Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En sommarkväll i juli 2020 bryts tystnaden i ett rött trähus i Färila. Två syskon ligger på övervåningen, nybadade, med varsin skärm i sängen. Där nere hörs röster – ett bråk som trappas upp. En stund senare sitter barnen bredvid sin mamma i soffan.

13-åriga Wilma och hennes femåriga lillebror är i rummet när deras mamma skjuts till döds. Mitt i kaoset tar hon hans hand och springer – rakt ut i skogen.

När polisen börjar utreda står det snart klart: flickans berättelse är avgörande. Samtidigt ger mannen en helt annan version. Utredningen blir ett pussel av teknisk bevisning, skottvinklar – och barnens minnen.

Barnen räknas inte som offer

2020 ser lagen annorlunda ut än idag. Trots att barnen sitter bredvid sin mamma när hon skjuts till döds räknas de inte som brottsoffer. De är vittnen. Året därpå ändras lagen. Barn som ser eller hör våld i hemmet är inte längre bara vittnen – de är brottsoffer i egen rätt.

I dag är Wilma 19 år. Hon bär med sig minnena av en kärleksfull mamma men också bilderna som inte går att stänga av. 

– Jag har en bild när hon tar sitt sista andetag. Den spelas upp om och om igen, säger hon.

I Brottsutredarna undersöker reporter Emma Janke och före detta polisen Lena Ljungdahl mordet i Färila – och hur polisen säkrar vittnesmål från traumatiserade barn och underbygger deras berättelse genom teknisk bevisning.

Producent: Emma Janke, Bang Stories AB
Medverkande: Wilma Östmans, Anne Fridadotter
Ljudläggning och slutmix: Mikael Brodin
Exekutiv producent: Steffen Renklint, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våren 2025 har 30-årige ”Johan” fallit djupt ner i sitt missbruk. Han har varit hemlös en tid, börjat få hallucinationer och är övertygad om att någon vill honom illa.

Mamma ”Petra” och tidigare svärmor Marie har ringt otaliga gånger till myndigheter och kommunen i hopp om att de ska hjälpa ”Johan”, berättar de.

En dag får Marie ett telefonsamtal av en släkting till Johan. Släktingen har sett honom stå utanför mataffären och verkat stressad. ”Johan” har hela tiden tittat sig bakom ryggen – samtidigt som en skruvmejsel ramlat ur hans tröja. Marie väljer att ringa polisen. Hon är rädd för vad ”Johan” kan göra mot sig själv och andra.

– Ta honom från gatan, bara så att det inte händer någonting, säger Marie.

Sex dagar senare kliver ”Johan” in på den pensionerade polisen Tores tomt och trots alla varningssignaler händer det som inte får hända.

”Delat ansvar innebär ingens ansvar”

Reporter Lydia Bandolin Sörlin tar hjälp av tidigare kriminalkommissarie Bosse Åström för att förstå vad som händer våren 2025 som leder fram till den pensionerade polisen Tores död. Hur kan polisen, psykiatrin och socialtjänsten stoppa vansinnesdåd innan de inträffar?

– Om polisen vet att de har en väldigt psykiskt sjuk person som kan utgöra en potentiell fara för andra, varför använder man inte samma arbetsmetoder som man har gjort i de andra fallen, säger tidigare kriminalkommissarie Bosse Åström.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tre renar hittas döda på en skogsbilväg strax utanför Umeå i februari 2025, bara dagar före att Svenska rallyt ska dra igång. För medlemmar i Rans sameby ser det ut som ett riktat angrepp: debatten om rallyts påverkan på renbetesmark har varit hård och flera medlemmar har fått ta emot hat och hot.

När Johan Andersson kommer fram till platsen ser han att hans renar inte bara är påkörda – deras halsar är avskurna. Han misstänker direkt att det rör sig om ett hatbrott.

– Det är ju bara vissa som får ha renar. Går man på dem, då är det ju ett direkt angrepp mot ägarna, säger han.

Saknar hatbrott i utredningen

Polisen får snabbt ett avgörande spår: brottet ska ha filmats. Ett klipp som sprids i forum och sociala medier blir centralt i utredningen och en man i 20-årsåldern pekas ut, misstänkt för grovt djurplågeri – men inte hatbrott.

Enligt åklagaren finns det inget stöd för misstanken om hatbrott i polisutredningen, men i det här avsnittet av Brottsutredarna kan Freja Lantto Heldebro och tidigare kriminalkommissarie Sven Alhbin avslöja att polisen inte ser ut att ha utrett hatbrott, vare sig i förundersökningsprotokoll eller i den så kallade slasken.

– Eftersom det är en så pass viktig del i den här problematiken som finns med just renar och samer och eventuella hatbrott så tycker jag ändå att man borde ha noterat att man har jobbat efter den utredningslinjen också. Jag tycker inte man ska bara låta det vara, säger Sven Alhbin.

Producent: Steffen Renklint
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Slutmix: Magnus Kjellsson
Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det enda jag kommer ihåg är att jag skrek väldigt mycket, berättar dottern Petra.

När polisen börjar utreda mordet på pensionärsparet i Klippan ligger de långt efter. Anders och Lena har varit döda i nära en vecka när de hittas och brottsplatsen ger ingen ledtråd till vem som kan ligga bakom dubbelmordet. Ingenting saknas i huset och polisen frågar nu alla i parets närhet om de hade några ovänner eller gamla konflikter.
– Jag förstod att de behövde kartlägga deras liv, säger Petra.

Motivet kan förblinda

I det här avsnittet av Brottsutredarna undersöker reporter Sigrid Edsenius hur polisen lyckas lösa mord när det saknas uppenbara motiv. Före detta kriminalkommissarie Bosse Åström menar att det finns en risk i att stirra sig blind på motiv:

– Det finns en risk att gå bort sig när man ställer sig frågan ”vem ville se det här paret döda och varför” men om man istället vänder på frågan och låter brottsplatsen tala till en så framkommer motivet oftast i slutänden.

Reporter: Sigrid Edsenius
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är björnjakt 2019 när polisen börjar misstänka den kända jaktprofilen Robert Salomonsson för grovt jaktbrott. Men polisutredningen drar ut på tiden – och Robert hinner bli misstänkt för ännu ett jaktbrott.

Den mediala bevakningen tär på honom och han tvingas vänta flera år på rättegång.

– De här åren som har varit likställer jag med en dom. Jag vet faktiskt ärligt talat inte vad som har varit värre, säger Robert Salomonsson.

Jaktbrott annorlunda än mord

I slutet av 2023 har polisen tagit fram en handbok för att bli bättre på jaktbrott, men den hjälper inte Robert Salomonsson i det här fallet.

I det här avsnittet av Brottsutredarna granskar reporter Freja Lantto Heldebro hur polisen utreder jaktbrott och vilka konsekvenser det får för misstänkta. Kriminalkommissarien Sven Alhbin konstaterar att jaktbrotten inte går att utreda på samma vis som mord, även om det är polisens uttalade mål.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Steffen Renklint
Ansvarig utgivare: Karin Lindblom
Slutmix: Magnus Kjellsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 2025 varnar Säpo för risken att unga dras in i en ny, växande högerextrem rörelse – Aktivklubb Sverige. Klubben, vars medlemmar till stor del är anonyma, träffas i gympasalar och på gym runt om i Sverige, där de tränar kampsport. De vill framstå som en skötsam träningsgemenskap – och tillbakavisar alla påståenden om att de skulle vara våldsbejakande högerextremister.

Men en sensommarnatt i centrala Stockholm sätts klubbens rykte på spel. Fyra högt uppsatta medlemmar misshandlar tre olika män – en av dem är 40-årige Mohammad från Syrien.

– Det lilla jag minns är att något hände bakom mig, att det var en olycka. Sen minns jag inget mer, säger Mohammad.

”Efter våldsnatten blev det ett stort bråk inom extremhögern.”

I det här avsnittet av Brottsutredarna följer reportern Lydia Bandolin Sörlin våldsvågen i centrala Stockholm 2025 och efterspelet som följde. De fyra gärningsmännen döms för misshandel och grov misshandel, men frias på två punkter – rån och olaga hot. Den tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström tror att detta hade kunnat undvikas med noggrannare förhör.

– Tittar man på de inledande förhören är det väldigt, väldigt lite fokus på gärningsmännen. Det handlar mer om ett händelseförlopp: ”De slog oss och sen sprang vi i den riktningen och de följde efter.” I stället för att stanna upp och säga: ”Okej, nu tar vi de här personerna en efter en.”

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När en man från Eskilstuna kliver ut genom fängelsegrindarna efter att ha avtjänat ett 3-årigt straff för grovt barnpornografibrott så dyker hans alias återigen upp på pedofilforum. Polisen slår till mot mannen vid två tillfällen men kommer inte åt honom. Hans datorer och mobiler är krypterade.

– Eftersom man gång på gång går på bom så behövde man helt enkelt närma sig honom på ett annat sätt, säger Emelie Källfelt som är senior åklagare vid RIO; Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

I pedofilforum kallar sig mannen för ”Vikingpeddo” och nu startar en infiltrationsinsats där en undercover-polis iklär sig rollen som pedofil. Den hemliga operationen som först startar på nätet tar plötsligt en helt ny vändning. 

Infiltratören bjuds in på övergreppsträff

Infiltratören får frågan om han vill delta i en sexträff tillsammans med Vikingpeddo och en man som kallar sig ”Stockholmspappan” samt dennes två små barn. Nu blir högsta prioritet att rädda barnen och polis och åklagare gör sig redo för att slå till.

– Infiltration är ju de vassaste verktygen samhället har för att kunna avslöja och bevisa något av det hemskaste barn kan råka ut för, säger förre kriminalkommissarien Sven Alhbin som tittat närmare på det här fallet tillsammans med reporter Pernilla Wadebäck.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Linn är 14 år när hon träffar Emil som är dubbelt så gammal. Han är charmig, spännande och vill att de skriver ett kontrakt: att de är ett par, som ska gifta sig när hon är 18 och vara ihop resten av livet.

Linn som är deprimerad och söker efter trygghet faller för 30-åriga Emils löften. Men han är våldsam, kontrollerande och får raseriutbrott.

– Han kunde ta fram knivar, inte skära så det blev hål i huden, men lägga kniven mot huden och säga att han ville skära sönder mig, säger Linn.

”Större ansvar på mannen”

I det här avsnittet av Brottsutredarna följer reporter Lisbeth Hermansson Emils väg in och ut ur fängelset, samt kvinnorna han utsätter för terror.

När Emil döms för sexuellt utnyttjande av barn anser tingsrätten att brottet är mindre allvarligt eftersom de är ett par och Linn är 14,5 år när Emil börjar ha sex med henne.

– Det måste ju finnas ett större ansvar lagt på mannen i detta fallet, han ska ju inte vara ihop med en 14-åring. Jag tycker man resonerar väldigt märkligt, säger pensionerade kriminalkommissarien Sven Alhbin.

Utredningen visar också att polisen får larm om Emil som kanske kunnat stoppa honom – innan han hamnar på polisens lista med män som bedöms vara livsfarliga för kvinnor.

Linn och Emil heter egentligen något annat.

Reporter: Lisbeth Hermansson
Producent: Steffen Renklint
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En ny rånarliga dyker upp i södra Sverige. Tillvägagångssättet är likadant i flera av fallen: rånen är våldsamma och gärningsmännen tvekar inte att skjuta med sina automatvapen, inte ens mot polisen.

I januari 2008 utsätts en bank i Tingsryd för rånartrion, där jobbar Solveig Johansson.

– Då fick jag gå in i valvet och där hade de satt på sprängdeg, säger hon.

”Nisse Pistol”, ”Sprängaren” och ”Stockholmarn”

I det här avsnittet av Brottsutredarna med Sigrid Edsenius och tidigare kriminalkommissarie Bosse Åström får du höra om ”Gubbligan”. En trio där den äldste är i 70-årsåldern och varit verksamma som kriminella under flera decennier. Men du får också höra detaljen som gjorde att polisen fick upp spåret – och hur ligan lurades på sina vapen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Påsken 2022 kokar det i Sverige.

Den dansksvenske politikern Rasmus Paludan, partiledare för det högerextrema partiet Stram Kurs, har valt svenska förorter som skådeplats för att göra en politisk poäng i sin kamp mot religionen islam. Han vill sätta eld på koranen, och på långfredagen har turen gått till Sveaparken i Örebro. Reaktionen blir massiv och våldsam.

Den tidigare polisen Lena Ljungdahl har själv arbetat med folkmassor och demonstrationer, bland annat under den nynazistiska marschen i Salem.

– Som polis är man som en dubbelsidig sköld. Men skillnaden med påskupploppen var att mottagaren av våldet inte var andra sidan, utan polisen själv, säger hon.

”Ramlar jag nu blir jag ihjälstampad”

Polisen Patrik Lindblad anländer tillsammans med en förstärkningsstyrka från Stockholm när kravallerna redan är ett faktum i Sveaparken. Trots det övermannas polisen snabbt av den aggressiva folkmassan, som beväpnat sig med stenar, grenar och påkar.

– Jag hamnar helt ensam. Ett utsatt läge. Det är så mycket grejer att jag är nära att snubbla. Och jag tänker, om jag ramlar nu så blir jag ihjälstampad, säger Patrik.

Reporter Fanny Hedenmo tar hjälp av honom och före detta polisen Lena Ljungdahl om hur allt kunde gå så fel under de där dagarna påsken 2022, och vad polisen dragit för lärdomar av upploppen.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är i slutet av mars 2025 när det plingar till i Johannas telefon. Hon säljer sex till och från som självskadebeteende och nu har hon precis lagt upp en annons på en sexköpssida.

Från början tror hon att den okända mannen som skriver bara vill köpa sex, fast efter ett tag halkar de in på ett annat spår: att hon ska sälja sex, men han ska styra köpen och ta pengarna som hon drar in.

– Sen eskalerade det ganska snabbt att han tog på sig den rollen. Han visste ju hur dåligt jag mådde och jag uppfattade att han inte hade nån empati alls för det, säger Johanna.

Som Dr Jekyll och Mr Hyde

Det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Lisbeth Hermansson handlar om ett fall med koppleri. Polisens utredning visar att mannen, som senare döms i hovrätten, är läkare och håller på att specialisera sig inom psykiatrin.  

– Det är anmärkningsvärt. Jag tycker det låter som Dr Jekyll och Mr Hyde, alltså människans förmåga till att göra både gott och ont. Men det här är ju inte bok och fiktion, det här är på riktigt, säger den tidigare polisen och utredaren Lena Ljungdahl.

Läkaren anser att han är oskyldig och har överklagat till Högsta domstolen. Enligt honom spelade han och Johanna ett rollspel där han var dominant och hon den undergivna. I början av februari i år drog Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd tillfälligt in mannens läkarlegitimation i väntan på ett slutgiltigt avgörande.

Johanna heter egentligen något annat.

Reporter: Lisbeth Hermansson
Producent: Steffen Renklint
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av 2025 blir Robert och sambon Anders brutalt knivmördade i sovrummet i sin villa i Piteå. Innan dess hade de hållits fångna i timmar och pressats på pengar.

Polisarbetet inleds omedelbart och genom DNA och teknisk bevisning lyckas polisen knyta tre personer till dådet. En av dem är en välkänd psykiskt instabil man med missbruksproblem som de två andra lämnade kvar ensam i huset med offren.

I rätten blir den avgörande frågan hur delaktiga de andra två var i dubbelmordet.

– Det var fruktansvärt, säger Roberts storasyster Elisabeth.

”Jag kommer alltid att minnas den där hemska morgonen”

Det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Freja Lantto Heldebro handlar om ett dubbelmord och rån där tre personer var inblandade och bara en döms för mordet.

”Det är en livslång sorg för anhöriga. Man kommer aldrig få plåster på såren. Men det tycker jag att rättssamhället kan bli bättre på. Att förklara: Hur kunde det bli så här? Så man slipper vara frustrerad över det.”, säger säkerhetsexperten och tidigare polisen Lena Ljungdahl.

Reporter: Freja Lantto Heldebro
Producent: Steffen Renklint
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en tillsynes vanlig dag på bankkontoret i Småland hösten 2022. En av cheferna följer Leif till hans kontor. Där får han lämna över nycklar, bankkort och de nio bankdosor som han tagit ut för olika kunders räkning – utan att de har haft en aning om det.

Under flera års tid lever den populäre bankmannen ett dubbelliv. För samtidigt som han är omtyckt av sina kunder för sitt engagemang, så spelar han i hemlighet bort deras besparingar på nätcasinon.

– Han var otroligt tillmötesgående och serviceminded, säger Sosso Milegrim, en av kunderna.

”Alla tycker ju om honom”

Det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius handlar om ett fall där en bankman i åratal utnyttjat sina kunder förtroende och tillskansat sig flera miljoner kronor.

”Alla tycker ju om honom. Tycker man om någon och man har stort förtroende för någon så är det väl det minsta man misstänker att han missbrukar det förtroende som man har givit honom”, säger den pensionerade kriminalkommissarien Bosse Åström.

Leif heter egentligen något annat.

Reporter: Sigrid Edsenius
Producent: Rasmus Björe
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mörkt, axellångt hår med gråa stråk. Bruna ögon. En ljusgrön tunika med svarta broderier i halslinningen. En tandprotes. 156 cm lång, 76 kilo tung.

Inte mycket är känt om kvinnan som är begraven på Kungsängens kyrkogård som ”Okänd kvinna”, men hennes tragiska öde har skakat och berört människor långt utanför platsen där hon hittades.

Kungsängen-bon Katharina Winsley har bestämt sig för att göra vad hon kan för att hjälpa polisen i sitt arbete.

