Här kan du lyssna på hela dokumentären.
Hör Mia Blomgren berätta i Studio Ett om varför hon gjort den här dokumentären

Flickan Mia intervjuat berättar att hon inte vet om hon vill bo kvar i Sverige.

– Jag fick dubbelkolla med mamma om jag kunde ha örhängena på mig när jag skulle till doktorn. Det är så mycket hat mot oss judar nu. Jag känner mig inte trygg i mitt eget land, fortsätter flickan.

I dokumentären ”Ett hakkors i salt” intervjuar Mia Blomgren fyra judiska barn om hur det är att vara jude i Sverige idag. De träffas hemma hos barnen, i deras rum, en plats där de känner sig trygga.

– Man kan inte bo i ett land där man känner sig otrygg att gå på gatan med ett smycke. 

Ett av barnen berättar om när en pojke i skolmatsalen plötsligt ropade på henne och visade henne ett hakkors i salt som han ritat på bordet. Mia undrar vad hon kände då och hon svarar att hon börjar bli van.

Dokumentären publicerades på Förintelsens minnesdag 27 januari 2026.

Reporter och producent: Mia Blomgren
Medproducent: Sofia Kottorp

- Fokus mars 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar:
”En av mina radio-favoriter är Mia Blomgren, som jag redan hyllat här. Fast jag har aldrig gråtit när jag lyssnat på hennes program förut. //Ett av barnen har slutat att säga att han är jude. ”För att det är krig” och för att mamma har sagt det. Utanför hans skola finns vakter och polis med ”äkta pistoler”. han har vant sig. //Måtte Blomgren hursomhelst länge jobba vidare med sina varliga men starka intervjuer. Det här programmet är oral vittneslitteratur.”

- ETC januari 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar: 
”Ett annat av barnen berättar att en skolkamrat påkallade hennes uppmärksamhet. Han ville visa henne just ett hakkors i salt, under lunchrasten. Klaustrofobiskt men inte uteslutande. För barnen vägrar så ofta de förmår det fängelse som antisemitism reser runt dem. - Trots hatet är jag stolt judinna Det här är naturligtvis en strid de aldrig skulle behöva utkämpa. Det är ovärdigt. Det är inte vad vi vill att Sverige ska erbjuda den judiska minoriteten.”

Klicka här så kommer du till P1 Dokumentären Som en skållad råtta

I 30 år har Mia undersökt hur det är att vara människa i kungadömet Sverige. Värderingar har förändrats, så också tempot. Vad är den stora grejen, frågar sig Mia.

Att folk är stressade är ingen nyhet längre utan det har blivit normaliserat. Det tycker Mia är det intressanta och gräver för en gångs skull där hon står, i området kring Radiohuset som ligger på Östermalm i Stockholm. På vinst och förlust ger hon sig ut med sin nya bandspelare som tillsammans med verklighetens alla ljud och oljud höjer hennes egen stressnivå.

Möt en utbränd vd, en helt vanlig yoga-snubbe, taxichaffisen som återhämtar sig från en hjärtinfarkt och den filosofiska fattigpensionären.

Den här dokumentären ingår i Mias projekt 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.
Musiken är komponerad av Niklas Fernquist.

En dokumentär av Mia Blomgren 2025.
Medproducent Sofia Kottorp.

Har du några tankar om programmet så maila Mia på mia.blomgren@sr.se.

Klicka här så kommer du till dokumentären Madonnan och skökan.

Helena bor i ett radhus utanför Göteborg. Här har hon bott i snart 40 år.
En gång i månaden kommer tjejgänget på middag och då blir det ärtsoppa med punsch.

Varannan dag hälsar hon på sin gamla mamma som nyss fått en stroke. Helena älskar att resa, ta hand om sina barnbarn och vara i sin trädgård som hon vårdar ömt. För snart två år sedan slutade Helena som prostituerad.

Dokumentären gjordes 2010.
 

Klicka här så kommer du till dokumentären om Nisse.

Här hittar du den animerade filmen om Nisse.

På en bar i den tyska staden Rendsburg blir Nisse som 16-åring vittne till när Gestapo skjuter en kvinna mittemellan ögonen. Svendomen blir han av med på ett jordgolv i en hydda på Kanarieöarna.

En natt flyr Nisse från ett fartyg i Sydney och blir kvar i Australien i över tjugo år. Där gifter han sig med Jackie, arbetar som valfångare, får dottern Jan och skiljer sig. I hamnen i Valparaiso väntar alltid Maria på honom. Även efter att han förlovat sig och flyttar ihop med Britta i Göteborg.

I dag sitter Nisse i sin lägenhet i Majorna och tittar ut över hamnen och Göta Älv. Han har hudcancer, stål i knäna och under den tatuerade rosen på bröstet tickar en pacemaker. Ibland vaknar Nisse till på natten av att han har svårt att andas. Men han är redo. Nisse har skrivit sitt testamente och hans sista önskan är att hans aska ska kastas i vattnet utanför Vinga fyr.

Dokumentären är gjord 2015 av Mia Blomgren och är det sista och avslutande programmet i serien Svenska sjömän.

Nisse avled 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Mia Blomgrens dokumentärserie ”Mia och lyssnarna” möter hon människor som har hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.

Programmet gjordes 2024.

För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Mia Blomgrens dokumentärserie ”Mia och lyssnarna” möter hon människor som har hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.

Programmet gjordes 2024.

För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Mia Blomgrens dokumentärserie ”Mia och lyssnarna” möter hon människor som har hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.

Programmet gjordes 2024.

För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Mia Blomgrens dokumentärserie ”Mia och lyssnarna” möter hon människor som har hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.

Programmet gjordes 2024.

För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag gnäller mest hela tiden, säger en av gubbarna som står och hänger på Lidköpings torg. Han hävdar att det är hans demokratiska rättighet att gnälla.

Café-innehavaren Kazimir menar att hans kunder klagar från det de kommer tills dess att de går och att klagan kan vara ett sätt att få känna gemenskap.

På resebyrån får Annelie ta emot reklamationer för att det har regnat en dag på utlandsresan och taxichaffören Nils Erik har många gånger önskat ett snabbt slut på färden så han slipper höra på passagerarnas gnäll.

Vad är det då vi klagar på och varför är vi så missnöjda? Följ med till Lidköping, staden vid Vänern, och lyssna på folks funderingar om den gnällande svensken.

I programmet hörs Kazimir, Rolf, Sven och Sven, Fatima, Zahira, Annelie, Folke, Louisa och skomakare Davidsson.

En dokumentär från 2006.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är mycket enklare att räkna upp allt jag INTE kan än tvärtom, säger Ulla och försöker förtvivlat komma på NÅGOT som hon är bra på. 13-åriga Thomas vaknade upp en dag och plötsligt var det där, det goda självförtroendet. Men Lisa som sitter på parkbänken och dricker öl har monterat ned spegeln i hallen.

Förutom att vi svenskar har en tendens att gnälla på allt från samhället till vädret så vänder vi också missnöjet mot oss själva. Böcker om hur man bygger upp sitt självförtroende säljer som glass i solsken. Hur står det egentligen till med vår självkänsla?

Följ med på en rundvandring i stadsdelen Majorna i Göteborg
och lyssna på människors tankar kring det svenska självgnället.

En dokumentär från 2006.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi brukar säga att en bild är en sak att titta på, en film är lite värre, men en film med ljud är absolut det svåraste. Under tio års arbete har Bosse Norgren tittat på 100 000 barnpornografiska bilder. Björn Sellström tror att han sett 500 000 och Lotti Wennström gissar att hon tittat på en miljon bilder.

I ett av de största beslagen av barnpornografiska bilder som har gjorts i Sverige fann polisen tre miljoner bilder i en dator. Det innebär att om en polis tittar på varje bild i fem sekunder så skulle det ta denna person tre år att hinna granska alla dessa bilder.

Möt tre poliser som berättar om sitt arbete med att granska bilder på nätet av sexuella övergrepp på barn.

Vi vill varna för grovt sexuellt i programmet.

En dokumentär från 2008 av Mia Blomgren

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta av oss har en referenspunkt i det perfekta, det som gör att vi strävar efter att bli bättre, att leta lite till, att kämpa vidare.

Det kan vara en nästan fanatisk jakt på unika orkidéer. Eller en enveten finslipning av rörelser vid balettstången i takt med att kroppen går sönder av samma strävan. En hunduppfödning där man omedelbart kan räkna upp individens brister i förhållande till hundrasidealet. Fastän man älskar själva hunden.

Det perfekta har namn som grand jeté, Akalla, Paphiopedilum vinicolor – och heroin.

Lyssna på berättelser om människors strävan efter det fulländade och det fullkomliga.

En dokumentär från 2007 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Prästen Lars, häxan Carina och poeten Hampus André Blomgren berättar om huruvida de är bra eller dåliga vardagsmänniskor, vilka roller de spelat beroende på vilken vardag de vid olika tillfällen har haft i sina liv och vilka de är idag.

Men allt är inte som det först ser ut att vara. Det finns en katt bland hermelinerna, en oäkta Blomgren med en påhittad vardag.

En dokumentär från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Mia Blomgrens nya dokumentärserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.

Nya avsnitt släpps den första i varje månad.

Programmet gjordes 2023.

För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Mia Blomgrens nya dokumentärserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.

Programmet gjordes 2023.

Hör alla program av Mia Blomgrens i appen Sveriges Radio Play.

För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Mia Blomgrens nya dokumentärserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.

Programmet gjordes 2023.

Lyssna gärna vidare på Mia Blomgrens program i Sveriges Radio Play.

För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Mia Blomgrens nya dokumentärserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.

Programmet gjordes 2023.

Lyssna gärna vidare på Mia Blomgrens program i Sveriges Radio Play.

För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Mia Blomgrens nya dokumentärserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.

Programmet gjordes 2023.

Lyssna gärna vidare på Mia Blomgrens program i Sveriges Radio Play.

För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att åka hissen upp till sin lägenhet och inte kunna samtala med folk då känner man sig som en minoritet, säger nattsköterskan Ing-Marie till Mia år 1994. Men här där vi bor nu kan man snabbt gå mellan sitt språk och ren svenska och i sandlådan pratar barnen svenska. Det känns skönt och jag känner mig hemma och jag vet att jag blir förstådd här, fortsätter hon.

I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?

I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med människor från arbetarklassen:

• 1994: Nattsköterskan Ing-Marie berättar om varför hon efter många år i förorten Alby till slut kände sig tvungen att flytta därifrån med sina barn.

• 2003: Italienaren Giorgio kom som ung man till Sverige i en tid då industrierna i Västerås och övriga Sverige skrek efter arbetskraft. Nu på ålderns höst känner han en stolthet över att han arbetat och betalat skatt i hela sitt liv.

• 1993 - 2023: Ett potpurri av röster med bl a barnmorskan moder Svea alias Svea Nilsson om hur mycket hon ogillar att man skiljer på folk och folk. 

• 2021: Studenten William och pappa Kari om fnurran på tråden dem emellan när William påbörjar sin klassresa från den invandrade finska arbetarklassen till den högutbildade medelklassen i det akademiska Uppsala. Pappa Kari känner enorm stolthet men vill samtidigt inte att William ska glömma bort arbetarklassens värderingar. 

