Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Andreas T Olsson om Magnus Härenstam!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Andreas T Olsson som valt komikern, skådespelaren och manusförfattaren Magnus Härenstam, som han både beundrar och känner ett inspirerande släktskap med. Hur kommer det sig att han redan i unga år identifierade sig med den korrekta, kostym- och portföljbärande mannen?

Andreas T Olsson är skådespelare och författare. Han började på Teaterhögskolan i Stockholm 2010 och som examensarbete skrev och satte han upp monologen "Sufflören" 2012. Året efter hade den premiär på Dramaten och blev publiksuccé som spelades ända fram till våren 2022. Han ingår i Dramatens fasta ensemble och har bland annat haft rollen som Blek af Nosen i Shakespeares "Trettondagsafton". Hösten 2022 hade han premiär på sin nya monolog "Kulturbärarna" på Oscarsteatern i Stockholm. Han har också satt upp revyer och kabaréer, haft filmroller, arbetat som skribent och romandebuterade med "Den sista gästen" 2017.

Magnus Härenstam (1941-2015) föddes i Västervik. Under universitetsåren lärde han känna regissören Lasse Hallström, som sammanförde honom med Brasse Brännström för att göra underhållningsprogram. Det blev den första tv-serien av många för SVT, där det stora genombrottet kom med "Fem myror är fler än fyra elefanter" 1973. Duon gjorde flera krogshower och filmer, men efter sjutton år upphörde samarbetet. Magnus Härenstam fortsatte som komiker, gjorde många filmroller, var delägare i Maximteatern och programledare för frågesporten "Jeopardy". 2005 återförenades han och Brasse Brännström i uppsättningen "Muntergökarna".

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har skådespelaren Helena af Sandeberg valt att tala om författaren Bodil Malmsten, vars språk hon avgudar. Hon läste romanen ”Nästa som rör mig” på 90-talet och efter det var hon fast! Numera är det framför allt diktsamlingarna hon återvänder till och tycker att Malmstens sista diktbok, ”Det här är hjärtat”, är något av det bästa som skrivits om kärlek och död.

Skådespelaren Helena af Sandeberg studerade vid Actors studio i New York på 90-talet, återvände till Sverige och slog igenom med tv-serierna ”Nudlar och 08:or” och ”Rederiet”. Därefter har hon gjort ett femtiotal film- och tv-roller, som till exempel Eva Kaludis i filmatiseringen av Håkan Nessers ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö”, polisen Jeanette Eriksson i tv-serien som bygger på Leif GW Perssons trilogi ”Välfärdsstatens fall” och Malou i Levan Akins ”Deg” och Jana i ”Vi i villa”. Hon har också medverkat i ett stort antal scenuppsättningar och hon tillhör den fasta ensemblen på Kulturhuset Stockholm stadsteater. Där har hon bland annat gjort Hedda i ”Hedda Gabler”, Maja i ”Tre systrar”, Laura i ”Fadren”, Bella i ”Gasljus” och Anna i ”Tiden är vårt hem”. Vårvintern 2024 har hon huvudrollen som fru Alving i den kritkerrosade uppsättningen av Ibsens ”Gengångare” i regi av Kjersti Horn.

Bodil Malmsten (1944-2016) föddes i Bjärme i Jämtland. Hon debuterade som författare med barnboken ”Ludvig åker” 1970, men fick sitt stora genombrott med diktsamlingen ”Damen, det brinner” 1984. Hennes första roman ”Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån” kom 1994 och nominerades till Augustpriset. Malmsten skrev dikter, romaner, noveller, dramatik, mängder av krönikor och kåserier och blev älskad av både publiken och kritikerna för sitt rytmiska, lekfulla språk, svarta humor och teman om människans ensamhet och sökande efter mening i konsumtionssamhället. 1999 gick flyttlasset till Frankrike och där hon skrev några mer självbiografiska, men samtidigt starkt samhällskritiska böcker, bland annat ”Priset på vatten i Finistère”. Efter drygt tio år återvände hon till Sverige och även till lyriken, sista diktsamlingen ”Det här är hjärtat” gavs ut 2015.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! Den här gången är det musikern Martin Hederos som valt Tove Jansson, vars texter han ofta har citerat i turnébussen. ”Skurken i muminhuset” till exempel, som han läst otaliga gånger för sin son, har gjort djupt intryck på honom. Varför identifierar han sig med Muminpappan i den berättelsen? Och hur hänger det ihop med tiden som rockmusiker i Soundtrack of Our Lives?

Musikern och kompositören Martin Hederos spelar fiol, piano och klaviatur. Han var en av originalmedlemmarna i det oerhört framgångsrika rockbandet Soundtrack of Our Lives som bildades på 90-talet. Sedan 2010 spelar han med Tonbruket, men 2018 startade han också Hederosgruppen, som tilldelades ”årets jazz” på Grammisgalan 2023. Han samarbetar och ger ut album med andra svenska musiker och band i olika konstellationer, till exempel Ane Brun, Nino Ramsby, Mattias Hellberg, Nina Persson, Sofia Karlsson och Stefan Sundström. Han har också gett ut soloalbum, till exempel det uppmärksammade ”Hederos c/o Satie” från 2022. Tillsammans med Irya Gmeyner har han komponerat tv- och filmmusik, bland annat till ”Tunna blå linjen”. 2024 är ett år fyllt av turnéer bland annat med det återförenade Soundtrack of Our Lives.

Tove Jansson (1914-2001) föddes i Helsingfors. Föräldrarna var konstnärer och hon började teckna tidigt och fick en serie publicerad redan som 14-åring. Hon utbildade sig till bildkonstnär, men var också en skicklig illustratör. Under 30- och 40-talen blev hon känd för sina vassa satirteckningar i bland annat tidskriften Garm. Jansson riktade udden mot både Hitlertyskland och Stalins Sovjet och det var också krigsåren som ledde till att hon började skriva böckerna om Mumintrollen, som hela tiden hotas av faror i sin trygga Mumindal. Hon blev världsberömd för seriestripparna i The Evening Standard och med böcker som ”Kometen kommer”, ”Trollkarlens hatt” och ”Vem ska trösta Knyttet?”. Efter muminböckerna skrev hon även dramatik, noveller och romaner som till exempel ”Sommarboken”. Hon arbetade också som bildkonstnär livet ut.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aase Berg om Aksel Sandemose

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren och litteraturkritikern Aase Berg som valt den norska författaren Aksel Sandemose, som hon tycker är en besvärlig, men inspirerande idol. Hur kunde hans jantelag om kollektivets förtryckande konformitet få henne att vilja bli författare? Och vilka likheter ser hon mellan sina egna böcker och hans romaner?

Aase Berg är författare och kritiker. Hon debuterade 1997 med diktsamlingen "Hos rådjur" och har hittills skrivit åtta diktböcker där en omtalad trilogi om moderskap ingår – "Forsla fett" (2002), "Uppland" (2205) och "Loss" (2007). Hon har också skrivit en ungdomsroman och två vuxenromaner – "Haggan" och "En uppblåst liten fittas memoarer". Den självbiografiska essäboken om djur, "Spöket", gavs ut 2022

Aksel Sandemose (1899-1965) föddes i danska Nyköbing Mors. Han växte upp i en arbetarklassmiljö, gick till sjöss som ung, men hemma igen arbetade han som journalist och författare. 1930 flyttade han till Norge, 1933 gav han ut genombrottet "En flykting korsar sitt spår" som är en rasande uppgörelse med barn- och ungdomsåren i Nyköbing, som i boken heter Jante. Här formulerade Sandemose sin berömda Jantelag, de tio budorden om att man inte ska tro att man är förmer än någon annan. 1958 gav han ut "Varulven" - en av hans mest kända romaner om arbetarsonen och författaren Erling Vik, hans älskarinna, överklasskvinnan Felicia Venhaug och hennes make, storbonden Jan Venhaug.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har skådespelaren Peter Andersson valt Ingvar Hirdwall, en skådespelarkollega som betytt mycket för honom. I slutet av 60-talet var han med sin gymnasieklass på Göteborgs stadsteater för att se en av Kent Anderssons samhällskritiska pjäser. Han fångades av Hirdwalls fantastiska skådespelarkonst och försökte därefter att inte missa något av de han gjorde på scen och film. Drygt trettio år spelade de för första gången i samma uppsättning, Harold Pinters ”Fastighetsskötaren”, hur kändes det att äntligen få arbeta tillsammans?

Skådespelaren Ingvar Hirdwall var sparsmakad med intervjuer och i Sveriges Radios arkiv finns det tyvärr inte mycket att hämta. I Kulturlivet den här gången hörs därför klipp ur skådespelaren Jakob Hultcrantz Hanssons fina intervju i podden TR-Actor från 2017. Vill du höra hela samtalet, lyssna till exempel här Intervju med skådespelaren Ingvar Hirdwall i TR-Actor

Skådespelaren Peter Andersson utbildades vid Scenskolan i Göteborg och blev sedan fast anställd på Dramaten 1979. Han har medverkat i en många uppsättningar både på Dramaten och Stockholms stadsteater. Han har haft roller i bland annat pjäser av Lars Norén som ”Och ge oss skuggorna” och ”Personkrets 3:1”, Harold Pinters ”Fastighetsskötaren” och ”Hemkomsten i regi av Thommy Berggren och nyligen i Alexander Mörk-Eidems ”Morbror Janne”. Hösten 2023 medverkar han i ”Hamlet” regisserad av Sunil Munshi. Han har medverkat i flera tv-produktioner som ”Hammarkullen” och ”Den osannolika mördaren”, men också i ett stort antal filmer, som till exempel Colin Nutleys ”Änglagård”, Björn Runges ”Om jag vänder mig om” och filmatiseringarna av Stieg Larssons Milleniumtrilogi, där han rosades för sin roll som advokat Nils Bjurman.

Ingvar Hirdwall (1934-2023) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem. Efter att ha arbetat som elektriker i några år, satsade han på skådespeleriet och anställdes på Göteborgs stadsteater, där han under 60-talet bland annat spelade i Kent Anderssons ”Flotten”, ”Sandlådan och ”Hemmet” (tillsammans med Bengt Bratt). På 80-talet arbetade han främst på Stockholms Stadsteater, men också senare som frilansare. Vid sidan om stora teaterroller i pjäser av Strindberg, Ibsen, Pinter och Beckett gjorde Ingvar Hirdwall mycket film och TV. Samarbetet med regissören Lars Molin ledde till många minnesvärda roller, bland annat i ”Kejsaren av Portugallien” och ”Tre kärlekar”. Han blev också mycket folkkär för rollen som grannen - ”ska du ha dig en stänkare” - i hela 46 Beckfilmer.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Nina Zanjani som valt jazzsångerskan Monica Zetterlund. Det var på skådespelarutbildningen som hon fick i uppgift att sjunga en låt som Zetterlund gjort och det kom att bli en upplevelse som hon bär med sig än idag – varför? Och hur kan Monica Z:as sätt att sjunga inspirera henne som skådespelare?

Nina Zanjani är skådespelare och regissör. Efter examen från Teaterhögskolan i Stockholm 2007 arbetade hon i många år på Göteborgs stadsteater, där hon bland annat gjorde huvudrollerna i "Klaras resa" och "Hedda Gabler". Hon har också medverkat i uppsättningar på Backateatern och Stockholms stadsteater, idag tillhör hon Dramatens fasta ensemle. Det har också blivit många tv- och filmroller i till exempel "Wallander", "Hamilton", "Älska mig" och "Selma". Hon ågnar sig också åt musik, bl a regisserade hon First Aid Kits scenuppsättning med musik och text av Leonard Cohen på Dramaten 2017 och har också samarbetet med gruppen Tonbruket.

I programmet medverkar också Nils Landgren, trombonist, sångare och och konstnärlig ledare för Jazzradion

Monica Zetterlund (1937-2005) föddes i Hagfors i Värmland. Hon upptäcktes i slutet av 50-talet och 1958 började hon i Arne Domnérus band på Nalen. Samma år albumdebuterade hon och lanserades runt om i Europa och USA. 1962 inledde hon sitt långa och nära samarbete med i Hasse och Tage. Monica Z arbetade intensivt med scen- och tv-framträdanden, skivinspelningar, revyer och som skådespelare både på scen och i film – 1972 fick hon en Guldbagge för sina roller i "Nybyggarna" och "Äppelkriget". Hon arbetade redan från början med de främsta musikerna och hennes låtkatalog rymmer allt från jazzstandards och folkvisor, till schlager och revynummer.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt talar skådespelaren Liv Mjönes om en favorit, den amerikanska skådespelaren Philip Seymour Hoffman. Hon fascineras av hur han använder hela sitt väsen när han agerar och hur han vågar ta vara på dramatiken som finns i en scens mellanrum. Philips Seymour Hoffmans skådespelarkonst förenar fysisk närvaro med psykologisk skärpa och Liv Mjönes inspireras inte bara av hans briljans, utan också av modet att inte alltid göra det förväntade.

Skådespelaren Liv Mjönes arbetar med teater, film och tv . Efter utbildningen på Teaterhögskolan, anställdes hon på Stockholms stadsteater där hon bland annat medverkade i ”Hamlet” och ”American hotel”. Hon slog igenom med långfilmsdebuten ”Miffo” av Daniel Lind Lagerlöf 2003 och har sedan dess varit med i ett stort antal filmer, på senare år bland annat i ”All inclusive”, ”Den allvarsamma leken”, skräckfilmen ”Midsommar” och i ”Tigrar”. Hon har också gjort mycket tv, där hon haft roller i serier som ”Bibliotekstjuven”, ”Torpederna” och ”Händelser vid vatten”, där hon spelar textilkonstnären Barbro Torbjörnsson – en hyllad rollprestation som nominerades till tv-priset Kristallen för årets biroll. Det har även blivit flera barn & familje-serier som till exempel ”Familjen Andersson” på SVT.

Philip Seymour Hoffman (1967-2014) föddes i Fairport, New York, USA. Han utbildade sig till skådespelare i New York och började vid teatern, men fick under 90-talet alltfler filmroller. Han blev känd för sina många biroller, som till exempel i ”Magnolia”, och prisades för de mångbottnade porträtten av oftast missanpassade eller excentriska, obehagliga karaktärer. Han gjorde både indiefilm och stora Hollywood-produktioner som till exempel ”Mission Impossible” och Oscarsnominerades flera gånger – 2006 tog han hem statyetten för huvudrollen i ”Capote”. Trots arbetet med de många filmrollerna, fortsatte han att spela och regissera teater på Broadway och ansågs vara en av sin generations främsta skådespelare. Philips Seymour Hoffman hade varit drogfri i över tjugo år när han började missbruka igen och dog av en överdos, endast 46 år gammal.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! Den här veckan har den grafiska formgivaren, filmregissören och manusförfattaren Lasse Åberg valt Walt Disney, som varit med honom med honom sedan han köpte sin första Kalle Anka-tidning på 40-talet. Förutom att Musse Pigg, Kalle Anka, Pluto och flera andra av Disneys figurer har varit motiv i hans bilder, har han också skapat en av världens främsta Disney-samlingar, som visas på det egna museet i Bålsta. Där finns också delar av hans unika konstsamling och rekvisita från filmerna om Stig-Helmer Olsson. Följ med Kulturlivet dit!

Lasse Åberg är grafisk formgivare, skådespelare, filmregissör och manusförfattare. Hans film ”Sällskapsresan” från 1980 toppar listan över de mest sedda svenska filmerna och flera av hans andra alster placerar sig också högt, bland annat debuten ”Repmånad” och ”Den ofrivillige golfaren”. Han utbildades till grafisk formgivare på Konstfack 1960-1964, men gjorde också bland annat mycket tv med konstnären Ardy Strüwer och succén ”Trazan Apansson” med Klasse Möllberg, då också framgångsrika Electric Banana band med gitarristen Janne Schaffer bildades. Lasse Åberg har bland annat formgett stolstyg till Stockholms tunnelbana, gett ut böcker och den senaste kom 2023 - ”Samlade fragment ur ett spretigt liv” - samt tilldelats en mängd priser, bland annat en Hedersguldbagge 2020.

Walter Elias ”Walt” Disney (1901-1966) föddes i Chicago, USA. Han visade tidigt intresse för att rita och teckna serier och fick redan som 18-åring jobb som reklamillustratör. Under 20-talet flyttade han och brodern Roy till Los Angeles och började producera tecknade kortfilmer. Tillsammans med vännen, animatören Ub Iwerks, skapade Disney figuren Musse Pigg och filmen ”Steamboat Willie” från 1928 - den första animerade ljudfilmen - blev en sensation. 1937 kom den första tecknade långfilmen, Snövit, som följdes av Pinocchio, Dumbo men också den experimentella Fantasia. Disneyimperiet växte med nöjesparkerna Disneyland och bolaget började också att göra vanliga underhållningsfilmer. Höjdpunkten blev filmen Mary Poppins från 1964 som vann fem Oscars.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! I det här avsnittet har fotografen Elisabeth Ohlson valt barockkonstnären Michelangelo Merisi da Caravaggio. Hon har inspirerats av hans sätt att skildra ljus och mörker, men känner också igen sig i mycket, bland annat i hans ovilja att använda professionella modeller och hur han arrangerade sina motiv. Några gånger har hon även använt hans målningar som förlagor, till exempel i utställningen id:TRANS där bilden ”Tvivlaren” är ett slags kopia av Caravaggios ”Tomas Tvivlaren”.

Elisabeth Ohlsson är fotograf, konstnär och regissör. Hon började arbeta som dagstidningsfotograf 1980, men med fotoutställningen ”Ecce Homo” 1998 fick hon sitt konstnärliga genombrott. Bilderna som skildrar Jesus tillsammans med hbtq-personer i bibliska motiv, väckte starka reaktioner och det förekom till och med bombhot och att bilder förstördes. Flera av hennes andra bildsviter som till exempel ”Jerusalem” och ”In hate we trust” – som inspirerats av barockkonstnären Caravaggio – har väckt mycket uppmärksamhet och hon hör till de mest kända fotograferna i Sverige. Hon har också gjort teater och debuterade som regissör med uppsättningen ”Kung Kristina Alexander”. 2023 regisserade hon sin egen pjäs ”Ulla & Zarah” på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Michelangelo Merisi da Caravaggio (1571-1610) föddes i Milano, men flyttade som 21-åring till Rom efter att ha gått i lära hos en framstående målare. Han blev snabbt känd för sitt realistiska, dramatiska måleri som bröt med traditionerna med sina skarpa kontraster mellan ljus och mörker och val av modeller som ofta var vanligt folk från gatan, även i hans religiösa måleri. De flesta av uppdragsgivarna var från katolska kyrkan som behövde kraftfulla verk som väckte känslor i kampen mot protestantismen. Caravaggio hade ett hetsigt temperament och hamnade ofta i bråk. Efter att ha mördat en man 1606, var han på flykt i flera år, bland annat i Neapel och på Malta. Till sist benådades han av påven, men på vägen tillbaka till Rom dog Caravaggio, endast 38 år gammal.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har multiinstrumentalisten Emil Svanängen, också känd under artistnamnet Loney Dear, valt Johann Sebastian Bach som han på senare år har ägnat mycket tid åt. För honom handlar det om att försöka förstå musiken, att bryta ner den i absoluta beståndsdelar, och det är framför allt verken Das wohltemperierte Klavier och Goldbergvariationerna som han gett sig in i. Vad har det dagliga tragglandet vid pianot hittills gett honom för upptäckter och insikter?

Emil Svanängen, känd under artistnmanet Loney Dear, är multiinstrumentalist, sångare och kompositör. Han har 20 år bakom sig som artist och i januari släpptes hans nionde album, ”All things go”. Han har gett ut sin musik på egen hand, men också på etiketter som Sub Pop och Peter Gabriels Real World – Gabriel har för övrigt kallat honom för ”Europas Brian Wilson” och Loney Dears album har hyllats av kritiker såväl här hemma som internationellt. Han har studerat på Kungliga musikhögskolan i Stockholm, pryade hos jazzpianisten Esbjörn Svensson i tonåren och har samarbetat med allt från artister som Andrew Bird och Helena Sjöholm, till Blåsarsymfonikerna, Kronobergarnas Musikkår och Svenska kammarorkestern.

Johann Sebastian Bach (1685-1750) föddes i Eisenach, Tyskland. Han kom från en musikersläkt, började arbeta som kyrkoorganist som mycket ung och skrev sin första komposition när han var 20 år. Bach var självlärd som kompositör, men inspirerades av samtida barockkompositörer att modernisera kyrkomusiken. Hans nydanande sätt att fläta samman olika stämmor har gett honom epitetet kontrapunktens mästare och han räknas än idag som en av dom främsta inom orgelmusiken. Han skrev mängder av verk för kyrkans alla högtider som till exempel Matteuspassionen, men även profan musik som till exempel Goldbergvariationerna. I 27 år var Johann Sebastian Bach kantor i Leipzig och det var där han dog efter ett slaganfall 65 år gammal.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har konstnären Jens Fänge valt att prata om konstnären Dick Bengtsson och hans egenartade konst som gjorde starkt intryck på den unge Jens. Han tycker själv att hans första målning han gjorde som konststudent på Valand tydligt förhåller sig till Dick Bengtsson och att det än i dag finns beröringspunkter mellan de två – inte minst gåtfullheten.