– Det är som ett blankt papper fortfarande. Finns det ingen som vet? Vad hade hon för drömmar och planer framåt i sitt liv, som blev avbrutet av att hon någon tog livet av henne och slängde ut henne bland burkar och allmänt skräp?

Har sina rötter i Mexiko

Polisen har låtit analysera kvinnans tänder och hår, och har därför ett hum om både var hon växte upp och var hon levde sina sista år. Spåren leder till ett land som har gott om fall med försvunna människor.

– Vi gör vad vi kan för att skina ljus på fallet, men tyvärr är oidentifierade kroppar ett samhällsproblem här, säger den mexikanska journalisten David Giuterrez.

Reporter Fanny Hedenmo tar hjälp av förre kriminalkommissarien Sven Alhbin och journalisten Johanna Rapp för att berätta historien om Kungsängens ”Jane Doe”, och undersöka förutsättningarna för en mordutredning att lyckas, när både mördare och offer är okända för polisen.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En man i hantverkarkläder går in på ICA och lägger fram några sedlar på disken. Han köper ett kontantkort för att kunna ladda sin mobil. Från mobilen skickar han meddelanden till flickor där han vill att de ska röka cigaretter samtidigt som de visar upp sig i videochatten.

Tess var bara 12 år när mannen först tog kontakt. Hon har kvar meddelanden i sin mobil.

– Här har han skrivit “Ring och visa dig, jag är sugen. Jag har stånd redan så det går ju fort”, säger Tess som idag är i 20-års åldern.

Mannen som använder olika konton och namn försöker få flickorna att klä av sig. Det börjar alltid med att de ska röka och få betalt.

– Alltså, de börjar ju alltid på ett harmlöst sätt men någonstans så får han ju ändå klorna i dem. De känner väl en viss skuld och skam över att gå med på det här. Och sen är det ju väldigt lätt att det eskalerar, säger förre kriminalkommissarien Sven Alhbin som tittat närmare på fallet.

Berättar för att hjälpa andra

Tess polisanmäler två gånger och det visar sig att det är fler flickor som utsatts för ”ciggmannen”, men det ska komma att ta flera år innan polisen lyckas spåra vem han är.

För reporter Pernilla Wadebäck berättar Tess och hennes kompis Emelie för första gången om hur groomingen påverkat dem. De vill hjälpa andra utsatta.

– Jag tycker det är jättebra att vi pratar om det. Jag hoppas ju att vi räddar folk nu liksom, säger Emelie.

2022 infördes en ny lag där man måste legitimera sig för att köpa och ladda kontantkort, detta för att motverka att de ska kunna användas vid brott.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som ung hamnar Catherine Gardell i en kriminell värld mitt under en pågående gängkonflikt mellan Outlaws och Black Cobra i Östergötland. Men utåt sett har hon ett helt vanligt liv.

Hon är ostraffad, har körkort och pluggar till behandlingspedagog. Därför blir det hon som agerar chaufför när de ska göra en stor vapenaffär.

– Jag var väl hjärnan under en period. Jag säger att jag kan köra ifall vi blir stoppade.

Tiden bland gängkriminella gav henne kickar, spänning och en tillhörighet. Hon blev hård och kall och levde ett destruktivt liv.

– Det var misär, säger Catherine som idag är 38 år och föreläser om sin bakgrund för att belysa tjejers situation i gängen.

Gröna gummor numera ett känt fenomen

Under lång tid har kvinnor i den kriminella miljön gått under radarn – de ses som offer – men forskning visar att kvinnorna tar en allt större plats i den undre världen.
Förre kriminalkommissarien Sven Alhbin var själv med och skrev en av de första rapporterna om ”gröna gummor” 2019.

– De är intresserade av pengar, de är intresserade av spänning, de väljer det kriminella livet alltså och det tror jag inte vi hade med på agendan från början, säger Sven Alhbin.

Numera är fenomenet med gröna gummor väl känt inom polisen – men reporter Pernilla Wadebäck hittar ändå exempel i nutid där tjejerna går under radarn.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio
Nyhetsklippen kommer från Sveriges Radio och SVT.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Våren 2025 förbereder ”Jonas” och ”Anna” för stor bröllopsfest på gården utanför Grästorp, de pyntar ladan med ljusslingor och Jonas har byggt en bar för gästerna. Men bara dagarna innan väcks barnfamiljen mitt i natten. En pistolbeväpnad kille börjar skjuta mot dem. Familjen fruktar för sitt liv.

– Kanske det här är sista sekunderna som vi alla tre är ihop. Jag bara försökte kväva de känslorna och fokusera på att inte få panik, säger Jonas.

Först tror de att det är ett inbrottsförsök som urartat men när huset utsätts för en brandattack några dygn senare så inser de att de är måltavlor i en gängkonflikt inom Foxtrotnätverket.

Jonas, Anna och barnet måste nu leva på hemlig ort.

– Om syftet var att skrämmas så har man ju lyckats… jag är livrädd, säger Anna.

Tipset som polisen struntade i

Familjen berättar för reporter Pernilla Wadebäck hur deras liv slagits i spillror på grund av en släktkoppling till en gängkriminell.

Och förre kriminalkommissarien Sven Alhbin som gått igenom utredningen menar att branden aldrig behövt ske om det inte vore för ett tips som helt nonchalerades - en rejäl miss av polisen.
– Ja det kan man lugnt säga, här hade man definitivt kunnat förebygga det nya brottet!

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio
Nyhetsklippen kommer från SVT och Sveriges Radio. Anna och Jonas heter i verkligheten något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1994 pågår ett blodigt folkmord i det östafrikanska landet Rwanda. På bara några månader mördas omkring 800 000 människor som tillhör minoritetsgruppen tutsi av hutuer som tillhör majoritetsbefolkningen.

Eugéne Bushayija flydde från Rwanda till Sverige när inbördeskriget bröt ut några år innan folkmordet. Under 1994 följer han den blodiga konflikten, samtidigt som stora delar av hans familj finns kvar i landet. En dag slutar hans syster att svara i telefon. Dagarna blir till veckor, Eugéne får till slut reda på vad som hänt henne. Hon hade förråtts av en kollega och blivit mördad. Nu hoppas han och hans familj på upprättelse för systern.

– Det var en folkmordsgärning, den här människan är medskyldig till folkmord, säger Eugéne Bushayija.

”De flesta som skulle kunna berätta något är döda”

Det här fallet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius följer jakten på dem som var ansvariga för folkmordet. En av alla medskyldiga hittades i Sverige och dömdes i svensk domstol.

– När det gäller folkmordet i Rwanda så är det såklart problem med utredningarna för de flesta som skulle kunna berätta något är ju döda, och sen har man ju ingen teknisk bevisning utan det bygger ju bara på vittnesmål, säger Bosse Åström, tidigare kriminalkommissarie som även jobbat med utbildning i Rwanda.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Rasmus Björe
Slutmix: Magnus Kjellsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Spaningen är ju en del av ett jättehjul som snurrar. Men det vi ska ta reda på är; när kommer det? Vart kommer det? Vem ska ta emot det? Och när är rätt läge att slå till?

Lena Ljungdahl jobbar som spanare inom Stockholmspolisens narkotikarotel när tipset dimper ner, vintern 2011. Sex månader senare ska hon och hennes kollegor med enträgenhet och kreativitet säkra ett rekordbeslag kokain från en liga med rötter i Montenegro. Men fallet är inte bara en succé.

”Här ligger en jättemassa pengar”

I en hyresrätt söder om stan ska historien ta en oväntad vändning, när en man i trettioårsåldern bär ut sin morfars gamla, tunga vitrinskåp. Under skåpen ligger hårt packade paket, inlindade i silvertejp.

– Jag befinner mig i en lägenhet som spanats på, av både goda och onda krafter. De är beredda att mörda för bara ett enda sådant här paket. Och framför mig ligger ett berg, säger ”Aleksandr”.

Hör författaren och före detta polisen Lena Ljungdahl berätta för Fanny Hedenmo om det jobb som fastnat mest hos henne som spanare, och om en enda dag i Aleksandrs liv som han aldrig ska glömma.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyårsafton 2023. Två vittnen ser hur en kvinna sparkas, dödshotas och släpas nedför trapporna i ett lägenhetshus, för att sedan kastas ut i snön. Polis kallas till platsen. Kvinnans skador dokumenteras på sjukhus.

Mannen hon är tillsammans med har ett långt och våldsamt förflutet, med en tortyrliknande misshandel och sluten rättspsykiatrisk vård i sitt straffregister. Men denna gång ska han gå fri.

För första gången berättar nu Veronicas dotter Chelsea om sin ilska mot rättsväsendet efter det som skulle bli hennes mammas sista tid i livet.

– Om någon hade gjort sitt jobb rätt så hade det här 99 procent inte hänt, säger Chelsea.

”Borde räcka längre”

Under den korta tid Veronica och mannen var tillsammans utreddes han två gånger för grova brott mot henne. Båda gångerna lades utredningarna ned.

Förre kriminalkommissarien Sven Alhbin blir beklämd när han läser om den våldsamma relationen och tycker att förundersökningsledare i både Stockholm och Dalarna kunde ha gjort mer.

– Jag tycker det är märkligt eftersom det finns vittnesmål... det borde kunna räcka längre än så här.

I det här avsnittet av Brottsutredarna undersöker förre kriminalkommissarien Sven Alhbin och reporter Martin Eriksson de många varningssignaler som fanns under Veronicas och mannens korta förhållande.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Johannes Oscarsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En decemberkväll 2022 knackar det på dörren hemma hos en familj på Östermalm i Stockholm. Pappan öppnar dörren och det som sedan sker är som taget ur en film.

– Det går nog inte ens att beskriva maktlösheten och skräcken. Två maskerade personer som man bara ser ögonen på, säger familjens målsägandebiträde Tobias Enochson.

Polisutredningen inleds omedelbart, men går snabbt bet. Rånarna är spårlöst försvunna.

”Brast i våra rutiner”

Två år senare ska en av de stulna tavlorna dyka upp på den kanske mest oväntade av platser. Ett anrikt auktionshus i Stockholm.

– Där finns nya trådar att dra i, för där måste ju finnas uppgifter om vem det är som har lämnat in den, och att man har identifierat vederbörande, säger Bosse Åström.

Frågan är om polisen nu kan spåra tavlan bakåt, och ta reda på hur den hamnade där.

I det här avsnittet av Brottsutredarna undersöker Bosse Åström och Fanny Hedenmo hur en polisutredning kan vakna till liv igen efter två års tid.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En höstkväll 2023 samlas ett fyrtiotal thailändska bärplockare i Åsele kulturhus i Västerbottens inland. De är utmattade, hungriga – och rädda. I veckor har de jobbat från gryning till sen kväll och ätit blåbär och slaktrester som älgjägarna lämnat kvar i skogen för att stilla den värsta hungern. Nu vågar de inte längre återvända till sitt boende.

Kort därefter grips två svenska bärföretagare, misstänkta för människohandel och människoexploatering. Fallet väcker uppmärksamhet långt utanför inlandets skogar – och blir en rättsprocess som skriver svensk rättshistoria. För även om bärbranschen länge kantats av oegentligheter, är det unikt att fallet når en fällande dom.

”Extraordinärt”

När larmet kommer till kommunen den där kvällen är det socialchefen Eva-Lena Johansson som får samtalet.
– Det var en extraordinär händelse. Efter att de berättat vad de varit med om vågade de inte gå tillbaka till boendet, säger hon. 

I det här avsnittet av Brottsutredarna följer reportern Emma Janke och säkerhetsspecialisten, före detta polisen och förundersökningsledaren Lena Ljungdahl berättelsen om hur ett fyrtiotal bärplockare stod upp mot exploatering och fick rättvisa i svenska domstolar. 

Säkerhetsspecialist: Lena Ljungdahl
Ljudläggning och slutmix: Miriam Berhan, Produktionsbolaget Ljudbang
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På det lilla kapellet i Nornäs i norra Dalarna sitter nyckeln alltid i dörren - inga stölder, ingen vandalisering, det tycks som att tjuvar inte hittat hit. Men en  vinterdag i mars sitter församlingens fastighetsskötare Ingemar och bläddrar i tidningen

– Där läser jag en rubrik att polisen hade stoppat en bil med kopparplåt. Bara inte det är taket i Nornäs kapell, så tänkte jag.

Snart går det upp för församlingen att det är just deras kapell som utsatts för kuppen. 

– Hur kan man stjäla ett tak och till och med på en kyrkobyggnad. Nu får ingenting vara ifred längre, säger prästen Åse Johansson.   

Polisen lägger pussel

Tre utländska bröder häktas och nu börjar polisen lägga ett omfattande utredningspussel. Tekniker säkrar spår vid kapellet i Nornäs och IT-forensiker djupdyker i brödernas mobiler.

– Det är ju mumma för en brottsutredare att ta tag i detta och lägga pusslet, säger förre kriminalkommissarien Sven Alhbin.

Härvan växer och leder vidare till kyrkor som blivit av med sina koppartak från Kramfors i norr till Mariestad i söder.

I det här avsnittet av Brottsutredarna förklarar Sven Alhbin och Pernilla Wadebäck hur polisen lyckades knäcka stöldligan.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Reporter: Martin Eriksson, P4 Dalarna
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En förmiddag i mars 2018 slår polisen till mot en lagerlokal i Skåne. Där inne hittar de mängder av djur. Det är olika ödlor och ormar, där en stor del hör till hotade eller till och med utrotningshotade arter. Flera av ormarna är giftiga, placerade i terrarier utan ordentliga lås. Där finns också två dvärgkrokodiler som har stängts in i så trånga terrarier att de knappt kan vända sig.

”Inte för den svagmagade”

Med vid tillslaget är Kalle Melkersson från Kolmården. Hans roll är att hjälpa polisen att hantera giftormar och göra en bedömning av hur djuren mår.

– Man kände tydligt lukten av djur och kadaver. Det är inte för den svagmagade om man säger så, säger Kalle Melkersson.

I det här avsnittet av Brottsutredarna tittar reporter Sigrid Edsenius och före detta kriminalkommissarien Bosse Åström närmare på en gigantisk polisutredning om smuggling, artskyddsbrott och djurplågeri. En utredning som både polis, tull och länsstyrelsen är involverad i och som rör sig både i Sverige och i flera afrikanska länder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En fredagsförmiddag i mars 2013 tar 13-åriga Linn sitt liv vid järnvägen i Kumla. Kort därefter misstänker polisen att hon har blivit utsatt för hot eller kränkningar på nätet.

När de första uppgifterna sprids pekas en 15-årig pojke ut som misstänkt. Händelsen väcker starka reaktioner och sätter igång en omfattande diskussion om unga, nätmobbning och ansvar på sociala medier. Men snart ska bilden förändras.

I polisens tekniska utredning framkommer det att någon har använt den unge pojkens profilbild – men bakom aliaset döljer sig i själva verket en medelålders man.

För Linns mamma, Susanne Nyman, blir chocken total.
– Jag kan anklaga mig själv för att inte ha förstått. Hon ville inte såra mig, säger hon, kanske var det därför hon inte berättade.

När polisen griper mannen i västra Sverige hittar de hans dator gömd under en altan. Han hävdar först att den är stulen, sedan att den är fjärrstyrd – och kommer att neka till brott genom hela rättsprocessen.

Fler drabbade

Utredningen växer snabbt och den visar att Linn inte är ensam. Mer än tjugo flickor kommer att vara målsägande när rättegången startar i november 2013. Mannen döms till tre och ett halvt års fängelse för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn och barnpornografibrott. 

Vid den här tiden var erfarenheten av internetrelaterade sexualbrott mot barn begränsad och för polisen blir fallet en väckarklocka.

I det här avsnittet av Brottsutredarna följer reporter Emma Janke och före detta polisen och säkerhetsspecialisten Lena Ljungdahl fallet Linn – berättelsen om en 13-årig flicka som tog sitt liv efter att ha groomats på nätet. Ett fall som skakade Sverige och förändrade vår kollektiva syn på övergrepp mot barn på internet.

– Det här var startskottet för ett mer strukturerat sätt att arbeta med den här typen av brott, säger Lena Ljungdahl.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio
Ljudläggning och slutmix: Miriam Berhan, produktionsbolaget Ljudbang

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I lilla Hova med drygt tusen invånare pratas det om sekten Gudalandet som vill skapa ett eget rättssystem med en egen valuta. Många på orten ser sekten som ett skämt men det ska komma att ändras när flera politiker och tjänstemän blir dödshotade.

En av dem är Jelina Thomasdotter som då representerade Sverigedemokraterna i kommunen:
- För oss var det ju verklighet, ett mordhot som vi får på våran mejl.

Driver fråga om omhändertagna barn

Det som gör att hoten tas på allvar är att sekten försöker påverka besluten i ett känsligt familjeärende där tre barn omhändertagits av kommunen. Sektmedlemmar dyker upp på politiska möten och stör ordningen.

Jelina Thomasdotter ändrar hela sin livsrutin på grund av hoten och väljer även att lämna sitt politiska uppdrag.

- Jag försökte göra mig så anonym som möjligt som person och jag lade även ut mitt hus till salu, säger hon.

Reporter Pernilla Wadebäck besöker Hova och går igenom fallet tillsammans med förre kriminalkommissarien Sven Alhbin. Han menar att den här typen av hot i förlängningen är ett hot mot demokratin.
- Att folk inte ställer upp helt enkelt, vi får inte den bredden på åsikter och meningar som behövs för att en demokrati ska fungera. 

I tingsrätten dömdes två av sektmedlemmarna till fängelse i 6 respektive 3 månader. Straffen fastställdes i december 2025 efter prövning i Göta hovrätt. I avsnittet har vi bytt ut sektmedlemmarnas namn.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter är omtyckt bland vänner, arbetskamrater och kunder. När han plötsligt försvinner förstår omgivningen ingenting. Peter som är så noggrann skulle höra av sig.

Misstankarna riktas mot hans vän och arbetskamrat Johan som är den sista personen som såg honom i livet och som också har en stor skuld till Peter. Och i förhören med honom och andra i hans närhet kommer det fram uppgifter som stärker polisens misstankar.

Erkännande betyder ingenting

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius fokuserar vi på de viktiga förhören och hur ett erkännande kan påverka en utredning.

– Den erfarne utredaren vet att ett erkännande betyder ingenting om man inte har stödbevisning, säger Bosse Åström, tidigare kriminalkommissarie.

Johan heter egentligen något annat.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Rasmus Björe
Slutmix: Björn Nitzler

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 70-talets rånvåg är Lars-Inge Svartenbrandt en av de mest fruktade rånarna och han lyckas vid flera tillfällen rymma från sina fängelsestraff.

– Jo men det visste vi att han var rejält farlig. Det var vardag i Stockholm med bankrån och postrån så det åkte man på ganska ofta, säger Gunnar Andersson som vid den här tiden arbetade som yttre befäl vid Östermalmspolisen i Stockholm.

Öga mot öga med Svartenbrandt

En novemberdag 1979 larmas Gunnar Andersson och hans kollegor ut på ett pågående postrån i centrala Stockholm. När han kliver ur polisbussen för att kolla en övergiven Saab står han plötsligt öga mot öga med en av rånarna. Han ser direkt att det är Svartenbrandt och sekunden efter slungas Gunnar in i polisbussen - träffad av ett skott i axeln.

– Alltså han tömde ett magasin på AK4:an rakt in i bussen, det skedde inom en sekund.

Rånarjakten leder till Göteborg

Lars-Inge Svartenbrandt och hans kumpan Benny Lilja lyckas komma undan och medan jakten pågår i hela Stockholm har rånarna tagit sin tillflykt till Göteborg. Ett oväntat spår - ett möbelkvitto - kommer att avslöja deras gömställe.

Göteborgspolisen posterar ut spanare kring den aktuella adressen och i en röd Golf sitter den då unge polisspanaren Sven Alhbin.
– Kom igen nu, ska det inte hända nånting snart. Man blir ju stressad naturligtvis utav situationen, berättar Sven Alhbin om det dramatiska dygnet för 46 år sedan när rånarna greps.

– Då upplevde jag för första gången att rädsla luktar.

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Pernilla Wadebäck återser tidigare kriminalkommissarien Sven Alhbin platsen där allt fick sin upplösning och får för första gången möta före detta polisen Gunnar Andersson som blev svårt skadad i samband med rånarjakten.

Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten Media
Slutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten Media
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”It's just business”, är meddelandet som möter de anställda på ett amerikanskt IT-företag en fredag i juli 2021. Ett utpressningsvirus har drabbat varenda digital enhet i sin väg, och slagit ut en mjukvara som används av företag i hela världen. Bland annat den svenska matbutiken Coop.

Anna Wennerstrand, dåvarande kommunikationschef för Kooperativa förbundet, är en av dem som sitter i krisledningen, och som ska ta ställning till kravet på lösensumma för att lämna tillbaka den stulna datan; 600 miljoner kronor.

– Hur ska vi göra – ska vi betala? Ska vi hoppas att någon annan betalar? Hur hanterar man något sådant här, frågar sig Anna Wennerstrand.

Hackare greps av FBI – på gränsen

Attacken visar sig inte vara riktad mot matkedjan, utan till en underleverantör i tre led. Och de är inte ensamma. Drygt 1500 företag runtom i världen har drabbats, och en gigantisk, multinationell jakt inleds nu på de skyldiga.

Några månader senare ska en gemensam operation mellan USA, Sverige och 15 andra länder leda till ett gripande – på gränsen mellan Ukraina och Polen.

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Fanny Hedenmo och tidigare kriminalkommissarie Bosse Åström, får du höra om en av de mest omfattande utpressningsoperationerna någonsin, och om hur Sverige hamnade mitt i en global storm.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Hannah Engberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är 2019 som 80-årige Olle plötsligt försvinner spårlöst från sitt hem i Rentjärn. Dagarna runt hans försvinnande lägger flera personer märke till en guldfärgad Volvo-SUV i trakterna kring Adak, bara några mil från Rentjärn och Olles hem. Volvon är efterlyst och ett par av personerna som färdas i den misstänks snart för ett mord på en annan äldre man, 70-årige Gert-Inge i Markaryd.

Bosse Åström om Olles försvinnande

När Olle inte kommer tillbaka undrar polisen om även han kan ha utsatts för ett liknande brott. Polisen ska så småningom avfärda misstankarna som osannolika men när tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström granskar fallet hittar han flera obesvarade frågor kring Olles försvinnande.

– Ser man inte sambandet ska man gå till en optiker, säger Bosse Åström.

Reporter: Sigrid Edsenius
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Björn Nitzler

Mer lyssning: Hör Brottsutredarnas avsnitt om Gert-Inge som hittades död i skogen i Markaryd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En varm juni-eftermiddag får 97-åriga Harriet ett sms på sin mobil. Det står att hon har beställt en soffgrupp från IKEA, och måste bekräfta leveransadressen. Men någon soffa känner hon inte igen. Kan det vara barnbarnet med samma efternamn som menas, har det skett en förväxling som bör rättas till?

En och en halv timme senare har Harriet förmått föra över nästan alla sina besparingar – 70 000 kronor – till ett bankkonto som tillhör en 16-årig kille i nordvästra Skåne.

– Det var bara... Vad gör jag nu? Vad gör jag? Ska jag ta ett lån? Jag sov inte en blund på hela natten, säger Harriet.

”Inga Kalle Blomkvist-typer direkt”

När Harriet utsätts för bedragarligan har polisen redan fått in flera anmälningar som vittnar om samma förfarande. Men trots att bedragarna är slarviga och lämnar mängder med spår så tycks ärendena läggas på hög, och saknar förutsättningar för att leda till åtal. Tills nu.

För överföringen av Harriets pengar ska ge upphov till en kedjereaktion, som till sist för polisen rakt in i ligans kärna.

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Fanny Hedenmo och tidigare kriminalkommissarie Bosse Åström, får du höra om ett underrapporterat brott – telefonbedrägerier, eller vishing – som för ovanlighetens skull kunde klaras upp av polis.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Hannah Engberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I juni 2023 kommer en ung kvinna till polisen med ett brev. Innehållet är ett brev med snuskiga fantasier och texten är riktad direkt till henne. I brevet har brevskrivaren bifogat porrbilder klippta ur en porrtidning.

Under decennier har porrbrevskrivaren gäckat polisen. Han har genom åren skickat sina snuskiga brev till kvinnor som på olika sätt varit aktiva inom olika frikyrkliga samfund. Kvinnorna har han hittat i tidningar och på nätet. Bekräftade fall finns så långt tillbaka som 1997 men troligtvis går brottsligheten ännu längre tillbaka. Men vem han är har förblivit en gåta. Tills alldeles nyligen.

Viktig pusselbit saknas

Men även om porrbrevskrivaren till slut åker fast har polisen missat en viktig pusselbit menar tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström.

– Här hade man ett helt smörgåsbord att lära sig av, men det har man missat.

Bosse Åström menar att polisen låtit mannen komma undan alldeles för enkelt i förhören.

– De berörda kvinnorna har ju inte fått berätta om sin upplevelse för honom under rättegången men det hade man kunnat tillgodose under förhören om man hade gjort det här rätt från början.

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om porrbrevskrivaren som i åratal trakasserat frikyrkliga kvinnor. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, kommenterar utredningen.

Producent: Rasmus Björe
Slutmix: Magnus Kjellsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Gert-Inge Bertinsson plötsligt försvinner efter att han varit och klippt sig en eftermiddag i juli förstår varken anhöriga eller polis någonting. Både han och hans bil är som uppslukade av jorden.

Men snart börjar polisen misstänka att Gert-Inge kan ha utsatts för ett brott och spåren leder till ett par utländska bärplockare. De har samma dag som Gert-Inge försvann synts till i Markaryd och sedan hastigt gett sig av i en mycket finare bil än den de kommit i.

Stort sökpådrag

Tio dagar går utan att Gert-Inge hittas trots att mängder av människor hjälper till att leta.

– Jag förstår inte hur vi uthärdade den tiden, säger Gert-Inges syster Ing-Britt Johansson.

Först när en orienterare som är ute och tränar i ett skogsområde springer lite fel, hittas Gert-Inge och det är nu tydligt för alla att han har bragts om livet.

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius och tidigare kriminalkommissarie Bosse Åström, får du höra om ett tragiskt försvinnande och vad som händer när polisen inte följer bevisen innan spåren kallnar.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producenter: Rasmus Björe och Steffen Renklint
Slutmix: Magnus Kjellsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Anton sparkas ut ur Hells Angels utsätts han för hot och han och flickvännen tvingas hålla sig gömda.
– Det är ett samtal om att han skulle ha ett pris på sitt huvud, berättar flickvännen Wilma.

Anton känner sig sviken och vänder sig till Hells Angels värsta fiender - Satudarah - för att etablera dem i Västsverige. Men han hinner aldrig så långt.
Anton luras till ett hemligt möte och där blir han brutalt mördad - flickvännen Wilma blir vittne till mordet som länge ser ut att bli olöst.

Hemligt vittne skyddas av ny lag

Under polisutredningen dyker det upp ett hemligt vittne som får kodnamnet ”Åke” och som tycks ha viktig information om mordet. Tanken är att vittnet ska höras anonymt under rättegången.

Lagen om anonyma vittnen infördes från årsskiftet 2025 för att bryta tystnadskulturen vid grova brott.

– Förr sa man ju att det är ingen fara för tredje man att vittna. Men det kan man inte säga idag, och då skulle ju lagen om anonymt vittne vara gångbart, säger Sven Alhbin. 

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Pernilla Wadebäck får du höra om upptrappningen till mordet i Lidköping och förre kriminalkommissarien Sven Alhbin förklarar varför anonyma vittnen behövs.

Producent: Hannah Engberg
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Slutmix: Fredrik Nilsson
En produktion av Tredje Statsmakten Media AB

Anton är ett fingerat namn.
Ljudklippen kommer från P4 Göteborg samt Youtubekanalen ”Bikers life matters”
Programmet gjordes 2025.
Efter att avsnittet gjordes har fallet överklagats till hovrätten.

Hör hela berättelsen här. Alla tre delar finns att lyssna på i Sveriges Radio-appen och på sverigesradio.se.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 2019 och 2020 smygfilmar Djurrättsalliansen på ett litet slakteri utanför Ystad. Hundratals timmar med smygfilmat material visar hur slakteriarbetarna utför slakt på ett sätt som inte är tillåtet och som i flera fall utsätter djuren på slakteriet för lidande. Filmerna visar också hur personalen slår djuren.

Aktivister lämnade inte bevis

När Djurrättsalliansen offentliggjorde sitt material blev reaktionerna hos allmänheten kraftiga.

– Vi ville ju visa hur laglig slakt går till men också på att kontrollsystemen inte är tillräckliga, säger Malin Gustafsson från Djurrättsalliansen.

Djurrättsalliansen skickade också filmmaterialet till Länsstyrelsen i Skåne som polisanmälde slakteriet.

– Vi har fri bevisprövning i Sverige och det gör att polisen kan använda vilka bevis som helst, säger tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström.

Blev själv dömd

Vid den här aktionen har Djurrättsalliansen hållit aktivisternas identiteter hemliga, men i samband med en tidigare aktion där man filmat i hundratals grisstallar valde Malin Gustafsson att träda fram och vittna. Trots det lades utredningen om djurplågeri ner och Malin Gustafsson blev själv anmäld och dömd för olaga intrång.

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om när Polisen får hjälp av aktivister att sätta dit djurplågare. Och hur Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, minns hur kreativ Polisen en gång var för att bevisa lidandet hos en människa.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Johannes Oscarsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är fotbollsfeber i Sverige den här heta sommaren för 31 år sen. 16-åriga Malin och hennes kompis glider runt i en nedcabbad Cadillac på Göteborgs gator.
Men Malin blir sur och lämnar gänget och plötsligt är hon försvunnen.

Söndagen den 14 juli 1994 hittas Malin död, upplagd på kyrkogårdsmuren bakom en hög gravsten på Östra kyrkogården i Göteborg. Sedan dess har jakten på hennes mördare pågått.

Sven Alhbin, som var chef när polisen i Göteborg startade upp Kalla fall-gruppen, besöker mordplatsen och berättar om hur utredningen tidigt körde fast.

DNA-spåren sista hoppet

Det finns ett par DNA-spår som troligen kommer från en gärningsman. Malins mamma Marita Olsson hoppas att mordet på hennes dotter ska få en lösning med hjälp av den nya lagen som gör det möjligt att söka i släktforskningsdatabaser.

– Hoppas det ger nånting, det önskar jag för nu har jag väntat så pass länge. Jag tycker det är våran tur, säger Marita Olsson.

Kalla fallen klarar inte nålsögat

Men nålsögat när den nya lagen träder i kraft från första juli är väldigt smalt. Polisens Kalla fall-grupper i Region Väst, Stockholm och Bergslagen har inte ett enda ärende som kommer bli aktuellt för prövning.

– I första läget nu så har man ju vissa kriterier. Ärendet får bland annat inte vara mer än tio till femton är gammalt, säger Sven Alhbin.

Malins mamma Marita Olsson känner en stor maktlöshet:

– Man har ju inte ett dugg att säga till om egentligen fastän man tycker att man skulle ha det – hur de prioriterar fallen. Jag undrar om jag får uppleva att det blir löst.

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Pernilla Wadebäck avslöjas nya detaljer kring det mer än 30 år gamla mordet och förre kriminalkommissarien Sven Alhbin förklarar svårigheten med att utreda kalla fall.

Producent: Hannah Engberg
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Slutmix: Johan Hörnqvist
En produktion av Tredje Statsmakten Media AB

Nyhetsklipp från SVT och SR
Programmet är gjort 2025

Det här avsnittet har uppdaterats sedan det publicerades första gången.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det som är anmärkningsvärt i det här fallet det är när Polisen förhör de här personerna som uppger att de har gjort iakttagelser. Polisen pumpar inte ur dem all information, säger den kända brottsutredaren Bosse Åström som har granskat utredningen.

I flera år har oförklarliga bränder uppstått kring Mönsterås intill Kalmarsund i Småland. Folk i trakten började misstänka att det var en pyroman i farten.

En ljummen vårkväll i maj ger sig 24-åriga Victor ut på sin vanliga cykeltur i Mönsterås. Senare, på natten, bankar polisen på dörren hemma hos honom och hans mamma.

Det visar sig att det är ett hus en bit in i skogen utanför Mönsterås som har börjat brinna. Lågorna har slukat inte bara huset, utan även ett uthus intill. Och vittnen säger till Polisen att de sett Victor ute på sin cykel.

Kritiserar polisen

När Bosse Åström läser utredningen tycker han att polisen har slarvat i sina förhör av vittnena.

– Någon har hört någonting som sedan flyger fram och tillbaka, konstaterar Bosse.

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om svårigheterna med att utreda mordbränder, hur de drabbar människor på en liten ort och hur Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, lyckades spåra en pyroman genom att läsa tidningen.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Björn Nitzler

Victor heter egentligen något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klockan är 23.19 när Stig Engström stämplar sitt stämpelkort och går mot dörrarna på sin arbetsplats Skandia i centrala Stockholm. Det är den 28 februari 1986 och två minuter senare ska Sveriges statsminister Olof Palme bli skjuten.

Skandiamannens egna ord på band

– Jag förstod av blodet att det hade varit ett skott, säger Stig Engström, även kallad Skandiamannen, i det första polisförhöret.

Tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström minns att han morgonen efter skrek rakt ut när han såg nyheten på tv.

– Där stod folk och sörjde och kastade in rosor på brottsplatsen, säger Bosse Åström.

Över 30 år senare, på en presskonferens 2020, läggs polisutredningen ned. Åklagaren misstänker Stig Engström, men kan varken åtala eller förhöra honom då han är död.

Mock trial

Utpekandet av en man som inte kan försvara sig möts av kritik. Juridiska institutionen vid Lunds universitet bestämmer sig för att iscensätta en rättegång i maj 2025, för att pröva bevisen mot Stig Engström.

Men Bosse är skeptisk, då Stig Engström bara är förhörd som vittne och aldrig som en misstänkt.

– Jag tror och jag hoppas verkligen att han hade tyckt att det här var bra och att han hade känt att han fick lite upprättelse, säger Lena Wahlberg, docent i juridik vid Lunds universitet.

I det här avsnittet av Brottsutredarna kommenterar Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, bevisningen i en av världens största polisutredningar. Och reporter Sigrid Edsenius bevakar den iscensatta rättegången mot Stig Engström, som arrangerades på Lunds universitet i maj 2025.

Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Jessica Klingsell

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Håkan Persson tar över ICA i Floby i Västergötland hösten 2021 är han full av förväntan, men Håkans allra första dag som ny ägare kommer sluta med att han utsätts för ett väpnat rån.

– Det är ju ingen som drömmer om att bli rånad på sin första dag. Det var jävligt overkligt.… som ett dåligt skämt. 

Internationellt efterlysta

Två ur rånarligan håller sig undan ett långt fängelsestraff för ett mord i Sundsvall 2019. Med hjälp av flickvänner hyr ligan bilar och stugor där de kan hålla sig gömda.

– Det kostar pengar att gömma sig och det kräver att man har människor runt omkring sig som hjälper till, säger förre kriminalkommissarien Sven Alhbin som gått igenom utredningen.

