Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strax utanför Borås jobbar en flock lamor med att skydda gårdens hundra får mot rävar, vargar, lodjur och hundar. Deras arbetsuppgifter går ut på att hålla koll, larma och skrämma bort eventuella rovdjur med hjälp av hotfullt kroppsspråk, spottande och rejäla sparkar. Matte Sarah Rosenberg med familj bor precis intill fårhagen, och kan lamorna bara hålla hotet stången i några minuter, så är de snabbt på plats för att avvärja en attack.

Lamor har medfödda vaktinstinkter och är större och kraftfullare än sina släktingar alpackorna. De härstammar från Anderna och deras täta ull gör att de klarar det svenska klimatet bra.

Medverkande:
Sarah Rosenberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utöver att fungera som ett socialt ankare, som gör det möjligt för Louise att ta sig ut och göra sådant som andra människor gör, som att till exempel handla eller gå och fika, så håller Lexi även koll på sin mattes puls. Louise har diagnosen POTS som får hennes puls att stiga och blodtrycket att falla, vilket innebär risk för svimning. Men Lexi uppfattar när pulsen är påväg upp. Hon varnar tio minuter innan mattes pulsklocka ger utslag, och hoppar upp på Louise för att få henne att sätta sig ned. 

Lexis stöd har gett Louise hopp om framtiden, men trots att assistanshundar klassas som hjälpmedel och föraren omfattas av diskrimineringsförbudet, så känner sig Louise ofta ifrågasatt när hon har med sig Lexi.

Medverkande:
Louise Brännlund och hunden Lexi

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den kommer från Sydostasien, liknar en tjock räv med korta ben, och den har ansiktsmask, precis som en tvättbjörn. Tassarna har simhud och pälsen är fluffig och mjuk. Och det är just mårdhundens päls, som är orsaken till att den befinner sig här i Sverige.

P-A Åhlén, biolog på Svenska Jägareförbundet, som genom Naturvårdsverket har fått i uppdrag att bekämpa mårdhunden, berättar om kampen mot den invasiva arten. I korthet går arbetet ut på att fånga in, sterilisera och förse mårdhunden med en sändare. Sedan släpps den ut och leder jägarna till sina artfränder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots att brukshästarnas glasdagar är förbi finns det forfarande många hästjobb. Möt kollegorna Tyfon och Fahrenheit – kallblodshästar som arbetar som naturvårdare och som gillar fikaraster.

Tillsammans med kusken Sara Mattsson tar de hand om Sollentuna kommuns naturreservat och naturmarker. Att låta maskinerna vila har visat sig innebära både miljömässiga och sociala vinster. Etologen Anna Lundberg vid SLU, bekräftar att arbetskamrater och täta fikapauser, i form av flock och födosök, är viktigt ur ett välfärdsperspektiv för hästar.

Medverkande:
Anna Lundberg, lärare och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Sara Mattsson, naturvårdare och kusk på Sollentuna kommun.
(Tyfon, nordsvensk brukshäst och Fahrenheit, fjordhäst)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För lite mer än 80 år sedan pågick ett hemligt projekt under ytan i Östersjön – operation Palmen. Det var Valdemar Fellenius som kom på att man kunde använda sälar för att markera främmande ubåtar. ”Sälarna lärde sig att förknippa ubåtar med strömming, genom en metod som man kallade matdressyr.”

Men frågan är om de simhudade knubbiga varelserna hade det som krävdes för att lokalisera främmande makt i svenska farvatten?

Medverkande:
Johan Ahlbom , biolog, naturgeograf och författare till ”Sälar i svensk krigstjänst”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En vältränad duva kan hitta hem från 1000 kilometer. Deras otroliga orienteringsförmåga har genom tiderna gäckat vetenskapsmännen.

Duvorna har arbetat i tusentals år i stora delar av världen och arbetsuppgifterna har varit att framföra budskap inom både handel, sport och krig. Duvan och krigshjälten Cher Ami sägs ha räddat hundratals liv under första världskriget och belönades med tapperhetsmedalj.

Vi möter Nille Perera som föder upp, tränar och tävlar med brevduvor. En spännande hobby, men duvorna har också en terapeutisk effekt, menar Nille.

Medverkande: Nille Perera, brevduvuppfödare i Huddinge, Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Larver, spindlar och kvalster framkallar rysningar hos en del. Men de små krypen gör stor nytta på många områden, bland annat i odling och inom sjukvården. I det här avsnittet är ingen för liten för att dra sitt strå till stacken.

Vi möter nyttodjuren, Bergianska trädgårdens minsta medarbetare, som hjälper trädgårdsmästarna att jobba med naturen, istället för mot den. Och så berättar en sårkonsult om sina kollegor fluglarverna – minikirurger vars arbetsuppgift kallas larvterapi och går ut på att rensa sår från död vävnad och bakterier.

Hur vet fluglarven vilka delar av såret den ska äta? Hur känns det för patienten att ha larver krälandes i såret?

Medverkande:
Anna Egerström, trädgårdsmästare på Bergianska trädgården i Stockholm.
Helene Andersson Forsström, sjuksköterska, medicine doktor och sårkonsult på Liljeholmens vårdcentral i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katter har varit vår följeslagare i ungefär 10 000 år. Kanske till och med mer. På sina egna villkor, för sådan är kattens natur. Men visst har den arbetat och det var som skadedjursbekämpare den först fann sin plats hos oss människor. Men under tiden har repertoaren utökats.

På demensboendet Tallgården Blomsterfonden strax utanför Stockholm jobbar terapikatten Tallis. Han är sex år, har lång ljus silkeslen päls, stora tassar och blåa ögon.

Tallis stöttar de boende i deras vardag. Lockar och inspirerar till rörelse för att gå på aktiviteter. Finns till i glädje och sorg.

Men hur reagerar nya anställda på att ha en katt som kollega? Och vad finns det för risker i arbetsmiljön för en katt?

Medverkande:
Susanne Hellman Holmström, kattbeteenderådgivare
Ann-Sofie Edin och Susanne Milfors, personal på demensboendet