Konstnären Jens Fänge är utbildad vid konsthögskolan Valand och Hovedskous målarskola i Göteborg. Han debuterade i mitten av 90-talet och har sedan dess ställt ut både i Sverige och utomlands. Han har bland annat haft separatutställningar på Bonniers Konsthall, Eskilstuna Konstmuseum och Göteborgs Konstmuseum. Våren 2024 visas ”Ett annat land” på Galleri Magnus Karlsson och det är den femte separatutställningen i ordningen på galleriet. Han har också medverkat i många grupputställningar och finns representerad på exempelvis Moderna Museet och Nationalmuseet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum och Museet for samtidskunst i Oslo. Sedan 2017 är han medlem av Konstakademien.

Dick Bengtsson (1936-1989) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem på Söder. Förutom några konstkurser var han självlärd och blandade genrer och stilar på ett egensinnigt sätt. Oljemålningarna, lätt surrealistiska med hus och skugglika figurer. Han kunde lackera dem för att sedan gå över målningarna med ett hett strykjärn, allt för att få dem både solkiga och tidlösa. Han blev också känd för att använda symboler, som bland annat hakkors, på flera verk. Bengtsson gjorde också collage, konstfilm och var en föregångare inom installationskonsten i Sverige. Dick Bengtssons betydelse för svensk 1900-talskonst är odiskutabel – han har influerat många konstnärer som kommit efter honom och kallas ofta för ”konstnärernas konstnär”.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råman som valt Orrefors första kvinnliga formgivare, Ingeborg Lundin. Sedan unga år beundrar hon hennes glas – och är till och med lite avundsjuk på vasen ”Timglas” – men det är egentligen först nu som hon också ser att de två är mer lika än hon anat tidigare.

Ingegerd Råman är glasformgivare och krukmakare. Efter utbildning på Konstfack började hon på Johansfors glasbruk, men startade också eget krukmakeri 1967. På 80-talet anställdes hon som formgivare på Skrufs glasbruk, dryga tio år senare på Orrefors. Hon hör till de mest tongivande formgivarna i Sverige och hennes funktionella, rena design har också nått internationella framgångar. Hon har arbetat med IKEA, Efva Attling, Kimura Glass Co Ltd och Arita i Japan – för att nämna några få av alla. Hon har även samarbetat med arkitekten Gert Wingårdh i flera projekt som till exempel Liljevalchs+ och de svenska ambassaderna i Berlin och i Washington.

Ingeborg Lundin (1921-1992) föddes i Växjö. Hon studerade vid Konstfack och arbetade sedan som teckningslärare under en tid. 1947 kom hon till Orrefors Glasbruk som den första kvinnliga formgivaren. Hon experimenterade med de traditionella metoderna, stilen var utmanande och lekfull, lätt och elegant. Mest känd är hon för den stora, luftiga, klotformade vasen Äpplet som belönades med guldmedaljen på glastriennalen i Milano 1957. Vid sidan om konstglaset formgav hon även lampor, glasväggar och serviser som till exempel Silvia-glasen. 1971 sa Orrefors upp sina fast anställda formgivare och Lundin var borta från glaset i 20 år innan hon återvände och då till Målerås glasbruk.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sten Ljunggren som valt regissören och skådespelaren Lennart Hjulström. Det var framför allt på 70- och 80-talen som de arbetade ihop på Stadsteatern och Folkteatern i Göteborg, uppsättningarna var många och ofta hyllade. För Sten Ljunggren, som snart varit skådespelare i 60 år, är han en av de regissörer som betytt mest för honom.

Skådespelaren Sten Ljunggren anställdes på Norrbottensteatern 1967 efter examen från scenskolan i Malmö. På 70-talet flyttade han till Göteborg och var omväxlande på Folkteatern och på Stadsteatern, där han träffade regissören Lennart Hjulström. 1989 började han på Stockholms stadsteater där han fortfarande arbetar. Han har medverkat i en mängd scenuppsättningar och bara för att nämna några få, Roland Janssons ”Bänken”, Strindbergs ”Dödsdansen”, Lars Noréns ”Stillheten” och Arthur Millers ”En handelsresandes död”. Våren 2024 spelar han regementsläkare Tjebutykin i Tjechovs ”Tre systrar”. Sten Ljunggren filmdebuterade 1971 och har sedan dess gjort ett 80-tal film- och tv-roller. Några exempel är ”Jönssonligan får guldfeber”, ”Gräns” och ”Bränn alla mina brev” och nu nyligen ”Tillsammans -99”. Han har medverkat i älskade tv-serier som ”Tre kärlekar”, ”Skärgårdsdoktorn” och ”Pistvakt”. 23 februari 2024 är det premiär för ”Tre systrar”på Kulturhuset Stadsteatern, där han spelar rollen som regementsläkare Tjebutykin.

Lennart Hjulström (1938-2022) studerade sociologi i Uppsala och var aktiv i studentteatern. 1961 kom han in på elevskolan vid Göteborgs stadsteater och fortsatte sen arbeta där som skådespelare och regissör. Tillsammans med Kent Andersson och Bengt Bratt låg han bakom dom banbrytande och radikala pjäserna som sattes upp under 60-talet ”Flotten”, ”Hemmet” och ”Sandlådan”. 1976 gick han vidare till Folkteatern i Göteborg, där han bland annat satsade på dramatik skriven av arbetarförfattare. I stora uppsättningar som till exempel ”En varvsdröm” deltog amatörer vid sidan om professionella på scenen.I slutet av 80-talet flyttade Hjulström till Stockholm och Dramaten och blev Sveriges första professor i regi. Han regisserade också mycket film och TV och blev en känd skådespelare för den breda publiken.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det komikern och journalisten Ina Lundström som valt författaren Ernest Hemingway. Hans sparsmakade stil har påverkat hennes egna skrivande, men böckerna har också fått henne att delta i en tjurrusning i Pamplona, sova under bar himmel och göra en tatuering med romanen ”Klockan klämtar för dig” i tankarna.

Ina Lundström är komiker och journalist. Tillsammans med Emma Knyckare och Scroll-Mia gör hon podden Flashback forever, som ligger högt upp på den svenska podd-toppen. Våren 2024 turnerar hon och komikern Petrina Solange med ”PetrINA”. Hon har skrivit och arbetat som redaktör för tidskrifter som Offside, Filter och Faktum, samt varit programledare för Ring P1, Karlavagnen och Sommarvärd på Sveriges Radio. Hon har bland annat även tävlat i På spåret i SVT och i Alla mot alla i 5:an och gjort SVT-dokumentärserien ”Ina hjärta Bruce” om Bruce Springsteen.

Ernest Hemingway (1899-1961) föddes i Illinois, USA, och började arbeta som reporter redan som sjuttonåring. Under första världskriget var han ambulansförare vid den italienska fronten, något han senare skildrade i romanen ”Farväl till vapnen”. På 20-talet var han en del av den stora gruppen exilförfattare som verkade i Paris och under den perioden skrev han flera stora verk som till exempel ”Och solen har sin gång” och novellsamlingen ”I vår tid”. Han blev redan då känd för sin korthuggna stil och teman om rotlöshet, kärlek, förlust och sårbarhet. På 40-talet bosatte sig Hemingway på Kuba, men vistades mycket i Europa och skrev journalistik, bland annat som krigskorrespondent. Hans sista stora roman ”Den gamle och havet” gavs ut 1952 och bidrog till att han tilldelades Nobelpriset 1954.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Anna-Karin Palm som valt att tala om Carl Jonas Love Almqvist, en författare hon gärna återvänder till och som mer än en gång tagit plats i hennes egna texter. Dessutom har hon ett motto från hans brevroman ”Araminta May” som hon gärna tar till emellanåt: Pourquoi hänga läpp!

Anna-Karin Palm, författare och kulturskribent, romandebuterade 1991 med ”Faunen” och fick sitt genombrott med ”Målarens döttrar 1997”, som översattes till flera språk. Förutom romaner, som till exempel ”Snöängel”, har hon också skrivit novellsamlingar, essäer och barnböcker. 2019 kom hennes stora Selma Lagerlöf-biografi ”Jag vill sätta världen i rörelse” som bland annat nominerades till Augustpriset i fackboksklassen. I den självbiografiska ”Jag skriver över ditt ansikte” 2021, skriver hon om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom. 2023 valdes hon in i Svenska Akademien på stol nr 16.

Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) skrev romaner, drama, lyrik, musik, satir, journalistik och samhällskritik och rörde sig fritt mellan tidens litterära stilar. Under 1830-talet gav han ut ett gigantiskt verk i flera band som han kallade Törnrosens bok, där ett av hans mest omtyckta verk, ”Drottningens Juvelsmycke” ingick. Mest känd är han kanske för kortromanen ”Det går an” från 1839, där romanfiguren Sara Videbeck motsätter sig äktenskap och förespråkar jämställdhet mellan kvinna och man. Boken ledde till en av de största litterära fejderna i Sverige. Almqvist förlorade sina inkomster, skuldsatte sig och 1851 gick han i landsflykt efter att han – sannolikt – försökt att förgifta sin långivare. Efter femton år i Amerika avled Carl Jonas Love Almqvist i Bremen på väg hem till Sverige.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Niklas Rådström som valt den ryska tonsättaren Dmitrij Sjostakovitj, en av 1900-talets stora kompositörer som hela livet försökte skapa den musik han ville, samtidigt som han försökte överleva – som konstnär, men också rent bokstavligen – i det totalitära Sovjetunionen. Vad är det i den balansgången som griper Niklas Rådström?

Niklas Rådström är författare, poet och dramatiker. Hans mångfacetterade författarskap omfattar romaner, diktsamlingar, pjäser, filmmanus och essäer. Han har även skrivit operalibretton och samarbetat med framstående musiker och tonsättare som Sven-David Sandström och Daniel Börtz. Han har tilldelats en mängd priser och utmärkelser, bland annat Aniara-priset, Övralidspriset och Augustpriset för romanen ”Medan tiden tänker på annat”. För scen och film har han exempelvis skrivit ”Hitlers barndom” och ”Bröderna Mozart”. 2020 kom diktsamlingen ”Då, när jag var poet” och ”Som har inget redan hänt”, som kretsar kring det akuta cancerbesked han fick 2017. Våren 2024 ger han ut romanen ”Drömmarna vi tillsammans drömmer”. Niklas Rådström är ledamot av Samfundet De nio och professor i kreativt skrivande vid Linneuniversitetet.

Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975) var en rysk kompositör. Han studerade han piano och komposition och var bara 19 år när han skrev sin första symfoni. Under 1920-talet tillhörde han avantgardisterna innan den fria konsten helt kvävdes runt 1930. Trots det blev hans vågade opera ”Lady Macbeth från Mtsensk” 1934 en publiksuccé, tills att Stalin såg den två år senare. Operan stämplades att vara ”kaos i stället för musik” och Sjostakovitj hamnade i kylan. Han levde därefter i ständig skräck för att fängslas och balanserade hela sitt liv mellan att vara makten till lags och ändå skriva det han ville. Sjostakovitj är en av de stora kompositörerna på 1900-talet och skrev bland annat femton symfonier och lika många stråkkvartetter.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det koreografen, regissören och dansaren Anna Vnuk som valt en av sin stora förebilder, Bob Fosse. Hon såg sina första Fosse-filmer när hon gick på Balettakademien på 90-talet och drabbades av hans utsökta koreografi – en beundran som bestått och som idag också handlar om hans skicklighet som filmregissör.

Anna Vnuk är koreograf, dansare, regissör och dramatiker. Hon gick på Balettakademien i Stockholm och slog igenom med den egna föreställningen ”Solofestival med mig själv” på Riksteatern i början av 2000-talet. Därefter blev det flera uppsättningar för Riksteatern, Backa Teater och på Stadsteatern i Stockholm där hon bland annat satte upp en egen musikal ”Skaka galler” och gjorde koreografin till föreställningen ”Karl Gerhard” med Rikard Wolff. På Dramaten har hon exempelvis regisserat musikalen ”Får jag vara med” och på SVT flera produktioner för barn. 2015 regisserade hon Grotescos ”näradödenrevyn” på Scala-teatern och har sedan dess arbetat med humorgruppen som skådespelare, regissör och koreograf.2024 sätter hon upp ”Anna Vnuk är Bastarden” – som hon skrivit, regisserat och koreograferat själv – på Unga Klara, i samarbete med Göteborgs Stadsteater.

Bob Fosse (1927-1987) föddes i Chicago, USA. Han började dansa som liten och redan i tonåren uppträdde han och gjorde egna koreografier. Han slog igenom på Broadway i början av 50-talet både som dansare och koreograf. Bob Fosse anses ha revolutionerat musikalen med sin dansstil, side shuffles, spretande jazzhänder och attribut som hattar och käppar. 1954 prisades han med en Tony för koreografin i ”The Pajama Game” och det skulle bli många priser genom åren. Han skapade flera musikaler, bland annat ”Chicago”, men regisserade även fem filmer. Mest känd är ”Cabaret” från1972, som fick åtta Oscars, bland annat för bästa regi. Filmen ”All That Jazz” (1979) som baserades på hans eget liv som självdestruktiv kvinnotjusare och drogmissbrukare i showbiz, vann Guldpalmen i Cannes 1980.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ERNST-HUGO JÄREGÅRD – EN BRILJANT OCH ORIGINELL SKÅDESPELARE

Ernst-Hugo Järegård föddes i Ystad 1928. Skolåren var svåra och han längtade till scenen, vilket hans far motsatte sig. Fadern ska ha varit Järegårds förebild i många av hans ondsinta rollkaraktärer. Efter teaterskolor i Paris och Malmö och arbete på flera stadsteatrar kom Järegård till Dramaten 1962. Här gjorde han flera av dom stora roller som han blev känd och älskad för, i bland annat I väntan på Godot med Jan-Olof Strandberg. Järegård är en av våra mest originella aktörer med sin utåtriktade spelstil. Han gillade det absurda och groteska och spelade både fars och tragedi. Dessutom var han ofta med i TV, gjorde krogshower, reklamfilm och reste runt i skolor. Under 1990-talet fick Järegård en ny, yngre publik i och med rollen som läkaren Stig "danskjävlar " Helmer i Lars von Triers TV-serie Riket. Det ledde till att Järegård uppträdde med popband och läste dikter, bland annat inför 32 000 fans på en Gyllene Tider konsert. Ernst-Hugo Järegård dog av cancer 1998. Han blev 69 år.

ERNST-HUGO JÄREGÅRD VAR EN TÄNDANDE GNISTA FÖR REINE BRYNOLFSSON

Skådespelaren Reine Brynolfsson började på Teaterhögskolan i Malmö 1976 och arbetade sedan på Stadsteatern i Göteborg, där han bland annat var med i Björn Melanders uppsättningar av Lars Noréns "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med Gud". När båda pjäserna gjordes året efter för SVT, blev han känd för den stora publiken och är en av de främsta skådespelarna i Sverige. I början av 90-talet kom han till Dramaten där han spelat i uppsättningar som "Och ge oss skuggorna" och "Oidipus/Antigone". Han har också gjort ett stor antal tv- och filmproduktioner, till exempel var han med i Bo Widerbergs film "Ormens väg på hälleberget" 1986, Colin Nutleys "Black Jack" 1990, Jens Assurs "Korparna" 2017 och Lisa Langseths "Kärlek och anarki" 2020. Reine Brynolfsson läser också in ljudböcker. Han har tilldelats många priser, bland annat Gunn Wållgren-stipendiet 2018 med motiveringen: "Reine Brynolfsson är en av våra erfarnaste, mångsidigaste och skickligaste skådespelare, och samtidigt en egensinnig och personlig konstnär - och människa. Han är en djärv vägvisare till teaterkonstens många vida salar och hemliga kammare"

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sara Parkman om Dansar Edvard Jonsson!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det folkmusikern Sara Parkman som valt att prata om vallåtsmusik. Dansar Edvard Jonsson räknas till de främsta, men varför väcker hans lockrop och kulning så starka känslor i henne? Och hur inspirerar han hennes musik, som till exempel i låten E4 N från solodebuten "Sara Parkmans skog"?

Sara Parkman är folkmusiker och kompositör. Hennes unika blandning av folk- och popmusik har nått en stor publik och hittills har hon gett ut tre soloalbum, "Eros agape philia" är den senaste. Hon samarbetar ofta med musikerna Hampus Norén och Samantha Ohlanders. Tillsammans skrev de "Fäboland" för RIksteatern och Ohlanders och Parkman turnerade 2017 med "Matriarkerna", som också blev ett album. Sommaren 2023 sätter Teater Västernorrland upp "Ronja Rövardotter" med musik av Parkman och Norén.

Dansar Edvard Jonsson (1893-1976) föddes i Malung. Som ung vistades han på familjens fäbod där han lärde sig att locka på djuren, kula, men också gamla visor. Med tiden blev han känd för sin personliga sångstil som präglades av mycket känsla och att han sjöng i ett högt tonläge. Han har inspirerat många folksångare och är än idag en stor förebild.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har trombonisten och sångaren Nils Landgren valt att tala om Bengt-Arne Wallin, den legendariska jazztrumpetaren som även var kompositör, arrangör och pedagog. Som ung studerade Nils Landgren klassisk trombon, men efter att ha varit med på en storbands-workshop med Bengt-Arne Wallin, blev det allt tydligare att det inte var en symfoniorkester som var målet. Vad var som gjorde så djupt intryck på honom?

Trombonisten och sångaren Nils Landgren spelade trummor som barn, men började med trombon som trettonåring. Han har samarbetat med en mängd framstående musiker, både i Sverige och internationellt, till exempel Esbjörn Svensson, Thad Jones, Pat Metheny, Herbie Hancock, ABBA, Björn Skifs, Rigmor Gustafsson – bara för att nämna några! Han spelar allt från storbandsjazz till funk, pop & rock, skivdebuterade 1983 och har sedan dess gjort flera egna album och i samarbete med andra. Han har bland annat också varit konstnärlig ledare för Bohuslän Big Band, Nordtyska Radions Big Band och Jazzfest Berlin. 2023 blev han konstnärlig ledare för Jazzradion i P2, Sveriges Radio. 1992 bildade han det hyllade bandet Nils Landgren Funk Unit.

Bengt-Arne Wallin (1926-2015) föddes i Linköping. Han började spela trumpet som ung och var under 50-talet med i flera stora jazzorkestrar, bland annat i Arne Domnérus band. På 60-talet la han trumpeten på hyllan för att i stället komponera och arrangera. Han var tidig med att göra jazzarrangemang av svensk folkmusik och LPn ”Old Folklore in Swedish Modern” 1962 är en milstolpe. Bengt-Arne Wallin skrev musik för film, radio, TV och teater, men också barnmusik och låtar till Melodifestivalen, bland annat ”Nygammal vals” med Svante Thuresson och Lill Lindfors 1966. 1972 blev han en av de första som undervisade i jazz på Musikhögskolan i Stockholm, något han gjorde i tjugo år. På 90-talet återupptog han trumpetspelandet, bland annat med sitt eget band Five to five.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har komikern, regissören, manusförfattaren, skådespelaren och kompositören Claes Eriksson valt Povel Ramel, som han hörde redan som liten pojke på radion. Under åren med humorgruppen Galenskaparna komponerade Claes Eriksson hundratals sångnummer och inspirerades av den Ramelska konsten att skapa svängiga nummer, där det råder en symbios mellan musik och komik – en förmåga han beundrat och eftersträvat.

Claes Eriksson är regissör, manusförfattare, revyartist, komiker, skådespelare och kompositör. Efter studentspex och humorgruppen Utan lots, bildade han tillsammans med Kerstin Granlund och brodern Anders Eriksson Galenskaparna i slutet av 70-talet. 1982 slog de ihop sig med sånggruppen After shave och fick sitt stora publikgenombrott med ”Macken” på SVT 1986. Därefter följde succé på succé. Revyer som ”Stinsen brinner” och ”Grisen i säcken”, filmer som ”Hajen som visst för mycket” och ”Monopol” samt tv-serien ”En himla många program” är några få exempel på allt som Claes Eriksson skrivit och medverkat i. Han har också gett ut boken ”Alster”, gjort monologföreställningar, översatt och regisserat Donizettiopera på Göteborgsoperan 2022. Han har belönats med många priser, bland annat Povel Ramels Karamelodiktstipendiet 1987.

