Redan som elvaåring blir hon tonsättare och tar senare examen vid konservatoriet i <strong>Shanghai</strong>. Hon influeras av västerländsk klassisk musik, men även av pop från <strong>Japan</strong>, <strong>Korea</strong> och <strong>Hongkong</strong>.</p>
<p>Att flytta från Shanghai till New York blir ingen större kulturchock för Du Yun. Shanghai liknar New York, hon är uppvuxen efter kulturrevolutionen i Kina och hon tar senare sin doktorsgrad i musik på <strong>Harvarduniversitetet</strong> i USA.</p>
<p>-Jag är mycket förtjust i ”att vara mittemellan”, och det har att göra med att jag är invandrare. Man säger ju om invandrare att de är delade i två halvor. Jag älskar känslan av anonymitet, att ingen egentligen bryr sig om dig när du går på gatorna i New York. Och friheten - på fyra timmar kan du vara i <strong>London</strong> och efter tretton timmar kan du landa i <strong>Kina</strong>, säger Du Yun.</p>
<p>Hennes musik har kallats en mix av <strong>Björk</strong> och <strong>Iva Bittová</strong> med inslag av en tidig <strong>Yoko Ono. </strong>Du Yun är även musiker och performer och på egensinnig CD:n <em>Shark in You - Hajen i dig</em> hon sjunger själv, spelar elektroniska instrument och den 21-strängade kinesiska traditionella cittran zheng. Du Yun skriver även musik till <strong>International Contemporary Ensemble</strong> där hon spelar den 21-strängade kinesiska cittran <strong>zheng</strong>.</p>
<p>- Att stå på scen och uppträda är underbart analogt. Du använder din kropp; dina fingrar och din röst! Jag behöver känna denna köttsliga närhet till musiken. Det där påtagliga. Att vara personlig är bästa sättet att vara universell, säger Du Yun.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vi möter även pianisten och tonsättaren <strong>Beata Moon, </strong>som föds i USA med koreanska föräldrar. Beata Moon är ett musikaliskt underbarn. Hon spelar piano från fem års ålder och har sitt första framträdande med en orkester som 8-åring.</p>
<p>-Mina koreanska rötter tvingar mig nästan att spela piano. Och jag ifrågasatter aldrig detta utan inleder mina masterstudier i piano vid <strong>Julliard School of Music</strong> i <strong>New York</strong>, berättar Beata Moon.</p>
<p>I förstaden till <strong>Chicago</strong> är hennes familj de enda asiaterna och hon är varit förföljd av rasisiska glåpord. På Julliard, i det mångkulturella New York, däremot, finns det massor av asiatiska musiker vilket är bekräftande för henne.</p>
<p>Beata Moon hoppar ändå av de klassiska pianostudierna för att finna sig själv i musiken. Bl a försörjer hon sig genom att undervisa barn i <strong>Bronx</strong> och genom att ackompanjera modern dans. Hon skall improvisera vid pianot.</p>
<p>&nbsp;-Jag har inte improviserat en enda ton i mitt liv, utan är van vid att läsa från notpappret. Så det är en ny erfarenhet, skrattar Beata Moon. Nu är hon tonsättare, pianist och musikpedagog för barn och ungdomar.</p>
<p>Hennes fjärde CD är på gång. Beata Moon vill kommunicera med tonal och tillgänglig musik. På plattan <em>Earthshine</em> finns hennes första <em>Stråkkvartett</em> och på <em>Piano Works</em> hittar du Beata Moons första <em>Pianosonat</em> bland mycket annat.</p>
<p>Hon vill kommunicera med all slags musik. Dock inte koreansk.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>I Love New York&nbsp;<br>Madonna<br>Air Glow</p>
<p>Du Yun<br>Du Yun. New York Trumpet Ensemble<br>Liveinspelning.<br>Festival of New Trumpet of New York</p>
<p>Shark in You<br>Du Yun<br>Du Yun, m fl<br>Shark in You<br>New Focus Recordings FCR 118</p>
<p>Guernica, Vivace<br>Beata Moon<br>Beata Moon, piano solo<br>Earthshine<br>Bibimbop Records B0006J8EY4</p>
<p>Moon_ In Transit - 4. Leonard Street<br>Beata Moon<br>Beata Moon, piano<br>Piano Works<br>NAXOS 8.570347</p>
<p>String Quartet, Scherzo<br>Beata Moon<br>Corigliano Quartet<br>Earthshine<br>Bibimbop Records B0006J8EY4</p>
<p>Illusions-Marimba solo, Tenderly<br>Beata Moon<br>Makoto Nakura, marimba<br>Earthshine<br>Bibimbop Records B0006J8EY4</p>
<p>Beata Moon<br>Nursery<br>Beata Moon, piano<br>Piano Works<br>NAXOS 8.570347</p>
<p>String Quartet, Suspended<br>Beata Moon<br>Corigliano Quartet<br>Earthshine<br>Bibimbop Records B0006J8EY4</p>
<p>Acoustic Free Improv<br>Du Yun<br>Du Yun, zheng<br>Liveinspelning</p>
<p>Air Glow<br>Du Yun<br>Du Yun, New York Trumpet Ensemble<br>Liveinspelning.</p>
<p>Festival of New Trumpet of New York<br>The Gray _ 灰色的眉<br>Du Yun<br>Du Yun, m fl.<br>Shark in You<br>New Focus Recordings FCR 118</p>
<p>Miranda<br>Du Yun<br>Du Yun, m fl<br>Shark in You&nbsp;&nbsp;<br>New Focus Recordings FCR 118</p>
<p>興起 (if you say so… )<br>Du Yun<br>Du Yun, m fl<br>Shark in You 2011<br>New Focus Recordings FCR 118</p>
<p>Panacea<br>Du Yun<br>Du Yun, m fl<br>Shark in You 2011<br>New Focus Recordings FCR 118</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/890605</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170516_0400_15bab8e33eb.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 16 May 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Du Yun vann 2017 års Pulitzerpris för den experimentella enaktsoperan "Angel's Bone", om trafficking. Tidigare vinnare är Aaron Copland, Charles Ives, Ellen Taaffe Zwilich, John Adams och Steve Reich.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>New York</strong> bär på ett omfattande musikaliskt arv och är än idag en viktig grogrund för ny musik. New York är en smältdegel där olika kulturer, attityder, avantgardister och briljanta musiker möts och skapar ny musik. Ett riktigt eldorado för en musikälskare!</p>
<p>2017 års Pulitzerpristagare <strong>Du Yun</strong> föddes i <strong>Shanghai</strong> men har bott i New York i många år.  Hennes opera <em>Angel's Bone&nbsp;</em>hade världspremiär 2016&nbsp;vid Prototype festival i New York.</p>
<p>Här kan ni lyssna på mezzosopranen <strong>Abigail Fischer</strong> i Mrs. X.E.'s <em>Spegelscen</em>:</p>
<p><a class="external-link" href="https://www.youtube.com/watch?v=1uTyGH93J9Y&amp;feature=youtu.be" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">https://www.youtube.com/watch?v=1uTyGH93J9Y&amp;feature=youtu.be</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Du Yun</strong> är vid tiden för denna intervju kompositionslärare vid <strong>State University of New York</strong>, <strong>Purchase College</strong>. Hon börjar spela piano vid fyra års ålder och övar diciplinerat åtta timmar om dagen. Redan som elvaåring blir hon tonsättare och tar senare examen vid konservatoriet i <strong>Shanghai</strong>. Hon influeras av västerländsk klassisk musik, men även av pop från <strong>Japan</strong>, <strong>Korea</strong> och <strong>Hongkong</strong>.</p>
<p>Att flytta från Shanghai till New York blir ingen större kulturchock för Du Yun. Shanghai liknar New York, hon är uppvuxen efter kulturrevolutionen i Kina och hon tar senare sin doktorsgrad i musik på <strong>Harvarduniversitetet</strong> i USA.</p>
<p>-Jag är mycket förtjust i ”att vara mittemellan”, och det har att göra med att jag är invandrare. Man säger ju om invandrare att de är delade i två halvor. Jag älskar känslan av anonymitet, att ingen egentligen bryr sig om dig när du går på gatorna i New York. Och friheten - på fyra timmar kan du vara i <strong>London</strong> och efter tretton timmar kan du landa i <strong>Kina</strong>, säger Du Yun.</p>
<p>Hennes musik har kallats en mix av <strong>Björk</strong> och <strong>Iva Bittová</strong> med inslag av en tidig <strong>Yoko Ono. </strong>Du Yun är även musiker och performer och på egensinnig CD:n <em>Shark in You - Hajen i dig</em> hon sjunger själv, spelar elektroniska instrument och den 21-strängade kinesiska traditionella cittran zheng. Du Yun skriver även musik till <strong>International Contemporary Ensemble</strong> där hon spelar den 21-strängade kinesiska cittran <strong>zheng</strong>.</p>
<p>- Att stå på scen och uppträda är underbart analogt. Du använder din kropp; dina fingrar och din röst! Jag behöver känna denna köttsliga närhet till musiken. Det där påtagliga. Att vara personlig är bästa sättet att vara universell, säger Du Yun.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vi möter även pianisten och tonsättaren <strong>Beata Moon, </strong>som föds i USA med koreanska föräldrar. Beata Moon är ett musikaliskt underbarn. Hon spelar piano från fem års ålder och har sitt första framträdande med en orkester som 8-åring.</p>
<p>-Mina koreanska rötter tvingar mig nästan att spela piano. Och jag ifrågasatter aldrig detta utan inleder mina masterstudier i piano vid <strong>Julliard School of Music</strong> i <strong>New York</strong>, berättar Beata Moon.</p>
<p>I förstaden till <strong>Chicago</strong> är hennes familj de enda asiaterna och hon är varit förföljd av rasisiska glåpord. På Julliard, i det mångkulturella New York, däremot, finns det massor av asiatiska musiker vilket är bekräftande för henne.</p>
<p>Beata...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,New,York,stad,med,ständig,Klang!,Du,Yun,,2017,års,Pulitzerpristagare,i,musik,,och,Beata,Moon,,ett,pianistiskt,underbarn.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/d37652d5-03b3-4602-99fe-d2acaef6bee5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Du Yun vann 2017 års Pulitzerpris för den experimentella enaktsoperan "Angel's Bone", om trafficking. Tidigare vinnare är Aaron Copland, Charles Ives, Ellen Taaffe Zwilich, John Adams och Steve Reich.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/05/p2_tollansmusikaliska_20170516_0400_15bab8e33eb.mp3" length="34610344" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Poeten  som tog sitt liv.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Svenska tonsättaren <strong>Tebogo Monnakgotla</strong>, med rötter även i <strong>Sydafrika</strong>, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av <strong>Jean-Joseph Rabearivelos</strong> dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt <em>Gryning</em> och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna.</p>
<p>Vi möter också barytonen <strong>Luthando Qave</strong> som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i <strong>Sydafrika</strong>, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron.</p>
<p>Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, <strong>Magnus Florin</strong>, var själv på <strong>Madagaskar</strong> vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt.</p>
<p><strong>Richard Serrano</strong>, professor i franska och jämförande litteratur vid <strong>Rutger-universitetet</strong> i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal.</p>
<p>Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur <strong>Tebogo Monnakgotlas</strong> kortoperan <em>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt</em> med text av <strong>Claude Kayat</strong> och <strong>Jean-Joseph Rabearivelo</strong>. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet <strong>Short Stories: OPERAX3</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Hiragasy <br />Justin Vali, <br />Justin Vali <br />Nascente, NSCD 053</p>
<p> </p>
<p>AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES</p>
<p>Trad från Madagaskar Begravningsmusik</p>
<p>GREM 016313, G 8908</p>
<p> </p>
<p>Sång trummor i Madagaskar <br />Anonym, <br />Anonym <br />Anonym</p>
<p> </p>
<p>Images Lunair</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Ida Falk Winland, sopran</p>
<p>Matti Hirvone, piano</p>
<p> </p>
<p>NY LANITRA MANGAMANGA <br />Trad från Madagaskar, Merinamusik<br />Radrianarivo <br />GREM 016313, G 8908</p>
<p> </p>
<p>Autre Naissance Du Jour</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Jean-Joseph Rabearivelo <br />Erik Westbergs Vokalensemble</p>
<p> </p>
<p>Autre Naissance Du Jour</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Jean-Joseph Rabearivelo <br />Erik Westbergs Vokalensemble</p>
<p> </p>
<p>Hiragasy <br />Justin Vali, <br />Justin Vali <br />Nascente, NSCD 053</p>
<p> </p>
<p>Fokafoka <br />Ny Antsaly, <br />Ny Antsaly <br />Ny Antsaly <br />ROUGH GUIDE, RGNET 1163</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour II <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Rabearivelo, Jean-Jospeh <br />Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla, <br />Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla, <br />Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla, <br />Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/882411</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170509_0400_15be518d665.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 09 May 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Svenska tonsättaren <strong>Tebogo Monnakgotla</strong>, med rötter även i <strong>Sydafrika</strong>, har redan skrivit fem musikstycken inspirerade av <strong>Jean-Joseph Rabearivelos</strong> dikter och liv. Hon planerar en helaftonsopera om honom. I dokumentären läser hon poetens dikt <em>Gryning</em> och berättar om hur hon arbetar musikaliskt med texterna.</p>
<p>Vi möter också barytonen <strong>Luthando Qave</strong> som rörs till tårar när han sjunger om Rabearivelos självmord. Qave, född och uppvuxen i <strong>Sydafrika</strong>, identifierar sig starkt med poetens kamp för en plats i tillvaron.</p>
<p>Författaren och chefdramaturgen vid Dramaten i Stockholm, <strong>Magnus Florin</strong>, var själv på <strong>Madagaskar</strong> vid en begravning och upplevde madagaskernas traditionella musik. Florin läser ett par folkdikter från Madagaskar som han själv översatt.</p>
<p><strong>Richard Serrano</strong>, professor i franska och jämförande litteratur vid <strong>Rutger-universitetet</strong> i New Jersey, berättar varför Rabearivelo tog sitt liv, endast 36 år gammal.</p>
<p>Dessutom bjuds vi som vanligt på vacker och spännande musik! Bl a utdrag ur <strong>Tebogo Monnakgotlas</strong> kortoperan <em>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt</em> med text av <strong>Claude Kayat</strong> och <strong>Jean-Joseph Rabearivelo</strong>. Kortoperan uruppfördes i oktober 2016 på Kungliga operan i Stockholm under projektet <strong>Short Stories: OPERAX3</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Hiragasy <br />Justin Vali, <br />Justin Vali <br />Nascente, NSCD 053</p>
<p> </p>
<p>AMBIANCE DE FUNERAILLES ROYALES</p>
<p>Trad från Madagaskar Begravningsmusik</p>
<p>GREM 016313, G 8908</p>
<p> </p>
<p>Sång trummor i Madagaskar <br />Anonym, <br />Anonym <br />Anonym</p>
<p> </p>
<p>Images Lunair</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Ida Falk Winland, sopran</p>
<p>Matti Hirvone, piano</p>
<p> </p>
<p>NY LANITRA MANGAMANGA <br />Trad från Madagaskar, Merinamusik<br />Radrianarivo <br />GREM 016313, G 8908</p>
<p> </p>
<p>Autre Naissance Du Jour</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Jean-Joseph Rabearivelo <br />Erik Westbergs Vokalensemble</p>
<p> </p>
<p>Autre Naissance Du Jour</p>
<p>Tebogo Monnagkotla, tonsättare</p>
<p>Jean-Joseph Rabearivelo <br />Erik Westbergs Vokalensemble</p>
<p> </p>
<p>Hiragasy <br />Justin Vali, <br />Justin Vali <br />Nascente, NSCD 053</p>
<p> </p>
<p>Fokafoka <br />Ny Antsaly, <br />Ny Antsaly <br />Ny Antsaly <br />ROUGH GUIDE, RGNET 1163</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour II <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Rabearivelo, Jean-Jospeh <br />Pejler, Johan, Bas/Eklund, Bengt, Vissling/Sjäblom, Ulla, Sopran/Scheele, Marika, Sopran/Wedin, Eva, Alt/Radiokören /Dijkstra, Peter, Dirigent</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>Naissance Du Jour Ii <br />Monnakgotla, Tebogo, <br />Sveriges Radios Symfoniorkester/ Storgårds, John</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla, <br />Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla, <br />Luthando Qave Cecilia Nannesson Kungliga Hovkapellet James Grossmith</p>
<p> </p>
<p>JEAN-JOSEPH Du är en livs levande dikt <br />Tebogo Monnakgotla,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Poeten,som,tog,sitt,liv.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/e8ceb20a-6952-48ba-a74a-2b6f00c6e221.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:47:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/05/p2_tollansmusikaliska_20170509_0400_15be518d665.mp3" length="46156921" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musiken har ordet 5: Poeten Tomas Tranströmer i fokus]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tomas Tranströmers förtätade, genomlysta bilder ger oss inte enbart en ny tillgång till det verkliga. I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik. Han spelade själv piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det femte och sista programmet i serien <em>Musiken har ordet</em> står poeten och pianisten <strong>Tomas Tranströmer</strong> i fokus. Vi hör honom läsa egna dikter och dessutom själv spela pianostycken för vänster hand.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vi möter poeten <strong>Eva Ström</strong>, tonsättaren och dirigenten <strong>Bo Holten</strong>, pianisten och tonsättaren <strong>Daniel Stagno</strong> och tonsättaren och musikern <strong>Catharina Backman</strong>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>2011 fick poeten Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur med motiveringen: f<em>ör att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga</em>. I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Poeten och författaren <strong>Eva Ström</strong> fick diktsamlingen <em>Den halvfärdiga himlen</em> redan som tonåring.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Tranströmers dikter var musik från första stund! Där finns gåtfullhet och mystik. Där finns även hot, ångest och skräck, men han beskriver också räddningen, och det är ofta musiken som ger tröst, säger Eva Ström, och ger exempel från dikterna <em>Namnet</em> och <em>Carillon</em>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Danske tonsättaren och dirigenten <strong>Bo Holten</strong> komponerade musikstycket <em>Resan mot C</em> av två av Tranströmers dikter <em>Resan</em> och <em>C-dur</em>, som står efter varandra i diktsamlingen <em>Den halvfärdiga himlen</em>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Jag använder två kompletta körer som kastar ljus över temat från två olika håll. När kör ett lider känner kör två glädje och vice versa. Stycket går från mörker mot ljus, mot låga register till helt ljusa register i musiken, förklarar Bo Holten.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>I stycket lade Bo Holten in klingande fragment av en sång många svenskar känner till, <em>Den blomstertid nu kommer</em>, för att skapa en varm och trygg känsla.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Det finns människor som tror att smärta och lidande är djupare känslor än glädje. Det är fel, anser Bo Holten.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Pianisten och tonsättaren <strong>Daniel Stagno</strong> har länge intresserat sig för vänsterhandskompositioner och har skrivit ett sådant stycke inspirerat av Tranströmers dikt <em>Kyrie</em>. Stagno skrev också <em>17 sånger för piano och bayton</em> baserade på dikter av nobelpristagaren.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Hans poesi ger enorm inspiration, och det är svårt att låta bli att komponera till dem, säger Daniel Stagno.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Tonsättaren och musikern <strong>Catharina Backman</strong> valde en dikt av Tranströmer som har plats för musik, nämligen <em>Minusgrader</em> med den inledande frasen <em>Vi är på en fest som inte älskar oss</em>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Det är en kort prosatext som var rolig att tonsätta! En känsla av kyla och ensamhet grep dock tag i mig när jag läste orden - om festen som en växlingsbangård där <em>Kalla kolosser står på skenor i dimman</em>. Då lät jag en man i kören uttrycka en gråtares klagosång, en kontemplativ sorgefras, som påminner om östeuropeisk folkmusik, säger Catharina Backman.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Vid uruppförandet i <strong>Storkyrkan</strong> i Stockholm blev den minutlånga inledningen av musikstycket bortcensurerad, berättar Catharina Backman. Där gestaltas en fest med partymusik och sorl där körmedlemmarna citerar fraser ur dikten. Det var tydligen alltför magstarkt för kyrkan!</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<hr>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Tomas Tranströmer, The Official Website:&nbsp;<a class="external-link" href="http://tomastranstromer.net" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://tomastranstromer.net</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Tomas Tranströmer, Albert Bonniers Förlag:<br><a class="external-link" href="http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=5920" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=5920</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Tomas Tranströmer, Svenska Akademin:<br><a class="external-link" href="http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna/tomas_transtromer" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna/tomas_transtromer</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Eva Ström, blogg:<a class="external-link" href="http://undefined" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://evastrom.blogg.se</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Eva Ström, Albert Bonniers förlag:&nbsp;<a class="external-link" href="http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Bo Holten, Bach Cantatas:<a class="external-link" href="http://www.bach-cantatas.com/Bio/Holten-Bo.htm" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.bach-cantatas.com/Bio/Holten-Bo.htm</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Daniel Stagnos hemsida:<a class="external-link" href="http://www.stagno.net" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.stagno.net</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Daniel Stagno, Wikipedia:<a class="external-link" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Stagno" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Stagno</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Catharina Backman, STIM:<br><a class="external-link" href="http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&amp;fraga=Catharina%20BACKMAN" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&amp;fraga=Catharina%20BACKMAN</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Catharina Backman, Wikipedia:<br><a class="external-link" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Catharina_Backman" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://sv.wikipedia.org/wiki/Catharina_Backman</a></p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>Sonata in F major Hob. XVI 23 - I. Allegro moderato Joseph Haydn<br>Vladomir Horowitz, piano</p>
<p>Allegro (ur Den halvfärdiga himlen). ”Jag spelar Haydn…”<br>Tomas Tranströmer, text.<br>Tomas Tranströmer, uppläsning<br>Klangen säger att friheten finns</p>
<p>Nachklangstudie I<br>Josef Mattias Hauer<br>Josef Mattias Hauer<br>Tomas Tranströmer, piano för vänsterhand<br>Den stora gåtan&nbsp;</p>
<p>IMPROVISATIONER FÖR PIANO VÄNSTER HAND NR 2 A VIGIL<br>Frank Bridge<br>Tomas Tranströmer, piano &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;</p>
<p>Leonora-uvertyr nr 3 c-dur (op 72a)<br>Beethoven<br>Riccardo Chailly, dir. Gewandhausorkestern&nbsp;</p>
<p>Namnet<br>Tomas Tranströmer, text<br>Tomas Tranströmer, uppläsning<br>Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996 &nbsp;</p>
<p>Carillon<br>Tomas Tranströmer, text<br>Tomas Tranströmer, uppläsning<br>Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996 &nbsp;</p>
<p>Carillon<br>Tomas Tranströmer, text<br>Tomas Tranströmer, uppläsning<br>Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996 &nbsp;&nbsp;</p>
<p>Resan mot C för kör och orkester<br>Bo Holten<br>Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.</p>
<p>Symphony No. 3 in C major, op. 52, sats 3, Moderato&nbsp;– Allegro ma non tanto<br>Jean Sibelius<br>Leonard Bernstein, New York Philharmonic 1965&nbsp;</p>
<p>C-dur (ur Den halvfärdiga himlen)&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Tomas Tranströmer, text<br>Tomas Tranströmer, uppläsning<br>Klangen säger att friheten finns</p>
<p>Resan mot C för kör och orkester<br>Bo Holten<br>Gustaf Sjökvists Kammarkör. Gustaf Sjökvist, dirigent.</p>
<p>Kyrie<br>Tomas Tranströmer, text<br>Tomas Tranströmer, uppläsning<br>Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996&nbsp;</p>
<p>Pianostycke för vänsterhand baserat på Tomas Tranströmers Kyrie<br>Daniel Stagno, piano<br>Privat inspelning&nbsp;</p>
<p>Pianostycke för vänsterhand baserat på Tomas Tranströmers Kyrie<br>Daniel Stagno, piano<br>Privat inspelning</p>
<p>En konstnär i norr (ur Klanger och spår)<br>Tomas Tranströmer<br>Tomas Tranströmer, uppläsning<br>Klangen säger att friheten finns</p>
<p>Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären<br>Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text.<br>Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.</p>
<p>Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären<br>Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text.<br>Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.</p>
<p>Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären<br>Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text.<br>Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.&nbsp;</p>
<p>Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären<br>Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text.<br>Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.&nbsp;</p>
<p>Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären<br>Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text.<br>Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/882409</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170502_0400_15b26aabbaf.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 02 May 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tomas Tranströmers förtätade, genomlysta bilder ger oss inte enbart en ny tillgång till det verkliga. I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik. Han spelade själv piano.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det femte och sista programmet i serien <em>Musiken har ordet</em> står poeten och pianisten <strong>Tomas Tranströmer</strong> i fokus. Vi hör honom läsa egna dikter och dessutom själv spela pianostycken för vänster hand.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vi möter poeten <strong>Eva Ström</strong>, tonsättaren och dirigenten <strong>Bo Holten</strong>, pianisten och tonsättaren <strong>Daniel Stagno</strong> och tonsättaren och musikern <strong>Catharina Backman</strong>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>2011 fick poeten Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur med motiveringen: f<em>ör att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga</em>. I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Poeten och författaren <strong>Eva Ström</strong> fick diktsamlingen <em>Den halvfärdiga himlen</em> redan som tonåring.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Tranströmers dikter var musik från första stund! Där finns gåtfullhet och mystik. Där finns även hot, ångest och skräck, men han beskriver också räddningen, och det är ofta musiken som ger tröst, säger Eva Ström, och ger exempel från dikterna <em>Namnet</em> och <em>Carillon</em>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Danske tonsättaren och dirigenten <strong>Bo Holten</strong> komponerade musikstycket <em>Resan mot C</em> av två av Tranströmers dikter <em>Resan</em> och <em>C-dur</em>, som står efter varandra i diktsamlingen <em>Den halvfärdiga himlen</em>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Jag använder två kompletta körer som kastar ljus över temat från två olika håll. När kör ett lider känner kör två glädje och vice versa. Stycket går från mörker mot ljus, mot låga register till helt ljusa register i musiken, förklarar Bo Holten.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>I stycket lade Bo Holten in klingande fragment av en sång många svenskar känner till, <em>Den blomstertid nu kommer</em>, för att skapa en varm och trygg känsla.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Det finns människor som tror att smärta och lidande är djupare känslor än glädje. Det är fel, anser Bo Holten.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Pianisten och tonsättaren <strong>Daniel Stagno</strong> har länge intresserat sig för vänsterhandskompositioner och har skrivit ett sådant stycke inspirerat av Tranströmers dikt <em>Kyrie</em>. Stagno skrev också <em>17 sånger för piano och bayton</em> baserade på dikter av nobelpristagaren.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Hans poesi ger enorm inspiration, och det är svårt att låta bli att komponera till dem, säger Daniel Stagno.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Tonsättaren och musikern <strong>Catharina Backman</strong> valde en dikt av Tranströmer som har plats för musik, nämligen <em>Minusgrader</em> med den inledande frasen <em>Vi är på en fest som inte älskar oss</em>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Det är en kort prosatext som var rolig att tonsätta! En känsla av kyla och ensamhet grep dock tag i mig när jag läste orden - om festen som en växlingsbangård där <em>Kalla kolosser står på skenor i dimman</em>. Då lät jag en man i kören uttrycka en gråtares klagosång, en kontemplativ sorgefras, som påminner om östeuropeisk folkmusik, säger Catharina Backman.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>-Vid uruppförandet i <strong>Storkyrkan</strong> i Stockholm blev den minutlånga inledningen av musikstycket bortcensurerad, berättar Catharina Backman. Där gestaltas en fest med partymusik och sorl där körmedlemmarna citerar fraser ur dikten. Det var tydligen alltför magstarkt för kyrkan!</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<hr>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Tomas Tranströmer, The Official Website:&nbsp;<a class="external-link" href="http://tomastranstromer.net" target="_blank" rel="nofollow"...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musiken,har,ordet,5:,Poeten,Tomas,Tranströmer,i,fokus]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/cb2f5345-5c7d-413d-8bb8-b718068738c9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tomas Tranströmers förtätade, genomlysta bilder ger oss inte enbart en ny tillgång till det verkliga. I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik. Han spelade själv piano.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/05/p2_tollansmusikaliska_20170502_0400_15b26aabbaf.mp3" length="39276717" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musiken har ordet 4: Poeten Sonja Åkesson i fokus]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sonja Åkessons rytmiska, humoristiska och slagkraftiga ordvändningar har ofta fått tondräkt. Musikern och sångaren som tidigare hette Nina, numera Nino Ramsby, tonsatte Åkessons "Skärvor av en svit".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I fjärde programmet i serien <em>Musiken har ordet</em> står poeten <strong>Sonja Åkesson</strong> i fokus. Hon medverkar med inspelade sånger och uppläsningar.</p>
<p>Tonsättningar av Sonja Åkessons dikter blev aktuella igen då skivan <em>Sonja Åkesson tolkad av</em> gavs ut i november 2010. Vi möter några av dem som skrivit musik till hennes rytmiska, humoristiska och slagkraftiga ordvändningar:</p>
<p>Kompositören <strong>Gunnar Edander</strong>, poeten <strong>Eva Ström</strong>, musikern och författaren <strong>Kajsa Grytt</strong>, tonsättaren och musikern <strong>Catharina Backman</strong>, musikern och grafiska designern <strong>Nino Ramsby</strong>, bildkonstnären och musikern <strong>Gittan Jönsson</strong> och författaren <strong>Katarina Mazetti</strong>.</p>
<p>Poeten, författaren och bildkonstnären <strong>Sonja Åkesson</strong> avlider 1977. Hon föds 1926 i <strong>Buttle</strong> på Gotland. Hon får inte studera vidare utan arbetar som telefonist, servitris och affärsbiträde. 1957 debuterar Sonja Åkesson med diktsamlingen <em>Situationer</em> och 1977 utkommer den posthuma diktsamlingen <em>Hästens öga</em>. Hon hinner med att skriva ett 20-tal dikt-, och novellsamlingar. Tillsammans med kompositören Gunnar Edander ger hon ut <em>Slagdängor</em>, en samling visor med musik.</p>
<p>På en Skype-linje från Kalifornien sjunger <strong>Gunnar Edander</strong> ur Sonja Åkessons visa <em>Det var en humla från Kumla</em>, som handlar om fångarnas villkor i fängelserna.</p>
<p>-Sonja Åkesson bidrog också med fyra texter till skivan <em>Sånger om Kvinnor</em> som gavs ut 1971. Texterna handlade om kvinnors rättigheter och om jämlikhet, säger Gunnar Edander.</p>
<p>-Sonja Åkesson var en stor konstnär, otroligt musikalisk och enormt raffinerad i språket, säger poeten <strong>Eva Ström</strong>. Sonjas <em>Självbiografi</em> är uppbyggd som en mässa, ett körverk.</p>
<p>Rockmusikern och sångerskan <strong>Kajsa Grytt</strong> tog sig an just Åkessons <em>Självbiografi</em>.</p>
<p>- Jag tror inte hon var så privat som man ville göra gällande. När jag var liten såg man Sonja Åkesson som en pillerknaprande hemmafru som skrev. Men hon är oerhört skicklig. Hon använder en ord- och en bildlek där hon skiftar mellan olika känslolägen nästan på varenda rad, förklarar Kajsa Grytt.</p>
<p>-Sonja hade galghumor. I dikten <em>O</em> ur diktsamlingen <em>Hästens Öga</em> skriver hon om sitt neurotiska hav, som rimmar på grav, skrattar <strong>Catharina Backman</strong>. Det är sorgligt och roligt samtidigt. Jag valde dikten <em>O</em> för där fanns plats för musiken. Formen vände jag på genom att låta rösten bli den ledande medan pianot hoppar omkring och broderar med färger.</p>
<p>Musikern, sångaren och bildkonstnären <strong>Nino Ramsby</strong> tonsatte Åkessons <em>Skärvor av en svit</em>.</p>
<p>-Jag är en ljudmänniska först och främst och var otrogen mot Sonja Åkessonss ord. Ljudet av en av Sonja Åksessons fraser tyckte jag funkade som start: <em>Ett liv att avverka</em>. Soundet och hur orden klingar var viktigare än ordens innehåll. Jag tog inte hänsyn till hur Sonja hade satt samman sin text utan blandade hur som helst. Använde alla ord som fanns med men avslutade en sångfras mitt i hennes fras så att betydelsen blev annorlunda. Men Sonja Åkesson var hänsynslös själv och plockade fraser ur t ex veckotidningar, säger Nino Ramsby.</p>
<p>Bildkonstnären och musikern <strong>Gittan Jönsson</strong> ritade omslaget till den legendariska LP’n <em>Sånger om Kvinnor</em> från 1971. Hon körade också på skivan. Gittan Jönsson tonsatte Åkessons dikt <em>Vara vit mans slav,</em> som även blev titeln på en av porslinsfigurinerna i Gittan Jönssons svit <em>Dammsugerskornas 42 uppdrag</em>.</p>
<p>-Sonja Åkesson var vår favoritpoet. Hennes språk är mångtydigt med starka uttryck och hon använde populärkulturen på ett tidigt stadium. <em>Vara vit mans slav</em> är sanslöst stark och grym och går käpprakt in i såret mellan man och kvinna, säger Gittan Jönsson.</p>
<p>Författaren <strong>Katarina Mazettis</strong> text <em>Allas lilla piga</em> med musik av <strong>Nike Markelius</strong>, utgiven på skivan <em>Det står skrivet</em>, befinner sig i Sonja Åkesson-land. Ursprungligen var Allas lilla piga en rapp-låt i en musikal byggd på en doktorsavhandling i sociologi, som handlar om kvinnor på mansdominerade arbetsplatser.</p>
<p>- Sonja Åkesson tar fram det allmängiltiga i det vardagliga. Hon blir aldrig högstämd eller svårtillgänglig, säger Mazetti</p>
<p>Idag saknar Mazetti kampsånger om kvinnor.</p>
<p>-Musiken har haft ordet vid nästan alla viktiga samhällsförändringar. Det vet diktatorer och patriarket. Marseljäsen drog igång känslorna på riktigt i Franska revolutionen. Det är ingen slump att man skar händerna av <strong>Victor Jara</strong> eller att <strong>Pussy Riot</strong> satt bakom lås och bom. Musik är farliga grejer, rena dynamiten, anser Katarina Mazetti.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sonja Åkesson Sällskapet:<br><a class="external-link" href="http://www.sonjaakesson.se" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.sonjaakesson.se</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Eva Ström, blogg:<br><a class="external-link" href="http://evastrom.blogg.se" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://evastrom.blogg.se</a></p>
<p>Eva Ström, Albert Bonniers förlag:<br><a class="external-link" href="http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Kajsa Grytts officiella facebooksida:<br><a class="external-link" href="https://www.facebook.com/kajsagryttofficiell/" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">https://www.facebook.com/kajsagryttofficiell/</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Catharina Backman, STIM:<br><a class="external-link" href="http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&amp;fraga=Catharina%20BACKMAN" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&amp;fraga=Catharina%20BACKMAN</a></p>
<p>&nbsp;Catharina Backman, Wikipedia:<br><a class="external-link" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Catharina_Backman" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://sv.wikipedia.org/wiki/Catharina_Backman</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Nino Ramsbys hemsida:<br><a class="external-link" href="http://www.ninoramsby.se" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.ninoramsby.se</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Gittan Jönssons hemsida:<br><a class="external-link" href="http://www.gittanjonsson.se" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.gittanjonsson.se</a></p>
<p>Gittan Jönsson, Svenska konstnärer:<br><a class="external-link" href="http://www.svenskakonstnarer.se/start/plus_artist.php?chr=10&amp;aid=1668" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.svenskakonstnarer.se/start/plus_artist.php?chr=10&amp;aid=1668</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Katarina Mazettis hemsida:<br><a class="external-link" href="http://www.katarinamazetti.com" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.katarinamazetti.com</a></p>
<p>Katarina Mazetti, Alfabeta Bokförlag:<br><a class="external-link" href="http://www.alfabeta.se/forfattare/katarina-mazetti" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.alfabeta.se/forfattare/katarina-mazetti</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>ALLAS LILLA PIGA <br>Nike Markelius, <br>Katarina Mazetti <br>Nike &amp; Röda Orkestern <br>MNW<br> 01371, MNWCD 346</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Neijjj! <br>Sonja Åkesson</p>
<p>Sonja Åkesson</p>
<p>Sonja Åkesson</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>ÅKEJ <br>Annika Norlin, <br>Sonja Åkesson<br>Annika Norlin/ Jonas Kullhammar/ Reine Fiske/ Martin Hederos/ Johan Berthling/ Fredrik Sandsten/ Nina Ramsby/ Lena Swanberg <br>PLAYGROUND 11708, PGMCD 63</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Humlan från Kumla <br>Gunnar Edander, <br>Sonja Åkesson<br>Gunnar Edander</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sommarräkning <br>Anonym, <br>Sonja Åkesson<br>Sonja Åkesson</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sommarräkning<br>Anonym,<br>Sonja Åkesson<br>Sonja Åkesson</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>SJÄLVBIOGRAFI <br>Jan Allan, <br>Sonja Åkesson<br>Sonja Åkesson/ Jan Allan <br>BAKHÅLL 09191, BAKCD 9506</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>UTDRAG UR SJÄLVBIOGRAFI (REPLIK TILL FERLINGHETTI) <br>Kajsa Grytt, <br>Sonja Åkesson<br>Kajsa Grytt/ Martin Hederos/ Jonas Kullhammar/ Johan Berthling/ Fredrik Sandsten <br>PLAYGROUND 11708, PGMCD 63</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Neijjj! <br>Sonja Åkesson</p>
<p>Sonja Åkesson</p>
<p>Sonja Åkesson</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>VAGGSÅNG <br>Gunnar Edander, <br>Sonja Åkesson<br>Lise-Lotte Nilsson <br>MNW<br> 01371, MNWCD 250</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>O <br>Catharina Backman, <br>Sonja Åkesson<br>Malena Ernman Francisca Skoogh <br>NYTORP MUSIK, NYTORP&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>O <br>Catharina Backman, <br>Sonja Åkesson<br>Malena Ernman Francisca Skoogh <br>NYTORP MUSIK, NYTORP&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>SKÄRVOR AV EN SVIT <br>Nina Ramsby, <br>Sonja Åkesson<br>Nina Ramsby/ Jonas Kullhammar/ Martin Hederos/ Johan Berthling/ Fredrik Sandsten <br>PLAYGROUND 11708, PGMCD 63</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>SKÄRVOR AV EN SVIT<br>Nina Ramsby,<br>Sonja Åkesson<br>Nina Ramsby/ Jonas Kullhammar/ Martin Hederos/ Johan Berthling/ Fredrik Sandsten<br>PLAYGROUND 11708, PGMCD 63</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>SKÄRVOR AV EN SVIT<br>Nina Ramsby,<br>Sonja Åkesson<br>Nina Ramsby/ Jonas Kullhammar/ Martin Hederos/ Johan Berthling/ Fredrik Sandsten<br>PLAYGROUND 11708, PGMCD 63</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Varför Gör Du Det Igen? <br>Gunnar Edander, <br>Sonja Åkesson<br>Sonja Åkesson Mfl</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Varför Gör Du Det Igen?<br>Gunnar Edander,<br>Sonja Åkesson<br>Sonja Åkesson Mfl</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>DÄR FRUARNA BO <br>Gunnar Edander, <br>Sonja Åkesson<br>Lottie Ejebrant/ Jane Friedmann <br>MNW<br> 01371, MNW 23 P</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>ALLAS LILLA PIGA <br>Nike Markelius, <br>Katarina Mazetti <br>Nike &amp; Röda Orkestern <br>MNW<br> 01371, MNWCD</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/882053</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170425_0400_15b25800a89.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 25 Apr 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sonja Åkessons rytmiska, humoristiska och slagkraftiga ordvändningar har ofta fått tondräkt. Musikern och sångaren som tidigare hette Nina, numera Nino Ramsby, tonsatte Åkessons "Skärvor av en svit".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I fjärde programmet i serien <em>Musiken har ordet</em> står poeten <strong>Sonja Åkesson</strong> i fokus. Hon medverkar med inspelade sånger och uppläsningar.</p>
<p>Tonsättningar av Sonja Åkessons dikter blev aktuella igen då skivan <em>Sonja Åkesson tolkad av</em> gavs ut i november 2010. Vi möter några av dem som skrivit musik till hennes rytmiska, humoristiska och slagkraftiga ordvändningar:</p>
<p>Kompositören <strong>Gunnar Edander</strong>, poeten <strong>Eva Ström</strong>, musikern och författaren <strong>Kajsa Grytt</strong>, tonsättaren och musikern <strong>Catharina Backman</strong>, musikern och grafiska designern <strong>Nino Ramsby</strong>, bildkonstnären och musikern <strong>Gittan Jönsson</strong> och författaren <strong>Katarina Mazetti</strong>.</p>
<p>Poeten, författaren och bildkonstnären <strong>Sonja Åkesson</strong> avlider 1977. Hon föds 1926 i <strong>Buttle</strong> på Gotland. Hon får inte studera vidare utan arbetar som telefonist, servitris och affärsbiträde. 1957 debuterar Sonja Åkesson med diktsamlingen <em>Situationer</em> och 1977 utkommer den posthuma diktsamlingen <em>Hästens öga</em>. Hon hinner med att skriva ett 20-tal dikt-, och novellsamlingar. Tillsammans med kompositören Gunnar Edander ger hon ut <em>Slagdängor</em>, en samling visor med musik.</p>
<p>På en Skype-linje från Kalifornien sjunger <strong>Gunnar Edander</strong> ur Sonja Åkessons visa <em>Det var en humla från Kumla</em>, som handlar om fångarnas villkor i fängelserna.</p>
<p>-Sonja Åkesson bidrog också med fyra texter till skivan <em>Sånger om Kvinnor</em> som gavs ut 1971. Texterna handlade om kvinnors rättigheter och om jämlikhet, säger Gunnar Edander.</p>
<p>-Sonja Åkesson var en stor konstnär, otroligt musikalisk och enormt raffinerad i språket, säger poeten <strong>Eva Ström</strong>. Sonjas <em>Självbiografi</em> är uppbyggd som en mässa, ett körverk.</p>
<p>Rockmusikern och sångerskan <strong>Kajsa Grytt</strong> tog sig an just Åkessons <em>Självbiografi</em>.</p>
<p>- Jag tror inte hon var så privat som man ville göra gällande. När jag var liten såg man Sonja Åkesson som en pillerknaprande hemmafru som skrev. Men hon är oerhört skicklig. Hon använder en ord- och en bildlek där hon skiftar mellan olika känslolägen nästan på varenda rad, förklarar Kajsa Grytt.</p>
<p>-Sonja hade galghumor. I dikten <em>O</em> ur diktsamlingen <em>Hästens Öga</em> skriver hon om sitt neurotiska hav, som rimmar på grav, skrattar <strong>Catharina Backman</strong>. Det är sorgligt och roligt samtidigt. Jag valde dikten <em>O</em> för där fanns plats för musiken. Formen vände jag på genom att låta rösten bli den ledande medan pianot hoppar omkring och broderar med färger.</p>
<p>Musikern, sångaren och bildkonstnären <strong>Nino Ramsby</strong> tonsatte Åkessons <em>Skärvor av en svit</em>.</p>
<p>-Jag är en ljudmänniska först och främst och var otrogen mot Sonja Åkessonss ord. Ljudet av en av Sonja Åksessons fraser tyckte jag funkade som start: <em>Ett liv att avverka</em>. Soundet och hur orden klingar var viktigare än ordens innehåll. Jag tog inte hänsyn till hur Sonja hade satt samman sin text utan blandade hur som helst. Använde alla ord som fanns med men avslutade en sångfras mitt i hennes fras så att betydelsen blev annorlunda. Men Sonja Åkesson var hänsynslös själv och plockade fraser ur t ex veckotidningar, säger Nino Ramsby.</p>
<p>Bildkonstnären och musikern <strong>Gittan Jönsson</strong> ritade omslaget till den legendariska LP’n <em>Sånger om Kvinnor</em> från 1971. Hon körade också på skivan. Gittan Jönsson tonsatte Åkessons...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musiken,har,ordet,4:,Poeten,Sonja,Åkesson,i,fokus]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/61200563-e017-4967-a168-f78189ff10bc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sonja Åkessons rytmiska, humoristiska och slagkraftiga ordvändningar har ofta fått tondräkt. Musikern och sångaren som tidigare hette Nina, numera Nino Ramsby, tonsatte Åkessons "Skärvor av en svit".]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/04/p2_tollansmusikaliska_20170425_0400_15b25800a89.mp3" length="38183339" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Dylankvinnorna del 2. Hur har Bob Dylan påverkat kvinnor?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det andra av två program som sätter fokus på de kvinnliga konstnärer som influerats av, älskat och inspirerat Bob Dylan, nobelpristagaren i litteratur 2016. Och några av dem som han älskat tillbaka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2016 fick <strong>Bob Dylan</strong> Nobelpriset i litteratur för sina texter med motiveringen: ”<em>Bob Dylan har skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen.</em>”</p>
<p>- Det var Bob Dylan som kunde artikulera och förklara vad det var som gjorde att vi var unika som människor. Man kunde själva bestämma vem man ville vara och vilka uttryck man kunde använda. Man kunde sjunga på vilket sätt man ville och man kunde faktiskt tycka vad man ville också, berättar <strong>Henrietta Hulthén</strong>, dramaturg och radioproducent.</p>
<p>- Det är ju också någonting som gör att alla de här kvinnorna har velat tolka Dylan. Det är som att kvinnorna lyfter fram det sensuella, de hittar i sina tolkningar skimret i Bob Dylans ganska banala musik. Kvinnorna blir hans språkrör och det är fantastiskt, säger <strong>Lena Åberg Frisk,</strong> vd för <strong>Uppsala Konsert &amp; Kongress</strong>.</p>
<p>- För att finna min egen identitet fantiserade jag om hur Bob Dylan skulle klä sig om han var kvinna, berättar sångerskan och kompositören <strong>Ebba Forsberg</strong>, som tolkat Bob Dylan på svenska på skivor och scen.</p>
<p>- Jag var 12 år och skrev Bob Dylan på mina basketskor. Texterna förstod jag inte alltid. <em>I want you</em> fattade man ju, men kanske inte: <em>drunken politician leaps upon the streets where mother weap the saviours, where fast asleep they wait for you</em>, men när han kommer till <em>wait for you</em> så kvittar det vad han har sagt innan på något sätt, säger poeten och sångerskan <strong>Maria Lindström, </strong>som framför Bob Dylans låt <em>Buckets of Rain</em> i intervjustudion.</p>
<p>- Både Bob Dylans ord och hans musik gav oss en känsla av att allt var möjligt och att framtiden låg där full av löften om förändring och frigörelse, säger <strong>Elisabeth Møller Jensen</strong>, författare, tidigare vd för <strong>Kvinfo</strong> i Köpenhamn.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>SHE BELONGS TO ME</p>
<p>Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 512353 6</p>
<p> </p>
<p>THULASIZWE <br />Trad från Sydafrika, Bob Dylan <br />Trad från Sydafrika <br />Miriam Makeba <br />WRASSE RECORDS 024210, WRASS 062</p>
<p> </p>
<p>THULASIZWE <br />Trad från Sydafrika, Bob Dylan <br />Trad från Sydafrika <br />Miriam Makeba <br />WRASSE RECORDS 024210, WRASS 062</p>
<p> </p>
<p>BABY BLUE <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Titiyo/ El Rojo Adios/ Andreas Söderström<br />WARNER BROS<br /> 000392, SELEA9404013/SEYTP1200108</p>
<p> </p>
<p>FÖR ATT JAG ÄLSKAR DEJ <br />Bob Dylan, <br />Mikael Wiehe <br />Ebba Forsberg <br />RHINO RECORDS 05222, 5051442-5584-2-5</p>
<p> </p>
<p>MEN BARA OM MIN ÄLSKADE VÄNTAR<br />Bob Dylan, <br />Ulf Dageby <br />Ebba Forsberg <br />RHINO RECORDS 05222, 5051442-5584-2-5</p>
<p> </p>
<p>JUST LIKE A WOMAN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Nina Simone <br />ARIOLA EXPRESS 15283, 295 055</p>
<p> </p>
<p>JUST LIKE A WOMAN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Nina Simone <br />ARIOLA EXPRESS 15283, 295 055</p>
<p> </p>
<p>LEOPARD-SKIN PILL-BOX HAT <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 000149, 512352 6</p>
<p> </p>
<p>WITH GOD ON OUR SIDE <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Joan Baez <br />VANGUARD 000381, VCD-113/14</p>
<p> </p>
<p>BALLAD OF A THIN MAN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 512351 6</p>
<p> </p>
<p>FOREVER YOUNG <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Rebecca Nyamane/ Soweto Gospel Choir/ David Mulovhedzi <br />SHANACHIE 05719, SHA 66040</p>
<p> </p>
<p>SHE BELONGS TO ME <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 512353 6</p>
<p> </p>
<p>I WANT YOU <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 000149, 512352 6</p>
<p> </p>
<p>THE TIMES THEY ARE A-CHANGIN' <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Nina Simone <br />ELEKTRA 000192, 8122-79999-0</p>
<p> </p>
<p>SAD EYED LADY OF THE LOWLANDS</p>
<p>Bob Dylan <br />Bob Dylan</p>
<p>Bob Dylan<br />COLUMBIA 000149, 512352 6 </p>
<p> </p>
<p>ONE TOO MANY MORNINGS <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Joan Baez <br />VANGUARD 000381, VCD-79306/7</p>
<p> </p>
<p><br />A Hard Rain's A-Gonna Fall <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Patti Smith</p>
<p>Live</p>
<p> </p>
<p>CLOTHES LINE SAGA <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />The Roches <br />RED HOUSE 020937, RHR CD 154</p>
<p> </p>
<p>I WANT YOU <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Ximena Sarinana <br />AMNESTY INTERNATIONAL 034621, 081797401001</p>
<p> </p>
<p>Buckets of Rain <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Maria Lindström</p>
<p>Live</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/882051</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170418_0400_15b19f9e2a3.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 18 Apr 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det andra av två program som sätter fokus på de kvinnliga konstnärer som influerats av, älskat och inspirerat Bob Dylan, nobelpristagaren i litteratur 2016. Och några av dem som han älskat tillbaka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2016 fick <strong>Bob Dylan</strong> Nobelpriset i litteratur för sina texter med motiveringen: ”<em>Bob Dylan har skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen.</em>”</p>
<p>- Det var Bob Dylan som kunde artikulera och förklara vad det var som gjorde att vi var unika som människor. Man kunde själva bestämma vem man ville vara och vilka uttryck man kunde använda. Man kunde sjunga på vilket sätt man ville och man kunde faktiskt tycka vad man ville också, berättar <strong>Henrietta Hulthén</strong>, dramaturg och radioproducent.</p>
<p>- Det är ju också någonting som gör att alla de här kvinnorna har velat tolka Dylan. Det är som att kvinnorna lyfter fram det sensuella, de hittar i sina tolkningar skimret i Bob Dylans ganska banala musik. Kvinnorna blir hans språkrör och det är fantastiskt, säger <strong>Lena Åberg Frisk,</strong> vd för <strong>Uppsala Konsert &amp; Kongress</strong>.</p>
<p>- För att finna min egen identitet fantiserade jag om hur Bob Dylan skulle klä sig om han var kvinna, berättar sångerskan och kompositören <strong>Ebba Forsberg</strong>, som tolkat Bob Dylan på svenska på skivor och scen.</p>
<p>- Jag var 12 år och skrev Bob Dylan på mina basketskor. Texterna förstod jag inte alltid. <em>I want you</em> fattade man ju, men kanske inte: <em>drunken politician leaps upon the streets where mother weap the saviours, where fast asleep they wait for you</em>, men när han kommer till <em>wait for you</em> så kvittar det vad han har sagt innan på något sätt, säger poeten och sångerskan <strong>Maria Lindström, </strong>som framför Bob Dylans låt <em>Buckets of Rain</em> i intervjustudion.</p>
<p>- Både Bob Dylans ord och hans musik gav oss en känsla av att allt var möjligt och att framtiden låg där full av löften om förändring och frigörelse, säger <strong>Elisabeth Møller Jensen</strong>, författare, tidigare vd för <strong>Kvinfo</strong> i Köpenhamn.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>SHE BELONGS TO ME</p>
<p>Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 512353 6</p>
<p> </p>
<p>THULASIZWE <br />Trad från Sydafrika, Bob Dylan <br />Trad från Sydafrika <br />Miriam Makeba <br />WRASSE RECORDS 024210, WRASS 062</p>
<p> </p>
<p>THULASIZWE <br />Trad från Sydafrika, Bob Dylan <br />Trad från Sydafrika <br />Miriam Makeba <br />WRASSE RECORDS 024210, WRASS 062</p>
<p> </p>
<p>BABY BLUE <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Titiyo/ El Rojo Adios/ Andreas Söderström<br />WARNER BROS<br /> 000392, SELEA9404013/SEYTP1200108</p>
<p> </p>
<p>FÖR ATT JAG ÄLSKAR DEJ <br />Bob Dylan, <br />Mikael Wiehe <br />Ebba Forsberg <br />RHINO RECORDS 05222, 5051442-5584-2-5</p>
<p> </p>
<p>MEN BARA OM MIN ÄLSKADE VÄNTAR<br />Bob Dylan, <br />Ulf Dageby <br />Ebba Forsberg <br />RHINO RECORDS 05222, 5051442-5584-2-5</p>
<p> </p>
<p>JUST LIKE A WOMAN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Nina Simone <br />ARIOLA EXPRESS 15283, 295 055</p>
<p> </p>
<p>JUST LIKE A WOMAN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Nina Simone <br />ARIOLA EXPRESS 15283, 295 055</p>
<p> </p>
<p>LEOPARD-SKIN PILL-BOX HAT <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 000149, 512352 6</p>
<p> </p>
<p>WITH GOD ON OUR SIDE <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Joan Baez <br />VANGUARD 000381, VCD-113/14</p>
<p> </p>
<p>BALLAD OF A THIN MAN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 512351 6</p>
<p> </p>
<p>FOREVER YOUNG <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Rebecca Nyamane/ Soweto Gospel Choir/ David Mulovhedzi <br...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Dylankvinnorna,del,2.,Hur,har,Bob,Dylan,påverkat,kvinnor?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/25b1de74-7853-4d91-91d8-dfabb1abeb1d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det andra av två program som sätter fokus på de kvinnliga konstnärer som influerats av, älskat och inspirerat Bob Dylan, nobelpristagaren i litteratur 2016. Och några av dem som han älskat tillbaka.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/04/p2_tollansmusikaliska_20170418_0400_15b19f9e2a3.mp3" length="42717497" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Dylankvinnorna del 1. Hur har kvinnor påverkat Bob Dylan? ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det första av två program som sätter fokus på de kvinnliga konstnärer som influerats av, älskat och inspirerat Bob Dylan, nobelpristagaren i litteratur 2016. Och några av dem som han älskat tillbaka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2016 fick <strong>Bob Dylan</strong> <em>Nobelpriset </em>i litteratur för sina texter med motiveringen: ”<em>Bob Dylan har skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen</em>.”</p>
<p>Dylans personliga upplevelser och relationer bildar underlag till många av hans närmare 600 texter. Han har gjort stor musikalisk konst av flera av sina misslyckade kärleksrelationer till kvinnor.</p>
<p>Hur påverkade kvinnor <strong>Bob Dylans</strong> uppväxt? Vilka av hans låtar handlar om vilka kvinnor? Svaret får ni i <strong>Dylankvinnorna</strong>.</p>
<p>Vi mixar Dylan med <strong>Sapfo</strong> och hör honom sjunga duett med sin hemliga, afroamerikanska hustru <strong>Carolyn Dennis</strong>.</p>
<p>- Jag tycker mycket om hans personliga, nakna och raka beskrivningar i kärlekssångerna och hans ofta knöliga sätt att frasera. Precis som i opera är musiken i symbios med texten hos Bob Dylan, säger dramatikern, författaren och librettisten <strong>Kerstin Perski</strong>.</p>
<p><strong>Lena Åberg Frisk</strong>, vd för <em>Uppsala Konsert &amp; Kongress</em>, är däremot kluven till Dylans kärlekslyrik.</p>
<p>- Det jag hör är en man som kanske inte riktigt, kommer nära kvinnor. Liksom <strong>Dante</strong> i <em>Divina Comedia</em> inte skildrar sin älskade <strong>Beatrices</strong> känslor så handlar Dylans kärlekstexter enbart om Dylans egna känslor. Jag kände mig som ung kvinna inte inbjuden, säger <strong>Lena Åberg Frisk</strong>.</p>
<p>- Jag vet inte hur mycket det betydde musikaliskt, men jag såg musikern och aktivisten <strong>Joan Baez</strong> vid Bob Dylans sida, och det fanns nånting tilltalande i det. Hon var väldigt vacker med det långa, svarta håret, som en indian på något sätt. Det var lite <strong>Yoko</strong> och <strong>John</strong> över dem. Jag tänkte att om man kan ha en sån vacker, klok kvinna vid sin sida så måste man vara en hyfsad människa, säger <strong>Ebba Forsberg</strong>, sångerska och kompositör, som spelat in flera av Bob Dylans låtar på skiva.</p>
<p>I <strong>Dylankvinnorna </strong>del 1 möter vi även <strong>Maria</strong><strong> Lindström</strong> singer/songwriter, poet och sångerska. Dessutom <strong>Henrietta Hulthén</strong>, som under många år varit producent och dramaturg på <strong>Sveriges Radio</strong>.</p>
<p>I programmet presenteras musik av de afroamerikanska musikkvinnor som haft stor betydelse för Bob Dylan som artist och människa, bland andra <strong>Odetta Holmes</strong>, <strong>Victoria Spivey </strong>och<strong> Delores Dixon</strong>.</p>
<p>Sångerskan, gtiarristen och medborgarrättsaktivisten<strong> Odetta</strong> framför sin fantastiska tolkning av Bob Dylans <em>Masters of War</em> som finns med på denna etablerade folkmusikers platta <em>Odetta Sings Dylan</em> från 1965. Det var den andra hela skivan någonsin med Dylan-covers. Den första spelades in 1964 av <strong>Linda Mason</strong> med titeln <em>How Many Seas Must A White Dove Sail.</em></p>
<p>Vi lyssnar även på spännande Dylan-tolkningar av andra kvinnliga artister som <strong>Karen Dalton</strong>, <strong>Abbey Lincoln</strong>, <strong>Joan Baez</strong>, <strong>Nina Simone</strong>, <strong>Miriam Makeba, Madeleine Peyroux, Hart Rouge </strong>och punkgruppen <strong>Malaria </strong>från Berlin.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>JUST LIKE A WOMAN <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 000149, 512352 6 </p>
<p> </p>
<p>MISTER TAMBOURINE MAN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Abbey Lincoln/ Julien Lourau/ Marc Cary/ Michael Bowie/ Aaron Walker <br />VERVE 00383, 533 559-2</p>
<p> </p>
<p>4TH TIME AROUND <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 000149, 512352 6</p>
<p> </p>
<p>RESTLESS FAREWELL <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, COL 519892 2</p>
<p> </p>
<p>DESOLATION ROW <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 512351 6</p>
<p> </p>
<p>IF NOT FOR YOU <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 88697 08230 2</p>
<p> </p>
<p>BOOTS OF SPANISH LEATHER <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Joan Baez <br />VANGUARD 000381, VCD-79306/7</p>
<p> </p>
<p>DIEU A NOS COTES <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan. Pierre Delanoe/ Hugues Aufray <br />Hart Rouge <br />RED HOUSE 020937, RHR CD 154</p>
<p> </p>
<p>LOVE IS JUST A FOUR LETTER-WORD <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Joan Baez <br />A&amp;M 00485, 540 502-2</p>
<p> </p>
<p>IT AIN'T ME BABE <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan/ Joan Baez <br />COLUMBIA 000149, COL 512358 2</p>
<p> </p>
<p>VISIONS OF JOHANNA <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 000149, 512352 6</p>
<p> </p>
<p>HIGHWAY 61 REVISITED <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 512351 6</p>
<p> </p>
<p>DIAMONDS AND RUST <br />Joan Baez, <br />Joan Baez <br />Joan Baez <br />A&amp;M 00485, 540 501-2</p>
<p> </p>
<p>OH SISTER <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan/ Jacques Levy <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 512345 6</p>
<p> </p>
<p>BLOWIN' IN THE WIND <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />New World Singers Delores Dixon<br />SMITHSONIAN FOLKWAYS 14631, SFW CD 40197</p>
<p> </p>
<p>NO MORE AUCTION BLOCK <br />Trad, Bob Dylan <br />Trad <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, COL 488100 2</p>
<p> </p>
<p>NO MORE AUCTION BLOCK FOR ME <br />Trad från USA, <br />Trad från USA<br />Odetta/ Bill Lee/ The Church Of The Master <br />VANGUARD 00381, 79522-2</p>
<p> </p>
<p>MASTERS OF WAR <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Odetta <br />SONY<br /> 16936, MASTERS OF WAR 2000</p>
<p> </p>
<p>JUST LIKE A WOMAN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 000149, 512352 6</p>
<p> </p>
<p>COME BACK BABY <br />Trad från USA, <br />Trad från USA<br />Carolyn Hester/ Bob Dylan <br />COLUMBIA 000162, I'LL FLY AWAY 1994</p>
<p> </p>
<p>GRANT SPIVEY <br />Victoria Spivey, <br />Victoria Spivey <br />Victoria Spivey/ Willie Dixon/ Bill Stepney <br />L+R<br /> 01998, CDLR 42023</p>
<p> </p>
<p>IT HURTS ME TOO <br />Meldon London, <br />Meldon London <br />Karen Dalton <br />MEGAPHONE MUSIC 21722, CDMEGA 10</p>
<p> </p>
<p>WIGGLE WIGGLE <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 000149, 467 188 2</p>
<p> </p>
<p>NEVER GONNA BE THE SAME AGAIN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan/ Carol Dennis/ Syd Mcguiness/ Alan Clark/ Richard Scher/ Robbie Shakespeare/ Sly Dunbar <br />COLUMBIA 000149, 467840 2</p>
<p> </p>
<p>YOU'RE GONNA MAKE ME LONESOME WHEN YOU GO  <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Madeleine Peyroux <br />ROUNDER RECORDS 03719, 982 358-3</p>
<p> </p>
<p>LAY LADY LAY<br />Bob Dylan,<br />Bob Dylan<br />Malaria<br />MONIKA ENTERPRISE 027641, CHEERIO 1993</p>
<p> </p>
<p>SARA <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 00149, 512345 6</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/874658</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170411_0400_15af0fe33e8.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 11 Apr 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det första av två program som sätter fokus på de kvinnliga konstnärer som influerats av, älskat och inspirerat Bob Dylan, nobelpristagaren i litteratur 2016. Och några av dem som han älskat tillbaka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2016 fick <strong>Bob Dylan</strong> <em>Nobelpriset </em>i litteratur för sina texter med motiveringen: ”<em>Bob Dylan har skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen</em>.”</p>
<p>Dylans personliga upplevelser och relationer bildar underlag till många av hans närmare 600 texter. Han har gjort stor musikalisk konst av flera av sina misslyckade kärleksrelationer till kvinnor.</p>
<p>Hur påverkade kvinnor <strong>Bob Dylans</strong> uppväxt? Vilka av hans låtar handlar om vilka kvinnor? Svaret får ni i <strong>Dylankvinnorna</strong>.</p>
<p>Vi mixar Dylan med <strong>Sapfo</strong> och hör honom sjunga duett med sin hemliga, afroamerikanska hustru <strong>Carolyn Dennis</strong>.</p>
<p>- Jag tycker mycket om hans personliga, nakna och raka beskrivningar i kärlekssångerna och hans ofta knöliga sätt att frasera. Precis som i opera är musiken i symbios med texten hos Bob Dylan, säger dramatikern, författaren och librettisten <strong>Kerstin Perski</strong>.</p>
<p><strong>Lena Åberg Frisk</strong>, vd för <em>Uppsala Konsert &amp; Kongress</em>, är däremot kluven till Dylans kärlekslyrik.</p>
<p>- Det jag hör är en man som kanske inte riktigt, kommer nära kvinnor. Liksom <strong>Dante</strong> i <em>Divina Comedia</em> inte skildrar sin älskade <strong>Beatrices</strong> känslor så handlar Dylans kärlekstexter enbart om Dylans egna känslor. Jag kände mig som ung kvinna inte inbjuden, säger <strong>Lena Åberg Frisk</strong>.</p>
<p>- Jag vet inte hur mycket det betydde musikaliskt, men jag såg musikern och aktivisten <strong>Joan Baez</strong> vid Bob Dylans sida, och det fanns nånting tilltalande i det. Hon var väldigt vacker med det långa, svarta håret, som en indian på något sätt. Det var lite <strong>Yoko</strong> och <strong>John</strong> över dem. Jag tänkte att om man kan ha en sån vacker, klok kvinna vid sin sida så måste man vara en hyfsad människa, säger <strong>Ebba Forsberg</strong>, sångerska och kompositör, som spelat in flera av Bob Dylans låtar på skiva.</p>
<p>I <strong>Dylankvinnorna </strong>del 1 möter vi även <strong>Maria</strong><strong> Lindström</strong> singer/songwriter, poet och sångerska. Dessutom <strong>Henrietta Hulthén</strong>, som under många år varit producent och dramaturg på <strong>Sveriges Radio</strong>.</p>
<p>I programmet presenteras musik av de afroamerikanska musikkvinnor som haft stor betydelse för Bob Dylan som artist och människa, bland andra <strong>Odetta Holmes</strong>, <strong>Victoria Spivey </strong>och<strong> Delores Dixon</strong>.</p>
<p>Sångerskan, gtiarristen och medborgarrättsaktivisten<strong> Odetta</strong> framför sin fantastiska tolkning av Bob Dylans <em>Masters of War</em> som finns med på denna etablerade folkmusikers platta <em>Odetta Sings Dylan</em> från 1965. Det var den andra hela skivan någonsin med Dylan-covers. Den första spelades in 1964 av <strong>Linda Mason</strong> med titeln <em>How Many Seas Must A White Dove Sail.</em></p>
<p>Vi lyssnar även på spännande Dylan-tolkningar av andra kvinnliga artister som <strong>Karen Dalton</strong>, <strong>Abbey Lincoln</strong>, <strong>Joan Baez</strong>, <strong>Nina Simone</strong>, <strong>Miriam Makeba, Madeleine Peyroux, Hart Rouge </strong>och punkgruppen <strong>Malaria </strong>från Berlin.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Låtlista:</span></strong></p>
<p>JUST LIKE A WOMAN <br />Bob Dylan <br />Bob Dylan <br />COLUMBIA 000149, 512352 6 </p>
<p> </p>
<p>MISTER TAMBOURINE MAN <br />Bob Dylan, <br />Bob Dylan <br />Abbey Lincoln/ Julien Lourau/ Marc...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Dylankvinnorna,del,1.,Hur,har,kvinnor,påverkat,Bob,Dylan?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/82d13ca6-26fb-495d-a49c-6690de5c6886.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:04</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det första av två program som sätter fokus på de kvinnliga konstnärer som influerats av, älskat och inspirerat Bob Dylan, nobelpristagaren i litteratur 2016. Och några av dem som han älskat tillbaka.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/04/p2_tollansmusikaliska_20170411_0400_15af0fe33e8.mp3" length="38950305" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musiken har ordet 3: - Dramat måste vara så känslomässigt laddat att personerna brister ut i sång!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>-En dramatisk karaktär är ofta en som bär på motsättningar, har en inre konflikt som blir betydelsefull i handlingen, påverkar handlingen och påverkas av handlingen så att nya sidor kan träda fram. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I tredje programmet i serien <em>Musiken har ordet</em> möter vi librettisten, dramatikern och författaren <strong>Kerstin Perski</strong>, tonsättaren och professorn <strong>Karin Rehnqvist</strong> och kompositören <strong>Gunnar Edander</strong>.</p>
<p>Kerstin Perski har samarbetat med <strong>Orionteatern</strong>, <strong>Bouffonteatern</strong> och <strong>Judiska Teatern</strong>. Hon har skrivit nya texter till klassiska musikdramatiska verk som <em>Glada Änkan</em> och <em>Enleveringen ur Seraljen</em>. Kerstin Perski har jobbat med tonsättarna <strong>Hans Gefors</strong>, <strong>Karin Rehnqvist</strong>, <strong>Paula af Malmborg Ward,</strong> <strong>Jonas Forssell</strong>, <strong>Carin Bartosch-Edström</strong> och <strong>Niels Martinesen</strong>. <strong>Perskis</strong> och <strong>Martinesens</strong> gemensamma opera <em>Skriftestolen</em> vann 2007 det danska <strong>Reumert-priset</strong> som bästa danska opera.</p>
<p>Vad skiljer musikdrama från taldrama? Varför skall det sjungas?</p>
<p>-Opera är för mig framför allt drama, dramatik. Dramat måste vara så känslomässigt laddat att personerna måste brista ut i sång, förklarar Kerstin Perski, som ofta inspireras av myter när hon gestaltar operakaraktärer.</p>
<p>Dagisfröken <strong>Lollo</strong> fick drag av <strong>Jeanne d’Arc</strong> och gisslantagaren <strong>Lyckos</strong> fick drag av ensamvarg i operan <em>Vargen kommer</em>, med musik av <strong>Hans Gefors</strong>. Operan hade premiär på <strong>Malmö Musikteater</strong> 1997.</p>
<p>Kerstin Perskis senaste libretto till en opera har arbetsnamnet <em>The emperor of Qin</em>. Hon skriver det på engelska och musiken komponerar den japansk-amerikanska tonsättaren <strong>Moto Osada</strong>. <em>The emperor of Qin</em> har beställts av <strong>Vadstenaakademien</strong> och uruppfördes sommaren 2015.</p>
<p>-En dramatisk karaktär är ofta en som bär på motsättningar, har en inre konflikt som blir betydelsefull i handlingen, påverkar handlingen och påverkas av handlingen så att nya sidor kan träda fram, säger Kerstin Perski, som vid tiden för intervjun skrev libretto till Göteborgsoperan. <strong>Alfreds Hitchcocks</strong> film <em>Notorious</em> blev opera med <strong>Hans Gefors</strong> som tonsättare.</p>
<p>-Mans- och kvinnorollerna i filmen är gammaldags och jag måste hitta ett språk för att göra <strong>Gary Grants</strong> roll, som den tyste och mystiske mannen, till en som vi idag kan förstå. Även <strong>Ingrid Bergmans</strong> karaktär behöver byggas ut. Varför blir hon kär i den här mannen på en sekund? skrattar Kerstin Perski.</p>
<p>Kerstin Perski blev förälskad i tonsättaren <strong>Karin Rehnqvists</strong> speciella klangvärldar, vilka är inspirerade av folkmusik. Tillsammans skapade de barnoperan <em>Sötskolan</em>, en rysare för barn, och orkestersagan <em>När jorden sjunger</em> för skådespelerska och orkester.</p>
<p>Vi besöker tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong> hemma i arbetsrummet i Stockholm där hon just nu komponerar partitur till en helaftonsopera på <strong>Kungliga Operan</strong> i Stockholm. Operan blir i två akter med fem sångsolister, kör och orkester. Arbetsnamnet är <em>Strandad</em> och librettot skriver <strong>Kerstin Perski</strong>. De har ett nära samarbete och läser och lyssnar på varandras alster efter hand.</p>
<p>-Det är alltid en större frihet att jobba med en textförfattare eller librettist som lever. Då kan vi ju prata med varandra. <strong>Kerstin Perski</strong> skriver otroligt bra! Hon har en stark känsla för vad som krävs för musiken, säger <strong>Karin Rehnqvist</strong>.</p>
<p>Vad är det för skillnad på att skriva konsertmusik och operamusik?</p>
<p>-Att skriva operamusik är ett oändligt arbete, men väldigt roligt! Jag är pedant och skriver ut alla detaljer, till exempel exakt hur artikulationen skall vara eller exakt hur långt och HUR ett crenscendo skall utföras. Formmässigt är konsten att skriva konsertmusik något helt annat. Då får musiken sträcka ut sig och klinga till slut, men i opera kan det bli drastiskt med härliga och snabba kast mellan olika känslor. Det måste dock bli rätt känsla för den person som sjunger just då. Annars blir det platt.</p>
<p>Är det librettot som styr?</p>
<p>-Nja, dramat styr musiken. Musiken måste lämna plats till rummet, ljussättningen och karaktärernas agerande. Men det är intrikat. Känslorna måste höras i musiken och ibland kan personen uttrycka en känsla medan musiken visar något annat. Då vinner musiken över ordet.</p>
<p>Den 8 juni 2013 kl 11.00 uruppfördes <em>En Mycket Stor Konsert</em> tonsatt av <strong>Karin Rehnqvist</strong>. Musik för världens största musikinstrument nämligen Gotlands alla kyrkklockor. <strong>Sveriges Radio</strong> direktsände över Sverige,&nbsp; över Europa, och dessutom via Internet till hela världen.</p>
<p>Kompositören <strong>Gunnar Edander</strong> skrev musik till dikter av den 1977 avlidna poeten <strong>Sonja Åkesson</strong>.</p>
<p>-Jag skrev musik till alla sånger på skivan <em>Sånger om kvinnor</em> som gavs ut 1971, då jag var huskompositör hos <strong>Susanne Osten</strong> och <strong>Margareta Garpe</strong> på olika Stockholmsteatrar. Många har sagt att det var konstigt att en man skrev all musik till flera kvinnoskivor. Då fanns det inte många kvinnor som skrev musik. Killar både skrev och spelade. Men det har hänt mycket sedan dess. Idag finns det en massa tjejer som skriver och spelar. Det har skett en revolution, berättar <strong>Gunnar Edander</strong> på Skype från Kalifornien där han är på turné med föreställningen <em>Djävla karl!!!</em> om <strong>August Strindberg</strong> med text av <strong>Agneta Elers-Jarleman</strong> och 9 sånger ur <strong>Gunnar Edanders </strong>sångbok <em>63 Strindbergsånger</em><strong>.</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Kerstin Perskis hemsida:<br><a class="external-link" href="http://www.kerstin-perski.se" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.kerstin-perski.se</a></p>
<p><br>Kerstin Perski, DramaDirekt:<br><a class="external-link" href="http://www.dramadirekt.com/presentationer.php?authorlist=40466" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.dramadirekt.com/presentationer.php?authorlist=40466</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><br>Karin Rehnqvists hemsida:<br><a class="external-link" href="http://www.karin-rehnqvist.se" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.karin-rehnqvist.se</a></p>
<p><br>Karin Rehnqvist hos Gehrmans Musikförlag:<br><a class="external-link" href="http://www.gehrmans.se/search?q=Karin%20Rehnqvist" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.gehrmans.se/search?q=Karin%20Rehnqvist</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><br>Gunnar Edander, Wikipedia:<br><a class="external-link" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Edander" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://sv.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Edander</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Låtlista:</strong></span></p>
<p>&nbsp;Crepuscolo</p>
<p>Oscar Bianchi</p>
<p>Anna Petrini, kontrabas-blockflöjt</p>
<p>Crepuscolo Works for the Paetzold Contrabass Recorder</p>
<p>dB Productions dBCD143</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vargen kommer Lollos rage</p>
<p>Hans Gefors, musik. Kerstin Perski, libretto.</p>
<p>Anne-Lise Berntsen. Stefan Dahlberg.</p>
<p>Shuya okatsu</p>
<p>Malmö operaorkester</p>
<p>dB Productions dBCD60/61</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vargen kommer, Jag känner igen din röst</p>
<p>Hans Gefors, musik. Kerstin Perski, libretto.</p>
<p>Anne-Lise Berntsen. Stefan Dahlberg.</p>
<p>Shuya okatsu</p>
<p>Malmö operaorkester</p>
<p>dB Productions dBCD60/61</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vargen kommer, Krossa Madonnan</p>
<p>Hans Gefors, musik. Kerstin Perski, libretto.</p>
<p>Anne-Lise Berntsen. Stefan Dahlberg.</p>
<p>Shuya okatsu</p>
<p>Malmö operaorkester</p>
<p>dB Productions dBCD60/61</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;Vargen kommer, Crossfire</p>
<p>Hans Gefors, musik. Kerstin Perski, libretto.</p>
<p>Anne-Lise Berntsen. Stefan Dahlberg.</p>
<p>Shuya okatsu</p>
<p>Malmö operaorkester</p>
<p>dB Productions dBCD60/61</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sötskolan, Vampyrarian</p>
<p>Karin Rehnqvist, musik. Kerstin Perski, libretto.</p>
<p>Monica Danielsson. Ensemble i Länsmusiken i Kronoberg</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Ärret, Hunden blir människa</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto.</p>
<p>Mikael Axelsson, Nikola Matisic, Catarina Lundgren, Henrik Holmberg, Balcarras Crafoord, Karina Blixt mfl. Dirigent: David Björkman</p>
<p>SR P2 augusti 2004</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Ärret, Människan blir hund igen</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto.</p>
<p>Mikael Axelsson, Nikola Matisic, Catarina Lundgren, Henrik Holmberg, Balcarras Crafoord, Karina Blixt mfl. Dirigent: David Björkman</p>
<p>SR P2 augusti 2004</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Notorious</p>
<p>Roy Webb</p>
<p>Utah Symphony Orchestra, conducted by Charles Ketcham.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Passionsspel (som fyra sporter) Boxning</p>
<p>Radiofoniskt verk för 7 sångare, kör, slgv., stråkorkester och tape.</p>
<p>Karin Rehnqvist, musik. Staffan Olzon, text.</p>
<p>Cecilia Rydinger Alin, dir. Sveriges Radios SO.</p>
<p>080200, Sveriges Radio.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Passionsspel (som fyra sporter) Rugby</p>
<p>Radiofoniskt verk för 7 sångare, kör, slgv., stråkorkester och tape.</p>
<p>Karin Rehnqvist, musik. Staffan Olzon, text.</p>
<p>Cecilia Rydinger Alin, dir. Sveriges Radios SO.</p>
<p>080200, Sveriges Radio.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Till ängeln med de brinnande händerna</p>
<p>Karin Rehnqvist, musik. Div texter.</p>
<p>Svenska kammarkören. Dirigent: La Cappella, Helena Ek, Backa Katarina Eriksson m fl.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sötskolan</p>
<p>Karin Rehnqvist, musik. Kerstin Perski, libretto.</p>
<p>Monica Danielsson. Ensemble i Länsmusiken i Kronoberg</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>När jorden sjunger</p>
<p>Karin Rehnqvist, musik. Kerstin Perski, libretto.</p>
<p>Svenska Kammarorkestern, Örebro. Petter Sundkvist, dir. Isabelle Moreau.</p>
<p>SR P2, Uruppförande 9/10 2004 i Örebro Konserthus.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Ska bli sjuksyster jag tralala</p>
<p>Gunnar Edander, musik. Sonja Åkesson, text.</p>
<p>Lottie ejebrant m fl.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/874642</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170404_0400_15ae1855631.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 04 Apr 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>-En dramatisk karaktär är ofta en som bär på motsättningar, har en inre konflikt som blir betydelsefull i handlingen, påverkar handlingen och påverkas av handlingen så att nya sidor kan träda fram. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I tredje programmet i serien <em>Musiken har ordet</em> möter vi librettisten, dramatikern och författaren <strong>Kerstin Perski</strong>, tonsättaren och professorn <strong>Karin Rehnqvist</strong> och kompositören <strong>Gunnar Edander</strong>.</p>
<p>Kerstin Perski har samarbetat med <strong>Orionteatern</strong>, <strong>Bouffonteatern</strong> och <strong>Judiska Teatern</strong>. Hon har skrivit nya texter till klassiska musikdramatiska verk som <em>Glada Änkan</em> och <em>Enleveringen ur Seraljen</em>. Kerstin Perski har jobbat med tonsättarna <strong>Hans Gefors</strong>, <strong>Karin Rehnqvist</strong>, <strong>Paula af Malmborg Ward,</strong> <strong>Jonas Forssell</strong>, <strong>Carin Bartosch-Edström</strong> och <strong>Niels Martinesen</strong>. <strong>Perskis</strong> och <strong>Martinesens</strong> gemensamma opera <em>Skriftestolen</em> vann 2007 det danska <strong>Reumert-priset</strong> som bästa danska opera.</p>
<p>Vad skiljer musikdrama från taldrama? Varför skall det sjungas?</p>
<p>-Opera är för mig framför allt drama, dramatik. Dramat måste vara så känslomässigt laddat att personerna måste brista ut i sång, förklarar Kerstin Perski, som ofta inspireras av myter när hon gestaltar operakaraktärer.</p>
<p>Dagisfröken <strong>Lollo</strong> fick drag av <strong>Jeanne d’Arc</strong> och gisslantagaren <strong>Lyckos</strong> fick drag av ensamvarg i operan <em>Vargen kommer</em>, med musik av <strong>Hans Gefors</strong>. Operan hade premiär på <strong>Malmö Musikteater</strong> 1997.</p>
<p>Kerstin Perskis senaste libretto till en opera har arbetsnamnet <em>The emperor of Qin</em>. Hon skriver det på engelska och musiken komponerar den japansk-amerikanska tonsättaren <strong>Moto Osada</strong>. <em>The emperor of Qin</em> har beställts av <strong>Vadstenaakademien</strong> och uruppfördes sommaren 2015.</p>
<p>-En dramatisk karaktär är ofta en som bär på motsättningar, har en inre konflikt som blir betydelsefull i handlingen, påverkar handlingen och påverkas av handlingen så att nya sidor kan träda fram, säger Kerstin Perski, som vid tiden för intervjun skrev libretto till Göteborgsoperan. <strong>Alfreds Hitchcocks</strong> film <em>Notorious</em> blev opera med <strong>Hans Gefors</strong> som tonsättare.</p>
<p>-Mans- och kvinnorollerna i filmen är gammaldags och jag måste hitta ett språk för att göra <strong>Gary Grants</strong> roll, som den tyste och mystiske mannen, till en som vi idag kan förstå. Även <strong>Ingrid Bergmans</strong> karaktär behöver byggas ut. Varför blir hon kär i den här mannen på en sekund? skrattar Kerstin Perski.</p>
<p>Kerstin Perski blev förälskad i tonsättaren <strong>Karin Rehnqvists</strong> speciella klangvärldar, vilka är inspirerade av folkmusik. Tillsammans skapade de barnoperan <em>Sötskolan</em>, en rysare för barn, och orkestersagan <em>När jorden sjunger</em> för skådespelerska och orkester.</p>
<p>Vi besöker tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong> hemma i arbetsrummet i Stockholm där hon just nu komponerar partitur till en helaftonsopera på <strong>Kungliga Operan</strong> i Stockholm. Operan blir i två akter med fem sångsolister, kör och orkester. Arbetsnamnet är <em>Strandad</em> och librettot skriver <strong>Kerstin Perski</strong>. De har ett nära samarbete och läser och lyssnar på varandras alster efter hand.</p>
<p>-Det är alltid en större frihet att jobba med en textförfattare eller librettist som lever. Då kan vi ju prata med varandra. <strong>Kerstin Perski</strong> skriver otroligt bra! Hon har en stark känsla för vad som krävs för musiken,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musiken,har,ordet,3:,Dramat,måste,vara,så,känslomässigt,laddat,att,personerna,brister,ut,i,sång!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/c76821ee-6f06-4693-af73-5e5036bf15ea.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[-En dramatisk karaktär är ofta en som bär på motsättningar, har en inre konflikt som blir betydelsefull i handlingen, påverkar handlingen och påverkas av handlingen så att nya sidor kan träda fram. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/04/p2_tollansmusikaliska_20170404_0400_15ae1855631.mp3" length="38540017" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musiken har ordet 2: Filmaren och musikern Hans Appelqvist dras till röstens skörhet hos amatörsångare och röstklangen hos äldre kvinnor.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hans använder recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye. - I all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras, förklarade poeten Eva Ströms pianolärare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I andra programmet i serien Musiken har ordet möter vi&nbsp;musikern och filmskaparen <strong>Hans Appelqvist</strong>, poeten, författaren och tidigare läkaren <strong>Eva Ström</strong>, operaskolade rockmusikern <strong>Nike Markelius</strong> och dramaturgen och författaren Carsten <strong>Palmaer</strong>.</p>
<p>Hans Appelqvist är utbildad till <strong>Tonemeister</strong> under tre år vid det danska Musikkonservatoriet i Köpenhamn. I en tonmästare samlas både den tekniska och den musikteoretiska kunskapen. En Tonemeister är alltså en slags länk mellan tekniker och musiker. Hans Appelqvist fascineras av röstens skörhet hos amatörsångare.</p>
<p>- Jag dras även till röstklangen hos äldre kvinnor och använder raspiga recitationer av <strong>Naima Wifstrand</strong> och <strong>Karin Boye</strong> i mina musikstycken, berättar Hans Appelqvist.</p>
<p>Till videofilmen <em>Sjunga slutet nu</em> skapade han fantasifiguren <strong>Klot</strong> som är vän med pojken <strong>Vissen</strong>. Klot är en svävande boll med mun och hen talar amerikanska med en syntetisk/digitaliserad stämma. Hans Appelqvist säger att det också är det tekniska i detta som verkligen intresserar honom.</p>
<p>Poeten, författaren och tidigare läkaren <strong>Eva Ström</strong> belönades 2003 med <strong>Nordiska Rådets Litteraturpris</strong>. Vid pianot komponerade Eva Ström små stycken som tonåring. Hon skrev text till ett oratorium, dikter till musik av Bach och libretto till kortoperan <em>Du får inte gå</em> tonsatt av <strong>Ylva X Arkvik</strong>.</p>
<p>- Jag menar att det i all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras. Det lärde jag mig av min pianolärare. Han diskuterade hela tiden hur fraser hänger ihop och hur musiken byggs upp. Så är det! En rytm kommer inom en för att sedan ordsättas, säger Eva Ström som läser flera av sina dikter i programmet.</p>
<p>-Jag är övertygad om att det finns något musikaliskt i att vara läkare. Utan att lyssna på olika ljud i människokroppen skulle det inte fungera.</p>
<p>Den operaskolade rockmusikern <strong>Nike Markelius</strong> är barnbarn till arkitekten <strong>Sven Markelius</strong> som ritade <strong>Helsingborgs Konserthus</strong>. Nike valde friheten i rockmusiken. Hon spelar trummor i <strong>Tant Strul</strong> och hon spelar elgitarr, sjunger och komponerar musik till <strong>Nike och Röda Orkestern</strong>. Senaste projekt är aktuella CD’n <em>Det står skrivet</em> med politiska texter av författare och poeter. Gästmusiker är bl a klarinettisten <strong>Emil Jonasson</strong> och stråkkvartetten <strong>Fläskkvartetten</strong>.</p>
<p>- Sverige och världen står inför oerhörda förändringar och försämringar i klimat, i världsekonomi och genom ökade klassklyftor. Jag ville inte skriva 15 texter själv, utan var nyfiken på andra människors reaktion på detta och ville ge min musikaliska röst åt deras ord. Trots att jag var väldigt sjuk själv och på väg att bli utförsäkrad, berättar Nike Markelius.</p>
<p>Dramaturgen <strong>Carsten Palmaer</strong> är en av de författare Nike Markelius kontaktade. Han översatte diktaren <strong>Heinrich Heines</strong> <em>Vandringsråttorna</em>, skriven på 1840-talet.</p>
<p>- Jag gillar råttor! De är fula, skalliga och omoraliska. Text och musik får aldrig bli alltför goda kompisar. Därför är jag barnsligt förtjust i fula texter till vackra melodier och vice versa, förklarar Carsten Palmaer.</p>
<p>Hans Appelqvist’s hemsida:<br><a class="external-link" href="http://www.sifantin.net" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.sifantin.net</a></p>
<p><br>Hans Appelqvist, filmen “Sjunga slutet nu”:<br><a class="external-link" href="http://www.hapna.com/H47.html" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.hapna.com/H47.html</a></p>
<p><br>Eva Ström, blogg:<br><a class="external-link" href="http://evastrom.blogg.se" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://evastrom.blogg.se</a></p>
<p><br>Eva Ström, Albert Bonniers förlag:<br><a class="external-link" href="http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086</a></p>
<p><br>Nike Markelius, SKAP:<br><a class="external-link" href="http://www.skap.se/medlemmar/nike-markelius" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.skap.se/medlemmar/nike-markelius</a></p>
<p><br>Nike &amp; Röda Orkestern:<br><a class="external-link" href="https://www.facebook.com/nikeochrodaorkestern" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">https://www.facebook.com/nikeochrodaorkestern</a></p>
<p><br>Carsten Palmaer, adlibris:<br><a class="external-link" href="http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&amp;author=Carsten+Palmaer&amp;fromproduct=true" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&amp;author=Carsten+Palmaer&amp;fromproduct=true</a></p>
<p><br>Carsten Palmaer, Wikipedia:<br><a class="external-link" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Carsten_Palmaer" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://sv.wikipedia.org/wiki/Carsten_Palmaer</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>Crepuscolo</p>
<p>Oscar Bianchi</p>
<p>Anna Petrini, kontrabas-blockflöjt</p>
<p>Crepuscolo Works for the Paetzold Contrabass Recorder</p>
<p>dB Productions dBCD143</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Den blå handen tar</p>
<p>Nike Markelius</p>
<p>Nike Markelius, sång och Röda Orkestern</p>
<p>Det står skrivet</p>
<p>MNW&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; MNWCD 346</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>För mig är det inte verkligt</p>
<p>Hans Appelqvist</p>
<p>Naima</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vissen och Sot</p>
<p>Hans Appelqvist</p>
<p>Sjunga slutet nu</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Sjunga slutet</p>
<p>Hans Appelqvist</p>
<p>Sjunga slutet nu</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>How come</p>
<p>Hans Appelqvist</p>
<p>Sjunga slutet nu</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Små människor utan hår</p>
<p>Hans Appelqvist. Naima Wifstrand</p>
<p>Naima</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Jag tecknar i mitt skrev</p>
<p>Hans Appelqvist. Karin Boye</p>
<p>Naima</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Naimamelodin</p>
<p>Hans Appelqvist. Naima Wifstrand.</p>
<p>Naima</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>När solen dör</p>
<p>Hans Appelqvist</p>
<p>Sjunga slutet nu</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Du får inte gå - kortopera</p>
<p>Ylva Q Arkvik, musik. Eva Ström, libretto</p>
<p>Elin Rombo, Andreas Landin.</p>
<p>Vadstena operaorkester. Dirigent Boman.</p>
<p>Inspelning SR.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>De förföljda funktionerna</p>
<p>Ákos Rózmann, musik. Eva Ström, text.</p>
<p>Brandenburg</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Konsert for violin &amp; stråkorkester med bc nr 1 a-moll bwv 1041</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Julia Fischer</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>En saga om en sten</p>
<p>Karin Ström</p>
<p>Karin Ström, sång och piano.</p>
<p>En saga om en sten</p>
<p>Datadamen Records DDR002</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Den blå handen tar</p>
<p>Nike Markelius</p>
<p>Nike Markelius, sång och Röda Orkestern</p>
<p>Det står skrivet</p>
<p>MNW&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; MNWCD 346</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vandringsråttorna</p>
<p>Nike Markelius, musik. Heinrich Heine, text.</p>
<p>Carsten Palmaer, översättning</p>
<p>Nike Markelius, sång och Röda Orkestern</p>
<p>Det står skrivet</p>
<p>MNW&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; MNWCD 346</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vandringsråttorna</p>
<p>Nike Markelius, musik. Heinrich Heine, text.</p>
<p>Carsten Palmaer, översättning</p>
<p>Nike Markelius, sång och Röda Orkestern</p>
<p>Det står skrivet</p>
<p>MNW&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; MNWCD 346</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/871466</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170321_0400_15ad8888d41.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 28 Mar 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hans använder recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye. - I all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras, förklarade poeten Eva Ströms pianolärare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I andra programmet i serien Musiken har ordet möter vi&nbsp;musikern och filmskaparen <strong>Hans Appelqvist</strong>, poeten, författaren och tidigare läkaren <strong>Eva Ström</strong>, operaskolade rockmusikern <strong>Nike Markelius</strong> och dramaturgen och författaren Carsten <strong>Palmaer</strong>.</p>
<p>Hans Appelqvist är utbildad till <strong>Tonemeister</strong> under tre år vid det danska Musikkonservatoriet i Köpenhamn. I en tonmästare samlas både den tekniska och den musikteoretiska kunskapen. En Tonemeister är alltså en slags länk mellan tekniker och musiker. Hans Appelqvist fascineras av röstens skörhet hos amatörsångare.</p>
<p>- Jag dras även till röstklangen hos äldre kvinnor och använder raspiga recitationer av <strong>Naima Wifstrand</strong> och <strong>Karin Boye</strong> i mina musikstycken, berättar Hans Appelqvist.</p>
<p>Till videofilmen <em>Sjunga slutet nu</em> skapade han fantasifiguren <strong>Klot</strong> som är vän med pojken <strong>Vissen</strong>. Klot är en svävande boll med mun och hen talar amerikanska med en syntetisk/digitaliserad stämma. Hans Appelqvist säger att det också är det tekniska i detta som verkligen intresserar honom.</p>
<p>Poeten, författaren och tidigare läkaren <strong>Eva Ström</strong> belönades 2003 med <strong>Nordiska Rådets Litteraturpris</strong>. Vid pianot komponerade Eva Ström små stycken som tonåring. Hon skrev text till ett oratorium, dikter till musik av Bach och libretto till kortoperan <em>Du får inte gå</em> tonsatt av <strong>Ylva X Arkvik</strong>.</p>
<p>- Jag menar att det i all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras. Det lärde jag mig av min pianolärare. Han diskuterade hela tiden hur fraser hänger ihop och hur musiken byggs upp. Så är det! En rytm kommer inom en för att sedan ordsättas, säger Eva Ström som läser flera av sina dikter i programmet.</p>
<p>-Jag är övertygad om att det finns något musikaliskt i att vara läkare. Utan att lyssna på olika ljud i människokroppen skulle det inte fungera.</p>
<p>Den operaskolade rockmusikern <strong>Nike Markelius</strong> är barnbarn till arkitekten <strong>Sven Markelius</strong> som ritade <strong>Helsingborgs Konserthus</strong>. Nike valde friheten i rockmusiken. Hon spelar trummor i <strong>Tant Strul</strong> och hon spelar elgitarr, sjunger och komponerar musik till <strong>Nike och Röda Orkestern</strong>. Senaste projekt är aktuella CD’n <em>Det står skrivet</em> med politiska texter av författare och poeter. Gästmusiker är bl a klarinettisten <strong>Emil Jonasson</strong> och stråkkvartetten <strong>Fläskkvartetten</strong>.</p>
<p>- Sverige och världen står inför oerhörda förändringar och försämringar i klimat, i världsekonomi och genom ökade klassklyftor. Jag ville inte skriva 15 texter själv, utan var nyfiken på andra människors reaktion på detta och ville ge min musikaliska röst åt deras ord. Trots att jag var väldigt sjuk själv och på väg att bli utförsäkrad, berättar Nike Markelius.</p>
<p>Dramaturgen <strong>Carsten Palmaer</strong> är en av de författare Nike Markelius kontaktade. Han översatte diktaren <strong>Heinrich Heines</strong> <em>Vandringsråttorna</em>, skriven på 1840-talet.</p>
<p>- Jag gillar råttor! De är fula, skalliga och omoraliska. Text och musik får aldrig bli alltför goda kompisar. Därför är jag barnsligt förtjust i fula texter till vackra melodier och vice versa, förklarar Carsten Palmaer.</p>
<p>Hans Appelqvist’s hemsida:<br><a class="external-link" href="http://www.sifantin.net" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.sifantin.net</a></p>
<p><br>Hans...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musiken,har,ordet,2:,Filmaren,och,musikern,Hans,Appelqvist,dras,till,röstens,skörhet,hos,amatörsångare,och,röstklangen,hos,äldre,kvinnor.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/1ec2611c-febd-4827-ada6-9fa5524691b7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hans använder recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye. - I all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras, förklarade poeten Eva Ströms pianolärare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/03/p2_tollansmusikaliska_20170321_0400_15ad8888d41.mp3" length="37152512" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vinyl, digital, subversiv. Dj:s i nattens elektroniska skogar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>DJ'n DJuna Barnes avled 16 mars 2017, 39 år gammal. Hon berättade musikaliska historier med årgångsmusik och det nyaste coola i melankoliska, mörka sjok. Möt även DJ Katrine Ring och DJ Gavanas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter <em>the grand old lady</em> bland danska DJ’s, <strong>Katrine Ring </strong>i <strong>Köpenhamn</strong>, som i 25 år remixat jazzfunk och klassisk musik i DJ-kollektivet <em>Vibezone. </em>Hon startade som musiker i ett danskt punkband. Hon har arrangerat jazzdanskvällar i Odense, skrivit bok om dansk klubbkultur och barnbok om djur i Rom. </p>
<p>- Det handlar om att välja musik och sätta samman styckena, säger <strong>Katrine Ring</strong> som taktmixar t ex <strong>Bach</strong> i jazztappning med <strong>Wagner.</strong> DJ Mix-plattan gjorde hon för <em>Yellow Lounge</em> och <strong>Deutsche Grammophone </strong>gav ut den. Där lät hon t ex ett piano klinga in över <strong>Wagners</strong> förspel till <em>Parcifal</em>. Svenske pianisten Anders Widmark både arrangerade och spelade.</p>
<p><strong>Katrine Ring</strong> kan fixa fram 50 stycket olika pris-fanfarer på en dag och 2009 fick hon göra en s k rekonstruktion av ett valfritt stycke av danska tonsättaren <strong>Vagn Holmboe</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong>Maria Gerhardt</strong> i <strong>Köpenhamn</strong> har lånat namn av den modernistiska, queera författarinnan. <strong>DJ</strong> <strong>Djuna Barnes</strong> kommer ur de husockuperande ungomsrevoltörerna i Köpenhamn och var en av de mest eftertraktade på klubbarna i Danmark. Hon berättar musikaliska historier med årgångsmusik och det nyaste coola. Gärna i melankoliska, mörka sjok. DJ Djuna Barnes spelade i <strong>Tokyo</strong> och i <strong>New York</strong>. I Köpehamn spelade hon 2-3 gånger i veckan på ställen som <em>Vega</em>, <em>Culture Box</em>, <em>Dunkel</em> och <em>Jolene</em>.</p>
<p>-Jag vet hur man får igång en fest och så tycker jag om att bestämma, säger DJ Djuna Barnes. Ultrakontroll och dominans! Det är jag som skruvar upp volymen. Ni höjer händerna i vädret när jag skruvar ner den. Skruvar jag upp basen går ni helt amok, säger DJ Djuna Barnes. Som en dirigent.</p>
<p>- Det är också ett sätt för mig att släppa hämningar och att försvinna in i musiken. Denna dubbelhet passar mig fint. Jag kontrollerar musiken men den är samtidigt större än jag, förklarar hon.</p>
<p>2016 vann Maria Gerhardt <strong>Politikens litteraturpris</strong> för diktsamlingen <em>Amagermesteren</em>, som utkom hösten 2015. Sex dagar innan hennes död utkom hennes sista och mycket rosade verk, <em>Transfervindue</em>, <em>Transferfönster</em> som hon tillsammans med sin redaktör gjorde klar i den sjkhussäng hon hade fått hem till huset i Hellerup och under den allra sista tiden på palliativ avdeling på Bispebjerg Hospital i Köpenhamn.</p>
<p> </p>
<p><strong>DJ Gavana</strong> har grekiskt påbrå, är doktor i antropologi och älskar fingertoppskänslan av vinyl. Favoritmusik är steppas dub, en politiskt subversiv musik med rötter i <strong>Jamaica</strong> och <strong>Leeds</strong>.</p>
<p><strong>Anna Gavanas</strong> upplevde 11 september i New York och sin brors död nästan samtidigt.</p>
<p>- Då bestämde jag mig, säger <strong>Anna Gavanas</strong>. Engagemanget i teknologi och i musik överskrider genuskategorier, sexualitet, etnicitet, sociala grupperingar och hierarkier. Man förenas i ett sammanhang där alla dansar som en organism. Och överskrider gränser mellan kropp, ljud o teknologi. Inför detta är vi alla lika, säger <strong>DJ Gavana, </strong> som både remixat <strong>Nina Simones</strong> <em>Feeling Good</em> och <strong>Frank Sinatras</strong> <em>Come Fly With Me.</em></p>
<p>Dessutom lär oss <strong>DJ Gavana</strong> grunderna i en DJs arbete.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>SIGNATUR Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>No_Hodown</p>
<p>DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak</p>
<p>DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak</p>
<p>Ännu outgiven.</p>
<p> </p>
<p>Garden</p>
<p>Winter Family</p>
<p>Winter Family</p>
<p>Sub Rosa records SR260</p>
<p> </p>
<p>The Comeback of Average Joe</p>
<p>M: N. Bentzon/Vibezone</p>
<p>Bentzon Brotherhood vs Vibezone.  </p>
<p>Freestyle UK 2003 England</p>
<p> </p>
<p>Parsifal, Prelude</p>
<p>Wagner</p>
<p>Katrine Ring. Berliner Philharmoniker. Karl Münchinger, dir. Katrine Ring, mix</p>
<p>Theavenuefeeling</p>
<p>DG</p>
<p> </p>
<p>Your Grace Stands Guard All 'Round My House, Din nåd står vakt omkring mitt hus</p>
<p>J S Bach</p>
<p>Katrine Ring, mix. Anders Widmark, piano</p>
<p>Theavenuefeeling</p>
<p>DG</p>
<p> </p>
<p>Dub Road To Travel</p>
<p>Ganja Tree</p>
<p>Ganja Tree</p>
<p>I-Grow Records IGROW002</p>
<p> </p>
<p>Sakamoto's Debussy</p>
<p>Debussy. Ryuici Sakamoto</p>
<p>Ryuici Sakamoto. Katrine Ring, mix.</p>
<p>Theavenuefeeling</p>
<p>DG</p>
<p> </p>
<p>På Nørrebro</p>
<p>M&amp;T: K.Ring/L.Bjarno/S.Caneschi</p>
<p>Vibezone</p>
<p>Murena Records 2003 Murena 024CD Danmark</p>
<p> </p>
<p>SIGNATUR Wintergarden</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>Maja S.K. Ratkje</p>
<p>River Mouth Echoes</p>
<p>TZADIK</p>
<p> </p>
<p>Garden</p>
<p>Winter Family</p>
<p>Winter Family</p>
<p>Sub Rosa records SR260</p>
<p> </p>
<p>Bright Red</p>
<p>Laurie Anderson</p>
<p>Laurie Anderson</p>
<p>Warner Bros</p>
<p> </p>
<p>People Are Friends</p>
<p>Biosphere</p>
<p>Biosphere</p>
<p>Dropsonde (2006)</p>
<p>Touch TO:66 CD</p>
<p> </p>
<p>Hana</p>
<p>Asa Chang &amp; Junray</p>
<p>Asa Chang &amp; Junray</p>
<p>Jun Ray Song Chang</p>
<p>The Leaf Label BAY22CD</p>
<p> </p>
<p>I wanna be adored  (Luna Sol Acid Hacienda Mix)</p>
<p>The Stone Roses</p>
<p>The Stone Roses</p>
<p>Rabbit in the Moon Remixes, Vol. 2</p>
<p>Hallucination</p>
<p> </p>
<p>Every Click Matters</p>
<p>Lee Jones</p>
<p>Lee Jones</p>
<p>Electronic Frank</p>
<p>Aus Music AUSCD02</p>
<p> </p>
<p>Devil˙s Water</p>
<p>Rennie Foster </p>
<p>Rennie Foster </p>
<p>Rebirth Essentials Vol Two MIE8031466710006</p>
<p> </p>
<p>Rudebwoy Electronica</p>
<p>DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak</p>
<p>DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak</p>
<p>Ännu outgiven.</p>
<p> </p>
<p>Come Fly   </p>
<p>DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak</p>
<p>DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak</p>
<p>Come Fly</p>
<p>Aromamusic                    050 Berlin Flavours</p>
<p> </p>
<p>Good Feelin</p>
<p>Ramadanman</p>
<p>Ramadanman. Nina Simone, sång.</p>
<p>2nd drop 2NDDRP001</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/866917</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170321_0400_15add0cb2ab.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 21 Mar 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>DJ'n DJuna Barnes avled 16 mars 2017, 39 år gammal. Hon berättade musikaliska historier med årgångsmusik och det nyaste coola i melankoliska, mörka sjok. Möt även DJ Katrine Ring och DJ Gavanas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter <em>the grand old lady</em> bland danska DJ’s, <strong>Katrine Ring </strong>i <strong>Köpenhamn</strong>, som i 25 år remixat jazzfunk och klassisk musik i DJ-kollektivet <em>Vibezone. </em>Hon startade som musiker i ett danskt punkband. Hon har arrangerat jazzdanskvällar i Odense, skrivit bok om dansk klubbkultur och barnbok om djur i Rom. </p>
<p>- Det handlar om att välja musik och sätta samman styckena, säger <strong>Katrine Ring</strong> som taktmixar t ex <strong>Bach</strong> i jazztappning med <strong>Wagner.</strong> DJ Mix-plattan gjorde hon för <em>Yellow Lounge</em> och <strong>Deutsche Grammophone </strong>gav ut den. Där lät hon t ex ett piano klinga in över <strong>Wagners</strong> förspel till <em>Parcifal</em>. Svenske pianisten Anders Widmark både arrangerade och spelade.</p>
<p><strong>Katrine Ring</strong> kan fixa fram 50 stycket olika pris-fanfarer på en dag och 2009 fick hon göra en s k rekonstruktion av ett valfritt stycke av danska tonsättaren <strong>Vagn Holmboe</strong>.</p>
<p> </p>
<p><strong>Maria Gerhardt</strong> i <strong>Köpenhamn</strong> har lånat namn av den modernistiska, queera författarinnan. <strong>DJ</strong> <strong>Djuna Barnes</strong> kommer ur de husockuperande ungomsrevoltörerna i Köpenhamn och var en av de mest eftertraktade på klubbarna i Danmark. Hon berättar musikaliska historier med årgångsmusik och det nyaste coola. Gärna i melankoliska, mörka sjok. DJ Djuna Barnes spelade i <strong>Tokyo</strong> och i <strong>New York</strong>. I Köpehamn spelade hon 2-3 gånger i veckan på ställen som <em>Vega</em>, <em>Culture Box</em>, <em>Dunkel</em> och <em>Jolene</em>.</p>
<p>-Jag vet hur man får igång en fest och så tycker jag om att bestämma, säger DJ Djuna Barnes. Ultrakontroll och dominans! Det är jag som skruvar upp volymen. Ni höjer händerna i vädret när jag skruvar ner den. Skruvar jag upp basen går ni helt amok, säger DJ Djuna Barnes. Som en dirigent.</p>
<p>- Det är också ett sätt för mig att släppa hämningar och att försvinna in i musiken. Denna dubbelhet passar mig fint. Jag kontrollerar musiken men den är samtidigt större än jag, förklarar hon.</p>
<p>2016 vann Maria Gerhardt <strong>Politikens litteraturpris</strong> för diktsamlingen <em>Amagermesteren</em>, som utkom hösten 2015. Sex dagar innan hennes död utkom hennes sista och mycket rosade verk, <em>Transfervindue</em>, <em>Transferfönster</em> som hon tillsammans med sin redaktör gjorde klar i den sjkhussäng hon hade fått hem till huset i Hellerup och under den allra sista tiden på palliativ avdeling på Bispebjerg Hospital i Köpenhamn.</p>
<p> </p>
<p><strong>DJ Gavana</strong> har grekiskt påbrå, är doktor i antropologi och älskar fingertoppskänslan av vinyl. Favoritmusik är steppas dub, en politiskt subversiv musik med rötter i <strong>Jamaica</strong> och <strong>Leeds</strong>.</p>
<p><strong>Anna Gavanas</strong> upplevde 11 september i New York och sin brors död nästan samtidigt.</p>
<p>- Då bestämde jag mig, säger <strong>Anna Gavanas</strong>. Engagemanget i teknologi och i musik överskrider genuskategorier, sexualitet, etnicitet, sociala grupperingar och hierarkier. Man förenas i ett sammanhang där alla dansar som en organism. Och överskrider gränser mellan kropp, ljud o teknologi. Inför detta är vi alla lika, säger <strong>DJ Gavana, </strong> som både remixat <strong>Nina Simones</strong> <em>Feeling Good</em> och <strong>Frank Sinatras</strong> <em>Come Fly With Me.</em></p>
<p>Dessutom lär oss <strong>DJ Gavana</strong> grunderna i en DJs arbete.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>SIGNATUR...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Vinyl,,digital,,subversiv.,Dj:s,i,nattens,elektroniska,skogar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/5b593510-86dd-46d4-9028-929f6fd4dfe3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:23</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[DJ'n DJuna Barnes avled 16 mars 2017, 39 år gammal. Hon berättade musikaliska historier med årgångsmusik och det nyaste coola i melankoliska, mörka sjok. Möt även DJ Katrine Ring och DJ Gavanas.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/03/p2_tollansmusikaliska_20170321_0400_15add0cb2ab.mp3" length="42142393" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musiken har ordet 1: Bob Hansson och Paula af Malmborg Ward. Ett samarbete mellan poeten och tonsättaren.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Paula af Malmborg Ward fascineras av auruan i Bob Hanssons ord Klarspråkssaknad och Människogrönska. - I Bobs vackra ord ingår både ljus och mörker. Hans dikter förmedlar framtidshopp, säger Paula.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur fungerar samarbetet mellan den levande poeten och den levande tonsättaren? Vad är viktigt när en kompositör sätter musik till en text? Hur respektlös och egensinnig kan man vara mot en given text?</p>
<p>I första programmet i serien "Musiken har ordet" hör vi <strong>Mozarts</strong> g-mollsymfoni med nyskriven text av den amerikanske rockpoeten <strong>Neill Furio</strong>. Även <strong>Chopin</strong> är en mycket sångbar tonsättare. Hör Chopins Pianoetyd nr 3 både med <strong>Lang Lang</strong> och i världsmusiktappning med <strong>Maria Pomianowski</strong> och vänner. Vi möter även estradpoeten och författaren <strong>Bob Hansson</strong> och tonsättaren <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>, som självsvåldigt använde Hanssons dikter i sitt verk För att skälva, för Helsingborgs Symfoniorkester och kör. I hans dikt är hela frasen: För att skälva krävs det närhet.</p>
<p>-In the beginning is the word! Hela tiden. Ibland känner jag mig mer som ordmänniska än som musikmänniska. Så musiken har definitivt ordet, erkänner <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>.</p>
<p>Hon har använt dikter ur <strong>Bob Hanssons</strong> diktsamling <em>Heja världen</em> och fascineras av auran kring ord som <em>Klarspråkssaknad</em>, <em>Mjuksandssångare</em> och <em>Människogrönska</em>.</p>
<p>-Jag har fragmentiserat <strong>Bob Hansson</strong>. Satt in honom i min musikaliska kontext. Han är väldigt formsäker men formen styr inte utan dikterna har en hög halt av innehåll. Han använder vackra ord, där både ljus och mörker ingår. Bob är en sann filantrop som tror på människan och jag valde hans dikter för att förmedla ett framtidshopp, förklarar <strong>Paula af Malmborg Ward.</strong></p>
<p>-Det var väldigt rörande när jag fick lyssna på det Paula berättar om vad som händer i henne av ordet <em>Klarspråkssaknad</em> och jag blev upprymd av att höra en intelligent människa som verkligen har grunnat på detta lilla ord. Det är jättenajs!, tycker Bob Hansson</p>
<p><strong>Bob Hansson</strong> hör inte sin text riktigt när kören sjunger, men upplever det storslagna ändå.</p>
<p>- Det är väl därför det är skillnad på en kör och en nyhetsuppläsare. Ha ha ha, skrattar <strong>Bob Hansson</strong>. Jag tycker det lyriska ordet passar väldigt bra till musik. Det lyriska ordet är inte logiskt som annat språk: ”Kan du räcka mig mjölken? Ja, det kan jag!” Det lyriska språket är bara skenbart ett språk, förklarar <strong>Bob Hansson</strong>.</p>
<p><strong>Bob Hansson</strong> har arbetat med många musiker och kompositörer, men där han själv reciterat orden. Mest med <strong>Institutet för höghastighetskonst</strong> och <strong>Kenneth Cosimo</strong>. <strong>Bob Hansson</strong> kommer från arbetarklassen, är son till en kallskänka och går aldrig på konserthus för att lyssna på musik.</p>
<p>-Jag inser nu att både jag och mamma har gjort varsin klassresa. Jag genom sina framgångar som diktare och författare och mamma genom att ha abonnemang i <strong>Helsingborgs Konserthus</strong>, där mina dikter uppfördes till <strong>Paula af Malmborgs</strong> musik när <strong>Helsingborgs Symfoniorkester</strong> firade 100-årsjubileum i februari 2012, berättar Bob Hansson.</p>
<p><strong>Paula af Malmborg Wards</strong> <em>Hittekvinnan</em> handlar om drivkraften att skapa, om att som kvinna hindras av normer och konventioner om ofrihet, ångest, uppbrott - men också om att dansa, dansa, dansa. <em>Hittekvinnan</em> vann första pris i radiotävlingen <strong>Prix Italia</strong> 2006. Musik och manus <strong>Paula af Malmborg Ward</strong> efter fem romaner av <strong>Kerstin Thorvall</strong>.</p>
<p>2006 fick <strong>Paula af Malmborg Ward</strong> <strong>Carin Malmlöf-Forsslings</strong> pris.</p>
<p><span style="text-decoration: underline;">Paula af Malmborg Wards hemsida:</span></p>