Möt Ing-Marie, Giorgio, William & Kari och andra i det femte avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.

Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Bildning i sin verkliga mening kan ju bara vara att skaffa sig en allsidig uppfattning för att kunna få en helhetsbedömning och därmed tänka självständigt. Och vi gjorde det i alldeles för liten utsträckning. Man såg det man ville se sa, säger maoisten Ronny till Mia år 1995.

I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?

I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med dom som kallas idealister:

• 1995: Den före detta maoisten Ronny berättar om lyckan han kände vid det första besöket i Peking men också om insikten han senare fick om vad människor hade utsatts för i kinesiska kulturrevolutionen som pågått under hans besök.

• 2007: Prästen Marta bryr sig inte att hon av vissa ses som politisk korrekt. Hon är rätt säker på vad och vem man får skoja om och tycker definitivt inte om blondin-skämt.

• 2012: Den pensionerade Fackpampen Ingemar minns tillbaka hur han använt sig av härskartekniker för att skrämma och tysta människor när han vill få sin vilja fram.

• 2013: Rullstolsburna aktivisten Anders hävdar att Mia har fördomar mot funktionsnedsatta samtidigt som han själv blir osäker på om han är kvinnohatare eller inte.

Möt Ronny, Marta, Ingemar och Anders i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.

Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är lätt hänt i akademikerkretsar att man tycker att man är lite förmer än andra och det har jag tyckt själv också och sagt jävla arbetare om det varit en lastbil på vägen. Men jag tror inte jag varit så rasistisk. Men det är ju rasism det också egentligen att säga att någon är dittan eller dattan, säger före detta vd:n Pär till Mia.

I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?

I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med människor ur dom som kallas eliten:

• 1993 och 2003: Greve Carl Bonde om huruvida han tillhör överklassen eller inte och vad man kan tänkas få med sig fördelar av att gå på internatskolan Lundsberg

• 2002: Föräldrar och personal på Föräldrakooperativet Musica om klass-segregationen som kan uppstå när den välutbildade medelklassen väljer daghem.

• 2012: Forskaren Sanna om de uppfattningar om underklass och arbetarklass hon möter på Lunds universitet.

• 2017: Fd vdn Pär om hur hans syn på andra grupper i samhället förändrades under klassresans gång och tankar som uppkom då han blev svårt sjuk och därefter förtidspensionerad.

Möt Carl, Sanna, Pär och andra i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.

Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag var 16 år när vi förlovade oss och han hade åkt in från Turkiet, berättar Feliz för Mia när de sågs för 25 år sedan år 1998. Så det bara blev så att vi gifte oss och ja, det har nog med traditioner att göra, fortsätter hon.

I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?

I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med invandrarkvinnor:

• 1998: Finska Marietta om att genom sitt arbete som städerska uppnå drömmen om volvo och sommarstuga och viljan att anpassa sig till det nya landets kultur.

• 1998: Syrianska Feliz om att växa upp i det moderna Sverige men samtidigt ingå i en urgammal hederskultur och redan som liten flicka förberedas på giftermål.

• 2006: De unga flickorna Yasmin och Fatima om att vara en lydig eller en olydig dotter i en kultur som förtrycker och kontrollerar deras minsta rörelse.

• 2021: Ingenjören Sima om att vara en helt vanlig duktig flicka och bränna ut sig i jakten på erkännande från både den invandrade föräldragenerationen och svenskarna.

Möt Marietta, Feliz, Fatima, Yasmin och Sima  i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.

Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tror inte det är många som lyssnar på de unga männen, säger ståuppkomikern Pontus till Mia 1993 då hon porträtterar honom i sin allra första dokumentär i P1. Det är oftast unga kvinnor alla fixerar sig vid i tidningar och så där, fortsätter han.

I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?

I det här programmet har Mia valt ut fem program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med just män:

• 1993: Unge ståuppkomikern Pontus om att vara en känslig kille och avundas kvinnor deras möjlighet att vara både starka och svaga.

• 2000: Pojken Paul som blev rånad och inte gjorde motstånd och som nu känner sig som en fegis. Nu ligger det stora hoppet till att rånarna ska åtalas.

• 2007: Stuntmannen Lars som varit med i flera James Bond-filmer och som får ett skrattanfall när Mia frågar om han hör dåligt.

• 2013: Tatueraren Martin som tatuerar Peter och deras tankar kring begreppet “kvinnohat” som då för 10 år sedan användes mer än frekvent.

• 2016: Ante som är funktionsnedsatt (eller handikappad som han själv föredrar att säga) som varit utsatt för både psykisk och fysisk misshandel i sina relationer.

Möt Pontus, Paul, Lars, Martin, Peter och Ante i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.

Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.

Programmet är gjort 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Sverige är en demokrati och då är det märkligt att så många ställer sig upp och säger att här finns en tystnadskultur. Den ekvationen går inte i hop, säger Mia Blomgren.

Randi Mossige-Norheim arbetar som grävande journalist på Sveriges Radio. Hon och dokumentärmakaren Mia Blomgren samtalar här om tystnadskultur och yttrandefrihet.

– Tystnadskultur är ju inte något som bara finns, som nåt spöke eller så. Tystnadskulturer består av människor, det är vi som bor här i Sverige. Det är vi som är delar av den här tystnadskulturen, säger Mia Blomgren.

Intervjun är gjord juni 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En övergripande tystnadskultur har vi ju men frågan är om den är skadlig som många vill slå upp det som? frågar sig Christel när Mia återigen läser upp den långa lista med platser i svenskt samhällsliv där folk menar att det finns en tystnadskultur. Eller är det faktiskt en ren överlevnadsinstinkt att inte i alla lägen säga exakt vad man tycker, tänker och känner?

Mia fortsätter samtalen med förtidspensionerade mc-föraren Christel och även Fågelfarbrodern. Vi får också förklaringen till varför Mia har valt just jazzmusik till serien då hon berättar om sin första clash med gruppen på Majornas Småbarnsskola anno 1970.

– Vi har ju en stark kultur av konsensus i Sverige fortsätter Christel men har vi inte alltid haft det? Det undrar jag också, säger Mia och ber Christel att lyssna på den numera klassiska program-serien Politiskt(-in)korrekt från 2007. Då, som nu, satt folk vid sina köksbord och klagade på hur lågt i tak det var i samhällsdebatten. Har tiden stått still?

Möt Christel, Fågelfarbrodern och annat vanligt folk i det femte avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.

Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.

Programmet är gjort 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vill man ha ett ärligt svar så kan man fråga mig men vill man ha bekräftelsebehovet tillfredsställt då ska man inte fråga mig! utbrister Christel när Mia hör av sig.

Christel, som åkt motorcykel sedan hon var barn, skrev ett lång och rörande brev till Mia efter programserien Min Spegel - De mobbade och Mia blir nyfiken på Christels historier om de spänningar som uppstått mellan henne och grupper hon mött i sitt liv. Kan det vara så att den arbetslöshet som Christel hamnat i faktiskt har att göra med att hon är annorlunda på insidan?

Mia gör också ett återbesök hos Fågelfarbrorn som hon senast träffade i serien Vanligt Folk. Då frågade hon Staffan som han egentlige heter vilken som var Sveriges vanligaste fågel? Svaret blev lövsångaren, något som var en nyhet för vanligt folk. Nu är frågan till Fågelfarbrorn istället om han vet en fågel som är väldigt tyst? Och förresten, vad har han själv för förhållande till tystnad.

Möt Christel och Fågelfarbrorn i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.

Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.

Programmet är gjort 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag kunde inte ens gå på toaletten utan att be om lov. Då fick jag stå med händerna bakom ryggen och ibland blev det nej, det gick inte att ifrågasätta, berättar Therese för Mia.

– Det är ju så att när man själv blir orättvist behandlad och när man även ser andra bli illa behandlade men inte säger något så kommer man på sig själv med att man ju har blivit en del av problemet. Några gånger försökte jag stå upp för mig själv, säga ifrån men blev nedslagen och då vill man bli den där konforma massan för man vill så gärna att dom ska tycka om en. Men sedan går man hem och känner ett stort självförakt, säger Therese.

Förutom Therese får ni höra den namnlöse vakteltuppen. För Therese har valt att inte namnge sina vaktlar. Ger man en tupp ett namn är det svårare att sedan lägga den på tallriken. Tilltalar man en människa med dess namn är det svårare att frysa ut den personen, menar Therese.

Möt Therese och den anonyme vakteltuppen i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.

Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.

Programmet är gjort 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker om att vara en fritänkare, säger översättaren Sara när Mia ringer upp henne i tyska Bayern. Men det är inte självvalt, fortsätter hon.

– Det har mest blivit så av en inre nödvändighet för att jag inte kan vara tyst när jag känner att det finns outtalade konflikter. Som i min familj. Så redan som barn gick jag fram till mobbare på skolgården och frågade vad dom höll på med.

Lastbilschauffören Per-Olof har cirka 78 000 timmar av körning och ensamhet i bilen bakom sig men han är också fackligt engagerad.

– Om man är tillräckligt tjurskallig och tror tillräckligt mycket på en sak då tror jag inte man blir drabbad av en tystnadskultur därför att man tror så starkt på det man jobbar för, menar Per-Olof.

Möt Sara och Per-Olof i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.

Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.

Programmet är gjort 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I serien Tystnadskultur tar Mia Blomgren kontakt med några av sina lyssnare för att undersöka vad människor egentligen menar när de pratar om tystnadskultur.

– Jag är väl så gammal nu att jag inte bryr mig om vad folk tycker och tänker längre, säger 81-åriga f d barnsjuksköterskan Eivor som skrev till Mia efter Vanligt Folk-serien. Det finns ju en jantelag i Sverige fortsätter Eivor och minns tillbaka när hon som 16-åring första gången stötte på det svenska klassamhället. Kan det ha varit ett exempel på tystnadskultur? undrar Eivor.

Den nu pensionerade verkstads-arbetaren Martti tycker att svenskarna är mycket mer konflikträdda än finnarna men han är också medveten om att vanligt folk, som han själv, bär både mod och feghet inom sig samtidigt.

– Jag är ingen enkel människa, säger Martti när han ser tillbaka på sitt liv och vad han åsamkat andra.

Möt Eivor och Martti i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie Svensk tystnadskultur.

Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.

Programmet är gjort 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Men jag minns så jättetydligt när jag fick min första mobil, fortsätter Philip, just för att den gav mig en sån märklig känsla av frihet. Jag kunde prata med människor var jag än var. Det känns inte helt orimligt att använda uttrycket oskyldigt, det var ju en telefon. Och möjligheten att faktiskt få kontakt med en annan människa. En mobiltelefon idag är ju motsatsen. Så min egen relation till mobilen är ambivalent. Det är ett fantastiskt verktyg för mängder med saker men det finns stora risker med det här verktyget så ja…

Möt Philip i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Mobilmänniskan.

Alla programmen i denna serie är samlade i dokumentär-projektet Rapport från ett Kungadöme.

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker det var fruktansvärt! säger Amanda när hon berättar för Mia om hur hon bodde själv i ett hus en vecka utan mobilen. Jag trodde jag skulle bli lugn som en skogsmunk fortsätter hon men det enda som hände var att jag mådde jättedåligt!

Första gången Mia träffade Amanda var 2016 då de också samtalade om sociala medier och mobilanvändande. Och första gången Mia träffade Christoffer var 2018. Då berättade han för Mia om hur online-livet blev en tillflyktsort från mobbarna i skolan och hans enda väg bort från en total isolering och ensamhet. Idag har Christoffer försonats med att han har alla sina sociala kontakter via en skärm och att han lever hela sitt liv online. En fördel i Corona-tider?

Möt Amanda och Christoffer i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Mobilmänniskan.

Alla programmen i denna serie är samlade i dokumentär-projektet Rapport från ett Kungadöme.

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Nä, jag började aldrig med Facebook, säger arbetsterapeuten Marina när Mia undrar hur det kommer sig att hon inte är beroende av sin mobil när alla andra är det. 23-åriga studenten Tuija blir däremot riktigt irriterad när Mia berättar om sin nya mobil-strategi. För Tuija kan inte styra sina impulser att gå in i mobilen och efteråt inser hon att det gått timmar. Så frustrationen stiger.

Möt Tuija och Marina i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie Mobilmänniskan. 

Alla programmen i denna serie är samlade i dokumentär-projektet Rapport från ett Kungadöme.

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på det fjärde och sista programmet i serien Jag retar mig på dig där Mia Blomgren går tillbaka i tiden i sin radioproduktion. Möt den ”avvikande” byggjobbaren Robban, Sveriges första bodybuildingproffs Golge, häxan Carina och greve Bonde. Hör några av några av alla de människor Mia har mött under alla sina år med en mikrofon i handen.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För det är inte bara svårt att älska sin nästa utan det är svårt att älska sig själv också.

Kärleken från frugan och prästen Helén fick Lars Blomgren (ej släkt med Mia Blomgren) att tolerera sig själv bättre.

Hör ett samtal mellan prästen Lars och ateisten Mia om svårigheten med att alltid vara den gode och tolerante och om att tolerans med sig själv nog är grunden för att stå ut även med andra.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men August har aldrig slagit tillbaka mot sina plågoandar och menar att det är toleransen som vinner i längden.

Mikaela retar sig på dom som vill vara coola och hon tror att andra retar sig på henne när hon drar ordvitsar. Jonathan bråkar en del med sin tvillingbror Glenn men tänker en del på det här med  tolerans. För han vet att han inte är som andra men det gör inget för Jonathan vill vara unik.

Lyssna på vad barn har att säga om det här med tolerans och intolerans i det andra programmet i sommarserien Jag retar mig på dig.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Djurälskaren Magali tror att andra kan reta sig på henne för att de innerst inne vet att hon egentligen har rätt. Och hon å sin sida retar sig på kapitalister.

Möt snickaren, djurälskaren, kapitalisten och andra i ett stafett-program om varför vi retar oss så förbannat på varandra.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är oerhört stolt över William, säger Kari, men jag och hans mamma har sagt till William att han måste känna till sin bakgrund och var han kommer ifrån. Vi är ju lågutbildade hans mamma och jag men han ska vara stolt över oss i alla fall och det är han säkert. Han ska ha bägge fötterna på jorden och inte sväva iväg för mycket.

Möt William och Kari i det sjätte avsnittet av Mia Blomgrens serie Vanligt folk.

Det här är en fortsättning på Mias möte med William och hans pappa Kari om det som känns men som är så svårt att ta på när Klassresans konsekvenser skakar om en familj.

Vanligt folk är en fortsättning på Akademikerjävlar och Dom Kallar Oss White Trash och ingår i Mias dokumentär-projekt Klasskampen.

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att pappa säger att jag ser ner på arbetare känns ju väldigt lång bort från mig men någonting gör ju att han känner så, säger William till Mia när de träffas i Uppsala där han pluggat och nu bor. När Mia frågar William om han vet vad Tavallinen kansa betyder säger han nej eftersom han aldrig läste finska i skolan i Ramnäs.

– Ja, "vanligt folk" betyder det ju, säger pappa Kari när Mia träffar honom, men du får nog träna lite på uttalet. Och ja, William kan låta nedlåtande ibland när vi pratar men han märker inte det själv.

William skrev ett mail till Mia om att hans pappa, industriarbetaren Kari, en dag bett honom att lyssna på Mias serie Akademikerjävlar. Efter det fick han en bättre förståelse för de svårigheter som kan uppstå i en familj när barnen gör en klass-resa, berättar han.

Möt William och Kari i det femte avsnittet av Mia Blomgrens serie Vanligt folk.

Vanligt folk är en fortsättning på Akademikerjävlar och Dom Kallar Oss White Trash och ingår i Mias dokumentär-projekt Klasskampen.

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är samma människor som fjäskade för mig när jag ägde båda fastigheterna i Djursholm som spottade på mig när jag var konduktör berättar Suzanne.

I ett långt brev till Mia skriver Suzanne om sin uppväxt i en stor villa i Djursholm med akademikerföräldrar och finska hembiträden. När hon var 12 tjatade hon till sig en häst, det lilla Gotlands-russet Sir Bus som var något att ty sig till när familjen drabbades av sjukdomar, drogberoende och död. Som 15-åring vägrade Suzanne att fortsätta skolan och började istället att jobba på järnvägen där hon fortfarande arbetar. Det enda Suzanne drömde om var att få leva ett helt vanligt liv och det har hon förverkligat.

Möt Suzanne i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie Vanligt folk.

Vanligt folk är en fortsättning på Akademikerjävlar och Dom Kallar Oss White Trash och ingår i Mias dokumentär-projekt Klasskampen.

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tror att de flesta uppfattar sig som vanligt folk säger barn-dietisten Ellen när Mia berättar att hon får en hel del mail där folk skriver under med att de är vanligt folk. Men, fortsätter Ellen, många undrar nog var det finns plats för vanligt folk och deras tycke och smak. Tor som länge jobbade som lärare har ärvt sin mammas borgarångest. I detalj förklarar han för Mia vad det innebär att ha med sig detta in på en medelklass-arena som han menar att skolan är.

Möt Ellen och Tor i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Vanligt folk.

Vanligt folk är en fortsättning på Akademikerjävlar och Dom Kallar Oss White Trash och ingår i Mias dokumentär-projekt Klasskampen.

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Men vem är inte vanlig? säger Daniel när Mia ringer upp för att prata om mailet han skickat. Det är väl jättehärligt att vara vanlig när allt ska vara så extremt, fortsätter han. Gabbi ser inte alls det härliga i att ingå i den stora massan utan menar att vanligt folk är som flugor på väggen.

Möt Daniel och Gabbi i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Vanligt folk.

Vanligt folk är en fortsättning på Akademikerjävlar och Dom Kallar Oss White Trash och ingår i Mias dokumentär-projekt Klasskampen.

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I serien Vanligt folk tar Mia Blomgren kontakt med några av alla de lyssnare som hörde av sig till henne efter programserien Akademikerjävlar. Nu är det dags att undersöka vad lyssnarna lägger in i begreppet.

– Jag lever ett ganska vanligt liv och det är enkla saker som gör mig lycklig säger civil-ingenjören Sima och det har tagit lång tid att inse det. Men det har också varit en följd av alla terapi-besök att lägga ribban på en rimlig nivå. Pensionären Staffan alias Fågelfarbrorn menar att vanligt folk har ett stort hjärta och han ogillar människor som sätter sig på sina höga hästar. Fågelfarbrorn vet också att det inte är gråsparven eller talgoxen som är Sveriges vanligaste fågel.

Möt Bosse, Sima, Eva och Fågelfarbrorn i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie Vanligt folk.

Vanligt folk är en fortsättning på Akademikerjävlar och Dom Kallar Oss White Trash och ingår i Mias dokumentär-projekt Klasskampen.

Programmet är gjort 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att dö är inte otäckt om du inte har ont. Det otäcka är komma tillbaka, berättar Lars som efter att ha jobbat på cirkus fick en bakterie som slog ut alla kroppens organ så att han blev helt förlamad. Lars låg i respirator och på sjukhus i veckor och familjen kom för att säga adjö. Men efter många månader av hård träning kom han tillbaka till livet.

Möt Lars i ett samtal om sitt händelserika liv fullt av kämpaglöd, motviljan mot lata människor, giftormar i Australien och hårdheten han känner när samtalet kommer in på självmord.

Detta är det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie Det blir aldrig som man tänkt sig.

Ett program från 2020 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag ville fortsätta framåt, jag ville vinna svarar Christoffer på Mias fråga vad det var som gjorde att han valde att öppna ögonen igen istället för att köra in i räcket därute på motorvägen. Elmeri som levde med anorexi och till slut vägde 32 kg berättar att hon till slut ”inte ville resa sig igen. Jag ville inte fortsätta framåt som Rocky”.

Möt Elmeri och Christoffer i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Det blir aldrig som man tänkt sig.

Hit kan du vända dig om du själv mår dåligt och har tankar på att ta ditt eget liv:

Mind Självmordslinjen

Jourhavande medmänniska

Vårdguiden

Ett program från 2020 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man klarar sig igenom på något jävla konstigt vis berättar Ingegerd för Mia när hon ringer upp. I sitt brev skrev Ingegerd att ”det enda jag vet är att man fortsätter andas för att det går av sig själv”.

Lyssna på ett samtal om skammen att orka, baksidan att vara en ”stark kvinna” när man vill ge upp och varför det är så svårt att kalla sig själv för bitter.

Möt Ingegerd i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Det blir aldrig som man tänkt sig.

Ett program från 2020 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sin nya serie Det blir aldrig som man tänkt sig ringer Mia Blomgren upp några av de lyssnare som skrivit till henne för att prata om den mänskliga kampen. För är det något Mia ser i alla de mail hon får så är det att livet för många människor kan vara en kamp från vaggan till graven.

– Men jag har aldrig funderat på att ge upp, säger Helen som fick bröstcancer tre gånger och det efter att hennes son föddes med leukemi. Mats å sin sida är medveten om att han har gett upp många gånger och kämpar nu dagligen för att inte falla in i den bekväma rollen som ”prakt-offer”.

Möt Amanda, Mats och Helen i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie Det blir aldrig som man tänkt sig.

Ett program från 2020 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Min 16-åriga dröm var att jag skulle överleva döden genom att bli någonting som gör att folk inte glömmer mig när jag är död, berättar 83-åriga silversmeden Theresia. Och då har jag ju i alla fall lämnat efter mig ett arv i konkreta föremål som man kan ta och se på.  Så jag har lyckats uppfylla alla de drömmar som jag satt. Alla utom en.

Möt Theresia som bor högst upp i Drömstan i ett program om allehanda drömmar, den eviga jakten på bekräftelse och att överleva en klassiskt taskig barndom.

Detta är det tredje avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories.

Programmet är gjort 2019.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag låter deprimerad säger Sara när Mia spelar upp den intervju hon gjorde med Sara för tre år sedan då de träffades för första gången. Då var Sara djupt inne i sorgen efter att hennes mamma gått bort i bröst-cancer. Nu, mitt under intervjun tre år senare får Sara plötsligt ett sms från sin pappa Christer som vaknat till från en tupplur i rummet bredvid. Mia går ut för att hälsa och får då till sin stora förvåning se fyra vitrin-skåp fyllda med smurfar.
– Det finns en smurf som heter Drömsmurfen, berättar Christer, men den är nedpackad just nu.

Möt Sara och hennes pappa Christer och några av smurfarna i bostadsområdet Drömstan i det andra avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories.

Programmet är gjort 2019.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mia går runt i Drömstan med sin bandspelare och ett foto taget runt 1975. På bilden står hon och hänger mot en klätterställning och i bakgrunden ser man ett av trevåningshusen i arbetarklass-området Drömstan där Mias farmor och farfar Ing-Britt och Ruben bodde. Det är härifrån Mia har sina allra första minnen av Lidköping eller Lischöping som det heter på västgötska.

– Jag är uppvuxen här i Drömstan säger Sandra när Mia ringer på, och här bor typ hela min familj. Drömstan är en plats jag trivs på och ja, jag lever min dröm. Men när Mia frågar om hon kanske ändå har någon dröm kvar så svarar Sandra att ja, det har hon.

Möt Barakat, Ingrid och Sandra, några av invånarna i Drömstan i det första avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories.

Programmet är gjort 2019.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag stack väl ut från mängden kanske. Jag tror helt enkelt att andra människor anser att man är konstig och annorlunda och då är det nästan fritt fram att behandla en illa, säger Christoffer.

Christoffer är 27 år och en så kallad nörd vars största intresse är att spela tv-spel och åka motorcykel. Han kan sitta och läsa om grejor i timmar och tror att andra tycker att han är tråkig. De kompisar han har är de han gejmar med online. De är också mobbade och utan dem tror Christoffer inte att han skulle överlevt.

Möt Christoffer i serien Min spegel - De mobbade där Mia Blomgren pratar med människor om hur de påverkats av mobbning. Denna serie ingår i Mias pågående dokumentärprojekt Min spegel.

-Aftonbladet 2016:
"Min spegel heter programserien, och liksom många av Mia Blomgrens uppmärksammade radiodokumentärer är den lite lös i kanterna. "Vad ser du i spegeln?" frågar Blomgren och så vindlar samtalet iväg - och på något sätt blir det fängslande."
 
Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
OMM - Organisationen mot mobbning
Friends - Tillsammans mot mobbning

mia.blomgren@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det som är svårt med mobbning är att folk vill inte att det ska finnas. Att vuxna mobbar varandra det vill man helst sopa under mattan för man ska ju vara vuxen nog att inte mobba en annan människa svarar Rigmor på frågan om varför det verkar så svårt att lösa mobbning på arbetsplatser.
 
Björn som också blev mobbad på sin arbetsplats funderar efter nederlaget på om det kan vara gruppens sätt att sålla bort den som kanske inte skulle ha varit där i första hand?

Möt Rigmor och Björn i serien Min spegel - De mobbade där Mia Blomgren pratar med människor om hur de påverkats av mobbning. Denna serie ingår i Mias pågående dokumentärprojekt Min spegel.

-Aftonbladet 2016:
"Min spegel heter programserien, och liksom många av Mia Blomgrens uppmärksammade radiodokumentärer är den lite lös i kanterna. "Vad ser du i spegeln?" frågar Blomgren och så vindlar samtalet iväg - och på något sätt blir det fängslande."

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
OMM - Organisationen mot mobbning
Friends - Tillsammans mot mobbning

mia.blomgren@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har inga riktigt nära vänner för jag har inte vågat släppa människor inpå livet, säger Carina när Mia ringer upp för att prata om brevet Carina skrivit till henne.

– Man börjar förakta sig själv när man blir mobbad, fortsätter Carina.

I Min spegel – De mobbade pratar Mia Blomgren med människor om hur man påverkas av att ha varit mobbade. Och vad tror folk själva är anledningen till mobbningen?

 – Efter programmen Min spegel - De ensamma, berättar Mia, så fick jag mycket respons från lyssnarna och i var och vartannat mail så såg jag återigen kombinationen ensamhet och mobbning. Så jag började som vanligt ringa upp folk som skrivit och även om jag naturligtvis vet hur förödande det är för människor att ha blivit utsatta för mobbning så kanske jag ändå inte hade förstått det till fullo. Mobbning kan knäcka en människa för livet och få förödande konsekvenser. Och ofta står vi helt handfallna för det när det händer. Så jag började fundera på mobbningens mekanismer och varför det verkar vara så svårt att göra något åt mobbning? Det verkar finnas en motsättning mellan individen och gruppen som jag ville utforska i samtalen med lyssnarna. 

Möt Carina, Ellinor och Björn i serien Min spegel - De mobbade som ingår i Mia Blomgrens pågående dokumentärprojekt Min spegel.

Aftonbladet 2016:
"Min spegel heter programserien, och liksom många av Mia Blomgrens uppmärksammade radiodokumentärer är den lite lös i kanterna. "Vad ser du i spegeln?" frågar Blomgren och så vindlar samtalet iväg - och på något sätt blir det fängslande."
 
Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Hit kan du vända dig om du behöver hjälp:
OMM - Organisationen mot mobbning
Friends - Tillsammans mot mobbning

mia.blomgren@sverigesradio.se

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vi hade ju Filip i åtta år och nu har det gått så lång tid som vi inte har haft Filip och ändå lever han med oss varje dag, berättar pappa Björn. Det är ett konstigt perspektiv att tänka på. Att så blev vårt liv.

– Jag tror att livet är ödesbestämt och att man får den tid man får, säger mamma Kerstin, och jag måste också tro att vi träffas igen för annars funkar det nog inte.

När Mia träffade familjen Törnwall i radhuset i Hisings Backa första gången låg Alice i Kerstins mage. Nu är Alice 17 år och funderar på hur hon, som aldrig träffade Filip, ändå har blivit påverkad av att familjen mist ett barn. Filips storebror Alexander förstår att folk gärna vill tro att man blir starkare av saker som inte dödar en. Men han vet nu att det är ren bullshit. Man blir skadad och så läker man så gott det går och sedan får man leva med det.

Möt Kerstin, Björn, Alice, Alexander och hans son Theo, i det tredje programmet i en serie där Mia Blomgren återser människor hon mött under årens lopp.

Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en obehaglig spegelbild av att man har blivit äldre, svarar Greven när Mia frågar vad han tänker om alla de år som gått sedan de sågs första gången. Men jag inbillar mig ju fortfarande att jag är 46 år.

Möt Carl Bonde i ett samtal om hur det är att tillhöra överklassen, att återförenas med sin far på gamla dagar och tips på hur man får ett långt äktenskap.

Hör också hans fru Caroline och hennes aldrig sinande ilska över den svenska avundsjukan i det andra programmet i en serie där Mia Blomgren återser människor hon mött under årens lopp.

Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är lite konstigt att tänka att så mycket kan hända på så kort tid, säger Jesper när han återser Mia. För Micke har blivit den storebror jag aldrig haft.

– När jag lyssnade på programmet med Jesper så kände jag att det här är någon jag skulle vilja prata med för vi har gemensamma erfarenheter, berättar Micke. Så när Jesper tog kontakt med mig så tänkte jag att vad bra att han tog första steget.

Det var många lyssnare som hörde av sig till Mia efter serien Min spegel – De ensamma och bad henne hälsa till både Micke och Jesper att de inte var ensamma om att vara ensamma.

Möt Jesper och Micke i det första programmet i en serie där Mia Blomgren återser människor hon mött under årens lopp.

– I år är det 25 år sedan jag började arbeta som reporter på Sveriges Radio P1, berättar Mia. Under den tiden har jag träffat hundratals människor som berättat om sina liv och öden. Ibland måste jag bara få gå tillbaka och se hur de har det och vad som hänt sedan vi sågs sist. Dessutom är jag besatt av ämnet tid och ju äldre jag blir desto svårare har jag att greppa hur fort tiden och livet faktiskt går. Då är det bra att återse människor och inse att så är fallet för de flesta av oss.

Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag känner ju att de känner att vi inte är på samma nivå, svarar Terese, när Mia Blomgren frågar om hon varit utsatt för klasshat någon gång. Det var när jag fick en sten i huvudet under en fotbollsmatch i förorten som jag upptäckte att det finns något som heter klasshat berättar Benjamin som placerar sig själv i den övre medelklassen. Man lever ju i sin bubbla och om man inte pratar med varandra så blir det ju som om man nästan skapar ett omedvetet hat.

– Jag har kompisar som är flyktingar, hantverkare och grevar och det är ju är möten med människor från olika delar av samhället som gör livet värt att leva säger Samuel som tycker att klassbegreppet är omodernt.

Matilda å sin sida svarar direkt att hon kommer från kulturell medelklass och hon tror att det är något djupt mänskligt i att söka sig till människor man kan identifiera sig med.

Möt Matilda, Benjamin, Samuel och Therese, i serien Akademikerjävlar – Uppföljningen av Mia Blomgren där hon pratar med människor från olika samhällsgrupper om deras erfarenhet av klasshat.

Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Mina grannar består till stor del av hantverkare och undersköterskor och jag har den största respekt för deras arbete men bara för att jag 600 högskolepoäng så betyder det inte att jag är rik säger Sara. Så varför måste de ge sig på mig av alla människor?

Möt Sara i ett samtal om klass-krockar, en tendens till snobberi och insikten om att det oftast inte är ens fel att två träter.

I Akademikerjävlar – Uppföljningen pratar Mia Blomgren med människor från olika samhällsgrupper om deras erfarenhet av klasshat.

Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag försöker att göra upp med mitt eget klassförakt, säger studenten Filippa när Mia ringer upp. Min artikel Pöbelföraktet i studentbubblan, som tog upp dina radio-program om klass var förra årets mest lästa krönika i tidningen Lundagård. Jag tror att anledningen till det var att studenter här i Lund kände igen sig. Jag och andra här har nämligen en tendens att se ner på människor som inte pluggar eller tar tag i sina liv på det sätt som vi anser vara rätt och riktigt.

– När jag hade hört dina program så började jag fundera på vilken klass jag själv tillhör, berättar Lena. Och jag kom fram till att jag och min man tillhör de lägre klasserna om man ser till våra utbildningar. Men jag är duktig på mycket, smart och intelligent och det ska fan ingen komma och sätta sig på.

Möt Lena, Filippa och Lars i det första programmet i serien Akademikerjävlar – Uppföljningen där Mia Blomgren tar kontakt med människor som hörde av sig till henne efter programserierna Akademikerjävlar som i sin tur är en fortsättning på Dom kallar oss white trash.

– I flera år har jag hållit på med ett programbygge som går under arbetsnamnet Klasskampen, berättar Mia. Det har nu blivit sammanlagt 12 program där människor från alla samhällsklasser funderar kring klassresor, klasstillhörighet och hur andra ser på dem. I min nya serie följer jag återigen upp lyssnarnas funderingar och ämnet är klasshat.

Ett program från 2018 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag brukar säga det att det fulaste ordet i svenskan är ensamhet. Och det vackraste är tillsammans. Och när jag tittar mig i spegeln så ser jag bara en person.

Orden kommer från 42-årige Jesper som nu är på god väg att återhämta sig från sin depression. Men när det var som allra värst så levde Jesper i en ensam misär. För Mia visar han foton på hur det såg ut i lägenheten; vardagsrummet var översållat med kläder, pizzakartonger och annat skräp och i badrummet hade Jesper trampat upp en gång fram till duschen. För hygienen var viktig. Att vara hel och ren och visa upp en mask att allt var okej. För det var ingen som visste hur ensam han var.

Och det var ingen som frågade heller.

Avsnittet om Jesper är den femte delen i Mia Blomgrens dokumentärprojekt Min spegel. Ett år senare gjorde Mia ett återbesök hos Jesper i en ny dokumentärserie De ensamma: 1 år senare.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag bävar för stunden när jag ska sätta nyckeln i låset och komma hem till ensamheten, säger Micke. Den tiden jag är ensam gör jag ingenting med mitt liv. Det är meningslöst att bara vara jag.

Men när Mia pratar med paret Maria och Tobbe så är det egentid som står högst på listan och vetskapen om att man inte kan trolla bort sina känslor av ensamhet i en relation.

Möt Micke, Maria och Tobbe i det andra programmet i Min spegel - De ensamma som är fjärde delen i Mias dokumentärprojekt Min spegel.

Riksteatern skriver just nu en pjäs för högstadieelever med inspiration från Mias program och pjäsen har premiär 2018.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ärligt talat så känns det som om mitt inre och mitt yttre är två helt separata saker säger Maja när Mia ber henne att berätta vad hon känner inför sin egen spegelbild.

– Jag är blyg och har varit mycket ensam och då blir det mycket tid över till att titta sig i spegeln.

I Min spegel – De ensamma pratar Mia Blomgren med människor om deras upplevelser av ensamhet.

 – Jag får en del mail av lyssnarna där de berättar eller kanske mer hintar om att de känner sig ensamma säger Mia, och det handlar alltså om unga människor och människor mitt i livet. Så jag började prata med folk om det här och det som snabbt slog mig var hur ofattbart stigmatiserat det är att prata om att man känner sig ensam. Och det gjorde det ju naturligtvis extra intressant att nysta i.

Möt Maja och Martin i det första programmet i Min spegel - De ensamma där Mia ber människor att berätta vad de känner inför sin egen spegelbild. Detta är också den tredje delen i Mias dokumentärprojekt Min spegel. 

Aftonbladet 2016:
"Min spegel heter programserien, och liksom många av Mia Blomgrens uppmärksammade radiodokumentärer är den lite lös i kanterna. "Vad ser du i spegeln?" frågar Blomgren och så vindlar samtalet iväg - och på något sätt blir det fängslande."

Riksteatern skriver just nu en pjäs för högstadieelever med inspiration från Mias program och pjäsen har premiär 2018.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nikita skrev ett brev till Mia:

”Hej Mia. Jag skriver för att jag precis har lyssnat klart på den sista delen av Duktiga pojkar och misslyckade män. Jag tycker att min erfarenhet, transerfarenheten är viktig, speciellt i den här typen av ämnen som kommit upp i programmen som ju handlat om könsroller, feminism, vad är en man och sådana saker.

Det är ju så att transpersoner ofta bara brukar föras över till någon sorts konstruktionistisk diskussion, alltså att könet bara skulle vara en social konstruktion, att man inte föds till kvinna eller man utan man blir det. Men för mig så handlar det om, att mitt kött längtar efter en annan kropp, Och sorgen i det. Alltså, fysiskt, inte bara psykiskt, för det gör ont.

Och om det bara hade handlat om att känna sig feminin, eller maskulin, hade ju diagnosen inte varit nödvändig, eller hur? Och där är den ofta föraktade biologin väldigt viktig.”

Möt Nikita i det tredje programmet i Mia Blomgrens serie Det är biologin som spökar där hon pratar med lyssnare om vad det är att vara man eller kvinna och varför biologi har blivit ett tabu när vi pratar om manligt och kvinnligt?

Det här en uppföljning på Mias serie Duktiga pojkar och misslyckade män och ingår den evigt pågående programserien Könstrubbel.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När älgtjuren Tur tappar hornen tar honorna över i hagen, berättar älgskötaren Sara som tycker att det är knepigt det här med vad som är kvinnligt och manligt.

– Nu blev det dags för ”älgtjuren” att göra entré i mina program om könsroller, säger Mia. För flera lyssnare, inklusive snickaren Erik som jag ringer upp i första programmet, nämner av någon anledning just älgtjuren när vi pratar om det faktum att både män och kvinnor är djur.

Möt lyssnarna Anna, Sara och Lars-Anders och en och annan älg i det andra programmet i Mia Blomgrens serie Det är biologin som spökar om vad det är att vara man eller kvinna och varför biologi har blivit ett tabu när vi pratar om manligt och kvinnligt?

Det här en uppföljning på Mias serie Duktiga pojkar och misslyckade män och ingår den evigt pågående programserien Könstrubbel.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det biologiska resonemanget är lite nervöst att prata om, säger 24-årige feministen Oskar till Mia när hon ringer upp. Framförallt för att det går emot den här idén om att män och kvinnor är lika skapta och att könet är en social konstruktion, fortsätter Oskar. Lyssnaren Ulla berättar att hon är elak mot sin man och funderar på om kvinnor har fått andra biologiska egenskaper än muskler för att kunna visa styrka.

I Det är biologin som spökar tar Mia Blomgren kontakt med några av alla de lyssnare som skrev till henne efter programserien Duktiga pojkar och misslyckade män om män och prestation.

– Det ordet som poppade upp den här gången i mailhögen var ordet ”biologi”, säger Mia. En kvinna som heter Johanna skrev att ” Det skulle kunna vara så att det är biologin som spökar när man är ute och letar efter Alfa-hannar.”

Möt Oscar, Erik och Ulla i det första programmet i serien Det är biologin som spökar av Mia Blomgren där hon pratar med lyssnare om vad det är att vara man eller kvinna och varför biologi har blivit ett tabu när vi pratar om manligt och kvinnligt?

Det här en uppföljning på Mias serie Duktiga pojkar och misslyckade män och ingår den evigt pågående programserien Könstrubbel.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är klart att det finns akademikerjävlar! säger Lotta Sjöberg när Mia ringer upp och vill prata om det brev hon fick av Lotta efter programserien Dom kallar oss white trash.

– Nu tillhör jag kultureliten men ursprungligen så kommer jag från finsk arbetarklass. Och jag kan förstå den ilska och frustration som finns kring att det är akademikerjävlar som har makten, ordet och självförtroendet.

– Jag bara satt och gapade berättar akademikern Janne för Mia när han minns tillbaka på hur en av hans arbetskamrater en gång sa till honom att han hade gift ner sig. Jag frågade vad han menade, fortsätter Janne, och då kom det lite halvkvävt att hemtjänsten ju är lite ”white trash”.

Möt Lotta och Janne i det tredje programmet i serien Akademikerjävlar av Mia Blomgren där hon pratar med akademiker om klassresor, klassförakt och strävan efter det perfekta livet. Det här en ännu en uppföljning på Mias serie Dom kallar oss white trash.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Folk har en bild av sig som så himla goda och intelligenta just för att dom läser, säger 20-åriga Tova som kommer från en akademikerfamilj och nu pluggar Internationella relationer på Stockholms Universitet.

Nadja läser spanska och pendlar mellan Stockholm och Arboga. Hon vill helst inte att det ska höras på hennes dialekt att hon nu bor i en småstad men vet om att alltför mycket anpassning inte heller är bra. För vad händer med småstadsbornas erfarenheter om man låtsas vara storstadsbo när man börjar på universitetet?

Möt några universitetsstuderande i det andra programmet i serien Akademikerjävlar av Mia Blomgren där hon pratar med akademiker om klassresor, klassförakt och strävan efter det perfekta livet. Det här en ännu en uppföljning på Mias serie Dom kallar oss white trash.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det har nog hänt att jag sagt jävla arbetare när jag suttit i bilkön till jobbet, säger Pär, och det är ju sådant som jag har tid att tänka på nu när jag blivit förtidspensionerad från VD-jobbet på grund av Parkinsons sjukdom. Hur kunde jag tro att jag var lite för mer bara för att jag levde det goda livet?

I Akademikerjävlar fortsätter Mia Blomgren ta kontakt med människor som hörde av sig till henne efter programserien Dom kallar oss white trash.

– Det jag funderat länge och mycket på, säger Mia, är varför det är okej att se ner på lågutbildade människor. Genom åren har jag fått många mail från lyssnare från underklassen och arbetarklassen som är mer än trötta på dessa attityder. Men jag får också mycket respons från högutbildade från alla politiska läger som säger att de trott att de är toleranta fastän de nu inser att de ser ner på den klass som de i många fall själva kommer ifrån.

Möt Pär i det första programmet i serien Akademikerjävlar av Mia Blomgren där hon pratar med akademiker om klassresor, klassförakt och strävan efter det perfekta livet. Det här en ännu en uppföljning på Mias serie Dom kallar oss white trash.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det andra programmet i Mia Blomgrens serie ”Dom kallar oss White Trash” möter ni 30-åriga Therese.
Hon är på väg att köpa läsk och cigaretter när Mia Blomgren stannar henne för att fråga om hon har hört uttrycket ”white trash” någon gång? Det har hon. Otaliga gånger.

Redan som liten flicka på skolgården i den lilla orten Hallstahammar fick Therese höra att hon var både white trash och ”bidragssnigel”. Då var hennes mamma sjukskriven och hennes pappa hade fått sparken från arbetet.

Idag kan Therese räta på ryggen och skäms inte för vare sig sitt ursprung eller att hon gillar pommes frites-krydda och prydnadssaker i bokhyllan.

Ett program från 2012 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lasse är kompis med Kent och Kent. Varje dag möts de i inomhus-centrumet för att kolla läget och snacka med Flamman, Åke, Rödbetan och de andra grabbarna.

Lasse som är akademiker och konstnär. Den ena Kent har det gemensamma smeknamnet ZZ Top, på grund av det långa vita håret och skägget. Och på Åkes t-shirt står det att ”Livet är ingenting för amatörer”.

Den andra Kent har jobbat som lastbilschaufför men är nu sjukpensionär. I fyra månader har Kent  lyckats vara nykter trots att han förlorade sin fru för mindre än ett år sedan.

Det här är det första programmet i Mia Blomgrens serie ”Dom kallar oss white trash”.

Ett program från 2012 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tampas med vardagen säger sjömannen Stefan när Mia ringer upp. Han gick i land för att kunna vara med sin dotter Linda men insåg att Svenssonlivet är en utmaning.

Anton som är student, kände igen sig i kapten Vera från sjömansserien när hon berättade om att hon alltid känt sig annorlunda. För Anton har aldrig förstått vad det är kollegorna skrattar åt på lunchen.