Povel Ramel (1922-2007) föddes i Stockholm 1922. Redan innan han fyllt 20 år hade Povel Ramel satt upp sin första revy och debuterat på scen i tävlingen Vi som vill opp. Genombrottet som låtskrivare och pianist kom 1944 med ”Johanssons Boogie Woogie vals”, som spelades flitigt på radion. Under mer än 60 år var han en av Sveriges främsta och inflytelserika underhållare – en pianist och sångare som skrev revyer, krogshower och låtar i rasande fart med en stil inspirerad av jazz och crazyhumor. Vid sidan om det lekfulla och knasiga som ”Köp inte en zebra” blev Povel Ramel också folkkär med sånger som ”Underbart är kort” och ”Ta av dig skorna”. De populära Knäppupprevyerna spelades runt om i landet från 1952 till 1968 och sen fortsatte han med krogshower, medverkan i TV och radio och var aktiv in i det sista. Hans betydelse för efterkommande humorgenerationer går inte att överskatta.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har regissören och dramatikern Maria Blom valt att prata om filmskaparen John Hughes, tonårsfilmernas okrönte konungen på 80-talet. Hennes tonårshjärta klappade mycket hårt för filmer som ”Födelsedagen”, ”Pretty in pink” och ”The Breakfast club” och för henne var hans namn synonymt med kvalité. Idag kan hon själv se hur hon influerats av John Hughes, framför allt i de första 90-talspjäserna, men känner också igen mycket i hans sätt att arbeta med manus och rollkaraktärerna. Vad var hans storhet?

Maria Blom är regissör, dramatiker och manusförfattare. Hon började att arbeta med teater på 90-talet och satte bland annat upp ”Dr Kokos kärlekslaboratorium” och ”Sårskorpor” på Stockholms stadsteater och ”Under hallonbusken” på Dramaten. Hennes debutfilm ”Masjävlar” 2004 blev en publiksuccé och tilldelades tre Guldbaggar i kategorierna Bästa film, Bästa manus och Bästa kvinnliga biroll. Därefter har hon gjort långfilmer som exempelvis ”Nina Frisk”, ”Hallåhallå” och ”Monky”. Hon regisserade också den animerade ”Bamse och Häxans dotter” 2016, men jämte filmskapandet har hon fortsatt med att både regissera och skriva för teater. Senast har hon gjort tv-serien ”Hålla samman” för SVT.

John Hughes (1950-2009) föddes i Michigan, USA. Redan i unga år skrev han skämt till kända komiker och jobbade med reklam. Under 70-talet var han en av de mest kreativa skribenterna på humortidningen National Lampoon. Karriären sköt fart när tidningen började med filmprojekt och Hughes skrev manuset till succén ”Ett päron till farsa” 1983. Han började att regissera och kallades ”tonårskomedins kung” med filmer som ”Födelsedagen”, ”The Breakfast Club” och ”Fira med Ferris”. Efter några år slutade han med regi för att istället enbart skriva och producera. ”Ensam hemma” 1990 blev hans i särklass främsta publiksuccé. Han köpte samtidigt en stor lantgård i Illinois och slutade så småningom helt i filmindustrin för ägna sig åt lantbruk och familjen. John Hughes dog oväntat i en hjärtattack, endast 59 år gammal.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren och illustratören Joanna Rubin Dranger som valt sin pappa, inredningsarkitekten och möbeldesignern Jan Dranger. I slutet av 60-talet skapade han tillsammans med designerkollegan Johan Huldt möbler i knalliga färger och billiga material för den unga generationen – de skulle vara resurssnåla, enkla att flytta och komma i platta paket. Kreativiteten präglade Joanna Rubin Drangers uppväxt, men kraven var också höga, hur har det påverkat hennes eget arbete?

Joanna Rubin Dranger är illustratör och författare. Hon har bland annat studerat på Konstfack i Stockholm och debuterade 1990 med barnboken ”Arg!” som hon skrev tillsammans med Anna Karin Cullberg. Hon har gett ut flera tecknade romaner, den första var ”Fröken livrädd & kärleken” 1999 och boken ”Fröken Märkvärdig & karriären” från 2001 blev också en animerad film 2010. Hon har skrivit barnböcker, bland annat om flickan Nell, varit professor på Konstfack och 2023 belönades den självbiografiska, tecknade dokumentärromanen ”Ihågkom oss till liv”, med Nordiska rådets litteraturpris.

Jan Dranger (1941-2016) föddes i Stockholm och på 60-talet studerade han inredningsarkitektur och möbelformgivning vid Konstfack. Där ingick han i en grupp formgivare som ville skapa billiga, men bra och miljövänliga möbler för den nya så kallade jeansgenerationen, bland annat möbler i wellpapp. 1968 startade han och designkollegan Johan Huldt Innovator och blev oerhört framgångsrika och nyskapande med sina lätta, flyttbara och resurssnåla möbler med avtagbara tyger i starka färger. I slutet av 70-talet gick Jan Dranger vidare på egen hand och blev känd för bland annat fåtöljen ”Media chair” och de uppblåsbara möblerna i serien SoftAir.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om och i veckans avsnitt har musikern och kompositören Georg ”Jojje” Wadenius valt trumpetaren Miles Davis. Georgs mamma, Eva Engdahl, var pianist och Sveriges första kvinnliga kapellmästare och hemmet var fyllt av jazzskivor. I samlingen fanns det mesta av dåtidens stora jazzmusiker, däribland Miles Davis som gjorde djupt intryck på den unga Georg – intryck som sedan influerat hans egen musik.

Georg ”Jojje” Wadenius är gitarrist, sångare, kompositör, arrangör och producent. Han blev känd i slutet av 60-talet då han spelade med grupperna Made in Sweden och Solar Plexus, men också för sin medverkan på Pugh Rogefeltds debut ”Ja dä ä dä” och succén med barnskivan ”Goda' goda'” med texter av Barbro Lindgren. I USA har han bland annat spelat med Blood, sweat and tears och husbandet i tv-humorshowen Saturday night live. Han har även samarbetat med en mängd framstående musiker, bladn annat Monica Zetterlund, Diana Ross, Steely Dan, Paul Simon och Aretha Franklin. Idag spelar han med bandet Cleo.

Miles Davis (1926-1991) föddes i Illinois, USA. I tonåren spelade han trumpet med lokala jazzband, studerade sedan vid musikskolan Juilliard i New York, men hoppade av för att spela med saxofonisten Charlie Parkers bebop-grupp i mitten av 1940-talet. Det blev starten på en enastående karriär som trumpetare, bandledare och kompositör. Miles Davis är en av de mest inflytelserika och framstående jazzmusikerna under 1900-talet och albumet ”Kind of blue” från 1959 är den mest sålda jazzskivan genom tiderna. Han prövade hela tiden nytt, från bebop och cool jazz, till afrikanska rytmer, funk, rock och jazz fusion. På åttiotalet fick han sina största kommersiella framgångar med mer popinfluerad musik, som till exempel en cover på Cyndi Laupers ”Time after time” och albumet ”Tutu” som han gjorde tillsammans med med Marcus Miller.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren, psykoanalytikern och översättaren Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, som valt att prata om den amerikanska 1800-talspoeten Emily Dickinson. 2011 gav han ut diktsamlingen ”Brukaren”, men efter det tappade han intresset helt för att skriva lyrik, ett slags poetisk kris som han kallar det. Men läsningen och arbetet med att översätta Dickinsons dikter blev en vändpunkt, då han återfick tron på dikten.

Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, är författare, kritiker översättare och verksam som psykoanalytiker. Debuterade med diktsamlingen ”Kung-kung” 1990 och har därefter skrivit flera diktsamlingar, till exempel ”Brukaren” 2011 och ”Jag är ingen mördare” 2023. Han har bland annat även gett ut romanen ”Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek” och essäböckerna ”Glömskans bibliotek” – som augustprisnominerades 2016 – och ”Röstautograferna” 2019 . Tillsammans med poeten Jenny Tunedal har han översatt Emily Dickinsons Faskikel 40 ”De enda nyheterna” och Faskikel 34 ”Ändlös rosmarin”. Han skriver också för OBS i P1.

Emily Dickinson (1830-1886) föddes i Massachusetts, USA. Hon började skriva tidigt, var välutbildad, läste mycket och inspirerades av flera författare, bland annat Ralph Waldo Emerson och John Keats. Döden och längtan efter kärlek och frihet var återkommande teman i hennes diktning. Hon var periodvis oerhört produktiv, men bara ett fåtal av hennes dikter publicerades under hennes livstid. Hon ansågs excentrisk av många, levde sitt liv till största delen i hemmet, men ägnade sig åt ett livligt brevskrivande med vänner, andra författare och publicister. Fyra år efter hennes död publicerades ett första urval av de närmare 1800 dikter hon skrivit.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det nya avsnittet är det Maria Sid, skådespelare och chef för Kulturhuset Stockholm Stadsteater, som valt den italienska dramatikern och skådespelaren Dario Fo. Hon var en etablerad skådespelare sedan många år när de träffades för en uppsättning på Svensk teatern i Helsingfors. Regianvisningen han gav efter första genomdraget löd – försök nu att vara så dålig du någonsin kan – ett råd som kom att bli helt avgörande för hennes sätt att spela!

Maria Sid-Achrén är chef för Kulturhuset stadsteatern i Stockholm, regissör och skådespelare. Hon scendebuterade 1993 och har haft en mängd teater- och filmroller i både Finland och Sverige. För den svenska publiken är hon bland annat känd för rollerna i tv-serier som ”Livet i Fagervik”, julkalendern ”Hotell Gyllene Knorren” och även i Maria Bloms lpångfilm ”Hallåhallå”. De senaste åren har hon bland annat regisserat de kritikerhyllade stadsteateruppsättningarna ”Min fantastiska väninna” och ”A chorus line” och medverkat i Netflixproduktionen ”Konferensen”.

Dario Fo (1926-2016) föddes i Lombardiet, Italien. Han var en dramatiker och regissör som förenade commedia dell artes traditionella gycklarroll med samtida samhällskritik. 1954 gifte han sig med skådespelerskan Franca Rame som liksom han var aktiv inom vänstern. De bildade sin första teatergrupp 1958 och samarbetade livet ut. Han har varit en av de mest dramatikerna i världen med sina satirer om korruption, byråkrati, rasism, och inte minst den katolska kyrkan. Hans mest kända stycke, Mistero Buffo, fördömdes som hädisk av Vatikanen. 1997 fick Dario Fo Nobelpriset för att han ”i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet”.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

TITIYO OM ARETHA FRANKLIN!

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har sångerskan, artisten och låtskrivaren Titiyo Jah valt souldrottningen Aretha Franklin, en sångerska som får Titiyo att jubla i studion! Allt började hemma i tonårsrummet när hon spelade in sig själv på kassettbandspelaren med plattan "Aretha arrives" i bakgrunden. "Mamma grät när hon hörde inspelningen..." Hör om kärleken till låten "Rock steady" och om vad Titiyo tycker om att bli kallad "Sveriges Aretha Franklin".

Titiyo Jah är en av Sveriges främsta soul- och popartister. Hon började som bakgrundssångerska, men det stora genombrottet kom 1989 med "Talking to the man in the moon" – en låt som Eldorados Kjell Alinge blev så förtjust i, att han spelade enbart den låten ett helt program! Hon albumdebuterade 1990 med "Titiyo" och gav ut flera album åren därefter. "Come along" från 2001 nådde förstaplatsen på albumlistan. Hon är fyrfaldigt Grammis-belönad, har samarbetat med svenska artisteliten och medverkat i TV4:as "Så mycket bättre" två gånger.

Aretha Franklin (1942-2018) kallas för "the queen of soul" och har haft en oerhörd betydelse för soulmusiken. Hon spelade in en gospelskiva som 14-åring, men fick ett nytt skivbolagskontrakt fyra år senare. Det stora genombrottet kom mot slutet av 60-talet, då hon fick sin första miljonsäljare med "I Never Loved a Man (the Way I Love You)" och efter det blev det många fler, till exempel "Think", "I Say a Little Prayer" och "Respect", som rankats av tidningen Rolling stone som den bästa låten genom tiderna,

KULTURLIVETS GUNNAR BOLIN

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det nya avsnittet är det konstnären Marie-Louise Ekman som valt den spanska surrealistiska konstnären Salvador Dalí. Hon fångades av hans konst som ung, men fascinerades också av hans självbiografi. Hans berättelser, där han ständigt gör motstånd mot auktoriteter, var ett förhållningssätt som påverkade henne mycket!

Marie-Louise Ekman är konstnär, dramatiker, regissör och författare. Hon har varit professor i måleri och rektor på Konsthögskolan i Stockholm. 2009-2014 var hon chef för Dramaten, där hon också satte upp flera egna pjäser som exempelvis ”Dödspatrullen” och ”Försökskaninerna”. Hon är verksam som konstnär sedan 60-talet och har även gjort scenografi, skulpturer, radio- och tv-produktioner och inte minst film, som till exempel ”Barnförbjudet” och ”Nu är pappa trött igen”. Hon har också bland annat gett ut böckerna ”Få se om hundarna är snälla ikväll” och ”Jag tror att jag går in hans rum och öppnar en väska till”. 2017 visade Moderna museet en stor, retrospektiv utställning med hennes konst.

Salvador Dalí (1904-1989) föddes i katalanska Figueres i Spanien. Han började måla tidigt och efter konststudier i Madrid flyttade han till Paris, där han anslöt sig till surrealisterna. Med vännen Luis Bunuel gjorde han till exempel filmen ”Den andalusiska hunden”, som väckte stor uppståndelse. Dalí slog igenom internationellt i slutet av 20-talet. Hans måleri kretsade kring det undermedvetna och drömmar, mest berömd är ”Minnets envishet” från 1931, med smältande klockor i ett öde landskap. Han ägnade sig åt flera genrer, men blev också känd för sitt excentriska sätt. 1940 flydde han och frun Gala till USA, men återvände på 50-talet till Spanien.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det nya avsnittet är det arkitekten Gert Wingårdh som valt den italienska arkitektkollegan Carlo Scarpa, som influerat honom sedan slutet av 70-talet. Scarpa hade precis avlidit efter en fallolycka då den unga Gert Wingårdh läste om honom i en arkitekturtidskrift – en händelse som fick honom att tämligen snart vallfärda till Italien för att se Scarpas arbete med egna ögon.

Gert Wingårdh tog sin arkitektexamen 1975 och grundade Wingårdh Arkitektkontor två år senare. Han är Sveriges mest kända arkitekt och ligger bakom en mängd byggnader som exempelvis Chalmers kårhus och Universeum i Göteborg, Sven-Harrys konstmuseum och konsthallen Liljevalchs tillbyggnad i Stockholm, Emporia i Malmö, Filborna vattentorn i Helsingborg, Kulturhuset Spira i Jönköping, de svenska ambassaderna i Berlin och i Washington – för att bara nämna några! Många byggnader har prisats och han har bland annat fått Kasper Salin-priset sex gånger. För SVT gör han den populära långköraren ”Husdrömmar” tillsammans med Anne Lundberg.

Carlo Scarpa (1906-1978) föddes i Venedig i Italien. Han studerade arkitektur, men var också möbel- och glasdesigner. Han arbetade oftast med restaurering och blev en föregångare i sitt sätt att blanda traditionella material med modern stil, ett känt exempel är museet Castelvecchio i Verona, Venezuelas paviljong på konstbiennal-området i Venedig och Banca Popolare i Verona. Han förde in små detaljer och dekorationer i arkitekturen och var inspirerad av så väl den venetianska kulturen, som den japanska med sina gångar och vattensamlingar. Han avled under ett besök i Japan efter att ha fallit i en trappa och begravdes intill en av sina favoritbyggnader, familjen Brions kapell i Treviso, som han designade i början av 70-talet.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Amanda Svensson som valt poeten och konstnären Harriet Löwenhjelm, vars diktningen rymmer allt från uppsluppen ordlek till nattsvarta dikter om döden. Hur kommer det sig att hon känner igen sig i Löwenhjelms hållning till livet och skrivandet?

Amanda Svensson är författare, översättare och kulturskribent. Hon debuterade med romanen ”Hey Dolly” 2008 och har därefter gett ut den Augustprisnominerade ”Välkommen till den här världen”, ”Allt det där jag sa till dig var sant”, ”Ett system så magnifikt att det bländar” och ”Själens telegraf” 2023. Hon har översatt bland annat författare som Salman Rushdie, Tessa Hadley, Lea Ypi och Ali Smith och har tilldelats flera litterära priser – ”Ett system så magnifikt att det bländar” nominerades till långa listan för internationella Bookerpriset 2023.

Harriet Löwenhjelm (1887-1918) föddes i en överklassfamilj i Helsingborg. I barndomen målade hon, men skapade också tillsammans med brodern Crispin dockor och en fantasivärld som inspirerade till dikter och teckningar. Efter mindre framgångsrika studier på konstakademien, började hon att skriva mer poesi och 1913 kom diktsamlingen ”Konsten att älska”. Den gavs ut i bara 50 exemplar som hon bekostade själv och blev den enda diktsamling som publicerades under hennes livstid. Samma år blev hon sjuk i tuberkulos och avled fem år senare endast 31 år gammal. Boken ”Dikter” blev hennes postuma genombrott knappt tio år senare.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt har konstnären Peter Johansson valt Hasse och Tage som han älskat sedan barnsben. En riktig favorit är filmen ”Picassos äventyr” som han sett minst 50 gånger och kärleken resulterade i konstutställningen ”Peter Picasso” i Tomelilla sommaren 2023, alltså mitt i Hasse-och-Tage-land”. Han imponeras av deras förmåga att säga något viktigt med ett skratt, hur mycket betyder det i hans egen konst?

Konstnären Peter Johansson är bland annat utbildad på Konstfack och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. I sin konst återkommer han ofta till frågor kring svenskhet och det så kallat folkliga, förutom dalahästar har det blivit en hel del röda stugor, falukorvar, folkdräkter och mycket humor! Det finns även en mycket mörk sida i Peter Johanssons konst - som barn utsattes han för sexuella övergrepp och de upplevelserna skildrade han i utställningen ”Barnatro” 2019. Han har också skapat riksbekanta offentliga verk, som exempelvis skulpturen ”Ping Pong” i Upplands-Bro. Tillsammans med konstnären Barbro Westling arbetar han just nu med utsmyckningen av den nya tunnelbanestationen Sofia i Stockholm.

Komikerparet Hans Alfredson (1931-2017) och Tage Danielsson (1928-1985) började att samarbeta på Sveriges Radio på 50-talet, 1961 bildade de AB Svenska ord och och slog därefter igenom med revyn ”Gröna Hund”. De var oehört produktiva, skrev en mängd revyer gjorde film, tv, radio och och skapade ett oräkneligt antal humorklassiker och musiknummer. I deras digra produktion finns revyerna ”Glaset i örat” och ”Fröken Fleggmans mustasch”, filmer som ”Ägget är löst” och ”Picassos äventyr” och sångerna ”Stetsonhatt” och ”Ett glas öl”. Med med mera, med mera!

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt har Eva Ström valt författarkollegan Birgitta Trotzig som haft stor betydelse för hennes skrivande. Hon har påverkats av Trotzigs hållning, att aldrig väja för att skriva om det mörka i tillvaron, men också inspirerats av hennes fantastiska språk och naturskildringar. Dessutom bor hon mitt i Trotzigs litterära landskap – Kristianstad!

Eva Ström är författare, kritiker, översättare och utbildad läkare. Hon debuterade 1977 med diktsamlingen ”Den brinnande zeppelinaren”, hennes elfte diktsamling ”Revbensstäder” belönades med Nordiska rådet litteraturpris 2003. Hon har också gett ut flera romaner, exempelvis ”Den flödande lyckan” och ”Rakkniven”. 2010 publicerades hennes översättning och tolkningar av Shakespeares ”Sonetter” och 2022 kom hennes nyöversättning av L.M Montgomerys ”Anne på Grönkulla” som är den första fullständiga utgåvan på svenska.

Författaren Birgitta Trotzig (1929-2011) föddes i Göteborg, men växte upp i Kristianstad, en plats som kom att få stor betydelse i henne författarskap. Under många år bodde hon utomlands – bland annat i Frankrike – med maken, konstnären Ulf Trotzig, och konverterade då till katolicismen. Trotzig debuterade 1951 och fick sitt genombrott 1957 med romanen ”De utsatta”. Romanen ”Dykungens dotter”, som gavs ut 1985, anses vara ett av hennes främsta verk. Hon skrev även prosalyrik, poesi, essäer och kritik och belönades med många av de största litterära priserna. Hon var medlem av Samfundet de Nio och 1993 valdes hon in i Svenska Akademien.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt har författaren David Lagercrantz valt matematiker-geniet Alan Turing, som la grunden för den moderna datorn och AI-teknologin. Hans öde är gripande och kärleken till honom var ögonblicklig för David Lagercrantz. 2009 fick han sitt skönlitterära genombrott med och ”Syndafall i Wilmslow”, en roman som inleds med Alan Turings självmord. Varför han en av världens största tänkare enligt Lagercrantz? Och varför kommer tårarna när han tänker på Turing?

David Lagercrantz är författare och journalist. Han debuterade som författare 1997 med den mycket framgångsrika boken ”Göran Kropp 8000+”. Biografin ”Jag är Zlatan” om fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic blev en enastående succé, likaså de tre romaner som fortsatte Stieg Larssons Millenniumserie. De har getts ut i 50-tal länder och är en av Sveriges största litterära säljframgångar. 2021 gav han ut ”Obscuritas”, första delen i den nya serien om duon Hans Rekke och polisassistent Michaela Varga, 2023 kom del 2, ”Memoria”.

Matematikern Alan Turing (1912-1941) publicerade som 24-åring en banbrytande artikel, där han i teorin beskriver en maskin som med rätt programmering kan lösa alla matematiska problem som kan lösas. Den kallades senare för ”Turingmaskinen” och blev grundläggande för utvecklingen av moderna datorer. Under andra världskriget arbetade han för den brittiska underrättelsetjänsten och knäckte Nazitysklands Enigmakod. Han skapade det s k ”Turingtestet” som används än idag för att avgöra en maskins förmåga att använda naturligt språk. Alan Turing var homosexuell och dömdes 1952 för ”grov osedlighet”, straffet blev kemisk kastrering. Alan Turing begick självmord, 41 år gammal.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt är det författaren och journalisten Jan Guillou som valt Jan Myrdal, en skribent han började läsa i Aftonbladet på 60-talet. När tidskriften "Folket i bild/Kulturfront startade – med Myrdal i spetsen – var Guillou med och de båda blev kollegor, vänner, men också ovänner flera gånger. Vad var det i Myrdals skrivande som fick den unge Guillou att välja bana? Och varför är titeln skandalskrivare inte en förolämpning?

Jan Guillou är journalist och författare. 1973 avslöjade han och Peter Bratt i FIB/Kulturfront att det fanns en hemlig organisation inom den svenska underrättelsetjänsten, den så kallade IB-affären. På 80-talet gjorde han de samhällsgranskade tv-programmen Magazinet och Rekordmagazinet. Han är en mycket populär författare och har haft flera stora försäljningsframgångar, bland annat med serien om den svenska underrättelseagenten Carl Hamilton, trilogin om den svenska korsriddaren Arn och boksviten betitlat "Det stora århundradet". 2023 gav han ut "Eventuellt uppsåt – att döda ortens gangsters", uppföljaren till "Den som dödade helvetets änglar".

Jan Myrdal (1927-2020) bestämde sig tidigt för att bli författare och på 60-talet slog han igenom med reportageboken "Rapport från kinesisk by". Han var en mycket flitig och känd opinionsbildare på vänsterkanten – han debatterade, talade och skrev ständigt. Han publicerade rese- och rapportböcker, artiklar, krönikor, romaner och det han själv kallade för "jag-litteratur" som både var ett slags personligt hållna essäböcker, men också de hyllade självbiografiska verken som till exempel "Barndom" från 1982. Han blev ofta kritiserad för sina ställningstagande, som stödet för Pol Pot och Röda khmererna.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Janne Schaffer om Björn J:son Lindh!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det gitarristen och kompositören Janne Schaffer som valt Björn J:son Lindh, som var en nära musikerkollega och vän. För honom är Björn J:son Lindh den som lärt honom mest av alla och som än i dag finns i hans tankar när han står på scenen. I veckans avsnitt med Janne Schaffer får vi också veta varför Björn J:son Lindh kallade sig för Rigmor Åström första gången de spelade ihop!

Musikern och kompositören Janne Schaffer är en av Sveriges mest ansedda gitarrister. Karriären drog igång på 60-talet, sedan 1970 har han varit yrkesmusiker och ingått i olika bandkonstellationer, varit soloartist och en oerhört ofta anlitad studiomusiker. Han har samarbetat med de främsta som till exempel ABBA, Cornelis Vreeswijk, Barbro Hörberg, Putte Wickman, Dizzy Gillespie och Tina Turner – för att bara nämna några exempel! Till Lasse Åbergs barnprogram "Trazan och Banarne" 1980, bildades Electric Banana band som blev en succé bland barn och vuxna med hits som "Banankontakt" och "Min piraya Maya".

Björn J:son Lindh (1944-2013) föddes i Arvika. Han ägnade sig åt musik under hela uppväxten och började på musikhögskolan i Stockholm 1963 där han studerade piano, flöjt och kompostion. Samtidigt spelade han i olika band, var studiomusiker och slog igenom på allvar när han arbetade med Cornelis Vreeswijk. Han gav ut ett 20-tal album under eget namn, men samarbetade ständigt med andra musiker. En av dem var Janne Schaffer och tillsammans ledde de gruppen Hörselmat, som turnerade över hela världen och uppträdde i Montreux 1980. J:son Lindhs musik var en blandning av jazz, folkmusik, fusion och rock, han skrev musik för radio och tv, ett 60-tal filmer och komponerade kammarmusikaliska och symfoniska verk. Han var också verksam som konstnär.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Petter Alexis Askergren om Arne Isacsson!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det Petter Alexis Askergren som valt konstnären Arne Isacsson, en av Sveriges främsta akvarellister. Petters stora passion jämte musiken är konst och akvarellådan är alltid med, oavsett om han sitter i en turnébuss eller på ett tåg. Vad har Arne Isacsson gett honom? Och vilka likheter ser Petter mellan att skriva en hiphop-text och att måla en tavla?

Musikern och konstnären Petter Alexis Askergren – känd som artisten Petter – är också låtskrivare, författare och vinimportör, bland mycket annat! Han debuterade med albumet "Mitt sjätte sinne" 1998 och sammanlagt har han hittills gett ut 15 album, hösten 2022 kom "Hälsa Stockholm". Han har samarbetat med många i den svenska artisteliten, som till exempel Timbuktu, Eva Dahlgren, Håkan Hellström och Veronica Maggio. Han har också ett stort konstintresse och målar själv, framför allt akvareller.

Arne Isacsson (1917-2010), konstnär och professor i akvarellteknik, började som elev hos konstnären Otte Sköld på 40-talet. 1944 grundade han en konstskola i bohuslänska Gerlesborg och han är en av Sveriges mest kända akvarellmålare med landskap, klippor och hav som främsta motiv. Han var också en mycket skicklig konstpedagog, skrev flera böcker och undervisade ända tills att han var 87 år. Under hela sitt liv ägnade han sig åt att utveckla akvarelltekniken och var en drivande kraft för att Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn skulle bli verklighet.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marit Bergman om Barbro Hörberg!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det musikern Marit Bergman som valt Barbro Hörberg, som gjort visklassiker som "Sommarö" och "Gamla älskade barn". Hon känner igen sig i Hörbergs sätt att skriva låttexter och uppskattar den känsliga vardagsrealismen mycket – på sistone har hon till och med insett att hon nog är mer influerad än hon tidigare trott! Hur då?

Artisten och kompositören Marit Bergman var bland annat med i Candysuck, innan hon solodebuterade på eget skivbolag med "3.00 A.M serenades". Albumet fick mycket uppmärksamhet och gavs ut igen året efter på BMG. Det stora genombrottet kom med "Baby dry your eye" 2004 och hittills har det blivit sex album – på "Molnfabriken" från 2016 och "Här kommer vargen" från 2023 är alla låttexter på svenska. Hon var initiativtagare till Popkollo 2006 och är programledare för "Backstage med Marit Bergman" i Sveriges Radio P4.

Barbro Hörberg (1932-1976) började som revyartist, vissångare och skådespelare på 50-talet. Hon samarbetade med bland andra Povel Ramel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Monica Nielsen. På 60-talet bodde hon en period i Paris, inspirerades starkt av artisten Barbara och tillbaka i Sverige albumdebuterade hon 1969. Barbro Hörberg skrev låttexterna till sig och andra artister, komponerade och gav ut soloalbum både för barn och vuxna. Hon var en pionjär som skrev om kvinnors vardag och liv på ett rakt, men samtidigt poetiskt vis.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gabriela Pichler om Agnès Varda!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det filmregissören Gabriela Pichler som valt den franska filmregissören Agnès Varda, vars filmer och idéer om skapandet har stor betydelse för henne. Varda långfilmsdebuterade på mitten av 50-talet, Pichler nästan 60 år senare – vad är det som lockar henne i Vardas filmkonst?

Gabriela Pichler är filmregissör, manusförfattare och klippare. Hon långfilmsdebuterade 2012 med "Äta sova dö", den första filmen av kvinnlig regissör som Guldbagge-belönats med priserna för bästa film, bästa regi och bästa manus. "Amatörer" 2018 tog hem priset för bästa nordiska film på Göteborgs filmfestival och hon har gjort flera uppmärksammade kortfilmer som till exempel "Skrapsår". 2022 visades hennes och Johan Lundborgs utställning "Mekaniska rörelser" på Röda sten i Göteborg, en utställnings om visas i Avesta 2023.

Agnès Varda (1928-2019) började som fotograf, men gjorde sin första egna film 1955, "Le Pointe Courte", som många menar var startskottet för den nya franska vågen. På 60-talet gjorde hon uppmärksammade filmer som "Cléo från 5 till 7"och "Min lycka", men varvade spelfilmen med att göra dokumentärer - ett växelbruk hon fortsatte med hela sin karriär. Varda var en experimentell filmare och hon ägnade sig ofta åt sociala och feministiska frågor, som i den hyllade "Vagabond" som vann Guldlejonet i Venedig 1985. Hennes "Faces, places" Oscarsnominerades 2017, samma år som hon fick en heders-Oscar.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Christoffer Carlsson om P O Enquist!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det kriminologen och författaren Christoffer Carlsson som valt författaren Per Olov Enquist. Hans romaner gav Christoffer Carlsson modet att våga tro att landskapet där han växte upp, Halland, och livshistorierna där var värdefulla att skriva om. Det blev starten för den så kallade Hallandssviten som inleddes med kriminalromanen "Järtecken". Men, hur kommer det sig att Christoffer Carlsson till och med har en tatuering som är ett citat ur "Kapten Nemos bibliotek"?

Christoffer Carlsson är kriminolog och författare. Han debuterade 2010 och 2013 kom "Den osynlige mannen från Salem" som var den första romanen i den framgångsrika serien om polisen Leo Juncker, som sålts till 20 länder. "Järtecken" kom ut 2019 och är den första boken av hittills tre utgivna böcker i den kritikerrosade Hallandssviten - den senaste "Levande och döda" gavs ut i april 2023. Christoffer Carlsson disputerade i kriminologi 2014 och har publicerat flera uppmärksammande vetenskapliga arbeten om bl a våldsbejakande extremism.

Per Olov Enquist (1934-2020) föddes i Hjoggböle, Västerbotten. Efter studier i Uppsala arbetade han som kritiker och författare, genombrottet kom med romanen "Magnetisörens femte vinter" 1964. Han slog igenom internationellt 1968 med "Legionärerna" som bygger på verkliga händelser. Han skrev också framstående dramatik, essäer och noveller, var en flitig kulturskribent, regisserade och arbetade på tv och radio. Författarskapet rymmer flera av den svenska litteraturens främsta verk, som till exempel "Musikanternas uttåg" och "Kapten Nemos bibliotek".

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

WERNER ASPENSTRÖM - MOTSÄGELSERNAS POET

Werner Aspenström (1918-1997) är en av av de mest folkkära och lästa poeterna i Sverige. Han skrev poesi, drama, essäer och kritik. Han räknades först till 40-talisterna, men på 50-talet försökte Werner Aspenström släppa tungsinnet för att närma sig det vardagsnära och leva sig in i naturen. För Aspenström var gråstenen, lönnen, mätarlarven och människan jämlikar och vände sig ofta mot konsumtionssamhället. 1981 valdes han in i Svenska Akademien, men slutade redan 1989 under Rushdieaffären. Werner Aspenström hade skrivit 17 diktsamlingar när han avled i cancer, 78 år gammal.

ASPENSTRÖMS DIKTRADER SURRAR I DANIEL SJÖLINS HUVUD

Daniel Sjölin, författare och kulturjournalist, debuterade som romanförfattare 2002 med "Oron bron" som belönades med Borås tidnings debutantpris. Han har också bland annat gett ut "Personliga pronomen" och 2007 "Världens sista roman", som Augustprisnominerades. Tillsammans med författarkollegan Jerker Virdborg har Daniel Sjölin också skrivit flera äventyrsböcker om romangestalten Michael Mortimer. Han har varit programledare för Babel i SVT, skriver för Expressens kultursida och gör podden "Två män i en podd" tillsammans med journalisten Eric Schüldt.

I avsnittet medverkar också Bengt af Klintberg, författare och folklivsforskare. Under många år gjorde han radioprogrammet "Folkminnen" tillsammans med Christina Mattsson.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sofia Helin om Stefan Zweig!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sofia Helin som valt den österrikiska författaren Stefan Zweig och hans "Världen av igår" från 1942. Vad var det i romanen som grep henne så djupt? Och varför drömde hon Stefan Zweig på nätterna?

Skådespelaren och manusförfattaren Sofia Helin utbildades på Teaterhögskolan i Stockholm 1997-2001. Hon har medverkat i flera teateruppsättningar, bland annat på Dramaten och gjort många tv- och filmroller. Hon slog igenom som Mia i Maria Bloms film "Masjävlar" och har därefter gjort en rad filmroller, till exempel i "Utvandrarna" 2021. Det internationella genombrottet kom med den svensk-danska tv-serien "Bron" 2011-2018, där Sofia Helin hade huvudrollen som kriminalinspektören Saga Norén. 2023 är hon bland annat aktuell i dramaserien "Limbo".

Författaren Stefan Zweig (1881-1942) föddes i Wien och växte upp i en välbärgad judisk familj. Hans hyllade författarskap rymde allt från romaner till operalibretton, noveller, essäer och biografier. Böckerna sålde i miljonupplagor och han var en av mellankrigstidens mest översatta författare. Zweig gick i exil vid nazisternas maktövertagande och i Brasilien skrev han sitt berömda verk, den självbiografiska " Världen av igår - en europés minnen" som berättar om sekelskiftets Wien, första världskriget och 20-talet, nazismens framväxt och vägen fram till andra världskriget. I februari 1942 begick Stefan Zweig och hans hustru självmord.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Özz Nûjen om Björn Granath!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren och komikern Özz Nûjen som valt att vi ska tala om skådespelaren Björn Granath. Nûjen har älskat den italienska dramatikern Dario Fo sedan unga år och när han träffade Dario Fo-experten Granath 2005 gav han sig inte förrän han tjatat till sig ett års privatundervisning! Vilken betydelse har det haft för honom att ha Björn Granath, en av Sveriges främsta skådespelare, som mentor?

Özz Nûjen är komiker, skådespelare, programledare och manusförfattare. Han är en av de mest populära stå upp-komikerna i Sverige, men står också ofta på scenen som skådespelare. Han har bland annat medverkat i teateruppsättningar, som "Hemsöborna" och "En midsommarnattsdröm", i Riksteaterns regi har han exempelvis turnerat med "Mistero Buffo" av Dario Fo, Shakespeares "Richard III" och "Kebaben på skäret". Dessutom har han gjort radio, tv- och filmroller.

Björn Granath (1946-2017) föddes i Göteborg. Han började med studentteater och fortsatte sedan på 70-talet i de fria teatergrupperna Pistolteatern och Teater Narren. Han drev också Teater Fågel Blå i Stockholm, men anställdes på Dramaten 1987. Under sin karriär gjorde han en mängd film- och tv-roller, som till exempel Madickens pappa och drängen Erik i filmen "Pelle Erövraren" av Bille August. Han var dramatiken Dario Fos främsta uttolkare i Sverige och han turnerade med enmansföreställningen "Mistero Buffo" i många år.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredrik Lindström om Tomas Tranströmer!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det mångsysslaren Fredrik Lindström som valt Tomas Tranströmer, en poet han läst om och om igen sedan han var i 20-årsåldern. Varför drabbas han av Tranströmers ofta hisnande liknelser och metaforer? Och hur inspireras han av Tranströmers blick på världen?

Fredrik Lindström är språkhistoriker, programledare, regissör, komiker, författare och föreläsare. Han har gett ut dikter, noveller, historiska och språkhistoriska böcker, gjort flera framgångsrika tv-serier som till exempel "Värsta språket" och är domare i "På spåret" sedan 2009. Han har också gjort scenshow, både på egen hand och tillsammans med Henrik Schyffert, många "På Minuten", "Sommar" och "Vinter" i Sveriges Radio, där han blev känd som en av busringarna i P3:s "Hassan".

Tomas Tranströmer (1931-2015) föddes i Stockholm. Han var verksam som psykolog och kombinerade det med författarskapet under flera decennier. Tranströmer debuterade 1954 med diktsamlingen "17 dikter" och räknas till de främsta svenska poeterna. Han är översatt till ett 60-tal språk och hyllad av läsare och kritiker. Han gav ut sin sista diktsamling"Den stora gåtan" 2004 och 2011 tilldelades han nobelpriset i litteratur.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Babben Larsson om Modesty Blaise!

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren, komikern och programledaren Babben Larsson som valt Modesty Blaise, en seriefigur som varit en stor förebild för henne under många år Hur inspirerar den tecknade superhjältinnan henne i dag? Och vilket är Modesty Blaise motto som Babben Larsson gjort till sitt?

Barbro "Babben" Larsson är skådespelaren, komikern och programledaren. Hon är utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm, började arbeta som skådespelare och ståuppkomiker på 80-talet och har sedan dess medverkat i en mängd hyllade shower och humorprogram både på tv och radio. Hon sjunger jazz och har också gett ut de självbiografiska böckerna "Jag vägrar dö nyfiken" och "Barbro före Babben".

Seriefiguren Modesty Blaise skapades 1963 av författaren Peter O'Donnell. Historien börjar 1945 då hon som föräldralös flicka rymmer från ett grekiskt flyktingläger. På sina strövtåg möter hon filosofiläraren Lob som ger henne namnet Modesty och en klassisk utbildning. Senare blir hon ledare för ett gangstersyndikat och träffar under den tiden sin parhäst Willie Garvin. Efter några år drar de sig tillbaka till London, där Secret Service upp ögonen för henne. Hon tackar ja till samarbete, dock med förbehållet att hon själv får bestämma vilka fall hon åtar sig.

Kulturlivets Gunnar Bolin

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alexander Mørk-Eidem om Prince!

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det teaterregissören Alexander Mørk-Eidem som valt Prince, som han upptäckte i de yngre tonåren i Oslo. Hur kan Prince musik och person inspirera en teaterregissör? Och vilka låtar dansade Alexander Mørk-Eidem till framför spegeln i pojkrummet? I avsnittet medverkar också musikjournalisten Andres Lokko som intervjuat Prince i hans hem, Paisley Park.

Alexander Mørk-Eidem är regissör och har gjort succé på Stockholms stadsteater med bland annat sina uppsättningar av "Djungelboken", "De tre musketörerna" och "Tre systrar" och 2023 sätter han upp "Röde orm". Han har också arbetat på Dramaten, där han bland annat gjorde Tjechovs "Ivanov". Alexander Mørk-Eidem är utbildad på Statens Teaterhögskola i Oslo och bearbetar ofta klassiker och dramatiserar många gånger sina uppsättningar själv.

Prince Rogers Nelson (1958-2016) föddes i Minneapolis, USA. 1978 gav han ut sitt första album "For you". Han spelade alla instrument på skivan, skrev nästan alla låtar och producerade själv, något han skulle fortsätta med hela sitt liv. Prince musik är en unik blandning av funk, rock, soul och pop. Han gav ut 39 soloalbum, skrev låtar till andra artister, hjälpte fram unga begåvningar och filmade. Prince hade stark integritet, var ofta i fejd med skivbolagen, bytte artistnamn flera gånger, men slutade aldrig göra musik.

KULTURLIVETS GUNNAR BOLIN

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

AUGUST STRINDBERG – EN AV SVERIGES MEST BETYDELSEFULLA FÖRFATTARE

August Strindberg (1849-1912) skrev dramatik, romaner, noveller, lyrik och vetenskapliga artiklar. Redan 1879 gjorde han succé med den samhällskritiska romanen "Röda rummet" som anses vara den första moderna, svenska romanen. Han var ständigt i farten, energisk, nyfiken, debattlysten och motsägelsefull. Med novellsamlingen "Giftas" grundlade han sitt rykte som kvinnohatare, men han skrev också skärgårdsskildringar, intensiva relationsdramer, självbiografiska romaner och mycket mer. Strindberg hade flera stormiga äktenskap och levde ett kringflackande liv, många år även utomlands. Efter den så kallade infernokrisen på 1890-talet, flyttad Strindberg till Sverige för gott och skrev några av de mest kända verken som till exempel dramat "Ett drömspel". August Strindberg dog i cancer, 63 år gammal.

MALIN PERSSON GIOLITO HAR PÅVERKATS AV STRINDBERGS SPRÅK

Malin Persson Giolito är en hyllad och kritikerrosad författare som debuterade 2008 med romanen"Dubbla slag". Hon är utbildad jurist, har arbetat på advokatbyrå och EU-kommissionen, men blev författare på heltid 2015. 2016 kom rättegångsthrillern och försäljningssuccén "Störst av allt" som vunnit flera priser och som blev TV-serie på Netflix 2019. Malin Persson Giolito har hittills gett ut fem romaner, den senaste är "I dina händer".

I avsnittet medverkar också Anna Cavallin, litteraturvetare och studierektor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen "Hushållspolitik. Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas".

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

LINA WOLFF OM CHAVELA VARGAS!

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har författaren Lina Wolff valt den mexikanska sångerskan Chavela Vargas, som haft enorm betydelse för henne! Men varför är det just hon som inspirerar Lina Wolff att hitta styrkan i sin egen röst?

Lina Wolff är lovordad författare och översättare. Hon debuterade 2009 med novellsamlingen "Många människor dör som du". 2016 kom "De polyglotta älskarna" och den belönades bland annat med Augustpriset och blev hyllad av både kritiker och läsare. "Köttets tid" och "Djävulsgreppet" heter de två senaste romanerna, varav den sistnämnda blev Augustprisnominerade.

Isabel Vargas Lizano (1919-2012), mer känd som Chavela Vargas, föddes i San Joaquín de Flores i Costa Rica. Hon hade en svår barndom och lämnade som 14-åring Costa Rica för att ta sig till Mexiko. Hon slog igenom som rancherasångare på 50-talet och blev känd för sin mörka röst, sitt sätt att klä sig som en man och de många kärlekshistorierna med kvinnor. På 70-talet drog hon sig tillbaka på grund av alkoholism, men gjorde internationell comeback i 70-årsåldern då den spanska regissören Pedro Almodovar lyfte fram musiken i sina filmer. I dag är en Chavela Vargas queer-ikon och räknas till de främsta spanskspråkiga sångerskorna.

KULTURLIVETS GUNNAR BOLIN

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

TOMAS BANNERHED OM TARJEI VESAAS!

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om, i veckans avsnitt har författaren Tomas Bannerhed valt den norska författaren Tarjei Vesaas! Varför fick romanen "Fåglarna" sådan oerhörd betydelse för honom när han slet med manuset till debuten "Korparna"? Hör samtalet om språklust och om att kunna fästa det outsägliga i text.

Tomas Bannerhed är författare och han debuterade 2011 med "Korparna", en läsarsuccé som belönades med flera priser, bland annat Augustpriset. Romanen filmatiserades 2017 av Jens Assur. 2018 kom romanen "Lugnet". Bannerhed har även gett ut prosaböcker där fåglarna är i fokus, "En vacker dag" och "I starens tid", som ligger till grund för P1:s radioserien "Bannerheds bevingade vänner".

Den norska författaren Tarjei Vesaas (1897-1970) var lantbrukarson, men hade ett stort litteraturintresse och började att skriva som 20-åring. 1934 slog han igenom med bonderomanen "Det stora spelet" och från början var stilen realistisk. Med åren ägnade han sig åt fler modernistiska formexperiment och verken blev mer allegoriska och poetiska. Romanerna "Fåglarna" och "Is-slottet" anses vara höjdpunkterna i hans författarskap.

KULTURLIVETS GUNNAR BOLIN

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

JENNY JÄGERFELD OM BIRGITTA STENBERG!

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem de vill tala om och i veckans avsnitt är det författaren Jenny Jägerfeld som valt Birgitta Stenberg. På 90-talet läste hon Stenbergs "Kärlek i Europa" och romanen blev en tändande gnista för den unga Jenny med författarambitioner!

Jenny Jägerfeld är författar och psykolog. Hon är mest känd som barn- och ungdomsförfattare och har gett ut en rad älskade och kritikerrosade böcker bland annat "Här ligger jag och blöder", och "Comedy queen". Hon har gott om litterära priser i bagaget och två av romanerna "Så jävla easy going" och "Comedy queen" har blivit hyllade filmer.

Birgitta Stenberg (1932-2014) var författare, översättare och kulturskribent. Hon skrev ett 50-tal romaner och slog igenom med "Chans" 1961. På 80- och 90-talen nådde hon en stor krets läsare med sin svit självbiografisk romaner, som inleddes med "Kärlek i Europa" 1981.Hon tvekade aldrig inför att använda sina egna upplevelser av kärlek, sex och droger, skrev erotiska noveller vid 76 års ålder, men också de populära barnböckerna om Billy och Lotta.

KULTURLIVETS GUNNAR BOLIN

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

PETER ENGLUND OM VIRGINIA WOOLF!

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har historikern och författaren Peter Englund valt att han vill prata om Virginia Woolf, en författare han tycker har en sällsynt vacker hjärna och som han blir en smula spak inför.

Peter Englund debuterade 1988 med "Poltava" som blev en kritiker- och läsarsuccé. Hans hyllade författarskap har skildrat 1600-talets svenska stormaktstid, första världskriget i en svit böcker, egna minnesfragment i "Jag kommer ihåg" och ett mord på en ung kvinna i "Söndagsvägen". 2022 kom "Onda nätters drömmar: november 1942 och andra världskrigets vändpunkt i 360 korta kapitel". Peter Englund är ledamot av Svenska akademien sedan 2002.

Virginia Woolf (1882-1941) är en av 1900-talets främsta engelska författare. Hon räknas till de stor modernisterna och idag är romanerna "Mrs Dalloway" och "Mot fyren" klassiker, så även de feministiska "Ett eget rum" och "Orlando". Virginia Woolfs dagböcker som hon skrev från 1915 fram till sin död, gavs ut i sin helhet under åren 1977-1984. På svenska finns ett urval samlat i utgåvan Ögonblick av frihet: dagboksblad 1915-1941, som gavs ut i översättning av Rebecca Alsberg 2008.

KULTURLIVETS GUNNAR BOLIN

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

WALTER BENJAMIN, EN AV 1900-TALETS VIKTIGASTE TÄNKARE

Walter Benjamin (1892-1940) föddes i Berlin, Tyskland. Han anses vara en av dom mest inflytelserika kulturkritikerna under 1900-talet, en skarpsinnig och egensinnig filosof som skrev artiklar, essäer och litteratur och konstkritik. Under 1920-talet hörde han till dom vänsterradikala kretsarna i Berlin och blev bekant med Bertold Brecht. Han stod när Frankfurtskolans marxister, men men intresserade sig också för judisk mysticism Walter Benjamin var jude och flyttade 1933 till Paris från det nazistiska Tyskland. Han mest betydelsefulla verk anses vara "Konstverk i reproduktionsåldern" som gavs ut 1936, men även Passagearbetet, om Paris som 1800-talets huvudstad. Ett verk där han rekonstruerar historien för att förstå nutiden och som gavs ut postumt. När tyskarna ockuperade Frankrike 1940 försökte Walter Benjamin lämna Frankrike, men stoppades vid den spansk-franska gränsen. Hellre än tysk fångenskap, valde han att ta sitt liv. Walter Benjamin Han blev 48 år.

MAJA HAGERMAN – HYLLAD FÖRFATTARE MED FOKUS PÅ SVENSK HISTORIA

Maja Hagerman är författare, dokumentärfilmare, konstnärlig lektor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna och journalist. Hennes sakprosa, filmer och artiklar handlar om historia och hon har ägnat sig åt allt från medeltida madonnor till svensk rasforskning på 1800- och 1900-talen. Maja Hagerman har gett ut åtta böcker, bland annat "Spåren av kungens män", "Det rena landet", "Käraste Herman" och "Minnesbrunnen" 2022. För SVT har hon bland annat gjort tv-serien "Tusenårsresan" och "Hur gör man för att rädda ett folk". Hon har tilldelats flera priser, till exempel Augustpriset för "Spåren av kungens män" och Samfundet De Nios Särskilda pris för "Det rena landet". 2012 promoverades Maja Hagerman till hedersdoktor vid historisk-filosofiska institutionen vid Uppsala universitet.

I avsnittet medverkar också Magnus Florin, författare, kulturskribent och dramaturg..

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

LARS GYLLENSTEN – LÄKARE OCH STRIDBAR FÖRFATTARE

Lars Gyllensten (1921-2006) föddes i Stockholm. Han utbildade sig till läkare och blev på 50-talet professor i vävnadslära, men ägnade sig redan tidigt åt att skriva. 1946 gav han och en studiekamrat under pseudonym ut diktsamlingen Camera Obscura som var en parodi på 40-talisternas lyrik. Gyllensten blev känd för att vara frispråkig och inte rädd för att ta strid om sådant han ogillade. "Moderna myter" 1949 var hans första bok under eget namn och den skulle följas över nästan 40 böcker, mest romaner. Han skrev också essäer och debattartiklar, engagerad bland annat i kärnvapenmotstånd och miljöfrågor. Gyllenstens författande rör sig kring de existentiella frågorna, ett sökande och prövande av olika livshållningar inför dödens ofrånkomlighet. 1966 valdes han in i Svenska Akademien och var under en period dess ständige sekreterare, men lämnade den1989, kritisk till att Akademien inte stöttade den dödshotade Salman Rushdie. Lars Gyllensten dog 2006, 84 år gammal.

PC JERSILD LÄSTE GYLLENSTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN 1952

Författaren och läkaren PC Jersild debuterade med novellsamlingen "Räknelära" 1960. Samma år publicerade han tillsammans med bland annat Sonja Åkesson ett litterärt manifest i Dagens Nyheter med rubriken "Front mot formens tyranni". Jersild har gett ut ett fyrtiotal romaner, flera har blivit läsarsuccéer, som t ex "Grisjakten", "Barnens ö", "Babels hus", "En levande själ" och "Efter floden". 1989 kom hans självbiografiska "Fem hjärtan i en tändsticksask". Flera av romanerna har filmatiserats som till exempel är "Barnens ö" som hade premiär 1980 i regi av Kay Pollak, en film som överlag fick fin kritik och belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll. PC Jersilds författarskap har prisats många gånger om med bland annat De Nios stora pris och Övralidspriset. Han är ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och hedersdoktor vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan.

I avsnittet medverkar och författaren och kulturskribenten Ulrika Knutson.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

MARGARETHA KROOK – MAGNIFIK OCH FOLKKÄR

Margaretha Krook (1925-2001) föddes i Stockholm, men bodde som liten i Norrtälje. Hon spelade skolteater och drömde tidigt om att bli skådespelare, men jobbade först som flygvärdinna några år innan hon började på Dramatens elevskola 1948. Redan året därpå filmdebuterade hon i "Bara en mor" och varvade filmroller med jobb på olika teatrar under hela 50-talet. Tidigt fick hon krävande karaktärsroller som passade hennes spelsätt och det var med en sådan roll, Medea, som hon gjorde succé på TV-teatern. Det ledde till fast jobb på Dramaten och där kom hennes stora genombrott med rollen som Mor Courage. Det var dock inte bara i de tragiska rollerna som Margaretha Krook briljerade, hon gjorde även mycket komedi med stor framgång – det blev många underhållningsprogram på TV och hon medverkade i radions "På minuten" i hela 18 år. Margaretha Krook anses vara en av 1900-talets främsta svenska skådespelare och blev mycket folkkär. Hon dog i lungcancer 2001, 75 år gammal.

PIA JOHANSSON BEUNDRAR MARGARETHA KROOKS SKÅDESPELARTEKNIK

Pia Johansson är skådespelare, komiker, regissör och manusförfattare. Hon avslutade sin skådespelarutbildning på Teaterhögskolan i Stockholm 1985 och under många år tillhörde hon den fasta ensemblen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. I dag arbetar hon som frilans och har medverkat i uppsättningar på bland annat Malmö opera och Uppsala Stadsteater. Pia Johansson har gjort stort antal roller, bland annat som Molly i Suzanne Ostens berömda uppsättning av "I lusthuset", Alice i "Dödsdansen", Martha i "Vem är rädd för Virginia Woolf", Golde i "Spelman på taket" och nyligen syster Martha i "Arsenik och gamla spetsar". Pia Johansson har ägnat sig åt improvisationsteater, bland annat på Klara Soppteater, medverkat i en mängd TV- och långfilmer, deltagit i TV4:s "Parlamentet", varit kommentator i "Halv åtta hos mig" och, liksom Margaretha Krook, ofta återkommande i radioprogrammet "På minuten".

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

DAVID BOWIE VAR STÄNDIGT I RÖRELSE

David Bowie (1947-2016), som egentligen hette David Jones, växte upp , London. Han började spela saxofon som 13-åring och startade sitt första band när han var 15, men satsade efter några år på en solokarriär och LP-debuterade 1967. Det gick lite trögt i början och han utbildade sig bland annat till skådespelare och mimartist. Han gav ut singeln "Space oddity" 1969 – som med åren skulle bli världens mest sålda singel – men det var först 1972 som Bowie blev en riktig superstjärna, då skivan "The rise and fall of Ziggy Stardust and the spiders from Mars" gavs ut. Han var en trendsättare som gång på gång ändrade uttryck och musikstil. Under sitt artistliv samarbetade han med en mängd olika musiker, var skådespelare, konstnär - och beräknas ha sålt 140 miljoner skivor. David Bowies 25e album"Blackstar" gavs ut på hans födelsedag 8 januari 2016, två dagar innan han avled i levercancer 69 år gammal.

SKÅDESPELAREN LEIF ANDRÉE TÄNKER PÅ BOWIE VARJE DAG

Leif Andrée inledde sin skådespelarkarriär på Teater Galeasen i Stockholm 1983 och tillhör idag den fasta ensemblen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, där han medverkat i många hyllade uppsättningar som till exempel "De tre musketörerna", "Erik XIV" och "En folkefiende". 2016 var det premiär för monologen "Leif", en uppsättning som fick mycket fin kritik och stor publik. I tonåren tillhörde Leif Andrée den svenska simeliten och när han blev värvad till Sundsvalls Simsällskap, var han med också med i stadens legendariska punkband Pizzoar. Han har medverkat i ett stort antal tv- och spelfilmer, några av alla är "Kaninmannen", "Himlen är oskyldigt blå" och "Tomten är far till alla barnen". Han spelar också Daidalos" i det populära barnprogrammet "Labyrint". 2022 hade han rollen som Banquo i "Lady Macbeth" på Dramaten och Mr Braddock i "Mandomsprovet" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. 2008 tilldelades han Carl Åkermans stipendium av Svenska Akademien.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

DAN ANDERSSON SKREV "TIGGARN FRÅN LUOSSA"

Dan Andersson (1888-1920) föddes i Skattlösberg i Dalarna. Föräldrarna var lärare, men familjen fattig och Dan började som skogsarbetare när han var tolv år. Efter en resa till USA för att undersöka om familjen skulle emigrera fick han stoff till sina första berättelser som trycktes i lokaltidningen. Senare var det människorna och livsödena i hembygden som inspirerade honom till både mörka och humoristiska berättelser och dikter om kolare, tiggare och spelmän; fattiga och frihetslängtande i samhällets utkanter. Hans första bok "Kolarhistorier" gavs ut 1915 och efter det studerade Dan Andersson på folkhögskola och hade även lärt sig engelska, franska och tyska på egen hand. Han skrev både noveller och romaner, men det är den rytmiska, rimmade poesin som han är älskad för. Inte minst diktsamlingen "Svarta ballader" från 1917 som inleds med "Tiggarn från Luossa". Dan Andersson hann inte uppleva berömmelsen. Han dog 1920 av cyanväteförgiftning på ett hotell i Stockholm dit han rest för att söka jobb, och blev bara 32 år.

GÖRAN GREIDER TRÖTTNAR ALDRIG PÅ DAN ANDERSSON

Göran Greider är författare, samhällsdebattör, opinionsbildare och chefredaktör för socialdemokratiska Dala-Demokraten sedan 1999. Han debuterade som poet 1981 med "Vid fönstret slår ensamheten ut" och har sedan dess gett ut ett flertal diktsamlingar, debatt- och fackböcker, den poetiska självbiografin "En av dessa morgnar ska du stiga upp sjungande" 2019, essä-samlingen "Stugland" 2022 och om Dan Andersson har han skrivit biografin "Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag icke 2008 och dokumentärromanen "Hon vars hjärta var som mitt : Dan Andersson och Märta Larsson" 2020. Göran Greider har fått många priser och utmärkelser, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris, LOs Ivar Lo-pris och Samfundet De Nios Karl Vennbergs pris.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

JOSÉPHINE BAKER – VÄRLDENS FÖRSTA SVARTA KVINNLIGA SUPERSTJÄRNA

Josephine Baker (1906-1975) föddes i St Louis, USA, en uppväxt präglad av fattigdom och rasism. Hon var en dans- och sångbegåvning som först uppträdde på gatorna, men snabbt kom in på revyscenerna, bland annat i New York, där hennes unika dansstil och komiska mimik uppmärksammades. 1925 flyttade Baker till Paris för att medverka i en revy med enbart svarta artister och gjorde stor succé, bland annat med dansen där hon bara har en kjol av bananer på sig. Tidens kulturavantgarde omfamnade henne, hon spelade in skivor, filmer och blev under 30-talet en megastjärna med sina extravaganta shower. Under kriget var hon ett tag spion åt de allierade och på 60-talet engagerade hon sig i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. I sin kamp mot rasismen adopterade Baker sammanlagt 12 barn från olika länder för att visa att man kan leva tillsammans oavsett hudfärg och bakgrund. 1975 firade Josephine Baker 50 år som artist med en storslagen show i Paris, men avled bara några dar senare i en hjärnblödning, 68 år gammal.

KAYO INSPIRERAS AV JOSÉPHINE BAKERS MÅNGSIDIGHET

Kayode Shekoni är artist, skådespelare, sångare, dansare och programledare. Hon har varit med i melodifestivalen flera gånger, både om soloartist och tillsammans med gruppen Afro-dite, som vann finalen 2002. Hon har bland annat medverkat i uppsättningar som "En druva i solen" av Lorraine Hansberry och 2022 var hon med i National black theatre of Sweden´s "Den omättliga vägen" av Ben Okri.

I avsnittet medverkar också Nathan Hamelberg, kulturskribent och DJ.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SAMUEL BECKETT SKREV "I VÄNTAN PÅ GODOT" – EN AV VÄRLDSDRAMATIKENS MEST SPELADE PJÄSER

Samuel Beckett (1906-1989) föddes i Dublin, Irland. Han växte upp i välbeställd familj, studerade bland annat franska och bosatte sig så småningom i Paris där han blev vän med James Joyce och andra inom det modernistiska avantgardet. Beckett skrev först kritik, essäer och noveller. 1938 romandebuterade han med "Murphy" efter att ha refuserats 42 gånger. Under kriget gick Beckett med i den franska motståndsrörelsen. Därefter skrev han raskt flera verk, både romaner och dramatik, och tog platsen som en av tidens mest originella författare. Han struntade i sådant som handling och platser, istället skrev han långa inre monologer om människans ensamhet och tillkortakommanden, ofta absurt och tragikomiskt. Han fick Nobelpriset 1969, men skydde all offentlighet och priset hämtades av hans förläggare.
Samuel Beckett dog 1989, 83 år gammal.

JOHN AJVIDE LINDQVIST ÄR DEN SVENSKA SKRÄCKLITTERATURENS MÄSTARE

Författaren John Ajvide Lindqvist skriver romaner, noveller och manus för både TV och film – ofta med skräcktema – och han debuterade 2004 med vampyrromanen "Låt den rätte komma in". Den blev en formidabel succé som såldes till 30 länder. 2008 hade filmen, i regi av Tomas Alfredson, premiär och den blev hyllad av kritiker och publik. Den fick flera priser och belönades med bland annat fem Guldbaggar, där John Ajvide Lindqvist tog hem priset för Bästa manus. "Hanteringen av odöda", "Himmelstrand", "X: den sista platsen" och "Vänligheten" är några av alla framgångsrika romaner han skrivit, novellen "Gräns" filmades av Ali Abbasi 2018 och vann pris för bästa film på Guldbaggegalan 2019. Johan Ajvide Lindqvist har också skrivit dramatik och fick fina recensioner för bland annat "De obehöriga" på Stockholms stadsteater Kulturhuset 2019. I romanen 2022 gavs romanen "Verkligheten" ut, där han ger sig på influerarkulturen och gör skräck av realityserier på tv.

I avsnittet medverkar också Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten och mångårig medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

CARL FREDRIK HILL – EN AV SVERIGES FRÄMSTA LANDSKAPSMÅLARE

Carl Fredrik Hill (1849-1911) föddes i Lund. Hans tecknartalang upptäcktes tidigt och trots motstånd från fadern, började han på Konstakademien i Stockholm. Hans landskapsmåleri uppmärksammades och Hill var själv helt övertygad om att han skulle bli en hyllad konstnär. 1873 reste han till Paris och fick bland annat med ett verk på Salongen, dåtidens främsta konstutställning. Men något större genombrott blev det inte, Hill blev alltmer paranoid, ansåg sig motarbetad och övergav landskapsmåleriet för mer symboliska fantasivärldar. 1878 drabbades Hill av ett psykiskt sammanbrott och togs in på mentalsjukhus. Efter fem år på olika sjukhus blev han hämtad för att bo med sin mor och syster Hedda i Lund. Under hela sjukdomstiden gjorde han tusentals teckningar och skrev texter som bevarats till eftervärlden och han anses bland annat ha förebådat expressionismen. Carl Fredrik Hill dog 1911 och hans konst började ställas ut strax därefter. I dag räknas han till en av Sveriges mest framstående konstnärer.