Stekhet mobil

Rånet i Floby blir ett genombrott för polisen som får upp ett spår; en mobil som känns ”stekhet”. Via hemlig avlyssning och spaning börjar de ringa in ligan och förbereder ett gripande.

– Och då kan man ju följa hur telefonen rör sig i realtid med speciella dataprogram som polisen har, förklarar Sven Alhbin.  

I det här avsnittet av Brottsutredarna speglar reportern Pernilla Wadebäck hur rånoffren och den lilla orten Floby påverkats och experten Sven Alhbin ger en inblick i hur polisen arbetar med spaning och hemlig avlyssning.

Producent: Hannah Engberg
Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Slutmix: Fredrik Nilsson
En produktion av Tredje Statsmakten Media AB

Nyhetsklipp från SVT och SR
Programmet är gjort 2025

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett väl underbyggt åtal och en välformulerad dom. Men frågan är ju: Hur kunde det gå så här långt, säger kriminalkommissarien Bosse Åström.

Det är en ljummen vårkväll i början av maj. 22-åriga Shahida och hennes familj är vid sjön en bit utanför samhället. När de ska åka hem sätter hon och hennes bror sig i bilens baksäte, då brodern plötsligt tar hennes sjal och drar den hårt runt hennes hals.

Enligt brodern fick han uppdraget av pappan som nu dömts till livstids fängelse. Själv fick han 16 år, men tingsrätten valde att frikänna mamman.

Hindras inte

Kuratorn Sussie lärde känna Shahida några år tidigare.

– Hon var min idol. Hon stod upp för tjejer och kvinnor, säger Sussie.

Men hemma var Shahida kontrollerad. En dag ringer hon Sussie och berättar att pappan våldtagit henne. Sussie hjälper Shahida att fly. Men polisen gör inte det dom ska för att skydda henne.

Våldtäkten utreds aldrig. I stället får pappan höra om anklagelserna på omvägar, vilket blir början på slutet för Shahida.

– Man behöver inte vara kusin med Einstein för att förstå att det är highway to hell hela vägen va, säger den erfarna mordutredaren Bosse Åström.

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra hur viktigt det är att polisen agerar innan situationer eskalerar. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, konstaterar flera allvarliga brister i polisens tidiga arbete i fallet Shahida.

Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Bo Andersin

Polisen har avböjt att kommentera kritiken och tingsrättens dom är överklagad till hovrätten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Min chef ringde mig och sa att jag vet att du är uthållig och att du är noga men nu är jag så jävla nedringd av journalister här så du får 24 timmar på dig, säger Bosse Åström. 

En augustikväll 1993 lägger en båt tyst ut från bryggan vid ett sommarstugeområde. Personerna i båten är i färd med att försöka sopa igen spåren efter ett grovt brott. Ett brott som de så när ska komma undan med.

Allt börjar med att en kvinna letar efter sin man på polishuset i Solna. Mannen heter Elving och är en ökänd kriminell. Men han är inte fängslad, han har försvunnit.

Det som får polisen att misstänka att något allvarligt har hänt, är att Elving slutat ringa sonen om kvällarna.

Kampen mot klockan

I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om ett av de mest svårlösta fallen i Bosse Åströms långa karriär. Han är en av Sveriges främsta utredare, men det fanns nästan inga spår att följa för att hitta Elving. Ändå lyckades han under stor tidspress att lösa mordgåtan som slutade på botten av en sjö för 30 år sedan. 

Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Björn Nitzler

Programmet är gjort 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jennie ligger på golvet i det mörka sovrummet – hon andas fortfarande men är medvetslös.

När ambulanspersonalen kommer in i rummet ser de att hon har ett skotthål mitt i pannan. Efteråt ska en av dem beskriva det som hänt Jennie som en ren avrättning. Men de avgörande spåren för att bevisa det, torkades bort och förklarades aldrig av Polisen.

Den här historien börjar när Jennie är 15 år. Det är då hon presenterar pojkvännen för familjen. Förhållandet blir snart allt mer destruktivt och slutar med att hon dör.  

Enligt pojkvännen sköt han Jennie av misstag där hon satt i sängen. Men enligt Bosse Åström, en av Sveriges mest erfarna kriminalkommissarier, kan det inte stämma. Blodspåren talar för något helt annat. 

Men tingsrätten lyckas inte utesluta att pojkvännen kan ha skjutit Jennie av misstag. Han döms till vållande av annans död.  

Kampen för rättvisa

En namninsamling för Jennies upprättelse tar Jennies mamma Gunilla ända till Riksdagen. Med sig har hon Jennies hårslinga.

I första avsnittet av podden Brottsutredarna får man höra reportern Sigrid Edsenius granska ett särskilt intressant fall i detalj tillsammans med Bosse Åström, en av Sveriges mest erfarna utredare.

Exekutiv producent: Jenny Gustafsson
Producent: Steffen Renklint
Slutmix: Björn Nitzler

Programmet är gjort 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Brottsutredarna bjuder på berörande vittnesmål, livsavgörande beslut och ödesdigra misstag.

Lyssna för att få en inblick i hur polisens utredningsarbete fungerar – alla detaljer, förfaranden och steg som hör brottsutredningar till. 

Här nedanför hittar du även avsnitt av P1 dokumentär: Miniserie, som släppte sitt sista avsnitt 24 april 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter är fast i ett djupt missbruk av den extremt beroendeframkallande drogen metamfetamin, efter att under en lång tid ha ägnat sig åt chemsex. Men varken på psykakuten eller inom beroendevården förstår personalen honom, när han berättar att han varit fast i en värld där sex och droger kombineras.

Medan vissa försöker ta sig ut ur chemsexvärlden, lockas nya in.

– Det är som en extremsport. Det gäller att veta vad riskerna är, säger ”Christoffer”, som för bara ett par år sedan provade chemsex för första gången.

I olika appar används kodord för att hitta gruppsexfester med tunga substanser. Men det kan vara en onödig försiktighet, för det ska visa sig att polisen knappt finns i de här miljöerna i dag.

2020 såg läget annorlunda ut. Då gick utredningen i den så kallade Chemsexhärvan i hamn och en unik rättegång genomfördes.

I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser med andra män. Fenomenet kallas för chemsex och har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige. 

Reporter: August Håkansson

Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström

Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media

Slutmix: Fredrik Nilsson

”Magnus” och ”Christoffers” röster är inlästa av skådespelarna Robert Panzenböck och Razmus Nyström

En serie från 2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Just då kändes det som en ganska rå miljö där känslor inte spelade någon roll. Det var drogerna och sexet som var i fokus, säger Nettan Fridlund.

Hon och kollegorna på polisen i Stockholm utreder den så kallade Chemsexhärvan, där 33-årige ”Gabriel” misstänks ha sålt metamfetamin och en rad andra tunga substanser till hundratals homosexuella män.

Köparna berättar om exklusiva fester i flotta lägenheter i Stockholms innerstad, där droger dukas upp som en buffé. Arrangörerna är ofta välbärgade män. Männen blåser in rök av metamfetamin i varandras munnar, så kallade ”tinakyssar”.

Festerna och gruppsexet pågår i flera dagar. Men ofta slutar de i kaos – med övergrepp, smittspridning och missbruk som följd.

I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser inom en sluten subkultur i gaycommunityt. Fenomenet kallas för chemsex, och allt fler tecken syns på ett en våg har nått Sverige.

Reporter: August Håkansson

Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström

Slutmix: Fredrik Nilsson

Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media 2024

”Magnus” röst är inläst av skådespelaren Robert Panzenböck

En serie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En sommarkväll i juni får narkotikaspanaren Maria syn på en man på Södermalm i Stockholm som ser påverkad ut. Hemma hos mannen görs Sveriges största beslag av den mycket beroendeframkallande drogen metamfetamin.

I mannens telefon hittar polisen hundratals chattkonversationer om narkotikaköp. Men det är inte bara droger som är i fokus, det är också sex.

För första gången öppnar polisen polisen dörren till en sluten subkultur, där män söker sexuell njutning med andra män, under påverkan av tunga kemiska droger. De ses på hemmafester, har gruppsex och tar droger.

Fenomenet chemsex har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.

I tre avsnitt beskrivs miljöerna inifrån av män som har befunnit sig där eller fortfarande ägnar sig åt chemsex.

Reporter: August Håkansson

Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström

Slutmix: Fredrik Nilsson

Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaEn serie från 2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Gängvåldet finns i deras vardag på Tiktok, på Instagram och på Snapchat. Det pågår ett krig där ute, men det är också ett informationskrig, som handlar om att sprida fruktan, säger författaren och före detta politikern Evin Cetin.

Rekrytering via sociala medier

I oktober 2023 sker något nytt i Sverige, när en fraktion inom det så kallade Foxtrotnätverket håller en sorts presskonferens i sociala medier.

– Det var helt sjukt att se så många livetittare och så många barn som kommenterar. Man önskar att det inte vore Sverige – men det är Sverige, säger brottsutredaren Luay Mohageb vid polisen.

– Och jag vet ju gängen rekryterar barn genom sociala medier. De kan till och med skriva jobberbjudanden i sina stories, säger Diamant Salihu, reporter på SVT.

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.

I det tredje och sista avsnittet möter vi bland andra 12-årige ”Leon”, som konsumerar gängens propaganda i sin mobil – och 16-årige ”Enis”, som själv blivit rekryterad för att utföra ett mord.

”Leon” och ”Enis” är fingerade namn och deras röster är utbytta.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör – och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale.

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.

Mordet på Einár

I det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att gängvåldet har ökat de senaste åren har också gängkulturen börjat spridas mer och mer i sociala medier. I barn och ungas favorit-appar syns bilder på drogförsäljning, kontanter och märkeskläder, men också grova våldsbrott som skjutningar och mord.

– Den här typen av gangsterismer marknadsförs till barn i sociala medier. Det är ett led i underhållningen som är deras digitala liv. De här kidsen har tillgång till våld och chockerande händelser dag ut och dag in, vilket är helt sjukt, säger brottsutredaren Luay Mohageb.  

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I serien möter vi bland andra 16-årige ”Adam” vars vän lockades att begå ett mord, och 12-årige ”Leon” som följer gängkulturen i sin mobil.

”Adam” och ”Leon” är påhittade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt – kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske?  

I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning.

Allt vanligare med kamphundar

Kamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.

”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina.

Men Pappi blir kvar hos Selma.

Lucka i systemet

Länsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.

Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.

När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.

”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.

Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.

Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.

Hundattacker med dödlig utgång ökar

De senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kvinnan, som vi i serien kallar ”Sara”, har tvångsvårdats på Akademiska sjukhusets slutna avdelning många gånger på grund av allvarlig psykisk störning och psykoser. Hon är dömd för ett 20-tal brott. Våld mot tjänsteman, misshandel, skadegörelse och ringa narkotikabrott.

Den här decemberdagen 2023 ska hennes vän ”Kristian”, som egentligen heter något annat, skjutsa ”Sara” till Psykiatrins hus på Akademiska. Men under den korta stund som ”Kristian” kör ut bilen från garaget hinner ”Sara” misshandla 78-åriga Lisbeth till döds.

Slutenvårdsplatserna inom den svenska psykiatrin minskar år för år samtidigt som fler och fler dömts till rättspsykiatrisk vård.

I december 2024 föreslog t ex verksamhetsledningen på Akademiska sjukhuset att stänga en av sju avdelningar.

Carina Occasus, en av fem chefsöverläkare inom Uppsalapsykiatrin, menar att inlåsning på sluten avdelning i långa perioder inte är en självklar lösning.

– Vi vet att psykisk sjukdom flukturerar timme för timme. De veckor eller månader en patient är inlagd på avdelning fungerar allt lugnt och tryggt, men så fort patienten skrivs ut kan förhållandena förändras. Det kan t e x handla om att patienten tar droger eller slutar ta medicin etc. Att ha patienter inlåst i månader är inte lösningen, säger hon.

Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB.

Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligt

Reportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin Sörlin
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Simon”, som egentligen heter något annat, kommer som 18-åring i kontakt med allmänpsykiatrin. Han känner sig förföljd och paranoid.

En dag, när han är 20 år, skjutsas han till akutpsykiatrin och läggs in på en sluten avdelning. Han är psykotisk men bara tio timmar senare skrivs han ut.

Två dygn senare ringer två civilpoliser på dörren till ”Simons” mamma. De berättar att ”Simons” pappa är död och att ”Simon” är anhållen för mord. Mamma ”Diana” är övertygad om att hennes son inte hade något uppsåt utan att det var sjukdomen som gjorde att han utförde dådet.

Katarina Howner är rättspsykiatriker på RMV, Rättsmedicinalverket och forskare vid Karolinska Institutet. Hon menar att psykiatrin misslyckats att hjälpa de här patienterna. Av de gärningsmän som dömts till rättspsykiatrisk vård har 9 av 10 varit patienter inom psykiatrin. Och när det gäller dödligt våld har 4 av 10 haft kontakter med psykiatrin, enligt Brottförebyggande rådet.
Howner jobbar just nu med ett forskningsprojekt som har som mål att psykiatrin ska kunna göra bättre riskbedömningar av patienterna.
–  Kan vi hitta ett mönster? Riskmarkörer? Kan vi rödflagga de här människorna? Undrar hon. 

Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB.

Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligt

Reportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin Sörlin
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Sara”, som egentligen heter något annat, har varit inlagd på psykiatrin i Uppsala flera gånger. Hon anses vara en fara för både andra och sig själv och är välkänd av både polis och socialtjänst. Händelsen 2023, då hon kastar hett vatten på en sjuksköterska, polisanmäls.

Knappt ett år senare går ”Sara” till attack mot en äldre kvinna som är på väg att handla. Det kommer att sluta i katastrof.

De senaste fem åren har heldygnsplatserna inom psykiatrin minskat med nästan 10 %.
– Det krävs ingen Einstein för att förstå att både vårdtiderna och patientinsatserna då blir kortare, säger Lennart Lundin, på Schizofreniförbundet.
– De här människorna riskerar bli ett hot mot både sig själva, sin familj och hela samhället, menar han.

Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB.

Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligt

Reportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin Sörlin
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp
Slutmix: Fredrik Nilsson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När barnen har gått och lagt sig loggar Johan in på ett utländskt nätkasino. Han har redan förlorat miljoner och egentligen borde det här inte vara möjligt. Kasinot han spelar på har ingen svensk spellicens – och följer inte reglerna i den svenska spellagen.

– Jag anser att lagstiftningen är uddlös. Det finns inget skydd alls, säger Johan, vars namn vi har bytt ut.

Förbjudna nätkasinon

Bolagen bakom hundratals utländska kasinosajter har förbjudits av svenska Spelinspektionen eftersom de bryter mot svensk lag. Men av de polisanmälningar som har gjorts, har vartenda fall lagts ner. Många olagliga nätkasinon drivs därför vidare än idag – och svenska spelare kan fortsätta förlora stora pengar.

– Det är klart att det inte är tillfredsställande. Men vi har inte möjligheten att släcka ner sidorna, så att de blir svarta, säger Robert Larsson, enhetschef på Spelinspektionen.

Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På kort tid förlorar Stefan mer än 100 000 kronor på ett nätkasino utan svensk licens. Han skickar ett mejl till kundtjänsten och bifogar sin sjukjournal, där det framgår att han lider av maniskt spelande. När en hög chef får se mejlet, beordrar han sina anställda: ”close the ticket with no reply to the customer”.

– Det är väl så branschen fungerar. När det inte finns mer pengar att tömma ut, då är man i papperskorgen. De skulle ha stängt mitt konto, de vet att jag är spelsjuk, säger Stefan, vars namn och röst vi har bytt ut.

Hundratals olagliga kasinosajter

Mejlet är ett av nästan 90 000 hemliga dokument som vi har fått tillgång till i en stor dataläcka. Det ger en bild av företaget Delasport, på ytan ett lagligt kasinoföretag med tillstånd i Sverige. Men under ytan driver Delasport hundratals olagliga kasinosajter.

– De tjänar stora pengar på spelberoende. Nu kan vi för första gången se det från insidan, säger journalisten David Davidson på nederländska grävredaktionen Follow The Money, som deltagit i granskningen.

– Det är allvarliga uppgifter. Det är självklart moraliskt fel och med stor sannolikhet även brottsligt, säger Robert Larsson, enhetschef vid Spelinspektionen.

Under cover på Malta

Under två veckor besöker vi två branschkonferenser på Malta – med dold identitet. Vilken bild visar kasinobolagen utåt? Och vad säger de när de tror att ingen hör på?

Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Österrikaren ”Herbert” spelade bort motsvarande 8 miljoner kronor på Mr Green och Unibet, två nätkasinon med rötterna i Sverige. Men eftersom de verkade illegalt i Österrike, har bolagen dömts att betala tillbaka spelförluster på flera hundra miljoner kronor. Ändå vägrar de.

– Är det här verkligen okej? Jag tycker inte det, säger ”Herberts” advokat Karim Weber.

Nätkasinon på Malta

Malta var det första landet i Europa som erbjöd licenser för nätkasinon i början av 2000-talet. Idag står spelbranschen för mer än tio procent av ekonomin. En ny lag skyddar kasinobolagen mot domar i andra länder.

– Men det strider helt klart mot EU-rätten, menar Jörgen Hettne, professor i juridik och expert på spelregleringar.

Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).

Producent: Martin Jönsson

Fixare: Benjamin Breitegger

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lustgasen orsakar svåra skador och enligt Rättsmedicinalverket har elva personer dött sedan 2020 - en siffra som tros vara toppen på ett isberg.

Lustgasen orsakar inte bara svåra skador och dödsfall utan också livsfarliga olyckor. I Eskilstuna kör en man in i mitträcket på en motorväg. När en polis kommer fram till föraren sitter han kvar bakom ratten och suger i sig lustgas från en ballong och det ligger flera lustgastuber i bilen:

– Jag fick inte alls kontakt med honom, han var helt borta, säger polisen.

Trots att gasen inte syns i drogtester dömdes han för rattfylleri.

Viktors väg tillbaka 

Samtidigt följer vi Viktor som kämpat mot sitt beroende. När tvångsvården enligt LVU plötsligt upphör tar han ett allvarligt återfall. Han blir hög på lustgas och försvinner ut i skogen i mörkret mitt i vintern. Än en gång får hans mamma ge sig ut och leta.

 Nu har Viktor varit fri från gasen i flera månader.
– Jag är ju vuxen, det är ju läge att ta tag i livet. Jag tror att folk underskattar lustgas väldigt mycket, man ska bara hålla sig borta.

Viktor och Maria heter i verkligheten något annat.

Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.
Producent: Lars Truedson
Exekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp
Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten media AB.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag kan aldrig gå minus på lustgas. Det är bara att sänka priset tills det säljs och ändå går jag vinst, säger ”Lustgasmannen”.

”Lustgasmannen”, en ung företagare, beskriver sin verksamhet som ”snabba och enkla pengar”. De som fastnar i ett lustgasmissbruk “borde veta bättre” säger han och han känner inte att han har något ansvar. 

Tullen kan inte stoppa importen 

Importen av lustgas har fyrdubblats på bara några år och tullen kan inte stoppa flödet. Tullverket har reagerat på att små nystartade företag står för stora delar av importen - i år har till och med en privatperson tagit in en container från Kina med 20 ton lustgas.

– Fy faan för dom tänker jag…men jag kan inte klandra dem.  Jag lägger min ilska på att man inte totalförbjuder den här vansinnesdrogen, säger Maria vars son fastnat i ett allvarligt lustgasmissbruk. 

Fruktar för sonens liv 

Samtidigt som lustgasen flödar in över landets gränser fortsätter Marias kamp för att rädda sin son ur missbruket. Han ligger hemma flera dygn i sträck under täcket i sin säng och håller en stor lustgastub i famnen - som om det vore ett gosedjur. Maria tror inte han kommer överleva helgen och tvingas ta ett svårt beslut.

Viktor och Maria heter i verkligheten något annat. Lustgasmannens röst är utbytt.

Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.
Producent: Lars Truedson
Exekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp
Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten media AB.

—––––––––––––

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lustgas har blivit en eftertraktad drog bland unga. Fullt lagligt, lätt att köpa, och med löfte om snabba kickar. I Halmstad får barn och unga lustgasreklam direkt i sina mobiler. En 14-årig kille visar i sin mobil:
– Jag har Snapchat och det är många som addar mig… Det står Halmstad tub här, 350 kronor per styck och 1800 kronor per låda.

Han känner till 11-åringar som tar lustgas.

Myndigheter står handfallna 

Trots att myndigheterna vet om riskerna – förlamningar, nervskador och ibland livshotande syrebrist – är försäljningen av lustgas som berusningsmedel fortfarande oreglerad. Det är först 2026 som en ny lag väntas träda i kraft, något som frustrerar både föräldrar, poliser och ungdomsarbetare.
– Att köpa lustgas är idag bara ett knapptryck bort i mobilen. Problemet är här och nu, säger kommunpolisen Stina Ljungdahl i Halmstad.

Viktors hemlighet 

Viktor börjar använda lustgas med vännerna men snart förlorar han kontrollen. När han åker till Halmstad för att köpa lustgastuber brukar han stänga av mobilkartan så hans mamma inte ska se var han finns. I flera månader håller han sitt missbruk hemligt men en natt när han är hög på gas och inte orkar mer så avslöjar han allt.

Viktor och Maria heter i verkligheten något annat.

Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.
Producent: Lars Truedson
Exekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp
Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten media AB.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Västsverige har en kvinna byggt upp en thaimassagekedja men innanför väggarna erbjuds kunderna "blowjobs" och "happy endings". På en annan plats kan polisen koppla över 60 sexköpare till en enda prostituerad som säljer sex via en hemsida. Nu görs två stora razzior som avslöjar sexköparna. Vilka är männen som köper sex?

Efter att det här programmet sänts har ägarinnan till thaimassagesalongerna även dömts i hovrätten, där fastställdes straffet på 3 år och 3 månaders fängelse samt utvisning. 

Serien är gjord 2022.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson

Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Sveriges värsta sexförbrytare"

Redan 2005 döms en hallick till 14 års fängelse för bland annat grova våldtäkter och koppleri. Nu träder två av hans offer fram och berättar hur de blev manipulerade in i prostitution. Paulina Bengtsson och trebarnsmamman Kicki Wallström vittnade då mot mannen och fick honom dömd.

Dömd för nya brott - gamla offer får nyckelroll

Efter drygt nio år i fängelset blir mannen villkorligt frigiven 2014 - nästan fem år i förtid. Kriminalvården skriver i ett utlåtande att återfallsrisken bedöms som hög och det ska visa sig att de får rätt. Han byter namn och återfaller snart i nya sexualbrott. Under tiden har ett av hans gamla offer, Paulina Bengtsson, skrivit en bok. Uppmärksamheten runt boken Utnyttjad, våldtagen och såld ska hjälpa till att avslöja och rädda nästa offer, som för första gången ställer upp på intervju i dokumentären.

Serien är gjord 2022.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson

Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lillasyster säljer sex mot sin vilja

Annas lillasyster är i övre tonåren och lägger ut sexannonser på nätet och säljer sig till män. Men egentligen vill hon inte, att prostituera sig är en del av ett självskadebeteende, berättar hennes storasyster.

- Hon stänger av, just i den stunden stänger hon av alla jobbiga känslor, kan tänka att det är det enda hon duger till för det är det enda hon kan.

Sex kan fungera som självskadebeteende

Cecilia Fredlund är specialistläkare inom psykiatrin i Linköping och forskar kring unga som säljer sex som kan fungera som ett självskadebeteende och ha samma funktion som de som skär eller bränner sig. Det finns sexköpare som aktivt letar unga tjejer som mår dåligt och där det är uppenbart att de har sex för att skada sig. Cecilia Fredlund menar att här borde samhället gå in och markera när såna sexköpare åker fast.

- Utifrån lagen så tänker jag att personer med sexuellt självskadebeteende som utnyttjas att det egentligen skulle bli strängare straff, precis som man ser en person som är alkoholpåverkad som är i en extra utsatt position.

Fler åker fast för prostitution

År 2021 lagfördes 841 sexköpare. Det är nästan en fördubbling jämfört med året innan. Den större delen av prostitutionen har för länge sen flyttat från gatan till internet, till sajter som fungerar som bordeller. Den som åker fast för sexköp får böter eller fängelse i högst ett år.

Serien är gjord 2022.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson

Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vägen in i det som brukar kallas vittnesskyddsprogrammet leder till en campingplats i Dalarna. Där, i en stuga på 30 kvadratmeter, kommer familjen bli kvar i ett halvår.

De lever i skräck, hotade av Hells Angels. Men inuti Fanny växer även andra känslor. Hon saknar sin mamma och syster. Och hennes man Calle, polisinformatören – kanske är det egentligen honom som hon fruktar?

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots att han är misstänkt för grova brott blir Calle plötsligt frisläppt – och polisutredningen läggs ner. Några månader senare kommer förklaringen: Calle har blivit informatör. Men det som börjar som ett spännande uppdrag kommer sluta med att han får ett pris på sitt huvud. Och för Fanny börjar ett liv i ständig flykt.

– Därför att vi är hotade av Hells Angels.

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna – och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare – och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott.

– Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen.

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Viktor är på rymmen från ett SiS-hem. Polisen har spårat honom till Sundsvall. I stadsdelen Bosvedjan är tre killar på väg in i sin bil, när de blir beskjutna med ett stort antal skott.

– Polisen ringde och sa att de hade Viktor i förvar. Usch, vad hemskt det var att höra vad han var misstänkt för, säger hans mamma Eva.

Konflikten mellan Foxtrot och Dalen

Det är skotten som sätter igång den stora våldsvågen 2023. Två kriminella gäng, Dalennätverket och Foxtrot, som leds av den Kurdiske räven Rawa Majid, fortsätter sitt blodiga krig i framför allt Stockholmsområdet.

I centrum för flera av dåden står pojkar från de statliga ungdomshemmen, fritagna och kontrakterade för att begå grova våldsbrott.

– Det är ett jättemisslyckande. Om de här barnen placeras hos oss har vi självklart ett ansvar att se till att de också blir kvar, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör vid Statens institutionsstyrelse.

Sedan dokumentären sändes första gången har domen kommit i hovrätten. Även där friades huvudpersonen från misstankarna för mordförsök och fälldes för grovt vapenbrott.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Eva och Viktor heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica.

– Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge.

En kriminell skola

Jamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk.

– Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS.

– Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Jamal heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I krypterade chattar planeras ett mordförsök i den gängkriminella miljön. Rånarluvor, handskar och vapen är redan införskaffade. Nu återstår bara att hitta skyttarna.

– Jag fick ett samtal om att han hade rymt. Jag fick fullständig panik, berättar Eva, vars son Viktor är placerad på ett statligt SiS-hem.

Systemfel inom SiS

Gängvåldet har ökat i Sverige. Både offer och gärningsmän har blivit yngre. Samtidigt har ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse hamnat i fokus för debatten.

– Det finns ett systematiskt fel med SiS. Alla vi som jobbar inom socialt arbete har sett år för år hur situationen har förvärrats, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Unga värvas som torpeder

På SiS-hemmen placeras många av de unga som begått allvarliga våldsbrott. Och det är inne på SiS-hemmen som många av gärningsmännen har rekryterats.

– De unga kallar det ”wet work”. Det är ett slanguttryck för att de jobbar som torpeder på utsidan, säger Benny Sellberg, tidigare arbetsledare på SiS-hemmet Eknäs.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Viktor och Eva heter egentligen något annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor.

Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen.  

”Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör?” säger Arvid.

Arvid heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius och Anna Frey
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och  vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det.

”Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte,” säger Åke.

Carl Kyrk hjälper samlare

Carl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror.

”Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter”.

250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder.

Åke heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.

Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.

Stort mörkertal

Hur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet.

Kerstin heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mayas mamma Tanjas missbruk började med ett recept på Citodon för ryggvärk. Under många år tog hon recepten som ordinerat, men sakta övergick smärtlindringen till ett missbruk. Snart började hon stjäla läkemedel från ambulansen där hon arbetade. Hon blev polisanmäld och slutade på sitt jobb. Själv menade Tanja att hon inte fick det stöd från sitt arbete som hon behövde.

Tanja fick nya anställningar, men blev också anklagad för medicinstölder på nytt. Hon kämpade med psykisk ohälsa och drogmissbruk i åratal. Det slutade med att Tanja tog sitt liv.

”Hade man lagt de resurserna som krävdes första gången, så finns det så mycket som kan förhindras, då tror jag att det hade slutat helt annorlunda”, säger dottern Maya.

Stor tystnadskultur

Många läkare och sjuksköterskor som jobbar inom vården och har ett drogmissbruk vittnar om stora skam- och skuldkänslor kring att ha ett beroende. Samtidigt brister stödet från arbetsgivare. 

Både vårdpersonal, forskare och Inspektionen för vård och och omsorg, IVO, menar att kunskapen om missbruk bland vårdpersonal bland arbetsgivare behöver förbättras. Och att mycket handlar om att börja prata om problemet.

Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Staffan Schöier

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

 https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/

https://suicidezero.se/hjalp-och-rad/stodlista-till-dig-som-mar-daligt/

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett recept på det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol mot huvudvärk blir början på ett långvarigt missbruk för läkaren Johan. Medicinerna hjälper mot den oro och stress han känner i livet säger han.

”Det blir ett verktyg för att orka arbeta mer. Men samtidigt underhåller beroendet ångesten, oron och stressen. Det blir en ond spiral”

När missbruket är som värst har Johan under en månads tid hämtat ut nästan 450 narkotikaklassade tabletter på apoteket till sig själv.

Bristfälligt kontrollsystem

I Sverige har man som läkare rätt att egenförskriva recept. Det innebär att man får skriva ut läkemedel till sig själv.

Antalet läkare som blir av med sin legitimation eller får prövotid, alltså att man under en tid är under uppsikt, på grund av missbruk har ökat de senaste åren. I flera fall har läkarna skrivit ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva.

Och kontrollsystemet som ska fånga upp läkare som överförskriver narkotika har brister. Nu höjs röster för att läkares rätt att skriva ut mediciner för eget bruk behöver regleras.

Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.

Johan heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Staffan Schöier

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter en skada får Sofia narkotikaklassade läkemedel för smärtan. Snart har hon utvecklat ett missbruk. På sitt jobb, ett sjukhus, har hon tillgång till narkotikaklassad medicin, som hon börjar stjäla.

- När man är inne i ett missbruk så gör man vad som helst. Man struntar i vad som är rätt och fel för missbruket är så starkt, säger Sofia.

Toppen av ett isberg

De senaste tre åren har drygt 160 läkare och sjuksköterskor blivit av med sin legitimation eller fått prövotid, alltså att man under en tid är under uppsikt – på grund av ett missbruk. I många fall handlar det om just sjuksköterskor som stulit läkemedel på jobbet. Det är ett problem som ökat över tid. Och mörkertalet tros vara stort, eftersom det råder en stark tystnadskultur kring vårdpersonal som missbrukar.

- Det är ju inte det här jag ska göra, man ska ju hjälpa och rädda. Så blir självföraktet ännu större, och så vill man döva det, berättar sjuksköterskan Lena som också haft ett missbruk och stulit narkotika på sin arbetsplats.

Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.
Sofia och Lena heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Emilia hittas livlös i en soffa är hon den andra tonårsflickan i Göteborg på bara några dagar som dör i en överdos. Emilia har vid det laget kämpat mot missbruket sedan 12-årsåldern.

– Jag visste det här, jag visste att det skulle bli dödlig utgång, säger hennes mamma Linda.

Precis som för många andra unga tjejer började Emilias missbruk med drogen Tramadol, en smärtstillande men också prestationshöjande opioid som kan jämföras med heroin.

– Jag förstår tjusningen med att testa Tramadol: ”Jag fick ju bättre betyg här, jag klarade av skolan mycket bättre. Men vänta nu, mina pengar räcker inte, jag kan inte gå och lägga mig utan tabletter”. Börjar du med Tramadol medicinerar du dig själv till döden, säger poliskommissarie Mika Jörnelius.

Användandet av Tramadol bland unga ökar. Undersökningar visar att den som tar Tramadol är mer benägen att testa andra tyngre droger. För Emilia var det till slut en överdos rökheroin som tog hennes liv.

–   Hon tackade mig för att jag alltid har stått vid hennes sida. Jag säger inte att hon gjorde det medvetet, att hon tog sitt liv. Men hon hade en längtan att gå vidare, för att hon inte orkade längre.

Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Martin Jönsson och Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Från 2020

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.

– Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda.

När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.

När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något.

Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger.

– Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna.

Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser.

– Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige.

Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson 
Slutmix: Elvira Björnfot

Programmet är gjort 2020

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Björn Brodin är 14 år gammal när skotten i Malexander och de två polismorden och rånen förändrar familjens framtid för alltid. Men Björn har inget med brotten att göra. Är man ett brottsoffer när man är anhörig till en gärningsman?

I programmet medverkar också Inger Elovsson Sohlman från organisationen FATEG - föreningen anhörig till en gärningsman.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Ett program från 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriminalinspektör Benniet Henricson har sparat kassetten när han gick i pension. P1 Dokumentär har tagit del av den unika inspelningen som gjordes efter rättegången, Arklövs egna ord om polismorden i Malexander.

I programmet medverkar också fd. bankkassörskan Pernilla Rask som jobbade på banken i Kisa som rånades innan polismorden i Malexander samt Sara Borén Jedebäck, dotter till polisen Olle Borén.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Ett program från 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur har det gått för de som var barn och unga vuxna och som tvingades växa upp i skuggan av ett av landets mest brutala brott? Hur har de gjort för att överleva och gå vidare?

I det första programmet möter du Sara Borén Jedebäck som var 11 år gammal när hennes pappa - polisen Olle Borén mördades.

Reporter: Pernilla Wadebäck

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Ett program från 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter är fast i ett djupt missbruk av den extremt beroendeframkallande drogen metamfetamin, efter att under en lång tid ha ägnat sig åt chemsex. Men varken på psykakuten eller inom beroendevården förstår personalen honom, när han berättar att han varit fast i en värld där sex och droger kombineras.

Medan vissa försöker ta sig ut ur chemsexvärlden, lockas nya in.

– Det är som en extremsport. Det gäller att veta vad riskerna är, säger ”Christoffer”, som för bara ett par år sedan provade chemsex för första gången.

I olika appar används kodord för att hitta gruppsexfester med tunga substanser. Men det kan vara en onödig försiktighet, för det ska visa sig att polisen knappt finns i de här miljöerna i dag.

2020 såg läget annorlunda ut. Då gick utredningen i den så kallade Chemsexhärvan i hamn och en unik rättegång genomfördes.

I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser med andra män. Fenomenet kallas för chemsex och har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige. 

Reporter: August Håkansson

Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström

Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media

Slutmix: Fredrik Nilsson

”Magnus” och ”Christoffers” röster är inlästa av skådespelarna Robert Panzenböck och Razmus Nyström

En serie från 2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Just då kändes det som en ganska rå miljö där känslor inte spelade någon roll. Det var drogerna och sexet som var i fokus, säger Nettan Fridlund.

Hon och kollegorna på polisen i Stockholm utreder den så kallade Chemsexhärvan, där 33-årige ”Gabriel” misstänks ha sålt metamfetamin och en rad andra tunga substanser till hundratals homosexuella män.

Köparna berättar om exklusiva fester i flotta lägenheter i Stockholms innerstad, där droger dukas upp som en buffé. Arrangörerna är ofta välbärgade män. Männen blåser in rök av metamfetamin i varandras munnar, så kallade ”tinakyssar”.

Festerna och gruppsexet pågår i flera dagar. Men ofta slutar de i kaos – med övergrepp, smittspridning och missbruk som följd.

I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser inom en sluten subkultur i gaycommunityt. Fenomenet kallas för chemsex, och allt fler tecken syns på ett en våg har nått Sverige.

Reporter: August Håkansson

Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström

Slutmix: Fredrik Nilsson

Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media 2024

”Magnus” röst är inläst av skådespelaren Robert Panzenböck

En serie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En sommarkväll i juni får narkotikaspanaren Maria syn på en man på Södermalm i Stockholm som ser påverkad ut. Hemma hos mannen görs Sveriges största beslag av den mycket beroendeframkallande drogen metamfetamin.

I mannens telefon hittar polisen hundratals chattkonversationer om narkotikaköp. Men det är inte bara droger som är i fokus, det är också sex.

För första gången öppnar polisen polisen dörren till en sluten subkultur, där män söker sexuell njutning med andra män, under påverkan av tunga kemiska droger. De ses på hemmafester, har gruppsex och tar droger.

Fenomenet chemsex har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.

I tre avsnitt beskrivs miljöerna inifrån av män som har befunnit sig där eller fortfarande ägnar sig åt chemsex.

Reporter: August Håkansson

Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström

Slutmix: Fredrik Nilsson

Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaEn serie från 2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jana är åtalad för grovt tjänstefel för att hon ska smugglat ut brev från en livstidsdömd gängledare på häktet där hon arbetade som kriminalvårdare.

Enligt polis och åklagaren har gängledaren gett instruktioner inför sin egen rättegång i breven, något som lett till att personer på utsidan råkat mycket illa ut.

Umgås i kriminella kretsar

Janas fall med de utsmugglade breven är långt ifrån det enda exemplet på insiders inom Kriminalvården. Det finns misstankar om kriminalvårdare som tjänar pengar på att sälja och smuggla in mobiler till intagna, men också kriminalvårdare som umgås i kriminella kretsar på sin fritid. Hemma hos en kvinnlig kriminalvårdare hittas en pistol gömd i en golvbrunn och ett gäng kriminalvårdare drar i sig kokain på en after work. 

-Aktivt umgänge i kriminella kretsar ska man ju inte ha. Då har man sårbarheter som kan komma att utnyttjas eller att det rentav kan vara så att man är en infiltratör från första början, säger Michael Melin, tf chef på Kriminalvårdens Särskilda Utredningar.  

Insiders och infiltratörer är ett hot mot hela rättssamhället - men går de att stoppa? 

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.

Jana heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäck besöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen.

- Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu.

Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren.

Ökar sårbarheten

Trycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation.

- Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla.

Hur ska anstalten stå emot risken för insiders?

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jana har tagit anställning som kriminalvårdare på Göteborgshäktet. Vad hennes arbetsgivare och kollegor inte vet är att hon har en plan. Att hjälpa en livstidsdömd gängledare som vill bli frikänd. Det ska komma att bli ett av de grövsta fallen av infiltration inom Kriminalvården i Sverige.

Demokratihotande problem

I den rådande kriminalvårdskrisen med överbeläggningar och brist på personal har det seglat upp ett nytt säkerhetshot - kriminalvårdare som låter sig styras av kriminella och agerar insiders inifrån häkten och anstalter. 

- De kan påverka rättegångar och påverka vittnen eller på annat sätt få in eller ut information. Jag tror tyvärr det kommer öka, säger kriminalvårdaren Stefan Römer.

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. I serien berättar hon om utsmugglade brev och insmugglade mobiler och droger, och tar oss med in på Kumlaanstalten där kampen pågår för att stoppa grovt kriminella från att skaffa infiltratörer. 

Jana heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Gängvåldet finns i deras vardag på Tiktok, på Instagram och på Snapchat. Det pågår ett krig där ute, men det är också ett informationskrig, som handlar om att sprida fruktan, säger författaren och före detta politikern Evin Cetin.

Rekrytering via sociala medier

I oktober 2023 sker något nytt i Sverige, när en fraktion inom det så kallade Foxtrotnätverket håller en sorts presskonferens i sociala medier.

– Det var helt sjukt att se så många livetittare och så många barn som kommenterar. Man önskar att det inte vore Sverige – men det är Sverige, säger brottsutredaren Luay Mohageb vid polisen.

– Och jag vet ju gängen rekryterar barn genom sociala medier. De kan till och med skriva jobberbjudanden i sina stories, säger Diamant Salihu, reporter på SVT.

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.

I det tredje och sista avsnittet möter vi bland andra 12-årige ”Leon”, som konsumerar gängens propaganda i sin mobil – och 16-årige ”Enis”, som själv blivit rekryterad för att utföra ett mord.

”Leon” och ”Enis” är fingerade namn och deras röster är utbytta.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör – och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale.

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.

Mordet på Einár

I det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att gängvåldet har ökat de senaste åren har också gängkulturen börjat spridas mer och mer i sociala medier. I barn och ungas favorit-appar syns bilder på drogförsäljning, kontanter och märkeskläder, men också grova våldsbrott som skjutningar och mord.

– Den här typen av gangsterismer marknadsförs till barn i sociala medier. Det är ett led i underhållningen som är deras digitala liv. De här kidsen har tillgång till våld och chockerande händelser dag ut och dag in, vilket är helt sjukt, säger brottsutredaren Luay Mohageb.  

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I serien möter vi bland andra 16-årige ”Adam” vars vän lockades att begå ett mord, och 12-årige ”Leon” som följer gängkulturen i sin mobil.

”Adam” och ”Leon” är påhittade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Man vill ju ha pengarna tillbaka. Så man fortsätter hålla kontakten. Och det är ju det bedragarna vet. De har ännu en hållhake på en, för de vet att man vill ha pengarna tillbaka.

Det säger Violet Petersson, som 2018 blev lurad att betala flera hundra tusen kronor till en romansbedragare. Pengar hon inte sett röken av sedan dess. Men som hon påminns om varje månad, då hon måste betala av på lånen som hon tog för bedragarens räkning.

Polisanmälningar läggs ned

För den som blivit utsatt för ett romansbedrägeri finns inte mycket hjälp att få från samhället. Nästan alla polisanmälningar läggs ned, eftersom pengarna ofta gått utomlands och då blir ärendena svåra för polisen att utreda.

- Pengarna kanske har skickats under ett halvår, ett år, så de är ju väldigt långt borta innan vi kommer ikapp dem, säger Lotta Mauritzson, samordnare på polisens nationella bedrägericentrum.

Polisens bästa verktyg är att informera och varna så att brotten inte hinner ske, enligt Lotta Mauritzson. Ändå fortsätter människor att bli lurade och banker och låneinstitut lånar ut pengar till människor som tror sig har mött kärleken via nätet. 

Föreningen Stoppa Romansbedrägerier

När Violet Petersson pratade med andra drabbade och upptäckte hur dåligt alla mådde av den ekonomiska situation de hamnat i och av skammen att ha blivit lurade, tog hon initiativ till föreningen Stoppa Romansbedrägerier.

Föreningen jobbar hårt med information till samhället om konsekvenserna av romansbedrägerier.

Violet håller föredrag för banker, som hon tycker lånar ut pengar alldeles för lätt. Föreningen söker ekonomiskt stöd från Brottsoffermyndigheten för att kunna nå ut till myndigheter som polis, kronofogde och skuldrådgivare. Man skriver till politiker i riksdagen och har haft ett möte med justitieministern.

Gemensam handlingsplan för landet

- Varför finns det inte en gemensam handlingsplan för landet, så att drabbade möts av poliser med samma kunskap, oavsett var man bor?

Men framför allt är föreningen en mötesplats och ett stöd för drabbade, och Violet och andra frivilliga drabbade erbjuder samtal, i skrift, telefon eller vid fysiska möten.

- Det är fortfarande alldeles för få som har förstått vad detta är. och som har den förutfattade meningen att den som är offer har sig själv att skylla, säger Desirée König i föreningen.

- Det gör mig bekymrad att många har den stöddiga attityden. Som säger: jag skulle aldrig bli lurad.

Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Sophie Andersson

En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elias, 30, träffar ryska Daria på en kristen dejtingsida, precis när Rysslands krig mot Ukraina brutit ut. Elias är ung och vet hur internet fungerar, han vet att man kan bli lurad. Ändå faller han för Daria, den fina tjejen som han kan ha djupa, intellektuella samtal med.

Kollar allt

I början kontrollerar han, för säkerhets skull, allt hon berättar om sig själv: staden hon bor i, platsen där hon växte upp, hennes jobb i nagelsalongen, adresser. Allt hon skriver om stämmer och finns på riktigt, inget är konstigt. Tanken på romansbedrägeri känns absurd.

Elias tycker det känns väldigt rimligt att Daria gärna vill komma till Sverige och hälsa på, särskilt nu när det är krig. Han har förståelse för att hon inte har pengar till hela flygbiljetten, hon säljer ändå ett guldhalsband för att ha råd att resa. Han hjälper till med ett par tusen kronor - men han ska bli av med mycket mer pengar än så.

Fejkprofil

För Daria kommer aldrig. Det uppstår bara flera och fler kostsamma hinder och förseningar när hon ska resa ut ur Ryssland och till slut tvingas Elias inse att ”Daria” är en fejkprofil. Och att han, liksom många andra, har blivit utsatt för ett romansbedrägeri.

Lurad på pengar - och kärlek

Vem bedragaren som lurade av honom 85.000 kronor är har Elias ingen aning om idag. Han polisanmälde bedrägeriet, men fick snart besked om att utredningen lagts ned, eftersom det inte gick att utreda. Han betalade av sina skulder genom att ta extrajobb och det dröjde mer än ett år tid innan han kunde berätta för sin familj vad han varit med om. Skammen var för stor att ha blivit lurad på pengar - och kärlek.

Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Jakob Lalér

En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 nya anmälningar om romansbedrägerier. Det är vad polisen får in varje vecka i Sverige. Det blir 100 i månaden och runt 1.300 på ett år. Men man räknar med att det finns ett stort mörkertal, eftersom det är en skam att ha blivit lurad. Inte bara på pengar, utan också på kärlek.

Befogenhetsbedrägerier, investeringsbedrägerier och romansbedrägerier är alla ett slags bedrägerier som bygger på social manipulation och de har ökat kraftigt på bara några år.

Romansbedrägerier är den värsta sorten, anser Paul Pintér, säkerhetsrådgivare på Svenska Stöldskyddsföreningen.

-Pengar är materiellt. Men känslor, det går så mycket djupare. Man är kär i en fiktiv människa. Det är förödande, både känslomässigt och ekonomiskt.

Av det totala antalet bedrägerier i Sverige utgör romansbedrägerier en mindre del, men för bedragarna är det en av de mest lukrativa typerna av bedrägeri: 2022 var brottsvinsten 609 miljoner, nästan en fördubbling jämfört med 2020.

Samtidigt blir sätten att lura människor som letar efter kärlek allt mer avancerade. Ibland med fruktansvärda konsekvenser.

Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Jakob Lalér

En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Viktor är på rymmen från ett SiS-hem. Polisen har spårat honom till Sundsvall. I stadsdelen Bosvedjan är tre killar på väg in i sin bil, när de blir beskjutna med ett stort antal skott.

– Polisen ringde och sa att de hade Viktor i förvar. Usch, vad hemskt det var att höra vad han var misstänkt för, säger hans mamma Eva.

Konflikten mellan Foxtrot och Dalen

Det är skotten som sätter igång den stora våldsvågen 2023. Två kriminella gäng, Dalennätverket och Foxtrot, som leds av den Kurdiske räven Rawa Majid, fortsätter sitt blodiga krig i framför allt Stockholmsområdet.

I centrum för flera av dåden står pojkar från de statliga ungdomshemmen, fritagna och kontrakterade för att begå grova våldsbrott.

– Det är ett jättemisslyckande. Om de här barnen placeras hos oss har vi självklart ett ansvar att se till att de också blir kvar, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör vid Statens institutionsstyrelse.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Eva och Viktor heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica.

– Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge.

En kriminell skola

Jamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk.

– Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS.

– Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Jamal heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I krypterade chattar planeras ett mordförsök i den gängkriminella miljön. Rånarluvor, handskar och vapen är redan införskaffade. Nu återstår bara att hitta skyttarna.

– Jag fick ett samtal om att han hade rymt. Jag fick fullständig panik, berättar Eva, vars son Viktor är placerad på ett statligt SiS-hem.

Systemfel inom SiS

Gängvåldet har ökat i Sverige. Både offer och gärningsmän har blivit yngre. Samtidigt har ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse hamnat i fokus för debatten.

– Det finns ett systematiskt fel med SiS. Alla vi som jobbar inom socialt arbete har sett år för år hur situationen har förvärrats, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Unga värvas som torpeder

På SiS-hemmen placeras många av de unga som begått allvarliga våldsbrott. Och det är inne på SiS-hemmen som många av gärningsmännen har rekryterats.

– De unga kallar det ”wet work”. Det är ett slanguttryck för att de jobbar som torpeder på utsidan, säger Benny Sellberg, tidigare arbetsledare på SiS-hemmet Eknäs.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Viktor och Eva heter egentligen något annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han levde sin dröm: juniorhockey i Nordamerika, spel i ungdomslandslagen och draftad av en NHL-klubb. Men när skadorna kom, kom också självtvivlet. Viktor Crus Rydberg flydde in i bettingvärlden.

–  Jag satte in ett par hundra och det tog slut på två minuter. Då vill man ju vinna tillbaka, säger han.

Spelberoende vanligt inom ishockeyn

En studie från Riksidrottsförbundet visar på ett utbrett spelande bland manliga hockeyspelare på elitnivå. Dessutom visar studien att nästan var tredje spelare hade en riskkonsumtion av alkohol – och många av spelarna upplevde ångest och depression.

– Spelmissbruk, alkoholmissbruk, drogmissbruk. Några i varje lag riskerar att hamna i beroendeproblematik, säger hockeyexperten Erik Granqvist, som själv levde med ett alkoholmissbruk under många år av sin karriär.

Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett avslöjande i Kanada hösten 2021 blir starten på ett slags hockeyns #Metoo. Berättelser om övergrepp och pennalism skakar hockeyvärlden, även Sverige.

Utfrysning och inkilning

Vissa av historierna har hållits gömda i decennier – nedtystade av offer, lagkamrater och ledare. Samtidigt kommer nya vittnesmål som tyder på att de sadistiska ritualerna verkar leva vidare än idag.

– Det är grabbigt, hårt och manligt på ett negativt sätt. En vidrig kultur som lever kvar, säger Jakob Karlsson, lagkapten i Vimmerby Hockeys A-lag.

Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om en rå machokultur, som vissa menar inte finns längre. Men enligt andra genomsyrar den ishockeyn än idag. De hävdar att sexism och mobbning sitter i väggarna – en kultur där många mår dåligt och far illa.

Förekommer inom ungdomsishockeyn

– För varje månad som går kommer det vara barn och unga som utsätts. Det kan vara jättefarligt, säger tränaren och förre elitmålvakten Erik Granqvist.

Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ”De gränslösa stöldligorna” får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet.

Marlene Andersson Wikman är kriminalinspektör och gruppchef för utredningssektionen vid polisen i Skaraborg. Hon äger också hästar och blir den som ska ta upp jakten efter den organiserade ligan som härjat i flera år.

"Jag retar mig på att ligorna kan få hålla på så här. Bara det här nätverket har hållit på sedan 2012 och de bara fortsätter. De är proffs." /Marlene, polis

Under våren 2020 får polisen upp ett spår som leder mot "Rescoligan" från Polen. Ett intensivt arbete med telefonavlyssning och spaning inleds. I programmet får vi följa spaningen inifrån polisen men också möta några av de hästägare som drabbats. 

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På ett ställe hittas 1000 katalysatorer som misstänks skulle föras ut ur landet. Stölderna är svåra att upptäcka och få brott klaras upp.

Tjuvarna är på jakt efter ädelmetallerna i bilarnas katalysatorer som är värt mer än guld.

Men så ser 80-åriga Stig hur någon tar sig under hans 97-åriga grannes bil och han ringer polisen. Hör larmsamtalet och hur härvan runt stölden nystas upp i andra delen av "De gränslösa stöldligorna". 

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ”De gränslösa stöldligorna” får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet.

"Det kommer inte minska, snarare tvärt om. Med tanke på att det är fria gränser så kommer vi få leva med att det är utländska ligor som opererar i Sverige". /Polisen  

I första delen handlar det om spektakulära attacker mot långtradare i farten där tjuvarna med risk för sitt liv försöker komma åt värdefull last värd miljoner. Men när 22-åriga Micaela Åberg blir förföljd av tre bilar ringer hon polisen och en härva med förgreningar ut i Europa kan börja nystas upp.

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sterner Lundgren tar fram sin mobiltelefon. Med hjälp av GPS har hans fiskebåts rörelser registrerats och sparats i en digital logg och med den kan man se var båten har trålat de senaste åren.

– Man kan ju tro att någon har gjort det här för att fisket inte ska kunna vara kvar, det är en katastrof.

Där Sterner och hans kolleger har fiskat som mest är samma ställen där vindkraftsparkerna nu planeras.

– Det är precis i de områdena, det är katastrof helt enkelt detta, säger han.

