Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carina Malinen Lundin debuterar med sin första roman Kiitos baby. Carina är finsk och missar aldrig att göra kålrotslåda till julafton. Victoria och Kristian möter Carina i säsongens sista avsnitt.

Programledare
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent
Liisa Tolonen
liisa.tolonen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Singer-songwritern Frida Hyvönen föddes 1977 i Robertsfors. Hennes farfar var finsk och kom från Rovaniemi. Han träffade Fridas farmor, de förlovade sig och bosatte sig i Robertsfors. Men språket höll han för sig själv. Hur är det med Fridas inre finne?

Programledare
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent
Liisa Tolonen
liisa.tolonen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Daniel Suhonen (född 1979) är debattör, författare och chef för fackliga tankesmedjan Katalys. Han är även känd som krönikor i bland annat i Aftonbladet. Under 2011 var han informell talskrivare åt Håkan Juholt under dennes tid som socialdemokratisk partiledare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Benjamin Vallé var en av grundarna till det svenska postpunkbandet Viagra Boys med låtframgångar som “Sports”, “Ain’t Nice” och “Research Chemicals”. I detta avsnitt fick Victoria och Kristian möjlighet att lära känna Benis lite bättre. Aktivisten, feministen, låtskrivaren och gitarristen berättar om livet som punkare i Linköping och varför är det finska utrycket "oho" så bra.

Programmet spelades in i maj 2021 i Stockholm

Programledare
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent
Liisa Tolonen
liisa.tolonen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan man få trauman av att som liten bli "tvungen" att bada bastu? Och hur påverkar det ens liv efteråt? Natte Hillerberg pratar mycket om kollektiva trauman, rasism och narsisism. Också om språket och hur det känns när man kan bara 50-100 ord på finska men glömmer allt när man ska använda dem. Kristian avslöjar hur det är med hans språkkunskaper efter en krogkväll.

Programledare
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent
Liisa Tolonen
liisa.tolonen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pia Herrera har en finsk mamma och en kubansk pappa. Hon berättar om sin uppväxt i Lund, där hon omringades av solidaritet och en stor finsk släkt. Efter flytten till Borås ändrades allting. Pia har fått kämpa för sin plats i skolan och i livet. Hon berättar om sin väg till vuxenlivet och hur hon hittade journalistiken. Vi får också ta del av hennes partytrick!

Programledare
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent
Liisa Tolonen
liisa.tolonen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tommie Jönsson är journalist och tv- och radioproducent. Han gör programmet Loppmarknadsarkeologerna tillsammans med Maja Åström för Sveriges radio P1. Han ägnar sina lediga stunder åt att leta musik på garageloppisar, grovsoprum och skivaffärer.

Han ägnar också en del av sin tid åt "oviktig forskning eller killgissningar" om till exempel varför svängiga soullåtar funkar som covers på finska så bra och varför alla ska ha en FINNHITS-skiva.

Programledare
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent
Liisa Tolonen
liisa.tolonen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lina Puranen producerar både tv-program och kulturevenemang och vill värna om en inkluderande sverigefinskhet. Hon berättar bland annat om sin kompis, sverigefinska Henrik som dj:ar tillsammans med Anders som är svensk, men som i deras gemensamma dj-set heter Antti adoptivfinne.

Hon berättar också om hur det kändes att bli dissad av sin egen minoritet efter tv-serien Hårt arbete - Kova työ. Kristian Borgs pappa var med i tv-serien och och även en av de som var kritiska. Kristian frågar Lina om det var hans pappa som startade drevet.

Programledare:
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent:
Liisa Tolonen
liisa.tolonen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Frida är ute och föreläser möter hon ofta folk med finsk bakgrund i publiken som inser att äldre släktingar antagligen dragits med traumatiska och obearbetade minnen från krigen och evakueringarna i Finland. Ofta kan posttraumatisk stress debutera först efter flera årtionden.

Fridas mormors berättelser från barndomen i krigets Finland har alltid funnits med henne. Hon delar Victorias längtan att kunna prata finska.

Programledare:
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I och med krogen har Antons känsla för de egna rötterna stärkts ytterligare. Det finska har dock alltid funnits starkt närvarande i hans liv, trots att han aldrig lärde sig språket.

Här i Eskilstuna har man alltid varit stolt över att vara finne. Man har nästan tävlat i vem som är mest finsk.

Anton Pohjolainen, kvarterskrögare i Eskilstuna

Är det helt enkelt så att nakki, karjalanpiirakka, makkara och kalakukko definierar identiteten för en sverigefinne som inte kan finska?

Programledare:
Kristian Borg & Victoria Rixer

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det behövs bara mod, kunskap, kärlek och tydlig kommunikation. Så enkelt sammanfattar Malla Taipale ett gott ledarskap. Hon blev känd som Succérektorn när hon vände utvecklingen och resultaten på flera problemtyngda skolor i Stockholmsförorterna.

Vad finns det för hinder för människan om hon bara har ett mål och har bestämt sig?

Malla Taipale

Barndomen och skoltiden spelar en stor del i Mallas yrkesval och engagemang. Hon förnekar inte heller att det finska i henne påverkat hennes ledarstil, att hon är rakare och mindre konflikträdd än svenskar i gemen. Malla Taipale flyttade till Sverige 1971. Hon tror på finskans framtid i Sverige och ser ett uppvaknande bland yngre sverigefinnar som vill återta språket.

Jag brukar kalla det för rotfyllning när jag åker till Finland och uppdaterar mitt ordförråd. Jag bara lyssnar och läser och suger i mig.

Malla Taipale

I höstas kom hennes andra bok Rektor – Sveriges viktigaste chef, som fick en hel del uppmärksamhet. Som bäst skriver Malla Taipale på en ny bok som handlar om föräldrarnas roll i skolan. Malla Taipale blev nyligen utsedd till Årets sverigefinska kvinna 2019. Bakom utmärkelsen står Sverigefinska yrkeskvinnors förbund, som i sin motivering konstaterade att det är just Mallas insatser inom skolan som utgjorde skälet till utmärkelsen.

Programledare:
Victoria Rixer & Kristian Borg

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Existerar det någon sverigefinsk dans? Den finska rörelsen är vemod och dramatik, taktfast tango, hurtig humppa, hårdrockens hedbangar. Ett sverigefinskt dansfenomen som blommat upp de senaste åren är disco. Det finska arvet och rörelseuttrycket finns med som en röd tråd för Finnjävlarpoddens gäst denna gång.

Veera Suvalo Grimberg står för en omfamnande, inkluderande rörelse. Hon är sedan 2010 konstnärlig ledare för Danskompaniet Spinn i Göteborg. Ett internationellt uppmärksammat danskompani som ger alla kroppar en plats, oavsett hur de ser ut eller vilka funktionsvariationer de än har. Tanken har ända sedan början varit att utmana stereotyper om hur en professionell dansare ser ut. Nyligen blev kompaniet prisat på Scenkonstgalan och fick även Nöjesguidens Göteborgspris.

En piruett kan se ut på många olika sätt.

Veera Suvalo Grimberg

Veera kallar sig fortfarande för riktig finne efter tre decennier i Sverige. Hon har aldrig upplevt den sortens utanförskap som många andra sverigefinnar ur den första generationen. När hon flyttade till Sverige 1992 så hade det finska redan börjat bli något lite exotiskt och spännande.

Med åldern kommer de här frågorna om identitet fram. Jag har visserligen nu levt längre i Sverige än i Finland, men jag är fortfarande jättefinsk, min identitet är finsk, jag är bara finsk medborgare — ändå klarar jag inte av att bo där.

Veera Suvalo Grimberg

Programledare:
Kristian Borg och Victoria Rixer

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Min mormor var från Karelen. Där hon kom ifrån giftes männen in i gården, inte tvärtom. Så det var en annan sorts maktbas till att börja med.

Lotta Ilona Häyrynen föddes i Björneborg och flyttade som sexåring till Sverige. Insikten om hennes sverigefinska identitet och det politiska uppvaknandet kom för ett knappt decennium sedan och är delvis kopplat till varandra.

Sannfinländarna hade kommit upp på tapeten i Finland och frågor som finskhet och finlandssvenskhet blev plötsligt politiserade på ett annat sätt. Det fick mig att börja reflektera över min egen identitet.

Programledare:
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur definieras sverigefinsk litteratur? Är det en del av svensk eller finsk litteratur? Minoritetslitteratur? Är det idel arbetarskildringar? Vilket språk ska sverigefinsk litteratur skrivas på? Vad har egentligen hänt sedan Antti Jalava?

Man bryr sig inte om estetiska eller språkliga regler, stilistik eller att det ska vara fint. Folk skriver som de känner om det de tycker är viktigt. Det tycker jag särskilt om med sverigefinsk litteratur.

Satu Gröndahl

Programledare:
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Behovet att formulera motberättelser, låta egna röster ljuda och skapa egen filmhistoria förenar minoriteter världen över. Finnar i svensk film har tidigare mest porträtterats som clowner, alkoholister eller våldsverkare. De senaste åren har dock en hel del hänt – Kid Svensk, Elina – som om jag inte fanns och Populärmusik från Vittula är exempel på filmer som breddat och fördjupat bilden av finnar och sverigefinnar.

Dokumentärfilmaren Frans Huhta från Göteborg använder filmen både för att lyfta allmänmänskliga teman och diskutera sin egen bakgrund. Avsaknaden av finska språket har gjort att Frans förhållande till det finska grundar sig i berättelser och hågkomster. Mörkret och vemodet är ständigt närvarande.

Programledare
Kristian Borg & Victoria Rixer

Producent
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Välkommen till den tredje säsongen av Finnjävlarpodden. I denna säsong vill Kristian Borg och Victoria Rixer undersöka den sverigefinska kulturverkligheten utifrån olika teman. I första avsnittet står teatern i fokus.

Vi har bra med publik, vi har bra biljettförsäljningssiffror, vi expanderar hela tiden – men vi är inga mediakändisar. DN och SvD skriver inte om oss. Vi får inga pluspoäng för att vi är en minoritetsteater, det finns inget intresse. Det är den enda pusselbiten som fattas.

Jukka Korpi, teaterchef på Uusi Teatteri

Jukka Korpi är chef på Uusi Teatteri i Stockholm, landets enda professionella sverigefinska barn- och ungdomsteater. Jukka kom till Sverige som 20-åring från Österbotten. Sedan 2012 är han teaterchef. Hur ser han på den sverigefinska teaterns ursprung, uppdrag och möjligheter?

Programledare:
Kristian Borg och Victoria Rixer

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kai Latvalehto blev känd för en större publik genom dokumentärfilmen Ingen riktig finne (2013) som regisserades av Mika Ronkainen. Filmen följer Kais och hans fars bilresa tillbaka till Göteborg där Kai växte upp, innan familjen åter flyttade till Finland när han var i tidiga tonåren. Filmen i sig var ett led i en process som hade startat några år tidigare när Kai insåg att han förträngt sin sverigefinskhet i över tjugo år.

Jag går där fyrtio år gammal och känner fortfarande att någonting inte är helt rätt. Det här går ju inte över. Jag är tvungen att göra något åt detta.

Om filmen var första delen i Kais identitetsprocess, så är nummer två den omfattande avhandling om sverigefinskhet som han arbetat med under många år och som publiceras senare i år. Idag kallar han sig för finsk sverigefinne – ett begrepp som ibland vållar lite huvudbry, både i Sverige och Finland.

Jag är lika mycket göteborgsk som jag är uleåborgare. I vissa avseenden känner jag mig till och med mer hemma i Göteborg. Jag har dubbla rötter.

Arbetet med avhandlingen har inte bara inneburit en större förståelse för den egna identiteten. Genom intervjuer med personer i Sverige med finskt ursprung och all forskning han gjort har hans insikt och intresse för andragenerations- och minoritetsfrågor fördjupats ytterligare. Han är kritisk till hur Sverige hanterar sverigefinskhet och det finska språkets ställning, något han menar bottnar i ointresse:

Man säger det inte rakt ut, men egentligen menar man: Varför ska vi ha finska i Sverige?

Kai Latvalehto är inte färdig med frågan i och med avhandlingen. Han har kommit att betrakta det hela som sin livsuppgift. Att känna sitt ursprung och ha en känsla av sammanhang är helt avgörande för varje människa.

Det som Sverige inte fattar är att sverigefinnar och deras språk är en väsentlig del av Sverige. De tillhör det svenska trädet.

Kai Latvalehto

Programledare
Kristian Borg & Victoria Rixer

Producent
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna Maria Espinosa växte upp som Anna Venäläinen i norrländska Stöde där alla andra hade två föräldrar och bodde i villa i byn, medan hon bodde med sin ensamstående finska mamma i ett torp i skogen. 

Identiteten att vara minoritet är ju något fantastiskt, men det finns så klart små traumatiska saker som har drabbat en. Men det gör ju också att man växer, allt det som är bra med mig har med det att göra, att jag är engagerad, att jag inte gillar orättvisor, att jag hela tiden vill vidare, vidare, vidare!

Anna Maria Espinosa

I 24-årsåldern sökte Anna Maria upp sin pappa i Spanien. Det var en viktig men också utmanande del i sökandet efter de egna rötterna. I samma veva valde hon också att ta hans efternamn – dels som en markering för att en ny tid började, dels för att Anna Maria Espinosa funkade bättre som artistnamn. Det är absolut inget fel i Venäläinen heller, understryker hon. 

Jag har alltid känt mig som en sverigefinne, jag är jättestolt över det. Men jag har aldrig riktigt känt någon samhörighet med andra sverigefinnar, jag känner inte så många... jo, förresten – min bästa vän är ju sverigefinsk! Jag är jätteprivilegierad att ha en finsk identitet, en spansk identitet, en rotlös identitet, att ha det där utanförskapet – jag hade inte velat ha det på något annat sätt!

Anna Maria Espinosa

Musiken har hon fått från sin mamma som alltid sjungit. Hemma stod radion ständigt på, Anna Maria och mamma sjöng hela tiden.

När jag sjunger så finns det finska med hela tiden, jag sjunger lite gammaldags. Melankolin, desperationen och beslutsamheten finns egentligen med i allt jag gör.

Varför påstår folk att finnar är tysta? Jag vet inte en enda finne som är tyst!

Anna Maria Espinosa

Programledare
Kristian Borg & Victoria Rixer

Producent
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nanna Huolman slog igenom 2007 med filmen Kid Svensk, den första spelfilmen med sverigefinskt perspektiv. Den somrigt inramade berättelsen om tolvåriga Kirsi som skämdes över sitt finska ursprung berörde många sverigefinnar, inklusive programledarna Kristian Borg och Victoria Rixer. Det var ingen självbiografisk berättelse, även om många detaljer från filmen naturligt utgick från Nannas egna upplevelser som barn, såsom tolkandet åt mamma.

Till skillnad från filmens Kirsi var jag ett blygt och tafatt barn, det var oerhört frustrerande att tvingas fram och agera tolk på kvartssamtal i skolan, på posten och så. Men det är vanligt att invandrarbarn hjälper sina föräldrar.

Nanna Huolman

Mycket har förstås hänt sedan regidebuten, ett tag var Nanna rentav trött på "finnefrågan", men det är samtidigt något som alltid finns med henne, både i filmskapandet och i den egna identiteten.

Jag är ju finne. Och svensk. Vad ska man annars va? Men jag längtar alltid hem och det hemmet letar jag efter...

Nanna Huolman

Även i Nanna Huolmans kommande produktion är temat närvarande. SVT-serien Kova työ - Hårt arbete som får sin premiär i höst där Nanna Huolman och Lina Puranen reser runt i landet och intervjuar den första generationens sverigefinska arbetskraftsinvandrare.

Det ska handla om arbetslivet, om familjen och kärleken – och döden. De börjar ju bli gamla, det är bråttom att göra detta.

Nanna Huolman

För Nanna är det självklart att folk från andra invandrargrupper ska kunna spegla sig i de berättelser hon förmedlar. Erfarenheterna och kunskaperna är gemensamma över kulturella gränser. Själv håller hon på att kartlägga sina egna rötter inför nästa projekt och har funnit både skogsfinska och savolaxiska kopplingar.

Folk är aldrig stilla. Det finns inte bara ett land, ett rike. Folk flyttar på sig, språk förändras. Vi är alla uppblandade.

Nanna Huolman

Programledare:
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Victoria och Kristian har lämnat den vanliga poddsoffan för radiostudion i detta avsnitt, gästen Janne Raninen är nämligen med via länk från Helsingfors. Janne avtjänar ett fängelsestraff i Finland, halva sitt liv har han suttit i fängelse för två olika mord. Nu är han aktuell med boken De kallar mig Solvallamördaren, skriven tillsammans med Ivar Andersen.

Om den här boken kan rädda ett enda liv så är alla år jag suttit i fängelse värda det.

Janne Raninen

En dålig cocktail

Janne växte upp i Jordbro utanför Stockholm. Föräldrarna jobbade och var aktiva i lokalpolitiken, mamma satt till och med som ordförande i finska föreningen. Men uppväxten kantades ändå av otrygghet, problem i skolan och en känsla av att stå utanför samhället.

Utanförskapet var en stor del, man sökte acceptans och bekräftelse. Dålig självkänsla, dåligt självförtroende, jag såg min mamma bli misshandlad av en man. Allt det här blev en dålig cocktail som präglade hela min uppväxt och ledde så småningom in på den kriminella banan.

Janne Raninen

Vill hjälpa barn med föräldrar i fängelse

Idag ångrar Janne sina handlingar och har fått nya värderingar och ett förtroende för samhället, en känsla av sammanhang. Han har under fängelsetiden fått möjlighet att studera och jobbar just nu med ett projekt på Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland i Esbo strax utanför Helsingfors, en utvecklingsmöjlighet han är djupt tacksam för. Att stärka kulturutbytet länderna emellan är något han gärna skulle vilja jobba med även framöver. Janne är dessutom ordförande för organisationen Voikukkalapset ("maskrosbarn") som arbetar för att stötta barn med föräldrar i fängelse.

Jag har suttit i fängelse under hela min dotters liv. Mitt allra viktigaste framtidsmål är att vara med familjen, jag vill vara en närvarande far för min dotter.

Som personlig sak har Janne tagit med sig finska tjärpastiller.

En enda godisbit tar mig tillbaka till barndomens somrar, farmor och mormor, Finlandsfärjan...

Janne Raninen

Programledare:
Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra året utkom antologin Ras och vithet, där Pia Laskar som en av tolv författare redogör för forskningsläget inom rastänkande i ett svenskt sammanhang. Under rubriken Den finska rasen och görandet av svenskar beskriver Pia den historiska inställningen till finnar i Sverige – de ansågs till exempel ha korta skallar med mindre hjärnor. Finnar och finsktalande representerade en underutvecklad ras med naturliga, instinktiva, impulsiva egenskaper till skillnad från de högre stående, förnuftiga och viljekontrollerade svenskarna med långa germanska skallar. Föreställningar som Pia menar fortsatt färga av sig långt in i våra dagar.

Även rasifieringen av finnarna efter att arbetskraftsinvandringen kom igång på 1950-talet följer samma stereotypa mönster. Den supande, aggressiva finnen lever starkt kvar i medvetandet. Likadant med hur utomeuropeiska grupper rasifieras idag, samma föreställningar följer med fortfarande.

Pias egna bakgrund har gjort henne särskilt sensitiv för frågor som rör rasifiering och diskriminering. Mamma var karelsktalande från östra Karelen och Pia blev tidigt medveten om föreställningar och fördomar, både inför finnar i Sverige, men också mellan finnar och kareler. Hon växte upp med sin familj i Tumba med massa sverigefinska familjer i omgivningen, men de umgicks aldrig med de andra finnarna. Det fanns ett avstånd.

Mamma umgicks inte med finnarna men kallades ändå finskan när hon var ute och plockade bär och svamp, sånt som finnarna ju gjorde. Så jag fattade inte om jag var finsk eller karel. Mamma lärde oss aldrig heller karelska, och finska var ju inte hennes språk.

Det här har alltid funnits med Pia. Ett förbryllande identitetsprojekt, som hon kallar det. Pia förvånas att hon trots egenpåtalad språkobegåvning ändå lyckas snappa upp ett och annat när folk pratar finska eller karelska. Språkförbistringen har ju annars varit ett hinder, det har varit svårt att tillgodogöra sig den karelska kulturen.

Det är sorgligt. Men jag har närmat mig Karelen i vuxen ålder, jag har besökt Villmanstrand och Vyborg efter att min mamma dött. Innan gick det liksom inte eftersom hon var så anti, hon klippte banden bakåt.

Pia Laskar, idéhistoriker och genusvetare

Programledare:
Kristian Borg och Victoria Rixer

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är inte bara nytt år, utan även valår. För Sverigefinska ungdomsförbundet innebär det ett år av särskilt intensivt arbete för att påverka politiken och besluten, berättar Venla Odenbalk. Bland förbundets viktigaste uppgifter är att revitalisera finska språket bland unga sverigefinnar.

Minoritetslagen måste följas bättre än idag. Kommunerna måste erbjuda modersmålsundervisning och förskola på finska. Det behövs morötter för att fler ska utbilda sig till modersmålslärare, som att de kan få en del av studielånet tillbakabetalat.

Venla Odenbalk, verksamhetskoordinator vid Sverigefinska ungdomsförbundet

Idag brinner Venla för minoritetsfrågorna, men när hon var ung så kunde hon skämmas för sitt finska ursprung. Det ansågs inte som något fint i omgivningen. Under en period försökte hon till och med tala svenska med sin mamma, dock utan framgång. Mamma vägrade att prata svenska med henne. Venla önskar att hon haft fler sverigefinska förebilder i sin egen ålder.

Jag visste knappt att jag tillhör en nationell minoritet, det lärs ofta inte ut i skolorna. Många sverigefinska ungdomar har liknande erfarenheter.

Venlas största motivation för att lära sig finska var egentligen hennes älskade mormor från norra Karelen. Som personlig sak till podden har Venla med sig mormors virkade sommarhatt.

Hon kunde ju inget annat språk. Utan min finska hade jag aldrig lärt känna henne, hon var en av de viktigaste personerna i mitt liv.

Venlas väg in i Sverigefinska ungdomsförbundet var genom nätkampanjen #Stoltsverigefinne som nyligen även mynnade ut i en bok. Hon är själv en av de många unga sverigefinnar som genom projektet fått reflektera sina tankar kring språk och identitet.

Tidigare hade jag alltid benämnt mig halvfinne. Det var så befriande att upptäcka att det finns en grupp människor som identifierar sig som sverigefinnar.

Programledare:
Kristian Borg och Victoria Rixer

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som pressansvarig på Systembolaget och tidigare SJ är Elina Yli-Torvi van vid att behålla lugnet och sköta kommunikationen även när det blir turbulent. Tidigare i år fick Elina exempelvis rycka in och bemöta den massiva finländska kritiken efter att Systembolaget uttryckt oro om lagförslaget att omdana alkoholmonopolet i Finland.

Det var rätt roligt att kunna förklara Systembolagets ståndpunkt i finländska medier på finska, det var de inte riktigt förberedda på!

Elina växte upp i en arbetarfamilj Eskilstuna och gick i finsk förskola och lågstadieklass, innan hon i fyran bytte över till en svensk klass på en annan skola. Det innebar en tydlig förändring.

Vi blev ’finnarna’ och förknippades med de klassiska fördomarna om finnar, alkisar på stan, och så vidare. Lärarna kunde säga att de där finnungarna, de lyssnar ju inte. Jag upplevde att man ville tona ner mig, tona ner det finska.

Ett starkt minne är rektorn på högstadieskolan som hävdade att det aldrig skulle bli något av henne. Något som sporrat Elina enormt. Upplevelserna under skoltiden är anledningen till att hon som vuxen fortsatt att ha ett kraftigt engagemang mot orättvisor. Att engagera sig, att stötta andra, att vara lojal och tydlig är oerhört viktigt för Elina. Som den gången när hon upptäckte att hemkommunen inte erbjöd barnomsorg på finska, trots att man åtagit sig att göra så. Då reagerade Elina direkt och fick också gensvar och resultat.

Förtroende är inget du får, det är något du förtjänar.

Elina Yli-Torvi

Programledare:
Kristian Borg och Victoria Rixer

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trafikljusen blir blå imorgon utgår ifrån Ragnhild Ekners nära vän, graffitikonstnären Jussi. Det är en film om deras intensiva ungdomsår och försök att bli vuxna i en hård värld. Minnen och tankar berättade genom gamla foton och filmklipp.

Vi var båda blyga och vilsna, två mjuka känsliga själar som kunde spegla oss i varandra. Jussi hade inget skal, han hade inget hårt mellan sig och världen.

Ragnhild Ekner, dokumentärfilmare

I Finnjävlarpoddens säsongspremiär samtalar Victoria Rixer och Kristian Borg med Ragnhild om vännen Jussi, om det svåra ämnet självmord, om varför Jussi valde att avsluta sitt liv i förtid. Jussi var en kreativ person med en stor längtan efter frihet, men samtidigt var han trygghetstorsk. Barndomens grova mobbning påverkade honom genom hela livet.

Jussis finska bakgrund blev allt viktigare med åren, även om det kunde vara lite dubbelt. På hans ryggsäck hade han sytt fast en finsk flagga, men upp och ner så det blev som ett upp- och nervänt kors. Ragnhild minns dock att det var viktigt för honom att få prata finska.

När det var något känsligt han ville prata om, något nära hans själ, då ville han gärna prata finska med sina finskspråkiga vänner.

Producent:
Erkki Kuronen
erkki.kuronen@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Victoria Rixer och Kristian Borg bjuder in poddproducenten Erik Regnström som samtalsledare i säsongens sista Finnjävlarpodd. Under säsongen har Victoria och Kristian intervjuat andra om deras finska bakgrund. Nu är dags för dem själva att berätta varför de vill utforska sin finska bakgrund.

Alla runt bordet ställer sig också frågan om de själva tillhör den sverigefinska minoriteten och vad det i så fall betyder. Som uppvuxen i Sverige med svenskt namn är det långt ifrån självklart att identifiera sig som sverigefinne. Och att placera sig själv i en grupp som kallas "nationell minoritet" är inte heller oproblematiskt.

Podden ägnar också tid åt att fundera på varför den sverigefinska gruppen är så osynlig och splittrad. Producenten Erik kastar fram ett förslag för att råda bot på osynligheten.

Rättelse: Citatet om föreningar som Erik använder i avsnittet kommer från Groucho Marx, inte Woody Allen.

Medverkande: Journalisterna Victoria Rixer, Kristian Borg och Erik Regnström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1981 följer den unge Ari Luostarinen i sina äldre syskons fotspår och flyttar från Savolax i Finland till Stockholm och Sverige. På 80-talet studerar han fotografi i Göteborg och blir sedan en efterfrågad frilansfotograf för både svenska och finska tidningar.

För Finnjävlarpoddens Kristian Borg och Victoria Rixer (som är med på distans från Härnösand) berättar Ari om sitt liv i Sverige och om hembyn Sorsakoski som numera känns overklig att gå omkring i. "Har jag verkligen bott här?", undrar Ari. Med sig till inspelningen har Ari gosedjuret Nunni, som han som barn fick ärva av ett äldre syskon.

Producent: Erik Regnström
erik.regnstrom@sverigesradio.se 

Lyssna även på Sisuradios finskspråkiga intervju med Ari Luostarinen där han berättar mer om sina fotografier och sina utställningar (länk nedan).

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maria-Pia Boëthius mor Brita föddes 1915 i Björkö/Koivisto i den del av Karelen som nu ligger på den ryska sidan. Brita fick uppleva tre krig innan hon 1944 valde att fly från Finland till Sverige där hon träffade Maria-Pias far. Från sin mor fick Maria-Pia tidigt höra historierna om Mannerheim som hjältemodigt hade försvarat och räddat Finland från Sovjetunionen två gånger.

Som tonåring märkte Maria-Pia att modern levde på en lögn och att det fanns en annan historia än den officiella finska. "Jag kunde tala om allt med min mor, men att försöka tala om det som egentligen skedde i Finland, det var absolut omöjligt", berättar Maria-Pia för Finnjävlarpoddens Victoria Rixer och Kristian Borg. Till inspelningen av podden har Maria-Pia med sig den sabel som hennes morbror Viljo erövrade av en sovjetisk soldat under fortsättningskriget (1941-1944).

Maria-Pia Boëthius (f.1947) är journalist, författare och feministisk debattör. Hon har väckt debatt med böckerna "Heder och samvete - Sverige under andra världskriget" (1991) samt "Mediernas Svarta Bok" (2001).

Övriga medverkande: Victoria Rixer och Kristian Borg.

Producent: Erik Regnström
erik.regnstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finnjävlarpoddens Victoria Rixer och Kristian Borg träffar Tanja Lorentzon som ligger bakom en teaterföreställning som har berört alla sverigefinnar, och andra, som har sett den, på Dramaten eller på SVT Play. Inför nypremiären i augusti berättar hon att pjäsen känns minst lika aktuell nu som när den hade sin urpremiär 2010.

Tanja Lorentzon växte upp i Tumba utanför Stockholm och där bestämde hennes mamma tidigt att barnen skulle prata svenska och bli svenskar.

Förlusten av finskan var något som länge rev i bröstet på Tanja, men efter arbetet med "Mormors svarta ögon" är språkförlusten något som hon har förlikat sig med. Genom att gräva i den egna historien blev pjäsen en läkningsprocess både för Tanja, för hennes syskon och för hennes familj i Finland.

Tanja Lorentzon har medverkat i ett flertal Dramatenuppsättningar, TV-produktioner och filmer, t.ex. i filmatiseringen av Stieg Larssons "Flickan som lekte med elden".

Programledare: Victoria Rixer och Kristian Borg

Producent: Erik Regnström
erik.regnstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1950 flyttar Victoria Rixers farmor och farfar och deras tre barn till Sverige. Bakom sig lämnar de ett land sargat av flera krig, och en familjekonflikt som sträcker sig tillbaka till finska inbördeskriget 1918.

Efter några år i Sverige går Elvi och Uuno skilda vägar. Medan Elvi flyttar till Stockholmsförorten Rågsved, börjar Uuno en 30 år lång resa mellan olika mentalsjukhus. Det är några bitar av det släktpussel som Victoria jobbar på.

I vardagsrummet hemma hos Victoria blir det ett samtal där frågor väcks. Hur har Victoria blivit den hon är idag? Kan hennes politiska engagemang bära spår av hundra år gamla erfarenheter? Kan vi välja vår egen historia?

Medverkande: Victoria Rixer och Sisuradios producent Erik Regnström.

erik.regnstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Ingen är mer svensk än vi." Så brukade poeten Lars Mikael Raattamaas finsktalande morbröder på den svenska sidan av Torneälven säga när Lars var på besök som barn på 70-talet. Morbröderna engagerade sig i det svenska folkhemsbygget och såg sig som minst lika svenska som de som hade svenska som modersmål.

För Finnjävlarpoddens Victoria Rixer och Kristian Borg berättar Lars Mikael Raattamaa om morbröderna och om byn Saivomuotka vid Torneälven, dit familjen åkte så ofta att Lars idag kallar sig "deltidsuppvuxen" i Tornedalen. Hans intresse för det finska är starkt, trots att han aldrig lärde sig finska eller meänkieli.

Till inspelningen har Lars med sig ett föremål som han först tyckte var lite pinsamt att ta med. Han berättar också varför han har slutat använda sociala medier.

Erik Regnström, producent
erik.regnstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Låt mig slippa det här oket av vokaler och konsonanter som ingen kan uttala". Så tänkte den 10-årige Jocke när hans mamma gifte sig med en svensk man och frågade om sonen också ville byta efternamn. Drygt 30 år senare heter han Kellokumpu igen och för varje barn Jocke själv har fått, så har hans intresse för det finska accelererat.

Jocke Kellokumpu jobbar idag med förortsfrågor på Folkets Hus och Parker och är ordförande för organisationen Män För Jämställdhet i Stockholm.

Med Victoria Rixer och Kristian Borg pratar Jocke om fördelarna med att växa upp i Stockholmsförorten Fisksätra, om rasism och om barndomens somrar i norra Finland.

Inför samtalet har Jocke mailat och sagt att han tar med sig låten "Kuusamo" med Danny. Kristian bekänner att han innan han hade hört låten trodde att det rörde sig om den svenske artisten Danny Saucedo.

Erik Regnström, producent
erik.regnstrom@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Finnjävlarpoddens premiäravsnitt blir det ett livligt samtal med vår gäst Andreas Ali Jonasson. I tonåren började Andreas ifrågasätta stämpeln som "loser" som det svenska majoritetssamhället gett honom, för att han var barn till en finsk invandrare. Vändpunkten för Andreas blev boken Asfaltblomman av Antti Jalava, och bokens uppmaning att krossa spegeln och börja om.

Samtalet kommer också in på finn-skam och Andreas berättar om att åka till Tornedalen för att lära sig finska men att inte kunna göra sig förstådd när man kommer hem till släkten. Andreas är också lite av en expert på sverigefinnarnas Che Guevara, Karl Axel Gottlund, som stred för de finskspråkigas rättigheter på 1800-talet. Mot slutet av podden får vi veta hur den sverigefinska flaggan kom till för tolv år sedan. Producent för podden är Sisuradios Erik Regnström.

Finnjävlarpodden # 1:

Miten Karl Axel Gottlund sai metsäsuomalaiset 1800-luvulla marssimaan 400 kilometriä kuninkaan luo?

Finnjävlarpodden kertoo häpeästä, kapinasta ja matkasta Tornionlaaksoon oppimaan suomea – ja kuinka silti ei pysty puhumaan omien sukulaistensa kanssa. Vieraana Andreas Ali Jonasson, kieliaktivisti ja uskontotieteen opiskelija, joka on suunnittellut ruotsinsuomalaisten lipun. Juontajina Victoria Rixer ja Kristian Borg. Tuottaja: Erik Regnström.

Erik Regnström, producent
erik.regnstrom@sverigesradio.se