<p><a class="external-link" href="http://undefined" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.upward.se</a></p>
<p>&nbsp;Om Paula af Malmborg Ward hos <strong>Föreningen svenska tonsättare</strong>:</p>
<p><a class="external-link" href="http://fst.se/tonsattare/paula-af-malmborg-ward" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://fst.se/tonsattare/paula-af-malmborg-ward</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Sveriges Radios Novellpris</strong> gick 2010 till författaren och estradpoeten <strong>Bob Hansson</strong> för novellen <em>Till mamma</em>.</p>
<p><span style="text-decoration: underline;">Bob Hanssons hemsida:</span></p>
<p><a class="external-link" href="http://www.bobhansson.se/Bob_Hansson/Bob_Hansson.html" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.bobhansson.se/Bob_Hansson/Bob_Hansson.html</a></p>
<p>Bob Hansson, Myspace:</p>
<p><a class="external-link" href="http://www.myspace.com/bobhansson" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.myspace.com/bobhansson</a></p>
<p>Bob Hanssons musik</p>
<p><a class="external-link" href="http://www.highspeedart.com/music/bob-svensk-musik.html" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.highspeedart.com/music/bob-svensk-musik.html</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista:</strong></span></p>
<p>Crepuscolo</p>
<p>Oscar Bianchi</p>
<p>Anna Petrini, kontrabas-blockflöjt</p>
<p>Crepuscolo Works for the Paetzold Contrabass Recorder</p>
<p>dB Productions dBCD143</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Call To Arms Original titel_ Symfoni nr. 40 i g mol, K. 550_ 1. Allegro Molto</p>
<p>Mozart. Neill Cardinal Furio.</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Chopin Vals För Piano Nr 7 Ciss-Moll Op 64_2</p>
<p>Garrick Ohlsson</p>
<p>The Complete Chopin Piano Works Vol. 7 ~ Waltzes</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Etyd for piano nr 3 e-dur op 10_3</p>
<p>Lang Lang</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Etyd for piano nr 3 e-dur op 10_3</p>
<p>(arr) - Maria Pomianowska</p>
<p>Maria Pomianowski and friends</p>
<p>Chopin on 5 continents</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Gud</p>
<p>Kenneth Cosimo, musik. Bob Hansson, lyrik</p>
<p>Kör Solen Kör</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>För att skälva</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, musik. Bob Hansson, text</p>
<p>Helsingborgs Symfoniorkester. Helsingborgs konserhuskör och solister</p>
<p>SR P2 Live Klassiskt</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Heja Världen</p>
<p>Kenneth Cosimo, musik. Bob Hansson, text.</p>
<p>Kör Solen Kör</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>För att skälva</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, musik. Bob Hansson, text</p>
<p>Helsingborgs Symfoniorkester. Helsingborgs konserhuskör och solister</p>
<p>SR P2 Live Klassiskt</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Andas</p>
<p>Kenneth Cosimo, musik. Bob Hansson, text.</p>
<p>Kör Solen Kör</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>För att skälva</p>
<p>Paula af Malmborg Ward, musik. Bob Hansson, text</p>
<p>Helsingborgs Symfoniorkester. Helsingborgs konserhuskör och solister</p>
<p>SR P2 Live Klassiskt</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/863392</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170314_0400_15ac3abc8b2.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Mar 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Paula af Malmborg Ward fascineras av auruan i Bob Hanssons ord Klarspråkssaknad och Människogrönska. - I Bobs vackra ord ingår både ljus och mörker. Hans dikter förmedlar framtidshopp, säger Paula.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur fungerar samarbetet mellan den levande poeten och den levande tonsättaren? Vad är viktigt när en kompositör sätter musik till en text? Hur respektlös och egensinnig kan man vara mot en given text?</p>
<p>I första programmet i serien "Musiken har ordet" hör vi <strong>Mozarts</strong> g-mollsymfoni med nyskriven text av den amerikanske rockpoeten <strong>Neill Furio</strong>. Även <strong>Chopin</strong> är en mycket sångbar tonsättare. Hör Chopins Pianoetyd nr 3 både med <strong>Lang Lang</strong> och i världsmusiktappning med <strong>Maria Pomianowski</strong> och vänner. Vi möter även estradpoeten och författaren <strong>Bob Hansson</strong> och tonsättaren <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>, som självsvåldigt använde Hanssons dikter i sitt verk För att skälva, för Helsingborgs Symfoniorkester och kör. I hans dikt är hela frasen: För att skälva krävs det närhet.</p>
<p>-In the beginning is the word! Hela tiden. Ibland känner jag mig mer som ordmänniska än som musikmänniska. Så musiken har definitivt ordet, erkänner <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>.</p>
<p>Hon har använt dikter ur <strong>Bob Hanssons</strong> diktsamling <em>Heja världen</em> och fascineras av auran kring ord som <em>Klarspråkssaknad</em>, <em>Mjuksandssångare</em> och <em>Människogrönska</em>.</p>
<p>-Jag har fragmentiserat <strong>Bob Hansson</strong>. Satt in honom i min musikaliska kontext. Han är väldigt formsäker men formen styr inte utan dikterna har en hög halt av innehåll. Han använder vackra ord, där både ljus och mörker ingår. Bob är en sann filantrop som tror på människan och jag valde hans dikter för att förmedla ett framtidshopp, förklarar <strong>Paula af Malmborg Ward.</strong></p>
<p>-Det var väldigt rörande när jag fick lyssna på det Paula berättar om vad som händer i henne av ordet <em>Klarspråkssaknad</em> och jag blev upprymd av att höra en intelligent människa som verkligen har grunnat på detta lilla ord. Det är jättenajs!, tycker Bob Hansson</p>
<p><strong>Bob Hansson</strong> hör inte sin text riktigt när kören sjunger, men upplever det storslagna ändå.</p>
<p>- Det är väl därför det är skillnad på en kör och en nyhetsuppläsare. Ha ha ha, skrattar <strong>Bob Hansson</strong>. Jag tycker det lyriska ordet passar väldigt bra till musik. Det lyriska ordet är inte logiskt som annat språk: ”Kan du räcka mig mjölken? Ja, det kan jag!” Det lyriska språket är bara skenbart ett språk, förklarar <strong>Bob Hansson</strong>.</p>
<p><strong>Bob Hansson</strong> har arbetat med många musiker och kompositörer, men där han själv reciterat orden. Mest med <strong>Institutet för höghastighetskonst</strong> och <strong>Kenneth Cosimo</strong>. <strong>Bob Hansson</strong> kommer från arbetarklassen, är son till en kallskänka och går aldrig på konserthus för att lyssna på musik.</p>
<p>-Jag inser nu att både jag och mamma har gjort varsin klassresa. Jag genom sina framgångar som diktare och författare och mamma genom att ha abonnemang i <strong>Helsingborgs Konserthus</strong>, där mina dikter uppfördes till <strong>Paula af Malmborgs</strong> musik när <strong>Helsingborgs Symfoniorkester</strong> firade 100-årsjubileum i februari 2012, berättar Bob Hansson.</p>
<p><strong>Paula af Malmborg Wards</strong> <em>Hittekvinnan</em> handlar om drivkraften att skapa, om att som kvinna hindras av normer och konventioner om ofrihet, ångest, uppbrott - men också om att dansa, dansa, dansa. <em>Hittekvinnan</em> vann första pris i radiotävlingen <strong>Prix Italia</strong> 2006. Musik och manus <strong>Paula af Malmborg Ward</strong> efter fem romaner...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musiken,har,ordet,1:,Bob,Hansson,och,Paula,af,Malmborg,Ward.,Ett,samarbete,mellan,poeten,och,tonsättaren.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/30b0eda7-312e-4f9f-99cd-9dced1ce3376.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:47</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Paula af Malmborg Ward fascineras av auruan i Bob Hanssons ord Klarspråkssaknad och Människogrönska. - I Bobs vackra ord ingår både ljus och mörker. Hans dikter förmedlar framtidshopp, säger Paula.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/03/p2_tollansmusikaliska_20170314_0400_15ac3abc8b2.mp3" length="34846087" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Else Marie Pade - från Gestapos fångläger till elektronmusik. Birgitte Alsted samplar monsterljud och grodsång!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Else Marie Pade avled i januari 2016. Hennes arvtagare vid bandspelarna och de numera digitala apparaterna är tonsättaren Birgitte Alsted, som skapat elektroakustisk musik av dörrknarr och grodsång!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Else Marie Pades</strong> bandstycke <em>Syv Cirkler</em> som sändes i <strong>Danmarks Radio</strong> 1959, skrev elektronmusikhistoria. Pade inspirerades av <strong>Pierre Schaeffer</strong>, "den konkreta musikens fader", som hon träffade i Paris, men även av danska radions sändningar av barnprogram, hörspel och operor. Det tidsfördriv Else Marie Pade hade under många år av sjukdom i barndomen.</p>
<p>Else Marie Pades stycke <em>Face it</em> från 1970 innehåller texten <em>Hitler är inte död</em> och inklippta rester av <strong>Hitlers</strong> skrikande tal.<br /> Den 9 april 1940 ockuperar tyskarna Danmark. Som 15-åring går Else Marie Pade med i <strong>motståndsrörelsen</strong>, inspirerad av sin <strong>pianolärarinna</strong>. 1944 blir den 19-åriga Else Marie fängslad av <strong>Gestapo</strong> och överförd till interneringslägret i <strong>Fröslev</strong>, där hon sitter inspärrad i sju månader under vidriga omständigheter. Upplevelserna ger henne psykiska men och hon får skrinlägga sina planer på en karriär som <strong>konsertpianist</strong>.</p>
<p>Istället blir Pades <strong>elektroakustiska kompositioner</strong> av sådan kaliber att både <strong>Stockhausen</strong> och <strong>Boulez</strong> gör föredragsturnéér med dem.</p>
<p> <br />Tonsättaren<strong> Birgitte Alsted</strong> utbildar sig till violinist, men inspireras under ett seminarium i <strong>Göteborg</strong> av <strong>Mauritio Kagel</strong> till att bli tonsättare. Hennes verklista är lång, inte minst den <strong>elektroakustiska</strong> delen. Alsted arbetar i <strong>DIEM-studion</strong> i <strong>Århus</strong> och har skrivit flera verk för svenska musiker, som accordionisten <strong>Marie Wärme</strong> och violinisterna i <strong>Duo Gelland</strong>.</p>
<p>Birgitte Alsteds <em>Sorgesång</em> var ett beställningsverk för <strong>Danmarks Radio</strong> och <strong>DIEM</strong>, och uruppfördes I DR 1995. Verket är inspirerat av <em>Jobs Bok</em> i <strong>Bibeln</strong> och här har tonsättaren elektroniskt bearbetat ljuden från mänskliga röster, grodor och klockspel.  Ur Birgitte Alsteds egna reflektioner:</p>
<p><em>Jag hade en dröm - jeg stod på en hög slänt</em></p>
<p><em>och såg ut över det blågröna havet. Det hade en stor trekantad skugga av mörkare gråblått.</em></p>
<p><em>Och ordet "Sorgesång" ljöd, och jeg glömde det aldrig.</em></p>
<p><em>Min far dog 1982 - Ordet Sorgesång fortsatte att klinga - </em></p>
<p><em>Min fars död var min första djupa sorg.</em></p>
<p><br />Vi möter de båda tonsättarna i Köpenhamn.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong></span>:</p>
<p>Syv Cirkler<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Et Glasperlespil<br />Dacapo Records dacapo 8.224209</p>
<p><br />7 Cirkler i MATRIX<br />Bjørn Svin<br />CD-titel: EMP<br />Resonance RCD 06</p>
<p><br />Face It (Hitler är inte död)<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Face It<br />Dacapo Records dacapo8.224233</p>
<p><br />Symphonie Magnétophonic<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Face It<br />Dacapo Records dacapo8.224233</p>
<p><br />Glasperlespil II<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Et Glasperlespil<br />Dacapo Records dacapo 8.224209</p>
<p><br />FAUST, Prolog i himlen<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Et Glasperlespil<br />Dacapo Records dacapo 8.224209</p>
<p><br />Kong Vinter<br />Else Marie Pade<br />Resonance</p>
<p><br />Vækst<br />Birgitte Alsted<br />Inspelat i DIEM-studion, ej utgiven på CD.</p>
<p><br />Sorgsang II<br />Birgitte Alsted<br />CD-titel: "Planetarium Music"<br />Dacapo Records dacapo 8.224083</p>
<p><br />Natterdag<br />Birgitte Alsted<br />Inspelat i DIEM-studion, ej utgiven på CD.</p>
<p><br />Zu Versuchen die Fragen<br />Birgitte Alsted</p>
<p>CD-titel: ELECTRONIC MUSIC PRODUCED AT DIEM 1987-2012</p>
<p>Dacapo Records dacapo 8.226559-60</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/860528</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170228_0400_15a20ead6aa.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 07 Mar 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Else Marie Pade avled i januari 2016. Hennes arvtagare vid bandspelarna och de numera digitala apparaterna är tonsättaren Birgitte Alsted, som skapat elektroakustisk musik av dörrknarr och grodsång!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Else Marie Pades</strong> bandstycke <em>Syv Cirkler</em> som sändes i <strong>Danmarks Radio</strong> 1959, skrev elektronmusikhistoria. Pade inspirerades av <strong>Pierre Schaeffer</strong>, "den konkreta musikens fader", som hon träffade i Paris, men även av danska radions sändningar av barnprogram, hörspel och operor. Det tidsfördriv Else Marie Pade hade under många år av sjukdom i barndomen.</p>
<p>Else Marie Pades stycke <em>Face it</em> från 1970 innehåller texten <em>Hitler är inte död</em> och inklippta rester av <strong>Hitlers</strong> skrikande tal.<br /> Den 9 april 1940 ockuperar tyskarna Danmark. Som 15-åring går Else Marie Pade med i <strong>motståndsrörelsen</strong>, inspirerad av sin <strong>pianolärarinna</strong>. 1944 blir den 19-åriga Else Marie fängslad av <strong>Gestapo</strong> och överförd till interneringslägret i <strong>Fröslev</strong>, där hon sitter inspärrad i sju månader under vidriga omständigheter. Upplevelserna ger henne psykiska men och hon får skrinlägga sina planer på en karriär som <strong>konsertpianist</strong>.</p>
<p>Istället blir Pades <strong>elektroakustiska kompositioner</strong> av sådan kaliber att både <strong>Stockhausen</strong> och <strong>Boulez</strong> gör föredragsturnéér med dem.</p>
<p> <br />Tonsättaren<strong> Birgitte Alsted</strong> utbildar sig till violinist, men inspireras under ett seminarium i <strong>Göteborg</strong> av <strong>Mauritio Kagel</strong> till att bli tonsättare. Hennes verklista är lång, inte minst den <strong>elektroakustiska</strong> delen. Alsted arbetar i <strong>DIEM-studion</strong> i <strong>Århus</strong> och har skrivit flera verk för svenska musiker, som accordionisten <strong>Marie Wärme</strong> och violinisterna i <strong>Duo Gelland</strong>.</p>
<p>Birgitte Alsteds <em>Sorgesång</em> var ett beställningsverk för <strong>Danmarks Radio</strong> och <strong>DIEM</strong>, och uruppfördes I DR 1995. Verket är inspirerat av <em>Jobs Bok</em> i <strong>Bibeln</strong> och här har tonsättaren elektroniskt bearbetat ljuden från mänskliga röster, grodor och klockspel.  Ur Birgitte Alsteds egna reflektioner:</p>
<p><em>Jag hade en dröm - jeg stod på en hög slänt</em></p>
<p><em>och såg ut över det blågröna havet. Det hade en stor trekantad skugga av mörkare gråblått.</em></p>
<p><em>Och ordet "Sorgesång" ljöd, och jeg glömde det aldrig.</em></p>
<p><em>Min far dog 1982 - Ordet Sorgesång fortsatte att klinga - </em></p>
<p><em>Min fars död var min första djupa sorg.</em></p>
<p><br />Vi möter de båda tonsättarna i Köpenhamn.</p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong></span>:</p>
<p>Syv Cirkler<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Et Glasperlespil<br />Dacapo Records dacapo 8.224209</p>
<p><br />7 Cirkler i MATRIX<br />Bjørn Svin<br />CD-titel: EMP<br />Resonance RCD 06</p>
<p><br />Face It (Hitler är inte död)<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Face It<br />Dacapo Records dacapo8.224233</p>
<p><br />Symphonie Magnétophonic<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Face It<br />Dacapo Records dacapo8.224233</p>
<p><br />Glasperlespil II<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Et Glasperlespil<br />Dacapo Records dacapo 8.224209</p>
<p><br />FAUST, Prolog i himlen<br />Else Marie Pade<br />CD-titel: Et Glasperlespil<br />Dacapo Records dacapo 8.224209</p>
<p><br />Kong Vinter<br />Else Marie Pade<br />Resonance</p>
<p><br />Vækst<br />Birgitte Alsted<br />Inspelat i DIEM-studion, ej utgiven på CD.</p>
<p><br />Sorgsang II<br />Birgitte Alsted<br />CD-titel: "Planetarium Music"<br />Dacapo Records dacapo...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Else,Marie,Pade,från,Gestapos,fångläger,till,elektronmusik.,Birgitte,Alsted,samplar,monsterljud,och,grodsång!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/4da54748-9379-4181-bcde-630f65d07857.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Else Marie Pade avled i januari 2016. Hennes arvtagare vid bandspelarna och de numera digitala apparaterna är tonsättaren Birgitte Alsted, som skapat elektroakustisk musik av dörrknarr och grodsång!]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/02/p2_tollansmusikaliska_20170228_0400_15a20ead6aa.mp3" length="42093906" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jesper Nordin gör musik av efterklangen!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tonsättaren Jesper Nordin tilldelades 2010 Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset på 180 000 kr för orkesterverket Residues, vilket betyder spår, efterlämningar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Jesper Nordin</strong> bor i <strong>Stockholm</strong> men hans släktingar i <strong>Jämtland</strong> var folkmusiker. Låtar finns nedtecknade efter farfarsfarfarsfarfar på 1700-talet. Jesper Nordin kunde dock varken spela instrument eller läsa noter och i tonåren blev det punkmusik och hårdrock.</p>
<p>Nu tonsätter <strong>Jesper Nordin</strong> med hjälp av ritplattan <em>Wacom</em>, vilken är kopplad till datorn. Där skissar han musik som sedan spelas av akustiska musiker. Jesper Nordin använder en specialpenna för att skapa skalor och tonarter, även asiatisk pentatonik och kvartstonskalor, som bl a används i folkmusik.</p>
<p>- <em>Residues</em> handlar om verkliga, fysiska spår. I min musik jobbar jag ofta med efterdyningar av svenska folkmusiker. Jesper förklarar med en bild:</p>
<p>- Ta tio svenska folkmusiker och låt dem spela i en katedral. Plocka sedan bort musikerna och upplev det som skimrar kvar efteråt, efterklangerna. De blandas och klingar sedan bort.</p>
<p>- Det är den folkmusik jag är ute efter i mina stycken. Inte själva låtarna, berättar Jesper Nordin I programmet, där vi bl a hör den kanadensiske musikern <strong>Jean-Francois Laport</strong> spela sina hemmagjorda <em>Laporte</em>-instrument i Jesper Nordins musikstycken.</p>
<p>Åren 2004-06 var Jesper Nordin <strong>Sveriges Radio P2:s hustonsättare.</strong></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista</strong>:</span></p>
<p>Residues</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>WILLÉN, NIKLAS (DIR) SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER 2006. JEAN-FRANCOIS LAPORTE, LAPORTE-INSTRUMENT</p>
<p>SR P2</p>
<p> </p>
<p>Pendant</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>Ensemble L'Itinéraire. Dominique Dournaud, dirigent.</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Left Hand Path</p>
<p>Entombed</p>
<p>Entombed</p>
<p>CD-titel: Left Hand Path</p>
<p> </p>
<p>Undercurrents</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>Ensemble Orchestral Contemporain. Ludovic Perez, dirigent.</p>
<p>SR P2</p>
<p> </p>
<p>Residues</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>WILLÉN, NIKLAS (DIR) SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER 2006. JEAN-FRANCOIS LAPORTE, LAPORTE-INSTRUMENT</p>
<p>SR P2</p>
<p> </p>
<p>CloseEncounter</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>JEAN-FRANCOIS LAPORTE: BOL &amp; TU-YO (MED LAPORTE-INSTRUMENT)              </p>
<p>SR P2, 2009</p>
<p> </p>
<p>Width of a Circle</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>KammarensembleN. Frank Oly, dir. Jeanett Bjurling, Jessica Bäcklund, Janna Vettergren, sopraner</p>
<p>SR P2 Live Nu</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/857784</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170228_0400_15a28bfcfa7.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 28 Feb 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tonsättaren Jesper Nordin tilldelades 2010 Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset på 180 000 kr för orkesterverket Residues, vilket betyder spår, efterlämningar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Jesper Nordin</strong> bor i <strong>Stockholm</strong> men hans släktingar i <strong>Jämtland</strong> var folkmusiker. Låtar finns nedtecknade efter farfarsfarfarsfarfar på 1700-talet. Jesper Nordin kunde dock varken spela instrument eller läsa noter och i tonåren blev det punkmusik och hårdrock.</p>
<p>Nu tonsätter <strong>Jesper Nordin</strong> med hjälp av ritplattan <em>Wacom</em>, vilken är kopplad till datorn. Där skissar han musik som sedan spelas av akustiska musiker. Jesper Nordin använder en specialpenna för att skapa skalor och tonarter, även asiatisk pentatonik och kvartstonskalor, som bl a används i folkmusik.</p>
<p>- <em>Residues</em> handlar om verkliga, fysiska spår. I min musik jobbar jag ofta med efterdyningar av svenska folkmusiker. Jesper förklarar med en bild:</p>
<p>- Ta tio svenska folkmusiker och låt dem spela i en katedral. Plocka sedan bort musikerna och upplev det som skimrar kvar efteråt, efterklangerna. De blandas och klingar sedan bort.</p>
<p>- Det är den folkmusik jag är ute efter i mina stycken. Inte själva låtarna, berättar Jesper Nordin I programmet, där vi bl a hör den kanadensiske musikern <strong>Jean-Francois Laport</strong> spela sina hemmagjorda <em>Laporte</em>-instrument i Jesper Nordins musikstycken.</p>
<p>Åren 2004-06 var Jesper Nordin <strong>Sveriges Radio P2:s hustonsättare.</strong></p>
<p> </p>
<p> </p>
<p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Spellista</strong>:</span></p>
<p>Residues</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>WILLÉN, NIKLAS (DIR) SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER 2006. JEAN-FRANCOIS LAPORTE, LAPORTE-INSTRUMENT</p>
<p>SR P2</p>
<p> </p>
<p>Pendant</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>Ensemble L'Itinéraire. Dominique Dournaud, dirigent.</p>
<p>Privat inspelning</p>
<p> </p>
<p>Left Hand Path</p>
<p>Entombed</p>
<p>Entombed</p>
<p>CD-titel: Left Hand Path</p>
<p> </p>
<p>Undercurrents</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>Ensemble Orchestral Contemporain. Ludovic Perez, dirigent.</p>
<p>SR P2</p>
<p> </p>
<p>Residues</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>WILLÉN, NIKLAS (DIR) SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER 2006. JEAN-FRANCOIS LAPORTE, LAPORTE-INSTRUMENT</p>
<p>SR P2</p>
<p> </p>
<p>CloseEncounter</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>JEAN-FRANCOIS LAPORTE: BOL &amp; TU-YO (MED LAPORTE-INSTRUMENT)              </p>
<p>SR P2, 2009</p>
<p> </p>
<p>Width of a Circle</p>
<p>Jesper Nordin</p>
<p>KammarensembleN. Frank Oly, dir. Jeanett Bjurling, Jessica Bäcklund, Janna Vettergren, sopraner</p>
<p>SR P2 Live Nu</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Jesper,Nordin,gör,musik,av,efterklangen!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/861bd9e0-4adf-40ee-85d1-1e3b98636a49.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:56</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tonsättaren Jesper Nordin tilldelades 2010 Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset på 180 000 kr för orkesterverket Residues, vilket betyder spår, efterlämningar.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/02/p2_tollansmusikaliska_20170228_0400_15a28bfcfa7.mp3" length="34988173" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musikbärarna - Suzanne Brøgger sjunger Blues. Möt en människa som lever tätt intill musiken.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi möter även en fiktiv kvinna, Jezebel, som en av Suzanne Brøggers sånger handlar om. Möjligtvis är det denna mytomspunna kvinna, Jezebel, som jazzmusiken är uppkallad efter. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den danska författaren och ikonen <strong>Suzanne Brøgger</strong> debuterade som blues- och jazzsångerska med egna texter på plattan <em>Blå Biografi</em>. Med CD’n medföljer en 80-sidig essä skriven av Brøgger, som föddes i slutet av andra världskriget och är uppvuxen med jazzen.</p>
<p>Hennes pappa spelade jazzpiano och lilla Suzanne, endast några år gammal, satt ofta i hans knä vid pianot.</p>
<p>Bluesen och jazzen har blivit hennes livsnerv och livsledsagare. Varje dag spelar hon jazzpiano. - Men fruktansvärt dåligt, säger hon själv.</p>
<p>Hon påverkades starkt av bluesens äkthet och de svarta slavarnas musik, vilken tycktes kunna omvandla olycka till glädje och förtryck till livsbekräftelse.</p>
<p>-Länge avskydde jag <strong>Billie Holiday</strong>, bekänner Suzanne Brøgger. Jag tyckte att Billie sjöng trista, sentimentala sånger om glädjen att förstöra sig själv och lida under mannens förräderi och svek. Billie Holiday gladdes åt att bli dåligt behandlad. Jag stod inte ut med det, säger Brøgger.</p>
<p>-Men Billie Holiday är en suverän konstnär, speciellt tillsammans med <strong>Lester Young</strong> och <strong>Teddy Wilson</strong>. Jag märker en stor livskraft.</p>
<p>En av Suzanne Brøgger sånger handlar om den mytomspunna kvinnan <strong>Jezebel</strong>. I <strong>Bibeln</strong> är Jezebel en ond drottning av norra Israel. I vår kultur ansågs svarta kvinnor länge vara Jezebels, alltså prostituerade, tillgängliga för alla män. En fantasi, helt motsatt bilden av den vita, trogna kvinnan. I 30-talets USA tvångssteriliserades svarta kvinnor då de ansågs styrda av sina drifter.</p>
<p>-En hypotes är att ordet Jazz är en förkortning av namnet Jezebel. <strong>Jez</strong>. Hordistriktet i <strong>New Orleans</strong>, <strong>The Red Light District</strong>, hade namn efter Jezebel, berättar Brøgger som själv reste dit. Varför användes Jezebel för att benämna prosituerade, undrade hon? I <em>Gamla Testamentet</em>, innan judendomen och den patriarkala religionen uppstod, existerade det flera kvinnokulturer, fruktbarhetskulturer, vilka man med alla medel försökte bekämpa. Syftet var att installera den faderlige guden <strong>Jahve</strong>.</p>
<p>-Men befolkningen återgick ständigt till att dyrka dessa gudinnor. En av de starkaste gudinnorna hette Jezebel, säger Suzanne Brøgger. I Gamla Testamentet kan man läsa om hur hon satt till bords med hundratals kvinnliga profeter och lärljungar, vilka alla dyrkade Jezebel.</p>
<p>-Precis som <strong>Maria Magdalena</strong> utgjorde Jezebel ett hot mot den faderliga ordningen. Hur skulle man då hålla nere dessa kvinnor, frågar sig Suzanne Brøgger och ger själv svaret: Genom att kalla dem horor, luder, prostituerade. Genom att projicera den icke rumsrena sidan av sexualiteten, vilken samhället inte vill kännas vid, över på Jezebel. Och Jez blev till Jazz som spelades på horhusen i New Orleans.</p>
<p>-Jazzscenen är ett ett maskulint broderskap – en kult till Jezebels ära och man dyrkar henne genom att hålla henne nere. Jazzen är en manlig domän, som kvinnor har fått lov eller gett sig själva lov att tränga in i, anser Suzanne Brøgger.</p>
<p><br /> Vi hör sångerskan Suzanne Brøgger och några av de otal artister som sjungit in sånger om myten Jezebel.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p>Morning Tea<br />Suzanne Brøgger/Jan Kaspersen<br />Suzanne Brøgger<br />Blå Biografi<br />Exlibris EXLCD 30116</p>
<p>Jezebel<br />Shanklin, W. - Charles Aznavour<br />Edith Piaf<br />30th Anniversaire (Disc 1)<br />EMI 827 0972</p>
<p>Weirdo<br />Suzanne Brøgger/Jan Kaspersen<br />Suzanne Brøgger <br />Blå Biografi<br />Exlibris EXLCD 30116</p>
<p>Vodoo Sugar<br />Suzanne Brøgger/Jan Kaspersen<br />Suzanne Brøgger <br />Blå Biografi<br />Exlibris EXLCD 30116</p>
<p>Su-Zen Shoes<br />Suzanne Brøgger/Horace Parlan<br />Suzanne Brøgger<br />Blå Biografi<br />Exlibris EXLCD 30116</p>
<p>Serenity<br />Suzanne Brøgger/Jan Kaspersen<br />Suzanne Brøgger. Christina von Bülow, Christina Dahl m fl.<br />Blå Biografi<br />Exlibris EXLCD 30116</p>
<p>Lowland Blues<br />Suzanne Brøgger/Uffe Steen<br />Suzanne Brøgger <br />Blå Biografi <br />Exlibris EXLCD 30116</p>
<p>Jezebel<br />Suzanne Brøgger, Butch Lacy<br />Suzanne Brøgger <br />Blå Biografi<br />Exlibris EXLCD 30116</p>
<p>Jezebel / Waltz<br />Steiner, Max<br />Hollywood Bowl Orchestra John Mauceri, Conductor<br />The Great Waltz<br />PHILIPS 438 685-2</p>
<p>Jezebel<br />Willie Johnson<br />The Golden Gate Quartet<br />The Golden Gate Quartet<br />Columbia Jazzworks COL 491245 2</p>
<p>Jezebel<br />Wayne Shanklin<br />Frankie Laine<br />16 Most Requested Songs<br />CBS Records CK 45029</p>
<p>Jezebel<br />Wayne Shanklin<br />Gene Vincent And His Blue Caps<br />Blue Jean Bop!<br />Capitol Records 72435-2-2</p>
<p>Jezebel Boy<br />Frank Zappa<br />Frank Zappa<br />Broadway The Hard Way<br />Zappa Records CDZAPPA 14</p>
<p>The Magdalene Laundries<br />Joni Mitchell<br />1943- born Roberta Joan Anderson<br />Joni Mitchell<br />Misses<br />Reprise 9362-46358-2</p>
<p>Tip Drill<br />Nelly<br />Nelly<br />Da Derrty Versions: The Reinvention [EXPLICIT LYRICS]<br />Umvd Labels</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/850839</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170221_0400_15a1e4e99d7.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 21 Feb 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi möter även en fiktiv kvinna, Jezebel, som en av Suzanne Brøggers sånger handlar om. Möjligtvis är det denna mytomspunna kvinna, Jezebel, som jazzmusiken är uppkallad efter. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den danska författaren och ikonen <strong>Suzanne Brøgger</strong> debuterade som blues- och jazzsångerska med egna texter på plattan <em>Blå Biografi</em>. Med CD’n medföljer en 80-sidig essä skriven av Brøgger, som föddes i slutet av andra världskriget och är uppvuxen med jazzen.</p>
<p>Hennes pappa spelade jazzpiano och lilla Suzanne, endast några år gammal, satt ofta i hans knä vid pianot.</p>
<p>Bluesen och jazzen har blivit hennes livsnerv och livsledsagare. Varje dag spelar hon jazzpiano. - Men fruktansvärt dåligt, säger hon själv.</p>
<p>Hon påverkades starkt av bluesens äkthet och de svarta slavarnas musik, vilken tycktes kunna omvandla olycka till glädje och förtryck till livsbekräftelse.</p>
<p>-Länge avskydde jag <strong>Billie Holiday</strong>, bekänner Suzanne Brøgger. Jag tyckte att Billie sjöng trista, sentimentala sånger om glädjen att förstöra sig själv och lida under mannens förräderi och svek. Billie Holiday gladdes åt att bli dåligt behandlad. Jag stod inte ut med det, säger Brøgger.</p>
<p>-Men Billie Holiday är en suverän konstnär, speciellt tillsammans med <strong>Lester Young</strong> och <strong>Teddy Wilson</strong>. Jag märker en stor livskraft.</p>
<p>En av Suzanne Brøgger sånger handlar om den mytomspunna kvinnan <strong>Jezebel</strong>. I <strong>Bibeln</strong> är Jezebel en ond drottning av norra Israel. I vår kultur ansågs svarta kvinnor länge vara Jezebels, alltså prostituerade, tillgängliga för alla män. En fantasi, helt motsatt bilden av den vita, trogna kvinnan. I 30-talets USA tvångssteriliserades svarta kvinnor då de ansågs styrda av sina drifter.</p>
<p>-En hypotes är att ordet Jazz är en förkortning av namnet Jezebel. <strong>Jez</strong>. Hordistriktet i <strong>New Orleans</strong>, <strong>The Red Light District</strong>, hade namn efter Jezebel, berättar Brøgger som själv reste dit. Varför användes Jezebel för att benämna prosituerade, undrade hon? I <em>Gamla Testamentet</em>, innan judendomen och den patriarkala religionen uppstod, existerade det flera kvinnokulturer, fruktbarhetskulturer, vilka man med alla medel försökte bekämpa. Syftet var att installera den faderlige guden <strong>Jahve</strong>.</p>
<p>-Men befolkningen återgick ständigt till att dyrka dessa gudinnor. En av de starkaste gudinnorna hette Jezebel, säger Suzanne Brøgger. I Gamla Testamentet kan man läsa om hur hon satt till bords med hundratals kvinnliga profeter och lärljungar, vilka alla dyrkade Jezebel.</p>
<p>-Precis som <strong>Maria Magdalena</strong> utgjorde Jezebel ett hot mot den faderliga ordningen. Hur skulle man då hålla nere dessa kvinnor, frågar sig Suzanne Brøgger och ger själv svaret: Genom att kalla dem horor, luder, prostituerade. Genom att projicera den icke rumsrena sidan av sexualiteten, vilken samhället inte vill kännas vid, över på Jezebel. Och Jez blev till Jazz som spelades på horhusen i New Orleans.</p>
<p>-Jazzscenen är ett ett maskulint broderskap – en kult till Jezebels ära och man dyrkar henne genom att hålla henne nere. Jazzen är en manlig domän, som kvinnor har fått lov eller gett sig själva lov att tränga in i, anser Suzanne Brøgger.</p>
<p><br /> Vi hör sångerskan Suzanne Brøgger och några av de otal artister som sjungit in sånger om myten Jezebel.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p>Morning Tea<br />Suzanne Brøgger/Jan Kaspersen<br />Suzanne Brøgger<br />Blå Biografi<br />Exlibris EXLCD 30116</p>
<p>Jezebel<br />Shanklin, W. - Charles Aznavour<br />Edith Piaf<br />30th Anniversaire (Disc 1)<br />EMI 827 0972</p>
<p>Weirdo<br />Suzanne...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musikbärarna,Suzanne,Brøgger,sjunger,Blues.,Möt,en,människa,som,lever,tätt,intill,musiken.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/c9ebebee-1458-4d2b-acb4-5f388a7cf9b9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:40</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi möter även en fiktiv kvinna, Jezebel, som en av Suzanne Brøggers sånger handlar om. Möjligtvis är det denna mytomspunna kvinna, Jezebel, som jazzmusiken är uppkallad efter. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/02/p2_tollansmusikaliska_20170221_0400_15a1e4e99d7.mp3" length="43366957" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[DILEMMA - Att åldras som musiker, del 2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ingrid Tobiasson, mezzosopran: Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingemar Andersson, tenorsolist och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Ingrid Tobiasson</strong>, 62 år, är dramatisk mezzosopran och hovsångerska. Efter nypremiären på Stockholmsoperan 2003 skrev <strong>Tony Lundman</strong>: ”Och Tobiasson är helt enkelt knäckande bra. Hon är kvällens stora vokala behållning.”<br /><br />Ingrid Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan arbetade hon i tio år som <strong>Dalcroze</strong>-pedagog och undervisade i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tog hon sin första sånglektion. Efter utbildningen vid <strong>Operahögskolan</strong> i Stockholm debuterade Ingrid Tobiasson 1985 på Folkoperan som <strong>Amneris</strong> i <strong>Verdis</strong> <em>Aida</em>.<br /><br />1988, 37 år gammal, anställdes hon på <strong>Kungliga operan</strong>. Andra viktiga roller blev <strong>Kundry, Ortrud, Fricka, Klytämnestra, Eboli, Suzuki</strong>, den äldre <strong>Christina</strong> i <strong>Gefors</strong> opera, <strong>Adalgisa</strong>, <strong>Elisabetta</strong>, <strong>Carmen</strong>, <strong>Omega</strong> i <strong>Börtz</strong> <em>Backanterna</em> och <strong>Portvakterskan</strong> i <em>Ett drömspel</em> av <strong>Lidholm</strong>.<br /><br />Samma månad hon fyllde 55 år blev Ingrid Tobiasson pensionerad från <strong>Stockholmsoperan</strong>. Året var 2006. Ingrid Tobiasson längtar efter att sjunga riktigt svåra roller. Men den tiden är passé, säger hon. Numera gästspelar Ingrid Tobiasson vid andra operahus och ger även konserter. Hon njuter av att kunna beröra människor med sin röst.<br /><br />- Man vill gärna vara på <strong>Kungliga operan</strong>. Trots att jag varje år kommer tillbaka dit känner jag en viss sorg, erkänner Ingrid Tobiasson. Vad som är bra är att jag lärt känna min röst på ett annat sätt. Jag har blivit duktigare på att förvalta, inte bara använda, det jag har. Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott!<br /><br />Ingrid Tobiasson känner att hennes självbild har blivit annorlunda sedan hon blev pensionär. Hon har en tydligare yrkesroll nu.<br /><br />- Som anställd vid operan var det mitt yrke att vara operasångerska, men nu ÄR jag operasångerska, kanske. Förr hade jag en hel stab till att hjälpa mig med att fördjupa mig i nytt material. Nu måste jag aktivt söka detta och märker att jag faktiskt kan själv. Det är ingen dålig känsla, berättar Ingrid Tobiasson.<br /><br />Tenoren <strong>Ingemar Anderson</strong> är äldst i ensemblen vid <strong>GöteborgsOperan</strong>, där han är solist sedan 1996 och har sjungit roller i ett flertal av operans uppsättningar. Ingemar Anderson har även gästat <strong>NorrlandsOperan</strong> och <strong>Malmö Opera</strong>. Nu är Ingemar Anderson 62 år och enligt EU’s regler skall han pensioneras senast vid 67 år.<br /><br />Vägen till operan var krokig. Som 13-åring sjöng Ingemar Anderson rock och spelade elgitarr med ett garageband. Han började sjunga i kör som 17-åring och arbetade under tio år på ett dagcenter för förståndshandikappade. Han fick tjänstledigt för studier på <strong>Musikfolkhögskola</strong> och sporrades där som 30-åring att söka till <strong>Musikhögskolan i Malmö.</strong> 35 år gammal kom Ingemar Anderson till kören vid <strong>Stora Teatern i Göteborg</strong> efter att ha sjungit i <strong>Norrlandsoperans</strong> kör.<br /><br />Ingemar Anderson tycker att han nu sjunger bättre än någonsin även om han, vid en instudering av rollen som den <strong>Stekta Svanen</strong> i <em>Carmina Burana</em>, märkte att han hade tappat sitt höga D.<br /><br />- Min röst har mognat, men jag får jobba mer med stämbanden för att hålla igång dem. Som karaktärstenor behöver jag inte gå så högt som försteälskarna i operorna. <strong>Belmonte</strong> i <strong>Mozarts</strong> <em>Enleveringen ur seraljen</em> är den största roll jag gjort. Jag trivs med att sjunga småroller.<br /><br />Ingemar Anderson har inte hunnit fundera så mycket på vad han skall göra efter pensioneringen, men han vill gärna sjunga i Göteborgsoperans kör och starta en gambaorkester som skall spela tonsättaren <strong>John Jenkins</strong> 1600-talsmusik. Mest oroar han sig för ekonomin, då han har två tonårsbarn.<br /><br />- Men det löser sig nog, säger Ingemar Anderson och skrattar sitt bullrande skratt.<br /><br /><strong>Kaya Ålander</strong>, 67 år, är sedan trettio år professionell jazz- och vissångerska med rötter i proggen och musikgruppen <strong>Röda Bönor</strong> i Lund. Hon ger 110-150 konserter om året, rör sig hemtamt i flera genrer och musikstilar och uppträder ensam och med ensembler. Spelplatserna är festivaler, konserthus, långvård och kyrkor.<br /><br />Sagt om Kaya: ”<strong>Kaya Ålander</strong> är en artist med stor utstrålning och en fantastisk röst. Kaya har aldrig ett dåligt gig. Med sin glimrande personlighet lyfter hon vardagen till en ny dimension.”<br /><br />- Hela branschen är till för dem som är unga. Det finns en åldersfixering som är tydlig inom musikbranschen. En sångerska skall helst inte vara över 25-30 år. Hon skall vara ung, söt och smal, förklarar Kaya Ålander.<br /><br />Att ständigt turnera och konsertera tar på kroppen. Sjukdom och förkylningar tar längre tid att kurera och Kaya Ålander släpar inte längre själv runt på sin sånganläggning såsom hon gjorde tidigare. I Gruppen Röda Bönor lärde hon sig att spela kontrabas, nu blir det mest komp på gitarr till sången.<br /><br />- Jag tycker jag sjunger mycket bättre nu, jag är mer sann, och har bättre tillgång till djupet, till känslor, inom mig, berättar Kaya Ålander. Som ung tänker en inte på att de äldre bär alla sina åldrar, alltså har access till alla åldrar. Jag kan känna mig som en 5-åring likaväl som en 67-åring.<br /><br />Kaya Ålanders röst är inte lika stryktålig som när hon var ung, och sjöng på gator och torg tills rösten försvann. Men hon sjunger idag lika starkt och med lägre, mer avspänd röst i ett brett register, eftersom hon har korta, breda stämband.<br /><br />- Det är spännande att sjunga i ett lägre register. I jazz och med mikrofon blir det mer intimt. Jag är ingen kändis men publiken dyker ständigt upp ändå! Det är meningen att jag skall sjunga och jag kommer att göra det tills jag vinklar upp tofflorna och dör, säger Kaya Ålander, som i programmet sjunger egen musik till texter av <strong>Moa Martinsson</strong>, <strong>Karin Boye</strong> och <strong>Röda Bönor</strong>. Dessutom en jazzstandard. </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p>Röstens dotter<br />Tommie Haglund<br />Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night<br />Phono Suecia PSCD CD 18</p>
<p><br />Resan till Reims<br />Gioachino Rossini<br />Ingemar Anderson, tenor. GöteborgsOperan<br />Inspelning: 1999-01-31<br />SR P2 1999-06-05</p>
<p>Kärleksvisa<br />Kaya Ålander. Moa Martinsson<br />Kaya Ålander, m fl<br />Varför vi sjunger<br />(Kaya LP YTF) 2003 SOLICD 21</p>
<p>Parsifal<br />Richard Wagner<br />Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran. Winbergh, Gösta, tenor Parsifal. Kungl Operans kör, Kungl Hovkapellet. Segerstam, Leif.<br />Live Kungliga Operan</p>
<p>Parsifal<br />Richard Wagner<br />Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran. Winbergh, Gösta, tenor Parsifal. Kungl Operans kör, Kungl Hovkapellet. Segerstam, Leif.<br />Live Kungliga Operan</p>
<p>Mässa bwv 232 h-moll_ nr 24 (26), agnus dei<br />Ingrid Tobiasson, mezzosopran. Drottningholms Barockensembla. Stockholms Kammarkör, Anders-Per Jonsson, dir</p>
<p>O Don Fatale, Don Carlos<br />Verdi<br />Ingrid Tobiasson, dramatisk mezzosopran<br />Gävlesymfonikerna, 1987</p>
<p>Karins Sånger, Cantata for Mezzo-soprano &amp; stråkkvartett Nattens djupa violoncell<br />Jan Wallgren<br />Ingrid Tobiasson, mezzosopran. Stockholmskvartetten<br /><br /></p>
<p>Rucklarens väg<br />Stravinskij<br />Ingemar Anderson, tenor. Göteborgsoperans Orkester och Kör.<br />Live SR P2</p>
<p>Askungen<br />Gioacchino Rossini<br />Ingemar Anderson, tenor. Kjell Ingebretsen, dir. Göteborgsoperans Orkester Göteborgsoperans Kör<br />Inspelat 2006-03-11</p>
<p>Stycke for viola da gamba solo a-dur<br />John Jenkins<br />Simone Eckert</p>
<p>Arabella, akt 1<br />Richard Strauss<br />Ingemar Anderson, tenor. Nina Stemme, dramatiska sopranen. Olaf Henzold, dir. Göteborgsoperans Orkester<br />Inspelat 2006-11-25</p>
<p>Johanna<br />Kaya Ålander<br />Röda Bönor</p>
<p>Önskan<br />Ingalill Dunsö, musik. Karin Boye, text.<br />Kaya Ålander, m fl<br /><br /></p>
<p>Varför vi sjunger<br />(Kaya LP YTF) 2003 SOLICD 21<br /><br /></p>
<p>Med nätternas hjälp<br />Lluis Llach, musik. Kaya Ålander, svensk text<br /><br /></p>
<p>Varför vi sjunger<br />(Kaya LP YTF) 2003 SOLICD 21<br /><br /></p>
<p>What Are You Doing the Rest of Your Life<br />Kaya Ålander, sång. Stefan Forssén, piano. Lars B Almkvist, trumpet.<br />Live</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/850838</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170214_0400_15a1b78db8f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Feb 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ingrid Tobiasson, mezzosopran: Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingemar Andersson, tenorsolist och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Ingrid Tobiasson</strong>, 62 år, är dramatisk mezzosopran och hovsångerska. Efter nypremiären på Stockholmsoperan 2003 skrev <strong>Tony Lundman</strong>: ”Och Tobiasson är helt enkelt knäckande bra. Hon är kvällens stora vokala behållning.”<br /><br />Ingrid Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan arbetade hon i tio år som <strong>Dalcroze</strong>-pedagog och undervisade i dans, rörelser och avslappning. 30 år gammal tog hon sin första sånglektion. Efter utbildningen vid <strong>Operahögskolan</strong> i Stockholm debuterade Ingrid Tobiasson 1985 på Folkoperan som <strong>Amneris</strong> i <strong>Verdis</strong> <em>Aida</em>.<br /><br />1988, 37 år gammal, anställdes hon på <strong>Kungliga operan</strong>. Andra viktiga roller blev <strong>Kundry, Ortrud, Fricka, Klytämnestra, Eboli, Suzuki</strong>, den äldre <strong>Christina</strong> i <strong>Gefors</strong> opera, <strong>Adalgisa</strong>, <strong>Elisabetta</strong>, <strong>Carmen</strong>, <strong>Omega</strong> i <strong>Börtz</strong> <em>Backanterna</em> och <strong>Portvakterskan</strong> i <em>Ett drömspel</em> av <strong>Lidholm</strong>.<br /><br />Samma månad hon fyllde 55 år blev Ingrid Tobiasson pensionerad från <strong>Stockholmsoperan</strong>. Året var 2006. Ingrid Tobiasson längtar efter att sjunga riktigt svåra roller. Men den tiden är passé, säger hon. Numera gästspelar Ingrid Tobiasson vid andra operahus och ger även konserter. Hon njuter av att kunna beröra människor med sin röst.<br /><br />- Man vill gärna vara på <strong>Kungliga operan</strong>. Trots att jag varje år kommer tillbaka dit känner jag en viss sorg, erkänner Ingrid Tobiasson. Vad som är bra är att jag lärt känna min röst på ett annat sätt. Jag har blivit duktigare på att förvalta, inte bara använda, det jag har. Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott!<br /><br />Ingrid Tobiasson känner att hennes självbild har blivit annorlunda sedan hon blev pensionär. Hon har en tydligare yrkesroll nu.<br /><br />- Som anställd vid operan var det mitt yrke att vara operasångerska, men nu ÄR jag operasångerska, kanske. Förr hade jag en hel stab till att hjälpa mig med att fördjupa mig i nytt material. Nu måste jag aktivt söka detta och märker att jag faktiskt kan själv. Det är ingen dålig känsla, berättar Ingrid Tobiasson.<br /><br />Tenoren <strong>Ingemar Anderson</strong> är äldst i ensemblen vid <strong>GöteborgsOperan</strong>, där han är solist sedan 1996 och har sjungit roller i ett flertal av operans uppsättningar. Ingemar Anderson har även gästat <strong>NorrlandsOperan</strong> och <strong>Malmö Opera</strong>. Nu är Ingemar Anderson 62 år och enligt EU’s regler skall han pensioneras senast vid 67 år.<br /><br />Vägen till operan var krokig. Som 13-åring sjöng Ingemar Anderson rock och spelade elgitarr med ett garageband. Han började sjunga i kör som 17-åring och arbetade under tio år på ett dagcenter för förståndshandikappade. Han fick tjänstledigt för studier på <strong>Musikfolkhögskola</strong> och sporrades där som 30-åring att söka till <strong>Musikhögskolan i Malmö.</strong> 35 år gammal kom Ingemar Anderson till kören vid <strong>Stora Teatern i Göteborg</strong> efter att ha sjungit i <strong>Norrlandsoperans</strong> kör.<br /><br />Ingemar Anderson tycker att han nu sjunger bättre än någonsin även om han, vid en instudering av rollen som den <strong>Stekta Svanen</strong> i <em>Carmina Burana</em>, märkte att han hade tappat sitt höga D.<br /><br />- Min röst har mognat, men jag får jobba mer med stämbanden för att...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,DILEMMA,Att,åldras,som,musiker,,del,2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3e048e07-691c-4509-83f5-04ee77ff1eea.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ingrid Tobiasson, mezzosopran: Rösten är som ett bra vin som varit lovande länge, men nu börjar det bli riktigt gott! Ingemar Andersson, tenorsolist och Kaya Åhlander, jazz- och vissångerska.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/02/p2_tollansmusikaliska_20170214_0400_15a1b78db8f.mp3" length="42456136" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[DILEMMA - Att åldras som musiker, del 1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Koloratursopran Margareta Hallin: Jag sjöng upp till trestrukna F, alltså fem halvtoner över höga C! Möt även pianisten Janos Solyom och numera avlidne saxofonisten och kompositören Ove Johansson.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kanske tidernas bästa svenska låt? Ja, det skrev någon om den kultförklarade sången <em>En etta på söder</em> med koloratursopranen och tonsättaren <strong>Margareta Hallin</strong>, nu 82 år gammal. Vad inte alla vet är att Margareta Hallin var fastanställd på <strong>Kungliga Operan</strong> i Stockholm mellan åren 1954 och 1984. Därefter tvingades hon till pension.<br /><br />Att vara koloratursopran betyder att du sjunger väldigt högt, att rösten är lättrörlig och har en klar klang. Margareta Hallin sjöng ända upp till trestrukna F, alltså fem halvtoner över höga C! Hon gjorde uppskattade framträdanden i Glyndebourne, Florens, Wien, Hamburg, Moskva, London och Köpenhamn.<br /><br />Margareta Hallin utnämndes 1966 till hovsångare, fick <em>Jussi </em><strong>Björlingpriset</strong> 1970, fick professors namn 2001 och tilldelades <strong>Gunn Wållgren-stipendiet</strong> 2006 med motiveringen: ”Margareta Hallin är en av Kungliga Operans mest lysande artister under 1900-talet. I egenskap av operasångerska, kompositör och talskådespelare framstår hon som en av det svenska kulturlivets centralgestalter.”<br /><br />Efter pensioneringen från Stockholmsoperan har Margareta Hallin sjungit i ytterligare 30 år. Dessutom började hon tonsätta dikter och skrev t o m opera. Senast framförde hon delar ur <em>Strindbergs brev till Harriet Bosse</em> i <strong>Blå Tornet</strong>. Margareta Hallin både sjöng och talade. Hon regisserade nyligen <em>Värmlänningarna</em> för <strong>Högalidskyrkan</strong>, en föreställning som bl a skall turnera i USA, då med engelsk text. Hon regisserar även ett kyrkospel, vilket skall turnera i USA bl a. 2012 spelade Margareta Hallin med i radiooperan <em>Rhesus</em> för Sveriges Radio.<br /><br />Hur upplevde Margareta Hallin att inte vara avställd vid operan längre?<br /><br />- Det var ju som ett andra hem, om inte första, skrattar Margareta. Det är annorlunda nu. I porten känner ingen igen mig längre, jag som gått fritt i huset i 30 år! Det är känsligt och jag kommer inte in utan ett passerkort och måste skriva in mig varje gång. Förr gick vi ut och in som vi ville och kunde även äta lunch i restauranten.<br /><br /><em>Järngänget</em> kallar hon kollegorna när det begav sig, <strong>Elisabeth Söderström</strong>, <strong>Kerstin Meyer</strong>, <strong>Barbro Ericson</strong> och <strong>Erik Saedén</strong>. <strong>Birgit Nilsson</strong> var mest ute och turnérade men vid ett tillfälle sjöng Margareta Hallin i <strong>Strauss</strong> opera <em>Die Fraue ohne Schatten</em> tillsammans med Birgit Nilsson.<br /><br />- Det var en upplevelse att höra Birgits fantastiska röst så nära. Jag påverkades av henne, öppnade rösten och lät bättre än vanligt den gången när jag hade henne i örat, berättar Margareta Hallin.<br /><br />Rösten har blivit tyngre och tyngre med åren. Men den fungerar med ordentlig uppsjungning. Sommaren 2012 sjöng hon bl a koloraturvalsen <em>Wo die Zitronen blühen</em> på <strong>Confidencen</strong>.<br /><br />-Det gick bra. Jag tar inte de höga F'en längre. Det är fånigt att utsätta sig för det. Det räcker bra med höga C, fnissar Margareta Hallin, som inte tycker att åldrandet är särskilt positivt.<br /><br />Margareta Hallin berättar i programmet om hur hon upplever att leva i dödens närhet.<br /><br />Pianisten och dirigenten <strong>Janos Solyom</strong>, 74 år, blev känd för den svenska TV-publiken då han för några decennier sedan var huvudperson i serierna <em>Tavlor på en utställning</em> och <em>I huvet på en pianist</em>. När det begav sig gav Janos Solyom konserter även i övriga delar av världen där västerländsk konstmusik spelas.<br /><br />- Jag är en produkt av en musikvärld från det gamla <strong>Ungern</strong>. Under mina tonår styrde <strong>Stalin</strong>. Det var diktatur och jag ansågs vara en framtida del av statsapppraten som begåvad ung pianospelande pojke. Jag fick fantastiska statsstipendier för att göra reklam, precis som idrottsmänniskor i DDR. Det fanns fortfarande elever till musiker som <strong>Béla Bartók</strong> och <strong>Ernst von Dohnányi</strong>.<br /><br />- Musiken var helig. Något som förädlade människan. Och för mig är musiken fortfarande nåt som förädlar människan, förklarar Janos Solyom.<br /><br /><strong>Bartókkonservatoriet</strong> och <strong>Lisztakademin</strong> i Budapest har lagt grunden till Janos Solyoms musikvärld. 1956 flydde han från Ungern till Sverige. Med undantag för studier i Genève, London och Paris har Janos Solyom sedan dess bott i Stockholm. Han är ledamot av <strong>Kungliga Musikaliska Akademien</strong> samt är innehavare av HM Konungens förtjänstmedalj <strong>Litteris et Artibus</strong>. Debuten i Stockholm ägde rum 1958 med <strong>Sixten Ehrling</strong> och <strong>Stockholmsfilharmonikerna</strong>.<br /><br />1974 chockade Janos Solyom Stockholms kulturliv genom att helt sonika hyra Dramatens stora scen för att ge en konsert i egen regi. Scenen var nämligen tom på måndagar!<br /><br />- Konserthus byggdes om. Så började det. Jag hade väldigt få konserter och måste leva och tänkte att jag måste lyfta mig själv i håret, berättar Janos Solyom.<br /><br />Han anser att det råder <strong>ålders-apartheid</strong> i Sverige, även inom musiklivet.<br /><br />- Jag har fyllt 65 och borde syssla med korgflätning, lära mig astrologi och astronomi för seniorer. Allt det som anstår en seniormedborgare, en gubbjävel med andra ord. Det löjliga är att nu när jag är bäst då spelar jag minst, trots att det här är min allra bästa tid.<br /><br />Numera inser Janos Solyom att musik alltid handlar om någonting, att den har en inneboende epik. Och människor har för honom stigit in i musiken han älskar: <strong>Bach</strong>, <strong>Mozart</strong>, <strong>Bartók</strong>, <strong>Sjostakovitj</strong> och husguden <strong>Brahms</strong>. Trots detta har han numera möjlighet att endast spela små konserter.<br /><br />- Jag har aldrig känt mig så trygg i mitt musicerande som idag. Det är en underbar känsla! Dock tänker organisatörer felaktigt när de envisas med att försöka locka ungdomar till sina konserter, som om det är en förtjänst att vara ung. Det är en större förtjänst att vara gammal - ung kan vem som helst vara! Publiken består ju mest av äldre människor som längtar efter att höra sina gamla favoriter. Även yngre kollegor skulle alla sitta där på en konsert om jag fick möjlighet att spela, säger Janos Solyom, som bl a tackar Sveriges amatörorkestrar för sin stora och breda repertoar, som han ständigt utvidgar tillsammans med dem.<br /><br />Från 2009 får Janos Solyom statens inkomstgaranti till konstnärer. 2012 tilldelades han <strong>de</strong> <strong>Frumeriestipendiet</strong>.<br /><br /><br />Saxofonisten och kompositören <strong>Ove Johansson</strong>, 77 år, började spela klarinett i början av 1950-talet. Snart tog saxofonen över. Han satt i sina föräldrars café, <strong>Gustavs konditori</strong>, i Alingsås, och skötte musiken. Det strömmade mest ut <strong>Charlie Parker</strong>, <strong>Duke Ellington</strong> och <strong>Lester Young</strong> ur den lilla bandspelaren.<br /><br />Nu har Ove Johansson spelat professionellt i över 60 år. Många år tillsammans med hustrun, pianisten och kompositören <strong>Susanna Lindeborg</strong> som <em>Duo</em>, som trio med gruppen <em>Natural Artefacts</em> och i jazzensemblen <em>Mwendo Dawa</em> som bildades redan på 1970-talet.<br /><br />Instrumentsamlingen har utökats med <strong>EWI, electronic wind instrument</strong>. Det har ungefär samma grepp som en saxofon och Ove Johansson styr mjukvara i datorn med detta. Han ställer även in olika skalfunktioner i datorprogrammet, t.ex mikrotonalitet. Det finns åtta oktaver och han kan även programmera in ackord som förflyttas i olika skalfunktioner och styrs via midi och USB.<br /><br />Vad gäller ljuddesignen för övrigt, brukar Ove Johansson använda akustiskt inspelat material som han sedan bearbetar i olika ljudprogram. Ove Johansson använder även lågfrekvensoscillatorer för att kunna bearbeta vågformer och ljud på olika sätt.<br /><br />Jazzmusiker har en större frihet att utöva sin konst så länge de vill. De behöver inte anpassa sig till pensionsregler.<br /><br />- Jag har ett bra liv och hinner inte tänka på min ålder. Jag är i full gång, ger ständigt ut nya CD-skivor och spelar snabbare någonsin på saxofonen, berättar Ove Johansson fnissande. Man blir säkare och styvare i korken om man kan få litet fart på tonerna. Visst är det löjligt och barnsligt, men jag gillar starkt, fort och mycket!<br /><br />Nyligen gavs låten <em>Fem upplysningar samt en övergång</em> ut på en unik jazz-CD. Ove Johansson skrev låten och spelar sax tillsammans med flügelhornisten <strong>Enar Jonsson Quintet</strong>. <strong>Sveriges Radio i Göteborg</strong> spelade in redan 1965. Detta var frijazz med avstamp i <strong>Charlie Mingus</strong>, <strong>Ornette Coleman</strong> och <strong>Albert Ayler</strong>, flera år innan t ex tyske <strong>Peter Brötzmann</strong> började utöva den. <strong>Enar Jonsson Quintet</strong> och <strong>Sextet</strong> spelade t ex på <strong>Moderna Muséet</strong> under <strong>Pontus Hulthéns</strong> chefsskap och i <strong>Göteborgs Konsthall</strong> där <strong>Carl-Erik Hammarén</strong> var intendent. Operasångerskan, sopranen <strong>Märta Schéle</strong>, brukade medverka med röstimprovisationer till den fria jazzmusiken.<br /><br />Senare arbetade Ove Johansson på <strong>Musikhögskolan i Göteborg</strong> och kom i kontakt med <strong>Rune Lindblad-studion</strong> och elektronmusiktonsättaren <strong>Åke Parmerud.</strong><br /><br />I december 2012 spelade Ove Johansson och Susanna Lindeborg på duo i New York. Där bevistade de en konsert där altsaxofonisten <strong>Lee Konitz</strong>, 85 år gammal, improviserade tillsammans med <strong>Harlem String Quartet</strong>. Allt var oförberett och stråkkvartetten fick noterna till varsin iPhone. Utfrån dem spelade de tillsammans.<br /><br />- Den nya tekniken triggar mig och detta är typisk jazzmusik, säger Ove Johansson, som också äger skivbolaget <strong>lj-records </strong>(Lindeborg-Johansson) tillsammans med pianisten och kompositören Susanna Lindeborg.</p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p>Röstens dotter<br />Tommie Haglund<br />Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night <br />Phono Suecia PSCD CD 18<br /><br />Etude-tableau for piano op 33_3 c-moll<br />RACHMANINOV, SERGEJ<br />Janos Solyom, piano<br />RACHMANINOV<br /><br />Blue Seashell<br />Ove Johansson<br />Ove Johansson, saxofon<br />Coast<br />LJ Records LJCD5251<br /><br />Etta på söder<br />Erik Bergh<br />Margareta Hallin, sång<br /><br />Du meines herzens kronelein (op 21_2) <br />Richard Strauss<br />Margareta Hallin, sång, m fl<br />R Strauss Mahler Mozart Lieder<br /><br />Il barbiere di siviglia_ nr 7 (5), akt 1, _una voce poco fa<br />Rossini<br />Margareta Hallin, sång, m fl<br />Bluebell<br /><br />Mia speranza adorata___ah non sai qual pena (kv 416)<br />Mozart<br />Margareta Hallin, sång, m fl<br />R Strauss Mahler Mozart Lieder<br /><br />Lucia di lammermoor_ akt 3, _il dolce suono___ardon gl'incensi___spargi d'amaro pianto<br />Donizetti<br />Margareta Hallin, sång, m fl<br />Bluebell<br /><br />Etude-tableau for piano op 33_3 c-moll <br />RACHMANINOV, SERGEJ<br />Janos Solyom, piano<br />RACHMANINOV<br />Sonat for piano nr 23 f-moll op 57 Appasionata<br />BEETHOVEN<br />Janos Solyom, piano<br />SOLYOM PLAYS BEETHOVEN<br /><br />IMPROVISATIONER FÖR PIANO ÖVER BEETHOVEN'S FÜR ELISE ENLIGT JOHANNES BRAHMS<br />SOLYOM, JANOS (C) SOLYOM, JANOS /TAL SAMT/ (PI)<br />Liveinspelning<br /><br />Konsert for piano &amp; orkester nr 2 d-moll op 23 <br />Wilhelm Stenhammar<br />Janos Solyom, piano.<br />WESTERBERG, STIG, dir. MÜNCHENER PHILHARMON.<br />PIANO CONCERTO NUMBER 2 SERENADE ETC<br />EMI CDM 5 65081 2<br /><br />Allegro Piano Concerto In D Minor, KV 466<br />Mozart <br />Janos Solyom, piano. Uppsala Kammarorkester <br />Ailing Masters<br />Liveinspelning Stockholms Konserthus 25 augusti 1997<br /><br />2 Microstones 1 <br />Ove Johansson<br />Ove Johansson, saxofon<br />Coast<br />LJ Records LJCD5251<br /><br />Fem upplysningar samt en övergång<br />Ove Johansson. NCB/BIEM<br />Enar Jonsson, flügelhorn. Ove Johansson, saxofon. M fl. Enar Jonsson quintet &amp; sextet Gothenburg 1965-1969<br />Anagram CD 09 (2005)<br />(Inspelat av Sveriges Radio)<br /><br />Near The Coast<br />Mwendo Dawa<br />Mwendo Dawa. Bl a Ove Johansson, saxofon. Susanna Lindeborg, piano.<br />Music<br />LJ Records LJCD 5256<br /><br />Acoustic Chase<br />Lindeborg / Johansson Duo<br />Ove Johansson, saxofon, mm. Susanna Lindeborg, piano, mm<br />Thoughtful World<br />LJ Records LJCD 5253</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/850837</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170207_0500_15a19555df4.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 07 Feb 2017 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Koloratursopran Margareta Hallin: Jag sjöng upp till trestrukna F, alltså fem halvtoner över höga C! Möt även pianisten Janos Solyom och numera avlidne saxofonisten och kompositören Ove Johansson.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kanske tidernas bästa svenska låt? Ja, det skrev någon om den kultförklarade sången <em>En etta på söder</em> med koloratursopranen och tonsättaren <strong>Margareta Hallin</strong>, nu 82 år gammal. Vad inte alla vet är att Margareta Hallin var fastanställd på <strong>Kungliga Operan</strong> i Stockholm mellan åren 1954 och 1984. Därefter tvingades hon till pension.<br /><br />Att vara koloratursopran betyder att du sjunger väldigt högt, att rösten är lättrörlig och har en klar klang. Margareta Hallin sjöng ända upp till trestrukna F, alltså fem halvtoner över höga C! Hon gjorde uppskattade framträdanden i Glyndebourne, Florens, Wien, Hamburg, Moskva, London och Köpenhamn.<br /><br />Margareta Hallin utnämndes 1966 till hovsångare, fick <em>Jussi </em><strong>Björlingpriset</strong> 1970, fick professors namn 2001 och tilldelades <strong>Gunn Wållgren-stipendiet</strong> 2006 med motiveringen: ”Margareta Hallin är en av Kungliga Operans mest lysande artister under 1900-talet. I egenskap av operasångerska, kompositör och talskådespelare framstår hon som en av det svenska kulturlivets centralgestalter.”<br /><br />Efter pensioneringen från Stockholmsoperan har Margareta Hallin sjungit i ytterligare 30 år. Dessutom började hon tonsätta dikter och skrev t o m opera. Senast framförde hon delar ur <em>Strindbergs brev till Harriet Bosse</em> i <strong>Blå Tornet</strong>. Margareta Hallin både sjöng och talade. Hon regisserade nyligen <em>Värmlänningarna</em> för <strong>Högalidskyrkan</strong>, en föreställning som bl a skall turnera i USA, då med engelsk text. Hon regisserar även ett kyrkospel, vilket skall turnera i USA bl a. 2012 spelade Margareta Hallin med i radiooperan <em>Rhesus</em> för Sveriges Radio.<br /><br />Hur upplevde Margareta Hallin att inte vara avställd vid operan längre?<br /><br />- Det var ju som ett andra hem, om inte första, skrattar Margareta. Det är annorlunda nu. I porten känner ingen igen mig längre, jag som gått fritt i huset i 30 år! Det är känsligt och jag kommer inte in utan ett passerkort och måste skriva in mig varje gång. Förr gick vi ut och in som vi ville och kunde även äta lunch i restauranten.<br /><br /><em>Järngänget</em> kallar hon kollegorna när det begav sig, <strong>Elisabeth Söderström</strong>, <strong>Kerstin Meyer</strong>, <strong>Barbro Ericson</strong> och <strong>Erik Saedén</strong>. <strong>Birgit Nilsson</strong> var mest ute och turnérade men vid ett tillfälle sjöng Margareta Hallin i <strong>Strauss</strong> opera <em>Die Fraue ohne Schatten</em> tillsammans med Birgit Nilsson.<br /><br />- Det var en upplevelse att höra Birgits fantastiska röst så nära. Jag påverkades av henne, öppnade rösten och lät bättre än vanligt den gången när jag hade henne i örat, berättar Margareta Hallin.<br /><br />Rösten har blivit tyngre och tyngre med åren. Men den fungerar med ordentlig uppsjungning. Sommaren 2012 sjöng hon bl a koloraturvalsen <em>Wo die Zitronen blühen</em> på <strong>Confidencen</strong>.<br /><br />-Det gick bra. Jag tar inte de höga F'en längre. Det är fånigt att utsätta sig för det. Det räcker bra med höga C, fnissar Margareta Hallin, som inte tycker att åldrandet är särskilt positivt.<br /><br />Margareta Hallin berättar i programmet om hur hon upplever att leva i dödens närhet.<br /><br />Pianisten och dirigenten <strong>Janos Solyom</strong>, 74 år, blev känd för den svenska TV-publiken då han för några decennier sedan var huvudperson i serierna <em>Tavlor på en utställning</em> och <em>I huvet på en pianist</em>. När det begav sig gav Janos Solyom konserter även i övriga...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,DILEMMA,Att,åldras,som,musiker,,del,1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/51229620-58fa-44ef-897b-a2183dfa8436.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Koloratursopran Margareta Hallin: Jag sjöng upp till trestrukna F, alltså fem halvtoner över höga C! Möt även pianisten Janos Solyom och numera avlidne saxofonisten och kompositören Ove Johansson.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/02/p2_tollansmusikaliska_20170207_0500_15a19555df4.mp3" length="40706553" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[DILEMMA 3 - Vad är musikens roll?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tonsättaren Marie Samuelsson och författaren Kerstin Ekman: dilemmat krig och omvårdnad i operan Jorun orm i öga. Anna-Lena Laurin och Anders Bergcrantz om improvisation i ett genomkomponerat stycke.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I program tre i serien <em>Dilemma</em> samtalar författaren <strong>Kerstin Ekman</strong> och tonsättaren <strong>Marie Samuelsson</strong> om sin helaftonsopera <em>Jorun orm i öga</em>, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska <em>Eddan</em>. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond?</p><p>Tonsättaren <strong>Anna-Lena Laurin</strong> och jazztrumpetaren <strong>Anders Bergcrantz</strong> luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand.</p><p>&nbsp;</p><p>Författaren och librettisten <strong>Kerstin Ekman</strong> har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som <strong>Augustpriset</strong> två gånger och <strong>Pilotpriset</strong>.<br><br>1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av <em>Eddadikterna</em>. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om <strong>Jorun</strong>, som kallades <em>Orm i Öga</em> eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen.<br><br>- Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att samarbeta. Men det har gått bra och varit upplivande för mig! Jag kommer att sakna det när det är slut, berättar Kerstin Ekman, som kan identifiera sig starkt med det ”allmänkvinnliga” stoffet i librettot.<br><br>Under tidig medeltid fanns det en skaldekvinna som hette <strong>Jorun</strong>, fast man vet mycket litet om henne. Det lilla fragment som finns kvar handlar om motståndet mot det manliga våld som ofta skildras i krig- och hjältebragder. Där finns ett kväde som handlar om en kvinna som övervinner sin egen sorg genom att hjälpa en barnaföderska. En annan slags hjältinnedikt som handlar om medmänsklighet och omvårdnad.<br><br>- Där finns ett intressant dilemma, förklarar tonsättaren <strong>Marie Samuelsson</strong>. Visst existerar våldet men mänskligheten går vidare genom omvårdnad och medmänsklighet, vilket gör att historien går att knyta an till nutiden.<br><br>Marie Samuelssons har tonsatt en mängd musikstycken och har fått både <strong>Bo Wallnerpriset</strong> och <strong>Kurt Atterbergpriset</strong> och är nu vice preses i <strong>Kungliga Musikaliska Akademin</strong> i Stockholm.<br><br>Operan Jorun orm i öga hade premiär den 19 juli 2013 på <strong>Vadstena Slott</strong>. Musiken framförs av tolv musiker, fyra sångsolister och 12 korister. I instrumenteringen kommer bl a att finnas en teorb, en långhalsad luta som är försedd med 6-8 extra bassträngar.<br><br>- De två spelplatserna, den mytologiska och den&nbsp; verkliga, skiljer sig åt musikaliskt, berättar Marie Samuelsson. I den verkliga världen är tonspråket mer lyriskt, rytmiskt och rakt. Medan musiken i sagovärlden är klangbaserad och abstrakt. Det har varit mycket roligt att tonsätta den otroligt fina texten av Kerstin Ekman.<br><br>Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag:<br>http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personid=5378<br><br>Kerstin Ekman, Nordisk Kvinnolitteraturhistoria:<br>http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/ekman-kerstin<br><br>Marie Samuelssons hemsida:<br>http://www.mariesamuelsson.se<br><br>Marie Samuelsson, Gehrmans Musikförlag:<br>http://www.gehrmans.se/upphovsman/marie_samuelsson</p><p><br>Tonsättaren <strong>Anna-Lena Laurin</strong> och jazztrumpetaren <strong>Anders Bergcrantz</strong> luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Efter många års jazzäktenskap samarbetar de nu inom nutida konstmusik. Hon tonsätter och han improviserar solon.<br><br>Efter flera årtionden som jazzsångerska och pianist skriver Anna-Lena Laurin nu orkestermusik. Flera svenska symfoniorkestrar har spelat hennes verk <em>Iphigenia</em>, <em>Persephone</em> och <em>The Painter</em>.<br><br>Jazztrumpetsolisten Anders Bergcrantz är en av Anna-Lena Laurins favoritimprovisatörer. Han är en av våra internationellt mest ansedda jazzmusiker och har spelat i bl a <strong>Carnegie Hall</strong> och <strong>Sweet Basil</strong> med giganter som <strong>Victor Lewis</strong>, <strong>Adam Nussbaum</strong>, <strong>Dave Liebman</strong>, <strong>Mike Brecker</strong> och <strong>Richie Beirach</strong>.<br><br>- I solot i stycket <em>Painter</em> med <strong>Norrlandsoperans Symfoniorkester</strong>, låter Anders som en fyllebult. Jag älskar hur vulgär han är och att han som solist uttrycker komplexa känslor, inte bara vackra. Det handlar om att förmedla och att berätta med tonalitet, med sound, med frasering och med timing på trumpeten, förklarar Anna-Lena Laurin.<br><br>Anders Bergcrantz spelar aldrig en ton för mycket. Han älskar att ha luft i det som är runt omkring honom.<br><br>- En stor orkester som fyller hela lokalen och fyller människornas sinnen med musik gör att jag som solist har ett stort fundament och en solid grund att stå på, säger Anders Bergcrantz, som känner sig väldigt fri när han spelar med så många musiker.<br><br>- Även om jag i Anna-Lenas stycken spelar med total avsaknad av jazzlicks eller jazztiming så är jag jazzmusiker även tillsammans med en symfoniorkester. Som förresten har en tillvaro som inte går att jämföra med livet som jazzkatt. Gagerna, omhändertagandet, de fina konserthusen. Allting är väldigt safe. Och det är fantastiskt!<br><br>Anna-Lena Laurins hemsida:<br>http://www.vanguardmusicboulevard.com<br><br>Composer Anna-Lena Laurin, facebook:<br>https://www.facebook.com/pages/Composer-Anna-Lena-Laurin/169779229847310<br><br>Anders Bergcrantz hemsida:<br>http://andersbergcrantz.com<br><br>Anders Bergcrantz, Fan Page Facebook:<br><a href="https://www.facebook.com/pages/Anders-Bergcrantz-Fan-Page/211877835572527" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">https://www.facebook.com/pages/Anders-Bergcrantz-Fan-Page/211877835572527</a></p><p>&nbsp;</p><p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista;</span></strong></p><p>Röstens dotter<br>Tommie Haglund<br>Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night<br>Phono Suecia PSCD CD 18<br><br>01 The Painter, I. Cypresses<br>Anna-Lena Laurin<br>Anders Bergcrantz<br>Liveinspelning<br><br>01 Paths of Sorrow (Sorgestråk)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <br>Marie Samuelsson<br>Caput Ensemble. David Curtis, dir<br>Nordiska Musikdagarna Reykjavik 2006. Commissioned by NOMUS<br>SR Inspelning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;<br><br>Bastet Solgudinnan<br>Marie Samuelsson<br>Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir<br>Live SR<br><br>Bastet Solgudinnan<br>Marie Samuelsson<br>Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir<br>Live SR<br><br>Röstens dotter<br>Tommie Haglund<br>Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night<br>Phono Suecia PSCD CD 18<br><br>Mrs Hope<br>Anna-Lena Laurin<br>Anna-Lena Laurin, sång, piano. Anders Bergcrantz, trumpet<br><br>Sapphire<br>Anders Bergcrantz<br>Richie Beirach, piano. Anders Bergcrantz, trumpet<br>In this together</p><p><br>01 The Painter, I. Cypresses<br>Anna-Lena Laurin<br>Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio.<br>Conductor: Per-Otto Johansson<br>Liveinspelning<br><br>05 The Painter, V. Twilight<br>Anna-Lena Laurin<br>Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio.<br>Conductor: Per-Otto Johansson<br>Liveinspelning<br><br>Iphigenia<br>Anna-Lena Laurin<br>Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir<br>P2 Live 20110610 1930<br><br>Iphigenia<br>Anna-Lena Laurin<br>Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir<br>P2 Live 20110610 1930</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/845539</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170124_0400_1597107dc44.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 31 Jan 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tonsättaren Marie Samuelsson och författaren Kerstin Ekman: dilemmat krig och omvårdnad i operan Jorun orm i öga. Anna-Lena Laurin och Anders Bergcrantz om improvisation i ett genomkomponerat stycke.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I program tre i serien <em>Dilemma</em> samtalar författaren <strong>Kerstin Ekman</strong> och tonsättaren <strong>Marie Samuelsson</strong> om sin helaftonsopera <em>Jorun orm i öga</em>, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska <em>Eddan</em>. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond?</p><p>Tonsättaren <strong>Anna-Lena Laurin</strong> och jazztrumpetaren <strong>Anders Bergcrantz</strong> luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand.</p><p>&nbsp;</p><p>Författaren och librettisten <strong>Kerstin Ekman</strong> har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som <strong>Augustpriset</strong> två gånger och <strong>Pilotpriset</strong>.<br><br>1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av <em>Eddadikterna</em>. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om <strong>Jorun</strong>, som kallades <em>Orm i Öga</em> eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen.<br><br>- Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att samarbeta. Men det har gått bra och varit upplivande för mig! Jag kommer att sakna det när det är slut, berättar Kerstin Ekman, som kan identifiera sig starkt med det ”allmänkvinnliga” stoffet i librettot.<br><br>Under tidig medeltid fanns det en skaldekvinna som hette <strong>Jorun</strong>, fast man vet mycket litet om henne. Det lilla fragment som finns kvar handlar om motståndet mot det manliga våld som ofta skildras i krig- och hjältebragder. Där finns ett kväde som handlar om en kvinna som övervinner sin egen sorg genom att hjälpa en barnaföderska. En annan slags hjältinnedikt som handlar om medmänsklighet och omvårdnad.<br><br>- Där finns ett intressant dilemma, förklarar tonsättaren <strong>Marie Samuelsson</strong>. Visst existerar våldet men mänskligheten går vidare genom omvårdnad och medmänsklighet, vilket gör att historien går att knyta an till nutiden.<br><br>Marie Samuelssons har tonsatt en mängd musikstycken och har fått både <strong>Bo Wallnerpriset</strong> och <strong>Kurt Atterbergpriset</strong> och är nu vice preses i <strong>Kungliga Musikaliska Akademin</strong> i Stockholm.<br><br>Operan Jorun orm i öga hade premiär den 19 juli 2013 på <strong>Vadstena Slott</strong>. Musiken framförs av tolv musiker, fyra sångsolister och 12 korister. I instrumenteringen kommer bl a att finnas en teorb, en långhalsad luta som är försedd med 6-8 extra bassträngar.<br><br>- De två spelplatserna, den mytologiska och den&nbsp; verkliga, skiljer sig åt musikaliskt, berättar Marie Samuelsson. I den verkliga världen är tonspråket mer lyriskt, rytmiskt och rakt. Medan musiken i sagovärlden är klangbaserad och abstrakt. Det har varit mycket roligt att tonsätta den otroligt fina texten av Kerstin Ekman.<br><br>Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag:<br>http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personid=5378<br><br>Kerstin Ekman, Nordisk Kvinnolitteraturhistoria:<br>http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/ekman-kerstin<br><br>Marie Samuelssons hemsida:<br>http://www.mariesamuelsson.se<br><br>Marie Samuelsson, Gehrmans Musikförlag:<br>http://www.gehrmans.se/upphovsman/marie_samuelsson</p><p><br>Tonsättaren <strong>Anna-Lena Laurin</strong> och jazztrumpetaren <strong>Anders...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,DILEMMA,3,Vad,är,musikens,roll?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/b2fc1942-5ee7-4d1d-9dde-6b51175a15a2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tonsättaren Marie Samuelsson och författaren Kerstin Ekman: dilemmat krig och omvårdnad i operan Jorun orm i öga. Anna-Lena Laurin och Anders Bergcrantz om improvisation i ett genomkomponerat stycke.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/01/p2_tollansmusikaliska_20170124_0400_1597107dc44.mp3" length="40252705" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[DILEMMA 2 - Tommie Haglund och Ernst Simon Glaser.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vad händer om en symfoniorkester väljer en annan solist än den cellist tonsättaren vill ha för konserter och skivinspelningar? Möt tonsättaren Tommie Haglund och solocellisten Ernst Simon Glaser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Haglund</strong> och <strong>Glaser</strong> är två av personerna i ett triangeldrama, där även en annan solocellist figurerar. Den förste solocellisten, en mycket nära vän, som från början inspirerade <strong>Tommie Haglund</strong> till att komponera cellokonserten <em>Flaminis Aura</em>.</p><p>Tonsättaren <strong>Tommie Haglund</strong> fick en förfrågan från <strong>Göteborgs Symfoniorkester</strong>, som ville spela in <em>Flaminis Aura</em> med sin egen solocellist, <strong>Ernst Simon Glaser</strong>. Tommie Haglund ville dock ha sin vän, den förste solocellisten. Orkestern ändrade inte sitt krav och efter ett års betänketid sade Tommie Haglund slutligen ja till orkesterns solocellist, till konserter och skivinspelning.<br><br>Om Tommie Haglunds cellokonsert skriver musikskribenten <strong>Tony Lundman</strong>: ”det är ofta utifrån de små cellernas suckar och vridande rörelser han kan bygga upp en klangligt och orkestralt svällande massverkan.” Tony Lundman fortsätter: ”Haglund är på sätt och vis en romantiker, men musiken saknar fåfänga och den befinner sig långt bortom nyromantikernas kyliga tillämpning av effekter". Författaren <strong>Erik Wallrup</strong> har talat om hur Haglunds musik ”stämmer sina lyssnare, som man stämmer ett instrument.”<br><br>Förutom att Tommie Haglund har en stark relation till de musiker som spelat och spelat in hans musik så har mycket musik som Tommie Haglund tonsatt genom åren en starkt personlig bakgrund. Cellokonserten <em>Flaminis Aura</em> är inget undantag. Den är baserad på minnen från hans barndom då han, under en sjukhusvistelse i ett och ett halvt år, på nätterna lekte med de knaster och de störningar som han fick fram genom att vrida på ratten på radions AM-band.<br><br>Många år senare, efter en misslyckad ryggoperation blev Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Han var förlamad från midjan och neråt och kunde inte gå. I sängen skrev han cellokonserten efter en beställning. Han mindes barndomens drömmar om att det fanns ljud i rymden och fick kontakt med <strong>NASA</strong> som, med hjälp av <strong>Voyager-satelliten</strong>, tagit upp vad man sa var ljud från solvindar och elektromagnetiska vågor. NASA hade processat ljudet genom datorer för att få det att låta som det skulle gjort om det hade funnits syre i rymden. Tommie Haglund fick lov att använda det här s k rymdljudet och det är inkomponerat i cellokonserten <em>Flaminis Aura</em>.<br><br>Genom att en ny solocellist och en ny symfoniorkester spelade hans konsert upptäckte tonsättaren Tommie Haglund nya sidor i sitt verk. Men det var smärtsamt att överlämna solopartierna till en annan cellist.<br><br>– Det handlar om kärlek, förklarar Tommie Haglund. Kärlek till konsten och kärleken till de man älskar och respekterar, bl a musikerna. Det är musikerna som uppfyller ens drömmar och som ser till att ens musik får liv och kan ta plats. Samtidigt skriver jag musik för att den skall nå ut till lyssnarna.<br><br>Tommie Haglunds hemsida:<br><br><a href="http://tommiehaglund.weebly.com" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://tommiehaglund.weebly.com</a></p><p><br>Tommie Haglund, <strong>Gehrmans Musikförlag</strong>:<br><br><a href="http://www.gehrmans.se/upphovsman/tommie_haglund" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://www.gehrmans.se/upphovsman/tommie_haglund</a></p><p><br><br>Solocellisten <strong>Ernst Simon Glaser</strong> berättar i programmet hur han upplevde sin position som den cellist som tonsättaren från början var tveksam till.<br><br>– Jag trodde att det fanns förväntningar på hur musiken skulle låta. Men jag kunde inte spela på det sättet. När jag sedan mötte Tommie Haglund var han helt öppen för min egen tolkning, naturligtvis, säger Ernst Simon Glaser. Jag känner ödmjukhet för Tommie och för den förste solisten och har stor respekt för det som de skapat tillsammans.<br><br>– Det är ett dilemma för en kompositör som önskar en speciell solist. Det är kanske även ett dilemma för en dirigent som vill ha en egen solist. Men dilemmat är störst för den solist som blir ratad. Jag förstår att han är sårad, det hade jag också varit, förklarar Ernst Simon Glaser. Musik är en personlig konstform där vi har starka och subjektiva åsikter. Det är svårt att göra musik till något objektivt. <br><br>Ernst Simon Glaser anser att det är en styrka för en orkester att använda sina egna solister, vilka blir tryggare och bättre, medan orkestern blir tänd och stödjande. Man visar hänsyn och känner ansvar för varandra och för att alla skall må bra, både personligt och jobbmässigt.<br><br>Ernst Simon Glasers far, violinisten <strong>Ernst Glaser</strong>, var mångårig konsertmästare i <strong>Oslofilharmonien</strong> tills han, vid nazisternas ockupation under andra världskriget tvingades på flykt till Sverige.<br><br>Ernst Simon Glasers hemsida:<br><br><a href="http://www.ernstsimonglaser.com" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://www.ernstsimonglaser.com</a></p><p><br>Ernst Simon Glaser, <strong>Dextra Musica</strong>:<br><br><a href="http://sparebankstiftelsen.no/en/Dextra-Musica/Musicians/Ernst-Simon-Glaser" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://sparebankstiftelsen.no/en/Dextra-Musica/Musicians/Ernst-Simon-Glaser</a></p><p>&nbsp;</p><p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p><p>Röstens dotter<br>Tommie Haglund<br>Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night<br>Phono Suecia PSCD CD 184<br><br>Flaminis Aura<br>Tommie Haglund<br>Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent<br>SR P2 Liveinspelning<br><br>Flaminis Aura<br>Tommie Haglund<br>Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent<br>SR P2 Liveinspelning<br><br>Flaminis Aura<br>Tommie Haglund<br>Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent<br>SR P2 Liveinspelning<br><br>Fantasiestücke, Op. 73<br>Robert Schumann<br>Ernst Simon Glaser Liv Glaser<br>Schubert &amp; Shumann<br>SIMAX classics PSC 1175<br><br>Flaminis Aura<br>Tommie Haglund<br>Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent<br>SR P2 Liveinspelning<br><br>Flaminis Aura<br>Tommie Haglund<br>Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent<br>SR P2 Liveinspelning<br><br>Flaminis Aura<br>Tommie Haglund<br>Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigen<br>SR P2 Liveinspelning<br><br>Flaminis Aura<br>Tommie Haglund<br>Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent<br>SR P2 Liveinspelning<br><br>Flaminis Aura<br>Tommie Haglund<br>Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent<br>SR P2 Liveinspelning<br><br>Flaminis Aura<br>Tommie Haglund<br>Ernst Simon Glaser, cello. Göteborgs Symfoniorkester. David Afkham, dirigent<br>SR P2 Liveinspelning</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/844878</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170117_0400_1596b71c01d.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 24 Jan 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vad händer om en symfoniorkester väljer en annan solist än den cellist tonsättaren vill ha för konserter och skivinspelningar? Möt tonsättaren Tommie Haglund och solocellisten Ernst Simon Glaser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Haglund</strong> och <strong>Glaser</strong> är två av personerna i ett triangeldrama, där även en annan solocellist figurerar. Den förste solocellisten, en mycket nära vän, som från början inspirerade <strong>Tommie Haglund</strong> till att komponera cellokonserten <em>Flaminis Aura</em>.</p><p>Tonsättaren <strong>Tommie Haglund</strong> fick en förfrågan från <strong>Göteborgs Symfoniorkester</strong>, som ville spela in <em>Flaminis Aura</em> med sin egen solocellist, <strong>Ernst Simon Glaser</strong>. Tommie Haglund ville dock ha sin vän, den förste solocellisten. Orkestern ändrade inte sitt krav och efter ett års betänketid sade Tommie Haglund slutligen ja till orkesterns solocellist, till konserter och skivinspelning.<br><br>Om Tommie Haglunds cellokonsert skriver musikskribenten <strong>Tony Lundman</strong>: ”det är ofta utifrån de små cellernas suckar och vridande rörelser han kan bygga upp en klangligt och orkestralt svällande massverkan.” Tony Lundman fortsätter: ”Haglund är på sätt och vis en romantiker, men musiken saknar fåfänga och den befinner sig långt bortom nyromantikernas kyliga tillämpning av effekter". Författaren <strong>Erik Wallrup</strong> har talat om hur Haglunds musik ”stämmer sina lyssnare, som man stämmer ett instrument.”<br><br>Förutom att Tommie Haglund har en stark relation till de musiker som spelat och spelat in hans musik så har mycket musik som Tommie Haglund tonsatt genom åren en starkt personlig bakgrund. Cellokonserten <em>Flaminis Aura</em> är inget undantag. Den är baserad på minnen från hans barndom då han, under en sjukhusvistelse i ett och ett halvt år, på nätterna lekte med de knaster och de störningar som han fick fram genom att vrida på ratten på radions AM-band.<br><br>Många år senare, efter en misslyckad ryggoperation blev Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Han var förlamad från midjan och neråt och kunde inte gå. I sängen skrev han cellokonserten efter en beställning. Han mindes barndomens drömmar om att det fanns ljud i rymden och fick kontakt med <strong>NASA</strong> som, med hjälp av <strong>Voyager-satelliten</strong>, tagit upp vad man sa var ljud från solvindar och elektromagnetiska vågor. NASA hade processat ljudet genom datorer för att få det att låta som det skulle gjort om det hade funnits syre i rymden. Tommie Haglund fick lov att använda det här s k rymdljudet och det är inkomponerat i cellokonserten <em>Flaminis Aura</em>.<br><br>Genom att en ny solocellist och en ny symfoniorkester spelade hans konsert upptäckte tonsättaren Tommie Haglund nya sidor i sitt verk. Men det var smärtsamt att överlämna solopartierna till en annan cellist.<br><br>– Det handlar om kärlek, förklarar Tommie Haglund. Kärlek till konsten och kärleken till de man älskar och respekterar, bl a musikerna. Det är musikerna som uppfyller ens drömmar och som ser till att ens musik får liv och kan ta plats. Samtidigt skriver jag musik för att den skall nå ut till lyssnarna.<br><br>Tommie Haglunds hemsida:<br><br><a href="http://tommiehaglund.weebly.com" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://tommiehaglund.weebly.com</a></p><p><br>Tommie Haglund, <strong>Gehrmans Musikförlag</strong>:<br><br><a href="http://www.gehrmans.se/upphovsman/tommie_haglund" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://www.gehrmans.se/upphovsman/tommie_haglund</a></p><p><br><br>Solocellisten <strong>Ernst Simon Glaser</strong> berättar i programmet hur han upplevde sin...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,DILEMMA,2,Tommie,Haglund,och,Ernst,Simon,Glaser.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/7cb83ea0-2421-4cc4-be76-deaff68636a2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:14</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vad händer om en symfoniorkester väljer en annan solist än den cellist tonsättaren vill ha för konserter och skivinspelningar? Möt tonsättaren Tommie Haglund och solocellisten Ernst Simon Glaser.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/01/p2_tollansmusikaliska_20170117_0400_1596b71c01d.mp3" length="35277047" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[DILEMMA 1 - Gitta-Maria Sjöberg och Malena Ernman]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Lyrisk-dramatiska sopranen Gitta-Maria Sjöberg: Jag blir inte provocerad av att kvinnor många gånger dör i operorna. Mezzosopranen Malena Ernman:  Mansroller är mycket roligare att sjunga!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Hur förena en nutida tolkning av en sopranstämma med en föråldrad kvinno- och mansbild inom operavärlden?</strong></p>
<p><strong>Gitta-Maria Sjöberg</strong> sjöng huvudrollen som den kärlekstörstande och lidande <strong>Katerina Ismajlova</strong> i <strong>Sjostakovitj</strong>’ <em>Lady Macbeth från Mzensk</em> som hade premiär vid <strong>Göteborgsoperan</strong> 2012. Den uppsättningen var startskottet för debatten om <em>operasexismen</em> i Sverige. Nu kommer Gitta-Maria Sjöberg för första gången själv till tals i den här debatten. Hon blir inte provocerad av att kvinnor många gånger dör i operorna:<br><br>– Varför offrar sig till exempel den unga slavinnan <strong>Liu</strong> i <em>Turandot</em> och tar livet av sig när hon älskar prinsen <strong>Calaf</strong> så mycket? Jag går in i rollen för att förstå kvinnan. Kanske beror det på att jag hade en uppväxt där kampen mellan liv och död var min ständige ledsagare. Min mamma <strong>Zeni Herzkovic</strong> var judinna och den enda överlevande i sin släkt. Jag vet att mamma skulle offrat livet för oss barn om det var nödvändigt.<br><br>– Min moster följde sina fem barn som gasades ihjäl i koncentrationslägret. Morfar, mormor och mina morbröder mördades. Mamma kom utmärglad till Sverige med de vita bussarna. Hon hade en enda klänning som hon tvättade på kvällen och hängde på tork inför morgondagen.<br><br>I programmet hör vi Gitta-Maria Sjöbergs skakande berättelse om sin mammas öde.<br><br>Gitta-Maria Sjöberg föddes i <strong>Sjuntorp</strong>, nära <strong>Trollhättan</strong>. Hon debuterade som <strong>Mimi</strong> i <em>La bohème</em> redan när hon gick på <em>Operakademin i Köpenhamn</em> 1987. 1988 fick Gitta-Maria Sjöberg <strong>Birgit-Nilsson-stipendiet</strong>. Kritikerna hyllade henne för ”röstens klangfärger, innerligheten och förståelsen av de komplexa karaktärerna och situationerna”. Sedan dess har Gitta-Maria Sjöberg sjungit vid operahus i Europa, USA, Sydamerika och Asien. I januari 2013 firade Gitta-Maria Sjöberg sitt 25-årsjubileum vid den danska operan i Köpenhamn. Hon har blivit dekorerad med <strong>Dannebrog-orden av första graden</strong> av drottning <strong>Margrethe II</strong>.<br><br><span style="text-decoration: underline;">Gitta-Maria Sjöbergs hemsida</span>:<br><br>http://www.gittamaria.com<br><br>Gitta-Maria Sjöbergs jubileumskonsert, januari 2013:<br><br>http://kglteater.dk/det-sker/forestillinger/sason-2012-2013/opera/jubilaumskoncert</p>
<p><br>Mezzosopranen och hovsångerskan <strong>Malena Ernman</strong> känner många svenskar som melodifestivalvinnaren 2009, med låten <em>La Voix</em>, rösten. Malena älskar att sjunga barockmusik och mycket <strong>Händel</strong> har det blivit, liksom <strong>Mozart</strong>. Och en hel del annat.<br><br>Så här beskriver Malenas kollega, mezzosopranen <strong>Anne Sofie von Otter</strong> henne: ”Malena är ett unikum, jag känner ingen sångare som påminner det allra minsta om henne. Med åren har hon övat upp sin rösts förmåga till vad som är mänskligt möjligt vad snabbhet och omfång beträffar.”<br><br>Malena Ernman började som körsångerska, bl a i <strong>Radiokören</strong> i <strong>Stockholm</strong>. Hon studerade vid <strong>Musikhögskolan</strong> och vid <strong>Operahögskolan</strong> i Stockholm. Dessutom på <strong>Musikkonservatoriet</strong> i <strong>Orléans</strong>. Hennes genombrott kom 1998 då hon tolkade <strong>Kaja</strong> i <strong>Sven-David Sandströms</strong> opera <em>Staden</em> och <strong>Rosina</strong> i <em>Barberaren i Sevilla</em> på Stockholmsoperan.<br><br>Malena Ernman har spelat/sjungit många män i operor:<br><br>– Mansroller är mycket roligare att sjunga! Män skrev operorna och tonsatte dem. Män har makt genom att vara prinsar, kungar, diktatorer, pappor och älskare. Män styr handlingen och situationen medan damen sitter och ylar i något fönster och utstöter höga svåra toner. ;-)<br><br>– Som ung blond naiv skandinaviska åkte jag ner till Europas scener och fick en chock. Män med makt tog för givet att jag skulle vara söt och hålla tyst. Jag hotades med mentala örfilar som: "Skaffar du barn förlorar du din karriär”. Jag borde vara singel och tillgänglig….<br><br>I <strong>TCO</strong>-pamfletten <em>Bryt Tystnaden - en handbok om sexuella trakasserier</em> säger Malena Ernman:<br><br><em>Operahusen ska vara på en piedestal. Feminism passar inte in i den miljön. När skattepengar finansierar en så antifeministisk verksamhet tycker jag det blir problematiskt. Det får följder som både går ut över individen och det konstnärliga klimatet.</em><br><br><span style="text-decoration: underline;">Malena Ernmans hemsida</span>:<br><br>http://www.malenaernman.com<br><br>Malena Ernman Blixten&amp;co:<br><br><a class="external-link" href="http://www.blixten.se/musik/malena-ernman" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">http://www.blixten.se/musik/malena-ernman</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p>Röstens dotter<br>Tommie Haglund<br>Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night<br>Phono Suecia PSCD CD 184<br><br>Carmen - Act 1/ Habanera<br>Bizet<br>Malena Ernman; Gustaf Sjökvist: Stockholm Sinfonietta, Gustaf Sjökvists Kammarkör<br>Opera di Fiori<br>King Island Roxystars Recordings AB ROXYCD38<br><br>La boheme akt 1, si mi chiamano mimi<br>Puccini<br>Gitta-Maria Sjöberg. AESCHBACHER, MATTHIAS (DIR) ODENSE SYMFONIORKESTER (ORK)<br>VERDI &amp; PUCCINI ARIAS<br><br>Tosca akt 2, vissi d'arte<br>Puccini<br>Gitta-Maria Sjöberg. AESCHBACHER, MATTHIAS (DIR) ODENSE SYMFONIORKESTER (ORK)<br>VERDI &amp; PUCCINI ARIAS<br><br>Turandot akt 3, tu che di gel sei cinta<br>Pucchini<br>Gitta-Maria Sjöberg. AESCHBACHER, MATTHIAS (DIR) ODENSE SYMFONIORKESTER (ORK)<br>VERDI &amp; PUCCINI ARIAS<br><br>la forza del destino akt 4, pace pace mio dio<br>Verdi<br>Gitta-Maria Sjöberg. AESCHBACHER, MATTHIAS (DIR) ODENSE SYMFONIORKESTER (ORK)<br>VERDI &amp; PUCCINI ARIAS<br><br>un ballo in maschera akt 2, ecco l'orrido campo ma dall'arido stelo divulsa<br>Verdi<br>Gitta-Maria Sjöberg. AESCHBACHER, MATTHIAS (DIR) ODENSE SYMFONIORKESTER (ORK)<br>VERDI &amp; PUCCINI ARIAS<br><br>un ballo in maschera akt 2, ecco l'orrido campo ma dall'arido stelo divulsa<br>Verdi<br>Gitta-Maria Sjöberg. AESCHBACHER, MATTHIAS (DIR) ODENSE SYMFONIORKESTER (ORK)<br>VERDI &amp; PUCCINI ARIAS<br><br>Lady Macbeth från Mzensk Zjärje bionak aria Katerina Ismajlova<br>Sjostakovitj<br>Gitta-Maria Sjöberg<br>Göteborgsoperans kör och orkester SR P2<br><br>Lady Macbeth från Mzensk<br>Sjostakovitj<br>Gitta-Maria Sjöberg, sopran. Pär Lindskog, tenor.<br>Göteborgsoperans kör och orkester SR P2<br><br>Aida akt 1, scen 1, ritorna vincitor<br>Verdi<br>Gitta-Maria Sjöberg. AESCHBACHER, MATTHIAS (DIR) ODENSE SYMFONIORKESTER (ORK)<br>VERDI &amp; PUCCINI ARIAS<br><br>Il barbiere di siviglia nr 7 (5), akt 1, una voce poco fa <br>Rossini<br>Malena Ernman. HOLD-GARRIDO, ALBERTO (DIR) STOCKHOLM SINFONIETTA (ORK)<br>LA VOIX DU NORD**/ARIAS/ ERNMAN, MALENA<br><br>Le nozze di figaro nr 6, akt 1, non so piu<br>Mozart<br>Malena Ernman. HOLD-GARRIDO, ALBERTO (DIR) STOCKHOLM SINFONIETTA (ORK)<br>MY LOVE** ERNMAN, MALENA<br><br>Serse nr 1, akt 1, ombra mai fu<br>Händel<br>Malena Ernman. HOLD-GARRIDO, ALBERTO (DIR) STOCKHOLM SINFONIETTA (ORK)<br><br>Norma - Act 1/ Casta Diva<br>Vincenzo Bellini<br>Malena Ernman Gustaf Sjökvist: Stockholm Sinfonietta, Gustaf Sjökvists Kammarkör<br>Opera Di Fiori [Disc 1]<br>King Island Roxystars Recordings AB ROXYCD38<br><br>Fröken Julie<br>Philippe Boesman. Strindberg.<br>Malena Ernman, mezzosopran. Kazushi Ono, dir. THÉATRE DE LA MONNAIE<br>(BRYSSEL): KAMMARORKESTER (ORK)<br>JULIE** BOESMANS, PHILIPPE ONO, KAZUSHI</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/841584</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170110_0400_159671756fe.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 17 Jan 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Lyrisk-dramatiska sopranen Gitta-Maria Sjöberg: Jag blir inte provocerad av att kvinnor många gånger dör i operorna. Mezzosopranen Malena Ernman:  Mansroller är mycket roligare att sjunga!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Hur förena en nutida tolkning av en sopranstämma med en föråldrad kvinno- och mansbild inom operavärlden?</strong></p>
<p><strong>Gitta-Maria Sjöberg</strong> sjöng huvudrollen som den kärlekstörstande och lidande <strong>Katerina Ismajlova</strong> i <strong>Sjostakovitj</strong>’ <em>Lady Macbeth från Mzensk</em> som hade premiär vid <strong>Göteborgsoperan</strong> 2012. Den uppsättningen var startskottet för debatten om <em>operasexismen</em> i Sverige. Nu kommer Gitta-Maria Sjöberg för första gången själv till tals i den här debatten. Hon blir inte provocerad av att kvinnor många gånger dör i operorna:<br><br>– Varför offrar sig till exempel den unga slavinnan <strong>Liu</strong> i <em>Turandot</em> och tar livet av sig när hon älskar prinsen <strong>Calaf</strong> så mycket? Jag går in i rollen för att förstå kvinnan. Kanske beror det på att jag hade en uppväxt där kampen mellan liv och död var min ständige ledsagare. Min mamma <strong>Zeni Herzkovic</strong> var judinna och den enda överlevande i sin släkt. Jag vet att mamma skulle offrat livet för oss barn om det var nödvändigt.<br><br>– Min moster följde sina fem barn som gasades ihjäl i koncentrationslägret. Morfar, mormor och mina morbröder mördades. Mamma kom utmärglad till Sverige med de vita bussarna. Hon hade en enda klänning som hon tvättade på kvällen och hängde på tork inför morgondagen.<br><br>I programmet hör vi Gitta-Maria Sjöbergs skakande berättelse om sin mammas öde.<br><br>Gitta-Maria Sjöberg föddes i <strong>Sjuntorp</strong>, nära <strong>Trollhättan</strong>. Hon debuterade som <strong>Mimi</strong> i <em>La bohème</em> redan när hon gick på <em>Operakademin i Köpenhamn</em> 1987. 1988 fick Gitta-Maria Sjöberg <strong>Birgit-Nilsson-stipendiet</strong>. Kritikerna hyllade henne för ”röstens klangfärger, innerligheten och förståelsen av de komplexa karaktärerna och situationerna”. Sedan dess har Gitta-Maria Sjöberg sjungit vid operahus i Europa, USA, Sydamerika och Asien. I januari 2013 firade Gitta-Maria Sjöberg sitt 25-årsjubileum vid den danska operan i Köpenhamn. Hon har blivit dekorerad med <strong>Dannebrog-orden av första graden</strong> av drottning <strong>Margrethe II</strong>.<br><br><span style="text-decoration: underline;">Gitta-Maria Sjöbergs hemsida</span>:<br><br>http://www.gittamaria.com<br><br>Gitta-Maria Sjöbergs jubileumskonsert, januari 2013:<br><br>http://kglteater.dk/det-sker/forestillinger/sason-2012-2013/opera/jubilaumskoncert</p>
<p><br>Mezzosopranen och hovsångerskan <strong>Malena Ernman</strong> känner många svenskar som melodifestivalvinnaren 2009, med låten <em>La Voix</em>, rösten. Malena älskar att sjunga barockmusik och mycket <strong>Händel</strong> har det blivit, liksom <strong>Mozart</strong>. Och en hel del annat.<br><br>Så här beskriver Malenas kollega, mezzosopranen <strong>Anne Sofie von Otter</strong> henne: ”Malena är ett unikum, jag känner ingen sångare som påminner det allra minsta om henne. Med åren har hon övat upp sin rösts förmåga till vad som är mänskligt möjligt vad snabbhet och omfång beträffar.”<br><br>Malena Ernman började som körsångerska, bl a i <strong>Radiokören</strong> i <strong>Stockholm</strong>. Hon studerade vid <strong>Musikhögskolan</strong> och vid <strong>Operahögskolan</strong> i Stockholm. Dessutom på <strong>Musikkonservatoriet</strong> i <strong>Orléans</strong>. Hennes genombrott kom 1998 då hon tolkade <strong>Kaja</strong> i <strong>Sven-David Sandströms</strong> opera <em>Staden</em> och <strong>Rosina</strong> i <em>Barberaren i Sevilla</em> på Stockholmsoperan.<br><br>Malena Ernman...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,DILEMMA,1,Gitta-Maria,Sjöberg,och,Malena,Ernman]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3d6074ae-894b-4bbc-ae2b-f3e18a621733.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Lyrisk-dramatiska sopranen Gitta-Maria Sjöberg: Jag blir inte provocerad av att kvinnor många gånger dör i operorna. Mezzosopranen Malena Ernman:  Mansroller är mycket roligare att sjunga!]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/01/p2_tollansmusikaliska_20170110_0400_159671756fe.mp3" length="37695687" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tonsättaren Ruth Crawford Seeger – pionjär inom musikalisk modernism]]></title>
      <description><![CDATA[<p>När den amerikanska tonsättaren Ruth Crawford Seeger är mellan 29 och 31 år komponerar hon de verk som långt senare ger henne en rättmätig plats i musikhistorien som en nyskapande tonsättare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Ruth Crawford</strong> föds i Ohio 1901 och utvecklar en kompositions­stil som ingen an­nan i världen har gjort tidigare. Efter ett <strong>Guggenheim</strong>-stipendium i Europa reser hon hem och gifter sig med den 14 år äldre musikvetaren <strong>Charles Seeger</strong>. Hon föder fyra barn: <strong>Mike</strong>, <strong>Peggy</strong>, <strong>Penny</strong> och <strong>Barbara</strong> och tar även hand om tre barn från Charles Seegers första äktenskap, bl a den le­genda­riske folksånga­ren <strong>Pete Seeger</strong>. Även Mike och Peggy Seeger är välkända folkmusiker.</p><p>Det trista är att hon sam­tidigt slutar tonsätta sin egen mu­sik. När hon dör 1953, endast 52 år gammal, har hon just börjat komponera igen. Det gör tra­giken ännu större och kvinnan Ruth Crawford Seeger en utmaning att försöka förstå.</p><p>Hennes man gör först klart sitt förakt för kvinnliga tonsättare: "Din lilla kvinnosjäl som du kuvar genom att vara den mest manlige av konstnärer - musikern". För sina barn för­klarar Charles See­ger barn att "kvinnor inte kan komponera symfonier".</p><p>Senare blir dock Charles Seeger Ruth Craw­fords starkaste stöd och de arbetar in­ten­sivt till­sammans med idéunderlaget till hen­nes komposi­tioner. Ruth Crawford går inte sällan emot hans teore­tiska este­tik. Trots att han varnar henne för att skriva för stråkar ger hon sig i kast med den stråkkvartett som kommer att bli hennes främsta komposition.</p><p>Ett annat märkligt och vackert stycke, banbrytande med sitt pulserande kluster, är  <em>To A Kind God</em> av den då 29-åriga Ruth Crawford.  Hon tonsatte stycket redan 1930 - 20 år innan denna tek­nik skulle få sitt genombrott i Tyskland i det vi idag kallar en <em>fullständig serialism</em>. Verket skriver Ruth Crawford faktiskt i Berlin som den <strong>första kvinnliga tonsät­taren</strong> att erhålla ett <strong>Guggenheim</strong>-stipendium. Först 60 år senare får <em>To A Kind God</em> sin ur­premiär, nämligen 1994 vid <strong>Aldeburgh</strong><strong>festivalen</strong>.</p><p>Vad är det då som gör detta stycke musik så enastående för sin tid? Jo, själv kal­lade hon det <em>dissonant musik</em>. Ruth Crawford hade aldrig hört ös­ter­ländsk mu­sik, t e x buddistiska munkars meditationer, men hade fått dem be­skrivna av Charles Seeger som "ett komplext dis­sonant ljud-flor". Hon skriver här en slags världsmusik och hon vill an­vända ord ur nå­gon en­gelsk över­sättning av den indiska <strong>Bhagavad Ghita</strong>, men hon finner ingen och löser upp­gif­ten genom att skapa egna ord. Hon uppfin­ner både kon­so­nanter och voka­ler. I <em>To A Kind God</em> skri­ver Ruth Crawford in 12 rös­ter, en för varje ton i den väster­länd­ska skalan, och i styc­kets klimax hörs alla to­nerna samtidigt. En slags sam­mansatt mass-tonart.</p><p>I ett brev till tonsättarkollegan <strong>Vivian Fine</strong> samma år som hon skrev <em>To A Kind God</em> - 1930 alltså - uttrycker Ruth Crawford sin besvikelse över romantik, neoklassi­cism, amerikansk mainstream-symfonisk jazz och tolvtonsättaren Arnold Schönbergs cerebrala övningar: "Här i Europa hoppas jag finna en stor tonsät­tare som frodas ur en mylla av både konsonans och dis­sonans. En mäktig musik som inte enbart är torrt in­tellektuell utan även bär en djup enkelhet - en känsla om man vill använda det ordet - som knyter an till vanliga män­niskor lika myc­ket som till de intel­lektuella".</p><p>Denna dröm-tonsättare skulle bli Ruth Crawford själv som med några få verk, komponerade mellan 1930 och 1932, skriver in sig i musikhisto­rien, inte enbart som en av USA:s främsta tonsät­tare utan även på en central plats inom hela 1900-talets musi­kaliska litteratur. <em>Stråk­kvartetten</em> från 1931 räknas som hennes mästerverk.</p><p>Sin tidiga musik beskrev Ruth Crawford som ett "träd av ljud och klangfärger". Nu ville hon ha horisontella linjer, "reda ut tilltrass­lade nystan och finna en tråd i en hög av rot­lösa, trädlösa löv". I formen bäddade hon in rika mönster vilka hon jämförde med komplext designade persiska mattor. Men liksom det i dessa mattor vävdes in små defekter och förskjut­ningar kom­po­nerade Ruth Crawford in en och annan asymmetri. Hon var noga med att beskriva skill­na­den mellan sin "dissonanta kontrapunktik" och den samtida euro­peiska seria­lis­men. Hon listade sina ideal: skriv klara me­lodiska linjer, undvik ihopklibbande rytmer, använd ryt­misk självständighet mellan de­larna, skapa en känsla av tonalt och rytmiskt cen­trum och expe­ri­mentera med varierande typer av disso­nanser.</p><p>Hennes mor, <strong>Clara Crawford</strong>, hade tagit Ruth till hennes första pia­nolektion och blev hennes starkaste supporter och tuffaste kritiker. Modern tillhörde den tidiga vå­gen av femi­nister som strävade efter, och slutligen uppnådde, ekonomisk oav­hän­gighet. Ruths mor var pionjär - en av de första kvinnliga stenogra­ferna och var t ex irriterad över att <strong>Robert Schumann</strong> "blev bossen i huset när <strong>Clara Wieck</strong> gift sig med ho­nom".</p><p>Men Crawfords levde i en tid då det, precis som under Clara Schumanns liv - 70 år tidigare - ansågs att "den känslomässiga delen av kvin­nan stred mot den krea­tiva pro­cessen i musikska­pandet". Ruth Crawford kallade sig al­drig någonsin för kvinnlig tonsättare och var inte medlem i <em>The Society of American Women Composers</em>. Kollegan <strong>Charles Ives</strong> skrev att "en god dissonans är som en man". Och tidigt ansåg kritiker att hennes musik hade manliga kvaliteter: djärv och viril. Men i sin dagbok skrev hon ti­digt ner sin mammas råd (Mamas Advice): "dölj all­tid dina stygga tan­ker, var stolt över din blyghet och se till att andra har det bra i ditt sällskap, lägg dig inte i grannens bu­si­ness, vi le­ver för andras skull och ta hänsyn till andras käns­lor." I dagböc­kerna be­skri­ver Ruth Crawford "brännande, irriterande och otåliga" käns­lor. Senare sina de­pressi­oner.</p><p>Ruth Crawford föredrog målaren <strong>Corot</strong> framför den idylliske ljus­skil­draren <strong>Monet</strong>. Hon skriver: "I en målning måste finnas balans mellan skugga och sol; inte en­bart ly­ses mörkret upp av lju­set utan genom denna kontrast bestrålar mör­kret även ljuset."</p><p><em>Music for Small Orchestra</em> från 1926 skall spelas långsamt, grubblande. Med tritonus- och kvartsintervall relate­rade till <strong>Scriabin</strong> och fagott-fragment ur <strong>Stravinskijs</strong> <em>Våroffer</em>. Hennes vän, tonsätta­ren och astrologen <strong>Dane Rudyar</strong>, talade om symboliken i en enda ton "som en levande cell där makro­kosmos speglas i mikrokosmos; en enda cell som kan avslöja alla univer­sums myste­rier". Från öster­ländsk musik stammade denna idé. Och Ruth Crawford anammade det eso­teriska och my­tiska. I Chicago upplevde hon ett andligt och spiri­tuellt svärmeri för sin pia­nolära­rinna <strong>Djane Lavoie Hertz</strong> och 27 år gammal dedicerade hon sina pianopre­ludier till "Djane, min inspiration." Genom henne kom Ruth Crawford i närmare kon­takt med ryske tonsät­taren Scrabins teosofi, mysticism och spiritualism, som funge­rade som ett slags pre-freu­dianskt sätt att få kontakt med sitt undermedvetna. Tyvärr upp­fördes al­drig <em>Music for Small Orchestra</em> under Ruth Crawfords livstid.</p><p>1928 var Ruth Crawford med och startade Chicagoavdelningen av <em>Inter­national Society for Contemporary Music</em> och hennes <em>Three Songs</em> med texter <strong>Carl Sandburg</strong> representerade USA 1933 vid <strong>ISCM</strong>:s festival i Amsterdam.</p><p>Ruth Crawford klipper sitt hår kort, flyttar till New York och inleder en tät vänskap med tonsättaren <strong>Marion Bauer</strong>, den första amerikanska eleven hos <strong>Nadja Boulan­ger</strong> i Paris. Marion Bauer stöttar henne och gör klart för Ruth Craword vilken stor ta­lang hon är. "Min kära underbara Marion" börjar ett brev. "Marion har befriat mig", ett annat. "Jag skriver igen och jag komponerar". Med Marion disku­terar hon ska­pande och sexualitet. Ruth är oskuld och lever i celibat trots att hon när­mar sig de 30. "Visst kan du sublimera", säger Marion, "men den fysiska akten kan full­bordas på ett vackert sätt, som en symbol."</p><p>Senare funderar Ruth på arten av henne och Marions relation. I Ber­lin hade Ruth upplevt den helt öppet homosexuella kultu­ren under <strong>Weimarre­publikens</strong> sista skäl­vande dagar och nätter och skriver: "Med Marion var det som att bli förälskad. Vår förbindelse hade kommit mycket nära ett erotiskt uttryck, men vi delade på oss istället för att starta detta lesbiska pro­jekt."</p><p>I New York bosätter sig Ruth på gångavstånd till <strong>Carnegie Hall</strong> och Metropolitanoperan. Hon kommer i kontakt med den nyaste musiken av <strong>Copeland</strong>, <strong>Gershwin</strong>, <strong>Varèse</strong>, <strong>Duke Elling­ton</strong> och <strong>Bessie Smith</strong>. Hon går på konserter med verk av <strong>Rachmaninov</strong>, <strong>Hindemith</strong>, <strong>Schönberg</strong>, <strong>Brahms</strong>, <strong>Wagner</strong>, <strong>Bach</strong>, <strong>Béla Bártok</strong>, <strong>Carl Ruggles</strong> och mannen som uppfann en av de första synthesizrarna - <strong>Leon Theremin</strong>.</p><p>Snart enga­gerar sig hennes make Charles Seeger i "musiken som ett va­pen i klasskampen" och förlorar in­tresset för mod­ernismen. Han komponerar revo­lu­tionär musik, antar pseudonymet Carl Sands och är mest på marxistiska möten. För Ruth är det omöjligt att ersätta deras tidiga musika­liska intimitet med den proletära kultur­rörelsen. Hon förlorar sin musa. Hon kompo­nerar inte längre.</p><p>1952 skriver Ruth Crawford Seeger sitt sista verk, <em>Suite for Wind Quintet, </em>vars inledande ostinato återkallar början på andra satsen av det verk hon 1932 brände originalnoterna till: <em>Sonat för violin och piano</em>. Ruth Crawford Seeger insjuknar och dör i magcancer precis som hennes mamma gjort. Och resten är en öronbedövande tystnad.</p><p>Programmet är inspirerat av Judith Tick's stora biografi <em>Ruth Crawford Seeger - A Composer's Search for American Music </em>från 1997. Judith Tick är professor emerita vid Northeastern University i Boston, USA.</p><p> </p><p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista</span></strong>:</p><p>Rose, Rose and Up She Rises</p><p>Ruth Crawford, sång</p><p> </p><p>White Moon</p><p>Ruth Crawford</p><p>Dawn Upshaw, sopran</p><p>Margo Garret, piano</p><p>NONESUCH 7559 79364 2</p><p> </p><p>To A Kind God</p><p>Ruth Crawford</p><p>Amanda Pitt, sopran</p><p>Jeanette Ager, Alt</p><p>James Wood, dirigent</p><p>New London Chamber Choir, damkör</p><p>Ruth Crawford Seeger: Portrait</p><p>Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997</p><p> </p><p>String Quartet 1931, Sats 3, Andante</p><p>Ruth Crawford</p><p>Instrumentalister ur Schönberg Ensemble</p><p>Ruth Crawford Seeger: Portrait</p><p>Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997</p><p> </p><p>Andante for Strings</p><p>Ruth Crawford</p><p>Christoph Von Dohnanyi, dirigent</p><p>Cleveland Orchestra</p><p> </p><p>String Quartet 1931, Sats 1 Rubato Assai</p><p>Ruth Crawford</p><p>Instrumentalister ur Schönberg Ensemble</p><p>Ruth Crawford Seeger: Portrait</p><p>Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997</p><p> </p><p>Music for Small Orchestra II</p><p>Ruth Crawford</p><p>Oliver Knussen, dirigent</p><p>Medlemmar Ur Schönberg Ensemble</p><p>Ruth Crawford Seeger: Portrait</p><p>Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997</p><p> </p><p>Rat Riddles, ur "Three Songs" med texter Carl Sandburg</p><p>Ruth Crawford</p><p>Oliver Knussen, dirigent</p><p>Lucy Shelton, sopran</p><p>Instrumentalister ur Schönberg Ensemble</p><p>Ruth Crawford Seeger: Portrait</p><p>Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997</p><p> </p><p>To An Angel, för kvinnokör och sopransolo</p><p>Ruth Crawford</p><p>Amanda Pitt, sopran</p><p>Jeanette Ager, Alt</p><p>James Wood, dirigent</p><p>New London Chamber Choir, damkör</p><p>Ruth Crawford Seeger: Portrait</p><p>Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997</p><p> </p><p>Piano Study in Mixed Accents</p><p>Ruth Crawford</p><p>Reinbert De Leeuw, Piano</p><p>Ruth Crawford Seeger: Portrait</p><p>Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997</p><p> </p><p>String Quartet 1931, sats 4</p><p>Ruth Crawford</p><p>Instrumentalister ur Schönberg Ensemble</p><p>Ruth Crawford Seeger: Portrait</p><p>Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997</p><p> </p><p>Suite for Wind Quintet, sats 1 (Svit för blåsarensemble)</p><p>Ruth Crawford</p><p>Instrumentalister ur Schönberg Ensemble</p><p>Ruth Crawford Seeger: Portrait</p><p>Deutsche Grammophon 449 925-2, 1997</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/836539</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170110_0400_15980ca45cb.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 10 Jan 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>När den amerikanska tonsättaren Ruth Crawford Seeger är mellan 29 och 31 år komponerar hon de verk som långt senare ger henne en rättmätig plats i musikhistorien som en nyskapande tonsättare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Ruth Crawford</strong> föds i Ohio 1901 och utvecklar en kompositions­stil som ingen an­nan i världen har gjort tidigare. Efter ett <strong>Guggenheim</strong>-stipendium i Europa reser hon hem och gifter sig med den 14 år äldre musikvetaren <strong>Charles Seeger</strong>. Hon föder fyra barn: <strong>Mike</strong>, <strong>Peggy</strong>, <strong>Penny</strong> och <strong>Barbara</strong> och tar även hand om tre barn från Charles Seegers första äktenskap, bl a den le­genda­riske folksånga­ren <strong>Pete Seeger</strong>. Även Mike och Peggy Seeger är välkända folkmusiker.</p><p>Det trista är att hon sam­tidigt slutar tonsätta sin egen mu­sik. När hon dör 1953, endast 52 år gammal, har hon just börjat komponera igen. Det gör tra­giken ännu större och kvinnan Ruth Crawford Seeger en utmaning att försöka förstå.</p><p>Hennes man gör först klart sitt förakt för kvinnliga tonsättare: "Din lilla kvinnosjäl som du kuvar genom att vara den mest manlige av konstnärer - musikern". För sina barn för­klarar Charles See­ger barn att "kvinnor inte kan komponera symfonier".</p><p>Senare blir dock Charles Seeger Ruth Craw­fords starkaste stöd och de arbetar in­ten­sivt till­sammans med idéunderlaget till hen­nes komposi­tioner. Ruth Crawford går inte sällan emot hans teore­tiska este­tik. Trots att han varnar henne för att skriva för stråkar ger hon sig i kast med den stråkkvartett som kommer att bli hennes främsta komposition.</p><p>Ett annat märkligt och vackert stycke, banbrytande med sitt pulserande kluster, är  <em>To A Kind God</em> av den då 29-åriga Ruth Crawford.  Hon tonsatte stycket redan 1930 - 20 år innan denna tek­nik skulle få sitt genombrott i Tyskland i det vi idag kallar en <em>fullständig serialism</em>. Verket skriver Ruth Crawford faktiskt i Berlin som den <strong>första kvinnliga tonsät­taren</strong> att erhålla ett <strong>Guggenheim</strong>-stipendium. Först 60 år senare får <em>To A Kind God</em> sin ur­premiär, nämligen 1994 vid <strong>Aldeburgh</strong><strong>festivalen</strong>.</p><p>Vad är det då som gör detta stycke musik så enastående för sin tid? Jo, själv kal­lade hon det <em>dissonant musik</em>. Ruth Crawford hade aldrig hört ös­ter­ländsk mu­sik, t e x buddistiska munkars meditationer, men hade fått dem be­skrivna av Charles Seeger som "ett komplext dis­sonant ljud-flor". Hon skriver här en slags världsmusik och hon vill an­vända ord ur nå­gon en­gelsk över­sättning av den indiska <strong>Bhagavad Ghita</strong>, men hon finner ingen och löser upp­gif­ten genom att skapa egna ord. Hon uppfin­ner både kon­so­nanter och voka­ler. I <em>To A Kind God</em> skri­ver Ruth Crawford in 12 rös­ter, en för varje ton i den väster­länd­ska skalan, och i styc­kets klimax hörs alla to­nerna samtidigt. En slags sam­mansatt mass-tonart.</p><p>I ett brev till tonsättarkollegan <strong>Vivian Fine</strong> samma år som hon skrev <em>To A Kind God</em> - 1930 alltså - uttrycker Ruth Crawford sin besvikelse över romantik, neoklassi­cism, amerikansk mainstream-symfonisk jazz och tolvtonsättaren Arnold Schönbergs cerebrala övningar: "Här i Europa hoppas jag finna en stor tonsät­tare som frodas ur en mylla av både konsonans och dis­sonans. En mäktig musik som inte enbart är torrt in­tellektuell utan även bär en djup enkelhet - en känsla om man vill använda det ordet - som knyter an till vanliga män­niskor lika myc­ket som till de intel­lektuella".</p><p>Denna dröm-tonsättare skulle bli Ruth Crawford själv som med några få verk, komponerade mellan 1930 och 1932, skriver in sig i musikhisto­rien, inte enbart som en av USA:s...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Tonsättaren,Ruth,Crawford,Seeger,pionjär,inom,musikalisk,modernism]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/24d202b7-ac13-4cca-a9da-569d49fea5be.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:32:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[När den amerikanska tonsättaren Ruth Crawford Seeger är mellan 29 och 31 år komponerar hon de verk som långt senare ger henne en rättmätig plats i musikhistorien som en nyskapande tonsättare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/01/p2_tollansmusikaliska_20170110_0400_15980ca45cb.mp3" length="31534619" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Accordeonisten Pauline Oliveros från USA - elektronmusikalisk pionjär och skapare av Deep listening, djupt lyssnande.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En av den elektroniska konstmusikens pionjärer som utvecklade sin idé om deep listening, djupt lyssnande, och utbildade tonsättare i att producera naturliga ljud. Oliveros avled 2016, 84 år gammal.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Jag möter <strong>Pauline Oliveros</strong> i det svala arbetsrummet i sydöstra hörnet av det legendariska <strong>Mills College</strong> utanför San Francisco, Kalifornien, USA. Pauline är trött efter en mastodont­konsert på 4 timmar och 33 minuter kvällen innan då de firade 30-årsjubileet för <strong>Centret för Nutida Musik</strong> som Pauline Oliveros startade 1966. Hon spelade med sin egen trio, <strong>Deeplistening Band</strong> med blåsaren <strong>Stuart Dempster</strong> och key­board­spelaren <strong>David Gamper</strong>. Fyra gånger under kvällen framfördes <strong>John Cages</strong> <em>4 minutes and thirtythree sec­onds</em>. Denna konsert kommer jag aldrig att glömma. Som under en djup meditation förvann all stress, andningen blev långsam och regelbun­den och jag blev sömnig! Nickade till en stund men vaknade fräsch och pigg.</p><p>I 55 år hade den då 65-åriga öppet lesbiska tonsättaren och musikanten Pauline Oliveros famnat sitt accordeon som hade absolut och ren intona­tion. Ett vack­ert, sirligt, svartvitt spel, som, när det står ihopvikt på golvet, liknar en gammal klas­sisk skrivmaskin med tangenter.</p><p>Pauline Oliveros föddes i Houston, Texas. På 40-talet var accordeon och dragspel mycket populära instrument. Som 9-åring fick Pauline Oliveros sitt första accordeon av mamma pi­anolärarinnan och hon deltog bl a i ett accordeonband med 100 musiker som spelade vid boskapssamlingar och riduppvisningar där i södern. Accordeon är ett intimt instru­ment, man har det i knät och bär det tätt intill sitt hjärtat.</p><p>-Instrumentet känns som en gammal vän, en för­längn­ing av min andning. Jag vibrerar med det och det med mig, berättar Pauline Oliveros.</p><p>En av hennes otaliga plattor spelades in i en stor cistern i Washington State. I denna cistern finns ett långt eko som kräver att musikerna verkligen lyssnar till varan­dra, sig själv och sin omgivning. Ett litet misstag stannar kvar i 45 sekunder s a s. Cisternen blir ett extra gemensamt instrument och musikanternas sinnen och medvetenhet skärps på ett sär­skilt sätt. De två or­den <em>Deep Listening</em>, djupt lyssnande, har alltid varit de mest cen­trala i Pauline Oliveros musikaliska värld.</p><p>-Att lyssna är något annat än att höra. Lyssnandet är en helt annan pro­cess och ett livstidsprojekt. Du hör med öronen men du lyssnar med hjärnan och hjärtat, förklarar Pauline Oliveros. Som barn älskade hon att lyssna till omgivningen och 1953 fick hon en bandspelare av sin mamma. När hon förstod att hon inte hörde allt det som bandspelaren spelade in bestämde hon sig för att medvetet öva upp sitt djupa lyssnande.</p><p>-Bandspelaren är det viktigaste verktyget för musiker un­der 1900-talet, anser Pauline Oliveros.</p><p>Pauline Oliveros arbetar med impro­visa­tion, komposition, elek­tronik, egen ped­agogik, myt, ritual och meditation. Filosofin är att kreativiteten och skapandet är den vitala kraften bakom människors personliga och sociala växande.</p><p>Pauline Oliveros har alltid varit en radikal revoltör och gått sina egna vägar. Flera av hennes manliga musikervänner "dropped out" under 60-talet och sögs in i den psykedeliska flowerpower-rörelsen, men Pauline Oliveros drog sig undan vad hon själv kallar det manliga hippie-kungadömet.</p><p>Under 14 år, mellan 1967 och 1981 arbetade Pauline Oliveros som  pro­fessor i kom­position vid uni­versitetet i San Diego i Kalifornien. Men då både politi­ken och tonsät­tarna blev alltmer konservativa valde hon att säga upp sig.</p><p>-När jag tackade ja till att bli professor vid <strong>San Diego-universitetet</strong>, var jag medveten om att det fanns risk att stagnera, berättar Pauline Oliveros. Jag lovade mig själv att sluta när jag kände att undervisningen inkräktade på mitt kom­ponerande. I slutet av 70-talet valdes Ronald Reagan till president och politiken vreds till höger. Försvarsministeriet involverade all forskning vid universiten i <strong>Star War-projektet</strong>. Musik och alla andra konstformer fick stryka på foten.</p><p>-Konsten är ju farlig eftersom den får människor att tänka, menar Pauline Oliveros.</p><p>-Visst har min musik österländska influenser. Jag har praktiserat <em>Tai Chi, Karate, Zen-Buddism, tibetans buddism, yoga</em> och så har jag studerat för asiatiska lärare, förklarar Pauline Oliveros. Och fortsätter: Den västerländska civilisationen är fokuse­rad på vetenskapliga metoder och linjära tankeprocesser medan den österländ­ska är mer inriktad på det ickelinjära och på direkt kunskap. Vi måste lära oss att bal­ansera dessa synsätt, menar hon.</p><p>-I min egen musik är ju lyssnandet det viktigaste. Det funkar inte att spela mina stycken utan att lyssna. De flesta av mina kompositioner bygger på oral tradition och är således inte noterade på det traditionellt västerländska sättet. Allt för att ge mu­sikan­terna själva en kreativ roll. Kan man då säga att dina stycken bygger på improvi­sa­tion? frågar jag Pauline Oliveros.</p><p>-<em>Komposition är frusen improvisation,</em> sa Stravinskij. För mig är improvi­sation <em>uppspeedad komposition</em> påpekar Pauline Oliveros i ett CD-konvolut. Hon hävdar att en västerländskt tränad klassisk musiker ser ner på improvisationen. För henne är en improviserande musiker lika skicklig som en som komponerar. Hennes åsikt är att det inte går att lyssna sig till om ett stycke är improviserat eller komponerat.</p><p>Pauline Oliveros avskyr musikaliska kategorier som t ex <em>minimalism</em>, vil­ket sätter musiken i relation till något annat och på så sätt döl­jer just denna musiks eget jag. Istället för noter och partitur ger Pauline Oliveros sina musiker speciella riktlin­jer. De skall skapa självständiga ljud; ge tystnad före och tystnad efter varje ljud. Vad finns det att lyssna till mellan raderna undrar hon och ber sina musiker att:</p><p>"Spela som du vill, men utan harmoni, utan modalitet, utan skalor, puls och rytmer".</p><p>-Men det är ingen total fri­het, poängterar hon när jag ser ut som ett frågetecken i ansiktet. Ingen av dessa musi­kaliska beståndsdelar är ju styckets tema, utan det som skapas kommer ur ett djupt lyssnande på varje ljud, förklarar Pauline Oliveros.</p><p>-Människor är mycket konservativa när det gäller musik, hävdar Pauline Oliveros. De är känslomässigt bundna till en viss musik de hörde i ungdomen, tex. Musik som ger trygghet och identifikation. Nya och ovanliga klanger blir hotande. Då kan deeplis­tening, allstå djupt lyssnande, bli ett instrument för att lära sig uppskatta det som är annorlunda, förklarar hon i programmet.</p><p>-Att du lär dig tycka om något nytt be­höver ju inte inne­bära att du behöver lämna det gamla. Det nya kan inkluderas och du får en ny förstå­else. Du upplever en större mångfald och de nya möjligheterna kan öppna fler dörrar, säger Pauline Oliveros och skrattar.</p><p>På scen spelar hon accordeon med båda händerna. Dessa akustiskt alstrade ljud modereras av elektronik: datorer och digitala ekon som hon styr med båda fötterna. Ett system de kallar "det utvidgade instrumentsystemet."</p><p>Vid konserten på Mills College närstuderar jag Pauline Oliveros där hon sitter bakom sitt accordeon med alla pedaler, monitorer, digitala delays, högtalare och datorer. Hon spelar med slutna ögon och öppnar dem kisande endast då och då för att kasta ett öga på en skärm. Hon är djupt försjunken i musiken och ser ut att njuta. Men ändå undrar jag om det verkligen är möjligt att försjunka i ett djupt lyssnande när man måste koncentrera sig på all denna elektronik.</p><p>-Jodå, det går bra, svarar hon. Att överhvud taget behärska ett musikinstrument kräver ju stor koordination och skicklighet. Att spela det vi kallar vårt uvidgade sys­tem är krävande. Jag spelar både med händerna och fötterna. Elektroniken och mina egna rörelser påverkar de ljud som blir resultatet. Det är en stor utmaning att spela på det här sättet, säger Pauline Oliveros.</p><p>Vi avslutar intervjun, jag stänger av bandspelaren. Eleverna står redan i kö i korridoren här på Mills College för att få lektioner av denna le­vande legend inom amerikanskt musikliv. Pauline Oliveros inflytande som mentor och inspiratör för nu­tida amerikanska tonsättare kan inte över­skattas. Både män och kvin­nor saknar ju ofta kvinnliga förebilder. Pauline Oliveros är en av de största nu levande. Hon har alltid själv velat vara <em>ljudens ursprungskälla</em> för att sedan tranformera dem i en livesituation från scenen.</p><p> </p><p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p><p>LEAR Deeplistening Band &amp; P Oliveros</p><p>CD Deeplistening</p><p> </p><p>TEN EARS CELEBRATION Deeplistening Band &amp; P Oliveros</p><p>CD Tosca Salad</p><p> </p><p>NIKE Deeplistening Band &amp; P Oliveros</p><p>CD Deeplistening</p><p> </p><p>OFF THE BEATEN TRACKER Deeplistening Band &amp; P Oliveros</p><p>CD Tosca Salad</p><p> </p><p>REASON IN MADNESS MIXED  Pauline Oliveros</p><p>CD Crone Music</p><p> </p><p>THE FOOL'S CIRCLE   Pauline Oliveros</p><p>CD Crone Music</p><p> </p><p>EPIGRAPHS IN A TIME OF AIDS   P Oliveros m fl</p><p>CD Tosca Salad</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/839210</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170103_0400_15964df4e51.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 03 Jan 2017 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En av den elektroniska konstmusikens pionjärer som utvecklade sin idé om deep listening, djupt lyssnande, och utbildade tonsättare i att producera naturliga ljud. Oliveros avled 2016, 84 år gammal.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Jag möter <strong>Pauline Oliveros</strong> i det svala arbetsrummet i sydöstra hörnet av det legendariska <strong>Mills College</strong> utanför San Francisco, Kalifornien, USA. Pauline är trött efter en mastodont­konsert på 4 timmar och 33 minuter kvällen innan då de firade 30-årsjubileet för <strong>Centret för Nutida Musik</strong> som Pauline Oliveros startade 1966. Hon spelade med sin egen trio, <strong>Deeplistening Band</strong> med blåsaren <strong>Stuart Dempster</strong> och key­board­spelaren <strong>David Gamper</strong>. Fyra gånger under kvällen framfördes <strong>John Cages</strong> <em>4 minutes and thirtythree sec­onds</em>. Denna konsert kommer jag aldrig att glömma. Som under en djup meditation förvann all stress, andningen blev långsam och regelbun­den och jag blev sömnig! Nickade till en stund men vaknade fräsch och pigg.</p><p>I 55 år hade den då 65-åriga öppet lesbiska tonsättaren och musikanten Pauline Oliveros famnat sitt accordeon som hade absolut och ren intona­tion. Ett vack­ert, sirligt, svartvitt spel, som, när det står ihopvikt på golvet, liknar en gammal klas­sisk skrivmaskin med tangenter.</p><p>Pauline Oliveros föddes i Houston, Texas. På 40-talet var accordeon och dragspel mycket populära instrument. Som 9-åring fick Pauline Oliveros sitt första accordeon av mamma pi­anolärarinnan och hon deltog bl a i ett accordeonband med 100 musiker som spelade vid boskapssamlingar och riduppvisningar där i södern. Accordeon är ett intimt instru­ment, man har det i knät och bär det tätt intill sitt hjärtat.</p><p>-Instrumentet känns som en gammal vän, en för­längn­ing av min andning. Jag vibrerar med det och det med mig, berättar Pauline Oliveros.</p><p>En av hennes otaliga plattor spelades in i en stor cistern i Washington State. I denna cistern finns ett långt eko som kräver att musikerna verkligen lyssnar till varan­dra, sig själv och sin omgivning. Ett litet misstag stannar kvar i 45 sekunder s a s. Cisternen blir ett extra gemensamt instrument och musikanternas sinnen och medvetenhet skärps på ett sär­skilt sätt. De två or­den <em>Deep Listening</em>, djupt lyssnande, har alltid varit de mest cen­trala i Pauline Oliveros musikaliska värld.</p><p>-Att lyssna är något annat än att höra. Lyssnandet är en helt annan pro­cess och ett livstidsprojekt. Du hör med öronen men du lyssnar med hjärnan och hjärtat, förklarar Pauline Oliveros. Som barn älskade hon att lyssna till omgivningen och 1953 fick hon en bandspelare av sin mamma. När hon förstod att hon inte hörde allt det som bandspelaren spelade in bestämde hon sig för att medvetet öva upp sitt djupa lyssnande.</p><p>-Bandspelaren är det viktigaste verktyget för musiker un­der 1900-talet, anser Pauline Oliveros.</p><p>Pauline Oliveros arbetar med impro­visa­tion, komposition, elek­tronik, egen ped­agogik, myt, ritual och meditation. Filosofin är att kreativiteten och skapandet är den vitala kraften bakom människors personliga och sociala växande.</p><p>Pauline Oliveros har alltid varit en radikal revoltör och gått sina egna vägar. Flera av hennes manliga musikervänner "dropped out" under 60-talet och sögs in i den psykedeliska flowerpower-rörelsen, men Pauline Oliveros drog sig undan vad hon själv kallar det manliga hippie-kungadömet.</p><p>Under 14 år, mellan 1967 och 1981 arbetade Pauline Oliveros som  pro­fessor i kom­position vid uni­versitetet i San Diego i Kalifornien. Men då både politi­ken och tonsät­tarna blev alltmer konservativa valde hon att säga upp sig.</p><p>-När jag tackade ja till att bli professor vid <strong>San Diego-universitetet</strong>,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Accordeonisten,Pauline,Oliveros,från,USA,elektronmusikalisk,pionjär,och,skapare,av,Deep,listening,,djupt,lyssnande.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/ef8c6c04-bf3f-4c93-b0ca-d3336099f41b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:29:04</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En av den elektroniska konstmusikens pionjärer som utvecklade sin idé om deep listening, djupt lyssnande, och utbildade tonsättare i att producera naturliga ljud. Oliveros avled 2016, 84 år gammal.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/01/p2_tollansmusikaliska_20170103_0400_15964df4e51.mp3" length="28397517" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jennifer Higdon - en av USA's främsta tonsättare - vill vara stöd och förebild för unga lesbiska kvinnor.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Jennifer Higdon började komponera vid 21 års ålder, efter att mest ha lyssnat på rock, country och bluegrass. Hon komponerar kvalitetsmusik som samtidigt kommunicerar med många människor. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren och virtuosa flöjtspelaren <strong>Jennifer Higdon</strong> är en av USA’s flitigast spelade tonsättare och fick 2010 det finaste pris man kan få inom konstmusiken i USA, <strong>Pulitzerpriset</strong>, för sin <em>Violin Concerto</em>. Samma år vann Jennifer Higdons <em>Slagverkskonsert</em> en <strong>Grammy</strong>. Hennes musik finns inspelad på över 60 CD-skivor. Jennifer Higdons filosofi är enkel: ”Musiken måste sjunga, den måste tala, den måste kommunicera”.</p><p>Hon skriver musik för musikerna och för lyssnarna och tror stenhårt på att hon kan skriva kvalitetsmusik och samtidigt kommunicera med många människor.<br><br>Om Jennifer Higdon har det skrivits att hon i sin musik hellre använder klangfärger och melodier än teman. Hon håller med:<br><br>-Mitt klangfärgstänkade kommer ur mina kompositionsstudier hos tonsättaren <strong>George Crumb</strong>.<br><br>George Crumb själv listar hennes musikaliska fingeravtryck så här: ”rytmisk vitalitet, spännande färgsättning och känslighet för nyanser och klang”.<br><br>Det var den världskända violonisten <strong>Hilary Hahn</strong> som beställde Violinkonserten. Pulitzerprisjuryn skrev: Jennifer Higdons Violinkonsert är ett ”djupt engagerande verk som kombinerar flödande lyrism med bländande virtuositet”. Hilary Hahn drog åt tumskruvarna och hetsade Higdon att göra verket svårare och svårare.<br><br>Pulitzerpriset förändrade Jennifer Higdons liv över en natt. Redan första dagen fick hon, som har eget notförlag, 200 nya beställningar. Hon hade dock inte tid för dem alla och slussade helt sonika beställarna vidare till andra tonsättarvänner.<br><br>Jennifer Higdons notförlag heter <strong>Lawdon Press</strong> och förläggare är <strong>Cheryl Lawson</strong>, Jennifer Higdons hustru. De möttes i gymnasiet för 31 år sen, och de lever helt öppet för att kunna vara stöd och förebilder för unga lesbiska kvinnor.<br><br>Många av Higdons stycken kräver att musikerna använder utökade tekniker på sina instrument, som överblåsning, omvänd fingersättning eller instrumentbyte. Stycket <em>On A Wire</em> skrev hon för gruppen <strong>Eight Blackbird</strong> och symfoniorkester. Eight Blackbird inleder stycket med att spela inuti en flygel med fiskelinor. Jennifer Higdon var här inspirerad av <em>Bowed Piano Ensemble</em> från Colorado.<br><br>-Strängarna sjunger då på ett utsökt och mystiskt sätt, förklarar Jennifer Higdon. Jag gillar att ge publiken överraskningar och på det sättet dra in dem i skeendet på scenen.<br><br>Jennifer Higdon fick uppdraget att skriva musik till 75-årsjubiléet för <em>Curtis Institue of Music</em> i <strong>Philadelphia</strong> där hon studerat och numera verkar som professor. Detta händer ett år efter att hennes bror <strong>Andy Blue Higdon</strong> dör i cancer, endast 33 år gammal. Jennifer skriver det vackra, personliga stycket <em>Blue Cathedral</em>, ett tonpoem, som varje weekend spelas någonstans i världen.<br><br><strong>Walt Whitmans</strong> poem <em>When Lilacs Last in the Dooryard Bloom'd </em>skrev han kort efter lönnmordet på president <strong>Abraham Lincoln</strong>, 1865. Jennifer Higdons tonsatte av delar av dikten och gav stycket titeln <em>Dooryard Bloom.</em> Det framförs av den Panama-Amerikanske barytonen <strong>Nmon Ford</strong>.<br><br>- Nmon Ford är svart och det är vackert att just han sjöng vid premiären och desuutom spelade in stycket på skiva, säger Higdon. Det var ju Abraham Lincoln som upphävde slaveriet i USA.<br><br>2015 hade Higdons första opera <em>Cold Mountain</em> världspremiär. Librettot är baserat på den internationella bestsellern <em>Åter till Cold Mountain</em> av författaren <strong>Charles Frazier</strong>.<br><br>Läs om Jennifer Higdon på nätet:<br><br><a href="http://www.jenniferhigdon.com/" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://www.jenniferhigdon.com/</a></p><p><br><a href="http://undefined" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://www.composersforum.org/content/jennifer-higdon</a></p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong>:</span></p><p>Percussion Concerto<br>Jennifer Higdon<br>Colin Currie (percussion) &amp; London Philharmonic Orchestra (Marin Alsop)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <br>Marin Alsop Conducts MacMillan, Ades, Higdon<br>LPO 0035</p><p><br>Blue Cathedral<br>Jennifer Higdon<br>Atlanta Symphony Orchestra. Robert Spano, dir<br>Robert Spano - Respons on the death of her brother<br>Rainbow Body TELARC RECORDS CD 80596</p><p><br>Southern Harmony<br>Jennifer Higdon<br>Ying-Kvartetten<br>United States_ Lifemusic (2) Jennifer Higdon</p><p><br>Rapid Fire<br>Jennifer Higdon<br>Jennifer Higdon, flöjt<br>"rapid.fire"<br>I Virtuosi - IVR 501</p><p><br>Piano Trio, Sats 1 Pale Yellow<br>Jennifer Higdon<br>Anne Akiko Meyers, violin. Alisa Weilerstein, Adam Neiman, piano<br>Higdon Piano Trio Voices Impressions&nbsp; NAXOS 14590</p><p><br>On A Wire<br>Jennifer Higdon<br>Eight Blackbirds<br>Atlanta Symphony Orchestra. Robert Spano, dir.<br>CD 1001 ASO Media</p><p><br>Konsert for Violin &amp; Orkeste<br>Jennifer Higdon<br>Hilary Hahn, violin<br>Vasilij Petrenko, dir. Royal Liverpool Philharmonic Orchestra<br>Hilary Hahn Violin Concertos</p><p><br>Percussion Concerto<br>Jennifer Higdon<br>Colin Currie (percussion) &amp; London Philharmonic Orchestra (Marin Alsop)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <br>Marin Alsop Conducts MacMillan, Ades, Higdon<br>LPO 0035</p><p><br>Impressions For String Quartet/ 3. To the Point<br>Jennifer Higdon<br>CYPRESS-Kvartetten: /Ward, Cecily (Vl) Stone, Tom (Vl) Filner, Ethan (Vla) Kloetzel, Jennifer (Vlc)/ (Iens)</p><p><br>Impressions For String Quartet/ 2. Quiet Art<br>Jennifer Higdon<br>Cypress-Kvartetten: /Ward, Cecily (Vl) Stone, Tom (Vl) Filner, Ethan (Vla) Kloetzel, Jennifer (Vlc)/ (Iens)</p><p><br>Dooryard Bloom<br>Jennifer Higdon<br>Nmon Ford, baryton. Robert Spano, dir. Atlanta Symphony Orchestra<br>Transmigration<br>TELARC CD-80673</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/832658</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161231_0300_1595518d6a6.mp3</guid>
      <pubDate>Sat, 31 Dec 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Jennifer Higdon började komponera vid 21 års ålder, efter att mest ha lyssnat på rock, country och bluegrass. Hon komponerar kvalitetsmusik som samtidigt kommunicerar med många människor. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren och virtuosa flöjtspelaren <strong>Jennifer Higdon</strong> är en av USA’s flitigast spelade tonsättare och fick 2010 det finaste pris man kan få inom konstmusiken i USA, <strong>Pulitzerpriset</strong>, för sin <em>Violin Concerto</em>. Samma år vann Jennifer Higdons <em>Slagverkskonsert</em> en <strong>Grammy</strong>. Hennes musik finns inspelad på över 60 CD-skivor. Jennifer Higdons filosofi är enkel: ”Musiken måste sjunga, den måste tala, den måste kommunicera”.</p><p>Hon skriver musik för musikerna och för lyssnarna och tror stenhårt på att hon kan skriva kvalitetsmusik och samtidigt kommunicera med många människor.<br><br>Om Jennifer Higdon har det skrivits att hon i sin musik hellre använder klangfärger och melodier än teman. Hon håller med:<br><br>-Mitt klangfärgstänkade kommer ur mina kompositionsstudier hos tonsättaren <strong>George Crumb</strong>.<br><br>George Crumb själv listar hennes musikaliska fingeravtryck så här: ”rytmisk vitalitet, spännande färgsättning och känslighet för nyanser och klang”.<br><br>Det var den världskända violonisten <strong>Hilary Hahn</strong> som beställde Violinkonserten. Pulitzerprisjuryn skrev: Jennifer Higdons Violinkonsert är ett ”djupt engagerande verk som kombinerar flödande lyrism med bländande virtuositet”. Hilary Hahn drog åt tumskruvarna och hetsade Higdon att göra verket svårare och svårare.<br><br>Pulitzerpriset förändrade Jennifer Higdons liv över en natt. Redan första dagen fick hon, som har eget notförlag, 200 nya beställningar. Hon hade dock inte tid för dem alla och slussade helt sonika beställarna vidare till andra tonsättarvänner.<br><br>Jennifer Higdons notförlag heter <strong>Lawdon Press</strong> och förläggare är <strong>Cheryl Lawson</strong>, Jennifer Higdons hustru. De möttes i gymnasiet för 31 år sen, och de lever helt öppet för att kunna vara stöd och förebilder för unga lesbiska kvinnor.<br><br>Många av Higdons stycken kräver att musikerna använder utökade tekniker på sina instrument, som överblåsning, omvänd fingersättning eller instrumentbyte. Stycket <em>On A Wire</em> skrev hon för gruppen <strong>Eight Blackbird</strong> och symfoniorkester. Eight Blackbird inleder stycket med att spela inuti en flygel med fiskelinor. Jennifer Higdon var här inspirerad av <em>Bowed Piano Ensemble</em> från Colorado.<br><br>-Strängarna sjunger då på ett utsökt och mystiskt sätt, förklarar Jennifer Higdon. Jag gillar att ge publiken överraskningar och på det sättet dra in dem i skeendet på scenen.<br><br>Jennifer Higdon fick uppdraget att skriva musik till 75-årsjubiléet för <em>Curtis Institue of Music</em> i <strong>Philadelphia</strong> där hon studerat och numera verkar som professor. Detta händer ett år efter att hennes bror <strong>Andy Blue Higdon</strong> dör i cancer, endast 33 år gammal. Jennifer skriver det vackra, personliga stycket <em>Blue Cathedral</em>, ett tonpoem, som varje weekend spelas någonstans i världen.<br><br><strong>Walt Whitmans</strong> poem <em>When Lilacs Last in the Dooryard Bloom'd </em>skrev han kort efter lönnmordet på president <strong>Abraham Lincoln</strong>, 1865. Jennifer Higdons tonsatte av delar av dikten och gav stycket titeln <em>Dooryard Bloom.</em> Det framförs av den Panama-Amerikanske barytonen <strong>Nmon Ford</strong>.<br><br>- Nmon Ford är svart och det är vackert att just han sjöng vid premiären och desuutom spelade in stycket på skiva, säger Higdon. Det var ju Abraham Lincoln som upphävde slaveriet i USA.<br><br>2015 hade Higdons första opera <em>Cold Mountain</em> världspremiär. Librettot är baserat på den internationella...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Jennifer,Higdon,en,av,USA's,främsta,tonsättare,vill,vara,stöd,och,förebild,för,unga,lesbiska,kvinnor.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/d6e694d2-fb22-44d9-a087-147e88d4577d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Jennifer Higdon började komponera vid 21 års ålder, efter att mest ha lyssnat på rock, country och bluegrass. Hon komponerar kvalitetsmusik som samtidigt kommunicerar med många människor. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/12/p2_tollansmusikaliska_20161231_0300_1595518d6a6.mp3" length="34411906" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tania León flydde Kuba för den kreativa friheten i New York.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tania León blev musikaliska ledare, dirigent och pianist vid Dance Theatre of Harlem, det första afro-amerikanska balettkompaniet någonsin i USA och hon beslutar sig för att studera till tonsättare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1967, efter en gedigen klassisk utbildning till konsertpianist vid <em>Havannas Musikkonservatorium</em>, lämnade <strong>Tania León</strong> <strong>Kuba</strong> för den kreativa friheten i <strong>New York</strong>. Dansaren och koreografen <strong>Arthur Mitchell</strong> övertalar henne att bli musikaliska ledare, dirigent och pianist vid <em>Dance Theatre of Harlem</em>, det första afro-amerikanska balettkompaniet någonsin i USA. Han uppmuntrar henne att skriva egen musik och Tania León beslutar sig för att studera musikalisk komposition vid New York University.</p><p>1980 kunde <strong>Tania León</strong> resa tillbaka till Kuba, då förbudet att återvända upphävdes. Det var då hennes far fick henne att förstå att hon skulle använda sina musikaliska rötter i sin musik.<br><br>- Han lyssnade på de inspelningar jag hade med mig och sa rakt på sak:</p><p>- Visst är det intressant det här, men var finns du i alltihopa. Det förvånade mig eftersom min far inte var musiker, säger Tania León i programmet.<br><br>Tania León har återvänt till Kuba flera gånger sedan dess men hann aldrig återse sin far. Några månader efter hennes första besök avled han plötsligt.<br><br>- Den mardrömslika situationen, när jag inte hann fram till min fars begravning på grund av de kubanska myndigheternas långsamma visumhantering, gjorde att hans sista ord till mig envist återvände: ”Var finns du i musiken”? Ett tag tänkte jag ständigt på det här. Vad menade han egentligen? Kunde det vara den polyrytmiska komplexiteten, de musikaliska rörelserna, klangfärgernas paletter? För första gången börjar jag använda mig av detta i min musik, förklarar Tania León.<br><br>Tania León skapade dansverk <em>Inura</em> för danskompaniet <strong>Dance Brazil</strong>. Inför detta verk tillbringade hon lång tid i <strong>Bahia</strong> i <strong>Brasilien</strong> för att arbeta med slagverkare på inhemska, folkliga instrument som surdo, cabasa, tamburin och små tomtoms, agogô, congas, tumba och berimbau. Fyra brasilianska slagverkare tillsammans med en stråkkvartett och en slagverkare från <em>New York-filharmonikerna</em> gör verket <em>Inura</em> till ett mäktigt stycke musik där kören sjunger på nigerianskt <strong>Yoruba</strong>-språk. Den nigerianska Yoruba-religionen kom till Kuba på femtonhundratalet med slavar från <strong>Nigeria</strong>.&nbsp;&nbsp; &nbsp;<br><br>Poeter vars texter Tania León har tonsatt är bl a: <strong>Rita Dove</strong>, <strong>Wole Soyinka</strong>, <strong>Jamaica Kincaid</strong>, <strong>Derek Walcott</strong> och <strong>Margaret Atwood</strong>.<br><br>Tania León är <em>Distinguished Professor</em> vid <strong>City University of New York</strong> och musikalisk rådgivare till två välrenommerade symfoniorkestrar: <strong>American Composers Orchestra</strong> och <strong>New York-filharmonikerna.</strong></p><p>Den 13 november 2016 kunde Tania Léon för första gången dirigera <strong>Orquesta Sinfonica Nacional de Cuba</strong> (Kubas nationella symfoniorkester) i <strong>Teatro Nacional</strong>. En starkt känslomässig upplevelse för henne.</p><p>&nbsp;<br>Läs om Tania Leóns på nätet:<br><br>http://www.tanialeon.com/<br><br><a href="http://chevalierdesaintgeorges.homestead.com/leon.html" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://chevalierdesaintgeorges.homestead.com/leon.html</a></p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong></span>:</p><p>Inura: VIII Manifest</p><p>Tania León</p><p>SON SONORA DANCE BRAZIL PERCUSSION</p><p>CD: Tania León: In Motion</p><p>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p>El manisero</p><p>Arr: Tania León</p><p>Chanticleer (san francisco)</p><p>CD: Wondrous Love - A Folk Song Collection</p><p>&nbsp;</p><p>Satiné, Quattro Mani</p><p>Tania León</p><p>Susan Grace, piano. Alice Rybak, piano</p><p>CD: Singin' Sepia</p><p>Bridge 9231</p><p>&nbsp;</p><p>Adios a Cuba</p><p>Ignacio Cervantes</p><p>Juana Zayas, piano</p><p>CD: A TREASURY OF CUBAN PIANO CLASSICS</p><p>&nbsp;</p><p>alma, soul or spirit</p><p>Tania Léon</p><p>Marya Martin, flöjt. Colette Valentine, piano</p><p>CD: Eight Visions (American Classics)</p><p>NAXOS 8.559629</p><p>&nbsp;</p><p>Satiné Quattro Mani</p><p>Tania León</p><p>Susan Grace, piano. Alice Rybak, piano</p><p>CD: Singin' Sepia</p><p>Bridge 9231</p><p>&nbsp;</p><p>Horizons</p><p>Tania León&nbsp;&nbsp;</p><p>Norddeutsche Rundfunk SO. Peter Ruzicka, dir&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; CD: Singin' Sepia</p><p>BRIDGE 9231</p><p>&nbsp;</p><p>Axon</p><p>Tania León</p><p>Mari Kimura, violin</p><p>CD: Singin' Sepia</p><p>BRIDGE 9231</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;Percussion Concerto</p><p>Jennifer Higdon</p><p>Colin Currie (percussion) &amp; London Philharmonic Orchestra. Marin Alsop, dir.</p><p>CD: Marin Alsop Conducts MacMillan, Ades, Higdon</p><p>LPO 0035</p><p>&nbsp;</p><p>Singin' Sepia II: Persephone Abducted</p><p>Tania León</p><p>Rita Dove, text Tony Arnold, soprano. Continuum</p><p>CD: Singin' Sepia</p><p>BRIDGE 9231</p><p>&nbsp;</p><p>Bailarín</p><p>Tania León</p><p>David Starobin, gitarr</p><p>CD: Singin' Sepia</p><p>BRIDGE 9231</p><p><strong>&nbsp;</strong></p><p>Inura: IV Understanding</p><p>SON SONORA DANCE BRAZIL PERCUSSION</p><p>CD: Tania León: In Motion</p><p>&nbsp;</p><p>Inura: VIII Manifest</p><p>Tania León</p><p>SON SONORA DANCE BRAZIL PERCUSSION</p><p>CD: Tania León: In Motion</p><p>&nbsp;</p><p>Scourge of hyacinths</p><p>Tania León</p><p>Dawn Upshaw</p><p>THE WORLD SO WIDE**/AMERIKANSK OPERAMUSIK&nbsp;&nbsp; LIBRETTO EFTER EN RADIOPJÄS AV WOLE SOYINKA&nbsp;&nbsp;</p><p><strong>&nbsp;</strong></p><p>Arenas D'un Tiempo</p><p>Tania León</p><p>Speculum Musicae</p><p>CD: Singin' Sepia</p><p>BRIDGE 9231</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/826856</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161220_0400_15908284430.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 20 Dec 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tania León blev musikaliska ledare, dirigent och pianist vid Dance Theatre of Harlem, det första afro-amerikanska balettkompaniet någonsin i USA och hon beslutar sig för att studera till tonsättare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1967, efter en gedigen klassisk utbildning till konsertpianist vid <em>Havannas Musikkonservatorium</em>, lämnade <strong>Tania León</strong> <strong>Kuba</strong> för den kreativa friheten i <strong>New York</strong>. Dansaren och koreografen <strong>Arthur Mitchell</strong> övertalar henne att bli musikaliska ledare, dirigent och pianist vid <em>Dance Theatre of Harlem</em>, det första afro-amerikanska balettkompaniet någonsin i USA. Han uppmuntrar henne att skriva egen musik och Tania León beslutar sig för att studera musikalisk komposition vid New York University.</p><p>1980 kunde <strong>Tania León</strong> resa tillbaka till Kuba, då förbudet att återvända upphävdes. Det var då hennes far fick henne att förstå att hon skulle använda sina musikaliska rötter i sin musik.<br><br>- Han lyssnade på de inspelningar jag hade med mig och sa rakt på sak:</p><p>- Visst är det intressant det här, men var finns du i alltihopa. Det förvånade mig eftersom min far inte var musiker, säger Tania León i programmet.<br><br>Tania León har återvänt till Kuba flera gånger sedan dess men hann aldrig återse sin far. Några månader efter hennes första besök avled han plötsligt.<br><br>- Den mardrömslika situationen, när jag inte hann fram till min fars begravning på grund av de kubanska myndigheternas långsamma visumhantering, gjorde att hans sista ord till mig envist återvände: ”Var finns du i musiken”? Ett tag tänkte jag ständigt på det här. Vad menade han egentligen? Kunde det vara den polyrytmiska komplexiteten, de musikaliska rörelserna, klangfärgernas paletter? För första gången börjar jag använda mig av detta i min musik, förklarar Tania León.<br><br>Tania León skapade dansverk <em>Inura</em> för danskompaniet <strong>Dance Brazil</strong>. Inför detta verk tillbringade hon lång tid i <strong>Bahia</strong> i <strong>Brasilien</strong> för att arbeta med slagverkare på inhemska, folkliga instrument som surdo, cabasa, tamburin och små tomtoms, agogô, congas, tumba och berimbau. Fyra brasilianska slagverkare tillsammans med en stråkkvartett och en slagverkare från <em>New York-filharmonikerna</em> gör verket <em>Inura</em> till ett mäktigt stycke musik där kören sjunger på nigerianskt <strong>Yoruba</strong>-språk. Den nigerianska Yoruba-religionen kom till Kuba på femtonhundratalet med slavar från <strong>Nigeria</strong>.&nbsp;&nbsp; &nbsp;<br><br>Poeter vars texter Tania León har tonsatt är bl a: <strong>Rita Dove</strong>, <strong>Wole Soyinka</strong>, <strong>Jamaica Kincaid</strong>, <strong>Derek Walcott</strong> och <strong>Margaret Atwood</strong>.<br><br>Tania León är <em>Distinguished Professor</em> vid <strong>City University of New York</strong> och musikalisk rådgivare till två välrenommerade symfoniorkestrar: <strong>American Composers Orchestra</strong> och <strong>New York-filharmonikerna.</strong></p><p>Den 13 november 2016 kunde Tania Léon för första gången dirigera <strong>Orquesta Sinfonica Nacional de Cuba</strong> (Kubas nationella symfoniorkester) i <strong>Teatro Nacional</strong>. En starkt känslomässig upplevelse för henne.</p><p>&nbsp;<br>Läs om Tania Leóns på nätet:<br><br>http://www.tanialeon.com/<br><br><a href="http://chevalierdesaintgeorges.homestead.com/leon.html" target="_blank" class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">http://chevalierdesaintgeorges.homestead.com/leon.html</a></p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong></span>:</p><p>Inura: VIII Manifest</p><p>Tania León</p><p>SON SONORA DANCE BRAZIL PERCUSSION</p><p>CD:...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Tania,León,flydde,Kuba,för,den,kreativa,friheten,i,New,York.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3ba39663-794a-4567-9d08-e3b0a66d2dbc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tania León blev musikaliska ledare, dirigent och pianist vid Dance Theatre of Harlem, det första afro-amerikanska balettkompaniet någonsin i USA och hon beslutar sig för att studera till tonsättare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/12/p2_tollansmusikaliska_20161220_0400_15908284430.mp3" length="37364199" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kvinnors musik - på väg! Del 5.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter<strong> Mia Zabelka</strong> i Wien, staden som är den klassiska musikens patriarkala högborg. Mia är konservatorieutbildad kompositör, mediaartist, performer och extremviolinist. Hon vill skapa en kontrapunktik till den rådande repertoaren. Mia Zabelka är pionjär på elektronmusikscenen och har hela västvärlden som sin spelplats.</p><p>- Min uppgift är att vara en gränsgångare, en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Jag använder violinen på andra sätt än de vedertagna för att få fram andra klanger, bl a med hjälp av elektronik.</p><p>Hon har komponerat radiohörspelet <em>Dora, en kvinna i ruinerna</em>. Det handlar om Mia Zabelkas moster som var en av de s k <strong>Trümmerfrauen</strong>, d v s alla de kvinnor som städade upp efter bombanfall under andra världskriget. <em>Kvinnorna i ruinerna</em> gick bokstavligen omkring just där och rensade upp på gator och torg. När <strong>Österrike</strong> firade 50-årsjubileum av den nya författningen hyllade man männen som hade befriat landet från tyskarna, men man ignorerade helt dessa kvinnor.</p><p>Mia Zabelka komponerar ett klanglandskap och ofta tar hon hjälp av andra artister som blir medskapare. Ovanför detta soundscape lägger Mia Zabelka sina violintoner likt en konstnär som målar över ett fotografi. Hon har ingen beröringsångest vad gäller icke-musik eller techno grooves men hennes hjärta finns i den nutida, komplexa och flerskitiga elektroakustiska musiken och hon ser sig som konstnär.</p><p>- Jag befinner sig i själva ”snittet”, som hon säger. Jag är en synestetisk människa. När jag hör eller skapar musik framträder bilder. När jag ser bilder hör jag toner och klanger.</p><p>Mia Zabelka turnerar bl a med den amerikanska sångerskan, poeten, författaren och skådespelerska <strong>Lydia Lunch </strong>som bröt ny mark under det sena 70-talets New Wave-scen. Tillsammans med just Lydia Lunch och <strong>Zahra Mani</strong> spelade Mia Zabelka 2014 in plattan <em>Medusa’s Bed. </em>Lydia Lunch använder spoken words och kallar själv sina ord för virus, som infekterar.</p><p>- För att vara en bra improvisatör är det nödvändigt att vara hysterisk och att ha en flerdimensionell uppfattningsförmåga. Därför är kvinnor bättre improvisatörer än män, säger Mia Zabelka.</p><p>- Lydia Lunch är en mycket hysterisk och musikalisk artist, skrattar Mia Zabelka. Musik är ett språk. Likt litteratur. Improvisation är en form av automatisk skrift. Jag reagerar på Lydias spoken words i realtid med min musik och det blir ett fantastisk utbyte oss emellan!</p><p>   Mia Zabelka lyssnar inte så mycket till Lydias ord som till hennes röst, som är mycket musikalisk. Den blir som en melodi, som en <strong>Schubertlied.</strong></p><p>- Nej, det är inte nödvändigt att ha en fast musikalisk grund i form av en gedigen musikutbildning för att göra det jag gör, säger Mia Zabelka. Instrumentarsenalen idag är mycket annorlunda. Å andra sidan – om du har djup kunskap och erfarenhet av t ex ett instrument eller att komponera så kan du föra ett mer komplext musikaliskt tänkande. Du kan arbeta friare än om du startar från scratch.</p><p><br />Saxofonisten, komponisten och bandledaren <strong>Pernille Bévort</strong> lever i Köpenhamn. Hon leder även en duo, en trio, en kvartett, en kvintett och en sextett. Dessutom spelar hon regelbundet med andra grupper, bl a <strong>Danmarks Radios BigBand.</strong></p><p>- Vi är några inom jazzmiljön som är oroade över det nya avtal som <strong>Copenhagen Jazzhouse</strong> skrivit med kommunen. Ordet <strong>jazz</strong> finns inte längre med i kontraktet! Det bekymrar oss!</p><p>- Lönen har stått stilla i 13 år för musikerna i de större orkestrar jag leder och spelar med. Den sittande danska regeringen ger färre och färre pengar till musiken. Då försvinner mångfalden och man satsar på männen, förklarar Pernille Bévort.</p><p>- Hela musikbranschen är pressad. Min musik har jag använt lång tid på att skapa och spela in med musiker som jag avlönar. Studiotiden och allt annat kostar pengar. Men jag får ofta höra att numera, med streaming och Spotify, så måste jag uppfatta t ex ett gig i TV eller radio som ett PR-jippo för mig själv och min "produkt"! Alltså föreslår nu till och med public service-bolagen <strong>DR Radio</strong> och <strong>TV</strong> att musikerna inte skall få betalt när de framträder i dessa medier. Musicerandet där anses vara PR och skall inte längre avlönas. Då blir det tungt! Vad skall jag leva av?</p><p> <br />Artisten <strong>Susanne Fellbrink</strong> i Sundsvall har gett ut tre CD-skivor med egen musik och dessutom två plattor med egen barnmusik med tillhörande barnbok. Hon har egen konsertlokal, eget förlag och eget skivbolag.</p><p>2014 startade Susanne Fellbrink nätverket <em>Female Singer-Songwriters</em> för att ge kvinnliga musiker en plattform. Hon skapade en hemsida där arrangörer kan botanisera bland artisterna och musikerna kan finna varandra för eventuella samarbeten.</p><p>Konserterna som Susanne Fellbrink har arrangerat har samlat ihop många tusen kronor till insamlingsstiftelsen <em>Kvinna till Kvinna, </em>som 1995 bildades av <em>IKFF, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet</em> och <em>Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen</em>. <em>Kvinna till Kvinna</em> är religiöst, etniskt och politiskt obundna, och har som uppdrag att stödja kvinnor i krig och konflikter. 2002 fick <em>Kvinna till Kvinna</em>, som första och hittills enda svenska organisation, ta emot det så kallade alternativa Nobelpriset, <strong>The Right Livelihood Award</strong>.</p><p>I nätverket <em>Female Singer-Songwriters</em> finns bl a en av världens få kvinnliga koraspelare, nämligen världsmusikartisten <strong>Sousou Cissoko. </strong>Även tonsättaren och sångerskan <strong>Maria Lithell Flyg</strong> ingår i nätverket. Hennes orkesterstycke <em>In and Out</em> gick till final i en tävling för ny orkestermusik som <strong>Detroits Symfoniorkester</strong> anordnade. I nätverket finns även bluesartisten <strong>Sue Sergel</strong> som framför <em>Blues för Fadime</em>.</p><p> </p><p>Det här är sista delen i serien <em>Kvinnors musik – på väg!</em> Ja, en hel del har hänt sedan programserien <em>Konsten att Humla</em> sändes 2006. <strong>Föreningen Kvast - Kvinnlig anhopning</strong><em> av svenska tonsättare</em>, har bildats. Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition har utsetts, tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong>.</p><p>Och människor i allmänhet har blivit mer medvetna om den snedfördelning som funnits och delvis fortfarande finns vad gäller villkoren för kvinnliga och manliga musiker, tonsättare och dirigenter</p><p>Här är exempel på det positiva som sker i dagsläget:</p><p>Sverige:</p><p><em><strong>Kulturrådet</strong> och <strong>Musikverket</strong> fick tidigare i år i uppdrag av regeringen att arbeta för att repertoaren bland svenska orkestrar ska bli mer jämställd. Arbetet skall ske i dialog med berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget tar sikte på orkestrar i Sverige som får statliga bidrag.</em><br /><br /><em>Både <strong>Musikverket</strong> och <strong>Kulturrådet</strong> välkomnar uppdraget och betonar kraften i att många aktörer samlas för att diskutera frågan om jämställd repertoar, och konstaterar att mycket har hänt, att utvecklingen är positiv, men att det är viktigt att gå framåt starkare i frågan.</em></p><p>England:</p><p><strong>BBC Radio 3</strong> har dragit igång en kampanj där de hyllar och lyfter fram kvinnliga tonsättare, <em>Celebrating Female Composers</em>, både historiska och nutida. Det finns en lista med musikstycken av kvinnor i <strong>Spotity</strong>.</p><p>USA:</p><p>Tonsättaren <strong>Andrew Norman</strong> från USA vann för sitt orkesterstycke <em>Play</em> 2017 års <strong>Grawemeyer Award for Music Composition</strong><em> -</em> ett av de största konstmusikpriserna i världen. I en intervju påpekar han flera problem i konstmusikvärlden. T ex så har detta pris endast delats ut till tre kvinnor under de 30 år som det funnits. Andrew Norman säger:</p><p><em>- Kanon är överväldigande vit och manlig. Det finns så många röster som skulle kunna höras i konsertsalarna idag. Av människor vars musik uttrycker ett brett spektrum av upplevelser. Att få utbudet i konsertsalarna att återspegla det mångfaldiga samhälle vi lever i anser jag vara den viktigaste frågan just nu, för nutida musik och för klassisk musik i allmänhet.</em></p><p>Danmark:</p><p><strong>HUN SOLO</strong> presenterer kvällar med fem kvinnliga soloartister. En efter en går de ensamma upp på scenen och ger en konsert på ca 25 minuter vardera.</p><p><br />Manus, regi och produktion: <strong>Birgitta Tollan</strong>.</p><p> </p><p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p><p>Forest food</p><p>Corinne Von Dardel,</p><p>Stensöta Karin Wiberg</p><p> </p><p>Vridna Vågsång</p><p>Lo Kristenson,</p><p>Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin</p><p> </p><p>Opus M</p><p>Mia Zabelka,</p><p>Mia Zabelka</p><p> </p><p>My shop</p><p>Pernille Bévort,</p><p>Pernille Bévort - Tenor And Soprano Saxophone. Qarin Persson - Vocal. Mariane Bitran - Flutes. Haukur Grøndal - Clarinet, Alto Saxophone. Jesper Løvdal - Bass Clarinet, Tenor Saxophone. Krister Palmquist - Guitar. Göran Schelin - Bass. Karsten Bagge - Drums</p><p>Cope Records, COPECD 088</p><p> </p><p>Bevarro</p><p>Pernille Bévort,</p><p>Radio Bévort, Pernille Bévort m fl</p><p>GATEWAY MUSIC, BEVORTCD04</p><p> </p><p>Bevarro</p><p>Pernille Bévort,</p><p>Radio Bévort, Pernille Bévort m fl</p><p>GATEWAY MUSIC, BEVORTCD04</p><p> </p><p>WitchCraft</p><p>Pernille Bévort,</p><p>Pernille Bévort,m fl Radio Bévort</p><p>GATEWAY MUSIC, BEVORTCD04</p><p> </p><p>Epilogue - Celebration Skeleton</p><p>Pernille Bévort,</p><p>Pernille Bévort, m fl RadioBévort</p><p>GATEWAY MUSIC, BEVORTCD04</p><p> </p><p>Tiny Hesitation</p><p>Pernille Bévort,</p><p>Pernille Bévort, m fl RadioBévort</p><p>GATEWAY MUSIC, BEVORTCD04</p><p> </p><p>I natt jag drömde</p><p>Ed Mccurdy,</p><p>Cornelis Vreeswijk</p><p>Susanne Fellbrink</p><p> </p><p>Ensam</p><p>Susanne Fellbrink,</p><p>Susanne Fellbrink</p><p>BLUEBRINK PRODUCTION</p><p> </p><p>BLUES FÖR FADIME</p><p>Johan (0) Johansson/Sue Sergel,</p><p>Sue Sergel</p><p>Sue Sergel</p><p>LAST BUZZ 08505, BUZZ-8049</p><p> </p><p>TERANGA</p><p>Maher Cissoko/ Sousou Cissoko,</p><p>Maher Cissoko/Sousou Cissoko</p><p>Maher Cissoko/ Sousou Cissoko</p><p>AJABU 028454, AJABUCD 013</p><p> </p><p>In and Out</p><p>Maria Lithell Flyg,</p><p>Norrköpings Symfoniorkester</p><p> </p><p>Dora Woman of the Ruins</p><p>Mia Zabelka,</p><p>Mia Zabelka, Violin</p><p> </p><p>Bloodlust &amp; Oblivion</p><p>Mia Zabelka Lydia Lunch,</p><p>Mia Zabelka Lydia Lunch</p><p>Monotyperec, MONO067</p><p> </p><p>Opus M</p><p>Mia Zabelka,</p><p>Mia Zabelka</p><p> </p><p>Opus M</p><p>Mia Zabelka,</p><p>Mia Zabelka</p><p> </p><p>Crystallites</p><p>Andrea Tarrodi,</p><p>Peter Friis Johansson,Piano</p><p>SVTON</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/820251</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20170225_1200_15a7254959a.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Feb 2017 23:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter<strong> Mia Zabelka</strong> i Wien, staden som är den klassiska musikens patriarkala högborg. Mia är konservatorieutbildad kompositör, mediaartist, performer och extremviolinist. Hon vill skapa en kontrapunktik till den rådande repertoaren. Mia Zabelka är pionjär på elektronmusikscenen och har hela västvärlden som sin spelplats.</p><p>- Min uppgift är att vara en gränsgångare, en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Jag använder violinen på andra sätt än de vedertagna för att få fram andra klanger, bl a med hjälp av elektronik.</p><p>Hon har komponerat radiohörspelet <em>Dora, en kvinna i ruinerna</em>. Det handlar om Mia Zabelkas moster som var en av de s k <strong>Trümmerfrauen</strong>, d v s alla de kvinnor som städade upp efter bombanfall under andra världskriget. <em>Kvinnorna i ruinerna</em> gick bokstavligen omkring just där och rensade upp på gator och torg. När <strong>Österrike</strong> firade 50-årsjubileum av den nya författningen hyllade man männen som hade befriat landet från tyskarna, men man ignorerade helt dessa kvinnor.</p><p>Mia Zabelka komponerar ett klanglandskap och ofta tar hon hjälp av andra artister som blir medskapare. Ovanför detta soundscape lägger Mia Zabelka sina violintoner likt en konstnär som målar över ett fotografi. Hon har ingen beröringsångest vad gäller icke-musik eller techno grooves men hennes hjärta finns i den nutida, komplexa och flerskitiga elektroakustiska musiken och hon ser sig som konstnär.</p><p>- Jag befinner sig i själva ”snittet”, som hon säger. Jag är en synestetisk människa. När jag hör eller skapar musik framträder bilder. När jag ser bilder hör jag toner och klanger.</p><p>Mia Zabelka turnerar bl a med den amerikanska sångerskan, poeten, författaren och skådespelerska <strong>Lydia Lunch </strong>som bröt ny mark under det sena 70-talets New Wave-scen. Tillsammans med just Lydia Lunch och <strong>Zahra Mani</strong> spelade Mia Zabelka 2014 in plattan <em>Medusa’s Bed. </em>Lydia Lunch använder spoken words och kallar själv sina ord för virus, som infekterar.</p><p>- För att vara en bra improvisatör är det nödvändigt att vara hysterisk och att ha en flerdimensionell uppfattningsförmåga. Därför är kvinnor bättre improvisatörer än män, säger Mia Zabelka.</p><p>- Lydia Lunch är en mycket hysterisk och musikalisk artist, skrattar Mia Zabelka. Musik är ett språk. Likt litteratur. Improvisation är en form av automatisk skrift. Jag reagerar på Lydias spoken words i realtid med min musik och det blir ett fantastisk utbyte oss emellan!</p><p>   Mia Zabelka lyssnar inte så mycket till Lydias ord som till hennes röst, som är mycket musikalisk. Den blir som en melodi, som en <strong>Schubertlied.</strong></p><p>- Nej, det är inte nödvändigt att ha en fast musikalisk grund i form av en gedigen musikutbildning för att göra det jag gör, säger Mia Zabelka. Instrumentarsenalen idag är mycket annorlunda. Å andra sidan – om du har djup kunskap och erfarenhet av t ex ett instrument eller att komponera så kan du föra ett mer komplext musikaliskt tänkande. Du kan arbeta friare än om du startar från scratch.</p><p><br />Saxofonisten, komponisten och bandledaren <strong>Pernille Bévort</strong> lever i Köpenhamn. Hon leder även en duo, en trio, en kvartett, en kvintett och en sextett. Dessutom spelar hon regelbundet med andra grupper, bl a <strong>Danmarks Radios BigBand.</strong></p><p>- Vi är några inom jazzmiljön som är oroade över det nya avtal som <strong>Copenhagen Jazzhouse</strong> skrivit med kommunen. Ordet <strong>jazz</strong> finns inte längre med i kontraktet!...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Kvinnors,musik,på,väg!,Del,5.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/d0d00b3b-22b3-4dbe-8dfc-e34e30f83b69.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:04</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2017/02/p2_tollansmusikaliska_20170225_1200_15a7254959a.mp3" length="37033946" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kvinnors musik - på väg! Del 4.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren och ljudkonstnären<strong> Ida Lundén</strong> nominerades 2016 till <em>Nordiska rådets musikpris</em> för sitt stycke <em>Songs My Mothers Taught Me<strong>. </strong></em>Tillsammans med <strong>Liselott Norelius</strong> och <strong>Ann Rosén</strong> bildade Ida Lundén 2009 <strong>Syntjuntan</strong>. Med nål och tråd syr de sina egna synthesizers! Syntjuntan vill ge kvinnor möjlighet att stilla sin nyfikenhet på teknologi och elektronik. Att hjälpa kvinnor till ett större tekniskt självförtroende så att de kan förverkliga sina drömmar om att komponera och framträda. Ida Lundén använder förutom nål &amp; tråd och fågelljud i sina kompositioner, upphittad plast.</p><p>- I stycket Pygostylia använde jag mig  av de fyra vanligast förekommande föremålen i haven. Det är plastkorkar, plastflaskor, frigolit och plastpåsar.</p><p><strong> </strong></p><p>Tonsättaren och röstkonstnären<strong> Maja Solveig Kjelstrup Ratkje </strong>har skrivit verk för de flesta ensemble-konstellationer, inte minst symfoniorkester. Hon har även framträtt i avantgardistiska noice-sammanhang över hela världen.</p><p>Maja Ratkje skrev boken <em>Experimentell Kvinneglamm</em>, ungefär <em>Experimentellt Kvinnostoj</em>. Den ingick i en serie av 12 utgivningar med anledning av att Norge firade 100 år av kvinnlig rösträtt. Maja hade så mycket på hjärtat att det blev den längsta boken med sina 138 sidor!</p><p>Maja Ratkje berättar om en nystartad kurs som stödjer unga kvinnor som har lust att komponera, oberoende av genre. Tonsättaren <strong>Rune Rebne</strong> leder kursen. Han var tidigare tränare för det kvinnliga norska landslaget i backhoppning och fick tusen procent fler kvinnor att ägna sig åt backhoppning! Andelen kvinnor i <em>Norsk Komponistförening</em> har under de senaste tio åren stått stilla på 10 %. Nu hoppas man att genom denna satsning kunna öka antalet kvinnor.</p><p>- Min hypotes är att det mesta blir könat till mäns favör, tills det motsatta är bevisat, säger Maja i programmet och bevisar motsatsen i sin <em>Concerto for Voice</em>.</p><p>- Litteratur för klassisk sång är så begränsad för kvinnor! Uttrycket är så extremt polariserat och onyanserat, förklarar Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Under lång tid var vi hänvisade till de myter som fanns kring kvinnliga sångsolister. Vi skulle antingen sjunga romantiskt förförande eller vara hysteriska. Och sångerskor fick i berättelserna endast förhålla sig till män eller till modersrollen, säger Maja.</p><p>- De flesta genrer är faktiskt definierade av män. Vid institutionerna har män makten och sätter ramarna kring det sångliga uttrycket. Dessutom har män skrivit sångerna. Som en kvinna som vill sjunga annorlunda känner jag mig perifer och automatiskt utanför kanon. Rösten måste jämställas med andra instrument. Vi måste göra uppror mot den fina flickans sångliga uttryck! säger Maja Solveig Kjelstrup Ratkje.</p><p> </p><p>Tonsättaren och ljudkonstnären<strong> Kajsa Magnarsson</strong>, som är dotterdotter till <em>Huldas Karin</em> i <strong>Evert Taubes</strong> visa, spelar gitarr med en penisattrapp och komponerar en sorts bön till minne av <strong>Aisha Ibrahim Dolo</strong>, den 13-åriga somaliska flicka som blev överfallen och våldtagen och som straff stenades till döds.</p><p> </p><p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p><p>Forest food</p><p>Corinne Von Dardel,</p><p>Stensöta Karin Wiberg, Violin</p><p> </p><p>Vridna Vågsång</p><p>Lo Kristenson,</p><p>Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin</p><p> </p><p>Strap-On</p><p>Kajsa Magnarsson,</p><p>Kajsa Magnarsson</p><p> </p><p>acid</p><p>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje,</p><p>Maja Solveig KjelstrupRatkje</p><p>Rune Grammofon, RCD2028 </p><p> </p><p>Songs My Mothers Taught Me</p><p>Ida Lundén,</p><p>Ida Lundén</p><p> </p><p>Tyskamossarnas sugluft</p><p>Ida Lundén,</p><p>Ida Lundén</p><p> </p><p>Pygostylia akt1</p><p>Ida Lundén,</p><p>Ida Lundén M Fl</p><p> </p><p>acid</p><p>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje,</p><p>Maja Solveig KjelstrupRatkje</p><p>Rune Grammofon, RCD2028</p><p> </p><p>Norge i Rött</p><p>Spunk Maja Solveig KjelstrupRatkje,</p><p>Spunk Maja SolveigKjelstrup Ratkje</p><p>RuneGrammofon, RCD2026</p><p> </p><p>Concerto for Voice (moods IIIb)</p><p>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje,</p><p>Cikada Ensemble, Christian Eggen</p><p> </p><p>Concerto for Voice (moods IIIb)</p><p>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje,</p><p>Cikada Ensemble, Christian Eggen</p><p> </p><p>And sing while thou on pressed flowers dostsleep</p><p>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje,</p><p>Cikada Ensemble, Christian Eggen</p><p> </p><p>La Katla</p><p>Kajsa Magnarsson,</p><p>Kajsa Magnarsson</p><p> </p><p>La Katla</p><p>Kajsa Magnarsson,</p><p>Kajsa Magnarsson</p><p> </p><p>Överfallasalarmsorgel</p><p>Kajsa Magnarsson,</p><p>Kajsa Magnarsson</p><p> </p><p>Överfallasalarmsorgel</p><p>Kajsa Magnarsson,</p><p>Kajsa Magnarsson</p><p> </p><p>Strap-On</p><p>Magnarsson,</p><p>Magnarsson</p><p> </p><p>Aisha</p><p>Kajsa Magnarsson,</p><p>Södra Latins Kammarkör</p><p> </p><p>Aisha</p><p>Kajsa Magnarsson,</p><p>Södra Latins Kammarkör</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/819240</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161206_0400_158c44ba727.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 06 Dec 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren och ljudkonstnären<strong> Ida Lundén</strong> nominerades 2016 till <em>Nordiska rådets musikpris</em> för sitt stycke <em>Songs My Mothers Taught Me<strong>. </strong></em>Tillsammans med <strong>Liselott Norelius</strong> och <strong>Ann Rosén</strong> bildade Ida Lundén 2009 <strong>Syntjuntan</strong>. Med nål och tråd syr de sina egna synthesizers! Syntjuntan vill ge kvinnor möjlighet att stilla sin nyfikenhet på teknologi och elektronik. Att hjälpa kvinnor till ett större tekniskt självförtroende så att de kan förverkliga sina drömmar om att komponera och framträda. Ida Lundén använder förutom nål &amp; tråd och fågelljud i sina kompositioner, upphittad plast.</p><p>- I stycket Pygostylia använde jag mig  av de fyra vanligast förekommande föremålen i haven. Det är plastkorkar, plastflaskor, frigolit och plastpåsar.</p><p><strong> </strong></p><p>Tonsättaren och röstkonstnären<strong> Maja Solveig Kjelstrup Ratkje </strong>har skrivit verk för de flesta ensemble-konstellationer, inte minst symfoniorkester. Hon har även framträtt i avantgardistiska noice-sammanhang över hela världen.</p><p>Maja Ratkje skrev boken <em>Experimentell Kvinneglamm</em>, ungefär <em>Experimentellt Kvinnostoj</em>. Den ingick i en serie av 12 utgivningar med anledning av att Norge firade 100 år av kvinnlig rösträtt. Maja hade så mycket på hjärtat att det blev den längsta boken med sina 138 sidor!</p><p>Maja Ratkje berättar om en nystartad kurs som stödjer unga kvinnor som har lust att komponera, oberoende av genre. Tonsättaren <strong>Rune Rebne</strong> leder kursen. Han var tidigare tränare för det kvinnliga norska landslaget i backhoppning och fick tusen procent fler kvinnor att ägna sig åt backhoppning! Andelen kvinnor i <em>Norsk Komponistförening</em> har under de senaste tio åren stått stilla på 10 %. Nu hoppas man att genom denna satsning kunna öka antalet kvinnor.</p><p>- Min hypotes är att det mesta blir könat till mäns favör, tills det motsatta är bevisat, säger Maja i programmet och bevisar motsatsen i sin <em>Concerto for Voice</em>.</p><p>- Litteratur för klassisk sång är så begränsad för kvinnor! Uttrycket är så extremt polariserat och onyanserat, förklarar Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Under lång tid var vi hänvisade till de myter som fanns kring kvinnliga sångsolister. Vi skulle antingen sjunga romantiskt förförande eller vara hysteriska. Och sångerskor fick i berättelserna endast förhålla sig till män eller till modersrollen, säger Maja.</p><p>- De flesta genrer är faktiskt definierade av män. Vid institutionerna har män makten och sätter ramarna kring det sångliga uttrycket. Dessutom har män skrivit sångerna. Som en kvinna som vill sjunga annorlunda känner jag mig perifer och automatiskt utanför kanon. Rösten måste jämställas med andra instrument. Vi måste göra uppror mot den fina flickans sångliga uttryck! säger Maja Solveig Kjelstrup Ratkje.</p><p> </p><p>Tonsättaren och ljudkonstnären<strong> Kajsa Magnarsson</strong>, som är dotterdotter till <em>Huldas Karin</em> i <strong>Evert Taubes</strong> visa, spelar gitarr med en penisattrapp och komponerar en sorts bön till minne av <strong>Aisha Ibrahim Dolo</strong>, den 13-åriga somaliska flicka som blev överfallen och våldtagen och som straff stenades till döds.</p><p> </p><p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p><p>Forest food</p><p>Corinne Von Dardel,</p><p>Stensöta Karin Wiberg, Violin</p><p> </p><p>Vridna Vågsång</p><p>Lo Kristenson,</p><p>Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin</p><p> </p><p>Strap-On</p><p>Kajsa...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Kvinnors,musik,på,väg!,Del,4.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3e3669f0-6953-4983-9c50-3058e34f7f76.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:47:03</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/12/p2_tollansmusikaliska_20161206_0400_158c44ba727.mp3" length="45662811" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kvinnors musik - på väg! Del 3.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter frilansande violinisten <strong>Karin Wiberg</strong>, ursprungligen från Norrbotten. Hon är solist, ensemble- och orkestermusiker, som även jobbar med att improvisera och komponera. Karin arbetar bl a med duon <em>Stensöta</em>, tangotrion <em>Vråk</em>, <em>Trio Phantasm och </em>konstprojektet<em> Front Window Theatre.</em></p><p>   -Min fiollärare meddelade att jag inte kunde göra karriär som violinist eftersom jag i framtiden skulle föda barn. När jag spelade pop ett tag så fick jag inte spela bas. Att däremot sjunga ansågs passande för en ung kvinna, säger Karin.</p><p>Under Karins utbildningar i violin vid musikhögskolorna i Malmö och i Oslo har hon endast hört manliga tonsättares verk. Inte ens de främsta döda kvinnliga tonsättarna, som <strong>Lili Boulanger</strong> eller <strong>Carin Malmlöf-Forssling</strong> nämndes.</p><p>Nu skapar Karin Wiberg därför speciella konsertprogram med verk av kvinnliga tonsättare, vars noter hon letar fram ur bland annat websidan <em>Levande Musikarv</em>. Som t ex franska tonsättaren <strong>Mel Bonis</strong> som skrev mer än 300 verk, en mässa, koraler, kammarmusik och musik för orkester och orgel.</p><p>Under 2016 uruppför Karin Wiberg ett violinsolo av tonsättaren <strong>Britta Byström</strong> och ett tangoverk av tonsättaren <strong>Corinne von Dardel, </strong>samt ett verk av den isländska tonsättaren <strong>Bára Gísladóttir</strong>.</p><p>Med <em>Trio <em>Phantasm</em> </em>har Karin Wiberg tidigare turnerat, bland annat till Kuba, med teaterföreställning <em>Att öva på våldtäkt.</em> Den använder texter ur <strong>Strindbergs</strong> <em>Fröken Julie</em> och ur den självbiografi som <strong>Natascha Kampus</strong> skrev om sitt öde att som barn bli kidnappad, och under många år inspärrad, av en vuxen man.</p><p>Orkesterdirigent-eleven <strong>Hanna Ohlson Nordh</strong> valde mellan att bli astronaut och dirigent. I sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har hon varken mött kvinnliga lärare eller fått dirigera verk av etablerade kvinnliga tonsättare, endast av dem som studerar vid utbildningen.</p><p>   -Hur ska vi kunna lyfta fram kvinnliga tonsättare och deras verk i framtiden om vi inte själva känner till dem eller har arbetat med dem? Ja, det är en svår balansgång mellan den fantastiska standardrepertoaren och nutida stycken av både kvinnor och män, säger Hanna, som varit ensam kvinna bland dirigenteleverna i sin årskurs. Ensam i dubbel bemärkelse....</p><p>Medverkar gör även tonsättarna <strong>Lo Kristenson</strong> och <strong>Kajsa Lindgren </strong>som var med och startade <em>Konstmusiksystrar</em>, ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer som definierar sig som kvinnor eller transpersoner:</p><p>- Jag har pluggat på musikskolor sedan jag var tio år och 80 procent av de kompositörer vi studerar under utbildningarna är män. Då är det inte så konstigt att jag inte känner att jag kan identifiera sig med termen kompositör.</p><p>- Det har länge funnits en tradition att kompositörens roll ska vara väldigt egen och att man ska kämpa för sig själv och armbåga sig fram eftersom det är hård konkurrens om jobben. Det manliga geniet, ni vet! Men vi gör tvärtom och det har öppnat upp för kreativiteten.</p><p>- Vi har skapat ett sammanhang där vi bekräftar och stöttar varandra utan att vara dömande. För oss är mångfald inte någonting negativt utan det är positivt, förklarar Lo. Vi håller föreläsningar på olika skolor och vi har helgkurser för kvinnliga tonsättare i 18-19 årsåldern. Inför dessa letar vi fram kvinnliga förebilder från flera hundra år tillbaka för att förmedla det historiska arv som finns.</p><p>- Vi diskuterar begrepp som kvalitet, vilket är så förhärskande inom konstmusikvärlden. Varför innebär en utbildning med hög kvalitet att det är ytterst få kvinnor som blir antagna? Betyder det att kvinnors musik inte har hög kvalitet? Nej, vi vill inte prata om kvalitet utan istället om bredd eller inkludering.</p><p> </p><p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p><p> </p><p>Forest food</p><p>Corinne Von Dardel,</p><p>Stensöta Karin Wiberg,Violin M Fl</p><p> </p><p>Vridna Vågsång</p><p>Lo Kristenson,</p><p>Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin</p><p> </p><p>Forest food</p><p>Corinne Von Dardel,</p><p>Stensöta Karin Wiberg,Violin M Fl</p><p> </p><p>Tordyvelns Dans</p><p>Karin Wiberg,</p><p>Trio Phantasm Karin Wiberg, Violin M Fl</p><p> </p><p>Sérénade Suite en trio</p><p>Mel Bonis,</p><p>Trio Dring Karin Wiberg, Violin M Fl</p><p> </p><p>SICILIENNE FÖRVIOLIN &amp; PIANO ESS-DUR</p><p>Maria Theresia Von Paradis, Samuel Dusjkin</p><p>Jacqueline Du Pré / Gerald Moore</p><p>EMI 00542, 7243 5 55529 21</p><p> </p><p>Korpen Flyger</p><p>Trio Phantasm,</p><p>Trio Phantasm Karin Wiberg , Violin M Fl</p><p> </p><p>Master the Machine</p><p>Corinne Von Dardel,</p><p>Stensöta Karin Wiberg, Violin M Fl</p><p> </p><p>Master the Machine</p><p>Corinne Von Dardel,</p><p>Stensöta Karin Wiberg, Violin M Fl</p><p> </p><p>Jorum orm i öga</p><p>Marie Samuelsson,</p><p>Kerstin Ekman</p><p>David Björkman, Dirigent M Fl</p><p> </p><p>Voidward into the raven flock - Mov II. Beneath the ice, i slept</p><p>Gustav Lindsten,</p><p>Hanna Ohlson Nordh, dir</p><p>Kungliga Musikhögskolans Symfoniorkester</p><p> </p><p>Voidward into the raven flock - Mov II. Beneath the ice, i slept</p><p>Gustav Lindsten,</p><p>Hanna Ohlson Nordh, dir</p><p>Kungliga Musikhögskolans Symfoniorkester</p><p> </p><p>Vridna Vågsång</p><p>Lo Kristenson,</p><p>Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin</p><p> </p><p>Vridna Vågsång</p><p>Lo Kristenson,</p><p>Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin</p><p> </p><p>Coalesce</p><p>Kajsa Lindgren,</p><p>Kajsa Lindgren</p><p> </p><p>As Long As I Stayed Occupied</p><p>Kajsa Lindgren,</p><p>Kajsa Lindgren</p><p> </p><p>Med ett lätt förakt</p><p>Kajsa Lindgren,</p><p>Kajsa Lindgren</p><p> </p><p>Klangkropp Motstånd</p><p>Lo Kristenson,</p><p>Tove Bagge, Viola Anna Gustavsson, Nyckelharpa</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/812924</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161129_0400_1587d1c04fc.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 29 Nov 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter frilansande violinisten <strong>Karin Wiberg</strong>, ursprungligen från Norrbotten. Hon är solist, ensemble- och orkestermusiker, som även jobbar med att improvisera och komponera. Karin arbetar bl a med duon <em>Stensöta</em>, tangotrion <em>Vråk</em>, <em>Trio Phantasm och </em>konstprojektet<em> Front Window Theatre.</em></p><p>   -Min fiollärare meddelade att jag inte kunde göra karriär som violinist eftersom jag i framtiden skulle föda barn. När jag spelade pop ett tag så fick jag inte spela bas. Att däremot sjunga ansågs passande för en ung kvinna, säger Karin.</p><p>Under Karins utbildningar i violin vid musikhögskolorna i Malmö och i Oslo har hon endast hört manliga tonsättares verk. Inte ens de främsta döda kvinnliga tonsättarna, som <strong>Lili Boulanger</strong> eller <strong>Carin Malmlöf-Forssling</strong> nämndes.</p><p>Nu skapar Karin Wiberg därför speciella konsertprogram med verk av kvinnliga tonsättare, vars noter hon letar fram ur bland annat websidan <em>Levande Musikarv</em>. Som t ex franska tonsättaren <strong>Mel Bonis</strong> som skrev mer än 300 verk, en mässa, koraler, kammarmusik och musik för orkester och orgel.</p><p>Under 2016 uruppför Karin Wiberg ett violinsolo av tonsättaren <strong>Britta Byström</strong> och ett tangoverk av tonsättaren <strong>Corinne von Dardel, </strong>samt ett verk av den isländska tonsättaren <strong>Bára Gísladóttir</strong>.</p><p>Med <em>Trio <em>Phantasm</em> </em>har Karin Wiberg tidigare turnerat, bland annat till Kuba, med teaterföreställning <em>Att öva på våldtäkt.</em> Den använder texter ur <strong>Strindbergs</strong> <em>Fröken Julie</em> och ur den självbiografi som <strong>Natascha Kampus</strong> skrev om sitt öde att som barn bli kidnappad, och under många år inspärrad, av en vuxen man.</p><p>Orkesterdirigent-eleven <strong>Hanna Ohlson Nordh</strong> valde mellan att bli astronaut och dirigent. I sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har hon varken mött kvinnliga lärare eller fått dirigera verk av etablerade kvinnliga tonsättare, endast av dem som studerar vid utbildningen.</p><p>   -Hur ska vi kunna lyfta fram kvinnliga tonsättare och deras verk i framtiden om vi inte själva känner till dem eller har arbetat med dem? Ja, det är en svår balansgång mellan den fantastiska standardrepertoaren och nutida stycken av både kvinnor och män, säger Hanna, som varit ensam kvinna bland dirigenteleverna i sin årskurs. Ensam i dubbel bemärkelse....</p><p>Medverkar gör även tonsättarna <strong>Lo Kristenson</strong> och <strong>Kajsa Lindgren </strong>som var med och startade <em>Konstmusiksystrar</em>, ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer som definierar sig som kvinnor eller transpersoner:</p><p>- Jag har pluggat på musikskolor sedan jag var tio år och 80 procent av de kompositörer vi studerar under utbildningarna är män. Då är det inte så konstigt att jag inte känner att jag kan identifiera sig med termen kompositör.</p><p>- Det har länge funnits en tradition att kompositörens roll ska vara väldigt egen och att man ska kämpa för sig själv och armbåga sig fram eftersom det är hård konkurrens om jobben. Det manliga geniet, ni vet! Men vi gör tvärtom och det har öppnat upp för kreativiteten.</p><p>- Vi har skapat ett sammanhang där vi bekräftar och stöttar varandra utan att vara dömande. För oss är mångfald inte någonting negativt utan det är positivt, förklarar Lo. Vi håller föreläsningar på olika skolor och vi har helgkurser för kvinnliga tonsättare i 18-19 årsåldern. Inför dessa letar vi fram kvinnliga förebilder från...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Kvinnors,musik,på,väg!,Del,3.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/2d8467b4-19af-4868-9517-b125f6526ff0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA["Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/11/p2_tollansmusikaliska_20161129_0400_1587d1c04fc.mp3" length="39358261" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kvinnors musik - på väg! Del 2.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em>Kvinnors musik – på väg! </em>vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik tio år efter det att P2 2006 sände den legendariska programserien <em>Konsten att humla</em>.</p>
<p>Idag möter vi tre musikkvinnor som, istället för att sitta i sitt elfenbenstorn och komponera verk för evigheten, valt att samarbeta med andra konstnärer och att vara omgivna av fler personer i den kreativa processen.</p>
<p>Multikonstnären <strong>Paula af Malmborg Ward</strong> - tonsättare, arrangör, dirigent, sångerska, pianist, sitter visserligen i ett torn och komponerar, men det är ett renoverat kokstorn vid inloppet till Göteborgs hamn där fiskmåsar, trutar och Stena Lines hornstötar delar på det akustiska utrymmet utanför fönstret. Paula af Malmborg Ward har skrivit operor, radiohörspel, orkesterverk och har tidigare fått ta emot gliringar och ”goda” råd som manliga tonsättare slipper.</p>
<p>- Man behöver lyfta blicken och se vad vi får för pengarna. Vad representerar de, de här extremt pengaslukande, resursslukande institutionerna som de statsunderstödda orkestrarna och operahusen är? Och det är ju faktiskt så att många av dem har anledning att skämmas av flera anledningar.</p>
<p>Rapporter visar nämligen att döda utländska män fortsätter att dominera repertoaren på de statsunderstödda svenska musikinstitutionerna. Andelen kvinnliga tonsättare är fortfarande försvinnande liten.</p>
<p>Paula af Malmborg Ward arbetar nu med två operor. <em>Kärlekskriget</em>, utifrån <strong>Ebba Witt-Brattströms</strong> punktroman <em>Århundradets kärlekskrig</em>, har bl a alten <strong>Anna Larsson</strong> i rollistan. Kärlekskriget får urpremiär i Vattnäs Konsertlada den 6 juli 2017 och produceras i samarbete med <strong>Västmanlands Länsteater</strong>.<br /><br /><em>Dansa min Docka</em> har som tema kvinnlig aneroxi och visar skrämmande fakta från två whistleblowers från psykvården. Librettot är skrivet av Paula af Malmborg Ward och <strong>Pernilla Holmgren Larsson</strong>.<br /><br />För kören <strong>YMNA</strong>, dirigerade av <strong>Johanna Thür</strong>, komponerar Paula af Malmborg Ward <em>Äggen är slut</em> om klimakteriet. Sångtexterna är skrivna av <strong>Lina Ekdahl</strong>. Föreställningen har premiär den 21 januari 2017 i <em>Röda Stens konsthall</em> i Göteborg.<br /><br />Till föreställningen <em>Från Iran till Djursholm via Småland och Linköping</em> kallas de fyras gäng <strong>PAMP</strong> utifrån sina förnamn: <strong>Pernilla Holmgren Larsson -</strong> journalist, <strong>Arghavan Agida</strong> - sångerska, författare, ambassadör för <em>UN Women</em>, <strong>Mirre Sennehed</strong> - DJ, projektledare, klubbarrangör, festivaldirektör och <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>, tonsättare.</p>
<p> </p>
<p>Altviolinisten <strong>Mika Persdotter Svensson</strong> pluggar sista året på masternivån på det kungliga musikkonservatoriet i Köpenhamn. Hennes examensarbete är att starta ett <strong>Damkapell</strong> i Köpenhamn och för de musikerna leta fram kvinnliga tonsättare ur både historisk tid och nutid. Damkapellet kommer att premiärspela i <strong>Konsertkyrkan</strong> i Köpenhamn den 8 mars 2017, <em>Internationella Kvinnodagen</em>. Damkapellet består då av en stråkorkester på 15 musiker, en cembalist och en pianist. De spelar fem kompositioner från 1100-talet fram till idag: av <strong>Hildergard av Bingen</strong>, <strong>Wilhelmina av Preussen</strong>, <strong>Elfrida Andrée</strong>, <strong>Frangis Ali Zade</strong> och <strong>Ellen Lindquist</strong>.</p>
<p>- Det är så sorgligt att tänka på hur litet kärlek kvinnliga tonsättare har fått genom historien. De har inte alls fått samma uppmärksamhet, de har inte blivit spelade och lyssnade till. Det är ju först när musik får gå igenom andra som den kan växa och utvecklas och bli nåt större än tonsättaren själv och de noter hen skrivit på papperet. Musiken blir då en del av universum, säger Mika i programmet.</p>
<p>Mika är frustrerad över hur få timmar som ägnades åt kvinnliga tonsättare under alla hennes utbildningar i <strong>Göteborg, Prag</strong> och <strong>Köpenhamn</strong>. Hon har spelat viola i orkestrar sedan hon var tio år.</p>
<p>- Det finns tydliga och plågsamma maktsystem och hierarkier inom symfoniorkesterkulturen. Det handlar om vem som skall bestämma över repertoaren. Oftast väljs musik av män. Den som dirigerar musiken och bestämmer hur den skall spelas är nästan alltid en man. Det finns även hierakiska system i stämmorna. Vem bestämmer hur stämman skall spelas? Ja, det finns tydliga maktroller i hela orkestern, berättar Mika Persdotter Svensson i programmet.</p>
<p> </p>
<p>Norska tonsättaren <strong>Cecilie Ore</strong> studerade piano vid <em>Norges Musikhögskola</em>  och i Paris och därefter komposition i Utrecht och hos <strong>Ton de Leeuw</strong> Amsterdam. Hon vann <em>International Rostrum for Electro-Acoustic Music</em> och är intresserad av tidsaspekter i musik. På 2000-talet har hon mer och mer arbetat med textbaserad och samhällskritisk musik. När tonsättaren <strong>Xenakis</strong> avled 2001 stod den norske poeten <strong>Paal-Helge Haugen</strong> utan tonsättare till sin skuggopera <em>A.</em> Cecile Ore fick ta över uppgiften efter Xenakis. Hennes verk har framförts av <em>BBC Symphony Orchestra</em>, <em>Ensemble Modern</em>, <em>BBC Singers</em> samt en rad norska och nordiska ensembler. Så här sa Cecilie Ore i Konsten att humla 2006:</p>
<p> -Det är mycket svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än  att vara medelmåttig manlig komponist. Och det går inte alls an att vara en dålig kvinnlig tonsättare. De kvinnliga tonsättare som godkänns har en mycket hög konstnärlig nivå.</p>
<p>Cecilie Ores opera <em>Adam &amp;</em> Eve<em> A Divine Comedy</em> handlar om religioners våld mot kvinnor, med citat ur <em>Bibeln</em> och <em>Koranen</em>, utdrag ur <em>Förklaringen om de mänskliga rättigheterna</em> och poesi ur <strong>Dantes</strong> <em>Divina Commedia.<br /></em></p>
<p>I operan, med libretto av dramaturgen Bibbi Moslet, beskrivs de sju dödssynderna<em>:</em></p>
<p><em><strong>Lust,</strong> förintelse av kvinnors lust genom omskärelse.</em></p>
<p><em><strong>Vrede</strong>, våld mot och mord på kvinnor.</em></p>
<p><strong>Girighet</strong> - män äger 99% av världens rikedomar. Kvinnor endast 1 %.<em><br /></em></p>
<p><strong>Frosseri</strong> - män frossar i sexuella övergrepp och våldtäkter.</p>
<p><strong>Avund </strong>- män är svartsjuka och täcker kvinnor i burka, niqab och liknande.</p>
<p><strong>Lättja -</strong> prostitution och trafficking<strong>, </strong>där män låter kvinnor arbeta för sig och tar profiten.</p>
<p><strong>Högmod</strong>/<strong>Stolthet</strong> representeras av hedersmord på kvinnor</p>
<p>Körverket <em>Come to the Edge</em> är tillägnat "de modiga medlemmarna i <strong>Pussy Riot</strong>". <strong>BBC Singers</strong> framför stycket som handlar om yttrandefrihet och innehåller citat från bl a <strong>George Washington, Abraham Lincoln, Katarina av Siena, Lenny Bruce, Che Guevara, William Shakespeare, Harry Belafonte </strong>och<strong> Pussy Riot</strong>.</p>
<p><em>Who do you think you are </em>är skrivet för kvinnoröster och BBC Singers famför denna ironiska standup <strong>anti-romans</strong> om hur kvinnor blir trakasserade, hotade och mobbade på internet.</p>
<p>Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.</p>
<p> </p>
<p><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p>Forest food</p>
<p>Corinne Von Dardel,</p>
<p>Stensöta Karin Wiberg, Violin</p>
<p> </p>
<p>The Flight of the Bumblebee (from The Tale of Tsar Saltan)[encore, arr JosephStirmer]</p>
<p>Rimsky-Korsakov, Nikolai</p>
<p>David Geringas (Cello),Yasha Nemtsov (Piano) At Klosterkirche, Traunstein As Part Of The 2013 Traunstein Summer Concerts</p>
<p> </p>
<p>Selfie</p>
<p>Mika Persdotter Svensson,</p>
<p>Mika Persdotter Svensson</p>
<p> </p>
<p>QUASI HOQUETUS(VERSION FÖR VIOLA,KONTRABAS &amp; PIANO)</p>
<p>Sofia Gubajdulina,</p>
<p>Ulrich Knörzer/ MartinHeinze/ Heike Gneiting</p>
<p>NEOSPRODUCTIONS29354, NEOS</p>
<p> </p>
<p>GILA ROME</p>
<p>Sylvie Bodorova,</p>
<p>Jitka Hosprova</p>
<p>ARCO DIVA27907, UP 0043</p>
<p> </p>
<p>RELEASE</p>
<p>Carin Malmlöf-Forssling,</p>
<p>Karl-Ove Mannberg/Dalecarlian Chamber Orchestra</p>
<p>BLUEBELL006591, ABCD 069</p>
<p> </p>
<p>MUGAM SAJAHI</p>
<p>Frangiz Ali-Zade,</p>
<p>The Xenia Ensemble</p>
<p>FELMAY 23716, FY 7022</p>
<p> </p>
<p>MUGAM SAJAHI</p>
<p>Frangiz Ali-Zade,</p>
<p>The Xenia Ensemble</p>
<p>Felmay 23716, FY 7022</p>
<p> </p>
<p>Vidder I. Hör Du Livets Ljud</p>
<p>Paula Af Malmborg Ward,</p>
<p>Erik Westbergs Vokalensemble, Daniel Saur, Slagverk</p>
<p>STUDIO ACUSTICUM, SA12</p>
<p> </p>
<p>Vidder II. Dagfågel Nattfågel</p>
<p>Paula Af Malmborg Ward,</p>
<p>Erik Westbergs Vokalensemble, Daniel Saur, Slagverk</p>
<p>STUDIO ACUSTICUM, SA12</p>
<p> </p>
<p>Vidder III. Dimma. Varm</p>
<p>Paula Af Malmborg Ward,</p>
<p>Erik Westbergs Vokalensemble, Daniel Saur, Slagverk</p>
<p>STUDIO ACUSTICUM, SA12</p>
<p> </p>
<p>Vidder III. Dimma. Varm</p>
<p>Paula Af Malmborg Ward,</p>
<p>Erik Westbergs Vokalensemble, Daniel Saur, Slagverk</p>
<p>STUDIO ACUSTICUM, SA12</p>
<p> </p>
<p>Interlude 1 Adam &amp; Eve</p>
<p>Cecilie Ore,</p>
<p>Kathrine Winnes, Dirigent Tora Augestad, Sopran/Mezzosopran Eir Inderhaug, Sopran</p>
<p> </p>
<p>Toil and Trouble</p>
<p>Cecilie Ore,</p>
<p>BBC Singers</p>
<p> </p>
<p>Come to the Edge - for Pussy Riot</p>
<p>Cecilie Ore,</p>
<p>BBC Singers</p>
<p> </p>
<p>Who do you think you are</p>
<p>Cecilie Ore,</p>
<p>Eir Inderhaug, Sopran</p>
<p> </p>
<p>Adam &amp; Eve – A Divine Comedy</p>
<p>Cecilie Ore,</p>
<p>Bibbi Moslet</p>
<p>Div.</p>
<p> </p>
<p>Paradiso Adam &amp; Eve –A Divine Comedy</p>
<p>Cecilie Ore,</p>
<p>Bibbi Moslet</p>
<p>Div.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/809897</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161122_0400_15858b23fa5.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 22 Nov 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em>Kvinnors musik – på väg! </em>vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik tio år efter det att P2 2006 sände den legendariska programserien <em>Konsten att humla</em>.</p>
<p>Idag möter vi tre musikkvinnor som, istället för att sitta i sitt elfenbenstorn och komponera verk för evigheten, valt att samarbeta med andra konstnärer och att vara omgivna av fler personer i den kreativa processen.</p>
<p>Multikonstnären <strong>Paula af Malmborg Ward</strong> - tonsättare, arrangör, dirigent, sångerska, pianist, sitter visserligen i ett torn och komponerar, men det är ett renoverat kokstorn vid inloppet till Göteborgs hamn där fiskmåsar, trutar och Stena Lines hornstötar delar på det akustiska utrymmet utanför fönstret. Paula af Malmborg Ward har skrivit operor, radiohörspel, orkesterverk och har tidigare fått ta emot gliringar och ”goda” råd som manliga tonsättare slipper.</p>
<p>- Man behöver lyfta blicken och se vad vi får för pengarna. Vad representerar de, de här extremt pengaslukande, resursslukande institutionerna som de statsunderstödda orkestrarna och operahusen är? Och det är ju faktiskt så att många av dem har anledning att skämmas av flera anledningar.</p>
<p>Rapporter visar nämligen att döda utländska män fortsätter att dominera repertoaren på de statsunderstödda svenska musikinstitutionerna. Andelen kvinnliga tonsättare är fortfarande försvinnande liten.</p>
<p>Paula af Malmborg Ward arbetar nu med två operor. <em>Kärlekskriget</em>, utifrån <strong>Ebba Witt-Brattströms</strong> punktroman <em>Århundradets kärlekskrig</em>, har bl a alten <strong>Anna Larsson</strong> i rollistan. Kärlekskriget får urpremiär i Vattnäs Konsertlada den 6 juli 2017 och produceras i samarbete med <strong>Västmanlands Länsteater</strong>.<br /><br /><em>Dansa min Docka</em> har som tema kvinnlig aneroxi och visar skrämmande fakta från två whistleblowers från psykvården. Librettot är skrivet av Paula af Malmborg Ward och <strong>Pernilla Holmgren Larsson</strong>.<br /><br />För kören <strong>YMNA</strong>, dirigerade av <strong>Johanna Thür</strong>, komponerar Paula af Malmborg Ward <em>Äggen är slut</em> om klimakteriet. Sångtexterna är skrivna av <strong>Lina Ekdahl</strong>. Föreställningen har premiär den 21 januari 2017 i <em>Röda Stens konsthall</em> i Göteborg.<br /><br />Till föreställningen <em>Från Iran till Djursholm via Småland och Linköping</em> kallas de fyras gäng <strong>PAMP</strong> utifrån sina förnamn: <strong>Pernilla Holmgren Larsson -</strong> journalist, <strong>Arghavan Agida</strong> - sångerska, författare, ambassadör för <em>UN Women</em>, <strong>Mirre Sennehed</strong> - DJ, projektledare, klubbarrangör, festivaldirektör och <strong>Paula af Malmborg Ward</strong>, tonsättare.</p>
<p> </p>
<p>Altviolinisten <strong>Mika Persdotter Svensson</strong> pluggar sista året på masternivån på det kungliga musikkonservatoriet i Köpenhamn. Hennes examensarbete är att starta ett <strong>Damkapell</strong> i Köpenhamn och för de musikerna leta fram kvinnliga tonsättare ur både historisk tid och nutid. Damkapellet kommer att premiärspela i <strong>Konsertkyrkan</strong> i Köpenhamn den 8 mars 2017, <em>Internationella Kvinnodagen</em>. Damkapellet består då av en stråkorkester på 15 musiker, en cembalist och en pianist. De spelar fem kompositioner från 1100-talet fram till idag: av <strong>Hildergard av Bingen</strong>, <strong>Wilhelmina av Preussen</strong>, <strong>Elfrida Andrée</strong>, <strong>Frangis Ali Zade</strong> och <strong>Ellen Lindquist</strong>.</p>
<p>- Det är så sorgligt att tänka på hur...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Kvinnors,musik,på,väg!,Del,2.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/a3d77f9f-fcae-4158-9bb4-b932b70810b2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:10</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/11/p2_tollansmusikaliska_20161122_0400_15858b23fa5.mp3" length="38081523" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kvinnors musik - på väg! Del 1.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Programserien <em>Kvinnors musik – på väg!</em> vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik så här tio år efter det att P2 sände den legendariska programserien <em>Konsten att humla</em>, 2006. Har det blivit bättre för kvinnor inom konstmusiken? För tonsättarna, musikerna, dirigenterna av det "täcka" könet? Eller lever vi fortfarande i en värld så som den engelske musikkritikern och författaren <strong>Norman Lebrecht</strong> uttryckte det då: ”Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor. Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken.”<br /><br />2016 vann en kvinna för första gången någonsin trombonistpriset  den prestigefyllda tävlingen <strong>Aeolus Bläserwettbewerb</strong> i <em>Robert Schumann Hochschule</em> i Düsseldorf. Den skickliga och glada vinnaren heter <strong>Louise Pollock</strong> och hon är stämledare i Göteborgsoperans orkester. Louise vann också publikpriset! Hon har studerat i Schweiz och Tyskland och arbetat som stämledare och trombonist vid <em>Stuttgartfilharmonikerna</em> i tre år. Men har hon någonsin spelat en trombonkonsert av en kvinnlig tonsättare?<br /><br />Hur står det till med kvinnonärvaron på konstmusikutbildningarna i Sverige? Inte förrän 2009 fick Sverige sin första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Det är tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong>, vid <em>Kungliga Musikhögskolan</em> i Stockholm. Hon berättar att kvinnor inte söker in i samma utsträckning som män vid utbildningen i nutida konstmusik. Så är det även vid <em>Musikhögskolorna i Malmö och i Örebro samt vid Gotlands tonsättarskola</em>. Däremot studerar kvinnor oftare vid de elektroakustiska utbildningarna. Vid Musikhögskolan i Stockholm är de i majoritet, nämligen sex kvinnor och fem män.<br /><br />- Jag tänker att det kanske har att göra med att man, när det gäller elektroakustiskt, har hand om allting från början till slut. Man är inte beroende av musiker, man är inte beroende av någon dirigent utan man har hand om uttrycksmedlen helt själv, säger Karin Rehnqvist.<br /><br />Positivt är dock att flera universitet och högskolor över hela landet arbetar med jämställdhetsprojekt. På Musikhögskolan i Stockholm t ex, finns <strong>Normkritiska Gruppen</strong> och <strong>Konstmusiksystrar</strong>, som är ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer inom konstmusik som definierar sig som kvinnor eller transpersoner.<br /><br />I detta första program möter vi även norska tonsättaren <strong>Synne Skouen</strong>, <strong>Lo Kristenson</strong> och <strong>Kajsa Lindgren</strong> från <strong>Konstmusiksystrar</strong> och svenska violasten <strong>Mika Persdotter Svensson</strong>, som startar ett <em>Damkapell</em> i Köpenhamn. Tonsättaren och ljudkonstnären <strong>Kajsa Magnarsson</strong> är dotterdotter till <em>Huldas Karin</em> i <strong>Evert Taubes</strong> visa. Kajsa spelar bl a gitarr med en penisattrapp. Vi möter även tonsättarna <strong>Tebogo Monnakgotla</strong> och <strong>Ida Lundén</strong>, vilka tillsammans med <strong>Karin Rehnqvist</strong> 2008 bildade föreningen <strong>Kvast</strong>, med den humoristiska titeln <em>Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare.</em><br /><br />På hemsidan står det att läsa: <em>”Kvast är en ideell förening som verkar för att mer musik av kvinnor ska klinga i konserthus, på experimentscener, i aulor och allsköns musikhus runt om i landet, ja i världen. Ju fler konstnärliga uttryck, desto rikare musikliv!”</em><br /><br />Kvast arbetar bl a med projektet Jämställd repertoar och har under de senaste åren regelbundet presenterat rapporter över andelen kvinnliga tonsättare i de största orkestrarna. Det visar sig att döda utländska män fortsätter att dominera repertoaren på de statsunderstödda svenska musikinstitutionerna. Andelen kvinnliga tonsättare är försvinnande liten fortfarande. Och det är ständigt samma tonsättare som spelas med <strong>Johannes Brahms</strong> i spetsen.<br /><br />Ja, som musikkritikern i <em>The New Yorker</em> <strong>Alex Ross</strong> skrev: ”Föreställ er Broadway med enbart döda dramatiker och förlag som endast ger ut nyutgåvor av <strong>Dickens</strong>”.<br /><br />Men det finns ljuspunkter:<br /><br />- Kvast har betytt mycket. Frågan om kvinnliga tonsättare har lyfts, och vi är synliga. Vad det gäller festivaler med ny musik så finns alltid kvinnor med numera. När man beställer nya verk så är man noga med att också beställa av kvinnliga tonsättare, förklarar Karin Rehnqvist<br /><br />Stockholms Konserthus går i bräschen med att i sitt säsongsprogram 2016-17 ha med rekordsiffran 39 kvinnliga tonsättare på programmet.<br /><br />På sin hemsida har Kvast en repertoarbank, en av världens mest omfattande samlingar, av kompositioner av kvinnor med över 1670 verk! Du kan bläddra, söka och provlyssna på orkestermusik, kammarmusik av alla de slag – elektronmusik och liveelektronik, kör, opera. Du kan söka verk av kvinnliga komponister efter genre, besättning, titel eller durata.<br /><br />http://kvast.org<br /><br /> <br /><br />En annan glad nyhet:<br /><br />Kvinnliga kompositörer får för första gången en större del av kakan när <strong>Kulturrådet</strong> delar ut sitt årliga stöd till tonsättare.<br /><br />- Det är tydligt att det lönar sig att trycka på om förändring kring jämställdhetsfrågor. Det är nu en bra balans bland de sökande när det gäller genusperspektivet, säger Magnus Lemark, handläggare på Kulturrådet, i ett pressmeddelande.</p><p> </p><p><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span></p><p>Stensöta Karin Wiberg - Forest Food<br />Kompositör: Corinne Von Dardel</p><p><br />Lo Kristenson - Vridna, Vågsång<br />Kompositör: Lo Kristenson</p><p>Tove Bagge, viola<br />Hanna Cronhjort, kontrabas<br />Julija Morgan, violin</p><p><br />Susanne Rosenberg, Lena Willemark, Agnete Christensen - Davids Nimm<br />Kompositör: Karin Rehnqvist<br />Bolag: PHONO SUECIA</p><p><br />Sisu - Fair Play - Pocket Music For Percussion Ii<br />Kompositör: Synne Skouen<br />Bolag: Aurora</p><p><br />David Geringas (Cello), Yasha Nemtsov (Piano) [rec On 06, 09, 13 At Klosterkirche, Traunstein As Part Of The 2013 Traunstein Summer Concerts] [3, 01, 14] - The Flight Of The Bumblebee (From The Tale Of Tsar Saltan) [Encore, Arr Joseph Stirmer] [Appl]<br />Kompositör: Rimsky-Korsakov, Nikolai [1844-1908]</p><p><br />Kajsa Lindgren - Coalesce<br />Kompositör: Kajsa Lindgren</p><p><br />Mika Persdotter Svensson - Selfie<br />Kompositör: Mika Persdotter Svensson</p><p><br />Kajsa Magnarsson - Strap-On<br />Kompositör: Kajsa Magnarsson</p><p><br />Evert Taube, Jerry Högstedt, Cupol-Orkestern - Huldas Karin<br />Album: Svenska Favoriter: Här Är Den Sköna Sommaren<br />Kompositör: Evert Taube<br />Bolag: ANCHA</p><p><br />Louise Pollock - Konsert För Alt-Trombon Och Orkester<br />Kompositör: Marco Bordogni</p><p><br />Christian Lindberg - Concerto For Trombone<br />Kompositör: Ellen Taaffe Zwilich<br />Bolag: Bis</p><p><br />Juha Kangas, Österbottniska Kammarorkestern - Kast<br />Album: Davids Nimm<br />Kompositör: Karin Rehnqvist<br />Bolag: PHONO SUECIA</p><p><br /><br />Geir Inge Lotsberg - Une Soirée D'Été<br />Album: Apollyon Skouen And Åm<br />Kompositör: Synne Skouen<br />Bolag: AFONTIBUS</p><p><br /><br />Kronoskvartetten - All Those Strings<br />Kompositör: Karin Rehnqvist</p><p><br />Kronoskvartetten - All Those Strings<br />Kompositör: Karin Rehnqvist</p><p><br />Adolf Fredriks Flickkör/Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm)/Honeck, Manfred - Ljus Av Ljus<br />Album: Musikstad I Europa<br />Kompositör: Rehnqvist, Karin</p><p><br />Kungliga Filharmonikerna, Stockholm, Dirigent Kazuki Yamada, - Light Years Away - Supernova! (Uruppförande)<br />Kompositör: Tebogo Monnagkotla</p><p><br />Hanna Dahlkvist Cello, Ida Lundén Elektronik - Songs My Mothers Taught Me<br />Kompositör: Ida Lundén</p><p><br />Syntjuntan - Atmosfärisk Drill<br />Album: Syntjuntan<br />Kompositör: Lise-Lotte Norelius<br />Bolag: SCHHH RECORDS</p><p><br />Ida Lundén - Pygostylia Akt1<br />Kompositör: Ida Lundén</p><p><br />Lena Willemark, Susanne Rosenberg, Helena Gabrielsson - Puksånger - Lockrop<br />Album: Sun Song<br />Kompositör: Karin Rehnqvist<br />Bolag: BIS</p><p><br /><br />Anna Eriksson - Sutra (Part I)<br />Kompositör: Anna Eriksson<br />Bolag: Lamour</p><p><br />Göran W Nilson, Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm) - Lamento - Rytmen Av En Röst<br />Album: Davids Nimm<br />Kompositör: Karin Rehnqvist<br />Bolag: PHONO SUECIA</p><p><br />Susanne Rosenberg, Lena Willemark, Agnete Christensen - Davids Nimm</p><p>Album: Davids Nimm<br />Kompositör: Karin Rehnqvist<br />Bolag: PHONO SUECIA</p><p> </p><p>Lena Willemark, Niklas Willén, Sundsvalls Kammarorkester, Maria Garlöv, Ninn Persson - Solsången</p><p>Album: Solsången<br />Kompositör: Karin Rehnqvist<br />Bolag: INTIM MUSIK</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/809269</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161115_0400_15853b1037b.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 15 Nov 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Programserien <em>Kvinnors musik – på väg!</em> vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik så här tio år efter det att P2 sände den legendariska programserien <em>Konsten att humla</em>, 2006. Har det blivit bättre för kvinnor inom konstmusiken? För tonsättarna, musikerna, dirigenterna av det "täcka" könet? Eller lever vi fortfarande i en värld så som den engelske musikkritikern och författaren <strong>Norman Lebrecht</strong> uttryckte det då: ”Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor. Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken.”<br /><br />2016 vann en kvinna för första gången någonsin trombonistpriset  den prestigefyllda tävlingen <strong>Aeolus Bläserwettbewerb</strong> i <em>Robert Schumann Hochschule</em> i Düsseldorf. Den skickliga och glada vinnaren heter <strong>Louise Pollock</strong> och hon är stämledare i Göteborgsoperans orkester. Louise vann också publikpriset! Hon har studerat i Schweiz och Tyskland och arbetat som stämledare och trombonist vid <em>Stuttgartfilharmonikerna</em> i tre år. Men har hon någonsin spelat en trombonkonsert av en kvinnlig tonsättare?<br /><br />Hur står det till med kvinnonärvaron på konstmusikutbildningarna i Sverige? Inte förrän 2009 fick Sverige sin första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Det är tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong>, vid <em>Kungliga Musikhögskolan</em> i Stockholm. Hon berättar att kvinnor inte söker in i samma utsträckning som män vid utbildningen i nutida konstmusik. Så är det även vid <em>Musikhögskolorna i Malmö och i Örebro samt vid Gotlands tonsättarskola</em>. Däremot studerar kvinnor oftare vid de elektroakustiska utbildningarna. Vid Musikhögskolan i Stockholm är de i majoritet, nämligen sex kvinnor och fem män.<br /><br />- Jag tänker att det kanske har att göra med att man, när det gäller elektroakustiskt, har hand om allting från början till slut. Man är inte beroende av musiker, man är inte beroende av någon dirigent utan man har hand om uttrycksmedlen helt själv, säger Karin Rehnqvist.<br /><br />Positivt är dock att flera universitet och högskolor över hela landet arbetar med jämställdhetsprojekt. På Musikhögskolan i Stockholm t ex, finns <strong>Normkritiska Gruppen</strong> och <strong>Konstmusiksystrar</strong>, som är ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer inom konstmusik som definierar sig som kvinnor eller transpersoner.<br /><br />I detta första program möter vi även norska tonsättaren <strong>Synne Skouen</strong>, <strong>Lo Kristenson</strong> och <strong>Kajsa Lindgren</strong> från <strong>Konstmusiksystrar</strong> och svenska violasten <strong>Mika Persdotter Svensson</strong>, som startar ett <em>Damkapell</em> i Köpenhamn. Tonsättaren och ljudkonstnären <strong>Kajsa Magnarsson</strong> är dotterdotter till <em>Huldas Karin</em> i <strong>Evert Taubes</strong> visa. Kajsa spelar bl a gitarr med en penisattrapp. Vi möter även tonsättarna <strong>Tebogo Monnakgotla</strong> och <strong>Ida Lundén</strong>, vilka tillsammans med <strong>Karin Rehnqvist</strong> 2008 bildade föreningen <strong>Kvast</strong>, med den humoristiska titeln <em>Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare.</em><br /><br />På hemsidan står det att läsa: <em>”Kvast är en ideell förening som verkar för att mer musik av kvinnor ska klinga i konserthus, på experimentscener, i aulor och allsköns musikhus...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Kvinnors,musik,på,väg!,Del,1.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/954f4188-93a2-4abd-8364-927003b91a44.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:06</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/11/p2_tollansmusikaliska_20161115_0400_15853b1037b.mp3" length="39939220" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konsten att humla 6. Tonsättarna Elzbieta Sikora, Paris, Paula af Malmborg Ward, Göteborg och jazzsaxofonisten Pernille Bévort, Köpenhamn.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Först i Paris blev jag medveten om kvinnors villkor, säger Elzbieta. Tonsättare sitter inte i lockliga peruker i guldram på väggen, säger Paula. Du spelar ju bra, som en man, får Pernille höra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det sjätte och sista programmet möter vi <strong>Elzbieta Sikora</strong>, ljudtekniker, klassisk tonsättare och elektroakustisk kompositör. Hon är uppvuxen i&nbsp;Warszawa och bor i Paris.</p>
<p>-I min kompositionsklass var vi 3 - 4 flickor och 5 pojkar. Men jag är den enda som blev tonsättare.</p>
<p>-Det var först när jag kom till <strong>Frankrike</strong> som jag blev medveten om kvinnors och mäns olika villkor, berättar Elzbieta Sikora, som har erhållit <em>Polens Kavallerikors</em> och den franska orden <em>Chevalier de l&rsquo;Ordre des Arts et Lettres</em>. Till 150-årsminnet av <strong>Fr&eacute;d&eacute;ric</strong>&nbsp;<strong>Chopins</strong> död 1849, fick hon uppdraget av Chopin-sällskapet i Paris att komponera en pianokonsert: <em>Hommage a Fr&eacute;d&eacute;ric Chopin.</em></p>
<p><br />Vi möter multikonstnären <strong>Paula af Malmborg Ward</strong> - tonsättare, arrangör, dirigent, sångerska, pianist. Hon har kallats en av våra mest drivna operakompositörer.</p>
<p>-Det ät jätteviktigt med kvinnliga förebilder, säger Paula. De som tror att tonsättare sitter i lockliga peruker i guldram på väggen - de tror fel. Jag får ta emot gliringar och &rdquo;goda&rdquo; råd som manliga tonsättare slipper.</p>
<p>Paula af Malmborg Ward har skrivit operor, radiohörspel, orkesterverk. Paula har även skrivit musik till <em>Tittarnas Önskekonsert</em> och <em>Julkalendern </em>och spelat piano i husbandet <strong>Stella</strong> i SVT:s &rdquo;På Spåret&rdquo;. 1984 var hon med i melodifestivalen med låten <em>Rendez-vous</em>.</p>
<p><br />Vi möter danska jazzkompositören och saxofonisten, arrangören och bandledaren <strong>Pernille B&eacute;vort</strong>, som fått <em>Ben Websterpriset</em> och de danska musikkritikernas <em>JASA-pris</em>.</p>
<p>-Kvinnliga jazzinstrumentalister i Danmark har på tio år försvunnit från musikutbildningarna. När nån säger att &rdquo;du spelar som en man&rdquo; så tänker jag att jag måste repa mer, det här går ju inte, skrattar Pernille B&eacute;vort.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><br /><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p><br />Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br />The Flight of the Bumblebee<br />Simon Trpceski, piano<br />CD.titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br />EMI Classics 7243 5 57943 2 1</p>
<p><br />Nunatak<br />Paula af Malmborg Ward<br />Diabellifestival, Göteborg. Liveinspelning, privat.</p>
<p><br />BalladForDreamers<br />Pernille B&eacute;vort<br />Pernille B&eacute;vort m fl<br />CD-titel: Radio B&eacute;vort<br />Calibrated 029</p>
<p><br />GRAIN DE SABLE<br />Elzbieta Sikor&aacute;<br />Producer IMEB<br />Mnemosyne Musique LDC 278</p>
<p><br />Piano Concerto II - Hommage a Fr&eacute;d&eacute;ric Chopin. 1999-2000<br />Elzbieta Sikora<br />Jean-Efflam&nbsp; Bavouzet, piano. NOSPR-Katowice, Antoni Wit, dirigent<br />Cr&eacute;ation Mondiale 26.01.Grand Auditorium de l&rsquo;UNESCO, Paris</p>
<p><br />Eine Rose als St&uuml;tze. Drei Lieder nach den Texten von Hilde Domin<br />Elzbieta Sikora<br />HÖRSPIEL bei Sender Freies Berlin 2000</p>
<p><br />Ärret, Akt 1. Opera fritt efter Bulgakovs kortroman En hunds hjärta<br />Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto<br />Nils Spangenberg, regi. Marika Feinsilber, scenografi och kostym. &nbsp;<br />David Björkman, dirigent.<br />Liveinspelning Urprem. 4/7 Gamla Teatern, Vadstena, 2004</p>
<p><br />&rdquo;En Decemberdröm&rdquo; - Underjorden<br />Paula af Malmborg Ward<br />Paula af Malmborg Ward, dir. Göteborgs Symfoniker, Bohuslän Big &nbsp;<br />Band,&nbsp; Svenska Blockflöjtskvartetten, Göteborgsmusiken, Trio TPB,&nbsp; &nbsp;<br />Per Strandberg, Fredrik Bergman.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Musiken till 2005 års &nbsp;<br />julkalender i STV</p>
<p><br />Spår 01 &rdquo;En Decemberdröm&rdquo;- Champagnewalk<br />Paula af Malmborg Ward<br />Paula af Malmborg Ward, dir. medlemmar ur Göteborgs Symfoniker, &nbsp;<br />Bohuslän Big Band,&nbsp; Svenska Blockflöjtskvartetten, Göteborgsmusiken, &nbsp;<br />Trio TPB,&nbsp; Per Strandberg, Fredrik Bergman.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Musiken till 2005 &nbsp;<br />års julkalender i STV</p>
<p><br />Junisång<br />Paula af Malmborg Ward<br />Sveriges Radios symfoniorkester. Stefan Solyom, dirigent<br />Liveinspelning SR P2</p>
<p><br />IV. Allegro molto vivace<br />Fanny MENDELSSOHN-HENSEL<br />String Quartets - Erato Quartett Basil<br />Various - Hensel-Mendelssohn, Mayer, Sirmen<br />cpo 999 679-2</p>
<p><br />Hittekvinnan<br />Paula af Malmborg Ward, musik och libretto<br />Maria af Malmborg Linnman, Mikael Samuelson, Susanna Levonen,&nbsp; Göran &nbsp;<br />Martling. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Mats Rondin<br />Liveinspelning SR P2.</p>
<p><br />Sambal Dente<br />Paula af Malmborg Ward<br />Göteborgs Symfoniker<br />Live Uruppf. SR P2. 4 sept 2002</p>
<p><br />My shop<br />Pernille B&eacute;vort<br />Pernille B&eacute;vort - tenor and soprano saxophone Qarin Persson - vocal &nbsp;<br />Mariane Bitran - flutes Haukur Gr&oslash;ndal - clarinet, alto saxophone &nbsp;<br />Jesper L&oslash;vdal - bass clarinet , tenor saxophone Krister Palmquist - &nbsp;<br />guitar Göran Schelin - bass Karsten Bagge - drums<br />CD-titel: My Shop<br />Cope Records copecd 088</p>
<p><br />Power peach<br />Pernille B&eacute;vort<br />Pernille B&eacute;vort - tenor and soprano saxophone Qarin Persson - vocal &nbsp;<br />Mariane Bitran - flutes Haukur Gr&oslash;ndal - clarinet, alto saxophone &nbsp;<br />Jesper L&oslash;vdal - bass clarinet , tenor saxophone Krister Palmquist - &nbsp;<br />guitar Göran Schelin - bass Karsten Bagge - drums<br />CD-titel: My Shop<br />Cope Records copecd 088</p>
<p><br />SpamAlert<br />Pernille B&eacute;vort<br />Pernille B&eacute;vort m fl<br />CD-titel: Radio B&eacute;vort<br />Calibrated 029</p>
<p><br />JazzAndDrag<br />Pernille B&eacute;vort m fl<br />CD-titel: Radio B&eacute;vort<br />Calibrated 029</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/803315</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161108_0400_157f20706e9.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 08 Nov 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Först i Paris blev jag medveten om kvinnors villkor, säger Elzbieta. Tonsättare sitter inte i lockliga peruker i guldram på väggen, säger Paula. Du spelar ju bra, som en man, får Pernille höra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det sjätte och sista programmet möter vi <strong>Elzbieta Sikora</strong>, ljudtekniker, klassisk tonsättare och elektroakustisk kompositör. Hon är uppvuxen i&nbsp;Warszawa och bor i Paris.</p>
<p>-I min kompositionsklass var vi 3 - 4 flickor och 5 pojkar. Men jag är den enda som blev tonsättare.</p>
<p>-Det var först när jag kom till <strong>Frankrike</strong> som jag blev medveten om kvinnors och mäns olika villkor, berättar Elzbieta Sikora, som har erhållit <em>Polens Kavallerikors</em> och den franska orden <em>Chevalier de l&rsquo;Ordre des Arts et Lettres</em>. Till 150-årsminnet av <strong>Fr&eacute;d&eacute;ric</strong>&nbsp;<strong>Chopins</strong> död 1849, fick hon uppdraget av Chopin-sällskapet i Paris att komponera en pianokonsert: <em>Hommage a Fr&eacute;d&eacute;ric Chopin.</em></p>
<p><br />Vi möter multikonstnären <strong>Paula af Malmborg Ward</strong> - tonsättare, arrangör, dirigent, sångerska, pianist. Hon har kallats en av våra mest drivna operakompositörer.</p>
<p>-Det ät jätteviktigt med kvinnliga förebilder, säger Paula. De som tror att tonsättare sitter i lockliga peruker i guldram på väggen - de tror fel. Jag får ta emot gliringar och &rdquo;goda&rdquo; råd som manliga tonsättare slipper.</p>
<p>Paula af Malmborg Ward har skrivit operor, radiohörspel, orkesterverk. Paula har även skrivit musik till <em>Tittarnas Önskekonsert</em> och <em>Julkalendern </em>och spelat piano i husbandet <strong>Stella</strong> i SVT:s &rdquo;På Spåret&rdquo;. 1984 var hon med i melodifestivalen med låten <em>Rendez-vous</em>.</p>
<p><br />Vi möter danska jazzkompositören och saxofonisten, arrangören och bandledaren <strong>Pernille B&eacute;vort</strong>, som fått <em>Ben Websterpriset</em> och de danska musikkritikernas <em>JASA-pris</em>.</p>
<p>-Kvinnliga jazzinstrumentalister i Danmark har på tio år försvunnit från musikutbildningarna. När nån säger att &rdquo;du spelar som en man&rdquo; så tänker jag att jag måste repa mer, det här går ju inte, skrattar Pernille B&eacute;vort.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><br /><strong><span style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong></p>
<p><br />Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br />The Flight of the Bumblebee<br />Simon Trpceski, piano<br />CD.titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br />EMI Classics 7243 5 57943 2 1</p>
<p><br />Nunatak<br />Paula af Malmborg Ward<br />Diabellifestival, Göteborg. Liveinspelning, privat.</p>
<p><br />BalladForDreamers<br />Pernille B&eacute;vort<br />Pernille B&eacute;vort m fl<br />CD-titel: Radio B&eacute;vort<br />Calibrated 029</p>
<p><br />GRAIN DE SABLE<br />Elzbieta Sikor&aacute;<br />Producer IMEB<br />Mnemosyne Musique LDC 278</p>
<p><br />Piano Concerto II - Hommage a Fr&eacute;d&eacute;ric Chopin. 1999-2000<br />Elzbieta Sikora<br />Jean-Efflam&nbsp; Bavouzet, piano. NOSPR-Katowice, Antoni Wit, dirigent<br />Cr&eacute;ation Mondiale 26.01.Grand Auditorium de l&rsquo;UNESCO, Paris</p>
<p><br />Eine Rose als St&uuml;tze. Drei Lieder nach den Texten von Hilde Domin<br />Elzbieta Sikora<br />HÖRSPIEL bei Sender Freies Berlin 2000</p>
<p><br />Ärret, Akt 1. Opera fritt efter Bulgakovs kortroman En hunds hjärta<br />Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto<br />Nils Spangenberg, regi. Marika Feinsilber, scenografi och kostym. &nbsp;<br />David Björkman, dirigent.<br />Liveinspelning Urprem. 4/7 Gamla Teatern, Vadstena, 2004</p>
<p><br />&rdquo;En Decemberdröm&rdquo; - Underjorden<br />Paula af Malmborg Ward<br />Paula af Malmborg Ward, dir. Göteborgs Symfoniker, Bohuslän Big &nbsp;<br />Band,&nbsp; Svenska...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Konsten,att,humla,6.,Tonsättarna,Elzbieta,Sikora,,Paris,,Paula,af,Malmborg,Ward,,Göteborg,och,jazzsaxofonisten,Pernille,Bévort,,Köpenhamn.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/c9068efb-c20c-440c-a8f1-61d897ffa82c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:23</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Först i Paris blev jag medveten om kvinnors villkor, säger Elzbieta. Tonsättare sitter inte i lockliga peruker i guldram på väggen, säger Paula. Du spelar ju bra, som en man, får Pernille höra.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/11/p2_tollansmusikaliska_20161108_0400_157f20706e9.mp3" length="41173211" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konsten att humla 5. Oslo: Synne Skouen, Cecilie Ore och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Cecilie Ore: Det är svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än att vara en manlig medelmåttig komponist. Maja S K Ratkjes gruppnamn efter Pippi Långstrumps ord "SPUNK är inte en dammsugare".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Att humla” - vad är det? Vi är i Oslo och möter tonsättaren <strong>Synne Skouen</strong> som sa de bevingade orden: -Det sägs om humlan att hon inte är konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och därför flyger hon ändå. Som kvinnlig tonsättare "humlar" jag!</p><p>Synne Skouen utbildade sig bl a i Wien. Var tidigare ordförande i <strong><em>Norska Tonsättarföreningen</em></strong> och 1983 vann hon <strong>Prix Italia</strong> för radioproduktionen <em>Måkespiserne</em>.</p><p>-I starka organisationer krävs kvotering. Om vi tror att förändringar sker via evolution så kommer vi att få vänta alltför länge.<br></p><p>-Jag har inte skrivit en endaste not som inte på ett eller annat&nbsp; sätt signalerar att jag är kvinna. Man sa att det skulle vara ett&nbsp; hinder att få barn. Men när vattnet gick var det som att dra ur en&nbsp; plopp! Båda gångerna! Jag fick energi, kreativitet och mod att komponera, berättar Synne Skouen.</p><p><br>Tonsättaren <strong>Cecilie Ore</strong> studerade bl a hos <strong>Ton de Leeuw</strong> i Amsterdam. Vann <em>International Rostrum for Electro-Acoustic Music</em>. Hon är intresserad av tidsaspekter och har skrivit beställningsverk för flera europeiska beställare, bl a <em>A. - en skuggopera</em>, stråkkvartetten <em>Cirrus</em> och tetralogien <em>Codex Temporis</em>.<br></p><p>-Det är mycket svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än&nbsp; att vara medelmåttig manlig komponist. Och det går inte alls an att&nbsp; vara dålig kvinnlig tonsättare. De kvinnliga tonsättare som godkänns har en mycket hög konstnärlig nivå, säger Cecile Ore.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Vi möter också tonsättaren, performern, sångerskan och laptop-artisten <strong>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje</strong>. Hon kallas <em>Big noice from Norway</em>. Har erhållit både <strong>EBUs Rostrum-pris</strong> och norska <strong>Edvardpriset</strong>. Skapade gruppen <em>SPUNK</em> efter Pippi Långstrumps nonsens-ord: ”Det enda säkra är att SPUNK inte betyder dammsugare.” Maj är en av noice-artisterna i duon <strong>Fe-mail</strong>, <em>Syklubben från Helvetet</em>, alias <strong>Blixter Toad</strong>.<br></p><p>-Jag har fått frågan <em>Varför skriver du en så våldsam musik du som&nbsp; är en så liten och söt kvinna. Är det för att provocera?</em></p><p>-Hallå! Det&nbsp; här är mitt liv! Det är min musik som kommer från mitt hjärta, förklarar Maja Solveig Kjelstrup Ratkje.<br><br></p><p><br></p><p><strong><span style="text-decoration: underline;" data-mce-style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong><br><br>Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br>The Flight of the Bumblebee<br>Simon Trpceski, piano<br>CD-titel: Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br>EMI Classics 7243 5 57943 2 1<br><br>gagaku variations<br>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje<br>Frode Haltli &amp; Vertavokvartetten<br>Looking on Darkness<br>ECM 028947218722<br><br>Pro Logos<br>Cecilie Ore<br>A - en skuggopera<br>ACD 5034<br><br>Une Soirèe d’ètè...<br>Synne Skouen<br>Geir Inge Lotsberg, violin<br>CD-titel: Works by Apollyon, Skouen and Åm<br>Afontibus ATBCD-04<br><br>Rye<br>Synne Skouen, musik. Cecilie Løveid, text.<br>Guri Egge - sopran. Einar Henning Smebye -piano.<br>CD-titel: SONGS FROM THE LAST CENTURY<br>Pro Musica PPC9055<br><br>Futurum Exactum<br>Cecilie Ore<br>Cikada String Quartet<br>Codex Temporis<br>A u r o r a&nbsp; A C D&nbsp; 4 9 8 9<br><br>Non Nunquam<br>Cecilie Ore<br>Cikada stråktrio<br>CD-titel: Tempora Mutantur<br>Frau Musica (nova). Porträtkonzert 4 november 2001 Deutschlandfunk<br><br>Albumblatt Op.59/5<br>Agathe Backer-Gröndal<br>Solveig Funseth, Piano<br>CD-titel: Women Composers<br>Swedish Society SCD 1043<br><br>Ritornell 3<br>Cecilie Ore<br>Diverse medverkande.<br>A - en skuggopera<br>ACD 5034<br><br>Ictus<br>Cecilie Ore<br>Schlagquartett Köln<br>CD-titel: Tempora Mutantur<br>Frau Musica (nova). Porträtkonzert 4 november 2001 Deutschlandfunk<br><br>acid<br>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje<br>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje<br>CD-titel: voice<br>rune grammofon RCD 2028<br><br>The Vertical Pit Of Machines<br>Fe-Mail<br>Fe-Mail<br>CD-titel: Blixter Toad<br>Asphodel Ltd ASP 2033<br><br>Norge i Rött<br>SPUNK<br>CD-titel: den øverste toppen på en blåmalt flaggstang<br>rune grammofon RCD 2026<br><br>Interlude 1<br>Fe-Mail<br>Blixter Toad<br>Asphodel Ltd ASP 2033<br><br>Waves IIb<br>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje<br>Oslo Sinfonietta. Christian Eggen, dirigent<br>CD-titel: oslo sinfonietta<br>ALBEDO ALBCD 017<br><br>octo<br>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje<br>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje<br>CD-titel: voice<br>rune grammofon RCD 2028<br><br><br>&nbsp;</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Tonsättaren Cecilie Ore: Det är mycket svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än att vara en manlig medelmåttig komponist. Och det går inte alls an att vara dålig kvinnlig tonsättare. De kvinnliga tonsättare som godkänns har en mycket hög konstnärlig nivå. Tonsättare Maja Solveig Kjelstrup Ratkje: Min Voice-platta, som gjorde succé på noice-scenerna världen över, osynliggjordes i gubbkulturen i samtidsmiljön. Vi startade improvisationsgruppen SPUNK efter Pippi Långstrumps nonsens-ord: ”Det enda säkra är att SPUNK inte betyder dammsugare.” </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Synne Skouen: -I starka organisationer krävs kvotering. Om vi tror att förändringar sker via evolution så kommer vi att få vänta alltför länge. Tonsättaren Cecilie Ore: Det är mycket svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än att vara en manlig medelmåttig komponist. Maja Solveig Kjelstrup Ratkje om sin&nbsp; grupp SPUNK, efter Pippi Långstrumps nonsens-ord: -Det enda säkra är att SPUNK inte betyder dammsugare.<br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/799750</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161101_0400_1579510c97f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 01 Nov 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Cecilie Ore: Det är svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än att vara en manlig medelmåttig komponist. Maja S K Ratkjes gruppnamn efter Pippi Långstrumps ord "SPUNK är inte en dammsugare".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>”Att humla” - vad är det? Vi är i Oslo och möter tonsättaren <strong>Synne Skouen</strong> som sa de bevingade orden: -Det sägs om humlan att hon inte är konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och därför flyger hon ändå. Som kvinnlig tonsättare "humlar" jag!</p><p>Synne Skouen utbildade sig bl a i Wien. Var tidigare ordförande i <strong><em>Norska Tonsättarföreningen</em></strong> och 1983 vann hon <strong>Prix Italia</strong> för radioproduktionen <em>Måkespiserne</em>.</p><p>-I starka organisationer krävs kvotering. Om vi tror att förändringar sker via evolution så kommer vi att få vänta alltför länge.<br></p><p>-Jag har inte skrivit en endaste not som inte på ett eller annat&nbsp; sätt signalerar att jag är kvinna. Man sa att det skulle vara ett&nbsp; hinder att få barn. Men när vattnet gick var det som att dra ur en&nbsp; plopp! Båda gångerna! Jag fick energi, kreativitet och mod att komponera, berättar Synne Skouen.</p><p><br>Tonsättaren <strong>Cecilie Ore</strong> studerade bl a hos <strong>Ton de Leeuw</strong> i Amsterdam. Vann <em>International Rostrum for Electro-Acoustic Music</em>. Hon är intresserad av tidsaspekter och har skrivit beställningsverk för flera europeiska beställare, bl a <em>A. - en skuggopera</em>, stråkkvartetten <em>Cirrus</em> och tetralogien <em>Codex Temporis</em>.<br></p><p>-Det är mycket svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än&nbsp; att vara medelmåttig manlig komponist. Och det går inte alls an att&nbsp; vara dålig kvinnlig tonsättare. De kvinnliga tonsättare som godkänns har en mycket hög konstnärlig nivå, säger Cecile Ore.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Vi möter också tonsättaren, performern, sångerskan och laptop-artisten <strong>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje</strong>. Hon kallas <em>Big noice from Norway</em>. Har erhållit både <strong>EBUs Rostrum-pris</strong> och norska <strong>Edvardpriset</strong>. Skapade gruppen <em>SPUNK</em> efter Pippi Långstrumps nonsens-ord: ”Det enda säkra är att SPUNK inte betyder dammsugare.” Maj är en av noice-artisterna i duon <strong>Fe-mail</strong>, <em>Syklubben från Helvetet</em>, alias <strong>Blixter Toad</strong>.<br></p><p>-Jag har fått frågan <em>Varför skriver du en så våldsam musik du som&nbsp; är en så liten och söt kvinna. Är det för att provocera?</em></p><p>-Hallå! Det&nbsp; här är mitt liv! Det är min musik som kommer från mitt hjärta, förklarar Maja Solveig Kjelstrup Ratkje.<br><br></p><p><br></p><p><strong><span style="text-decoration: underline;" data-mce-style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong><br><br>Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br>The Flight of the Bumblebee<br>Simon Trpceski, piano<br>CD-titel: Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br>EMI Classics 7243 5 57943 2 1<br><br>gagaku variations<br>Maja Solveig Kjelstrup Ratkje<br>Frode Haltli &amp; Vertavokvartetten<br>Looking on Darkness<br>ECM 028947218722<br><br>Pro Logos<br>Cecilie Ore<br>A - en skuggopera<br>ACD 5034<br><br>Une Soirèe d’ètè...<br>Synne Skouen<br>Geir Inge Lotsberg, violin<br>CD-titel: Works by Apollyon, Skouen and Åm<br>Afontibus ATBCD-04<br><br>Rye<br>Synne Skouen, musik. Cecilie Løveid, text.<br>Guri Egge - sopran. Einar Henning Smebye -piano.<br>CD-titel: SONGS FROM THE LAST CENTURY<br>Pro Musica PPC9055<br><br>Futurum Exactum<br>Cecilie Ore<br>Cikada String Quartet<br>Codex Temporis<br>A u r o r a&nbsp; A C D&nbsp; 4 9 8 9<br><br>Non Nunquam<br>Cecilie Ore<br>Cikada stråktrio<br>CD-titel: Tempora Mutantur<br>Frau Musica (nova). Porträtkonzert 4 november 2001 Deutschlandfunk<br><br>Albumblatt Op.59/5<br>Agathe...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Konsten,att,humla,5.,Oslo:,Synne,Skouen,,Cecilie,Ore,och,Maja,Solveig,Kjelstrup,Ratkje.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/ca2cda7d-4f02-4dc0-be99-325f2be22c72.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Cecilie Ore: Det är svårare att vara medelmåttig kvinnlig tonsättare än att vara en manlig medelmåttig komponist. Maja S K Ratkjes gruppnamn efter Pippi Långstrumps ord "SPUNK är inte en dammsugare".]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/11/p2_tollansmusikaliska_20161101_0400_1579510c97f.mp3" length="37251045" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konsten att humla. Del 4. Wien. Wienfilharmonikerna har världsrekordet i könsmaktsordning inom den klassiska musiken.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt Margit Schoberleitner och Karin Meissl, vikarierande slagverkare i Wienfilharmonikerna. Möt även thereminspelaren Dorit Chrysler som flyttade till New York och extremviolinisten Mia Zabelka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br />I det fjärde programmet i serien <em>Konsten att humla</em> är vi i Wien. Här stod Wienklassicismens vagga. <em>Wienfilharmonikerna</em> har världsrekordet i könsmaktsordning inom den klassiska musiken: en familjär tradition där söner ärver fäders och manliga släktingars plats i orkestern. Bland de kvinnliga tonsättarna finns ingen <strong>Fransisca Schubert</strong>, <strong>Wolfgangina Mozart</strong> eller <strong>Gustava Mahler</strong>.</p>
<p>I Wien möter vi slagverkaren <strong>Margit Schoberleitner</strong> som vikarierar i Wienfilharmonikerna och aldrig&nbsp; ger upp hoppet utan går till audition efter audition för att bli fullvärdig medlem hos världsmästarna i könsmaktsordning inom den klassiska musiken: endast 0,83 % av de anställda musikerna i Wienfilharmonikerna är &rdquo;kvinnor&rdquo; d&nbsp; v s en kvinna, som Wienfilharmonikerna har anställt efter 160 år av könssegregering.<br /><br />Vi möter även slagverksstuderande <strong>Karin Meissl</strong> och <strong>J&oslash;rgen Fog</strong>, fastanställd cellist i Wienfilharmonikerna. Dessutom möter vi violinisten <strong>Mia Zabelka</strong>. Hon är utbildad vid <strong>Muskhögskolan i Wien</strong> men vill vara en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Hon använder extremviolin och elektronik. -Det finns ingen plats för kvinnor på orkestermarknaden. Att vara &rdquo;vid sidan av&rdquo; kan ha sina fördelar, säger Zabelka.<br /><br />Vi möter även thereminspelaren <strong>Dorit Chrysler</strong>, som tröttande på Wien och flyttade till New York där &rdquo;gränserna mellan klass och kön suddas ut&rdquo;. Hon ville uppleva friheten i att vara kvinnlig musiker inom den experimenterande musikscenen.<br /><br />-Kvinnofrågan var en av de största diskussioner vi hade, berättar <strong>J&oslash;rgen Fog</strong>, danskfödd, fastanställd cellist i Wienfilharmonikerna. J&oslash;rgen Fog hade en våt dröm: en helmanlig symfoniorkester - som en slags gimmick. Men en statsunderstödd orkester som uteslöt kvinnor var en omöjlighet. Så orkestern tog ett beslut som man aldrig höll. Ingen ytterligare kvinna fastanställdes i orkestern.&nbsp; <br /><br />-Det finns symfoniorkestrar över hela världen där kvinnor är välkomna. Jag hade inte en tanke på att bli symfoniker här i Wien, eftersom jag visste att det var omöjligt, förklarar slagverkaren Margit Schoberleitner, vikarie i Wienfilharmonikerna.<br /><br />-De musikaliska nätverken gäller inte kvinnor. På musikhögskolan lever kvinnor i en skyddad värld. Där kan vi utveckla oss konstnärligt och spela med männen, men för att få spela i orkestern räcker det inte att vara skicklig på sitt instrument. Man måste vara av manskön, förklarar extremviolinisten Mia Zabelka i Wien.<br /><br />-Några journalister skrev att jag som kvinna kontrollerar en penis, när jag spelar mitt instrument. Helt otänkbart för mig, förklarar thereminspelaren Dorit Chrysler. Det viktigaste för mig är att vara mig själv, feminin, och att spela så bra jag kan.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><br /><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong></span>:<br /><br />The Flight of the Bumblebee<br />Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br />Simon Trpceski, piano<br />CD-titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br />EMI Classics 7243 5 57943 2 1<br /><br />Concerto for Violin and Orchestra no. 1 in B flat major: Adagio<br />W A Mozart<br />Gidon Kremer : Kim Kashkashian : Nikolaus Harnoncourt: Wiener &nbsp;<br />Philharmoniker<br />CD-titel: Mozart: Sinfonia Concertante K. 364 Violinkonzert No. 1<br />Deutsche Grammophon<br />DG 413 461-2<br /><br />Enigma Variations_ IV. (W.M.B.)<br />Edward Elgar<br />Sir Georg Solti, Wienfilharmonikerna<br />CD-titel: Elgar Enigma Variations - Sir Georg Solti, Vienna PO<br />DECCA 452 853-2<br /><br />Colophony Circuit meets Dorit Chrysler in a Radio Play<br />Mia Zabelka, extremviolin. Electric Indigo, DJ. Dorit Chrysler, theremin<br />KUNSTRADIO Ö 1-Live<br /><br />My Sweet Chimera<br />Dorit Chrysler<br />Dorit Chrysler, theremin<br />CD: Tiny Thrills<br />Plage Dich Nicht 019-020<br /><br />Enigma Variations_ VII. (Troyte)<br />Edward Elgar<br />Sir Georg Solti, Wienfilharmonikerna<br />CD-titel: Elgar Enigma Variations - Sir Georg Solti, Vienna PO<br />DECCA 452 853-2<br /><br />Ouvertyren till Figaros bröllop<br />W A Mozart<br />Hebert von Karajan, dirigent. Wiener Philharmoniker.<br />CD: Karajan Edition<br />EMI Classics 7243 5 66388 2 2<br /><br />Miniatur 1<br />Oliver Madas<br />Rhythmania, Karin Meissl, slagverk m fl.<br />CD: Vorschlaug<br />Privat 88801<br /><br />Varaiations on a Theme of Paganini<br />Boris Blacher<br />Sir Georg Solti, Vienna PO<br />CD: Elgar Enigma Variations - Sir Georg Solti, Vienna PO<br />DECCA 452 853-2<br /><br />Sicilienne<br />Maria Teresia von Paradies<br />Nora Shulman, flöjt. Judy Loman, harpa.<br />CD: &rdquo;Dance of the Blessed Spirits&rdquo;<br />Naxos 8.554166<br /><br />Happy Birthday Ars Sonora<br />Mia Zabelka<br />Mia Zabelka, extremviolin, Rupert Huber.<br />KUNSTRADIO Ö 1-Live<br /><br />&rdquo;Dora Woman of the Ruins&rdquo;<br />Mia Zabelka<br />Mia Zabelka, extremviolin, Zahra Mani, elektronik.<br />KUNSTRADIO Ö 1 Live<br /><br />Tundra<br />Dorit Chrysler<br />Dorit Chrysler, theremin, sång<br />CD: Best of Dorit Chrysler<br />Plag Dich Nicht PDN 016<br /><br />Sustain me<br />Dorit Chrysler<br />Dorit Chrysler, theremin, sång<br />CD: Best of Dorit Chrysler<br />Plag Dich Nicht PDN 016<br /><br />The Ostrich Effect<br />Dorit Chrysler<br />Dorit Chrysler, theremin, sång<br />CD: Tiny Thrills<br />Plage Dich Nicht 019-020<br /><br />California<br />Dorit Chrysler<br />Dorit Chrysler, sång, theremin mm<br />CD: Tiny Thrills<br />Plage Dich Nicht PDN 019-020</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/790341</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161025_0400_15767907583.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 25 Oct 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt Margit Schoberleitner och Karin Meissl, vikarierande slagverkare i Wienfilharmonikerna. Möt även thereminspelaren Dorit Chrysler som flyttade till New York och extremviolinisten Mia Zabelka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br />I det fjärde programmet i serien <em>Konsten att humla</em> är vi i Wien. Här stod Wienklassicismens vagga. <em>Wienfilharmonikerna</em> har världsrekordet i könsmaktsordning inom den klassiska musiken: en familjär tradition där söner ärver fäders och manliga släktingars plats i orkestern. Bland de kvinnliga tonsättarna finns ingen <strong>Fransisca Schubert</strong>, <strong>Wolfgangina Mozart</strong> eller <strong>Gustava Mahler</strong>.</p>
<p>I Wien möter vi slagverkaren <strong>Margit Schoberleitner</strong> som vikarierar i Wienfilharmonikerna och aldrig&nbsp; ger upp hoppet utan går till audition efter audition för att bli fullvärdig medlem hos världsmästarna i könsmaktsordning inom den klassiska musiken: endast 0,83 % av de anställda musikerna i Wienfilharmonikerna är &rdquo;kvinnor&rdquo; d&nbsp; v s en kvinna, som Wienfilharmonikerna har anställt efter 160 år av könssegregering.<br /><br />Vi möter även slagverksstuderande <strong>Karin Meissl</strong> och <strong>J&oslash;rgen Fog</strong>, fastanställd cellist i Wienfilharmonikerna. Dessutom möter vi violinisten <strong>Mia Zabelka</strong>. Hon är utbildad vid <strong>Muskhögskolan i Wien</strong> men vill vara en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Hon använder extremviolin och elektronik. -Det finns ingen plats för kvinnor på orkestermarknaden. Att vara &rdquo;vid sidan av&rdquo; kan ha sina fördelar, säger Zabelka.<br /><br />Vi möter även thereminspelaren <strong>Dorit Chrysler</strong>, som tröttande på Wien och flyttade till New York där &rdquo;gränserna mellan klass och kön suddas ut&rdquo;. Hon ville uppleva friheten i att vara kvinnlig musiker inom den experimenterande musikscenen.<br /><br />-Kvinnofrågan var en av de största diskussioner vi hade, berättar <strong>J&oslash;rgen Fog</strong>, danskfödd, fastanställd cellist i Wienfilharmonikerna. J&oslash;rgen Fog hade en våt dröm: en helmanlig symfoniorkester - som en slags gimmick. Men en statsunderstödd orkester som uteslöt kvinnor var en omöjlighet. Så orkestern tog ett beslut som man aldrig höll. Ingen ytterligare kvinna fastanställdes i orkestern.&nbsp; <br /><br />-Det finns symfoniorkestrar över hela världen där kvinnor är välkomna. Jag hade inte en tanke på att bli symfoniker här i Wien, eftersom jag visste att det var omöjligt, förklarar slagverkaren Margit Schoberleitner, vikarie i Wienfilharmonikerna.<br /><br />-De musikaliska nätverken gäller inte kvinnor. På musikhögskolan lever kvinnor i en skyddad värld. Där kan vi utveckla oss konstnärligt och spela med männen, men för att få spela i orkestern räcker det inte att vara skicklig på sitt instrument. Man måste vara av manskön, förklarar extremviolinisten Mia Zabelka i Wien.<br /><br />-Några journalister skrev att jag som kvinna kontrollerar en penis, när jag spelar mitt instrument. Helt otänkbart för mig, förklarar thereminspelaren Dorit Chrysler. Det viktigaste för mig är att vara mig själv, feminin, och att spela så bra jag kan.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><br /><span style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong></span>:<br /><br />The Flight of the Bumblebee<br />Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br />Simon Trpceski, piano<br />CD-titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br />EMI Classics 7243 5 57943 2 1<br /><br />Concerto for Violin and Orchestra no. 1 in B flat major: Adagio<br />W A Mozart<br />Gidon Kremer : Kim Kashkashian : Nikolaus Harnoncourt: Wiener &nbsp;<br />Philharmoniker<br />CD-titel: Mozart: Sinfonia Concertante K. 364 Violinkonzert No. 1<br />Deutsche Grammophon<br />DG...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Konsten,att,humla.,Del,4.,Wien.,Wienfilharmonikerna,har,världsrekordet,i,könsmaktsordning,inom,den,klassiska,musiken.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/520def8b-cdcf-4046-b8cb-1e5233ee82d6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:10</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt Margit Schoberleitner och Karin Meissl, vikarierande slagverkare i Wienfilharmonikerna. Möt även thereminspelaren Dorit Chrysler som flyttade till New York och extremviolinisten Mia Zabelka.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/10/p2_tollansmusikaliska_20161025_0400_15767907583.mp3" length="36171926" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konsten att humla. Del 3. Prag - Europas mest symfoniorkestertäta stad i  relation till invånarantalet.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tonsättarna Ivana Loudová och Sylvie Bodorová, cellist Jitka Vlachankova, dirigent Andrea Krausová, ArteMiss Trio, feminist Mirek Vodrázka, sociolog Marcela Linková och genusprofessor Vera Sokolová.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I tredje programmet i serien <em>Konsten att humla</em> är vi i <strong>Prag</strong>. Europas mest symfoniorkestertäta stad i relation till invånarantalet.<br><br>Där möter vi bl a möter tonsättaren&nbsp; <strong>Ivana Loudová</strong>, den första kvinnan någonsin som studerade komposition vid <em>Musikakademin i Prag</em>.<br><br>-När jag 1958 blev antagen vid <em>Prag-konservatoriet</em> var jag tvungen&nbsp; att gå ed på att jag inte skulle gifta mig innan jag fyllt 30 år, berättar tonsättaren Ivana Loudová.<br><br>Vi möter även tonsättaren <strong>Sylvie Bodorová</strong> och <strong>Jitka Vlasanková</strong>, cellist i <strong>Martinukvartetten</strong>, som var första kvinna någonsin i en professionell tjeckisk stråkkvartett.<br><br>-Kvinnors svårigheter inom den klassiska musiken handlar inte om bristande begåvning och intellekt, utan det är ett socialt problem, anser tjeckiska tonsättaren Sylvie Bodorová.<br><br>Vi möter <strong>Andrea Krausová</strong> vid <em>Prag-akademin</em>. Hon studerar dirigering för femte och sista året - som andra kvinna någonsin.<br><br>-En manlig dirigent förklarade för mig att kvinnliga dirigenter endast bör leda små kammarorkestrar, eftersom kvinnor är svaga väsen&nbsp; som inte klarar av annat, skrattar Andrea Krausová, 26 åring som studerar dirigering vid Prag-akademin.<br><br>Dessutom två medlemmar ur den helkvinnliga, professionella <strong>ArteMiss Trio</strong>: <strong>Alzbeta Vlcková</strong>, cello, och <strong>Jana Vychodilová</strong>, piano.<br><br>-Under studierna vid Prag-akademin fanns det manliga professorer som vägrade undervisa kvinnor, eftersom vi inte har rytmkänsla, skrattar Jana Vychójolová.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span><br><br>The Flight of the Bumblebee<br>Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br>Simon Trpceski, piano<br>CD-titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br>EMI Classics 7243 5 57943 2 1<br><br>Mulieres in ecclesils, Carmina Femina<br>Mirka Vodrázková<br>Mirka Vodrázková, piano. Helena Zaoralová, mezzosopran<br>Carmina Femina<br>Privat inpelning<br><br>Partita för stråkorkester och piano op. 20 (1938-9), Andantino<br>Vítezslava Kaprálová<br>Czech Symphony Orchestra of Brno. Frantisek Jilek, dirigent.<br>CD-titel. Kaprálová - Portrait Of The Composer<br><br>Nocturne For Viola And Strings 1975<br>Ivana Loudová<br>Zdenek Zindel (Viola), Prague Symphony Orchestra (Rehearsed Bz Milan &nbsp;<br>Lajcík)<br>CD-titel: Czech Twentieth-Century Music: Ivana Loudová<br>Penton 81 9001-2<br><br>Spleen: Hommage À Charles Baudelaire, 1971<br>Ivana Loudová<br>Prague Symphony Orchestra, Ladislav Slovák (Conductor), Vladimír &nbsp;<br>Vlasák (Percussion), Jan Klouda (Percussion)<br>CD: Czech Twentieth-Century Music: Ivana Loudová<br>Penton 81 9001-2 911<br><br>String Quartet No 1 (1923) 1/1 Adadio - Con Moto<br>Leos Janacek<br>Martinu Quartet<br>CD: Leos Janacek - String Quartet No 1 (Kreutzer Sonata) &amp; 2 &nbsp;<br>(Intimate Letters)<br>Arco Diva UP 0036-2<br><br>Consierto de Estio for guitar and string quartet. II Plegaria<br>Sylvie Bodorová<br>Martinue Quartet. Maria Isabel Siewers, gitarr<br>CD: Bodorova Stevenson String Quartets<br>Arco Diva UP 0052-2<br><br>Terezin Ghetto Requiem for baritone and string quartet: 2. Dies Irae<br>Sylvie Bodorová<br>Martinue Quartet. Nigel Cliffe, baryton<br>CD: Bodorova Stevenson String Quartets<br>Arco Diva UP 0052-2<br><br>Tre canzoni di suonare per chitarra ed orchestra d’archi_ Canzone di &nbsp;<br>chiusura<br>Sylvie Bodorová<br>Lubomír Brabec, guitar. Prague Chamber Philharmonic Orchestra. Jirí &nbsp;<br>Belohlávek, dirigent<br>CD: Prague Guitar Concertos<br>Supraphon SU 3272<br><br>Rome - Meditations for Solo Viola. I. Distante e rubato<br>Sylvie Bodorová<br>Jitka Hosprova, viola<br>CD: Jitka Hosprova - Rhapsody<br>Arco Diva UP0043-2<br><br>Dumky, op 90, Allegro<br>Dvorak<br>Artemiss Trio, prianotrio<br>Privat inspelning<br><br>Piano Trio No. 2 in E minor, Op. 67<br>Dmitri Shostakovich<br>ArteMiss Trio, prianotrio<br>CD: Shostakovich - ArteMiss Trio<br>Arco Diva UP0069-2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/790324</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161018_0400_1576760b1e1.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 18 Oct 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tonsättarna Ivana Loudová och Sylvie Bodorová, cellist Jitka Vlachankova, dirigent Andrea Krausová, ArteMiss Trio, feminist Mirek Vodrázka, sociolog Marcela Linková och genusprofessor Vera Sokolová.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I tredje programmet i serien <em>Konsten att humla</em> är vi i <strong>Prag</strong>. Europas mest symfoniorkestertäta stad i relation till invånarantalet.<br><br>Där möter vi bl a möter tonsättaren&nbsp; <strong>Ivana Loudová</strong>, den första kvinnan någonsin som studerade komposition vid <em>Musikakademin i Prag</em>.<br><br>-När jag 1958 blev antagen vid <em>Prag-konservatoriet</em> var jag tvungen&nbsp; att gå ed på att jag inte skulle gifta mig innan jag fyllt 30 år, berättar tonsättaren Ivana Loudová.<br><br>Vi möter även tonsättaren <strong>Sylvie Bodorová</strong> och <strong>Jitka Vlasanková</strong>, cellist i <strong>Martinukvartetten</strong>, som var första kvinna någonsin i en professionell tjeckisk stråkkvartett.<br><br>-Kvinnors svårigheter inom den klassiska musiken handlar inte om bristande begåvning och intellekt, utan det är ett socialt problem, anser tjeckiska tonsättaren Sylvie Bodorová.<br><br>Vi möter <strong>Andrea Krausová</strong> vid <em>Prag-akademin</em>. Hon studerar dirigering för femte och sista året - som andra kvinna någonsin.<br><br>-En manlig dirigent förklarade för mig att kvinnliga dirigenter endast bör leda små kammarorkestrar, eftersom kvinnor är svaga väsen&nbsp; som inte klarar av annat, skrattar Andrea Krausová, 26 åring som studerar dirigering vid Prag-akademin.<br><br>Dessutom två medlemmar ur den helkvinnliga, professionella <strong>ArteMiss Trio</strong>: <strong>Alzbeta Vlcková</strong>, cello, och <strong>Jana Vychodilová</strong>, piano.<br><br>-Under studierna vid Prag-akademin fanns det manliga professorer som vägrade undervisa kvinnor, eftersom vi inte har rytmkänsla, skrattar Jana Vychójolová.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span><br><br>The Flight of the Bumblebee<br>Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br>Simon Trpceski, piano<br>CD-titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br>EMI Classics 7243 5 57943 2 1<br><br>Mulieres in ecclesils, Carmina Femina<br>Mirka Vodrázková<br>Mirka Vodrázková, piano. Helena Zaoralová, mezzosopran<br>Carmina Femina<br>Privat inpelning<br><br>Partita för stråkorkester och piano op. 20 (1938-9), Andantino<br>Vítezslava Kaprálová<br>Czech Symphony Orchestra of Brno. Frantisek Jilek, dirigent.<br>CD-titel. Kaprálová - Portrait Of The Composer<br><br>Nocturne For Viola And Strings 1975<br>Ivana Loudová<br>Zdenek Zindel (Viola), Prague Symphony Orchestra (Rehearsed Bz Milan &nbsp;<br>Lajcík)<br>CD-titel: Czech Twentieth-Century Music: Ivana Loudová<br>Penton 81 9001-2<br><br>Spleen: Hommage À Charles Baudelaire, 1971<br>Ivana Loudová<br>Prague Symphony Orchestra, Ladislav Slovák (Conductor), Vladimír &nbsp;<br>Vlasák (Percussion), Jan Klouda (Percussion)<br>CD: Czech Twentieth-Century Music: Ivana Loudová<br>Penton 81 9001-2 911<br><br>String Quartet No 1 (1923) 1/1 Adadio - Con Moto<br>Leos Janacek<br>Martinu Quartet<br>CD: Leos Janacek - String Quartet No 1 (Kreutzer Sonata) &amp; 2 &nbsp;<br>(Intimate Letters)<br>Arco Diva UP 0036-2<br><br>Consierto de Estio for guitar and string quartet. II Plegaria<br>Sylvie Bodorová<br>Martinue Quartet. Maria Isabel Siewers, gitarr<br>CD: Bodorova Stevenson String Quartets<br>Arco Diva UP 0052-2<br><br>Terezin Ghetto Requiem for baritone and string quartet: 2. Dies Irae<br>Sylvie Bodorová<br>Martinue Quartet. Nigel Cliffe, baryton<br>CD: Bodorova Stevenson String Quartets<br>Arco Diva UP 0052-2<br><br>Tre canzoni di suonare per chitarra ed orchestra d’archi_ Canzone...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Konsten,att,humla.,Del,3.,Prag,Europas,mest,symfoniorkestertäta,stad,i,relation,till,invånarantalet.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/43b8d5eb-2427-4cdf-bcb8-47c9a7c296cd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tonsättarna Ivana Loudová och Sylvie Bodorová, cellist Jitka Vlachankova, dirigent Andrea Krausová, ArteMiss Trio, feminist Mirek Vodrázka, sociolog Marcela Linková och genusprofessor Vera Sokolová.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/10/p2_tollansmusikaliska_20161018_0400_1576760b1e1.mp3" length="39297409" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konsten att humla, Del 2. Violinisten Helga Hussels och dirigenten Kerstin Nerbe]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Två pionjärer! Violinisten Helga Hussels kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Kerstin Nerbe är den tredje kvinnan i Sveriges historia att dirigera opera och symfoni.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det andra programmet i serien <em>Konsten att humla</em>. Violinisten <strong>Helga Hussels</strong> kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Hennes mormor, <strong>Natalie Ferchland</strong>, var den första kvinnliga läkaren i Tyskland. 1953 tog Helga Hussels examen vid <strong>Mozarteum i Salzburg</strong>. Efter solistverksamhet i Europa fick hon avslag hos flera stora europeiska orkestrar, t ex <em>Berlinfilharmonikerna</em>, p g a att hon var kvinna. </p><p>Mellan åren 1969 till 1995 spelade Helga Hussels sin <strong>Stradivarius</strong> som stämledare i <em>Göteborgs Symfoniorkester</em>. Under denna tid utvecklades ”the Gothenburg Sound”, den internationellt uppskattade stråkklangen och göteborgssymfonikerna utnämndes till svensk nationalorkester.<br><br>-Så detta att enbart män kan få fram ett speciellt sound, som man&nbsp; säger i Wienfilharmonikerna, är skitprat! Det kan kvinnor också, och framför allt en blandad orkester. Vi kompletterar varandra. Man kan hitta det man har gemensamt och i musiken hittar vi varandra. Det lovar jag dig, säger violinisten Helga Hussels.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Svenska orkestrar har lägst andel kvinnliga dirigenter i hela Europa. Efter <strong>Elfrida Andé</strong> och <strong>Ortrud Mann</strong> blev <strong>Kerstin Nerbe</strong> den tredje kvinnan i Sveriges historia som dirigerade opera och symfoniorkestrar.</p><p>- Som dirigent måste man slå till, klappa till. Ett fortissimo är en aggressiv handling, säger Kerstin Nerbe, som grundade en egen opera, <em>Folkoperan</em> i Stockholm, för att kunna dirigera en egen orkester. Hon gästdirigerade med orkestrar över hela världen. Men i Sverige var det omöjligt. Svenska orkestrar hade nämligen lägst andel kvinnliga dirigenter i hela Europa. Av Sveriges drygt 20 professionella orkestrar var det bara två som valde en kvinna som chefdirigent.<br><br>- Musikvärlden är mer konservativ än kyrkan. Det finns fler kvinnliga präster än kvinnliga dirigenter, säger dirigent Kerstin Nerbe.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br><strong><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong><br><br>The Flight of the Bumblebee<br>Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br>Simon Trpceski, piano<br>CD.titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br>EMI Classics 7243 5 57943 2 1<br><br>Nana<br>Astor Piazzolla<br>Helga Hussels (vl), Claudio Garay, git<br>Från Barock till Tango<br>Privat inspelning<br><br>Ur Sonatin för violin o violoncell, sats II<br>Siegfried Barchet<br>Helga Hussels (vl), Leif Johansson (vlc)<br>SR:s arkiv&nbsp;&nbsp;&nbsp; Insp. 1982-04-20<br><br>Ur Violinkonsert<br>Kabalevski<br>Helga Hussels, violin. Sixten Ehrling, dirigent. Göteborgssymfonikerna.<br>Inspelad 14/11 1974. Privat inspelning.<br><br>Ur Sonat för violin o piano nr 1 op.51 (1929). Sats II, Aria<br>Joaquin Turina<br>Helga Hussels (vl), Maria Luisa Cantos (pi).<br>SR-arkiv: 5452-80/1866<br><br>Violinkonsert<br>Alban Berg<br>Helga Hussels, violin. Otmar Suitner, dirigent. GSO<br>Liveinspelning 4/4 1976<br><br>Tangons historia Bordell, 1930<br>Astor Piazzolla<br>Helga Hussels (vl), Claudio Garay, git<br>Från Barock till Tango<br>Privat inspelning<br><br>Polo<br>Manuel de Falla<br>Helga Hussels (vl), Claudio Garay, git<br>Från Barock till Tango<br>Privat inspelning<br><br>Ouvertyren ur Barberaren i Sevilla<br>Rossini<br>Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent<br>CD: Folkoperan Live<br><br>Habanera (Carmen)<br>Bizet<br>Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent. Ulrika Precht, mezzosopran<br>Folkoperan Live<br><br>Csardas (Rosalinda) ur Läderlappen<br>Strauss d y<br>Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent. Charlotta Larsson, sopran<br>Folkoperan Live<br><br>Cavatina (Figaro) ur Barberaren i Sevilla<br>Rossini<br>Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent. Olle Persson, baryton<br>Folkoperan Live<br><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/796452</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161011_0400_15767057886.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 11 Oct 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Två pionjärer! Violinisten Helga Hussels kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Kerstin Nerbe är den tredje kvinnan i Sveriges historia att dirigera opera och symfoni.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det andra programmet i serien <em>Konsten att humla</em>. Violinisten <strong>Helga Hussels</strong> kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Hennes mormor, <strong>Natalie Ferchland</strong>, var den första kvinnliga läkaren i Tyskland. 1953 tog Helga Hussels examen vid <strong>Mozarteum i Salzburg</strong>. Efter solistverksamhet i Europa fick hon avslag hos flera stora europeiska orkestrar, t ex <em>Berlinfilharmonikerna</em>, p g a att hon var kvinna. </p><p>Mellan åren 1969 till 1995 spelade Helga Hussels sin <strong>Stradivarius</strong> som stämledare i <em>Göteborgs Symfoniorkester</em>. Under denna tid utvecklades ”the Gothenburg Sound”, den internationellt uppskattade stråkklangen och göteborgssymfonikerna utnämndes till svensk nationalorkester.<br><br>-Så detta att enbart män kan få fram ett speciellt sound, som man&nbsp; säger i Wienfilharmonikerna, är skitprat! Det kan kvinnor också, och framför allt en blandad orkester. Vi kompletterar varandra. Man kan hitta det man har gemensamt och i musiken hittar vi varandra. Det lovar jag dig, säger violinisten Helga Hussels.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Svenska orkestrar har lägst andel kvinnliga dirigenter i hela Europa. Efter <strong>Elfrida Andé</strong> och <strong>Ortrud Mann</strong> blev <strong>Kerstin Nerbe</strong> den tredje kvinnan i Sveriges historia som dirigerade opera och symfoniorkestrar.</p><p>- Som dirigent måste man slå till, klappa till. Ett fortissimo är en aggressiv handling, säger Kerstin Nerbe, som grundade en egen opera, <em>Folkoperan</em> i Stockholm, för att kunna dirigera en egen orkester. Hon gästdirigerade med orkestrar över hela världen. Men i Sverige var det omöjligt. Svenska orkestrar hade nämligen lägst andel kvinnliga dirigenter i hela Europa. Av Sveriges drygt 20 professionella orkestrar var det bara två som valde en kvinna som chefdirigent.<br><br>- Musikvärlden är mer konservativ än kyrkan. Det finns fler kvinnliga präster än kvinnliga dirigenter, säger dirigent Kerstin Nerbe.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br><strong><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong><br><br>The Flight of the Bumblebee<br>Rimsky-Korsakov, transcr. Sergej Rachmaninov<br>Simon Trpceski, piano<br>CD.titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br>EMI Classics 7243 5 57943 2 1<br><br>Nana<br>Astor Piazzolla<br>Helga Hussels (vl), Claudio Garay, git<br>Från Barock till Tango<br>Privat inspelning<br><br>Ur Sonatin för violin o violoncell, sats II<br>Siegfried Barchet<br>Helga Hussels (vl), Leif Johansson (vlc)<br>SR:s arkiv&nbsp;&nbsp;&nbsp; Insp. 1982-04-20<br><br>Ur Violinkonsert<br>Kabalevski<br>Helga Hussels, violin. Sixten Ehrling, dirigent. Göteborgssymfonikerna.<br>Inspelad 14/11 1974. Privat inspelning.<br><br>Ur Sonat för violin o piano nr 1 op.51 (1929). Sats II, Aria<br>Joaquin Turina<br>Helga Hussels (vl), Maria Luisa Cantos (pi).<br>SR-arkiv: 5452-80/1866<br><br>Violinkonsert<br>Alban Berg<br>Helga Hussels, violin. Otmar Suitner, dirigent. GSO<br>Liveinspelning 4/4 1976<br><br>Tangons historia Bordell, 1930<br>Astor Piazzolla<br>Helga Hussels (vl), Claudio Garay, git<br>Från Barock till Tango<br>Privat inspelning<br><br>Polo<br>Manuel de Falla<br>Helga Hussels (vl), Claudio Garay, git<br>Från Barock till Tango<br>Privat inspelning<br><br>Ouvertyren ur Barberaren i Sevilla<br>Rossini<br>Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent<br>CD: Folkoperan Live<br><br>Habanera (Carmen)<br>Bizet<br>Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent. Ulrika Precht,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Konsten,att,humla,,Del,2.,Violinisten,Helga,Hussels,och,dirigenten,Kerstin,Nerbe]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/52a50cf4-5526-4716-b3a8-26ea31a8924f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:08</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Två pionjärer! Violinisten Helga Hussels kommer från en tyskjudisk familj där kvinnors yrkesidentitet är viktig. Kerstin Nerbe är den tredje kvinnan i Sveriges historia att dirigera opera och symfoni.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/10/p2_tollansmusikaliska_20161011_0400_15767057886.mp3" length="37099407" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konsten att humla, del 1. Tonsättarna Karin Rehnqvist och Olga Neuwirth.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att humla - vad är det? Tonsättaren Synne Skouen: -Humlan är inte konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och flyger ändå. Kvinnor inom konstmusiken har ofta fått höra detta: kvinnor kan inte!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det första programmet i serien <em>Konsten att humla</em>.<br data-mce-bogus="1"></p><p><em>- Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor</em>, skrev den engelske författaren, musikkritikern och radiomannen <strong>Norman Lebrecht </strong>år<strong> </strong>2006. </p><p><em>- Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken</em>.</p><p>Det handlar ofta om fördomar och omskrivningar som “kvinnors tonsättningar har inte samma höga kvalitet” eller “kvinnors hjärnor passar inte till att komponera”.</p><p>I Sverige är 2006 inte ens var tionde yrkesverksam tonsättare kvinna. Vid konserterna ingår en försvinnande liten del verk komponerade av kvinnor. </p><p>Detta särartstänkande vilar på en solid ideologi som använder faktisk diskriminering, men även osynliga normer och regler för vad som är passande för just kvinnor.</p><p>I de sex programmen kommer kvinnor inom konstmusiken själva till tals - i <strong>Wien, Prag, Oslo, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn.</strong> Kvinnorna är mellan 76 och 26 år gamla. Spänner över ett halvt sekel.</p><p>I det första programmet möter vi två stora europeiska tonsättare: <strong>Karin Rehnqvist</strong> i Stockholm och <strong>Olga Neuwirth</strong> i Wien.<br></p><p><strong>Karin Rehnqvist</strong> har utvecklat en av de mest särpräglade rösterna inom ny musik sedan 1960-talets <strong>Ligeti</strong> och <strong>Penderecki</strong>. I början av 1980-talet skrev hon det verk som blev hennes genombrott: Davids Nimm för 3 sångerskor. Min David baklänges blir Davids Nimm</p><p>- Jag sysslar med konst och det talar om livet. Och då är ju detta att vara kvinna en stor del av livet när man är kvinna…</p><p>Karin Rehnqvist fick <em>Läkerols kulturpris</em> ”för sin förnyelse av förhållandet folkmusik - konstmusik”, <em>Christ Johnson-priset</em>, <em>Stockholms Stads Hederspris, Kurt Atterberg-priset,</em> medaljen <em>Litteris et Artibus</em> och <em>Hilding Rosenberg-priset</em>. Karin Rehnqvist blev den första kvinnliga eleven i kompositionsklassen på <strong>Kungliga Musikhögskolan</strong> och&nbsp; hon utnämndes senare till Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.</p><p><br>- Man kan inte höra på den enskilda tonsättaren om det är en kvinna&nbsp; eller en man som skrivit ett speciellt stycke musik. Men om man ser det stort, så tror jag att det kan leda till en förändring, ge fler uttryck och en större musikalisk palett, om fler kvinnor får möjlighet att skriva musik och få den framförd, säger tonsättaren Karin Rehnqvist.<br><br></p><p><br>För 15 år sedan framstod den unga österrikiskan <strong>Olga Neuwirth</strong> som en av de ledande europeiska nutida tonsättarna. Hon motarbetades vid <strong>Musikhögskolan i Wien,</strong> och fick fly hemlandet. Studier i San Francisco och Paris samt stöd av professorn och rumänska tonsättaren <strong>Adriana Hölsky</strong> och nobelpristagaren i litteratur, <strong>Elfriede Jelinek</strong>, fick Olga Neuwirth att blomstra som tonsättare.<br></p><p>Vi möter Olga Neuwirth på det välkända konstnärskaféet <em>Eiles</em> mitt i Wien. Wienklassicismens mecca. Med sina Mozart-look alikes, sina Mozartkugeln, Sachertårtor, hästdroskor och gatumusikanter. <em>Wienklassicism</em> är musik skriven av tonsättare som <strong>Haydn</strong> och <strong>Mozart</strong> som levde och verkade i Wien. Och <strong>Beethoven</strong>, som dog i staden. Även några av de största romantikerna bland de klassiska tonsättarna verkade i Wien, t ex <strong>Gustav Mahler</strong>, ja t o m <strong>Richard Wagner</strong>, som blev utslängd. Så det vilar en tung, manlig, konstmusikalisk tradition över Wien. På gott och på ont, framförallt för kvinnor inom musiken. </p><p>Österrike är ett av de få länder där det aldrig funnits någon kvinnorörelse.<br>-Jag blev öppet motarbetad på <strong>Musikhögskolan</strong> i Wien, berättar tonsättaren Olga Neuwrth. Som enda kvinnliga elev i klassen, som&nbsp; bestod av idel unga män, blev jag utan både pris och pengar för sina&nbsp; skolkompositioner. Idag är jag den enda av klasskamraterna som lever som tonsättare.<br></p><p>Olga Neuwirth lämnade det konservativa Wien och sökte sig till andra tonsättare inom den nutida musiken. Hon reste till Paris och hade rumänska tonsättaren <strong>Adriana Hölsky</strong>, kompositionslärare i Stuttgart och senare professor i Salzburg, som rådgivare. Olga upptäckte musik av <strong>Boulez, Charinot, Fetdtman, Berio</strong>. Ja, alla män, men så tog hon lektioner för tonsättaren <strong>Elinor Armer</strong>, rektorn för kompositionsav­delningen vid <strong>Musikkonservatoriet</strong> i San Francisco, och hörde för första gången nyskriven musik av kvinnliga tonsättare. Något som då var helt omöjligt att höra vid Musikhögskolan Wien.</p><p><br><strong><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Musiklista</span>:</strong><br><br>Rimsky-Korsakov, transkr. Sergej Rachmaninov<br>The Flight of the Bumblebee<br>Simon Trpceski, piano<br>CD-titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes<br>EMI Classics 7243 5 57943 2 1<br></p><p><br>Olga Neuwirth<br>I Bild<br>Klangforum Wien, Johannes Kalitzke, dirigent<br>CD-titel: Olga Neuwirth: Bahlamms Fest (Disc 1)<br>Kairos KAI 1234<br></p><p><br>Karin Rehnqvist<br>Lamento - Rytmen Av En Röst Sats II Chorale Furioso<br>Kungliga Filharmonikerna. Göran W Nilson, dirigent.<br>CD-titel: Davids Nimm<br>Phono Suecia PSCD 85<br><br>Karin Rehnqvist<br>Kast<br>The Ostrobothnian Chamber Orchestra. Juha Kangas, dirigent.<br>CD-titel: Davids Nimm<br>Phono Suecia PSCD 85<br></p><p><br>Karin Rehnqvist<br>Davids Nimm<br>Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran, Agnete<br>Christensen, mezzosopran<br>CD-titel:&nbsp; Davids Nimm<br>Phono Suecia PSCD 85<br></p><p><br>Karin Rehnqvist<br>Puksånger - Lockrop Sats III Det Växte Upp En Lilja<br>Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena<br>Gabrielsson, slagverk.<br>CD-titel: Davids Nimm<br>Phono Suecia PSCD 85<br></p><p><br>Karin Rehnqvist<br>Puksånger - Lockrop Sats IV Naisell On Pitka Tukka<br>Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena<br>Gabrielsson, slagverk.<br>CD-titel: Davids Nimm<br>Phono Suecia PSCD 85<br></p><p><br>Karin Rehnqvist<br>Lamento - Rytmen Av En Röst Sats 1 Lamento<br>Kungliga Filharmonikerna. Göran W NIlson, dirigent<br>CD-titel: Davids Nimm<br>Phono Suecia PSCD 85<br></p><p><br>Karin Rehnqvist<br>Text: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och<br>medeltida tradition.<br>Ljus av ljus<br>Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred Honeck<br>Inspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004.<br></p><p><br>Karin Rehnqvist<br>Till Ängeln med de brinnande händerna<br>La Cappella. Susanne Rosenberg, röst. Sarah Lindloff, flöjt. Backa<br>Katarina Eriksson, oboe. Leo Svensson, Mats Olofsson, cello. Karin<br>Eklundh, dir.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Urufförande Västerås, 9/10 2005.<br>Konsertdokumentation.<br></p><p><br>Olga Neuwirth<br>Vexierbilder (1993/94)<br>CD-titel: Olga Neuwrth<br>Accord 205232<br></p><p><br>Olga Neuwirth<br>Vampyrotheone<br>Klangforum Wien, Ltg. Peter Eötvös, Konstantia Gourzi (1995)<br>CD-titel: Vampyrotheone&nbsp; *&nbsp; Instrumental-Inseln aus ’Bählamms Fest’<br>*&nbsp; Hooloomooloo<br>KAIROS 0012242KAI<br></p><p><br>Olga Neuwirth<br>VII Bild<br>Klangforum Wien, Johannes Kalitzke<br>CD-titel: Olga Neuwirth: Bählamms Fest (Disc 2)<br>Kairos KAI 1234<br></p><p><br>Olga Neuwirth<br>IX-X Bild<br>Klangforum Wien, Johannes Kalitzke<br>CD-titel: Olga Neuwirth: Bählamms Fest (Disc 2)<br>Kairos KAI 1234<br></p><p><br>Olga Neuwirth<br>Hooloomooloo<br>Klangforum Wien, Ltg. Peter Eötvös, Konstantia Gourzi (1995)<br>CD-titel: Vampyrotheone&nbsp; *&nbsp; Instrumental-Inseln aus ’Bählamms Fest’<br>*&nbsp; Hooloomooloo<br>KAIROS 0012242KAI</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/786934</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20161004_0400_15752e4b524.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 04 Oct 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att humla - vad är det? Tonsättaren Synne Skouen: -Humlan är inte konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och flyger ändå. Kvinnor inom konstmusiken har ofta fått höra detta: kvinnor kan inte!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det första programmet i serien <em>Konsten att humla</em>.<br data-mce-bogus="1"></p><p><em>- Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor</em>, skrev den engelske författaren, musikkritikern och radiomannen <strong>Norman Lebrecht </strong>år<strong> </strong>2006. </p><p><em>- Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken</em>.</p><p>Det handlar ofta om fördomar och omskrivningar som “kvinnors tonsättningar har inte samma höga kvalitet” eller “kvinnors hjärnor passar inte till att komponera”.</p><p>I Sverige är 2006 inte ens var tionde yrkesverksam tonsättare kvinna. Vid konserterna ingår en försvinnande liten del verk komponerade av kvinnor. </p><p>Detta särartstänkande vilar på en solid ideologi som använder faktisk diskriminering, men även osynliga normer och regler för vad som är passande för just kvinnor.</p><p>I de sex programmen kommer kvinnor inom konstmusiken själva till tals - i <strong>Wien, Prag, Oslo, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn.</strong> Kvinnorna är mellan 76 och 26 år gamla. Spänner över ett halvt sekel.</p><p>I det första programmet möter vi två stora europeiska tonsättare: <strong>Karin Rehnqvist</strong> i Stockholm och <strong>Olga Neuwirth</strong> i Wien.<br></p><p><strong>Karin Rehnqvist</strong> har utvecklat en av de mest särpräglade rösterna inom ny musik sedan 1960-talets <strong>Ligeti</strong> och <strong>Penderecki</strong>. I början av 1980-talet skrev hon det verk som blev hennes genombrott: Davids Nimm för 3 sångerskor. Min David baklänges blir Davids Nimm</p><p>- Jag sysslar med konst och det talar om livet. Och då är ju detta att vara kvinna en stor del av livet när man är kvinna…</p><p>Karin Rehnqvist fick <em>Läkerols kulturpris</em> ”för sin förnyelse av förhållandet folkmusik - konstmusik”, <em>Christ Johnson-priset</em>, <em>Stockholms Stads Hederspris, Kurt Atterberg-priset,</em> medaljen <em>Litteris et Artibus</em> och <em>Hilding Rosenberg-priset</em>. Karin Rehnqvist blev den första kvinnliga eleven i kompositionsklassen på <strong>Kungliga Musikhögskolan</strong> och&nbsp; hon utnämndes senare till Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.</p><p><br>- Man kan inte höra på den enskilda tonsättaren om det är en kvinna&nbsp; eller en man som skrivit ett speciellt stycke musik. Men om man ser det stort, så tror jag att det kan leda till en förändring, ge fler uttryck och en större musikalisk palett, om fler kvinnor får möjlighet att skriva musik och få den framförd, säger tonsättaren Karin Rehnqvist.<br><br></p><p><br>För 15 år sedan framstod den unga österrikiskan <strong>Olga Neuwirth</strong> som en av de ledande europeiska nutida tonsättarna. Hon motarbetades vid <strong>Musikhögskolan i Wien,</strong> och fick fly hemlandet. Studier i San Francisco och Paris samt stöd av professorn och rumänska tonsättaren <strong>Adriana Hölsky</strong> och nobelpristagaren i litteratur, <strong>Elfriede Jelinek</strong>, fick Olga Neuwirth att blomstra som tonsättare.<br></p><p>Vi möter Olga Neuwirth på det välkända konstnärskaféet <em>Eiles</em> mitt i Wien. Wienklassicismens mecca. Med sina Mozart-look alikes, sina Mozartkugeln, Sachertårtor, hästdroskor och gatumusikanter. <em>Wienklassicism</em> är musik skriven av tonsättare som <strong>Haydn</strong> och <strong>Mozart</strong> som levde och verkade i Wien...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Konsten,att,humla,,del,1.,Tonsättarna,Karin,Rehnqvist,och,Olga,Neuwirth.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/e8852067-fb10-4249-bded-e6c32a3b68c5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:47</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att humla - vad är det? Tonsättaren Synne Skouen: -Humlan är inte konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och flyger ändå. Kvinnor inom konstmusiken har ofta fått höra detta: kvinnor kan inte!]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/10/p2_tollansmusikaliska_20161004_0400_15752e4b524.mp3" length="36755391" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Med utvidgade sinnen - Musik, autism, melankoli]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tonsättaren Madeleine Isaksson tar sig över den melankoliska avgrunden genom att arbeta med musiken. Tonsättaren Daniel Börtz: Mina verk har en mörk grundfärg och mot den avtecknar sig allt det andra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br data-mce-bogus="1"></p><p>– Hur kan du lägga ner så mycket möda på att skildra krigets fasor; lidande ansikten och lemmar som massakreras, frågar målaren <strong>Goyas</strong> käresta <strong>Doña Leocadia</strong> i operan <em>Goya</em>, tonsatt av <strong>Daniel Börtz</strong>. Den store bildkonstnären ger inget svar i operan.<br><br>– De flesta av mina verk har en mörk grundfärg och mot den avtecknar sig allt det andra. Min musik uppstår ur en djup oro över det som händer runtomkring i världen. Försoningstanken är den stora inspirationen i mitt skrivande, berättar tonsättaren Daniel Börtz.<br><br>&nbsp;<br>För den i Paris bosatta tonsättaren <strong>Madeleine Isaksson</strong> är komponerandet en hängbro med vilken hon tar sig över den melankoliska avgrunden. Hängbron är en utgångsbild för Madeleine Isakssons CD <em>Failles</em>, vilket är franska och betyder spricka eller glipa i en berghäll.<br><br>– När jag arbetar med musiken försvinner det farliga med avgrunden. Det är jätteskönt att skriva djupa toner, att gå ned i de mörka registren och flyta omkring där, förklarar Madeleine Isaksson.<br></p><p><br>Professor <strong>Christopher Gillberg</strong> är expert på neuropsykiatriska tillstånd. Han förklarar varför Mozart förmodligen hade en skugga av <em>Tourettes syndrom</em> och varför tonsättarna <strong>Bela Bartók</strong> och <strong>Allan Pettersson</strong> med all säkerhet var högt begåvade personer med autism. Även professor <strong>Karin Johannisson</strong> och hjärnforskaren <strong>Fredrik Ullén</strong> medverkar.<br><br>Dessutom lyssnar vi på en argentinsk och tre ryska pianister med erfarenheter av djupa depressioner: <strong>Martha Argerich</strong>, <strong>Sergej Rachmaninov</strong>, <strong>Vladimir Horowitz</strong> och <strong>Svjatoslav Richter</strong>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Rehab</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse, m fl&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>CP-Skräck</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Konsert För Piano &amp; Orkester Nr 3 D-Moll Op 30</p><p>Sergej Rachmaninov</p><p>Martha Argerich | Riccardo Chailly | Berlin-Radions Symfoniorkester</p><p>&nbsp;</p><p>Konsert For Piano Op30 - 1930 - 091021</p><p>Sergej Rachmaninov</p><p>Vladimir Horowitz, piano. London Symphony Orchestra. Albert Coates, dirigent</p><p>&nbsp;</p><p>Vogel als Prophet</p><p>Robert Schumann</p><p>Svjatoslav Richter, piano&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>Les sept vallées, dal 7, Utmattningen dal</p><p>Madeleine Isaksson</p><p>Kerstin Frödin, blockflöjt</p><p>SR P2 Live Nu 20070910</p><p><br></p><p>Failles I</p><p>Madeleine Isaksson</p><p>Chrichan Larson, cello. Kerstin Frödin, blockflöjt. Jonas Bylund, trombon</p><p>Failles</p><p>PHONO SUECIA PSCD 134</p><p><br></p><p>Failles II</p><p>Madeleine Isaksson</p><p>Chrichan Larson, cello. Kerstin Frödin, blockflöjt. Jonas Bylund, trombon</p><p>Failles</p><p>PHONO SUECIA PSCD 134</p><p><br></p><p>Le nozze di Figaro, K. 492. Overture</p><p>W A Mozart</p><p>Sir Colin Davies, dir. London Symphony Orchestra</p><p>An Evening with Mozart</p><p>PHILIPS 442 663-2</p><p>&nbsp;</p><p>Trollflöjten die zauberflote_ nr 21f – 1791</p><p>Mozart, Wolfgang Amadeus (C) Schikaneder, Emanuel (A) &nbsp;</p><p>Böhm, Karl (Dir) Berliner Philharmoniker (Ork) Peters, Roberta &nbsp;/Nattens Drottning/ (Sop) Lear, Evelyn /Pamina/ (Sop) Otto, Lisa &nbsp;/Papagena/ (Sop) Hillebrecht, Hildegard /Första Damen/ (Sop) Ahlin, Cv&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <br></p><p>Bartók: Violin Concerto #2 In B Minor, SZ 112 - 2. Andante Tranquillo</p><p>Béla Bartók</p><p>Kyung-Wha Chung; Georg Solti: London Symphony Orchestra</p><p>Bartók: Violin Concertos</p><p>DECCA 425 015-2</p><p>&nbsp;</p><p>Magyar Képek Sz97: 2. Medvetánc: Allegro Vivace - Ungerska bilder – Björndans</p><p>Béla Bartók</p><p>Pierre Boulez: Chicago Symphony Orchestra&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Bartók: Divertimento, Dance Suite, Hungarian Sketches, Two Pictures&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; DG 445 825-2</p><p>&nbsp;</p><p>Bartók: Violin Concerto #2 In B Minor, SZ 112 - 2. Andante Tranquillo</p><p>Béla Bartók</p><p>Kyung-Wha Chung; Georg Solti: London Symphony Orchestra</p><p>Bartók: Violin Concertos</p><p>DECCA 425 015-2</p><p>&nbsp;</p><p>Konsert for violin &amp; orkester</p><p>Allan Pettersson</p><p>Isabelle van Keulen, violin. Swedish Radio Symphony Orchestra. Thomas Dausgaard, dirigent</p><p>&nbsp;</p><p>Hans namn var Orestes: 1. Prologue</p><p>Daniel Börtz</p><p>Dan Laurin, recorder Eric Ericson Chamber Choir, choir Royal Stockholm Philharmonic Orchestra, orchestra Alan Gilbert, conductor. Anita Björk m fl&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>ORESTES</p><p>BIS-CD-1653/54</p><p>&nbsp;</p><p>Hans namn var Orestes: 1. Prologue</p><p>Daniel Börtz</p><p>Dan Laurin, recorder Eric Ericson Chamber Choir, Royal Stockholm Philharmonic Orchestra, orchestra Alan Gilbert, conductor. Anita Björk m fl</p><p>ORESTES</p><p>BIS-CD-1653/54&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>Goya_Akt 2</p><p>Daniel Börtz</p><p>Anders Larsson, Katarina Giotas, dir Joakim Unander, Göteborgsoperans kör och orkester</p><p>SR P2 Live 2009</p><p>&nbsp;</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/783599</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160927_0400_15743887757.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 27 Sep 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tonsättaren Madeleine Isaksson tar sig över den melankoliska avgrunden genom att arbeta med musiken. Tonsättaren Daniel Börtz: Mina verk har en mörk grundfärg och mot den avtecknar sig allt det andra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br data-mce-bogus="1"></p><p>– Hur kan du lägga ner så mycket möda på att skildra krigets fasor; lidande ansikten och lemmar som massakreras, frågar målaren <strong>Goyas</strong> käresta <strong>Doña Leocadia</strong> i operan <em>Goya</em>, tonsatt av <strong>Daniel Börtz</strong>. Den store bildkonstnären ger inget svar i operan.<br><br>– De flesta av mina verk har en mörk grundfärg och mot den avtecknar sig allt det andra. Min musik uppstår ur en djup oro över det som händer runtomkring i världen. Försoningstanken är den stora inspirationen i mitt skrivande, berättar tonsättaren Daniel Börtz.<br><br>&nbsp;<br>För den i Paris bosatta tonsättaren <strong>Madeleine Isaksson</strong> är komponerandet en hängbro med vilken hon tar sig över den melankoliska avgrunden. Hängbron är en utgångsbild för Madeleine Isakssons CD <em>Failles</em>, vilket är franska och betyder spricka eller glipa i en berghäll.<br><br>– När jag arbetar med musiken försvinner det farliga med avgrunden. Det är jätteskönt att skriva djupa toner, att gå ned i de mörka registren och flyta omkring där, förklarar Madeleine Isaksson.<br></p><p><br>Professor <strong>Christopher Gillberg</strong> är expert på neuropsykiatriska tillstånd. Han förklarar varför Mozart förmodligen hade en skugga av <em>Tourettes syndrom</em> och varför tonsättarna <strong>Bela Bartók</strong> och <strong>Allan Pettersson</strong> med all säkerhet var högt begåvade personer med autism. Även professor <strong>Karin Johannisson</strong> och hjärnforskaren <strong>Fredrik Ullén</strong> medverkar.<br><br>Dessutom lyssnar vi på en argentinsk och tre ryska pianister med erfarenheter av djupa depressioner: <strong>Martha Argerich</strong>, <strong>Sergej Rachmaninov</strong>, <strong>Vladimir Horowitz</strong> och <strong>Svjatoslav Richter</strong>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span></strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Rehab</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse, m fl&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>CP-Skräck</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Konsert För Piano &amp; Orkester Nr 3 D-Moll Op 30</p><p>Sergej Rachmaninov</p><p>Martha Argerich | Riccardo Chailly | Berlin-Radions Symfoniorkester</p><p>&nbsp;</p><p>Konsert For Piano Op30 - 1930 - 091021</p><p>Sergej Rachmaninov</p><p>Vladimir Horowitz, piano. London Symphony Orchestra. Albert Coates, dirigent</p><p>&nbsp;</p><p>Vogel als Prophet</p><p>Robert Schumann</p><p>Svjatoslav Richter, piano&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>Les sept vallées, dal 7, Utmattningen dal</p><p>Madeleine Isaksson</p><p>Kerstin Frödin, blockflöjt</p><p>SR P2 Live Nu 20070910</p><p><br></p><p>Failles I</p><p>Madeleine Isaksson</p><p>Chrichan Larson, cello. Kerstin Frödin, blockflöjt. Jonas Bylund, trombon</p><p>Failles</p><p>PHONO SUECIA PSCD 134</p><p><br></p><p>Failles II</p><p>Madeleine Isaksson</p><p>Chrichan Larson, cello. Kerstin Frödin, blockflöjt. Jonas Bylund, trombon</p><p>Failles</p><p>PHONO SUECIA PSCD 134</p><p><br></p><p>Le nozze di Figaro, K. 492. Overture</p><p>W A Mozart</p><p>Sir Colin Davies, dir. London Symphony Orchestra</p><p>An Evening with Mozart</p><p>PHILIPS...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Med,utvidgade,sinnen,Musik,,autism,,melankoli]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/7ddbbaa6-e38c-4641-83eb-da3e317b168a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tonsättaren Madeleine Isaksson tar sig över den melankoliska avgrunden genom att arbeta med musiken. Tonsättaren Daniel Börtz: Mina verk har en mörk grundfärg och mot den avtecknar sig allt det andra.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/09/p2_tollansmusikaliska_20160927_0400_15743887757.mp3" length="35887330" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Med utvidgade sinnen - Musik, bipolaritet, dystopi]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Henrik Frisk: Bipolär sjukdom är anledningen till att jag spelar och komponerar. Tonsättaren Karin Rehnqvist: Att komponera tränar upp känsligheten. Min melankoli tillhör känslospektrat och livet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Professionella kompositören och saxofonisten <strong>Henrik Frisk</strong> ger en unik intervju där han berättar om sin bipolära sjukdom. Birgitta Tollan är en av de få han talat med om detta. Sjukdomen är fortfarande tabubelagd och omgärdad av fördomar. Musiken var vägen ut ur lidandet för <strong>Henrik Frisk</strong>.</p><p>– Sjukdomen är anledningen till att jag spelar och komponerar, berättar Henrik Frisk. Musiken var vägen ut ur lidandet. Det var ett öppet fönster för kommunikation med andra människor. När jag lyssnar på min egen musik kommer jag närmast mig själv. Musiken får mig att förstå att jag finns på riktigt.<br><br>– Jag spelar saxofon – därför mår jag bra. Punkt! Vinst på varje lott. Och det är ganska häftigt!<br></p><p>Redan som liten pojke hade Henrik Frisk depressioner. Han bodde i Frankrike med sin familj och såg som 12-åring en TV-sänd konsert med popgruppen <em>Police</em>. Upplevelsen förändrade hans liv.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Den internationellt mycket uppmärksammade tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong> har haft perioder av nedstämdhet.<br><br>– Jag har en vild hjärna som drar iväg. För mig är komponerandet ett sätt att koncentrera tanken och ge stadga i tillvaron, förklarar hon.<br><br>– Att ägna sig åt konst, att komponera, handlar om att träna upp sin känslighet. Då är det inte så konstigt att vara melankolisk. Det tillhör känslospektrat och det tillhör livet. Ständig lycka finns inte, säger Karin Rehnqvist, som vill att musiken skall stånga sig fram, ge motstånd och gestalta det som är bångstyrigt och brustet.<br><br>– När utrikesminister <strong>Anna Lindh</strong> mördades kändes det futtigt att komponera. Men i mitt verk <em>Ljus av ljus</em>, till minne av Anna Lindh, använder jag ljusa flickröster som en motbild till det mörka, till sorgen.</p><p><br><br>Tonsättaren <strong>Jonas Bohlin</strong> är attraherad av dystopier och har skrivit flera verk utifrån svåra, smärtsamma teman.<br><br>– Jag är ingen religiös människa utan försöker hitta ett sekulärt förhållningssätt till vetskapen om vår egen dödlighet, berättar Jonas Bohlin, som skrev verket <em>Holocene</em> utifrån oro och ångest över klimathotet. Efter tre års arbetet med partituret blev Jonas Bohlin nedstämd och utbränd.<br><br>– Det här objektiva sättet att se på hela mänskligheten gör att man distanserar sig från själva livet för att studera olika uttryck för vår undergång. Det är att avskärma sig gentemot mänskligt levande och det har kostat på mycket mer än jag har kunnat förstå själv, säger Jonas Bohlin.<br><br>Vi lyssnar även på musik av de unipolära och bipolära artisterna <strong>Brian Wilson</strong> i <em>Beach Boys</em> och <strong>Sting</strong> i <em>Police</em>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004</p><p>&nbsp;<br></p><p>Rehab</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse, m fl&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>CP-Skräck</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Ljus av ljus</p><p>Karin Rehnqvist</p><p>Text: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition.</p><p>Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred Honeck</p><p>Inspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Messsiah. Del 2 scen 6: Hallelujah</p><p>G F Händel. Charles (A) Texten sammanställd ur Bibeln. Minkowski, Marc (Dir) Dawson, Lynne (Sop) Kozena, Magdalena (Sop) &nbsp;Hellekant, Charlotte (Mezz) Asawa, Brian (Cten) Ainsley, John Mark (Ten) Smythe, Russell (Bar) Bannatyne-Scott, Brian (Bas) Les Musiciens Du Louvre (Grenoble) /På Tidstrogna Instrument<br></p><p>&nbsp;</p><p>Good vibrations</p><p>Brian Wilson.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>The beach boys</p><p>Single 1966&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>Nefertiti</p><p>Wayne Shorter</p><p>Henrik Frisk, sax, Richie Beirach, piano</p><p>-Frisk_Beirach</p><p>Hornblower Recordings</p><p>Expressions&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; HR98103</p><p>&nbsp;</p><p>Voices Inside my Head</p><p>Sting</p><p>The Police</p><p>Zenyatta Mondatta&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>Nostalgia Del Futura –II</p><p>Henrik Frisk</p><p>Henrik Frisk, dator. Ars Nova stråkkvartett (ur Ensemble Ars Nova)</p><p>Liveinspelning 1996, SR, producent Frank Sjöström</p><p>&nbsp;</p><p>Friday-13/3</p><p>Henrik Frisk</p><p>Henrik Frisk, sax. Pli: Samuel Hälqvist, Nils Ölmedal, bas och Peter Nilsson, trummor.</p><p>Live Victoriateatern, Malmö producent Ulf Rådelius</p><p>&nbsp;</p><p>Like Someone</p><p>Henrik Frisk</p><p>Henrik Frisk. sax. Pli: Sten Sandell piano, Peter Nilsson, trummor&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Live Victoriateatern, Malmö producent Ulf Rådelius</p><p>&nbsp;</p><p>Donna Lee</p><p>Charlie Parker</p><p>Charlie Parker All Stars</p><p>"The Original Bird"</p><p>Savoy Jazz Records&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; ZD 71854</p><p>&nbsp;</p><p>Ljus av ljus</p><p>Karin Rehnqvist</p><p>Text: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition.</p><p>Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred Honeck</p><p>Inspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Teile dich Nacht</p><p>Karin Rehnqvist. Text: Nelly Sachs</p><p>Lena Willermark, Estlands Filahrmoniska kör, Paul Hillier, dir</p><p>Inspelad i Tallin 20/10 2005, Niguliste kyrka</p><p>&nbsp;</p><p>Till den sovande</p><p>Karin Rehnqvist</p><p>Olle Persson, baryton</p><p>Per Johansson, klarinett. Cristiano Gualco, violin, Paolo Andreoli, violin. Bo Håkansson, slagverk.</p><p>Inspelad i Båstad 2009. Live SR P2</p><p>&nbsp;</p><p>Kuolinitku Äidin haudalla/Dirge On The Mother's Grave</p><p>Finska Gråterskor</p><p>Itkuja Laments</p><p>ean 6420614440018</p><p>&nbsp;</p><p>Holocene</p><p>Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text.</p><p>Marlena Ernman, Anita Björk m fl. Esa-Pekka Salonen, dir. Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokören.</p><p>Inspelad av SR P2</p><p><br></p><p>Hallelujah</p><p>Leonard Cohen</p><p>Jeff Buckley, sång, gitarr.</p><p>CD:n Grace</p><p>Columbia Records</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/779517</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160920_0400_15737227d07.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 20 Sep 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Henrik Frisk: Bipolär sjukdom är anledningen till att jag spelar och komponerar. Tonsättaren Karin Rehnqvist: Att komponera tränar upp känsligheten. Min melankoli tillhör känslospektrat och livet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Professionella kompositören och saxofonisten <strong>Henrik Frisk</strong> ger en unik intervju där han berättar om sin bipolära sjukdom. Birgitta Tollan är en av de få han talat med om detta. Sjukdomen är fortfarande tabubelagd och omgärdad av fördomar. Musiken var vägen ut ur lidandet för <strong>Henrik Frisk</strong>.</p><p>– Sjukdomen är anledningen till att jag spelar och komponerar, berättar Henrik Frisk. Musiken var vägen ut ur lidandet. Det var ett öppet fönster för kommunikation med andra människor. När jag lyssnar på min egen musik kommer jag närmast mig själv. Musiken får mig att förstå att jag finns på riktigt.<br><br>– Jag spelar saxofon – därför mår jag bra. Punkt! Vinst på varje lott. Och det är ganska häftigt!<br></p><p>Redan som liten pojke hade Henrik Frisk depressioner. Han bodde i Frankrike med sin familj och såg som 12-åring en TV-sänd konsert med popgruppen <em>Police</em>. Upplevelsen förändrade hans liv.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Den internationellt mycket uppmärksammade tonsättaren <strong>Karin Rehnqvist</strong> har haft perioder av nedstämdhet.<br><br>– Jag har en vild hjärna som drar iväg. För mig är komponerandet ett sätt att koncentrera tanken och ge stadga i tillvaron, förklarar hon.<br><br>– Att ägna sig åt konst, att komponera, handlar om att träna upp sin känslighet. Då är det inte så konstigt att vara melankolisk. Det tillhör känslospektrat och det tillhör livet. Ständig lycka finns inte, säger Karin Rehnqvist, som vill att musiken skall stånga sig fram, ge motstånd och gestalta det som är bångstyrigt och brustet.<br><br>– När utrikesminister <strong>Anna Lindh</strong> mördades kändes det futtigt att komponera. Men i mitt verk <em>Ljus av ljus</em>, till minne av Anna Lindh, använder jag ljusa flickröster som en motbild till det mörka, till sorgen.</p><p><br><br>Tonsättaren <strong>Jonas Bohlin</strong> är attraherad av dystopier och har skrivit flera verk utifrån svåra, smärtsamma teman.<br><br>– Jag är ingen religiös människa utan försöker hitta ett sekulärt förhållningssätt till vetskapen om vår egen dödlighet, berättar Jonas Bohlin, som skrev verket <em>Holocene</em> utifrån oro och ångest över klimathotet. Efter tre års arbetet med partituret blev Jonas Bohlin nedstämd och utbränd.<br><br>– Det här objektiva sättet att se på hela mänskligheten gör att man distanserar sig från själva livet för att studera olika uttryck för vår undergång. Det är att avskärma sig gentemot mänskligt levande och det har kostat på mycket mer än jag har kunnat förstå själv, säger Jonas Bohlin.<br><br>Vi lyssnar även på musik av de unipolära och bipolära artisterna <strong>Brian Wilson</strong> i <em>Beach Boys</em> och <strong>Sting</strong> i <em>Police</em>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004</p><p>&nbsp;<br></p><p>Rehab</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse, m fl&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>CP-Skräck</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Ljus av ljus</p><p>Karin Rehnqvist</p><p>Text: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition.</p><p>Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred Honeck</p><p>Inspelad...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Med,utvidgade,sinnen,Musik,,bipolaritet,,dystopi]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/b43aa720-151c-48be-b4c1-ecade20c4d7c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:09</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Henrik Frisk: Bipolär sjukdom är anledningen till att jag spelar och komponerar. Tonsättaren Karin Rehnqvist: Att komponera tränar upp känsligheten. Min melankoli tillhör känslospektrat och livet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/09/p2_tollansmusikaliska_20160920_0400_15737227d07.mp3" length="38066189" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Med utvidgade sinnen. Vad har Britney Spears, Gioacchino Rossini, Robert Schumann och Amy Winehouse gemensamt?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Robert Schumann levde med depressioner och manier under hela sitt liv. Detta hörs i hans musik. Hans psykiska smärta och insomnia lindrades av att justera noterna till t.ex. sin cellokonsert.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Marilyn Monroe, Nina Simone, Amy Winehouse</strong> och <strong>Britney Spears</strong> är alla diagnostiserade med bipolärt syndrom. Deras extra känslighet ger sig ofta uttryckt i utmanande stökighet. Även droger används ibland för att döva lidandet. Deras utsatthet på grund av de utvidgade sinnena utnyttjas av paparazzis och föraktande snaskjournalister. </p><p>Idéhistorikern och författaren <strong>Karin Johannisson</strong> berättar om skillanden mellan melankoli och depression och förklarar hur kvinnlig kreativitet i historien demoniserats och trivialiserats.<br><br>Exemplet bipoläre <strong>Beethoven</strong> visar att musikalisk kreativitet har att göra med förmågan att vara allt annat än mainstream – att ha ett utvidgat sinne.<br><br>I programmet medverkar artisten <strong>Jacques Labouchere</strong>. Han diagnosticerades för tio år sedan med bipolärt syndrom. På hans nya CD finns låten <em>Dr Doctor</em>.<br><br><strong>Fredrik Ullén</strong>, hyllad pianist och dessutom hjärnforskare, talar om den delikata balansen mellan att vara alltför galen och att vara galet kreativ.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"<br>Emil Jonason<br>Emil Jonason<br>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004<br><br><br>Rehab<br>Amy Winehouse<br>Amy Winehouse, m fl <br><br><br>CP-Skräck<br>Madodds (Fredrik Mbuyamba)<br>Madodds<br>Privat inspelning<br><br><br>Holocene slutmix 081030<br>Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text.<br>Marlena Ernman, Anita Björk, Esa-Pekka Salonen, Radiosymfonikerna, Radiokören m fl<br>Inspelad av SR P2 2008<br><br><br>Cellokonsert a-moll, op. 129<br>Robert Schumann<br>Solist: Andreas Brantelid. Stavangers symfoniorkester. Dirigent: Paul McCreesh.<br>Liveinspelning från norska radion<br><br><br>Radar<br>Henrik Jonback | Christian Karlsson | Ezekiel Lewis | Balewa Muhammad | Candice Nelson | J Que | Pontus Winnberg<br>Britney Spears<br>CD: Blackout<br><br><br>Rehab<br>Amy Winehouse<br>Amy Winehouse, m fl <br><br><br>Happy Birthday<br>Mildred J Hill | Patty S Hill<br>Marilyn Monroe, sång<br><br><br>They Don't Care About Us<br>Michael Jackson<br>Michael Jackson<br>HIStory 1995 <br><br><br>Break Down And Let It All Out<br>Nina Simone<br>Nina Simone, sång. M fl.<br>Album: Wild Is The Wind_High Priestess Of Soul<br><br><br>Cellokonsert a-moll, op. 129<br>Robert Schumann<br>Solist: Andreas Brantelid. Stavangers symfoniorkester. Dirigent: Paul McCreesh.<br>Liveinspelning från norska radion<br><br><br>Kreisleriana, Op. 16 - 7. Sehr Rasch<br>Robert Schumann<br>Mitsuko UchidaSchumann: Kreisleriana, Carnava<br>PHILIPS 442 777-2<br><br><br>Sart und singend (Delicate and singing)<br>Robert Schumann<br>Matti Hirvonen<br>Robert Schumann<br>CAPRICE CAP 21664<br><br><br>STRÅKKVARTETT NR 16 F-DUR OP 135&nbsp; _1826_ Sats 2, Vivace<br>BEETHOVEN, LUDWIG VAN (C)<br>BERG, ALBAN (ALBAN BERG-KVARTETTEN) /PICHLER, GÜNTER (VL) SCHULZ,<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; GERHARD (VL) KAKUSKA, THOMAS (VLA) ERBEN, VALENTIN (VLC)/ (IENS)<br><br><br>05. SYMFONI NR 9 D-MOLL OP 125. IVb. Presto. O Freunde, nicht diese Träne - Allegro assai<br>BEETHOVEN, LUDWIG VAN (C) SCHILLER, FRIEDRICH VON /SATS 5/(A) <br>ABBADO, CLAUDIO (DIR) MATTILA, KARITA (SOP) URMANA, VIOLETA (MEZZ)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; MOSER, THOMAS (TEN) QUASTHOFF, THOMAS (BAS) RADIOKÖREN (STOCKHOLM)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; (KÖR) ERICSON, ERIC /KÖR-/ (DIR) BERLINER PHILHARMONIKER (ORK) <br><br><br>Dear Dr <br>Jacques Labouchere<br>Jacques Labouchere. M fl<br>"Bi-polar Baby Strollers"<br>Ännu ej utgiven.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong><br data-mce-bogus="1"></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/779508</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160913_0400_15718e689df.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 13 Sep 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Robert Schumann levde med depressioner och manier under hela sitt liv. Detta hörs i hans musik. Hans psykiska smärta och insomnia lindrades av att justera noterna till t.ex. sin cellokonsert.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Marilyn Monroe, Nina Simone, Amy Winehouse</strong> och <strong>Britney Spears</strong> är alla diagnostiserade med bipolärt syndrom. Deras extra känslighet ger sig ofta uttryckt i utmanande stökighet. Även droger används ibland för att döva lidandet. Deras utsatthet på grund av de utvidgade sinnena utnyttjas av paparazzis och föraktande snaskjournalister. </p><p>Idéhistorikern och författaren <strong>Karin Johannisson</strong> berättar om skillanden mellan melankoli och depression och förklarar hur kvinnlig kreativitet i historien demoniserats och trivialiserats.<br><br>Exemplet bipoläre <strong>Beethoven</strong> visar att musikalisk kreativitet har att göra med förmågan att vara allt annat än mainstream – att ha ett utvidgat sinne.<br><br>I programmet medverkar artisten <strong>Jacques Labouchere</strong>. Han diagnosticerades för tio år sedan med bipolärt syndrom. På hans nya CD finns låten <em>Dr Doctor</em>.<br><br><strong>Fredrik Ullén</strong>, hyllad pianist och dessutom hjärnforskare, talar om den delikata balansen mellan att vara alltför galen och att vara galet kreativ.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista:</strong></span><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"<br>Emil Jonason<br>Emil Jonason<br>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004<br><br><br>Rehab<br>Amy Winehouse<br>Amy Winehouse, m fl <br><br><br>CP-Skräck<br>Madodds (Fredrik Mbuyamba)<br>Madodds<br>Privat inspelning<br><br><br>Holocene slutmix 081030<br>Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text.<br>Marlena Ernman, Anita Björk, Esa-Pekka Salonen, Radiosymfonikerna, Radiokören m fl<br>Inspelad av SR P2 2008<br><br><br>Cellokonsert a-moll, op. 129<br>Robert Schumann<br>Solist: Andreas Brantelid. Stavangers symfoniorkester. Dirigent: Paul McCreesh.<br>Liveinspelning från norska radion<br><br><br>Radar<br>Henrik Jonback | Christian Karlsson | Ezekiel Lewis | Balewa Muhammad | Candice Nelson | J Que | Pontus Winnberg<br>Britney Spears<br>CD: Blackout<br><br><br>Rehab<br>Amy Winehouse<br>Amy Winehouse, m fl <br><br><br>Happy Birthday<br>Mildred J Hill | Patty S Hill<br>Marilyn Monroe, sång<br><br><br>They Don't Care About Us<br>Michael Jackson<br>Michael Jackson<br>HIStory 1995 <br><br><br>Break Down And Let It All Out<br>Nina Simone<br>Nina Simone, sång. M fl.<br>Album: Wild Is The Wind_High Priestess Of Soul<br><br><br>Cellokonsert a-moll, op. 129<br>Robert Schumann<br>Solist: Andreas Brantelid. Stavangers symfoniorkester. Dirigent: Paul McCreesh.<br>Liveinspelning från norska radion<br><br><br>Kreisleriana, Op. 16 - 7. Sehr Rasch<br>Robert Schumann<br>Mitsuko UchidaSchumann: Kreisleriana, Carnava<br>PHILIPS 442 777-2<br><br><br>Sart und singend (Delicate and singing)<br>Robert Schumann<br>Matti Hirvonen<br>Robert Schumann<br>CAPRICE CAP 21664<br><br><br>STRÅKKVARTETT NR 16 F-DUR OP 135&nbsp; _1826_ Sats 2, Vivace<br>BEETHOVEN, LUDWIG VAN (C)<br>BERG, ALBAN (ALBAN BERG-KVARTETTEN) /PICHLER, GÜNTER (VL) SCHULZ,<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; GERHARD (VL) KAKUSKA, THOMAS (VLA) ERBEN, VALENTIN (VLC)/ (IENS)<br><br><br>05. SYMFONI NR 9 D-MOLL OP 125. IVb. Presto. O Freunde, nicht diese Träne - Allegro assai<br>BEETHOVEN, LUDWIG VAN (C) SCHILLER, FRIEDRICH VON /SATS 5/(A) <br>ABBADO, CLAUDIO (DIR) MATTILA, KARITA (SOP) URMANA, VIOLETA (MEZZ)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; MOSER, THOMAS (TEN) QUASTHOFF, THOMAS (BAS) RADIOKÖREN (STOCKHOLM)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Med,utvidgade,sinnen.,Vad,har,Britney,Spears,,Gioacchino,Rossini,,Robert,Schumann,och,Amy,Winehouse,gemensamt?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/ae0b3716-70f5-4fff-ab84-5a1e91beefc7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:22</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Robert Schumann levde med depressioner och manier under hela sitt liv. Detta hörs i hans musik. Hans psykiska smärta och insomnia lindrades av att justera noterna till t.ex. sin cellokonsert.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/09/p2_tollansmusikaliska_20160913_0400_15718e689df.mp3" length="36352092" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Med utvidgade sinnen - Fixa idéer. Möt artisterna Madodds och Amanda Blomqvist.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bipoläre tonsättaren Berlioz använde en så kallad idée fixe i den fantastiska symfonin, Symphonie Fantastique. Lyssna på Rossinis maniska operaslut. som kallas Rossinis crescendo eller Rossinis raket.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren <strong>Hector Berlioz</strong> var bipolär och i sina memoarer beskriver han depressioner: ”de mest fruktansvärda av alla livets djävligheter. Den hemska känslan av att vara ensam i ett tomt universum.” - Under mina manier är jag gäckande, aktiv, passionerad, ondskefull och illvillig, skriver Berlioz.</p><p>Tonsättaren <strong>Gioacchino Rossini</strong> skrev 40 operor på 20 år och tystades under lika många år av bipolär sjukdom.</p><p>Idéhistorikern <strong>Karin Johannisson</strong> talar om att förnuft och känsla nuförtiden samarbetar; att känsla kan vara tänkt och tanke kan vara känt. <br><strong>Birgitta Tollan</strong> och Karin Johannisson funderar kring den känslorepertoar som erbjuds av dagens symfoniorkestrar. Är den förlegad och orsak till att unga människor flyr konserthusen?<br>– Idag behöver publiken mer differentierade känslouttryck, som ilska, aggression och nostalgi. Ungdomar bygger sina identiteter bortom den typ av stereotyper som mainstream symfonirepertoar erbjuder, resonerar Karin Johannisson.<br><br>Hjärnforskaren <strong>Fredrik Ullén</strong> berättar om så kallade hjärnmaskar och om vad en CP-skada betyder. Han förklarar varför hälften av alla personer som föds blinda har absolut gehör och på det sättet har ett utvidgat hörselsinne.<br><br>Låtskrivaren och sångerskan <strong>Amanda Blomqvist</strong> är blind, har absolut gehör och en CP-skada. För henne är ordet VÄG en fixstjärna i livet. Hör Amanda sjunga låtar ur egna CD:n ”Säg väg”. Hennes mål är att sjunga i Globen i Stockholm.<br><br><strong>Fredrik Mbuyamba</strong> bär artistnamnet <strong>Madodds</strong>. Han har gjort den rosade singeln <em>CP-skräck</em> och planerar att ge ut en hel CD. <br>– Jag är så arg på kommunen. Jag sökte pengar för studiotid men jag fick avslag med motiveringen att jag skulle sättas på ett dagcenter för att snickra istället, berättar Madodds, som har spasmer och svårt att röra händer och fingrar. Men som ständigt skriver låttexter.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong>:</span><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Rehab</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse, m fl&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>CP-Skräck</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p><br></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Väg</p><p>Amanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.</p><p>Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.</p><p>Säg Väg</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Symphonie Fantastique (Op 14)</p><p>Hector Berlioz</p><p>Simon Rattle | Berliner Philharmoniker</p><p>&nbsp;</p><p>La Pietra Del Paragone (KÄRLEK PÅ PROV) Voi Clarice(Final)</p><p>ROSSINI, GIOACCHINO (C) ROMANELLI, LUIGI (A)</p><p>JENKINS, NEWELL (DIR) ELGAR, ANNE _FULVIA_ (SOP) WOLFF, BEVERLY _CLARICE_ (MEZZ) BONAZZI, ELAINE _ASPASIA_ (MEZZ) CARRERAS, JOSÉ _GIOCONDO_ (TEN) REARDON, JOHN _ASDRUBALE_ (BAR) FOLDI, ANDREW _MACROBIO_ (BAR) DIAZ, JUSTINO _PACUVIO_ (BAR) MURCELL, RAY</p><p>&nbsp;</p><p>Ouvertyren ur Barberaren i Sevilla</p><p>Rossini</p><p>Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent</p><p>CD: Folkoperan Live</p><p>&nbsp;</p><p>Manic Depression</p><p>Jimi Hendrix</p><p>Jimi Hendrix, gitarr och sång&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Väg</p><p>Amanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.</p><p>Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.</p><p>Säg Väg</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Vägsingens hicka</p><p>Amanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.</p><p>Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.</p><p>Amanda</p><p>säg väg</p><p>&nbsp;</p><p>När mina assistenter slutar</p><p>Amanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.</p><p>Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.</p><p>Amanda</p><p>säg väg</p><p>&nbsp;</p><p>Emma Fjinde</p><p>Amanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.</p><p>Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.</p><p>Amanda</p><p>säg väg</p><p>&nbsp;</p><p>Galoppan</p><p>Amanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.</p><p>Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.</p><p>Amanda</p><p>säg väg</p><p>&nbsp;</p><p>CP-Skräck</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Faller</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Avslag</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>BLOCK Special Edition</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/773872</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160906_0400_156ffb4547e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 06 Sep 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bipoläre tonsättaren Berlioz använde en så kallad idée fixe i den fantastiska symfonin, Symphonie Fantastique. Lyssna på Rossinis maniska operaslut. som kallas Rossinis crescendo eller Rossinis raket.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren <strong>Hector Berlioz</strong> var bipolär och i sina memoarer beskriver han depressioner: ”de mest fruktansvärda av alla livets djävligheter. Den hemska känslan av att vara ensam i ett tomt universum.” - Under mina manier är jag gäckande, aktiv, passionerad, ondskefull och illvillig, skriver Berlioz.</p><p>Tonsättaren <strong>Gioacchino Rossini</strong> skrev 40 operor på 20 år och tystades under lika många år av bipolär sjukdom.</p><p>Idéhistorikern <strong>Karin Johannisson</strong> talar om att förnuft och känsla nuförtiden samarbetar; att känsla kan vara tänkt och tanke kan vara känt. <br><strong>Birgitta Tollan</strong> och Karin Johannisson funderar kring den känslorepertoar som erbjuds av dagens symfoniorkestrar. Är den förlegad och orsak till att unga människor flyr konserthusen?<br>– Idag behöver publiken mer differentierade känslouttryck, som ilska, aggression och nostalgi. Ungdomar bygger sina identiteter bortom den typ av stereotyper som mainstream symfonirepertoar erbjuder, resonerar Karin Johannisson.<br><br>Hjärnforskaren <strong>Fredrik Ullén</strong> berättar om så kallade hjärnmaskar och om vad en CP-skada betyder. Han förklarar varför hälften av alla personer som föds blinda har absolut gehör och på det sättet har ett utvidgat hörselsinne.<br><br>Låtskrivaren och sångerskan <strong>Amanda Blomqvist</strong> är blind, har absolut gehör och en CP-skada. För henne är ordet VÄG en fixstjärna i livet. Hör Amanda sjunga låtar ur egna CD:n ”Säg väg”. Hennes mål är att sjunga i Globen i Stockholm.<br><br><strong>Fredrik Mbuyamba</strong> bär artistnamnet <strong>Madodds</strong>. Han har gjort den rosade singeln <em>CP-skräck</em> och planerar att ge ut en hel CD. <br>– Jag är så arg på kommunen. Jag sökte pengar för studiotid men jag fick avslag med motiveringen att jag skulle sättas på ett dagcenter för att snickra istället, berättar Madodds, som har spasmer och svårt att röra händer och fingrar. Men som ständigt skriver låttexter.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong>:</span><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Rehab</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse, m fl&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>CP-Skräck</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p><br></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Väg</p><p>Amanda Blomqvist, text. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, musik.</p><p>Amanda Blomqvist, sång. Hans Lundqvist och Pelle Halvarsson, olika instrument.</p><p>Säg Väg</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Symphonie Fantastique (Op 14)</p><p>Hector Berlioz</p><p>Simon Rattle | Berliner Philharmoniker</p><p>&nbsp;</p><p>La Pietra Del Paragone (KÄRLEK PÅ PROV) Voi Clarice(Final)</p><p>ROSSINI, GIOACCHINO (C) ROMANELLI, LUIGI (A)</p><p>JENKINS, NEWELL (DIR) ELGAR, ANNE _FULVIA_ (SOP) WOLFF, BEVERLY _CLARICE_ (MEZZ) BONAZZI, ELAINE _ASPASIA_ (MEZZ) CARRERAS, JOSÉ _GIOCONDO_ (TEN) REARDON, JOHN _ASDRUBALE_ (BAR) FOLDI, ANDREW _MACROBIO_ (BAR) DIAZ, JUSTINO _PACUVIO_ (BAR) MURCELL, RAY</p><p>&nbsp;</p><p>Ouvertyren ur Barberaren i Sevilla</p><p>Rossini</p><p>Folkoperan. Kerstin Nerbe, dirigent</p><p>CD: Folkoperan Live</p><p>&nbsp;</p><p>Manic Depression</p><p>Jimi Hendrix</p><p>Jimi Hendrix, gitarr och sång&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>"Fire...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Med,utvidgade,sinnen,Fixa,idéer.,Möt,artisterna,Madodds,och,Amanda,Blomqvist.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/a720aaa4-4749-44f2-a756-d49e89c07f83.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bipoläre tonsättaren Berlioz använde en så kallad idée fixe i den fantastiska symfonin, Symphonie Fantastique. Lyssna på Rossinis maniska operaslut. som kallas Rossinis crescendo eller Rossinis raket.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/09/p2_tollansmusikaliska_20160906_0400_156ffb4547e.mp3" length="40033491" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Med utvidgade sinnen - ADHD. Möt klarinettisten Emil Jonason och tonsättaren och violinisten Emmy Lindström.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 3 av 4.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Om sambandet mellan galenskap och genialitet. Med underrubriken, Hjärnan och musik. Sekelskiftet 1900 började psykiska symptom benämnas ”nervösa sammanbrott”. Tonsättaren Charles Ives bipolära symptom kallades ”hjärtkollapser”.<br><br>– Ives ”galenskap” hörs i hans geniala musik, hävdar idéhistorikern Karin Johannisson.<br><br>Hjärnforskaren Fredrik Ullén förklarar var musiken finns i hjärnan och spelar pianomusik av den excentriske tonsättaren Sorabji.<br><br>Birgitta Tollan möter dessutom två hyperaktiva musiker, som är gifta med varandra.<br><br>– ADHD-diagnosen var en befrielse. Jag behövde inte låtsas att jag var som alla andra, säger violinisten och tonsättaren Emmy Lindström, som blev mobbad av vuxna för att hon inte var tyst och stillsam som flickor bör vara.<br><br>– Jag sitter aldrig still och jag tänker på klarinettgrepp hela tiden, berättar Emmys make, klarinettisten Emil Jonason. I min hjärna finns två järnvägsspår som jag åker på samtidigt. Det är väldigt roligt!<br>&nbsp;<br>– Som barn var jag osynligt och introvert hyperaktiv. Nu sitter jag aldrig still, säger Emil Jonason.</p><p><br></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong>:</span><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Rehab</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse, m fl&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp; <br></p><p>CP-Skräck</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Sins Of My Father</p><p>Kathleen Brennan, Tom Waits</p><p>Tom Waits | Marc Ribot | Larry Taylor | Brain</p><p>Real Gone/Tom Waits&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>THE UNANSWERED QUESTION</p><p>Charles Ives</p><p>Leonard BERNSTEIN, Philip Smith | New York Philharmonic</p><p>&nbsp;</p><p>The Majority</p><p>Charles Ives</p><p>Robert Gardner | Eric Trudel</p><p>Charles Ives: Songs, Vol. 4</p><p>Naxos American&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>100 Transcendental Studies - No. 34 Soave E Dolce</p><p>Kaikhorsu Shapurji Sorabji</p><p>Fredrik Ullén, piano</p><p>Sorabji - 100 Transcendental Studies, Nos. 26–43</p><p>BIS-CD-1533</p><p>&nbsp;</p><p>Luft&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Emmy Lindström</p><p>Emmy Lindström, violin, Jonna Inge, viola, Kristin Olsson, flöjt, Sabina Sandri-Olsson, cello</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Melodi till Emelie</p><p>Emmy Lindström</p><p>Emmy Lindström, violin, Jonna Inge, viola, Kristin Olsson, flöjt, Sabina Sandri-Olsson, cello</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Psalm Över Katarina Kyrkogård</p><p>Emmy Lindström</p><p>Emmy Lindström, violin, Jonna Inge, viola, Kristin Olsson, flöjt, Sabina Sandri-Olsson, cello</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Klarinettkonsert op. 57</p><p>Carl Nielsen</p><p>Emil Jonason, klarinett. Hesingborgs symfoniorkester. Niklas Willén, dir.</p><p>Inspelning Sveriges Radio P2</p><p>&nbsp;</p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Klarinettkonsert op. 57</p><p>Carl Nielsen</p><p>Emil Jonason, klarinett. Hesingborgs symfoniorkester. Niklas Willén, dir.</p><p>Inspelning Sveriges Radio P2</p><p>&nbsp;</p><p>Konsert För Klarinett &amp; Orkester</p><p>Corigliani, John</p><p>Richard Stoltzman | Lawrence Leighton Smith | London Symphony Orchestra</p><p>Corigliani Konsert För Klarinett &amp; Orkester&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>Konsert För Klarinett &amp; Orkester</p><p>Corigliani, John</p><p>Richard Stoltzman | Lawrence Leighton Smith | London Symphony Orchestra</p><p>Corigliani Konsert För Klarinett &amp; Orkester&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>Konsert För Klarinett &amp; Orkester Kv 622 A-Dur</p><p>Mozart</p><p>Dimitri Ashkenazy | Vladimir Ashkenazy | Tjeckiska Filharmonin (Prag)</p><p>Mozart Konsert För Klarinett &amp; Orkester Kv 622 A-Dur&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p><br></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><br data-mce-bogus="1"></span></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/773818</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160830_0400_156db63fde2.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 30 Aug 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 3 av 4.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Om sambandet mellan galenskap och genialitet. Med underrubriken, Hjärnan och musik. Sekelskiftet 1900 började psykiska symptom benämnas ”nervösa sammanbrott”. Tonsättaren Charles Ives bipolära symptom kallades ”hjärtkollapser”.<br><br>– Ives ”galenskap” hörs i hans geniala musik, hävdar idéhistorikern Karin Johannisson.<br><br>Hjärnforskaren Fredrik Ullén förklarar var musiken finns i hjärnan och spelar pianomusik av den excentriske tonsättaren Sorabji.<br><br>Birgitta Tollan möter dessutom två hyperaktiva musiker, som är gifta med varandra.<br><br>– ADHD-diagnosen var en befrielse. Jag behövde inte låtsas att jag var som alla andra, säger violinisten och tonsättaren Emmy Lindström, som blev mobbad av vuxna för att hon inte var tyst och stillsam som flickor bör vara.<br><br>– Jag sitter aldrig still och jag tänker på klarinettgrepp hela tiden, berättar Emmys make, klarinettisten Emil Jonason. I min hjärna finns två järnvägsspår som jag åker på samtidigt. Det är väldigt roligt!<br>&nbsp;<br>– Som barn var jag osynligt och introvert hyperaktiv. Nu sitter jag aldrig still, säger Emil Jonason.</p><p><br></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;"><strong>Musiklista</strong>:</span><br data-mce-bogus="1"></p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Rehab</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse, m fl&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp; <br></p><p>CP-Skräck</p><p>Madodds (Fredrik Mbuyamba)</p><p>Madodds</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Sins Of My Father</p><p>Kathleen Brennan, Tom Waits</p><p>Tom Waits | Marc Ribot | Larry Taylor | Brain</p><p>Real Gone/Tom Waits&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>THE UNANSWERED QUESTION</p><p>Charles Ives</p><p>Leonard BERNSTEIN, Philip Smith | New York Philharmonic</p><p>&nbsp;</p><p>The Majority</p><p>Charles Ives</p><p>Robert Gardner | Eric Trudel</p><p>Charles Ives: Songs, Vol. 4</p><p>Naxos American&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>100 Transcendental Studies - No. 34 Soave E Dolce</p><p>Kaikhorsu Shapurji Sorabji</p><p>Fredrik Ullén, piano</p><p>Sorabji - 100 Transcendental Studies, Nos. 26–43</p><p>BIS-CD-1533</p><p>&nbsp;</p><p>Luft&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Emmy Lindström</p><p>Emmy Lindström, violin, Jonna Inge, viola, Kristin Olsson, flöjt, Sabina Sandri-Olsson, cello</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Melodi till Emelie</p><p>Emmy Lindström</p><p>Emmy Lindström, violin, Jonna Inge, viola, Kristin Olsson, flöjt, Sabina Sandri-Olsson, cello</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Psalm Över Katarina Kyrkogård</p><p>Emmy Lindström</p><p>Emmy Lindström, violin, Jonna Inge, viola, Kristin Olsson, flöjt, Sabina Sandri-Olsson, cello</p><p>Privat inspelning</p><p>&nbsp;</p><p>Klarinettkonsert op. 57</p><p>Carl Nielsen</p><p>Emil Jonason, klarinett. Hesingborgs symfoniorkester. Niklas Willén, dir.</p><p>Inspelning Sveriges Radio P2</p><p>&nbsp;</p><p>"Fire and Improvisation"</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p>LIVE in Konserthuset 25/9 2004</p><p>&nbsp;</p><p>Klarinettkonsert op. 57</p><p>Carl Nielsen</p><p>Emil Jonason, klarinett. Hesingborgs symfoniorkester. Niklas Willén, dir.</p><p>Inspelning Sveriges Radio P2</p><p>&nbsp;</p><p>Konsert För Klarinett &amp; Orkester</p><p>Corigliani, John</p><p>Richard Stoltzman | Lawrence Leighton Smith | London Symphony Orchestra</p><p>Corigliani Konsert För Klarinett...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Med,utvidgade,sinnen,ADHD.,Möt,klarinettisten,Emil,Jonason,och,tonsättaren,och,violinisten,Emmy,Lindström.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/29daac60-1181-4fb3-afe7-7661bddc0069.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:22</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 3 av 4.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/08/p2_tollansmusikaliska_20160830_0400_156db63fde2.mp3" length="38283010" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Med utvidgade sinnen - Tourette och musik. Möt Nick van Bloss, konsertpianist.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 2 av 4.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konsertpianisten Nick van Bloss har haft svårartad Tourettes syndrom sedan han var sju år.</p><p>- Så snart jag satte mig vid pianot försvann mina fåniga och dumma ticks, men när jag slutade spela och lämnade pianot, återvände kriget i min kropp och de okontrollerade rörelserna tog över, berättar han.</p><p><br>I sin bok ”busy body - my life with tourette’s syndrome”, ungefär ”rastlös kropp – mitt liv med tourettes syndrom”, kallar Nick van Bloss sig själv Tourettist och radar upp alla de symptom som han har: han blinkar och rullar med ögonen, han trutar med munnen och blåser ljudligt ut luften, han knycker våldsamt med huvudet framåt och skakar det åt sidorna, han hoppar och sparkar och slår med knytnävarna rakt in i sin egen mage, han knäböjer, slår ihop käkarna om och om igen, tänder och släcker ljuset i sovrummet hundra gånger innan han lägger sig, räknar stegen till och från skolan, spottar in i människors vänstra öga, knyter och knyter upp skosnörena tio gånger, låter alla tio fingrar samtidigt ta tag i okända människors flottiga näsor, kinder, örsnibbar, käkar, nackar, ögonlock, armbågar och knän! Han knyter musklerna i vadorna om och om igen, hyperventilerar, skrattar och uttallar olika läten väldigt högt. Allt detta sker mot hans egen vilja. Tourette har tagit kommandot över Nick van Bloss.</p><p>Å det grövsta blir han mobbad i skolan. Av både elever och lärare. Hans liv är ett helvete. Och varken han själv eller hans familj vet varför allt detta sker.<br><br>Men när Nick van Bloss är elva år finner han och föräldrarna ett piano vid vägkanten med en påklistrad, handskriven lapp: Gott hem önskas!<br></p><p>- Det blir min allra första kärlek, säger Nick van Bloss. Jag finner frihet, jag drömmer mig bort från mitt olidliga liv. Ljuden jag skapar är vackra, kraftfulla och arga. Det jag inte kan säga i ord säger jag i toner.<br><br>Från 15 års ålder studerar Nick van Bloss piano vid Royal Music Conservatory i London. Efter stora framgångar med flera priser tappar han dock lusten att fortsätta i karriärkarusellen inom den klassiska musiken. Han är trött på stress och krav från andra som styr hans liv. Han avskyr de obligatoriska tävlingarna, och vägrar ställa upp på de sexuella krav som ofta ställs på musikerna för att bli uttagen att deltaga.<br><br>Nick van Bloss säljer sin fina flygel och flyttar från London. Han möter sin stora kärlek, en man. Musiken fortsätter dock att spela i hans huvud och han studerar in Bachs Goldbergvariationer helt utan piano.<br></p><p>- Det finns stora känslor bakom Bachs välordnade musik. Bachs musikaliska kontroll hindrar även mig att ”brista ut i Bach” som skulle kunna ske om jag överrumplas av mina olika ticks, förklarar Nick van Bloss. Och det känns så bra! Jag är bättre än jag kunnat drömma om. Jag känner att livet var värt att leva. Tankar kring tidigare tillkortakommanden, min dåliga självkänsla och mina tvivel försvinner.<br><br>2007 gör BBC Horizon en dokumentär ”Mad but Glad” om Tourettes syndrom där han medverkar. Efter 15 års frånvaro gör Nick van Bloss i april 2009 comeback då han spelar en konsert av Bach och Beethovens Kejsarkonsert med English Chamber Orchestra i Cadogan Hall i London. ”En triumf” utropar recensenterna! Nick van Bloss turnerar sedan dess internationellt och har spelat in skivor med musik av Bach, Chopin och snart med Mozart.<br><br>Musikproducent Michael Haas anser att ”Nick van Bloss i polyfon musik, såsom Bachs musik, erbjuder en övermänsklig presicion och individualitet utan att förlora överblicken”.<br><br>Nick van Bloss känner stark gemenskap främst med Mozart och Chopin, två tonsättare som han anser ofta blir missförstådda.<br><br>- De var komplicerade själar, som led, älskade, kände ångest, vrede, elände&nbsp;&nbsp; och plågades av pengabrist och åkommor. Båda dog unga. Så visst känner jag en samhörighet med dem, förklarar Nick van Bloss.<br><br>- Det skrämmande med Mozarts musik är att du tror att det blir en lätt match att spela den, men när du prövar märker du att lättheten är bedräglig. Under några minuter flyter allt fint och så bopp, händer något. Hans musik är som en gupp-väg kantad av blommor. Vilken blomma skall du närskåda, vilket gupp skall du undvika?<br><br>Så Nick van Bloss gör fingrarna så mjuka och smidiga som möjligt så att de får en mänsklig röst med andning och flöde. Mozart behöver det, han kräver det, förklarar Nick van Bloss.<br><br>Finns det någon situation i livet som gör att dina kroppsliga rörelser och ticks försvinner, undrar jag?<br><br>- Nej, säger Nick van Bloss, som försökt allt. Jag är alltid spänd, och min kropp rör sig ständigt! Det är mitt normala jag.<br></p><p>- Hur är det i kärlek och under erotiska upplevelser, försöker jag?<br><br>- Nej. Alla mänskliga sinnesrörelser och känslor existerar sida vid sida med min kropp som ständigt rör sig. Det förändras aldrig! Jag vet att det enda som hjälper är att spela piano. Så min stackars kropp får aldrig vila, förklarar konsertpianisten Nick van Bloss.<br><br>Manus och produktion, Birgitta Tollan.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span><br data-mce-bogus="1"></p><p>﻿Fire And Improvisation</p><p>Jonason, Emil,</p><p>Jonason, Emil</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>REHAB</p><p>Amy Winehouse,</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse</p><p>ISLAND RECORDS 00407, 171 782 3</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Cp Skräck</p><p>Mbuyamba<br></p><p>Mbuyamba</p><p>Mad Odds</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Prelude In B-Flat Minor, Op. 28 No 16</p><p>Chopin,</p><p>Nick Van Bloss</p><p>Nimbus Records, NI6215</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Keyboard Concerto In D, Bwv - 3. Allegro</p><p>Johann Sebastian Bach,</p><p>Nick Van Bloss, English Chamber Orchestra</p><p>Nimbus Records, NI6141<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Goldberg Variations 'Aria Mit Verschiedenen Veränderungen' BWV 988_ Aria</p><p>J S Bach,</p><p>Nick Van Bloss</p><p>Nimbus Records, NI6136<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Minor, BWV 1056 - 3.Presto</p><p>Nick Van Bloss, English Chamber Orchestra</p><p>Nimbus Records, NI6141<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Goldberg Variations 'Aria Mit Verschiedenen Veränderungen' BWV</p><p>988/ Variation 1</p><p>J S Bach,</p><p>Nick Van Bloss</p><p>Nimbus Records, NI6136<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Goldberg Variations 'Aria Mit Verschiedenen Veränderungen' BWV</p><p>988/ Variation 1</p><p>J S Bach,</p><p>Nick Van Bloss</p><p>Nimbus Records, NI6136</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Goldberg Variations 'Aria Mit Verschiedenen Veränderungen' BWV</p><p>988/ Variation 1</p><p>J S Bach,</p><p>Nick Van Bloss</p><p>Nimbus Records, NI6136</p><br><p>Fire And Improvisation</p><p>Jonason Emil,</p><p>Jonason Emil</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Sonata No 12 In F Major, K. 332 Ii. Adagio</p><p>W A Mozart,</p><p>Nick Van Bloss</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>KONSERT FÖR PIANO &amp; ORKESTER NR 18 B-DUR KV 456</p><p>Wolfgang Amadeus Mozart,</p><p>Martha Argerich/ EugenJ ochum / Bayerska Radions Symfoniorkester(München)</p><p>BR KLASSIK 31999, 90070109</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>KONSERT FÖR PIANO &amp; ORKESTER NR 26 D-DUR KV 537</p><p>Wolfgang Amadeus Mozart,</p><p>Friedrich Gulda/ NikolausHarnoncourt / Concertgebouw Orkest. (Amsterdam)</p><p>TELDEC 03706, 8.42970</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>KONSERT FÖR PIANO &amp; ORKESTER NR 20 D-MOLL KV 466</p><p>Wolfgang Amadeus Mozart,</p><p>Mitsuko Uchida / JeffreyTate / English Chamber Orchestra (London)</p><p>PHILIP S00305, 416 381-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>KONSERT FÖR PIANO &amp; ORKESTER NR 2 B-DUR KV 39</p><p>Wolfgang Amadeus Mozart,</p><p>Murray Perahia / English Chamber Orchestra (London)</p><p>SONY CLASSICAL 15676, 82876872302</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Sonata No 12 In F Major K. 332 Ii. Adagio</p><p>W A Mozart,</p><p>Nick Van Bloss</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>4th (Final) Movement Of Sonata No 3 In B Minor Presto Agitato</p><p>Chopin,</p><p>Nick Van Bloss</p><p>Nimbus Records, NI6215</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>4th (Final) Movement Of Sonata No 3 In B Minor Presto Agitato</p><p>Chopin,</p><p>Nick Van Bloss</p><p>Nimbus Records, NI6215</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>16 Prelude In B-Flat Minor Op. 28 No 16</p><p>Chopin,</p><p>Nick Van Bloss</p><p>Nimbus Records, NI6215</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/754632</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160823_0400_15693e917fb.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 23 Aug 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 2 av 4.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konsertpianisten Nick van Bloss har haft svårartad Tourettes syndrom sedan han var sju år.</p><p>- Så snart jag satte mig vid pianot försvann mina fåniga och dumma ticks, men när jag slutade spela och lämnade pianot, återvände kriget i min kropp och de okontrollerade rörelserna tog över, berättar han.</p><p><br>I sin bok ”busy body - my life with tourette’s syndrome”, ungefär ”rastlös kropp – mitt liv med tourettes syndrom”, kallar Nick van Bloss sig själv Tourettist och radar upp alla de symptom som han har: han blinkar och rullar med ögonen, han trutar med munnen och blåser ljudligt ut luften, han knycker våldsamt med huvudet framåt och skakar det åt sidorna, han hoppar och sparkar och slår med knytnävarna rakt in i sin egen mage, han knäböjer, slår ihop käkarna om och om igen, tänder och släcker ljuset i sovrummet hundra gånger innan han lägger sig, räknar stegen till och från skolan, spottar in i människors vänstra öga, knyter och knyter upp skosnörena tio gånger, låter alla tio fingrar samtidigt ta tag i okända människors flottiga näsor, kinder, örsnibbar, käkar, nackar, ögonlock, armbågar och knän! Han knyter musklerna i vadorna om och om igen, hyperventilerar, skrattar och uttallar olika läten väldigt högt. Allt detta sker mot hans egen vilja. Tourette har tagit kommandot över Nick van Bloss.</p><p>Å det grövsta blir han mobbad i skolan. Av både elever och lärare. Hans liv är ett helvete. Och varken han själv eller hans familj vet varför allt detta sker.<br><br>Men när Nick van Bloss är elva år finner han och föräldrarna ett piano vid vägkanten med en påklistrad, handskriven lapp: Gott hem önskas!<br></p><p>- Det blir min allra första kärlek, säger Nick van Bloss. Jag finner frihet, jag drömmer mig bort från mitt olidliga liv. Ljuden jag skapar är vackra, kraftfulla och arga. Det jag inte kan säga i ord säger jag i toner.<br><br>Från 15 års ålder studerar Nick van Bloss piano vid Royal Music Conservatory i London. Efter stora framgångar med flera priser tappar han dock lusten att fortsätta i karriärkarusellen inom den klassiska musiken. Han är trött på stress och krav från andra som styr hans liv. Han avskyr de obligatoriska tävlingarna, och vägrar ställa upp på de sexuella krav som ofta ställs på musikerna för att bli uttagen att deltaga.<br><br>Nick van Bloss säljer sin fina flygel och flyttar från London. Han möter sin stora kärlek, en man. Musiken fortsätter dock att spela i hans huvud och han studerar in Bachs Goldbergvariationer helt utan piano.<br></p><p>- Det finns stora känslor bakom Bachs välordnade musik. Bachs musikaliska kontroll hindrar även mig att ”brista ut i Bach” som skulle kunna ske om jag överrumplas av mina olika ticks, förklarar Nick van Bloss. Och det känns så bra! Jag är bättre än jag kunnat drömma om. Jag känner att livet var värt att leva. Tankar kring tidigare tillkortakommanden, min dåliga självkänsla och mina tvivel försvinner.<br><br>2007 gör BBC Horizon en dokumentär ”Mad but Glad” om Tourettes syndrom där han medverkar. Efter 15 års frånvaro gör Nick van Bloss i april 2009 comeback då han spelar en konsert av Bach och Beethovens Kejsarkonsert med English Chamber Orchestra i Cadogan Hall i London. ”En triumf” utropar recensenterna! Nick van Bloss turnerar sedan dess internationellt och har spelat in skivor med musik av Bach, Chopin och snart med Mozart.<br><br>Musikproducent Michael Haas anser att ”Nick van Bloss i polyfon musik, såsom Bachs musik, erbjuder en övermänsklig presicion och individualitet utan att förlora överblicken”.<br><br>Nick van Bloss känner stark gemenskap främst med Mozart...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Med,utvidgade,sinnen,Tourette,och,musik.,Möt,Nick,van,Bloss,,konsertpianist.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/058ce39e-a661-4a69-8326-2b541c30629b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 2 av 4.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/08/p2_tollansmusikaliska_20160823_0400_15693e917fb.mp3" length="35858489" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Med utvidgade sinnen - färger och musik. Möt Benjamin Staern, tonsättare.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 1 av 4.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad har Britney Spears, Robert Schumann och Amy Winehouse gemensamt? Eller Gioacchino Rossini, som skrev 40 operor på 20 år, och singersongwritern Jeff Buckley? Beethoven och Nina Simone? Tom Waits och Mozart? Hör galenskap och genialitet ihop?<br></p><p>2012 tilldelades <strong>Benjamin Staern</strong> Sveriges största tonsättarpris, <em>Christ Johnsonpriset</em>, på 180 000 kronor, för sin klarinettkonsert <em>Worried Souls</em>, <em>Oroade själar</em>, med solisten <strong>Karin Dornbusch</strong> och <em>Norrköpings Symfoniorkester</em> under ledning av <strong>Stefan Solyom</strong>.<br><br>Svenska musikaliska Akademin gav motiveringen: "Med häpnadsväckande förmåga hanterar Benjamin Staern stora musikaliska former på ett originellt och personligt sätt, i ett verk präglat av rikt varierad orkestrering och bländande virtuositet i solostämman."<br><br>Benjamin Staern har flera utvidgade sinnen; dels absolut gehör och dessutom synestesi. Benjamin hör färger i toner och ser toner i färger. Detta förstod han först själv när han vid Universitet i Lund började läsa om tonsättaren <strong>Arnold Schönbergs</strong> samarbete med bildkonstnären <strong>Vassily Kandinsky</strong>. Även tonsättarna <strong>Olivier Messiaen</strong> och <strong>Nikolaj Rimskij-Korsakov</strong> var synestetiker.<br><br>När Benjamin Staern ser en speciell färg hör han en bestämd ton. Och när han hör en ton ser han en färg. Samma ton högre upp i oktaven har en ljusare nyans än den lägre tonen. Färgen svart är tystnad. Tonen C är vit. G-klaven ser han i gult, altklaven i rött, tenorklaven i brunt, basklaven i blå färg, blåsinstrumenten i grön färg och slagverken har ett brus av grå nyanser eller tonkluster, eftersom de ofta inte har någon fixerad tonhöjd.<br><br>Experimentstycket för brassensemble <em>Colour Wandering</em> är en färgvandring där Benjamin Staern lät färgerna styra det musikaliska uttrycket. Här bygger han upp samma melodi i olika hastigheter samtidigt. Då uppstår det bland annat kvartstoner, vilket han sjunger för oss i programmet. Han har ju absolut gehör.<br><br>Men ibland blir det kaos i Benjamin Staerns hjärna när han till exempel under en konsert bombarderas av musikens alla färger eller när han ständigt översköljs av toner när han ser färger. Även det absoluta gehöret kan ge upphov till frustrationer. Men när han komponerar så överröstar hans egna musikaliska infall alla de andra tonerna och färgerna i huvudet!<br><br>– När jag var sju år hörde jag en repetition av <strong>Verdis</strong> opera <em>La Traviata</em> och huvudrollen sjöng en kvartston fel. Då mådde jag illa, på samma sätt som när jag hör mikrotoner. Då kan jag se fler färger än vanligt. Det är som att se bensin på trottoaren eller att se flera strimmor framför mig som blir missfärgade, liksom fraktalmålningar, Mandelbrot.<br><br>– Toner och färger krockar med varandra och en märklig ”mosaik” uppstår. Det är helt surrealistiskt, skrattar Benjamin Staern, som föddes med <em>Kraniosynostos</em>, vilket betyder att fontanellerna hos honom som litet barn slöt sig alltför tidigt. Det här är något som sker för ett barn på 2 000 födda. Han opererades som bebis och var helt stum mellan 2 år och 6 år. Benjamin Staern diagnostiserades då med en speciell form av autism.<br><br>– Det är samma diagnos som <strong>Gustav III</strong> hade, berättar Benjamin. Även <strong>Stanley Kubrick</strong> och <strong>Glenn Gould</strong> var förmodligen autister. Jag grät när jag såg filmen <em>Rain Man</em> med <strong>Dustin Hoffman</strong>, eftersom jag kände igen mig.<br><br>– Musiken har hjälpt mig i livet. Jag har med åren vant mig vid mina utvidgade sinnen och upplever dem nu som fantastiska. Jag är stolt över den jag är, säger Benjamin Staern och skrattar sitt härliga skratt. &nbsp;<br><br>Benjamin är son till den legendariske dirigenten <strong>Gunnar Staern</strong>, som ledde orkestern som senare blev <em>Kungliga filharmonikerna</em>. Han dirigerade även <em>Gävle Symfoniorkester</em>, <em>Stora Teaterns Orkester</em> i Göteborg och <em>Malmö Operaorkester</em>.<br><br>– Min far hade 5 000 partitur från ett helt yrkesliv. Jag blev mycket intresserad av den grafiska bilden i komplexa partitur, t ex hos <strong>Krzysztof Penderecki</strong> och <strong>Witold Lutosławski</strong>. Redan som sexåring började jag kopiera noter från de partitur som min pappa använde i sitt arbete, berättar Benjamin.<br><br>Gunnar Staern avled 2011. Mamma <strong>Harriet Staern</strong> har varit körsångerska och kostymansvarig på <em>Malmöoperan</em> och är nu påklädare på samma opera där även Benjamin arbetar som notbibliotikarie. Han sorterar noter och stämmor. Det är en vilopunkt i skapandet, säger han själv.<br><br>Benjamins mamma har varit och är fortfarande ett stort stöd för Benjamin. Hon tog hand om honom medan fadern ”var ute och jobbade på fältet”, som Benjamin Staern säger.<br><br>– Tidigare i mitt liv hade jag problem med grovmotoriken. Jag var ofta ute och spelade cello och piano med flera ungdomsorkestrar och då var mamma ett ovärderligt stöd för mig. Nuförtiden går mamma och jag tillsammans på uruppföranden av både konserter och operor.<br><br>Benjamin Staern slog igenom år 2000 med det symfoniska verket Th<em>e Threat of War</em>, <em>Krigshot</em>, som fick stort internationellt gensvar. Hans stycken har framförts på flera scener i Sverige, i Tyskland, i Tokyo, på Island och i Skottland.<br><br>Numera får Benjamin Staern beställningar från orkestrar, ensembler och musiker runt om i Europa. Under tre år var han Composer-in-residence hos <em>New European Ensemble</em> i Holland. Han komponerade ett helaftonsstycke som uruppfördes av denna ensemble 2014, då Umeå var europeisk kulturhuvudstad.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista</strong>:<br data-mce-bogus="1"></p><p>Fire And Improvisation</p><p>Emil Jonason,</p><p>Emil Jonason</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>REHAB</p><p>Amy Winehouse,</p><p>Mbuyamba, Na</p><p>Amy Winehouse</p><p>Amy Winehouse</p><p>ISLAND RECORDS00407, 171 782 3</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Cp Skräck</p><p>Mbuyamba</p><p>Mad Odds</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Fire And Improvisation</p><p>Emil Jonason,</p><p>Emil Jonason</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Worried Souls</p><p>Benjamin Staern,</p><p>Karin Dornbusc</p><p>Norrköpings Symfoniorkester</p><p>StefanSolyom, Dir</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>IL BARBIERE DISIVIGLIA: NR 7 (5), AKT1, "UNA VOCE POCOFA"</p><p>Gioacchino Rossini,</p><p>Cesare Sterbini</p><p>Malena Ernman/ AlbertoHold-Garrido/ Stockholm Sinfonietta</p><p>ROXY RECORDINGS29117, 1019892</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>YELLOW SKIES</p><p>Benjamin Staern,</p><p>Anna Svensdotter/Benjamin Staern</p><p>SFZ RECORDS 23788, SFZ 1016<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Yellow Skies</p><p>Benjamin Staern,</p><p>Anna Svensdotter/Benjamin Staern</p><p>SFZ RECORDS 23788, SFZ 1016</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Colour Wandering</p><p>Benjamin Staern,</p><p>Musikhögskolans I Malmö Brassensemble</p><p>Håkan Hardenberger, Dir</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Colour Wandering</p><p>Benjamin Staern,</p><p>Musikhögskolans I Malmö Brassensemble</p><p>Håkan Hardenberger, Dir</p><p><br></p><p>Il Barbiere Di Siviglia: Nr7 (5), Akt 1, "Una Voce Poco Fa"</p><p>Gioacchino Rossini,</p><p>Cesare Sterbini</p><p>Malena Ernman/ Alberto Hold Garrido/ Stockholm Sinfonietta</p><p>Roxy Recordings 29117, 1019892</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Colour Wandering</p><p>Benjamin Staern,</p><p>Musikhögskolans I Malmö Brassensemble</p><p>Håkan Hardenberger, Dir</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Jubilate</p><p>Benjamin Stearn,</p><p>BBC Scottish Symphony Orchestra</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Fire And Improvisation</p><p>Emil Jonason</p><p>Emil Jonason</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Threat Of War</p><p>Benjamin Stearn,</p><p>Gävle Synfoniorkester</p><p>Mats Rondin, Dir</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Tranströmersånger</p><p>Benjamin Stearn,</p><p>New European Ensemble</p><p>Carina Vinke </p><p>Christian Karlsen, Dir</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>NATTENS DJUPA VIOLONCELL</p><p>Benjamin Staern,</p><p>Karin Boye</p><p>Anna Larsson/ JanRisberg/ Sonanza</p><p>PHONO SUECIA 00408, PSCD 180</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/754623</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160816_0400_1568fa3c89e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 16 Aug 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 1 av 4.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vad har Britney Spears, Robert Schumann och Amy Winehouse gemensamt? Eller Gioacchino Rossini, som skrev 40 operor på 20 år, och singersongwritern Jeff Buckley? Beethoven och Nina Simone? Tom Waits och Mozart? Hör galenskap och genialitet ihop?<br></p><p>2012 tilldelades <strong>Benjamin Staern</strong> Sveriges största tonsättarpris, <em>Christ Johnsonpriset</em>, på 180 000 kronor, för sin klarinettkonsert <em>Worried Souls</em>, <em>Oroade själar</em>, med solisten <strong>Karin Dornbusch</strong> och <em>Norrköpings Symfoniorkester</em> under ledning av <strong>Stefan Solyom</strong>.<br><br>Svenska musikaliska Akademin gav motiveringen: "Med häpnadsväckande förmåga hanterar Benjamin Staern stora musikaliska former på ett originellt och personligt sätt, i ett verk präglat av rikt varierad orkestrering och bländande virtuositet i solostämman."<br><br>Benjamin Staern har flera utvidgade sinnen; dels absolut gehör och dessutom synestesi. Benjamin hör färger i toner och ser toner i färger. Detta förstod han först själv när han vid Universitet i Lund började läsa om tonsättaren <strong>Arnold Schönbergs</strong> samarbete med bildkonstnären <strong>Vassily Kandinsky</strong>. Även tonsättarna <strong>Olivier Messiaen</strong> och <strong>Nikolaj Rimskij-Korsakov</strong> var synestetiker.<br><br>När Benjamin Staern ser en speciell färg hör han en bestämd ton. Och när han hör en ton ser han en färg. Samma ton högre upp i oktaven har en ljusare nyans än den lägre tonen. Färgen svart är tystnad. Tonen C är vit. G-klaven ser han i gult, altklaven i rött, tenorklaven i brunt, basklaven i blå färg, blåsinstrumenten i grön färg och slagverken har ett brus av grå nyanser eller tonkluster, eftersom de ofta inte har någon fixerad tonhöjd.<br><br>Experimentstycket för brassensemble <em>Colour Wandering</em> är en färgvandring där Benjamin Staern lät färgerna styra det musikaliska uttrycket. Här bygger han upp samma melodi i olika hastigheter samtidigt. Då uppstår det bland annat kvartstoner, vilket han sjunger för oss i programmet. Han har ju absolut gehör.<br><br>Men ibland blir det kaos i Benjamin Staerns hjärna när han till exempel under en konsert bombarderas av musikens alla färger eller när han ständigt översköljs av toner när han ser färger. Även det absoluta gehöret kan ge upphov till frustrationer. Men när han komponerar så överröstar hans egna musikaliska infall alla de andra tonerna och färgerna i huvudet!<br><br>– När jag var sju år hörde jag en repetition av <strong>Verdis</strong> opera <em>La Traviata</em> och huvudrollen sjöng en kvartston fel. Då mådde jag illa, på samma sätt som när jag hör mikrotoner. Då kan jag se fler färger än vanligt. Det är som att se bensin på trottoaren eller att se flera strimmor framför mig som blir missfärgade, liksom fraktalmålningar, Mandelbrot.<br><br>– Toner och färger krockar med varandra och en märklig ”mosaik” uppstår. Det är helt surrealistiskt, skrattar Benjamin Staern, som föddes med <em>Kraniosynostos</em>, vilket betyder att fontanellerna hos honom som litet barn slöt sig alltför tidigt. Det här är något som sker för ett barn på 2 000 födda. Han opererades som bebis och var helt stum mellan 2 år och 6 år. Benjamin Staern diagnostiserades då med en speciell form av autism.<br><br>– Det är samma diagnos som <strong>Gustav III</strong> hade, berättar Benjamin. Även <strong>Stanley Kubrick</strong> och <strong>Glenn Gould</strong> var förmodligen autister. Jag grät när jag såg filmen <em>Rain Man</em> med <strong>Dustin Hoffman</strong>, eftersom jag kände igen mig.<br><br>– Musiken har hjälpt...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Med,utvidgade,sinnen,färger,och,musik.,Möt,Benjamin,Staern,,tonsättare.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/b579435f-9c49-4586-b009-04876c5120cb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 1 av 4.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/08/p2_tollansmusikaliska_20160816_0400_1568fa3c89e.mp3" length="37973127" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Afroamerikaner och klassisk musik 6]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt tonsättaren Trevor Weston och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan. Hon är den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition vid kända Columbiauniversitetet i New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Trevor Weston</strong> komponerade <em>The People Could Fly</em> efter en afroamerikansk folklig myt som säger att några av de människor som kidnappats som slavar från Afrika hade sådana magiska krafter att de kunde flyga tillbaka till hemlandet.<br><br>Han undervisade flera år i <strong>Charleston</strong>, South Carolina. Mellan 50 och 60 procent av alla slavskepp från Afrika till USA anlände till Charlestons hamn. <em>Ghullamusik</em> och <em>ghullakultur</em> uppstod där, som en speciell typ av afrikansk musik skapad i USA.<br><br>Flera av Trevor Westons kompositioner är influerade av Ghulla-musik, som har speciella rytmer, och av negro spirituals. I texten till <em>Swing Low Sweet Chariot</em> ledsagar flygande änglar oss över Jordanfloden.<br><br>– Vatten renar och vatten innebär resa och rörelsefrihet. Att ta sig över Jordanfloden är för afroamerikaner att bege sig till en bättre plats, till ett bättre liv, förklarar Trevor Weston.<br><br><strong>Courtney Bryan</strong> blir den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition på det legendariska <strong>Columbiauniversitetet</strong> i New York, som grundades redan 1754. Hon är också jazzpianist.<br><br>– Jag växte upp i <strong>New Orleans</strong> och såg rasismen tidigt i livet. Där finns de som har och de som inte har. Det tog längre tid att se det komplicerade i att vara både svart och kvinna, säger Courtney Bryan, som har ett ”dubbelt medvetande”.<br><br>– Det känns underligt att vara kvinna och svart i den klassiska musikvärlden, men jag är van vid den här obehagskänslan: i den klassiska musikmiljön är jag alltid den enda svarta personen och i jazzmiljön den enda kvinnan, berättar Courtney Bryan.<br><br>Hon har komponerat stycket <em>Elegi for a woman called Laura Nelson</em>. Laura Nelson och henne son lynchades i <strong>Okemah,</strong> Oklahoma 1911. Senare såldes vykortsbilder som visade den här lynchningen.<br><br>– I min baptistkyrka har jag frihet att göra precis vad jag vill musikaliskt, säger hon. När jag spelar inne i pianosträngarna ropar församlingen: "Spela Courtney och prisa dem!" Jag kan vara mig själv och jag är bra som jag är, förklarar Courtney Bryan.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1 <br>William Grant Still, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;John Jeter/ Fort Smith Symphony &nbsp;&nbsp; &nbsp;NAXOS<br>14590, 8.559174</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>10 Balm in Gilead <br>Courtney Bryan, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Verve Music III Bop <br>Trevor Weston, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Charleston Chamber Players, Lisa Nickl, Flute, James Holland, Cello, Mark Gainer, Oboe Live &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Magnificat <br>Trevor Weston, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;The Piedmont Singers &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Messages from Seeking <br>Trevor Weston, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Members Of The Charleston Symphony. Scott Terrell, Conductor &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>BEEN IN THE STORM SO LONG <br>Trad, &nbsp;&nbsp; &nbsp;Trad &nbsp;&nbsp; &nbsp;The Moving Star Hall Singers &nbsp;&nbsp; &nbsp;SMITHSONIAN FOLKWAYS<br>14631, BEEN IN THE STORM SO LONG 1967<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>PORGY AND BESS: SUMMERTIME <br>George Gershwin, &nbsp;&nbsp; &nbsp;Dubose Heyward &nbsp;&nbsp; &nbsp;Paul Robeson/ Clifford Greenwood/ New Mayfair Orchestra &nbsp;&nbsp; &nbsp;ASV<br>07967, CD AJA 5276</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>The People Could Fly <br>Trevor Weston, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Live Starling Chamber Orchestra, Kurt Sassmannshaus, Conductor Minerva King, Narrator och Joshua Henderson, Violin &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>BY AND BY <br>Trad, Henry Thacker Burleigh&nbsp;&nbsp; &nbsp;Trad &nbsp;&nbsp; &nbsp;Paul Robeson/ Lawrence Brown &nbsp;&nbsp; &nbsp;COLUMBIA<br>00149, 468666 2<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SWING DOWN CHARIOT <br>Trad Från Usa, &nbsp;&nbsp; &nbsp;Trad Från Usa &nbsp;&nbsp; &nbsp;The Golden Gate Quartet &nbsp;&nbsp; &nbsp;COLUMBIA<br>00149, COL 494053 2<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>10 Balm in Gilead <br>Courtney Bryan, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan,</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Courtney Bryan. BlueNote. Solo <br>Courtney Bryan, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Courtney Bryan. BlueNote. Cry2 <br>Courtney Bryan, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>PAGLIACCI <br>Ruggero Leoncavallo, &nbsp;&nbsp; &nbsp;Ruggero Leoncavallo &nbsp;&nbsp; &nbsp;Adam Fischer/ Ileana Cotrubas/ Placido Domingo/ Heinz Zednik/ Wolfgang Witte/ Matteo Manuguerra/ Wolfgang Schöne/ Josef Pogatschnig/ Wiener Staatsopernchor &amp; Staatsopernorchester/ Gumpoldskirchner Spatzen/ Wiener Staatsoper: Bühnenorchester &nbsp;&nbsp; &nbsp;ORFEO<br>08175, C 756 081 B<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>10 Balm in Gilead <br>Courtney Bryan, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>07 I Couldn't Hear Nobody Pray <br>Courtney Bryan, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Troi Bechet – Voice &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12 Eternal Rest <br>Courtney Bryan, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Come Away, My Beloved for chorus <br>Courtney Bryan, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Ekmeles Vocal Ensemble<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/751660</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160809_0400_156603a5a99.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 09 Aug 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt tonsättaren Trevor Weston och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan. Hon är den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition vid kända Columbiauniversitetet i New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Trevor Weston</strong> komponerade <em>The People Could Fly</em> efter en afroamerikansk folklig myt som säger att några av de människor som kidnappats som slavar från Afrika hade sådana magiska krafter att de kunde flyga tillbaka till hemlandet.<br><br>Han undervisade flera år i <strong>Charleston</strong>, South Carolina. Mellan 50 och 60 procent av alla slavskepp från Afrika till USA anlände till Charlestons hamn. <em>Ghullamusik</em> och <em>ghullakultur</em> uppstod där, som en speciell typ av afrikansk musik skapad i USA.<br><br>Flera av Trevor Westons kompositioner är influerade av Ghulla-musik, som har speciella rytmer, och av negro spirituals. I texten till <em>Swing Low Sweet Chariot</em> ledsagar flygande änglar oss över Jordanfloden.<br><br>– Vatten renar och vatten innebär resa och rörelsefrihet. Att ta sig över Jordanfloden är för afroamerikaner att bege sig till en bättre plats, till ett bättre liv, förklarar Trevor Weston.<br><br><strong>Courtney Bryan</strong> blir den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition på det legendariska <strong>Columbiauniversitetet</strong> i New York, som grundades redan 1754. Hon är också jazzpianist.<br><br>– Jag växte upp i <strong>New Orleans</strong> och såg rasismen tidigt i livet. Där finns de som har och de som inte har. Det tog längre tid att se det komplicerade i att vara både svart och kvinna, säger Courtney Bryan, som har ett ”dubbelt medvetande”.<br><br>– Det känns underligt att vara kvinna och svart i den klassiska musikvärlden, men jag är van vid den här obehagskänslan: i den klassiska musikmiljön är jag alltid den enda svarta personen och i jazzmiljön den enda kvinnan, berättar Courtney Bryan.<br><br>Hon har komponerat stycket <em>Elegi for a woman called Laura Nelson</em>. Laura Nelson och henne son lynchades i <strong>Okemah,</strong> Oklahoma 1911. Senare såldes vykortsbilder som visade den här lynchningen.<br><br>– I min baptistkyrka har jag frihet att göra precis vad jag vill musikaliskt, säger hon. När jag spelar inne i pianosträngarna ropar församlingen: "Spela Courtney och prisa dem!" Jag kan vara mig själv och jag är bra som jag är, förklarar Courtney Bryan.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Musiklista:</span><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1 <br>William Grant Still, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;John Jeter/ Fort Smith Symphony &nbsp;&nbsp; &nbsp;NAXOS<br>14590, 8.559174</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>10 Balm in Gilead <br>Courtney Bryan, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan &nbsp;&nbsp; &nbsp;Courtney Bryan</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Verve Music III Bop <br>Trevor Weston, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Charleston Chamber Players, Lisa Nickl, Flute, James Holland, Cello, Mark Gainer, Oboe Live &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Magnificat <br>Trevor Weston, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;The Piedmont Singers &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Messages from Seeking <br>Trevor Weston, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Members Of The Charleston Symphony. Scott Terrell, Conductor &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>BEEN IN THE STORM SO LONG <br>Trad, &nbsp;&nbsp; &nbsp;Trad &nbsp;&nbsp; &nbsp;The Moving Star Hall Singers &nbsp;&nbsp; &nbsp;SMITHSONIAN FOLKWAYS<br>14631, BEEN IN THE STORM SO LONG 1967<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>PORGY AND BESS: SUMMERTIME <br>George Gershwin, &nbsp;&nbsp; &nbsp;Dubose...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Afroamerikaner,och,klassisk,musik,6]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/56c9e761-68e0-4c0c-8425-81d091b9bc93.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt tonsättaren Trevor Weston och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan. Hon är den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition vid kända Columbiauniversitetet i New York.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/08/p2_tollansmusikaliska_20160809_0400_156603a5a99.mp3" length="39582740" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Afroamerikaner och klassisk musik 5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I programmet medverkar tre musiker och tonsättare som alla har djupa rötter i den amerikanska södern: kontratenoren och pianisten M Lamar, pianisten Althea Waites och trumpetaren Wadada Leo Smith.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kontratenoren, pianisten och posören <strong>M Lamar</strong> är känd för en svensk publik, och har bland annat&nbsp;spelat vid Stockholm International Queerfeminist &amp; Anti-Racist Performance Festival. M Lamar tar upp ämnen som makt, kön och slaveriets historia. Vi hör delar av hans musikstycke <em>Speculum Orum</em>.</p><p>– Många slavar försökte begå självmord genom att bita sig igenom sina egna handleder. Andra vägrade äta. Då uppfann vita doktorer Speculum Orum, en saxliknande anordning för tvångsmatning, berättar M Lamar, vars stycke <em>The Tree</em> handlar om lynchning.</p><p>– Författaren <strong>James Baldwin</strong> sa att <em>”Historia är inget som vi läser om i böcker. Historia är inte det förflutna, historia är nu!”</em>. Att förstå lidandet och var det kommer ifrån ger mig kraft att fortsätta. Vi bär ju med oss lidandet antingen vi vill eller inte, säger M Lamar.</p><p>Kuriosa: M Lamar är enäggad tvillingbror till transpersonen <strong>Laverne Cox</strong>, som spelar transkvinnan <strong>Sophia Burset</strong> i <em>Netflix</em>-serien <em>Orange is the New Black</em>.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Pianisten <strong>Althea Waites </strong>upplevde 50-talets segregation i New Orleans.Där fanns skiljeväggar mellan säten för vita och svarta i bussarna, just det som <strong>Rosa Parks </strong>upplevde. Althea kunde inte prova kläder i varuhusen och det fanns biografer för vita dit svarta aldrig fick tillträde. Hon har uruppfört flera bortglömda pianoverk av svarta tonsättare, bland annat&nbsp;<em>Pianosonat i e-moll</em> av Beatrice Price.</p><p>– Flera är mästerverk och det krävs en bländande teknik och djup musikalitet för att tolka dem, förklarar Althea Waits.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Jazzlegenden, trumpetaren <strong>Wadada Leo Smith</strong>, komponerade sviten <em>Ten Freedom Summers</em>. Sviten spelas av kammarensemble och jazzkvintett. Styckena har titlar som <em>Emmet Till</em>, <em>Rosa Parks, Medgar Evers</em>, <em>Black Church</em>, <em>John F Kennedy </em>och <em>Martin Luther King</em><em>.</em></p><p>– Denna musikaliska svit är en omfattande undersökning av medborgarrättsrörelsen i USA mellan 1954 och 1964, förklarar Wadada Leo Smith. Jag vill visa att svarta erfarenheter är amerikanska erfarenheter, inte isolerade rasistiska företeelser. De två absolut viktigaste uppgifterna idag är att bekämpa rasismen och sexismen, säger Wadada Leo Smith.</p><p>I sin <em>Golden Quartet</em> spelar Wadada Leo Smith med <strong>Anthony Davis</strong> på piano, <strong>John Lindberg</strong> på bas och och <strong>Susie Ibarra</strong> på slagverk.</p><p>Pianisten och tonsättaren <strong>Margaret Bonds</strong> levde 1913 - 1972. Hon var en av de första svarta tonsättarna och utövarna av klassisk musik som vann erkännande i USA. Hon samarbetade bl a med poeten och dramatikern <strong>Langston Hughes</strong>. Margaret Bonds tonsatte det virtuosa stycket <em>Troubled Water</em>, en noterad improvisation kring en negro spiritual med titeln <strong>Wade in the Water</strong>.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1 <br>William Grant Still, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;John Jeter/ Fort Smith Symphony &nbsp;&nbsp; &nbsp;NAXOS<br>14590, 8.559174<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Muted Laughter <br>William Grant Still, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Althea Waites &nbsp;&nbsp; &nbsp;Cambria Master Recordings, CAMBRIA CD-1141<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Rosa Parks and the Montogomery Bus Boycott <br>Wadada Leo Smith, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Wadada Leo Smith &nbsp;&nbsp; &nbsp;CUNEIFORM RECORDS, RUNE 350/351/352/353<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>The Tree <br>M Lamar, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;M Lamar &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Speculum Orum <br>M Lamar, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;M Lamar</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Trying to leave my body <br>M Lamar, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;M Lamar<br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>In The Belly Of The Ship <br>M Lamar, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;M Lamar &nbsp;&nbsp;&nbsp; </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Muted Laughter <br>William Grant Still, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Althea Waites &nbsp;&nbsp; &nbsp;Cambria Master Recordings, CAMBRIA CD-1141<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>WADE IN THE WATER <br>Trad Från Usa, Patsy Ford Simms&nbsp;&nbsp; &nbsp;Trad Från Usa &nbsp;&nbsp; &nbsp;Delise Perkins-Hall/ The Fisk Jubilee Singers &nbsp;&nbsp; &nbsp;SMITHSONIAN FOLKWAYS<br>14631, CD SF 40072<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Troubled Water <br>Margaret Bonds, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Althea Waites &nbsp;&nbsp; &nbsp;Cambria, CAMBRIA CD-1097<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>JUST A CLOSER WALK WITH THEE <br>Trad,&nbsp; Preservation Hall Jazz Band&nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Preservation Hall Jazz Band &nbsp;&nbsp; &nbsp;COLUMBIA<br>00149, MK 38650<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Piano Sonata in E minor - I. Andante, Allegro <br>Florence Price, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Althea Waites &nbsp;&nbsp; &nbsp;Cambria, CAMBRIA CD-1097<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Piano Sonata in E minor - III. Scherzo <br>Florence Price, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Althea Waites &nbsp;&nbsp; &nbsp;Cambria, CAMBRIA CD-1097<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Cloud Cradles <br>William Grant Still, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Althea Waites &nbsp;&nbsp; &nbsp;Cambria Master Recordings, CAMBRIA CD-1141<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Rosa Parks and the Montogomery Bus Boycott <br>Wadada Leo Smith, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Wadada Leo Smith &nbsp;&nbsp; &nbsp;CUNEIFORM RECORDS, RUNE 350/351/352/353<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Emmett Till - Defiant, Fearless <br>Wadada Leo Smith, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Wadada Leo Smith &nbsp;&nbsp; &nbsp;CUNEIFORM RECORDS, RUNE 350/351/352/353<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>John F. Kennedy's New Frontier and the Space Age <br>Wadada Leo Smith, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Wadada Leo Smith &nbsp;&nbsp; &nbsp;CUNEIFORM RECORDS, RUNE 350/351/352/353<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/751655</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160802_0400_15646354848.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 02 Aug 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I programmet medverkar tre musiker och tonsättare som alla har djupa rötter i den amerikanska södern: kontratenoren och pianisten M Lamar, pianisten Althea Waites och trumpetaren Wadada Leo Smith.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kontratenoren, pianisten och posören <strong>M Lamar</strong> är känd för en svensk publik, och har bland annat&nbsp;spelat vid Stockholm International Queerfeminist &amp; Anti-Racist Performance Festival. M Lamar tar upp ämnen som makt, kön och slaveriets historia. Vi hör delar av hans musikstycke <em>Speculum Orum</em>.</p><p>– Många slavar försökte begå självmord genom att bita sig igenom sina egna handleder. Andra vägrade äta. Då uppfann vita doktorer Speculum Orum, en saxliknande anordning för tvångsmatning, berättar M Lamar, vars stycke <em>The Tree</em> handlar om lynchning.</p><p>– Författaren <strong>James Baldwin</strong> sa att <em>”Historia är inget som vi läser om i böcker. Historia är inte det förflutna, historia är nu!”</em>. Att förstå lidandet och var det kommer ifrån ger mig kraft att fortsätta. Vi bär ju med oss lidandet antingen vi vill eller inte, säger M Lamar.</p><p>Kuriosa: M Lamar är enäggad tvillingbror till transpersonen <strong>Laverne Cox</strong>, som spelar transkvinnan <strong>Sophia Burset</strong> i <em>Netflix</em>-serien <em>Orange is the New Black</em>.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Pianisten <strong>Althea Waites </strong>upplevde 50-talets segregation i New Orleans.Där fanns skiljeväggar mellan säten för vita och svarta i bussarna, just det som <strong>Rosa Parks </strong>upplevde. Althea kunde inte prova kläder i varuhusen och det fanns biografer för vita dit svarta aldrig fick tillträde. Hon har uruppfört flera bortglömda pianoverk av svarta tonsättare, bland annat&nbsp;<em>Pianosonat i e-moll</em> av Beatrice Price.</p><p>– Flera är mästerverk och det krävs en bländande teknik och djup musikalitet för att tolka dem, förklarar Althea Waits.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Jazzlegenden, trumpetaren <strong>Wadada Leo Smith</strong>, komponerade sviten <em>Ten Freedom Summers</em>. Sviten spelas av kammarensemble och jazzkvintett. Styckena har titlar som <em>Emmet Till</em>, <em>Rosa Parks, Medgar Evers</em>, <em>Black Church</em>, <em>John F Kennedy </em>och <em>Martin Luther King</em><em>.</em></p><p>– Denna musikaliska svit är en omfattande undersökning av medborgarrättsrörelsen i USA mellan 1954 och 1964, förklarar Wadada Leo Smith. Jag vill visa att svarta erfarenheter är amerikanska erfarenheter, inte isolerade rasistiska företeelser. De två absolut viktigaste uppgifterna idag är att bekämpa rasismen och sexismen, säger Wadada Leo Smith.</p><p>I sin <em>Golden Quartet</em> spelar Wadada Leo Smith med <strong>Anthony Davis</strong> på piano, <strong>John Lindberg</strong> på bas och och <strong>Susie Ibarra</strong> på slagverk.</p><p>Pianisten och tonsättaren <strong>Margaret Bonds</strong> levde 1913 - 1972. Hon var en av de första svarta tonsättarna och utövarna av klassisk musik som vann erkännande i USA. Hon samarbetade bl a med poeten och dramatikern <strong>Langston Hughes</strong>. Margaret Bonds tonsatte det virtuosa stycket <em>Troubled Water</em>, en noterad improvisation kring en negro spiritual med titeln <strong>Wade in the Water</strong>.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1 <br>William Grant Still, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;John Jeter/ Fort Smith Symphony &nbsp;&nbsp; &nbsp;NAXOS<br>14590, 8.559174<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Muted Laughter <br>William Grant Still, &nbsp;&nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp; &nbsp;Althea Waites &nbsp;&nbsp; &nbsp;Cambria Master Recordings, CAMBRIA CD-1141<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Rosa Parks and the Montogomery Bus Boycott <br>Wadada...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Afroamerikaner,och,klassisk,musik,5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/f4ffec25-811a-4c2a-b28d-faf5b188e8ef.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I programmet medverkar tre musiker och tonsättare som alla har djupa rötter i den amerikanska södern: kontratenoren och pianisten M Lamar, pianisten Althea Waites och trumpetaren Wadada Leo Smith.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/08/p2_tollansmusikaliska_20160802_0400_15646354848.mp3" length="34693419" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Afroamerikaner och klassisk musik 4]]></title>
      <description><![CDATA[<p>"Rasism har ingen lukt". Medverkar gör två passionerade musikpersonligheter som båda sökt sig från USA till Europa för att utöva klassisk musik: tonsättaren Alvin Singleton och flöjtisten Eric Lamb.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren, <strong>Alvin Singleton </strong>föddes i Brooklyn och levde 13 år i Österrike, utan att Wienfilharmonikerna någonsin spelade hans verk. De har aldrig spelat musik av svarta tonsättare eller gett en svart musiker medlemskap i orkestern.</p><p>- Rasism har ingen lukt, säger <strong>Alvin Singleton</strong>. Du vet aldrig om någon låter bli att spela din musik för att du är afroamerikan eller om de spelar den just för att du är svart.</p><p>Alvin Singleton ville från början bli jazzpianist men tyckte inte han var tillräckligt bra. Han har komponerat ett 70-tal verk och musikstycket <em>After Fallen Crumbs</em> är dedikerat till <strong>Martin Luther King Jr</strong>. Nu bor Alvin Singleton i Atlanta och är Composer in Residence vid <strong>Atlanta Symfoniorkester</strong>.</p><p>- Jag lever min dröm med ett lyckligt liv med den musik jag vill spela, säger flöjtisten <strong>Eric Lamb</strong>, som bor i Wien och pendlar mellan klassiska soloframträdanden och nutida ensemblekonserter över hela världen.</p><p>- Jag har aldrig upplevt öppen diskriminering men ofta känt mig väldigt ensam. Det finns få afroamerikanska klassiska instrumentalister. Ofta är jag är den ende svarte musikern bland hundra orkestermusiker, berättar Eric Lamb, som lyssnade mycket på soulmusik i sin uppväxt i Detroit. Sångerskan <strong>Aretha Franklin</strong> och andra soulartister på skivbolaget <em>Motown</em> i hemstaden Detroit påverkade flöjtisten Eric Lambs känsla för rytm, timing och feeling i hans tolkningar av t ex Bachs musik.<br></p><p>- &nbsp;Musiker som vuxit upp här i Österrike närmar sig rytm och timing av musik av <strong>Bach</strong> och <strong>Mozart</strong> på ett annat sätt än jag gör, förklarar Eric Lamb i programmet.</p><p>Cellisten <strong>Martin Rummel</strong> bildar tillsammans med flöjtisten Eric Lamb <strong>Ensemble Paladino</strong>. Eric Lamb spelar även med <strong>ICE</strong> - <strong>International Contemporary Ensemble</strong> med säte i New York och Chicago.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1</p><p>EPISODE NO</p><p>William Grant Still,</p><p>BROADCASTER</p><p>SRF</p><p>John Jeter/ Fort Smith Symphony</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>INVENTION FÖR KLAVER INSTRUMENT NR 11 G-MOLL BWV782 (ARR)</p><p>Johann Sebastian Bach, EricLamb/ Martin Rummel</p><p>Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>PALADINO MUSIC38786, PMR 0039</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Greed Machine For Piano And Vibes</p><p>Alvin Singleton,</p><p>Teresa Mccollough, Piano Peggy Benkeser Vibraphone</p><p>AlbanyTroy 902, ALBANYTROY902</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>After Fallen Crumbs</p><p>Alin Singleton,</p><p>Atlanta Symphony Orchestra Louis Lane, Conductor Robert Shaw, Conductor</p><p>First Edition Fecd0043, FIRST EDITIONFECD-0043<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>URLICHT</p><p>Gustav Mahler,</p><p>Des Knaben Wunderhorn</p><p>Christa Ludwig/ Leonard Bernstein/ New York Philharmonic</p><p>RCA<br>00316, 88697276512</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>BLUES KONZERT</p><p>Alvin Singleton,</p><p>Ursula Oppens/ Leslie B Dunner/ Detroit Symphony Orchestra</p><p>DETROIT SYMPHONY ORCHESTRA 38986, DSO 1003</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>PRAISE MAKER</p><p>Alvin Singleton,</p><p>Susan Kouguell</p><p>Robert Spano/ Atlanta Symphony Chorus &amp; Orchestra</p><p>TELARC RECORDS 05307, TEL-32630PROMO<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>INVENTION FÖR KLAVERINSTRUMENT NR 1 C-DUR BWV 772A (ARR)</p><p>Johann Sebastian Bach, Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>PALADINO MUSIC 38786, PMR 0039</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>The Golden Flute Movement II</p><p>Chen Yi,</p><p>Eric Lamb</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Frisson</p><p>Marcos Balter,</p><p>Chicago Composers Orchestra Eric Lamb</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>RESPECT</p><p>Otis Redding,</p><p>Otis Redding</p><p>Aretha Franklin</p><p>WEA<br>04281, 9548-32252-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>INVENTION FÖR KLAVERINSTRUMENT NR 9 F-MOLL BWV 780</p><p>Johann Sebastian Bach, Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>PALADINO MUSIC3 8786, PMR 0039</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>INVENTION FÖR KLAVERINSTRUMENT NR 12 A-DUR BWV 783(ARR)</p><p>Johann Sebastian Bach, Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>PALADINO MUSIC 38786, PMR 0039</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>INVENTION FÖR KLAVERINSTRUMENT NR 12 A-DUR BWV 783</p><p>(ARR)</p><p>Johann Sebastian Bach, Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>PALADINO MUSIC 38786, PMR 0039</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/748434</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160726_0400_1562247179a.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 26 Jul 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>"Rasism har ingen lukt". Medverkar gör två passionerade musikpersonligheter som båda sökt sig från USA till Europa för att utöva klassisk musik: tonsättaren Alvin Singleton och flöjtisten Eric Lamb.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren, <strong>Alvin Singleton </strong>föddes i Brooklyn och levde 13 år i Österrike, utan att Wienfilharmonikerna någonsin spelade hans verk. De har aldrig spelat musik av svarta tonsättare eller gett en svart musiker medlemskap i orkestern.</p><p>- Rasism har ingen lukt, säger <strong>Alvin Singleton</strong>. Du vet aldrig om någon låter bli att spela din musik för att du är afroamerikan eller om de spelar den just för att du är svart.</p><p>Alvin Singleton ville från början bli jazzpianist men tyckte inte han var tillräckligt bra. Han har komponerat ett 70-tal verk och musikstycket <em>After Fallen Crumbs</em> är dedikerat till <strong>Martin Luther King Jr</strong>. Nu bor Alvin Singleton i Atlanta och är Composer in Residence vid <strong>Atlanta Symfoniorkester</strong>.</p><p>- Jag lever min dröm med ett lyckligt liv med den musik jag vill spela, säger flöjtisten <strong>Eric Lamb</strong>, som bor i Wien och pendlar mellan klassiska soloframträdanden och nutida ensemblekonserter över hela världen.</p><p>- Jag har aldrig upplevt öppen diskriminering men ofta känt mig väldigt ensam. Det finns få afroamerikanska klassiska instrumentalister. Ofta är jag är den ende svarte musikern bland hundra orkestermusiker, berättar Eric Lamb, som lyssnade mycket på soulmusik i sin uppväxt i Detroit. Sångerskan <strong>Aretha Franklin</strong> och andra soulartister på skivbolaget <em>Motown</em> i hemstaden Detroit påverkade flöjtisten Eric Lambs känsla för rytm, timing och feeling i hans tolkningar av t ex Bachs musik.<br></p><p>- &nbsp;Musiker som vuxit upp här i Österrike närmar sig rytm och timing av musik av <strong>Bach</strong> och <strong>Mozart</strong> på ett annat sätt än jag gör, förklarar Eric Lamb i programmet.</p><p>Cellisten <strong>Martin Rummel</strong> bildar tillsammans med flöjtisten Eric Lamb <strong>Ensemble Paladino</strong>. Eric Lamb spelar även med <strong>ICE</strong> - <strong>International Contemporary Ensemble</strong> med säte i New York och Chicago.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1</p><p>EPISODE NO</p><p>William Grant Still,</p><p>BROADCASTER</p><p>SRF</p><p>John Jeter/ Fort Smith Symphony</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>INVENTION FÖR KLAVER INSTRUMENT NR 11 G-MOLL BWV782 (ARR)</p><p>Johann Sebastian Bach, EricLamb/ Martin Rummel</p><p>Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>PALADINO MUSIC38786, PMR 0039</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Greed Machine For Piano And Vibes</p><p>Alvin Singleton,</p><p>Teresa Mccollough, Piano Peggy Benkeser Vibraphone</p><p>AlbanyTroy 902, ALBANYTROY902</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>After Fallen Crumbs</p><p>Alin Singleton,</p><p>Atlanta Symphony Orchestra Louis Lane, Conductor Robert Shaw, Conductor</p><p>First Edition Fecd0043, FIRST EDITIONFECD-0043<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>URLICHT</p><p>Gustav Mahler,</p><p>Des Knaben Wunderhorn</p><p>Christa Ludwig/ Leonard Bernstein/ New York Philharmonic</p><p>RCA<br>00316, 88697276512</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>BLUES KONZERT</p><p>Alvin Singleton,</p><p>Ursula Oppens/ Leslie B Dunner/ Detroit Symphony Orchestra</p><p>DETROIT SYMPHONY ORCHESTRA 38986, DSO 1003</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>PRAISE MAKER</p><p>Alvin Singleton,</p><p>Susan Kouguell</p><p>Robert Spano/ Atlanta Symphony Chorus &amp; Orchestra</p><p>TELARC RECORDS 05307, TEL-32630PROMO<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>INVENTION FÖR KLAVERINSTRUMENT NR 1 C-DUR BWV 772A (ARR)</p><p>Johann Sebastian Bach, Eric Lamb/ Martin Rummel</p><p>Eric Lamb/ Martin...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Afroamerikaner,och,klassisk,musik,4]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/f24a2ef5-fc8d-45c8-8b3f-c47c38fce6f1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA["Rasism har ingen lukt". Medverkar gör två passionerade musikpersonligheter som båda sökt sig från USA till Europa för att utöva klassisk musik: tonsättaren Alvin Singleton och flöjtisten Eric Lamb.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/07/p2_tollansmusikaliska_20160726_0400_1562247179a.mp3" length="38227418" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Afroamerikaner och klassisk musik 3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Medverkar gör fagottisten Monica Ellis i ensemblen Imani Winds, tonsättaren Nkeiru Okoye och countertenoren Darryl Taylor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Monica Ellis</strong> bor i <strong>Harlem</strong> och spelar fagott i blåskvintetten <em>Imani Winds</em>, vilket betyder tillit och förtroende på swahili. Gruppen, tre kvinnor och två män, firar 2017 tjugoårsjubileum!<br><br>- Klangen och färgerna i instrumenten är unika, annorlunda än stråkkvartetter eller pianotrios. Våra gemensamma musikaliska rötter är mångfaldiga: klassisk musik, jazz, rythm’nblues och negro spirituals säger Monica Ellis. Vi är stolta över att representera våra rötter på det här sättet.<br></p><p><br><strong>Nkeiru Okoye</strong> komponerade operan <em>Harriet Tubman, When I Crossed that Line</em>. Harriet Tubman var en f d slav som blev frihetskämpe och var en av dem som räddade 300 slavar från den amerikanska södern genom de ”underjordiska järnvägarna”. Harriet Tubman sjunger i operan: ”Solen lyser som guld genom träden. Det känns som om jag är i himlen. Jag gick över gränsen och jag är fri!”<br></p><p><br>Countertenoren <strong>Darryl Taylor</strong> grundade 1997 <em>The African American Art Songs Alliance</em>. Ett arkiv och en samlingsplats på nätet för konstfulla sånger i den afroamerikanska traditionen. Han har spelat in en CD med Negro Spirituals arrangerade av konstmusiktonsättare.<br><br>- Bland operastjärnor av idag kan jag bara komma på en enda svart tenor – i hela världen! Svarta barytoner får ofta jobb som operans skurkar, <strong>Scarpia</strong> i <em>Tosca</em> eller <strong>Jago</strong> i <em>Othello</em>, berättar Darryl Taylor.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1</p><p>William Grant Still,</p><p>John Jeter/ Fort Smith Symphony</p><p>NAXOS 14590, 8.559174</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>3 Visions - No. 2. Summerland</p><p>William Grant Still,</p><p>Althea Waites Piano</p><p>Cambria Cd 1097, CAMBRIA CD-1097<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>AMAZING GRACE</p><p>Trad, Hale Smith</p><p>John Newton</p><p>Darryl Taylor / Brent Mcmunn</p><p>ALBANY 14638, TROY 1244</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Homage To Duke</p><p>Jeff Scott,</p><p>Imani Winds</p><p>KOCH INTERNATIONAL, CLASSIC SKIC-CD-7599<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Homage To Duke</p><p>Jeff Scott,</p><p>Imani Winds</p><p>KOCH INTERNATIONAL, CLASSICS KIC-CD-7599</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Rite Of Spring</p><p>Stravinskij,</p><p>Imani Winds</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Go Tell It On The Mountain</p><p>Valerie Coleman,</p><p>Imani Winds</p><p>KOCH INTERNATIONAL, KIC-CD-7748<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>DE GOSPEL TRAIN</p><p>Trad Från Usa,</p><p>Trad Från Usa</p><p>Marian Anderson / Franz Rupp</p><p>URANIA 22858, URN 22.328</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>DE GOSPEL TRAIN</p><p>Trad, Kurt Kaiser / Don Marsh / Patrick Russ</p><p>Trad</p><p>Kathleen Battle / Jessye Norman / James Levine</p><p>DGG 00174, 429 790-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Songs Of Harriet Tubman - 1. My Name Is Aaraminta</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Louise Toppin</p><p>Julius P Williams, dirigent</p><p> Dvoand 345 K Symphony Orchestra</p><p>Albany Troy 1314, TROY1314</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Songs Of Harriet Tubman - 3. I Am Harriet Tubman</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Louise Toppin <br></p><p>Julius P Williams, dirigent</p><p>Dvoand 345 K Symphony Orchestra</p><p>Albany Troy 1314, TROY1314</p><p><br></p><p>GUIDE MY FEET</p><p>Trad Från USA, Jacqueline Hairston</p><p>Trad Från USA<br></p><p>Darryl Taylor / Brent Mcmunn</p><p>ALBANY 14638, TROY 1244</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>OH PETER GO RING DEM BELLS</p><p>Trad Från USA, Margaret Bonds</p><p>Trad Från USA</p><p>Darryl Taylor/ Brent Mcmunn</p><p>ALBANY 14638, TROY 1244</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SISTER MARY WORE THREE LENGTHS OF CHAIN</p><p>Trad, George Walker</p><p>Darryl Taylor / BrentMcmunn</p><p>ALBANY 14638, TROY 1244</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>AIN'T GOT TIMET O DIE</p><p>Trad Från USA,</p><p>Trad Från USA</p><p>Robert Mcferrin / Norman Johnson</p><p>RIVERSIDE 00325, RLP 12-812</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/748425</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160719_0400_155f951df10.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 19 Jul 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Medverkar gör fagottisten Monica Ellis i ensemblen Imani Winds, tonsättaren Nkeiru Okoye och countertenoren Darryl Taylor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Monica Ellis</strong> bor i <strong>Harlem</strong> och spelar fagott i blåskvintetten <em>Imani Winds</em>, vilket betyder tillit och förtroende på swahili. Gruppen, tre kvinnor och två män, firar 2017 tjugoårsjubileum!<br><br>- Klangen och färgerna i instrumenten är unika, annorlunda än stråkkvartetter eller pianotrios. Våra gemensamma musikaliska rötter är mångfaldiga: klassisk musik, jazz, rythm’nblues och negro spirituals säger Monica Ellis. Vi är stolta över att representera våra rötter på det här sättet.<br></p><p><br><strong>Nkeiru Okoye</strong> komponerade operan <em>Harriet Tubman, When I Crossed that Line</em>. Harriet Tubman var en f d slav som blev frihetskämpe och var en av dem som räddade 300 slavar från den amerikanska södern genom de ”underjordiska järnvägarna”. Harriet Tubman sjunger i operan: ”Solen lyser som guld genom träden. Det känns som om jag är i himlen. Jag gick över gränsen och jag är fri!”<br></p><p><br>Countertenoren <strong>Darryl Taylor</strong> grundade 1997 <em>The African American Art Songs Alliance</em>. Ett arkiv och en samlingsplats på nätet för konstfulla sånger i den afroamerikanska traditionen. Han har spelat in en CD med Negro Spirituals arrangerade av konstmusiktonsättare.<br><br>- Bland operastjärnor av idag kan jag bara komma på en enda svart tenor – i hela världen! Svarta barytoner får ofta jobb som operans skurkar, <strong>Scarpia</strong> i <em>Tosca</em> eller <strong>Jago</strong> i <em>Othello</em>, berättar Darryl Taylor.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1</p><p>William Grant Still,</p><p>John Jeter/ Fort Smith Symphony</p><p>NAXOS 14590, 8.559174</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>3 Visions - No. 2. Summerland</p><p>William Grant Still,</p><p>Althea Waites Piano</p><p>Cambria Cd 1097, CAMBRIA CD-1097<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>AMAZING GRACE</p><p>Trad, Hale Smith</p><p>John Newton</p><p>Darryl Taylor / Brent Mcmunn</p><p>ALBANY 14638, TROY 1244</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Homage To Duke</p><p>Jeff Scott,</p><p>Imani Winds</p><p>KOCH INTERNATIONAL, CLASSIC SKIC-CD-7599<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Homage To Duke</p><p>Jeff Scott,</p><p>Imani Winds</p><p>KOCH INTERNATIONAL, CLASSICS KIC-CD-7599</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Rite Of Spring</p><p>Stravinskij,</p><p>Imani Winds</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Go Tell It On The Mountain</p><p>Valerie Coleman,</p><p>Imani Winds</p><p>KOCH INTERNATIONAL, KIC-CD-7748<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>DE GOSPEL TRAIN</p><p>Trad Från Usa,</p><p>Trad Från Usa</p><p>Marian Anderson / Franz Rupp</p><p>URANIA 22858, URN 22.328</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>DE GOSPEL TRAIN</p><p>Trad, Kurt Kaiser / Don Marsh / Patrick Russ</p><p>Trad</p><p>Kathleen Battle / Jessye Norman / James Levine</p><p>DGG 00174, 429 790-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Songs Of Harriet Tubman - 1. My Name Is Aaraminta</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Louise Toppin</p><p>Julius P Williams, dirigent</p><p> Dvoand 345 K Symphony Orchestra</p><p>Albany Troy 1314, TROY1314</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Songs Of Harriet Tubman - 3. I Am Harriet Tubman</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Louise Toppin <br></p><p>Julius P Williams, dirigent</p><p>Dvoand 345 K Symphony Orchestra</p><p>Albany Troy 1314, TROY1314</p><p><br></p><p>GUIDE MY FEET</p><p>Trad Från USA, Jacqueline Hairston</p><p>Trad Från USA<br></p><p>Darryl Taylor / Brent Mcmunn</p><p>ALBANY 14638, TROY 1244</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>OH PETER GO RING DEM BELLS</p><p>Trad Från USA, Margaret Bonds</p><p>Trad Från USA</p><p>Darryl Taylor/ Brent Mcmunn</p><p>ALBANY...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Afroamerikaner,och,klassisk,musik,3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/11b416ff-d47b-4a58-a9cc-665a91347203.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Medverkar gör fagottisten Monica Ellis i ensemblen Imani Winds, tonsättaren Nkeiru Okoye och countertenoren Darryl Taylor.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/07/p2_tollansmusikaliska_20160719_0400_155f951df10.mp3" length="37174231" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Afroamerikaner och klassisk musik 2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Medverkar gör tonsättarna Nkeiru Okoye, Julius Williams och Adolphus Hailstork. Alla tre vill bidra till kulturen hos de människor som har lidit så mycket, afroamerikanerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Nkeiru Okoye</strong> känner sin pappas släktingar i Nigeria. Men mammans förfäder är okända eftersom de kidnappades någonstans i Afrika och anonymt anlände till den amerikanska kontinenten med slavskepp. Hennes svit <em>The Journey of Phillis Wheatley </em>handlar om slavflickan som ställdes inför rätta, anklagad för att vara en intellektuell bedragare. Phillis Wheatley blev första afroamerikanska kvinna i USA som gav ut en bok. Året var 1773.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>-Som dirigent blir jag ofta behandlad som osynlig. Man vänder sig till en vit person bredvid mig och förutsätter att det är maestron. Många tror att svarta endast sysslar med jazz, kyrkomusik och gospel, men <em>National Association of Negro Musicians </em>har funnits i hundra år, berättar <strong>Julius Williams</strong>, dirigent, tonsättare och professor på Berklee College of Music i Boston.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>-Tänker jag på det för mycket så blir jag galen. Att vi afroamerikanska tonsättare existerar har ännu inte gått in i medvetandet hos amerikanska dirigenter och musikchefer, speciellt de som arbetar inom symfoni- och operaorkestrar. Nej, vi förpassas till periferin av de perifera, säger den grå eminensen bland de idag aktiva afroamerikanska tonsättarna<strong> Adolphus Hailstork</strong>.</p><p>-Jag vill bidra till kulturen hos de människor som har lidit så mycket, afroamerikanerna, och hoppas jag kan hylla våra triumfer och spegla våra vedermödor.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1</p><p>William Grant Still,</p><p>John Jeter / Fort Smith Symphony</p><p>NAXOS 14590, 8.559174</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Songs Of The Magi</p><p>Adolphus Hailstork,</p><p>Back Pearl Chamber Orchestra </p><p>JeriLynne Johnson, dirigent<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Voices Shouting Out</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Fort Collins Symphony</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Dancing Barefoot - African Sketches</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Blair Mcmillan</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Dusk - African Sketches</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Blair Mcmillan</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>The Journey Of Phillis Wheatley</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Moscow Symphony Orchestra</p><p>Charles Ansbacher, Dirigent</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>The Journey Of Phillis Wheatley</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Moscow Symphony Orchestra</p><p>Charles Ansbacher, Dirigent<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Myths Of History - 1. Africa</p><p>Julius Williams,</p><p>Dvor K Symphony Orchestra</p><p>Julius Williams, dirigent</p><p> Louise Toppin</p><p>Albany Troy 1314, TROY 1314</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>EASTER CELEBRATION: AKT 5,MEDITATION</p><p>Julius P Williams,</p><p>Julius P Williams, dirigent<br></p><p>Martinu, Bohuslav (Bohuslav Martinu-Filharmonin, Zlin)</p><p>ALBANY 14638, TROY 104</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>TOCCATINA FÖR STRÅKORKESTER</p><p>Julius P Williams, <br></p><p>Julius P Williams, dirigent / Dvorak-Symfoniorkestern</p><p>ALBANY 14638, TROY 1072</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>TOCCATINA FÖR STRÅKORKESTER</p><p>Julius P Williams</p><p>Julius P Williams / Dvorak-Symfoniorkestern</p><p>ALBANY14638, TROY 1072</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Myths Of History - 3. Slavery</p><p>Julius Williams,</p><p>Julius Williams, dirigent DvoraK Symphony Orchestra Louise Toppin</p><p>Albany, TROY 1314</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>PORGY AND BESS: SUMMERTIME</p><p>George Gershwin, Gil Evans</p><p>Miles Davis / Gil Evans</p><p>COLUMBIA 00149, CXK 67397</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1</p><p>Adolphus Hailstork,</p><p>Julius P Williams, dirigent<br></p><p>Martinu, Bohuslav (Bohuslav Martinu-Filharmonin, Zlin)</p><p>ALBANY 14638, TROY 104</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 2</p><p>Adolphus Hailstork,</p><p>David Lockington /Grand Rapids Symphony</p><p>NAXOS 14590, 8.559295</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>EPITAPH FOR A MAN WHO DREAMED</p><p>Adolphus Hailstork,</p><p>Paul Freeman/ Chicago Sinfonietta</p><p>CEDILLE RECORDS 21642, CDR 90000061<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>KUM-BA-YA</p><p>Adolphus Hailstork,</p><p>Joann Falletta / Virginia Symphony Orchestra</p><p>NAXOS 14590, 8.559722</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/743200</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160712_0400_1556b5c74b4.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 12 Jul 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Medverkar gör tonsättarna Nkeiru Okoye, Julius Williams och Adolphus Hailstork. Alla tre vill bidra till kulturen hos de människor som har lidit så mycket, afroamerikanerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Nkeiru Okoye</strong> känner sin pappas släktingar i Nigeria. Men mammans förfäder är okända eftersom de kidnappades någonstans i Afrika och anonymt anlände till den amerikanska kontinenten med slavskepp. Hennes svit <em>The Journey of Phillis Wheatley </em>handlar om slavflickan som ställdes inför rätta, anklagad för att vara en intellektuell bedragare. Phillis Wheatley blev första afroamerikanska kvinna i USA som gav ut en bok. Året var 1773.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>-Som dirigent blir jag ofta behandlad som osynlig. Man vänder sig till en vit person bredvid mig och förutsätter att det är maestron. Många tror att svarta endast sysslar med jazz, kyrkomusik och gospel, men <em>National Association of Negro Musicians </em>har funnits i hundra år, berättar <strong>Julius Williams</strong>, dirigent, tonsättare och professor på Berklee College of Music i Boston.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>-Tänker jag på det för mycket så blir jag galen. Att vi afroamerikanska tonsättare existerar har ännu inte gått in i medvetandet hos amerikanska dirigenter och musikchefer, speciellt de som arbetar inom symfoni- och operaorkestrar. Nej, vi förpassas till periferin av de perifera, säger den grå eminensen bland de idag aktiva afroamerikanska tonsättarna<strong> Adolphus Hailstork</strong>.</p><p>-Jag vill bidra till kulturen hos de människor som har lidit så mycket, afroamerikanerna, och hoppas jag kan hylla våra triumfer och spegla våra vedermödor.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 1</p><p>William Grant Still,</p><p>John Jeter / Fort Smith Symphony</p><p>NAXOS 14590, 8.559174</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Songs Of The Magi</p><p>Adolphus Hailstork,</p><p>Back Pearl Chamber Orchestra </p><p>JeriLynne Johnson, dirigent<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Voices Shouting Out</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Fort Collins Symphony</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Dancing Barefoot - African Sketches</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Blair Mcmillan</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Dusk - African Sketches</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Blair Mcmillan</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>The Journey Of Phillis Wheatley</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Moscow Symphony Orchestra</p><p>Charles Ansbacher, Dirigent</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>The Journey Of Phillis Wheatley</p><p>Nkeiru Okoye,</p><p>Moscow Symphony Orchestra</p><p>Charles Ansbacher, Dirigent<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Myths Of History - 1. Africa</p><p>Julius Williams,</p><p>Dvor K Symphony Orchestra</p><p>Julius Williams, dirigent</p><p> Louise Toppin</p><p>Albany Troy 1314, TROY 1314</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>EASTER CELEBRATION: AKT 5,MEDITATION</p><p>Julius P Williams,</p><p>Julius P Williams, dirigent<br></p><p>Martinu, Bohuslav (Bohuslav Martinu-Filharmonin, Zlin)</p><p>ALBANY 14638, TROY 104</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>TOCCATINA FÖR STRÅKORKESTER</p><p>Julius P Williams, <br></p><p>Julius P Williams, dirigent / Dvorak-Symfoniorkestern</p><p>ALBANY 14638, TROY 1072</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>TOCCATINA FÖR STRÅKORKESTER</p><p>Julius P Williams</p><p>Julius P Williams / Dvorak-Symfoniorkestern</p><p>ALBANY14638, TROY 1072</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Myths Of History - 3. Slavery</p><p>Julius Williams,</p><p>Julius Williams, dirigent DvoraK Symphony Orchestra Louise Toppin</p><p>Albany, TROY 1314</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>PORGY AND BESS: SUMMERTIME</p><p>George Gershwin, Gil Evans</p><p>Miles Davis / Gil Evans</p><p>COLUMBIA 00149, CXK 67397</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Afroamerikaner,och,klassisk,musik,2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/50623c9c-b9d4-4fa0-8bf6-636184ef5274.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Medverkar gör tonsättarna Nkeiru Okoye, Julius Williams och Adolphus Hailstork. Alla tre vill bidra till kulturen hos de människor som har lidit så mycket, afroamerikanerna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/07/p2_tollansmusikaliska_20160712_0400_1556b5c74b4.mp3" length="40117041" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Afroamerikaner och klassisk musik 1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt prisbelönta chefsdirigenten JeriLynne Johnson i Black Pearl Chamber Orchestra, den mest multietniska professionella orkestern i USA. Hör delar av klassiska "I Have a Dream" med Martin Luther King!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>– Klassisk musik är lika vibrerande, rafflande, sexigt som hiphop, rap, rock eller dancehall, säger <strong>JeriLynne Johnson</strong>.<br><br>I USA har rasismen långa, sega rötter och svarta kvinnor inom klassisk musik har det dubbelt svårt. När JeriLynne Johnson sökte ett visst dirigentjobb fick hon avslag med orden: "Du ser inte riktigt ut som en amerikansk publik förväntar sig att en dirigent skall se ut".<br><br>Vi bjuds även på en klingande odyssé över tongivande, historiska afroamerikaner inom den klassiska musiken.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Hör även delar av Martin Luther Kings klassiska tal "I have a dream..."<br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong></p><p>SYMFONI NR 1</p><p>William Grant Still,</p><p>John Jeter / Fort Smith Symphony</p><p>NAXOS 14590, 8.559174</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>LAMENTATIONS</p><p>Coleridge Taylor Perkinson,</p><p>Tahirah Whittington</p><p>CEDILLE RECORDS 21642, CDR 90000087<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>STRÅKKVARTETT OP 14:6 G-MOLL</p><p>Joseph Boulogne De Saint-Georges,</p><p>Joachim-Kvartetten (Amiens)</p><p>KOCH SCHWANN 15211, 3-6411-2 H1</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>MIDNIGHT TOLLS</p><p>Julius Williams,</p><p>Julius Williams / Dvorak-Symfoniorkestern</p><p>ALBANY 14638, TROY 844</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 3</p><p>Sven-Eric (3) Johanson,</p><p>Dean Dixon / Göteborgs Symfoniorkester / Kai Laursen / Gérard Schaub /Bengt Malmsten / Sten Pettersson / Albin Helmbäck/ Åke Williamson/ Stig-Börje Blomquist / Gösta Eklund / Alvar Norberg</p><p>BIS<br>03240, LP-302</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>KONSERT FÖR TROMBON &amp; ORKESTER</p><p>George Theophilus Walker,</p><p>Christian Lindberg / JamesDepreist / Malmö Symfoniorkester</p><p>BIS<br>03240, BIS CD 628</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Songs Of The Magi</p><p>Adolphus Hailstork,</p><p>Back Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Symphony No 2 In D Major, Op. 36 Iv Allegro Molto</p><p>Beethoven,</p><p>Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Four Seasons Of Buenos Aires Summer</p><p>Piazzolla,</p><p>Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Four Seasons Of Buenos Aires Summer</p><p>Piazzolla,</p><p>Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson</p><p><br></p><p>SYMFONI E-MOLL</p><p>Karen Walwyn / Leslie B Dunner / New Black Music Repertory Ensemble</p><p>Florence Price,</p><p>ALBANY 14638, TROY 1295</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>MY SOUL'S BEEN ANCHORED IN THE LORD</p><p>Trad Från USA, Florence Price</p><p>Trad Från USA</p><p>Marian Anderson / Kosti Vehanen</p><p>NAXOS 14590, 8.120566</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Haydn Symphony #44 E Minor, Trauer-Symphonie Iv Presto</p><p>Joseph Haydn,</p><p>Black Pearl Chamber Orchestra Jerilynne Johnson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/743192</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160705_0400_1556b0681dc.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 05 Jul 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt prisbelönta chefsdirigenten JeriLynne Johnson i Black Pearl Chamber Orchestra, den mest multietniska professionella orkestern i USA. Hör delar av klassiska "I Have a Dream" med Martin Luther King!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>– Klassisk musik är lika vibrerande, rafflande, sexigt som hiphop, rap, rock eller dancehall, säger <strong>JeriLynne Johnson</strong>.<br><br>I USA har rasismen långa, sega rötter och svarta kvinnor inom klassisk musik har det dubbelt svårt. När JeriLynne Johnson sökte ett visst dirigentjobb fick hon avslag med orden: "Du ser inte riktigt ut som en amerikansk publik förväntar sig att en dirigent skall se ut".<br><br>Vi bjuds även på en klingande odyssé över tongivande, historiska afroamerikaner inom den klassiska musiken.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Hör även delar av Martin Luther Kings klassiska tal "I have a dream..."<br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong></p><p>SYMFONI NR 1</p><p>William Grant Still,</p><p>John Jeter / Fort Smith Symphony</p><p>NAXOS 14590, 8.559174</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>LAMENTATIONS</p><p>Coleridge Taylor Perkinson,</p><p>Tahirah Whittington</p><p>CEDILLE RECORDS 21642, CDR 90000087<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>STRÅKKVARTETT OP 14:6 G-MOLL</p><p>Joseph Boulogne De Saint-Georges,</p><p>Joachim-Kvartetten (Amiens)</p><p>KOCH SCHWANN 15211, 3-6411-2 H1</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>MIDNIGHT TOLLS</p><p>Julius Williams,</p><p>Julius Williams / Dvorak-Symfoniorkestern</p><p>ALBANY 14638, TROY 844</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SYMFONI NR 3</p><p>Sven-Eric (3) Johanson,</p><p>Dean Dixon / Göteborgs Symfoniorkester / Kai Laursen / Gérard Schaub /Bengt Malmsten / Sten Pettersson / Albin Helmbäck/ Åke Williamson/ Stig-Börje Blomquist / Gösta Eklund / Alvar Norberg</p><p>BIS<br>03240, LP-302</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>KONSERT FÖR TROMBON &amp; ORKESTER</p><p>George Theophilus Walker,</p><p>Christian Lindberg / JamesDepreist / Malmö Symfoniorkester</p><p>BIS<br>03240, BIS CD 628</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Songs Of The Magi</p><p>Adolphus Hailstork,</p><p>Back Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Symphony No 2 In D Major, Op. 36 Iv Allegro Molto</p><p>Beethoven,</p><p>Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Four Seasons Of Buenos Aires Summer</p><p>Piazzolla,</p><p>Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Four Seasons Of Buenos Aires Summer</p><p>Piazzolla,</p><p>Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson</p><p><br></p><p>SYMFONI E-MOLL</p><p>Karen Walwyn / Leslie B Dunner / New Black Music Repertory Ensemble</p><p>Florence Price,</p><p>ALBANY 14638, TROY 1295</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>MY SOUL'S BEEN ANCHORED IN THE LORD</p><p>Trad Från USA, Florence Price</p><p>Trad Från USA</p><p>Marian Anderson / Kosti Vehanen</p><p>NAXOS 14590, 8.120566</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Haydn Symphony #44 E Minor, Trauer-Symphonie Iv Presto</p><p>Joseph Haydn,</p><p>Black Pearl Chamber Orchestra Jerilynne Johnson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Afroamerikaner,och,klassisk,musik,1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/5366bf21-7c20-459f-8bba-91db374c11cd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt prisbelönta chefsdirigenten JeriLynne Johnson i Black Pearl Chamber Orchestra, den mest multietniska professionella orkestern i USA. Hör delar av klassiska "I Have a Dream" med Martin Luther King!]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/07/p2_tollansmusikaliska_20160705_0400_1556b0681dc.mp3" length="37434345" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik och kropp - Del 5. Musik vid smärta och död]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I detta program hör du tonsättaren Tommie Haglund och prästen Rebecka Gustafsson.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Tommie Haglund</strong> är tonsättare och tilldelades av <em>Kungliga Musikaliska Akademin</em> 2014 det största musikpriset i Sverige, <strong>Stora Christ Johnson-priset</strong>, på 180 000 kronor, för sin cellokonsert <em>Flaminis Aura</em>. <em>Svenska Musikläggarföreningen</em> utsåg 2003 hans verk Röstens dotter till ”årets mest betydande verk”.<br><br>Tommie Haglunds cellokonsert <em>Flaminis Aura</em> är baserad på minnen från hans barndom då han ligger på sjukhus halvannat år och på nätterna leker med de knaster och de störningar som han får fram genom att vrida på ratten på radions AM-band.<br><br>Många år senare, 1997, efter en misslyckad ryggoperation blir Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Förlamad från midjan och neråt kan han varken gå eller sitta. I sängen skriver han den här cellokonserten efter en beställning. Vid ryggoperationen hade flera nervtrådar trasats sönder och Tommie blir till sist utan känsel i höger ben med ständiga nervsmärtor som leder till panikattacker. Tommie får en felaktig diagnos och medicineras med benzodiacipiner, epilepsimediciner och sömnmedel, cirka 30 tabletter om dagen, mot en sjukdom han inte har. Förvirring, ständiga infektioner med livshotande blodförgiftningar är biverkningar av medicineringen men någon smärtmedicin får han inte. En läkare upptäcker misstaget och samtliga mediciner sätts ut och ersätts med smärtlindring. Eftersom medicinerna är vanebildande tar det ett år att fasa ut tabletterna.<br><br>Tommie Haglund är felmedicinerad mellan åren 2003-2010 och värst biverkningar upplever han efter 2005. Patientskadenämnden tog ett år på sig för att reda ut det hela och blev ersättningsskyldiga. Tommie Haglund fick även en ursäkt av sjukhuset.<br><br>När Tommie Haglund väl är är tablettfri förlorar han sin identitet som tonsättare. Det tar tid innan han vågar komponera igen. Han vill, utan att släppa skärpan, koncentrationen och kompromisslösheten, hitta en dörr in till ett annat musikaliskt rum än han varit i tidigare.<br><br>&nbsp;– Jag vill inte hamna i det här skrikiga uttrycket som jag ibland hänfallit åt, till exempel i min violinkonsert <em>Hymns to the Night</em>. Jag ger mig sjutton på att ge komponerandet tid. Det viktiga är att jag är ärlig mot mig själv. Sedan får det bli som det blir!<br><br>Tommie Haglunds musik blir lugnare och tonerna hamnar lägre ner i registren. Det hör vi bland annat i stråktrion till Trio Zilliacus, <em>Sollievo</em>, vilket betyder ”tröst, läkning efter stormen”.<br><br>– Jag var orolig för att stycket blev alltför enkelt och avskalat. Jag behövde ju inte längre kämpa med mina toner och klanger. Stråktrion uttrycker kärlek till min fru och kärlek till gammal musik som jag alltid har haft med mig, framför allt till min själsfrände John Dowland.<br><br>– Kroppen är i högsta grad inblandad även när jag komponerar numera. Jag skriver utifrån emotionella bevekelsegrunder, vill njuta av behagliga klanger som ger njutning och inte bara borra in mig där det gör som mest ont. Jag söker en filtrerad, fokuserad skönhet där sensualism med skärpa får blomma ut.<br><br><strong>Rebecka Gustafsson</strong> är vid intervjutillfället komminister i <em>Kållereds församling</em> utanför Göteborg. Hon valde mellan <em>Musikhögskolan</em> och <em>Prästseminariet</em> och musiken är för Rebecka Gustafsson väldigt väsentlig i arbetet som präst. Hon har bland annat sjungit i <strong>Uppsala Domkyrkokör</strong>.<br><br>Till sina förrättningar väljer hon ofta musik efter sin magkänsla. Både den hon själv sjunger och den som spelas upp i kyrkorummet.<br><br>– Vid en vigsel eller begravning kan det vara exakt samma låtar, men känslan är helt annorlunda beroende på vilka personer som finns i rummet. När jag själv sjunger är min uppgift som präst att hjälpa dem som sitter i bänkarna att komma närmare Gud och att hjälpa dem i sorgen. Musiken är ett hjälpmedel.<br><br><strong>Birgitta Tollan</strong> deltog i en av Rebecka Gustafssons begravningar.<br><br>– Den döda kroppen i kistan är det som människan har lämnat kvar och den är på det sättet en slags närvaro, säger Rebecka Gustafsson.<br><br>Hur är det att sjunga för en död kropp i en kista och för de sörjande kropparna i bänkarna?<br><br>– Även om jag sjunger är det aldrig jag som står i fokus. Det är ju en människa som ligger där. Det finns en närvaro av den personen som jag inte kan förneka. Min uppgift genom hela begravningsprocessen är att ta hänsyn till och stärka den dödas/dödes värdighet.<br><br>– Det är en skön känsla, eftersom jag i det ögonblicket ger de som sörjer ett klingande stöd. Det är inte alltid man lyckas att ge dem som är tysta en röst. Men i det ögonblicket känns det som att jag gör det med hjälp av musiken.<br><br>Rebecka Gustafsson berättar i programmet om ritualerna vid en begravning och om vilka förböner och psalmer hon använder. Dessutom får vi exempel på vilken musik som de döda och deras släktingar väljer inför ceremonierna.<br><br>"Musik vid smärta och död" är det femte och sista programmet i Musikmagasinets serie Musik och kropp.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>BODY AND SOUL</p><p>Johnny Green,</p><p>Frank Eyton / Edward Heyman / Robert Sour</p><p>Billie Holiday / Harry Edison / Ben Webster / Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/ Alvin Stoller</p><p>VERVE00383, 589 932-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>The Four Seasons, Op.8- Autumn [Allegro, Adagio molto, Allegro]</p><p>Vivaldi, Antonio [1678-1741]</p><p>Malin Broman (Violin), Swedish Radio Symphony Orchestra, Simon Crawford-Phillips (Conductor)</p><p>3167-14-0116:16</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Cellokonserten Flaminis Aura</p><p>Tommie Haglund,</p><p>Ernst Simon Glaser, Cello. David Afkham, Dir. GSO</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Frammenti</p><p>Tommie Haglund,</p><p>Dan Almgren, Karin Dornbusch, Carl-Axel Dominique</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>HYMNEN AN DIE NACHT</p><p>Tommie Haglund,</p><p>Elizabeth Pitcairn / Hannu Koivula / Helsingborgs Symfoniorkester</p><p>PHONO SUECIA 00408, PSCD 184</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Il Regni degli Spiriti</p><p>Tommie Haglund,</p><p>Quatour Manfred</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Sollievo (dopo latempesta)</p><p>Tommie Haglund,</p><p>Trio Zilliacus</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Sollievo (dopo la tempesta)</p><p>Tommie Haglund,</p><p>Trio Zilliacus</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Själens helgedom</p><p>Tommie Haglund,</p><p>Uppsala Domkyrkokör</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Själens helgedom</p><p>Tommie Haglund,</p><p>Uppsala Domkyrkokör</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>REQUIEM KV 626 D-MOLL</p><p>Wolfgang Amadeus Mozart,</p><p>John Eliot Gardiner / English Baroque Soloists (London) / Monteverdi-Kören (London) / Barbara Bonney / Anne Sofie Von Otter / Hans-Peter Blochwitz / Willard White / Susan Addison</p><p>PHILIPS 00305, 00289 4757057<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SUIT EBERGAMASQUE: NR 3, CLAIR DE LUNE</p><p>Claude Debussy,</p><p>Roberta Rust</p><p>CENTAUR 17206, CRC 2867</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Bönen</p><p>Trad,</p><p>Rebecka Gustafsson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>FIELDS OF GOLD</p><p>Sting (Gb) (2)</p><p>Sting (Gb) (2)</p><p>A&amp;M 00485, 540 075-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>LOVE ME TENDER</p><p>George R Poulton,</p><p>Vera Matson / Elvis Presley</p><p>Elvis Presley</p><p>RCA00316, PD 89061</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Var inte rädd det finns ett hemligt tecken</p><p>Lars Moberg,</p><p>Ylva Eggehorn</p><p>Rebecka Gustafsson</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SVIT FÖR ORKESTERMED BC NR 3 D-DURBWV 1068: SATS 2,AIR</p><p>Johann Sebastian Bach,</p><p>Herbert Von Karajan / Berliner Philharmoniker / David Bell</p><p>DGG<br>00174, 413 309-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/739269</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160628_0400_1556ac6a53f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 28 Jun 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I detta program hör du tonsättaren Tommie Haglund och prästen Rebecka Gustafsson.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Tommie Haglund</strong> är tonsättare och tilldelades av <em>Kungliga Musikaliska Akademin</em> 2014 det största musikpriset i Sverige, <strong>Stora Christ Johnson-priset</strong>, på 180 000 kronor, för sin cellokonsert <em>Flaminis Aura</em>. <em>Svenska Musikläggarföreningen</em> utsåg 2003 hans verk Röstens dotter till ”årets mest betydande verk”.<br><br>Tommie Haglunds cellokonsert <em>Flaminis Aura</em> är baserad på minnen från hans barndom då han ligger på sjukhus halvannat år och på nätterna leker med de knaster och de störningar som han får fram genom att vrida på ratten på radions AM-band.<br><br>Många år senare, 1997, efter en misslyckad ryggoperation blir Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Förlamad från midjan och neråt kan han varken gå eller sitta. I sängen skriver han den här cellokonserten efter en beställning. Vid ryggoperationen hade flera nervtrådar trasats sönder och Tommie blir till sist utan känsel i höger ben med ständiga nervsmärtor som leder till panikattacker. Tommie får en felaktig diagnos och medicineras med benzodiacipiner, epilepsimediciner och sömnmedel, cirka 30 tabletter om dagen, mot en sjukdom han inte har. Förvirring, ständiga infektioner med livshotande blodförgiftningar är biverkningar av medicineringen men någon smärtmedicin får han inte. En läkare upptäcker misstaget och samtliga mediciner sätts ut och ersätts med smärtlindring. Eftersom medicinerna är vanebildande tar det ett år att fasa ut tabletterna.<br><br>Tommie Haglund är felmedicinerad mellan åren 2003-2010 och värst biverkningar upplever han efter 2005. Patientskadenämnden tog ett år på sig för att reda ut det hela och blev ersättningsskyldiga. Tommie Haglund fick även en ursäkt av sjukhuset.<br><br>När Tommie Haglund väl är är tablettfri förlorar han sin identitet som tonsättare. Det tar tid innan han vågar komponera igen. Han vill, utan att släppa skärpan, koncentrationen och kompromisslösheten, hitta en dörr in till ett annat musikaliskt rum än han varit i tidigare.<br><br>&nbsp;– Jag vill inte hamna i det här skrikiga uttrycket som jag ibland hänfallit åt, till exempel i min violinkonsert <em>Hymns to the Night</em>. Jag ger mig sjutton på att ge komponerandet tid. Det viktiga är att jag är ärlig mot mig själv. Sedan får det bli som det blir!<br><br>Tommie Haglunds musik blir lugnare och tonerna hamnar lägre ner i registren. Det hör vi bland annat i stråktrion till Trio Zilliacus, <em>Sollievo</em>, vilket betyder ”tröst, läkning efter stormen”.<br><br>– Jag var orolig för att stycket blev alltför enkelt och avskalat. Jag behövde ju inte längre kämpa med mina toner och klanger. Stråktrion uttrycker kärlek till min fru och kärlek till gammal musik som jag alltid har haft med mig, framför allt till min själsfrände John Dowland.<br><br>– Kroppen är i högsta grad inblandad även när jag komponerar numera. Jag skriver utifrån emotionella bevekelsegrunder, vill njuta av behagliga klanger som ger njutning och inte bara borra in mig där det gör som mest ont. Jag söker en filtrerad, fokuserad skönhet där sensualism med skärpa får blomma ut.<br><br><strong>Rebecka Gustafsson</strong> är vid intervjutillfället komminister i <em>Kållereds församling</em> utanför Göteborg. Hon valde mellan <em>Musikhögskolan</em> och <em>Prästseminariet</em> och musiken är för Rebecka Gustafsson väldigt väsentlig i arbetet som präst. Hon har bland annat sjungit i <strong>Uppsala Domkyrkokör</strong>.<br><br>Till sina förrättningar väljer hon ofta musik efter sin magkänsla. Både den hon själv sjunger och den som spelas upp i kyrkorummet.<br><br>– Vid en vigsel eller...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,och,kropp,Del,5.,Musik,vid,smärta,och,död]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/b58a14eb-44c5-43f4-8cc8-453c1a37ed1a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I detta program hör du tonsättaren Tommie Haglund och prästen Rebecka Gustafsson.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/06/p2_tollansmusikaliska_20160628_0400_1556ac6a53f.mp3" length="39159623" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik och kropp - Del 4. Musikens relation till kvinnokroppen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I serien "Musik och kropp" möter du tonsättaren Marie Samuelsson och danska komponisten och sångerskan Trinelise Væring. De tillhör en rar skara, nämligen kvinnliga tonsättare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De som har kvinnokropp har fortfarande en underordnad position vid utbildningarna i komposition. <em>Föreningen Svenska Tonsättare</em> har 18 procent kvinnor. Bland <em>Musikaliska Akademins</em> svenska ledamöter är kvinnorna knappt 28 procent. Vid <em>Musikhögskolan i Stockholm</em> studerar 12 kvinnor och 26 män. Vid <em>Högskolan för scen och musik i Göteborg</em> är siffrorna 9 män och 4 kvinnor. Vid <em>jazz- och rocklinjen på Musikhögskolan i Örebro</em> studerar 14 män och 2 kvinnor.<br><br><strong>Marie Samuelsson</strong> är tonsättare och hon har fått <em>Bo Wallnerpriset</em> och <em>Kurt Atterbergpriset</em>. Om henne har skrivits: ”En av Sveriges mest mystiska samtidsminimalister” och ”När Samuelssons orkestermusik är som bäst är den vacker men skrämmande, månghövdad som en hydra.”<br><br>Som punkmusiker i gruppen <strong>Elegi</strong> under 1980-talet var hon en av de kvinnor som kraftfullt tog sig både ton och plats på musikscenerna.<br><br>– Jag letar efter vad kvinnans kraft skulle kunna vara inom ljudande musik. Faktum är att jag arbetar i en konstform där det hittills funnits väldigt få kvinnor, säger Marie Samuelsson, som vill bryta sig loss från samhällets begränsande, oskrivna normer och regler om hur en kvinna skall bete sig. Underordning och underdånighet är inget för henne. För att finna en musikalisk drivkraft knyter hon an till den kvinnokraft som hennes kvinnliga släktingar haft.<br><br>– Varför är kvinnokraften så undanträngd i vår kultur, frågar sig Marie Samuelsson och letar i gamla myter och bilder.<br><br>Violinkonserten <em>Bastet Solgudinnan</em> är inspirerad av den egyptiska myten om <strong>Bastet</strong>, dotter till solguden <strong>Ra</strong> och barnens beskyddare och vän. Hennes <em>Fear and Hope</em> för orkester är komponerad till demokratikämpen <strong>Aung San Suu Kyi</strong> i Burma/Myanmar. Operan <em>Jorun orm i öga</em> skrev Marie Samuelsson tillsammans med författaren <strong>Kerstin Ekman</strong>.<br><br>– Operan handlar om kvinnors födande och kvinnors sexualitet i utvidgad bemärkelse, att vi inte enbart är objekt utan tänkande varelser, säger Marie Samuelsson.<br><br>– Jag har en kropp som har och har haft speciella upplevelser och erfarenheter av emotioner, strukturer, normer och stereotyper. Det är svårt att ringa in, men det har naturligtvis påverkat min musik att jag är kvinna.<br><br>– Samtidigt är det väldigt härligt att vara tonsättare och sitta och skriva musik. Det är nästan genusbefriat! Jag möter andra av olika kön. Det kan vara medmusikanter eller de som spelar min musik, säger tonsättaren Marie Samuelsson i programmet.<br><br>Dagens Nyheters recensent kallar violinkonserten <em>Bastet Solgudinnan</em> vansinnigt vacker ”där solostämman uppstår som en gåtfull ljusreflex ... Ett sfinxartat väsen som i Anna Lindals händer blir allt mer lockande och mångtydigt allteftersom konserten expanderar”.<br></p><p><br><strong>Trine-Lise Væring</strong> är dansk sångerska, komponist och textförfattare inom jazz och rock/pop. Sedan starten av 1990-talet har hon gett ut nio cd-skivor. På sex av dem är hon kapellmästare, sångare, kompositör och arrangör. På de första plattorna sjöng hon jazz med sin make, jazzmusikern <strong>Fredrik Lundin</strong>, och de svenska jazzmusikerna <strong>Bobo Stenson</strong> och <strong>Palle Danielsson</strong>.<br><br>Men så plötsligt gav hon 2008 ut cd:n <em>Lystfisker</em>. På omslaget poserar Trinelise Væring med bara ben endast iklädd en Fendergitarr av typen <em>Telecaster</em>. Hon gör ett lappkast från sofistikerad jazz till kvaltetspop och rock.<br><br>– Det finns en massa dogmer inom jazzen vad gäller improvisation. Jag stod på scen och sjöng i början och i slutet av varje låt och däremellan spelade killarna sina solon, säger Trinelise Væring i programmet.<br><br>Hon ville skriva egna sånger, berätta dem på sitt modersmål, spela elgitarr och ha ett tyngre beat. Improvisation är inget mål i sig för henne.<br><br>– Rockmusik är mer taktil. Jag älskar dess grovhet och var trött på jazzens elegans. Med elgitarren får jag en mer fysisk, kroppslig känsla och jag är mitt inne i bandet istället för att vara frontfigur. Det är kul att vara ”one of the boys” och vara sysselsatt när de andra spelar solo istället för att sitta på en stol och vänta på min tur, skrattar Trinelise Væring.<br><br>2011 gav hon ut cd:n <em>Umanérlig</em> där hon själv smakfullt sitter nästan naken på omslaget. Hennes låttexter finns skrivna på den bara huden.<br><br>– Min idé med att ha orden målade på min hud kommer ur tanken att du kan se att språket också kommer ur kroppen, säger Trinelise Væring.<br><br>– En video som gjordes i samband med plattan <em>Umanérlig</em> blev först försedd med en varning av YouTube. Det var låten <em>Lille Stripper – Lilla Strippa</em>, som gav upphov till rabaldret och iTunes vägrade skriva ut titeln på hennes låt, som kallades Lille St…...<br><br>Trinelise Væring arbetar nu med Fredrik Lundin i <em>Offpiste Gurus</em>. I projektet <em>Oh Purity</em>, som är både musik och film, samarbetar hon med <strong>Jonas Berg</strong> och de norska <em>Barokksolisterna</em>. Hon är nominerad till det danska <em>Gaffa-priset</em> som <strong>Årets kvinnliga artist</strong> med motiveringen: ”Kombinationen av de djupt fascinerande kompositionerna/sångerna och det kompetenta uppträdandet gör <em>Oh Purity</em> till en i danska sammanhang unik utgivning”.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>BODY AND SOUL</p><p>Johnny Green,</p><p>Frank Eyton/ Edward Heyman/ Robert Sour</p><p>Billie Holiday/ Harry Edison/ Ben Webster/Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/Alvin Stoller</p><p>VERVE00383, 589 932-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>IT WASN'T YOU</p><p>Jonas Berg,</p><p>Trine-Lise Vaering</p><p>Oh Purity/ JoakimMilder</p><p>GATEWAY MUSIC29073, OH PURITY2014</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Lufttrumma III</p><p>Marie Samuelsson,</p><p>Norrköping Symphony Orchestra, Tuomas Ollila</p><p>PHONO SUECIA, PSCD 147<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Bastet Solgudinnan</p><p>Samuelsson, Marie,</p><p>Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm) /Rondin, Mats<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Fear And Hope</p><p>Samuelsson, Marie,</p><p>Kungliga Filharmonikernas Orkester, Stockholm / Rondin, Mats<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Jorun orm i öga</p><p>Marie Samuelsson,</p><p>Kerstin Ekman</p><p>Monica Danielson M Fl David Björkman, Dir</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>ROTATIONER</p><p>Marie Samuelsson,</p><p>Hannu Lintu /</p><p>Helsingborgs Symfoniorkester</p><p>PHONO SUECIA00408, PSCD 147<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>MAT</p><p>Anna-Pia Kutzner / MarieSamuelsson,</p><p>Anna-Pia Kutzner / Marie Samuelsson</p><p>Elegi (Sv)</p><p>MNW 01371, MNWCD 182</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Fanfar till livet</p><p>Marie Samuelsson,</p><p>Gävle Symfoniorkesters Brass</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>THE SHIFTING OF THE WINDS</p><p>Fredrik Lundin,</p><p>Trine-Lise Vaering</p><p>Trine-Lise Vaering / BoboStenson / Mads Vinding / Alex Riel</p><p>STUNT09237, STUCD19807<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Far mor og børn</p><p>Trinelise Væring,</p><p>Trinelise Væring</p><p>Trinelise Væring</p><p>Word For Words Records, WWCD01</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>En Kærlig Hånd</p><p>Trinelise Væring,</p><p>Trinelise Væring</p><p>Trinelise Væring</p><p>Word For Words Records, WWCD02</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Lille Stripper</p><p>Trinelise Væring,</p><p>Trinelise Væring</p><p>Trinelise Væring</p><p>Word For Words Records, WWCD02</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Lille Stripper</p><p>Trinelise Væring,</p><p>Trinelise Væring</p><p>Trinelise Væring</p><p>Word For Words Records, WWCD02</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SHADOWDANCING</p><p>Jonas Berg,</p><p>Trine-Lise Vaering</p><p>Oh Purity / Joakim Milder</p><p>GATEWAY MUSIC 29073, OH PURITY 2014</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>NO OFFENCE</p><p>Trine-Lise Vaering,</p><p>Trine-Lise Vaering</p><p>Oh Purity / Joakim Milder</p><p>GATEWAY MUSIC 29073, OH PURITY 2014</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/737552</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160621_0400_1556aefe5f5.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 21 Jun 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I serien "Musik och kropp" möter du tonsättaren Marie Samuelsson och danska komponisten och sångerskan Trinelise Væring. De tillhör en rar skara, nämligen kvinnliga tonsättare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De som har kvinnokropp har fortfarande en underordnad position vid utbildningarna i komposition. <em>Föreningen Svenska Tonsättare</em> har 18 procent kvinnor. Bland <em>Musikaliska Akademins</em> svenska ledamöter är kvinnorna knappt 28 procent. Vid <em>Musikhögskolan i Stockholm</em> studerar 12 kvinnor och 26 män. Vid <em>Högskolan för scen och musik i Göteborg</em> är siffrorna 9 män och 4 kvinnor. Vid <em>jazz- och rocklinjen på Musikhögskolan i Örebro</em> studerar 14 män och 2 kvinnor.<br><br><strong>Marie Samuelsson</strong> är tonsättare och hon har fått <em>Bo Wallnerpriset</em> och <em>Kurt Atterbergpriset</em>. Om henne har skrivits: ”En av Sveriges mest mystiska samtidsminimalister” och ”När Samuelssons orkestermusik är som bäst är den vacker men skrämmande, månghövdad som en hydra.”<br><br>Som punkmusiker i gruppen <strong>Elegi</strong> under 1980-talet var hon en av de kvinnor som kraftfullt tog sig både ton och plats på musikscenerna.<br><br>– Jag letar efter vad kvinnans kraft skulle kunna vara inom ljudande musik. Faktum är att jag arbetar i en konstform där det hittills funnits väldigt få kvinnor, säger Marie Samuelsson, som vill bryta sig loss från samhällets begränsande, oskrivna normer och regler om hur en kvinna skall bete sig. Underordning och underdånighet är inget för henne. För att finna en musikalisk drivkraft knyter hon an till den kvinnokraft som hennes kvinnliga släktingar haft.<br><br>– Varför är kvinnokraften så undanträngd i vår kultur, frågar sig Marie Samuelsson och letar i gamla myter och bilder.<br><br>Violinkonserten <em>Bastet Solgudinnan</em> är inspirerad av den egyptiska myten om <strong>Bastet</strong>, dotter till solguden <strong>Ra</strong> och barnens beskyddare och vän. Hennes <em>Fear and Hope</em> för orkester är komponerad till demokratikämpen <strong>Aung San Suu Kyi</strong> i Burma/Myanmar. Operan <em>Jorun orm i öga</em> skrev Marie Samuelsson tillsammans med författaren <strong>Kerstin Ekman</strong>.<br><br>– Operan handlar om kvinnors födande och kvinnors sexualitet i utvidgad bemärkelse, att vi inte enbart är objekt utan tänkande varelser, säger Marie Samuelsson.<br><br>– Jag har en kropp som har och har haft speciella upplevelser och erfarenheter av emotioner, strukturer, normer och stereotyper. Det är svårt att ringa in, men det har naturligtvis påverkat min musik att jag är kvinna.<br><br>– Samtidigt är det väldigt härligt att vara tonsättare och sitta och skriva musik. Det är nästan genusbefriat! Jag möter andra av olika kön. Det kan vara medmusikanter eller de som spelar min musik, säger tonsättaren Marie Samuelsson i programmet.<br><br>Dagens Nyheters recensent kallar violinkonserten <em>Bastet Solgudinnan</em> vansinnigt vacker ”där solostämman uppstår som en gåtfull ljusreflex ... Ett sfinxartat väsen som i Anna Lindals händer blir allt mer lockande och mångtydigt allteftersom konserten expanderar”.<br></p><p><br><strong>Trine-Lise Væring</strong> är dansk sångerska, komponist och textförfattare inom jazz och rock/pop. Sedan starten av 1990-talet har hon gett ut nio cd-skivor. På sex av dem är hon kapellmästare, sångare, kompositör och arrangör. På de första plattorna sjöng hon jazz med sin make, jazzmusikern <strong>Fredrik Lundin</strong>, och de svenska jazzmusikerna <strong>Bobo Stenson</strong> och <strong>Palle Danielsson</strong>.<br><br>Men så plötsligt gav hon 2008 ut cd:n <em>Lystfisker</em>. På omslaget poserar Trinelise Væring med bara ben endast iklädd en Fendergitarr av typen <em>Telecaster</em>. Hon gör ett lappkast från sofistikerad jazz till kvaltetspop och rock.<br><br>–...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,och,kropp,Del,4.,Musikens,relation,till,kvinnokroppen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/96537b0c-5fe5-4c68-8739-07e22b3214d7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:04</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I serien "Musik och kropp" möter du tonsättaren Marie Samuelsson och danska komponisten och sångerskan Trinelise Væring. De tillhör en rar skara, nämligen kvinnliga tonsättare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/06/p2_tollansmusikaliska_20160621_0400_1556aefe5f5.mp3" length="33938933" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Flyktens musik 5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Flydde från Europa: Saxofonisten Gabor Bolla flydde från Ungern, organisten Eva Maria Jensen flydde från Polen och tonsättaren Edina Hadziselimovic flydde från Bosnien. Femte programmet av fem.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Birgitta Tollans serie <em>Flyktens musik</em> möter vi idag tre musiker som flytt från centraleuropa. Alla hamnade i Köpenhamn.&nbsp;</p><p>Organisten, teologen och författaren&nbsp;<strong>Eva Maria Jensen</strong>&nbsp;blev utslängd ur <strong>Kraków</strong> i <strong>Polen</strong> efter en intensiv antisemitisk kampanj 1968-69.</p><p>Sammanlagt 20 000, av Polens då 25 000, judar lämnade Polen efter det att polska kommunistpartiet, under ledning av <strong>Wladyslaw Gomulka</strong> initierade kampanjen mot de som kallades ”femtekolonnare”, ”sionister” och ”kosmopoliter”. Tusentals människor med judiskt påbrå avskedades från sina arbeten, fråntogs studieplatser och somliga åtalades för uppdiktade brott. Regeringen förkunnade att de kunde lämna landet och flytta till Israel på villkoret att de avsade sig sitt polska medborgarskap.</p><p><strong>Eva Maria Jensen</strong>&nbsp;och hennes make ville inte till Israel utan anlände, efter en komplicerad flyktingväg i Europa, med falska papper och hemliga möten, illegalt till Danmark. De placerades i ett flyktingläger på skeppet <em>Skt. Lawrence</em> i Köpenhamns hamn.</p><p>Mellan 1965 och 1969 studerade Eva Maria Jensen piano och musikteori vid Musikakademin i Kraków och teologi vid Jagellonska Universitetet. Hon var dock tvungen att avbryta sina studier när hon flydde. Mellan 1970 och 1975 tog hon en doktorsgrad i teologi och en kandidatexamen i musik och filosofi vid universitetet i Köpenhamn.</p><p>I Polen var det omöjligt för en kvinna att spela orgel. Det var ett mansgöra. I Danmark, däremot, spelade många kvinnor orgel så Eva Maria Jensen, som närde en dröm att spela orgel, studerade orgelspel under sju år. Hon tog examen i orgel vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i staden. Som organist har hon gett konserter i Danmark, Sverige, Polen, Tyskland och Frankrike.</p><p>Eva Maria Jensen har skrivit böckerna <em>Død og evighed i musikken 1890-1920 </em>och <em>Drømmelandet - en bok om Chopin.</em><br></p><p><br></p><p>Tonsättaren och medicinstuderande <strong>Edina Hadžiselimovic</strong> flydde 1992 från kriget i Bosnien som startade när den kommunistiska diktaturen i Titos Jugoslavien upplöstes och de etniska rensningarna inleddes. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt enhetliga områden och fördrev de främmande folken. I grymheterna ingick mord och kollektiva våldtäkter mot kvinnorna. Kyrkor, moskéer och bibliotek utplånades.</p><p>Edina Hadžiselimovic lämnade huvudstaden Sarajevo tillsammans med sin mor. Hon orkar inte berätta om vad som hände innan flykten.</p><p>- Vi fick lämna allt bakom oss. Det enda jag hade med mig var min talang - att jag kan spela musik, berättar hon.<br></p><p>Från 30 oktober 1992 till 3 maj 1993 vistades hon och modern i flyktinglägret Sandholmslejret norr om Köpenhamn. I det s k kvinnorummet delade de rum med upp till sju kvinnor och barn samtidigt. Kvinnor och barn från 19 olika nationaliteter flyttade ut och in ur rummet under det dryga halvår Edina Hadžiselimovic och modern bodde där. De fick vänta i sex år på permanent uppehållstillstånd!<br></p><p>Under dessa sex år studerade Edina Hadžiselimovic och tog examen vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn, inte som asylsökande, för det var förbjudet, utan som utländsk student. 10 % av de studerande kvoterades in om de var från ett annat land</p><p>Musikstudierna i Köpenhamn var befriande efter den strikta och strama kompositionsutbildningen i Sarajevo. Här fick hon utveckla sina egna musikaliska idéer.</p><p>- Jag hade fantastiska lärare, som Mogens Ellegaard, Ib Nørholm och Amelia Malling. De gav mig inte enbart verktygen till att komponera egen musik, utan räddade mig också mänskligt. Mänsklig kontakt var livsavgörande för mig under denna period. Det var en fantastisk tid, säger Edina Hadžiselimovic.</p><p>Edina Hadžiselimovic komponerade senare kammaroperan <em>Waiting in Nowhere</em> för Det Kongelige Opera. Operan utspelas på&nbsp; Sandholmslejret. Hon komponerade även&nbsp;minioperan <em>När jag blir uppäten av myror</em> som är en Romeo och Juliaberättelse komponerad ur Julias synvinkel. <br></p><p>Hennes stycke Ectopicus delar titel med utomkvedshavandeskap och det är ett verk som berör Edina Hadžiselimovic' intresse för medicin. Nu kompletterar hon tonsättarkarriären med en utbildning i medicin. Hon vill bli hjärtläkare.</p><p>– Både musik och medicin kräver en extrem disciplin &nbsp;och specialisering. Det passar mig, säger Edina Hadžiselimovic. Och i musiken behövs ett stort hjärta!<strong><br></strong></p><p><br></p><p><strong>Gabor Bolla</strong>, romsk saxofonist och kompositör, föddes i Budapest men bor nu i Köpenhamn. Han är 28 år och var underbarn på klarinett innan han valde saxofonerna. Hans fru och familj bor kvar i hemlandet, men han har flytt p g a svårigheterna för honom att verka som musiker där. Han lämnade Ungern på grund av landets intensiva antiziganism och dess nedmontering av kulturlivet, inte minst jazzmiljön.<br></p><p>-Mångfald skrämmer ungrarna. Romer, invandrare, flyktingar, homosexuella och andra minoriteter förföljs och diskrimineras i Ungern, som inte är en demokrati utan en diktatur, anser Gabor Bolla.</p><p>FN kritiserar det sätt som Ungerns regering under regeringschefen <strong>Viktor Orbán</strong> handskas med makten. En tidigare välfungerande demokrati har på bara fem år förändrats till ett mycket centralstyrt samhälle med stark statlig kontroll över rättssystem, medier och religiösa samfund.<br></p><p>Organisationer som försvarar bland annat minoriteters rättigheter utsätts för påtryckningar och smutskastning. Ungerns lärare protesterar mot det nya utbildningssystemet som gjort skolan centralstyrd och lärarna mer ofria. Kritikerna säger att kulturpolitiken i Ungern nu styrs av ett fåtal regeringsvänliga personer och att det bara är "lojala konstnärer" som får pengar från staten.</p><p>Efter kommunismens fall 1989 blev det svårare och svårare för romer i Ungern. Tidigare hade t ex varje restaurant ett s k ”zigenarkapell”, men de flesta har försvunnit nu och idag finns endast ett par sådana orkestrar kvar.</p><p>- Myndigheterna i Ungern har tagit död på denna traditionella romska konstform, anser Gabor Bolla. Ungersk romsk musik har starka band till jazzmusik. Inte enbart improvisationerna, utan även de melodiska strukturerna och ackorden, gör den romska musiken från mitt hemland besläktad med jazz, säger Gabor Bolla.</p><p>– I Budapest finns inga möjligheter för mig att försörja mig och min familj och skapa en dräglig tillvaro. Jag vill bygga en bas i Europa där jag kan utöva min musik. Köpenhamns jazzmiljö ger mig en helt annan konstnärlig och mänsklig frihet, säger <strong>Gabor Bolla</strong>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>Nahawand<br><br>Bashar Sharifa</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Mizerna cicha</p><p>Trad</p><p>Eva Maria Jensen</p><p>Pro-Records2006, CD-013</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SOMMERFUGLEN</p><p>Edina Hadziselimovic,</p><p>Inge Pedersen</p><p>Marianne Lund/ MariaBoelskov Sörensen</p><p>DANACORD009084, DACOCD 684</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>DJANGO</p><p>Gabor Bolla<br data-mce-bogus="1"></p><p>Robert Lakatos<br data-mce-bogus="1"></p><p>Find Your Way</p><p>ACT COMPANY17669, ACT 9529-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>SCHERZO FÖR PIANO NR 1 H-MOLLOP 20</p><p>Frédéric Chopin,</p><p>Lang Lang</p><p>SONY CLASSICAL015676, 88875117582</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Lulajze Jezuniu</p><p>Trad.</p><p>Eva Maria Jensen</p><p>Julehilsner fra Polen<br data-mce-bogus="1"></p><p>Pro-Records2006, PRO-CD-013</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Lulajze Jezuniu</p><p>Trad.</p><p>Triplum</p><p>Julehilsner fra Polen</p><p>Pro-Records2006, PRO-CD-013</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Lulajze Jezuniu</p><p>Trad</p><p>Triplum</p><p>Julehilsner fra Polen</p><p>Pro-Records2006, PRO-CD-013</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Mizerna cicha</p><p>Trad.</p><p>Eva Maria Jensen</p><p>Julehilsner fra Polen</p><p>Pro-Records2006, CD-013</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>QUANT EN MOY - AMOUR ETBIAUTÉ PARFAITE - AMARA VALDE</p><p>Guillaume De Machaut</p><p>Guillaume DeMachaut</p><p>Musica Nova (Lyon)</p><p>AEON25841, AECD 1108</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Coquetus</p><p>Edina Hadziselimovic</p><p>Ensemble 2000</p><p>Live<br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Waiting In Nowhere</p><p>Edina Hadziselimovic</p><p>Rubén Palma, libretto<br data-mce-bogus="1"></p><p>Sten Byriel, Elisabeth Halling, Michael Kristensen, Anna Rydberg, Jens Bruno Hansen</p><p>Live<br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Ectopicus</p><p>Edina Hadziselimovic</p><p>Esbjerg Ensemble</p><p>Live<br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>DJANGO</p><p>Gabor Bolla<br></p><p>Robert Lakatos<br></p><p>Find Your Way</p><p>ACT COMPANY17669, ACT 9529-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>The Rat and the Parrot</p><p>Daniel Franck</p><p>Gabor Bolla RobertLakatos m Fl</p><p>STUNTRECORDS, STUCD15102<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>LALI'S LAMENT</p><p>Gabor Bolla<br></p><p>Robert Lakatos<br></p><p>Find Your Way</p><p>ACT COMPANY17669, ACT 9529-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>RUMÄNSK FOLKDANS NR 4</p><p>Gabor Bolla<br></p><p>Robert Lakatos<br></p><p>Find Your Way</p><p>ACT COMPANY17669, ACT 9529-2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/734061</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160614_0400_1554c0e366c.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Jun 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Flydde från Europa: Saxofonisten Gabor Bolla flydde från Ungern, organisten Eva Maria Jensen flydde från Polen och tonsättaren Edina Hadziselimovic flydde från Bosnien. Femte programmet av fem.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Birgitta Tollans serie <em>Flyktens musik</em> möter vi idag tre musiker som flytt från centraleuropa. Alla hamnade i Köpenhamn.&nbsp;</p><p>Organisten, teologen och författaren&nbsp;<strong>Eva Maria Jensen</strong>&nbsp;blev utslängd ur <strong>Kraków</strong> i <strong>Polen</strong> efter en intensiv antisemitisk kampanj 1968-69.</p><p>Sammanlagt 20 000, av Polens då 25 000, judar lämnade Polen efter det att polska kommunistpartiet, under ledning av <strong>Wladyslaw Gomulka</strong> initierade kampanjen mot de som kallades ”femtekolonnare”, ”sionister” och ”kosmopoliter”. Tusentals människor med judiskt påbrå avskedades från sina arbeten, fråntogs studieplatser och somliga åtalades för uppdiktade brott. Regeringen förkunnade att de kunde lämna landet och flytta till Israel på villkoret att de avsade sig sitt polska medborgarskap.</p><p><strong>Eva Maria Jensen</strong>&nbsp;och hennes make ville inte till Israel utan anlände, efter en komplicerad flyktingväg i Europa, med falska papper och hemliga möten, illegalt till Danmark. De placerades i ett flyktingläger på skeppet <em>Skt. Lawrence</em> i Köpenhamns hamn.</p><p>Mellan 1965 och 1969 studerade Eva Maria Jensen piano och musikteori vid Musikakademin i Kraków och teologi vid Jagellonska Universitetet. Hon var dock tvungen att avbryta sina studier när hon flydde. Mellan 1970 och 1975 tog hon en doktorsgrad i teologi och en kandidatexamen i musik och filosofi vid universitetet i Köpenhamn.</p><p>I Polen var det omöjligt för en kvinna att spela orgel. Det var ett mansgöra. I Danmark, däremot, spelade många kvinnor orgel så Eva Maria Jensen, som närde en dröm att spela orgel, studerade orgelspel under sju år. Hon tog examen i orgel vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i staden. Som organist har hon gett konserter i Danmark, Sverige, Polen, Tyskland och Frankrike.</p><p>Eva Maria Jensen har skrivit böckerna <em>Død og evighed i musikken 1890-1920 </em>och <em>Drømmelandet - en bok om Chopin.</em><br></p><p><br></p><p>Tonsättaren och medicinstuderande <strong>Edina Hadžiselimovic</strong> flydde 1992 från kriget i Bosnien som startade när den kommunistiska diktaturen i Titos Jugoslavien upplöstes och de etniska rensningarna inleddes. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt enhetliga områden och fördrev de främmande folken. I grymheterna ingick mord och kollektiva våldtäkter mot kvinnorna. Kyrkor, moskéer och bibliotek utplånades.</p><p>Edina Hadžiselimovic lämnade huvudstaden Sarajevo tillsammans med sin mor. Hon orkar inte berätta om vad som hände innan flykten.</p><p>- Vi fick lämna allt bakom oss. Det enda jag hade med mig var min talang - att jag kan spela musik, berättar hon.<br></p><p>Från 30 oktober 1992 till 3 maj 1993 vistades hon och modern i flyktinglägret Sandholmslejret norr om Köpenhamn. I det s k kvinnorummet delade de rum med upp till sju kvinnor och barn samtidigt. Kvinnor och barn från 19 olika nationaliteter flyttade ut och in ur rummet under det dryga halvår Edina Hadžiselimovic och modern bodde där. De fick vänta i sex år på permanent uppehållstillstånd!<br></p><p>Under dessa sex år studerade Edina Hadžiselimovic och tog examen vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn, inte som asylsökande, för det var förbjudet, utan som utländsk student. 10 % av de studerande kvoterades in om de var från ett annat land</p><p>Musikstudierna i Köpenhamn var befriande efter den strikta och strama kompositionsutbildningen i Sarajevo. Här fick hon utveckla sina egna musikaliska idéer.</p><p>- Jag hade fantastiska lärare, som Mogens Ellegaard, Ib Nørholm och Amelia Malling...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Flyktens,musik,5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/05fcf1a7-e34b-422c-8705-24d3288e982d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Flydde från Europa: Saxofonisten Gabor Bolla flydde från Ungern, organisten Eva Maria Jensen flydde från Polen och tonsättaren Edina Hadziselimovic flydde från Bosnien. Femte programmet av fem.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/06/p2_tollansmusikaliska_20160614_0400_1554c0e366c.mp3" length="36196840" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Flyktens musik 4]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt sazspelaren och sångerskan Nadine Al Khalidi som flytt från Irak och oudspelaren Maher Mahmoud som flytt från Syrien. Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden.<br></p><p>De två professionella musiker vi skall möta idag har flytt från krig och brott mot mänskliga rättigheter. Båda har personliga erfarenheter av de två diktatorer vars gärningar gjorde att de valde att fly: <strong>Bashar al-Assad</strong> i <strong>Syrien</strong> och <strong>Saddam Hussein</strong> i <strong>Irak</strong>. Trots detta har de lyckats skapa en musikalisk karriär och en dräglig tillvaro i sina nya hemländer, där den egna musiken har fått en central plats i livet. Båda upplevde ”a point of no return” i sina urprungsländer. Det var då de tog sitt beslut att fly.</p><p><br></p><p><strong>Maher Mahmoud</strong> spelar det traditionella instrumentet oud, en bandlös korthalsluta med sex strängar. Från början ville han spela piano, men det fanns inte ett enda piano i hans hemstad Al Salamiyah i Syrien. 2012 var han 26 år och flydde med ett reguljärflyg från Damaskus och hamnade i Danmark. Han hade bjudits in som musiker eftersom han tidigare turnerat med danska musiker och undervisat i arabisk musik på Musikkonservatoriet i Århus.<br></p><p>Innan inbördeskriget i Syrien startade 2011 hade landet ungefär 24 miljoner invånare.</p><p>- Många, många syriska städer är nu sönderbombade och ungefär 10 miljoner människor har flytt från landet, säger Maher Mahmoud, som personligen har lidit under den styrande familjen al-Assad i Syrien.</p><p>När Maher Mahmoud föddes satt fadern i fängelse som politisk fånge under <strong>Hafez al-Assad</strong>, den nuvarande presidenten Bashar al-Assads far. Maher Mahmouds familj gick sönder när fadern arresterades, eftersom ingen visste hur länge han skulle sitta fängslad eller om han över huvud taget skulle överleva.</p><p>Efter fem års studier hade Maher Mahmoud tagit examen vid <em>Higher Institute of Music</em><em> i Damaskus </em> och arbetade som frilansmusiker i flera ensembler, bl a <em>Syriska nationalorkestern för arabisk musik</em>.<br></p><p>2011 startade inbördeskriget och han blev inkallad till Basher al-Assads armé.</p><p>- Av två anledningar vägrade jag: för det första är jag helt emot den syriska regimen, som fäller ner dödsbringande gåvor från himlen över sin egen befolkning! Det är svårt att föreställa sig att detta händer i vår tid. Att en president bombar sitt eget folk! säger han.<br></p><p>Maher Mahmouds andra skäl till att vägra att ta värvning i syriska armén är att han är musiker, vars uppgift inte är att döda och slåss utan att spela på sitt instrument.</p><p>- Vi behöver inga fler soldater, säger Maher som inte hade några planer på att lämna Syrien, men nu kände jag mig tvungen att fly. För att finna min egen identitet igen.</p><p>I Danmark spelar Maher Mahmoud i <strong>Dunia Ensemble</strong>. Gruppen bildades av danske saxofonisten <strong>Morten Carlsen</strong> som tidigare spelade i <strong>Pierre Dørges</strong> <em>New Djungle Orchestra</em>. Dunia består av ett tiotal musiker från olika länder, bl a <strong>Georghe Mihalache</strong> på cimbalom, <strong>Dalia Faitalson</strong> på gitarr och <strong>Mirwais Fedai</strong> på tablas. Maher Mahmoud ingår också i <em>Projekt Gränslös</em> för musiker som flytt. Dessutom arbetar han med ett nätverk för att samla de musiker ur professionella syriska ensembler som flytt. Musikerna finns nu utspridda i Europa. Maher Mahmoud spelade med dem i Syrien i åratal. De studerade ihop, de spelade ihop i olika grupper och de turnerade tillsammans.</p><p>- Vi ville gärna mötas och spela igen, men hur skulle vi kunna ha råd med det? Så, efter hårt arbete, arrangerade saxofonisten Morten Carlsen en <em>syrisk kulturkaravan</em>, och vi begav oss ut på turné. Att få spela tillsammans igen efter fem års separation, det var en fantastisk upplevelse för oss, berättar Maher Mahmoud. <em>Den Syriska nationalensemblen för arabisk musik</em> var åter samlad, denna gång med musikernas nya livserfarenheter från flykten och möten med andra kulturer.<br></p><p>- Nu måste alla syrier visa vad syrisk kultur är. Att visa att Syrien inte enbart är ett land fyllt med krigshandlingar och salafister! Vi var ett bra, tryggt land, men med en rutten regim med politiska problem. Men det syriska folket bär upp kulturen. Även om hela Syrien förstörs så kommer kulturen att finnas kvar hos människorna, säger Maher Mahmoud.</p><p>Då är den syriska musiken oerhört viktig.</p><p><br></p><p>Från provspelning på "O<em>pen Stage"</em> på pubb <strong>Jazzå</strong> vid Järntorget i Göteborg till topplistor i arabvärlden. <strong>Nadin Al Khalidi</strong> framförde först gitarrlåtar av <strong>Joan Baez</strong> och <strong>Bob Dylan</strong>, vilka hon lyssnat på i köket hemma i Bagdad. Nu skriver och sjunger Nadin egen musik på arabiska i gruppen <strong>Tarabband</strong> med melodier, rytmer och instrument från hemlandet Irak och resten av världen. Hennes instrument numera är <strong>saz, </strong>ett långhalsat lutinstrument med endast tre strängar.</p><p>Ett bestialiska dåd gör att <strong>Nadin Al Khalidi</strong> beslutar att fly från Bagdad i Irak. Året är 2000 och hon och hennes syster kommer hem till det höghus i Bagdad där de delar lägenhet. De har varit på konsert med Bagdad Symfoniorkester. Lägenheten var 1983 en gåva från Saddam Hussein, ett stipendium till deras far, som var en mycket känd artist i Irak.<br></p><p>- År 2000 såg jag många kvinnor som hade fått sitt hår avrakat. Eller så hade regimen kapat bort kvinnornas händer eller fingrar, öron eller tungor. Sådana inslag visades ofta på tv under det här året, berättar Nadin.</p><p>När Nadin och systern kommer in i lägenheten på sjätte våningen hör de skrik och gråt nere på gården. De går ut på balkongen och ser flera storvuxna,&nbsp;svartklädda män med svärd i händerna. En livlös kvinnokropp ligger på gården. Hennes huvud ligger bredvid och hennes barn gråter vid hennes döda kropp. Saddams bödlar har halshuggit deras mamma.<br></p><p>I Bagdad studerar Nadin Al Khalidi fiol och västerländsk konstmusik i 12 år. Hennes mor blir dock sjuk i cancer och familjen flyttar till moderns födelsestad Kairo i Egypten där de bor mellan 1992 och 1998. Modern avlider i Kairo och familjen flyttar tillbaka till Bagdad.</p><p>Att leva i Bagdad var som att leva mitt i en krigszon: Saddams militärer, oppositionen,&nbsp; alla flygbombningar, Kuwaitkrig och andra Gulfkriget gav Nadin känslan av att ständigt vara på flykt från katastrofer och död.<br></p><p>- Jag har vant mig vid att ständigt vara på flykt. Det har blivit en del av hur jag är, hur jag tänker och hur jag känner. Det skrämmer mig inte, men däremot måste jag alltid ha en plan B klar, förklarar Nadin.</p><p>Nadin och systern flyr till Sverige 2002. De flyger direkt från Amman i Jordanien dit de hade flytt från Bagdad med hjälp av en manlig bilchaufför som de betalade. Kvinnor fick nämligen inte lämna landet utan en myndig, manlig person, helst en pappa, bror, kusin, fästman eller äkta man. De reser i 17-18 gastkramande timmar med falska pass. Och de landar på Landvetter flygplats i Göteborg.</p><p>- Jag minns att luften var så frisk och första fikat var bryggkaffe. Min syster beställde en dammsugare, det var hennes absolut favorit,&nbsp; grön choklad! Och jag beställde en kaka, en bakelse som ser ut som en fläta med äppelmos och mandlar. Och det var så gott, och det var helt nybakat, det luktade så gott. Det här är första, absolut första minnet för mig i Sverige, berättar Nadin Al Khalidi, som fick arbete på Café Kringlan i Haga i Göteborg.<br></p><p>På<em> "Open Stage"</em> på pubb <strong>Jazzå</strong> vid Järntorget i Göteborg gör Nadin sitt första framträdande med akustisk gitarr och sång. Hon sjunger solo på <em>Jesse, come home&nbsp;</em>av Joan Baez.<br></p><p>Nadin flyttar till Malmö och får bo hos systerns pojkväns mamma. Hon heter Marianne Mörck, känd skådespelerska, regissör och operakörsångare, som blir Nadins mentor och extramamma. Under sex år bor Nadin hos Marianne.<br></p><p>I Malmö fortsätter Nadin Al Khalidi att spela tolvsträngad gitarr på pubbar. Hon gör coverlåtar av Beatles, Bob Dylan och Joan Baez. Men snart känner Nadine att det inte är&nbsp; tillräckligt stimulerande. Hon vill göra något eget och möter Gabriel Hermansson, som spelar och komponerar svensk och arabisk folkmusik och turnerar med grupperna <em>Alla Fagra,</em> <em>Jidder</em> och <em>Karima Nayt Band</em>.</p><p>2006 föds gruppen <strong>Tarabband</strong> - efter det arabiska ordet <em>tarab</em> som betecknar en passionerad och närmast extatisk kontakt som kan uppstå mellan artist och publik. Tarabband presenterar arabisk musik influerad av mellanösterns musik, nordisk folkmusik, jazz, persisk och sydamerikansk musik. Tarabbands musik och texter omfamnas av poeter i Gaza, klubbesökare i Beirut, prinsessor i Abu Dhabi, demonstrerande studenter i Tunisien och en ny kämpande generation i Irak.</p><p>Titelspåret på deras andra skiva heter Ashofak Baden, vilket betyder <em>Vi ses igen</em>. Ett yazidiskt par i norra Irak, som snart ska skiljas åt, tar en sista selfie och postar i sociala medier. Nadin Al Khalidi ser bilden och skriver en låttext till Tarabband.</p><p>Gruppen turnerar nu i stora delar av arabvärlden, men det var alltså här i Sverige som Nadine Al Khalidi, istället för att framföra covers av västerländska popartister, började skriva arabiska texter och sjunga på arabiska.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>Bashar Sharifa - Nahawand<br><br>Tarabband - Baghdad Choby<br><br>Dunia - Roaming<br><br>Maher Mahmoud - Twilight<br><br>Maher Mahmoud - Mirage<br><br>Dunia - Roaming<br><br>Dunia - Laugh<br><br>Maher Mahmoud M Fl - Damascus, One More Aspect<br><br>Shadi Ali Maher Mahmoud - Ya Mashghool<br><br>Tarabband - Ashofak Baden<br><br>Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Heli<br><br>Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Heli<br><br>Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Rassina<br><br>Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Rassina<br><br>Amar Chaoul, Nadin Al Khalidi, Filip Runesson, Gabriel Hermansson, Romain Coutama, Tarabband, Valter Kinbom - Salam Alekum<br>Kompositör: Romain Coutama<br>Bolag: KAP SYD</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/731166</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160607_0400_1550d67bb14.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 07 Jun 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt sazspelaren och sångerskan Nadine Al Khalidi som flytt från Irak och oudspelaren Maher Mahmoud som flytt från Syrien. Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden.<br></p><p>De två professionella musiker vi skall möta idag har flytt från krig och brott mot mänskliga rättigheter. Båda har personliga erfarenheter av de två diktatorer vars gärningar gjorde att de valde att fly: <strong>Bashar al-Assad</strong> i <strong>Syrien</strong> och <strong>Saddam Hussein</strong> i <strong>Irak</strong>. Trots detta har de lyckats skapa en musikalisk karriär och en dräglig tillvaro i sina nya hemländer, där den egna musiken har fått en central plats i livet. Båda upplevde ”a point of no return” i sina urprungsländer. Det var då de tog sitt beslut att fly.</p><p><br></p><p><strong>Maher Mahmoud</strong> spelar det traditionella instrumentet oud, en bandlös korthalsluta med sex strängar. Från början ville han spela piano, men det fanns inte ett enda piano i hans hemstad Al Salamiyah i Syrien. 2012 var han 26 år och flydde med ett reguljärflyg från Damaskus och hamnade i Danmark. Han hade bjudits in som musiker eftersom han tidigare turnerat med danska musiker och undervisat i arabisk musik på Musikkonservatoriet i Århus.<br></p><p>Innan inbördeskriget i Syrien startade 2011 hade landet ungefär 24 miljoner invånare.</p><p>- Många, många syriska städer är nu sönderbombade och ungefär 10 miljoner människor har flytt från landet, säger Maher Mahmoud, som personligen har lidit under den styrande familjen al-Assad i Syrien.</p><p>När Maher Mahmoud föddes satt fadern i fängelse som politisk fånge under <strong>Hafez al-Assad</strong>, den nuvarande presidenten Bashar al-Assads far. Maher Mahmouds familj gick sönder när fadern arresterades, eftersom ingen visste hur länge han skulle sitta fängslad eller om han över huvud taget skulle överleva.</p><p>Efter fem års studier hade Maher Mahmoud tagit examen vid <em>Higher Institute of Music</em><em> i Damaskus </em> och arbetade som frilansmusiker i flera ensembler, bl a <em>Syriska nationalorkestern för arabisk musik</em>.<br></p><p>2011 startade inbördeskriget och han blev inkallad till Basher al-Assads armé.</p><p>- Av två anledningar vägrade jag: för det första är jag helt emot den syriska regimen, som fäller ner dödsbringande gåvor från himlen över sin egen befolkning! Det är svårt att föreställa sig att detta händer i vår tid. Att en president bombar sitt eget folk! säger han.<br></p><p>Maher Mahmouds andra skäl till att vägra att ta värvning i syriska armén är att han är musiker, vars uppgift inte är att döda och slåss utan att spela på sitt instrument.</p><p>- Vi behöver inga fler soldater, säger Maher som inte hade några planer på att lämna Syrien, men nu kände jag mig tvungen att fly. För att finna min egen identitet igen.</p><p>I Danmark spelar Maher Mahmoud i <strong>Dunia Ensemble</strong>. Gruppen bildades av danske saxofonisten <strong>Morten Carlsen</strong> som tidigare spelade i <strong>Pierre Dørges</strong> <em>New Djungle Orchestra</em>. Dunia består av ett tiotal musiker från olika länder, bl a <strong>Georghe Mihalache</strong> på cimbalom, <strong>Dalia Faitalson</strong> på gitarr och <strong>Mirwais Fedai</strong> på tablas. Maher Mahmoud ingår också i <em>Projekt Gränslös</em> för musiker som flytt. Dessutom arbetar han med ett nätverk för att samla de musiker ur professionella syriska ensembler som flytt. Musikerna finns nu utspridda i Europa. Maher Mahmoud spelade med dem i Syrien i åratal. De studerade ihop, de spelade ihop i olika grupper och de turnerade tillsammans.</p><p>- Vi...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Flyktens,musik,4]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/04fa977f-6f28-43d6-b111-538d58364912.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:08</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt sazspelaren och sångerskan Nadine Al Khalidi som flytt från Irak och oudspelaren Maher Mahmoud som flytt från Syrien. Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/06/p2_tollansmusikaliska_20160607_0400_1550d67bb14.mp3" length="37837970" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Flyktens musik 3]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt sazspelaren och sångerskan Mizgin som flytt från turkiska Kurdistan och tablaspelaren Mirwais Fedai som flytt från Afghanistan. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett år gammal flyr tablaspelaren <strong>Mirwais Fedai</strong> med sina unga föräldrar från <strong>Afghanistan</strong>. Orsaken är att Sovjetunionen har invaderat deras hemland. Pappan har en hög befattning inom afghanska säkerhetstjänsten och hotas av likvidering. De säljer allt de har i Afghanistan och går till fots från huvudstaden <strong>Kabul</strong> till <strong>Jalalabad</strong>. De rider på åsna genom bergen till <strong>Pakistan</strong>. Slutligen hamnar de i&nbsp; <strong>Köpenhamn</strong>.<br></p><p>- Jag blir starkt berörd när jag tänker på deras smärtsamma historia, som liksom har satt sig i ryggraden på mig, berättar Mirwais, som förstås inget minns från flykten. Allting var farligt och osäkert. Min mor kunde ha blivit våldtagen, eller vi kunde ha blivit mördade av de landsvägsmördare som härjade.<br></p><p>På några månader lärde sig föräldrarna danska och kämpade sig till ett drägligt liv i det nya hemlandet. Mirwais pappa är idag busschaufför och mamman jobbar på ett dagis. <br></p><p>Mirwais har spelat tablas, indiska handtrummor, i 15 år och studerade hos en indisk tablamästare. <br></p><p>-Tablas har definierat mitt liv, räddat mig själsligen och fått mig att satsa på skolan och studierna, säger Mirwais Fedai, som snart tar examen i politisk kommunikation vid CBS, <em>Copenhagen Business School</em>, alltså <em>Handelshögskolan</em> i Köpenhamn. <br></p><p>-Genom tablaspelet har jag kommit in i musikmiljön och bildat ensembler med musiker från andra kulturer. Tablas hjälper mig knyta an till mina föräldrars kulturella rötter, även om jag samtidigt känner mig väldigt dansk. Mina föräldrar har stöttat mig fantastiskt och har bl a köpt mina trummor från Indien. <br></p><p>- Genom tablas har jag vidga mina musikaliska vyer och förstår musik på ett språk som inte nödvändigtvis kräver att du fattar meningar, ord och en främmande kulturell logik. Det räcker med att förstå rytmen, som jag menar är ett universellt språk i sig själv, säger Mirwais Fedai, som bl a spelar i ensemblen Dunia och med sazspelaren och sångerskan Mizgin, som medverkar i programmets andra halva.<br></p><p>Under hela sitt liv har Mirwais Fedai mötts av fördomar och diskriminering i Danmark.<br></p><p>- Dessa jobbiga upplevelser förvånar mig varje gång, förklarar Mirwais, som inte alls känner sig som den stereotypa bild av invandrare eller flykting som finns i det danska samhället.</p><p>- Vi i vår familj har ju alltid velat statuera ett exempel på skötsamma och arbetsamma flyktingar som bidrar till samhället så gott vi kan, förklarar Mirwais Fedai, som snart skall gifta sig med en afghansk kvinna.<br></p><p>Efter studierna planerar Mirwais att jobba med projekt i Afghanistan, eftersom han känner starkt för sitt tidigare hemland.</p><p>- Jag vill hjälpa till med att utveckla landet på nya och alternativa sätt. Afghanistan har ju gått igenom så mycket, säger Mirwais Fedai.<br></p><p><br></p><p>Vi möter saz-spelaren och sångerskan<strong> Mizgin</strong> i i stadsdelen Brønshøj i norra Köpenhamn. Hon föddes i <strong>Batman</strong> i <strong>Kurdistan</strong> i sydöstra <strong>Turkiet, </strong>vid floden Tigris. När hon var två år fick hon polio. Som barn gick hon med kryckor eller kröp omkring. Hon tillbringade mycket tid i hemmet eftersom hon inte kunde gå. Men en gång gav hennes bröder henne en sightseeing runt hela Batman i en gammal skottkärra! En oförglömlig upplevelse för Mizgin.</p><p>Mizgin fick inte gå i skolan då vägarna var oasfalterade, knöliga och gropiga. Hennes mor hade sju barn att ta hand om så hon hann inte bära Mizgin.</p><p>- Utan rullstol kravlade jag omkring. Min bror köpte ett långhalsat och tresträngat mindre lutinstrument som heter saz. Lugnt och stilla började jag spela och sazen blev min bästa vän där jag satt inne i huset, berättar Mizgin.</p><p>Hemma lyssnade hon på radion och drömde om att kunna ge konserter, sjunga och spela saz offentligt. För Mizgin är saz ett perfekt instrument eftersom hon alltid sitter ner. Själva ordet saz är kurdiskt och betyder skapa. Hon lärde sig spela det i hemlighet, för som kvinna fick hon varken spela eller sjunga i byn.</p><p>- Jag kunde inte andas, och det kan inte de unga kurdiska kvinnorna idag heller. Förra året begick 92 unga kvinnor självmord i min hemstad <strong>Batman</strong>, säger Mizgin, som vill ändra kvinnornas situation i det kurdiska samhället med hjälp av sina sånger och sitt spel på saz.<br></p><p>Som 18-åring får Mizgin nog av tillvaron i byn och flyttar till sin syster i <strong>Istanbul</strong>. Där lär hon sig läsa och skriva. Hon komponerar och uppträder på kurdiska kultursställen. 1994 spelar hon in sina låtar på ett kassettband tillsammans med en grupp musiker. Detta är under en period då den förbjudna kurdiska kulturen och det förbjudna kurdiska språket blommar upp i offentligheten i musik, litteratur, teaterföreställningar och tidningar.</p><p>Mizgins inspelade kassettband säljer i över 100 000 ex. Hon blir mycket känd och omtalad, både i Kurdistan och i Turkiet. Eftersom Mizgin sjunger på kurdiska, vilket är förbjudet i Turkiet, så anhålls hon av polis och stängs in i ett mörkt rum.</p><p>-När jag sluter ögonen hör jag människor skrika genom väggen i det kolsvarta rummet. Jag blir rädd för det är blod på väggen och det luktar förfärligt! Förfärligt, berättar Mizgin. Mina tankar snurrar - hur många människor har blivit ihjälslagna här? Jag tänker varken på musik, på frihet eller på demokrati. Det enda jag frågar mig är: hur många människor har blivit mördade här? Vid den här tiden har många av mina vänner slagits ihjäl och vi vet inte vem som mördat dem.</p><p>Mizgin slängs i arresten för att hon har använt färgerna rött, gult och grönt på omslaget till sina kassettband. Det är de kurdiska färgerna. Men även Mizgins texter får turkarna att se rött. De handlar om frihet, kvinnor, naturen, blommor, ljuset och en mångfald av färger.<br></p><p>De turkiska myndigheterna fortsätter att trakassera Mizgin. Brodern och svågern sätts också i isolering i arresten. Mizgin bestämmer sig då för att fly från Turkiet för att inte mer belasta sin familj.<br></p><p>Några vänner ordnar ett tiodagarsvisum till <strong>Danmark</strong> och Mizgin lånar pengar till flygbiljetten. Hon känner ingen i Danmark och väntar i fyra timmar på flygplatsen Kastrup innan en vän, som känner en vän i <strong>Tyskland</strong>, ordnar så att Mizgin får kontakt med en kurdisk förening genom <strong>Röda Korset</strong> i Köpenhamn. De hämtar henne på <strong>Kastrup</strong> och hon får asyl efter et par månader.</p><p>Mizgin flyttas mellan fyra olika flyktingläger. Ett av lägren ligger långt inne i en skog på Själland. Från tågstationen måste hon gå i en kilometer för att komma fram. Rullstol är omöjlig på dessa små skogsstigar. Så Mizgin spänner på sig sina metallskenor på benen, tar sina kryckor och försökte ta sig fram i vintermörkret och kylan. Då går en av kryckorna sönder!&nbsp;</p><p>Genom Röda korsets kulturverksamhet kommer Mizgin i kontakt med författare, konstmålare, musiker och sångare från många andra kulturer.<br></p><p>- Här lär jag mig hur världen och människor är. Det är mitt universitet och det är fantastiskt, berättar Mizgin, som lär känna iransk, afrikansk, armenisk och arabisk och musik. Här sätter jag ihop min allra första ensemble.<br></p><p>En vän till Mizgin hämtar hennes saz i Istanbul och när hon återser sitt älskade instrument gråter Mizgin. Hon hade varit tvungen att lämna sazen i Istanbul eftersom hon flydde ensam med endast en ryggsäck. Armarna hade fullt upp med kryckorna.<br></p><p>- Instrument är ibland som människors barn, förklarar hon. Du rör instrumentet, du smeker det och till sist blir det en del av dig själv, det är underbart!<br></p><p>Nu leder hon bl a <em>Mizgin Trio</em> med äkta maken, saxofonisten och komponisten <strong>Anders Honoré</strong> och <strong>Mirwais Fedai</strong> på tablas.<br></p><p>-Danskarna lever ett överklassliv, sett ur ett globalt perspektiv. Ändå är de alltid snabba att finna problem hos människor som är annorlunda: flyktingar och mest muslimer, säger Mizgin. Men, kära danska människa, var inte rädd! Jag vill inte alls ändra DIN religion eller DIN kultur. Men kanske skulle du använda dig av det goda min kultur har att ge, så blir din kultur rikare. Så som jag blandar in andra länders rytmer i min egen kurdiska musik. Då skulle tillvaron bli vackrare, mer färgglad och få en rikare puls.</p><p>-Jag bor i ditt land och du är tvungen att acceptera och respektera mig, säger Mizgin till danskarna</p><p><br></p><p><strong>Musiklista</strong>: <br data-mce-bogus="1"></p><p>Nahawand</p><p>Bashar Sharifa</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Daye</p><p>Mizgin,</p><p>Bedirxan Epözdemir<br></p><p>Mizgin Anders Honoré Mirwais Fedai</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Raag Hansdwani</p><p>Mirwais Fedai</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>BACTRIA</p><p>Okänd,</p><p>Dunia</p><p>GATEWAY MUSIC 029073, DUNIA TALES 2015</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>DUNIA FIRE</p><p>Okänd,</p><p>Dunia</p><p>GATEWAY MUSIC 029073, DUNIA TALES 2015</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>ROAMING</p><p>Okänd,</p><p>Dunia</p><p>GATEWAY MUSIC 029073, DUNIA TALES 2015</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>GROWING SOFTNESS</p><p>Okänd,</p><p>Okänd</p><p>Dunia</p><p>GATEWAY MUSIC 029073, DUNIA TALES 2015</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Daye</p><p>Mizgin,</p><p>Bedirxan Epözdemir</p><p>Mizgin Anders Honoré Mirwais Fedai</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Delal</p><p>Anders Honoré,</p><p>Mizgin</p><p>Mizgin Anders Honoré Mirwais Fedai</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Bihár</p><p>Mizgin,</p><p>Shams Al-Din Moham-Mad Hafez</p><p>Mizgin Anders Honoré Mirwais Fedai</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Dé Dilo</p><p>Abdelwahid Zaxoyi,</p><p>Abdelwahid Zaxoyi</p><p>Mizgin Anders Honoré Mirwais Fedai</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Azáde Shírin</p><p>Mihemet Sexo,</p><p>Mihemet Sexo</p><p>Mizgin Anders Honoré Mirwais Fedai</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Daye</p><p>Mizgin,</p><p>Bedirxan Epözdemir</p><p>Mizgin Anders Honoré Mirwais Fedai</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>YUCE DAGBASI</p><p>Turkisk Folksång,</p><p>Turkisk Folksång<br></p><p>Mizgin Trio: Mirwais Fedai Mizgin Anders Honoré</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/727584</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160531_0400_154f1dcf29e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 31 May 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt sazspelaren och sångerskan Mizgin som flytt från turkiska Kurdistan och tablaspelaren Mirwais Fedai som flytt från Afghanistan. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett år gammal flyr tablaspelaren <strong>Mirwais Fedai</strong> med sina unga föräldrar från <strong>Afghanistan</strong>. Orsaken är att Sovjetunionen har invaderat deras hemland. Pappan har en hög befattning inom afghanska säkerhetstjänsten och hotas av likvidering. De säljer allt de har i Afghanistan och går till fots från huvudstaden <strong>Kabul</strong> till <strong>Jalalabad</strong>. De rider på åsna genom bergen till <strong>Pakistan</strong>. Slutligen hamnar de i&nbsp; <strong>Köpenhamn</strong>.<br></p><p>- Jag blir starkt berörd när jag tänker på deras smärtsamma historia, som liksom har satt sig i ryggraden på mig, berättar Mirwais, som förstås inget minns från flykten. Allting var farligt och osäkert. Min mor kunde ha blivit våldtagen, eller vi kunde ha blivit mördade av de landsvägsmördare som härjade.<br></p><p>På några månader lärde sig föräldrarna danska och kämpade sig till ett drägligt liv i det nya hemlandet. Mirwais pappa är idag busschaufför och mamman jobbar på ett dagis. <br></p><p>Mirwais har spelat tablas, indiska handtrummor, i 15 år och studerade hos en indisk tablamästare. <br></p><p>-Tablas har definierat mitt liv, räddat mig själsligen och fått mig att satsa på skolan och studierna, säger Mirwais Fedai, som snart tar examen i politisk kommunikation vid CBS, <em>Copenhagen Business School</em>, alltså <em>Handelshögskolan</em> i Köpenhamn. <br></p><p>-Genom tablaspelet har jag kommit in i musikmiljön och bildat ensembler med musiker från andra kulturer. Tablas hjälper mig knyta an till mina föräldrars kulturella rötter, även om jag samtidigt känner mig väldigt dansk. Mina föräldrar har stöttat mig fantastiskt och har bl a köpt mina trummor från Indien. <br></p><p>- Genom tablas har jag vidga mina musikaliska vyer och förstår musik på ett språk som inte nödvändigtvis kräver att du fattar meningar, ord och en främmande kulturell logik. Det räcker med att förstå rytmen, som jag menar är ett universellt språk i sig själv, säger Mirwais Fedai, som bl a spelar i ensemblen Dunia och med sazspelaren och sångerskan Mizgin, som medverkar i programmets andra halva.<br></p><p>Under hela sitt liv har Mirwais Fedai mötts av fördomar och diskriminering i Danmark.<br></p><p>- Dessa jobbiga upplevelser förvånar mig varje gång, förklarar Mirwais, som inte alls känner sig som den stereotypa bild av invandrare eller flykting som finns i det danska samhället.</p><p>- Vi i vår familj har ju alltid velat statuera ett exempel på skötsamma och arbetsamma flyktingar som bidrar till samhället så gott vi kan, förklarar Mirwais Fedai, som snart skall gifta sig med en afghansk kvinna.<br></p><p>Efter studierna planerar Mirwais att jobba med projekt i Afghanistan, eftersom han känner starkt för sitt tidigare hemland.</p><p>- Jag vill hjälpa till med att utveckla landet på nya och alternativa sätt. Afghanistan har ju gått igenom så mycket, säger Mirwais Fedai.<br></p><p><br></p><p>Vi möter saz-spelaren och sångerskan<strong> Mizgin</strong> i i stadsdelen Brønshøj i norra Köpenhamn. Hon föddes i <strong>Batman</strong> i <strong>Kurdistan</strong> i sydöstra <strong>Turkiet, </strong>vid floden Tigris. När hon var två år fick hon polio. Som barn gick hon med kryckor eller kröp omkring. Hon tillbringade mycket tid i hemmet eftersom hon inte kunde gå. Men en gång gav hennes bröder henne en sightseeing runt hela Batman i en gammal skottkärra! En oförglömlig upplevelse för Mizgin.</p><p>Mizgin fick inte gå i skolan då vägarna var oasfalterade, knöliga och gropiga. Hennes mor hade sju barn att ta hand om så hon hann inte bära Mizgin.</p><p>- Utan rullstol...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Flyktens,musik,3]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/cccab017-6026-4cda-8a63-2caa35ddf582.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:05</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt sazspelaren och sångerskan Mizgin som flytt från turkiska Kurdistan och tablaspelaren Mirwais Fedai som flytt från Afghanistan. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/05/p2_tollansmusikaliska_20160531_0400_154f1dcf29e.mp3" length="37785367" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Flyktens musik 2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Violinisten Ludmila Spektor flydde 1978 från den starka antisemitismen i sovjetrepubliken Ukraina. Tyska nazister avrättade hennes farmor Berta Lea och 33 770 andra judar i Babij Jar 1941.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Violinisten <strong>Ludmila Spektor</strong> flyr 1978 från Kiev i Ukraina, som då tillhör Sovjetunionen. Hon flyr till Köpenhamn med sin man och sin treåriga dotter <strong>Milena</strong> och hon flyr med anledning av den starka antisemitismen i sitt hemland. Ett par år senare blir hon fastanställd i <strong>Danmarks Radios Symfoniorkester</strong>. Hon stannar där i 34 år, tills hon pensioneras. 2014 ger Ludmila Spektor ut sin självbiografi <em>Emigrant på livstid</em>.<br><br>Ludmila Spektor föds 1952 i Kiev. Både mor och far är judar. Sin högre musikutbildning får hon i Moskva.<br><br>Året är 1941 - mer än tio år innan Ludmila Spektor föds. Det är en vacker septemberdag och Ludmilas farmor <strong>Berta Lea</strong> är ensam i sin lägenhet i Kiev. Plötsligt stormas dörren och in stövlar SS Einsatzkommando och tvingar Berta Lea att följa med. De tyska nazisterna för henne till ravinen <strong>Babij Jar</strong> en bit utanför Kiev. Namnet betyder <em>Den gamla kvinnans ravin.</em><br><br>Berta Lea är en av 33 771 judar, halva Kievs judiska befolkning, som den 29 och 30 september 1941 mördas av tyska nazister.<br><br>I Babij Jar mördar de tyska nazisterna hundratusentals judar, romer, homosexuella, sovjetiska krigsfångar, partisaner och kommunister. Människor får klä av sig nakna, tvingas ned i ravinen, de får lägga sig på ännu varma lik och skjuts till döds med maskingevär. Småbarn begravs levande. <br><br>Efter massakern fraktas 300 fångar från koncentrationslägret i <strong>Syretsk</strong> till Babij Jar för att gräva upp kropparna och råna dem på värdesaker. Kropparna bränns sedan på bål. Därefter krossar man benen i speciella maskiner och strör slutligen ut askan i <em>Den gamla kvinnans ravin</em>. Därefter blir även dessa fångar mördade av nazisterna.<br><br><strong>Dmitrij Sjostakovitj</strong>'s 13:e symfoni heter Babij Jar. Ludmila Spektor spelar aldrig symfonin i Sovjetunionen. Inte ens vid den högre musikutbildningen. Första gången hon spelar den är med DR's symfoniorkester.<br><br>-Den symfonin undveks, eftersom det handlade om judar. Och därför att ukrainare också var aktiva vid avrättningarna. Vi fick ingen information om förintelsen.<br><br>-Det är en ohygglig symfoni, tycker Ludmila. Ämnet är ohyggligt och det hör vi i musiken.<br><br>I programmet hör vi även Sjostakovitj's första violinkonsert med <strong>David Ojstrach</strong>. Den vackra första satsen är ett slags <strong>Requiem</strong> över de utrotade i Babij Jar.<br><br>Under sina 26 år i Sovjetunionen upplever Ludmila Spektor&nbsp; en mycket stark antisemitism.<br><br>-I Sovjetunionen var jude en nationalitet, säger hon. Redan på födelseattesten stod det att vi var judar och om du var det på mors eller fars sida. Var du hel-jude, som jag, så hade du inte så många chanser i det sovjetiska samhället, förklarar Ludmila Spektor. De som hade en förälder som inte var jude hade större möjlighet att klara sig bättre i tillvaron. Då kunde du välja mellan att skriva jude eller sovjetmedborgare i dina papper.<br><br>-Myndigheterna höll ögonen på oss. Överallt användes kvoter. Jude-procent kallades det. Myndigheterna bestämde hur många procent judar som fick komma in vid speciella utbildningar eller bli anställda vid olika arbetsplatser.<br><br>-När jag efter gymnasiet skulle söka vidareutbildning som violinist berättade min mor, som också var musiker, att de endast tog in 2,3 judar på den skolan jag ville gå. Jag tänkte <em>Herregud, vi judar är inte ens hela människor.</em> <em>Vi är komma något!</em>, berättar Ludmila Spektor, som mycket riktigt inte kom in på skolan i Kiev.<br><br>-Mamma övertalade mig att söka in vid musikskolan i en liten ort som heter Sumy, långt bort från Kiev. Den ligger på gränsen till Ryssland. Där fanns en bra judisk violinlärare vars judiske man var matteprofessor vid skolan. De två undervisade i Sumy eftersom jude-kvoten redan var fylld i Kiev.<br><br>Ludmila var endast 16 år, kände inte en själ i Sumy och bodde under miserabla omständigheter under två år i en slags barack.<br><br>-Hade jag inte varit med om detta så hade jag nog aldrig vågat fly från mitt hem, min familj och mina släktingar, konstaterar Ludmila Spektor. Jag visste att jag kunde klara mig under svåra villkor. Jag vågade emigrera och fly.<br><br>Ludmila Spektor kom in på en högre musikutbildning i Moskva. I en liten obskyr konsertsal i Moskva hörde hon ett uruppförande av tonsättaren <strong>Sofija Gubajdulina</strong>, vars musik då var förbjudna i Sovjetunionen.<br><br>Ludmila var 20 år och såg upp till Sofija Gubajdulina, som hon uppfattade som fantastisk, men ödmjuk och klart nedtryckt. Hon ville gärna gå fram till Sofija och tacka för den fina musiken. Men hon vågade inte. Orsaken var blyghet men även rädsla för KGB som alltid var närvarande vid dessa s a s ”hemliga” konserter i Moskva.<br><br>-Jag tänkte att jag är kvinna och jag är jude och jag behöver inga fler problem. Så jag höll mig tillbaka, berättar Ludmila Spektor.<br><br>Många år senare möter hon Sofia Gubajdulina igen, denna gång i Köpenhamn då Danmarks Radios symfoniorkester skall spela tonsättarens symfoni Stimmen Verstummen, Röster som tystas. <br><br>-Jag hälsar på tonsättaren. Hennes kompositioner spelas nu över hela världen. Hon ser lika beskedlig ut som i Moskva, men har mer självtillit och håller huvudet högre, säger Ludmila Spektor, som gav tonsättaren en guidad tur längs den vackra Strandvägen mellan Köpenhamn och Helsingør.<br><br><em>Emigrant på livstid</em> heter Ludmila Spektors biografi. Varför frågar jag?<br><br>-Jo, jag är född emigrant eftersom jag föddes i ett land som aldrig betraktade mig som infödd, säger Ludmila Spektor. Jag var alltid främmande. Jag var varken ryss eller ukrainare. Jag var jude. Många, många släktingar och familjemedlemmar förintades under nazisterna.<br><br>-Jag lever med en ständig rädsla att jag skall behöva fly igen, att mina barn eller barnbarn skall tvingas fly, emigrera. Så som det har varit i min familjehistoria. Jag är emigrant. Jag känner inte till något annat.<br><br><br><br><strong>Musiklista:</strong><br><br>Nahawand, improvisation<br><br>Bashar Sharifa, cello<br><br><br><br>SYMFONI NR 1 D-DUR<br><br>Gustav Mahler<br><br>Leif Segerstam/ Danmarks Radios Symfoniorkester <br><br>CHANDOS007038, CHAN 9242<br><br><br><br>SYMFONI NR 13 B-MOLL OP 113<br><br>Dmitrij Sjostakovitj,<br><br>Jevgenij Jevtusjenko<br><br>Rudolf Barsjaj/ SergejAleksasjkin/ Kör-Akademi (Moskva)/ Kölner Rundfunk-Sinfonieorchester<br><br>REGIS RECORDS025162, RRC 1102<br><br><br><br>KONSERT FÖR VIOLIN &amp; ORKESTER NR 1 A-MOLL OP 99 (77)<br><br>Dmitrij Sjostakovitj,<br><br>David Ojstrach/ Maksim Sjostakovitj/ New Philharmonia Orchestra(London)<br><br>INTA GLIO017092, INCD 7241<br><br><br><br>UVERTYR OP 34 C-MOLL (ORIGINALVERSION FÖR KLARINETT, PIANO &amp; STRÅKKVARTETT)<br><br>Sergej Prokofjev<br><br>Stepan Kos/ Tjeckiska Nonetten/ Vladimir Klansky<br><br>PRAGA18323, PRD DSD 250216<br><br><br><br>DIVLJUS JA NA NEBO<br><br>M Petrenko<br><br>Anatolij Solovjanenko/Jakov Orlov/ Kievs Folkinstrumentorkester<br><br>MELODIJA000412, C10-14471/72<br><br><br><br>PAPIROSN<br><br>Judisk Trad<br><br>Hermann Jablokoff<br><br>Renata Biterman/ Estera Katz<br><br>GASON RECORDS24041, CD 702<br><br><br><br>SYMFONI Stimmen Verstummen<br><br>Sofia Gubajdulina,<br><br>Gennadij Rozjdestvenskij / Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm)<br><br>CHANDOS007038, CHAN 9183<br><br><br><br>KONSERT FÖR VIOLIN&amp; ORKESTER NR 1 A-MOLL OP 99 (77)<br><br>Dmitrij Sjostakovitj<br><br>David Ojstrach/ MaksimSjostakovitj/ New Philharmonia Orchestra (London)<br><br>INTA GLIO017092, INCD 7241<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/725565</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160524_0400_1549bde08a9.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 24 May 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Violinisten Ludmila Spektor flydde 1978 från den starka antisemitismen i sovjetrepubliken Ukraina. Tyska nazister avrättade hennes farmor Berta Lea och 33 770 andra judar i Babij Jar 1941.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Violinisten <strong>Ludmila Spektor</strong> flyr 1978 från Kiev i Ukraina, som då tillhör Sovjetunionen. Hon flyr till Köpenhamn med sin man och sin treåriga dotter <strong>Milena</strong> och hon flyr med anledning av den starka antisemitismen i sitt hemland. Ett par år senare blir hon fastanställd i <strong>Danmarks Radios Symfoniorkester</strong>. Hon stannar där i 34 år, tills hon pensioneras. 2014 ger Ludmila Spektor ut sin självbiografi <em>Emigrant på livstid</em>.<br><br>Ludmila Spektor föds 1952 i Kiev. Både mor och far är judar. Sin högre musikutbildning får hon i Moskva.<br><br>Året är 1941 - mer än tio år innan Ludmila Spektor föds. Det är en vacker septemberdag och Ludmilas farmor <strong>Berta Lea</strong> är ensam i sin lägenhet i Kiev. Plötsligt stormas dörren och in stövlar SS Einsatzkommando och tvingar Berta Lea att följa med. De tyska nazisterna för henne till ravinen <strong>Babij Jar</strong> en bit utanför Kiev. Namnet betyder <em>Den gamla kvinnans ravin.</em><br><br>Berta Lea är en av 33 771 judar, halva Kievs judiska befolkning, som den 29 och 30 september 1941 mördas av tyska nazister.<br><br>I Babij Jar mördar de tyska nazisterna hundratusentals judar, romer, homosexuella, sovjetiska krigsfångar, partisaner och kommunister. Människor får klä av sig nakna, tvingas ned i ravinen, de får lägga sig på ännu varma lik och skjuts till döds med maskingevär. Småbarn begravs levande. <br><br>Efter massakern fraktas 300 fångar från koncentrationslägret i <strong>Syretsk</strong> till Babij Jar för att gräva upp kropparna och råna dem på värdesaker. Kropparna bränns sedan på bål. Därefter krossar man benen i speciella maskiner och strör slutligen ut askan i <em>Den gamla kvinnans ravin</em>. Därefter blir även dessa fångar mördade av nazisterna.<br><br><strong>Dmitrij Sjostakovitj</strong>'s 13:e symfoni heter Babij Jar. Ludmila Spektor spelar aldrig symfonin i Sovjetunionen. Inte ens vid den högre musikutbildningen. Första gången hon spelar den är med DR's symfoniorkester.<br><br>-Den symfonin undveks, eftersom det handlade om judar. Och därför att ukrainare också var aktiva vid avrättningarna. Vi fick ingen information om förintelsen.<br><br>-Det är en ohygglig symfoni, tycker Ludmila. Ämnet är ohyggligt och det hör vi i musiken.<br><br>I programmet hör vi även Sjostakovitj's första violinkonsert med <strong>David Ojstrach</strong>. Den vackra första satsen är ett slags <strong>Requiem</strong> över de utrotade i Babij Jar.<br><br>Under sina 26 år i Sovjetunionen upplever Ludmila Spektor&nbsp; en mycket stark antisemitism.<br><br>-I Sovjetunionen var jude en nationalitet, säger hon. Redan på födelseattesten stod det att vi var judar och om du var det på mors eller fars sida. Var du hel-jude, som jag, så hade du inte så många chanser i det sovjetiska samhället, förklarar Ludmila Spektor. De som hade en förälder som inte var jude hade större möjlighet att klara sig bättre i tillvaron. Då kunde du välja mellan att skriva jude eller sovjetmedborgare i dina papper.<br><br>-Myndigheterna höll ögonen på oss. Överallt användes kvoter. Jude-procent kallades det. Myndigheterna bestämde hur många procent judar som fick komma in vid speciella utbildningar eller bli anställda vid olika arbetsplatser.<br><br>-När jag efter gymnasiet skulle söka vidareutbildning som violinist berättade min mor, som också var musiker, att de endast tog in 2,3 judar på den skolan jag ville gå. Jag tänkte <em>Herregud, vi judar är inte ens hela människor.</em> <em>Vi är komma något!</em>, berättar Ludmila Spektor, som mycket riktigt inte kom in på skolan...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Flyktens,musik,2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/059ed894-255c-4964-bfa6-036cccb9ccf4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Violinisten Ludmila Spektor flydde 1978 från den starka antisemitismen i sovjetrepubliken Ukraina. Tyska nazister avrättade hennes farmor Berta Lea och 33 770 andra judar i Babij Jar 1941.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/05/p2_tollansmusikaliska_20160524_0400_1549bde08a9.mp3" length="42272705" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Flyktens musik 1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tre musiker som flytt Syrien och Iran: cellisten Bashar Sharifa, Daff-spelaren Shohreh Shahrzad och kontrabasisten och kamanchehspelaren Kamran Nadali. Första programmet av fem.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Flyktens musik!<br><br>Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden.<br><br>I fem program skall vi möta några av dessa, musikbärare, från länder som Syrien, Iran, Irak, Kurdistan, Ungern, Afghanistan, Bosnien, Polen och Ukraina.<br><br>Cellisten <strong>Bashar Sharifa</strong> är 37 år och utbildade sig på musikkonservatoriet i Aleppo i Syrien i både klassisk orientalisk musik och västerländsk klassisk musik. Han spelade i TV, på operahus och turnerade över stora delar av världen.<br><br>Innan striderna i Syrien bröt ut var den blomstrande storstaden i norr, Aleppo, Syriens ekonomiska centrum.<br><br>Sedan inbördeskriget nådde dit 2012 ligger nu stora delar av Aleppo i ruiner. Dagligen sker där krigsbrott och andra övergrepp mot mänsklig a rättigheter av regeringsstyrkor och oppositionsgrupper. Och av den s k Islamiska Staten.<br><br>I sin rapport från maj 2015 beskriver <strong>Amnesty International</strong> staden Aleppo som helvetet på jorden.<br><br>Oljefatsbomber, fyllda med sprängämnen och metallsplitter, har orsakat enorm förödelse och dödat och sårat många människor, särskilt som regeringsstyrkornas bombattacker riktats mot skolor, sjukhus, moskéer och torgmarknader. Flera sjukhus och skolor har tvingats flytta ner i underjordiska bunkrar.<br><br>Attacker med oljefatsbomber som släpps från helikoptrar dödade 2014 mer än 3 000 civila i Aleppoområdet. Och många av dem var Bashar Sharifas vänner och släktingar.<br><br>De som flyr till Sverige är främst, precis som Bashar Sharifa, Syrier. 2015 ansökte över 51 000 syrier om asyl i Sverige. 2016, efter att danska och svenska regeringar införde gränskontroller vid Kastrup i Köpenhamn och i Hyllie i Malmö, så ansökte endast 2 221 syrier om asyl under de tre första månaderna.<br><br>Att människor flyr sina hemländer, från krig, förstörelse och död, är inte unikt i världshistorien. Snarare har det nästan alltid varit så. Det påverkar alla människor, och det påverkar också det musikaliska uttrycket i mötet mellan olika kulturer och traditioner.<br><br>Musiker flyr med eller utan sina instrument. Vissa blir inbjudna till en festival och kan ta flyget, för att sen söka asyl. Andra vandrar långa vägar och utsätts för våghalsiga båtturer över Medelhavet.<br><br>Bashar Sharifa flydde genom Libanon, Turkiet, Grekland och Österrika innan han kom till Stockholm och senare till Göteborg, där han nu bor i norra stadsdelen Angered. Bashar spelar på fritiden i Bashar Sharifa and Friends, men kör buss för att försörja sig.<br><br>-Om jag tänker för mycket på mina kompisar och min familj i Syrien så blir jag så trött, så trött. Om jag spelar min cello då så mår jag bättre.<br><br><br><br><strong>Shohreh Shahrzad</strong> var 10 år 1979 när Revolutionen i Iran inleddes. Shahen störtades och ersattes av en islamistisk regim. Under Ayatolla Khomeinis auktoritära ledning infördes en strikt fundamentalistisk&nbsp; republik, en teokrati. <br><br>-När jag bodde där var Iran ett mycket slutet land. Allt var förbjudet: att skratta, att dansa att utöva fri kultur över huvud taget. Det är en av anledningarna till att jag flydde, förklarar Shoreh Shahrzad.<br><br>-Jag kände mig ofri och kunde inte vara mig själv. Egentligen visste jag inte vem jag själv var och vad jag ville göra i mitt liv. Orsaken var en kombination av statsmaktens lagar och de kulturella och religiösa regler som fanns och det var mycket besvärande för mig, säger Shoreh Shahrzad.<br><br>Hennes stora passion var att spela sin älskade persiska handhållna ramtrumma Daff. Det är den trumma hon förde med sig ut ur Teheran en dag för 13 år sedan. Hon kallar den modertrumman, eftersom hon har fyra andra Daff-trummor.<br><br>Modertrumman är stor, träramen är hård och membranet gjort av getskinn. Små metallringar framkallar det där speciella rasslande ljudet.<br><br>-Att spela min trumma är som hjärtats puls. Instrumentet är en del av mig, säger Shohreh Shahrzad, som bor i en liten lägenhet på Amager i Köpenham.<br><br>Livet i Teheran blev svårt som musiker och som kvinna: det var förbjudet att visa sitt instrument offentligt och Shohreh fick inte ge offentliga konserter. Konstskolan, där hon undervisade i industriell och teknisk design och i måleri, sparkade henne för att hon bar färgglada kläder och gick med sina elever på café!<br><br>2003, när hon var 34 år, lämnade Shohreh Iran och flydde till Danmark. Hon får dock inga kvalificerade arbeten i det nya hemlandet, men uppskattar friheten att vara sig själv. För att få mat på bordet arbetar Shohreh Shahrzad med mentalt handikappade människor. All övrig tid viger hon åt sina egna projekt då hon framför sina sånger med Daff-trumma, dansar, undervisar i grafisk design och komponerar elektronmusik.<br><br><br><br><strong>Kamran Nadali</strong> är 35 år och utbildade sig på Musikkonservatoriet i Teheran och vid TV-universitetet i Iran där han studerade klassisk musik och traditionell persisk musik. Hans specialitet är kontrabas, fiol, det persiska instrumentet kamancheh och traditionell persisk sång.<br><br>Från 2005 var han fastanställd kontrabasist i bl a <strong>Teherans symfoniorkester</strong> och <strong>Irans nationalorkester</strong>.<br><br>Den 30 januari 2010 ger Teherans Symfoniorkester konsert i Rotterdam i Holland. Efter en stund rusar en man upp på scenen och håller upp en grön flagga och en liten lapp med texten V för Victory, seger. Människor i publiken sjunger och ropar slagord och skriker ut sitt hat och sin förtvivlan över den diktatoriska regimen i Iran. Kamran Nadali är med på den turnén.<br><br>-Många i orkestern grät och själv stod jag inte ut med att fortsätta spela och låtsas som ingenting. Jag lade ner min stora kontrabas på scenen och gick därifrån, berättar Kamran Nadali. När jag kom tillbaka till Teheran grep säkerhetspolisen mig och jag torterades.<br><br>Kamran Nadali flydde från Iran och anlände till Göteborg 7 mars 2013. I Sverige kan han inte försörja sig på sin musik utan arbetar som ingenjör i en fabrik. Han studerade också dataprogrammering i Iran. Kamran Nadali är mycket ledsen över att inte kunna arbeta med musiken, som tidigare var hela hans liv. Han gråter tyst vid intervjun.<br><br>Kamran Nadali är väldigt tacksam mot alla som hjälper människor, även här i Sverige.<br><br>-Jag kunde inte tänka mig att någon som inte känner mig skulle kunna hjälpa mig så mycket. I Iran är det tyvärr inte alls så här. Jag hoppas att jag en dag i framtiden skall kunna sakna Iran, berättar Kamran Nadali.<br><br><br><br><strong>Fakta kring flyktingar och invandring i förhållande till Sverige:</strong><br><br>- Vid 1400-talets mitt utgjorde tyskarna en tredjedel av Stockholms skattebetalare.<br><br>- Vid 1500-talets mitt var minst en fjärdedel av familjerna i Stockholm antingen finska, tyska, nederländska eller skotska.<br><br>- Mellan 1570 och fram till början av 1600-talet invandrade 12.000 finnar till Sverige på Karl IX:s initiativ.<br><br>- På 1620-talet kom “1200-familjeenheter med valloner till området kring Finspång för att arbeta åt Louis De Geer. Namn som vi idag känner till som: Allard, Birath, Bonnevier, Drougge, Herou, Hübinette, Pousette och Sporrong.<br><br>- 1715 fanns omkring 12.000 flyktingar i Stockholm efter Sveriges förlust av de baltiska provinserna. Bland annat Johan Chistopher Kramm som anlade en såg i Kramfors.<br><br>- På 1800-talet fortsatte invandringen och med dem byggdes en hel del ”Svenska företag”.<br><br>Tomas Stawford (startade Höganäs). Daniel Fraser (Motala verkstad). William Gibson och Alexander Keiller (Jonsered, Götaverken, m.m.). Robert Cruickshank (Göteborgskex). Régis Cadier (Grand Hôtel). Bröderna Cloetta (Cloetta). Bröderna Bonnier (Bonniers). Philipson (Holmen bruk). Nissen (Mazetti). Carl Zoéga (Zoega). Baltzar von Platen. Kempe (Modo) von Bergen (Karlshamnspunsch). Berns (Berns Salonger). Meyer (Svenska Lloyd). Schmitz (Sydkraft). Fraenkel (Handelsbanken). Hennig (Mölnlycke). Förutom det kan man nämna att:<br><br>- Från mitten av 1800-talet till början av 1920-talet lämnade 1,5 miljoner svenskar Sverige för att bege sig till USA, som flyktingar.<br><br>- Under perioden1939-44 tog vi i Sverige emot 72.000 finska barn som skickades till Sverige för att slippa kriget.<br><br>- Ungefär 90.000 svenskar har valt att flytta och bosätta sig i Spanien.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Musiklista</strong>:<br data-mce-bogus="1"></p><p>Nahawand, improvisation<br></p><p>Bashar Sharifa</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Improvisation på Daff</p><p>Shohreh Shahrzad</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Bayat</p><p>Bashar Sharifa</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>VelvetDream</p><p>Shoreh Shahrzad</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Sab10AW</p><p>Shohreh Shahrzad</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Neanderthals_2</p><p>Shohreh Shahrzad</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Carmina Burana</p><p>Carl Orff</p><p>Teherans Symfoniorkester</p><p>Shardad Rohani, Dirigent</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Morge Shab</p><p>Kamran Nadali</p><p>Friends by Accident<br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Piano concerto No.1 in B flat minor</p><p>Tjaikovskij</p><p>Teherans Symfoniorkester</p><p>Amir Mahyar Moradi, Piano</p><p>Shahrdad Rohani, Dirigent</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Carmen</p><p>Georges Bizet</p><p>Henri Meilhac och Ludovic Halévy</p><p>Teherans Symfoniorkester</p><p>Shardad Rohani, Dirigent</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/722985</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160517_0400_15497d8bf20.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 17 May 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tre musiker som flytt Syrien och Iran: cellisten Bashar Sharifa, Daff-spelaren Shohreh Shahrzad och kontrabasisten och kamanchehspelaren Kamran Nadali. Första programmet av fem.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Flyktens musik!<br><br>Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden.<br><br>I fem program skall vi möta några av dessa, musikbärare, från länder som Syrien, Iran, Irak, Kurdistan, Ungern, Afghanistan, Bosnien, Polen och Ukraina.<br><br>Cellisten <strong>Bashar Sharifa</strong> är 37 år och utbildade sig på musikkonservatoriet i Aleppo i Syrien i både klassisk orientalisk musik och västerländsk klassisk musik. Han spelade i TV, på operahus och turnerade över stora delar av världen.<br><br>Innan striderna i Syrien bröt ut var den blomstrande storstaden i norr, Aleppo, Syriens ekonomiska centrum.<br><br>Sedan inbördeskriget nådde dit 2012 ligger nu stora delar av Aleppo i ruiner. Dagligen sker där krigsbrott och andra övergrepp mot mänsklig a rättigheter av regeringsstyrkor och oppositionsgrupper. Och av den s k Islamiska Staten.<br><br>I sin rapport från maj 2015 beskriver <strong>Amnesty International</strong> staden Aleppo som helvetet på jorden.<br><br>Oljefatsbomber, fyllda med sprängämnen och metallsplitter, har orsakat enorm förödelse och dödat och sårat många människor, särskilt som regeringsstyrkornas bombattacker riktats mot skolor, sjukhus, moskéer och torgmarknader. Flera sjukhus och skolor har tvingats flytta ner i underjordiska bunkrar.<br><br>Attacker med oljefatsbomber som släpps från helikoptrar dödade 2014 mer än 3 000 civila i Aleppoområdet. Och många av dem var Bashar Sharifas vänner och släktingar.<br><br>De som flyr till Sverige är främst, precis som Bashar Sharifa, Syrier. 2015 ansökte över 51 000 syrier om asyl i Sverige. 2016, efter att danska och svenska regeringar införde gränskontroller vid Kastrup i Köpenhamn och i Hyllie i Malmö, så ansökte endast 2 221 syrier om asyl under de tre första månaderna.<br><br>Att människor flyr sina hemländer, från krig, förstörelse och död, är inte unikt i världshistorien. Snarare har det nästan alltid varit så. Det påverkar alla människor, och det påverkar också det musikaliska uttrycket i mötet mellan olika kulturer och traditioner.<br><br>Musiker flyr med eller utan sina instrument. Vissa blir inbjudna till en festival och kan ta flyget, för att sen söka asyl. Andra vandrar långa vägar och utsätts för våghalsiga båtturer över Medelhavet.<br><br>Bashar Sharifa flydde genom Libanon, Turkiet, Grekland och Österrika innan han kom till Stockholm och senare till Göteborg, där han nu bor i norra stadsdelen Angered. Bashar spelar på fritiden i Bashar Sharifa and Friends, men kör buss för att försörja sig.<br><br>-Om jag tänker för mycket på mina kompisar och min familj i Syrien så blir jag så trött, så trött. Om jag spelar min cello då så mår jag bättre.<br><br><br><br><strong>Shohreh Shahrzad</strong> var 10 år 1979 när Revolutionen i Iran inleddes. Shahen störtades och ersattes av en islamistisk regim. Under Ayatolla Khomeinis auktoritära ledning infördes en strikt fundamentalistisk&nbsp; republik, en teokrati. <br><br>-När jag bodde där var Iran ett mycket slutet land. Allt var förbjudet: att skratta, att dansa att utöva fri kultur över huvud taget. Det är en av anledningarna till att jag flydde, förklarar Shoreh Shahrzad.<br><br>-Jag kände mig ofri och kunde inte vara mig själv. Egentligen visste jag inte vem jag själv var och vad jag ville göra i mitt liv. Orsaken var en kombination av statsmaktens lagar och de kulturella och religiösa regler som fanns och det var mycket besvärande för mig, säger Shoreh Shahrzad.<br><br>Hennes stora passion var att...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Flyktens,musik,1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3684662_798_457.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tre musiker som flytt Syrien och Iran: cellisten Bashar Sharifa, Daff-spelaren Shohreh Shahrzad och kontrabasisten och kamanchehspelaren Kamran Nadali. Första programmet av fem.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/05/p2_tollansmusikaliska_20160517_0400_15497d8bf20.mp3" length="40757915" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik och kropp - Del 3. Musik under operation och som medicin]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I det här programmet hör du exempel på hur musik med framgång kan användas inom vården.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Björn Vickhoff</strong> doktorerade i musikvetenskap i ämnet Musikperception och känslor och har senare forskat i neurovetenskap och fysiologi samt i kliniska studier på <em>Sahlgrenska Akademin</em> i Göteborg. Björn Vickhoff var tidigare trubadur och skrev text och musik själv och spelade in flera plattor, bland annat med gruppen <strong>Gaia</strong>.<br><br>Den brasilianske sångaren och kompositören <strong>Gonzaguinha</strong> berörde Björn Vickhoff så starkt att han bestämde sig för utforska sambanden mellan musik och kropp. Björn Vickhoff samarbetar med <strong>Rickard Åström</strong>, pianist, kompositör och arrangör. De kallar sin forskargrupp för Kroppens partitur och undersöker hur vi biologiskt reagerar på musik. Tillsammans komponerar de musik som de använder på försökspersoner.<br><br>– Kroppen har ett eget partitur, där varje händelse i musiken har sin motsvarighet i kroppsliga händelseförlopp, säger Björn Vickhoff. De undersöker också varför bra musik framkallar gåshud, piloerektion. Björn Vickhoff tror att musik kan bli ett komplement till framtidens medicin. Just nu undersöker han, tillsammans med <strong>Elmir Omerovic</strong>, docent och överläkare vid Sahlgrenska, om musik kan lindra symptomen vid <em>Broken Heart Syndrom</em>.<br><br><strong>Ulrica Nilsson</strong> har under många år jobbat som anestesisköterska. Hon är professor i hälso- och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid <em>Institutionen för hälsovetenskap och medicin</em>, <em>Örebro Universitet</em>. Ulrica Nilsson är pionjär i Sverige inom forskning kring musik och kropp, smärtlindring, avslappning och läkning med hjälp av musik. Hon har, tillsammans med ett skivbolag för klassisk musik, satt samman musik för smärtlindring som ges ut som CD-skivor.<br><br>– Musiken kan bli en frizon mot smärtan. Lyssna minst en halvtimme vid akuta symptom och lindringen håller i sig i ungefär två timmar. Det motsvarar en halv 500 milligrams <strong>Alvedon</strong>. Lyssna på musik i 45 minuter för att slappna av och somna på kvällen.<br><br>För tidigt födda spädbarn blir lugnare av väl vald musik. Ulrica Nilsson använder <strong>Mozart</strong> i sin forskning.<br><br>– En nackdel är att många undersöker den inhemska befolkningen och generaliserar utifrån den. I Sverige är normen den vita svensken. Vi måste utvärdera och fråga patienterna vad de vill lyssna på för musik och inte tro att en viss typ av musik hjälper mot allting. Vi borde kunna bygga upp ett mångkulturellt bibliotek med musik för våra patienter, säger Ulrica Nilsson, vars förebild är sjuksköterskan <strong>Florence Nightingale</strong> som också använde musik för att lindra soldaternas smärta under Krimkriget i mitten av 1800-talet. ”Musiken ska vara luftig som vinden” skriver Nightingale. ”Harpa är bra men inga skarpa trumpetstötar!”<br><br><strong>David Révész</strong> är neurokirurg vid <em>Sahlgrenska Universitetssjukhus</em> i Göteborg. Han syr ihop en varierad Spotifylista inför en komplicerad hjärnoperation på en ung kvinna, som har en vattenfylld cysta mellan stora och lilla hjärnan.<br><br>David Révész är också hobbymusiker i gruppen <strong>Swedish Delight</strong>, ett coverband som spelar funk, rhythm'n'blues och schlagers till bröllop och födelsedagar. Hans personliga favoritmusik på jobbet är inte vit europeisk klassisk musik utan amerikansk populärmusik av god kvalitet, som <strong>Prince, James Brown, Jimi Hendrix</strong> och <strong>Stevie Wonder.</strong><br><br>Musiken är mycket viktig i det ansvarsfyllda och precisionsinriktade arbetet med att operera inne i en människas hjärna. Birgitta Tollan följer teamets arbete i operationssalen och intervjuar även operationsundersköterskan <strong>Elisabeth Lindström.</strong><br><br>David Révészs spellista nr sju består av 47 låtar. Vi hinner lyssna på 28 av dem efter det att han tryckt igång sin <strong>iPhone</strong>, skrubbat av händerna och tillsammans med neurokirurgen <strong>Magnus Tisell</strong> arbetat med borr, frihand, ”ormstänger” och operationsmikroskop för att ta sig in till kvinnans cysta mellan stora och lilla hjärnan. Musiken bildar en trygg och klangrik resonansbotten till allt som händer. Vid det kritiska snittet i cystan sänker dock operationsundersköterskan Elisabeth Lindström ljudvolymen.<br><br>Teamet hälsar att patienten mår bra efter operationen!</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista Kropp och musik 3:</p><p>&nbsp;</p><p>PSYCHO: FÖRSPEL</p><p>Bernard Herrmann,</p><p>Bernard Herrmann/ National Philharmonic Orchestra (London)</p><p>UNICORN 01411, UKCD 2021</p><p>&nbsp;</p><p>É</p><p>Gonzaguinha,</p><p>Gonzaguinha</p><p>Gonzaguinha</p><p>WORLD PACIFIC 00040, CDP 7 91688 2</p><p>&nbsp;</p><p>KONSERT FÖR OBOE &amp; STRÅKORKESTER MED BC D-MOLL: SATS 2, ADAGIO</p><p>Alessandro Marcello,</p><p>Jozsef Kiss/ Ferenc Erkel</p><p>NAXOS 14590, 8.503024</p><p>&nbsp;</p><p>KINDERSZENEN (OP 15): NR 7, TRÄUMEREI</p><p>Robert Schumann,</p><p>Jenö Jandó</p><p>NAXOS 14590, 8.503024</p><p>&nbsp;</p><p>KONSERT FÖR PIANO &amp; ORKESTER NR 21 C- DUR KV 467: SATS 2, ANDANTE</p><p>Wolfgang Amadeus Mozart,</p><p>Jenö Jando/ Andras Ligeti/ Concentus Hungaricus</p><p>NAXOS 14590, 8.503024</p><p>&nbsp;</p><p>LITTLE WING</p><p>Jimi Hendrix,</p><p>Jimi Hendrix</p><p>Jimi Hendrix</p><p>MCA RECORDS 01056, MCD 11601</p><p>&nbsp;</p><p>DANCING IN THE MOONLIGHT</p><p>Phil Lynott,</p><p>Phil Lynott</p><p>Thin Lizzy</p><p>VERTIGO 01633, 848 192-2</p><p>&nbsp;</p><p>LONG TRAIN RUNNIN'</p><p>Tom Johnston,</p><p>Tom Johnston</p><p>Doobie Brothers</p><p>POLYDOR 00309, 525 110-2</p><p>SNOW (HEY OH)</p><p>Michael Balzary/ John Frusciante/ Anthony Kiedis/ Chad Smith,</p><p>Frank Zappa,</p><p>Michael Balzary/ John Frusciante/ Anthony Kiedis/ Chad Smith</p><p>Frank Zappa</p><p>Red Hot Chili Peppers</p><p>Frank Zappa</p><p>WARNER BROS 00392, 9362 42983 2</p><p>&nbsp;</p><p>BOBBY BROWN</p><p>EVA 15775, EVACD 4020</p><p>&nbsp;</p><p>SORG</p><p>Björn Vickhoff,</p><p>Björn Vickhoff</p><p>Björn Vickhoff/ Gaia</p><p>YTF 02915, 50158</p><p>&nbsp;</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/717406</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160510_0400_1542a438e7d.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 10 May 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I det här programmet hör du exempel på hur musik med framgång kan användas inom vården.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Björn Vickhoff</strong> doktorerade i musikvetenskap i ämnet Musikperception och känslor och har senare forskat i neurovetenskap och fysiologi samt i kliniska studier på <em>Sahlgrenska Akademin</em> i Göteborg. Björn Vickhoff var tidigare trubadur och skrev text och musik själv och spelade in flera plattor, bland annat med gruppen <strong>Gaia</strong>.<br><br>Den brasilianske sångaren och kompositören <strong>Gonzaguinha</strong> berörde Björn Vickhoff så starkt att han bestämde sig för utforska sambanden mellan musik och kropp. Björn Vickhoff samarbetar med <strong>Rickard Åström</strong>, pianist, kompositör och arrangör. De kallar sin forskargrupp för Kroppens partitur och undersöker hur vi biologiskt reagerar på musik. Tillsammans komponerar de musik som de använder på försökspersoner.<br><br>– Kroppen har ett eget partitur, där varje händelse i musiken har sin motsvarighet i kroppsliga händelseförlopp, säger Björn Vickhoff. De undersöker också varför bra musik framkallar gåshud, piloerektion. Björn Vickhoff tror att musik kan bli ett komplement till framtidens medicin. Just nu undersöker han, tillsammans med <strong>Elmir Omerovic</strong>, docent och överläkare vid Sahlgrenska, om musik kan lindra symptomen vid <em>Broken Heart Syndrom</em>.<br><br><strong>Ulrica Nilsson</strong> har under många år jobbat som anestesisköterska. Hon är professor i hälso- och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid <em>Institutionen för hälsovetenskap och medicin</em>, <em>Örebro Universitet</em>. Ulrica Nilsson är pionjär i Sverige inom forskning kring musik och kropp, smärtlindring, avslappning och läkning med hjälp av musik. Hon har, tillsammans med ett skivbolag för klassisk musik, satt samman musik för smärtlindring som ges ut som CD-skivor.<br><br>– Musiken kan bli en frizon mot smärtan. Lyssna minst en halvtimme vid akuta symptom och lindringen håller i sig i ungefär två timmar. Det motsvarar en halv 500 milligrams <strong>Alvedon</strong>. Lyssna på musik i 45 minuter för att slappna av och somna på kvällen.<br><br>För tidigt födda spädbarn blir lugnare av väl vald musik. Ulrica Nilsson använder <strong>Mozart</strong> i sin forskning.<br><br>– En nackdel är att många undersöker den inhemska befolkningen och generaliserar utifrån den. I Sverige är normen den vita svensken. Vi måste utvärdera och fråga patienterna vad de vill lyssna på för musik och inte tro att en viss typ av musik hjälper mot allting. Vi borde kunna bygga upp ett mångkulturellt bibliotek med musik för våra patienter, säger Ulrica Nilsson, vars förebild är sjuksköterskan <strong>Florence Nightingale</strong> som också använde musik för att lindra soldaternas smärta under Krimkriget i mitten av 1800-talet. ”Musiken ska vara luftig som vinden” skriver Nightingale. ”Harpa är bra men inga skarpa trumpetstötar!”<br><br><strong>David Révész</strong> är neurokirurg vid <em>Sahlgrenska Universitetssjukhus</em> i Göteborg. Han syr ihop en varierad Spotifylista inför en komplicerad hjärnoperation på en ung kvinna, som har en vattenfylld cysta mellan stora och lilla hjärnan.<br><br>David Révész är också hobbymusiker i gruppen <strong>Swedish Delight</strong>, ett coverband som spelar funk, rhythm'n'blues och schlagers till bröllop och födelsedagar. Hans personliga favoritmusik på jobbet är inte vit europeisk klassisk musik utan amerikansk populärmusik av god kvalitet, som <strong>Prince, James Brown, Jimi Hendrix</strong> och <strong>Stevie Wonder.</strong><br><br>Musiken är mycket viktig i det ansvarsfyllda och precisionsinriktade arbetet med att operera inne i en människas hjärna. Birgitta Tollan följer...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,och,kropp,Del,3.,Musik,under,operation,och,som,medicin]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3674519_612_344.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:06</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I det här programmet hör du exempel på hur musik med framgång kan användas inom vården.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/05/p2_tollansmusikaliska_20160510_0400_1542a438e7d.mp3" length="42355293" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik och kropp - Del 2. Musiken hjälper kroppen under tävling och barnafödande.]]></title>
      <description><![CDATA[<p> Tidigare OS-mästarinnan och sjukamparen Carolina Klüft och accordeonisten Marie Wärme berättar om sin relation till musik och kropp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Carolina Klüft</strong> är OS-mästarinna och tidigare sjukampare. <strong>Birgitta Tollan</strong>, som själv var svensk mästarinna i längdhopp och mångkamp, samtalar här med en av Sveriges främsta idrottare genom tiderna. Carro har ett OS-guld, tre VM-guld och två EM-guld på prishyllan. Hon är även <em>Goodwillambassadör</em> för svenska FN-förbundet. Hennes motto kommer från soundtracket till filmen <em>Lejonkungen 2</em> – <em>He lives in you</em>. På svenska: ”Du kan, inget berg är för brant, om du tror det är sant. Du kan!”.<br><br>– Orden talar direkt till mig och får mig att bli tokfokuserad och superladdad. Fortfarande idag när jag hör de här låtarna får jag ett adrenalinspåslag och jag blir taggad.<br><br>Carros absoluta musikaliska favorit är <strong>Michael Jacksons</strong> <em>Man in the Mirror</em> som ger henne perspektiv på livet så att inte friidrotten blir totalt uppslukande.<br><br>– Rytm är viktig för koordination och rörelsemönster när du idrottar. Inte minst i längd- och höjdhoppsansatserna. Den stora utmaningen och charmen med sjukamp är att växla från längdhoppsrytm till häckrytm, från höjdhoppsrytm till kula som är helt annorlunda, och från spjut till 200 meter och 800 meter, säger hon. Jag laddade min iPod med olika typer av musik för varje gren.<br><br>När Carolina Klüft slutade med sjukamp och istället koncentrerade sig på längdhopp kallade människor henne landsförrädare. De sa att hon svek Sverige och att det hon gjorde var patetiskt och pinsamt.<br><br>– Då lyssnade jag på <strong>Shakira</strong> i <em>Waka waka</em>, fotbollslåten från Sydafrika 2010. Ur texten: Upp i sadeln igen!<br><br><strong>Marie Wärme</strong> är accordeonist. Hon är född i Stockholm men utbildad på <em>Det Kongelige Danske Musikkonservatorium</em> i Köpenhamn. Hennes <strong>Wärme-Kvartetten</strong> har gett ut sex CD-skivor med nutida nordisk och baltisk musik. Hon är medlem i storbandet <strong>14 Red Ladies</strong> och i <strong>TangoCatz</strong>. Dessutom ledare av <strong>Glostrup Musikskole</strong> utanför Köpenhamn. Hon har erhållit det danska Koda’s Eldsjälspris (Koda är Danmarks motsvarighet till Stim).<br><br>När Marie Wärme födde barn och senare fick diskbråck blev musiken avgörande för kroppens smärtlindring. Hon behöver musik som är kontrasterande och har en ”kant”. Musikaliska spänningar och atonalitet, som musik av <strong>Karin Rehnqvist</strong>, skapar en balans hos henne. För Marie Wärme fungerar inte musik som är syntetisk, blir en enformig bakgrundstapet eller som är skapad för att den skall fungera som ”lugnande medel”.<br><br>– Musiksmak är individuell för varje människa så det finns inget recept för hur musik mot smärta skall klinga, säger hon.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Låtlista Kropp och musik 2</span>:<br data-mce-bogus="1"></p><p>BODY AND SOUL</p><p>Johnny Green,</p><p>Frank Eyton/ Edward Heyman/ Robert Sour</p><p>Billie Holiday/ Harry Edison/ Ben Webster/ Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/ Alvin Stoller</p><p>VERVE 00383, 589 932-2</p><p>&nbsp;</p><p>PUKSÅNGER - LOCKROP</p><p>Karin Rehnqvist,</p><p>Trad Från Sverige/ Artur Lundkvist/ Folke Isaksson</p><p>Susanne Rosenberg/ Lena Willemark/ Helena Gabrielsson</p><p>PHONO SUECIA 00408, PSCD 85</p><p>&nbsp;</p><p>MAN IN THE MIRROR</p><p>Glen Ballard/ Siedah Garrett,</p><p>Glen Ballard/ Siedah Garrett</p><p>Michael Jackson</p><p>EPIC 00199, EPC 450290 2</p><p>&nbsp;</p><p>MÄNNISKA</p><p>Phil Collins,</p><p>Monica Forsberg</p><p>Pelle Ankarberg</p><p>WALT DISNEY 00825, 0927-44602-2</p><p>&nbsp;</p><p>MOVING ON</p><p>Sarah Dawn Finer/ Fredrik Kempe,</p><p>Sarah Dawn Finer/ Fredrik Kempe</p><p>Sarah Dawn Finer</p><p>ROXY RECORDINGS 29117, DKBV 70845004</p><p>&nbsp;</p><p>NOW WE ARE FREE</p><p>Lisa Gerrard/ Hans Zimmer,</p><p>Lisa Gerrard/ Hans Zimmer</p><p>Lisa Gerrard</p><p>DECCA 00171, PROMO 2000</p><p>&nbsp;</p><p>NOW WE ARE FREE</p><p>Lisa Gerrard/ Hans Zimmer,</p><p>Lisa Gerrard/ Hans Zimmer</p><p>Lisa Gerrard</p><p>DECCA 00171, PROMO 2000</p><p>&nbsp;</p><p>HE LIVES IN YOU</p><p>Lebo M/ Mark Mancina/ Jay Rifkin,</p><p>Lebo M/ Mark Mancina/ Jay Rifkin</p><p>Tina Turner</p><p>WALT DISNEY 00825, 00946 3 48298 2 3 </p><p>&nbsp;</p><p>JAKE'S FIRST FLIGHT</p><p>James Horner,</p><p>James Horner</p><p>ATLANTIC 00121, 7567-89576-1</p><p>&nbsp;</p><p>EVIGHET</p><p>Thomas G:Son/ Bobby Ljunggren/ Henrik Wikström,</p><p>Thomas G:Son/ Carola Häggkvist</p><p>Carola Häggkvist</p><p>M&amp;L RECORDS 26063, MLCD 009</p><p>&nbsp;</p><p>MOVING ON</p><p>Sarah Dawn Finer/ Fredrik Kempe,</p><p>Sarah Dawn Finer/ Fredrik Kempe</p><p>Sarah Dawn Finer</p><p>&nbsp;</p><p>WAKA WAKA (THIS TIME FOR AFRICA)</p><p>John Hill/ Shakira Mebarak,</p><p>John Hill/ Shakira Mebarak</p><p>Shakira/ Freshlyground</p><p>SONY 16936, USSM 11001353</p><p>&nbsp;</p><p>CONCIERTO PARA QUINTETO</p><p>Astor Piazzolla,</p><p>Astor Piazzolla</p><p>RCA 00316, 74321 82074 2</p><p>&nbsp;</p><p>Från havets bibliotek</p><p>Hans-Henrik Nordstrøm,</p><p>Tomas Tranströmer</p><p>Wärme Trio</p><p>Fkt, FKT058 Non Swedish</p><p>&nbsp;</p><p>Klodens Værksted - Foraar Igen</p><p>Hans-Henrik Nordstrøm,</p><p>Wärme-Kvartetten</p><p>CDKLASSISK, CDK1035 Non Swedish</p><p>&nbsp;</p><p>CONCIERTO PARA QUINTETO</p><p>Astor Piazzolla,</p><p>Astor Piazzolla</p><p>Rca 00316, 74321 82074 2</p><p>&nbsp;</p><p>PUKSÅNGER - LOCKROP</p><p>Karin Rehnqvist,</p><p>Trad Från Sverige/ Artur Lundkvist/ Folke Isaksson</p><p>Susanne Rosenberg/ Lena Willemark/ Helena Gabrielsson</p><p>PHONO SUECIA 00408, PSCD 85</p><p>&nbsp;</p><p>PUKSÅNGER - LOCKROP</p><p>Karin Rehnqvist,</p><p>Trad Från Sverige/ Artur Lundkvist/ Folke Isaksson</p><p>Susanne Rosenberg/ Lena Willemark/ Helena Gabrielsson</p><p>PHONO SUECIA 00408, PSCD 85</p><p>&nbsp;</p><p>MAN IN THE MIRROR</p><p>Glen Ballard/ Siedah Garrett,</p><p>Glen Ballard/ Siedah Garrett</p><p>Michael Jackson</p><p>EPIC 00199, EPC 450290 2</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/714469</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160503_0400_1540b851215.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 03 May 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p> Tidigare OS-mästarinnan och sjukamparen Carolina Klüft och accordeonisten Marie Wärme berättar om sin relation till musik och kropp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Carolina Klüft</strong> är OS-mästarinna och tidigare sjukampare. <strong>Birgitta Tollan</strong>, som själv var svensk mästarinna i längdhopp och mångkamp, samtalar här med en av Sveriges främsta idrottare genom tiderna. Carro har ett OS-guld, tre VM-guld och två EM-guld på prishyllan. Hon är även <em>Goodwillambassadör</em> för svenska FN-förbundet. Hennes motto kommer från soundtracket till filmen <em>Lejonkungen 2</em> – <em>He lives in you</em>. På svenska: ”Du kan, inget berg är för brant, om du tror det är sant. Du kan!”.<br><br>– Orden talar direkt till mig och får mig att bli tokfokuserad och superladdad. Fortfarande idag när jag hör de här låtarna får jag ett adrenalinspåslag och jag blir taggad.<br><br>Carros absoluta musikaliska favorit är <strong>Michael Jacksons</strong> <em>Man in the Mirror</em> som ger henne perspektiv på livet så att inte friidrotten blir totalt uppslukande.<br><br>– Rytm är viktig för koordination och rörelsemönster när du idrottar. Inte minst i längd- och höjdhoppsansatserna. Den stora utmaningen och charmen med sjukamp är att växla från längdhoppsrytm till häckrytm, från höjdhoppsrytm till kula som är helt annorlunda, och från spjut till 200 meter och 800 meter, säger hon. Jag laddade min iPod med olika typer av musik för varje gren.<br><br>När Carolina Klüft slutade med sjukamp och istället koncentrerade sig på längdhopp kallade människor henne landsförrädare. De sa att hon svek Sverige och att det hon gjorde var patetiskt och pinsamt.<br><br>– Då lyssnade jag på <strong>Shakira</strong> i <em>Waka waka</em>, fotbollslåten från Sydafrika 2010. Ur texten: Upp i sadeln igen!<br><br><strong>Marie Wärme</strong> är accordeonist. Hon är född i Stockholm men utbildad på <em>Det Kongelige Danske Musikkonservatorium</em> i Köpenhamn. Hennes <strong>Wärme-Kvartetten</strong> har gett ut sex CD-skivor med nutida nordisk och baltisk musik. Hon är medlem i storbandet <strong>14 Red Ladies</strong> och i <strong>TangoCatz</strong>. Dessutom ledare av <strong>Glostrup Musikskole</strong> utanför Köpenhamn. Hon har erhållit det danska Koda’s Eldsjälspris (Koda är Danmarks motsvarighet till Stim).<br><br>När Marie Wärme födde barn och senare fick diskbråck blev musiken avgörande för kroppens smärtlindring. Hon behöver musik som är kontrasterande och har en ”kant”. Musikaliska spänningar och atonalitet, som musik av <strong>Karin Rehnqvist</strong>, skapar en balans hos henne. För Marie Wärme fungerar inte musik som är syntetisk, blir en enformig bakgrundstapet eller som är skapad för att den skall fungera som ”lugnande medel”.<br><br>– Musiksmak är individuell för varje människa så det finns inget recept för hur musik mot smärta skall klinga, säger hon.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Låtlista Kropp och musik 2</span>:<br data-mce-bogus="1"></p><p>BODY AND SOUL</p><p>Johnny Green,</p><p>Frank Eyton/ Edward Heyman/ Robert Sour</p><p>Billie Holiday/ Harry Edison/ Ben Webster/ Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/ Alvin Stoller</p><p>VERVE 00383, 589 932-2</p><p>&nbsp;</p><p>PUKSÅNGER - LOCKROP</p><p>Karin Rehnqvist,</p><p>Trad Från Sverige/ Artur Lundkvist/ Folke Isaksson</p><p>Susanne Rosenberg/ Lena Willemark/ Helena Gabrielsson</p><p>PHONO SUECIA 00408, PSCD 85</p><p>&nbsp;</p><p>MAN IN THE MIRROR</p><p>Glen Ballard/ Siedah Garrett,</p><p>Glen Ballard/ Siedah Garrett</p><p>Michael Jackson</p><p>EPIC 00199, EPC 450290 2</p><p>&nbsp;</p><p>MÄNNISKA</p><p>Phil Collins,</p><p>Monica Forsberg</p><p>Pelle Ankarberg</p><p>WALT DISNEY 00825, 0927-44602-2</p><p>&nbsp;</p><p>MOVING...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,och,kropp,Del,2.,Musiken,hjälper,kroppen,under,tävling,och,barnafödande.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3669505_612_344.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[ Tidigare OS-mästarinnan och sjukamparen Carolina Klüft och accordeonisten Marie Wärme berättar om sin relation till musik och kropp.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/05/p2_tollansmusikaliska_20160503_0400_1540b851215.mp3" length="40533889" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Musik och kropp - Del 1. Musiken blir en bro mellan kropp och själ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I serien "Musik och kropp" möter vi människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I första programmet: författaren Elisabeth Åsbrink Jakobsen och journalisten Martin Schibbye.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter <strong>Elisabeth Åsbrink Jakobsen</strong> i Köpenhamn. Hon har fått <em>Ryszard Kapuściński Award,</em> Dansk-svenska kulturfondens kulturpris och svenska <em>Augustpriset</em> för sin bok "Och i Wienerwald står träden kvar".<br><br>Elisabeth Åsbrink Jakobsen har även skrivit böckerna "Smärtpunkten" och "Bläck" samt teaterpjäserna "Räls", "Dr Alzheimer" och "Pojken och Det Sjungande Trädet". Hon var tidigare fast anställd på Sveriges Television, där hon arbetade som redaktör med granskande journalistik på Uppdrag Granskning. Hon skriver regelbundet krönikor och recensioner i Dagens Nyheter.<br><br>För några år sedan blev Elisabeth Åsbrink Jakobsen allvarligt sjuk och tillbringade sex veckor på sjukhus. <strong>Cecilia Bartolis</strong> sång i <em>Selve amiche</em> gav lindring till hennes svårt sjuka kropp. Upplevelsen av att ha varit så nära döden blev avgörande för Elisabeth Åsbrink Jakobsens beslut att börja skriva. <strong>Nina Simones</strong> röst och ord ledsagar henne då.<br><br>I sina böcker och artiklar arbetar Elisabeth Åsbrink Jakobsen ofta med minnet som arbetsmaterial – vår samtids minne, Europas minne och med sina egna kroppsminnen.<br><br>Hon minns hur hon som fyraåring sitter under sin fars piano i ”ett regn av Bach”. <em>Goldbergvariationerna</em> spelade av <strong>Glenn Gould</strong>, en grekisk bouzouki-orkester och <em>Beethovens sjunde symfoni</em>, med <strong>Berlinfilharmonikerna</strong> och <strong>Herbert von Karajan</strong>, blir för Elisabeth Åsbrink Jakobsen en bro mellan kropp och själ.<br><br><strong>Martin Schibbye</strong> tar emot oss i hemmet i Farsta utanför Stockholm. För sina utrikesreportage i främst Syd- och Sydostasien fick han <em>Publicistklubbens pris till Anna Politkovskajas minne</em>. Med fotografen <strong>Johan Persson</strong> tillbringade han 438 dagar (deras boktitel) i det ökända Kalityfängelset i Etiopien. Den första tiden satt Martin Schibbye isolerad i en minimal cell.<br><br>– Frånvaron av musik förvärrar ensamheten. Jag går snabbt ner mig i mörka tankar. Kanske är jag skyldig. Kanske blir jag kvar här hela livet. Jag tänker i cellen att min mormor hade klarat det här bättre. Utantill kan hon psalmer, dikter och sånger – en kulturskatt hon alltid bär med sig och kan hämta kraft ur. <br><br>Det är olidligt att lyssna till den nationalistiska propagandamusiken som fängelseledningen kör ut dygnet runt på maxvolym. Men det är underbart att få in en mp3-spelare fylld med musik hemifrån. <strong>Thåström</strong> sjunger <em>We are the Soldiers of the Human Race</em> och även <strong>Laleh</strong>, <strong>Broder Daniel</strong>, <strong>Nick Cave</strong> och <strong>Club 8</strong> blir musikaliska livlinor. När Martin Schibbye lyssnar på kärleksballaden <em>Love in December</em> bryts de psykiska försvaren ner och gråten väller fram i längtan efter hustrun <strong>Linnea</strong>.</p><p><br></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Låtlista Kropp och musik 1</span>:</p><p>&nbsp;</p><p>BODY AND SOUL</p><p>Frank Eyton/ Edward Heyman/ Robert Sour</p><p>Billie Holiday/ Harry Edison/ Ben Webster/ Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/ Alvin Stoller</p><p>VERVE 00383, 589 932-2</p><p>&nbsp;</p><p>HAN TUGGAR KEX</p><p>Laleh Pourkarim,</p><p>Laleh Pourkarim</p><p>Laleh</p><p>LOST ARMY 27706, 5050467 6919- 5-7 </p><p>&nbsp;</p><p>SYMFONI NR 7 A-DUR OP 92</p><p>Ludwig Van Beethoven,</p><p>Herbert Von Karajan/ Berliner Philharmoniker</p><p>DGG 00174, 415 121-2</p><p>&nbsp;</p><p>SELVE AMICHE</p><p>Antonio Caldara,</p><p>Okänd</p><p>Cecilia Bartoli/ György Fischer</p><p>DECCA 00171, 436 267-2</p><p>&nbsp;</p><p>SELVE AMICHE</p><p>Antonio Caldara,</p><p>Okänd</p><p>Cecilia Bartoli/ György Fischer</p><p>DECCA 00171, 436 267-2</p><p>&nbsp;</p><p>FEELING GOOD</p><p>Leslie Bricusse/ Anthony Newley,</p><p>Leslie Bricusse/ Anthony Newley</p><p>Nina Simone/ Rudy Stevenson/ Hal Mooney</p><p>VERVE 00383, 065 021-2</p><p>&nbsp;</p><p>FEELING GOOD</p><p>Leslie Bricusse/ Anthony Newley,</p><p>Leslie Bricusse/ Anthony Newley</p><p>Nina Simone/ Rudy Stevenson/ Hal Mooney</p><p>VERVE 00383, 065 021-2</p><p>&nbsp;</p><p>GIRL FROM SYROS ISLAND</p><p>Okänd,</p><p>Native Rythm Band</p><p>MARATHON MEDIA INTERNATIONAL LTD 33901, GIRL FROM SYROS ISLAND 2008</p><p>&nbsp;</p><p>GIRL FROM SYROS ISLAND</p><p>Okänd,</p><p>Native Rythm Band</p><p>Marathon Media</p><p>International Ltd 33901, GIRL FROM SYROS ISLAND 2008</p><p>&nbsp;</p><p>Prelude And Fugue In C Minor From Das Wohltemperierte Klavier Book 1 No.2 (Bwv.847)</p><p>Bach, Johann Sebastian /(1685-1750),</p><p>Justas Dvarionas (Piano)</p><p>&nbsp;</p><p>SYMFONI NR 7 A-DUR OP 92</p><p>Ludwig Van Beethoven,</p><p>Herbert Von Karajan/ Berliner Philharmoniker</p><p>DGG 00174, 415 121-2</p><p>&nbsp;</p><p>GOLDBERG- VARIATIONERNA (BWV 988)</p><p>Johann Sebastian Bach,</p><p>Glenn Gould</p><p>SONY CLASSICAL 15676, SMK 64126</p><p>&nbsp;</p><p>GOLDBERG- VARIATIONERNA (BWV 988)</p><p>Johann Sebastian Bach,</p><p>Glenn Gould</p><p>Sony Classical 15676, SMK 64126</p><p>&nbsp;</p><p>BEVÄPNA DIG MED VINGAR</p><p>Joakim Thåström/ Per Hägglund,</p><p>Joakim Thåström</p><p>Joakim Thåström</p><p>RAZZIA RECORDS 26959, RAZZIA 200</p><p>&nbsp;</p><p>SHORELINE</p><p>Henrik Berggren,</p><p>Henrik Berggren</p><p>Broder Daniel</p><p>DOLORES RECORDS 06633, DOL 140</p><p>&nbsp;</p><p>CC COWBOYS</p><p>Imperiet,</p><p>Imperiet</p><p>Imperiet</p><p>MISTLUR 05653, MLRCD 115</p><p>&nbsp;</p><p>LOVE IN DECEMBER</p><p>Johan Angergård,</p><p>Johan Angergård</p><p>Club 8</p><p>LABRADOR 22278, LAB 018</p><p>&nbsp;</p><p>AND NO MORE SHALL WE PART</p><p>Nick Cave,</p><p>Nick Cave</p><p>Nick Cave</p><p>MUTE 05834, CDSTUMM 164 </p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/711434</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160426_0400_1540a841fcc.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 26 Apr 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I serien "Musik och kropp" möter vi människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I första programmet: författaren Elisabeth Åsbrink Jakobsen och journalisten Martin Schibbye.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter <strong>Elisabeth Åsbrink Jakobsen</strong> i Köpenhamn. Hon har fått <em>Ryszard Kapuściński Award,</em> Dansk-svenska kulturfondens kulturpris och svenska <em>Augustpriset</em> för sin bok "Och i Wienerwald står träden kvar".<br><br>Elisabeth Åsbrink Jakobsen har även skrivit böckerna "Smärtpunkten" och "Bläck" samt teaterpjäserna "Räls", "Dr Alzheimer" och "Pojken och Det Sjungande Trädet". Hon var tidigare fast anställd på Sveriges Television, där hon arbetade som redaktör med granskande journalistik på Uppdrag Granskning. Hon skriver regelbundet krönikor och recensioner i Dagens Nyheter.<br><br>För några år sedan blev Elisabeth Åsbrink Jakobsen allvarligt sjuk och tillbringade sex veckor på sjukhus. <strong>Cecilia Bartolis</strong> sång i <em>Selve amiche</em> gav lindring till hennes svårt sjuka kropp. Upplevelsen av att ha varit så nära döden blev avgörande för Elisabeth Åsbrink Jakobsens beslut att börja skriva. <strong>Nina Simones</strong> röst och ord ledsagar henne då.<br><br>I sina böcker och artiklar arbetar Elisabeth Åsbrink Jakobsen ofta med minnet som arbetsmaterial – vår samtids minne, Europas minne och med sina egna kroppsminnen.<br><br>Hon minns hur hon som fyraåring sitter under sin fars piano i ”ett regn av Bach”. <em>Goldbergvariationerna</em> spelade av <strong>Glenn Gould</strong>, en grekisk bouzouki-orkester och <em>Beethovens sjunde symfoni</em>, med <strong>Berlinfilharmonikerna</strong> och <strong>Herbert von Karajan</strong>, blir för Elisabeth Åsbrink Jakobsen en bro mellan kropp och själ.<br><br><strong>Martin Schibbye</strong> tar emot oss i hemmet i Farsta utanför Stockholm. För sina utrikesreportage i främst Syd- och Sydostasien fick han <em>Publicistklubbens pris till Anna Politkovskajas minne</em>. Med fotografen <strong>Johan Persson</strong> tillbringade han 438 dagar (deras boktitel) i det ökända Kalityfängelset i Etiopien. Den första tiden satt Martin Schibbye isolerad i en minimal cell.<br><br>– Frånvaron av musik förvärrar ensamheten. Jag går snabbt ner mig i mörka tankar. Kanske är jag skyldig. Kanske blir jag kvar här hela livet. Jag tänker i cellen att min mormor hade klarat det här bättre. Utantill kan hon psalmer, dikter och sånger – en kulturskatt hon alltid bär med sig och kan hämta kraft ur. <br><br>Det är olidligt att lyssna till den nationalistiska propagandamusiken som fängelseledningen kör ut dygnet runt på maxvolym. Men det är underbart att få in en mp3-spelare fylld med musik hemifrån. <strong>Thåström</strong> sjunger <em>We are the Soldiers of the Human Race</em> och även <strong>Laleh</strong>, <strong>Broder Daniel</strong>, <strong>Nick Cave</strong> och <strong>Club 8</strong> blir musikaliska livlinor. När Martin Schibbye lyssnar på kärleksballaden <em>Love in December</em> bryts de psykiska försvaren ner och gråten väller fram i längtan efter hustrun <strong>Linnea</strong>.</p><p><br></p><p><span data-mce-style="text-decoration: underline;" style="text-decoration: underline;">Låtlista Kropp och musik 1</span>:</p><p>&nbsp;</p><p>BODY AND SOUL</p><p>Frank Eyton/ Edward Heyman/ Robert Sour</p><p>Billie Holiday/ Harry Edison/ Ben Webster/ Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/ Alvin Stoller</p><p>VERVE 00383, 589 932-2</p><p>&nbsp;</p><p>HAN TUGGAR KEX</p><p>Laleh Pourkarim,</p><p>Laleh Pourkarim</p><p>Laleh</p><p>LOST ARMY 27706, 5050467 6919- 5-7 </p><p>&nbsp;</p><p>SYMFONI NR 7 A-DUR OP 92</p><p>Ludwig Van Beethoven,</p><p>Herbert Von Karajan/ Berliner Philharmoniker</p><p>DGG 00174, 415 121-2</p><p>&nbsp;</p><p>SELVE AMICHE</p><p>Antonio Caldara,</p><p>Okänd</p><p>Cecilia...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Musik,och,kropp,Del,1.,Musiken,blir,en,bro,mellan,kropp,och,själ]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3667399_612_344.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I serien "Musik och kropp" möter vi människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I första programmet: författaren Elisabeth Åsbrink Jakobsen och journalisten Martin Schibbye.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/04/p2_tollansmusikaliska_20160426_0400_1540a841fcc.mp3" length="39413914" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det osynligas piano del 6: I huvudet på en lesbisk körledare och vem var Schubert?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt Schubert-älskaren Sverker Åström, pianisten Conny Antonov, visdiktaren Jan Hammarlund och körledaren Grete Pedersen. Grete berättar hur viktigt det är att vara öppen med sin sexuella preferens.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det sjätte och sista avsnittet i serien <em>Det osynligas piano</em> möter vi <strong>Grete Pedersen</strong>, körledare för <em>Det Norske Solistkor</em>, som nomineras till <em>Nordiska Rådets Musikpris</em> 2007. Hon berättar hur viktigt det är att vara öppen med sin sexuella preferens, för att öka mångfalden och få ett bättre, rikare och roligare samhälle. Inte minst inom den klassiska musikvärlden.<br><br>Pianisten <strong>Conny Antonov</strong> spelar <strong>Franz Schuberts</strong> sånger och förklarar vad det är som är så speciellt med den österrikiske tonsättaren.<br><br>Kompositören och sångaren <strong>Jan Hammarlund</strong> har ett levande förhållande till Franz Schuberts sånger. Han berättar om ett besök i Franz Schuberts rum i Wien.<br><br>Numera avlidne diplomaten <strong>Sverker Åström</strong> var Schubert-älskare. Han ville att Schubert skall spelas på hans begravning.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p>Impromptu Nr. 3 Gess-dur op.90-3 (D.899-3)<br>Schubert, Franz<br>Conny Antonov, piano<br>Liveinspelning<br><br>String Quartet nr 13, D 804 ”Der Tod und das Mädchen” II Andante con moto<br>Franz Schubert<br>Quartetto Italiano<br>String Quartets nr. 14, D 810 ”Rosamunde” and nr 13, D 804 ”Der Tod und das Mädchen”<br>Quartetto Italiano<br>PHILIPS 426 383-2<br><br>Frasses Ständiga Otur<br>Jan Hammarlund<br>Jan Hammarlund<br>Röda Linjen<br>Skördemåne Records SCD 07<br><br>10 Symfoni nr 8, h-moll. Ofullbordade. Sats 2 andante con moto<br>Schubert, Franz<br>HARNONCOURT, NIKOLAUS (DIR) CONCERTGEBOUW ORKEST (AMSTERDAM)<br>&nbsp;Inspelad: NEDERLÄNDERNA 1992<br>Teldec<br><br>Sonata for Piano in A major, D 959, II Andantio<br>Schubert, Franz<br>Alfred Brendel, piano<br>Schubert: Piano Sonatas D 784, 840, 894, 959 &amp; 960<br>PHILIPS 456573<br><br>An den mond - (D 296)<br>SCHUBERT, FRANZ (C) GOETHE, JOHANN WOLFGANG VON (A)<br>GOERNE, MATTHIAS (BAR) HAEFLIGER, ANDREAS (PI)<br>DECCA<br><br>An den mond - (D 296)<br>Conny Antonov, piano<br>Liveinspelning<br><br>Visa I Vinden<br>Elisabet Hermodsson<br>Grete Pedersen/Oslo Kammerkor/Gunnar Eriksson<br>Kyst <br>FOOTPRINT RECORDS FRCD 012<br><br>I Folketone (In the Folk Style)<br>Grieg, Edvard (1843 - 1907)<br>Det Norske Solistkor, choir. Grete Pedersen, conductor<br>Grieg - Choir Music<br>BIS-SACD-1661<br><br>Margrethes vuggesang (Margaret_s Cradle Song), Op.15 No.1<br>Grieg, Edvard (1843 - 1907)<br>Det Norske Solistkor, choir Grete Pedersen, conductor<br>Grieg - Choir Music<br>BIS-SACD-1661</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/710286</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160419_0400_153ccda7b2f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 19 Apr 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt Schubert-älskaren Sverker Åström, pianisten Conny Antonov, visdiktaren Jan Hammarlund och körledaren Grete Pedersen. Grete berättar hur viktigt det är att vara öppen med sin sexuella preferens.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I det sjätte och sista avsnittet i serien <em>Det osynligas piano</em> möter vi <strong>Grete Pedersen</strong>, körledare för <em>Det Norske Solistkor</em>, som nomineras till <em>Nordiska Rådets Musikpris</em> 2007. Hon berättar hur viktigt det är att vara öppen med sin sexuella preferens, för att öka mångfalden och få ett bättre, rikare och roligare samhälle. Inte minst inom den klassiska musikvärlden.<br><br>Pianisten <strong>Conny Antonov</strong> spelar <strong>Franz Schuberts</strong> sånger och förklarar vad det är som är så speciellt med den österrikiske tonsättaren.<br><br>Kompositören och sångaren <strong>Jan Hammarlund</strong> har ett levande förhållande till Franz Schuberts sånger. Han berättar om ett besök i Franz Schuberts rum i Wien.<br><br>Numera avlidne diplomaten <strong>Sverker Åström</strong> var Schubert-älskare. Han ville att Schubert skall spelas på hans begravning.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p>Impromptu Nr. 3 Gess-dur op.90-3 (D.899-3)<br>Schubert, Franz<br>Conny Antonov, piano<br>Liveinspelning<br><br>String Quartet nr 13, D 804 ”Der Tod und das Mädchen” II Andante con moto<br>Franz Schubert<br>Quartetto Italiano<br>String Quartets nr. 14, D 810 ”Rosamunde” and nr 13, D 804 ”Der Tod und das Mädchen”<br>Quartetto Italiano<br>PHILIPS 426 383-2<br><br>Frasses Ständiga Otur<br>Jan Hammarlund<br>Jan Hammarlund<br>Röda Linjen<br>Skördemåne Records SCD 07<br><br>10 Symfoni nr 8, h-moll. Ofullbordade. Sats 2 andante con moto<br>Schubert, Franz<br>HARNONCOURT, NIKOLAUS (DIR) CONCERTGEBOUW ORKEST (AMSTERDAM)<br>&nbsp;Inspelad: NEDERLÄNDERNA 1992<br>Teldec<br><br>Sonata for Piano in A major, D 959, II Andantio<br>Schubert, Franz<br>Alfred Brendel, piano<br>Schubert: Piano Sonatas D 784, 840, 894, 959 &amp; 960<br>PHILIPS 456573<br><br>An den mond - (D 296)<br>SCHUBERT, FRANZ (C) GOETHE, JOHANN WOLFGANG VON (A)<br>GOERNE, MATTHIAS (BAR) HAEFLIGER, ANDREAS (PI)<br>DECCA<br><br>An den mond - (D 296)<br>Conny Antonov, piano<br>Liveinspelning<br><br>Visa I Vinden<br>Elisabet Hermodsson<br>Grete Pedersen/Oslo Kammerkor/Gunnar Eriksson<br>Kyst <br>FOOTPRINT RECORDS FRCD 012<br><br>I Folketone (In the Folk Style)<br>Grieg, Edvard (1843 - 1907)<br>Det Norske Solistkor, choir. Grete Pedersen, conductor<br>Grieg - Choir Music<br>BIS-SACD-1661<br><br>Margrethes vuggesang (Margaret_s Cradle Song), Op.15 No.1<br>Grieg, Edvard (1843 - 1907)<br>Det Norske Solistkor, choir Grete Pedersen, conductor<br>Grieg - Choir Music<br>BIS-SACD-1661</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Det,osynligas,piano,del,6:,I,huvudet,på,en,lesbisk,körledare,och,vem,var,Schubert?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3666263_366_206.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:34:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt Schubert-älskaren Sverker Åström, pianisten Conny Antonov, visdiktaren Jan Hammarlund och körledaren Grete Pedersen. Grete berättar hur viktigt det är att vara öppen med sin sexuella preferens.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/04/p2_tollansmusikaliska_20160419_0400_153ccda7b2f.mp3" length="33102956" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det osynligas piano del 5: Operabögar och lesbiska sopraner]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Lesbiska sopraner? Kristin Norderval kritiserar traditionell opera och Stella Scott lämnar operascenen. Möt även den manlige traumatiske sopranen Ira Siff, La Gran Scena Opera Company i New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Inom operavärlden finns en uppsjö homo- och bisexuella män.<br><br>Men hur många lesbiska kvinnor känner vi till? Över hela världen lyser lesbiska sopraner med sin frånvaro. I alla fall de som är öppna med sin sexuella preferens. Till programmet idag har en svenska tackat nej – hon är rädd för att få sin karriär spolierad och hennes hustru är orolig för sitt jobb inom den klassiska musikbranschen.<br><br>I programmet medverkar dock två sopraner som älskar kvinnor: norskamerikanska tonsättaren och sångerskan <strong>Kristin Norderval</strong> som slutat sjunga traditionell opera och operasångerskan <strong>Stella Scott</strong> som har lämnat operascenerna.</p><p>Professorn och teatervetaren <strong>Tiina Rosenberg</strong> berättar om byxroller och varför operakonsten är en kroppslig konstform - i likhet med porrfilm.<br><br>Dramaturgen <strong>Göran Gademan</strong>, som skrev boken <em>Operabögar</em>, ger exempel på orgasmmusik i operorna och frilägger den navelsträng som finns mellan operabögars mammor och de stora operadivorna. Han avslöjar också vilken opera som ger homo- och bisexuella mod att skaffa barn.</p><p>Vi möter den manlige ”traumatiske sopranen” <strong>Ira Siff</strong> från <em>La Gran Scena Opera Company</em> i New York. Och vi hör musik med operadivorna <strong>Maria</strong> <strong>Callas</strong>, <strong>Anna Moffo</strong>, <strong>Joan Sutherland</strong>, <strong>Birgit Nilsson</strong>, <strong>Frederica Von Stade</strong> och <strong>Deborah Voigt</strong>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p><br>Ecstatic Plain, ur operan ”Mapping Venus”<br>Text: Hildergard von Bingen<br>Tonsättare: Sorrel Hays<br>Kristin Norderval, sopran. Tape.<br>Radioinspelning, New York.<br><br>Tosca, Act 2 - 1. Vissi D’Arte<br>Giacomo Puccini<br>Maria Callas, Tito Gobbi, Etc., Victor De Sabata; Orchestra Del Teatro Alla Scala<br>Callas Forever<br>EMI Records 7243 5 57389 2 9<br><br>Il re pastore: Act II - L’amerò sarò costante<br>Wolfgang Amadeus Mozart<br>Anna Moffo. Philharmonia-Orchester, Alceo Galliera.<br>Mozart Arias<br>EMI Records TESTAMENT SBT 1193<br><br>Dich, Teure Halle (Tannhäuser)<br>Wagner, Richard (1813 - 1883)<br>Birgit Nilsson, m fl.<br>Ritorna Vincitor!<br>DECCA 473 794-2<br><br>Tristan Und Isolde - Mild Und Leise<br>Wagner, Richard<br>Deborah Voigt; Bavarian Radio Symphony Orchestra. Sir Richard Armstrong, dirigent<br>Obsessions<br>Angel Records 7243 5 57681 2 4<br><br>Lucia di Lammermoor: Il dolce suono mi colpi di sua voce!<br>Donizetti<br>Joan Sutherland. Members of the Paris Chorus, Paris Conservatoire Orchestra / Nello Santi. &nbsp;<br>”Ten Top Sopranos” <br>DECCA&nbsp; 436 461-2<br><br>Ein Handwerk verstehst du sicher nicht - Die Frau ohne Schatten<br>Richard Strauss (1884 - 1949)<br>Birgit Nilsson, m fl<br>Ritorna vincitor!<br>DECCA 473 794-2<br><br>”Di tale amor che dirsi” - Leonora in Act I, Scene 2.<br>Verdi, Guiseppe<br>Zinka Milanov, soprano, RCA Victor Orchestra. Renato Cellini, Conductor.<br>VERDI: Trovatore (Il) (Bjorling, Milanov, Cellini) (1952)<br>NAXOS Historical 8.110240-41<br><br>Voi che sapete (Le nozze di Figaro) Cherubino’s aria<br>Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)<br>Frederica Von Stade mfl<br>Ten Top Mezzos<br>DECCA 436 462-2<br><br>Regnava nel silenzio ur operan Lucias Cavatina Lucia di Lammermoor<br>G Donizetti<br>Stella Scott, sopran. The Hermiatge Orchestra. dir. Mats Liljefors<br>Live i S:t Petersburg<br>Liveinspelning<br><br>Ecstatic Plain, ur operan ”Mapping Venus”<br>Text: Hildergard von Bingen<br>Tonsättare: Sorrel Hays<br>Kristin Norderval, sopran. Tape.<br>Radioinspelning, New York.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/700728</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160412_0400_153cdf917eb.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 12 Apr 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Lesbiska sopraner? Kristin Norderval kritiserar traditionell opera och Stella Scott lämnar operascenen. Möt även den manlige traumatiske sopranen Ira Siff, La Gran Scena Opera Company i New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Inom operavärlden finns en uppsjö homo- och bisexuella män.<br><br>Men hur många lesbiska kvinnor känner vi till? Över hela världen lyser lesbiska sopraner med sin frånvaro. I alla fall de som är öppna med sin sexuella preferens. Till programmet idag har en svenska tackat nej – hon är rädd för att få sin karriär spolierad och hennes hustru är orolig för sitt jobb inom den klassiska musikbranschen.<br><br>I programmet medverkar dock två sopraner som älskar kvinnor: norskamerikanska tonsättaren och sångerskan <strong>Kristin Norderval</strong> som slutat sjunga traditionell opera och operasångerskan <strong>Stella Scott</strong> som har lämnat operascenerna.</p><p>Professorn och teatervetaren <strong>Tiina Rosenberg</strong> berättar om byxroller och varför operakonsten är en kroppslig konstform - i likhet med porrfilm.<br><br>Dramaturgen <strong>Göran Gademan</strong>, som skrev boken <em>Operabögar</em>, ger exempel på orgasmmusik i operorna och frilägger den navelsträng som finns mellan operabögars mammor och de stora operadivorna. Han avslöjar också vilken opera som ger homo- och bisexuella mod att skaffa barn.</p><p>Vi möter den manlige ”traumatiske sopranen” <strong>Ira Siff</strong> från <em>La Gran Scena Opera Company</em> i New York. Och vi hör musik med operadivorna <strong>Maria</strong> <strong>Callas</strong>, <strong>Anna Moffo</strong>, <strong>Joan Sutherland</strong>, <strong>Birgit Nilsson</strong>, <strong>Frederica Von Stade</strong> och <strong>Deborah Voigt</strong>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p><br>Ecstatic Plain, ur operan ”Mapping Venus”<br>Text: Hildergard von Bingen<br>Tonsättare: Sorrel Hays<br>Kristin Norderval, sopran. Tape.<br>Radioinspelning, New York.<br><br>Tosca, Act 2 - 1. Vissi D’Arte<br>Giacomo Puccini<br>Maria Callas, Tito Gobbi, Etc., Victor De Sabata; Orchestra Del Teatro Alla Scala<br>Callas Forever<br>EMI Records 7243 5 57389 2 9<br><br>Il re pastore: Act II - L’amerò sarò costante<br>Wolfgang Amadeus Mozart<br>Anna Moffo. Philharmonia-Orchester, Alceo Galliera.<br>Mozart Arias<br>EMI Records TESTAMENT SBT 1193<br><br>Dich, Teure Halle (Tannhäuser)<br>Wagner, Richard (1813 - 1883)<br>Birgit Nilsson, m fl.<br>Ritorna Vincitor!<br>DECCA 473 794-2<br><br>Tristan Und Isolde - Mild Und Leise<br>Wagner, Richard<br>Deborah Voigt; Bavarian Radio Symphony Orchestra. Sir Richard Armstrong, dirigent<br>Obsessions<br>Angel Records 7243 5 57681 2 4<br><br>Lucia di Lammermoor: Il dolce suono mi colpi di sua voce!<br>Donizetti<br>Joan Sutherland. Members of the Paris Chorus, Paris Conservatoire Orchestra / Nello Santi. &nbsp;<br>”Ten Top Sopranos” <br>DECCA&nbsp; 436 461-2<br><br>Ein Handwerk verstehst du sicher nicht - Die Frau ohne Schatten<br>Richard Strauss (1884 - 1949)<br>Birgit Nilsson, m fl<br>Ritorna vincitor!<br>DECCA 473 794-2<br><br>”Di tale amor che dirsi” - Leonora in Act I, Scene 2.<br>Verdi, Guiseppe<br>Zinka Milanov, soprano, RCA Victor Orchestra. Renato Cellini, Conductor.<br>VERDI: Trovatore (Il) (Bjorling, Milanov, Cellini) (1952)<br>NAXOS Historical 8.110240-41<br><br>Voi che sapete (Le nozze di Figaro) Cherubino’s aria<br>Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)<br>Frederica Von Stade mfl<br>Ten Top Mezzos<br>DECCA 436 462-2<br><br>Regnava nel silenzio ur operan Lucias Cavatina Lucia di Lammermoor<br>G Donizetti<br>Stella Scott, sopran. The Hermiatge Orchestra. dir. Mats Liljefors<br>Live i S:t Petersburg<br>Liveinspelning<br><br>Ecstatic Plain, ur operan ”Mapping Venus”<br>Text: Hildergard von Bingen<br>Tonsättare: Sorrel Hays<br>Kristin Norderval,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Det,osynligas,piano,del,5:,Operabögar,och,lesbiska,sopraner]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3666256_366_206.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:55</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Lesbiska sopraner? Kristin Norderval kritiserar traditionell opera och Stella Scott lämnar operascenen. Möt även den manlige traumatiske sopranen Ira Siff, La Gran Scena Opera Company i New York.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/04/p2_tollansmusikaliska_20160412_0400_153cdf917eb.mp3" length="38341659" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det osynligas piano del 4: Take the A Train to the West Side 2]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi stannar kvar i Nordamerika. I Canada är det dödsstraff på sodomi till 1869, och homosexualitet avkriminaliseras först 1969. Två hatbrott: tonsättarna Marc Blitzstein och Claude Vivier mördades. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Leonard Bernsteins</strong> heta förälskelse och nära samarbetspartner, tonsättaren <strong>Marc Blitzstein</strong>, mördas vid ett hatbrott 1964. 1983 dör den begåvade kanadensiske tonsättaren <strong>Claude Vivier</strong> en våldsam hatbrottsdöd, endast 35 år gammal.<br><br>Vi möter Claude Viviers nära vän, <strong>Marjan Mozetich</strong> i Toronto, som kallas ”nutidens Tjajkovskij. I Mozetich’ musik är det emotionella elementet väsentligt och hans verk har titlar som <em>The Passion of Angels</em> och <em>Weeping Clouds</em>. Mozetich omhuldar det omdiskuterade begreppet ”gay sensibility”.<br><br>Klassiskt skolade sopranen, tonsättaren och real time-samplaren <strong>Kristin Norderval</strong> vägras skivinspelning av klassiska sånger p g a sin lesbisket och gör istället succé på alternativscener världen över. Möt denna elev till legenden <strong>Pauline Oliveros</strong>.<br><br>Vi möter också professorn, författaren och hornisten <strong>Nadine Hubbs</strong> som skriver boken <em>”The Queer Composition of America’s Sound”</em>. Hubbs berättar intima detaljer om hur musik och sex smälter samman i den s k homosexuella maffia som har en central plats i New Yorks musikliv under mitten av 1900-talet och som fortfarande formar det mytomspunna ”amerikanska soundet” inom klassisk musik.<br><br>Vi lyssnar på musik av <strong>Eve Beglarian</strong>, <strong>Lou Harrison</strong> och <strong>Michael Tilson Thomas</strong>. Och så undrar vi vad tystnaden står för hos tonsättaren <strong>John Cage</strong>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p><br>Timesteps (Excerpt)<br>Walter Carlos<br>Walter Carlos<br>A Clockwork Orange<br>Warner Europe 246 127<br><br>Unfolding Sky<br>Marjan Mozetich<br>CBC Vancouver Orchestra. Mario Bernardi, Conductor<br>MOZETICH: Affairs of the Heart - The Music of Marjan Mozetich (2001)<br>CBC Records SMCD5200<br><br>Pas De Deux<br>Marc Blitzstein<br>Bennett Lerner, piano<br>American Piano Music Vol. II ETCETERA RECORDS KTC 1036<br><br>The Cradle Will Rock<br>Marc Blitzstein<br>dawn upshaw m fl<br>Marc Blitzstein<br>Pear GEMS 0009 <br><br>Act I, Scene 1 – Prologue<br>Virgil Thomson<br>Ashley Putnam, Aviva Orvath, Batyah Godfrey, Billie Nash, D’Artagnan Petty<br>The Mother of Us All, disc 1<br>New World Records NW 288/289-2<br><br>Cunningham Stories (Every Morning...) (1 - 7)<br>Laurie Anderson<br>Laurie Anderson<br>A Chance Operation: The John Cage Tribute [Disc 2]<br>KOCH 3-7238-2 Y6x2<br><br>Sine Music (A Swarm Of Butterfiles Encountered Over The Ocean)<br>Richard Maxfield<br>Richard Maxfield<br>OHM+: The Early Gurus Of Electronic Music [Disc 1]<br>ellipsis arts CD3670<br><br>Double Music<br>Lou Harrison<br>Lou Harrison. Collab: John Cage<br>A Portrait<br>argo 455 590-2<br><br>Serenade for Betty Freeman &amp; Franco Assetto<br>Lou Harrison<br>Lou Harrison (Gamelan Sekar Kembar)<br>Gay American Composers - vol.1<br>Composers Recordings CRICD 721<br><br>If It’s On<br>New Circle Five<br>New Circle Five: Susie Ibarra, percussion; Pauline Oliveros, accordion. Kristin Norderval, soprano.<br>CD-titel: Dreaming Wide Awake<br>Deep Listening DL 20 - 2003<br><br>Ecstatic Plain, ur operan ”Mapping Venus”<br>Text: Hildergard von Bingen<br>Tonsättare: Sorrel Hays<br>Kristin Norderval, sopran. Tape.<br>Radioinspelning, New York.<br><br>Wolf Chaser<br>Eve Beglarian<br>Eve Beglarian, percussion and electronics. Robin Lorentz, violin and wolf chaser<br>Lesbian American Composers<br>CRI CD 780<br><br>SIDDHARTA<br>Claude Vivier<br>Orch Metropol. du Montreal. Dirigent: Walter Boudreau<br>”anthology of Canadian Music”<br>ACM 36 CD 1-4 (Radio Canada International)<br><br>Pulau Dewata<br>Claude Vivier<br>McGill Percussion Ensemble. Dirigent: Pierre Béluse<br>”anthology of Canadian Music”<br>ACM 36 CD 1-4 (Radio Canada International)<br><br>CHANTS<br>CLAUDE VIVER<br>Sju kvinnoröster. Dirigent: Lorrain Vaillancourt<br>”anthology of Canadian Music”<br>ACM 36 CD 1-4 (Radio Canada International)<br><br>ZIPANGU<br>Claude Vivier<br>I Musici de Montreal<br>”anthology of Canadian Music”<br>ACM 36 CD 1-4 (Radio Canada International)<br><br>I Unfolding Sky – Postcards From the Sky<br>Marjan Mozetich (2001)<br>CBC Vancouver Orchestra. Mario Bernardi, Conductor<br>MOZETICH: Affairs of the Heart - The Music of <br>CBC Records SMCD5200<br><br>II. Weeping Clouds – Postcards From the Sky<br>Marjan Mozetich<br>CBC Vancouver Orchestra. Mario Bernardi, Conductor<br>MOZETICH: Affairs of the Heart - The Music of Marjan Mozetich (2001)<br>CBC Records SMCD5200<br><br>III. A Messenger – Postcards From the Sky<br>Marjan Mozetich<br>CBC Vancouver Orchestra. Mario Bernardi, Conductor<br>MOZETICH: Affairs of the Heart - The Music of Marjan Mozetich (2001)<br>CBC Records SMCD5200</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/700670</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160405_0400_153766a981d.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 05 Apr 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi stannar kvar i Nordamerika. I Canada är det dödsstraff på sodomi till 1869, och homosexualitet avkriminaliseras först 1969. Två hatbrott: tonsättarna Marc Blitzstein och Claude Vivier mördades. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Leonard Bernsteins</strong> heta förälskelse och nära samarbetspartner, tonsättaren <strong>Marc Blitzstein</strong>, mördas vid ett hatbrott 1964. 1983 dör den begåvade kanadensiske tonsättaren <strong>Claude Vivier</strong> en våldsam hatbrottsdöd, endast 35 år gammal.<br><br>Vi möter Claude Viviers nära vän, <strong>Marjan Mozetich</strong> i Toronto, som kallas ”nutidens Tjajkovskij. I Mozetich’ musik är det emotionella elementet väsentligt och hans verk har titlar som <em>The Passion of Angels</em> och <em>Weeping Clouds</em>. Mozetich omhuldar det omdiskuterade begreppet ”gay sensibility”.<br><br>Klassiskt skolade sopranen, tonsättaren och real time-samplaren <strong>Kristin Norderval</strong> vägras skivinspelning av klassiska sånger p g a sin lesbisket och gör istället succé på alternativscener världen över. Möt denna elev till legenden <strong>Pauline Oliveros</strong>.<br><br>Vi möter också professorn, författaren och hornisten <strong>Nadine Hubbs</strong> som skriver boken <em>”The Queer Composition of America’s Sound”</em>. Hubbs berättar intima detaljer om hur musik och sex smälter samman i den s k homosexuella maffia som har en central plats i New Yorks musikliv under mitten av 1900-talet och som fortfarande formar det mytomspunna ”amerikanska soundet” inom klassisk musik.<br><br>Vi lyssnar på musik av <strong>Eve Beglarian</strong>, <strong>Lou Harrison</strong> och <strong>Michael Tilson Thomas</strong>. Och så undrar vi vad tystnaden står för hos tonsättaren <strong>John Cage</strong>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p><br>Timesteps (Excerpt)<br>Walter Carlos<br>Walter Carlos<br>A Clockwork Orange<br>Warner Europe 246 127<br><br>Unfolding Sky<br>Marjan Mozetich<br>CBC Vancouver Orchestra. Mario Bernardi, Conductor<br>MOZETICH: Affairs of the Heart - The Music of Marjan Mozetich (2001)<br>CBC Records SMCD5200<br><br>Pas De Deux<br>Marc Blitzstein<br>Bennett Lerner, piano<br>American Piano Music Vol. II ETCETERA RECORDS KTC 1036<br><br>The Cradle Will Rock<br>Marc Blitzstein<br>dawn upshaw m fl<br>Marc Blitzstein<br>Pear GEMS 0009 <br><br>Act I, Scene 1 – Prologue<br>Virgil Thomson<br>Ashley Putnam, Aviva Orvath, Batyah Godfrey, Billie Nash, D’Artagnan Petty<br>The Mother of Us All, disc 1<br>New World Records NW 288/289-2<br><br>Cunningham Stories (Every Morning...) (1 - 7)<br>Laurie Anderson<br>Laurie Anderson<br>A Chance Operation: The John Cage Tribute [Disc 2]<br>KOCH 3-7238-2 Y6x2<br><br>Sine Music (A Swarm Of Butterfiles Encountered Over The Ocean)<br>Richard Maxfield<br>Richard Maxfield<br>OHM+: The Early Gurus Of Electronic Music [Disc 1]<br>ellipsis arts CD3670<br><br>Double Music<br>Lou Harrison<br>Lou Harrison. Collab: John Cage<br>A Portrait<br>argo 455 590-2<br><br>Serenade for Betty Freeman &amp; Franco Assetto<br>Lou Harrison<br>Lou Harrison (Gamelan Sekar Kembar)<br>Gay American Composers - vol.1<br>Composers Recordings CRICD 721<br><br>If It’s On<br>New Circle Five<br>New Circle Five: Susie Ibarra, percussion; Pauline Oliveros, accordion. Kristin Norderval, soprano.<br>CD-titel: Dreaming Wide Awake<br>Deep Listening DL 20 - 2003<br><br>Ecstatic Plain, ur operan ”Mapping Venus”<br>Text: Hildergard von Bingen<br>Tonsättare: Sorrel Hays<br>Kristin Norderval, sopran. Tape.<br>Radioinspelning, New York.<br><br>Wolf Chaser<br>Eve Beglarian<br>Eve Beglarian, percussion and electronics. Robin Lorentz, violin and wolf chaser<br>Lesbian American Composers<br>CRI CD 780<br><br>SIDDHARTA<br>Claude Vivier<br>Orch Metropol. du Montreal. Dirigent: Walter Boudreau<br>”anthology...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Det,osynligas,piano,del,4:,Take,the,A,Train,to,the,West,Side,2]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3668620_839_472.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:23</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi stannar kvar i Nordamerika. I Canada är det dödsstraff på sodomi till 1869, och homosexualitet avkriminaliseras först 1969. Två hatbrott: tonsättarna Marc Blitzstein och Claude Vivier mördades. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/04/p2_tollansmusikaliska_20160405_0400_153766a981d.mp3" length="37826287" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det osynligas piano del 3: Take the A Train to the West Side 1]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi reder ut erotiska och musikaliska trådar mellan manliga tonsättare och deras musik i 1900-talets USA: Aaron Copland, Leonard Bernstein, David Diamond och grekiske dirigenten Dimitri Mitropoulos.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I USA finns det antihomosex-lagar ända fram till 1975. <strong>Henry Cowell</strong> kallas ”Kaliforniens Oscar Wilde” och sitter fem år i San Quentin-fängelset dömd för sodomi, vilket fortfarande är olagligt i ett tiotal amerikanska stater. Mellan 1947 och 1957 jagar <strong>senator</strong> <strong>McCarthy</strong> kommunister och homosexuella. Tonsättaren och accordeonisten <strong>Pauline Oliveros</strong> är 15 år när McCarthys jakt på icke önskvärda amerikaner inleds. Ur hennes rädsla för hatbrott utvecklar hon det djupa lyssnandet, <em>Deep Listening</em>. Det är på liv och död.<br><br>- Det gäller att överleva när man tillhör en utrotningsshotad art, säger Oliveros i programmet Det osynligas piano.<br>&nbsp;<br>Vi reder ut hur erotiska och musikaliska trådar löper samman bland manliga tonsättare och deras musik i 1900-talets USA. De inblandade är tonsättarna <strong>Aaron Copland</strong>, <strong>Leonard Bernstein</strong>, <strong>David Diamond</strong> och grekiske dirigenten <strong>Dimitri Mitropoulos</strong>. Bl a hade tonsättarna Leonard Bernstein och Aaron Copland en kärleksrelation.&nbsp; Dimitri Mitropoulos hade erotiska relationer med Leonard Bernstein och David Diamond.<br><br>Geniet och innovatören <strong>Harry Partch</strong> är en outsider. Här finns ingen gemensam gay estetik utan musiken spänner över neoklassisism, nyromantik, folkton, elektonmusik, abstrakt musik, modernism, minimalism, musical, operett, opera och kabaret.<br><br>Den vänsterradikale judiske bögen Aaron Copland skapar en musikalisk symbol för den amerikanska myten. Tre judiska homo- och bisexuella män skapar en helamerikansk musical om heterosexuell, kristen romans.<br>&nbsp;<br>Hur låter musiken kring det långa ”äktenskapet” mellan tonsättarna <strong>Samuel Barber</strong> och <strong>Gian Carlo Menotti</strong>? Varför tar pianisten <strong>Vladimir Horowitz</strong> elchocker och antidepressiva medel? Och vem är den homosexuella skuggan bakom <strong>Duke Ellingtons</strong> musik?</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p><br>The Beauty of Sorrow<br>Pauline Oliveros<br>Pauline Oliveros, accordeon<br>Tara’s Room<br>Deep Listening DL 22-2004 CD<br><br><br>Reason in Madness mixed<br>Pauline Oliveros<br>Pauline Oliveros, solo accordeon. Panaiotis, processing and mixing.<br>CD-titel: Crone Music <br>LOVELY MUSIC LTD CD 1903<br><br><br>Take The ”A” Train<br>Billy Strayhorn<br>Duke Ellington<br>Ellington Uptown<br>COLUMBIA 512917 2<br><br><br>Chelsea Bridge<br>Billy Strayhorn<br>Billy Strayhorn, piano<br>Piano Passion<br>Storyville 101 8404<br><br><br>Le Tombeau De Couperin I<br>Maurice Ravel/Marc H.Bonilla<br>Gary Burton, vibrafon. Makoto Ozone, piano<br>Virtuosi Concord Records CCD-2105-2 <br><br><br>And On The Seventh Day, Petals Fell In Petaluma<br>Harry Partch<br>Harry Partch<br>Gravikords, Whirlies &amp; Pyrophones<br>ellipsis arts CD3530<br><br><br>Aeolian Harp<br>Henry Cowell<br>Alan Feinberg<br>The American Innovator<br>argo 436 925-2<br><br><br>Fanfare for the Common Man<br>Aaron Copland<br>Slovak Radio Symphony Orchestra&nbsp; Stephen Gunzenhauser, Conductor<br>COPLAND: Appalachian Spring/Rodeo/Billy the Kid<br>NAXOS 8.550282<br><br><br>America (West Side Story)<br>Leonard Bernstein<br>Leonard Bernstein, dir. Orch &amp; Chorus. Kiri Te Kanawa, José Carreras,Tatiana Troyanos, Kurt Ollman.<br>Bernstein on Broadway<br>DG 447 898-2<br><br><br>Appalachian Spring<br>Copland, Aaron<br>Slovak Radio Symphony Orchestra&nbsp; Stephen Gunzenhauser, Conductor<br>COPLAND: Appalachian Spring/Rodeo/Billy the Kid<br>NAXOS 8.550282<br><br><br>Concerto For Clarinet: II. Rather Fast<br>Copland, Aaron (1900-1990)<br>Dornbusch, Karin<br>Barber, Copland, Ginastera Musica Vita<br>CAPRICE CAP 21591<br><br><br>Barber: Adagio For Strings, Op. 11<br>Samuel Barber (1910-1981)<br>Marin Alsop, dirigent; Wendy Warner, cello. Royal Scottish National Orchestra<br>Barber: Cello Concerto, Medea Suite, Adagio For Strings<br>NAXOS 8.559088<br><br><br>Cello Concerto - Molto Allegro E Appassionato <br>Samuel Barber (1910-1981) <br>Wendy Warner, cello. Marin Alsop, dirigent; Royal Scottish National Orchestra <br>Barber: Cello Concerto, Medea Suite, Adagio For Strings <br>NAXOS 8.559088<br><br><br>Suite from Sebastian I. Introduction<br>Gian Carlo Menotti 1911<br>Spoleto Fest Orch; R. Hickox, Raphael Wallfisch, cello<br>Apocalisse 1952; Fantasia Cello, Orch 1976 Sebasatian Ballet Suite 1944<br>Chandos Records CHAN 9900<br><br><br>III. Street fight<br>Gian Carlo Menotti 1911<br>Spoleto Fest Orch; R. Hickox, Raphael Wallfisch, cello<br>Apocalisse 1952; Fantasia Cello, Orch 1976 Sebasatian Ballet Suite 1944<br>Chandos Records CHAN 9900<br><br><br>Glitter and Be Gay (Candide)<br>Leonard Bernstein <br>Leonard Bernstein, dir. London symph orch, London Symph Chorus. Christa Ludwig, Nicolai Gedda, Della Jones&nbsp; m fl.<br>Bernstein on Broadway<br>DG 447 898-2<br><br><br>Elegy In Memory Of Maurice Ravel<br>David Diamond (b. 1915)<br>Diamond, David<br>John Adams, dirigent. Orchestra of St. Luke’s<br>American Elegies<br>Albany Records TROY 082<br><br><br>Psalm<br>Diamond, David (1915-2005)<br>Janos Starker, Gerard Schwarz; Seattle Symphony Orchestra<br>Diamond: Symphony #3, Psalm, Kaddish<br>NAXOS 8.559155<br><br><br>Schumann-Traumerei<br>Robert Schumann<br>Vladimir Horowitz, piano<br>The Magic of Vladimir Horowitz CD 1<br>DG 474 334-2</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/697807</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160329_0400_1535790beb8.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 29 Mar 2016 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi reder ut erotiska och musikaliska trådar mellan manliga tonsättare och deras musik i 1900-talets USA: Aaron Copland, Leonard Bernstein, David Diamond och grekiske dirigenten Dimitri Mitropoulos.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I USA finns det antihomosex-lagar ända fram till 1975. <strong>Henry Cowell</strong> kallas ”Kaliforniens Oscar Wilde” och sitter fem år i San Quentin-fängelset dömd för sodomi, vilket fortfarande är olagligt i ett tiotal amerikanska stater. Mellan 1947 och 1957 jagar <strong>senator</strong> <strong>McCarthy</strong> kommunister och homosexuella. Tonsättaren och accordeonisten <strong>Pauline Oliveros</strong> är 15 år när McCarthys jakt på icke önskvärda amerikaner inleds. Ur hennes rädsla för hatbrott utvecklar hon det djupa lyssnandet, <em>Deep Listening</em>. Det är på liv och död.<br><br>- Det gäller att överleva när man tillhör en utrotningsshotad art, säger Oliveros i programmet Det osynligas piano.<br>&nbsp;<br>Vi reder ut hur erotiska och musikaliska trådar löper samman bland manliga tonsättare och deras musik i 1900-talets USA. De inblandade är tonsättarna <strong>Aaron Copland</strong>, <strong>Leonard Bernstein</strong>, <strong>David Diamond</strong> och grekiske dirigenten <strong>Dimitri Mitropoulos</strong>. Bl a hade tonsättarna Leonard Bernstein och Aaron Copland en kärleksrelation.&nbsp; Dimitri Mitropoulos hade erotiska relationer med Leonard Bernstein och David Diamond.<br><br>Geniet och innovatören <strong>Harry Partch</strong> är en outsider. Här finns ingen gemensam gay estetik utan musiken spänner över neoklassisism, nyromantik, folkton, elektonmusik, abstrakt musik, modernism, minimalism, musical, operett, opera och kabaret.<br><br>Den vänsterradikale judiske bögen Aaron Copland skapar en musikalisk symbol för den amerikanska myten. Tre judiska homo- och bisexuella män skapar en helamerikansk musical om heterosexuell, kristen romans.<br>&nbsp;<br>Hur låter musiken kring det långa ”äktenskapet” mellan tonsättarna <strong>Samuel Barber</strong> och <strong>Gian Carlo Menotti</strong>? Varför tar pianisten <strong>Vladimir Horowitz</strong> elchocker och antidepressiva medel? Och vem är den homosexuella skuggan bakom <strong>Duke Ellingtons</strong> musik?</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p><br>The Beauty of Sorrow<br>Pauline Oliveros<br>Pauline Oliveros, accordeon<br>Tara’s Room<br>Deep Listening DL 22-2004 CD<br><br><br>Reason in Madness mixed<br>Pauline Oliveros<br>Pauline Oliveros, solo accordeon. Panaiotis, processing and mixing.<br>CD-titel: Crone Music <br>LOVELY MUSIC LTD CD 1903<br><br><br>Take The ”A” Train<br>Billy Strayhorn<br>Duke Ellington<br>Ellington Uptown<br>COLUMBIA 512917 2<br><br><br>Chelsea Bridge<br>Billy Strayhorn<br>Billy Strayhorn, piano<br>Piano Passion<br>Storyville 101 8404<br><br><br>Le Tombeau De Couperin I<br>Maurice Ravel/Marc H.Bonilla<br>Gary Burton, vibrafon. Makoto Ozone, piano<br>Virtuosi Concord Records CCD-2105-2 <br><br><br>And On The Seventh Day, Petals Fell In Petaluma<br>Harry Partch<br>Harry Partch<br>Gravikords, Whirlies &amp; Pyrophones<br>ellipsis arts CD3530<br><br><br>Aeolian Harp<br>Henry Cowell<br>Alan Feinberg<br>The American Innovator<br>argo 436 925-2<br><br><br>Fanfare for the Common Man<br>Aaron Copland<br>Slovak Radio Symphony Orchestra&nbsp; Stephen Gunzenhauser, Conductor<br>COPLAND: Appalachian Spring/Rodeo/Billy the Kid<br>NAXOS 8.550282<br><br><br>America (West Side Story)<br>Leonard Bernstein<br>Leonard Bernstein, dir. Orch &amp; Chorus. Kiri Te Kanawa, José Carreras,Tatiana Troyanos, Kurt Ollman.<br>Bernstein on Broadway<br>DG 447 898-2<br><br><br>Appalachian Spring<br>Copland, Aaron<br>Slovak Radio Symphony Orchestra&nbsp; Stephen Gunzenhauser, Conductor<br>COPLAND: Appalachian Spring/Rodeo/Billy the Kid<br>NAXOS...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Det,osynligas,piano,del,3:,Take,the,A,Train,to,the,West,Side,1]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3668636_366_206.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi reder ut erotiska och musikaliska trådar mellan manliga tonsättare och deras musik i 1900-talets USA: Aaron Copland, Leonard Bernstein, David Diamond och grekiske dirigenten Dimitri Mitropoulos.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/03/p2_tollansmusikaliska_20160329_0400_1535790beb8.mp3" length="36375149" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det osynligas piano del 2: Bränningar och rop.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Andra delen fokuserar på kvinnlig homo- och bisexualitet i konstmusikens värld. Tonsättaren och dirigenten Ethel Smyth är den första öppet lesbiska musikpersonligheten inom den klassiska musikvärlden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konstmusik komponerad av homoerotik och lesbiska passioner.</p><p>Inom den västerländska konstmusiken finner vi två abedissor, en 1500-talsfeminist, en telegrafist, en viktoriansk överklassdam - dotter till en general, en så kallad svensk herrgårdsfröken, en djupt troende katolik, en excentrisk cembalist, en motståndskvinna i manskläder och cigaretter och en röstekvilibrist utan gränser.</p><p>Fem skriver operor och fyra är orkesterdirigenter. Flera av dessa kvinnor är banbrytande i sin musik och pionjärer i sin gärning.<br><br>Hildegard av Bingen älskar Richardis von Stade och får migrän på 1100-talet. </p><p>Maddalena Casulana är först att kalla sig professionell tonsättare. På 1500-talet.<br><br>Engelska tonsättaren och dirigenten Ethel Smyth är den första öppet lesbiska musikpersonligheten inom den klassiska musikvärlden. En queer Fröken Sprakfåle klädd i tweed, slips, märkliga huvudbonader och hund.</p><p>Ethel Smyth är den enda kvinnliga tonsättare som hittills fått en opera uppförd på Metropolitan i New York.<br><br>Wanda Landowska, cembalopionjären, hamnar i svartsjukedram med kompositionsläraren och dirigenten Nadia Boulanger i Paris.</p><p>Selma Lagerlöf är svartsjuk på tonsättaren Elfrida Andrée.</p><p>Och hur är det med Helena Munktell, Sveriges första kvinnliga operatonsättare? </p><p>Vem är Peggy Glanville-Hicks?<br><br>Och vem är Frieda Belinfante?</p><p>Och så berättar tonsättaren och röstkonstnären Meredith Monk från New York om sitt musikaliska språk och vi får veta vilken musik hon skapar när hennes kvinnokäresta sedan 22 år, Mieke van Hoek, dör i cancer.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p><br>do you be<br>Meredith Monk<br>Meredith Monk <br>”Do You Be”<br>ECM New Series&nbsp; 1336&nbsp; 831 782-2<br><br>The March Of The Women<br>Ethel Smyth<br>Eiddwen Harrhy, sopran Janis Hardy, alt Dan Dressen, tenor James Bohn, bas Plymouth Music Series Chorus, Plymouth Music Series Orchestra. Philip Brunelle, dir.<br>Mass In D<br>EMI Classics 7243 5 67426 2 8<br><br>Mass In D Kyrie Eleison<br>Ethel Smyth<br>Eiddwen Harrhy, sopran Janis Hardy, alt Dan Dressen, tenor James Bohn, bas Plymouth Music Series Chorus, Plymouth Music Series Orchestra. Philip Brunelle, dir.<br>&nbsp;Mass In D<br>EMI Classics 7243 5 67426 2<br><br>Serenade In D III&nbsp; Allegretto Grazioso-Molto Vivace Grazioso-Allegretto Grazioso<br>Ethel Smyth<br>Ethel Smyth BBC Phil. - Odaline de la Martinez, dirigent. Sophie Langdon, violin. Richard Watkins, horn.<br>Concerto for violin, horn &amp; orchestra Serenade<br>CHANDOS CHAN 9449<br><br>O VIRGA AC DIADEMA UR SYMPHONIAE (SPIRITUAL SONGS)<br>HILDEGARD VON BINGEN <br>OXFORD CAMERATA JEREMY SUMMERLY, CONDUCTOR&nbsp; HILDEGARD VON BINGEN: HEAVENLY REVELATIONS<br>NAXOS 8.550998<br><br>Quia ergo femina (Because it was a woman) mortem instruxit (Antiphon)<br>Hildegard von Bingen<br>Sequentia<br>Hildegard von Bingen: Canticles of Ecstasy<br>deutsche harmonia mundi dhm 05472 77320 2 <br><br>Alma Redemptoris Mater (Marian Antiphon)<br>Hildegard von Bingen<br>Sequentia<br>Hildegard von Bingen: Canticles of Ecstasy<br>deutsche harmonia mundi dhm 05472 77320 2<br><br>Morir non può il mio cuore<br>Maddalena Casulana 1540-1566/1583<br>Hilliard Ensemble<br>Italian Renaissance Madrigals<br>EMI Classics CDC 54435 2<br><br>Bränningar, Symfonisk Bild, Op 19<br>Helena Munktell (1852 - 1919)<br>Gävle Symfoniorkester - Tobias Ringborg, Dir<br>Helena Munktell - Orchestral Works &nbsp;<br><br>Sommarminnen Från Bjurslätt<br>Elfrida Andrée<br>Elfrida Andrée<br>David Bergström<br>Souvenirer Från Göteborg - Souvenirs From Gothenburg <br>Altfiol i Väst 12-153.51300<br><br>Mondenschein, D. 875. Quintet for male voices &amp; piano, (Op. 102)<br>Schubert, Franz<br>Nadia Boulanger, dir, piano. Paul Derenne, tenor. Comtesse de Polignac, sopran<br>Monteverdi - Boulanger, Lipatti<br>Pearl GEMM CD 9994 <br><br>Three Pieces for Cello &amp; Piano. I. Modere<br>Boulanger, Nadia<br>Nina Flyer, cello. Chi-Fun Lee, piano.<br>Ran: Three Fantasy Movements<br>KOCH Int Classics 3-7269-2H1 <br><br>Le Couteau Kniven<br>Boulanger, Nadia (1887-1979)<br>Emile Naoumoff, Doris Reinhardt, mezzosopran<br>Boulanger: Theme Et Variations, Etc.; Naoumoff: In Memoriam Lili Boulanger<br>MARCO POLO 8.223636<br><br>Goldberg Variations, BWV 988: Aria (Andante espressivo)<br>J. S. Bach<br>Wanda Landowska<br>J. S. Bach - Goldberg Variations, Italian Concerto, Chromatic Fantasia and Fugue EMI CDH 7610082<br><br>Concerto Champetre - 2nd Movement<br>Francis Poulenc<br>Wanda Landowska, Danish Radio Symph Orch, Malko<br>Great Musicians in Copenhagen-Historic Live Recordings from the Archive of Danmark’s Radio 1932-1934<br>danacord DACOCD 303<br><br>The Transposed Heads Opera i en akt: Scene 3<br>Peggy Glanville-Hicks<br>The West Australian Symphony Orchestra. David Measham, dirigent<br>Glanville-Hicks - The Transposed Heads Opera efter Thomas Mann<br>Australian Broadcast Corporation 8.770021<br><br>Sonala for Harp II<br>Peggy Glenville-Hicks<br>Marshall McGuire <br>Marshall Mcguire – Awakening<br>Tall Poppies TP071<br><br>MADWOMEN’S VISION<br>Meredith Monk<br>Meredith Monk<br>”Book of Days”<br>ECM New Series&nbsp; 1399&nbsp; 839 624-2<br><br>Mass In D Benedictus<br>Ethel Smyth<br>Eiddwen Harrhy, sopran Janis Hardy, alt Dan Dressen, tenor James Bohn, bas Plymouth Music Series Chorus, Plymouth Music Series Orchestra. Philip Brunelle, dir.<br>Mass In D<br>EMI Classics 7243 5 67426 2</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/697599</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160322_0400_1532e8632f4.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 22 Mar 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Andra delen fokuserar på kvinnlig homo- och bisexualitet i konstmusikens värld. Tonsättaren och dirigenten Ethel Smyth är den första öppet lesbiska musikpersonligheten inom den klassiska musikvärlden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konstmusik komponerad av homoerotik och lesbiska passioner.</p><p>Inom den västerländska konstmusiken finner vi två abedissor, en 1500-talsfeminist, en telegrafist, en viktoriansk överklassdam - dotter till en general, en så kallad svensk herrgårdsfröken, en djupt troende katolik, en excentrisk cembalist, en motståndskvinna i manskläder och cigaretter och en röstekvilibrist utan gränser.</p><p>Fem skriver operor och fyra är orkesterdirigenter. Flera av dessa kvinnor är banbrytande i sin musik och pionjärer i sin gärning.<br><br>Hildegard av Bingen älskar Richardis von Stade och får migrän på 1100-talet. </p><p>Maddalena Casulana är först att kalla sig professionell tonsättare. På 1500-talet.<br><br>Engelska tonsättaren och dirigenten Ethel Smyth är den första öppet lesbiska musikpersonligheten inom den klassiska musikvärlden. En queer Fröken Sprakfåle klädd i tweed, slips, märkliga huvudbonader och hund.</p><p>Ethel Smyth är den enda kvinnliga tonsättare som hittills fått en opera uppförd på Metropolitan i New York.<br><br>Wanda Landowska, cembalopionjären, hamnar i svartsjukedram med kompositionsläraren och dirigenten Nadia Boulanger i Paris.</p><p>Selma Lagerlöf är svartsjuk på tonsättaren Elfrida Andrée.</p><p>Och hur är det med Helena Munktell, Sveriges första kvinnliga operatonsättare? </p><p>Vem är Peggy Glanville-Hicks?<br><br>Och vem är Frieda Belinfante?</p><p>Och så berättar tonsättaren och röstkonstnären Meredith Monk från New York om sitt musikaliska språk och vi får veta vilken musik hon skapar när hennes kvinnokäresta sedan 22 år, Mieke van Hoek, dör i cancer.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></p><p><br>do you be<br>Meredith Monk<br>Meredith Monk <br>”Do You Be”<br>ECM New Series&nbsp; 1336&nbsp; 831 782-2<br><br>The March Of The Women<br>Ethel Smyth<br>Eiddwen Harrhy, sopran Janis Hardy, alt Dan Dressen, tenor James Bohn, bas Plymouth Music Series Chorus, Plymouth Music Series Orchestra. Philip Brunelle, dir.<br>Mass In D<br>EMI Classics 7243 5 67426 2 8<br><br>Mass In D Kyrie Eleison<br>Ethel Smyth<br>Eiddwen Harrhy, sopran Janis Hardy, alt Dan Dressen, tenor James Bohn, bas Plymouth Music Series Chorus, Plymouth Music Series Orchestra. Philip Brunelle, dir.<br>&nbsp;Mass In D<br>EMI Classics 7243 5 67426 2<br><br>Serenade In D III&nbsp; Allegretto Grazioso-Molto Vivace Grazioso-Allegretto Grazioso<br>Ethel Smyth<br>Ethel Smyth BBC Phil. - Odaline de la Martinez, dirigent. Sophie Langdon, violin. Richard Watkins, horn.<br>Concerto for violin, horn &amp; orchestra Serenade<br>CHANDOS CHAN 9449<br><br>O VIRGA AC DIADEMA UR SYMPHONIAE (SPIRITUAL SONGS)<br>HILDEGARD VON BINGEN <br>OXFORD CAMERATA JEREMY SUMMERLY, CONDUCTOR&nbsp; HILDEGARD VON BINGEN: HEAVENLY REVELATIONS<br>NAXOS 8.550998<br><br>Quia ergo femina (Because it was a woman) mortem instruxit (Antiphon)<br>Hildegard von Bingen<br>Sequentia<br>Hildegard von Bingen: Canticles of Ecstasy<br>deutsche harmonia mundi dhm 05472 77320 2 <br><br>Alma Redemptoris Mater (Marian Antiphon)<br>Hildegard von Bingen<br>Sequentia<br>Hildegard von Bingen: Canticles of Ecstasy<br>deutsche harmonia mundi dhm 05472 77320 2<br><br>Morir non può il mio cuore<br>Maddalena Casulana 1540-1566/1583<br>Hilliard Ensemble<br>Italian Renaissance Madrigals<br>EMI Classics CDC 54435 2<br><br>Bränningar, Symfonisk Bild, Op 19<br>Helena Munktell (1852 - 1919)<br>Gävle Symfoniorkester - Tobias Ringborg, Dir<br>Helena Munktell - Orchestral Works &nbsp;<br><br>Sommarminnen Från Bjurslätt<br>Elfrida Andrée<br>Elfrida Andrée<br>David Bergström<br>Souvenirer Från...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Det,osynligas,piano,del,2:,Bränningar,och,rop.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3652378_352_198.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Andra delen fokuserar på kvinnlig homo- och bisexualitet i konstmusikens värld. Tonsättaren och dirigenten Ethel Smyth är den första öppet lesbiska musikpersonligheten inom den klassiska musikvärlden.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/03/p2_tollansmusikaliska_20160322_0400_1532e8632f4.mp3" length="38861970" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det osynligas piano del 1: Giljotiner och symaskiner. Konstmusik komponerad av homoerotik och lesbiska passioner.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Dominique Phinot's giljotinering 1556, Orfeusmyten med bögförtecken, Saint-Saëns i svandun, lesbiska symaskinsprinsessan de Polignac, Polarpristagaren Pierre Boulez och tonsättaren Thomas Adès.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren <strong>R. Timothy Brady'</strong>s opera <em>Edalat Square</em> hade premiär i Atlanta, USA, och handlar om två tonårskillar som 2005 avrättas i Iran för att de älskade män. Sedan den iranska revolutionen 1979 har ca 4 000 människor avrättats I Iran p g a <strong>lavaat</strong>, sex mellan män.</p><p>I&nbsp; <strong>Tjajkovskijs</strong> Ryssland är homosexualitet kriminellt ända till 1993, i <strong>Schuberts</strong>&nbsp;Österrike är homosexualitet olagligt ända till 1971. I <strong>Händels</strong>, <strong>Brittens</strong> och <strong>Pears</strong> England fram till 1967. I dagens Sverige, där samkönat sex varit tillåtet sedan 1944, vågar inte en homosexuell musikprofessor och en lesbisk sopran komma ut ur garderoben 2006. Medan <strong>Stockholms Gaykör</strong> firar 25 år i konfetti och tårar.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Om programserien:<br></p><p>"Det osynligas piano" - konstmusik komponerad på homoerotik och lesbiska passioner. <strong>Phinot</strong> I giljotinen. <strong>Corelli</strong> &amp; <strong>Händel</strong> som <em>Orfeus</em>. <strong>Landowska</strong> och <strong>Boulanger</strong> i svatsjukedrama. <strong>Tjajkovskij</strong> och <strong>Saint-Saëns</strong> i svandun. <strong>Ravel</strong> i garderoben och <strong>Poulenc</strong> kommer ut. <strong>Ethel Smyth</strong> älskar symaskinsprinsessan. <strong>Horowitz</strong>' piller hjälper inte. <strong>Blitzstein</strong> och <strong>Vivier</strong> mördas. <strong>Oliveros</strong> rädd, lyssnar djupt. <strong>Meredith Monk</strong> ropar. Musikprofessor kränkt. Sopran tystnar. Musiklexikon censurerar. <strong>Thomas Adès</strong> gift. <strong>Schubert</strong>, <strong>Janne</strong> &amp; <strong>Sverker Åström</strong>. <strong>Tiina</strong>, <strong>Stella</strong>, <strong>Ira</strong> och <strong>Gardeman</strong>. Tonårsbögar hängs I Iran – <strong>Timothy</strong> skriver opera.</p><p><br></p><p><strong>Låtlista:</strong><br></p><p><strong></strong><br>När jag för mig själv i mörka skogen går Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942)<br>Stella Scott, sopran.<br>The Hermiatge Orchestra. dir. Mats Liljefors &nbsp;<br>Live i S:t Petersburg<br><br><br>Ur operan Edalat Square<br>R Timothy Brady <br>Liveinspelning I Atlanta 2007.<br><br><br>Geschwinde, ihr wirbelnden Winde, BWV 201 Aria: Mit Verlangen druck ich deine zarten Wangen (Bass)<br>BACH, J.S.<br>Stuttgart Gachinger Kantorei&nbsp; Stuttgart Bach Collegium&nbsp; Helmuth Rilling, Conductor. Sibylla Rubens, soprano / Ingeborg Danz, alto / Lothar Odinius, tenor / James Taylor, tenor / Matthias Goerne, baritone / Dietrich Henschel, bass <br>BACH, J.S.: Contest Between Phoebus and Pan (The), BWV 201 (Secular Cantata)<br>Hännsler<br>CLASSIC CD92.061 (NAXOS)<br><br>VIVONS M’AMYE ET L’AMOUR POURSUYVONS – Motett<br>PHINOT, DOMINIQUE. CATULLUS, GAJUS VALERIUS HUELGAS ENSEMBLE. Van, dirigent<br>Inspelad: BELGIEN&nbsp; 2000<br><br>Lent <br>Barraqué, Jean<br>Herbert Henck, piano<br>Barraque, Jean - Sonate Pour Piano<br>ECM NEW SERIES 1621 453 914-2<br><br>Varjele, Jumala, soaste<br>Veljo Tormis Stockholms Gaykör<br>Kärlek förändrar allt<br>Inspelat maj 2006 Nybrokajen 11<br><br>Sonata XII Movement 2 Allegro<br>Arcangelo Corelli (1653-1713)<br>Hugo Reyne, blockflöjt m fl <br>Corelli : Christmas Concerto<br>Opus 111<br><br>Concerto XI Con Quattro Violini Obligati In A Op 7 Presto<br>Guiseppe Valentini<br>Adrian Chandler, Violin And Conductor Mhairi Lawson Soprano<br>The Rise Of The North Italian Violin Concerto: 1690-1740<br>AVIE AV2106<br><br>Oboe Sonata In G Minor, HWV 404 - 1. Andante<br>Emma Kirkby, Charles Medlam; London&nbsp; Baroque <br>Händel, Georg Friedrich<br>Handel: Sacred Cantatas<br>BIS-CD-1065<br><br>Mut!<br>Schubert, Franz<br>Benjamin Britten; Peter Pears<br>Schubert Winterreise (D. 911) Benjamin Britten 1963<br>Decca 466 382-2 DECCA 417 473-2<br><br>Quintet - Third Movement<br>Adés, Thomas<br>Adés, Thomas, piano; Arditti Quartet<br>Adés Schubert Piano Quintets<br>EMI Classics 7243 5 57664 2<br><br>Valse Scherzo, Op. 34<br>Piotr Ilich Tchaikovsky (1840-93)<br>Itzhak Perlman, violin, Yuri Temirkanov; Leningrad Philharmonic Orchestra<br>Tchaikovsky Gala In Leningrad<br>RCAVictor Red Seal RD60739<br><br>Chansons Francaises, Op. 65 - 6. Rondel<br>Piotr Ilich Tchaikovsky (1840-93)<br>Jessye Norman. Evgeni Shenderovich<br>Tchaikovsky Gala In Leningrad<br>RCAVictor Red Seal RD60739<br><br>’Da, Chas Nastal!’ - ’Prostite V’I’ The Maid Of Orleans<br>Tchaikovsky, Peter Ilych (1840-1893)<br>Olga Borodina<br>Olga Borodina - Arias - Orchestra Of The Welsh National Opera - Carlo Rizzi<br>PHILIPS 446 663-2<br><br>The Swan<br>Camille Saint-Saëns<br>Clara Rockmore And Nadia Reisenberg<br>Gravikords, Whirlies &amp; Pyrophones<br>ellipsis arts CD3530<br><br>Pavane pour une infante defunte<br>Ravel, Maurice (1875-1937)<br>Pierre Boulez, dir. The Cleveland Orchestra<br>Ravel, Debussy - Voice &amp; Orchestra Works<br>DG 471 614-2</p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/694880</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160315_0400_1530eb4dae2.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 15 Mar 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Dominique Phinot's giljotinering 1556, Orfeusmyten med bögförtecken, Saint-Saëns i svandun, lesbiska symaskinsprinsessan de Polignac, Polarpristagaren Pierre Boulez och tonsättaren Thomas Adès.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tonsättaren <strong>R. Timothy Brady'</strong>s opera <em>Edalat Square</em> hade premiär i Atlanta, USA, och handlar om två tonårskillar som 2005 avrättas i Iran för att de älskade män. Sedan den iranska revolutionen 1979 har ca 4 000 människor avrättats I Iran p g a <strong>lavaat</strong>, sex mellan män.</p><p>I&nbsp; <strong>Tjajkovskijs</strong> Ryssland är homosexualitet kriminellt ända till 1993, i <strong>Schuberts</strong>&nbsp;Österrike är homosexualitet olagligt ända till 1971. I <strong>Händels</strong>, <strong>Brittens</strong> och <strong>Pears</strong> England fram till 1967. I dagens Sverige, där samkönat sex varit tillåtet sedan 1944, vågar inte en homosexuell musikprofessor och en lesbisk sopran komma ut ur garderoben 2006. Medan <strong>Stockholms Gaykör</strong> firar 25 år i konfetti och tårar.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>Om programserien:<br></p><p>"Det osynligas piano" - konstmusik komponerad på homoerotik och lesbiska passioner. <strong>Phinot</strong> I giljotinen. <strong>Corelli</strong> &amp; <strong>Händel</strong> som <em>Orfeus</em>. <strong>Landowska</strong> och <strong>Boulanger</strong> i svatsjukedrama. <strong>Tjajkovskij</strong> och <strong>Saint-Saëns</strong> i svandun. <strong>Ravel</strong> i garderoben och <strong>Poulenc</strong> kommer ut. <strong>Ethel Smyth</strong> älskar symaskinsprinsessan. <strong>Horowitz</strong>' piller hjälper inte. <strong>Blitzstein</strong> och <strong>Vivier</strong> mördas. <strong>Oliveros</strong> rädd, lyssnar djupt. <strong>Meredith Monk</strong> ropar. Musikprofessor kränkt. Sopran tystnar. Musiklexikon censurerar. <strong>Thomas Adès</strong> gift. <strong>Schubert</strong>, <strong>Janne</strong> &amp; <strong>Sverker Åström</strong>. <strong>Tiina</strong>, <strong>Stella</strong>, <strong>Ira</strong> och <strong>Gardeman</strong>. Tonårsbögar hängs I Iran – <strong>Timothy</strong> skriver opera.</p><p><br></p><p><strong>Låtlista:</strong><br></p><p><strong></strong><br>När jag för mig själv i mörka skogen går Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942)<br>Stella Scott, sopran.<br>The Hermiatge Orchestra. dir. Mats Liljefors &nbsp;<br>Live i S:t Petersburg<br><br><br>Ur operan Edalat Square<br>R Timothy Brady <br>Liveinspelning I Atlanta 2007.<br><br><br>Geschwinde, ihr wirbelnden Winde, BWV 201 Aria: Mit Verlangen druck ich deine zarten Wangen (Bass)<br>BACH, J.S.<br>Stuttgart Gachinger Kantorei&nbsp; Stuttgart Bach Collegium&nbsp; Helmuth Rilling, Conductor. Sibylla Rubens, soprano / Ingeborg Danz, alto / Lothar Odinius, tenor / James Taylor, tenor / Matthias Goerne, baritone / Dietrich Henschel, bass <br>BACH, J.S.: Contest Between Phoebus and Pan (The), BWV 201 (Secular Cantata)<br>Hännsler<br>CLASSIC CD92.061 (NAXOS)<br><br>VIVONS M’AMYE ET L’AMOUR POURSUYVONS – Motett<br>PHINOT, DOMINIQUE. CATULLUS, GAJUS VALERIUS HUELGAS ENSEMBLE. Van, dirigent<br>Inspelad: BELGIEN&nbsp; 2000<br><br>Lent <br>Barraqué, Jean<br>Herbert Henck, piano<br>Barraque, Jean - Sonate Pour Piano<br>ECM NEW SERIES 1621 453 914-2<br><br>Varjele, Jumala, soaste<br>Veljo Tormis Stockholms Gaykör<br>Kärlek förändrar allt<br>Inspelat maj 2006 Nybrokajen 11<br><br>Sonata XII Movement 2 Allegro<br>Arcangelo Corelli (1653-1713)<br>Hugo Reyne, blockflöjt m fl <br>Corelli : Christmas Concerto<br>Opus 111<br><br>Concerto XI Con Quattro Violini Obligati In A Op 7 Presto<br>Guiseppe Valentini<br>Adrian Chandler, Violin And Conductor Mhairi Lawson Soprano<br>The Rise Of The North Italian Violin Concerto: 1690-1740<br>AVIE AV2106<br><br>Oboe Sonata In G Minor, HWV 404 - 1. Andante<br>Emma...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Det,osynligas,piano,del,1:,Giljotiner,och,symaskiner.,Konstmusik,komponerad,av,homoerotik,och,lesbiska,passioner.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3643319_1500_845.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:47</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Dominique Phinot's giljotinering 1556, Orfeusmyten med bögförtecken, Saint-Saëns i svandun, lesbiska symaskinsprinsessan de Polignac, Polarpristagaren Pierre Boulez och tonsättaren Thomas Adès.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/03/p2_tollansmusikaliska_20160315_0400_1530eb4dae2.mp3" length="35323154" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Orkesterdirigenten Marin Alsop - en av världens främsta]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Exklusivt möte med orkesterdirigenten Marin Alsop, musikchef och konstnärlig ledare för Baltimores Symfoniorkester. Första kvinna någonsin i en sådan position i en stor symfoniorkester i USA. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Marin Alsop, </strong>som föddes i New York, är en amerikansk orkesterdirigent och violinist.&nbsp; Hennes främste mentor var orkesterdirigenten, tonsättaren och musikern <strong>Leonard Bernstein</strong>.</p><p>-När jag var 9 år upplevde jag Leonard Bernstein dirigera New Yorks filharmoniker. Sedan dess är han min stora hjälte och idol, berättar Marin Alsop. Jag älskade honom på distans och när jag lärde känna honom blev min kärlek ännu större. Ovanligt, faktiskt, då kärleken till en idol brukar klinga av när man kommer nära.</p><p>- Bernstein lärde mig vad berättelsen betyder för varje musikstycke. Han uppmuntrade mig att vara mig själv och genom honom förstod jag vad integritet är, berättar Marin Alsop.<br><br>Marin Alsop föddes 1956 i New York, och utbildade sig vid <em>Yaleuniversitetet</em> och vid <em>Juilliard School of Music</em>. Mellan 2002 och 2008 var hon chefsdirigent för <strong>Bournemouth Symfoniorkester</strong>. 2006 blev hon vald till årets musikpersonlighet i England. Sedan 2007 är Marin Alsop chefsdirigent för <strong>Baltimores Symfoniorkester</strong> och hon gästdirigerar regelbundet hos flera symfoniorkestrar i västvärlden. Hon är även konstnärlig ledare för <strong>São Paulo State Symphony</strong>. Den 7 september 2013 var Marin Alsop den första kvinnan att dirigera orkester och kör vid anrika <em>Last Night of the Proms</em> i <strong>Royal Albert Hall</strong>.<br></p><p>I programmet presenteras Marin Alsops kvinnliga dirigent-föregångare i USA. Hur står det till för kvinnor inom musiken I USA för 100 år sedan? Jo, amerikanska <strong>Musikerförbundet</strong> förbjuder kvinnor fram till 1904. Men kvinnorna ger inte upp utan startar istället eget. Under de 100 åren mellan 1893 och 1993 finns det 26 helkvinnliga symfoniorkestrar och sinfoniettor I USA!</p><p>1924 anställs för första gången musiker av det täcka könet i en manlig symfoniorkester I USA. Fem kvinnor får tillgång till <strong>San Fransiscos Symfoniorkester</strong>.</p><p>Året därpå, 1925, blir engelskfödda pianisten, tonsättaren och dirigenten <strong>Ethel Leginska</strong> dubbelt historisk vid sin debut i USA: hon leder <strong>New Yorks Symfoniorkester</strong> och de spelar i <em>Carnegie Hall</em>. Ethel Leginska är den första kvinna att dirigera sin egen opera i ett operahus. 1926 grundar hon den 100 musiker starka <strong>Bostons Filharmoniska Orkester</strong>. Senare grundar och dirigerar Leginska <strong>Bostons Kvinnliga Symfoniorkester, Kvinnornas Symfoniorkester i Chicago och Kvinnornas Nationella Symfoniorkester</strong> i New York.<br></p><p>Under tidigt 30-tal blir <strong>Antonia Brico</strong> första kvinna att dirigera både hos <strong>Berlinfilharmonikerna</strong> och i <strong>Metropolitanoperan</strong> i New York. Efter två föreställningar förbjuds dock Antonia Brico att dirigera i the Met, eftersom baritonen <strong>John Charles Thomas</strong> vägrar sjunga under kvinnlig ledning…</p><p>I juli 1938, på amfiteatern i <strong>Lewisohn Stadium</strong> i New York, tillåts Antonia Brico, som första kvinna någonsin, att dirigera de prestigefyllda <strong>New Yorks filharmoniker. </strong></p><p>Dirigenten<strong> Judith Somogi </strong>får gästdirigera<strong> Los Angeles’ Filharmoniker </strong>först 1975, under det s k K<em>vinnoåret</em>. Senare blir hon kapellmästare vid<strong> Frankfurtoperan.</strong></p><p>Marin Alsop har upprättat stipendiefonden <strong>Taki Concordia Conducting Fellowship</strong> för kvinnliga dirigenter.<br>-Fortfarande behövs det speciellt stöd för kvinnor inom dirigentyrket, förklarar Alsop.<br><br>Marin Alsop har spelat in ett 70-tal CD-skivor, bl a <strong>Johannes Brahms</strong> fyra symfonier och hon berättar varför Brahms musik fortfarande kan röra henne till tårar.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista</strong>: </p><p><br>On the Town - Three Dance Episodes: I. The Great Lover<br>Bernstein, Leonard (1918-90)<br>Marin Alsop; Bournemouth Symphony OrchestraBernstein: Chichester Psalms<br>NAXOS 8.559177<br><br>Serenade III: Erixymachos - Presto<br>Leonard Bernstein<br>Philip Quint, violin. Timothy Walden, cello. Marin Alsop; Bournemouth Symphony Orchestra<br>Bernstein: Serenade, Facsimile, Divertimento<br>NAXOS 8.559245<br><br>1.1&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; IMPROMPTU FÖR PIANO D 935:1 F-MOLL&nbsp; /OP 142:1, 1827/<br>SCHUBERT, FRANZ (C)<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; LEGINSKA, ETHEL (PI)<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; SYST: YDA<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Inspelad: USA&nbsp; 1928<br><br>Symphony #1 In C Minor, Op. 68 - 3. Un Poco Allegretto E Grazioso<br>Brahms, Johannes (1833-1897<br>Marin Alsop; London Philharmonic Orchestra <br>Brahms: Symphony #1, Tragic Overture, Academic Festival Overture<br>NAXOS 8.557428 <br><br>Symphony #1 In C Minor, Op. 68 - 1. Un Poco Sostenuto – Allegro<br>Brahms, Johannes (1833-1897)<br>Marin Alsop; London Philharmonic Orchestra <br>Brahms: Symphony #1, Tragic Overture, Academic Festival Overture<br>NAXOS 8.557428<br><br>Symphony No. 3 In F Major, Op. 90: III. Poco Allegretto<br>Johannes Brahms (1833-1897)<br>Marin Alsop; London Philharmonic Orchestra<br>Brahms: Symphony No. 3, Haydn Variations<br>NAXOS 8.557430 <br><br><br>Gorgon - III. Medusa<br>Christopher Rouse<br>Marin Alsop, dir. Colorado Symphony Orchestra; <br>Gorgon<br>RSAVictor 09026-68410-2 <br><br>Cello Concerto - Molto Allegro E Appassionato<br>Samuel Barber (1910-1981)<br>Wendy Warner, cello. Marin Alsop, dirigent; Royal Scottish National Orchestra<br>Barber: Cello Concerto, Medea Suite, Adagio For Strings<br>NAXOS 8.559088<br><br>Adagio For Strings, Op. 11<br>Samuel Barber (1910-1981)<br>Marin Alsop, dirigent; Wendy Warner, cello. Royal Scottish National Orchestra<br>Barber: Cello Concerto, Medea Suite, Adagio For Strings<br>NAXOS 8.559088</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/687472</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160308_0400_152c264a0e0.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 08 Mar 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Exklusivt möte med orkesterdirigenten Marin Alsop, musikchef och konstnärlig ledare för Baltimores Symfoniorkester. Första kvinna någonsin i en sådan position i en stor symfoniorkester i USA. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Marin Alsop, </strong>som föddes i New York, är en amerikansk orkesterdirigent och violinist.&nbsp; Hennes främste mentor var orkesterdirigenten, tonsättaren och musikern <strong>Leonard Bernstein</strong>.</p><p>-När jag var 9 år upplevde jag Leonard Bernstein dirigera New Yorks filharmoniker. Sedan dess är han min stora hjälte och idol, berättar Marin Alsop. Jag älskade honom på distans och när jag lärde känna honom blev min kärlek ännu större. Ovanligt, faktiskt, då kärleken till en idol brukar klinga av när man kommer nära.</p><p>- Bernstein lärde mig vad berättelsen betyder för varje musikstycke. Han uppmuntrade mig att vara mig själv och genom honom förstod jag vad integritet är, berättar Marin Alsop.<br><br>Marin Alsop föddes 1956 i New York, och utbildade sig vid <em>Yaleuniversitetet</em> och vid <em>Juilliard School of Music</em>. Mellan 2002 och 2008 var hon chefsdirigent för <strong>Bournemouth Symfoniorkester</strong>. 2006 blev hon vald till årets musikpersonlighet i England. Sedan 2007 är Marin Alsop chefsdirigent för <strong>Baltimores Symfoniorkester</strong> och hon gästdirigerar regelbundet hos flera symfoniorkestrar i västvärlden. Hon är även konstnärlig ledare för <strong>São Paulo State Symphony</strong>. Den 7 september 2013 var Marin Alsop den första kvinnan att dirigera orkester och kör vid anrika <em>Last Night of the Proms</em> i <strong>Royal Albert Hall</strong>.<br></p><p>I programmet presenteras Marin Alsops kvinnliga dirigent-föregångare i USA. Hur står det till för kvinnor inom musiken I USA för 100 år sedan? Jo, amerikanska <strong>Musikerförbundet</strong> förbjuder kvinnor fram till 1904. Men kvinnorna ger inte upp utan startar istället eget. Under de 100 åren mellan 1893 och 1993 finns det 26 helkvinnliga symfoniorkestrar och sinfoniettor I USA!</p><p>1924 anställs för första gången musiker av det täcka könet i en manlig symfoniorkester I USA. Fem kvinnor får tillgång till <strong>San Fransiscos Symfoniorkester</strong>.</p><p>Året därpå, 1925, blir engelskfödda pianisten, tonsättaren och dirigenten <strong>Ethel Leginska</strong> dubbelt historisk vid sin debut i USA: hon leder <strong>New Yorks Symfoniorkester</strong> och de spelar i <em>Carnegie Hall</em>. Ethel Leginska är den första kvinna att dirigera sin egen opera i ett operahus. 1926 grundar hon den 100 musiker starka <strong>Bostons Filharmoniska Orkester</strong>. Senare grundar och dirigerar Leginska <strong>Bostons Kvinnliga Symfoniorkester, Kvinnornas Symfoniorkester i Chicago och Kvinnornas Nationella Symfoniorkester</strong> i New York.<br></p><p>Under tidigt 30-tal blir <strong>Antonia Brico</strong> första kvinna att dirigera både hos <strong>Berlinfilharmonikerna</strong> och i <strong>Metropolitanoperan</strong> i New York. Efter två föreställningar förbjuds dock Antonia Brico att dirigera i the Met, eftersom baritonen <strong>John Charles Thomas</strong> vägrar sjunga under kvinnlig ledning…</p><p>I juli 1938, på amfiteatern i <strong>Lewisohn Stadium</strong> i New York, tillåts Antonia Brico, som första kvinna någonsin, att dirigera de prestigefyllda <strong>New Yorks filharmoniker. </strong></p><p>Dirigenten<strong> Judith Somogi </strong>får gästdirigera<strong> Los Angeles’ Filharmoniker </strong>först 1975, under det s k K<em>vinnoåret</em>. Senare blir hon kapellmästare vid<strong> Frankfurtoperan.</strong></p><p>Marin Alsop har upprättat stipendiefonden <strong>Taki Concordia Conducting Fellowship</strong> för kvinnliga dirigenter.<br>-Fortfarande behövs det speciellt stöd för kvinnor inom dirigentyrket, förklarar...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Orkesterdirigenten,Marin,Alsop,en,av,världens,främsta]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3642635_640_360.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Exklusivt möte med orkesterdirigenten Marin Alsop, musikchef och konstnärlig ledare för Baltimores Symfoniorkester. Första kvinna någonsin i en sådan position i en stor symfoniorkester i USA. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/03/p2_tollansmusikaliska_20160308_0400_152c264a0e0.mp3" length="34305353" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sångaren Jimmy Scott - mannen med kvinnorösten och komediennen Moms Mabley - kvinnan med mansrösten.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Om Little Jimmy Scott, mannen med en ängels röst och om lesbiska komediennen Moms Mabley, först i USA med offentliga skämt om rasism och homosexualitet. Med Nour El Refai och Renée Baker. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den afroamerikanske sångaren <strong>Jimmy Scott</strong> föds 1925 i Cleveland, Ohio och dör 2014 i Las Vegas, Nevada. Hans karriär spänner över 65 år med ett långt avbrott. Han ger ut ett stort antal skivor i flera genrer.<br><br>Scotts extraordinära frasering och romantiska sånguttryck gör honom till <strong>Billie Holidays, Ray Charles', Dinah Washingtons</strong> och <strong>Nancy Wilsons</strong> favoritsångare. Jimmy Scott samarbetar under sitt liv med stora jazzmusiker som <strong>Charlie Parker, Sarah Waughan, Lester Young, Charles Mingus, Quincy Jones</strong> och <strong>Wynton Marsalis</strong>.<br><br>Jimmy Scotts röst ligger i ett högt och androgynt läge. En ängels röst. Den överskrider genus- och åldersgränser och genomtränger lyssnaren med ren smärta. Men skönheten i Jimmy Scotts röst är en naturens nyck.<br><br>Vinden vänder första gången då Jimmy Scott och två av hans bröder får diagnosen <em>Kallmanns syndrom</em>, vilket leder till utebliven pubertet. ”Mina testiklar vandrade aldrig ner. Min penis förblev liten. Min röst kom aldrig i målbrottet. Jag fick varken skägg eller pubeshår.” Det berättar Jimmy Scott i biografin <em>Faith in Time – The Life of Jimmy Scott</em> av <strong>David Ritz.</strong><br><br>Jimmy Scott föds in i en syskonskara på tio i Cleveland, Ohio, och när han är 13 år förolyckas hans mamma av en rattfull bilförare.<br><br>I december 1949 spelar Jimmy Scott, med <strong>Lionel Hamptons Band</strong>, in den stora hiten Everybody's Somebody's Fool. Det är Hampton som döper honom till <strong>Little Jimmy Scott</strong> eftersom han är kort och spenslig. Scott blir dock inte krediterad med sitt namn på inspelningarna med Lionel Hampton. Samma sak händer några år senare då hans sång på <strong>Charlie Parkers</strong> <em>Embraceable You</em> krediterades sångerskan <strong>Chubby Newsome</strong>. Detta är en personlig och professionell kränkning och en katastrof för Jimmy Scott. Vinden vänder igen. Han berättar i biografin: "Under mitt vuxna liv har jag kallats freak, queer, liten flicka, gammal kärring och homo. Som sångare har jag kritiserats för att låta feminin och för att inte falla in i någon av kategorierna manlig/kvinnlig eller pop/jazz. För mig tog det ett helt liv att utveckla modet att fortsätta."<br><br>1963, på toppen av Jimmy Scotts karriär, tar <strong>Ray Charles</strong> honom under sina vingar och låter honom spela in den legendariska LP’n Fal<em>ling in Love is Wonderful</em> på sitt bolag <strong>Tangerine Records</strong>. Denna platta anser många vara en av de bästa jazzskivor som spelats in med en sångare. En person på skivbolaget Savoy, som spelat in honom tidigare, hävdar att Scott skrivit ”livstidskontrakt” med honom. Hela upplagan av skivan <em>Falling in Love is Wonderful</em> dras tillbaka efter bara några dagar. Jimmy Scotts karriär kastreras och hans änglaröst tystnar. Först 40 år senare ges skivan ut igen.<br><br>Under 30 år i tystnad bor Jimmy Scott i födelsestaden Cleveland i Ohio och försörjer sig som vaktmästare på sjukhus, som kontorist och som hissoperatör på ett hotell. Hans fans tror att han är död.<br><br>Vinden vänder igen 1991 då Jimmie Scott sjunger på en väns begravning och hans karriär får en renässans. <strong>Lou Reed</strong> engagerar honom för bakgrundssång på en platta och <strong>David Lynch</strong> låter honom sjunga i TV-serien <em>Twin Peaks</em>. Under 1990- och 2000-talen spelar Jimmy Scott in flera album och får prestigefyllda priser. Han gör covers på <em>Nothing Compares 2 U</em> (<strong>Prince</strong>), <em>Jealous Guy</em> (<strong>John Lennon</strong>), <em>Almost Blue</em> (<strong>Elvis Costello</strong>), och <em>Sorry Seems To Be The Hardest Word</em> (<strong>Elton John &amp; Bernie Taupin</strong>). Han samarbetar även med <strong>Anthony &amp; The Johnsons</strong>.<br><br>Jimmie Scott sjunger samma sång vid både <strong>Dwight Eisenhowers</strong> och <strong>Bill Clintons</strong> presidentinstallationer, nämligen <em>Why Was I Born</em>?<br><br>Afroamerikanskan <strong>Moms Mabley</strong> föds som <strong>Loretta Mary Aiken</strong> 1894 i North Carolina och dör 1975 i New York. Hon har 15 syskon. Pappan dör när hon är 11 och mamman när hon är 14. Då har Loretta blivit våldtagen två gånger; av en äldre svart man och av en lokal vit polis. Hon adopterar bort de två barn som blivit följden av övergreppen. Hon föder ytterligare fyra barn då hon tvingas gifta sig med en gammal man som hon avskyr.<br><br>Som 14-åring rymmer Loretta Mary Aiken till Cleveland, Ohio, och ansluter sig till den s k <em>Chitlin' circuit</em>, som är en benämning på de scener som afroamerikaner får lov att uppträda på under den öppna ras-segregationens tidevarv i USA. Namnet kommer från soul food-rätten <em>Chitterlings</em> som består av stuvade grisinälvor, och som serveras på dessa ställen. Andra artister verksamma här är t ex <strong>Count Basie, Sam Cooke, Ray Charles, Sammy Davis, JR, Duke Ellington, Ella Fitzgerald, The Jackson 5, Aretha Franklin, Jimi Hendrix, Billie Holiday, Lohn Lee Hooker, Lena Horne, Etta James, B. B. King, Patti LaBelle, Marvin Gaye, Little Richard, The Four Tops, The Miracles, Ike &amp; Tina Turner, The Supremes, The Temptations</strong> och <strong>Muddy Waters</strong>.<br><br>Loretta Mary Aiken tar namnet Mabley efter en f d pojkvän. Hon säger: "Han hade tagit så mycket från mig så det minsta jag kunde göra var att ta hans namn". Senare lägger hon till namnet Moms eftersom hon blir ”mamma” till många unga artister/komiker på <em>Chitlin' circuit</em>. Som 27-åring kommer hon ut som lesbisk och blir därmed trefaldigt X-märk - som inte lämplig att upplevas för barn!<br><br>Under 1920- och 30-talen uppträder Moms Mabley i manskläder. Fr a när hon gör sina lesbiska standup-akter. Senare blir hennes scenpersonlighet en tandlös sjavig hemmafru iklädd sladdrig hatt. Allt för att framstå som en ofarlig och blid tant. Hon tar ut sina löständer för att likna sin egen mormor som hade varit slav.<br><br>1931 samarbetar Moms Mabley med den erkända afroamerikanska författaren, dramatikern och antropologen <strong>Zora Neale Hurston</strong> i pjäsen <em>Fast and Furious: A Colored Revue in 37 Scenes</em>. Moms spelar huvudrollen.<br><br>Moms Mabley anses ha varit en av de främsta kvinnorna på standup-scenen och tjänar under en period 10 000 $ i veckan på <em>Apollo Theatre</em> i Harlem, New York. Hon spelar in mer än 20 album från sina föreställningar. Inte sällan sjunger hon också. Hon uppträder i TV och i filmer, t ex <em>The Emperor Jones</em> med operasångaren och människorättsaktivisten <strong>Paul Robeson</strong>. 1962 gör hon sin debut i Carnegie Hall för en vit publik. På TV-bolaget CBS är hon "The Funniest Woman in the World – Den roligaste kvinnan i världen” och tar upp vassare ämnen än sina komikerkollegor; nämligen rasism, kvinnors rättigheter och homosexualitet. De TV-bolag där hon medverkar blir utsatta för stark kritik från patriotiska och ärkekonservativa grupper på grund av de progressiva budskapen i Mableys texter och sånger.<br><br>Vid 75 års ålder blir Moms Mabley den äldsta personen någonsin att få en hit på USA Top 40-listan. Det är med låten <em>Abraham, Martin and John</em> som handlar om <strong>Lincoln, Luther King Jr</strong> och <strong>Kennedy</strong>. Även <strong>Bobby Kennedy</strong> nämner hon i texten.<br><br>Ståuppkomikern och skådespelerskan <strong>Nour EL-Refai</strong> och musikern <strong>Renée Baker</strong> från Chicago medverkar i programmet.<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:03  Nina Simone - Wild Is The Wind    Album: Don'T Let Me Be Misunderstood  Kompositör: Dimitri Tiomkin  Bolag: MERCURY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:04  Moms Mabley, Leroy Glover - Abraham Martin And John   Album: Abraham Martin And John  Kompositör: Dick Holler  Bolag: MERCURY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:06  Jimmy Scott, David Newman, Junior Mance, Billy Butler, Eric Gale, Ron Carter, Bruno Carr - Sometimes I Feel Like A Motherless Child    Album: The Source  Kompositör: Trad Från Usa  Bolag: ATLANTIC </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:10  Jimmy Scott, David Newman, Junior Mance, Billy Butler, Eric Gale, Ron Carter, Bruno Carr - Day By Day    Album: The Source  Kompositör: Sammy Cahn, Axel Stordahl, Paul Weston  Bolag: ATLANTIC  </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>2:12  Jimmy Scott, Paul Gayten - Everybody's Somebody's Fool    Album: Live In New Orleans  Kompositör: Ace Adams, Regina Adams, Gladys Hampton  Bolag: SPECIALTY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:13  Louis Jordan - Caldonia    Album: Greatest Hits  Kompositör: Fleecie Moore  Bolag: OFFICIAL </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:15  Jimmy Scott, Lionel Hampton - I Wish I Knew    Album: Lionel Hampton  Kompositör: Harry Warren  Bolag: GRP </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:18  Jimmy Scott, Fats Navarro, Charlie Parker, Walter Bishop, Tommy Potter, Roy Haynes - Embraceable You    Album: Complete Live At Birdland  Kompositör: George Gershwin  Bolag: RLR RECORDS </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:20  Jimmy Scott - Angel Eyes    Album: All The Way  Kompositör: Matt Dennis  Bolag: SIRE </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:22  Jimmy Scott, Ray Charles - Someone To Watch Over Me    Album: Falling In Love Is Wonderful  Kompositör: George Gershwin  Bolag: RHINO RECORDS </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:25  Jimmy Scott, Angelo Badalamenti, Kinny Landrum, Alvin Flythe, Ken-Ichi Shimazu, Vinnie Bell, Ron Carter, Brian Kirk - Sycamore Trees    Album: Twin Peaks  Kompositör: Angelo Badalamenti  Bolag: WARNER BROS </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>2:29  Jimmy Scott, Michael Kanan, Hilliard Green, Victor Jones - Nothing Compares 2 U    Album: Holding Back The Years  Kompositör: Prince  Bolag: BIRDOLOGY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:32  Jimmy Scott, Michael Kanan, Hilliard Green, Victor Jones - Nothing Compares 2 U    Album: Holding Back The Years  Kompositör: Prince  Bolag: BIRDOLOGY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:33  Moms Mabley - Monologue    Album: Moms Mabley Live At The Greek Theater  Kompositör: ?  Bolag: MERCURY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:34  Moms Mabley - Monologue    Album: Live At Sing Sing  Kompositör: ?  Bolag: MERCURY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:39  Pearl Bailey, Moms Mabley, Ray Tunia, Tony Mottola, Bob Haggart, Specs Powell - Saturday Night Fish Fry    Album: A Tribute To Black Entertainers (2)  Kompositör: Louis Jordan, Ellis Walsh  Bolag: COLUMBIA </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:42  Moms Mabley - The Best Of Moms Mabley    Album: The Best Of Moms Mabley  Kompositör: Moms Mabley  Bolag: MERCURY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:44  Moms Mabley, Leroy Glover - Abraham Martin And John    Album: Abraham Martin And John  Kompositör: Dick Holler  Bolag: MERCURY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:54  Moms Mabley, George Butcher - Super Funk    Album: Moms Mabley Live At The Greek Theater  Kompositör: Moms Mabley, Eddie Parton  Bolag: MERCURY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:58  Moms Mabley - Monologue    Album: Live At Sing Sing  Kompositör: ?  Bolag: MERCURY </p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/681102</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160301_0400_152ea72b7eb.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 01 Mar 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Om Little Jimmy Scott, mannen med en ängels röst och om lesbiska komediennen Moms Mabley, först i USA med offentliga skämt om rasism och homosexualitet. Med Nour El Refai och Renée Baker. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den afroamerikanske sångaren <strong>Jimmy Scott</strong> föds 1925 i Cleveland, Ohio och dör 2014 i Las Vegas, Nevada. Hans karriär spänner över 65 år med ett långt avbrott. Han ger ut ett stort antal skivor i flera genrer.<br><br>Scotts extraordinära frasering och romantiska sånguttryck gör honom till <strong>Billie Holidays, Ray Charles', Dinah Washingtons</strong> och <strong>Nancy Wilsons</strong> favoritsångare. Jimmy Scott samarbetar under sitt liv med stora jazzmusiker som <strong>Charlie Parker, Sarah Waughan, Lester Young, Charles Mingus, Quincy Jones</strong> och <strong>Wynton Marsalis</strong>.<br><br>Jimmy Scotts röst ligger i ett högt och androgynt läge. En ängels röst. Den överskrider genus- och åldersgränser och genomtränger lyssnaren med ren smärta. Men skönheten i Jimmy Scotts röst är en naturens nyck.<br><br>Vinden vänder första gången då Jimmy Scott och två av hans bröder får diagnosen <em>Kallmanns syndrom</em>, vilket leder till utebliven pubertet. ”Mina testiklar vandrade aldrig ner. Min penis förblev liten. Min röst kom aldrig i målbrottet. Jag fick varken skägg eller pubeshår.” Det berättar Jimmy Scott i biografin <em>Faith in Time – The Life of Jimmy Scott</em> av <strong>David Ritz.</strong><br><br>Jimmy Scott föds in i en syskonskara på tio i Cleveland, Ohio, och när han är 13 år förolyckas hans mamma av en rattfull bilförare.<br><br>I december 1949 spelar Jimmy Scott, med <strong>Lionel Hamptons Band</strong>, in den stora hiten Everybody's Somebody's Fool. Det är Hampton som döper honom till <strong>Little Jimmy Scott</strong> eftersom han är kort och spenslig. Scott blir dock inte krediterad med sitt namn på inspelningarna med Lionel Hampton. Samma sak händer några år senare då hans sång på <strong>Charlie Parkers</strong> <em>Embraceable You</em> krediterades sångerskan <strong>Chubby Newsome</strong>. Detta är en personlig och professionell kränkning och en katastrof för Jimmy Scott. Vinden vänder igen. Han berättar i biografin: "Under mitt vuxna liv har jag kallats freak, queer, liten flicka, gammal kärring och homo. Som sångare har jag kritiserats för att låta feminin och för att inte falla in i någon av kategorierna manlig/kvinnlig eller pop/jazz. För mig tog det ett helt liv att utveckla modet att fortsätta."<br><br>1963, på toppen av Jimmy Scotts karriär, tar <strong>Ray Charles</strong> honom under sina vingar och låter honom spela in den legendariska LP’n Fal<em>ling in Love is Wonderful</em> på sitt bolag <strong>Tangerine Records</strong>. Denna platta anser många vara en av de bästa jazzskivor som spelats in med en sångare. En person på skivbolaget Savoy, som spelat in honom tidigare, hävdar att Scott skrivit ”livstidskontrakt” med honom. Hela upplagan av skivan <em>Falling in Love is Wonderful</em> dras tillbaka efter bara några dagar. Jimmy Scotts karriär kastreras och hans änglaröst tystnar. Först 40 år senare ges skivan ut igen.<br><br>Under 30 år i tystnad bor Jimmy Scott i födelsestaden Cleveland i Ohio och försörjer sig som vaktmästare på sjukhus, som kontorist och som hissoperatör på ett hotell. Hans fans tror att han är död.<br><br>Vinden vänder igen 1991 då Jimmie Scott sjunger på en väns begravning och hans karriär får en renässans. <strong>Lou Reed</strong> engagerar honom för bakgrundssång på en platta och <strong>David Lynch</strong> låter honom sjunga i TV-serien <em>Twin Peaks</em>. Under 1990- och 2000-talen spelar Jimmy Scott in flera album och får prestigefyllda priser. Han gör covers på <em>Nothing Compares 2 U</em> (<strong>Prince</strong>), <em>Jealous Guy</em> (<strong>John...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Sångaren,Jimmy,Scott,mannen,med,kvinnorösten,och,komediennen,Moms,Mabley,kvinnan,med,mansrösten.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3635411_508_286.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Om Little Jimmy Scott, mannen med en ängels röst och om lesbiska komediennen Moms Mabley, först i USA med offentliga skämt om rasism och homosexualitet. Med Nour El Refai och Renée Baker. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/03/p2_tollansmusikaliska_20160301_0400_152ea72b7eb.mp3" length="36236774" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Renässanskvinnan Maya Angelou. ”Försök att vara en regnbåge i någons moln.”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Om Maya Angelou, författare, dansare och sångerska. Med tonsättaren Renée Baker och ljudkonstnären Yvette Jackson. Tredje delen av "När vinden vänder".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Birgitta Tollans nya programserie "När vinden vänder" handlar om människor som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar ”mot alla odds”.</p><p>Medverkar gör dirigenten och tonsättaren <strong>Renée Baker</strong> från Chicago och ljudkonstnären <strong>Yvette Jackson</strong> från San Diego.</p><p><em>Try to be a rainbow in someone's cloud – Försök att vara en regnbåge i någon annans moln.</em> Ja, så lyder ett av Maya Angelous motton. Ett annat är: <em>Jag har lärt mig att människor glömmer vad du sa och vad du gjorde, men människor glömmer aldrig hur du fick dem att känna</em>.</p><p><strong>Maya Angelou</strong> skrev dikter, författade sju självbiografier, dansade, skådespelade, skrev filmmanus, sjöng och reciterade. Hon arbetade också under en kort period som servitris, som prostituerad och som hallick.</p><p>Maya Angelous första självbiografi har titieln <em>I know why the caged bird sings – Jag vet varför burfågeln sjunger. </em>Den är tillägnad hennes son och <em>”alla löftets starka svarta fåglar som trotsar underläge och gudar och sjunger sina sånger”.</em> I sitt poem <em>Caged Bird – Burfågel</em> skriver Maya Angelou bland annat: <em>En burfågel kan sällan se ut genom gallret av ilska. Hans vingar är klippta och fötterna bundna, så han öppnar sin strupe och sjunger. Burfågeln sjunger om frihet.</em></p><p>Maya Angelou föds 1928 som <strong>Marguerite Johnson</strong> i St. Louis, Missouri, USA, och dör 2014. Sitt förnamn tar hon efter sin brors smeknamn på henne, "My-a sister". Angelou väljer hon ur sin första makes namn, en grekisk musiker som heter <strong>Enistasios Angelos</strong>.</p><p>Hon har kallats en renässanskvinna, karismatisk, passionerad, varm, vis och formidabel. Och elegant. En som kämpade för jämlikhet, tolerans och fred. En medborgarrättsaktivist som arbetade både med <strong>Malcolm X</strong> och <strong>Martin Luther King Jr</strong>. En förebild som förmedlade sina erfarenheter av att vara svart i USA.</p><p>Vinden vänder första gången när Mayas far försvinner från hemmet och modern lämnar barnen till farmodern <strong>Anne Henderson</strong> i Stamps, Arkansas. Maya tillbringar sina tio första år där, i en av USA’s fattigaste regioner, och får djupa erfarenheter av rasåtskillnad och fördomar.</p><p>Sju år gammal blir hon våldtagen av sin mors pojkvän. Mayas morbror dödar då våldtäktsförbrytaren. Detta blir ett djupt trauma för Maya. Hon blir stum och talar inte <strong><em>-</em></strong><em>under fem år</em>! De här erfarenheterna skildrar hon i sin första bok: <em>Jag vet varf</em><em>ör burfågeln sjunger</em>. Hon skriver:</p><p><em>”Jag var frivilligt stum. Jag hade en röst men vägrade att använda den. För när jag hörde att mammas pojkvän mördats så trodde jag att min stämma hade dödat en man och då vore det farligt att tala.”</em></p><p>Romanen <em>Jag vet varf</em><em>ör burfågeln sjunger</em> ges ut 1969. Det är hennes vän, den svarte, homosexuelle författaren <strong>James Baldwin</strong>, som uppmanar henne att börja skriva romaner.</p><p>- Jag tror att Maya Angelou valde att vara stum av ren självbevarelsedrift. Vi vet alla att tungan är ett mäktigt vapen, säger tonsättaren och dirigenten <strong>Renée Baker</strong> från Chicago. Även om Maya Angelou aldrig hade öppnat munnen igen så hade hennes röst varit lika stark, och med det menar jag hennes budskap. Allt i hennes liv togs ifrån henne som liten. Ibland återhämtar sig människor aldrig från sådana upplevelser. Hennes kvinnostämma tonade dock aldrig bort.</p><p>Vinden vänder igen när Maya under andra världskriget flyttar till San Francisco i Kalifornien. Hon får ett stipendium och studerar dans och skådespeleri vid <em>California Labor School</em>. Här tjatar Maya på ett av San Franciscos spårvagnsföretag så ihärdigt att de låter henne bli stadens första kvinnliga spårvagnskonduktör. Hon är endast 15 år och ett år senare föder hon sin son <strong>Guy</strong> efter ett one-night-stand med en kille i High School. Älskogen var ett forsknings-experiment, skriver hon senare.</p><p>Maya Angelou börjar sjunga och dansa på olika nattklubbar i San Francisco och får förfrågan om att medverka i en ny Broadwayshow i New York. Ödet vill att hon samtidigt blir erbjuden en plats som rollfiguren/sopranen Clara i operan <em>Porgy and Bess</em>som är på väg till Europa.</p><p>Maya Angelou väljer Porgy och Bess och vinden vänder igen! Londonpremiären går av stapeln på <em>Stoll Theatre</em> den 9 oktober 1952. Operan spelas till februari 1953 i Europa.<strong>Leontyne Price</strong> sjunger Bess, <strong>William Warfield</strong> sjunger Porgy och <strong>Cab Calloway</strong> gör kokainhandlaren Sporting Life.</p><p>Den här operan, <em>Porgy and Bess </em>hade haft urpremiär i Boston 1935. Och sin Europa-premiär hade den vid <em>Det Kongelige Opera</em> i Köpenhamn 1943. Nazisterna ockuperar då Danmark så vid denna uppsättning spelas alla roller av vita artister med svartmålade ansikten, sk blackfaces. Efter 22 utsålda föreställningar lägger nazisterna ner <em>Porgy and Bess </em>i Köpenhamn. Helvita föreställningar spelas även 1945 och 1950 i Zürich och 1948 i Göteborg och Stockholm.</p><p>Upplevelserna från Europaturnéen gestaltar Maya Angelou i tredje delen i sviten av självbiografier, <em>Sång fö</em><em>r livet</em>. Hon skriver: <em>”Musiken är min tillflykt. Jag kan krypa in i mellanrummet mellan noterna och kröker min rygg mot ensamheten”.</em></p><p>1957 medverkar Maya Angelou i filmen<em> Calypso Heat Wave</em> och ger ut albumet <em>Miss Calypso</em> där hon sjunger. <strong>Billie Holiday</strong>&nbsp;säger året efter till Maya Angelou: ”<em>Du kommer att bli berömd, men det blir inte för din sång.”</em></p><p>Maya Angelou återvänder till USA, sjunger in flera skivor och vinner tre Grammys för sina album. 1961 spelar hon en av karaktärerna i <strong>Jean Genets</strong> off-Broadway-pjäs <em>The Blacks </em>tillsammans med bl a <strong>Abbey Lincoln</strong> och <strong>Cicely Tyson</strong>. De gästspelar i Berlin och Genéve.</p><p>Maya Angelou flyttar med den sydafrikanske frihetskämpen <strong>Vusumzi Make</strong> till Kairo där hon fungerar som redaktör vid veckomagasinet <em>The Arab Observer</em>.</p><p>Efter ett år bosätter hon sig med sonen Guy i Accra i Ghana. Vinden vänder igen då sonen, efter en bilolycka blir förlamad och rullstolsburen. De stannar i Ghana under några år och Maya Angelou arbetar vid universitetet, hon är aktiv i den afroamerikanska utlandskolonin, hon är redaktör för <em>The African Review</em>, frilansskribent för <em>Ghana Times</em>, jobbar för <em>Radio Ghana</em> och skådespelar på Ghanas Nationalteater.</p><p>Angelou var så uppskattad att hon fick sitt eget frimärke i Ghana. Där möter hon medborgarrätts-aktivisten Malcolm X. Han ber henne komma med hem till USA för att bygga upp Organisationen för afro-amerikansk enighet, OAAU.</p><p>Strax efter hemkomsten till USA mördas Malcolm X av en av sina egna.</p><p>Några år senare ber Martin Luther King Jr Maya Angelou att organisera en marsch. Marschen skjut upp. På hennes 40-årsdag, den 4 april 1968, skjuts Martin Luther King Jr till döds. Hon blir så chockad att hon slutar fira sina födelsedagar under flera år. Vinden vänder ånyo på ett brutalt sätt.</p><p><em>My guilt made music with the tears </em>läser Maya Angelou i sin dikt <em>My guilt</em> - <em>Min skuld,</em>där hon nämner Malcolm X, och Martin Luther King Jr – <em>They fought too hard, they loved too well. My crime is I’m alive to tell. De kämpade för hårt, de älskade för väl. Mitt brott är att jag lever och kan berätta</em>.</p><p>Maya Angelou skriver det första filmmanus som någonsin skrivits av en svart kvinna. Filmens titel är <em>Georgia, Georgia</em> och den produceras 1972 av ett svenskt filmbolag och regisseras av svenske regissören och filmkritikern <strong>Stig Bjö</strong><strong>rkman</strong>.</p><p>Maya Angelou författar även en TV-serie i tio delar om bluesen och det afroamerikanska kulturarvet och 1977 spelar hon <strong>Kinta Kuntes</strong> farmor <strong>Yaisa</strong> i den banbrytande TV-serien <em>Roots</em> <em>- Rötter </em>av Alex Hayley.</p><p>När <strong>Bill Clinton</strong> svärs in i Vita huset 1993 reciterar Maya Angelou sin dikt ”<em>On the pulse of morning</em>” under ceremonien.</p><p>Ljudkonstnären <strong>Yvette Jackson</strong> möter Maya Angelou i highschool. Angelou läser ur sina diktsamlingar och håller ett inspirerande tal. Yvette är en av få elever som får möta henne efteråt.</p><p>Som 15-åring kände sig Yvette <em>illa till mods</em> efter att ha läst boken <em>Jag vet varför burfågeln sjunger</em>.</p><p>- Varför måste Maya Angelou berätta sanningen om alla dessa tragiska och plågsamma upplevelser hon haft? Det frågade sig Yvette Jackson förbittrat. Men efter att ha fått höra och möta Maya Angelou personligen blev Yvette lugnad och fick t o m en kram av poeten efter samtalet.</p><p>Yvette Jacksons egna musikaliska kompositioner är mycket inspirerade av Maya Angelous inställning till sanning och verklighet. Även om hon ännu inte använt Angelous egen röst i sina ljudspel så använder Yvette dokumentärt material; röster och ljud från dagsaktuella, politiska eller sociala teman.</p><p>I Radiospelet <em>Invisible People</em> komponerade Yvette Jackson in svarta prästers och professorers ”hate speech”, där de skrev och uttalade sig föraktfullt angående president Obamas stöd till samkönade äktenskap. <strong>Obama</strong> kallades bl a ”the first gay president” och afroamerikaner uppmanades att inte rösta på Obama.</p><p>- Ett annat ämne var det faktum att flera afroamerikanska kvinnor hade blivit mördade då de antogs vara lesbiska, säger Yvette Jackson.</p><p>- Maya Angelous röst har en alldeles egen timbre; det är ett mycket distinkt och unikt instrument. Hennes sätt att läsa; pauserna mellan fraserna och rummet mellan orden. Det är musik, säger Yvette Jackson.</p><p>- För Maya Angelou var musik mycket viktigt. Fast, jag tror inte på den där stereotypen att alla svarta människor kan sjunga, säger tonsättaren och dirigenten <strong>Renée Baker</strong>och lägger upp ett gapskratt. Men det råkar faktiskt vara sant när det gäller Maya Angelou, säger hon. Inte bara sjöng hon bra, hon var också en professionell dansare. En helt igenom fullfjädrar artist med musik i sin själ.</p><p>- Hennes poetiska uttryck glider av tungan likt en musikalisk fras. Det sker en <strong>mjukhet</strong>när en poet, en musiker eller en dansare, när människor som Maya Angelou, kommer fram i världen. När du upplever den här mjukheten så förändras du och meningen med ditt liv, säger Renée Baker.</p><p>När President Obama 2011 hedrade henne med <em>Presidentens Frihetsmedalj</em>, USA’s främsta civila pris, sa Obama: <em>Barndomens lidanden och övergrepp fick henne att sluta prata – men stämman hon senare fann hjälpte generationer av amerikaner att finna sin regnbåge bland molnen och inspirerade resten av oss att få fram det bästa i oss.</em></p><p>Själv sa Maya Angelou<em>: </em><em>Det sp</em><em>ännande är inte att endast överleva, utan att blomstra med lidelse, medkänsla, humor och elegans.</em></p><p>Maya Angelou avled efter flera års sjukdom den 28 maj 2014 i sitt hem i North Carolina.</p><p>Flera rappare och andra musiker har genom årens lopp samplat Maya Angelou eller nämnt henne i sina texter, t ex <strong>Alicia Keys,</strong> <strong>Kanye West</strong>, <strong>Talib Kweli, </strong><strong>Lupe Fiasco</strong>,<strong>Kendrick Lamar</strong>, <strong>Nicki Minaj</strong> och <strong>The Roots</strong>.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-bogus="true" id="_mce_caret"><strong>﻿Låtlista:</strong></span><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:03  Nina Simone - Wild Is The Wind    Album: Don'T Let Me Be Misunderstood  Kompositör: Dimitri Tiomkin  Bolag: MERCURY   </p><p><br> 12:05  Maya Angelou, Buckshot Lefonque - I Know Why The Caged Bird Sings    Album: Urban Soul  Kompositör: Branford Marsalis  Bolag: EPIC   </p><p><br>12:07  Maya Angelou, Buckshot Lefonque - I Know Why The Caged Bird Sings    Album: Urban Soul  Kompositör: Branford Marsalis  Bolag: EPIC   </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:09  Maya Angelou, Buckshot Lefonque - I Know Why The Caged Bird Sings    Album: Urban Soul  Kompositör: Branford Marsalis  Bolag: EPIC   </p><p><br> 12:10  Maya Angelou - Tears    Album: Black Pearls: The Poetry Of Maya Angelou  Kompositör: ?  Bolag: RHINO RECORDS   </p><p><br>12:15  Maya Angelou, Az Yet - Still I Rise   Album: Caged Bird Song  Kompositör: Van Jewell, Shawn Rivera  Bolag: SMOOCH MUSIC   </p><p><br>12:19  Maya Angelou, Az Yet - Still I Rise   Album: Caged Bird Song  Kompositör: Van Jewell, Shawn Rivera  Bolag: SMOOCH MUSIC   </p><p><br>12:21  Maya Angelou - When You Come To Me   Album: Black Pearls: The Poetry Of Maya Angelou  Kompositör: ?  Bolag: RHINO RECORDS   </p><p>12:22  Alexander Smallens, Leontyne Price, Helen Colbert, Helen Thigpen, Helen Dowdy, Cab Calloway, Howard Roberts, Ray Yates, William Warfield, John Mccurry, Joseph James, William Weasy, Moses Lamar, The Ev - Porgy And Bess   Album: Porgy &amp; Bess  Kompositör: George Gershwin  Bolag: GUILD   </p><p><br>12:25  Maya Angelou, Tommy Tedesco, Al Bello - Pusch Ka Pici Pi   Album: Miss Calypso  Kompositör: Louis Jordan, Walt Merrick, Joe Willoughby  Bolag: LIBERTY   </p><p><br> 12:27  Maya Angelou - Harlem Hopscotch   Album: Black Pearls: The Poetry Of Maya Angelou  Kompositör: ?  Bolag: RHINO RECORDS   </p><p><br>12:29  Maya Angelou - Africa   Album: Caged Bird Song  Kompositör: Van Jewell, Shawn Rivera  Bolag: SMOOCH MUSIC   </p><p><br> 12:32  Maya Angelou - My Guilt   Album: Black Pearls: The Poetry Of Maya Angelou  Kompositör: ?  Bolag: RHINO RECORDS   </p><p><br>12:39  Maya Angelou - The Thirteens (Black)   Album: Black Pearls: The Poetry Of Maya Angelou  Kompositör: ?  Bolag: RHINO RECORDS   </p><p><br> 12:40  Yvette Jackson - Invisible People Deliverance   Kompositör: Yvette Jackson   </p><p><br>12:44  Maya Angelou - Black Ode   Album: Black Pearls: The Poetry Of Maya Angelou  Kompositör: ?  Bolag: RHINO RECORDS   </p><p><br>12:45  Chicago Modern Orchestra Project, Renee Baker - Itadakimasu (I Humbly Receive)   Kompositör: Reneé Baker   </p><p><br>12:49  Maya Angelou - Phenomenal Woman   Album: In Their Own Voices (3)  Kompositör: ?  Bolag: RHINO   </p><p><br>12:53  Maya Angelou - On Aging   Album: Caged Bird Song  Kompositör: Van Jewell, Shawn Rivera  Bolag: SMOOCH MUSIC   </p><p><br>12:56  Talib Kweli - Get By    Album: Quality  Kompositör: Talib Kweli Greene, K West  Bolag: MCA RECORDS   </p><p><br>12:56  Alicia Keys - Caged Bird    Album: Songs In A Minor  Kompositör: Alicia Keys  Bolag: J RECORDS   </p><p><br> 12:57  Maya Angelou - Poem 3 Album: Black Pearls: The Poetry Of Maya Angelou Kompositör: ? Bolag: RHINO RECORDS</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/680701</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160223_0400_152808084ed.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 23 Feb 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Om Maya Angelou, författare, dansare och sångerska. Med tonsättaren Renée Baker och ljudkonstnären Yvette Jackson. Tredje delen av "När vinden vänder".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Birgitta Tollans nya programserie "När vinden vänder" handlar om människor som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar ”mot alla odds”.</p><p>Medverkar gör dirigenten och tonsättaren <strong>Renée Baker</strong> från Chicago och ljudkonstnären <strong>Yvette Jackson</strong> från San Diego.</p><p><em>Try to be a rainbow in someone's cloud – Försök att vara en regnbåge i någon annans moln.</em> Ja, så lyder ett av Maya Angelous motton. Ett annat är: <em>Jag har lärt mig att människor glömmer vad du sa och vad du gjorde, men människor glömmer aldrig hur du fick dem att känna</em>.</p><p><strong>Maya Angelou</strong> skrev dikter, författade sju självbiografier, dansade, skådespelade, skrev filmmanus, sjöng och reciterade. Hon arbetade också under en kort period som servitris, som prostituerad och som hallick.</p><p>Maya Angelous första självbiografi har titieln <em>I know why the caged bird sings – Jag vet varför burfågeln sjunger. </em>Den är tillägnad hennes son och <em>”alla löftets starka svarta fåglar som trotsar underläge och gudar och sjunger sina sånger”.</em> I sitt poem <em>Caged Bird – Burfågel</em> skriver Maya Angelou bland annat: <em>En burfågel kan sällan se ut genom gallret av ilska. Hans vingar är klippta och fötterna bundna, så han öppnar sin strupe och sjunger. Burfågeln sjunger om frihet.</em></p><p>Maya Angelou föds 1928 som <strong>Marguerite Johnson</strong> i St. Louis, Missouri, USA, och dör 2014. Sitt förnamn tar hon efter sin brors smeknamn på henne, "My-a sister". Angelou väljer hon ur sin första makes namn, en grekisk musiker som heter <strong>Enistasios Angelos</strong>.</p><p>Hon har kallats en renässanskvinna, karismatisk, passionerad, varm, vis och formidabel. Och elegant. En som kämpade för jämlikhet, tolerans och fred. En medborgarrättsaktivist som arbetade både med <strong>Malcolm X</strong> och <strong>Martin Luther King Jr</strong>. En förebild som förmedlade sina erfarenheter av att vara svart i USA.</p><p>Vinden vänder första gången när Mayas far försvinner från hemmet och modern lämnar barnen till farmodern <strong>Anne Henderson</strong> i Stamps, Arkansas. Maya tillbringar sina tio första år där, i en av USA’s fattigaste regioner, och får djupa erfarenheter av rasåtskillnad och fördomar.</p><p>Sju år gammal blir hon våldtagen av sin mors pojkvän. Mayas morbror dödar då våldtäktsförbrytaren. Detta blir ett djupt trauma för Maya. Hon blir stum och talar inte <strong><em>-</em></strong><em>under fem år</em>! De här erfarenheterna skildrar hon i sin första bok: <em>Jag vet varf</em><em>ör burfågeln sjunger</em>. Hon skriver:</p><p><em>”Jag var frivilligt stum. Jag hade en röst men vägrade att använda den. För när jag hörde att mammas pojkvän mördats så trodde jag att min stämma hade dödat en man och då vore det farligt att tala.”</em></p><p>Romanen <em>Jag vet varf</em><em>ör burfågeln sjunger</em> ges ut 1969. Det är hennes vän, den svarte, homosexuelle författaren <strong>James Baldwin</strong>, som uppmanar henne att börja skriva romaner.</p><p>- Jag tror att Maya Angelou valde att vara stum av ren självbevarelsedrift. Vi vet alla att tungan är ett mäktigt vapen, säger tonsättaren och dirigenten <strong>Renée Baker</strong> från Chicago. Även om Maya Angelou aldrig hade öppnat munnen igen så hade hennes röst varit lika stark, och med det menar jag hennes budskap. Allt i hennes liv togs ifrån henne som liten. Ibland återhämtar sig människor aldrig från sådana upplevelser. Hennes kvinnostämma tonade dock aldrig bort.</p><p>Vinden vänder igen när Maya under andra världskriget flyttar till San Francisco i Kalifornien. Hon får...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Renässanskvinnan,Maya,Angelou.,”Försök,att,vara,en,regnbåge,i,någons,moln.”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3627755_990_557.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Om Maya Angelou, författare, dansare och sångerska. Med tonsättaren Renée Baker och ljudkonstnären Yvette Jackson. Tredje delen av "När vinden vänder".]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/02/p2_tollansmusikaliska_20160223_0400_152808084ed.mp3" length="43421789" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Eartha Kitt fördömdes av både vita och svarta]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Om Eartha Kitt, kattkvinnan som gick i exil. Med gaytenor Rickard Söderberg, tonsättarna Renée Baker och Yvette Jackson. Tredje delen av "När vinden vänder".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Birgitta Tollans programserie "När vinden vänder" handlar om människor som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar ”mot alla odds”.</p><p>Medverkar gör operasångaren och opinionsbildaren<strong> Rickard Söderberg </strong>från Malmö,<strong> </strong>dirigenten och tonsättaren <strong>Renée Baker</strong> från Chicago och ljudkonstnären <strong>Yvette Jackson</strong> från San Diego.</p><p><strong>Citat direkt från Eartha Kitt, som skrev fyra självbiografier</strong>:</p><p><em>Jag är inte kall, bara litet avdomnad ibland och det beror på min barndom.</em></p><p><em>Jag har ingen ras, trosbekännelse eller färg. Jag tillhör alla!</em></p><p><em>Ett av mina motton är </em><em>att inte vara rädd för mig själv, mina tankar eller mina åsikter.</em></p><p><em>Mitt liv kan summeras i sex ord: Rejected,</em> <em>ejected, dejected, used, accused, abused – Avvisad, utstött, nedslagen, begagnad, utpekad, skymfad.</em></p><p>Eartha Kitt föds som <strong>Eartha Mae Keith</strong> 1927. Hennes efternamn är en förkortning av kitten, kattunge, och hennes signum är ett speciellt kurrande läte.</p><p><strong>Eartha Kitt</strong> växer upp under eländiga förhållanden på en bomullsplantage i en liten stad som hette North i South Carolina, i den amerikanska södern. Förmodligen är hon resultatet av en våldtäkt. Hennes mor <strong>Anna Mae</strong> är en mix av afroamerikansk och Cherokee-indiansk härkomst. Fadern är okänd för henne, förmodligen en vit farmare. Modern döper henne Eartha – av jord - eftersom bomullsskörden är bra det året hon föds.</p><p>När hon är 71 år gammal vänder vinden för Eartha Kitt då hon får reda på sin exakta födelsedatum. Hon sätter igång en rättsprocess för att få namnet på sin biologiske far. Myndigheterna målar dock över faderns namn med svart färg på födelseattesten och förvägrar på så sätt Eartha Kitt att få kännedom om honom. Dottern <strong>Kitt Shapiro</strong>skriver senare: ”De skyddade den vite mannen. De hade aldrig gått igenom allt detta besvär för att skydda en svart man”.</p><p>Kitt Shapiro skriver också: ”Att 1927 i amerikanska Södern vara en ljushudad person bland svarta, var lika fasansfullt som att vara svart bland vita. Eartha kallades ”den gula flickan” och ansågs, fastän hon bara var ett barn, för att tro att hon var förmer än andra. Eartha missbrukades, hon skymfades och blev kränkt och misshandlad både psykiskt och fysiskt.”</p><p>När Eartha Kitt är 8 år vänder vinden för henne, kanske för första gången: modern gifter sig och styvfadern förbjuder Eartha att leva tillsammans med dem eftersom hon är bi racial, alltså av s k blandras. Hon blir omhändertagen av en moster <strong>Rosa</strong>, vars släktingar dock fortsätter skymfningarna och tvingar barnet Eartha att arbeta på bomullsfälten. Kort därefter avlider Earthas mamma - modern blir dödligt förgiftad.</p><p>- Åh, jag måste vara försiktig här, förklarar afroamerikanska dirigenten och tonsättaren<strong>Reneé Baker</strong> från Chicago i programmet. Det där med identiteter och att vara sprungen ur två s k raser är fortfarande ett känsligt ämne i USA. Om Eartha Kitt hade varit ljusare, och kunnat passerat som vit, så hade hon kanske haft ett annorlunda liv. Men Eartha var inte vit nog och hade negroida drag. Jag är säker på att Eartha Kitt bar på en osäkerhet eftersom hon inte blev fullt accepterad i något läger, anser Renée Baker.</p><p>-I USA bestämmer lagen att du skall kategoriseras som svart om du har en enda droppe svart blod i dig. Sanningen är ju att ingen av oss är oblandad. Vad är en ren svart person, vad är en total afroamerikansk människa? De flesta kände inte till att Eartha Kitt var av s k blandras, eftersom svarta människor finns i många olika schatteringar, förklarar Renée Baker</p><p>Ljudkonstnären från San Diego, <strong>Yvette Jackson</strong>, ser intervjuer med Eartha Kitt på YouTube och blir nyfiken på henne.</p><p>- Eartha Kitt är originell och gåtfull, säger hon. Hennes unika sätt att kommunicera med rösten, där rytmiken går sin egen väg, hindrar inte att hon framstår som en operadiva.</p><p>- Jag ser in i hennes fantastiska ögon och hör henne säga väl avvägda ord. Och tänker: vad är det som pågår inom henne? Vilka erfarenheter har lett henne hit? Vad är upphovet till hennes mystik? frågar sig Yvette Jackson, som fascineras av starka, svarta kvinnor som inte är konforma, utan sig själva. Eartha Kitts frimodighet attraherar henne och påminner henne om artisten <strong>Grace Jones</strong>.</p><p>Under större delen av 1950- och 60-talen varvar Eartha Kitt jazz- och nattklubbsuppträdanden med filmroller och tv-underhållning. Hon spelar till exempel<strong>Cat Woman</strong> i Läderlappen, uppträder i ett hundratal länder och sjunger på ett tiotal språk, bl a svenska.</p><p>I Sverige medverkar Eartha Kitt 1962 i tv-programmet <em>Kaskad</em>, producerad av <strong>Åke Falck</strong>. Det belönas med <em>Guldrosen</em> i Montreux, som bästa underhållningsprogram.</p><p>1968 blir Eartha Kitt svartlistad i USA efter en alltför frispråkig kritik mot Vietnamkriget. Hon går i exil och lever under tio år i Paris och i London. Vinden vänder igen och i Europa växer hon som artist och i sin integritet.</p><p>Hemma i USA är det de homosexuella och transsexuella männen som håller Eartha Kitts repertoar vid liv. De köper hennes skivor och mimar till dem på scenerna.</p><p>Själv förespråkar Eartha Kitt mycket tidigt samkönade äktenskap och hon ger stödkonserter för organisationer som arbetar med HIV/AIDS-frågor. Hon blir även Unicefs taleskvinna för utnyttjade barn.</p><p>En svensk opinionsbildare i HBTQ-frågor är operasångaren <strong>Rickard Söderberg</strong>. För honom är Eartha Kitt en stor inspirationskälla.</p><p>- För henne var det självklart att fylla sitt artister med mening och budskap. Musiken var en plattform för att förändra världen. Eartha Kitt är fullständigt respektlös vad gäller rytm och ton. Hon använder hela röstens register, lågt som högt, och rör sig obehindrat mellan de olika rösterna. Hennes röst ryter och smeker. Ett helt gränslöst musicerande, säger Rickard Söderberg, vars favoritlåtar är <em>C'est si bon</em> och <em>C'est Magnifique.</em></p><p>- Vi kan utan tvekan jämföra Eartha Kitt med operasångerskan <strong>Maria Callas</strong>. De två förändrade sina egna genrer med viljan att gestalta på eget sätt. Många gånger tycker jag Eartha Kitt rent vokalt låter vackrare än Callas gjorde på den gamla tiden. Det får vi bara acceptera. Det är ingen värdering i det. Det är bara så som det är, anser Rickard Söderberg.</p><p>Många av Eartha Kitts singlar från 50- och 60-talet är djupt sexistiska då hon är tvungen ställa upp på bilder att ligga på golvet på en djurhud med en påk i handen. Typisk rubrik är <em>Sexy&nbsp;brunettes in hi fi</em>.</p><p>- Bilderna är vidriga, säger Rickard Söderberg. Eartha Kitt blev exotiserad, som om hon vore ett freak. På den här tiden gjorde man det grövre än idag. Hon hade inte lika många val som andra artister på den tiden. Vi upplever dock inte Eartha Kitt som offer. Även om hon stoppas in i en speciell roll i en väldigt könsmaktsordnad miljö, så står hon stark på ett besynnerligt och fantastiskt sätt, anser Rickard Söderberg.</p><p>1974 vänder vinden igen för Eartha Kitt. Det blir en triumfartade hemkomst från Paris till<em>Broadway</em> i New York. Hon kallas nu <em>Amerikas Älskarinna</em> och säger själv: <em>A man has always wanted to lay me down but he never wanted to pick me up – Män vill alltid lägga ner mig men aldrig lyfta upp mig.</em></p><p>Eartha Kitt vinner flera Emmy- och Tony-priser. Hon gör succé med diskolåten <em>Where is My Man</em> som ger henne en guldskiva. Hennes första. Och hösten 2006 är hon med i off-Broadway-musikalen <em>Mimi le Duck</em>.</p><p>I recensionen i New York Times står att läsa: “I föreställningen finns det endast en karaktär som är värd att nämnas: en biroll som lysande spelas av Eartha Kitt, två månader innan hon skall fylla 80 år!”</p><p>Eartha Kitt diagnostiseras med tjocktarmscancer. Den sista tiden arbetar hon aktivt tillsammans med&nbsp; dottern Kitt Shapiro för att sprida kunskap om sjukdomen. De trycker upp blå band med texten <em>Colon Cancer Awareness – Se upp för tjocktarmscancer</em>. Eartha Kitt är en aktivist in i det sista!</p><p>Eartha Kitt dör juldagen 2008, 81 år gammal. Radiostationer över hela världen spelar då hennes anti-julsång <em>Santa Baby</em>.</p><p><br></p><p><strong>Låtlista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:03  Billie Holiday, Harry Edison, Ben Webster, Jimmy Rowles, Barney Kessel, Red Mitchell, Alvin Stoller - Body And Soul    Album: Holiday For Lovers  Kompositör: Johnny Green  Bolag: VERVE   </p><p><br> 12:05  Eartha Kitt - C'Mon A My House    Album: C'Mon A My House  Kompositör: Ross Bagdasarian, William Saroyan  Bolag: SUBURBAN SQUIRE   </p><p><br>12:06  Eartha Kitt, Henri René - Thursday's Child    Album: Just An Old Fashioned Girl  Kompositör: Elisse Boyd, Murray Grand  Bolag: ARIOLA EXPRESS   </p><p><br>12:08  Eartha Kitt, Danny James - The Blues    Album: Eartha Kitt Live On Broadway  Kompositör: Duke Ellington  Bolag: CHANT DU MONDE  </p><p>&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp; </p><p> 12:10  Eartha Kitt - My Heart Belongs To Daddy    Album: My Greatest Songs  Kompositör: Cole Porter  Bolag: RCA   </p><p><br>12:18  Eartha Kitt - Oh John Please Don'T Kiss Me    Album: Oh John Please Don'T Kiss Me  Kompositör: Fred Ebb, Phil Springer  Bolag: HHH LICENSING   </p><p><br>12:23  Grace Jones - Walking In The Rain    Album: Private Life: The Compass Point Sessions (2)  Kompositör: Harry Vanda, George Young  Bolag: ISLAND   </p><p><br>12:25  Eartha Kitt, Danny James - I Want To Be Evil    Album: Eartha Kitt Live On Broadway  Kompositör: Lester Judson, Raymond Taylor  Bolag: CHANT DU MONDE   </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:27  Eartha Kitt, Sanford Gold, Egon Kjerrman - Rosenkyssar    Album: Minns Vårt 50-Tal  Kompositör: Åke Gerhard  Bolag: EMI   </p><p><br>12:29  Eartha Kitt - Just An Old-Fashioned Girl    Album: My Greatest Songs  Kompositör: Marv Fisher  Bolag: RCA   </p><p><br>&nbsp; 12:32  Rickard Söderberg - Juditha Triumphans Devicta Holofernis Barbarie: Nr 27 Del 2, "Armatae Face"    Album: Castrato Arias  Kompositör: Antonio Vivaldi  Bolag: RICKARD SÖDERBERG   </p><p><br>12:35  Eartha Kitt - C'Est Si Bon    Album: Something's Gotta Give  Kompositör: Henri Betti  Bolag: COLUMBIA   </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p> 12:39  Eartha Kitt, Tony Osborne - C'Est Magnifique    Album: C'Est Magnifique  Kompositör: Cole Porter  Bolag: COLUMBIA   </p><p><br> 12:44  Eartha Kitt, Bronski Beat - My Discarded Men    Album: I'M Still Here  Kompositör: Steve Bronski, Eartha Kitt  Bolag: ARIOLA   </p><p><br> 12:47  Maria Callas, Georges Pretre, Franska Radions Nationalorkester (Paris) - Carmen: Nr 5, Akt 1, "L'Amour Est Un Oiseau Rebelle"    Album: La Divina  Kompositör: Georges Bizet  Bolag: EMI   </p><p><br>12:50  Eartha Kitt, Danny James - Uska Dara    Album: Eartha Kitt Live On Broadway  Kompositör: Trad Från Turkiet  Bolag: CHANT DU MONDE   </p><p><br>12:54  Eartha Kitt - Where Is My Man    Album: Where Is My Man  Kompositör: Jacques Morali, Bruce Vilanch, Fred Zarr  Bolag: MEGA   </p><p><br>12:56  Eartha Kitt - Santa Baby Album: Driving Miss Daisy Kompositör: Joan Javits, Philip Springer, Tony Springer Bolag: VARESE SARABANDE<br><strong><br></strong></p><p><strong><br data-mce-bogus="1"></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/680700</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160216_0400_152e8167416.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 16 Feb 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Om Eartha Kitt, kattkvinnan som gick i exil. Med gaytenor Rickard Söderberg, tonsättarna Renée Baker och Yvette Jackson. Tredje delen av "När vinden vänder".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Birgitta Tollans programserie "När vinden vänder" handlar om människor som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar ”mot alla odds”.</p><p>Medverkar gör operasångaren och opinionsbildaren<strong> Rickard Söderberg </strong>från Malmö,<strong> </strong>dirigenten och tonsättaren <strong>Renée Baker</strong> från Chicago och ljudkonstnären <strong>Yvette Jackson</strong> från San Diego.</p><p><strong>Citat direkt från Eartha Kitt, som skrev fyra självbiografier</strong>:</p><p><em>Jag är inte kall, bara litet avdomnad ibland och det beror på min barndom.</em></p><p><em>Jag har ingen ras, trosbekännelse eller färg. Jag tillhör alla!</em></p><p><em>Ett av mina motton är </em><em>att inte vara rädd för mig själv, mina tankar eller mina åsikter.</em></p><p><em>Mitt liv kan summeras i sex ord: Rejected,</em> <em>ejected, dejected, used, accused, abused – Avvisad, utstött, nedslagen, begagnad, utpekad, skymfad.</em></p><p>Eartha Kitt föds som <strong>Eartha Mae Keith</strong> 1927. Hennes efternamn är en förkortning av kitten, kattunge, och hennes signum är ett speciellt kurrande läte.</p><p><strong>Eartha Kitt</strong> växer upp under eländiga förhållanden på en bomullsplantage i en liten stad som hette North i South Carolina, i den amerikanska södern. Förmodligen är hon resultatet av en våldtäkt. Hennes mor <strong>Anna Mae</strong> är en mix av afroamerikansk och Cherokee-indiansk härkomst. Fadern är okänd för henne, förmodligen en vit farmare. Modern döper henne Eartha – av jord - eftersom bomullsskörden är bra det året hon föds.</p><p>När hon är 71 år gammal vänder vinden för Eartha Kitt då hon får reda på sin exakta födelsedatum. Hon sätter igång en rättsprocess för att få namnet på sin biologiske far. Myndigheterna målar dock över faderns namn med svart färg på födelseattesten och förvägrar på så sätt Eartha Kitt att få kännedom om honom. Dottern <strong>Kitt Shapiro</strong>skriver senare: ”De skyddade den vite mannen. De hade aldrig gått igenom allt detta besvär för att skydda en svart man”.</p><p>Kitt Shapiro skriver också: ”Att 1927 i amerikanska Södern vara en ljushudad person bland svarta, var lika fasansfullt som att vara svart bland vita. Eartha kallades ”den gula flickan” och ansågs, fastän hon bara var ett barn, för att tro att hon var förmer än andra. Eartha missbrukades, hon skymfades och blev kränkt och misshandlad både psykiskt och fysiskt.”</p><p>När Eartha Kitt är 8 år vänder vinden för henne, kanske för första gången: modern gifter sig och styvfadern förbjuder Eartha att leva tillsammans med dem eftersom hon är bi racial, alltså av s k blandras. Hon blir omhändertagen av en moster <strong>Rosa</strong>, vars släktingar dock fortsätter skymfningarna och tvingar barnet Eartha att arbeta på bomullsfälten. Kort därefter avlider Earthas mamma - modern blir dödligt förgiftad.</p><p>- Åh, jag måste vara försiktig här, förklarar afroamerikanska dirigenten och tonsättaren<strong>Reneé Baker</strong> från Chicago i programmet. Det där med identiteter och att vara sprungen ur två s k raser är fortfarande ett känsligt ämne i USA. Om Eartha Kitt hade varit ljusare, och kunnat passerat som vit, så hade hon kanske haft ett annorlunda liv. Men Eartha var inte vit nog och hade negroida drag. Jag är säker på att Eartha Kitt bar på en osäkerhet eftersom hon inte blev fullt accepterad i något läger, anser Renée Baker.</p><p>-I USA bestämmer lagen att du skall kategoriseras som svart om du har en enda droppe svart blod i dig. Sanningen är ju att ingen av oss är oblandad. Vad är en ren svart person, vad är en total afroamerikansk människa? De flesta kände inte till...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Eartha,Kitt,fördömdes,av,både,vita,och,svarta]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3627753_2901_1632.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Om Eartha Kitt, kattkvinnan som gick i exil. Med gaytenor Rickard Söderberg, tonsättarna Renée Baker och Yvette Jackson. Tredje delen av "När vinden vänder".]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/02/p2_tollansmusikaliska_20160216_0400_152e8167416.mp3" length="34464525" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Joséphine Baker - Don't touch my tomatoes! ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Joséphine Baker - sångerska, dansare, regnbågsmamma och motståndskvinna som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar 'mot alla odds'. Andra delen av "När vinden vänder".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkar gör fagottisten <strong>Monica Ellis</strong> i ensemblen <em>Imani Winds</em> från New York, pianisten <strong>Althea Waites</strong> från Los Angeles och dirigenten och tonsättaren <strong>Renée Baker</strong> från Chicago.</p><p><strong>Joséphine Bakers</strong> klassresa är gigantisk. Vinden vänder flera gånger. Från fattigdom och misär reser hon sig och blir den första afroamerikanska scenartist som når stjärnstatus. Joséphine Baker blir en av Europas mest populära och högst betalda artister - en riktig fashionista, som har en gepard som sällskapsdjur, blir filmstjärna, bor i ett slott med sina tolv adopterade barn och är bästis med furstinnan <strong>Grace</strong> av Monaco.</p><p>Joséphine Baker föds 1906 och växer upp under knappa villkor i St Louis, Missouri. Hon arbetar som barnvakt och städerska hos rika, vita familjer redan som 8-åring.</p><p>1917, när Joséphine Baker är 11 år, upplever hon ett av de värsta rasistiska dåden i USA’s historia. Den s k <strong>Östra St Louis-massakern.</strong> Tusentals vita människor demolerar och bränner ner svarta människors hem och skjuter rakt in i folkmassor med afroamerikaner. Flera svarta lynchas efter utrop som <em>”Söderns negrer förtjänar en geniun lynchning”</em>. Mellan 100 och 200 människor dör i de våldsamma upploppen, de allra flesta afroamerikaner. Sex tusen afroamerikaner blir hemlösa efter massakern.</p><p>Händelserna i Östra St Louis satte outplånliga spår hos Joséphine Baker och under hela sitt vuxna liv arbetar hon aktivt mot rasism. Redan under sina föreställningar på 20-och 30-talen kräver hon i kontrakten att även svarta skall ha tillåtelse att komma till hennes föreställningar.</p><p>Joséphine Baker vinner sin första danstävling vid 14 års ålder. I samband med det här turnerar hon I USA med <strong>Jones Family Band</strong> och <strong>Dixie Steppers</strong>. Hon flyttar till New York och uppträder i <strong>The Chocolate Dandies</strong> ett namn som används av en mängd olika jazzensembler USA på 1920- och 1940-talen.</p><p>Som liten upplever pianisten <strong>Althea Waites</strong> de 1876 instiftade <em>Jim Crow-lagarna</em> i USA, vilka möjliggör segregationen.</p><p>- Vi svarta förbjuds att använda samma toaletter, restauranter, dricksvattenfontäner, bussar ja, t o m kyrkor som vita. Det finns skiljeväggar mellan säten för vita och svarta i bussarna. Svarta kan inte prova kläder i varuhusen och det finns biografer för vita dit svarta aldrig får tillträde, berättar Althea Waites.</p><p>Joséphine Baker står inte ut med segregationen i USA utan köper 1925 en enkel biljett till en atlantångare och går i exil i Paris. Hon är endast 19 år gammal.</p><p>Blåskvintetten <strong>Imani Winds</strong> gav nyligen ut cd’n <em>Joséphine</em> <em>Baker - A Life Of Le Jazz Hot!</em>, med två sviter om artisten.</p><p>- Nuförtiden känner många inte ens till Joséphine Baker. Därför vill vi ställa henne i rampjuset genom de scenshower vi sätter upp med musiken från vår cd, berättar <strong>Monica Ellis</strong>, fagottist i ensemblen.</p><p>- Artistkretsarna i USA under 30- och 40-talen begränsar henne. De är så inskränkta att en kvinna, en så stor personlighet som Joséphine Baker, är tvungen att finna en plats där de uppskattar hennes talang.</p><p>-Vinden vänder helt på fransk mark och Joséphine Baker upplever för första gången att publiken struntar i hennes hudfärg och ser henne som den artist hon är<em>.</em> Detta är Joséphins viktigaste vändpunkt och hon använder den till att skapa sin magnifika karriär, säger fagottisten Monica Ellis i programmet.</p><p>Joséphine Baker inleder sin Parisvistelse med att framträda I föreställningen <em>La Revue Nègre,</em> Neger-revyn, på <strong>Théâtre des Champs-Elysées</strong>.</p><p>Den ökända finalen, <em>Vildens dans</em>, väcker starka reaktioner hos vissa delar av publiken. Joséphine Baker dansar nämligen topless, endast iklädd fjäderboa vid stussen och huvudet. Hon har stora örhängen och skelar med ögonen. Jospéhine Baker har med sin dans skapat en skandalsuccé!</p><p>- Vissa anser att Joséphine Baker tjänar pengar på att uttrycka parisarnas fördomsfulla syn på afroamerikaner som abnorma freaks som sysslar med pajaserier. Många svarta tar illa vid sig över den där driften med svarta kvinnors kroppar och deras bakdelar, säger dirigenten och tonsättaren <strong>Renée Baker</strong>, som bildade 50-personersgruppen <strong>Chicago Modern Orchestra Project.</strong></p><p>- Joséphine Baker blir extremt sexualiserad, speciellt av vita män. Själv ser hon inte enbart sig själv som sexobjekt, utan använder sig av det <em>dramatiska</em>, det <em>provokativa</em> och det som mest <em>chockar</em> publiken, säger Monica Ellis.</p><p>- Jag förstår att hon gör så här för att visa att hon är en stor artist, helt enkelt! Hon använder de instrument hon har; sin kropp och sin skönhet. När vi nu kan vi se hela bilden är dessa uppträdanden bara ett utsnitt ur det bildspel som är hela hennes konstnärliga historia, förklarar fagottisten Monica Ellis.</p><p>I Paris spelar Joséphine Baker in filmroller som <em>Siren of the Tropics,</em> <em>Zou-Zou</em> och <em>Princessan Tam-Tam</em>. 1935 tar hon sånglektioner inför sin roll som <strong>Dora</strong>, dottern till guvernören i Guadeloupe, i <strong>Offenbach’s</strong> komiska opera <em>La Créole.</em></p><p>1936 gör hon än en gång succé. Denna gång med föreställningen <em>La Folie du Jour</em> – dagens galenskap - där hon dansar endast iklädd bh, strass och 16 konstgjorda bananer runt midjan. Här utför hon de kända Charleston-rörelserna där armarna korsas över knäna. En del ser de här gula frukterna som symboler för manliga könsorgan. Joséphine Baker får smeknamn som <em>Svarta Pärlan</em>, <em>Brons Venus</em> och <em>Kreolgudinnna</em>. Över hundra män friar till henne.</p><p>Joséphine Baker är nu en av Europas mest populära och högst betalda artister och promenerar nedför Champs-Élysées med sin gepard <strong>Chiquita,</strong> gullar med sin get <strong>Toutoute </strong>eller dränker sin gris <strong>Albert</strong> i dyra parfymer.</p><p>Hon återvänder till New York i mitten av 30-talet för att medverka i föreställningen <em>Ziegfield Follies</em> på <strong>Broadway</strong>.&nbsp;Det svarta samhället i Harlem hyllar henne, men varken den vita publiken eller vita recensenter i USA accepterar att en afroamerikansk kvinna kan vara sofistikerad och glamorös. I New York Times kallas Joséphine Baker för 'negerslinka'.</p><p>Hon återvänder till Frankrike. Hon blir fransk medborgare 1937 och uppsäger samtidigt sitt amerikanska medborgarskap.</p><p>- I Joséphine Bakers liv vänder vinden många gånger, anser fagottisten Monica Ellis. Bland annat när hon arbetar för den franska motståndsrörelsen under andra världskriget. Hon inser att hon är duglig även utanför scenen och filmduken och får visa vilken humanist hon är.</p><p>Under nazisternas ockupation av Frankrike arbetar Joséphine Baker för den franska motståndsrörelsen genom att smuggla meddelanden bland sina notblad eller i underkläderna.</p><p>- Att Joséphine Baker skulle utföra den här typen av hemliga uppdrag är för många helt osannolikt, och det gör henne än mer undercover, skrattar Monica Ellis. Sångerskan använder smarta, listiga och varierande sätt att göra en insats för det hon tror på. Hon är en extraordinär kvinna.</p><p>Joséphine Baker är en föregångare till Marilyn Monroe och Madonna. Eller en legering av dessa båda artistiska ättlingar. Men hur kunde då Joséphine Baker, som var så ensam i sitt slag, vara så extremt stark och målmedveten?</p><p>- Elasticiteten hos ett förtryckt folk är speciell, förklarar Monica Ellis. Det sista du tänker på är att du är förtryckt. Du funderar ständigt på hur du skall komma ur din misär, hur du skall kunna förverkliga det du har inom dig; dina drömmar, ditt kall. Du tänker inte på svårigheterna utan på vad som ligger framför dig. Hur tiderna skall förändras, avslutar fagottisten Monica Ellis i blåskvintetten Imani Winds.</p><p>Den 8 april 1975 firar Joséphine Baker sina 50 år som entertainer genom en revy på varitéteatern <em>Bobino </em>på <strong>Montparnasse</strong>, på Seines vänstra strand i Paris. Den är finansierad av bl a Grace av Monaco och <strong>Jacqueline Kennedy Onassis</strong>. Fyra dagar senare avlider Joséphine Baker i en hjärnblödning. Hon är knappt 69 år gammal. Paris hylllar henne med en begravning värd en statschef och skjuter en salut med 21 skott.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>12:03  Billie Holiday, Harry Edison, Ben Webster, Jimmy Rowles, Barney Kessel, Red Mitchell, Alvin Stoller - Body And Soul   Album: Holiday For Lovers  Kompositör: Johnny Green  Bolag: VERVE  </p><p><br> 12:05  Josephine Baker, Jo Bouillon - Don'T Touch My Tomatoes   Album: My Greatest Songs  Kompositör: Trad  Bolag: RCA   </p><p><br>12:08  Josephine Baker - Lonesome Lovesick Blues   Album: Bravo A Josephine Baker  Kompositör: Spencer Williams  Bolag: COLUMBIA   </p><p><br>12:13  Joséphine Baker, Adrien Lamy, Melodic-Jazz Du Casino De Paris, Edmond Mahieux - J'Ai Deux Amours   Album: Exotique  Kompositör: Vincent Scotto  Bolag: FLAPPER   </p><p><br> 12:18  Josephine Baker - I Want To Yodel   Album: Bravo A Josephine Baker  Kompositör: W Spencer  Bolag: COLUMBIA   </p><p><br> 12:20  Joséphine Baker - Sans Amour   Album: Exotique  Kompositör: Charles Borel-Clerc  Bolag: FLAPPER   </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p> 12:25  Imani Winds - La Belle Sirène Comme Le Comedienne/ I Journey Across The Ocean   Kompositör: Jeff Scott  Bolag: KOCH INTERNATIONAL CLASSICS   </p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p> 12:27  Josephine Baker, Comedian Harmonists, Erwin Bootz - Espabilate  Album: Joséphine Baker 1933-1937  Kompositör: Eliseo Grenet  Bolag: CHANSOPHONE   </p><p><br>12:29  Joséphine Baker, Melodic-Jazz Du Casino De Paris, Edmond Mahieux - La Petite Tonkinoise  Album: Exotique  Kompositör: Vincent Scotto, G Villard  Bolag: FLAPPER   </p><p><br>12:34  Josephine Baker - Madiana  Album: Joséphine Baker 1933-1937  Kompositör: Maiotte-Almaby  Bolag: CHANSOPHONE   </p><p><br>12:37  Imani Winds - La Belle Sirène Comme Le Comedienne/ Ii One Ticket Please  Kompositör: Jeff Scott  Bolag: KOCH INTERNATIONAL CLASSICS   </p><p><br>12:43  Joséphine Baker, Le Jazz Du Poste-Parisien, Al Romaine - Haiti  Album: Exotique  Kompositör: Vincent Scotto  Bolag: FLAPPER   </p><p><br>12:46  Josephine Baker, Wal-Berg - I'M Feelin' Like A Million  Album: Joséphine Baker 1933-1937  Kompositör: Nacio Herb Brown  Bolag: CHANSOPHONE   </p><p><br> 12:50  Imani Winds - Portraits Of Josephine Baker Vi Les Milandes Imani Winds  Kompositör: Valerie Coleman  Bolag: KOCH INTERNATIONAL CLASSICS   </p><p><br> 12:53  Josephine Baker, John Ellsworth - Doudou   Album: Joséphine Baker 1933-1937  Kompositör: Pothier, Maurice Hermite, Pipon  Bolag: CHANSOPHONE   </p><p><br>12:56  Josephine Baker, Jo Bouillon - Je Voudrais   Album: My Greatest Songs  Kompositör: Bruno Coquatrix  Bolag: RCA   </p><p><br>12:59  Joséphine Baker - The Times They Are A-Changing Album: Live At Carnegie Hall Kompositör: Bob Dylan Bolag: TELE GENERAL STUDIOS<br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/680699</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160209_0400_1526faf95c4.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 09 Feb 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Joséphine Baker - sångerska, dansare, regnbågsmamma och motståndskvinna som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar 'mot alla odds'. Andra delen av "När vinden vänder".</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkar gör fagottisten <strong>Monica Ellis</strong> i ensemblen <em>Imani Winds</em> från New York, pianisten <strong>Althea Waites</strong> från Los Angeles och dirigenten och tonsättaren <strong>Renée Baker</strong> från Chicago.</p><p><strong>Joséphine Bakers</strong> klassresa är gigantisk. Vinden vänder flera gånger. Från fattigdom och misär reser hon sig och blir den första afroamerikanska scenartist som når stjärnstatus. Joséphine Baker blir en av Europas mest populära och högst betalda artister - en riktig fashionista, som har en gepard som sällskapsdjur, blir filmstjärna, bor i ett slott med sina tolv adopterade barn och är bästis med furstinnan <strong>Grace</strong> av Monaco.</p><p>Joséphine Baker föds 1906 och växer upp under knappa villkor i St Louis, Missouri. Hon arbetar som barnvakt och städerska hos rika, vita familjer redan som 8-åring.</p><p>1917, när Joséphine Baker är 11 år, upplever hon ett av de värsta rasistiska dåden i USA’s historia. Den s k <strong>Östra St Louis-massakern.</strong> Tusentals vita människor demolerar och bränner ner svarta människors hem och skjuter rakt in i folkmassor med afroamerikaner. Flera svarta lynchas efter utrop som <em>”Söderns negrer förtjänar en geniun lynchning”</em>. Mellan 100 och 200 människor dör i de våldsamma upploppen, de allra flesta afroamerikaner. Sex tusen afroamerikaner blir hemlösa efter massakern.</p><p>Händelserna i Östra St Louis satte outplånliga spår hos Joséphine Baker och under hela sitt vuxna liv arbetar hon aktivt mot rasism. Redan under sina föreställningar på 20-och 30-talen kräver hon i kontrakten att även svarta skall ha tillåtelse att komma till hennes föreställningar.</p><p>Joséphine Baker vinner sin första danstävling vid 14 års ålder. I samband med det här turnerar hon I USA med <strong>Jones Family Band</strong> och <strong>Dixie Steppers</strong>. Hon flyttar till New York och uppträder i <strong>The Chocolate Dandies</strong> ett namn som används av en mängd olika jazzensembler USA på 1920- och 1940-talen.</p><p>Som liten upplever pianisten <strong>Althea Waites</strong> de 1876 instiftade <em>Jim Crow-lagarna</em> i USA, vilka möjliggör segregationen.</p><p>- Vi svarta förbjuds att använda samma toaletter, restauranter, dricksvattenfontäner, bussar ja, t o m kyrkor som vita. Det finns skiljeväggar mellan säten för vita och svarta i bussarna. Svarta kan inte prova kläder i varuhusen och det finns biografer för vita dit svarta aldrig får tillträde, berättar Althea Waites.</p><p>Joséphine Baker står inte ut med segregationen i USA utan köper 1925 en enkel biljett till en atlantångare och går i exil i Paris. Hon är endast 19 år gammal.</p><p>Blåskvintetten <strong>Imani Winds</strong> gav nyligen ut cd’n <em>Joséphine</em> <em>Baker - A Life Of Le Jazz Hot!</em>, med två sviter om artisten.</p><p>- Nuförtiden känner många inte ens till Joséphine Baker. Därför vill vi ställa henne i rampjuset genom de scenshower vi sätter upp med musiken från vår cd, berättar <strong>Monica Ellis</strong>, fagottist i ensemblen.</p><p>- Artistkretsarna i USA under 30- och 40-talen begränsar henne. De är så inskränkta att en kvinna, en så stor personlighet som Joséphine Baker, är tvungen att finna en plats där de uppskattar hennes talang.</p><p>-Vinden vänder helt på fransk mark och Joséphine Baker upplever för första gången att publiken struntar i hennes hudfärg och ser henne som den artist hon är<em>.</em> Detta är Joséphins viktigaste vändpunkt och hon använder den till att skapa sin magnifika karriär, säger fagottisten Monica Ellis i programmet.</p><p>Joséphine Baker inleder...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Joséphine,Baker,Don't,touch,my,tomatoes!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3625989_964_542.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Joséphine Baker - sångerska, dansare, regnbågsmamma och motståndskvinna som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar 'mot alla odds'. Andra delen av "När vinden vänder".]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/02/p2_tollansmusikaliska_20160209_0400_1526faf95c4.mp3" length="36268811" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Constance Mozart - omvärderad hustru till tonsättaren.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>"När vinden vänder" handlar om sex människor som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar mot alla odds. I första delen berättas om Constance Mozart, grovt förtalad hustru till Mozart. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong></strong>Medverkar gör svenska musikvetaren <strong>Viveca Servatius</strong>, författare till biografin <em>Constance Mozart</em> och brittiska dirigenten <strong>Jane Glover</strong>, som skrev <em>Mozart's Women</em>.</p><p>Ordet Constance betyder trogen, trofast, noggrann, beständig. Det här programmet kommer att visa att <strong>Constance Mozart</strong> var just så. Dessutom var hon mycket musikalisk – en god pianist och en ypperlig sångerska. I motsats till hur hon har skildrats av musikhistorikerna, nämligen som ointelligent, omusikalisk och som en försumlig och ovärdig hustru till Mozart.</p><p>Constance Weber föds i Tyskland 1762 och gifter sig som 20-åring med <strong>Wolfgang Amadeus Mozart</strong> i <em>Stephansdomen</em> i Wien.</p><p>De är gifta under drygt nio år och Constance föder i äktenskapet sex barn, varav fyra barn dör i späd ålder. Två söner överlever.</p><p>”Constance lever under en tid när kvinnornas rörelse- och yttrandefrihet alltmer inskränktes, men trots detta kan hon betraktas som musikhistoriens mest nedvärderade kvinna”, skriver musikforskaren <strong>Viveca Servatius</strong> i sin biografi <em>Constance Mozart</em>.</p><p>-Min bild av Constance Mozart hade formats negativt genom Mozartbiografier och annan kurslitteratur på Musikvetenskapliga institutionen, berättar musikvetaren Viveca Servatius i programmet<strong>.</strong></p><p>-I den ena Mozartbiografin efter den andra framställdes Constance som den grå askungen, som genom Mozarts naiva kärlek långsamt växer in i rollen som ’den bortskämda fru Mozart’<em>.</em></p><p>Enligt dessa är Constance en konstig, lat, otrogen kvinna som inte förstår Mozarts storhet. Men så läser Viveca Servatius biografin<em> 1791: Mozart's Last Year</em> av <strong>Robbins Landon </strong>och hennes bild av Mozarts hustru förändras totalt.</p><p>Dirigenten <strong>Jane Glover</strong> har dirigerat i operahusen över hela västvärlden, inte minst Mozartoperor. Under en period var hon konstnärlig ledare för <strong>London Mozart Players</strong>.</p><p>-Den briljanta pjäsen <em>Amadeus</em> av <strong>Peter Schaffer</strong> blev den förfärliga filmen <em>Amadeus</em> av <strong>Miloš Forman</strong>. Filmen låtsas vara en sann historia. Personen som överlever moraliskt är Mozart, medan Constance skildras som ett blåst, vulgärt fnask, menar dirigenten Jane Glover.</p><p>-Den person som startade förtalet av Constance, och som var den negativa mytens upphov, var Mozarts far <strong>Leopold Mozart</strong>, som i det längsta försökte hindra sonen att gifta sig med <strong>Constance Weber</strong>.&nbsp; Musikhistorikerna svalde Leopolds obarmhärtiga lögner, förklarar Jane Glover. Constance är i verkligheten en bra tjej med en stark känsla för ekonomi. Hon är festlig och älskar livet, och mellan Constance och Wolfgang brinner en stark passion.</p><p>Leopold Mozart avskyr Constances familj Weber. Hos dem musiceras det ständigt och två av Constances tre systrar, <strong>Josepha</strong> och <strong>Aloisia</strong>, är skickliga sångerskor, ja, Aloisia hyllas som sin tids viktigaste sopran.</p><p>Äldsta systern Josepha blir den allra första <em>Nattens Drottning</em> i Mozarts opera <em>Trollflöjten.</em> Constance själv sjunger bl a sopransolot&nbsp;<em>Et incarnatus est</em> vid uruppförandet 1783, av den då ofullbordade Mozarts stora C-mollmässa, i <em>Benediktinerkyrkan</em> i Salzburg<em>. </em>En mycket svårsjungen mässa.</p><p>Under åren med Constance skapar Wolfgang sina bästa verk. Vinden vänder 1791 när den blott 29-åriga Constance blir änka. Mozart avlider endast 35 år gammal. Constance överlever honom med mer än 50 år!</p><p>För Constance vänder vinden återigen när hon efter Mozarts död möter den danske diplomaten <strong>Georg Nissen</strong>, som är utstationerad i Wien. 1809 gifter de sig och skapar ett harmoniskt, lyckligt äktenskap. De bosätter sig mellan 1810 och 1820 i hans hemstad Köpenhamn. Nissen skriver en biografi över Mozart och Constance ser till att biografin trycks efter Nissens död 1826.</p><p>Constance ägnar största delen av sitt liv åt att promovera Mozarts musik och bevara hans musikaliska kvarlåtenskap. Det är bland annat hennes förtjänst att <em>Mozarteum</em> finns i Salzburg.</p><p>Människor från hela världen vallfärdar till Salzburg för att se Mozarts änka Constance som,&nbsp;under sina sista år, spenderar somrarna i ett litet hus utanför stadens centrum.</p><p>-Constance var en älsklig, modest kvinna. Hon njöt av att visa upp sin välskötta trädgård med alla blommor och hon visade känslosamt fram Mozarts kvarlåtenskap med stolthed och glädje, berättar Jane Glover.</p><p>Constance dör i Salzburg 1842, 80 år gammal.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><ul><li>12:03<br>Rudy Stevenson, Lisle Atkinson, Bobby Hamilton, Nina Simone - Wild Is The Wind<br><br>Album: Four Women <br>Kompositör: Dimitri Tiomkin <br>Bolag: VERVE <br><br><br>12:05<br>Jimmy Scott, Ray Charles - If I Should Lose You<br><br>Album: Falling In Love Is Wonderful <br>Kompositör: Ralph Rainger, Leo Robin <br>Bolag: RHINO RECORDS <br><br><br>12:06<br>Ronald Brautigam - Rondo In D, K 485<br><br>Kompositör: WOLFGANG AMADEUS MOZART <br>Bolag: Bis <br><br><br><br>12:10<br>Mitsuko Uchida - Sonat För Piano Nr 12 F-Dur Kv 332: Sats 2, Adagio<br><br>Album: Sonat För Piano Nr 12 F-Dur Kv 332 Adagio <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: UNIVERSAL MUSIC <br></li><li><br data-mce-bogus="1"></li><li><br>12:12<br>Edita Gruberova, Nikolaus Harnoncourt, Zürich-Operans Orkester - Die Zauberflöte: Nr 14<br><br>Album: Die Zauberflöte <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: TELDEC <br><br><br></li><li><br>12:14<br>Renée Fleming, Charles Mackerras, Orchestra Of Saint Luke's (New York) - Die Entführung Aus Dem Serail: Nr 6, Akt 1, "Ach Ich Liebte"<br><br>Album: Mozart Arias <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: DECCA <br><br></li><li><br>12:18<br>Jane Glover, London Mozart Players - Serenad Kv 361 B-Dur För 12 Blåsare &amp; Kontrabas<br><br>Album: Serenad Kv 361 B-Dur - Gran Partita <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: NOVELLO <br><br></li><li><br>12:22<br>Jane Glover, London Mozart Players - Serenad Kv 361 B-Dur För 12 Blåsare &amp; Kontrabas<br><br>Album: Serenad Kv 361 B-Dur - Gran Partita <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: NOVELLO <br><br></li><li><br>12:26<br>Kurt Sanderling, Bbc Northern Symphony Orchestra (Manchester) - Don Giovanni: Uvertyr<br><br>Album: Don Giovanni Overture <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: BBC RECORDS <br><br></li><li><br>12:29<br>Frederica Von Stade, Edo De Waart, Rotterdams Filharmoniska Orkester - Le Nozze Di Figaro: Nr 6<br><br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: PHILIPS <br><br></li><li><br>12:32<br>Kathleen Battle, André Previn, Royal Philharmonic Orchestra (London) - Vorrei Spiegarvi Oh Dio...Ah Conte (Kv 418)<br><br>Album: Arior <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: EMI <br><br></li><li><br>12:37<br>Kathleen Battle, André Previn, Royal Philharmonic Orchestra (London) - Vorrei Spiegarvi Oh Dio...Ah Conte (Kv 418)<br><br>Album: Arior <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: EMI <br><br></li><li><br>12:40<br>Barbara Hendricks, Neville Marriner, Academy Of Saint Martin-In-The-Fields (London), Justin Sillman - Mässa Nr 18 C-Moll Kv 427: Nr 14, Et Incarnatus Est<br><br>Album: Airs Sacrés <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: EMI <br><br></li><li><br>12:46<br>Barbara Hendricks, Neville Marriner, Academy Of Saint Martin-In-The-Fields (London), Justin Sillman - Mässa Nr 18 C-Moll Kv 427: Nr 14, Et Incarnatus Est<br><br>Album: Airs Sacrés <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: EMI <br><br></li><li><br>12:49<br>Hans Pålsson - Fantasi För Piano Kv 396 C-Moll<br><br>Album: Sonatas And Fantasias <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: CHAMBER SOUND <br><br></li><li><br>12:55<br>Hans Pålsson - Fantasi För Piano Kv 396 C-Moll<br><br>Album: Sonatas And Fantasias <br>Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart <br>Bolag: CHAMBER SOUND</li><li><br data-mce-bogus="1"></li><li><br>12:58<br>Cheryl Studer, Neville Marriner, Academy Of Saint Martin-In-The-Fields (London) - La Clemenza Di Tito: Nr 23, Akt 2, "Non Piu Di Fiori"</li></ul><p><br></p><p>&nbsp; &nbsp; &nbsp;Album: Queen Of The Night<br></p><p>&nbsp; &nbsp; &nbsp;Kompositör: Wolfgang Amadeus Mozart</p><p>&nbsp; &nbsp; &nbsp;Bolag: PHILIPS</p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/673996</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160202_0400_152375c1c59.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 02 Feb 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>"När vinden vänder" handlar om sex människor som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar mot alla odds. I första delen berättas om Constance Mozart, grovt förtalad hustru till Mozart. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong></strong>Medverkar gör svenska musikvetaren <strong>Viveca Servatius</strong>, författare till biografin <em>Constance Mozart</em> och brittiska dirigenten <strong>Jane Glover</strong>, som skrev <em>Mozart's Women</em>.</p><p>Ordet Constance betyder trogen, trofast, noggrann, beständig. Det här programmet kommer att visa att <strong>Constance Mozart</strong> var just så. Dessutom var hon mycket musikalisk – en god pianist och en ypperlig sångerska. I motsats till hur hon har skildrats av musikhistorikerna, nämligen som ointelligent, omusikalisk och som en försumlig och ovärdig hustru till Mozart.</p><p>Constance Weber föds i Tyskland 1762 och gifter sig som 20-åring med <strong>Wolfgang Amadeus Mozart</strong> i <em>Stephansdomen</em> i Wien.</p><p>De är gifta under drygt nio år och Constance föder i äktenskapet sex barn, varav fyra barn dör i späd ålder. Två söner överlever.</p><p>”Constance lever under en tid när kvinnornas rörelse- och yttrandefrihet alltmer inskränktes, men trots detta kan hon betraktas som musikhistoriens mest nedvärderade kvinna”, skriver musikforskaren <strong>Viveca Servatius</strong> i sin biografi <em>Constance Mozart</em>.</p><p>-Min bild av Constance Mozart hade formats negativt genom Mozartbiografier och annan kurslitteratur på Musikvetenskapliga institutionen, berättar musikvetaren Viveca Servatius i programmet<strong>.</strong></p><p>-I den ena Mozartbiografin efter den andra framställdes Constance som den grå askungen, som genom Mozarts naiva kärlek långsamt växer in i rollen som ’den bortskämda fru Mozart’<em>.</em></p><p>Enligt dessa är Constance en konstig, lat, otrogen kvinna som inte förstår Mozarts storhet. Men så läser Viveca Servatius biografin<em> 1791: Mozart's Last Year</em> av <strong>Robbins Landon </strong>och hennes bild av Mozarts hustru förändras totalt.</p><p>Dirigenten <strong>Jane Glover</strong> har dirigerat i operahusen över hela västvärlden, inte minst Mozartoperor. Under en period var hon konstnärlig ledare för <strong>London Mozart Players</strong>.</p><p>-Den briljanta pjäsen <em>Amadeus</em> av <strong>Peter Schaffer</strong> blev den förfärliga filmen <em>Amadeus</em> av <strong>Miloš Forman</strong>. Filmen låtsas vara en sann historia. Personen som överlever moraliskt är Mozart, medan Constance skildras som ett blåst, vulgärt fnask, menar dirigenten Jane Glover.</p><p>-Den person som startade förtalet av Constance, och som var den negativa mytens upphov, var Mozarts far <strong>Leopold Mozart</strong>, som i det längsta försökte hindra sonen att gifta sig med <strong>Constance Weber</strong>.&nbsp; Musikhistorikerna svalde Leopolds obarmhärtiga lögner, förklarar Jane Glover. Constance är i verkligheten en bra tjej med en stark känsla för ekonomi. Hon är festlig och älskar livet, och mellan Constance och Wolfgang brinner en stark passion.</p><p>Leopold Mozart avskyr Constances familj Weber. Hos dem musiceras det ständigt och två av Constances tre systrar, <strong>Josepha</strong> och <strong>Aloisia</strong>, är skickliga sångerskor, ja, Aloisia hyllas som sin tids viktigaste sopran.</p><p>Äldsta systern Josepha blir den allra första <em>Nattens Drottning</em> i Mozarts opera <em>Trollflöjten.</em> Constance själv sjunger bl a sopransolot&nbsp;<em>Et incarnatus est</em> vid uruppförandet 1783, av den då ofullbordade Mozarts stora C-mollmässa, i <em>Benediktinerkyrkan</em> i Salzburg<em>. </em>En mycket svårsjungen mässa.</p><p>Under åren med Constance skapar Wolfgang sina bästa verk. Vinden vänder 1791 när den blott 29-åriga Constance blir änka. Mozart avlider...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Constance,Mozart,omvärderad,hustru,till,tonsättaren.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3625987_800_450.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA["När vinden vänder" handlar om sex människor som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar mot alla odds. I första delen berättas om Constance Mozart, grovt förtalad hustru till Mozart. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/02/p2_tollansmusikaliska_20160202_0400_152375c1c59.mp3" length="38755246" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Om Meredith Monk - hennes röst och hennes speciella sätt att förhålla sig till musik.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Birgitta Tollans exklusiva möte med den legendariska röstkonstnären, kompositören, filmskaparen och dansaren Meredith Monk i hennes hem och "loft" på femte våningen i stadsdelen Tribeca i New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Meredith Monk</strong> fyllde 73 år 2015, samma år som hon firade 50 år som artist i musikens tjänst. Hon är en av USA’s nu levande främsta kompositörer/exekutörer. En levande legend.</p><p>- Jag föddes i New York, men jag tycker att min musik är ett slags motgift mot New York. Min musik är för det mesta pastoral. Själva staden har inte inspirerat mitt klangliga uttryck.</p><p>-Rösten är ett instrument. Det upptäckte jag i mitten av 60-talet. Numera ser jag instrumenten som röster. Till klassiska musiker som inte alltid förstår mina noter och partitur säger jag ”What you see is not what you get in my music”. Noterna visar inte allt det som min musik är. Trots detta upplever jag att min grundläggande identitet är kompositörens, säger Meredith Monk. </p><p>Meredith Monk har under 50 år arbetat med dans och en mängd etniska sånguttryck från hela världen. Över 100 filmer, operor, baletter och skivor har hon skapat genom åren. Några av de främsta heter <em>Book of Days, Dolmen Music, mercy, impermanence</em>, <em>ATLAS, Stringsongs</em> med Kronoskvartetten, <em>Do You Be och Songs of Ascension.</em></p><p>Meredith Monk har kallats "Röstens magiker" och säger själv att hon "arbetar mellan sprickorna, där rösten börjar dansa och kroppen börjar sjunga, där teater blir film."</p><p>För Monk är rösten ett språk i sig, en gränslös värld att upptäcka. Hon sjunger sina egna ord för att slippa vara tvåspråkig.</p><p>-Min musik är som poesi och rösten är hjärtat sätt att kommunicera", säger Meredith Monk.</p><p>Meredith Monk berättar i programmet om hur hennes sångröst besjälats och fördjupats sedan hon blivit äldre. Nu gör hon en tidsresa in i sitt eget material, ger ut ny CD och samarbetar med <strong>Kronoskvartetten</strong> och dirigenten för <strong>San Franciscos symfoniorkester</strong>, <strong>Michael Tilson Thomas</strong>.</p><p>I Meredith Monks senaste CD, <em>Songs of Ascension</em>, <em>Uppstigandets sånger</em> handlar det om rörelser, förflyttningar I rummet, i landskapet. Hon förundras över hur de flesta religioner dyrkar en "högre" makt, inte en "lägre", som moder jord, t ex. Himlen är där uppe och helvetet är där nere. Upp och ner har dock ingen betydelse för Meredith Monk, som anser att allting är heligt, t o m den kopp kaffe hon dricker vid intervjun.</p><p>Meredith Monks senaste komposition har titeln <em>WEAVE for Two Voices, Chamber Orchestra and Chorus </em>och hade världspremiär 2010 med St. Louis symfoniorkester. 2011 utnämndes Meredith Monk av public service-radion I USA till en av de främsta 50 rösterna någonsin.</p><p><em>On Behalf of Nature,</em> uruppförd i Los Angeles 2013, är en helaftonsföreställning – en poetisk meditation över vår globala miljö och klimatet. Här frammanar Meredith Monk den buddhistiska idéen om att olika sfärer samverkar; den mänskliga, den andliga och naturen. Hon har samarbetat med sin <strong>Vokalensemble</strong> under många, många år.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong><br></p><p>I Love New York&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Madonna</p><p>Spår 5</p><p>Confessions on a Dance Floor</p><p><br></p><p>Shift</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 5</p><p>Meredith Monk. Todd Reynolds String Quartet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p><br></p><p>do you be</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 5</p><p>Meredith Monk&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>"Do You Be"</p><p>ECM New Series ECM 1336 831 782-2</p><p><br></p><p>madwomen's vision</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 13</p><p>Meredith Monk</p><p>"Book of Days"</p><p>ECM New Series ECM 1399 839 624-2</p><p><br></p><p>Biography</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 4</p><p>Meredith Monk</p><p>Dolmen Music</p><p>ECM New Series ECM 1197 825 459-2</p><p><br></p><p>Little Breath</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 3 <br></p><p>Meredith Monk, mfl</p><p>Impermanence</p><p>ECM New Series ECMB0010815-02 2026</p><p><br></p><p>Liminal</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 4</p><p>Meredith Monk</p><p>Impermanence</p><p>ECM New Series ECMB0010815-02 2026</p><p><br></p><p>Fathom</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 20</p><p>Meredith Monk</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p><br></p><p>Clusters 1&nbsp;&nbsp;</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 1</p><p>Meredith Monk</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p><br></p><p>Cloud Code</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 4</p><p>Meredith Monk</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p>Clusters 3</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 18</p><p>Meredith Monk</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p><br></p><p>Mapping</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 6</p><p>Meredith Monk</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p><br></p><p>20 Fathom</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 20</p><p>Meredith Monk</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p><br></p><p>Pacini - Ira del ciel (Irene o l'assedio di Messina)</p><p>Maria</p><p>Spår 2</p><p>Cecilia Bartoli</p><p>Bartoli - Maria Malibran</p><p>Decca B000RPSVD6</p><p><br></p><p>Vessel An Opera Epic Little Epiphany - Sybil Meredith Monk</p><p>Spår 12</p><p>Meredith Monk</p><p>Facing North</p><p>ECM New Series 1482 437 439-2</p><p><br></p><p>Autumn Variation</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 13</p><p>Meredith Monk</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p><br></p><p>Respite</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 16</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/671395</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160129_0245_1528b14a393.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 29 Jan 2016 01:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Birgitta Tollans exklusiva möte med den legendariska röstkonstnären, kompositören, filmskaparen och dansaren Meredith Monk i hennes hem och "loft" på femte våningen i stadsdelen Tribeca i New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Meredith Monk</strong> fyllde 73 år 2015, samma år som hon firade 50 år som artist i musikens tjänst. Hon är en av USA’s nu levande främsta kompositörer/exekutörer. En levande legend.</p><p>- Jag föddes i New York, men jag tycker att min musik är ett slags motgift mot New York. Min musik är för det mesta pastoral. Själva staden har inte inspirerat mitt klangliga uttryck.</p><p>-Rösten är ett instrument. Det upptäckte jag i mitten av 60-talet. Numera ser jag instrumenten som röster. Till klassiska musiker som inte alltid förstår mina noter och partitur säger jag ”What you see is not what you get in my music”. Noterna visar inte allt det som min musik är. Trots detta upplever jag att min grundläggande identitet är kompositörens, säger Meredith Monk. </p><p>Meredith Monk har under 50 år arbetat med dans och en mängd etniska sånguttryck från hela världen. Över 100 filmer, operor, baletter och skivor har hon skapat genom åren. Några av de främsta heter <em>Book of Days, Dolmen Music, mercy, impermanence</em>, <em>ATLAS, Stringsongs</em> med Kronoskvartetten, <em>Do You Be och Songs of Ascension.</em></p><p>Meredith Monk har kallats "Röstens magiker" och säger själv att hon "arbetar mellan sprickorna, där rösten börjar dansa och kroppen börjar sjunga, där teater blir film."</p><p>För Monk är rösten ett språk i sig, en gränslös värld att upptäcka. Hon sjunger sina egna ord för att slippa vara tvåspråkig.</p><p>-Min musik är som poesi och rösten är hjärtat sätt att kommunicera", säger Meredith Monk.</p><p>Meredith Monk berättar i programmet om hur hennes sångröst besjälats och fördjupats sedan hon blivit äldre. Nu gör hon en tidsresa in i sitt eget material, ger ut ny CD och samarbetar med <strong>Kronoskvartetten</strong> och dirigenten för <strong>San Franciscos symfoniorkester</strong>, <strong>Michael Tilson Thomas</strong>.</p><p>I Meredith Monks senaste CD, <em>Songs of Ascension</em>, <em>Uppstigandets sånger</em> handlar det om rörelser, förflyttningar I rummet, i landskapet. Hon förundras över hur de flesta religioner dyrkar en "högre" makt, inte en "lägre", som moder jord, t ex. Himlen är där uppe och helvetet är där nere. Upp och ner har dock ingen betydelse för Meredith Monk, som anser att allting är heligt, t o m den kopp kaffe hon dricker vid intervjun.</p><p>Meredith Monks senaste komposition har titeln <em>WEAVE for Two Voices, Chamber Orchestra and Chorus </em>och hade världspremiär 2010 med St. Louis symfoniorkester. 2011 utnämndes Meredith Monk av public service-radion I USA till en av de främsta 50 rösterna någonsin.</p><p><em>On Behalf of Nature,</em> uruppförd i Los Angeles 2013, är en helaftonsföreställning – en poetisk meditation över vår globala miljö och klimatet. Här frammanar Meredith Monk den buddhistiska idéen om att olika sfärer samverkar; den mänskliga, den andliga och naturen. Hon har samarbetat med sin <strong>Vokalensemble</strong> under många, många år.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong><br></p><p>I Love New York&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Madonna</p><p>Spår 5</p><p>Confessions on a Dance Floor</p><p><br></p><p>Shift</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 5</p><p>Meredith Monk. Todd Reynolds String Quartet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Songs Of Ascension</p><p>ECM New Series ECM 2154 B0015569-02</p><p><br></p><p>do you be</p><p>Meredith Monk</p><p>Spår 5</p><p>Meredith Monk&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>"Do You Be"</p><p>ECM New Series ECM 1336 831...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Om,Meredith,Monk,hennes,röst,och,hennes,speciella,sätt,att,förhålla,sig,till,musik.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3625985_822_462.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:08</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Birgitta Tollans exklusiva möte med den legendariska röstkonstnären, kompositören, filmskaparen och dansaren Meredith Monk i hennes hem och "loft" på femte våningen i stadsdelen Tribeca i New York.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/01/p2_tollansmusikaliska_20160129_0245_1528b14a393.mp3" length="37582977" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Patti Smith - "Livet är det äventyr vi själva designar"]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Birgitta Tollans exklusiva intervju hemma hos Patti Smith i hennes townhouse i Greenwich Village i New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Patti Smith</strong> är en punkikon med poetiska förtecken, som ser musiken som det stora universella språket; en symbol för det gudomliga, det mänskliga och det magiska.</p><p><strong>Patti Smith</strong> skrev den mytiska sången <em>Gloria</em> som en protest mot all organiserad religion. Idag ger hon fortfarande konserter, men är även författare och bildkonstnär. I programmet läser Patti Smith ur sina texter och berättar om sin musikaliska utveckling och vilka kompositörer och musiker som inspirerat henne.<br><br></p><p><strong>Patti Smith</strong> tar emot mig i sitt oansenliga townhouse mitt i det legendariska Greenwich Village. En kvinna som heter <strong>Andi</strong> öppnar dörren, <strong>Andi Ostrowe</strong>. Hon har samarbetat med Patti Smith sedan mitten av 70-talet; sjungit bakgrundskör, spelat percussion och var under en period roadie för Pattis band.</p><p>Nerför trätrappan från sovrummet i övervåningen kommer en småhostande Patti Smith; i stickad grå mössa, flätor, blåjeans, vit skjorta och grå kofta. På fötterna har hon vadhöga boots. De hårda klackarna ekar mot trägolvet i det stora, ganska röriga rummet på undervåningen.</p><p>Patti, som nu även verkar som fotograf, visar stolt upp en bildsvit hon fått publicerad i magasinet Elle, för vilket hon med sin polaroidkamera plåtat några franska skådisar och gode vännen <strong>Johnny Depp</strong>.</p><p>- En intressant, men ovanlig uppgift för mig, säger Patti Smith.</p><p>Den rödspräckliga katten, som jag känner igen från dokumentärfilmen om Patti Smith, <em>Dream of Life</em>, ligger lojt i fönsterkarmen. Kissen spejar ut mot skolan tvärs över den lilla gatan. Sedan promenerar katten fram till mig och hoppar upp i mitt knä.</p><p>- Min katt är en abessinier och heter <strong>Kairo</strong>. Hon gillade dig väldigt snabbt, säger en fascinerad Patti Smith. Det förvånar mig. Men katter gillar att göra sina egna val, säger hon.</p><p>Efter intervjun ställer vi oss i ett hörn, en bit från fönstret för att inte få motljus in i kameran. Pattis bokhyllor, flyttlådor och papperskassar kommer med på fotot. I bokhyllan finns små inramade porträtt, skrin med hemliga ting, fotoalbum, videoband och böcker.</p><p>Innan vi går säger Patti Smith att hon är förvånad, hedrad och mycket lycklig över att få <strong>Polarpriset</strong>.</p><p>- Detta prestigefyllda pris, säger hon. Av de hedersbetygelser jag fått i livet känner jag mig varken utvald eller speciell. Tvärtom, jag blir ödmjuk och funderar på hur jag skall kunna bevisa att jag är en värdig mottagare, säger Patti Smith.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong><br></p><p>Wave<br>Patti Smith<br>Patti Smith m fl<br>CD: Wave</p><p>The Coral Sea<br>Patti Smith<br>Patti Smith m fl<br>CD: The Coral Sea</p><p>Land<br>Patti Smith<br>Patti Smith m fl<br>CD: Land</p><p>Wild Leaves<br>Patti Smith<br>Spår 10<br>Patti Smith m fl<br>CD: Dream of Life</p><p>Tutti Frutti<br>Joe Lubin;Dorothy La Bostrie;Richard Penniman<br>Little Richard, sång<br>CD: Here's Little Richard</p><p>The Words that Maketh Murder<br>PG Harvey<br>PG Harvey, mfl<br>CD-titel: The Words that Maketh Murder</p><p>Tosca, Act 2 - 1. Vissi D'Arte<br>Puccini<br>Spår 16<br>Maria Callas, sång. M fl.<br>CD: Forever Maria Callas</p><p>”Little emerald bird”. Sången till Robert Mapplethorpe.<br>Patti Smith<br>Patti Smith, sång<br>Liveinspelning</p><p>Free Money<br>Patti Smith, Lenny Kaye<br>Patti Smith, m fl<br>CD: Horses</p><p><strong></strong>People have the power<br>Patti Smith, Fred 'sonic' Smith<br>Patti Smith m fl<br>CD: Dream of Life</p><p>Because The Night<br>Bruce Springsteen<br>Spår 3<br>Patti Smith m fl<br>CD: Easter</p><p>1959<br>Patti Smith, Tony Shanahan<br>Patti Smith, m fl<br>CD: Peace and Noise</p><p>A Love Supreme<br>John Coltrane<br>John Coltrane, m fl<br>Impulse! Records</p><p>Mercedes Benz<br>Janis Joplin, Michael McClure<br>Janis Joplin. M fl<br>CD: Janis</p><p>Poppies<br>Patti Smith<br>Patti Smith, m fl<br>CD: Radio Ethiopia</p><p>black is the color of my true love's hair<br>Trad. folk song, Appalachian Mountains<br>Patty Waters, sång<br>CD: PATTY WATERS SINGS<br>ESP DISK ESP 1025-2&nbsp;</p><p>Star Spangled<br>John Stafford Smith<br>Spår 12<br>JIMI HENDRIX, m fl<br>The Best of Woodstock [LIVE]<br>Atlantic... Cat No:SD 500-2</p><p>Radio Baghdad<br>Patti Smith<br>Patti Smith, m fl<br>CD: Trampin'</p><p>Gloria<br>Patti Smith<br>Spår: 1<br>Patti Smith, m fl<br>CD: Horses</p><p>The Jackson Song<br>Patti Smith<br>Patti Smith, m fl<br>CD: Dream of Life</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/671389</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160119_1600_5c4f9989.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 19 Jan 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Birgitta Tollans exklusiva intervju hemma hos Patti Smith i hennes townhouse i Greenwich Village i New York.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Patti Smith</strong> är en punkikon med poetiska förtecken, som ser musiken som det stora universella språket; en symbol för det gudomliga, det mänskliga och det magiska.</p><p><strong>Patti Smith</strong> skrev den mytiska sången <em>Gloria</em> som en protest mot all organiserad religion. Idag ger hon fortfarande konserter, men är även författare och bildkonstnär. I programmet läser Patti Smith ur sina texter och berättar om sin musikaliska utveckling och vilka kompositörer och musiker som inspirerat henne.<br><br></p><p><strong>Patti Smith</strong> tar emot mig i sitt oansenliga townhouse mitt i det legendariska Greenwich Village. En kvinna som heter <strong>Andi</strong> öppnar dörren, <strong>Andi Ostrowe</strong>. Hon har samarbetat med Patti Smith sedan mitten av 70-talet; sjungit bakgrundskör, spelat percussion och var under en period roadie för Pattis band.</p><p>Nerför trätrappan från sovrummet i övervåningen kommer en småhostande Patti Smith; i stickad grå mössa, flätor, blåjeans, vit skjorta och grå kofta. På fötterna har hon vadhöga boots. De hårda klackarna ekar mot trägolvet i det stora, ganska röriga rummet på undervåningen.</p><p>Patti, som nu även verkar som fotograf, visar stolt upp en bildsvit hon fått publicerad i magasinet Elle, för vilket hon med sin polaroidkamera plåtat några franska skådisar och gode vännen <strong>Johnny Depp</strong>.</p><p>- En intressant, men ovanlig uppgift för mig, säger Patti Smith.</p><p>Den rödspräckliga katten, som jag känner igen från dokumentärfilmen om Patti Smith, <em>Dream of Life</em>, ligger lojt i fönsterkarmen. Kissen spejar ut mot skolan tvärs över den lilla gatan. Sedan promenerar katten fram till mig och hoppar upp i mitt knä.</p><p>- Min katt är en abessinier och heter <strong>Kairo</strong>. Hon gillade dig väldigt snabbt, säger en fascinerad Patti Smith. Det förvånar mig. Men katter gillar att göra sina egna val, säger hon.</p><p>Efter intervjun ställer vi oss i ett hörn, en bit från fönstret för att inte få motljus in i kameran. Pattis bokhyllor, flyttlådor och papperskassar kommer med på fotot. I bokhyllan finns små inramade porträtt, skrin med hemliga ting, fotoalbum, videoband och böcker.</p><p>Innan vi går säger Patti Smith att hon är förvånad, hedrad och mycket lycklig över att få <strong>Polarpriset</strong>.</p><p>- Detta prestigefyllda pris, säger hon. Av de hedersbetygelser jag fått i livet känner jag mig varken utvald eller speciell. Tvärtom, jag blir ödmjuk och funderar på hur jag skall kunna bevisa att jag är en värdig mottagare, säger Patti Smith.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong><br></p><p>Wave<br>Patti Smith<br>Patti Smith m fl<br>CD: Wave</p><p>The Coral Sea<br>Patti Smith<br>Patti Smith m fl<br>CD: The Coral Sea</p><p>Land<br>Patti Smith<br>Patti Smith m fl<br>CD: Land</p><p>Wild Leaves<br>Patti Smith<br>Spår 10<br>Patti Smith m fl<br>CD: Dream of Life</p><p>Tutti Frutti<br>Joe Lubin;Dorothy La Bostrie;Richard Penniman<br>Little Richard, sång<br>CD: Here's Little Richard</p><p>The Words that Maketh Murder<br>PG Harvey<br>PG Harvey, mfl<br>CD-titel: The Words that Maketh Murder</p><p>Tosca, Act 2 - 1. Vissi D'Arte<br>Puccini<br>Spår 16<br>Maria Callas, sång. M fl.<br>CD: Forever Maria Callas</p><p>”Little emerald bird”. Sången till Robert Mapplethorpe.<br>Patti Smith<br>Patti Smith, sång<br>Liveinspelning</p><p>Free Money<br>Patti Smith, Lenny Kaye<br>Patti Smith, m fl<br>CD: Horses</p><p><strong></strong>People have the power<br>Patti Smith, Fred 'sonic' Smith<br>Patti Smith m fl<br>CD: Dream of Life</p><p>Because The Night<br>Bruce Springsteen<br>Spår 3<br>Patti Smith m fl<br>CD: Easter</p><p>1959<br>Patti...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Patti,Smith,"Livet,är,det,äventyr,vi,själva,designar"]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3625984_1280_720.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:59:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Birgitta Tollans exklusiva intervju hemma hos Patti Smith i hennes townhouse i Greenwich Village i New York.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/01/p2_tollansmusikaliska_20160119_1600_5c4f9989.mp3" length="56880534" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Inger Christensen och musiken]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Om den hyllade, men skygga danska poeten, Inger Christensen. Efter lång tids uppvaktning fick Birgitta Tollan en intervju. Endast ett par månader innan Inger Christensen avled den 2 januari 2009.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I många år har <strong>Inger Christensen</strong> framhållits som en av de starkaste kandidaterna till <strong>Nobelpriset i litteratur</strong>, men hon hann aldrig föräras priset.</p><p>Inger Christensen föddes 1935 och har också skrivit romaner, pjäser och essäer. Sedan 1978 var hon ledamot i den <strong>Danska Akademien</strong>.<br><br></p><p>”De stiger upp, planetens fjärilar<br>i Brajcnodalens middagsheta luft”.</p><p>Ja, många av oss kan recitera de första stroferna ur danska poeten <strong>Inger Christensens</strong> mästerverk, sonettkransen <em>Fjärilsdalen</em> från 1991.</p><p>Under ett års tid möts Inger Christensen och&nbsp;jag tillfälligt i kvarteret där vi båda bor. Så, efter flera avböjanden per brev och telefon, lyckas det. Den skygga, ständigt Nobelprisaktuella poeten, Inger Christensen ställer upp på en intervju.</p><p>-Poesin är en underavdelning till musiken, säger Inger Christensen där vi sitter och smuttar på iskallt vitt vin i hennes nya våning i Frederiksberg, ’Köpenhamns Paris’.</p><p>-En del av orsaken till att man över huvud taget blir diktare är kanske den särskilda ljudkänsla man har för ordens klang i förhållande till meningens uppbyggnad&nbsp; - huruvida den är mörk i vokalerna eller om det skall komma in något ljus. Men det är inget man tänker på.</p><p>I essäboken <em>Hemlighetstillståndet</em> skriver Inger Christensen att orden har ”klang, rytm, välljud, hastighet och färg”. Och ”det är först vid att lyssna till orden, till deras rytm och klangfärg, hela deras musik, som betydelsen av orden sätts fri”.</p><p>Inger Christensen får inspiration av att lyssna på&nbsp; musik av Beethoven och Franz Schubert. Även nutida konstmusik, som permutationer, upprepningar eller variationer, av tonsättare som Olivier Messiaen, har varit viktiga för henne.</p><p>I programmet medverkar även violinisten <strong>Cecilia Gelland</strong> från <strong>Duo Gelland</strong> och tonsättaren <strong>Anders Hultqvist</strong>, som komponerat sex sycken utifrån Inger Christensens diktsvit <em>Alfabet</em>, där <strong>Fibonaccis</strong><em> talserie</em> har en central betydelse.</p><p>Efter debutsamlingen <em>Ljus</em> kom på 60-talet även samlingen <em>Gräs</em> och den storslagna diktsviten <em>det</em>, som komponerades över talsystem och lingvistiska begrepp. Därefter samlingen <em>Brev i april</em> och två formexperimenterande romaner: <em>Evighetsmaskinen</em> och <em>Azorno</em>. Systemsviten <em>Alfabet</em> kom 1981 och mästerverket, sonettkransen <em>Fjärilsdalen</em> 1991. Inger Christensen har även skrivit dramatik, barnböcker och de två essäsamlingarna <em>Del av labyrinten</em> och <em>Hemlighetstillståndet</em>. Endast en liten del av hennes verklista finns översatt till svenska.</p><p><br></p><p><strong>Låtlista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>Wintergarden<br>Maja S.K. Ratkje<br>Spår 3<br>Maja S.K. Ratkje<br>River Mouth Echoes<br>TZADIK&nbsp;</p><p>Composition nr 1 alphabet<br>ANDERS HULTQVIST<br>(C) &nbsp;JONNY AXELSSON, slagverk<br>Percussione con forza&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Phono Suecia PSCD 126</p><p>Le Merle Noir/'KOLTRASTEN', FÖR FLÖJT &amp; PIANO, 1951/<br>MESSIAEN, OLIVIER<br>Spår 2<br>BERNOLD, PHILIPPE (FL) THARAUD, ALEXANDRE (PI)<br>Bernold – Tharaud<br>Harmonia Mundi Fr.</p><p>STRÅKKVARTETT NR 14 CISS-MOLL OP 131&nbsp; /1826/ Presto Sats 5<br>Beethoven<br>Spår 9<br>Alban Berg Quartet<br>Beethoven: Complete String Quartets / Alban Berg Quartett&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Sommerfugledalen: Et Requiem (1998/2004), XV: ♩= 76<br>Svend Nielsen (1937-)<br>Spår 15<br>Ars Nova Copenhagen + Tamás Vetö (Cond.)<br>Nielsen: Sommerfugledalen (Butterfly Valley)&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>DACAPO 8.224706</p><p>ur Sommerfugledalen: De stiger upp planetens fjärilar….<br>Inger Christensen<br>Spår 16<br>Nielsen: Sommerfugledalen (Butterfly Valley)<br>Inger Christensen läser själv starten av dikten<br>Dacapo 8.224706&nbsp;</p><p>ur Sommerfugledalen: Inger Christensen läser mästarsonetten<br>Inger Christensen<br>Spår 16<br>Nielsen: Sommerfugledalen (Butterfly Valley)<br>Inger Christensen läser själv<br>Dacapo 8.224706&nbsp;</p><p>Wintergarden<br>Maja S.K. Ratkje<br>Spår 3<br>Maja S.K. Ratkje<br>River Mouth Echoes<br>TZADIK</p><p>Composition nr 1 alphabet<br>ANDERS HULTQVIST<br>(C)&nbsp; JONNY AXELSSON, slagverk<br>Percussione con forza&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Phono Suecia PSCD 126</p><p>Composition No 5 Stone after stone &nbsp; &nbsp; &nbsp;&nbsp;<br>ANDERS HULTQVIST (C)<br>Göteborgs Symfoniker (ork) - Penderecki, Krzysztof (dir)<br>SR-inspelning Live Göteborgs konserthus 2002-09-20 &nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Abricottrees Exist<br>Anders Hultqvist<br>Spår 2<br>Duo Gelland<br>Duo Gelland Violin duos vol. 1<br>nosagcd 152&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Composition Nr 6 Rain And After<br>ANDERS HULTQVIST (C)<br>Trio con Forza /HOT THREE: HELANDER, TORBJÖRN (VLA) THIWÅNG, TERJE (FL) &nbsp;ÖSTERSJÖ, STEFAN (GIT)/ (IENS)<br>Trio con Forza HOT 3&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Phono Suecia PSCD 148</p><p>SATS 2, ALLEGRO MA NON TROPPO, KVINTETT FÖR 2 VIOLINER, VIOLA &amp; 2 VIOLONCELLER D 956 C-DUR&nbsp; /OP POSTH 163, 1828 ?/<br>Franz Schubert<br>Spår 3<br>Artemis Quartet Natalia Prischepenko, Gregor Sigl violins Friedemann Weigle viola - Eckart Runge cello Truls Mørk cello<br>Schubert&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>STRÅKKVARTETT NR 13 B-DUR OP 130&nbsp; Cavatina. ADAGIO MOLTO ESPRESSIVO – ATTACCA</p><p>Beethoven<br>Spår 5<br>Amadeuskvartetten<br>Beethoven: The String Quartets<br>DG</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/669608</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160112_1600_5b0d61b4.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 12 Jan 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Om den hyllade, men skygga danska poeten, Inger Christensen. Efter lång tids uppvaktning fick Birgitta Tollan en intervju. Endast ett par månader innan Inger Christensen avled den 2 januari 2009.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I många år har <strong>Inger Christensen</strong> framhållits som en av de starkaste kandidaterna till <strong>Nobelpriset i litteratur</strong>, men hon hann aldrig föräras priset.</p><p>Inger Christensen föddes 1935 och har också skrivit romaner, pjäser och essäer. Sedan 1978 var hon ledamot i den <strong>Danska Akademien</strong>.<br><br></p><p>”De stiger upp, planetens fjärilar<br>i Brajcnodalens middagsheta luft”.</p><p>Ja, många av oss kan recitera de första stroferna ur danska poeten <strong>Inger Christensens</strong> mästerverk, sonettkransen <em>Fjärilsdalen</em> från 1991.</p><p>Under ett års tid möts Inger Christensen och&nbsp;jag tillfälligt i kvarteret där vi båda bor. Så, efter flera avböjanden per brev och telefon, lyckas det. Den skygga, ständigt Nobelprisaktuella poeten, Inger Christensen ställer upp på en intervju.</p><p>-Poesin är en underavdelning till musiken, säger Inger Christensen där vi sitter och smuttar på iskallt vitt vin i hennes nya våning i Frederiksberg, ’Köpenhamns Paris’.</p><p>-En del av orsaken till att man över huvud taget blir diktare är kanske den särskilda ljudkänsla man har för ordens klang i förhållande till meningens uppbyggnad&nbsp; - huruvida den är mörk i vokalerna eller om det skall komma in något ljus. Men det är inget man tänker på.</p><p>I essäboken <em>Hemlighetstillståndet</em> skriver Inger Christensen att orden har ”klang, rytm, välljud, hastighet och färg”. Och ”det är först vid att lyssna till orden, till deras rytm och klangfärg, hela deras musik, som betydelsen av orden sätts fri”.</p><p>Inger Christensen får inspiration av att lyssna på&nbsp; musik av Beethoven och Franz Schubert. Även nutida konstmusik, som permutationer, upprepningar eller variationer, av tonsättare som Olivier Messiaen, har varit viktiga för henne.</p><p>I programmet medverkar även violinisten <strong>Cecilia Gelland</strong> från <strong>Duo Gelland</strong> och tonsättaren <strong>Anders Hultqvist</strong>, som komponerat sex sycken utifrån Inger Christensens diktsvit <em>Alfabet</em>, där <strong>Fibonaccis</strong><em> talserie</em> har en central betydelse.</p><p>Efter debutsamlingen <em>Ljus</em> kom på 60-talet även samlingen <em>Gräs</em> och den storslagna diktsviten <em>det</em>, som komponerades över talsystem och lingvistiska begrepp. Därefter samlingen <em>Brev i april</em> och två formexperimenterande romaner: <em>Evighetsmaskinen</em> och <em>Azorno</em>. Systemsviten <em>Alfabet</em> kom 1981 och mästerverket, sonettkransen <em>Fjärilsdalen</em> 1991. Inger Christensen har även skrivit dramatik, barnböcker och de två essäsamlingarna <em>Del av labyrinten</em> och <em>Hemlighetstillståndet</em>. Endast en liten del av hennes verklista finns översatt till svenska.</p><p><br></p><p><strong>Låtlista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p>Wintergarden<br>Maja S.K. Ratkje<br>Spår 3<br>Maja S.K. Ratkje<br>River Mouth Echoes<br>TZADIK&nbsp;</p><p>Composition nr 1 alphabet<br>ANDERS HULTQVIST<br>(C) &nbsp;JONNY AXELSSON, slagverk<br>Percussione con forza&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Phono Suecia PSCD 126</p><p>Le Merle Noir/'KOLTRASTEN', FÖR FLÖJT &amp; PIANO, 1951/<br>MESSIAEN, OLIVIER<br>Spår 2<br>BERNOLD, PHILIPPE (FL) THARAUD, ALEXANDRE (PI)<br>Bernold – Tharaud<br>Harmonia Mundi Fr.</p><p>STRÅKKVARTETT NR 14 CISS-MOLL OP 131&nbsp; /1826/ Presto Sats 5<br>Beethoven<br>Spår 9<br>Alban Berg Quartet<br>Beethoven: Complete String Quartets / Alban Berg Quartett&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>Sommerfugledalen: Et Requiem (1998/2004), XV: ♩= 76<br>Svend Nielsen (1937-)<br>Spår 15<br>Ars...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Inger,Christensen,och,musiken]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3625980_1280_720.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:58:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Om den hyllade, men skygga danska poeten, Inger Christensen. Efter lång tids uppvaktning fick Birgitta Tollan en intervju. Endast ett par månader innan Inger Christensen avled den 2 januari 2009.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/01/p2_tollansmusikaliska_20160112_1600_5b0d61b4.mp3" length="56286736" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kerstin Jeppsson, en självständig och nyfiken tonsättare]]></title>
      <description><![CDATA[<p>- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kerstin Jeppsson </strong>föddes 1948 och valdes in i <em>Föreningen Svenska Tonsättare</em> 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som ”<em>stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.”</em></p><p>Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid <em>Musikhögskolan</em> i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten <strong>Maurice Karkoff</strong>.</p><p>Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid <em>Konservatoriet i Krakow</em>, Polen, där hennes lärare hette <strong>Krzysztof Penderecki</strong>, <strong>Krzysztof Meyer</strong> och <strong>Jozef Radwan</strong>.</p><p>Två år senare blev Kerstin Jeppsson <em>Master of Fine Arts</em> vid <em>California Institute of Arts</em> i Valencia, USA, där både <strong>Mel Powell</strong> och <strong>Morton Subotnik</strong> undervisade henne i komposition.</p><p>Som om inte det vore nog så blev Kerstin Jeppsson 1976 fil kand vid <em>Stockholms Universitet</em> i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi.</p><p>&nbsp;-Redan som barn var jag en väldigt nyfiken person, berättar Kerstin Jeppsson, som växte upp i en familj där musik var starkt förankrad. Jag målade, dansade, hittade på pjäser, byggde cirkusar och sjöng. Jag var väldigt, väldigt kreativt tröttsam och min mamma drog en lättnadens suck när jag började skolan!</p><p>Alla Kerstin Jeppssons verk är väldigt personliga. Cellokonserten komponerade hon i sorgearbetet efter en nära och kär anhörigs död.</p><p>&nbsp;- <em>Tre sånger om livet</em> kom till när min yngsta systers lilla barn rycktes bort. Det var så ofattbart, obegripligt och jag drabbades av stor vrede och sorg som jag kanaliserade in i komponerandet.</p><p>&nbsp;- Kerstin Jeppsson försöker bryta hierarkien mellan de fyra stränginstrumenten i stråkkvartetterna, säger <strong>Patrik Swedrup</strong> från <em>Talekvartetten</em> och <em>Kungliga filharmonikerna</em> i Stockholm. Talekvartetten spelade in två av Jeppssons stråkkvartetter.</p><p>Mezzosopranen <strong>Ingrid Tobiasson</strong>, tidigare solist under 25 år vid <em>Kungliga Operan</em> i Stockholm, sjöng in sviten <em>Impossible </em>med texter ur <strong>Göran Sonnevis </strong>diktsvit<em> Det omöjliga</em> tillsammans med <strong>KammarensembleN</strong> och dirigenten <strong>Joakim Unander.</strong></p><p><em>&nbsp;- </em>Det är en av mina stoltaste inspelningar! När jag fick skivan i min hand blev jag otroligt glad. Musiken är fantastiskt, vårt samspel är superbt och <strong>Sonnevis</strong> dikter är underbara, berättar <strong>Ingrid Tobiasson</strong>.</p><p>&nbsp;- Kerstin Jeppsson har en stor känslighet för texter, säger <strong>Marie Wärme</strong> i Wärmekvartetten, som spelade in verket <em>Mater Mea – Min moder</em> med texter av <strong>Elisabet Hermodsson</strong>.</p><p>Även poesi av <strong>Pär Lagerkvist,</strong> <strong>Karin Boye</strong>, <strong>Edith Södergran,</strong> <strong>Elsa Grave</strong> och <strong>Ulla Olin </strong>har Kerstin Jeppsson tonsatt.</p><p>&nbsp;- Livet går inte förbi mig. Jag erfar, uppfattar och upplever väldigt mycket hos mig själv och hos andra människor och har lätt att ta del i vad andra människor berättar eller uttrycker. Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger Kerstin Jeppsson i programmet.</p><p><strong><br>En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.</strong></p><p><strong><br data-mce-bogus="1"></strong></p><p><strong>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></strong></p><p><span data-mce-bogus="true" id="_mce_caret">﻿<br>14:00<br>Katarina Dalayman, Mats Rondin, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm) - Embrio<br>14:03<br>Katarina Dalayman, Mats Rondin, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm) - Embrio<br>14:10<br>Gustaf Sjökvist - Till Dig<br>14:13<br>Jonny Axelsson - Prometheus<br>14:21<br>Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile<br>14:26<br>Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile<br>14:27<br>Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile<br>14:30<br>Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile<br>14:32<br>Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile<br>14:35<br>Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile<br>14:37<br>Tale-Kvartetten - Stråkkvartett Nr 2<br>14:44<br>Talekvartetten - Stra&amp;#778;Kkvartett Nr. 3<br>14:47<br>Wärmekvartetten - Revelationes<br>14:50<br>Wärmekvartetten - Revelationes<br>14:51<br>Hanna Dahlqvist Sveriges Radios Symfoniorkester. Drigent: Johannes Gustavsson - Cellokonsert</span></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/664347</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20160105_0400_151cc2b691e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 05 Jan 2016 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kerstin Jeppsson </strong>föddes 1948 och valdes in i <em>Föreningen Svenska Tonsättare</em> 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som ”<em>stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.”</em></p><p>Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid <em>Musikhögskolan</em> i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten <strong>Maurice Karkoff</strong>.</p><p>Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid <em>Konservatoriet i Krakow</em>, Polen, där hennes lärare hette <strong>Krzysztof Penderecki</strong>, <strong>Krzysztof Meyer</strong> och <strong>Jozef Radwan</strong>.</p><p>Två år senare blev Kerstin Jeppsson <em>Master of Fine Arts</em> vid <em>California Institute of Arts</em> i Valencia, USA, där både <strong>Mel Powell</strong> och <strong>Morton Subotnik</strong> undervisade henne i komposition.</p><p>Som om inte det vore nog så blev Kerstin Jeppsson 1976 fil kand vid <em>Stockholms Universitet</em> i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi.</p><p>&nbsp;-Redan som barn var jag en väldigt nyfiken person, berättar Kerstin Jeppsson, som växte upp i en familj där musik var starkt förankrad. Jag målade, dansade, hittade på pjäser, byggde cirkusar och sjöng. Jag var väldigt, väldigt kreativt tröttsam och min mamma drog en lättnadens suck när jag började skolan!</p><p>Alla Kerstin Jeppssons verk är väldigt personliga. Cellokonserten komponerade hon i sorgearbetet efter en nära och kär anhörigs död.</p><p>&nbsp;- <em>Tre sånger om livet</em> kom till när min yngsta systers lilla barn rycktes bort. Det var så ofattbart, obegripligt och jag drabbades av stor vrede och sorg som jag kanaliserade in i komponerandet.</p><p>&nbsp;- Kerstin Jeppsson försöker bryta hierarkien mellan de fyra stränginstrumenten i stråkkvartetterna, säger <strong>Patrik Swedrup</strong> från <em>Talekvartetten</em> och <em>Kungliga filharmonikerna</em> i Stockholm. Talekvartetten spelade in två av Jeppssons stråkkvartetter.</p><p>Mezzosopranen <strong>Ingrid Tobiasson</strong>, tidigare solist under 25 år vid <em>Kungliga Operan</em> i Stockholm, sjöng in sviten <em>Impossible </em>med texter ur <strong>Göran Sonnevis </strong>diktsvit<em> Det omöjliga</em> tillsammans med <strong>KammarensembleN</strong> och dirigenten <strong>Joakim Unander.</strong></p><p><em>&nbsp;- </em>Det är en av mina stoltaste inspelningar! När jag fick skivan i min hand blev jag otroligt glad. Musiken är fantastiskt, vårt samspel är superbt och <strong>Sonnevis</strong> dikter är underbara, berättar <strong>Ingrid Tobiasson</strong>.</p><p>&nbsp;- Kerstin Jeppsson har en stor känslighet för texter, säger <strong>Marie Wärme</strong> i Wärmekvartetten, som spelade in verket <em>Mater Mea – Min moder</em> med texter av <strong>Elisabet Hermodsson</strong>.</p><p>Även poesi av <strong>Pär Lagerkvist,</strong> <strong>Karin Boye</strong>, <strong>Edith Södergran,</strong> <strong>Elsa Grave</strong> och <strong>Ulla Olin </strong>har Kerstin Jeppsson tonsatt.</p><p>&nbsp;- Livet går inte förbi mig. Jag erfar, uppfattar och upplever väldigt mycket hos mig själv och hos andra människor och har lätt att ta del i vad andra människor berättar eller uttrycker. Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger Kerstin Jeppsson i programmet.</p><p><strong><br>En...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Kerstin,Jeppsson,,en,självständig,och,nyfiken,tonsättare]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3623211_2657_1494.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2016/01/p2_tollansmusikaliska_20160105_0400_151cc2b691e.mp3" length="36886487" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ellen Taaffe Zwilich, en passionerad tonsättare]]></title>
      <description><![CDATA[<p>USA:s Grand Old Lady inom nutida musik är Ellen Taaffe Zwilich, en världstonsättare som varken vill kännas vid det eller ser sig som den pionjär hon är.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan mötte Ellen Taaffe Zwilich i tonsättarens våning på Manhattan och fick en upplevelse hon inte haft på 40 år. <br><br>Ellen Taaffe Zwilich</strong> är nestorn bland tonsättande kvinnor som givit inspiration till och varit förebild för många. En pionjär av högsta klass vars musik har framförts, spelats in och sänts ut över hela västvärlden. Nu har hon fyllt 75.</p><p>Som första kvinna tog Ellen Taaffe Zwilich 1975 kompositionsexamen&nbsp;på legendariska <strong>Juilliard School of Music</strong> på Manhattan. Hon var även första kvinna att tilldelas <strong>Pulitzerpriset</strong> i musik. Året var 1983 och hon fick priset för sin Symfoni Nr 1. Zwilich är också första och förmodligen den <em>enda</em> kvinnliga tonsättare som blivit omnämnd i den tecknade serien ”<strong>Snobben</strong>” av <strong>Charles M Schulz </strong>(se bild).</p><p>Namnet Taaffe är irländskt och namnet Zwilich fick hon av sin för många år sedan avlidne make, violinisten <strong>Joseph Zwilich</strong>, som spelade <strong>i Metropolitanoperans </strong>orkester&nbsp;i New York. Ellen Taaffe Zwilich började som violinist och redan 1964 tog den brittiske dirigenten <strong>Leopold Stokovsky</strong> med henne i sin orkester <strong>The American Symphony</strong> i New York. Orkestern hade flera kvinnor, afroamerikaner och asiater bland sina musiker. Något som var mycket ovanligt på den tiden då de flesta amerikanska symfoniorkestrar mest bestod av manliga europeiska musiker. Att hon bedömdes för sin musikaliska begåvning och inte för sitt kön gav Ellen Taaffe Zwilich både styrka och självkänsla när hon sedan började komponera på allvar.</p><p>Hennes verklista är synnerligen lång. Den innehåller alla genrer förutom opera, bl a en solokonserter för svenske trombonisten <strong>Christian Lindberg</strong>.</p><p>I programmet medverkar även pianisten <strong>Joseph Kalischstein</strong> i trion <strong>Kalichstein-Laredo-Robinson</strong> som Zwilich skrivit musik till under 30 år.</p><p>&nbsp;- Jag känner en fysisk glädje över att spela hennes stycken. På samma sätt som det känns att spela <strong>Mozarts</strong> musik. Hennes musikaliska material; rytmen, energin och intensiteten, liknar den hos <strong>Beethoven</strong>, förklarar Joseph Kalischstein.</p><p>De musiker, ensembler och orkestrar som hon samarbetar med kallar Ellen Taaffe Zwilich för sina familjemedlemmar.</p><p>&nbsp;- Jag vill inte sitta i något elfenbenstorn och pumpa ut odödliga mästerverk – en syssla som är helt irrelevant för världen. Nej, mina stycken skall vara något som musikerna behöver, säger Ellen Taaffe Zwilich.</p><p>Vi hör bl a musik ur den nyutgivna CD’n <em>Passionate Diversions</em> med trion <strong>Kalichstein-Laredo-Robinson, Miami String Quartet</strong>, basisten <strong>Harold Robinson</strong> och violasten <strong>Michael Tree</strong>. De spelar bl a Ellen Taaffe Zwilichs vackra <em>”Kvintett for piano, violin, viola, violoncell, kontrabas”</em>. Det är en pendeng till <strong>Franz Schuberts</strong> <em>”Forellkvintett”</em>, fast med jazz- och bluesinfluenser.</p><p><strong>En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan</strong></p><p><strong><br data-mce-bogus="1"></strong></p><p><strong>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></strong></p><p><span data-mce-bogus="true" id="_mce_caret">﻿14:00<br>Read Gainsford, Heidi Louise Williams, Alexander Jiménez, Florida State University Symphony Orchestra - Images<br>14:02<br>John Nelson, Indianapolis Symfoniorkester - Symfoni Nr 1<br>14:05<br>Jeffrey Biegel, Alexander Jiménez, Florida State University Symphony Orchestra - Peanuts Gallery<br>14:08<br>John Nelson, Indianapolis Symfoniorkester - Symfoni Nr 1<br>14:11<br>Kalichstein-Laredo-Trion - Trio För Piano, Violin &amp; Violoncell<br>14:14<br>Jeffrey Biegel, Alexander Jiménez, Florida State University Symphony Orchestra - Peanuts Gallery<br>14:19<br>Christian Lindberg, James Depreist, Malmö Symfoniorkester - Konsert För Trombon &amp; Orkester<br>14:24<br>Kalichstein-Laredo-Trion - Trio För Piano, Violin &amp; Violoncell<br>14:26<br>Christian Lindberg, James Depreist, Malmö Symfoniorkester - Konsert För Trombon &amp; Orkester<br>14:31<br>Joseph Zwilich, James Gemmel - Sonat För Violin &amp; Piano<br>14:33<br>Kalichstein-Laredo-Trion, Miami-Kvartetten - Septett För Pianotrio &amp; Stråkkvartett<br>14:35<br>Kalichstein-Laredo-Trion, Miami-Kvartetten - Septett För Pianotrio &amp; Stråkkvartett<br>14:41<br>Kalichstein-Laredo-Trion, Miami-Kvartetten - Septett För Pianotrio &amp; Stråkkvartett<br>14:46<br>Kalichstein-Laredo-Trion, Michael Tree, Harold Robinson - Kvintett För Piano, Violin, Viola, Violoncell, Kontrabas<br>14:51<br>Kalichstein-Laredo-Trion, Michael Tree, Harold Robinson - Kvintett För Piano, Violin, Viola, Violoncell, Kontrabas</span></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/664346</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20151229_0400_151cc092344.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 29 Dec 2015 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>USA:s Grand Old Lady inom nutida musik är Ellen Taaffe Zwilich, en världstonsättare som varken vill kännas vid det eller ser sig som den pionjär hon är.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Birgitta Tollan mötte Ellen Taaffe Zwilich i tonsättarens våning på Manhattan och fick en upplevelse hon inte haft på 40 år. <br><br>Ellen Taaffe Zwilich</strong> är nestorn bland tonsättande kvinnor som givit inspiration till och varit förebild för många. En pionjär av högsta klass vars musik har framförts, spelats in och sänts ut över hela västvärlden. Nu har hon fyllt 75.</p><p>Som första kvinna tog Ellen Taaffe Zwilich 1975 kompositionsexamen&nbsp;på legendariska <strong>Juilliard School of Music</strong> på Manhattan. Hon var även första kvinna att tilldelas <strong>Pulitzerpriset</strong> i musik. Året var 1983 och hon fick priset för sin Symfoni Nr 1. Zwilich är också första och förmodligen den <em>enda</em> kvinnliga tonsättare som blivit omnämnd i den tecknade serien ”<strong>Snobben</strong>” av <strong>Charles M Schulz </strong>(se bild).</p><p>Namnet Taaffe är irländskt och namnet Zwilich fick hon av sin för många år sedan avlidne make, violinisten <strong>Joseph Zwilich</strong>, som spelade <strong>i Metropolitanoperans </strong>orkester&nbsp;i New York. Ellen Taaffe Zwilich började som violinist och redan 1964 tog den brittiske dirigenten <strong>Leopold Stokovsky</strong> med henne i sin orkester <strong>The American Symphony</strong> i New York. Orkestern hade flera kvinnor, afroamerikaner och asiater bland sina musiker. Något som var mycket ovanligt på den tiden då de flesta amerikanska symfoniorkestrar mest bestod av manliga europeiska musiker. Att hon bedömdes för sin musikaliska begåvning och inte för sitt kön gav Ellen Taaffe Zwilich både styrka och självkänsla när hon sedan började komponera på allvar.</p><p>Hennes verklista är synnerligen lång. Den innehåller alla genrer förutom opera, bl a en solokonserter för svenske trombonisten <strong>Christian Lindberg</strong>.</p><p>I programmet medverkar även pianisten <strong>Joseph Kalischstein</strong> i trion <strong>Kalichstein-Laredo-Robinson</strong> som Zwilich skrivit musik till under 30 år.</p><p>&nbsp;- Jag känner en fysisk glädje över att spela hennes stycken. På samma sätt som det känns att spela <strong>Mozarts</strong> musik. Hennes musikaliska material; rytmen, energin och intensiteten, liknar den hos <strong>Beethoven</strong>, förklarar Joseph Kalischstein.</p><p>De musiker, ensembler och orkestrar som hon samarbetar med kallar Ellen Taaffe Zwilich för sina familjemedlemmar.</p><p>&nbsp;- Jag vill inte sitta i något elfenbenstorn och pumpa ut odödliga mästerverk – en syssla som är helt irrelevant för världen. Nej, mina stycken skall vara något som musikerna behöver, säger Ellen Taaffe Zwilich.</p><p>Vi hör bl a musik ur den nyutgivna CD’n <em>Passionate Diversions</em> med trion <strong>Kalichstein-Laredo-Robinson, Miami String Quartet</strong>, basisten <strong>Harold Robinson</strong> och violasten <strong>Michael Tree</strong>. De spelar bl a Ellen Taaffe Zwilichs vackra <em>”Kvintett for piano, violin, viola, violoncell, kontrabas”</em>. Det är en pendeng till <strong>Franz Schuberts</strong> <em>”Forellkvintett”</em>, fast med jazz- och bluesinfluenser.</p><p><strong>En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan</strong></p><p><strong><br data-mce-bogus="1"></strong></p><p><strong>Låtlista:<br data-mce-bogus="1"></strong></p><p><span data-mce-bogus="true" id="_mce_caret">﻿14:00<br>Read Gainsford, Heidi Louise Williams, Alexander Jiménez, Florida State University Symphony Orchestra - Images<br>14:02<br>John Nelson, Indianapolis Symfoniorkester - Symfoni Nr 1<br>14:05<br>Jeffrey Biegel, Alexander Jiménez, Florida State University Symphony Orchestra - Peanuts Gallery<br>14:08<br>John Nelson,..]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Ellen,Taaffe,Zwilich,,en,passionerad,tonsättare]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3623210_3648_2052.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[USA:s Grand Old Lady inom nutida musik är Ellen Taaffe Zwilich, en världstonsättare som varken vill kännas vid det eller ser sig som den pionjär hon är.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2015/12/p2_tollansmusikaliska_20151229_0400_151cc092344.mp3" length="34133968" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Maria Eklund: Jag är född att dirigera]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Maria Eklund</strong> föddes i <strong>Ryssland</strong> men har bott i Sverige i 22 år, i större delen av sitt liv. Hon utbildade sig i Moskva, både vid <strong>Tjajkovskij-konservatoriet</strong> och <strong>Gnesins musikakademi</strong>.</p><p>&nbsp;- Klangen är viktigast i en orkester, säger Maria Eklund som regelbundet arbetar med flera av de ledande symfoniorkestrarna och operahusen, <strong>Arena di Verona</strong>, som är världens största utomhusarena, <strong>Bolsjojteatern</strong>, vilken är Rysslands nationalscen för balett och opera, <strong>Berlin Sinfonietta</strong>, <strong>Norrlandsoperans</strong> symfoniorkester, <strong>Nationaloperan</strong> i <strong>Kina</strong>, och <strong>Ryska Nationalorkestern</strong>.</p><p>Under åren 2005-2008 var Maria Eklund första gästdirigent vid <strong>Ryska symfoniorkestern</strong>.</p><p>Hennes mentor vid <strong>Moskvakonservatoriet</strong> var dirigenten <strong>Gennadij Rozjdestvenskij</strong> som ledde <strong>Kungliga Filharmonikerna</strong> under 2 perioder (1974-1977, 1992-95). Hon var Rozjdestvenskijs assistent i <strong>Helsingfors, London, Stockholm </strong>och<strong> Moskva</strong>.&nbsp;</p><p>Maria Eklund känner speciellt för de stora ryska tonsättarnas verk.</p><p>&nbsp;- De melodier som tonsättarna använder har ofta en folklig förankring eller förankring i språket. Jag känner väl de intonationer som finns i musiken.</p><p>Hösten 2015 har Maria Eklund ett av sina få jobb i Sverige, nämligen på <strong>Folkoperan</strong> i Stockholm, där hon tillsammans med dirigenten <strong>Marit Strindlund</strong> turas om att dirigera <strong>Verdis</strong> opera <em>La Traviata</em>.&nbsp;</p><p>I dokumentären hör vi Maria Eklund dirigera&nbsp;<strong>Göteborgs Symfoniker</strong> i <strong>Leonard Bernsteins</strong> <em>Candide</em>, <strong>Arena di Veronas kör och orkester</strong> i <strong>Verdis</strong> opera <em>Nebukadnessar</em> och <strong>Mascagnis</strong> opera <em>Iris</em>.</p><p>Maria Eklund är ordförande i föreningen <strong>KUPP - Kvinnor upp på pulten</strong>, som 2012 bildades för att stötta och aktivt synliggöra svenska kvinnliga dirigenter. KUPP anordnade tillsammans med <strong>Kultur i Väst</strong> i Göteborg en dirigentkurs för unga kvinnor mellan 15 och 25 år.</p><p>I programmet medverkar även musikstuderande <strong>Zaida Ponthin</strong> som deltog i denna dirigentkurs.</p><p>&nbsp;- Det är viktigt med kvinnliga förebilden på dirigentpulten. Det ger mig en stor skjuts att andra, som är som jag, dirigerar en stor orkester! Det förklarar Zaida Ponthin i programmet.</p><p><strong>En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan<br><br><br>Medverkande:<br>Maria Eklund</strong>, dirigent</p><p><strong>Jurij Gourman</strong>, journalist på Radio Swedens ryska redaktion</p><p><strong>Zaida Ponthin</strong>, musikstuderande, dirigentelev</p><p><strong>Birgitta Tollan</strong>, manus, regi och produktion.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p><br>14:00<br>Göteborgs Symfoniorkester Maria Eklund - Candide<br>14:03<br>Folkoperan Maria Eklund - Ouverture La Traviata<br>14:06<br>Renée Fleming, Joseph Calleja, Patrick Summers, Orchestra Of Saint Luke's (New York) - La Traviata: Akt 1, "E Strano...Ah Fors'E Lui...Follie...Sempre Libera"<br>14:10<br>Renée Fleming, Joseph Calleja, Patrick Summers, Orchestra Of Saint Luke's (New York) - La Traviata: Akt 1, "E Strano...Ah Fors'E Lui...Follie...Sempre Libera"<br>14:16<br>Maria Eklund Berlin Sinfonietta - Serenade For String Orchestra Es-Major Op.6 Allegro Ma Non Troppo E Grazioso<br>14:21<br>Berlin Sinfonietta Maria Eklund - Rigaudon From Holbergs Time Suite In Old Style<br>14:24<br>Diana Damrau, Gianandrea Noseda, Teatro Regio (Turin): Orkester - I Puritani<br>14:35<br>Chicago Symphony Chorus, Georg Solti, Chicago Symphony Orchestra - I Lombardi Alla Prima Crociata: (18)<br>14:41<br>Arena Di Veronas Orkester Och Kör Maria Eklund - Va Penciero Ur Nebukadnessar<br>14:43<br>Arena Di Veronas Orkester Och Kör Maria Eklund - Preludio E Inno Del Sole Ur Operan Iris<br>14:48<br>Berlin Sinfonietta Live Maria Eklund - Russian Photographs Ur Stalin Cocktail<br>14:53<br>Moskvas Filharmoniska Orkester Maria Eklund - Ouvertyrfantasi Ur Romeo Och Julia<br>14:56<br>Moskvas Filharmoniska Orkester Maria Eklund - Ouvertyrfantasi Ur Romeo Och Julia</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/664345</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20151222_0400_151c5dd0b6d.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 22 Dec 2015 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Maria Eklund</strong> föddes i <strong>Ryssland</strong> men har bott i Sverige i 22 år, i större delen av sitt liv. Hon utbildade sig i Moskva, både vid <strong>Tjajkovskij-konservatoriet</strong> och <strong>Gnesins musikakademi</strong>.</p><p>&nbsp;- Klangen är viktigast i en orkester, säger Maria Eklund som regelbundet arbetar med flera av de ledande symfoniorkestrarna och operahusen, <strong>Arena di Verona</strong>, som är världens största utomhusarena, <strong>Bolsjojteatern</strong>, vilken är Rysslands nationalscen för balett och opera, <strong>Berlin Sinfonietta</strong>, <strong>Norrlandsoperans</strong> symfoniorkester, <strong>Nationaloperan</strong> i <strong>Kina</strong>, och <strong>Ryska Nationalorkestern</strong>.</p><p>Under åren 2005-2008 var Maria Eklund första gästdirigent vid <strong>Ryska symfoniorkestern</strong>.</p><p>Hennes mentor vid <strong>Moskvakonservatoriet</strong> var dirigenten <strong>Gennadij Rozjdestvenskij</strong> som ledde <strong>Kungliga Filharmonikerna</strong> under 2 perioder (1974-1977, 1992-95). Hon var Rozjdestvenskijs assistent i <strong>Helsingfors, London, Stockholm </strong>och<strong> Moskva</strong>.&nbsp;</p><p>Maria Eklund känner speciellt för de stora ryska tonsättarnas verk.</p><p>&nbsp;- De melodier som tonsättarna använder har ofta en folklig förankring eller förankring i språket. Jag känner väl de intonationer som finns i musiken.</p><p>Hösten 2015 har Maria Eklund ett av sina få jobb i Sverige, nämligen på <strong>Folkoperan</strong> i Stockholm, där hon tillsammans med dirigenten <strong>Marit Strindlund</strong> turas om att dirigera <strong>Verdis</strong> opera <em>La Traviata</em>.&nbsp;</p><p>I dokumentären hör vi Maria Eklund dirigera&nbsp;<strong>Göteborgs Symfoniker</strong> i <strong>Leonard Bernsteins</strong> <em>Candide</em>, <strong>Arena di Veronas kör och orkester</strong> i <strong>Verdis</strong> opera <em>Nebukadnessar</em> och <strong>Mascagnis</strong> opera <em>Iris</em>.</p><p>Maria Eklund är ordförande i föreningen <strong>KUPP - Kvinnor upp på pulten</strong>, som 2012 bildades för att stötta och aktivt synliggöra svenska kvinnliga dirigenter. KUPP anordnade tillsammans med <strong>Kultur i Väst</strong> i Göteborg en dirigentkurs för unga kvinnor mellan 15 och 25 år.</p><p>I programmet medverkar även musikstuderande <strong>Zaida Ponthin</strong> som deltog i denna dirigentkurs.</p><p>&nbsp;- Det är viktigt med kvinnliga förebilden på dirigentpulten. Det ger mig en stor skjuts att andra, som är som jag, dirigerar en stor orkester! Det förklarar Zaida Ponthin i programmet.</p><p><strong>En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan<br><br><br>Medverkande:<br>Maria Eklund</strong>, dirigent</p><p><strong>Jurij Gourman</strong>, journalist på Radio Swedens ryska redaktion</p><p><strong>Zaida Ponthin</strong>, musikstuderande, dirigentelev</p><p><strong>Birgitta Tollan</strong>, manus, regi och produktion.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong><br data-mce-bogus="1"></p><p><br>14:00<br>Göteborgs Symfoniorkester Maria Eklund - Candide<br>14:03<br>Folkoperan Maria Eklund - Ouverture La Traviata<br>14:06<br>Renée Fleming, Joseph Calleja, Patrick Summers, Orchestra Of Saint Luke's (New York) - La Traviata: Akt 1, "E Strano...Ah Fors'E Lui...Follie...Sempre Libera"<br>14:10<br>Renée Fleming, Joseph Calleja, Patrick Summers, Orchestra Of Saint Luke's (New York) - La Traviata: Akt 1, "E Strano...Ah Fors'E Lui...Follie...Sempre Libera"<br>14:16<br>Maria Eklund Berlin Sinfonietta - Serenade For String Orchestra Es-Major Op.6 Allegro...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Maria,Eklund:,Jag,är,född,att,dirigera]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3623209_1060_596.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hon tar publik och orkestrar med storm, dirigenten Maria Eklund, den Rysslandsfödda Stockholmsbon som har världen som arena. En kvinna som frossar i klangen och använder både pinnen och händerna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2015/12/p2_tollansmusikaliska_20151222_0400_151c5dd0b6d.mp3" length="39701416" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Romer och musik, del 5/5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I sista avsnittet av <strong>Birgitta Tollans</strong> programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan <strong>Marika Nyström</strong>, sångerskan och gitarristen <strong>Maria Nyström</strong> med artistnamnet <strong>The Naima Train</strong> och tonsättaren, musikern och musikläraren <strong>Sebastian Lakatos. </strong>De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren <strong>Rodolphe ”Rudi” Lakatos</strong>, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet.</p>
<p><strong>Rudi Lakatos</strong> hade ett långt engagemang på nattklubben <strong>Scherazade</strong> i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren <strong>May Marthall</strong> som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska <strong>Mälartöserna</strong><em>, </em>berömda bl a för <em>Skrattvisan </em>där de skrattar i stämmor!</p>
<p>De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv.</p>
<p><strong>Maria Nyström, </strong>barnbarn<strong>, </strong>som har komponerat programmets version av den romska nationalsången <em>Djelem, Djelem</em>:</p>
<p>-Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den!</p>
<p>- Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes.</p>
<p>-Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet... </p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong>Sebastian Lakatos, </strong>barnbarn, har bl a tonsatt stycket <em>Son of Gregorio </em>som är baserat på en sats ur tonsättaren <strong>Gregorio Allegris</strong> 9-stämmiga dubbelköriga verk <em>Miserere</em>. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. <strong>Sebastian Lakatos</strong> gick elektroakustiska linjen vid <strong>Musikhögskolan i Stockholm</strong> och senare filmmusik-linjen på <strong>Dramatiska Institutet</strong>. Han är även nyutbildad musiklärare:</p>
<p>-Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj.</p>
<p>-Stycket <em>Den andra världen</em> komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga.</p>
<p>-Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv.</p>
<p>-Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter. </p>
<p>-Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik.</p>
<p> </p>
<p><strong>Marika Nyström, </strong>dotter:</p>
<p>-Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette <strong>Oxen Hungaria</strong> som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror <strong>Geza Lakatos</strong> spelade kontrabas i trion. <strong>Geza Lakatos</strong> spelade även in skivor som t ex plattan <em>Songs In Swedish</em>, med den lyriske tenoren <strong>Dagfin Malm.</strong></p>
<p>-Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk.</p>
<p>-I början på 60-talet gjorde <strong>Hasse och Tage</strong> en revy som hett <em>Gula Hund</em> där det finns ett berömt nummer som heter <em>Folkspillran, </em>som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska!</p>
<p>-Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger <em>Mustalainen Rudi Lakatos</em>. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: <em>Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn.</em></p>
<p>-Det där att man sjöng <em>Mustalainen Rudi Lakatos</em> var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att <em>Gula Hund</em> sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."  </p>
<p>-Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!</p>
<p> </p>
<p><strong>Låtlista:</strong><br />12:03<br />The Naima Train - Djelem Djelem<br />12:05<br />Rudi Lakatos, Folke Erbo - Delicado<br />12:10<br />Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid<br />12:13<br />Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid<br />12:13<br />Tage Danielsson, Gunnar Svensson - Farfars Tid<br />12:19<br />Bertil Boo, Rudi Lakatos - Var Barmhärtig (Mot Mig Älskling Grymma)<br />12:24<br />John Wilhelm Hagberg, Mälartöserna - Hi-Hi-Hi-Ha-Ha-Ha<br />12:26<br />John Wilhelm Hagberg, Mälartöserna - Hi-Hi-Hi-Ha-Ha-Ha<br />12:29<br />Bertil Boo, Rudi Lakatos - Sonja (Op 98)<br />12:33<br />The Naima Train - En Pyttenliten<br />12:36<br />Bireli Lagrene, Holzmano Lagrene, Stochelo Rosenberg, Hono Winterstein, Thomas Dutronc, Florin Niculescu, Diego Imbert - Otji Tjornyje<br />12:39<br />The Naima Train - Train In Reverse<br />12:41<br />Sebastian Lakatos - Son Of Gregorio<br />12:45<br />Lettiska Radiokören (Riga), Sigvards Klava - Miserere<br />12:45<br />Sebastian Lakatos - Son Of Gregorio<br />12:49<br />Sebastian Lakatos - Den Andra Världen<br />12:53<br />Sebastian Lakatos - Många Fördelar<br />12:58<br />Rudi Lakatos, Folke Erbo - Delicado</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/660265</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20151215_0400_15198c43dc2.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 15 Dec 2015 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I sista avsnittet av <strong>Birgitta Tollans</strong> programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan <strong>Marika Nyström</strong>, sångerskan och gitarristen <strong>Maria Nyström</strong> med artistnamnet <strong>The Naima Train</strong> och tonsättaren, musikern och musikläraren <strong>Sebastian Lakatos. </strong>De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren <strong>Rodolphe ”Rudi” Lakatos</strong>, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet.</p>
<p><strong>Rudi Lakatos</strong> hade ett långt engagemang på nattklubben <strong>Scherazade</strong> i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren <strong>May Marthall</strong> som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska <strong>Mälartöserna</strong><em>, </em>berömda bl a för <em>Skrattvisan </em>där de skrattar i stämmor!</p>
<p>De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv.</p>
<p><strong>Maria Nyström, </strong>barnbarn<strong>, </strong>som har komponerat programmets version av den romska nationalsången <em>Djelem, Djelem</em>:</p>
<p>-Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den!</p>
<p>- Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes.</p>
<p>-Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet... </p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong>Sebastian Lakatos, </strong>barnbarn, har bl a tonsatt stycket <em>Son of Gregorio </em>som är baserat på en sats ur tonsättaren <strong>Gregorio Allegris</strong> 9-stämmiga dubbelköriga verk <em>Miserere</em>. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. <strong>Sebastian Lakatos</strong> gick elektroakustiska linjen vid <strong>Musikhögskolan i Stockholm</strong> och senare filmmusik-linjen på <strong>Dramatiska Institutet</strong>. Han är även nyutbildad musiklärare:</p>
<p>-Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj.</p>
<p>-Stycket <em>Den andra världen</em> komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga.</p>
<p>-Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv.</p>
<p>-Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Romer,och,musik,,del,5/5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3620430_2048_1151.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2015/12/p2_tollansmusikaliska_20151215_0400_15198c43dc2.mp3" length="38164580" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Romer och musik, del 4/5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur påverkar romsk folkmusik den klassiska musiken och vice versa? Hur skildrar operorna romer? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Franske gitarristen<strong> Django Reinhardt</strong> spelar ett tema ur <strong>Tjajkovskijs</strong> sjätte symfoni, <em>Pathetique</em>.</p><p>Ungerske tonsättaren <strong>Franz Liszt </strong> komponerade <em>Ungerska Rapsodier</em>.</p><p>Violinisten och tonsättaren <strong>Sándor Déki Lakatos</strong> komponerade <em>Hommage à Franz Liszt.</em></p><p>Ungerske violinisten <strong>Roby Lakatos</strong> spelar <em>Ungersk Rapsodi Nr 2</em> av <strong>Franz Liszt</strong> och <em>Ave Maria</em>, tonsatt av <strong>Ilia II</strong>, den nuvarande patriarken för kyrkan i Georgien.</p><p>Tyske tonsättaren <strong>Ludwig van Beethoven</strong> komponerade ett <em>Rondo</em> i "zigenarstil" i G-dur, Opus 129.</p><p>Tjeckiska violinisten och sångerskan<strong> Iva Bittová</strong> spelar <strong>Bela Bartoks</strong> <em>44 Duetter för två violiner</em> och <em>Obrázek milého</em> av <strong>Leos Janáček.</strong></p><p>Ungerske pianisten<strong> Robert Lakatos</strong> improviserar en kadens i<strong> Mozarts </strong><em>Pianokonsert nr 21</em><strong>.</strong></p><p>Spanske violinisten och tonsättaren <strong>Pablo Sarasate</strong> komponerade <em>Zigeunerweisen</em>. Rumänske violinisten <strong>Ion Voicu</strong> spelar den vackraste versionen av <em>Zigeunerweisen</em>.</p><p>Tjeckiske tonsättaren <strong>Antonín Dvořák</strong> komponerade <em>Zigeunermelodien</em> Op.55.</p><p>Österrikiske tonsättaren <strong>Joseph Haydn</strong> komponerade en sats i sin <em>Piano Trio No. 39</em> i "Zigenarstil".</p><p>Ungerske<strong> Kálmán Balogh</strong> spelar en långsam <em>Czárdás</em> på cimbalom.</p><p>Italienske tonsättaren <strong>Giovanni Paisiello</strong> skrev den komiska operan <em>I zingari in fiera.</em></p><p>Ryske tonsättaren och pianisten <strong>Sergej Rachmaninov</strong> komponerade operan <em>Aleko</em>. Aleko lever med romer och utvecklas i operan till en svartsjuk mördare.</p><p>Franske tonsättaren <strong>George Bizets</strong> opera <em>Carmen</em> är en fantasi om zigenare, det vill säga romer, och den romska kulturen har ofta fått representera det mystiska, erotiska och farliga i den västerländska konsten.</p><p>Italienska tonsättaren <strong>Verdis</strong> opera <em>Trubaduren</em> skildrar en romsk kvinna, Azucena, som stjäl ett barn och tänker bränna upp det på bål.</p><p>Brittiske operakompositören <strong>Michael William Balf</strong> skrev <em>The Bohemian Girl</em> eller <em>Zigenerskan.</em> Ännu en opera där romer spelar en kriminell och moraliskt förkastlig roll.</p><p>Svenske tonsättaren <strong>Gunnar de Frumerie</strong> komponerade operan Singoalla. Om Singoalla-gestalten har det skrivits att ”porträttet av henne förenar en naiv och oskuldsfull sensualitet med en asocial och förbjuden erotik”.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-bogus="true" id="_mce_caret"><strong>﻿Låtlista:</strong></span><br>12:03<br>Esperanza Fernandez, David Pena - Djelem Djelem<br>12:05<br>Roby Lakatos - Ungersk Rapsodi Nr 2 (Arr)<br>12:09<br>Sándor Déki Lakatos &amp;amp; His Gypsy Band - Hommage À Franz Liszt<br>12:11<br>Iva Bittová - A Fair Tale<br>12:14<br>Iva Bittová - Teasing Song<br>12:17<br>Iva Bittova, Sång. Skampa Quartet - Obrázek Milého<br>12:17<br>Quintette Du Hot Club De France, - Medlemmar, Django Reinhardt, Stephane Grappelly, Gianni Safred, Carlo Pecori, Aurelio De Carolis, Quintette Du Hot Club De France - Symfoni Nr 6 H-Moll Op 74: Sats 1, Adagio. Allegro Non Troppo (Arr)<br>12:20<br>Jevgenij Kisin - Rondo A Capriccio För Piano Op 129 G-Dur<br>12:24<br>Ion Voicu, Heinz Bongartz, Dresdner Philharmonie - Zigeunerweisen (Op 20:1)<br>12:28<br>Magdalena Kozena, Malcolm Martineau - Ciganske Melodie (Op 55): Nr 4, Kdyz Mne Stara Matka Zpivat<br>12:31<br>Ciganski Diabli - Trio För Piano, Violin &amp; Violoncell Hv Xv:25 G-Dur: Sats 3, Rondo All'Ongarese (Arr)<br>12:34<br>Kálmán Balogh - Mezosegi Ciganytanc Es Lassu Csardas<br>12:37<br>Robert Lakatos - Piano Concerto No. 20 In D Minor<br>12:42<br>Robert Lakatos - Piano Concerto No. 20 In D Minor<br>12:45<br>Cecilia Bartoli, György Fischer - I Zingari In Fiera: Chi Vuol La Zingarella<br>12:48<br>Joan Sutherland, Richard Bonynge, London Symphony Orchestra - The Bohemian Girl: Akt 2, "I Dreamt I Dwelt In Marble Halls"<br>12:51<br>Vladimir Grisjko, Volodymyr Sirenko, Ukrainska Radions Symfoniorkester (Kiev) - Aleko: Nr 12, "Vzgljani Pod Udaljonnym Svodom"<br>12:53<br>Yuri Ahronovitch, Stockholms Filharmoniska Orkester, Lasse Bergström, Anne Sofie Von Otter, Catharina Olsson, Inger Blom, Björn Haugan, Anders (1) Andersson, Per-Arne Wahlgren, Erik Saedén, Stig Tyskl - Singoalla<br>12:56<br>Roby Lakatos Gabriel Laufer Dominique Corbiau Bryssels Chamber Orchestra - Ave Maria</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/654121</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20151208_0400_15163413e5e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 08 Dec 2015 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur påverkar romsk folkmusik den klassiska musiken och vice versa? Hur skildrar operorna romer? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Franske gitarristen<strong> Django Reinhardt</strong> spelar ett tema ur <strong>Tjajkovskijs</strong> sjätte symfoni, <em>Pathetique</em>.</p><p>Ungerske tonsättaren <strong>Franz Liszt </strong> komponerade <em>Ungerska Rapsodier</em>.</p><p>Violinisten och tonsättaren <strong>Sándor Déki Lakatos</strong> komponerade <em>Hommage à Franz Liszt.</em></p><p>Ungerske violinisten <strong>Roby Lakatos</strong> spelar <em>Ungersk Rapsodi Nr 2</em> av <strong>Franz Liszt</strong> och <em>Ave Maria</em>, tonsatt av <strong>Ilia II</strong>, den nuvarande patriarken för kyrkan i Georgien.</p><p>Tyske tonsättaren <strong>Ludwig van Beethoven</strong> komponerade ett <em>Rondo</em> i "zigenarstil" i G-dur, Opus 129.</p><p>Tjeckiska violinisten och sångerskan<strong> Iva Bittová</strong> spelar <strong>Bela Bartoks</strong> <em>44 Duetter för två violiner</em> och <em>Obrázek milého</em> av <strong>Leos Janáček.</strong></p><p>Ungerske pianisten<strong> Robert Lakatos</strong> improviserar en kadens i<strong> Mozarts </strong><em>Pianokonsert nr 21</em><strong>.</strong></p><p>Spanske violinisten och tonsättaren <strong>Pablo Sarasate</strong> komponerade <em>Zigeunerweisen</em>. Rumänske violinisten <strong>Ion Voicu</strong> spelar den vackraste versionen av <em>Zigeunerweisen</em>.</p><p>Tjeckiske tonsättaren <strong>Antonín Dvořák</strong> komponerade <em>Zigeunermelodien</em> Op.55.</p><p>Österrikiske tonsättaren <strong>Joseph Haydn</strong> komponerade en sats i sin <em>Piano Trio No. 39</em> i "Zigenarstil".</p><p>Ungerske<strong> Kálmán Balogh</strong> spelar en långsam <em>Czárdás</em> på cimbalom.</p><p>Italienske tonsättaren <strong>Giovanni Paisiello</strong> skrev den komiska operan <em>I zingari in fiera.</em></p><p>Ryske tonsättaren och pianisten <strong>Sergej Rachmaninov</strong> komponerade operan <em>Aleko</em>. Aleko lever med romer och utvecklas i operan till en svartsjuk mördare.</p><p>Franske tonsättaren <strong>George Bizets</strong> opera <em>Carmen</em> är en fantasi om zigenare, det vill säga romer, och den romska kulturen har ofta fått representera det mystiska, erotiska och farliga i den västerländska konsten.</p><p>Italienska tonsättaren <strong>Verdis</strong> opera <em>Trubaduren</em> skildrar en romsk kvinna, Azucena, som stjäl ett barn och tänker bränna upp det på bål.</p><p>Brittiske operakompositören <strong>Michael William Balf</strong> skrev <em>The Bohemian Girl</em> eller <em>Zigenerskan.</em> Ännu en opera där romer spelar en kriminell och moraliskt förkastlig roll.</p><p>Svenske tonsättaren <strong>Gunnar de Frumerie</strong> komponerade operan Singoalla. Om Singoalla-gestalten har det skrivits att ”porträttet av henne förenar en naiv och oskuldsfull sensualitet med en asocial och förbjuden erotik”.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><span data-mce-bogus="true" id="_mce_caret"><strong>﻿Låtlista:</strong></span><br>12:03<br>Esperanza Fernandez, David Pena - Djelem Djelem<br>12:05<br>Roby Lakatos - Ungersk Rapsodi Nr 2 (Arr)<br>12:09<br>Sándor Déki Lakatos &amp;amp; His Gypsy Band - Hommage À Franz Liszt<br>12:11<br>Iva Bittová - A Fair Tale<br>12:14<br>Iva Bittová - Teasing Song<br>12:17<br>Iva Bittova, Sång. Skampa Quartet - Obrázek Milého<br>12:17<br>Quintette Du Hot Club De France, - Medlemmar, Django Reinhardt, Stephane Grappelly, Gianni Safred, Carlo Pecori, Aurelio De Carolis, Quintette Du Hot Club De France - Symfoni Nr 6 H-Moll Op 74: Sats 1, Adagio. Allegro Non Troppo (Arr)<br>12:20<br>Jevgenij Kisin - Rondo A Capriccio För Piano Op 129 G-Dur<br>12:24<br>Ion Voicu, Heinz Bongartz, Dresdner Philharmonie - Zigeunerweisen (Op 20:1)<br>12:28<br>Magdalena Kozena, Malcolm Martineau - Ciganske Melodie...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Romer,och,musik,,del,4/5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3613907_480_270.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:29:05</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur påverkar romsk folkmusik den klassiska musiken och vice versa? Hur skildrar operorna romer? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2015/12/p2_tollansmusikaliska_20151208_0400_15163413e5e.mp3" length="28196046" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Romer och musik, del 3/5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möt tre internationellt hyllade musiker: violinisten Roby Lakatos, sångerskan och violinisten Iva Bittová och accordeonisten Lelo Nika. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Lelo Nika</strong> bor i Malmö. Legendariske jazzpianisten <strong>Joe Zawinul</strong>, själv rom, kallade Lelo Nika en av världens främsta på sitt instrument, accordeon. Lelo Nika söker nya vägar i nutida klassisk musik som komplement till den traditionella, romska folkmusiken, som han spelat sedan barnsben. Under uppväxten i Helsingør i Danmark blev han kallad zigenare och mobbad av både lärare och skolkamrater. Han bad sin far om att få komma till familjens hemland Serbien. Där gick han i rumänsk skola och fick lektioner av sin stora förebild på dragspelet, <strong>Branimir Djokić</strong>.<br><br>Sångerskan och violinisten <strong>Iva Bittová</strong> bor i New York. Hon är musikalisk sökare och ofta ensam med sin röst och sin violin. Hon medverkar i den rosade BBC-filmen till 60-årsminnet av Förintelsen – <em>Holocaust: A Music Memorial Film</em> som spelades in i Auschwitz där hon tolkar sången <em>Devleha</em>, vilket betyder <em>Adjö</em>. Texten handlar om en mor som säger farväl till sin man och sina barn, vilka alla mördades i Auschwitz. Iva Bittová rör sig lika obehindrat på små obskyra avantgardscener som i Carnegie Hall i New York. Hennes musik är sofistikerad och stollig, nutida och nostalgisk. Under 40 år har hon komponerat, sjungit och spelat fiol. Tätt ihop. Iva Bittovás halvsyster är sångerskan <strong>Ida Kellarová</strong>.<br><br>Ungerske virtuosen <strong>Roby Lakatos</strong> bor i Bryssel. Han är sjunde generationen violinister i den berömda Lakatosdynastin, en släkt ungerska romer som härstammar från violinisten <strong>János Bihari</strong> (1764–1827). Roby Lakatos blandar genrerna klassisk musik, jazz och traditionell romsk musik och kallas ”Djävulens spelman”. Roby Lakatos har spelat in en personlig version av <strong>Vivaldis</strong> "De fyra årstiderna". För 25 år sedan brukade Roby Lakatos spela på restauranter och caféer i Bryssel. En dag steg den legendariske violinisten <strong>Yehudi Menuhin</strong> in i lokalen. Resten är historia.<br><br>-Det är tack vare Yehudi Menuhin att jag har fått en karriär, säger Roby Lakatos i programmet.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong></p><p><br>12:03<br>Roby Lakatos - Djelem Djelem</p><p><br>12:05<br>Iva Bittova - Fragment 1</p><p><br>12:07<br>Lelo Nika - Hora Lautareasca</p><p><br>12:08<br>Lelo Nika - Balkanska Igra</p><p><br>12:10<br>Lelo Nika, Niklas Sivelöv - Falling Leaves</p><p><br>12:12<br>Lelo Nika - Intuition (2)</p><p><br>12:14<br>Lelo Nika - Intuition (2)</p><p><br>12:17<br>Lelo Nika - Intuition (3)</p><p><br>12:20<br>Branimir Djokic - Paklena Masina</p><p><br>12:21<br>Lelo Nika - Soldans</p><p><br>12:22<br>Iva Bittova - Fragment 1</p><p><br>12:23<br>Iva Bittová - Ples Upíru/Ball Of The Vampires</p><p><br>12:26<br>Iva Bittova - Fragment 3</p><p><br>12:28<br>Iva Bittová - Zeleny Vinecek</p><p><br>12:32<br>Iva Bittova - Hladce</p><p><br>12:34<br>Iva Bittova, Taraf De Haidouks - Dido And Aeneas: Nr 38, Akt 3, "When I Am Laid In Earth" (Arr)</p><p><br>12:37<br>Iva Bittova - Devleha</p><p><br>12:41<br>Roby Lakatos Brussels Chamber Orchestra - Summer - Ii Adagio E Piano, Presto E Forte</p><p><br>12:43<br>The Roby Lakatos Ensemble - Ungersk Dans Nr 5 (Arr)</p><p><br>12:45<br>Roby Lakatos Brussels Chamber Orchestra - Autumn - I Allegro</p><p><br>12:50<br>Roby Lakatos - Nana Love</p><p><br>12:54<br>The Roby Lakatos Ensemble - L'Alouette (Arr)</p><p><br>12:57<br>Roby Lakatos Brussels Chamber Orchestra - 12 Autumn - Ii Adagio Molto</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/650730</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20151201_0400_1513057b59f.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 01 Dec 2015 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möt tre internationellt hyllade musiker: violinisten Roby Lakatos, sångerskan och violinisten Iva Bittová och accordeonisten Lelo Nika. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Lelo Nika</strong> bor i Malmö. Legendariske jazzpianisten <strong>Joe Zawinul</strong>, själv rom, kallade Lelo Nika en av världens främsta på sitt instrument, accordeon. Lelo Nika söker nya vägar i nutida klassisk musik som komplement till den traditionella, romska folkmusiken, som han spelat sedan barnsben. Under uppväxten i Helsingør i Danmark blev han kallad zigenare och mobbad av både lärare och skolkamrater. Han bad sin far om att få komma till familjens hemland Serbien. Där gick han i rumänsk skola och fick lektioner av sin stora förebild på dragspelet, <strong>Branimir Djokić</strong>.<br><br>Sångerskan och violinisten <strong>Iva Bittová</strong> bor i New York. Hon är musikalisk sökare och ofta ensam med sin röst och sin violin. Hon medverkar i den rosade BBC-filmen till 60-årsminnet av Förintelsen – <em>Holocaust: A Music Memorial Film</em> som spelades in i Auschwitz där hon tolkar sången <em>Devleha</em>, vilket betyder <em>Adjö</em>. Texten handlar om en mor som säger farväl till sin man och sina barn, vilka alla mördades i Auschwitz. Iva Bittová rör sig lika obehindrat på små obskyra avantgardscener som i Carnegie Hall i New York. Hennes musik är sofistikerad och stollig, nutida och nostalgisk. Under 40 år har hon komponerat, sjungit och spelat fiol. Tätt ihop. Iva Bittovás halvsyster är sångerskan <strong>Ida Kellarová</strong>.<br><br>Ungerske virtuosen <strong>Roby Lakatos</strong> bor i Bryssel. Han är sjunde generationen violinister i den berömda Lakatosdynastin, en släkt ungerska romer som härstammar från violinisten <strong>János Bihari</strong> (1764–1827). Roby Lakatos blandar genrerna klassisk musik, jazz och traditionell romsk musik och kallas ”Djävulens spelman”. Roby Lakatos har spelat in en personlig version av <strong>Vivaldis</strong> "De fyra årstiderna". För 25 år sedan brukade Roby Lakatos spela på restauranter och caféer i Bryssel. En dag steg den legendariske violinisten <strong>Yehudi Menuhin</strong> in i lokalen. Resten är historia.<br><br>-Det är tack vare Yehudi Menuhin att jag har fått en karriär, säger Roby Lakatos i programmet.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><strong>Låtlista:</strong></p><p><br>12:03<br>Roby Lakatos - Djelem Djelem</p><p><br>12:05<br>Iva Bittova - Fragment 1</p><p><br>12:07<br>Lelo Nika - Hora Lautareasca</p><p><br>12:08<br>Lelo Nika - Balkanska Igra</p><p><br>12:10<br>Lelo Nika, Niklas Sivelöv - Falling Leaves</p><p><br>12:12<br>Lelo Nika - Intuition (2)</p><p><br>12:14<br>Lelo Nika - Intuition (2)</p><p><br>12:17<br>Lelo Nika - Intuition (3)</p><p><br>12:20<br>Branimir Djokic - Paklena Masina</p><p><br>12:21<br>Lelo Nika - Soldans</p><p><br>12:22<br>Iva Bittova - Fragment 1</p><p><br>12:23<br>Iva Bittová - Ples Upíru/Ball Of The Vampires</p><p><br>12:26<br>Iva Bittova - Fragment 3</p><p><br>12:28<br>Iva Bittová - Zeleny Vinecek</p><p><br>12:32<br>Iva Bittova - Hladce</p><p><br>12:34<br>Iva Bittova, Taraf De Haidouks - Dido And Aeneas: Nr 38, Akt 3, "When I Am Laid In Earth" (Arr)</p><p><br>12:37<br>Iva Bittova - Devleha</p><p><br>12:41<br>Roby Lakatos Brussels Chamber Orchestra - Summer - Ii Adagio E Piano, Presto E Forte</p><p><br>12:43<br>The Roby Lakatos Ensemble - Ungersk Dans Nr 5 (Arr)</p><p><br>12:45<br>Roby Lakatos Brussels Chamber Orchestra - Autumn - I Allegro</p><p><br>12:50<br>Roby Lakatos - Nana Love</p><p><br>12:54<br>The Roby Lakatos Ensemble - L'Alouette (Arr)</p><p><br>12:57<br>Roby Lakatos Brussels Chamber Orchestra - 12 Autumn - Ii Adagio Molto</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Romer,och,musik,,del,3/5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3610148_2048_1151.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:37</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möt tre internationellt hyllade musiker: violinisten Roby Lakatos, sångerskan och violinisten Iva Bittová och accordeonisten Lelo Nika. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2015/12/p2_tollansmusikaliska_20151201_0400_1513057b59f.mp3" length="34469987" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Romer och musik, del 2/5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi möter pianisten Robert Lakatos, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman, författaren Lawen Mohtadi och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Pianisten <strong>Robert Lakatos</strong> har 12 pianister i familjen. Hans far <strong>Béla Szakcsi Lakatos</strong> är en mycket känd pianist i Ungern.&nbsp;Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet.</p><p>Robert Lakatos’ morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten <strong>Bela Babai</strong>, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på <em>Waldorf-Astoria Hotel</em> i New York.</p><p>-Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos.<br><br></p><p>Författaren och och förläggaren <strong>Lawen Mohtadi</strong> skrev boken <em>Den dag jag blir fri om </em>författaren och medborgarrättsaktivisten <strong>Katarina Taikon</strong> och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen <em>Taikon</em>. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi.</p><p>Lawen Mohtadi kallar <strong>Katarina Taikon </strong>för ”Sveriges <strong>Martin Luther King</strong>”.</p><p>- När&nbsp;Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi.</p><p><br><strong>Domino Kai</strong> är politisk sekreterare i <em>Europaparlamentet</em> och i riksdagen. Han var anställd hos <em>Diskrimineringsombudsmannen</em> i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa.</p><p>-Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai.</p><p><strong>Diana Nyman</strong> är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens <em>Kommission mot antiziganism</em>, hon är ordförande i <em>Romska Rådet</em> i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs <em>Pilotkommunsprojekt,</em> vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror <strong>Aleka Stobin </strong>arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i <em>Stockholms Finska Zigenarförening</em> i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i <em>Nordiska Zigenarrådet</em>.</p><p>-Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare.</p><p><br><strong>Sven Hovmöller</strong> är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik.</p><p>-Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv.</p><p>-Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller.</p><p><br>Romska grupper<br><br>Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib.<br><br>Här presenteras några av dem:<br><br>Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani.<br><br>Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani.<br><br>Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige.  <br><br>Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten.  <br><br>Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden.  <br><br>Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.<br><br><br></p><p><strong>Låtlista:</strong></p><p><br>12:03<br>Esma Redzepova - Djelem Djelem</p><p><br>12:03<br>Esma Redzepova - Djelem Djelem</p><p><br>12:07<br>Hilja Grönfors, Latso Dzinta - Punaruusut</p><p><br>12:10<br>Anneli Sari - Gari Gari</p><p><br>12:15<br>Robert Lakatos - Round About Midnight - 8 Trios For 4 Pianists</p><p><br>12:22<br>Bela Babai - Caprice Tzigany</p><p><br>12:27<br>Authentic Gypsies - Gelem, Gelem</p><p><br>12:33<br>Carmen Amaya, Sabicas - Fiesta De Jerez</p><p><br>12:43<br>Ulla Billquist, Sven Rüno - Du Svarte Zigenare</p><p><br>12:47<br>Iva Bittova - Fragment 1</p><p><br>12:50<br>Iva Bittová - Plivám Z Plev Pýru</p><p><br>12:53<br>Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa"</p><p><br>12:56<br>Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa"</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/650727</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20151124_0400_15126a47562.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 24 Nov 2015 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi möter pianisten Robert Lakatos, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman, författaren Lawen Mohtadi och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Pianisten <strong>Robert Lakatos</strong> har 12 pianister i familjen. Hans far <strong>Béla Szakcsi Lakatos</strong> är en mycket känd pianist i Ungern.&nbsp;Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet.</p><p>Robert Lakatos’ morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten <strong>Bela Babai</strong>, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på <em>Waldorf-Astoria Hotel</em> i New York.</p><p>-Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos.<br><br></p><p>Författaren och och förläggaren <strong>Lawen Mohtadi</strong> skrev boken <em>Den dag jag blir fri om </em>författaren och medborgarrättsaktivisten <strong>Katarina Taikon</strong> och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen <em>Taikon</em>. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi.</p><p>Lawen Mohtadi kallar <strong>Katarina Taikon </strong>för ”Sveriges <strong>Martin Luther King</strong>”.</p><p>- När&nbsp;Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi.</p><p><br><strong>Domino Kai</strong> är politisk sekreterare i <em>Europaparlamentet</em> och i riksdagen. Han var anställd hos <em>Diskrimineringsombudsmannen</em> i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa.</p><p>-Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai.</p><p><strong>Diana Nyman</strong> är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens <em>Kommission mot antiziganism</em>, hon är ordförande i <em>Romska Rådet</em> i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs <em>Pilotkommunsprojekt,</em> vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror <strong>Aleka Stobin </strong>arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i <em>Stockholms Finska Zigenarförening</em> i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i <em>Nordiska Zigenarrådet</em>.</p><p>-Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare.</p><p><br><strong>Sven...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Romer,och,musik,,del,2/5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3609821_1280_720.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi möter pianisten Robert Lakatos, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman, författaren Lawen Mohtadi och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2015/11/p2_tollansmusikaliska_20151124_0400_15126a47562.mp3" length="39934651" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Romer och musik, del 1/5]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi tar en titt på den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Möt bl a Hans Caldaras som 1972 var först i Sverige med att ge ut en grammofonskiva på språket romanes.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter också författaren <strong>Majgull Axelsson</strong> som skrev boken "Jag heter inte Miriam" om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer.</p>
<p>– Hade vi inte haft musik, sång och dans hade vi nog inte överlevt. Kultur är en livlina, säger Hans Caldaras.</p>
<p>Programmet inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder ”Jag har vandrat långa vägar”. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern Žarko Jovanović. Många artister har spelat in den.<br /><br /><strong>Den 8 april 1971</strong>, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag.<br /><br />Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem:<br /><br /><strong>- Resandefolket</strong>, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani.<br /><strong>- Romanofolket</strong> (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani.<br />- Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige.  <br /><strong>- Finska romer</strong> som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten.  <br /><strong>- Utomnordiska romer</strong> kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden.  <br /><strong>- Nyanlända romer</strong> har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.</p>
<p><strong>Låtlista:</strong><br />12:03: Hans Caldaras, Stefan Bucur - Djelem Djelem<br />12:08: Rickie Lee Jones - Cycles<br />12:09: Carl Jularbo, Eberhardt Jularbo, Erik Frank, Olle Johnny - Livet I Finnskogarna<br />12:09: Elvis Presley, The Jordanaires - Jailhouse Rock<br />12:10: Quintette Du Hot Club De France, - Medlemmar, Django Reinhardt, Stephane Grappelly, Gianni Safred, Carlo Pecori, Aurelio De Carolis, Quintette Du Hot Club De France - I Surrender Dear<br />12:11: The Roby Lakatos Ensemble - Csardas (Arr)<br />12:14: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr &amp; Orkester<br />12:16: Raya (2) - Ai Dili Di<br />12:21: Hans Caldaras, Ziggidim - Kamav La<br />12:28: Hans Caldaras, Ziggidim - Duj Duj<br />12:32: Florea Pirvan, Taraf De Haidouks - Cintec De Superare Tiganesc<br />12:39: Monica Zetterlund, Bengt Arne Wallin, Hans Caldaras - The New Life<br />12:44: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr &amp; Orkester<br />12:52: Vera Bila, Kale - Te Me Pijav Laches Rosnes<br />12:56: Nicolae Neacsu, Taraf De Haidouks - Balada Conducatorolui</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/647365</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p2_tollansmusikaliska_20151117_0400_15112a4dd77.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 17 Nov 2015 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>4886</sr:programid>
      <sr:poddid>22517</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi tar en titt på den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Möt bl a Hans Caldaras som 1972 var först i Sverige med att ge ut en grammofonskiva på språket romanes.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/4886?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_tollansmusikaliska">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi möter också författaren <strong>Majgull Axelsson</strong> som skrev boken "Jag heter inte Miriam" om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer.</p>
<p>– Hade vi inte haft musik, sång och dans hade vi nog inte överlevt. Kultur är en livlina, säger Hans Caldaras.</p>
<p>Programmet inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder ”Jag har vandrat långa vägar”. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern Žarko Jovanović. Många artister har spelat in den.<br /><br /><strong>Den 8 april 1971</strong>, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag.<br /><br />Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem:<br /><br /><strong>- Resandefolket</strong>, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani.<br /><strong>- Romanofolket</strong> (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani.<br />- Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige.  <br /><strong>- Finska romer</strong> som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten.  <br /><strong>- Utomnordiska romer</strong> kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden.  <br /><strong>- Nyanlända romer</strong> har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.</p>
<p><strong>Låtlista:</strong><br />12:03: Hans Caldaras, Stefan Bucur - Djelem Djelem<br />12:08: Rickie Lee Jones - Cycles<br />12:09: Carl Jularbo, Eberhardt Jularbo, Erik Frank, Olle Johnny - Livet I Finnskogarna<br />12:09: Elvis Presley, The Jordanaires - Jailhouse Rock<br />12:10: Quintette Du Hot Club De France, - Medlemmar, Django Reinhardt, Stephane Grappelly, Gianni Safred, Carlo Pecori, Aurelio De Carolis, Quintette Du Hot Club De France - I Surrender Dear<br />12:11: The Roby Lakatos Ensemble - Csardas (Arr)<br />12:14: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr &amp; Orkester<br />12:16: Raya (2) - Ai Dili Di<br />12:21: Hans Caldaras, Ziggidim - Kamav La<br />12:28: Hans Caldaras, Ziggidim - Duj Duj<br />12:32: Florea Pirvan, Taraf De Haidouks - Cintec De Superare Tiganesc<br />12:39: Monica Zetterlund, Bengt Arne Wallin, Hans Caldaras - The New Life<br />12:44: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr &amp; Orkester<br />12:52: Vera Bila, Kale - Te Me Pijav Laches Rosnes<br />12:56: Nicolae Neacsu, Taraf De Haidouks - Balada Conducatorolui</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Tollans,musikaliska,Romer,och,musik,,del,1/5]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/4886/3607766_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi tar en titt på den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Möt bl a Hans Caldaras som 1972 var först i Sverige med att ge ut en grammofonskiva på språket romanes.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p2_tollansmusikaliska/2015/11/p2_tollansmusikaliska_20151117_0400_15112a4dd77.mp3" length="35385727" type="audio/mpeg" />
    </item>
  </channel>
</rss>