KARIN MAMMA ANDERSSON GREPS AV HILLS KONST FÖR FÖRSTA GÅNGEN FÖR 30 ÅR SEDAN

Karin Mamma Andersson är en av Sveriges internationellt mest erkända konstnärer och hennes konst finns på bland annat Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum Nasjonalmuseet i Oslo och MoMA i New York. Separatutställningen "Humdrum days" visades på Louisiana 2021 och det var en unik händelse – ingen annan nu levande svensk konstnär hade tidigare haft en separatutställning på det danska museet och det slog väl ut, kritikerna var genomgående mycket positiva. Mamma Andersson har också representerat Sverige på Venedigbiennalen 2003 och var en av sju konstnärer som medverkade som co-curatorer på 33:e São Paolo Biennalen 2018. Mamma Andersson har bland annat ägnat sig åt landskapsmåleri och just konstnären Carl Fredrik Hill är i fokus på en utställning tillsammans med Tal R på Kunsten Museum of Modern Art i Aalborg hösten 2022.

I avsnittet medverkar också Pedro Westerdahl, konstexpert och konsthistoriker.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

JOHN LE CARRÉ – EN AV DE FRÄMSTA THRILLERFÖRFATTARNA

John le Carré (1931-2020) hette egentligen David Cornwell. Han föddes i England och hade en stökig barndom med en pappa som var bedragare och mamman lämnade familjen när David var fem år. Fadern lärde barnen överklassmanér och satte dom i internatskolor. David rymde från skolan när han var 16 år och studerade tyska i Bern och Oxford. Han undervisade ett tag, men började 1959 arbeta för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland. Samtidigt började han skriva romaner, inspirerad av sitt arbete. En av le Carrés huvudkaraktärer, spionen George Smiley, är med redan i debuten "Telefon till den döde" 1961 och genombrottet kom två år senare med "Spionen som kom in från kylan". le Carré ägnade sig därefter enbart åt skrivandet och blev med tiden en av världens främsta thrillerförfattare med snillrika intriger och romanfigurer som brottas med moraliska frågor om sanning, lögner, svek. Han skrev över 20 romaner, av vilka flera har filmatiserats. 2020 dog John le Carré i lunginflammation, 89 år gammal.

I avsnittet medverkar också Mårten Blomkvist, filmkritiker, kulturjournalist och författare.

TARIK SALEH INSPIRERAS AV JOHN LE CARRÉS KARAKTÄRSBESKRIVNINGAR

Tarik Saleh, filmregissör och manusförfattare, har bland annat gjort långfilmerna "Nile Hilton incident" 2017 och "Boy from heaven" 2022. "Nile Hilton incident" har vunnit flera priser och belönades med fem Guldbaggar 2018, däribland Bästa film. Både "Nile Hilton incident" och "Boy from heaven" har rosats av kritiker och publik, 2022 vann Tarik Saleh pris för Bästa manus på filmfestivalen i Cannes för "Boy from Heaven". Han har också gjort den animerade filmen "Metropia" och de uppmärksammade dokumentärerna "Sacrificio - Vem förrådde Che Guevara" och "Gitmo" tillsammans med Erik Gandini. Tarik Saleh är även journalist och har arbetet med olika SVT-produktioner.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

POETEN EDITH SÖDERGRAN – EN AV DE FÖRSTA MODERNISTERNA PÅ SVENSKA

Edith Södergran (1892-1923) föddes i Sankt Petersburg, Ryssland. Den finlandssvenska familjen Södergran var välbärgad, men förlorade sina tillgångar efter ryska revolutionen 1917. Den unga Edith Södergran gick i en dyr skola, studerade flera språk och började först skriva poesi på tyska. 1907 god fadern dog i TBC och året efter fick även hon sjukdomen. Under många år vistades hon på sanatorier i Finland och Schweiz och tog del av tidens nya litterära strömningar. Redan med sin första diktsamling 1916, "Dikter", bröt Södergran ny mark med orimmade dikter och ett starkt jag i centrum. Nästa bok, "Septemberlyran", orsakade stor debatt när hon i futuristisk anda och inspirerad av Nietzsches övermänniskoideal utropade sig som ledare för den nya tiden. Med fem böcker under sin livstid och den postumt utgivna Landet som icke är räknas Edith Södergran som en av dom första modernisterna och främsta lyrikerna i Norden.
På midsommardagen 1923 dog Edith Södergran av lungsoten, endast 31 år gammal.

STINA EKBLAD HAR EN LIVSLÅNG RELATION TILL EDITH SÖDERGRAN

Stina Ekblad är skådespelare, men har också gett ut dikter och självbiografin "Här brusar strömmen förbi". Hon utbildade sig till skådespelare vid Odense Teater, har arbetat på bland annat Stockholms stadsteater och blev fast anställd på Dramaten i Stockholm 1988. Hon har också medverkat i TV-serier och spelfilmer, till exempel som Agnes von Krusenstjerna i "Amorosa" regisserad av Mai Zetterling 1986. Hon är en mycket uppskattad recitatör och har under många år läst poesi av Edith Södergran på scenen, i radio och på skivinspelningar. Stina Ekblad är hedersdoktor vid Stockholms universitet och har undervisat på Teaterhögskolan i Stockholm.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BJÖRN LÖVIN – PIONJÄR INOM INSTALLATIONSKONSTEN I SVERIGE

Björn Lövin (1937-2009) föddes i Falun och som ung var han intresserad av både psykologi och konst. Lövins första separatutställning på Moderna Museet 1971 hette "Konsument i oändligheten och Herr P:s penningar". Tio år senare ställde han, som den första svenska konstnären någonsin, ut på Centre Pompidou i Paris. Han skapade stora rumsinstallationer, men ägnade sig också åt måleri, skulptur, text och video, som ofta handlade om hur människor påverkas av samhällsförändringar, livsomständigheter och tidsandan. Han ifrågasatte även själva konstnärsrollen och signerade därför sällan sina verk, utan lät avsändaren vara påhittade museer, företag eller personer och kallade föremålen arkeologiska fynd. Björn Lövin avled 2009, men flera av hans installationer har rekonstruerats på senare år, bland annat på Moderna Museet 2022.

BJÖRN LÖVIN ÄR EN VIKTIG INSPIRATIONSKÄLLA FÖR KLAS ÖSTERGREN

Klas Östergren debuterade med romanen "Attila" 1975 och hör till de främsta i den svenska författarkåren. Han har skrivit ett 20-tal romaner, genombrottet kom 1980 med "Gentlemen" – där bröderna Morgan och en stor lägenhet på Hornsgatan i Stockholm är i centrum – en roman som blivit en modern klassiker. 2005 kom uppföljaren "Gangsters" och 2020 avslutades trilogin med "Renegater". Klas Östergren har hyllats av kritiker och nått en stor läsekrets med bland annat romaner som "Fantomerna", "Stora svenskar och fattiga riddare", "Plåster" "Twist" och "Två pistoler". 2022 ger han ut "Större trygghet aldrig fanns" som spinner vidare på konstnären Björn Lövins konstverk "ILAC". Klas Östergren har dessutom skrivit film- och tv-manus och arbetat som översättare, bland annat av Henrik Ibsens dramatik. 2014 valdes han in i Svenska akademien, men begärde utträde 2018.

I avsnittet medverkar också konstnären Måns Wrange, som också varit professor på Konstfack och tidigare rektor på Konsthögskolan i Stockholm och på Kunsthøgskolen i Oslo.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

NINA SIMONE – ENASTÅENDE MUSIKER OCH SVART AKTIVIST

Musikern Nina Simone föddes som Eunice Waymon 1933 i North Carolina, USA. Hon växte upp i en fattig, religiös familj och spelade orgel i kyrkan från det hon var fem. Vid tio hade hon sin första pianokonsert och satsade på att bli USA:s första kvinnliga svarta klassiska konsertpianist. Trots sin uppenbara begåvning, blev hon inte antagen till det erkända Curtis institute of music och började istället att arbeta som barpianist Under artistnamnet Nina Simone utvecklade hon en egen stil med klassiskt pianospel, blues, jazz, gospel- och popmusik. 1958 kom det första albumet med låten "My Baby Just Cares For Me" som hon oftast förknippas med. Nina Simone blev en av medborgarrättsrörelsens främsta förkämpar, men efter morden på Malcom X och Martin Luther King tappade hon tron på USA och flyttade först till Afrika och sen Europa. Under flera år kämpade hon med ekonomiska problem och psykisk ohälsa, men gjorde comeback på 90-talet.
Nina Simone dog 2003, 70 år gammal.

JOSETTE BUSHELL-MINGO TÄNKER PÅ NINA SIMONE EN GÅNG OM DAGEN

Josette Bushell-mingo är skådespelare, regissör, konstnärlig ledare The National Black Theatre of Sweden och är rektor för Royal Central School of Speech and Drama i London. Hon är utbildad vid Barking College of Technology i film, litteratur, teater och scenografi. Hon har också arbetat på Royal Shakespeare Company, både som skådespelare och regissör. På RIksteatern har Josette Bushell-Mingo regisserat till exempel "En druva i solen" av Lorraine Hansberry, på Tyst teater "Bernardas hus" och på Norrbottensteatern "Cabaret". Våren 2022 satte hon upp "Den omättliga vägen" av Ben Okri på Dramaten. Den hyllade uppsättningen "Nina - a story about me and Nina Simone" hade urpremiär i Liverpool 2016 och har därefter spelats många gånger runt om i Sverige.

Scenljudet från föreställning "Nina - a story about me and Nina Simone" är hämtade från regissören och producenten Lamin Daniel Jadamas dokumentär ”CALL NINA! – En film om Josette Bushell-Mingo” (SVT/Kspecial). Dokumentären finns tillgänglig på SVT Play t o m 28 december 2022.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

KRISTINA LUGN – FOLKKÄR POET OCH DRAMATIKER

Kristina Lugn (1948-2020) föddes i Tierp, men flyttade en del under uppväxten då pappan var militär. Hon läste och skrev tidigt och var sex år när hon fick sin första dikt publicerad i Kalle Anka. Hon bokdebuterade 1972, men det dröjde drygt tio år till det stora genombrottet, som kom med diktboken "Bekantskap önskas med äldre bildad herre". Med sina ofta drastiska och humoristiska dikter om ensamhet, kärlekslängtan och döden fick hon en stor publik och hon deltog under åren i mängder av TV- och radioprogram. Hon samarbetade också med flera tonsättare och musiker. Under 90-talet skrev Kristina Lugn mest dramatik och arbetade bland annat för Dramaten och Allan Edwall på teater Brunnsgatan 4. Efter Edwalls död tog Kristina Lugn över teatern. 2003 kom hennes sista diktsamling "Hej då och ha det så bra", tre år senare valdes hon in i Svenska Akademien. Kristina Lugn dog 2020, 71 år gammal.

STAFFAN WESTERBERG VAR LYCKLIG PÅ SCENEN MED KRISTINA LUGN

Staffan Westerberg är skådespelare, författare och regissör. Han intresserade sig för teater redan som liten och utbildade sig till skådespelare de sista åren på 50-talet. Han har arbetat på flera teatrar, bland annat Norrköping-Linköping stadsteater, Riksteatern, Norrbottensteatern, Dramaten och Teater Brunnsgatan 4. På 70- och 80-talen blev han mycket känd för sina tv-produktioner för barn, till exempel "Herr ingentings funderingar", "Vilse i pannkakan", julkalendern "Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus" och "Lillstrumpa och Syster Yster på irrvägar" 1984. På Teater Brunnsgatan 4 arbetade han tillsammans med Kristina Lugn, som skrev publiksuccén "Titta en älg" 1999, där Staffan Westerber, Jane Friedman och Anna Pettersson medverkade. Han har gett ut flera böcker, bland annat "Elvaåringen: en självbiografisk resa", "Onyttingen", "Girafferna" och "Hoppla". Staffan Westerberg har prisats för sitt konstnärskap, han är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet och 2006 tilldelades han medaljen Litteris et Artibus

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

PAULUS UTSI – BETYDELSEFULL SAMISK POET OCH SLÖJDARE

Paulus Utsi (1918-1975) föddes i Ivgomuotki i Norge 1918. Under 1920-talet hörde hans familj till dom många renskötande samer som tvångsförflyttades på grund av att gränserna stängdes i norr. Utsis hamnade i trakterna av Jokkmokk, men när vattenkraften byggdes ut tvingades familjen att flytta ytterligare fem gånger när boplatserna las under vatten. Det var sorgen över de förlorade markerna, men också kärleken till kulturen och språket, som präglade hans dikter. Hans fru Inger stöttade och renskrev hans dikter. Utsi gav ut sin första diktsamling "Giela Giela"– Fånga språket – 1974. Han uppträdde ofta och blev en portalfigur för kampen att återupprätta den samiska kulturen under 70-talet. Paulus Utsi dog av njursvikt på fjället nyåret 1975, när han skulle hämta mat till renarna. Han blev 56 år.

MUSIKERN SOFIA JANNOK HAR TONSATT DIKT AV PAULUS UTSI

Sofia Jannok är musiker, artist, låtskrivare, skådespelare och renägare. Hon skriver och sjunger på nordsamiska, svenska och engelska och blandar olika stilar i sin musik, bland annat pop, visa och jojk. Hon albumdebuterade 2007 med skivan "White/Ceaskat" och slog igenom ordentligt två år senare med "Ássogáttis" som sålde guld och blev Grammisnominerad. Sofia Jannok har hittills gett ut fem album, hon är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, har prisats ett flertal gånger och bland annat fått Ulla Billquist-stipendiet och EVert Taube-stipendiet.

I det här avsnittet av Kulturlivet medverkar också Patricia Fjellgren, som arbetar med revitalisering av de samiska språken. Hon var också redaktör för antologin "Inifrån Sápmi" tillsammans med Malin Nord 2021.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

PÄR RÅDSTRÖM – FÖRFATTARE, MEDIEPERSONLIGHET OCH UNDERHÅLLARE

Pär Rådström (1925-1963) föddes i Stockholm. Han började skriva i tidningar redan som 17-åring och gav ut sin första roman när han var 21. Under 50-talet var han en centralgestalt bland dom unga författarna som ville bryta ny mark. Han inspirerades av jazz, film, reklam och hårdkokta amerikanska deckare och skrev kåserier, noveller, romaner och reseberättelser. Han gjorde också hundratals radioprogram och skrev kabaré tillsammans med Lars Forsell. Rådström var före sin tid med satirer om sovstäder, konsumism, kollektivism och kärnvapen. Bakom det eleganta och humoristiska fanns ett stort allvar; det handlade om verklighetsflykt, sökandet efter identitet och det sociala maskspelet. Pär Rådström led av en njursjukdom och blev bara 38 år.

LENA ANDERSSON KÄNNER SLÄKTSKAP MED PÄR RÅDSTRÖM

Författaren och skribenten Lena Andersson debuterade som med romanen "Var det bra så?" 1999 och har sedan dess publicerat sig flitigt, både som romanförfattare och krönikör. 2013 tilldelades hon Augustpriset för "Egenmäktigt förfarande: en roman om kärlek". Lena Andersson medverkade i programmet "Allvarligt talat" på Sveriges Radio 2014-2016 och har också gjort Sommar och Vinter i P1 flera gånger. Hon är hederdoktor vid Linnéuniversitetet och har bland annat fått Expressens Björn Nilsson-priset för god kulturjournalistik och Publicistklubbens Guldpenna.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ULLA BILLQUIST – BEREDSKAPSTIDENS STÖRSTA STJÄRNA

Ulla Billquist (1907-1946) föddes i Eslöv, men växte upp i Örebro. Hon började tidigt inom teatern, men det var som sångerska hon imponerade. I slutet av 20-talet sjöng hon regelbundet i radio och gav 1929 ut sin första skiva. Hennes svåger Thor Modéen lockade henne till revyer i Stockholm, men självförtroendet räckte inte riktigt till och det var som skivartist hon trivdes bäst. Under sitt liv spelade hon in nästan 400 sånger, turnerade mycket och blev Sveriges mest populära sångartist under 30- och 40-talen. Hon förknippas mest med "Min soldat" från 1940 som blev hennes signaturmelodi. Ulla Billquist var bisexuell och hemlighetsmakeriet kring det - men också hennes obehag inför att uppträda - tärde på henne. Sommaren 1946 orkade hon inte längre, utan öppnade gaskranarna i köket och tog sitt liv, 38 år gammal.

VANNA ROSENBERG HAR GESTALTAT ULLA BILLQUIST PÅ SCENEN

Vanna Rosenberg är skådespelare och sångare, men är också låtskrivare och författare. Hon har spelat i teateruppsättningar på bland annat Stockholms stadsteater/Kulturhuset stadsteatern och medverkat i ett flertal TV-serier och långfilmer, som till exempel "Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton" 2021 och "Hur många lingon i världen finns det" 2011. Hon har haft flera komiska roller, som i TV-serien "Kvarteret Skatan" och har gjort flera revyer - 2021 var hon primadonnan i Scalarevyn med Henrik Dorsin. 2014 gjorde hon uppsättningen "Köp hjärtan" om Ulla Billquist tillsammans med Jonna Nordenskiöld, en föreställning som hon sedan spelat och turnerat med under flera år i hela Sverige.

I avsnittet medverkar också Lasse Zackrisson, musikproducent och filmare. 2016 hade hans dokumentärfilm "När molnen skingras" om Ulla Billquist premiär.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

AUGUST STRINDBERG – EN AV SVERIGES MEST BETYDELSEFULLA FÖRFATTARE

August Strindberg (1849-1912) skrev dramatik, romaner, noveller, lyrik och vetenskapliga artiklar. Redan 1879 gjorde han succé med den samhällskritiska romanen "Röda rummet" som anses vara den första moderna, svenska romanen. Han var ständigt i farten, energisk, nyfiken, debattlysten och motsägelsefull. Med novellsamlingen "Giftas" grundlade han sitt rykte som kvinnohatare, men han skrev också skärgårdsskildringar, intensiva relationsdramer, självbiografiska romaner och mycket mer. Strindberg hade flera stormiga äktenskap och levde ett kringflackande liv, många år även utomlands. Efter den så kallade infernokrisen på 1890-talet, flyttad Strindberg till Sverige för gott och skrev några av de mest kända verken som till exempel dramat "Ett drömspel". August Strindberg dog i cancer, 63 år gammal.

MALIN PERSSON GIOLITO HAR PÅVERKATS AV STRINDBERGS SPRÅK

Malin Persson Giolito är en hyllad och kritikerrosad författare som debuterade 2008 med romanen"Dubbla slag". Hon är utbildad jurist, har arbetat på advokatbyrå och EU-kommissionen, men blev författare på heltid 2015. 2016 kom rättegångsthrillern och försäljningssuccén "Störst av allt" som vunnit flera priser och som blev TV-serie på Netflix 2019. Malin Persson Giolito har hittills gett ut fem romaner, den senaste är "I dina händer".

I avsnittet medverkar också Anna Cavallin, litteraturvetare och studierektor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen "Hushållspolitik. Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas".

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

KARL GERHARD – ETT ELEGANT SNILLE PÅ DEN SVENSKA REVYSCENEN

Karl Gerhard (1891-1964) föddes i Stockholm och hette fram till 1938 Johnson i efternamn. Som ung ville han bli dramatisk skådespelare och började jobba med kringresande teatersällskap redan som 15-åring. Det var dock som författare till vitsiga och vassa satiriska revykupletter han uppmärksammades och 1922 utnämndes han till Sveriges bästa revyförfattare. "Jazzgossen" blev något av en signaturmelodi och snart var han en rikskänd celebritet. Med Karl Gerhard blev revyn både litterär och samhällskritisk – han drev med makten, militären och kungahuset, men utan att någonsin släppa på elegansen, det glättiga och glamourösa. På 30-talet häcklade Karl Gerhard den framväxande nazismen i Tyskland och den svenska underdånigheten mot densamma. Mest känd är kupletten "Den ökända hästen från Troja" från 1940, den drabbades av censur och förbjöds att framföras på scenen. Då försåg istället Karl Gerhard numrets trähäst med munkavle och läste upp lagparagrafen som använts för att förbjuda sången. De sista åren i sitt artistliv följde han med på Knäppupp-revyns tältturnéer runt om i Sverige och när han dog hade han skrivit över 3000 kupletter, mer än 40 revyer och flera memoarböcker.

STAFFAN GÖTHE TÄNKER PÅ KARL GERHARD MINST EN GÅNG I VECKAN

Staffan Göthe är dramatiker, regissör och skådespelare. Han utbildades på Statens scenskola i Göteborg och har arbetat på bland annat Folkteatern i Göteborg, Folkteatern i Gävleborg, Strindbergs Intima teater, Teater Galeasen och Dramaten, där han medverkat i många uppsättningar som till exempel "Markurells i Wadköping" och "Angels in America". Han har också gjort en stor mängd TV- och filmroller. Staffan Göthe är dessutom en mycket framstående pjäsförfattare med över 25 verk. Han skildrar det svenska samhället och människorna som lever där med stor värme, fantasi och humor. Göthes "En uppstoppad hund" från 1986 är en av de mest spelade pjäserna i Sverige och är en del av den så kallade Cerviengsviten, där också pjäserna "La Strada del Amore", "Den perfekta kyssen"Ett lysande elände" och "Temperence" ingår.

I avsnittet medverkar också Sven Hugo Persson, mångårig medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion, dramaturg, konstnär och revyförfattare.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

LARS NORÉN – EN GIGANT INOM SVENSK TEATER

Lars Norén (1944-2021) föddes i Stockholm. Han debuterade 1963 med diktsamlingen "Syréner, snö" och skrev framför allt poesi fram till 1980, då han övergav lyriken för dramatiken. Han fick sitt stora genombrott på scenen med pjäser som "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med gud", där dysfunktionella familjer står i centrum. Efter det följde pjäserna i sviten "Borgerliga kvartetter", där bland annat "Höst och vinter" ingår och på 90-talet skildrade han samhällets utsatta i olika pjäser, varav ett exempel är "Personkrets 3:1" som är en del av det som kallas för "De döda pjäserna". Han skrev och regisserade uppsättningar för scenen, radio och TV, han var oerhört produktiv och arbetade också som teaterchef och konstnärlig ledare. Han skrev också prosa, 2012 gavs exempelvis "Filosofins natt" ut – som var den första prosaboken sedan 70-talet – och 2016 återvände han till lyriken med "Stoft. 2008 gav han ut "En dramatikers dagbok", som väckte mycket uppmärksamhet och debatt för den ocensurerade skildringen av samtiden och kulturvärlden. Den sista och fjärde volymen av dagböckerna gavs ut 2020 och det blev också hans sista verk.

NORÉN ÄR EN AV DE FRÄMSTA DRAMATIKERNA FÖR INGELA OLSSON

Ingela Olsson är skådespelare och tillhör Dramatens fasta ensemble. Hon har medverkat i ett stort antal uppsättningar på bland annat Teater Galeasen, Stocksholms Stadsteater, Dramaten och har dessutom haft roller i filmer, tv-serier och Radioteatern. Hon har hittills medverkat i tre pjäser av Lars Norén – på Teater Galeasen 1989 gjorde hon rollen som Elektra i "Orestes" och 2005 var hon med i teaterns uppsättning av "Krig". 2018 gjorde hon i "Höst och vinter" på Dramaten och hösten 2022 har Ingela Olsson en roll i "Så enkel är kärleken" på Maximteatern. Hon har samarbetet med författaren Sara Stridsberg vid flera tillfällen och regisserade "Medealand" 2009. Ingela Olsson har prisats fler gånger för sin insats som skådespelare, 2018 tilldelades hon till exemepl Dramatens O'Neill-stipendium.

I avsnittet medverkar också Eva Ström, författare, läkare och översättare.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

CHARLIE CHAPLIN – FILMSTJÄRNA MED STORT HJÄRTA

Charlie Chaplin (1889-1977) föddes i Londons fattigkvarter. Han började uppträda tidigt och var redan i tonåren en skicklig pantomim- och komediskådespelare. Under en USA-turné blir han tillfrågad om att göra film, redan 1914 spelade han rollen som luffaren hatt och snart var han världsberömd. Chaplin började tidigt att regissera och producera sina filmer, som han också många gånger skrev musiken till. Med filmerna "Moderna tider" 1936 och "Diktatorn" 1940 var Chaplin mer politisk än tidigare. Han stämplades som kommunist FBI och under en resa till Europa 1952 fick han inte förnya sitt visum till USA. Chaplin bosatte sig i Schweiz med sin fru Oona och de fick åtta barn. Charlie Chaplin blev 88 år gammal.

CHAPLIN ÄR EN FÖREBILD FÖR ROJDA SEKERSÖZ

Filmregissören Rojda Sekersöz debuterade med "Dröm vidare" 2017, en film som nominerades till två Guldbaggar och hon blev också utsedd till Årets nykomling. 2019 regisserade hon "En komikers uppväxt" och efter det har det blivit flera TV-serier, bland annat Netflix-succén "Young Royals". Rojda Sekersöz tog examen med novellfilmen "Jungfrufärden" på regiutbildningen vid Stockholms konstnärliga högskola 2012.

I avsnittet medverkar också Malena Janson, filmvetare och föreståndare för Centrum för barnkulturforskning.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

GOYA – DEN FÖRSTA MODERNA KONSTNÄREN

Francisco José de Goya y Lucientes (1746-1828) föddes i Fuendetodos, Aragonien i Spanien. Goyas tidiga måleri var ofta porträtt i traditionell stil och blev förste hovmålare vid spanska hovet. Men, Goya var inspirerad av upplysningstidens idéer och vid sidan om gjorde han 1799 till exempel etsningarna "Los Caprichos" som är mycket personliga, satiriska och expressiva. Efter Napoleons ockupation av Spanien och det spanska frihetskriget fortsatte Goya att arbeta för den återinsatte kungen och gjorde bland annat kanske sitt mest kända verk, "Den 3 maj 1808", där civila Madridbor avrättas av franska trupper. Med åren blev Goya allt mer pessimistisk och politisk. Hans etsningar "Krigets fasor" blev kända först långt efter hans död, liksom de "Svarta målningarna," som Goya gjorde på väggarna i huset han bodde under några år. Goya dog i Bordeaux, där han levde de sista åren i exil.

GOYAS KOMPLEXITET FASCINERAR CHARLOTTE GYLLENHAMMAR

Charlotte Gyllenhammar är en av Sveriges mest framstående konstnärer och hon arbetar numera främst med skulpturer, installationer, film och foto. Hon började sin konstnärsbana som målare, men slog igenom 1993 med verket "Dö för dig", en upp- och nedvänd ek som hängde över Drottninggatan i Stockholm. Charlotte Gyllenhammar är representerad i konstsamlingar över hela världen och har gjort många offentliga verk, till exempel de omtalade skulpturerna "Mother" och "&child" i Hyllie, Malmö.

I avsnittet medverkar också Måns Hirschfeldt, konstkritiker på Sveriges Radios Kulturredaktion.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SÅNGERSKAN NICO GICK SIN EGEN VÄG

Nico (1938-1988) föddes i Köln i Tyskland. Christa Päffgen, som hon egentligen hette, var en egensinnig musiker och låtskrivare som började som modell och skådespelare. I mitten av 60-talet påbörjade hon en karriär som sångerska och medverkade på Velvet Undergrounds debutalbum. Men Nico ville vara sin egen och gav ut sin första soloskiva "Chelsea Girl" 1967 – rätt så lättsam vispop, skriven av andra. Redan på nästa album "The Marble Index" komponerade Nico allt själv, sjöng och spelade på tramporgel i arrangemang av John Cale. Hon var drogberoende i många år och avled efter en cykelolycka på Ibiza 1988.

NINA PERSSON KÄNNER IGEN SIG I NICO

Nina Persson är musiker, låtskrivare och skådespelerska. Hon är känd som sångerska i The Cardigans som blev världsberömda med hits som "Lovefool", "Erase and rewind" och "My favourite game". Hon har också arbetat med A Camp - som först var ett soloprojekt – tillsammans med Niclas Frisk och Nathan Larson, 2014 gav hon ut soloalbumet "Animal heart", 2015 barnskivan "What If...," som belönades med en Grammis för "Årets barnskiva". 2021 gjorde hon singeln "One mile from heaven" tillsammans med Julia Logan. I New York medverkade Nina Persson i The Citizen´s band, som verkade för medborgarengagemang och startade sedan 2018 ett liknande projekt - Medborgarbandet - i Malmö tillsammans med Gudrun Hauksdottir.

I avsnittet medverkar också musikjournalisten Andres Lokko.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

CORNELIS VREESWIJK – EN AV SVERIGES FRÄMSTA VISPOETER

Cornelis Vreeswijk (1937-1987) föddes i Nederländerna, men flyttade med sin familj till Sverige som 13-åring. Genombrottet kom 1965 och under sin karriär skrev han 500 låtar, 200 dikter, gav ut 38 skivor, skrev schlagers åt andra, gjorde krogshower och fick teater- och filmroller. Problem med ekonomin och droger ställde till det för honom i många år, men i mitten av 80-talet gjorde han comeback. Albumet och diktsamlingen "Till Fatumeh" blev det sista han gjorde.
Cornelis Vreeswijk dog i levercancer, endast 50 år gammal.

FÖR UJE BRANDELIUS ÄR CORNELIS BÅDE SKRATT OCH DJUP

Musikern Uje Brandelius var med och bildade bandet Doktor Kosmos 1991, men är också journalist och skådespelare. 2018 gav han ut barnboken "Hemma hos Harald Henriksson", som nominerades till Augustpriset. Han skrev den självbiografiska scenföreställningen "Spring Uje spring " efter att han fått diagnosen Parkinsons sjukdom 2016. Det blev en succé som också resulterade i en radioversion och en film 2020 i regi av Henrik Schyffert. "Spring Uje spring" nominerades till sex Guldbaggar och bland annat vann Uje Brandelius kategorin Bästa manliga huvudroll.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

PINA BAUSCH – EN BANDBRYTANDE KOREOGRAF

Pina Bausch (föddes 1940-2009) är geniförklarad för sin nyskapande dansteater. Hon var legendarisk ledare för Wuppertal Tanztheater och blandade dans, teater och musik i ett slags collage med utgångspunkt i känslor, vildsinta och ömsinta vardagliga situationer. Hon arbetade undersökande, ställde frågor till dansarna, som fick söka i sina egna erfarenheter och känslor. Hon ska ha sagt "Jag är inte intresserad av hur människor rör sig, utan vad som rör dem." Pina Bausch hade skapat över 50 verk när hon hastigt avled i cancer 2009.

FARNAZ ARBABI DRABBADES AV PINA BAUSCH SOM 19-ÅRING

Farnaz Arbabi är regissör, dramatiker och konstnärlig ledare för Unga Klara i Stockholm. Hennes uppsättningar - "Utvandrarna", "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar", "Invasion" och "Cabaret" har kritikerosats och hon har tilldelats Expressens teaterpris 2006 och Svenska Teaterkritikers pris 2006.

I avsnittet medverkar också Bodil Persson, dramaturg, lärare på Stockholms konstnärliga högskola och danskritiker.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

KJELL ALINGE – EN AV SVERIGES RADIOS MEST KÄNDA RÖSTER UNDER FEM DECENNIER

Kjell Alinge (1943-2016) började på Sveriges Radios ungdomsredaktion på 60-talet. Han blev känd för sitt ord- och idéflöde, de språkliga kullerbyttorna och poetiska iakttagelserna av omvärlden, allt med humor och eftertänksamhet. Han producerade egna serier, mest kända är "Hemma hos" med Janne Forsell på 70-talet och "Eldorado" på 80-talet, då varje program kunde ha en publik på över en miljon. 1993 lades "Eldorado" i P3 ner för att återuppstå i P2 på 2000-talet, där det sändes till och med 2013.

HENRIK SCHYFFERT – KÄND FRÅN KILLINGGÄNGET

Henrik Schyffert är komiker, skådespelare och regissör. Han har arbetat på Sveriges Radio, SVT, TV4, ZTV, varit med i komikergruppen Killinggänget och gjort karriär som ståupp-komiker. Hans monolog "The 90's - Ett försvarstal" nådde en stor publik och sista föreställningen visades i SVT. Henrik Schyffert långfilmsdebuterade med "Spring Uje spring", en film som nominerades till flera Guldbaggar och tog hem priserna för "Bästa film", Bästa manus" och "Bästa manliga huvudroll".

I avsnittet medverkar också Anders Klintevall, mångårig medarbetar på P3 och P2 i Sveriges Radio.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

LUCIAN FREUD – DEN MODERNA PORTRÄTTKONSTENS MÄSTARE

Lucian Freud (1922-2011) föddes i Berlin, var son till den judiska arkitekten Ernst Freud och sonson till Sigmund Freud. Familjen flyttade till London efter Hitlers maktövertagande 1933, där han utbildade sig till konstnär. Den skygga och excentriska Lucian Freud anses vara en av 1900-talets främsta realistiska konstnärer och hans nakenporträtt är berömda. Han lät modellerna, som oftast var fruar, barn, vänner och bekanta, sitta för honom långa perioder och han är känd för att ha arbetat hårt. Lucian Freud målade också interiörer, landskap och porträtt av kända personer, bland andra drottning Elizabeth II 2001.

LUCIAN FREUD INSPIRERADE MARTINA MÜNTZING ATT BLI KONSTNÄR

Konstnären Martina Müntzing studerade på Konsthögskolan i Stockholm 1990-1996 och gick dessförinnan en förberedande utbildning på Munka Ljungby folkhögskolan. Hon målar i en realistisk tradition och har blivit mycket uppmärksammad för bland annat målningarna ”I morgon är en annan dag” och ”Farväl till en utsikt”.

I avsnittet medverkar även Mats Arvidsson, mångårig medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

LEIGH BOWERY – LEGENDARISK PERFORMANCEARTIST, MODESKAPARE OCH KLUBBIKON

Leigh Bowery (1961-1994) föddes i Melbourne, Australien. Han studerade musik och design och flyttade till London 1980. Där blev han snabbt tongivande på undergroundklubbarna med sina excentriska, kreativa kreationer och sitt färgstarka uppträdande. Han tänjde på gränserna när han använde hela sin kropp i skapandet av mode, konst och i sina performance. Han lär ha sagt "i samma ögonblick ni försöker kategorisera mig förminskar ni mig". Den engelske konstnären Lucian Freud målade flera nakenporträtt av Bowery och han har haft inflytande över såväl modedesigners som andra konstnärer.

ROBERT FUX UPPTÄCKTE LEIGH BOWERY PÅ ETT VYKORT

Skådespelaren och dragartisten Robert Fux tillhör Kulturhuset Stadsteatern i Stockholms fasta ensemble. Han har medverkat i stort antal uppsättningar på bland annat Stadsteatern, Orionteatern och Riksteatern. Robert Fux har blivit mycket uppmärksammad och hyllad för sina monlogföreställningar bland annat ”Ansvaret är vårt/Tingsten” och ”Dragshow – en nära döden-upplevelse”. Han gör podden "Drottningmötet" där han kartlägger drag som hantverk.

I avsnittet medverkar också Philip Warkander, som doktorerat i modevetenskap, idag universitetslektor vid Textilhögskolan i Borås, doktorerat i modevetenskap

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SIGMUND FREUD – PSYKOANALYSENS GRUNDARE

Sigmund Freud (1856-1939) var läkare och författare. Som psykoanalysens fader skapade han teorier om människans psyke, det omedvetna och hur vi ska förstå våra handlingar, även de till synes irrationella och obegripliga. Han hade ett enormt inflytande på västerländskt tänkande under 1900-talet och skrev mängder med böcker om sina fall och sin forskning, de mest kända är "Drömtydning", "Sexualteori" och "Jaget och Detet". Sigmund Freud var jude och flyttade till London med familjen efter att nazi-Tyskland gått in i Österrike 1938. Ett år senare dog Sigmund Freud av käkcancer.

LYDIA SANDGRENS ”SAMLADE VERK” HAR SÅLT I ÖVER 100 000 EXEMPLAR

Lydia Sandgren bor i Göteborg och är författare och psykolog. Hennes debutroman "Samlade verk", som gavs ut 2020, belönades med Augustpriset och är en försäljningssuccé. Boken har köpts av flera utländska förlag och ges ut på engelska 2022.

I avsnittet medverkar också psykoanalytikern och författaren Ulf Karl Olov Nilsson.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ERIK SATIE – EN EXCENTRIKER MED STORT INFLYTANDE PÅ DEN MODERNA MUSIKEN

Erik Satie (1866-1925) föddes i Nomandie i Frankrike. Han var en egensinnig kompositör och pianist med sin minimalistiska stil. Hans meditativa och enkla melodier, Trois Gymnopédies och Trois Gnossiennes hör till de mest kända, men han hade också en absurd, experimentell sida och skrev musik som bröt med gamla traditioner. Han var tongivande i samtidens avantgarde och har haft ett enormt inflytande på 1900-talets moderna musik.

JONAS KARLSSON INSPIRERAS AV ERIKS SATIES ENKELHET

Jonas Karslsson är författare och skådespelare, anställd på Dramaten där han spelat i en lång rad uppsättningar, bland annat "Richard III" och "I väntan på Godot". Han har också medverkat i en lång rad filmer, exempelvis "Hans och hennes", "Cockpit", "Detaljer" och "Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton" – för de två sistnämnda belönades han med Guldbaggar för bästa manliga huvudroll. Jonas Karlsson debuterade 2002 med novellsamlingen "Det andra målet" och har därefter gett ut åtta böcker, bland annat "Regnmannen" och "Nya människor i fel ordning".

I avsnittet medverkar också Magnus Lindman, dramaturg, översättare och medarbetare på Sveriges Radios P2, samt pianisten Anna Christensson.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

KARIN BOYE – EN AV DE MEST FOLKKÄRA SVENSKA POETERNA

Karin Boye (1900-1941) föddes i Göteborg. Hon är en av våra mest folkkära poeter med diktstrofer som "Ja visst gör det ont när knoppar brister" och "Bryt upp, bryt upp den nya dagen gryr", men är också känd för framtidsdystopin Kallocain. Hon debuterade med diktsamlingen "Moln" 1922 och gav ut noveller, fem romaner och fyra diktsamlingar under sin livstid. En femte sista diktsamling, "De sju dödssynderna", gavs ut postumt. Karin Boye skrev litteraturkritik, debattartiklar och arbetade också som översättare. Hon tillhörde modernisterna, engagerade sig i socialistiska Clarté och var en av grundarna till den kulturradikala tidskriften Spektrum.1941 begick Karin Boye självmord i Alingsås, 40 år gammal.

GUNILLA RÖÖR ÅTERKOMMER STÄNDIGT TILL KARIN BOYE

Gunilla Röör är född 1959 och är skådespelare, regissör och teaterchef på Norrbottensteatern. Hon är utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm, anställdes på Unga Klara och långfilmsdebuterade i Suzanne Ostens "Livsfarlig film". Gunilla Röör har varit Guldbaggenominerad flera gånger och vunnit två för bästa kvinnliga huvudroll i filmerna "Freud flyttar hemifrån..." och "Sommaren".

I programmet medverkar också Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet med inriktning på litteratursociologi.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

OSVALDO ZOTTO – EN LEGENDARISK TANGODANSARE

Osvaldo Zotto (1963-2010) föddes i Argentina och växte upp i ett område i Buenos Aires som präglades av tangodans. Zotto utvecklade sin egen stil och blev ett av dom största namnen inom tango känd för sin minimalistiska, eleganta och känslosamma stil. Han och mångåriga danspartnern Lorena Ermocida var också omtyckta tangolärare. Under många år var dom även ett par privat. Osvaldo Zotto dog av en hjärtattack i sitt hem i Buenos Aires 2010.

FÖRFATTAREN SIGRID COMBÜCHEN BEUNDRAR ZOTTOS PERFEKTION

Sigrid Combüchen är författare och kulturjournalist. Hon var 18 år när hon debuterade som författare 1960 med romanen "Ett rumsrent sällskap" och har sedan dess gett ut ett stor antal böcker, exempelvis "Korta och långa kapitel", "Byron, en roman", "En simtur i sundet", "Den umbärliga – en bok om Ida Bäckmann" och "Sidonie och Nathalie". Sigrid Combüchen har fått många litterära utmärkelser och 2010 belönades hennes "Spill. En damroman" med Augustpriset.

I avsnittet medverkar också litteraturvetaren, kulturskribenten och tangoexperten Fredrik Agell.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

OTIS REDDING – KING OF SOUL

Otis Redding (1941-1967) föddes i Georgia, USA. Han kallas för soulkungen och första framgången kom med singeln ”These arms of mine” 1962. Han skrev bland annat ”Respect” som den amerikanska medborgarrättsrörelsen gjorde till sin kampsång. 1967 hade han gjort megasuccé i Europa och fick sitt genombrott hos den vita publiken på Monterey-festivalen. I december samma år omkom han i en flygolycka, 26 år gammal. Då hade han precis spelat in ”Dock of the bay”, som postumt blev hans första listetta.

KJELL WESTÖ ÅTERVÄNDER ALLTID TILL KLASSISK SOUL FRÅN 60-TALET

Författaren Kjell Westö är en av Finlands främsta författare. Han debuterade 1986 och har bland annat gett ut romanerna ”Drakarna över Helsingfors”, ”Vådan av att vara Skrake” och ”Hägring 38”. Musiken har gått som en röd tråd genom hans liv och han spelar själv gitarr. 2020 gavs den prisade och kritikerrosade ”Tritonus” ut – en roman där klassisk musik, pop, rock, soul och country spelar en stor roll i handlingen.

I avsnittet medverkar också Nathan Hamelberg, skribent, kommunikatör och musikkännare.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ASTRID LINDGREN HAR SÅLT 170 MILJONER BÖCKER

Astrid Lindgren (1907-2002) föddes i Vimmerby och började skriva redan i unga år. Hon debuterade 1944 och 1945 kom ”Boken om Pippi Långstrump” ut på Rabén och Sjögren. Boken gjorde succé, Lindgren fortsatte att arbeta på förlaget, men gav också ut nya böcker nästan varje år fram till pensionen. 1981 kom hennes sista roman, ”Ronja Rövardotter”, men fortsatte Astrid Lindgren fortsatte med bilderböcker och engagerade sig för barnens och djurens rätt och miljön.

MATS STRANDBERG HAR GETT UT FLERA SKRÄCKROMANER

Författaren Mats Strandberg har bland annat gett ut tre skräckromaner för vuxna – ”Färjan”, ”Hemmet” och ”Konferensen”. Han har också gett ut barnbokstrilogin om monstret Frank och Engelsfors-trilogin tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, där böckerna ”Cirkeln”, ”Eld” och ”Nyckeln” ingår. 

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

I avsnittet medverkar också litteraturvetaren och författaren Ulla Lundqvist, som skrev avhandlingen "Århundradets barn – Fenomenet Pippi Långstrump och dess förutsättningar" 1979.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

PETER TJAJKOVSKIJ – EN AV DE POPULÄRASTE TONSÄTTARNA

Den ryska kompositören Peter Tjajkovskij (1840-1893) skrev flera symfonier, tre baletter och elva operor, till exempel ”Eugen Onegin”. Han hör till de stora romantiska tonsättarna och tog intryck av både europeisk och rysk musik. Privat var hans liv ofta turbulent, inte minst för att han var homosexuell, vilket var straffbart. Tjajkovskij avled 1893, bara nio dagar efter att han dirigerat premiären av den sjätte symfonin kallad ”Pathetique”.

ANDREA TARRODI – EN HYLLAD SVENSK KOMPOSITÖR

Andrea Tarrodi är en av de mest uppmärksammade nutida svenska kompositörerna och hon har fått en mängd priser, bland annat en Grammis 2018. Hennes musik har uppförts på många håll i världen. ”Liguria”, ”Empíreo” och ”Ascent” är några av hennes verk. Hon var den första svenska kompositören som tonsatt ett verk för BBCs avslutningskonsert ”Last night of the proms” och hon har varit hus-tonsättare i P2, Sveriges radio.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Medverkar gör också koreografen Mats Ek, som gjort baletter till Tjajkovskijs musik – ”Svansjön”, ”Julia och Romeo” och ”Törnrosa” – samt Sara Norling, medarbetar på Sveriges radio P2 och programledare för Musikrevyn.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

ANNE FRANKS DAGBOK – MEST LÄSTA SKILDRINGEN AV NAZISMENS BROTT

Anne Frank (1929 - 1944) föddes i Frankfurt, Tyskland. När Hitler kom till makten 1933 flyttade familjen till Amsterdam i Holland.

Redan som liten var hon mycket intresserad av att läsa och hitta på sagor och berättelser. På sin 13-årsdag fick hon en dagbok i present. En knapp månad senare, 5 juli 1942, gick familjen under jorden. De gömde sig i drygt två år och Anne Frank skrev hela tiden i dagboken, men också andra berättelser.

4 augusti 1944 upptäcktes de av SS och fördes till läger, först i Holland och senare Auschwitz. Anne och systern hamnade slutligen i lägret Bergen-Belsen, där de dog av tyfus och svält i februari 1945.

Endast fadern Otto Frank överlevde och tog hand om dagböckerna när han återvände till Amsterdam efter kriget. Den gavs ut första gången 1947 och på svenska 1953. Då var känsliga stycken strukna, till exempel de om Annes sexuella uppvaknande eller hennes såriga relation till modern. 1997 gavs den oavkortade originalutgåvan ut på engelska, 2005 på svenska i översättning av Per Holmer.

AGNETA PLEIJEL – EN AV SVERIGES FRÄMSTA FÖRFATTARE

Agneta Pleijel är en av Sveriges främsta, kritikerhyllade och lästa författare med romaner som romandebuten ”Vindspejaren”, ”Lord Nevermore”, ”Fungi”, ”En vinter i Stockholm”, ”Spådomen – en flickas memoarer” och ”Doften av en man”.

Hon har också skrivit poesi, dramatik – bland annat ”Kollontaj” – och arbetat som kulturjournalist och kulturchef. Agneta Pleijels verk har översatts till många språk och belönats med en mängd priser. Hon är professor emerita och åren 1988–2015 var hon ledamot av Samfundet De nio.

GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ian Curtis skrev poetiskt om tomhet och alienation

Ian Curtis (1956–1980) föddes strax utanför Manchester i England och dog, bara 23 år gammal.

Som barn läste och skrev han mycket, särskilt poesi, men gillade också musik. 1977 gick han med i ett band – Joy Division – som snabbt blev ett av de främsta postpunk-banden i England.

Ian Curtis led av epilepsi och sjukdomen, medicinerna, alkohol och ett ständigt spelande och turnerande vid sidan om ett trassligt privatliv slet på honom. Mot slutet fick han epileptiska anfall under flera konserter. Dagen innan bandet skulle på sin första USA-turné i maj 1980, hängde han sig hemma i köket.

En månad senare släpptes EP:n med ”Love will tear us apart”, en låt som kallats för världens bästa.

Mattias Andersson är regissör och chef på Dramaten

Mattias Andersson är dramatiker, regissör, teaterchef och konstnärlig ledare för Dramaten. Han utbildade sig först till skådespelare på Teater- och operahögskolan i Göteborg, men började snart att skriva dramatik och regissera.

2006 blev han konstnärlig ledare för Backa teater i Göteborg. Mattias Anderssons uppsättningar har kritikerrosats och prisats både i Sverige och utomlands. Han har hyllats för sitt unika arbetssätt: att samla manusmaterial med hjälp av intervjuer, forskning, dokumentära berättelser och livsöden.

Några av alla uppmärksammade uppsättningar är ”Brott och straff”, ”The mental state of Sweden”, ”Idioten” och ”Acts of godness”.

Medverkar gör också Fredrik Wadström, medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.

Gunnar Bolin – kulturjournalist på Sveriges Radio

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mary Seacole – en exceptionell kvinna med vilja av stål

Mary Seacole (1805-1871) föddes på Jamaica. Pappan var brittisk officer, mamman ägde ett pensionat och var sjukvårdskunnig. Mary gick i moderns spår.

När Krimkriget bröt ut på 1850-talet ansökte hon om plats i Florence Nightingales sjuksköterskebrigad, men blev nekad. Det hindrade henne inte. I stället reste hon till Krim för att driva egen verksamhet – med stor framgång.

Under åren efter Krimkriget var Mary Seacole en kändis. Hon skrev en självbiografi och stod det brittiska hovet nära.

Men Florence Nightingale gick till historien, medan Mary Seacoles namn föll i glömska. Hon återupptäcktes på 1980-talet och i början av 2000-talet röstades hon fram som den mest betydelsefulla svarta brittiska personen genom tiderna.

Fransesca Quartey är teaterchef, regissör och skådespelare

Fransesca Quartey är chef för Västerbottensteatern i Skellefteå fram till sommaren 2022. Hon är också regissör och skådespelare, utbildad i Göteborg, och har bland annat jobbat på till exempel Unga Klara och Dramaten i Stockholm.

Medverkar gör också den brittiska författaren Helen Rappaport, brittisk historiker, författare och expert på Mary Seacole. 

Gunnar Bolin – kulturjournalist på Sveriges Radio

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frank Zappa strålande gitarrist, kompositör och provokativ perfektionist

Frank Zappa (1940–1993) föddes i Baltimore, USA. Han var en alldeles egen sorts artist med sin genreöverskridande blandning av doowop, rock, jazz, pop, konstmusik och rena ljudexperiment. Allt kryddat med satiriska, provocerande, absurda och inte sällan obscena texter.

Det banbrytande albumet ”Freak out” med bandet Mothers of invention kom 1966 och skulle följas av mer än 60 album. Zappa var en mycket skicklig gitarrist, producerade, ägde skivbolag och turnerade nästan ständigt. Han komponerade också för symfoniorkester och gjorde instrumentella, mer jazzinfluerade album.

Peter Apelgren är komiker och konstnär

Peter Apelgren, född 1959, var med och skapade det legendariska humorprogrammet Rally i P3, har gjort en mängd tv-produktioner och tävlat i bland annat På spåret och Kulturfrågan kontrapunkt. Han står ofta på scenen i olika humorshower, ett av alla exempel är enmans-föreställningen ”Improvajsing” som hade premiär 2018.

I programmet medverkar också kulturjournalisten och mångaåriga Sveriges Radio-medarbetaren Mia Gerdin, som också varit skrivande musikjournalist på bland annat Dagens nyheter.

Gunnar Bolin – kulturjournalist på Sveriges Radio

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mai Zetterling – pionjär som vägrade att inordna sig

Mai Zetterling (1925-1994) var den uppburna filmstjärnan som lämnade glamouren för att bli en banbrytande filmregissör.

Hennes experimentella, radikala och utmanande filmer på 60-talet föll inte alla i smaken.

Mai Zetterling kom som 17-åring in på Dramatens elevskola och fick redan två år senare sitt stora genombrott i filmen ”Hets”. Hon gjorde internationell karriär, men fick tidigt nog av snäva kvinnoroller och började helt enkelt att göra film själv.

Först dokumentärer och kortfilm i England, men 1964 debuterade hon som långfilmsregissör i Sverige med ”Älskande par”. "Filmerna ”Nattlek”, 1966, och ”Flickorna”, 1968, mottogs snålt av kritikerna – och publiken – och hon fortsatte i stället att arbeta utomlands.

1986 gjorde hon en stor svensk spelfilm igen, ”Amorosa”, om Agnes von Krusenstjernas liv.

Mai Zetterling dog av cancer i London 1994.

Lisa Langseth har gjort Netflix-succén ”Kärlek och anarki”

Lisa Langseth, född 1975, är film- och teaterregissör och dramatiker.

Hon debuterade som långfilmsregissör 2010 med ”Till det som är vackert”. Filmen fick flera guldbaggenomineringar, Alicia Vikander fick en guldbagge för sin huvudroll och själv belönades Lisa Langseth med en guldbagge för bästa manus.

”Hotell” kom 2013 och den engelskspråkiga ”Euphoria” 2018 med bland andra den brittiska skådespelaren Charlotte Rampling. 2020 gjorde Langseth Netflixserien ”Kärlek och anarki” som fick en stor publik, fin kritik och en andra säsong.

I programmet medverkar också Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet.

Gunnar Bolin – kulturjournalist på Sveriges Radio

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tupac ”2Pac” Shakur sålde miljontals album

Tupac Shakur (1971-1996) med artistnamnet 2Pac föddes i New York.

Modern var Svarta Panteraktivist och satt fängslad under graviditeten.

2Pac blev tidigt politiskt medveten, men ägnade sig också åt böcker och teater under uppväxten. 1990 började han turnera med Digital underground. Ett år senare debuterade han med ett eget album och efter några år blev han en av västkustens ledande rappare.

Han lyfte in politik, sociala orättvisor och kvinnors utsatthet i gangsterrapen, även om mycket också handlade om våld och gangsterliv.

Tupac Shakur mördades i Las Vegas 1996 och mordet är fortfarande ouppklarat.

Ståuppkomikern Melody Farshin är en text-nörd

Melody Farshin är född 1988 och bor i Husby.

Hon debuterad som ståuppkomiker 2008 och som författare med ungdomsromanen ”Mizeria” 2018. I början av 2021 gavs ”Lowkey” ut och för Melody Farshin är det självklart att det hon skriver och framför ska bära på ett budskap – det är ett av skälen till att Tupac Shakurs låttexter är så betydelsefulla och inspirerande för henne.

Melody Farshin har också bland annat gjort radioprogram, tv och skrev dramatiseringen av ”Mizeria” för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, som också spelats på andra håll i Sverige.

I programmet medverkar även Mats Nileskär, P3 Soul och Måns Mosesson, reporter på Dagens nyheter och tidigare medarbetare på Sveriges Radio.

Gunnar Bolin – kulturjournalist på Sveriges Radio

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Federico Fellini – en av världens främsta filmregissörer

Federico Fellini (1920-1993) föddes i Rimini i Italien. Han är den ende som fått fyra Oscars för Bästa utländska film. I Sverige är han kanske mest känd för ”La dolce vita” med Anita Ekberg, en film som också gav upphov till begreppet paparazzi.

Fellinis första filmer var först realistiska skildringar av människor i efterkrigstidens Italien och det stora genombrottet kom med ”La strada” 1954.

Senare tog det absurda och fantasifulla alltmer plats, liksom glidandet mellan dröm och verklighet och återblickarna till ungdomen i filmer som ”8 1/2” och ”Amarcord”. Fellini dog 1993, samma år som han fick en heders-Oscar.

Theodor Kallifatides – prisad författare och skribent

Född 1938 i Grekland. Utbildad på teaterskola i Aten, men efter att ha gjort militärtjänstgöring emigrerade han till Sverige. Han debuterade 1969 med diktsamlingen ”Minnet i exil” och har sedan dess mestadels skrivit romaner.

”Bönder och herrar” som gavs ut 1973, inledde trilogin om en grekisk by under andra världskriget och åren fram tills dess att inbördeskriget avslutats. Han har gett ut ett trettiotal skönlitterära verk, den senaste romanen "Kärlek och främlingskap" kom hösten 2020.

Theodor Kallifatides har bland annat arbetat på Stockholms universitet, varit redaktör för den litterära tidskriften BLM och ordförande för Svenska PEN. Han har översatt svenska författare till grekiska, Mikis Theodorakis till svenska och skrivit i tidningar och tidskrifter.

Gunnar Bolin – kulturjournalist på Sveriges Radio

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

I programmet medverkar också konstvetaren Linda Fagerström och Peter Nylander, gitarrist, kompositör och ledare för musikgruppen La strada

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Clownen Grock roade alla från kungligheter till diktatorer

Adrien Wettach (1880-1959): Grock var artistnamnet för Adrien Wettach som föddes i Schweiz och dog i Imperia i Italien.

Han kallas clownernas kung och uppträdde för miljontals människor på varietéscener i Europa, USA och Sydamerika.

Grock var så kallad musikalisk clown och gjorde samma nummer hela livet, där det ideligen hakar upp sig med olika instrument.

Han talade sju språk, spelade mängder av instrument, komponerade 2500 melodier och var dessutom jonglör och akrobat.

Sista gången han uppträdde och gjorde sitt akrobatiska stoltrick var han 74 år.

Tomas von Brömssen - årets göteborgare 1995

Född 1943 och är kanske allra mest känd för sin roll som sonen Herbert i tV-serierna "Albert & Herbert" och som tobakshandlare Blomgren i "Saltön".

Han har också medverkat i en lång rad scen- och teaterproduktioner, framförallt i sin hemstad Göteborg.

Sedan 1970-talet har han synts i en mängd teaterproduktioner i främst hemstaden Göteborg.

1995 fick han en guldbagge för sin roll som den bedragna maken Kjell i Bo Widerbergs film "Lust och fägring stor".

Tomas von Brömssen spelar också klarinett.

I programmet medverkar också nöjeshistorikern Johan Vinberg, ledamot av Akademien För Cirkuskonstens Bevarande i Sverige.

Gunnar Bolin är kulturjournalist

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sissela Kyle – både skådespelare och regissör

Sissela Kyle är född 1957 i Göteborg. Hon är utbildad vid Teaterhögskolan i Stockholm och gick i samma klass som Peter Stormare, Jessica Zandén, Maria Johansson och Tomas Norström. Sedan 1980-talet är hon verksam som skådespelare och komiker, både vid teatern och inom film- och tv.

Förutom skådespelare är hon också regissör och har varit verksam som teaterchef.

Dagmar Ebbesen gestaltade hembiträden

Dagmar Ebbesen (1891-1954) föddes i Stockholm, växte upp i en sång- och teaterfamilj och debuterade redan som 13-åring. 1921 slog hon igenom med filmen ”Anderssonskans Kalle”, men det var scenrollen som hembiträde i ”Hemslavinnor” som kom att definiera hennes karriär.

Den spelades mer än 500 gånger och filmades senare hela tre gånger med Ebbesen i huvudrollen. Hembiträdesrollen följde henne sedan genom livet och hon medverkade i 90 filmer. Den sista var ”En lektion i kärlek” av Ingmar Bergman.

Gunnar Bolin är kulturjournalist

Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

I programmet medverkar också Sven Hugo Persson, dramaturg, revyförfattare och mångårig Sveriges Radio-medarbetare och filmvetaren Mikaela Kindblom som skrivit flera böcker om svensk filmhistoria, bland annat ”Hasse Ekman – Dandyn i drömfabriken”.

Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nicanor Parra – chilensk poet, matematiker och fysiker

Nicanor Parra (1914 – 2018) var inte bara poet, utan också utbildad matematiker och fysiker.
Han blev känd som antipoet, när han 1954 gav ut diktsamlingen ”Poem och Antipoem”. En bok med poesi fylld av ironi och humor. Skriven på vardagsspråk och slang. Den fick stort genomslag och inspirerade bland annat beatpoeterna i USA.

Länge stod han i skuggan av Pablo Neruda och Gabriela Mistral, men i dag nämns han som deras like. Den chilenska regeringen utlyste landssorg i två dagar när Nicanor Parra dog 2018, 103 år gammal.

Daniel Boyacioglu – poet med rötter i hiphopen

Daniel Boyacioglu, poet, dramatiker och musiker. Han har hittills gett ut sex diktsamlingar, debuterade med ”Istället för hiphop” 2003 och den senaste boken ”Allt om eld” kom 2016. Han har bland annat också skrivit librettot till operan ”Triumf och tragedi” och vunnit SM i poetry slam två gånger.

I programmet medverkar också litteraturvetaren Lilian Fernandez Hall och Lars Palmgren, tidigare latinamerika-korrespondent för Sveriges Radio

Programledare: Gunnar Bolin
Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

John Cassavetes nobbade Hollywood

John Cassavetes (1929–1989) amerikansk filmregissör och skådespelare. Kallas fader till den amerikanska oberoende filmen. Han nobbade Hollywood, finansierade sitt filmskapande med sitt skådespeleri och arbetade framför allt med vänner och familj. John Cassavetes har en ikonisk ställning i filmvärlden och många efterföljare.

Monika Fagerholm har vunnit Augustpriset

Monika Fagerholm, finlandssvensk författare. Hon bor i finländska Ekenäs och har skrivit kritikerrosade, prisbelönta och mycket lästa romaner som till exempel ”Underbara kvinnor vid vatten”, ”Diva”, ”Den amerikanska flickan” som fick Augustpriset 2005 och ”Vem dödade Bambi?” som belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2020.

I programmet medverkar också filmjournalisten och kritikern Mårten Blomkvist.

Programledare: Gunnar Bolin
Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Leonora Carrington, (1917–2011) författare och konstnär. Hon var surrealist och rörde sig tidigt i surrealistkretsar. Innan hon fyllde 20 lämnade hon sin familj, levde en tid med konstnären Max Ernst, men flydde till Mexiko under kriget och där blev hon kvar resten av sitt liv. Leonora Carrington – en feministisk surrealistikon – var en uppskattad och känd konstnär i Mexiko, men föll i glömska. I dag är en intresset och uppmärksamheten för hennes konst och böcker mycket stort och hon räknas som en av de stora inom surrealismen.

Suzanne Osten är film- och teaterregissör. Hon är ledande för utvecklingen av barn- och ungdomsteater och grundade Unga Klara 1975 som blev utsedd 2018 till nationell scen för barn och unga. Suzanne Osten långfilmsdebuterade med "Mamma" 1982 och har bl a gjort filmerna "Skyddsängeln" och "Bröderna Mozart". Teateruppsättningarna är många och kända, några av de senaste är "Falla ur tiden och "Furstinnan av Amalfi" på Dramaten. 2013 regisserade hon "Häst, häst, häst" om Leonora Carrington och året efter "Lammungarnas fest" av Leonora Carrington.

I programmet medverkar också Anna Watz, docent i litteraturvetenskap på Linköpings universitet, och Mats Arvidsson, konstkritiker och mångårig medarbetare på Sveriges radio.

Programledare: Gunnar Bolin
Producent: Maria Götselius

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Beppe Wolgers (1928-1986), mångsysslare, författare och skådespelare. Debuterade som poet 1953 och fick sitt publika genombrott med visan ”Okända djur” framförd av Olle Adolphson. Skrev också många sånger åt Monica Zetterlund. I dag kanske mest välkänd som Pippis pappa i filmatiseringen av Astrid Lindgrens böcker och från barnprogrammet ”Beppes godnattstund”.

Annika Norlin är känd som musiker under artistnamnen Hello saferide och Säkert!, men också i eget namn. 2020 debuterade hon som författare med novellsamlingen ”Jag ser allt du gör” som hyllades av kritiker och läsare.

I programmet medverkar också musikjournalisten Stefan Wermelin och Camilla Wolgers, konstnär.

Programledare: Gunnar Bolin
Producent: Maria Götselius