Joakim skrev till Mia för att han kände igen sig i den gamle sjömannen Nisses berättelse om sitt starka frihetsbehov. En längtan som slutligen fick Joakim att avsluta sitt destruktiva äktenskap efter 19 år.

Möt dessa lyssnare och några till i Mia Blomgrens kontaktprogram som är en fortsättning på serien Svenska sjömän.

Musiken är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2015 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en hel del homosexuella män som arbetade inom intendenturen på amerikalinjens båtar. För livet ombord var helt enkelt friare och betydligt roligare än i land.

Rolf valde sjömanslivet för att han ville åka bort från sitt gamla liv medan Ingwar mer åkte till någonting. För som 16-åring började Ingwar arbeta på en kolpråm för att komma ut i världen för att se det han läst om i historieböckerna. Men efter ett tag sadlade han om till präst där han fick stor användning för den tolerans han fått med sig från livet på sjön.

Möt Ingwar och Rolf i det tredje programmet i Mia Blomgrens serie Svenska sjömän.

Musiken är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2015 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Veronica Schultz, eller Vera som hon kallas, har bossat över stora besättningar utomlands så har hon aldrig haft problem med att få respekt som kapten. Men av någon anledning så ifrågasätter folk här hemma att hon valt livet till sjöss.

Veronica som idag är 57 år har haft de flesta arbetsuppgifter man kan ha på en båt. Men när hon var 32 år bestämde hon sig för att gå sjöbefälsskolan i Kalmar. Vera har varit med om en hel del motgångar i livet och egentligen har hon alltid känt sig annorlunda. Men det var också det som gjorde att hon en gång bestämde sig för att bli sjöman.

Möt Vera i det andra programmet i Mia Blomgrens serie Svenska sjömän.

Musiken är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2015 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att vara sjöman idag, säger 29-årige Rasmus Blomqvist, betyder inte att du får se världen. Det finns det ingen tid för idag med tajta besättningar och tidspress.

Men Rasmus älskar ändå sitt arbete och alla de utmaningar som kan dyka upp på ett stort fartyg som kan vara en veckas färd från närmsta fastland. Rasmus stora bekymmer är krisen för svensk sjöfart och att Sverige, som har EU:s längsta kust, är på väg att förlora den maritima kunskapen som är nödvändig för ett land som ju faktiskt är en ö.

– Idag är ju alla tatuerade också de som aldrig har pissat i saltvatten! utropar Billy Svensson när han och Mia träffas på Sjömanskyrkan i Göteborg, och så visar han henne sina klassiska sjömanstatueringar.

Möt Rasmus och Billy i det första programmet i Mia Blomgrens serie Svenska sjömän.

Musiken är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2015 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag brukar inte spegla mig, säger 95-åriga Berit, och jag har egentligen aldrig funderat så mycket på om jag var snygg eller inte. Men nog ser man att slutet närmar sig.

Evelina och Francesco kan inte sluta skratta när de ser sina gamla jag och Jan Olof, som har odlat mustasch för att dölja sina tänder, tycker att det är jökigt när folk tar sefies. (Jökigt betyder larvigt.)

98-åriga Git får en chock när hon tittar sig i spegeln och ser en rynkig gammal dam. Hon ångrar att hon ställde upp på intervjun, för spegeln säger Git, den ljuger aldrig.

Folke som är 92 blir glad när folk gissar att han är 70 medan Jerzy, som brukade säga att han var ung och vacker numera bara är och.

Möt dessa gamlingar i det andra programmet i Mia Blomgrens dokumentärprojekt Min spegel där Mia ber människor att berätta vad de känner inför sin egen spegelbild.

Riksteatern skriver just nu en pjäs för högstadieelever med inspiration från Mias program och pjäsen har premiär 2018.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är jag, säger 15-åriga Viktor. Så om jag tar en selfie, varför skulle jag vilja retuschera bort allt det som gör mig till den jag är? Det blir ju bara pinsamt sen när folk ser mig i verkligheten.

Perya som är 14 år funderar på det faktum att vi i dag, när alla har en kamera i mobilen som vi vänder mot oss själva, alltid har en spegel med oss. När Adam, som beskriver sig som nörd, sitter lutad över mobilen är han orolig för att det ska synas att han tappar håret.

Det första 13-åriga Elina ser när hon tittar sig i spegeln är att hon är tjock och tror att de flesta önskar att det var insidan som syntes istället. Elin å sin sida vet inte om det är en pojke eller flicka hon ser i spegeln och undrar om hon någonsin kommer att veta?

Möt dessa unga människor i det första programmet i Mia Blomgrens dokumentärprojekt Min spegel där Mia ber människor att berätta vad de känner inför sin egen spegelbild.

- Aftonbladet 2016:
"Min spegel heter programserien, och liksom många av Mia Blomgrens uppmärksammade radiodokumentärer är den lite lös i kanterna. "Vad ser du i spegeln?" frågar Blomgren och så vindlar samtalet iväg - och på något sätt blir det fängslande."

Riksteatern skriver just nu en pjäs för högstadieelever med inspiration från Mias program och pjäsen har premiär 2018.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag började livet som idealist, säger statistiker Lena Bernhardtz som arbetar på Statistiska centralbyrån, men är nu realist och inser att man inte kan få allt. Jag tycker fortfarande att rättvisa är något att sträva efter men grundförutsättningen för livet är att vad som helst kan hända när som helst och i det finns ingen rättvisa eller orättvisa. Att leva är i sig en risk.

Möt statistiker Lena Bernhardtz i ett samtal med Mia om hur orättvist det är att män tjänar mer än kvinnor samtidigt som kvinnor lever längre, det svenska rättvisepatoset, ”vem är det mest synd om-fenomenet” och att vi kanske blandar ihop ”livet” med ”samhället”? Och så har vi det obestridbara faktum att det inte finns någon universell rättvisa.

Det här är det tredje och sista programmet i Mia Blomgrens nya serie Livet är inte rättvist som är en fortsättning på serien Meningen med livet.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är idealist säger Amanda och ser livet som jag vill att det ska vara istället för som det är. Så jag försöker verkligen att vara så perfekt det bara går. Men för ansträngningen att försöka leva upp till denna orealistiska drömbild av sig själv betalar Amanda ett högt pris.

Hawa och Emina som inte får välja vilken kille de vill bli kära i vet att man inte kan få allt i livet och kallar sig realister. Men när det gäller hur de vill framstå på sociala medier så är det perfektion som gäller. Sara blev realist när hennes älskade mamma dog och nu tar hon en dag i taget och uppskattar det hon har.

Möt några av ungdomarna på De La Gardiegymnasiet i Lidköping i det andra programmet av tre i Mia Blomgrens nya serie Livet är inte rättvist som är en fortsättning på serien Meningen med livet.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är idealist, säger HP när Mia ringer upp. Men efter att de pratat ett tag inser han att det säger han bara för att det låter finare. I själva verket ser han nu livet efter sjukdomen mer som det är än som han vill att det ska vara.

Helen å sin sida blev helt ställd när hon efter att ha fått ett funktionsnedsatt barn fick frågan om hon tyckte det var orättvist. För varför skulle det vara mer rättvist om någon annan fick det?

Pauline som förlorat flera nära och kära till drogerna tror att vi skulle vinna på att se hur folk verkligen fungerar istället för att drömma om den perfekta människan.

Möt dessa lyssnare och några till i det första programmet av tre i Mia Blomgrens nya serie Livet är inte rättvist som är en fortsättning på serien Meningen med livet.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det funkar ju inte om man känner prestation. Då får man ju Viklund direkt säger JP till Mia när hon ringer upp.

Björn som har blivit singel efter 15 år har börjat titta på porr igen och blir minst sagt förvånad av hur prestationsinriktad den har blivit. Kent å sin sida har stängt av sin sexualitet efter att ha haft relationer med kvinnor som krävt för mycket i sänghalmen. Sexual-terapeuten Malin träffar många starka kvinnor som tappar lusten med sina mjukis-män och menar att vi har en naiv syn på sexualitet som är mer mångbottnad och komplicerad än vi kanske vill tillstå.

Det här är det tredje och sista programmet i Mia Blomgrens nya serie Duktiga pojkar och misslyckade män som är en uppföljning av serien Män om patriarkatet.

Ett program från 2016 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag vill bära och fixa och vara världens bästa man som kan ta hand om sin familj men jag kan inte utan jag måste be min assistent att göra det åt mig. Då säger tjejer jag varit tillsammans med att är det inte jag som gör det rent fysiskt så gills det inte. Så jag räknas inte som fullvärdig man ens i ett förhållande där partnern har valt mig.

Det är 15 år sedan Mia träffade Ante första gången. När hon träffar Ante denna gång är det fjärde gången och sex år sedan sist då Ante har skrivit ett mail till Mia efter serien om Män om patriarkatet.

Lyssna på ett samtal om att vara man och fysiskt svag. Om att ses som det tredje könet, inte man, inte kvinna utan funktionshindrad. Om kvinnors dubbelmoral vad det gäller synen på män. Och varför har kvinnor så svårt att medge att de vill ha starka män?

Det här är det andra programmet av tre i Mia Blomgrens nya serie Duktiga pojkar och misslyckade män som är en uppföljning av serien Män om patriarkatet.

Ett program från 2016 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Janne är 160 centimeter lång och har fått hitta andra sätt att imponera på kvinnor. Hugo som är en duktig pojke har tröttnat på kravet att alltid lyckas. Kent som också skrev till Mia efter serien om Män och patriarkatet  säger att han är en misslyckad man som har gett upp hoppet om att hitta en kvinna som accepterar honom som den mjuke man han är.

Möt dessa män och några till i det första programmet av tre i Mia Blomgrens nya serie Duktiga pojkar och misslyckade män som är en uppföljning av serien Män om patriarkatet.

Ett program från 2016 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Meningen med livet är att ha kul, säger barnen på Kristinebergsskolan unisont då Mia ställer frågan.

– Det finns nog ingen gräns för hur kul det kan bli menar Gabriel även om han redan har börjat ana att livet har sina avigsidor. Lina största mål är att vara lycklig hela tiden och det blir hon genom att vara bäst. Men det är något hon är van vid som storasyster.

Simon vill också vara lycklig, i alla fall inte olycklig, som han blev då han fick reda på att han har en obotlig ögonsjukdom. Så om det skulle vara så att han blir blind så vill han hinna se pyramiderna som han tror byggts av snälla utomjordingar.

Hör några av barnen på Kristinebergsskolan i det fjärde och sista programmet i Mia Blomgrens sommarserie Meningen med livet?

Ett program från 2015 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag var hela 40 år då jag bröt mig loss från en religiös sekt för att jag själv ville hitta meningen med just mitt liv, berättar 88-åriga Britta då Mia kommer och hälsar på henne på äldreboendet i Kristineberg.

- Nu vet jag att meningen är att försona sig med de människor som gjort en illa men även att leva i nuet så att man inte missar det som vi kallar livet.

Det här är en mening som den före detta rörmokaren Arnold utanför Coop inte har funderat allt för mycket på under sina 70 år på jorden. När Mia säger att folk grubblar en hel del på denna fråga har han svårt att tro henne och berättar att inte ens när han blev påkörd andra gången tänkte han på meningen med livet.

Det här är det tredje programmet av fyra i Mia Blomgrens sommarserie Meningen med livet?

Brittas dikt "Nu"

Nu speglar sommarängen himmelriket
med liv och lust och ljuv musik

I morgon bleknar bilden bort
och mänskas liv är alltför kort

Att famna nuet är att leva
gråt och le den stund du fått

Tro ej tiden är din herre
Ögonblick är lyckans mått

Ett program från 2015 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag funderade aldrig någonsin på meningen med livet innan jag blev sjuk, säger Ulrika och visar Mia sitt morfinplåster som hon nu alltid bär mot smärtan.

– Så nu när jag ser tillbaka på vilken stress-junkie jag var och vilka prioriteringar jag gjorde så undrar jag varför man i hela världen måste bli svårt sjuk innan man ställer sig denna fråga?!

Hör samtalet med Ulrika som börjar utanför på gatan då Mia på sin vandring i de egna kvarter i Kristineberg haffar henne för att fråga vad som är meningen med livet?

Det här är det andra programmet av fyra i Mia Blomgrens sommarserie Meningen med livet?

Ett program från 2015 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Meningen med livet, det är dagarna som går, utropar den stressade hemsjukvårdaren på Kristinebergs äldreboende, innan hon hastar i väg till nästa vårdtagare.

Några trappor upp bor Britta som menar att meningen är att leva i nuet och att försona sig med människor som gjort en illa medan den före detta rörmokaren utanför Coop aldrig ens snuddat vid tanken på varför vi är här. Det hade inte Ulrika heller gjort innan hon blev svårt sjuk mitt i livet.

Gabriel och de andra barnen på Kristinebergsskolan vill att livet ska vara kul, helst hela tiden, även om de börjar ana att så kanske inte är fallet. Detta är något som 92-åriga Inga till fullo accepterar nu när hon orädd väntar på att döden ska knacka på hennes dörr.

Det här är några av all de människor mellan 9 och 90 år som ni får möta i Mia Blomgrens serie Meningen med livet?

I det första av fyra program får ni också träffa 21-årige Filip som en dag insåg att han helt hade förlorat meningen med livet. Det har också Mias 70-åriga granne som hon stöter på utanför tvättstugan.

Ett program från 2015 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Michael skrev till Mia:

– På frågan om män hatar kvinnor? kan man kanske också fråga sig varför vissa män hatar överhuvudtaget? Min teori om det manliga hatet är att det egentligen är frågan om män som i grund och botten är ledsna eller sorgsna och som i brist på förmågan att uppleva dessa känslor kanaliserar sin frustration via hatet. Många av dessa män hatar för att de, när de var små pojkar, inte fick den stora förmånen att få växa upp med föräldrar hos vilka de fick känna sig sedda och älskade. Jag tror vidare, precis som några av de du intervjuade, att det kanske inte är specifikt kvinnor dessa män hatar. De hatar troligen de flesta människor som de sas kan racka ner på.

Möt de vita medelålders männen Michael, Linus, Björn-Maria, Johan och Björn i det sista programmet i sommar-serien Män om patriarkatet. På frågan vilken hudfärg han har så svarar dock Michael att han är mer rosa än vit.

Detta är en fortsättning på serien Hatar män kvinnor? från 2013 som i sin tur var en uppföljning av temaserierna Vem älskar en feminist? Del 1 och del 2 från 2011 och 2012. Det hela har nu blivit till ett programprojekt med hittills 17 program av Mia Blomgren där hon talar med både kvinnor och män om bland annat feminismen i Sverige idag, våra könsroller, kampen mellan könen och det som kallas för kvinnohat.

Ett program från 2014 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Morgan skrev ett mail till Mia:

– Intressant programserie med rubriken Hatar män kvinnor? Jag har precis lyssnat på "En före detta kvinnohatares bekännelser". Stod själv i dörren på stripp- och porrklubbar på 80-talet. Man fick se saker man inte trodde vara möjliga. Människor som betedde sig som djur. Skitigt och nedsmutsat. När jag såg vad människor gjorde för pengar eller sex fick jag till slut sådan avsmak för både mig själv och andra att jag slöt mig helt. Jag kan fortfarande inte ha en vettig relation till en kvinna och bor numera helt ensam i en liten stuga i Norrland. Har fullständigt tagit avstånd till kvinnor, privat.

Mia åker och hälsar på Morgan i huset utanför Sollefteå. Det blir ett samtal om att det faktiskt ÄR möjligt att komma till en punkt när man sett ett par bröst för mycket, att ses som dum i huvudet för att man är en stor och har rakad skalle och om längtan efter att få slippa prestera bara för att man är man.

Det här är det tredje programmet av fyra i sommarserien Män om patriarkatet av Mia Blomgren och en fortsättning på Hatar män kvinnor?

Ett program från 2014 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jocke skrev ett mail till Mia:

– Kände mig manad att mejla och tacka dig för den mycket tankeväckande programserien Hatar män kvinnor? som jag följt de senaste dagarna. Den har genererat många frågor och funderingar, väckt diskussioner i min närhet och jag gissar att du har fått en hel del reaktioner efter programmen. Precis som många kvinnor jag mött är det "naturliga" utgångsläget i många situationer känslan av att hamna i underläge, att vara lovligt byte för människors hat och fördomar och förstås att man som homosexuell inte längre är en riktig man. Temat hat väcker så många känslor.

Jocke bor i Stockholm och Mia besöker honom för ett samtal om vem som har rätten att få kallas man, hur komplicerat begreppet kvinnohat egentligen är och hur det är att bli så känslig inför vad andra säger att man till slut tror att ”det där säger de bara för att jag är homosexuell”.

Det här är det andra programmet av fyra i sommarserien Män om patriarkatet av Mia Blomgren och en fortsättning på Hatar män kvinnor?

Ett program från 2014 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anders skrev ett mail till Mia:

– Jag vill tacka för den genomlysande och underhållande programserien Hatar män kvinnor? där du gräver i det vi kallar kvinnohat genom att låta både kvinnor och män fundera på vad begreppet kvinnohat egentligen betyder? Mina vänner skulle nog säga att jag på många sätt är en “traditionell” man, gift, pappa och farfar med en fallenhet för fotboll och öl. Men jag valde också en gång i tiden att bli barnmorska.

Mia åker ner till Helsingborg och träffar Anders för ett samtal om den alltför trånga mansrollen, alfahanars fascinerande självsäkerhet och lyckan i att gå sin egen väg och ”kasta av sig ”patriarkatets bojor” för att citera Anders.

Det här är det första programmet av fyra i sommarserien Män om patriarkatet av Mia Blomgren och en fortsättning på Hatar män kvinnor?

Ett program från 2014 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nisse mailade Mia Blomgren efter den uppmärksammade serien Vem älskar en feminist? Då skrev Nisse att ”Man skrattar ofta åt män som befinner sig i en lille Fridolf-situation. Men för mig är det lite tråkigt att man skrattar åt när män blir förtryckta.” Så Mia åker och träffar ”Nisse” som trots den mångåriga misshandeln inte hatar varken sin fru eller någon annan kvinna.

Johannes mailade också till Mia och skrev att ”Hur jäkla bra har vi män egentligen haft det i historien? Vilka djupgående, historiskt-kulturellt färgade samhällsströmmar är det som bestämmer Mannen av idag?

Jag känner mig inte alls fri eller särskilt överordnad (jo visst, över kvinnorna om jag så ville, men inte över samhällsstrukturen).”

Lyssna på Nisse, Johannes och andra män OCH kvinnor i det sjätte och sista programmet i Mia Blomgrens serie Hatar män kvinnor?

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man slår inte en kvinna på det sättet om man inte hatar henne! säger Kent med eftertryck Och efter att i en stund ha vridit och vänt på frågan om han själv hatar kvinnor, så frågar sig slutligen Kent om det kanske är så att han faktiskt själv varit en kvinnohatare? Han har i alla fall full förståelse för att andra kan se honom som en……

I den femte delen i Mia Blomgrens serie Hatar män kvinnor? möter ni Kent Wetterskog.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tror i stället att män älskar kvinnor, säger Martin, som är i full färd med att tatuera Peter, som har den barbröstade drakkvinnan tatuerad på kroppen och som tycker män som skickar anonyma hatbrev till offentliga kvinnor är idioter.

Anders å sin sida är för feg för att tatuera sig men har istället 200 stygn i huvudet efter en skidolycka. Han menar att han inte kan utgå ifrån att det inte finns kvinnohat bara för att han aldrig känt något. En gång gick Anders på stripp-klubb för att testa hur det var men gillade det inte.

Det gör däremot pensionären Anders nummer två som aldrig tänkt tanken att porrindustrin kan ses som kvinnohatande av andra. För kvinnor är ju det bästa han vet? Och så är han en baddare på att skriva ekivoka limerickar.

Möt Martin, Peter, Anders Ett och Anders Två i den fjärde delen av sex i serien Hatar män kvinnor? 

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Detta var också en forskning som hon blivit enormt hånad och hatad för av andra kvinnor. Män däremot har hon aldrig känt hat ifrån. Så för Petra är begreppet kvinnohat inte helt okomplicerat och något hon tycker vi använder alldeles för slarvigt. För vad det är vi egentligen menar med ordet kvinnohat?

Möt feministen, författaren och forskaren Petra Östergren i den tredje delen av sex i serien Hatar män kvinnor?

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur får Annette den här ekvationen att gå ihop?

I serien Hatar män kvinnor? undersöker Mia Blomgren det som kallas kvinnohat. I den andra delen av sex möter vi Annette.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vill du prata om kvinnohat så ska du prata med mig svarar taxi-chaffisen Lena när Mia frågar om män hatar kvinnor? För vad var annars det psykiska och fysiska våld som jag fick utstå under så många år ett uttryck för?

Makena å sin sida säger skrattande att det är svårt att veta om män hatar henne för att hon är svart, invandrare eller kvinna.

Men hårdrockaren Sofia, som har en t-shirt där det står att Kafka inte heller hade det så roligt, tror inte att hennes före detta kille slog henne för att han hatade kvinnor.

Möt dessa kvinnor och några till i det första programmet av sex i serien Hatar män kvinnor?

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på det fjärde och sista programmet i serien Jag retar mig på dig där Mia Blomgren går tillbaka i tiden i sin radioproduktion. Möt den ”avvikande” byggjobbaren Robban, Sveriges första bodybuildingproffs Golge, häxan Carina och greve Bonde. Hör några av några av alla de människor Mia har mött under sina 20 år med en mikrofon i handen.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För det är inte bara svårt att älska sin nästa utan det är svårt att älska sig själv också.

Kärleken från frugan och prästen Helén fick Lars Blomgren (ej släkt med Mia Blomgren) att tolerera sig själv bättre.

Hör ett samtal mellan prästen Lars och ateisten Mia om svårigheten med att alltid vara den gode och tolerante och om att tolerans med sig själv nog är grunden för att stå ut även med andra.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men August har aldrig slagit tillbaka mot sina plågoandar och menar att det är toleransen som vinner i längden.

Mikaela retar sig på dom som vill vara coola och hon tror att andra retar sig på henne när hon drar ordvitsar. Jonathan bråkar en del med sin tvillingbror Glenn men tänker en del på det här med  tolerans. För han vet att han inte är som andra men det gör inget för Jonathan vill vara unik.

Lyssna på vad barn har att säga om det här med tolerans och intolerans i det andra programmet i sommarserien Jag retar mig på dig.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Djurälskaren Magali tror att andra kan reta sig på henne för att de innerst inne vet att hon egentligen har rätt. Och hon å sin sida retar sig på kapitalister.

Möt snickaren, djurälskaren, kapitalisten och andra i ett stafett-program om varför vi retar oss så förbannat på varandra.

Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Som republikan är det en rätt märklig känsla när folk helt plötsligt bockar och bugar för en!

Men efter att ha forskat om lekens betydelse, rollspel och hierarkier menar Lars-Erik att han nu bättre förstår varför vi dras till den kungliga familjen.

Ett program från 2011 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och när ekipaget äntligen åkte förbi några meter från Katarina då var glädjen fullkomlig.

– Det tog tio sekunder, säger Katarina, och sedan var det över.

Ett program från 2011 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Möt några av innevånarna i Östersund och hör dom berätta om sina känslor och tankar om kungafamiljen och monarkin i det första programmet av Mia Blomgren.

Ett program från 2011 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Är du arkitekt? Nä. Jag är truckförare, svarade Peter och undrar varför folk är så sugna på att kategorisera.

Forskaren Sanna funderar på människosynen i vissa akademiska kretsar och prästen Helene blir förbannad när folk som ser sig som solidariska använder begreppet white trash.
 
Möt fler Tendenslyssnare i den tredje delen och sista delen av Mia Blomgrens temaserie Dom kallar oss white trash – uppföljaren.

Ett program från 2012 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Annika skrev ett långt brev till Mia Blomgren efter första delen av Dom kallar oss white trash. Mia ringde upp och det slutar med att Annika får besök hemma i Skåne.
 
Möt den målande kulturtanten Annika i ett samtal om att vilja vara förmer än andra och om en klassresa som gick spikrakt upp för att sedan kraschlanda.
 
Det är det andra programmet i Mia Blomgrens serie Dom kallar oss white trash – uppföljaren.

Ett program från 2012 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sigge fick sig en käftsmäll av programmen och Stefan berättar om hur han hemifrån har fått lära sig att behandla alla schysst oavsett vilket jobb de har. Eller inte har.

Nana kan fortfarande känna hur förnedrande det var när busschauffören härmade hennes stamning när hon var liten flicka. Hon undrar när folk ska börja se henne som vemsomhelst och funderar på frågan: Varför sparkar folk neråt?

Möt några av alla de Tendenslyssnare som hörde av sig till Mia Blomgren efter serien ”Dom kallar oss white trash”.

Ett program från 2012 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fjärde och sista delen i temaserien ”Vem älskar en feminist?

Ett program från 2011 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kevin har precis ätit kebab med vitlökssås på områdets pizzeria när Mia Blomgren slår sig ner bredvid honom på bänken och frågar om han har kallat någon ”white trash” någon gång? Det har han. För Kevin gillar att sitta och fantisera om folk som går förbi. Hur de bor och vad de gör.

Som till exempel damen på bänken lite längre bort. Hon med schäfern och den svarta katten och de ditmålade ögonbrynen. Kevin tror att hon har bott i förorten hela sitt liv.

Och det visar sig stämma. För Elsa som damen heter har bott i ”ett av de mest white trash-täta områden i Sverige” i över 40 år och även om hon inte gillar uttrycket så kan hon bjussa på att folk kallar henne white trash.

Det kan däremot inte Kevin som tror att han skulle bli riktigt förbannad. Trots att han VET att han inte är eller någonsin kommer att bli white trash...
 
Ett program från 2012 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har reservationer mot den feminism som råder i samhället i dag, säger Julia Y Sonnerup när Mia besöker henne i nya villan i Linköping.

– Men samtidigt är jag tacksam för det arbete som den feministiska rörelsen i Sverige har gjort för jämlikheten, fortsätter Julia, en av kvinnorna som skrev efter ”Vem älskar en feminist?”

När Julia, som kom från Kina till Sverige som 16-åring, åkte tillbaka på sin bröllopsresa, så såg hon ett kvinnoförtryck som var betydligt mer påtagligt än om man jämför med Sverige.

– Vi anser att man som kvinna helt ska kunna bestämma över sitt eget liv, skrev Madeleine Wallin. Även om det innebär att man väljer att vara en mamma som är hemma med sina barn under några år

– Många av oss i HARO, som är en organisation som jobbar för att man ska kunna vara hemma med sina barn, är feminister. Vi arbetar för jämställdhet, men inte på samma sätt som alla andra kvinnor,

Hör Julia, Madeleine och andra kvinnor det tredje programmet i Mia Blomgrens temaserie ”Vem älskar en feminist? – Damernas tur.”

Ett program från 2012 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Trots att flera av männen hade negativa synpunkter på feminism så tycker jag att all beröring mellan människor är bra fortsätter Suzanne Osten.

Möt dramatikern, regissören och feministen Suzanne Osten i ett samtal om hatet mellan feminister och antifeminister, önskan om rättvisa mellan könen och oviljan att vara ful.

Ett program från 2012 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Camilla Paulsson blev faktiskt lite sårad när hon hörde vissa av männen beskriva hur en kvinna ska vara.

– Men å andra sidan, fortsätter hon, så har jag ju också tjejer runtomkring mig som ifrågasätter hur jag lever mitt liv! 

Grupp 8 är ju tyvärr nedlagt, säger 72-åriga May-Britt Lundgren när Mia ringer upp. Jag ser ingen förändring och jag tycker det har blivit en backlash! Det måste man väl få bli arg över?!

Möt några av alla de kvinnor som hörde av sig till Mia efter temaserien "Vem älskar en feminist?" i det första programmet i uppföljningserien "Damernas tur."

Ett program från 2012 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det tredje programmet möter vi mansforskaren Niclas Järvklo som är feminist och antifeministen Boris Benulic och så Roffe som samlar skalbaggar men som aldrig träffat någon feminist.

Ett program från 2011 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mia Blomgren möter P O Enquist som är gift med Gunilla Thorgren, en av de första kvinnorna i grupp 8.

Ett program från 2011 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör olika män berätta om sina tankar om feminism och feminister i Mia Blomgrens serie "Vem älskar en feminist?".

Ett program från 2011 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vi som inte har korrekta uppfattningar i vissa frågor har ju ganska klart för oss att den politiska korrektheten gör att sanningen om den verkliga samhällsutvecklingen i landet inte får komma till uttryck säger en av lyssnarna efter Mias serie. En annan menar att begreppet PK används för att avväpna sin samtalspartner på samma sätt som ordet rasist. Fast tvärtom. Alltså för att täppa till truten på dom som inte tycker annorlunda. Förvirrande? Lyssna på Mias serie.

Möt också hjärn-forskaren Annika Dahlström innan och efter att hennes bok Könet sitter i hjärnan kom ut i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens numera klassiska serie Politiskt (in)korrekt?

Mia minns:
"– Upprinnelsen till den här serien var ju naturligtvis att samhällsdebatten totalt stagnerat. Människor kände som att de gick på äggskal och det gjorde också mig frustrerad. Innan hade jag gjort program om bland annat barnäktenskap, prostitution och andra ämnen som ansågs kontroversiella. Och istället för att prata OM dessa människor så träffade jag dom istället för att se hur dom såg på saken. Och jag har fortsatt att dokumentera människors olika perspektiv i bland annat de pågående dokumentär-projekten Klasskampen, Könstrubbel och Rapport från ett Kungadöme."

Ett program från 2007 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är medelklassens rädsla för att snacka om saker. Man undviker allting för att det är ångestskapande. Men vad är det för fel att ha lite ångest? undrar forskaren Jonathan Friedman i samtalet med Mia.

Jonathan är född i USA, stod på barrikaderna 1968 och är professor i socialantropologi på Lunds universitet och i Paris. Han har forskat om det mångkulturella samhället och resultaten har fått människor att kalla honom både rasist och nazist. Jonathan är också jude.

–  Vi har allvarliga problembilder i vårt samhälle och om vi inte diskuterar de utan bara säger nu ska alla vara snälla mot varandra vad får vi för samhälle då? Jo vi får ett samhälle där dom här sakerna växer fast vi liksom inte riktigt vill se dom.

Karl-Olof Arnstberg är professor i etnologi och sysslar i första hand med samhällsforskning. Han har bland annat forskat och skrivit om den höga kriminaliteten hos de svenska romerna och för det har han blivit offentligt utskälld. Men det får honom inte att sluta med att försöka skilja på vad han ser som gott och ont, sant och falskt.

Möt Jonathan och Karl-Olof i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Politiskt (in)korrekt? där de bland annat kommer in på finliret i hur ordet rasist används och den skändning det innebär att bli offentligt anklagad för att vara rasist.

Möt dessa obekväma forskare i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Politiskt (in)korrekt?.

Ett program från 2007 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag anses vara politiskt inkorrekt säger författaren Petra Östergren och jag anses politiskt korrekt säger prästen Marta Axner. Hör två feminister reda ut vad man får skratta åt, prata om och hur det är att hamna i den offentliga skamvrån. Bara för att man ställer frågor. – Jag var en väldigt uppskattad och aktad feminist som blev en föraktad feminist. Och det gick väldigt fort säger Petra.

Och få ett smakprov på den amerikanske författaren och satirikern James Finn Garners version av Rödluvan. Garners skrev om några av våra käraste sagor i sin bok Politically Correct Bedtime Stories och tanken var att alla människor skulle kunna läsa sagorna utan att känna sig det minsta kränkta. Att dessa godnattsagor skulle vara helt igenom politiskt korrekta.

Möt Petra, Marta, Rödluvan och Stora stygga vargen i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Politiskt (in)korrekt?

Ett program från 2007 av Mia Blomgren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med till Kungliga Operan och hör invånarna där fundera kring begreppet ”politisk korrekthet” i Mia Blomgrens numera klassiska reportage-serie om politisk korrekthet i Sverige som hon gjorde våren 2007. 

Mia minns tillbaka:
” – Den här serien sändes på våren 2007 i P1 och jag minns att min mail kraschade av det enorma gensvaret från lyssnarna. Programmen gjordes i en tid då det fortfarande rådde stor konsensus i det offentliga samtalet och människor var otroligt frustrerade över vad man fick prata om eller inte. Det var utgångspunkten till att jag ville undersöka mekanismerna bakom och problemen som uppstod i och med det svenska PK-fenomenet.

Serien gick för 14 år sedan och Facebook var fortfarande var exklusivt, den första Iphone-modellen började säljas i Sverige året efter och twitter vad det inte många som visste vad det var. Så när programmen sändes var det som att öppna en damm. Nu har vi gått några varv men med tanke på de i cykler återkommande diskussionerna om vem som får säga vad så känns det märkligt nog som om serien fortfarande är aktuell. ”

Programmet nominerades 2007 för Bästa Reportage i Radioakademin.

Ett program från 2007 av Mia Blomgren.