Producent Ylva Lindgren
Reporter Sigrid Edsenius
Slutmix Jakob Lalér

Programmet gjordes 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Madeleine Staaf Kura har på ett och ett halvt år blivit känd som vindkraftens mest högljudda kritiker i Sverige genom sitt arbete i föreningen Motvind Sverige. Hon ifrågasätter vindkraftens nytta, trots att vindkraften idag står för 20 procent av vår elproduktion och vill att all byggnation av vindkraft ska stoppas. Hennes dröm är att dra svenska staten inför rätta.

– Vi måste få stopp på det här vindvansinnet, vi behöver ett moratorium.

Runt om i Sverige finns små föreningar och nätverk som protesterat mot lokala vindkraftsprojekt, men på senare tid har en nationell rörelse som ifrågasätter all vindkraft blivit allt mer högljudd och organiserad.

I dokumentären får vi följa med Madeleine Staaf Kura på en resa genom Småland och träffa människor som hon menar har drabbats av vindkraftsutbyggnaden. En av dem är Helen Sonehag, som blivit en del av det hon kallar motståndet. Men många avfärdar dem, säger hon.

– Vi kallas för en massa olika tillmälen, som foliehattar till exempel.

Programmet gjordes 2023

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Tvinnesheda, utanför Åseda mitt i Småland, ligger södra Sveriges största vindkraftspark. Redan 2009 började den planeras men flera grannar i området har försökt stoppa den med olika överklaganden.
– Vi trodde nog in i det sista att det blir nog inte mycket av det här, säger Svenne.

De kommande decennierna väntas vårt behov av el öka kraftigt och ett av de snabbaste och enklaste sätten att öka elproduktionen är att bygga mer vindkraft, enligt Energimyndigheten. Samtidigt blir de som protesterar mot olika vindkraftsprojekt allt mer högljudda och organiserade.

Hösten 2020 började man bygga parken i Tvinnesheda.

– På två veckor kände jag inte igen mig i skogen här, säger Svenne.

Splittrar byar

Byar och samhällen splittras när markägare vill arrendera ut mark för vindkraft och boende i området som inte vill bli grannar vindkraftsparker. Magnus Karlsson är en av ett 20-tal markägare som arrenderar ut mark till vindkraftsbolaget.

– Jag har ingen sån Särimnerskog som man kan hugga varje år så jag nappade direkt, säger han.

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren och Anna Frey
Slutmix Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt – kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske?  

I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning.

Allt vanligare med kamphundar

Kamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.

”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina.

Men Pappi blir kvar hos Selma.

Lucka i systemet

Länsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.

Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.

När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.

”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.

Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.

Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.

Hundattacker med dödlig utgång ökar

De senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

Tredje delen släpps 2 juni kl.06.00.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-aktien skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vägen in i det som brukar kallas vittnesskyddsprogrammet leder till en campingplats i Dalarna. Där, i en stuga på 30 kvadratmeter, kommer familjen bli kvar i ett halvår.

De lever i skräck, hotade av Hells Angels. Men inuti Fanny växer även andra känslor. Hon saknar sin mamma och syster. Och hennes man Calle, polisinformatören – kanske är det egentligen honom som hon fruktar?

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots att han är misstänkt för grova brott blir Calle plötsligt frisläppt – och polisutredningen läggs ner. Några månader senare kommer förklaringen: Calle har blivit informatör. Men det som börjar som ett spännande uppdrag kommer sluta med att han får ett pris på sitt huvud. Och för Fanny börjar ett liv i ständig flykt.

– Därför att vi är hotade av Hells Angels.

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna – och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare – och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott.

– Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen.

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är berättelsen om ett kontraktssmord för en halv miljon kronor – och om polisens arbete för att stoppa det dödliga våldet i Malmö.

– Det räcker att man gör en liten skitgrej. Helt plötsligt har de lagt ett kontrakt på dig och du ska skjutas, säger Glen Sjögren, polis i Malmö.

Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är berättelsen om en mångårig konflikt som slutade med döden – och om en plats i Sverige där våld och kriminalitet blivit en del av många barns uppväxt.

Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Lojalitet finns inte. Även om de hela tiden pratar om ”min bror, han skulle aldrig svika mig”. Jo, det skulle han om någon hade givit honom tillräckligt mycket pengar, säger Sigrun Hilmarsdottir Sigurdsson, före detta arbetsförmedlare i Rosengård.

Beställningsmordet i Malmö är en berättelse om gängvåldets dolda mekanismer – och om mordplanerna som avslöjades i en organisation där stora pengar köper människors liv.

En serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag har Malin haft ett konto på Onlyfans i två år. Hennes profil där har blivit stor, och lukrativ för henne.

- Efter ett år så är jag uppe i miljonen. Jag köper det jag vill ha, menar Malin.

Till den här dokumentärserien har vi varit i kontakt med över 100 svenskar som skapar innehåll på sajten Onlyfans. De flesta lockas just av pengarna man kan tjäna. Men är det verkligen så lätt som det framställs?

Och de största ekonomiska vinnarna är företagen bakom porrsajterna.

-  Onlyfans har förändrat saker och ting totalt. Deras ägare tog ut 500 miljoner dollar under de senaste två åren. Det finns nog ingen porrskapare som tjänat så mkt mycket någonsin förut, säger Patricia Nilsson, ekonomijournalist på Financial Times.

Malin heter egentligen någonting annat.

Porrexplosionen på Onlyfans är en serie av David Ohlsson som görs i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Therese och Alexander säljer mycket specialbeställt material till sina följare på sajten Onlyfans.

– Många frågar ju vad som är våra gränser, vad gör ni? Men hittills har vi inte sagt nej till nånting. Vi är väldigt öppna och tycker typ allt är roligt, säger Therese. 

Revolution eller väg till prostitution?

Porr har alltid omsatt mycket pengar, och med en skuggsida av utnyttjande och prostitution. Med den tekniska utvecklingen har 90-talets stora filmsinspelningar med etablerade porrskådisar ersatts allt mer av privatpersoner som spelar in porr från det egna sovrummet. Många menar att makten att bestämma vad man vill göra och över hur man tjänar pengar, på så sätt läggs över på den som skapar innehållet. Men alla håller inte med. Och de som köper specialbeställt material på porrsajter kan potentiellt begå brott säger polisen.

Therese och Alexander heter egentligen någonting annat.

Porrexplosionen på Onlyfans är en serie av David Ohlsson som görs i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I snart tre år har Eweline försörjt sig på att sälja bilder och videor med sexuellt innehåll till sina följare på sajten Onlyfans. Det är allt ifrån specialbeställda så kallade dickrating-videor, där följare har skickat en bild på sin egen penis som Eweline sen recenserar, till videor där hon instruerar en följare om hur han ska onanera. Tillsammans med sin man spelar hon också in rena porrfilmer.

– Jag ser inte på saken som att jag säljer min kropp. Jag ser det som att jag säljer min kreativitet, säger Eweline.  

Fantasin om att titta in i någon annans sovrum verkar större än någonsin

Med internet och ny teknik har utbudet och tillgängligheten av porr exploderat. Det är lättare än någonsin att både göra, konsumera och sprida hemmaporr. Onlyfans har blivit en mångmiljardindustri, som hyllas av vissa men ifrågasätts också av många. För det finns risker med att sälja sexuellt material på nätet menar polisen.

Porrexplosionen på Onlyfans är en serie av David Ohlsson som görs i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Monikas son Johan börjar missbruka i de tidiga tonåren. Han hoppar av skolan och rymmer hemifrån. För familjen är det starten på en nedåtgående spiral.

– Mitt föräldraansvar är ju att skydda mitt barn. Men hur mycket jag än försöker kan jag inte göra så att han inte drogar, säger Monika.

Medberoendet drabbar hela familjen

Medberoende beskrivs som en anpassning, där en person förändrar sin personlighet och sitt beteende i hopp om att kunna hjälpa den som är beroende.

– Man lägger all kraft på sin älskade person som är beroende av en drog. Man blir stressad och deprimerad, säger Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.

Samtidigt som föräldrarna går på ständiga möten med anledning av Johans missbruk, hamnar lillasyster Emelie i en intressekonflikt. För henne står valet mellan att vara lojal med sin storebror – eller med mamma och pappa.

– En del saker visste jag utan att mina föräldrar visste om det. Jag tror att jag försökte skydda honom på nåt konstigt sätt. Det höll mig i skam och skuld i många år, säger Emelie.

”Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi anhöriga som dras in i sina barns kriminalitet och missbruk.

Monika, Johan och Emelie heter egentligen någonting annat.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiva producenter: Anna Frey och Martin Jönsson

Slutmix: Anne Skoug Obel

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En dag kommer Lenas son hem ordentligt påverkad. Efter att ha försökt slänga sig ut från takfönstret ringer Lena och hennes man en ambulans och sonen förs till akuten. Lena sjukskriver sig för att ta hand om sonen, som fortsätter att ta droger och samtidigt drar på sig skulder. Hon känner att hon saknar verktyg för att hjälpa honom.

Stor hotbild mot familjen

När Lena en dag hittar ett paket som innehåller droger i sonens rum bestämmer hon sig för att åka iväg och dumpa det. En tid senare dyker en främmande man upp i hemmet och frågar efter ett paket som ska tillhöra honom. Han är arg, våldsam och hotfull.  

– Och då tänkte jag herregud, asså han kommer ju döda mig, säger Lena.  

Lena heter egentligen någonting annat.

”Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi föräldrar som på olika sätt dras in i sina barns kriminalitet och missbruk.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiv producent: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En dag när Elias kommer hem är hela lägenheten vänd upp och ner. Polisen har utfört en husrannsakan. De har hittat droger för över en miljon kronor. 

Hans son blir efterlyst och grips så småningom. Han döms till ett flerårigt fängelsestraff. Men narkotikan som försvann måste betalas. Den tillhör ett våldsamt nätverk. Nu söker de upp Elias för att driva in sonens skuld.

– De kom på nätterna. Vid klockan två, ett. De knackade på dörren, de hade handskar, luva, bandana också. Och sa “vi måste lösa problem på något sätt”.  

Hamnar själv i kriminalitet

Det här blir början på en spiral av hot och stora skulder för Elias. Hur ska han kunna betala tillbaka?

Elias heter egentligen någonting annat.

”Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi föräldrar som på olika sätt dras in i sina barns kriminalitet och drogmissbruk.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiv producent: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

Leif heter egentligen något annat.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

Emelie heter egentligen något annat.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mannen i bilen är toppnamnet på polisens hemliga lista över de som styr den lokala drogmarknaden runt Skövde.

Påstår sig jobba för "Kurdiske räven"

Polisen hittar en nedgrävd väska med knark i en skogsgömma som kopplas till mannen. Men under en avancerad spaningsinsats med hemlig avlyssning växer bilden - mannen beställer automatvapen och stora partier med droger, han tycks vara en viktig spelare i en internationell droghandelskedja. Själv påstår han att han jobbar för ”Kurdiske räven”. 

– Det är ju ingen tvekan om att vår huvudman har galet bra kontaktnät på riktigt stora narkotikapartier och vapen, säger spaningsledare Peter Sundblad.  

Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Polisen i Skövde jobbar med en hemlig lista: tio namn på inflytelserika kriminella som styr narkotikahandeln och som polisen vill sätta dit. Men poliserna jobbar i motvind. På kroggatan inne i stan finns en ständigt växande efterfrågan på droger.

– Jag tror inte folk förstår hur allvarligt och farligt det är, säger områdespolisen Ulf.

Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Södra Ryd utanför Skövde har polisen identifierat tio personer som ligger bakom storskalig narkotikaförsäljning. De klär sig i märkeskläder, kör flotta bilar och bär tunga guldlänkar. Namnen sätts upp på en hemlig lista. Nu börjar arbetet med att få fast dem.

Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde. I ett källarförråd hittas resterna av narkotikahantering, på en krogtoalett syns spår av kokain – och i en buggad bil planerar en av huvudmåltavlorna för hur han ska förse Skövde med ännu mer narkotika.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I flera mordutredningar har polisen upptäckt att kriminella övat skytte på en skjutbana i Stockholmsområdet. I privata meddelanden och slutna grupper på sociala medier delas bilder och filmer från träning på skjutbanor.

– Man har ju sett videos. Till exempel, man har varandra på Snapchat, man ser att någon är där på skjutbanan. En månad senare är han misstänkt för ett mord, säger Omar, som lämnat kriminaliteten och vars namn och röst vi har bytt ut.

Skjutbanan har på sin hemsida skrivit att det är instruktörerna som sköter all vapenhantering som att ladda och tömma vapnet på patroner. Men på mobilfilmer från en mordutredning syns hur besökare själva får stoppa in magasin i vapen. Enligt skjutbanans egna regler är det 18-årsgräns och krav på legitimation som gäller, men i en annan utredning framgår att en 17-åring kunnat besöka skjutbanan och provskjuta flera sorters pistoler.

P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan, men de har valt att inte ställa upp på en intervju.

Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.

Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén

Programmet gjordes 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På en skjutbana i Stockholmsområdet har dömda och misstänkta mördare övat skytte. En av instruktörerna har själv ett kriminellt förflutet och bland annat varit aktiv inom den svenska vit makt-miljön.

På skjutbanan har han kommit i kontakt med personer som vill ha vapenlicens. När polisen går igenom instruktörens telefon hittar de konversationer som tyder på att han tagit betalt för att skriva fejkade intyg, så att personer kunnat få vapenlicenser utan att ha rätt till det.

Vapeninstruktören döms i tingsrätten, mot sitt nekande, för bland annat grovt vapenbrott. Domen är överklagad.

P1 Dokumentär Miniserie har sökt vapeninstruktören för en intervju, men via sin advokat har han tackat nej. Vi har också sökt de ansvariga för skjutbanan, men de vill inte heller ställa upp på en intervju.

Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.

Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén

Programmet gjordes 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I oktober 2018 har kusinerna Shayan och Dia Gaff varit på en restaurang i Segeltorp. På väg till bilen öppnar en man på scooter eld. Shayan faller ihop framför Dia till följd av flera skott. Hans liv går inte att rädda.

Polisens uppfattning är att mördaren agerade torped för Vårbynätverket. Utredningen visar att han övade skytte på en skjutbana i Stockholm.

”Det är fruktansvärt att veta att han har tränat på att skjuta, så att han ska skjuta rätt och ta ett liv. För det var ju det som hände,” säger Dia Gaff.

Mordet på lärarstudenten Shayan Gaff hösten 2018 är inte det enda mordet där det finns uppgifter om att misstänkta eller dömda personer besökt en skjutbana. I flera utredningar har polisen sett samma sak. I majoriteten av fallen handlar det om en skjutbana i Stockholmsområdet där det enda kravet för att boka en provskjutning är att man är över 18 år.

P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan som avböjer en intervju.

”Skjutbanan” görs i samarbete med Third Ear Studio.

Reporter: Evalisa Wallin
Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en kväll i maj 2008. På sin gård i den lilla byn Kastberga utanför Eslöv sitter en man i 70-årsåldern och tittar på tv. En bil svänger plötsligt in på gårdsplanen. De som kommer har hört att mannen har pengar hemma och när han öppnar dörren går de till attack. Han blir bakbunden och svårt misshandlad. Inkräktarna söker igenom hans hus. Sedan lämnas han på köksgolvet att dö. 

Spår leder polisen till två unga killar, Alex och Nikolas. De hittar fingeravtryck från Alex i huset, men det finns ingen teknisk bevisning som visar att Nikolas har varit där. Alex döms till fängelse för mord medan Nikolas frias. Men efter tio år kommer det plötsligt nya uppgifter i fallet. Alex berättar nu vad som, enligt honom,  egentligen hände. Nikolas blir på nytt misstänkt och åklagaren ansöker om resning till nackdel för honom.

Resning till nackdel ovanligt

Resning är en slags säkerhetsventil i det juridiska systemet och mycket ovanligt. Det krävs ny och avgörande bevisning för att en resning ska bli aktuell och att ett fall kan prövas på nytt. Resning till nackdel för en tidigare friad är ännu ovanligare och det finns extra stränga krav på den nya bevisning som kan läggas till grund för det.

”Rånmordet i Kastberga” är den tredje delen i Sigrid Edsenius miniserie ”Drömmen om resning”. 

Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Alex och Nikolas heter egentligen något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I december 2012 hittas ett medelålders par mördade i sitt nedbrunna garage i byn Flakeböle på norra Öland. Polisen ser direkt likheter med ett annat dubbelmord som inträffat sex år tidigare, inte långt därifrån. Nu vill de till varje pris ta fast mördaren.

Misstankarna riktas snart mot den person som friades från dubbelmordet 2006; Pierre Karlsson. Men polisen har inget konkret att gå på och de vill inte avslöja sina misstankar för Pierre. Genom att låta Kronofogden mäta ut Pierres jaktvapen kan man i hemlighet undersöka dem – och hittar då blod från ett av offren.

Stjärnadvokat ifrågasätter domen

Tio år senare arbetar Oskyldighetsprojektet i Göteborg för att Pierre Karlsson ska få resning och en ny prövning av sitt fall. Juridikstudenter granskar fallet tillsammans med stjärnadvokaten Björn Hurtig för att hitta nya bevis. De menar att Pierre Karlsson kan ha alibi.

”Mordbranden på Öland” är del två i P1 Dokumentär Miniserie ”Drömmen om resning” av Sigrid Edsenius. Sigrid har bevakat fallet som lokalreporter och skrivit boken ”Öland brinner”.

Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i november 2014 som maskerade män trängde sig in hos ett par i Rönnäs utanför Vilhelmina. De misshandlade mannen och våldtog kvinnan. Efteråt erkände en man brottet och pekade ut Lars som medskyldig, något mannen senare tog tillbaka.

Lars Appelvik dömdes mot sitt nekande. Hans advokat Marko Tuhkanen menar att polisutredningen har stora brister och att Lars inte har fått en rättvis rättegång. Han förbereder under våren 2023 en tredje resningsansökan till Högsta domstolen.

Färre än ett resningsärende per år

Varje år ansöker nära 200 personer om att få en ny prövning av sitt fall hos Högsta domstolen, men det är väldigt ovanligt att en dömd får resning. Mindre än en per år.

P1 Dokumentär Miniserie ”Drömmen om resning” är skapad av Sigrid Edsenius.

Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor.

Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen.  

”Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör?” säger Arvid.

Arvid heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius och Anna Frey
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och  vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det.

”Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte,” säger Åke.

Carl Kyrk hjälper samlare

Carl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror.

”Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter”.

250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder.

Åke heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.

Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.

Stort mörkertal

Hur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet.

Kerstin heter egentligen något annat.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över hela Sverige vittnar polis och åklagare om en omöjlig situation. Så kallade livsstilskriminella begår brott efter brott, men är svåra att få stopp på. Samtidigt visar flera forskningsrapporter att polisnärvaron på landsbygden har minskat.

”Polisen har inga resurser. Vi känner oss övergivna och bortglömda”, säger Åke, som bor i Torsås i Småland.

Det handlar om bland annat stölder, inbrott och inte minst trafikbrott. Förövarna är inte sällan missbrukare, som lever på små orter på landet.

”Många gånger är man på jakt efter droger. Då bryr man sig bara om sig själv. Det är många olyckor som jag har orsakat”, säger Patrik "Putte" White, före detta narkoman och livsstilskriminell.

Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams

Kalmar, januari 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samhället Hermanstorp är inte större än en handfull hus. Runtomkring ligger ängar och bondgårdar. Men i mitten av 00-talet börjar byn genomgå en förvandling.

”Det var en typisk småländsk idyll – som förändrades. Det är inte ofta vi har ställen där det händer så mycket som det gjorde där”, säger polisen Fredrik Eriksson.

I en speciell fastighet bor en mystisk husägare. Han omger sig med narkomaner och yrkeskriminella. Det sägs att huset är centrum för droghandel och olika brott.

”Allt jag gjorde var att stjäla. Då åkte man till Hermanstorp för att avyttra stöldgodset och för att skaffa narkotika. Han satt ju alltid där ute som en kung. Och han hade det man ville ha”, säger Patrik ”Putte” White, tidigare yrkestjuv och narkoman.

Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams

Kalmar, januari 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Drograttfylleri är farlig brottslighet. Väldigt farlig brottslighet”, säger åklagare Kjell Jannesson.

Över hela Sverige vittnar poliser och åklagare om ett växande problem: personer som begår brott efter brott men som är svåra att få stopp på. De kallas livsstilskriminella och det handlar inte minst om trafikbrott. Ibland, som en sommardag i juni 2017 på landsvägen utanför Skrika i Småland, går det riktigt illa.

”Det var en av de värsta olyckor jag har varit på”, säger Ulrik Lang, polis i Kalmar.

Mannen som orsakade olyckan utanför Skrika döms så småningom till fyra och ett halvt års fängelse av Göta hovrätt. Men efter tre år är han ute igen – och kommer snart börjar begå nya brott.

Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams

Kalmar, januari 2021. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Emil klarar inte att höra de hjärtskärande skriken, han går emellan och blir själv slagen. I dag är han vuxen och minns hur han rymde ut i skogen.

Barn som växer upp i ett hem där våldet blivit vardag kan få stora problem både på kort och lång sikt. Deras hjärna ställer in sig på ständig fara och det skadar deras inlärningsförmåga och sociala samspel.

När Emil går på mellanstadiet kan han inte klockan och nu som vuxen har han posttraumatisk stress.

De tysta barnen

När skolsköterskan frågar om Emils blåmärken så byter han skola. Familjens hemlighet får
inte komma ut. Inte ens när polisen larmas ut till hemmet en stökig natt så reagerar
myndigheterna på Emils situation.

I dag frågar han sig varför ingen såg den lille pojken som for illa. För att bearbeta sitt trauma
skriver han musik och tecknar och i sociala medier hittar han stöd från andra med liknande uppväxt.

Emils namn är fingerat.

Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Magnus Arvidson
Ljudmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Numera är det ett brott när barn bevittnar våld i nära relation. Barnen får en egen röst i rättsprocessen, men även om förövaren döms för barnfridsbrott så har barnets trygghet skadats för livet.

Mamma Anna tvingas säga till barnen att hon inte älskar dem. Hon blir hotad och slagen och minsta barnet klamrar sig fast vid hennes ben.

Barnens röst viktig 

Äldsta dottern berättar om våldet i ett barnförhör, det blir viktig bevisning liksom flyktkartan hon ritat med streckgubbar och pilar. 

Mamman och barnen lever gömda med nya identiteter trots att pappan dömdes i tingsrätten. Deras liv kommer aldrig bli som förut men de har kommit bort från våldet.

Annas röst är utbytt och namnet fingerat. 

Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2023.

Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.

Här finns några kontaktvägar:

BRIS – barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga.
https://www.bris.se

BUP – barn och ungdomspsykiatri 
https://www.bup.se

Jourhavande medmänniska
https://www.jourhavande-medmanniska.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För vart tionde barn i Sverige är hemmet inte en trygg plats, utan en plats där våldet blivit en del av deras vardag. Ofta är det en väl bevarad hemlighet men i domar och förundersökningar kan man läsa om barn som larmar 112, barn som gömmer sig, skyddar sina syskon och går emellan med fara för sina egna liv.

Joel och Olle har en hemlighet med sin pappa. Han slår dem när mamma Karin inte är där, och han slår henne framför dem.

Stort trauma för barn som bevittnar våld

Att se en närstående bli utsatt för våld är minst lika skadligt för barnen som om de själva blir slagna. Olle och Joel bär på ett stort trauma och när polisen kom och grep deras pappa så rycktes barnen och mamman bort från allt.

Idag har Karin och hennes söner ett nytt liv på en ny ort, men lever ännu med djupa spår.

Namnen i dokumentären är fingerade.

Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2023.

Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.

Här finns några kontaktvägar:

BRIS – barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga.
https://www.bris.se

BUP – barn och ungdomspsykiatri 
https://www.bup.se

Jourhavande medmänniska
https://www.jourhavande-medmanniska.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Manliga toppryttare och tränare inom ridsporten är få och de behandlas ibland som idoler. Inom ridsporten finns en kultur av trakasserier, utnyttjanden och övergrepp som är vardag för många hästtjejer.

Trots polisutredningar, avstängningar och vittnesmål om övergrepp har männen i flera fall fått behålla sina tränarlicenser, kunnat fortsätta tävla och fått olika uppdrag.

Ryttarna kan fortsätta tävla i Sverige

Under sommaren 2022 stängs två toppryttare i Sverige av från visst tävlande, efter uppgifter om olämpligt sexuellt beteende mot olika tjejer.

Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022 och 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2019 åker Isabella till en känd ryttares gård för att vara arbetande elev. Hon jobbar från tidig morgon till sen kväll och har ansvar för ett tiotal hästar. När ryttaren gör sexuella närmanden berättar hon för Svenska Ridsportförbundet och hoppas på stöd och konsekvenser för ryttaren. Men först när ryttaren anmäls till det internationella ridsportförbundet FEI händer det något. 

Ville hindra att fler tjejer utsätts

Inom ridsporten utsätts många unga tjejer för sexuella trakasserier, utnyttjanden och olämpliga relationer. Männen som utnyttjar sina positioner som lärare, tränare eller arbetsgivare stoppas sällan.

Men en del unga tjejer säger ifrån och väljer att anmäla eller att gå ut och berätta offentligt.

”Efter att jag varit där har nya, unga tjejer åkt till honom. Jag tänkte att det kanske de ska stoppa,” säger Isabella.

P1 Dokumentär har sökt ryttaren utan framgång.

Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I stall och på tävlingsplatser finns tusentals kvinnor och tjejer, alla förenade i sin kärlek till hästar och ridning. Männen är få. Men ändå finns det på många ställen en kultur av sexuella trakasserier, utnyttjanden och övergrepp.

En hopptränare kritiseras för att inleda relationer med flera av sina elever. I mitten av 00-talet anklagas han för sexuellt utnyttjande mot en 15-åring. Han nekar till anklagelserna och hävdar att det varit fråga om samtycke.

Dokumentärserien ”Hästkarlar och stalltjejer” handlar om kulturen har accepterats inom ridsporten. Det handlar om män som varit och är framstående inom sporten. I flera fall handlar det om personer som ridit i svenska landslag och utnyttjat sin position i förhållande till unga tjejer som varit anställda, praktikanter eller ridelever. 

Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Diego är offensiv mittfältare och viktig i laget. Men fotbollen är inte hans enda lojalitet. Vid sidan av planen lockar vännerna i gänget – och de snabba pengarna. Vilken roll kan fotbollen spela som motvikt till fattigdom och kriminalitet?

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. 

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre. 

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jack fick aldrig gå i simskola och tvingades sluta med fotbollen. Hans ensamstående mamma hade inte råd. Hans storebror har börjat sälja droger för att tjäna snabba pengar men när han hamnar i konflikt med gänget rycks hela familjen upp. Jack slits mellan ekonomisk utsatthet och viljan att göra rätt.  

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. 

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre. 

Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vännerna åker på semester, shoppar och badar. Själv blir Fatma kvar på sin gård i Biskopsgården, Göteborg, och har inte ens råd med en spårvagnsbiljett. Det här är berättelsen om ett Sverige där vart femte barn lever i risk för fattigdom – och där sommarlovet kan bli den värsta tiden på året.

Om barnfattigdom i Sverige

Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. 

Ung och Fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson

En produktion från 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 2015 har 38 personer dött i polisens arrestceller, enligt siffror från Polisens avdelning för särskilda utredningar. De har avlidit av alkohol- eller narkotikaförgiftning eller av sjukdom. Det gäller både brottsmisstänkta och personer som omhändertagits för att de varit påverkade.

Mamman kritisk mot fylleceller

En av de som är kritiska mot att berusade eller narkotikapåverkade personer tas om hand av polisen är Michelles mamma Ann-Sofi Ekholm. Polisen förstod aldrig att Michelle hade tagit en överdos metadon.

”De tog hand om henne för att hon inte kunde ta hand om sig själv. Men de kunde inte heller ta hand om henne, med facit i hand”, säger Ann-Sofi Ekholm.  

Systemet med fylleceller hos polisen har fått kritik från många håll och under lång tid. Det har kritiserats av anhöriga, poliser, politiker och Justitieombudsmannen.

Våldsmonopolet är en dokumentärserie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey anna.frey@sr.se
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.

Dog när polisen ingrep

En av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.

P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.

Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se
Slutmix: Tor Sigvardson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De senaste åren har antalet anmälningar mot polisen ökat. Det handlar om glömda vapen, poliser som läst utredningar utan behörighet men också om misshandel och tjänstefel. Bara tre procent av anmälningarna leder till åtal.

Beviset som friade Daniel

Daniel minns inte våldet själv och förnekar brott, men han och många omkring honom tror att han är skyldig. Tills ett bevis kommer fram som visar att Daniel tvärtom är ett brottsoffer.

”Annars skulle det säkert se helt annorlunda ut idag. Då skulle man garanterat blivit dömd för det är ord mot ord. Polisens ord väger ju alltid tyngre.”

Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se
Slutmix: Johanna Carrell
Fotnot: P1 Dokumentär Miniserie har sökt den dömda polisen, som valt att inte medverka i dokumentären. Fallet har ännu inte avgjorts i hovrätten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag fick en sjuk tanke första gången jag fick en ordentlig smäll av min partner. Det var: fuck you, min morsa slår hårdare, säger Olivia.

Olivia växte upp med en våldsam mamma. Hon blev utsatt för våld av sin första pojkvän och skulle med tiden komma att hamna i nya relationer som följde samma mönster.

– Jag höll ihop och ursäktade våldet i hopp om att det bara skulle lösa sig.  

Hur börjar våld i nära relationer?

Våld i nära relationer mellan unga är vanligare än vad forskarna hittills trott. Men våldet uppstår inte ur ett vakuum. Forskning från Stockholms universitet har visat att våldet går i arv och att de personer som själva upplevt våld som barn, i högre utsträckning tar våldet med sig in i sina egna nära relationer.

– Det finns ett starkt samband mellan att vuxit upp med våld i hemmet och sedan bli utsatt – eller utöva våld – i sin första kärleksrelation. Det är en markant ökad risk för att utsättas senare i livet om man har gjort det tidigt, säger Carolina Överlien, professor i socialt arbete.

Vändpunkten blev ett brev

För Olivia kom vändpunkten i form av ett brev, från hennes bonuspappa Christer. Efter en våldsam uppväxt och flera destruktiva relationer lyckades hon till slut gå vidare.

– Det brevet räddade mig. Att få den bekräftelsen, att våldet inte är okej – och att det är okej att det inte är okej. Då visste jag att jag inte var ensam, säger Olivia.

Mår du dåligt av din relation?

Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.

Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.

Slutmix: Bengt Pettersson

Producent: Martin Jönsson martin.jonsson@sverigesradio.se

Fotnot: Olivia och Christer heter egentligen något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Väldigt tidigt förstod jag att tjejen ska gå med på allting. Sex ska vara grovt. Om det är sex utan våld är det inte bra sex. Men vill jag verkligen det? säger Ines.

Forskarna är eniga: våld i ungas nära relationer är lika vanligt som bland vuxna. I en studie från Stockholms universitet framkommer att det sexuellt våldet är särskilt framträdande bland unga. Var tredje person mellan 15 och 19 år som deltog i studien svarade att de hade egna erfarenheter av sexuellt våld. Sett bara till tjejerna hade 44 procent, nästan varannan, blivit utsatt för sexuellt våld.

– Det är framför allt tjejer som blir utsatta. Det var ett av de viktigaste fynden i studien, att det handlade om så många tjejer, och att det sker upprepade gånger och på ett systematiskt sätt, säger professor och forskningsledare Carolina Överlien.

Vad är våld i nära relationer?

Våld i nära relation kan se ut på olika sätt. Det kan bland annat vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt. I studien från Stockholms universitet framgår att varannan av de tillfrågade i åldrarna 15 till 19 hade upplevt psykiskt våld som kränkningar, manipulation, kontroll eller hot. Var tredje hade upplevt olika sorters sexuellt våld. En av sex hade upplevt fysiskt våld.

– Alla de här våldstyperna kan vara oerhört negativa på olika sätt. Sexuellt våld är vanligtvis en väldigt utsatt situation och det är stor risk att man lider men av det. Men psykiskt våld, fysiskt våld eller sexuellt våld: man kan må precis lika dåligt, säger Filip Broström, psykolog verksam vid mottagningen Alternativ Till Våld (ATV) i Jönköping.

Mår du dåligt av din relation?

Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.

Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson martin.jonsson@sverigesradio.se

Slutmix: Bengt Pettersson

Fotnot: Ines heter egentligen något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag får en jättestor ilska i mig, jag blir vild när jag blir svartsjuk. Kärlek kan göra ont faktiskt, säger 18-årige Amar.

Amar och hans flickvän Laura har varit ihop sen de gick i mellanstadiet. Under åren har de bråkat mycket. Vid ett antal tillfällen har det blivit fysiskt, med puttar och fasthållningar.

– Då älskade jag honom med hjärtat men jag hatade honom i huvudet. Man borde aldrig ta till våld men det har hänt oss båda, säger Laura, 17.

Utbrett våld i nära relation

I slutet av I slutet av 2021 avslutades den största kvantitativa svenska forskningsstudien som gjorts, med fokus enbart på våld i ungas nära relationer. Studien resulterade i en avhandling, skriven av Sibel Korkmaz. Forskningsledare har varit Carolina Överlien, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet och verksam på Nasjonalt Kunskapssenter om Vold og Traumatisk Stress (NKTVS) i Oslo.

– Vi visste inte att våldet var så omfattande för unga för vi hade aldrig gjort studier på det. Det första vi måste göra är att inse att det här är en problematik som förekommer i ungas relationer och att det finns i minst lika stor omfattning som bland vuxna, säger hon.

Vad är våld i nära relationer?

Våld i nära relation kan se ut på olika sätt. Det kan bland annat vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt. I studien från Stockholms universitet framgår att varannan av de tillfrågade i åldrarna 15 till 19 hade upplevt psykiskt våld som kränkningar, manipulation, kontroll eller hot. Var tredje hade upplevt olika sorters sexuellt våld. En av sex hade upplevt fysiskt våld.

– Det är det psykologiska våldet som de unga berättar mest om. Det handlar inte om en enstaka taskig kommentar, utan det är ett systematiskt kränkande och nedvärderande språk, eller att begränsa en annans liv i så stor utsträckning att de inte kan leva på ett normalt sätt. Det fysiska våldet är det minst förekommande i våra studier.

Mår du dåligt av din relation?

Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.

Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.

Producent: Martin Jönsson martin.jonsson@sverigesradio.se

Slutmix: Bengt Pettersson

Fotnot: Amar och Laura heter egentligen något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det tredje avsnittet har polisens högar av anmälningar växt och det går att börja se ett mönster. De inleder spaning mot den misstänkta gärningsmannen och planerar ett tillslag. När offren senare möter förövaren i rätten blir de förvånade - han är inte alls så som de föreställt sig. 

I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.

Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.

Medverkande
Lars Uggla - utredare vid polisens IT-brottscentrum i Göteborg 
Maria Gustafsson - barnförhörsledare vid IT-brottscentrum i Göteborg 
Ylva Lundgren - kammaråklagare i Skövde
”Klara” - brottsoffer
“Klaras” mamma 
“Kim” - brottsoffer 
Arbetsledaren och chefen på mannens fd arbetsplats 

Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:

BRIS - Barnens rätt i Samhället.

Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.

Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.

Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB