Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är nästan som magi, när en liten tygfiber lyfts upp med en pincett och fallet genast är löst. Och dna-tekniken verkar kunna avgöra direkt vem som är mördaren, trots att det finns många skäl till att vår arvsmassa hamnar lite varstans.

Den bild som ges i kriminalserierna riskerar att ge allmänheten en orimlig tilltro till kriminalteknikens möjligheter, något som forskare gett namnet ”CSI-effekten”.

I verkligheten krävs det ett mycket stort antal människor med olika kompetenser för att göra den tekniska bevisningen avgörande, och någon absolut sanning om vem som är skyldig till ett brott är svår att nå fram till.

I avsnittet hörs ljudklipp från serien CSI.

Medverkande: Johan Ekman, kriminalinspektör, skjutvapenrekonstruktioner Polisen/Nationellt Forensiskt Centrum, Corinna Kruse, lektor Teknik och social förändring, Linköpings Universitet och Brita Zilg, rättsläkare, Rättsmedicinalverket

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Exekutiv producent: David Rune

Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fallet med den så kallade Lasermannen var det första i Sverige där en gärningsmannaprofil gjordes, och den visade sig stämma mycket väl överens med den man som till slut dömdes för skjutningarna. Då var det en ensam psykiater som gjorde den, och så ser det också ofta ut i fiktionen. Men i verkligheten är det här ett lagarbete, och chefen för polisens gärningsmannaprofilgrupp berättar varför det behöver vara det.

Geografisk profilering beskrivs som en ”kusin” till den nämnda metoden, och bygger mycket på att vi människor är lata vanedjur. Men hur kan man skapa en sådan profil när det bara handlar om ett enda dåd?

För Lasermannen gjordes även en klassisk fantombild, men den visar på svårigheterna med en gärningsperson som maskerar sig. Vi får själva testa hur det går till att skapa en fantombild med dagens moderna metodik.

I avsnittet hörs ett ljudklipp från teveserien Bron, SVT.

Medverkande: Anders Karlsson, chef Gärningsmannaprofilgruppen Polismyndigheten och Jonas ”Jocke” Hildeby, operativ analytiker, Polismyndigheten

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Exekutiv producent: David Rune

Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Innan brottsplatsfotograferingen utvecklats gjorde polisen detaljerade skisser, där varenda blodstänk fanns utritat.

Men det har också funnits andra sätt att se och förstå de viktiga detaljerna på en brottsplats. Ett ovanligt inslag var de dockskåp dör dockorna dött på oförklarliga sätt och som användes för att utbilda poliser, rättsläkare och kriminaltekniker, vid Harvard i USA. Det var en rik arvtagerska som började med detta på 1940-talet och dockskåpen har använts in till våra dagar.

På senare tid har Polisen också anställt några arkeologer som kan se på brottsplatser med lite andra ögon.

I avsnittet används ljudklipp från Stockholmskällan och Vetenskapsradion.

Medverkande: Mats Hayen, historiker, arkivarie, Stockholms stadsarkiv, Johan Ekman, kriminalpolis, skjutskadeincidentsexpert, Nationellt Forensiskt Centrum, Erin Bush, historiker, University of North Georgia och Jesper Olsson, forensisk arkeolog, Polisen.

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Exekutiv producent: David Rune

Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Knutbyfallet blev raderade men återskapade textmeddelanden viktiga som bevisning, ett genombrott för digital teknik i brottsutredningar. Numera är de kriminellas krypterade telefoner och meddelandetjänster viktiga och ibland möjliga för polisen att knäcka, men nya varianter kommer ständigt.

Digital ansiktsigenkänning är en annan ny och viktig metod, som kan hjälpa till att spåra upp misstänkta, men både verkligheten och integriteten gör det svårare än i deckarna på tv.

Och när till och med våra bilar börjar likna datorer, så ger också det polisen nya möjligheter.

I avsnittet hörs ljudklipp från P3 Krim. P4 Uppland och CSI New York.

Medverkande: Corinna Kruse, lektor Teknik och social förändring, Linköpings Universitet, Åke Ljungqvist, Sverigechef, IBAS On Track och Adelina Zahirovic, gruppchef bildbiometri, Polismyndigheten/Nationellt Forensiskt Centrum

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Exekutiv producent: David Rune

Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tekniken att koppla avlossade kulor till beslagtagna vapen fick ett genombrott redan under gangster-eran i Chicago, och metoden är till stor del densamma idag.

Att återskapa händelseförloppet vid en skjutning med hjälp av vinklarna på kulhål kom ungefär samtidigt. Men där kan också modern digital 3D-teknik bidra till bättre förståelse över hur en gärningsperson rört sig genom en brottsplats, t ex vid en masskjutning som i Örebro 2025. Det kan hjälpa drabbade och deras anhöriga, och förstå vem som kan ha varit i riskzonen att träffas.

Medverkande: Mikael Johannesson, vapenundersökare Polisen/Nationellt Forensiskt Centrum och Johan Ekman, specialist skjutincidentrekonstruktion, Polisen/Nationellt Forensiskt Centrum

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Exekutiv producent: David Rune

Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt började med ett mordfall i Argentina och ett blodigt tummavtryck på en dörrpost. Ett barnamord kunde bevisas med hjälp av det, och snart spred sig tekniken över världen.

Det här blev början till hur polisen började använda alltmer teknisk bevisning och att kriminaltekniken utvecklades.

1910 startade fransmannen Edmond Locard det första ”moderna” kriminaltekniska laboratoriet i Lyon, och han brukar kallas kriminalteknikens fader. ”All kontakt lämnar spår” är hans princip och det är grunden i mycket polisutredningsarbete. Han ansåg att damm var en speciellt värdefull resurs som kunde säga mycket om var en person varit – örondamm till exempel.

I avsnittet användes ljudklipp från France Culture, Radiofrance, France Inter och Stockholmskällan.

Medverkande: Olle Falklöf, ofrensiker, fingeravtrycksexpert, Nationellt Forensiskt Centrum och Mats Hayen, historiker och forskningsledare, Stockholms stadsarkiv,

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Exekutiv producent: David Rune

Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från OJ Simpson-rättegången om ett dubbelmord 1995 till upplösningen av dubbelmordet i Linköping 2020 har mycket hänt.

OJ Simpson friades för att skepsisen mot DNA var stor. Och när dubbelmordet i Linköping kunde lösas med hjälp av släktforsknings-DNA hade det gått 16 år sedan morden. Det gjorde att metoden utreddes och sedan förra året är det tillåtet i Sverige.

Första gången någonsin som mord kunde uppklaras med hjälp av DNA var i Storbritannien på 1980-talet. Kanske hade det inte hänt om inte en polis läst lokaltidningen så noga.

I avsnittet hörs ljudklipp från CNN; True Lives on Pitchfork murders, Youtube; University of Leicester.

Medverkande: Ricky Ansell, forensiker och DNA-expert, Nationellt Forensiskt Centrum, Peter Sjölund, DNA-släktforskare

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Exekutiv producent: David Rune

Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Giftmord är väldigt ovanligt - i Sverige sker bara några enstaka varje år och offren ser inte alls ut som i fiktionen. Det är ofta sårbara personer, barn eller gamla, enligt rättsläkaren Brita Zilg.

Men det finns en del av verkligheten där det sker giftmord som nästan verkar tagna ur en agentroman – när det handlar om lönnmord av ryska oppositionella, tidigare spioner och liknande fall i forna Sovjet och i dagens Ryssland.

I nya serien Brottspår fördjupar vi oss i verklighetens och fiktionens giftmord. Och i hur man gör för att upptäcka giftmord när ingen vet vilket gift som använts.

I avsnittet hörs ljudklipp från serien Giftattacken i Salisbury, BBC, och ur filmserieavsnittet Agatha Christie's Poirot: The Mysterious Affair at Styles.

Medverkande: Brita Zilg, Rättsläkare på Rättsmedicinalverket; Olle Matsson, Professor emeritus i kemi, giftexpert, Uppsala Universitet.

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Exekutiv producent: David Rune

Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg