<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:googleplay="http://www.google.com/schemas/play-podcasts/1.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:sr="http://www.sverigesradio.se/podrss" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" version="2.0">
  <channel>
    <itunes:new-feed-url>https://api.sr.se/api/rss/pod/itunes/6230</itunes:new-feed-url>
    <atom:link href="https://api.sr.se/api/rss/pod/itunes/6230" rel="self" type="application/rss+xml" />
    <lastBuildDate>Wed, 13 May 2026 18:27:13 GMT</lastBuildDate>
    <image>
      <title>Klotet</title>
      <link>https://www.sverigesradio.se/klotet</link>
      <url>https://static-cdn.sr.se/images/3345/57c39b5e-411a-47a6-aab0-0854e392ed08.jpg?preset=api-itunes-presentation-image</url>
    </image>
    <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/57c39b5e-411a-47a6-aab0-0854e392ed08.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
    <itunes:explicit>false</itunes:explicit>
    <itunes:summary><![CDATA[Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje]]></itunes:summary>
    <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
    <itunes:category text="Science" />
    <itunes:owner>
      <itunes:name>Klotet</itunes:name>
      <itunes:email>podd@sverigesradio.se</itunes:email>
    </itunes:owner>
    <title>Klotet</title>
    <link>https://www.sverigesradio.se/klotet</link>
    <description><![CDATA[Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a>
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje]]></description>
    <language>sv</language>
    <copyright>Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.</copyright>
    <media:restriction type="country" relationship="allow">se</media:restriction>
    <item>
      <title><![CDATA[Politiskt spinn och driv när klimatet görs till valfråga]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Med riksdagsvalet om hörnet så är skillnaden i svenskarnas syn på klimatet stor. Klimatfrågan är en av de mer bångstyriga politiska frågorna att driva. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När partierna formulerar sina klimatbudskap blir resultaten rätt olika. Det finns ideologiska skäl till det, men också mediala.&nbsp;Och mänskliga.</p><p>Sveriges radio och stiftelsen Gap Minder gör en frågesport om klimatet som visar att många svarar fel på grundläggande fakta. Kan bristande kunskap i en komplex fråga göra den svårare att driva för politiska partier, eller tvärtom lättare att spinna politiskt?</p><p>Och vem lyssnar väljarna på tillslut, partiföreträdare, eller sina egna kompisar?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Marie-Louise Kristola, Klotets klimatreporter, Mats Ekström, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, Magnus Bergquist, universitetslektor och forskare i psykologi, Göteborgs universitet.<br><br><strong>Programledare &amp; producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2803239</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2803239</guid>
      <pubDate>Wed, 13 May 2026 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Med riksdagsvalet om hörnet så är skillnaden i svenskarnas syn på klimatet stor. Klimatfrågan är en av de mer bångstyriga politiska frågorna att driva. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När partierna formulerar sina klimatbudskap blir resultaten rätt olika. Det finns ideologiska skäl till det, men också mediala.&nbsp;Och mänskliga.</p><p>Sveriges radio och stiftelsen Gap Minder gör en frågesport om klimatet som visar att många svarar fel på grundläggande fakta. Kan bristande kunskap i en komplex fråga göra den svårare att driva för politiska partier, eller tvärtom lättare att spinna politiskt?</p><p>Och vem lyssnar väljarna på tillslut, partiföreträdare, eller sina egna kompisar?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Marie-Louise Kristola, Klotets klimatreporter, Mats Ekström, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, Magnus Bergquist, universitetslektor och forskare i psykologi, Göteborgs universitet.<br><br><strong>Programledare &amp; producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Politiskt,spinn,och,driv,när,klimatet,görs,till valfråga]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a6d15a71-09b9-4df8-9a5a-37755109ba7b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Med riksdagsvalet om hörnet så är skillnaden i svenskarnas syn på klimatet stor. Klimatfrågan är en av de mer bångstyriga politiska frågorna att driva. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/05/klotet_klotet_20260513_1356140649.mp3" length="42889869" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Risk för en super-El Niño redan till sommaren]]></title>
      <description><![CDATA[<p>När klimatfenomenet El Niño kommer på besök kan det bli extrema översvämningar och svår torka. Nu syns tecken på en kommande super-El Niño.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under&nbsp;El&nbsp;Niño&nbsp;släpps&nbsp;enorma&nbsp;mängder&nbsp;värme&nbsp;från&nbsp;havet&nbsp;ut&nbsp;i&nbsp;atmosfären.&nbsp;Och&nbsp;den&nbsp;extra energin&nbsp;kan&nbsp;möblera&nbsp;om väderhändelser&nbsp;runt&nbsp;hela&nbsp;jorden.&nbsp;<br><br>En handfull så kallade super-El Niños har uppmätts sen 1940-talet. Klotet tar reda på vad som händer när det inträffar en&nbsp;så kallad&nbsp;Super-El Niño och vilka följder det skulle få idag.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Marie-Louise Kristola, Harald Andersson och Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI.<br><br><strong>Programledare &amp; producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2796033</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2796033</guid>
      <pubDate>Wed, 06 May 2026 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>När klimatfenomenet El Niño kommer på besök kan det bli extrema översvämningar och svår torka. Nu syns tecken på en kommande super-El Niño.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under&nbsp;El&nbsp;Niño&nbsp;släpps&nbsp;enorma&nbsp;mängder&nbsp;värme&nbsp;från&nbsp;havet&nbsp;ut&nbsp;i&nbsp;atmosfären.&nbsp;Och&nbsp;den&nbsp;extra energin&nbsp;kan&nbsp;möblera&nbsp;om väderhändelser&nbsp;runt&nbsp;hela&nbsp;jorden.&nbsp;<br><br>En handfull så kallade super-El Niños har uppmätts sen 1940-talet. Klotet tar reda på vad som händer när det inträffar en&nbsp;så kallad&nbsp;Super-El Niño och vilka följder det skulle få idag.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Marie-Louise Kristola, Harald Andersson och Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI.<br><br><strong>Programledare &amp; producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Risk,för,en,super-El,Niño,redan,till,sommaren]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2751c198-b404-4461-ac32-956a086dcc28.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:55</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[När klimatfenomenet El Niño kommer på besök kan det bli extrema översvämningar och svår torka. Nu syns tecken på en kommande super-El Niño.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/05/klotet_klotet_20260506_1250499256.mp3" length="37395213" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Unik chans att bryta beroendet av olja och gas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Mitt under energikrisen möts länderna som vill bryta beroendet av fossila bränslen. Och det finns en handlingsplan. Klotet direktsänder från Colombia.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Colombias miljöminister Irene Vélez Torres talar om en ny kraft att räkna med, länderna som vill fasa ut fossila bränslen. <br><br>USA:s krig med Iran ger oss&nbsp;svart på vitt om vilka risker vi tar när vi gör oss beroende av stormakternas och diktaturernas olja och gas. Något som också stärker beslutsamheten hos många att slå in på en mer hållbar väg.<br><br>Ett 50-tal länder deltar på mötet i den colombianska hamnstaden Santa Marta. Bland andra ett ministerlöst Sverige. Men också fossil-länder som Norge och Kanada.<br>&nbsp;<br>Nu när olje- och gasjättarna Ryssland och Saudiarabien inte sinkar framfarten, hoppas de förändringsvilliga länderna åstadkomma ett genombrott.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> <strong>Lotten Collin</strong>, Latinamerikakorrespondent, <strong>Harald Andersson</strong>, vetenskapsreporter, <strong>Naghmeh&nbsp;Nasiritousi</strong>, docent&nbsp;i&nbsp;statsvetenskap, <strong>Johan Rockström</strong>, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2794381</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2794381</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Apr 2026 12:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Mitt under energikrisen möts länderna som vill bryta beroendet av fossila bränslen. Och det finns en handlingsplan. Klotet direktsänder från Colombia.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Colombias miljöminister Irene Vélez Torres talar om en ny kraft att räkna med, länderna som vill fasa ut fossila bränslen. <br><br>USA:s krig med Iran ger oss&nbsp;svart på vitt om vilka risker vi tar när vi gör oss beroende av stormakternas och diktaturernas olja och gas. Något som också stärker beslutsamheten hos många att slå in på en mer hållbar väg.<br><br>Ett 50-tal länder deltar på mötet i den colombianska hamnstaden Santa Marta. Bland andra ett ministerlöst Sverige. Men också fossil-länder som Norge och Kanada.<br>&nbsp;<br>Nu när olje- och gasjättarna Ryssland och Saudiarabien inte sinkar framfarten, hoppas de förändringsvilliga länderna åstadkomma ett genombrott.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> <strong>Lotten Collin</strong>, Latinamerikakorrespondent, <strong>Harald Andersson</strong>, vetenskapsreporter, <strong>Naghmeh&nbsp;Nasiritousi</strong>, docent&nbsp;i&nbsp;statsvetenskap, <strong>Johan Rockström</strong>, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Unik,chans,att,bryta,beroendet,av,olja,och,gas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9836e388-2749-49f2-8f7e-8bb4ee495798.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Mitt under energikrisen möts länderna som vill bryta beroendet av fossila bränslen. Och det finns en handlingsplan. Klotet direktsänder från Colombia.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/04/klotet_unik_chans_att_bryta_beroendet_20260430_1144051777.mp3" length="43117027" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sverige beskrivs som storspridare av falska budskap om vindkraft]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sverige toppar listan över europeiska länder som sprider missvisande och felaktiga påståenden om vindkraft, enligt branschorganisationen Wind Europe. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vindkraftsmotståndet&nbsp;är aktivt&nbsp;på nätet, och motståndet&nbsp;blir underblåst av&nbsp;spridningen av&nbsp;falska&nbsp;och missvisande&nbsp;budskap.&nbsp;Samtidigt har utbyggnaden&nbsp;av vindkraft&nbsp;praktiskt taget stannat av i Sverige. Hänger det här ihop? Påverkar den medvetna spridningen av desinformation opinion och beslutsfattare? Och vilka är det som kan ha intresse av att spä på konflikterna?<br><br>I Klotet hörs:<strong> Marie-Louise Kristola</strong>, Klotet, <strong>Beatrice Janzon</strong>, utrikesreporter Ekot, <strong>Daniel Lindvall,&nbsp;</strong>docent i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, och vid institutet för Framtidsstudier,<strong>&nbsp;Fredrik&nbsp;Hedenus,&nbsp;</strong>professor i hållbar utveckling och systemanalys, vid Chalmers tekniska högskola.&nbsp;&nbsp;<br><strong><br>Programledare &amp; producent: Peter Normark</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2789799</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2789799</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Apr 2026 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sverige toppar listan över europeiska länder som sprider missvisande och felaktiga påståenden om vindkraft, enligt branschorganisationen Wind Europe. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vindkraftsmotståndet&nbsp;är aktivt&nbsp;på nätet, och motståndet&nbsp;blir underblåst av&nbsp;spridningen av&nbsp;falska&nbsp;och missvisande&nbsp;budskap.&nbsp;Samtidigt har utbyggnaden&nbsp;av vindkraft&nbsp;praktiskt taget stannat av i Sverige. Hänger det här ihop? Påverkar den medvetna spridningen av desinformation opinion och beslutsfattare? Och vilka är det som kan ha intresse av att spä på konflikterna?<br><br>I Klotet hörs:<strong> Marie-Louise Kristola</strong>, Klotet, <strong>Beatrice Janzon</strong>, utrikesreporter Ekot, <strong>Daniel Lindvall,&nbsp;</strong>docent i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, och vid institutet för Framtidsstudier,<strong>&nbsp;Fredrik&nbsp;Hedenus,&nbsp;</strong>professor i hållbar utveckling och systemanalys, vid Chalmers tekniska högskola.&nbsp;&nbsp;<br><strong><br>Programledare &amp; producent: Peter Normark</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Sverige,beskrivs,som,storspridare,av,falska,budskap,om,vindkraft]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9db021ca-3295-416f-905d-f25a7fea6d8f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:05</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sverige toppar listan över europeiska länder som sprider missvisande och felaktiga påståenden om vindkraft, enligt branschorganisationen Wind Europe. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/04/klotet_sverige_beskrivs_som_storsprid_20260422_1305390676.mp3" length="43303437" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Beredskapsodling – så ordnar du egen mat i orostider]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Intresset för att odla egen mat är starkt. I oroliga tider ligger det nära till hands att tänka på självförsörjning och beredskap. Men hur gör man?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet besöker en villaträdgård i behov av lite kärlek och råd, från en som vet hur man&nbsp;odlar&nbsp;egen mat.<strong>&nbsp;</strong>Och tar reda på om de miljontals fritidsodlare som finns i vårt land&nbsp;till och med kunna&nbsp;hjälpa till med&nbsp;Sveriges matförsörjning i kristider?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Marie-Louise Kristola, Klotet, Valerie Hasler, beredskapsodlare, Inger Olausson, hortonom och specialist på trädgårdsnäringens historia.<br><strong><br>Programledare och producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2786592</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2786592</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Apr 2026 07:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Intresset för att odla egen mat är starkt. I oroliga tider ligger det nära till hands att tänka på självförsörjning och beredskap. Men hur gör man?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet besöker en villaträdgård i behov av lite kärlek och råd, från en som vet hur man&nbsp;odlar&nbsp;egen mat.<strong>&nbsp;</strong>Och tar reda på om de miljontals fritidsodlare som finns i vårt land&nbsp;till och med kunna&nbsp;hjälpa till med&nbsp;Sveriges matförsörjning i kristider?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Marie-Louise Kristola, Klotet, Valerie Hasler, beredskapsodlare, Inger Olausson, hortonom och specialist på trädgårdsnäringens historia.<br><strong><br>Programledare och producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Beredskapsodling,– så,ordnar,du,egen,mat,i,orostider]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8872b61f-d42b-42cc-b29e-2efca7f66adb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:04</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Intresset för att odla egen mat är starkt. I oroliga tider ligger det nära till hands att tänka på självförsörjning och beredskap. Men hur gör man?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/04/klotet_beredskapsodling_sa_ordnar_d_20260415_1111307584.mp3" length="43301517" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[”De är underbara” – Så tar vi hand om bina på bästa sätt (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi är beroende av bin och andra pollinatörer för vår matförsörjning. Men bina har också andra egenskaper som gör dem speciella. Klotet träffar biodlare som berättar om binas dofter och ljud. Och vi kliver in i en bikupa i mänsklig storlek. <br><br><em>Avsnittet är en repris från 7 maj 2025.</em><br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid institutionen för ekologi, Amanda Werger, biodlare i Lombardiet, Anna Maria Orrù, arkitekt och biodlare, Sara Sällström, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2782578</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2782578</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Apr 2026 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi är beroende av bin och andra pollinatörer för vår matförsörjning. Men bina har också andra egenskaper som gör dem speciella. Klotet träffar biodlare som berättar om binas dofter och ljud. Och vi kliver in i en bikupa i mänsklig storlek. <br><br><em>Avsnittet är en repris från 7 maj 2025.</em><br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid institutionen för ekologi, Amanda Werger, biodlare i Lombardiet, Anna Maria Orrù, arkitekt och biodlare, Sara Sällström, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,”De,är,underbara”,Så,tar,vi,hand,om bina,på,bästa,sätt,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4a77d60c-0d0b-4a75-ad67-702764ced311.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/04/klotet_klotet_20260402_0851100541.mp3" length="42681741" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Stjärnekonomen: Miljardärerna måste minska sina utsläpp först]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ekonomen Gabriel Zucman förespråkar en miljardärskatt. De superrika står för mer utsläpp än alla andra. Bör de betala mer för att städa upp efter sig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Mycket är orättvist i klimatfrågan. Som att vi i den rikaste delen av världen släpper ut mest växthusgaser som skadar klimatet, medan de allra fattigaste på planeten får leva med de värsta konsekvenserna.&nbsp;</p><p>Ett trettiotal stora bolag&nbsp;står för omkring hälften av alla utsläpp historiskt. Och bland privatpersoner finns miljardärer med resor, konsumtion och investeringar som leder till stora klimat-avtryck. Många av dessa superrika skatteplanerar och placerar&nbsp;sina tillgångar så att deras skattbara&nbsp;lön blir en mycket liten del av deras totala tillgångar. I praktiken innebär det att de betalar mindre skatt än andra. Det menar ekonomiprofessorn Gabriel Zucman, aktuell med boken ”Miljardärsskatt – så kan den genomföras”.<br><br>Kan en skatt på miljardärer användas för att sätta fart på klimatarbetet?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Gabriel Zucman, ekonomiprofessor och författare, Hanna Nelson, policychef Oxfam, Kalle Sundin, ledarskribent Aftonbladet, Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson Centerpartiet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2779774</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2779774</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Apr 2026 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ekonomen Gabriel Zucman förespråkar en miljardärskatt. De superrika står för mer utsläpp än alla andra. Bör de betala mer för att städa upp efter sig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Mycket är orättvist i klimatfrågan. Som att vi i den rikaste delen av världen släpper ut mest växthusgaser som skadar klimatet, medan de allra fattigaste på planeten får leva med de värsta konsekvenserna.&nbsp;</p><p>Ett trettiotal stora bolag&nbsp;står för omkring hälften av alla utsläpp historiskt. Och bland privatpersoner finns miljardärer med resor, konsumtion och investeringar som leder till stora klimat-avtryck. Många av dessa superrika skatteplanerar och placerar&nbsp;sina tillgångar så att deras skattbara&nbsp;lön blir en mycket liten del av deras totala tillgångar. I praktiken innebär det att de betalar mindre skatt än andra. Det menar ekonomiprofessorn Gabriel Zucman, aktuell med boken ”Miljardärsskatt – så kan den genomföras”.<br><br>Kan en skatt på miljardärer användas för att sätta fart på klimatarbetet?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Gabriel Zucman, ekonomiprofessor och författare, Hanna Nelson, policychef Oxfam, Kalle Sundin, ledarskribent Aftonbladet, Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson Centerpartiet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Stjärnekonomen:,Miljardärerna,måste,minska,sina,utsläpp,först]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/14588d1f-6f8c-4281-93be-6d1b653e2536.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ekonomen Gabriel Zucman förespråkar en miljardärskatt. De superrika står för mer utsläpp än alla andra. Bör de betala mer för att städa upp efter sig?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/04/klotet_klotet_20260401_1245395779.mp3" length="43237005" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Världens värsta oljekris – klimatets stora chans]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Krig och energikris har lett till börsras. Och klimatet beskrivs som mer obalanserat än någonsin. Samtidigt får regeringens klimatpolitik hård kritik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med riktade attacker mot olje- och gasanläggningar, knuffar kriget i Mellanöstern in världen i en energikris.&nbsp;En kris som är värre än 1970-talets oljekriser och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina tillsammans, enligt Internationella energiorganets chef Fatih Birol.<br>&nbsp;<br>Samtidigt får Sveriges regering kvittot på sin klimatpolitik. Regeringen har försämrat möjligheterna för Sverige att ställa om i tid. Och de har ätit upp mycket av handlingsutrymmet som finns. Det säger deras eget expertråd.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Enligt Klimatpolitiska rådet skulle Sverige stå starkare i energikriser som denna, om vi bröt det fossila beroendet. Vårt agerande under 1970-talets oljechocker visar att det är möjligt att vända skutan även när det stormar som mest. </p><p>Snart sätter sig en ny regering i klimat-förarsätet. Då blir det till att rivstarta, menar expertrådet.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2776223</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2776223</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Mar 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Krig och energikris har lett till börsras. Och klimatet beskrivs som mer obalanserat än någonsin. Samtidigt får regeringens klimatpolitik hård kritik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med riktade attacker mot olje- och gasanläggningar, knuffar kriget i Mellanöstern in världen i en energikris.&nbsp;En kris som är värre än 1970-talets oljekriser och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina tillsammans, enligt Internationella energiorganets chef Fatih Birol.<br>&nbsp;<br>Samtidigt får Sveriges regering kvittot på sin klimatpolitik. Regeringen har försämrat möjligheterna för Sverige att ställa om i tid. Och de har ätit upp mycket av handlingsutrymmet som finns. Det säger deras eget expertråd.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Enligt Klimatpolitiska rådet skulle Sverige stå starkare i energikriser som denna, om vi bröt det fossila beroendet. Vårt agerande under 1970-talets oljechocker visar att det är möjligt att vända skutan även när det stormar som mest. </p><p>Snart sätter sig en ny regering i klimat-förarsätet. Då blir det till att rivstarta, menar expertrådet.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Världens,värsta,oljekris,klimatets,stora,chans]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bec2f446-6cc8-44a5-857e-b6bb9a1c8ed5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Krig och energikris har lett till börsras. Och klimatet beskrivs som mer obalanserat än någonsin. Samtidigt får regeringens klimatpolitik hård kritik.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/03/klotet_klotet_20260324_1840252989.mp3" length="38388237" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Smällen mot svenska maten när Iran stryper olja och gas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det svenska jordbruket är sårbart för krig och kriser, till och med för attentat. Hur stärker vi den svenska matberedskapen när krigen rasar? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Genom det viktiga Hormuzsundet skeppas omkring en femtedel av all världens olja och fossilgas. När Iran hindrar trafiken där påverkas vår svenska matproduktion.<br><br>När kriget i Mellanöstern&nbsp;stryper flödet av olja och gas stoppas också försäljningen av konstgödsel. Gödseln som produceras av den fossila gasen är helt nödvändig om det ska bli någon mat på svenska bord.&nbsp;<br><br>Så, hur ser den svenska beredskapen ut för att säkra tillgången på mat? Och går det att bryta beroendet av fossil energi&nbsp;i vårt jordbruk?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Elin Röös och Rasmus Einarsson, båda forskar på hållbara livsmedelsystem vid SLU. Och Gustaf Klarin, vetenskapsjournalist.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2771577</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2771577</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Mar 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det svenska jordbruket är sårbart för krig och kriser, till och med för attentat. Hur stärker vi den svenska matberedskapen när krigen rasar? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Genom det viktiga Hormuzsundet skeppas omkring en femtedel av all världens olja och fossilgas. När Iran hindrar trafiken där påverkas vår svenska matproduktion.<br><br>När kriget i Mellanöstern&nbsp;stryper flödet av olja och gas stoppas också försäljningen av konstgödsel. Gödseln som produceras av den fossila gasen är helt nödvändig om det ska bli någon mat på svenska bord.&nbsp;<br><br>Så, hur ser den svenska beredskapen ut för att säkra tillgången på mat? Och går det att bryta beroendet av fossil energi&nbsp;i vårt jordbruk?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Elin Röös och Rasmus Einarsson, båda forskar på hållbara livsmedelsystem vid SLU. Och Gustaf Klarin, vetenskapsjournalist.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Smällen,mot,svenska,maten när,Iran,stryper,olja och,gas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/81efb6f8-4fa9-48b7-9ef3-b8c54a923c73.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det svenska jordbruket är sårbart för krig och kriser, till och med för attentat. Hur stärker vi den svenska matberedskapen när krigen rasar? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/03/klotet_klotet_20260317_1442064330.mp3" length="42658317" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Indien kallar Kinas gigantiska kraftverk för en vattenbomb]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kina bygger världens största vattenkraftverk i Tibet, nära gränsen till Indien. Grannlandet oroas för att vattentillgången till floden ska strypas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det rör sig om ett jättelikt projekt som ska ge Kina tillgång till förnybar el och bli en viktig del i landets gröna energisatsning.&nbsp;<br><br>Vattenkraftverket beräknas nå en energiproduktion motsvarande Storbritanniens årliga energikonsumtion. Och det kommer att kosta mer än Sveriges årliga statsbudget. Men det här megaprojektet har också börjat oroa grannländerna i en region med redan&nbsp;pågående gränskonflikter.<br><br>Indien och Bangladesh är beroende av samma vatten. Vad händer om kraftverket stryper flödet i floden som länderna delar? &nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Hanna Sahlberg, Kinareporter, Naila Saleem, Sydasienkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2768231</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2768231</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Mar 2026 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kina bygger världens största vattenkraftverk i Tibet, nära gränsen till Indien. Grannlandet oroas för att vattentillgången till floden ska strypas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det rör sig om ett jättelikt projekt som ska ge Kina tillgång till förnybar el och bli en viktig del i landets gröna energisatsning.&nbsp;<br><br>Vattenkraftverket beräknas nå en energiproduktion motsvarande Storbritanniens årliga energikonsumtion. Och det kommer att kosta mer än Sveriges årliga statsbudget. Men det här megaprojektet har också börjat oroa grannländerna i en region med redan&nbsp;pågående gränskonflikter.<br><br>Indien och Bangladesh är beroende av samma vatten. Vad händer om kraftverket stryper flödet i floden som länderna delar? &nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Hanna Sahlberg, Kinareporter, Naila Saleem, Sydasienkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Indien,kallar,Kinas,gigantiska,kraftverk,för,en,vattenbomb]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e1bebc6d-5302-44ce-ac0b-afd6fc2efa1e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kina bygger världens största vattenkraftverk i Tibet, nära gränsen till Indien. Grannlandet oroas för att vattentillgången till floden ska strypas.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/03/klotet_indien_kallar_kinas_gigantiska_20260311_1024333676.mp3" length="42584435" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Arkitekten till den Gröna given ser sitt livsverk hotas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatpolitiken är under attack och med det Europas självbestämmande. Det säger Frans Timmermans, arkitekten bakom EU:s Gröna Giv. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Europa&nbsp;måste&nbsp;göra sig&nbsp;oberoende&nbsp;av&nbsp;stormakterna, menar Timmermans. Annars riskerar vi att bli vasallstater till USA eller Kina, och då kan vi inte styra över vårt eget öde. Och nyckeln till den europeiska&nbsp;friheten är&nbsp;energioberoende, fortsätter han.&nbsp;Men för att det ska bli möjligt&nbsp;måste Europa enas igen.&nbsp;&nbsp;<br><strong><br></strong>Som det är nu så gynnar omställningen de rika, inte de som drabbas mest av klimatförändringen, säger han. Det måste ändras på, menar han, med satsningar på stora folkliga klimatlösningar.&nbsp;<strong><br><br>I Klotet hörs: </strong>Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<strong><br>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2765224</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2765224</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Mar 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatpolitiken är under attack och med det Europas självbestämmande. Det säger Frans Timmermans, arkitekten bakom EU:s Gröna Giv. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Europa&nbsp;måste&nbsp;göra sig&nbsp;oberoende&nbsp;av&nbsp;stormakterna, menar Timmermans. Annars riskerar vi att bli vasallstater till USA eller Kina, och då kan vi inte styra över vårt eget öde. Och nyckeln till den europeiska&nbsp;friheten är&nbsp;energioberoende, fortsätter han.&nbsp;Men för att det ska bli möjligt&nbsp;måste Europa enas igen.&nbsp;&nbsp;<br><strong><br></strong>Som det är nu så gynnar omställningen de rika, inte de som drabbas mest av klimatförändringen, säger han. Det måste ändras på, menar han, med satsningar på stora folkliga klimatlösningar.&nbsp;<strong><br><br>I Klotet hörs: </strong>Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<strong><br>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Arkitekten,till,den,Gröna,given,ser,sitt,livsverk,hotas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/954447b5-ffb5-44a3-8c49-f672100a44f5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatpolitiken är under attack och med det Europas självbestämmande. Det säger Frans Timmermans, arkitekten bakom EU:s Gröna Giv. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/03/klotet_arkitekten_till_den_grona_give_20260304_1100450239.mp3" length="43222244" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Politikern som står upp mot sydeuropas extremväder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sydeuropa drabbas av kraftiga översvämningar med förstörelse, evakueringar och politiska bråk som följd. Spaniens Pedro Sánchez manar till samarbete.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I februari upplever Spanien, Portugal och Frankrike extrema regn som följer en blöt vinter.&nbsp;I Portugal har regeringens åtgärder kritiserats hårt och inrikesministern har fått avgå. I Frankrike har stora delar av sydvästra landet täckts av vatten. I Spanien finns tecken på att insatserna gått bättre, åtminstone jämfört med de dödliga översvämningarna i Valenciaregionen i Spanien under hösten 2024, där över 200 personer miste livet. <br><br><strong>Spaniens Pedro Sánchez vill se klimatpakt</strong><br>Premiärminister Pedro Sánchez försöker ena regionerna i Spanien i en klimatpakt. Han talar också om behovet av en pakt med Portugal och Frankrike för att bli bättre förberedda och kapabla att tackla de återkommande extremvädren i Sydeuropa. <br><br>Det nuvarande väderläget beskrivs som en del av en trend med ökande extremväder i Medelhavsområdet på grund av klimatförändringen.<strong> <br><br>I Klotet hörs: </strong>Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2761010</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2761010</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Feb 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sydeuropa drabbas av kraftiga översvämningar med förstörelse, evakueringar och politiska bråk som följd. Spaniens Pedro Sánchez manar till samarbete.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I februari upplever Spanien, Portugal och Frankrike extrema regn som följer en blöt vinter.&nbsp;I Portugal har regeringens åtgärder kritiserats hårt och inrikesministern har fått avgå. I Frankrike har stora delar av sydvästra landet täckts av vatten. I Spanien finns tecken på att insatserna gått bättre, åtminstone jämfört med de dödliga översvämningarna i Valenciaregionen i Spanien under hösten 2024, där över 200 personer miste livet. <br><br><strong>Spaniens Pedro Sánchez vill se klimatpakt</strong><br>Premiärminister Pedro Sánchez försöker ena regionerna i Spanien i en klimatpakt. Han talar också om behovet av en pakt med Portugal och Frankrike för att bli bättre förberedda och kapabla att tackla de återkommande extremvädren i Sydeuropa. <br><br>Det nuvarande väderläget beskrivs som en del av en trend med ökande extremväder i Medelhavsområdet på grund av klimatförändringen.<strong> <br><br>I Klotet hörs: </strong>Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter.<br>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Politikern,som,står,upp,mot,sydeuropas,extremväder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f0b42f0d-22b5-4c31-834e-48e8ca9c3d21.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sydeuropa drabbas av kraftiga översvämningar med förstörelse, evakueringar och politiska bråk som följd. Spaniens Pedro Sánchez manar till samarbete.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/02/klotet_klotet_20260225_1013535839.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tåliga korallrev kan hjälpa andra att återhämta sig (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att repa sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Värmeböljorna i haven de senaste åren har lett till en omfattande korallblekning och koralldöd. Vissa forskare menar nu att korallrevens brytpunkt har passerats. Men andra kallar det ett olyckligt ordval. Risken är att folk ger upp om korallreven när det finns saker vi fortfarande kan göra. <br><br>Korallrev som visar motståndskraft är särskilt viktigt att bevara, som ett frö till att korallreven ska kunna återhämta sig.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mattias Klum, fotograf och naturfilmare, Magnus Nyström, forskningschef och professor vid Stockholm Resilience Centre, David Wachenfeld, forskningschef på Australiens institut för marin forskning.<br><br><strong>Reporter: </strong>Daniel Värjö<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2757692</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2757692</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Feb 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att repa sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Värmeböljorna i haven de senaste åren har lett till en omfattande korallblekning och koralldöd. Vissa forskare menar nu att korallrevens brytpunkt har passerats. Men andra kallar det ett olyckligt ordval. Risken är att folk ger upp om korallreven när det finns saker vi fortfarande kan göra. <br><br>Korallrev som visar motståndskraft är särskilt viktigt att bevara, som ett frö till att korallreven ska kunna återhämta sig.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mattias Klum, fotograf och naturfilmare, Magnus Nyström, forskningschef och professor vid Stockholm Resilience Centre, David Wachenfeld, forskningschef på Australiens institut för marin forskning.<br><br><strong>Reporter: </strong>Daniel Värjö<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tåliga,korallrev,kan,hjälpa,andra,att,återhämta,sig,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2c59844c-8cac-4549-8ffd-ba4bd10bdf4f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att repa sig.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/02/klotet_klotet_20260216_1447482206.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Unga stämmer staten igen för bristande klimatåtgärder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu stämmer de unga i miljöföreningen Aurora staten igen för en klimatpolitik som, enligt dem, kränker deras mänskliga rättigheter. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Förra gången ansåg Högsta domstolen att målet inte kunde prövas.&nbsp;&nbsp;Men sen dess har&nbsp;avgöranden&nbsp;i internationella domstolar öppnat upp för en ny stämning.&nbsp;<br><br>Är läget&nbsp;annorlunda nu? Så pass att Aurorafallet kan leda till skärpt&nbsp;klimatpolitik i Sverige?<strong>&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br></strong><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Jonas Ebbesson, professor&nbsp;i miljörätt&nbsp;Stockholms Universitet, Daniel Värjö, reporter Klotet, Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent SR.<br>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:&nbsp;</strong>Peter Normark</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2753323</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2753323</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Feb 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu stämmer de unga i miljöföreningen Aurora staten igen för en klimatpolitik som, enligt dem, kränker deras mänskliga rättigheter. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Förra gången ansåg Högsta domstolen att målet inte kunde prövas.&nbsp;&nbsp;Men sen dess har&nbsp;avgöranden&nbsp;i internationella domstolar öppnat upp för en ny stämning.&nbsp;<br><br>Är läget&nbsp;annorlunda nu? Så pass att Aurorafallet kan leda till skärpt&nbsp;klimatpolitik i Sverige?<strong>&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br></strong><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Jonas Ebbesson, professor&nbsp;i miljörätt&nbsp;Stockholms Universitet, Daniel Värjö, reporter Klotet, Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent SR.<br>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:&nbsp;</strong>Peter Normark</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Unga,stämmer,staten,igen,för,bristande,klimatåtgärder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/75083a0a-6e9f-4251-9f52-1f2efbc25cb3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu stämmer de unga i miljöföreningen Aurora staten igen för en klimatpolitik som, enligt dem, kränker deras mänskliga rättigheter. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/02/klotet_unga_stammer_staten_igen_for_b_20260211_1307080123.mp3" length="43221645" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Smittbärande myggor flyttar norrut – forskarna är hack i häl]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tropiska febersjukdomar sprids med hjälp av asiatiska tigermyggor. 2025 blev ett rekordår i Europa för virussjukdomen Chikungunya.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Längre och varmare somrar, mildare vintrar och förändrade nederbördsmönster gör att tigermyggorna trivs allt bättre hos oss.<strong> </strong>Men forskare som följt utvecklingen i flera decennier är nu myggorna hack i häl. <br><br>Klotet pratar med infektionsepidemiologen <strong>Jan Semenza</strong> om hur vi hanterar tigermyggornas utbredning i Europa.<strong>&nbsp;<br></strong>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2749789</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2749789</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Feb 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tropiska febersjukdomar sprids med hjälp av asiatiska tigermyggor. 2025 blev ett rekordår i Europa för virussjukdomen Chikungunya.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Längre och varmare somrar, mildare vintrar och förändrade nederbördsmönster gör att tigermyggorna trivs allt bättre hos oss.<strong> </strong>Men forskare som följt utvecklingen i flera decennier är nu myggorna hack i häl. <br><br>Klotet pratar med infektionsepidemiologen <strong>Jan Semenza</strong> om hur vi hanterar tigermyggornas utbredning i Europa.<strong>&nbsp;<br></strong>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Smittbärande,myggor,flyttar,norrut,forskarna,är,hack,i,häl]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/433ec10f-a73a-41af-a957-181bf39646fb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tropiska febersjukdomar sprids med hjälp av asiatiska tigermyggor. 2025 blev ett rekordår i Europa för virussjukdomen Chikungunya.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/02/klotet_smittbarande_myggor_flyttar_no_20260211_1316331800.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Parasiter i kranvattnet – rent vatten inte längre självklart]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kanske har vi varit bortskämda jämfört med andra länder när vi bara behövt öppna kranen&nbsp;för&nbsp;att&nbsp;få friskt och rent vatten. Enligt en FN-rapport är vi inte längre bara i en vattenkris utan delar av jorden är vattenbankrutt.&nbsp;Med ett varmare klimat&nbsp;är&nbsp;rent&nbsp;vatten&nbsp;och&nbsp;tillräckligt&nbsp;med vatten&nbsp;inte längre en självklarhet.&nbsp;Inte ens i Sverige.&nbsp;<br><br>I Visby på Gotland har invånarna behövt koka sitt vatten sedan&nbsp;3:e december,&nbsp;då&nbsp;organismer och&nbsp;parasiter&nbsp;upptäckts&nbsp;i&nbsp;vattensystemet. Behöver vi rusta nu för att bevara vårt rena vatten?&nbsp;<br><br><em>Efter att programmet sändes har kok-rekommendationen för Visby tagits bort. </em><br>&nbsp;<br><strong>I Klotet hörs: </strong>Pär&nbsp;Dalhielm,&nbsp;vd&nbsp;Svenskt Vatten, Berit&nbsp;Arheimer,&nbsp;professor i hydrologi,&nbsp;SMHI, Daniel Värjö, reporter Klotet.<br>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2745832</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2745832</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Jan 2026 09:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kanske har vi varit bortskämda jämfört med andra länder när vi bara behövt öppna kranen&nbsp;för&nbsp;att&nbsp;få friskt och rent vatten. Enligt en FN-rapport är vi inte längre bara i en vattenkris utan delar av jorden är vattenbankrutt.&nbsp;Med ett varmare klimat&nbsp;är&nbsp;rent&nbsp;vatten&nbsp;och&nbsp;tillräckligt&nbsp;med vatten&nbsp;inte längre en självklarhet.&nbsp;Inte ens i Sverige.&nbsp;<br><br>I Visby på Gotland har invånarna behövt koka sitt vatten sedan&nbsp;3:e december,&nbsp;då&nbsp;organismer och&nbsp;parasiter&nbsp;upptäckts&nbsp;i&nbsp;vattensystemet. Behöver vi rusta nu för att bevara vårt rena vatten?&nbsp;<br><br><em>Efter att programmet sändes har kok-rekommendationen för Visby tagits bort. </em><br>&nbsp;<br><strong>I Klotet hörs: </strong>Pär&nbsp;Dalhielm,&nbsp;vd&nbsp;Svenskt Vatten, Berit&nbsp;Arheimer,&nbsp;professor i hydrologi,&nbsp;SMHI, Daniel Värjö, reporter Klotet.<br>&nbsp;<strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Parasiter i kranvattnet –,rent,vatten,inte,längre,självklart]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9c1f4509-f537-455c-b6b7-414418c25ad6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/01/klotet_parasiterikranvattnet_rent_20260128_1116565289.mp3" length="43193473" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[USA klipper klimatsamarbeten – på jakt efter naturresurser]]></title>
      <description><![CDATA[<p>USA lämnar en rad globala överenskommelser och organisationer på klimatområdet. Fram stiger en stormakt som obunden vill kunna säkra olja och mineraler.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Donald Trump och hans administration har börjat 2026 aggressivt. Venezuelas president Nicolas Maduro grips mitt i natten och förs&nbsp;till New York. Det oljerika landet ska nu “skötas” av USA.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Nu&nbsp;vill Trump lägga vantarna på det mineralrika Grönland, vilket lett till en aldrig tidigare skådad&nbsp;diplomatisk kris med Danmark, EU, inom Nato - och framförallt med grönlänningarna själva.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Samtidigt planerar<strong>&nbsp;</strong>USA&nbsp;lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal som administrationen klassar som onödiga, woke och ett hot mot USA:s suveränitet, bland andra&nbsp;Klimatkonventionen och FN:s Klimatpanel IPCC.</p><p>Frågan är vad USA vill åstadkomma?&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs: Dimitri Lennartsson</strong>, reporter Ekot, <strong>Victor&nbsp;Galaz,</strong>&nbsp;docent i statsvetenskap på Stockholm&nbsp;Resilience&nbsp;Centre, och&nbsp;<strong>Mats&nbsp;Engström</strong>,&nbsp;skribent och senior rådgivare på The European Council on Foreign Relations,<strong> Michael Höök</strong>, universitetslektor i globala energisystem.<br><br><strong>Programledare:&nbsp;</strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2741390</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2741390</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Jan 2026 10:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>USA lämnar en rad globala överenskommelser och organisationer på klimatområdet. Fram stiger en stormakt som obunden vill kunna säkra olja och mineraler.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Donald Trump och hans administration har börjat 2026 aggressivt. Venezuelas president Nicolas Maduro grips mitt i natten och förs&nbsp;till New York. Det oljerika landet ska nu “skötas” av USA.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Nu&nbsp;vill Trump lägga vantarna på det mineralrika Grönland, vilket lett till en aldrig tidigare skådad&nbsp;diplomatisk kris med Danmark, EU, inom Nato - och framförallt med grönlänningarna själva.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Samtidigt planerar<strong>&nbsp;</strong>USA&nbsp;lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal som administrationen klassar som onödiga, woke och ett hot mot USA:s suveränitet, bland andra&nbsp;Klimatkonventionen och FN:s Klimatpanel IPCC.</p><p>Frågan är vad USA vill åstadkomma?&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs: Dimitri Lennartsson</strong>, reporter Ekot, <strong>Victor&nbsp;Galaz,</strong>&nbsp;docent i statsvetenskap på Stockholm&nbsp;Resilience&nbsp;Centre, och&nbsp;<strong>Mats&nbsp;Engström</strong>,&nbsp;skribent och senior rådgivare på The European Council on Foreign Relations,<strong> Michael Höök</strong>, universitetslektor i globala energisystem.<br><br><strong>Programledare:&nbsp;</strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,USA,klipper,klimatsamarbeten,på,jakt,efter,naturresurser]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/17329993-a2cb-4331-a3ce-a286e6d1ad9b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:37</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[USA lämnar en rad globala överenskommelser och organisationer på klimatområdet. Fram stiger en stormakt som obunden vill kunna säkra olja och mineraler.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/01/klotet_usa_klipper_klimatsamarbeten__20260121_1627427799.mp3" length="42863757" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så återuppväcker de Stångåns vattenvärld]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För att få liv i Stångån gick fiskeintresserade och kraftverksägare samman. Nu är bara två dammar kvar, sen flödar vattnet fritt för vandrande fisk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Och det är inte bara vandrande laxfisk som gynnas. Får man tillbaka hotade arter som flodpärlmussla, flodkräfta och flodnejonöga, så kommer också andra arter att trivas bättre. <br><br>Stångån vid Sundsvall är cirka tre mil lång och har sitt utlopp i älven Ljungan, en älv som i sin tur rinner ut i havet. Ån är väldigt människopåverkad, men här har Sundsvalls kommun och Sportfiskarna nu tagit ett helhetsgrepp för att återuppliva vattenvärlden. <br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Sara Sällström, vetenskapsreporter, Andreas Karlberg, Sportfiskarna, John Forsell, kraftverksägare, Jens Löfgren, biolog vid Sundsvalls kommun, Karin Olsson, projektledare för naturrestaureringsprojektet Improve Aquatic Life, marinekologen Sofia Wikström från Stockholms universitet, kustfiskarna Anders och Dennis Bergman, Erik Årnfelt, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten som jobbar med den svenska nationella restaureringsplanen för vattenmiljöer.<br><br><strong>Programledare: </strong>Joacim Lindwall<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2737907</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2737907</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Jan 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För att få liv i Stångån gick fiskeintresserade och kraftverksägare samman. Nu är bara två dammar kvar, sen flödar vattnet fritt för vandrande fisk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Och det är inte bara vandrande laxfisk som gynnas. Får man tillbaka hotade arter som flodpärlmussla, flodkräfta och flodnejonöga, så kommer också andra arter att trivas bättre. <br><br>Stångån vid Sundsvall är cirka tre mil lång och har sitt utlopp i älven Ljungan, en älv som i sin tur rinner ut i havet. Ån är väldigt människopåverkad, men här har Sundsvalls kommun och Sportfiskarna nu tagit ett helhetsgrepp för att återuppliva vattenvärlden. <br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Sara Sällström, vetenskapsreporter, Andreas Karlberg, Sportfiskarna, John Forsell, kraftverksägare, Jens Löfgren, biolog vid Sundsvalls kommun, Karin Olsson, projektledare för naturrestaureringsprojektet Improve Aquatic Life, marinekologen Sofia Wikström från Stockholms universitet, kustfiskarna Anders och Dennis Bergman, Erik Årnfelt, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten som jobbar med den svenska nationella restaureringsplanen för vattenmiljöer.<br><br><strong>Programledare: </strong>Joacim Lindwall<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så återuppväcker,de,Stångåns,vattenvärld]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fc07f643-d2bc-4c58-a052-581f332897ad.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För att få liv i Stångån gick fiskeintresserade och kraftverksägare samman. Nu är bara två dammar kvar, sen flödar vattnet fritt för vandrande fisk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2026/01/klotet_saateruppvacker_de_stangans_v_20260114_1137315725.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Maja Lunde: ”Mina romaner är en jakt efter hopp” (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Berättelser om anpassning och överlevnad kan ge oss smarta lösningar och inge hopp i en värld där vi förändrar klimatet. Men climate fiction har också kritiserats för att måla upp dystopier som skapar klimatångest hos läsaren.&nbsp;<br><br>I Klotet träffar vi den norska cli-fi-författaren <strong>Maja Lunde</strong>, som menar att det är skönlitteraturens uppgift att spegla dom känslor vi har när det kommer till klimatkrisen.&nbsp;Vi hör också <strong>Paul Tenngart</strong>, litteraturvetare vid Lunds universitet, och <strong>Sara Sällström</strong>, vetenskapsreporter.<br><br><em>Programmet är en repris från 29 oktober 2025.</em><br><br>Reporter: <strong>Karin Gyllenklev</strong><br>Producent och programledare: <strong>Peter Normark</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2728601</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2728601</guid>
      <pubDate>Wed, 07 Jan 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Berättelser om anpassning och överlevnad kan ge oss smarta lösningar och inge hopp i en värld där vi förändrar klimatet. Men climate fiction har också kritiserats för att måla upp dystopier som skapar klimatångest hos läsaren.&nbsp;<br><br>I Klotet träffar vi den norska cli-fi-författaren <strong>Maja Lunde</strong>, som menar att det är skönlitteraturens uppgift att spegla dom känslor vi har när det kommer till klimatkrisen.&nbsp;Vi hör också <strong>Paul Tenngart</strong>, litteraturvetare vid Lunds universitet, och <strong>Sara Sällström</strong>, vetenskapsreporter.<br><br><em>Programmet är en repris från 29 oktober 2025.</em><br><br>Reporter: <strong>Karin Gyllenklev</strong><br>Producent och programledare: <strong>Peter Normark</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Maja,Lunde:,”Mina,romaner,är,en jakt,efter,hopp”,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3bbd088f-9fd9-4514-bd69-8daf359e3b26.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/klotet_klotet_20251218_1554286313.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fåglarna som är på klimatflykt till Sverige (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den skimrande fågeln biätaren är på väg att etablera sig i Sverige. Och den är inte ensam. Nya fåglar dyker upp hos oss när klimatet förändras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När vi påverkar naturen, ändras också förutsättningarna för fåglarna. De senaste 15 åren har vissa arter gått tillbaka i antal, medan andra ökat.&nbsp;&nbsp;<br><br>Nu finns boken <strong>Fåglarna i Sverige - antal och förekomst</strong> i ny tappning, som beskriver vinnarna och förlorarna bland våra fåglar, i takt med att markerna används och temperaturen stiger.<br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Mats Ottosson, Naturmorgon, Gabriella Håkansson, fågelinventerare och författare, och Anders Wirdheim och Ulf Ottosson, författare till boken Fåglarna i Sverige.<br><br><em>Programmet är en repris från 15 oktober 2025.</em><br><br><strong>Programledare och producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2728600</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2728600</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Jan 2026 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den skimrande fågeln biätaren är på väg att etablera sig i Sverige. Och den är inte ensam. Nya fåglar dyker upp hos oss när klimatet förändras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När vi påverkar naturen, ändras också förutsättningarna för fåglarna. De senaste 15 åren har vissa arter gått tillbaka i antal, medan andra ökat.&nbsp;&nbsp;<br><br>Nu finns boken <strong>Fåglarna i Sverige - antal och förekomst</strong> i ny tappning, som beskriver vinnarna och förlorarna bland våra fåglar, i takt med att markerna används och temperaturen stiger.<br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Mats Ottosson, Naturmorgon, Gabriella Håkansson, fågelinventerare och författare, och Anders Wirdheim och Ulf Ottosson, författare till boken Fåglarna i Sverige.<br><br><em>Programmet är en repris från 15 oktober 2025.</em><br><br><strong>Programledare och producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Fåglarna,som,är,på,klimatflykt,till,Sverige,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2ac00764-92eb-4449-a9d6-4f1a788afb4d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den skimrande fågeln biätaren är på väg att etablera sig i Sverige. Och den är inte ensam. Nya fåglar dyker upp hos oss när klimatet förändras.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/klotet_klotet_20251218_1544483030.mp3" length="43222081" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Den vilda naturen läkte Anna: ”Det var helt fantastiskt” (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Återhämtningen kan bli lång. För Anna Brandeby Harström tog det två år innan hon fick prova en ny väg: Grön Rehabilitering. Att vistas kravlöst i naturen var det som fick henne att börja må bättre.&nbsp;</p><p>Vad är det för krafter i den vilda naturen som verkar kunna göra oss människor så gott?&nbsp;Grön Rehabilitering är en etablerad behandlingsform som anses ha mycket goda behandlingsresultat i vissa delar av Sverige, men möts med mer skepsism på andra håll.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Anna Brandeby Harström, trädgårdsmästare och Sveriges första biologisk mångfald-inspiratör, Trollhättan. Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur, SLU, Emelie Rödström, psykoterapeut och socionom, Gröna Rehab. <br><br><em>Programmet är en repris från 24 september 2025.</em><br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2728599</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2728599</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Dec 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Återhämtningen kan bli lång. För Anna Brandeby Harström tog det två år innan hon fick prova en ny väg: Grön Rehabilitering. Att vistas kravlöst i naturen var det som fick henne att börja må bättre.&nbsp;</p><p>Vad är det för krafter i den vilda naturen som verkar kunna göra oss människor så gott?&nbsp;Grön Rehabilitering är en etablerad behandlingsform som anses ha mycket goda behandlingsresultat i vissa delar av Sverige, men möts med mer skepsism på andra håll.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Anna Brandeby Harström, trädgårdsmästare och Sveriges första biologisk mångfald-inspiratör, Trollhättan. Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur, SLU, Emelie Rödström, psykoterapeut och socionom, Gröna Rehab. <br><br><em>Programmet är en repris från 24 september 2025.</em><br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Den,vilda,naturen,läkte,Anna:,”Det,var,helt,fantastiskt”,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/0ed80487-e05c-415a-9ae9-93da45dcd67c.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/klotet_klotet_20251218_1535142881.mp3" length="39862029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Stormen drabbade Ammis hus: ”Aldrig upplevt havet så ilsket”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ammi Janebrants hus var i riskzonen när stormen Babet härjade. Nu gör hon allt för att huset ska stå pall för nästa storm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När extremväderhändelser kan bli både fler och värre på grund av klimatförändringarna, hur ska man tänka kring sitt boende om man bor i riskområden? Och vems ansvar är det att skydda hus och hem från stigande havsnivåer? Eller från att tomten sveps ut i havet när det stormar.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Ammi Janebrant, Johannes Hagström, tillförordnad hållbarhetschef, Trelleborgs kommun, David Bendz, forskningschef SGI.<br><strong><br>Reporter: </strong>Karin Gyllenklev<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2724073</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2724073</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Dec 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ammi Janebrants hus var i riskzonen när stormen Babet härjade. Nu gör hon allt för att huset ska stå pall för nästa storm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När extremväderhändelser kan bli både fler och värre på grund av klimatförändringarna, hur ska man tänka kring sitt boende om man bor i riskområden? Och vems ansvar är det att skydda hus och hem från stigande havsnivåer? Eller från att tomten sveps ut i havet när det stormar.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Ammi Janebrant, Johannes Hagström, tillförordnad hållbarhetschef, Trelleborgs kommun, David Bendz, forskningschef SGI.<br><strong><br>Reporter: </strong>Karin Gyllenklev<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Stormen,drabbade,Ammis,hus:,”Aldrig,upplevt,havet,så,ilsket”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/96565986-9ff7-46a8-a47c-77ad591b13ee.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ammi Janebrants hus var i riskzonen när stormen Babet härjade. Nu gör hon allt för att huset ska stå pall för nästa storm.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/klotet_stormen_drabbade_ammis_hus_a_20251217_1012277851.mp3" length="43222231" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Korallreven bleknar – men det finns rev som kämpar mot]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att återhämta sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Värmeböljorna i haven de senaste åren har lett till en omfattande korallblekning och koralldöd. Vissa forskare menar nu att korallrevens brytpunkt har passerats. Men andra kallar det ett olyckligt ordval. Risken är att folk ger upp om korallreven när det finns saker vi fortfarande kan göra. <br><br>Korallrev som visar motståndskraft är särskilt viktigt att bevara, som ett frö till att korallreven ska kunna återhämta sig.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mattias Klum, fotograf och naturfilmare, Magnus Nyström, forskningschef och professor vid Stockholm Resilience Centre, David Wachenfeld, forskningschef på Australiens institut för marin forskning.<br><br><strong>Reporter: </strong>Daniel Värjö<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2718859</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2718859</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Dec 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att återhämta sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Värmeböljorna i haven de senaste åren har lett till en omfattande korallblekning och koralldöd. Vissa forskare menar nu att korallrevens brytpunkt har passerats. Men andra kallar det ett olyckligt ordval. Risken är att folk ger upp om korallreven när det finns saker vi fortfarande kan göra. <br><br>Korallrev som visar motståndskraft är särskilt viktigt att bevara, som ett frö till att korallreven ska kunna återhämta sig.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mattias Klum, fotograf och naturfilmare, Magnus Nyström, forskningschef och professor vid Stockholm Resilience Centre, David Wachenfeld, forskningschef på Australiens institut för marin forskning.<br><br><strong>Reporter: </strong>Daniel Värjö<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Korallreven,bleknar,men,det,finns,rev,som,kämpar,mot]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2c59844c-8cac-4549-8ffd-ba4bd10bdf4f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varmare hav hotar korallreven. Men det finns korallrev som inte påverkats lika hårt, så kallade moder-rev som kan hjälpa andra korallrev att återhämta sig.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/klotet_korallreven_bleknar__men_det_20251210_0926071454.mp3" length="43222260" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[”Löjeväckande” resultat på COP30 – här är vägarna framåt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bromsklossarna var många, framstegen små. Förslaget att hålla en work shop om att fasa ut fossila bränslen, kallar Johan Rockström nästan löjeväckande.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det skulle bli ett folkens och sanningens möte. Men för många blev COP30&nbsp;ännu ett i raden av otillräckliga klimatmöten.&nbsp;Kanske ska de mest ambitiösa länderna gå samman i mindre grupper för att få jobbet gjort.&nbsp;Eller kan facken, forskare och vanligt folk gå samman och driva klimatfrågan framåt?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet och forskningsledare för&nbsp;Fairtrans. Åsa Persson, ordförande Klimatpolitiska rådet, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning, Johan Lindholm, ordförande LO, Hugo Wrege, deltagare i Fairtrans medborgarråd.  <br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2715671</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2715671</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Dec 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bromsklossarna var många, framstegen små. Förslaget att hålla en work shop om att fasa ut fossila bränslen, kallar Johan Rockström nästan löjeväckande.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det skulle bli ett folkens och sanningens möte. Men för många blev COP30&nbsp;ännu ett i raden av otillräckliga klimatmöten.&nbsp;Kanske ska de mest ambitiösa länderna gå samman i mindre grupper för att få jobbet gjort.&nbsp;Eller kan facken, forskare och vanligt folk gå samman och driva klimatfrågan framåt?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet och forskningsledare för&nbsp;Fairtrans. Åsa Persson, ordförande Klimatpolitiska rådet, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning, Johan Lindholm, ordförande LO, Hugo Wrege, deltagare i Fairtrans medborgarråd.  <br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,”Löjeväckande”,resultat,på,COP30,här,är,vägarna,framåt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4d352a94-914c-46dc-b9a1-9404eac6d36f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bromsklossarna var många, framstegen små. Förslaget att hålla en work shop om att fasa ut fossila bränslen, kallar Johan Rockström nästan löjeväckande.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/12/klotet_klotet_20251202_1258155937.mp3" length="39708813" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Svettigt för sillgrisslan: ”De står och flämtar”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sillgrisslorna på Stora Karlsö far illa när klimatet värms upp. Värmeböljorna är särskilt svåra. Fåglarna är byggda för att bevara värme, inte göra sig av med den.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En halvmil ut i havet från Gotlands västra kust ligger Stora Karlsö. En kalkstensö med dramatiska klippväggar som störtar rakt ner i havet. Här på dom porösa ljusa klippväggarna har det bildats som avsatser där tusentals sillgrisslor häckar. <br><br>Forskare ser hur fåglarna kämpar i värmeböljorna. De flämtar, sträcker vingarna ut från kroppen. I värsta fall lämnar de sina hyllor för att svalka sig och lämnar sina dyrbara ägg oskyddade. <br><br>I Klotet hörs: <strong>David Stone</strong>, havsfågelforskare och doktorand vid University of Glasgow. <strong>Saga Kynnman</strong>, biologistudent, <strong>Agnes Olin</strong>, marinekolog, SLU, <strong>Jonas Hentati Sundberg</strong>, forskningschef, alklabbet Stora Karlsö, <strong>Anna Gårdmark, </strong>professor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.<br><br><strong>Reporter: </strong>Joacim Lindwall <br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2713109</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2713109</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Nov 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sillgrisslorna på Stora Karlsö far illa när klimatet värms upp. Värmeböljorna är särskilt svåra. Fåglarna är byggda för att bevara värme, inte göra sig av med den.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En halvmil ut i havet från Gotlands västra kust ligger Stora Karlsö. En kalkstensö med dramatiska klippväggar som störtar rakt ner i havet. Här på dom porösa ljusa klippväggarna har det bildats som avsatser där tusentals sillgrisslor häckar. <br><br>Forskare ser hur fåglarna kämpar i värmeböljorna. De flämtar, sträcker vingarna ut från kroppen. I värsta fall lämnar de sina hyllor för att svalka sig och lämnar sina dyrbara ägg oskyddade. <br><br>I Klotet hörs: <strong>David Stone</strong>, havsfågelforskare och doktorand vid University of Glasgow. <strong>Saga Kynnman</strong>, biologistudent, <strong>Agnes Olin</strong>, marinekolog, SLU, <strong>Jonas Hentati Sundberg</strong>, forskningschef, alklabbet Stora Karlsö, <strong>Anna Gårdmark, </strong>professor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.<br><br><strong>Reporter: </strong>Joacim Lindwall <br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Svettigt,för,sillgrisslan:,”De,står,och,flämtar”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9e385368-3ac1-4b5b-a196-fe5e1b9bbef2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sillgrisslorna på Stora Karlsö far illa när klimatet värms upp. Värmeböljorna är särskilt svåra. Fåglarna är byggda för att bevara värme, inte göra sig av med den.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/11/klotet_klotet_20251125_1055366391.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Stormakternas spel och lögnerna som försvårar klimatarbetet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Brist på tillit länder emellan präglar världsläget. Det märks under klimatmötet i Brasilien. Många rika länder sänker sina ambitioner. Men kan nya ledare stiga fram?  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fossilindustrins lobbyister är mer än dubbelt så många som forskarna på plats på COP30. Och desinformationen har aldrig varit större än inför årets klimatmöte. &nbsp;<br>&nbsp;<br>Colombia har en plan för att skydda Amazonas och sluta utvinna sin egen olja. Men varnar samtidigt för att USA lurar i kulisserna.</p><p><strong>I Klotet hörs:</strong> Björn-Ola Linnér, professor klimatpolitik Linköpings universitet, Mona Hambraeus, klimatreporter, Hanna Sahlberg, kinareporter, Beatrice Janzon, utrikesreporter, Daniel Värjö, Klotets reporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2706852</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2706852</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Nov 2025 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Brist på tillit länder emellan präglar världsläget. Det märks under klimatmötet i Brasilien. Många rika länder sänker sina ambitioner. Men kan nya ledare stiga fram?  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fossilindustrins lobbyister är mer än dubbelt så många som forskarna på plats på COP30. Och desinformationen har aldrig varit större än inför årets klimatmöte. &nbsp;<br>&nbsp;<br>Colombia har en plan för att skydda Amazonas och sluta utvinna sin egen olja. Men varnar samtidigt för att USA lurar i kulisserna.</p><p><strong>I Klotet hörs:</strong> Björn-Ola Linnér, professor klimatpolitik Linköpings universitet, Mona Hambraeus, klimatreporter, Hanna Sahlberg, kinareporter, Beatrice Janzon, utrikesreporter, Daniel Värjö, Klotets reporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Stormakternas,spel,och,lögnerna,som,försvårar,klimatarbetet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/160b7f8d-51e0-4b9a-9df4-b898a4d8c48c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Brist på tillit länder emellan präglar världsläget. Det märks under klimatmötet i Brasilien. Många rika länder sänker sina ambitioner. Men kan nya ledare stiga fram?  ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/11/klotet_stormakternas_spel_och_lognern_20251120_1211599885.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kaos och konkurrens när det satsas för ett fossilfritt Sverige]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Frågorna hopas kring Stegras VD Henrik Henriksson om hur det går för den gröna ståltillverkaren. Vad krävs för att våra gröna industrisatsningar ska gå i lås?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har blåst snålt kring stålföretaget Stegra i Boden. Ett grönt utvecklingsprojekt som jobbar för att säkra sin finansiering och kunna nå sina mål. Statsstödet till Stegra och andra svenska industriprojekt är litet om man jämför med konkurrenterna i Tyskland och Frankrike. <br><br><strong>Björn Sandén</strong>, expert på teknikskiften och samhällsomställning vid Chalmers tekniska högskola, talar om behovet av ett nytt politiskt tänk i Sverige. <br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och fd språkrör Miljöpartiet, Mattias Svensson, ledarskribent SvD, Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.<br><strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2703084</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2703084</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Nov 2025 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Frågorna hopas kring Stegras VD Henrik Henriksson om hur det går för den gröna ståltillverkaren. Vad krävs för att våra gröna industrisatsningar ska gå i lås?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det har blåst snålt kring stålföretaget Stegra i Boden. Ett grönt utvecklingsprojekt som jobbar för att säkra sin finansiering och kunna nå sina mål. Statsstödet till Stegra och andra svenska industriprojekt är litet om man jämför med konkurrenterna i Tyskland och Frankrike. <br><br><strong>Björn Sandén</strong>, expert på teknikskiften och samhällsomställning vid Chalmers tekniska högskola, talar om behovet av ett nytt politiskt tänk i Sverige. <br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och fd språkrör Miljöpartiet, Mattias Svensson, ledarskribent SvD, Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.<br><strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kaos,och,konkurrens när,det,satsas,för ett,fossilfritt,Sverige]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f8338cb6-54f3-4ece-8ab3-84b2f7d23cd6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Frågorna hopas kring Stegras VD Henrik Henriksson om hur det går för den gröna ståltillverkaren. Vad krävs för att våra gröna industrisatsningar ska gå i lås?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/11/klotet_klotet_20251112_1500550500.mp3" length="43222413" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[COP30: Slutsnackat – nu är det handling som gäller]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sanningens klimatmöte kallas COP30 av värdnationen Brasilien. Mötet börjar snart och nu är det handling som gäller för att få ner utsläppen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett huvudmål för mötet är att bryta den negativitet som börjat omge klimatfrågan. Värdnationen Brasilien vill fokusera på rättvisa och Amazonas roll. Men samtidigt planeras oljeutvinning vid Amazonflodens mynning, vilket fått kritiker att ifrågasätta presidenten Lula da Silva.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Daniel Värjö, Klotets reporter, Mathias Fridahl, forskare klimatpolitik, Linköpings universitet.<br><strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2698872</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2698872</guid>
      <pubDate>Wed, 05 Nov 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sanningens klimatmöte kallas COP30 av värdnationen Brasilien. Mötet börjar snart och nu är det handling som gäller för att få ner utsläppen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett huvudmål för mötet är att bryta den negativitet som börjat omge klimatfrågan. Värdnationen Brasilien vill fokusera på rättvisa och Amazonas roll. Men samtidigt planeras oljeutvinning vid Amazonflodens mynning, vilket fått kritiker att ifrågasätta presidenten Lula da Silva.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Daniel Värjö, Klotets reporter, Mathias Fridahl, forskare klimatpolitik, Linköpings universitet.<br><strong><br>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,COP30:,Slutsnackat,nu,är,det,handling,som,gäller]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6537c498-31bb-4de9-9e3e-4167b0076bff.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sanningens klimatmöte kallas COP30 av värdnationen Brasilien. Mötet börjar snart och nu är det handling som gäller för att få ner utsläppen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/11/klotet_klotet_20251105_1102547733.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Maja Lunde: ”Mina romaner är en jakt efter hopp”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Berättelser om anpassning och överlevnad kan ge oss smarta lösningar och inge hopp i en värld där vi förändrar klimatet. Men climate fiction har också kritiserats för att måla upp dystopier som skapar klimatångest hos läsaren.&nbsp;<br><br>I Klotet träffar vi den norska cli-fi-författaren <strong>Maja Lunde</strong>, som menar att det är skönlitteraturens uppgift att spegla dom känslor vi har när det kommer till klimatkrisen.&nbsp;Vi hör också <strong>Paul Tenngart</strong>, litteraturvetare vid Lunds universitet, och <strong>Sara Sällström</strong>, vetenskapsreporter.<br><br>Reporter: <strong>Karin Gyllenklev</strong><br>Producent och programledare: <strong>Peter Normark</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2695327</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2695327</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Oct 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Berättelser om anpassning och överlevnad kan ge oss smarta lösningar och inge hopp i en värld där vi förändrar klimatet. Men climate fiction har också kritiserats för att måla upp dystopier som skapar klimatångest hos läsaren.&nbsp;<br><br>I Klotet träffar vi den norska cli-fi-författaren <strong>Maja Lunde</strong>, som menar att det är skönlitteraturens uppgift att spegla dom känslor vi har när det kommer till klimatkrisen.&nbsp;Vi hör också <strong>Paul Tenngart</strong>, litteraturvetare vid Lunds universitet, och <strong>Sara Sällström</strong>, vetenskapsreporter.<br><br>Reporter: <strong>Karin Gyllenklev</strong><br>Producent och programledare: <strong>Peter Normark</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Maja,Lunde:,”Mina,romaner,är,en jakt,efter,hopp”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3bbd088f-9fd9-4514-bd69-8daf359e3b26.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/10/klotet_maja_lunde_mina_romaner_ar_e_20251027_1624215072.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Byn som försvann – nu ska Blatten byggas upp igen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den 28 maj begravs alpbyn Blatten i ett skred av sten och is. Varför skedde katastrofen? Och är det så klokt att återuppbygga byn i dessa berg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Birch-glaciären kollapsade när stenmassor släppte från berget Kleines Nesthorn. Omkring nio miljoner kubikmeter sten och is störtade ner över byn. Som tur var hade byinvånarna redan evakuerats, men förödelsen var total.</p><p>I takt med att klimatet förändras, förändras också bergen. Glaciärer drar sig tillbaka och blottlägger instabila bergsytor, permafrost smälter och stenar rasar. Nåt som kan få förödande konsekvenser för dom som lever och verkar i bergen.</p><p>Vi kan vänta oss fler såna här händelser framöver, säger forskarna. Så hur ser framtiden ut för Blatten-borna och andra som lever i Europas svindlande alper, när bergen rör sig mer och mer?</p><p><strong>I Klotet hörs:</strong> Christian Huggel, professor i miljö och klimat vid University of Zurich, Olivier Gagliardini, professor i glaciologi och riskanalys vid University of Grenoble Alpes, Rayees Ahmed, forskare i riskanalys och glaciologi vid Indian Institute of Science i Bangalore, Hofiz Navruzshoev, forskare i glaciärövervakning vid University of Central Asia, Tadzjikistan, Mathias Fleischmann, chef för turistbyrån och liftbolaget i Lötschental, Schweiz, Matthias Bellwald, borgmästare i Blatten, Raphaël Mayoraz, chef för kantonen Wallis naturkatastrofavdelning.<br><br><strong>Reporter:</strong> Elsa Östlund<br><strong>Programledare och producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2689311</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2689311</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Oct 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den 28 maj begravs alpbyn Blatten i ett skred av sten och is. Varför skedde katastrofen? Och är det så klokt att återuppbygga byn i dessa berg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Birch-glaciären kollapsade när stenmassor släppte från berget Kleines Nesthorn. Omkring nio miljoner kubikmeter sten och is störtade ner över byn. Som tur var hade byinvånarna redan evakuerats, men förödelsen var total.</p><p>I takt med att klimatet förändras, förändras också bergen. Glaciärer drar sig tillbaka och blottlägger instabila bergsytor, permafrost smälter och stenar rasar. Nåt som kan få förödande konsekvenser för dom som lever och verkar i bergen.</p><p>Vi kan vänta oss fler såna här händelser framöver, säger forskarna. Så hur ser framtiden ut för Blatten-borna och andra som lever i Europas svindlande alper, när bergen rör sig mer och mer?</p><p><strong>I Klotet hörs:</strong> Christian Huggel, professor i miljö och klimat vid University of Zurich, Olivier Gagliardini, professor i glaciologi och riskanalys vid University of Grenoble Alpes, Rayees Ahmed, forskare i riskanalys och glaciologi vid Indian Institute of Science i Bangalore, Hofiz Navruzshoev, forskare i glaciärövervakning vid University of Central Asia, Tadzjikistan, Mathias Fleischmann, chef för turistbyrån och liftbolaget i Lötschental, Schweiz, Matthias Bellwald, borgmästare i Blatten, Raphaël Mayoraz, chef för kantonen Wallis naturkatastrofavdelning.<br><br><strong>Reporter:</strong> Elsa Östlund<br><strong>Programledare och producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Byn,som,försvann,nu,ska,Blatten,byggas,upp,igen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f6026482-c384-40b3-803a-12b3a4414270.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den 28 maj begravs alpbyn Blatten i ett skred av sten och is. Varför skedde katastrofen? Och är det så klokt att återuppbygga byn i dessa berg.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/10/klotet_klotet_20251017_1223243555.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fåglarna som är på klimatflykt till Sverige]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den skimrande fågeln biätaren är på väg att etablera sig i Sverige. Och den är inte ensam. Nya fåglar dyker upp hos oss när klimatet förändras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När vi påverkar naturen, ändras också förutsättningarna för fåglarna. De senaste 15 åren har vissa arter gått tillbaka i antal, medan andra ökat.&nbsp;&nbsp;<br><br>Nu finns boken <strong>Fåglarna i Sverige - antal och förekomst</strong> i ny tappning, som beskriver vinnarna och förlorarna bland våra fåglar, i takt med att markerna används och temperaturen stiger.<br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Mats Ottosson, Naturmorgon, Gabriella Håkansson, fågelinventerare och författare, och Anders Wirdheim och Ulf Ottosson, författare till boken Fåglarna i Sverige.<br><br><strong>Programledare och producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2684962</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2684962</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Oct 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den skimrande fågeln biätaren är på väg att etablera sig i Sverige. Och den är inte ensam. Nya fåglar dyker upp hos oss när klimatet förändras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När vi påverkar naturen, ändras också förutsättningarna för fåglarna. De senaste 15 åren har vissa arter gått tillbaka i antal, medan andra ökat.&nbsp;&nbsp;<br><br>Nu finns boken <strong>Fåglarna i Sverige - antal och förekomst</strong> i ny tappning, som beskriver vinnarna och förlorarna bland våra fåglar, i takt med att markerna används och temperaturen stiger.<br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Mats Ottosson, Naturmorgon, Gabriella Håkansson, fågelinventerare och författare, och Anders Wirdheim och Ulf Ottosson, författare till boken Fåglarna i Sverige.<br><br><strong>Programledare och producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Fåglarna,som,är,på,klimatflykt,till,Sverige]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2ac00764-92eb-4449-a9d6-4f1a788afb4d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den skimrande fågeln biätaren är på väg att etablera sig i Sverige. Och den är inte ensam. Nya fåglar dyker upp hos oss när klimatet förändras.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/10/klotet_faglarna_som_ar_pa_klimatflykt_20251013_1307305360.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ingemar går den naturnära vägen med sin skog]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Regeringen vill prioritera skogsproduktion och ekonomi. Samtidigt bubblar det underifrån av små skogsägare som vill nåt annat. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ingemar Södergren sköter en ärvd skog i Norduppland tillsammans med sina föräldrar. Trots rådet från sin skogsägareförening att slutavverka de gamla träden, har han valt att sköta sin skog på ett annat mer naturnära sätt. <br><br>Och han är inte ensam. Det finns ett stort intresse bland Sveriges småskogsägare att bruka skogen annorlunda än den traditionella trakthyggesmetoden. Men det är fortfarande svårt att få råd om hur man gör på bästa sätt.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Ingemar Södergren, skogsbrukare, Marie Wickberg, hållbarhetschef Mellanskog, Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Erik Westholm, skogsforskare, författare, skogsägare, Göran Örlander, regeringens skogsutredare, Peter Roberntz, senior skogsrådgivare på WWF.<br><br><strong>Reporter:</strong> Joacim Lindwall<br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2680791</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2680791</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Oct 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Regeringen vill prioritera skogsproduktion och ekonomi. Samtidigt bubblar det underifrån av små skogsägare som vill nåt annat. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ingemar Södergren sköter en ärvd skog i Norduppland tillsammans med sina föräldrar. Trots rådet från sin skogsägareförening att slutavverka de gamla träden, har han valt att sköta sin skog på ett annat mer naturnära sätt. <br><br>Och han är inte ensam. Det finns ett stort intresse bland Sveriges småskogsägare att bruka skogen annorlunda än den traditionella trakthyggesmetoden. Men det är fortfarande svårt att få råd om hur man gör på bästa sätt.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Ingemar Södergren, skogsbrukare, Marie Wickberg, hållbarhetschef Mellanskog, Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Erik Westholm, skogsforskare, författare, skogsägare, Göran Örlander, regeringens skogsutredare, Peter Roberntz, senior skogsrådgivare på WWF.<br><br><strong>Reporter:</strong> Joacim Lindwall<br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ingemar,går,den,naturnära vägen,med,sin,skog]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3b2aeab3-b025-4ce0-9ab4-ea3a7d011373.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Regeringen vill prioritera skogsproduktion och ekonomi. Samtidigt bubblar det underifrån av små skogsägare som vill nåt annat. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/10/klotet_klotet_20251003_1254454415.mp3" length="43573005" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så sänker vi bullret i havet – för djurlivets skull]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ljud färdas snabbt och långt i havet och påverkar de marina djuren. Nu testas bullret i Östersjön med förhoppningen om att få ner volymen i framtiden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De senaste åren har bullernivån gått upp i våra hav. Det är inte bara fartyg som låter, utan också havsbaserad vindkraft, muddring, och mycket annat vi människor gör i havet. Man har sett genom experiment och studier att buller kan påverkar marina djur negativt.&nbsp;<br><br>Klotet följer med när mät-bojar sjösätts i den vältrafikerade farleden utanför Landsort. Förhoppningen är att informationen den samlar in ska hjälpa till att minska fartygens ljudföroreningar.&nbsp;&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mathias Andersson, Totalförsvarets forskningsinstitut, Ylva Ljungberg Rydin, Totalförsvarets forskningsinstitut, Thomas Strömsnäs, kapten forskningsfartyget Electra, Elina Thorsson, viltpatolog SVA.<br><br><strong>Reporter: </strong>Karin Gyllenklev<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2677457</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2677457</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Oct 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ljud färdas snabbt och långt i havet och påverkar de marina djuren. Nu testas bullret i Östersjön med förhoppningen om att få ner volymen i framtiden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De senaste åren har bullernivån gått upp i våra hav. Det är inte bara fartyg som låter, utan också havsbaserad vindkraft, muddring, och mycket annat vi människor gör i havet. Man har sett genom experiment och studier att buller kan påverkar marina djur negativt.&nbsp;<br><br>Klotet följer med när mät-bojar sjösätts i den vältrafikerade farleden utanför Landsort. Förhoppningen är att informationen den samlar in ska hjälpa till att minska fartygens ljudföroreningar.&nbsp;&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mathias Andersson, Totalförsvarets forskningsinstitut, Ylva Ljungberg Rydin, Totalförsvarets forskningsinstitut, Thomas Strömsnäs, kapten forskningsfartyget Electra, Elina Thorsson, viltpatolog SVA.<br><br><strong>Reporter: </strong>Karin Gyllenklev<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,sänker,vi,bullret i,havet,för,djurlivets,skull]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4f8bfed4-e27a-453a-8b3e-c2b83aeb8048.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:40</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ljud färdas snabbt och långt i havet och påverkar de marina djuren. Nu testas bullret i Östersjön med förhoppningen om att få ner volymen i framtiden.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/klotet_klotet_20250926_1620598216.mp3" length="40036365" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Den vilda naturen läkte Anna: ”Det var helt fantastiskt”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Återhämtningen kan bli lång. För Anna Brandeby Harström tog det två år innan hon fick prova en ny väg: Grön Rehabilitering. Att vistas kravlöst i naturen var det som fick henne att börja må bättre.&nbsp;</p><p>Vad är det för krafter i den vilda naturen som verkar kunna göra oss människor så gott?&nbsp;Grön Rehabilitering är en etablerad behandlingsform som anses ha mycket goda behandlingsresultat i vissa delar av Sverige, men möts med mer skepsism på andra håll.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Anna Brandeby Harström, trädgårdsmästare och Sveriges första biologisk mångfald-inspiratör, Trollhättan. Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur, SLU, Emelie Rödström, psykoterapeut och socionom, Gröna Rehab. <br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2674006</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2674006</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Sep 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Återhämtningen kan bli lång. För Anna Brandeby Harström tog det två år innan hon fick prova en ny väg: Grön Rehabilitering. Att vistas kravlöst i naturen var det som fick henne att börja må bättre.&nbsp;</p><p>Vad är det för krafter i den vilda naturen som verkar kunna göra oss människor så gott?&nbsp;Grön Rehabilitering är en etablerad behandlingsform som anses ha mycket goda behandlingsresultat i vissa delar av Sverige, men möts med mer skepsism på andra håll.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Anna Brandeby Harström, trädgårdsmästare och Sveriges första biologisk mångfald-inspiratör, Trollhättan. Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur, SLU, Emelie Rödström, psykoterapeut och socionom, Gröna Rehab. <br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Den,vilda,naturen,läkte,Anna:,”Det,var,helt,fantastiskt”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/0ed80487-e05c-415a-9ae9-93da45dcd67c.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/klotet_den_vilda_naturen_lakte_anna_20250923_1012296663.mp3" length="39862029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Norsk teknik gör CCS-drömmen till verklighet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Länge har man drömt om att fånga in koldioxid och pumpa ner den i jordskorpan. Nu är CCS verklighet i Norge. Och EU har stora planer på att expandera.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även i Sverige är flera CCS-projekt på gång.&nbsp;Men hur mycket koldioxid kan vi hantera på det här viset? Förlitar vi oss för mycket på att den här tekniken ska hjälpa oss att begränsa klimatförändringen?<br><br><em>I programmet ifrågasätts cementföretaget Heidelbergs uttalande om en helt koldioxidfri produkt. Efter programmets färdigställande svarar företaget att en del av betongen de säljer räknas som nästan noll utsläpp, medan den andra delen cement har utsläppen.</em><br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Daniel Värjö, reporter, Mathias Fridahl, biträdande professor i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers. <br><br><strong>Programledare och producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2670089</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2670089</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Sep 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Länge har man drömt om att fånga in koldioxid och pumpa ner den i jordskorpan. Nu är CCS verklighet i Norge. Och EU har stora planer på att expandera.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även i Sverige är flera CCS-projekt på gång.&nbsp;Men hur mycket koldioxid kan vi hantera på det här viset? Förlitar vi oss för mycket på att den här tekniken ska hjälpa oss att begränsa klimatförändringen?<br><br><em>I programmet ifrågasätts cementföretaget Heidelbergs uttalande om en helt koldioxidfri produkt. Efter programmets färdigställande svarar företaget att en del av betongen de säljer räknas som nästan noll utsläpp, medan den andra delen cement har utsläppen.</em><br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Daniel Värjö, reporter, Mathias Fridahl, biträdande professor i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers. <br><br><strong>Programledare och producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Norsk,teknik gör,CCS-drömmen,till,verklighet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7f771672-2b1e-404c-8422-8f12b68354b3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Länge har man drömt om att fånga in koldioxid och pumpa ner den i jordskorpan. Nu är CCS verklighet i Norge. Och EU har stora planer på att expandera.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/klotet_klotet_20250912_1322101609.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så stärker vi hoppet om framtiden – genom handling (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagliga nyheter om krig och klimatförändringar kan få ens framtidstro att vackla. Då&nbsp;behövs sätt att hitta styrkan och handlingskraften som mest. <br><br>Hoppet, säger Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent för SVT, är en disciplin som man måste öva på hela tiden. Och det finns sätt att göra det på.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings Universitet, Erika Bjerström, journalist och författare, Kata Nylén, klimatpsykolog och Daniel Värjö, Klotets reporter.<br><br><em>Programmet är en repris från 30 april 2025.</em><br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2664574</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2664574</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Sep 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagliga nyheter om krig och klimatförändringar kan få ens framtidstro att vackla. Då&nbsp;behövs sätt att hitta styrkan och handlingskraften som mest. <br><br>Hoppet, säger Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent för SVT, är en disciplin som man måste öva på hela tiden. Och det finns sätt att göra det på.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings Universitet, Erika Bjerström, journalist och författare, Kata Nylén, klimatpsykolog och Daniel Värjö, Klotets reporter.<br><br><em>Programmet är en repris från 30 april 2025.</em><br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,stärker,vi,hoppet,om,framtiden,– genom,handling,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/06b81afa-d58f-4876-8561-c082385ee051.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/klotet_klotet_20250908_1358044035.mp3" length="43222413" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så stärks Östersjön när vi minskar stressen på havet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tänk dig en Östersjö med rena badvikar utan grön algsörja. Med fisk och växtliv i överflöd. Ett friskt hav behövs för att begränsa klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Svenska forskare undersöker nu hur kolinlagringen ser ut i grunda vikar och djupa bottnar i Östersjön. Och det visar sig att det som gynnar djuren och växterna på många håll också gynnar kolinlagringen. Så det kan vara en win-win-lösning för natur och klimat att återskapa och restaurera havsområden.<br>&nbsp;<br>Klotet sänder från Berwaldhallen och Östersjöfestivalen, om det som görs för att rädda vårt livsviktiga hav och miljön längs våra kuster.&nbsp;<br><br>Vi hör <strong>Sofia Wikström</strong>, marinekolog vid Östersjöcentrum, SU, <strong>Daniel Värjö</strong>. reporter Klotet.<br><br>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong><br>Producent: <strong>Peter Normark</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2660788</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2660788</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Sep 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tänk dig en Östersjö med rena badvikar utan grön algsörja. Med fisk och växtliv i överflöd. Ett friskt hav behövs för att begränsa klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Svenska forskare undersöker nu hur kolinlagringen ser ut i grunda vikar och djupa bottnar i Östersjön. Och det visar sig att det som gynnar djuren och växterna på många håll också gynnar kolinlagringen. Så det kan vara en win-win-lösning för natur och klimat att återskapa och restaurera havsområden.<br>&nbsp;<br>Klotet sänder från Berwaldhallen och Östersjöfestivalen, om det som görs för att rädda vårt livsviktiga hav och miljön längs våra kuster.&nbsp;<br><br>Vi hör <strong>Sofia Wikström</strong>, marinekolog vid Östersjöcentrum, SU, <strong>Daniel Värjö</strong>. reporter Klotet.<br><br>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong><br>Producent: <strong>Peter Normark</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,stärks,Östersjön,när,vi,minskar,stressen,på,havet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/1fbf74d1-f0d3-460d-b548-4affe602a7fc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tänk dig en Östersjö med rena badvikar utan grön algsörja. Med fisk och växtliv i överflöd. Ett friskt hav behövs för att begränsa klimatförändringarna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/09/klotet_klotet_20250901_1555145040.mp3" length="38902029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skeptikernas revansch – Trumps förvillande klimatrapport]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Donald Trumps återkomst i Vita Huset har släppt fram röster som är skeptiska mot den etablerade forskningen. Nästa steg tycks vara att förändra själva faktagrunden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA:s forskarsamhälle har skakats om av avskedningar, indragna anslag och politiskt motiverade chefstillsättningar, något som skapat rädsla och ilska. Administrationen drar nu in tunga klimatrapporter och ersätter med en egen rapport, sammanställd av handplockade forskare. Forskare som sen länge setts som marginaliserade. Är det dags nu för de så kallade klimatskeptikernas revansch?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Kevin Noone, professor emeritus i meteorologi, SU, Åsa Romson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och tidigare miljö- och klimatminister för Miljöpartiet, Maths Nilsson, kemist i läkemedelsbranschen, författare och klimatdebattör.<br><br><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola<br>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2657032</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2657032</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Aug 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Donald Trumps återkomst i Vita Huset har släppt fram röster som är skeptiska mot den etablerade forskningen. Nästa steg tycks vara att förändra själva faktagrunden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>USA:s forskarsamhälle har skakats om av avskedningar, indragna anslag och politiskt motiverade chefstillsättningar, något som skapat rädsla och ilska. Administrationen drar nu in tunga klimatrapporter och ersätter med en egen rapport, sammanställd av handplockade forskare. Forskare som sen länge setts som marginaliserade. Är det dags nu för de så kallade klimatskeptikernas revansch?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Kevin Noone, professor emeritus i meteorologi, SU, Åsa Romson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och tidigare miljö- och klimatminister för Miljöpartiet, Maths Nilsson, kemist i läkemedelsbranschen, författare och klimatdebattör.<br><br><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola<br>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Skeptikernas,revansch,Trumps,förvillande,klimatrapport]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bfc39379-7cf6-4d41-b1b8-17a1d08e9897.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Donald Trumps återkomst i Vita Huset har släppt fram röster som är skeptiska mot den etablerade forskningen. Nästa steg tycks vara att förändra själva faktagrunden.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/08/klotet_klotet_20250825_1439179335.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Yellowstone – här startade vargens återtåg i USA]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter att ha utrotats i Yellowstone släpptes nya vargar ut i parken 1995. Återinförandet av varg har visat vilken viktig roll topp-predatorer spelar i ett fungerande ekosystem. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Yellowstone nationalpark sköts de sista kvarvarande vargarna 1926. 70 år senare sattes fjorton vargar ut i parken. Det blev början på en ny era. Vargarna återställde balansen i parken genom att hålla nere hjortstammen, vilket fick flera följdverkningar både för växtligheten och för andra djurarter.<br><br>I USA liksom i Sverige finns ett starkt motstånd mot varg. Men ekologiprofessorn Joanna Lambert menar att människan och varg levt med varandra i tusentals år, och att vi behöver lära oss igen hur det kan gå till.<br><strong><br>I programmet hörs:</strong> <strong>Frida Nygård</strong>, reporter P4, <strong>Joanna Lambert</strong>, ekologi- och evolutionsprofessor vid University of Colorado, Boulder. <strong>Håkan Sand</strong>, vargforskare SLU, biologen <strong>Doug Smith</strong>, en av grundarna till vargprojektet i Yellowstone, <strong>Scott Wolf</strong>, volontär i Yellowstone.<br><br><strong>Programledare och producent: Peter Normark</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2651765</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2651765</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Aug 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter att ha utrotats i Yellowstone släpptes nya vargar ut i parken 1995. Återinförandet av varg har visat vilken viktig roll topp-predatorer spelar i ett fungerande ekosystem. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Yellowstone nationalpark sköts de sista kvarvarande vargarna 1926. 70 år senare sattes fjorton vargar ut i parken. Det blev början på en ny era. Vargarna återställde balansen i parken genom att hålla nere hjortstammen, vilket fick flera följdverkningar både för växtligheten och för andra djurarter.<br><br>I USA liksom i Sverige finns ett starkt motstånd mot varg. Men ekologiprofessorn Joanna Lambert menar att människan och varg levt med varandra i tusentals år, och att vi behöver lära oss igen hur det kan gå till.<br><strong><br>I programmet hörs:</strong> <strong>Frida Nygård</strong>, reporter P4, <strong>Joanna Lambert</strong>, ekologi- och evolutionsprofessor vid University of Colorado, Boulder. <strong>Håkan Sand</strong>, vargforskare SLU, biologen <strong>Doug Smith</strong>, en av grundarna till vargprojektet i Yellowstone, <strong>Scott Wolf</strong>, volontär i Yellowstone.<br><br><strong>Programledare och producent: Peter Normark</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Yellowstone,– här startade,vargens,återtåg,i,USA]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/aa0c47a2-ac27-43ae-b971-67dc2f8ddb09.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter att ha utrotats i Yellowstone släpptes nya vargar ut i parken 1995. Återinförandet av varg har visat vilken viktig roll topp-predatorer spelar i ett fungerande ekosystem. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/08/klotet_yellowstone_harstartade_var_20250819_1402103923.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Motståndet när USA:s klimatforskning angrips]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Trump-administrationen rullar tillbaka satsningar på miljö och klimat. Nu mobiliseras ett motstånd. Men kan man vara forskare och aktivist samtidigt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bethany Ojalehto Mays valde att lämna forskningen för att bli klimataktivist på heltid. Tiden att protestera är nu, säger hon, medan det fortfarande går.<br><br>Andra forskare försöker kombinera att vara forskare och aktivist samtidigt. Medan flera forskare menar att deras trovärdighet påverkas negativt om de också är aktivister. Men motstånd kan göras på olika sätt nu när den amerikanska miljö- och klimatforskningen angrips.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Lasse Edfast, frilansjournalist, Bethany Ojalehto Mays, klimataktivist och före detta forskare vid Cornell University, Margaret Leinen, rektor vid Scripps Institute of Oceanography, Lars Rudstam,&nbsp;professor i fiskeri- och vattenvetenskap, Cornell University,  Caroline Levine, professor vid Cornell University och författare till boken The Activist Humanist.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2620476</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2620476</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Jun 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Trump-administrationen rullar tillbaka satsningar på miljö och klimat. Nu mobiliseras ett motstånd. Men kan man vara forskare och aktivist samtidigt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bethany Ojalehto Mays valde att lämna forskningen för att bli klimataktivist på heltid. Tiden att protestera är nu, säger hon, medan det fortfarande går.<br><br>Andra forskare försöker kombinera att vara forskare och aktivist samtidigt. Medan flera forskare menar att deras trovärdighet påverkas negativt om de också är aktivister. Men motstånd kan göras på olika sätt nu när den amerikanska miljö- och klimatforskningen angrips.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Lasse Edfast, frilansjournalist, Bethany Ojalehto Mays, klimataktivist och före detta forskare vid Cornell University, Margaret Leinen, rektor vid Scripps Institute of Oceanography, Lars Rudstam,&nbsp;professor i fiskeri- och vattenvetenskap, Cornell University,  Caroline Levine, professor vid Cornell University och författare till boken The Activist Humanist.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Motståndet,när,USA:s,klimatforskning,angrips]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/03e1c4e6-aab3-40e5-b0bb-c54df9f5c3e4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:37</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Trump-administrationen rullar tillbaka satsningar på miljö och klimat. Nu mobiliseras ett motstånd. Men kan man vara forskare och aktivist samtidigt?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/06/klotet_klotet_20250613_1030552556.mp3" length="43817613" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så drabbas klimatforskarna under Trump]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatvetenskap avfärdas från officiellt håll och nu skräms klimatforskare i USA till tystnad. Kerstin Bergentz har svårt att se en framtid i landet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Trump-administrationen rullar snabbt tillbaka satsningar på miljö och klimat. Vissa forskare talar till och med om att lämna landet. Vad händer i världens största forskningsnation när myndigheterna uppmanas att avbryta nästan allt som har med klimatförändringen att göra?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Lasse Edfast, frilansjournalist, Kerstin Bergentz, doktorand vid&nbsp;Scripps Institution of Oceanography, University of California, Johan Nilsson, forskare vid&nbsp;Jet Propulsion Laboratory, NASA, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, Uppsala Universitet, Bethany Ojalehto Mays, klimataktivist och fd forskare vid Cornell University, Margaret Leinen, rektor vid Scripps Institution of Oceanography, University of California.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2615676</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2615676</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Jun 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatvetenskap avfärdas från officiellt håll och nu skräms klimatforskare i USA till tystnad. Kerstin Bergentz har svårt att se en framtid i landet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Trump-administrationen rullar snabbt tillbaka satsningar på miljö och klimat. Vissa forskare talar till och med om att lämna landet. Vad händer i världens största forskningsnation när myndigheterna uppmanas att avbryta nästan allt som har med klimatförändringen att göra?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Lasse Edfast, frilansjournalist, Kerstin Bergentz, doktorand vid&nbsp;Scripps Institution of Oceanography, University of California, Johan Nilsson, forskare vid&nbsp;Jet Propulsion Laboratory, NASA, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, Uppsala Universitet, Bethany Ojalehto Mays, klimataktivist och fd forskare vid Cornell University, Margaret Leinen, rektor vid Scripps Institution of Oceanography, University of California.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,drabbas,klimatforskarna,under,Trump]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5e487c5a-1f9c-46da-8163-773059b106f3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatvetenskap avfärdas från officiellt håll och nu skräms klimatforskare i USA till tystnad. Kerstin Bergentz har svårt att se en framtid i landet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/06/klotet_klotet_20250609_1043404410.mp3" length="43486605" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sicilien blir tropiskt – nu ställs jordbruket om]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Från citroner till kaffe, mango och andra tropiska frukter. Sicilianarna ställer om men kämpar mot vattenbristen och maffian som utnyttjar situationen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På Sicilien ställer många odlare om till mer tropiska grödor, som mango och kaffe. Dessa grödor är mer värmetåliga, men de behöver också mycket vatten. Det har uppstått konflikter kring det dyrbara vattnet och maffian försöker än en gång utnyttja situationen.<br><br>Italien är en av Europas viktigaste jordbruksproducenter. Samtidigt är det de italienska lantbrukarna som drabbas av de värsta ekonomiska förlusterna på grund av klimatförändringens extremväder i Europa. Klimatet i södra Italien blir allt mer tropiskt, men med ett undantag: mindre regn.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, Andrea Morettino, kaffeodlare, Giuseppe Imbrunne och Katja Scianna, mangoodlare, Leonardo Noto, professor i hydrologi vid Palermos universitet, James Imam, tolk och frilansjournalist.  <br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2612464</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2612464</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Jun 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Från citroner till kaffe, mango och andra tropiska frukter. Sicilianarna ställer om men kämpar mot vattenbristen och maffian som utnyttjar situationen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På Sicilien ställer många odlare om till mer tropiska grödor, som mango och kaffe. Dessa grödor är mer värmetåliga, men de behöver också mycket vatten. Det har uppstått konflikter kring det dyrbara vattnet och maffian försöker än en gång utnyttja situationen.<br><br>Italien är en av Europas viktigaste jordbruksproducenter. Samtidigt är det de italienska lantbrukarna som drabbas av de värsta ekonomiska förlusterna på grund av klimatförändringens extremväder i Europa. Klimatet i södra Italien blir allt mer tropiskt, men med ett undantag: mindre regn.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, Andrea Morettino, kaffeodlare, Giuseppe Imbrunne och Katja Scianna, mangoodlare, Leonardo Noto, professor i hydrologi vid Palermos universitet, James Imam, tolk och frilansjournalist.  <br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Sicilien,blir,tropiskt,nu,ställs,jordbruket,om]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b43afd99-f0b5-427c-83bd-e036f30646d0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Från citroner till kaffe, mango och andra tropiska frukter. Sicilianarna ställer om men kämpar mot vattenbristen och maffian som utnyttjar situationen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/06/klotet_klotet_20250602_1804006246.mp3" length="40310925" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Björn Ferry – så är det att leva i en hållbar värld (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Björn Ferry och hans familj bestämde sig för att leva ett fossilfritt liv. Om alla gjorde samma sak och världen verkligen ställde om, skulle livet på jorden förändras i grunden. Och kanske också människan. <br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Björn Ferry, före detta skidskytteåkare, Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, hållbarhetsentrepenör.<br><br><em>Programmet är en repris från 8 december 2024.</em><br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2609372</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2609372</guid>
      <pubDate>Wed, 28 May 2025 04:05:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Björn Ferry och hans familj bestämde sig för att leva ett fossilfritt liv. Om alla gjorde samma sak och världen verkligen ställde om, skulle livet på jorden förändras i grunden. Och kanske också människan. <br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Björn Ferry, före detta skidskytteåkare, Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, hållbarhetsentrepenör.<br><br><em>Programmet är en repris från 8 december 2024.</em><br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Björn,Ferry,så,är,det,att,leva,i,en,hållbar värld,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/424dd84e-f364-4a31-9461-6e7ac8577351.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/05/klotet_klotet_20250526_1208400956.mp3" length="40077069" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vita storken tillbaka – så lagas den myllrande våtmarken]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vita storkar återinförs i landskapet i Skåne. En riktig ambassadör för våtmarkernas myllrande liv. Men att återskapa en våtmark är ingen lätt match.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I takt med att våtmarkerna dikades ut i Sverige försvann flera av de blöta markernas röster.&nbsp;&nbsp;Inga vita storkar klapprade längre med sina orangea näbbar.&nbsp;Även klockgrodorna försvann.<br>Idag riskerar ungefär 250 våtmarksarter i Sverige att utrotas.&nbsp;<br><br>Nu ställs krav på att alla EU-länder ska restaurera våtmarker i rask takt. Men får vi tillbaka en livskraftig storkstam?&nbsp;Och hur vet man egentligen om en restaurering är lyckad?<br><br>Klotet besöker Fulltofta i Skåne där man jobbar för att få tillbaka den&nbsp;vita storken. Vi åker också till Hjälstaviken i Uppland där fågellivet återvänt efter flera restaureringar av våtmarken.<br><br><strong>I programmet hörs: </strong>Tomas Pärt, professor i landskapsekologi vid Sverige Lantbruksuniversitet, Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket, &nbsp;Petter Albinsson, projektledare för Storkprojektet, Sara Albinsson, groddjursexpert.<br><br><strong>Programledare:</strong> Karin Gyllenklev<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark&nbsp;&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2604176</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2604176</guid>
      <pubDate>Wed, 21 May 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vita storkar återinförs i landskapet i Skåne. En riktig ambassadör för våtmarkernas myllrande liv. Men att återskapa en våtmark är ingen lätt match.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I takt med att våtmarkerna dikades ut i Sverige försvann flera av de blöta markernas röster.&nbsp;&nbsp;Inga vita storkar klapprade längre med sina orangea näbbar.&nbsp;Även klockgrodorna försvann.<br>Idag riskerar ungefär 250 våtmarksarter i Sverige att utrotas.&nbsp;<br><br>Nu ställs krav på att alla EU-länder ska restaurera våtmarker i rask takt. Men får vi tillbaka en livskraftig storkstam?&nbsp;Och hur vet man egentligen om en restaurering är lyckad?<br><br>Klotet besöker Fulltofta i Skåne där man jobbar för att få tillbaka den&nbsp;vita storken. Vi åker också till Hjälstaviken i Uppland där fågellivet återvänt efter flera restaureringar av våtmarken.<br><br><strong>I programmet hörs: </strong>Tomas Pärt, professor i landskapsekologi vid Sverige Lantbruksuniversitet, Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket, &nbsp;Petter Albinsson, projektledare för Storkprojektet, Sara Albinsson, groddjursexpert.<br><br><strong>Programledare:</strong> Karin Gyllenklev<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark&nbsp;&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vita,storken,tillbaka,så,lagas,den,myllrande,våtmarken]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5d49cd9b-ca26-40b8-81c7-53789f1beced.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:42</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vita storkar återinförs i landskapet i Skåne. En riktig ambassadör för våtmarkernas myllrande liv. Men att återskapa en våtmark är ingen lätt match.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/05/klotet_klotet_20250520_1231138755.mp3" length="42935949" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Visselblåsaren om PFAS – kunde förhindrat svensk giftskandal]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Forskaren Hans Palmstierna varnade tidigt för det som nu kallas PFAS-ämnen. Om man lyssnat på honom hade historien kring evighetskemikalier i Sverige varit en annan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Toxikologen Mattias Öberg har hittat dokument från slutet av 1960-talet där Hans Palmstiernas varningar blir tydliga. Men Palmstierna togs inte på allvar och det skulle dröja till millennieskiftet innan riskerna med PFAS blev kända för allmänheten.<br><br>Hade vi kunnat lyfta de här problemen i Sverige under 70-talet så hade vi sluppit skandaler som dem vi har sett i Uppsala och Ronneby, menar Mattias Öberg som skrivit boken <em>Ingen anledning till oro</em> om PFAS.<br><br>Klotet berättar historien om PFAS, från atombomb till att finnas i alla människors blod. Och om den framsynta svenska forskaren som försökte varna för följderna.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mattias Öberg, toxikolog vid Karolinska Institutet och författare, Daniel Värjö, reporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2599525</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2599525</guid>
      <pubDate>Wed, 14 May 2025 04:05:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Forskaren Hans Palmstierna varnade tidigt för det som nu kallas PFAS-ämnen. Om man lyssnat på honom hade historien kring evighetskemikalier i Sverige varit en annan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Toxikologen Mattias Öberg har hittat dokument från slutet av 1960-talet där Hans Palmstiernas varningar blir tydliga. Men Palmstierna togs inte på allvar och det skulle dröja till millennieskiftet innan riskerna med PFAS blev kända för allmänheten.<br><br>Hade vi kunnat lyfta de här problemen i Sverige under 70-talet så hade vi sluppit skandaler som dem vi har sett i Uppsala och Ronneby, menar Mattias Öberg som skrivit boken <em>Ingen anledning till oro</em> om PFAS.<br><br>Klotet berättar historien om PFAS, från atombomb till att finnas i alla människors blod. Och om den framsynta svenska forskaren som försökte varna för följderna.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Mattias Öberg, toxikolog vid Karolinska Institutet och författare, Daniel Värjö, reporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Visselblåsaren,om,PFAS –,kunde,förhindrat,svensk,giftskandal]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e3de060b-b7ce-4794-9cd5-471fddfc0d97.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Forskaren Hans Palmstierna varnade tidigt för det som nu kallas PFAS-ämnen. Om man lyssnat på honom hade historien kring evighetskemikalier i Sverige varit en annan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/05/klotet_visselblasaren_om_pfas_kunde_20250513_1303411062.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[”De är underbara” – Så tar vi hand om bina på bästa sätt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi är beroende av bin och andra pollinatörer för vår matförsörjning. Men bina har också andra egenskaper som gör dem speciella. Klotet träffar biodlare som berättar om binas dofter och ljud. Och vi kliver in i en bikupa i mänsklig storlek. <br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid institutionen för ekologi, Amanda Werger, biodlare i Lombardiet, Anna Maria Orrù, arkitekt och biodlare, Sara Sällström, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2595175</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2595175</guid>
      <pubDate>Wed, 07 May 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi är beroende av bin och andra pollinatörer för vår matförsörjning. Men bina har också andra egenskaper som gör dem speciella. Klotet träffar biodlare som berättar om binas dofter och ljud. Och vi kliver in i en bikupa i mänsklig storlek. <br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid institutionen för ekologi, Amanda Werger, biodlare i Lombardiet, Anna Maria Orrù, arkitekt och biodlare, Sara Sällström, vetenskapsreporter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,”De,är,underbara”,Så,tar,vi,hand,om bina,på,bästa,sätt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4a77d60c-0d0b-4a75-ad67-702764ced311.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/05/klotet_de_ar_underbara__sa_tar_vi_20250506_1459347901.mp3" length="42681741" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så stärker vi hoppet om framtiden – genom handling]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagliga nyheter om krig och klimatförändringar kan få ens framtidstro att vackla. Då&nbsp;behövs sätt att hitta styrkan och handlingskraften som mest. <br><br>Hoppet, säger Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent för SVT, är en disciplin som man måste öva på hela tiden. Och det finns sätt att göra det på.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings Universitet, Erika Bjerström, journalist och författare, Kata Nylén, klimatpsykolog och Daniel Värjö, Klotets reporter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark<br><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2591111</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2591111</guid>
      <pubDate>Wed, 30 Apr 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dagliga nyheter om krig och klimatförändringar kan få ens framtidstro att vackla. Då&nbsp;behövs sätt att hitta styrkan och handlingskraften som mest. <br><br>Hoppet, säger Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent för SVT, är en disciplin som man måste öva på hela tiden. Och det finns sätt att göra det på.<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings Universitet, Erika Bjerström, journalist och författare, Kata Nylén, klimatpsykolog och Daniel Värjö, Klotets reporter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark<br><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,stärker,vi,hoppet,om,framtiden,– genom,handling]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/69212fe8-0229-4d66-bf13-9f651a391019.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/04/klotet_klotet_20250429_1023124657.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[”Det har blivit mer extremt väder”– Nu anpassar sig lantbrukarna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>De som brukar jorden märker att något har hänt med klimatet, säger lantbrukaren Fredrik Andersson. Nu anpassar han markerna för att klara av mer nederbörd och torka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klimatförändringarna kan ge oss en varmare och längre odlingssäsong. Men även mer extremt väder. Mer regn som faller vid fel tidpunkt, med torka och översvämningar som följd.&nbsp; &nbsp;<br><br>Därför har lantbrukaren Fredrik Andersson bland annat anlagt en damm för att kunna fånga upp vatten och hindra det från att översvämma odlingsmarkerna. Och för att kunna använda vattnet när regnet inte faller. <br>&nbsp;<br>Att ta hand om det dyrbara vattnet kommer bli viktigare för svenska lantbrukare om vi ska klara vår matförsörjning.&nbsp;&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Elin Röös,<strong> </strong>forskar på hållbar matproduktion vid SLU.<br>&nbsp;<br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2587198</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2587198</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Apr 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>De som brukar jorden märker att något har hänt med klimatet, säger lantbrukaren Fredrik Andersson. Nu anpassar han markerna för att klara av mer nederbörd och torka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klimatförändringarna kan ge oss en varmare och längre odlingssäsong. Men även mer extremt väder. Mer regn som faller vid fel tidpunkt, med torka och översvämningar som följd.&nbsp; &nbsp;<br><br>Därför har lantbrukaren Fredrik Andersson bland annat anlagt en damm för att kunna fånga upp vatten och hindra det från att översvämma odlingsmarkerna. Och för att kunna använda vattnet när regnet inte faller. <br>&nbsp;<br>Att ta hand om det dyrbara vattnet kommer bli viktigare för svenska lantbrukare om vi ska klara vår matförsörjning.&nbsp;&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Elin Röös,<strong> </strong>forskar på hållbar matproduktion vid SLU.<br>&nbsp;<br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,”Det,har,blivit,mer,extremt,väder”–,Nu,anpassar,sig,lantbrukarna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/54e8ff27-a214-4582-97fb-7c66cea234c1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[De som brukar jorden märker att något har hänt med klimatet, säger lantbrukaren Fredrik Andersson. Nu anpassar han markerna för att klara av mer nederbörd och torka.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/04/klotet_klotet_20250417_1602572396.mp3" length="39862029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klädberget växer – här granskas vartenda plagg]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu växer klädbergen. Inga kläder i vanliga soporna, allt textilavfall ska samlas in av kommunerna. På Telge Återvinning synas varje plagg, men vad händer sen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur ska den nya lagen hjälpa miljön och minska textilindustrins stora klimatpåverkan? I Klotet hör du om vad vi kan göra med dom växande textilbergen.&nbsp;<br><br><strong>I programmet hörs:</strong> Vesa Hiltula är VD på Telge Återvinning, Aleyna Cömert, klädsorterare på Telge Återvinning, Malin Wennberg, forskare i hållbart mode vid Stockholms universitet, Tomas Hjort, VD Cellucircle, Varvara Apostolopoulou-Kalkavoura, CTO Cellucircle, Jenny Grute och Helena Torhage från Fashionloop.<br><br><strong>Programledare och reporter: </strong>Karin Gyllenklev<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2583314</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2583314</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Apr 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu växer klädbergen. Inga kläder i vanliga soporna, allt textilavfall ska samlas in av kommunerna. På Telge Återvinning synas varje plagg, men vad händer sen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur ska den nya lagen hjälpa miljön och minska textilindustrins stora klimatpåverkan? I Klotet hör du om vad vi kan göra med dom växande textilbergen.&nbsp;<br><br><strong>I programmet hörs:</strong> Vesa Hiltula är VD på Telge Återvinning, Aleyna Cömert, klädsorterare på Telge Återvinning, Malin Wennberg, forskare i hållbart mode vid Stockholms universitet, Tomas Hjort, VD Cellucircle, Varvara Apostolopoulou-Kalkavoura, CTO Cellucircle, Jenny Grute och Helena Torhage från Fashionloop.<br><br><strong>Programledare och reporter: </strong>Karin Gyllenklev<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klädberget,växer,här,granskas,vartenda,plagg]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b4c579f0-df39-482e-88fa-f3e461faf38f.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu växer klädbergen. Inga kläder i vanliga soporna, allt textilavfall ska samlas in av kommunerna. På Telge Återvinning synas varje plagg, men vad händer sen?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/04/klotet_kladberget_vaxer__har_granska_20250414_1027114228.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så minskar du risken att utsättas för kemikalierna PFAS (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.<br><br>Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval? &nbsp;<br>&nbsp;<br>Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Industrierna som producerar och använder PFAS&nbsp;påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna.&nbsp;Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.<br><br><em>Programmet är en repris från 22 januari 2025.</em><br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2575290</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2575290</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Apr 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.<br><br>Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval? &nbsp;<br>&nbsp;<br>Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Industrierna som producerar och använder PFAS&nbsp;påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna.&nbsp;Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.<br><br><em>Programmet är en repris från 22 januari 2025.</em><br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,minskar,du,risken,att,utsättas,för,kemikalierna,PFAS,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/98d84a68-ab06-4b97-b725-20013904de43.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/klotet_klotet_20250331_1113338755.mp3" length="43222413" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Del 2: PFAS-striden i EU och industrins missvisande kampanjer (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU  någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <h2 class="mellanrubrik"><strong>Felaktigheter och missvisande information</strong></h2><p>Ett förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen diskuteras nu i EU – på grund av ämnenas koppling till allvarliga hälsorisker och för att de är så svåra att bli av med när de läckt ut i miljön. Men det finns starka intressen, kemiindustrier och företagslobbyister, som argumenterar starkt för att få fortsätta använda ämnena. Och enligt den internationella granskning som Klotet varit en del av, innehåller många av kemikalielobbyisternas nyckelargument felaktigheter och missvisande information. Kampanjer som kan påverka beslutsfattare i EU till att fatta ogrundade beslut.&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Internationell granskning avslöjar sprickor i lobbyns argument</strong></h2><p>Hör Klotets reporter Daniel Värjö, som har bevakat PFAS-frågan under lång tid. Tillsammans med det internationella journalistiska samarbetet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">The Forever Lobbying Project</a> har han granskat den växande föroreningsskandalen som PFAS utgör – och avslöjar sprickor i lobbyverksamhetens missvisande argument.</p><p>Hör första delen av granskningen – om PFAS svindlande samhällskostnader – i sin helhet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/2531224?programid=3345">här</a>.&nbsp;</p><p><em>Programmet är en repris från 15 januari 2025. </em><br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola <br><strong>Reporter:</strong> Daniel Värjö <br><strong>Producent: </strong>Peter Normark<br><br>I samarbete med bland andra:&nbsp;<br><br>Stéphane Horel, Le Monde<br>Jose Miguel Calatayud<br>Emilie Rosso, France TV <br>Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2575288</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2575288</guid>
      <pubDate>Wed, 02 Apr 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU  någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <h2 class="mellanrubrik"><strong>Felaktigheter och missvisande information</strong></h2><p>Ett förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen diskuteras nu i EU – på grund av ämnenas koppling till allvarliga hälsorisker och för att de är så svåra att bli av med när de läckt ut i miljön. Men det finns starka intressen, kemiindustrier och företagslobbyister, som argumenterar starkt för att få fortsätta använda ämnena. Och enligt den internationella granskning som Klotet varit en del av, innehåller många av kemikalielobbyisternas nyckelargument felaktigheter och missvisande information. Kampanjer som kan påverka beslutsfattare i EU till att fatta ogrundade beslut.&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Internationell granskning avslöjar sprickor i lobbyns argument</strong></h2><p>Hör Klotets reporter Daniel Värjö, som har bevakat PFAS-frågan under lång tid. Tillsammans med det internationella journalistiska samarbetet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">The Forever Lobbying Project</a> har han granskat den växande föroreningsskandalen som PFAS utgör – och avslöjar sprickor i lobbyverksamhetens missvisande argument.</p><p>Hör första delen av granskningen – om PFAS svindlande samhällskostnader – i sin helhet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/2531224?programid=3345">här</a>.&nbsp;</p><p><em>Programmet är en repris från 15 januari 2025. </em><br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola <br><strong>Reporter:</strong> Daniel Värjö <br><strong>Producent: </strong>Peter Normark<br><br>I samarbete med bland andra:&nbsp;<br><br>Stéphane Horel, Le Monde<br>Jose Miguel Calatayud<br>Emilie Rosso, France TV <br>Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Del,2:,PFAS-striden i,EU,och,industrins missvisande,kampanjer,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2bbce58b-1034-49cb-8c7e-620c3455ecbe.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU  någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/klotet_klotet_20250331_1056192511.mp3" length="43222413" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[AI – en nyckfull motor på vägen mot omställning]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kan AI hjälpa oss att lösa klimatkrisen eller blir AI ett energislukande monster? Flera verktyg tas fram nu, men kan motverkas av AI-driven desinformation.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Artificiell intelligens är ett kraftfullt verktyg med potential att skynda på en fossilfri omställning. Men AI-genererad spridning av desinformation kan också göra det svårare att rädda livet på vår planet. Hur tyglas AI för att riktas mot att göra gott?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Frida Berry Eklund, medgrundare till Klimatkollen och EU Climate Pact Ambassador, Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre&nbsp;och programchef på Beijerinstitutet, Olof Mogren, forskningsledare inom AI vid RISE. Den AI-skapade musiken i programmet är av artisten: Unfuck Tomorrow.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2574785</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2574785</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Mar 2025 13:25:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kan AI hjälpa oss att lösa klimatkrisen eller blir AI ett energislukande monster? Flera verktyg tas fram nu, men kan motverkas av AI-driven desinformation.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Artificiell intelligens är ett kraftfullt verktyg med potential att skynda på en fossilfri omställning. Men AI-genererad spridning av desinformation kan också göra det svårare att rädda livet på vår planet. Hur tyglas AI för att riktas mot att göra gott?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Frida Berry Eklund, medgrundare till Klimatkollen och EU Climate Pact Ambassador, Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre&nbsp;och programchef på Beijerinstitutet, Olof Mogren, forskningsledare inom AI vid RISE. Den AI-skapade musiken i programmet är av artisten: Unfuck Tomorrow.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,AI,– en,nyckfull motor,på,vägen,mot,omställning]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/426f3ed4-7763-40a2-a16e-03c399ed9573.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kan AI hjälpa oss att lösa klimatkrisen eller blir AI ett energislukande monster? Flera verktyg tas fram nu, men kan motverkas av AI-driven desinformation.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/klotet_ai_en_nyckfullmotor_pa_vage_20250328_1040099038.mp3" length="40114541" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Upprustningen – ”Ska Europa bara bli en vapendepå?”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Margot Wallström, tidigare utrikesminister reagerar med oro på beskedet om en stor europeisk upprustning. Stärkt försvar behövs, men vi får inte tappa farten i klimatarbetet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är lätt att vi blir ensidiga i vår krishantering, menar Margot Wallström, socialdemokrat och tidigare Sveriges utrikesminister. Idag jobbar hon med att kartlägga Rysslands miljöbrott i Ukraina, och ser förödelsen som angreppet orsakar.<br><br>Försvarsviljan är kopplad till mer än ett starkt militärt försvar. Klimat- och miljöarbetet är också en säkerhetsfråga. Satsningarna som görs nu behöver hålla flera bollar i luften samtidigt och inte göra avkall på klimatarbetet som ska säkra en hoppfull framtid för våra barn och barnbarn, menar Margot Wallström.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan, Olof Johansson Stenman,<strong> </strong>Professor i nationalekonomi och vice ordförande för Klimatpolitiska rådet, Annica Waleij, Riskanalytiker vid FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, Margot Wallström, tidigare EU-miljökommissionär och svensk utrikesminister. <br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2568504</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2568504</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Mar 2025 05:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Margot Wallström, tidigare utrikesminister reagerar med oro på beskedet om en stor europeisk upprustning. Stärkt försvar behövs, men vi får inte tappa farten i klimatarbetet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är lätt att vi blir ensidiga i vår krishantering, menar Margot Wallström, socialdemokrat och tidigare Sveriges utrikesminister. Idag jobbar hon med att kartlägga Rysslands miljöbrott i Ukraina, och ser förödelsen som angreppet orsakar.<br><br>Försvarsviljan är kopplad till mer än ett starkt militärt försvar. Klimat- och miljöarbetet är också en säkerhetsfråga. Satsningarna som görs nu behöver hålla flera bollar i luften samtidigt och inte göra avkall på klimatarbetet som ska säkra en hoppfull framtid för våra barn och barnbarn, menar Margot Wallström.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan, Olof Johansson Stenman,<strong> </strong>Professor i nationalekonomi och vice ordförande för Klimatpolitiska rådet, Annica Waleij, Riskanalytiker vid FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, Margot Wallström, tidigare EU-miljökommissionär och svensk utrikesminister. <br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Upprustningen,– ”Ska,Europa,bara,bli,en,vapendepå?”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a6c89f11-008a-4863-8555-be0c184e2cbe.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Margot Wallström, tidigare utrikesminister reagerar med oro på beskedet om en stor europeisk upprustning. Stärkt försvar behövs, men vi får inte tappa farten i klimatarbetet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/klotet_upprustningen_ska_europa_ba_20250319_1134378840.mp3" length="39862281" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[”Pappa badade och kom aldrig hem” – sjukdomar sprids när värmen ökar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Catarina Rolfsdotter-Janssons pappa Rolf Nilsson infekterades av vibriobakterier. De sprids lättare runt våra svenska kuster när vattentemperaturerna stiger.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi ser en rad sjukdomar som ökar i klimatförändringens spår. Forskare vid bland annat Umeå universitet jobbar med att övervaka smittorna, för att vi ska kunna skydda oss.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Catarina Rolfsdotter-Jansson och Sara Heyman, utrikesreporter med hälsofokus.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2562774</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2562774</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Mar 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Catarina Rolfsdotter-Janssons pappa Rolf Nilsson infekterades av vibriobakterier. De sprids lättare runt våra svenska kuster när vattentemperaturerna stiger.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi ser en rad sjukdomar som ökar i klimatförändringens spår. Forskare vid bland annat Umeå universitet jobbar med att övervaka smittorna, för att vi ska kunna skydda oss.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Catarina Rolfsdotter-Jansson och Sara Heyman, utrikesreporter med hälsofokus.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,”Pappa,badade,och,kom,aldrig,hem”,sjukdomar,sprids när,värmen,ökar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b3138804-a054-415d-a1d9-832559de1e3d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Catarina Rolfsdotter-Janssons pappa Rolf Nilsson infekterades av vibriobakterier. De sprids lättare runt våra svenska kuster när vattentemperaturerna stiger.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/klotet_pappa_badade_och_kom_aldrig_h_20250312_0914468123.mp3" length="43222285" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Chicago 1995 – Värmeböljan som väckte västvärlden]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det är 41 grader ute vid Chicago-flygplatsen Midway. Luftfuktigheten är som en vägg och den upplevda temperaturen stiger till 50-strecket. Hettan håller i sig i flera dar och folk lider.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På bara en vecka under sommaren 1995 dör över femhundra personer i Chicago. Bårhusen fylls upp. &nbsp;Det blir massbegravningar av människor som saknar anhöriga. Och det blir tydligt att de är de ensamma och äldre som drabbats värst i hettan. <br><br>Med stigande temperaturer och klimatförändringar har värmeböljorna kommit oftare och blivit intensivare. Som i Frankrike 2003, Spanien 2022. Och även i Sverige behöver lärdomar dras från det som hände i Chicago för 30 år sen.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Hur kan vi skydda de mest sårbara när nästa värmebölja kommer?<br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Sara Heyman, utrikesreporter för Ekot.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2559235</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2559235</guid>
      <pubDate>Wed, 05 Mar 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det är 41 grader ute vid Chicago-flygplatsen Midway. Luftfuktigheten är som en vägg och den upplevda temperaturen stiger till 50-strecket. Hettan håller i sig i flera dar och folk lider.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På bara en vecka under sommaren 1995 dör över femhundra personer i Chicago. Bårhusen fylls upp. &nbsp;Det blir massbegravningar av människor som saknar anhöriga. Och det blir tydligt att de är de ensamma och äldre som drabbats värst i hettan. <br><br>Med stigande temperaturer och klimatförändringar har värmeböljorna kommit oftare och blivit intensivare. Som i Frankrike 2003, Spanien 2022. Och även i Sverige behöver lärdomar dras från det som hände i Chicago för 30 år sen.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Hur kan vi skydda de mest sårbara när nästa värmebölja kommer?<br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Sara Heyman, utrikesreporter för Ekot.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Chicago,1995,Värmeböljan,som,väckte,västvärlden]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bdd46f3f-68f3-4b3b-bcce-bfab9cd73713.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det är 41 grader ute vid Chicago-flygplatsen Midway. Luftfuktigheten är som en vägg och den upplevda temperaturen stiger till 50-strecket. Hettan håller i sig i flera dar och folk lider.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/klotet_klotet_20250304_1109506894.mp3" length="40133517" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Naturskogen hotad – ”Det här är Sveriges Amazonas”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Våra fjällnära skogar beskrivs som unika för Västeuropa. De ingår i de så kallade naturskogarna som hotas av avverkning efter nya politiska förslag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På&nbsp;Miljömålsberedningens sista möte kördes oppositionen över av regeringspartierna och SD. Flera&nbsp;viktiga förslag för miljön och klimatet kastades i papperskorgen. Bland annat ströks definitionen naturskogar, som vi uppmanats av EU att skydda. <br><br>Nu finns en oro för att de unika svenska naturskogarna kommer att avverkas istället för skyddas.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, och Joacim Lindwall, Naturmorgon.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark<br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2555599</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2555599</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Feb 2025 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Våra fjällnära skogar beskrivs som unika för Västeuropa. De ingår i de så kallade naturskogarna som hotas av avverkning efter nya politiska förslag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På&nbsp;Miljömålsberedningens sista möte kördes oppositionen över av regeringspartierna och SD. Flera&nbsp;viktiga förslag för miljön och klimatet kastades i papperskorgen. Bland annat ströks definitionen naturskogar, som vi uppmanats av EU att skydda. <br><br>Nu finns en oro för att de unika svenska naturskogarna kommer att avverkas istället för skyddas.&nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, och Joacim Lindwall, Naturmorgon.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark<br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Naturskogen,hotad,”Det,här,är,Sveriges,Amazonas”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6e5d7413-99c5-4e30-9d0b-4966e237f880.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Våra fjällnära skogar beskrivs som unika för Västeuropa. De ingår i de så kallade naturskogarna som hotas av avverkning efter nya politiska förslag.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/03/klotet_naturskogen_hotad__det_har_a_20250303_1057360653.mp3" length="43683056" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jättarnas återkomst – morgonluft för norsk valjakt (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Norge sätts kvoter för jakten på vikval som jägarna inte kan uppnå. På grund av förbudet att marknadsföra valköttet både i Norge och internationellt är efterfrågan låg. Det här vill jägarna få ändring på.<br><br>Samtidigt finns ett fortsatt motstånd mot valjakt. Men håller det på att förändras?<br><br><em>Programmet är en repris från 13 december 2024.</em><br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Niklas Zachrisson, reporter och Karin Gyllenklev från Naturmorgon.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2550869</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2550869</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Feb 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Norge sätts kvoter för jakten på vikval som jägarna inte kan uppnå. På grund av förbudet att marknadsföra valköttet både i Norge och internationellt är efterfrågan låg. Det här vill jägarna få ändring på.<br><br>Samtidigt finns ett fortsatt motstånd mot valjakt. Men håller det på att förändras?<br><br><em>Programmet är en repris från 13 december 2024.</em><br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Niklas Zachrisson, reporter och Karin Gyllenklev från Naturmorgon.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jättarnas,återkomst,– morgonluft för,norsk,valjakt,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ef271ae9-8d85-4d69-98c2-f70c4dfe9b73.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/02/klotet_klotet_20250217_1411389688.mp3" length="42262029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så skyddas tusentals liv när luften blir renare]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Sverige har luften blivit renare de senaste 20 åren. Det har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år. Men i andra länder går det åt motsatt håll.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Indien och Bangladesh är luftföroreningarna särskilt under vintern så pass allvarliga att folk undviker att gå ut. Dödsfallen som kopplas till luftföroreningar i den här delen av världen&nbsp;räknas i miljoner. Hur kan vi se till att färre människor dör för tidigt på grund av hälsofarlig luft?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Daniel Värjö, reporter, Bertil Forsberg, senior professor i Miljömedicin vid Umeå universitet, och Naila Saleem, Sveriges radios Sydasienkorrespondent.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2546924</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2546924</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Feb 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Sverige har luften blivit renare de senaste 20 åren. Det har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år. Men i andra länder går det åt motsatt håll.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Indien och Bangladesh är luftföroreningarna särskilt under vintern så pass allvarliga att folk undviker att gå ut. Dödsfallen som kopplas till luftföroreningar i den här delen av världen&nbsp;räknas i miljoner. Hur kan vi se till att färre människor dör för tidigt på grund av hälsofarlig luft?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Daniel Värjö, reporter, Bertil Forsberg, senior professor i Miljömedicin vid Umeå universitet, och Naila Saleem, Sveriges radios Sydasienkorrespondent.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,skyddas,tusentals,liv,när,luften,blir,renare]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8a80b9ad-e444-486f-ac7f-11037547b811.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Sverige har luften blivit renare de senaste 20 åren. Det har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år. Men i andra länder går det åt motsatt håll.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/02/klotet_sa_skyddas_tusentals_liv_nar_l_20250212_1004505614.mp3" length="43218800" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Krafterna som vill bromsa klimatarbetet i EU]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Donald Trump är tillbaka och USA drar sig ur Parisavtalet. Och i EU tycks klimatarbetet vara uppe för diskussion igen. Nu vill Frankrike, Tyskland och det stora högerblocket pausa flera viktiga klimat- och miljöregler i EU. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ytterhögern i EU vill gå ännu längre och riva upp Den Gröna Given. Men går det att bromsa eller svänga av från den inslagna vägen?&nbsp;<br>&nbsp;<br><strong>I Klotet hörs: </strong>Andreas Liljeheden, SR Brysselkorrespondent, Jytte Guteland, tidigare EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, Nina Ekelund, Hagainitiativet.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2543354</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2543354</guid>
      <pubDate>Wed, 05 Feb 2025 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Donald Trump är tillbaka och USA drar sig ur Parisavtalet. Och i EU tycks klimatarbetet vara uppe för diskussion igen. Nu vill Frankrike, Tyskland och det stora högerblocket pausa flera viktiga klimat- och miljöregler i EU. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ytterhögern i EU vill gå ännu längre och riva upp Den Gröna Given. Men går det att bromsa eller svänga av från den inslagna vägen?&nbsp;<br>&nbsp;<br><strong>I Klotet hörs: </strong>Andreas Liljeheden, SR Brysselkorrespondent, Jytte Guteland, tidigare EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, Nina Ekelund, Hagainitiativet.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Krafterna,som,vill,bromsa,klimatarbetet,i,EU]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5256a2a7-d77e-41e7-a836-be4d268bce9e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Donald Trump är tillbaka och USA drar sig ur Parisavtalet. Och i EU tycks klimatarbetet vara uppe för diskussion igen. Nu vill Frankrike, Tyskland och det stora högerblocket pausa flera viktiga klimat- och miljöregler i EU. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/02/klotet_klotet_20250205_1508294499.mp3" length="43235469" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Gerillan försvann – nu bekämpar Colombia skogsskövlarna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Parkvakten Carolina arbetar på en av de artrikaste platserna på jorden, Farallones Colombia. Sen FARC-gerillan lade ner vapen har regnskogarna öppnats för illegala gruvor och avverkning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Carolina Burbano Garcia berättar hur artrikedomen i Colombia hotas av illegala guldgruvor. Metoderna leder till att vattnet förorenas. Ett vatten som är livsviktigt för växt- och djurlivet och för städer som Cali som får sitt dricksvatten därifrån.<br><br>Colombia vill satsa på att bevara sin natur och bygga upp en ekonomi baserad på turism. Men inne i skogarna råder fortfarande laglöshet på sina håll. Många fattiga bönder livnär sig på coca-odling, när det fortfarande saknas långsiktiga alternativ. <br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Sara Sällström, vetenskapsreporter, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark<br><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2539692</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2539692</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Jan 2025 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Parkvakten Carolina arbetar på en av de artrikaste platserna på jorden, Farallones Colombia. Sen FARC-gerillan lade ner vapen har regnskogarna öppnats för illegala gruvor och avverkning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Carolina Burbano Garcia berättar hur artrikedomen i Colombia hotas av illegala guldgruvor. Metoderna leder till att vattnet förorenas. Ett vatten som är livsviktigt för växt- och djurlivet och för städer som Cali som får sitt dricksvatten därifrån.<br><br>Colombia vill satsa på att bevara sin natur och bygga upp en ekonomi baserad på turism. Men inne i skogarna råder fortfarande laglöshet på sina håll. Många fattiga bönder livnär sig på coca-odling, när det fortfarande saknas långsiktiga alternativ. <br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Sara Sällström, vetenskapsreporter, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark<br><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Gerillan,försvann,nu,bekämpar,Colombia,skogsskövlarna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b2368eb6-c782-4f43-8c75-8afae53b71d7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Parkvakten Carolina arbetar på en av de artrikaste platserna på jorden, Farallones Colombia. Sen FARC-gerillan lade ner vapen har regnskogarna öppnats för illegala gruvor och avverkning.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/01/klotet_klotet_20250127_1503123243.mp3" length="42262029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så minskar du risken att utsättas för kemikalierna PFAS]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.<br><br>Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval? &nbsp;<br>&nbsp;<br>Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Industrierna som producerar och använder PFAS&nbsp;påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna.&nbsp;Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.<br><strong><br>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2535320</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2535320</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Jan 2025 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.<br><br>Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval? &nbsp;<br>&nbsp;<br>Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Industrierna som producerar och använder PFAS&nbsp;påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna.&nbsp;Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.<br><strong><br>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,minskar,du,risken,att,utsättas,för,kemikalierna,PFAS]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/31c73ed5-ef98-4555-ad32-816a46a3d628.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/01/klotet_sa_minskar_du_risken_att_utsat_20250123_1228255466.mp3" length="40109950" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Del 2: PFAS-striden i EU och industrins missvisande kampanjer]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU  någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <h2 class="mellanrubrik"><strong>Felaktigheter och missvisande information</strong></h2><p>Ett förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen diskuteras nu i EU – på grund av ämnenas koppling till allvarliga hälsorisker och för att de är så svåra att bli av med när de läckt ut i miljön. Men det finns starka intressen, kemiindustrier och företagslobbyister, som argumenterar starkt för att få fortsätta använda ämnena. Och enligt den internationella granskning som Klotet varit en del av, innehåller många av kemikalielobbyisternas nyckelargument felaktigheter och missvisande information. Kampanjer som kan påverka beslutsfattare i EU till att fatta ogrundade beslut.&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Internationell granskning avslöjar sprickor i lobbyns argument</strong></h2><p>Hör Klotets reporter Daniel Värjö, som har bevakat PFAS-frågan under lång tid. Tillsammans med det internationella journalistiska samarbetet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">The Forever Lobbying Project</a> har han granskat den växande föroreningsskandalen som PFAS utgör – och avslöjar sprickor i lobbyverksamhetens missvisande argument.</p><p>Hör första delen av granskningen – om PFAS svindlande samhällskostnader – i sin helhet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/2531224?programid=3345">här</a>.&nbsp;</p><p><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola <br><strong>Reporter:</strong> Daniel Värjö <br><strong>Producent: </strong>Peter Normark<br><br>I samarbete med bland andra:&nbsp;<br><br>Stéphane Horel, Le Monde<br>Jose Miguel Calatayud<br>Emilie Rosso, France TV <br>Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2531077</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2531077</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Jan 2025 00:55:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU  någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <h2 class="mellanrubrik"><strong>Felaktigheter och missvisande information</strong></h2><p>Ett förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen diskuteras nu i EU – på grund av ämnenas koppling till allvarliga hälsorisker och för att de är så svåra att bli av med när de läckt ut i miljön. Men det finns starka intressen, kemiindustrier och företagslobbyister, som argumenterar starkt för att få fortsätta använda ämnena. Och enligt den internationella granskning som Klotet varit en del av, innehåller många av kemikalielobbyisternas nyckelargument felaktigheter och missvisande information. Kampanjer som kan påverka beslutsfattare i EU till att fatta ogrundade beslut.&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Internationell granskning avslöjar sprickor i lobbyns argument</strong></h2><p>Hör Klotets reporter Daniel Värjö, som har bevakat PFAS-frågan under lång tid. Tillsammans med det internationella journalistiska samarbetet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">The Forever Lobbying Project</a> har han granskat den växande föroreningsskandalen som PFAS utgör – och avslöjar sprickor i lobbyverksamhetens missvisande argument.</p><p>Hör första delen av granskningen – om PFAS svindlande samhällskostnader – i sin helhet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/2531224?programid=3345">här</a>.&nbsp;</p><p><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola <br><strong>Reporter:</strong> Daniel Värjö <br><strong>Producent: </strong>Peter Normark<br><br>I samarbete med bland andra:&nbsp;<br><br>Stéphane Horel, Le Monde<br>Jose Miguel Calatayud<br>Emilie Rosso, France TV <br>Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Del,2:,PFAS-striden i,EU,och,industrins missvisande,kampanjer]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2bbce58b-1034-49cb-8c7e-620c3455ecbe.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU  någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/01/klotet_klotet_20250113_1214364210.mp3" length="43222029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <h2 class="mellanrubrik"><strong>En växande PFAS-kris</strong></h2><p>Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.&nbsp;</p><p>– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">The Forever Lobbying Project</a>.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>PFAS ökar risk för cancer</strong></h2><p>Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader</strong></h2><p>I <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">Forever Lobbying Project,</a> där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>”Jättedyrt att rena från PFAS”</strong></h2><p>I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.</p><p>– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.</p><p>– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS</strong></h2><p>Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.&nbsp;</p><p>– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>PFAS-granskning i två delar&nbsp;</strong></h2><p>Målet med granskningen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">The Forever Lobbying Project</a> är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/2531077?programid=3345">här</a>.<br><br><strong><br>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola <br><strong>Reporter:</strong> Daniel Värjö <br><strong>Producent: </strong>Peter Normark<br><br>I samarbete med bland andra:<strong><br></strong><a class="internal-link" target="_self" href="mailto:"><br></a>Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC<br>Stéphane Horel,&nbsp;Le Monde<br>Raphaëlle Aubert, Le Monde<br>Eurydice Bersi, Reporters United</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2531224</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2531224</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Jan 2025 00:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <h2 class="mellanrubrik"><strong>En växande PFAS-kris</strong></h2><p>Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.&nbsp;</p><p>– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">The Forever Lobbying Project</a>.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>PFAS ökar risk för cancer</strong></h2><p>Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader</strong></h2><p>I <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">Forever Lobbying Project,</a> där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>”Jättedyrt att rena från PFAS”</strong></h2><p>I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.</p><p>– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.</p><p>– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS</strong></h2><p>Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.&nbsp;</p><p>– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>PFAS-granskning i två delar&nbsp;</strong></h2><p>Målet med granskningen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://foreverpollution.eu/">The Forever Lobbying Project</a> är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Del,1:,PFAS-gifternas,svindlande,miljardnota]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fd17d60e-d52a-49fe-811b-6ed096188576.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/01/klotet_klotet_20250113_1108083853.mp3" length="23307405" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Paradisets beskyddare – kämpar med livet som insats (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.<br><br><em>Programmet är en repris från 4 oktober 2024.</em><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼"><br></a><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.<br><br>Lyssna också på: <strong>Drömmarnas Amazonas</strong> av Lotten Collin:<br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼￼Programledare"></a><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼￼Programledare"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼￼Programledare">https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705<br>https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282<br>https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057<br>https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063<br>https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108<br><br></a><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2527797</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2527797</guid>
      <pubDate>Fri, 10 Jan 2025 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.<br><br><em>Programmet är en repris från 4 oktober 2024.</em><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼"><br></a><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.<br><br>Lyssna också på: <strong>Drömmarnas Amazonas</strong> av Lotten Collin:<br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼￼Programledare"></a><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼￼Programledare"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼￼Programledare">https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705<br>https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282<br>https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057<br>https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063<br>https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108<br><br></a><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Paradisets,beskyddare,kämpar,med,livet,som,insats,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e326abd6-2bfe-4784-a4af-474145931b78.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2025/01/klotet_klotet_20250107_1129373866.mp3" length="39382797" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så lagar vi planeten på en generation (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Klotet hörs: </strong>Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.<br><br><em>Programmet är en repris från 13 september 2024. </em><br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2524152</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2524152</guid>
      <pubDate>Sun, 05 Jan 2025 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Klotet hörs: </strong>Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.<br><br><em>Programmet är en repris från 13 september 2024. </em><br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,lagar,vi,planeten,på,en,generation,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/51f0821f-643b-47ab-baf3-fcc534a6c613.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/klotet_klotet_20241220_1435566710.mp3" length="39382029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Trots dödshot tog han bort bilar från sin stad – och blev hyllad (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Paris tog borgmästaren tillfället i akt under OS att ändra motorleder till promenadstråk. Politiker som Anne Hidalgo i Paris och Filip Watteeuw i Gent betalar ett högt pris för sina övertygelser, men har lyckats göra sina städer grönare - och fått nytt förtroende från sina väljare. <br><br><em>Programmet är en repris från 25 augusti 2024.</em><br><br><strong>I Klotet hörs</strong> Daniel Värjö, reporter och Anders Roth, transportforskare IVL Svenska Miljöinstitutet.<br><br><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2524147</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2524147</guid>
      <pubDate>Sun, 29 Dec 2024 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Paris tog borgmästaren tillfället i akt under OS att ändra motorleder till promenadstråk. Politiker som Anne Hidalgo i Paris och Filip Watteeuw i Gent betalar ett högt pris för sina övertygelser, men har lyckats göra sina städer grönare - och fått nytt förtroende från sina väljare. <br><br><em>Programmet är en repris från 25 augusti 2024.</em><br><br><strong>I Klotet hörs</strong> Daniel Värjö, reporter och Anders Roth, transportforskare IVL Svenska Miljöinstitutet.<br><br><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Trots,dödshot,tog,han,bort,bilar,från,sin,stad,och,blev,hyllad,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/43fb65e8-e7ec-4465-a4e4-b7b6e1b690be.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/klotet_klotet_20241220_1419391842.mp3" length="39862029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Här är naturens ljud som stärker din hälsa]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi människor påverkas av naturen till kropp och själ. Kanske mer än man tidigare trott. Det finns ljud och dofter som får oss att må bättre. Och vissa är bättre än andra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Snart är den mörka tiden slut. Lördag den 21 december inträffar årets midvintersolstånd och då vänder det. Vi och naturen vaknar sakta till liv igen.<br><br>Upplevelser av naturens ljud och dofter sänker våra stressnivåer och stärker vår hälsa. Och det krävs inte långa vistelser i skogen för att vi ska känna av de läkande effekterna.</p><p><strong>RÄTTELSE:</strong> I programmet sägs felaktigt att Storspoven är Västerbottens landskapsfågel. Det har den tidigare varit, men numera är det Blå kärrhök.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Joacim Lindwall, reporter Naturmorgon, och Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur SLU.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2521855</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2521855</guid>
      <pubDate>Fri, 20 Dec 2024 12:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi människor påverkas av naturen till kropp och själ. Kanske mer än man tidigare trott. Det finns ljud och dofter som får oss att må bättre. Och vissa är bättre än andra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Snart är den mörka tiden slut. Lördag den 21 december inträffar årets midvintersolstånd och då vänder det. Vi och naturen vaknar sakta till liv igen.<br><br>Upplevelser av naturens ljud och dofter sänker våra stressnivåer och stärker vår hälsa. Och det krävs inte långa vistelser i skogen för att vi ska känna av de läkande effekterna.</p><p><strong>RÄTTELSE:</strong> I programmet sägs felaktigt att Storspoven är Västerbottens landskapsfågel. Det har den tidigare varit, men numera är det Blå kärrhök.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Joacim Lindwall, reporter Naturmorgon, och Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur SLU.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Här,är,naturens,ljud,som,stärker,din,hälsa]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7f6b5087-5994-4eca-a1b4-6cc0b27a984c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:33:04</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi människor påverkas av naturen till kropp och själ. Kanske mer än man tidigare trott. Det finns ljud och dofter som får oss att må bättre. Och vissa är bättre än andra.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/klotet_klotet_20241220_1333516581.mp3" length="31778445" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jättarnas återkomst – morgonluft för norsk valjakt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Norge sätts kvoter för jakten på vikval som jägarna inte kan uppnå. På grund av förbudet att marknadsföra valköttet både i Norge och internationellt är efterfrågan låg. Det här vill jägarna få ändring på.<br><br>Samtidigt finns ett fortsatt motstånd mot valjakt. Men håller det på att förändras?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Niklas Zachrisson, reporter och Karin Gyllenklev från Naturmorgon.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2515771</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2515771</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Dec 2024 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Norge sätts kvoter för jakten på vikval som jägarna inte kan uppnå. På grund av förbudet att marknadsföra valköttet både i Norge och internationellt är efterfrågan låg. Det här vill jägarna få ändring på.<br><br>Samtidigt finns ett fortsatt motstånd mot valjakt. Men håller det på att förändras?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Niklas Zachrisson, reporter och Karin Gyllenklev från Naturmorgon.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jättarnas,återkomst,– morgonluft för,norsk,valjakt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ef271ae9-8d85-4d69-98c2-f70c4dfe9b73.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/klotet_klotet_20241213_1431245967.mp3" length="35974797" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Björn Ferry – så är det att leva i en hållbar värld]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Björn Ferry och hans familj bestämde sig för att leva ett fossilfritt liv. Om alla gjorde samma sak och världen verkligen ställde om, skulle livet på jorden förändras i grunden. Och kanske också människan. <br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Björn Ferry, före detta skidskytteåkare, Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, hållbarhetsentrepenör.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2512993</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2512993</guid>
      <pubDate>Fri, 06 Dec 2024 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Björn Ferry och hans familj bestämde sig för att leva ett fossilfritt liv. Om alla gjorde samma sak och världen verkligen ställde om, skulle livet på jorden förändras i grunden. Och kanske också människan. <br><br><strong>I Klotet hörs</strong>: Björn Ferry, före detta skidskytteåkare, Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, hållbarhetsentrepenör.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Björn,Ferry,så,är,det,att,leva,i,en,hållbar värld]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/424dd84e-f364-4a31-9461-6e7ac8577351.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/12/klotet_klotet_20241206_1511077993.mp3" length="40076685" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vargkonflikten i Alperna – så skyddas de frigående djuren]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Antalet vargar har ökat i alpländerna. Många boskapsägare menar att den ökande vargpopulationen inte går att kombinera med den traditionella djurhållningen. Men nu testas lösningar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Schweiz lockas volontärer upp i bergen varje sommar, frivilliga som hjälper till att skydda betesdjuren. Och i förlängningen också vargen.&nbsp;<br><br>Förhoppningen är att människan och vargen ska kunna samexistera i Alperna, Europas svindlande tak.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Elsa Östlund, reporter som följt med upp i schweiziska alperna för en natt som frivillig fåraherde. <br><br><strong>Programledare</strong>: Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent</strong>: Peter Normark<br>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2509956</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2509956</guid>
      <pubDate>Fri, 29 Nov 2024 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Antalet vargar har ökat i alpländerna. Många boskapsägare menar att den ökande vargpopulationen inte går att kombinera med den traditionella djurhållningen. Men nu testas lösningar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Schweiz lockas volontärer upp i bergen varje sommar, frivilliga som hjälper till att skydda betesdjuren. Och i förlängningen också vargen.&nbsp;<br><br>Förhoppningen är att människan och vargen ska kunna samexistera i Alperna, Europas svindlande tak.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Elsa Östlund, reporter som följt med upp i schweiziska alperna för en natt som frivillig fåraherde. <br><br><strong>Programledare</strong>: Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent</strong>: Peter Normark<br>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vargkonflikten,i,Alperna,så,skyddas,de,frigående,djuren]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/26517ade-a255-4ce5-9db7-a5d1182ae39b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:30:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Antalet vargar har ökat i alpländerna. Många boskapsägare menar att den ökande vargpopulationen inte går att kombinera med den traditionella djurhållningen. Men nu testas lösningar.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/klotet_klotet_20241128_1121059033.mp3" length="28822029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Northvoltkrisen – skakar grön utveckling och talanger lämnar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>När det krisar för Northvolt, hur håller man liv i den gröna industrisatsningen i norr? Och hur behåller man talangerna som kommit hit?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dom lockades till Skellefteå med löftet om att vara med och rädda världen på tio år. Men nu krisar batteritillverkaren Northvolt och anställda har fått gå.&nbsp;Man talar om en begåvningsflykt.<br><br>Det är en personlig tragedi för många som kommit hit med sina familjer, som blivit dubbel nu när många utlandsfödda också riskerar att tvingas lämna landet.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Niklas Zachrisson som träffat många involverade i Northvoltkrisen. <br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2502432</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2502432</guid>
      <pubDate>Fri, 22 Nov 2024 13:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>När det krisar för Northvolt, hur håller man liv i den gröna industrisatsningen i norr? Och hur behåller man talangerna som kommit hit?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dom lockades till Skellefteå med löftet om att vara med och rädda världen på tio år. Men nu krisar batteritillverkaren Northvolt och anställda har fått gå.&nbsp;Man talar om en begåvningsflykt.<br><br>Det är en personlig tragedi för många som kommit hit med sina familjer, som blivit dubbel nu när många utlandsfödda också riskerar att tvingas lämna landet.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Niklas Zachrisson som träffat många involverade i Northvoltkrisen. <br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Northvoltkrisen,skakar,grön,utveckling,och,talanger,lämnar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c7c72db5-db93-4806-9e6a-6e980c1f9e12.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[När det krisar för Northvolt, hur håller man liv i den gröna industrisatsningen i norr? Och hur behåller man talangerna som kommit hit?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/klotet_klotet_20241122_1456189039.mp3" length="39382029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kritiska metaller till vapen – inte grön teknik]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kan vi vara säkra på att mineraler och metaller som utvinns i klimatomställningens namn verkligen kommer att användas till just det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Forskaren Julie Klinger, professor i geografi vid Delaware universitetet i USA, har sett att gruvplaner för sällsynta jordartsmetaller säljs in med argument för den gröna omställningen. Men när ny produktion sätts igång är stora köpare vapenindustrin. <br><br>Klart är att världens hunger efter mineraler och metaller verkar omättlig, och att jakten på dem nu trissas upp. &nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Magdalena Martinsson, rikskorrespondent Ekot och Niklas Zachrisson, Klotet.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2498732</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2498732</guid>
      <pubDate>Sun, 17 Nov 2024 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kan vi vara säkra på att mineraler och metaller som utvinns i klimatomställningens namn verkligen kommer att användas till just det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Forskaren Julie Klinger, professor i geografi vid Delaware universitetet i USA, har sett att gruvplaner för sällsynta jordartsmetaller säljs in med argument för den gröna omställningen. Men när ny produktion sätts igång är stora köpare vapenindustrin. <br><br>Klart är att världens hunger efter mineraler och metaller verkar omättlig, och att jakten på dem nu trissas upp. &nbsp;<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Magdalena Martinsson, rikskorrespondent Ekot och Niklas Zachrisson, Klotet.<br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kritiska,metaller,till,vapen,inte,grön,teknik]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/1a42107d-a886-4d3c-a534-b46d8ba5195a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kan vi vara säkra på att mineraler och metaller som utvinns i klimatomställningens namn verkligen kommer att användas till just det?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/klotet_kritiska_metaller_till_vapen__20241118_1628457726.mp3" length="39358809" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så kan världens länder skapa fred med naturen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Jordens livsviktiga rikedom på växter och djur håller på att försvinna. Men samtidigt har våra förutsättningar att hjälpa naturen att resa sig aldrig varit större.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Urfolksrepresentanter firade på årets stora FN-möte om biologisk mångfald när dom fick en permanent röst i beslutsfattningen om hur vi ska skapa fred med naturen.&nbsp;Men själva mötet fick aldrig ett ordentligt avslut. Trots det kan räddningsplanen lyckas och en tredjedel av planeten skyddas - om varje land nu tar sitt ansvar.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, Klotetreporter, Torbjörn Ebenhard, tidigare COP-förhandlare för Sverige och forskningsledare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet.<br><br><strong>Programledare:</strong> Niklas Zachrisson<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2494882</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2494882</guid>
      <pubDate>Fri, 08 Nov 2024 14:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Jordens livsviktiga rikedom på växter och djur håller på att försvinna. Men samtidigt har våra förutsättningar att hjälpa naturen att resa sig aldrig varit större.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Urfolksrepresentanter firade på årets stora FN-möte om biologisk mångfald när dom fick en permanent röst i beslutsfattningen om hur vi ska skapa fred med naturen.&nbsp;Men själva mötet fick aldrig ett ordentligt avslut. Trots det kan räddningsplanen lyckas och en tredjedel av planeten skyddas - om varje land nu tar sitt ansvar.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, Klotetreporter, Torbjörn Ebenhard, tidigare COP-förhandlare för Sverige och forskningsledare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet.<br><br><strong>Programledare:</strong> Niklas Zachrisson<br><strong>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,kan världens,länder,skapa,fred,med,naturen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/769d57ed-0ce2-4167-bc66-64f730e4e5fc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Jordens livsviktiga rikedom på växter och djur håller på att försvinna. Men samtidigt har våra förutsättningar att hjälpa naturen att resa sig aldrig varit större.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/klotet_sa_kanvarldens_lander_skapa_f_20241108_1546298356.mp3" length="39382029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Valet av Donald Trump – avgörande för ledarskapet ur klimatkrisen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Valet av Donald Trump som USA:s nästa president kan bli avgörande för om USA kommer att ta på sig ledartröjan när det kommer till klimatomställningen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet pratar med Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér, om vad vägvalet innebär för de kommande fyra åren. <br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<strong><br>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2491293</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2491293</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Nov 2024 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Valet av Donald Trump som USA:s nästa president kan bli avgörande för om USA kommer att ta på sig ledartröjan när det kommer till klimatomställningen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet pratar med Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér, om vad vägvalet innebär för de kommande fyra åren. <br><br><strong>Programledare: </strong>Marie-Louise Kristola<strong><br>Producent: </strong>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Valet,av,Donald,Trump –,avgörande,för,ledarskapet,ur,klimatkrisen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a9111336-b628-4608-b655-7058e300edf0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Valet av Donald Trump som USA:s nästa president kan bli avgörande för om USA kommer att ta på sig ledartröjan när det kommer till klimatomställningen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/11/klotet_valet_av_donald_trump_avgora_20241108_1548195802.mp3" length="42011906" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det här händer om havsströmmarna kollapsar (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Atlantens havsströmmar saktar nedpå grund av klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser framöver.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan&nbsp;<em>om</em>&nbsp;och i så fall&nbsp;<em>när</em>&nbsp;det skulle kunna ske.</p><p>De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.</p><p>Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.</p><p>Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.<br><br>I Klotet hörs: <strong>Stefan Rahmstorf</strong>, professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanograf. <strong>Léon Chafik</strong>, oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet. <strong>Tim Benton</strong>, professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i London. <strong>Peter Ditlevsen</strong>, professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet. <strong>Torben Koenigk</strong>, forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI. <strong>Chad Greene, </strong>forskare på NASAs Jet Propulsion Laboratory. <strong>René van Westen</strong>, forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University.</p><p><strong>Programledare</strong>: Niklas Zachrisson<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Anders Wennersten</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2487698</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2487698</guid>
      <pubDate>Fri, 01 Nov 2024 15:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Atlantens havsströmmar saktar nedpå grund av klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser framöver.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan&nbsp;<em>om</em>&nbsp;och i så fall&nbsp;<em>när</em>&nbsp;det skulle kunna ske.</p><p>De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.</p><p>Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.</p><p>Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.<br><br>I Klotet hörs: <strong>Stefan Rahmstorf</strong>, professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanograf. <strong>Léon Chafik</strong>, oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet. <strong>Tim Benton</strong>, professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i London. <strong>Peter Ditlevsen</strong>, professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet. <strong>Torben Koenigk</strong>, forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI. <strong>Chad Greene, </strong>forskare på NASAs Jet Propulsion Laboratory. <strong>René van Westen</strong>, forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University.</p><p><strong>Programledare</strong>: Niklas Zachrisson<br><strong>Producent:</strong>&nbsp;Anders Wennersten</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Det,här,händer,om,havsströmmarna,kollapsar,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7be50263-6a9c-4251-856f-3f7f497686ca.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Atlantens havsströmmar saktar nedpå grund av klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser framöver.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/10/klotet_klotet_20241031_1050322885.mp3" length="39382029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[USA-val i orkanstyrka – så politiseras extremvädren]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Valet av USA:s nästa president påverkar hur världen ska tackla klimatkrisen. Och samtidigt som valspurten trappats upp, har USA skakats av orkaner som fått extra bränsle av klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Orkanerna som drabbat USA under hösten har gjorts till politiskt sprängstoff som spätt på polariseringen. Presidentkandidaternas syn skiljer sig åt om hur klimatförändringen ska tacklas politiskt. Något som får följder för hur världen ska klara klimatutmaningarna de kommande åren.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Ginna Lindberg, USA-korrespondent, Roger Wilson, USA-korrespondent, Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet.<strong><br></strong><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2482511</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2482511</guid>
      <pubDate>Fri, 25 Oct 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Valet av USA:s nästa president påverkar hur världen ska tackla klimatkrisen. Och samtidigt som valspurten trappats upp, har USA skakats av orkaner som fått extra bränsle av klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Orkanerna som drabbat USA under hösten har gjorts till politiskt sprängstoff som spätt på polariseringen. Presidentkandidaternas syn skiljer sig åt om hur klimatförändringen ska tacklas politiskt. Något som får följder för hur världen ska klara klimatutmaningarna de kommande åren.<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Ginna Lindberg, USA-korrespondent, Roger Wilson, USA-korrespondent, Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet.<strong><br></strong><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,USA-val,i,orkanstyrka,så,politiseras,extremvädren]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/81b61ab9-aeba-4556-83b3-1b70beac9597.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Valet av USA:s nästa president påverkar hur världen ska tackla klimatkrisen. Och samtidigt som valspurten trappats upp, har USA skakats av orkaner som fått extra bränsle av klimatförändringarna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/10/vetenskapsradion_klotet_usaval_i_orkanstyrka__sa_pol_20241026_2152575124.mp3" length="42262315" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatmål svåra att nå erkänner klimatministern]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Domen blev hård när Klotet granskade regeringens klimatarbete tidigare i höst, med forskare som lusläser klimatpolitiken. Nu svarar miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringens budget för 2025 ska alltså minska utsläppen och ta oss närmare klimatmålen. Men gäller det alla klimatmål? Hur och när ska de uppnås? Och hur väl rimmar egentligen regeringens politik med vad klimatforskningen säger är nödvändigt?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Romina Pourmokhtari, Sveriges miljö- och klimatminister, Daniel Värjö, reporter, Johan Rockström, chef för klimatforskningscentret vid Potsdaminstitutet.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2482085</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2482085</guid>
      <pubDate>Fri, 18 Oct 2024 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Domen blev hård när Klotet granskade regeringens klimatarbete tidigare i höst, med forskare som lusläser klimatpolitiken. Nu svarar miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringens budget för 2025 ska alltså minska utsläppen och ta oss närmare klimatmålen. Men gäller det alla klimatmål? Hur och när ska de uppnås? Och hur väl rimmar egentligen regeringens politik med vad klimatforskningen säger är nödvändigt?<br><br><strong>I Klotet hörs:</strong> Romina Pourmokhtari, Sveriges miljö- och klimatminister, Daniel Värjö, reporter, Johan Rockström, chef för klimatforskningscentret vid Potsdaminstitutet.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatmål,svåra,att,nå,erkänner,klimatministern]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/11f35eb1-0ae7-4a6b-97c2-6d160646949e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Domen blev hård när Klotet granskade regeringens klimatarbete tidigare i höst, med forskare som lusläser klimatpolitiken. Nu svarar miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/10/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20241018_1607010266.mp3" length="42262063" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Batterikriget med Kina – en ny världsordning hägrar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Europa sitter i en rävsax. Kina har kontroll över viktiga metaller som behövs för vår gröna omställning. En beroendeställning till Kina som påverkar hur vi ska hinna få fram egen grön teknik. EU ser riskerna med Kinas dominans och vill satsa på utvinning av egna metaller. Men planerna möts av folkliga protester.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Serbien skakas av högljutt motstånd. Ett projekt att utvinna litium i den frodiga Jadardalen har&nbsp;fått många att se rött. Hur ska Europa säkra metalltillgången när konkurrenten har en annan syn på folkligt motstånd? Kapplöpningen för att få kontroll över omställningen riskerar att offra platser och människor på vägen. En tävling om resurserna som Kina kan vinna, vilket kan få omvälvande konsekvenser för storpolitiken i framtiden. <br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Milan Djelevic, SR Östeuropakorrespondent, Hanna Sahlberg, SR tidigare Kinakorrespondent, Olof Martinsson, geolog, Luleå universitet<br><br><strong>Programledare</strong>: Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent: </strong> Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2475550</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2475550</guid>
      <pubDate>Fri, 11 Oct 2024 13:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Europa sitter i en rävsax. Kina har kontroll över viktiga metaller som behövs för vår gröna omställning. En beroendeställning till Kina som påverkar hur vi ska hinna få fram egen grön teknik. EU ser riskerna med Kinas dominans och vill satsa på utvinning av egna metaller. Men planerna möts av folkliga protester.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Serbien skakas av högljutt motstånd. Ett projekt att utvinna litium i den frodiga Jadardalen har&nbsp;fått många att se rött. Hur ska Europa säkra metalltillgången när konkurrenten har en annan syn på folkligt motstånd? Kapplöpningen för att få kontroll över omställningen riskerar att offra platser och människor på vägen. En tävling om resurserna som Kina kan vinna, vilket kan få omvälvande konsekvenser för storpolitiken i framtiden. <br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Milan Djelevic, SR Östeuropakorrespondent, Hanna Sahlberg, SR tidigare Kinakorrespondent, Olof Martinsson, geolog, Luleå universitet<br><br><strong>Programledare</strong>: Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent: </strong> Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Batterikriget,med,Kina,en,ny,världsordning,hägrar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b7827b6c-a768-43c5-a7e4-7128ba51b908.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Europa sitter i en rävsax. Kina har kontroll över viktiga metaller som behövs för vår gröna omställning. En beroendeställning till Kina som påverkar hur vi ska hinna få fram egen grön teknik. EU ser riskerna med Kinas dominans och vill satsa på utvinni...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/10/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20241011_1514272152.mp3" length="39382063" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Paradisets beskyddare – här kämpar de med livet som insats]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.<a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼"><br></a><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.<br><br>Lyssna också på: <strong>Drömmarnas Amazonas</strong> av Lotten Collin:<br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705</a><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282</a><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057</a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"></a><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063</a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼"></a><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108<br></a><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"></a><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"><br></a><strong>Programledare</strong>: Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2471748</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2471748</guid>
      <pubDate>Fri, 04 Oct 2024 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.<a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼"><br></a><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.<br><br>Lyssna också på: <strong>Drömmarnas Amazonas</strong> av Lotten Collin:<br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705</a><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282</a><br><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057</a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"></a><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063</a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼"></a><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108￼">https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108<br></a><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"></a><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"></a><a target="_blank" rel="noopener noreferrer nofollow" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063￼"><br></a><strong>Programledare</strong>: Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Paradisets,beskyddare,här,kämpar,de med,livet,som,insats]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e326abd6-2bfe-4784-a4af-474145931b78.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/10/vetenskapsradion_klotet_paradisets_beskyddare__har_ka_20241007_0916323435.mp3" length="39382063" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Oron stor när regeringen vill ta bort förbudet mot uranbrytning (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringen vill ta bort förbudet i landet för uranbrytning och har tillsatt en utredning som blir klar i mitten av maj.<br><br>I jämtländska Oviken finns redan planer på en ny gruva för metaller som behövs till batterier och vindkraftverk i den gröna omställningen. &nbsp;Där finns också uran. Boende är oroliga för att behöva flytta, för att natur förstörs och för föroreningar av Storsjöns vatten. Nu söker sig gruvbolagen till området och ska prospektera ett område på 500 kvadratkilometer runt Storsjön och upp mot fjällen.</p><p>Reportage från området där ny gruvdrift kan bli aktuellt och från Ranstadsverket i Västergötland där det utvanns uran på 60-talet och där det idag går att se spåren av brytningen.<br><br><em>Programmet är en repris från 5 maj i år.</em><br><br><strong>Medverkande</strong></p><p><strong>Jon Erik Johansson</strong> - skogsägare och Oviken-bo</p><p><strong>Jenny Persson</strong> - Jämtlands gruvgrupp, Naturskyddsföreningen</p><p><strong>Olof Martinsson </strong>– lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet</p><p><strong>Carl-Gunnar Malm</strong> - Oviken-bo</p><p><strong>Lena Fernlund</strong> - Oviken - bo</p><p><strong>Anders Olof Öhlén</strong> - geolog, Bergs kommun</p><p><strong>Rolf Holmqvist</strong> - före detta föreståndare Ranstadverket</p><p><strong>Roland och Berit Wilson</strong> - närboende till Ranstadsverket</p><p><strong>Bengt Lilljha</strong> - fd forskningschef Ranstadsverket</p><p><strong>Anna Bergengren</strong> - koordinator Platåbergens geopark</p><p><strong>Daniel Värjö </strong>- reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2468151</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2468151</guid>
      <pubDate>Fri, 27 Sep 2024 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringen vill ta bort förbudet i landet för uranbrytning och har tillsatt en utredning som blir klar i mitten av maj.<br><br>I jämtländska Oviken finns redan planer på en ny gruva för metaller som behövs till batterier och vindkraftverk i den gröna omställningen. &nbsp;Där finns också uran. Boende är oroliga för att behöva flytta, för att natur förstörs och för föroreningar av Storsjöns vatten. Nu söker sig gruvbolagen till området och ska prospektera ett område på 500 kvadratkilometer runt Storsjön och upp mot fjällen.</p><p>Reportage från området där ny gruvdrift kan bli aktuellt och från Ranstadsverket i Västergötland där det utvanns uran på 60-talet och där det idag går att se spåren av brytningen.<br><br><em>Programmet är en repris från 5 maj i år.</em><br><br><strong>Medverkande</strong></p><p><strong>Jon Erik Johansson</strong> - skogsägare och Oviken-bo</p><p><strong>Jenny Persson</strong> - Jämtlands gruvgrupp, Naturskyddsföreningen</p><p><strong>Olof Martinsson </strong>– lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet</p><p><strong>Carl-Gunnar Malm</strong> - Oviken-bo</p><p><strong>Lena Fernlund</strong> - Oviken - bo</p><p><strong>Anders Olof Öhlén</strong> - geolog, Bergs kommun</p><p><strong>Rolf Holmqvist</strong> - före detta föreståndare Ranstadverket</p><p><strong>Roland och Berit Wilson</strong> - närboende till Ranstadsverket</p><p><strong>Bengt Lilljha</strong> - fd forskningschef Ranstadsverket</p><p><strong>Anna Bergengren</strong> - koordinator Platåbergens geopark</p><p><strong>Daniel Värjö </strong>- reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Oron,stor,när,regeringen,vill,ta,bort,förbudet,mot,uranbrytning (R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/721362a9-bfc2-4e0c-9e4d-5f83d5941187.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:47:37</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/09/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20240924_1312574181.mp3" length="45739951" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Budgeten släppt – här brister regeringens klimatlöften]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Regeringen har suttit halva tiden och hittills har klimatpolitiken lett till ökade utsläpp. Kritiken har varit omfattande, men med den nya budgeten säger Tidöpartierna att utsläppen ska minska. Men experterna hittar bristerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Klotet hörs: </strong>Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, Miljösystemanalys Chalmers, Mathias Fridahl, Universitetslektor Tema Miljöförändring Linköpings universitet. Och Daniel Värjö, klimat- och miljöreporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark<br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2464709</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2464709</guid>
      <pubDate>Sun, 22 Sep 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Regeringen har suttit halva tiden och hittills har klimatpolitiken lett till ökade utsläpp. Kritiken har varit omfattande, men med den nya budgeten säger Tidöpartierna att utsläppen ska minska. Men experterna hittar bristerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Klotet hörs: </strong>Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, Miljösystemanalys Chalmers, Mathias Fridahl, Universitetslektor Tema Miljöförändring Linköpings universitet. Och Daniel Värjö, klimat- och miljöreporter.<br><br><strong>Programledare:</strong> Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent:</strong> Peter Normark<br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Budgeten,släppt,här,brister,regeringens,klimatlöften]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/82815fc4-bb72-4fc0-aa32-2009bfbfda5a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Regeringen har suttit halva tiden och hittills har klimatpolitiken lett till ökade utsläpp. Kritiken har varit omfattande, men med den nya budgeten säger Tidöpartierna att utsläppen ska minska. Men experterna hittar bristerna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/09/vetenskapsradion_klotet_budgeten_slappt__har_brister_20240924_1222185048.mp3" length="42262349" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så lagar vi planeten på en generation]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Klotet hörs:</strong> Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.</p><p><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2460809</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2460809</guid>
      <pubDate>Fri, 13 Sep 2024 13:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Klotet hörs:</strong> Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.</p><p><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,lagar,vi,planeten,på,en,generation]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/51f0821f-643b-47ab-baf3-fcc534a6c613.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/09/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20240913_1510122241.mp3" length="39382063" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Din dyra matkasse – så trissas priserna av vår varmare värld]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Och hur blir vi smartare, både när det gäller maten vi producerar och maten vi väljer att äta?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, Elin Röös, forskare på hållbara livsmedelssystem, SLU, Göran Bergkvist, hållbara odlingssystem, professor SLU, Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen.<br><br><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2457054</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2457054</guid>
      <pubDate>Fri, 06 Sep 2024 13:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Och hur blir vi smartare, både när det gäller maten vi producerar och maten vi väljer att äta?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, Elin Röös, forskare på hållbara livsmedelssystem, SLU, Göran Bergkvist, hållbara odlingssystem, professor SLU, Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen.<br><br><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Din,dyra,matkasse,så,trissas,priserna,av vår,varmare,värld]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4f8c5ad5-17ca-4138-9c6b-f1645a6146d9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/09/vetenskapsradion_klotet_din_dyra_matkasse__sa_trissas_20240906_1514079344.mp3" length="39382063" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sophie adopterade en flamingo – ”Han gömmer sig när jag kommer”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Coraille heter Sophie Clauzons adopterade flamingo. Två gånger har hon sett honom men aldrig hela fågeln. Han döljer huvudet när hon kommer. Adoptionerna stärker bevarandet, men måste djuren bli familjemedlemmar för att vi ska skydda dem?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Söta och spektakulära djur blir till ambassadörer för sina områden. Något som dras nytta av för att skydda artrika platser och i satsningar när man ska återskapa förstörd natur. Carmague i södra Frankrike har blivit synonymt med vita hästar, svarta tjurar och ljusrosa flamingos.<br><br>I Hornsö i Småland drömmer man om att återinföra den svarta storken, Odin-svalan kallad, den majestätiska svarta fågeln som i nordisk mytologi sades ledsaga de döda till den andra sidan. Kanske kan den uppnå samma symbolstatus som Carmagues flamingo?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, Carl-Gustaf Thulin, forskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Per Jiborn, Naturskyddsföreningen Kalmar.<br><br><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2453338</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2453338</guid>
      <pubDate>Fri, 30 Aug 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Coraille heter Sophie Clauzons adopterade flamingo. Två gånger har hon sett honom men aldrig hela fågeln. Han döljer huvudet när hon kommer. Adoptionerna stärker bevarandet, men måste djuren bli familjemedlemmar för att vi ska skydda dem?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Söta och spektakulära djur blir till ambassadörer för sina områden. Något som dras nytta av för att skydda artrika platser och i satsningar när man ska återskapa förstörd natur. Carmague i södra Frankrike har blivit synonymt med vita hästar, svarta tjurar och ljusrosa flamingos.<br><br>I Hornsö i Småland drömmer man om att återinföra den svarta storken, Odin-svalan kallad, den majestätiska svarta fågeln som i nordisk mytologi sades ledsaga de döda till den andra sidan. Kanske kan den uppnå samma symbolstatus som Carmagues flamingo?<br><br><strong>I Klotet hörs: </strong>Daniel Värjö, reporter, Carl-Gustaf Thulin, forskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Per Jiborn, Naturskyddsföreningen Kalmar.<br><br><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Sophie,adopterade en,flamingo,”Han,gömmer,sig,när,jag,kommer”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/afbc29e0-ec9c-4bcd-b4ec-edaa7e72df3f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Coraille heter Sophie Clauzons adopterade flamingo. Två gånger har hon sett honom men aldrig hela fågeln. Han döljer huvudet när hon kommer. Adoptionerna stärker bevarandet, men måste djuren bli familjemedlemmar för att vi ska skydda dem?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/08/vetenskapsradion_klotet_sophie_adopteradeen_flamingo_20240830_1730004503.mp3" length="39382382" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Trots dödshot tog han bort bilar från sin stad – och blev hyllad]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Paris tog borgmästaren tillfället i akt under OS att ändra motorleder till promenadstråk. Politiker som Anne Hidalgo i Paris och Filip Watteeuw i Gent betalar ett högt pris för sina övertygelser, men har lyckats göra sina städer grönare - och fått nytt förtroende från sina väljare. <br><br><strong>I Klotet hörs</strong> Daniel Värjö, reporter och Anders Roth, transportforskare IVL Svenska Miljöinstitutet.<br><br><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2450838</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2450838</guid>
      <pubDate>Sun, 25 Aug 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Paris tog borgmästaren tillfället i akt under OS att ändra motorleder till promenadstråk. Politiker som Anne Hidalgo i Paris och Filip Watteeuw i Gent betalar ett högt pris för sina övertygelser, men har lyckats göra sina städer grönare - och fått nytt förtroende från sina väljare. <br><br><strong>I Klotet hörs</strong> Daniel Värjö, reporter och Anders Roth, transportforskare IVL Svenska Miljöinstitutet.<br><br><strong>Programledare</strong><br>Marie-Louise Kristola<br><br><strong>Producent</strong><br>Peter Normark</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Trots,dödshot,tog,han,bort,bilar,från,sin,stad,och,blev,hyllad]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/43fb65e8-e7ec-4465-a4e4-b7b6e1b690be.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/08/vetenskapsradion_klotet_trots_dodshot_tog_han_bort_bil_20240826_1712425507.mp3" length="41871457" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så behöver tågresandet underlättas för att minska klimatutsläppen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Svårt att boka, sällan wifi, förseningar, ersättningsbussar, ofta dyrare än flyget - ändå vill många åka tåg och det är också det bästa färdmedlet för klimatet. Mattias Goldmann åkte tåg ända till Bangkok och sparade 800 kg koldioxidutsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kan extra semesterdagar för den som tar tåget vara en väg till semesterresor med mindre utsläpp? Och när det gäller tjänsteresor stod svenska myndigheter för nästan en tiondel av de svenska inrikespersontransportutsläppen (2019) och ska väga in klimathänsyn vid bokning av tjänsteresor. Men hur tungt väger klimatet mot kostnader i arbetstid och pengar? </p><p><strong>Svenska forskare tog tåget till konferens i Europa</strong></p><p>Vetenskapsradion Klotet möter svenska forskare som åkt till konferenser i Spanien respektive Irland med tåg. Olov Dahlin blev utskälld på Twitter/X pga sex resdagar tur/retur Dublin. I Klotet berättar Dahlin hur de sex resdagarna spenderades. Och på nattåget till Hamburg möter vi unga konsulter på väg till konferens. Och lantbrukaren Bengt Eriksson som fått en tågluff i 60-årspresent.</p><p>Med fler persontransporter på räls kan växthusgasutsläppen minska från transporterna men flera faktorer gör att tågtrafiken väljs bort trots att intresset för att resa med tåg är stort. Biljettpriset, bokningsförfarandet, brist på internetuppkoppling och risken för förseningar och därmed risken att också missa ett tågbyte är några exempel på vad som kan avskräcka potentiella resenärer. Vad beror problemen i det svenska järnvägsnätet på? </p><p>Medverkande:</p><p><strong>Mattias Goldman, </strong>klimatdebattör och<strong> </strong>medföljande utsänd till Thailand</p><p><strong>Johan Olesund, Isak Jonsson och Jonathan Hedlund, </strong>civilingenjörer och konsulter på bolaget Netlight</p><p><strong>Bengt och Birk Eriksson</strong>, lantbrukare</p><p><strong>Susanna Elfors</strong>, driver facebookgruppen Tågsemester</p><p><strong>Jakop Dalunde</strong>, Europaparlamentariker 2016-2024, Miljöpartiet</p><p><strong>Jörgen Larsson</strong>, forskare på Chalmers inom bland annat miljövetenskap</p><p><strong>Kimberly Nicholas</strong>, klimatforskare, Lunds universitet&nbsp;</p><p><strong>Linnea Mills</strong>, anställd på MTRX som ger extra semesterdagar till den som tar tåget</p><p><strong>Johanna Danielsson,</strong> vd och framtidsanalytiker, analysföretaget Kairos future</p><p><strong>Emma Kritzberg</strong>, professor i  akvatisk mikrobiologi, Lunds universitet</p><p><strong>Olov Dahlin</strong>, lektor, religionsvetenskap, Gävle högskola</p><p><strong>Johan Enstedt,</strong> ansvarig förebyggande underhåll, SJ nattåg till Berlin</p><p><strong>Kjell-Ove Lindgren, </strong>resesamordnare<strong>, </strong>Karolinska institutet</p><p><strong>Björn Pettersson</strong>, handläggare, Naturvårdsverket</p><p><strong>Oskar Fröidh</strong>, forskare inom järnvägssystem på KTH</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p></p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong>, reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong>, producent</p><p></p><p></p><p></p><p></p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2396347</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2396347</guid>
      <pubDate>Thu, 20 Jun 2024 21:59:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Svårt att boka, sällan wifi, förseningar, ersättningsbussar, ofta dyrare än flyget - ändå vill många åka tåg och det är också det bästa färdmedlet för klimatet. Mattias Goldmann åkte tåg ända till Bangkok och sparade 800 kg koldioxidutsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kan extra semesterdagar för den som tar tåget vara en väg till semesterresor med mindre utsläpp? Och när det gäller tjänsteresor stod svenska myndigheter för nästan en tiondel av de svenska inrikespersontransportutsläppen (2019) och ska väga in klimathänsyn vid bokning av tjänsteresor. Men hur tungt väger klimatet mot kostnader i arbetstid och pengar? </p><p><strong>Svenska forskare tog tåget till konferens i Europa</strong></p><p>Vetenskapsradion Klotet möter svenska forskare som åkt till konferenser i Spanien respektive Irland med tåg. Olov Dahlin blev utskälld på Twitter/X pga sex resdagar tur/retur Dublin. I Klotet berättar Dahlin hur de sex resdagarna spenderades. Och på nattåget till Hamburg möter vi unga konsulter på väg till konferens. Och lantbrukaren Bengt Eriksson som fått en tågluff i 60-årspresent.</p><p>Med fler persontransporter på räls kan växthusgasutsläppen minska från transporterna men flera faktorer gör att tågtrafiken väljs bort trots att intresset för att resa med tåg är stort. Biljettpriset, bokningsförfarandet, brist på internetuppkoppling och risken för förseningar och därmed risken att också missa ett tågbyte är några exempel på vad som kan avskräcka potentiella resenärer. Vad beror problemen i det svenska järnvägsnätet på? </p><p>Medverkande:</p><p><strong>Mattias Goldman, </strong>klimatdebattör och<strong> </strong>medföljande utsänd till Thailand</p><p><strong>Johan Olesund, Isak Jonsson och Jonathan Hedlund, </strong>civilingenjörer och konsulter på bolaget Netlight</p><p><strong>Bengt och Birk Eriksson</strong>, lantbrukare</p><p><strong>Susanna Elfors</strong>, driver facebookgruppen Tågsemester</p><p><strong>Jakop Dalunde</strong>, Europaparlamentariker 2016-2024, Miljöpartiet</p><p><strong>Jörgen Larsson</strong>, forskare på Chalmers inom bland annat miljövetenskap</p><p><strong>Kimberly Nicholas</strong>, klimatforskare, Lunds universitet&nbsp;</p><p><strong>Linnea Mills</strong>, anställd på MTRX som ger extra semesterdagar till den som tar tåget</p><p><strong>Johanna Danielsson,</strong> vd och framtidsanalytiker, analysföretaget Kairos future</p><p><strong>Emma Kritzberg</strong>, professor i  akvatisk mikrobiologi, Lunds universitet</p><p><strong>Olov Dahlin</strong>, lektor, religionsvetenskap, Gävle högskola</p><p><strong>Johan Enstedt,</strong> ansvarig förebyggande underhåll, SJ nattåg till Berlin</p><p><strong>Kjell-Ove Lindgren, </strong>resesamordnare<strong>, </strong>Karolinska institutet</p><p><strong>Björn Pettersson</strong>, handläggare, Naturvårdsverket</p><p><strong>Oskar Fröidh</strong>, forskare inom järnvägssystem på KTH</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p></p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong>, reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong>, producent</p><p></p><p></p><p></p><p></p><p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,behöver,tågresandet,underlättas,för,att,minska,klimatutsläppen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bcf533c6-54d5-4a06-a58a-161756bf2ddb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:51:07</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Svårt att boka, sällan wifi, förseningar, ersättningsbussar, ofta dyrare än flyget - ändå vill många åka tåg och det är också det bästa färdmedlet för klimatet. Mattias Goldmann åkte tåg ända till Bangkok och sparade 800 kg koldioxidutsläpp.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/06/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20240621_0000432401.mp3" length="49100719" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[De gamla byggteknikernas renässans - stråets och lerans återkomst!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I höst startar en yrkeshögskoleutbildning för stråtäckare. Det är ett exempel på ett intresse för mera traditionella byggmetoder som ofta är klimat - och miljömässigt bättre alternativ än betong och armeringsjärn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet ser närmare på vilka möjliga klimatvinster som finns i att byta bland annat kalksten mot obränd lera, och tittar på vad som driver respektive hindrar utvecklingen av material och byggmetoder framåt i en mer hållbar riktning.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Markus Tarvainen</strong> - timmerman. Kursansvarig för timringsutbildning vid Sjövik folkhögskola</p><p><strong>Pernilla Hagbert</strong> - forskare vid KTH i hållbar omställning</p><p><strong>Tove Sjöberg</strong> .- arkitekt</p><p><strong>Johan Jönsson</strong> - expert på hållbara byggmaterial</p><p><strong>Adam Justin Mol</strong> - byggnadsantikvarie, elev vid timringsutbildning</p><p><strong>Moises</strong> - fjärdeårselev vid timringsutbildningen i Sjövik</p><p><strong>Linus Malmqvist</strong> - förstaårselev vid timringsutbildningen i Sjövik</p><p><strong>Lars</strong>- andraårselev vid timringsutbildningen i Sjövik</p><p><strong>Joar Nilsson</strong> - ordförande för Svenska Stråtäckarföreningen.</p><p><strong>Olle</strong> - stråtakläggare</p><p><strong>Janis Pucitis </strong>- stråtakläggare</p><p><strong>Elsa Östlund </strong>- reporter</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2398558</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2398558</guid>
      <pubDate>Thu, 13 Jun 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I höst startar en yrkeshögskoleutbildning för stråtäckare. Det är ett exempel på ett intresse för mera traditionella byggmetoder som ofta är klimat - och miljömässigt bättre alternativ än betong och armeringsjärn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet ser närmare på vilka möjliga klimatvinster som finns i att byta bland annat kalksten mot obränd lera, och tittar på vad som driver respektive hindrar utvecklingen av material och byggmetoder framåt i en mer hållbar riktning.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Markus Tarvainen</strong> - timmerman. Kursansvarig för timringsutbildning vid Sjövik folkhögskola</p><p><strong>Pernilla Hagbert</strong> - forskare vid KTH i hållbar omställning</p><p><strong>Tove Sjöberg</strong> .- arkitekt</p><p><strong>Johan Jönsson</strong> - expert på hållbara byggmaterial</p><p><strong>Adam Justin Mol</strong> - byggnadsantikvarie, elev vid timringsutbildning</p><p><strong>Moises</strong> - fjärdeårselev vid timringsutbildningen i Sjövik</p><p><strong>Linus Malmqvist</strong> - förstaårselev vid timringsutbildningen i Sjövik</p><p><strong>Lars</strong>- andraårselev vid timringsutbildningen i Sjövik</p><p><strong>Joar Nilsson</strong> - ordförande för Svenska Stråtäckarföreningen.</p><p><strong>Olle</strong> - stråtakläggare</p><p><strong>Janis Pucitis </strong>- stråtakläggare</p><p><strong>Elsa Östlund </strong>- reporter</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,De,gamla,byggteknikernas,renässans,stråets,och,lerans,återkomst!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/355acb23-1249-4bd0-aa1b-eb44a1e7a584.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I höst startar en yrkeshögskoleutbildning för stråtäckare. Det är ett exempel på ett intresse för mera traditionella byggmetoder som ofta är klimat - och miljömässigt bättre alternativ än betong och armeringsjärn.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/06/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20240613_1744418537.mp3" length="43920175" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Inför EU-valet. Nederländernas miljöproblem inom jordbruket återspeglar hela unionens.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nästa vecka är det val till EU-parlamentet. Bland raden av viktiga beslut som ska fattas av politikerna den närmaste fem-årsperioden finns de som gäller jordbruket. I just Nederländerna är de frågorna högaktuella och illustrerar hur nära kopplade de är till både klimatet och till hållbar utveckling.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>&nbsp;Landet kämpar med unionens sämsta vattenkvalité och med stora utsläpp av kväve och växthusgaser, samtidigt som splittringen blivit allt tydligare i åsikterna kring hur och i vilken takt den gröna omställningen ska ske. En splittring som går att se såväl inom politiken som bland enskilda företag och medborgare nu när miljökraven ökar.</p><p>Klotets Marie-Louise Kristola har besökt forskare, lantbrukare och miljöorganisationer i Nederländerna och ger en bild av ett land på kontinenten som visar på utmaningarna inom den sektor som får en tredjedel av hela EU:s budget.</p><p>Medverkande</p><p><strong>Andreas Liljeheden</strong> - EU-korrespondent för Sveriges Radio</p><p><strong>Amber Laan</strong> - mjölkbonde i Varder, Nederländerna</p><p><strong>Oscar Widerberg</strong> - forskare vid Vrije universitetet i Amsterdam, Nederländerna</p><p><strong>Sanne Smeets </strong>- ekobonde, Nederländerna</p><p><strong>Marjan Minnesma</strong> - jurist och grundare av miljöorganisationen Urgenda</p><p><strong>Marie-Louise Kristola </strong>. programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2398555</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2398555</guid>
      <pubDate>Sat, 01 Jun 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nästa vecka är det val till EU-parlamentet. Bland raden av viktiga beslut som ska fattas av politikerna den närmaste fem-årsperioden finns de som gäller jordbruket. I just Nederländerna är de frågorna högaktuella och illustrerar hur nära kopplade de är till både klimatet och till hållbar utveckling.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>&nbsp;Landet kämpar med unionens sämsta vattenkvalité och med stora utsläpp av kväve och växthusgaser, samtidigt som splittringen blivit allt tydligare i åsikterna kring hur och i vilken takt den gröna omställningen ska ske. En splittring som går att se såväl inom politiken som bland enskilda företag och medborgare nu när miljökraven ökar.</p><p>Klotets Marie-Louise Kristola har besökt forskare, lantbrukare och miljöorganisationer i Nederländerna och ger en bild av ett land på kontinenten som visar på utmaningarna inom den sektor som får en tredjedel av hela EU:s budget.</p><p>Medverkande</p><p><strong>Andreas Liljeheden</strong> - EU-korrespondent för Sveriges Radio</p><p><strong>Amber Laan</strong> - mjölkbonde i Varder, Nederländerna</p><p><strong>Oscar Widerberg</strong> - forskare vid Vrije universitetet i Amsterdam, Nederländerna</p><p><strong>Sanne Smeets </strong>- ekobonde, Nederländerna</p><p><strong>Marjan Minnesma</strong> - jurist och grundare av miljöorganisationen Urgenda</p><p><strong>Marie-Louise Kristola </strong>. programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Inför,EU-valet.,Nederländernas,miljöproblem,inom,jordbruket,återspeglar,hela,unionens.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5db391f2-db73-405d-9903-af322766e12c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nästa vecka är det val till EU-parlamentet. Bland raden av viktiga beslut som ska fattas av politikerna den närmaste fem-årsperioden finns de som gäller jordbruket. I just Nederländerna är de frågorna högaktuella och illustrerar hur nära kopplade de är...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/06/vetenskapsradion_klotet_infor_euvalet_nederlandernas_20240601_2245199334.mp3" length="42568889" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det bör du veta om miljöfrågorna inför EU-valet!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den 6-9:e juni kommer det att ske: medborgare i EU:s alla 27 nationer går till urnorna för att välja de politiker som t ska fatta viktiga beslut för allas vår framtid. Beslut som kommer att påverka klimatet och miljön såväl nu som för kommande generationer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vetenskapsradion Klotet lyfter fram några av de stora frågorna som hamnar i knät på parlamentarikerna och kommissionärerna de närmaste fem åren. Det finns förslag om att drastiskt minska användningen av ”evighetskemikalierna” PFAS. Det finns en ambition att få till en grön omställning som blir rättvis och mycket krävs för att nå klimatmål såväl till 2030 som de föreslagna till 2040.</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Anders Wijkman -</strong> ordförande i ROM klubben, initiativtagare till klimatalliansen och tidigare europaparlamentariker för KD och generalsekreterare för Naturskyddsföreningen</p><p><strong>Karin Bäckstrand</strong> - professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet.</p><p><strong>Åsa Weinholt</strong> - klimatanalytiker vid Naturvårdsverket.</p><p><strong>Jenny Jewert </strong>- naturbiolog, verksam vid Världsnaturfonden.</p><p><strong>Jenny Ivarsson </strong>- strategisk rådgivare Kemikalieinspektionen</p><p><strong>Anne-Sofie Bäckar </strong>- verksamhetschef miljöorganisationen Chemsec</p><p><strong>Kristina Neimert </strong>- ansvarig för kemikaliefrågor IKEM</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> och <strong>Daniel Värjö </strong>- reportrar</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2398551</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2398551</guid>
      <pubDate>Thu, 23 May 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den 6-9:e juni kommer det att ske: medborgare i EU:s alla 27 nationer går till urnorna för att välja de politiker som t ska fatta viktiga beslut för allas vår framtid. Beslut som kommer att påverka klimatet och miljön såväl nu som för kommande generationer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vetenskapsradion Klotet lyfter fram några av de stora frågorna som hamnar i knät på parlamentarikerna och kommissionärerna de närmaste fem åren. Det finns förslag om att drastiskt minska användningen av ”evighetskemikalierna” PFAS. Det finns en ambition att få till en grön omställning som blir rättvis och mycket krävs för att nå klimatmål såväl till 2030 som de föreslagna till 2040.</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Anders Wijkman -</strong> ordförande i ROM klubben, initiativtagare till klimatalliansen och tidigare europaparlamentariker för KD och generalsekreterare för Naturskyddsföreningen</p><p><strong>Karin Bäckstrand</strong> - professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet.</p><p><strong>Åsa Weinholt</strong> - klimatanalytiker vid Naturvårdsverket.</p><p><strong>Jenny Jewert </strong>- naturbiolog, verksam vid Världsnaturfonden.</p><p><strong>Jenny Ivarsson </strong>- strategisk rådgivare Kemikalieinspektionen</p><p><strong>Anne-Sofie Bäckar </strong>- verksamhetschef miljöorganisationen Chemsec</p><p><strong>Kristina Neimert </strong>- ansvarig för kemikaliefrågor IKEM</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> och <strong>Daniel Värjö </strong>- reportrar</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Det,bör,du,veta,om,miljöfrågorna,inför,EU-valet!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/0fb7a5aa-f557-4e4c-86da-489ec754658f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:08</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den 6-9:e juni kommer det att ske: medborgare i EU:s alla 27 nationer går till urnorna för att välja de politiker som t ska fatta viktiga beslut för allas vår framtid. Beslut som kommer att påverka klimatet och miljön såväl nu som för kommande generati...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/05/vetenskapsradion_klotet_det_bor_du_veta_om_miljofragor_20240524_1457316782.mp3" length="42397933" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Elefanternas kamp under Afrikas sol (repris)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor. Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Frilansjournalisten Ester Roxberg tar oss med till Hwange nationalpark i Zimbabwe där mer än 100 elefanter dog i fjol av uttorkning. I ett projekt som skulle minska problemen finns ambitiösa planer på att flytta tusentals djur som elefanter, giraffer och lejon till andra parker. Planer som inletts men som avbrutits i brist på pengar.</p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Nathan Web - Victoria Falls Antipoaching Unite,</p><p>Constance Sibelo - Forest Tree Commission</p><p>Tinashe Farawo - talesperson Hwange nationalpark</p><p>Huganani Gideon Duvet - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Maria Shoko - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>William - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Mukani - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Ellen - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Florence - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Oliver - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Bongani - Wildlife trust</p><p>Ester Roxberg - frilansjournalist</p><p>Niklas Zachrisson - programledare</p><p>Anders Wennersten - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2394145</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2394145</guid>
      <pubDate>Sun, 19 May 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor. Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Frilansjournalisten Ester Roxberg tar oss med till Hwange nationalpark i Zimbabwe där mer än 100 elefanter dog i fjol av uttorkning. I ett projekt som skulle minska problemen finns ambitiösa planer på att flytta tusentals djur som elefanter, giraffer och lejon till andra parker. Planer som inletts men som avbrutits i brist på pengar.</p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Nathan Web - Victoria Falls Antipoaching Unite,</p><p>Constance Sibelo - Forest Tree Commission</p><p>Tinashe Farawo - talesperson Hwange nationalpark</p><p>Huganani Gideon Duvet - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Maria Shoko - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>William - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Mukani - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Ellen - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Florence - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Oliver - bybo nära Hwange nationalpark</p><p>Bongani - Wildlife trust</p><p>Ester Roxberg - frilansjournalist</p><p>Niklas Zachrisson - programledare</p><p>Anders Wennersten - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Elefanternas,kamp,under,Afrikas,sol (repris)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/08fbd12d-766f-46be-b35d-57292af2c198.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor. Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/05/vetenskapsradion_klotet_elefanternas_kamp_under_afrika_20240527_1248129316.mp3" length="39366564" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Indien och den dödliga vattenkrisen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varje år beräknas omkring 200 000 personer dö i Indien till följd av brist på rent vatten. I detta världens folkrikaste land växer nu snabbt behovet av effektiva åtgärder för att komma till rätta med vattenstressen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det handlar bland annat om att börja odla grödor som är mindre vattenkrävande, att väcka liv i traditionella, bortglömda metoder att samla in och spara vatten<strong> </strong>men också om att politiskt se över subventioner som styr och påverkar konsumtionen.</p><p>För att lindra vattenbristen i Indiens huvudstad pågår sedan några år försök att återskapa vad som kallas Delhis försvunna sjöar. Runt ett tusen igenväxta vattenhål och reservoarer har kartlagts och alltfler av dem ska nu stegvis restaureras.</p><p>Reportage och samtal mellan Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem och Klotets programledare Marie-Louise Kristola som också besökt landet och där talat med vattenexperter och forskare.</p><p>Medverkande</p><p><strong>Stuart Orr</strong> . vattenexpert WWF</p><p><strong>Minti Jain,</strong> teater regissör, skådespelare och dramapedagog.</p><p><strong>Manjunath</strong> &nbsp;pensionerad civilingenjör</p><p><strong>Vishwanath Srikantaiah</strong> civilingenjör och stadsplanerare</p><p><strong>Arnab Dutta</strong>, SR:s medarbetare i Indien</p><p><strong>KP Singh</strong>, Bangalorbo, jobbar med miljöfrågor</p><p><strong>Depinder Kapur</strong> leder vattenprogrammet på Center for Science and Environment i Delhi.</p><p><strong>Abhishek Singh</strong> – Sanoth-bo</p><p><strong>Ankit Srivastava</strong> – miljöingenjör</p><p><strong>Naila Saleem</strong> - Sydasienkorrespondent SR</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2393237</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2393237</guid>
      <pubDate>Thu, 09 May 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varje år beräknas omkring 200 000 personer dö i Indien till följd av brist på rent vatten. I detta världens folkrikaste land växer nu snabbt behovet av effektiva åtgärder för att komma till rätta med vattenstressen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det handlar bland annat om att börja odla grödor som är mindre vattenkrävande, att väcka liv i traditionella, bortglömda metoder att samla in och spara vatten<strong> </strong>men också om att politiskt se över subventioner som styr och påverkar konsumtionen.</p><p>För att lindra vattenbristen i Indiens huvudstad pågår sedan några år försök att återskapa vad som kallas Delhis försvunna sjöar. Runt ett tusen igenväxta vattenhål och reservoarer har kartlagts och alltfler av dem ska nu stegvis restaureras.</p><p>Reportage och samtal mellan Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem och Klotets programledare Marie-Louise Kristola som också besökt landet och där talat med vattenexperter och forskare.</p><p>Medverkande</p><p><strong>Stuart Orr</strong> . vattenexpert WWF</p><p><strong>Minti Jain,</strong> teater regissör, skådespelare och dramapedagog.</p><p><strong>Manjunath</strong> &nbsp;pensionerad civilingenjör</p><p><strong>Vishwanath Srikantaiah</strong> civilingenjör och stadsplanerare</p><p><strong>Arnab Dutta</strong>, SR:s medarbetare i Indien</p><p><strong>KP Singh</strong>, Bangalorbo, jobbar med miljöfrågor</p><p><strong>Depinder Kapur</strong> leder vattenprogrammet på Center for Science and Environment i Delhi.</p><p><strong>Abhishek Singh</strong> – Sanoth-bo</p><p><strong>Ankit Srivastava</strong> – miljöingenjör</p><p><strong>Naila Saleem</strong> - Sydasienkorrespondent SR</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Indien,och,den,dödliga,vattenkrisen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/86fa3120-a8ee-445c-a514-641ae806f0e0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varje år beräknas omkring 200 000 personer dö i Indien till följd av brist på rent vatten. I detta världens folkrikaste land växer nu snabbt behovet av effektiva åtgärder för att komma till rätta med vattenstressen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/05/vetenskapsradion_klotet_indien_och_den_dodliga_vattenk_20240509_1631079873.mp3" length="41638321" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Stor oro för uranbrytning i Jämtland när regeringen vill ta bort förbudet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringen vill ta bort förbudet i landet för uranbrytning och har tillsatt en utredning som blir klar i mitten av maj.<br>I jämtländska Oviken finns redan planer på en ny gruva för metaller som behövs till batterier och vindkraftverk i den gröna omställningen. &nbsp;Där finns också uran. Boende är oroliga för att behöva flytta, för att natur förstörs och för föroreningar av Storsjöns vatten. Nu söker sig gruvbolagen till området och ska prospektera ett område på 500 kvadratkilometer runt Storsjön och upp mot fjällen.</p><p>Reportage från området där ny gruvdrift kan bli aktuellt och från Ranstadsverket i Västergötland där det utvanns uran på 60-talet och där det idag går att se spåren av brytningen.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Jon Erik Johansson</strong> - skogsägare och Oviken-bo</p><p><strong>Jenny Persson</strong> - Jämtlands gruvgrupp, Naturskyddsföreningen</p><p><strong>Olof Martinsson </strong>– lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet</p><p><strong>Carl-Gunnar Malm</strong> - Oviken-bo</p><p><strong>Lena Fernlund</strong> - Oviken - bo</p><p><strong>Anders Olof Öhlén</strong> - geolog, Bergs kommun</p><p><strong>Rolf Holmqvist</strong> - före detta föreståndare Ranstadverket</p><p><strong>Roland och Berit Wilson</strong> - närboende till Ranstadsverket</p><p><strong>Bengt Lilljha</strong> - fd forskningschef Ranstadsverket</p><p><strong>Anna Bergengren</strong> - koordinator Platåbergens geopark</p><p><strong>Daniel Värjö </strong>- reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2388772</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2388772</guid>
      <pubDate>Thu, 02 May 2024 12:10:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringen vill ta bort förbudet i landet för uranbrytning och har tillsatt en utredning som blir klar i mitten av maj.<br>I jämtländska Oviken finns redan planer på en ny gruva för metaller som behövs till batterier och vindkraftverk i den gröna omställningen. &nbsp;Där finns också uran. Boende är oroliga för att behöva flytta, för att natur förstörs och för föroreningar av Storsjöns vatten. Nu söker sig gruvbolagen till området och ska prospektera ett område på 500 kvadratkilometer runt Storsjön och upp mot fjällen.</p><p>Reportage från området där ny gruvdrift kan bli aktuellt och från Ranstadsverket i Västergötland där det utvanns uran på 60-talet och där det idag går att se spåren av brytningen.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Jon Erik Johansson</strong> - skogsägare och Oviken-bo</p><p><strong>Jenny Persson</strong> - Jämtlands gruvgrupp, Naturskyddsföreningen</p><p><strong>Olof Martinsson </strong>– lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet</p><p><strong>Carl-Gunnar Malm</strong> - Oviken-bo</p><p><strong>Lena Fernlund</strong> - Oviken - bo</p><p><strong>Anders Olof Öhlén</strong> - geolog, Bergs kommun</p><p><strong>Rolf Holmqvist</strong> - före detta föreståndare Ranstadverket</p><p><strong>Roland och Berit Wilson</strong> - närboende till Ranstadsverket</p><p><strong>Bengt Lilljha</strong> - fd forskningschef Ranstadsverket</p><p><strong>Anna Bergengren</strong> - koordinator Platåbergens geopark</p><p><strong>Daniel Värjö </strong>- reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Stor,oro,för,uranbrytning,i,Jämtland,när,regeringen,vill,ta,bort,förbudet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9343fe96-c5e8-4421-92d8-1e38ad74eea4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:47:37</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/05/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20240502_1359261715.mp3" length="45739567" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Våra sista lövsalar - hur kan alm, ask och björk räddas för framtiden?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det pågår en massdöd i naturen - bland jättar. Svampangrepp på lövträd som alm och ask får skogens och parkernas egna pelarsalar att försvinna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2009, åtta år efter att askskottsjukan första gången upptäcktes i Sverige, hade en fjärdedel av alla askar i landet dött eller blivit svårt sjuka.</p><h2 class="mellanrubrik">Almarna i Kungsträdgården vaccineras mot almsjukan.</h2><p>Klotet besöker skånska Örups almskog där 85 procent av almarna dog under loppet av fem år, men också Kungsträdgården i centrala Stockholm där almarna årligen får en spruta för att skyddas mot angreppen.</p><p>Medverkande</p><p><strong>Mårten Lind</strong> - doktor i svampgenetik</p><p><strong>Staffan Eklöf</strong>, riksdagsledamot (SD). Har forskat inom cell- och molekylärbiologi</p><p><strong>Elisabet Elfström</strong> - stadsträdgårdsmästare</p><p><strong>Magnus Jönsson</strong> - naturvårdsförvaltare Länsstyrelsen</p><p><strong>Johanna Witzell</strong> - professor i skogsskador</p><p><strong>Mateusz Liziniewicz -</strong> forskare på Skogforsk</p><p><strong>Sara Sällström </strong>- reporter</p><p><strong>Stefan Nordberg</strong> - reporter</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2385254</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2385254</guid>
      <pubDate>Fri, 26 Apr 2024 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det pågår en massdöd i naturen - bland jättar. Svampangrepp på lövträd som alm och ask får skogens och parkernas egna pelarsalar att försvinna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>2009, åtta år efter att askskottsjukan första gången upptäcktes i Sverige, hade en fjärdedel av alla askar i landet dött eller blivit svårt sjuka.</p><h2 class="mellanrubrik">Almarna i Kungsträdgården vaccineras mot almsjukan.</h2><p>Klotet besöker skånska Örups almskog där 85 procent av almarna dog under loppet av fem år, men också Kungsträdgården i centrala Stockholm där almarna årligen får en spruta för att skyddas mot angreppen.</p><p>Medverkande</p><p><strong>Mårten Lind</strong> - doktor i svampgenetik</p><p><strong>Staffan Eklöf</strong>, riksdagsledamot (SD). Har forskat inom cell- och molekylärbiologi</p><p><strong>Elisabet Elfström</strong> - stadsträdgårdsmästare</p><p><strong>Magnus Jönsson</strong> - naturvårdsförvaltare Länsstyrelsen</p><p><strong>Johanna Witzell</strong> - professor i skogsskador</p><p><strong>Mateusz Liziniewicz -</strong> forskare på Skogforsk</p><p><strong>Sara Sällström </strong>- reporter</p><p><strong>Stefan Nordberg</strong> - reporter</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Våra,sista,lövsalar,hur,kan alm,,ask,och,björk,räddas,för,framtiden?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2b093c7b-79d6-471e-949d-d9bffa45d60c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det pågår en massdöd i naturen - bland jättar. Svampangrepp på lövträd som alm och ask får skogens och parkernas egna pelarsalar att försvinna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/04/vetenskapsradion_klotet_vara_sista_lovsalar__hur_kan_20240430_1739015556.mp3" length="43467987" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Industrins gröna omställning – så långt har den kommit]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Följ med Klotet till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik. Stålföretaget Ovako minskar koldioxidutsläppen genom att värma stålet med vätgas istället för gasol. Företaget SaltX har också flyttat in med en innovation för att bränna kalk utan utsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement.  Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik">Ovako och SaltX på samma industriområde i Hofors</h2><p>På stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Anders Lugnet </strong>- teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, Ovako</p><p><strong>Mikael Persson</strong> - projektledare, Ovako</p><p><strong>Svante Axelsson</strong> - nationell samordnare för Fossilfritt Sverige</p><p><strong>Hans Hellsmark</strong> - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.</p><p><strong>Carl-Johan Linér</strong> - vd SaltX</p><p><strong>Lars Croon</strong> - innovatör SaltX</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2378477</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2378477</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Apr 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Följ med Klotet till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik. Stålföretaget Ovako minskar koldioxidutsläppen genom att värma stålet med vätgas istället för gasol. Företaget SaltX har också flyttat in med en innovation för att bränna kalk utan utsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement.  Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik">Ovako och SaltX på samma industriområde i Hofors</h2><p>På stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Anders Lugnet </strong>- teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, Ovako</p><p><strong>Mikael Persson</strong> - projektledare, Ovako</p><p><strong>Svante Axelsson</strong> - nationell samordnare för Fossilfritt Sverige</p><p><strong>Hans Hellsmark</strong> - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.</p><p><strong>Carl-Johan Linér</strong> - vd SaltX</p><p><strong>Lars Croon</strong> - innovatör SaltX</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Industrins,gröna,omställning,så,långt,har,den,kommit]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/dbd394e4-4e51-46d5-a427-61805accbf20.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:48:07</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Följ med Klotet till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik. Stålföretaget Ovako minskar koldioxidutsläppen genom att värma stålet med vätgas istället för gasol. Företaget SaltX har också flyttat in med en innovation för att bränna...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/04/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20240418_2013174529.mp3" length="46216879" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Öar av hopp - Holmön och Tilos]]></title>
      <description><![CDATA[<p>30 europeiska öar har valts ut av EU för att gå i bräschen att skapa en hållbar framtid genom att bland annat bli självförsörjande på fossilfri energi. Klotets Marie-Louise Kristola har besökt två av de öar som för det kommer att få stöd från unionen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De två öarna är Holmön utanför Umeå och den grekiska ön Tilos.</p><p>På Holmön tänker deltidsboende Maja Hallén på framtiden:</p><p>–Den stora drömmen är ju att få en stor fossilfri färja som kan bryta is. Det skulle ge fler möjlighet att bo här så vi kan ha exempelvis skolor med bärighet i en fast boende befolkning.</p><p>För öborna ligger en utmaning i att få med sig alla i de kollektiva satsningar som krävs. Vare sig det handlar om att nå 100 procent återvinning, odla potatis till alla eller att bygga ut tillräckligt med vindkraft.&nbsp;</p><p>I projektet i Sverige ingår även Visingsö, Ven och Vinön.</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p><strong>Maja Hallén</strong> - arkitekt och deltidsboende på Holmön</p><p><strong>Joar Sandström</strong> -  snickare, föreståndare för öns båtmuseum, och ordförande för Holmöns utvecklingsforum</p><p><strong>Sara Mossberg</strong> - Holmöbo</p><p><strong>Åsa Engman</strong> - Holmöbo och fd fårbonde</p><p><strong>Spiros Aliferis</strong> - grekiska ön Tilos´ vice borgmästare</p><p><strong>Maria Kamma</strong> - borgmästare på ön Tilos</p><p><strong>Vasilis Karagiannis</strong> -  ansvarig för Tilos återvinningsanläggning</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2374244</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2374244</guid>
      <pubDate>Thu, 11 Apr 2024 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>30 europeiska öar har valts ut av EU för att gå i bräschen att skapa en hållbar framtid genom att bland annat bli självförsörjande på fossilfri energi. Klotets Marie-Louise Kristola har besökt två av de öar som för det kommer att få stöd från unionen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De två öarna är Holmön utanför Umeå och den grekiska ön Tilos.</p><p>På Holmön tänker deltidsboende Maja Hallén på framtiden:</p><p>–Den stora drömmen är ju att få en stor fossilfri färja som kan bryta is. Det skulle ge fler möjlighet att bo här så vi kan ha exempelvis skolor med bärighet i en fast boende befolkning.</p><p>För öborna ligger en utmaning i att få med sig alla i de kollektiva satsningar som krävs. Vare sig det handlar om att nå 100 procent återvinning, odla potatis till alla eller att bygga ut tillräckligt med vindkraft.&nbsp;</p><p>I projektet i Sverige ingår även Visingsö, Ven och Vinön.</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p><strong>Maja Hallén</strong> - arkitekt och deltidsboende på Holmön</p><p><strong>Joar Sandström</strong> -  snickare, föreståndare för öns båtmuseum, och ordförande för Holmöns utvecklingsforum</p><p><strong>Sara Mossberg</strong> - Holmöbo</p><p><strong>Åsa Engman</strong> - Holmöbo och fd fårbonde</p><p><strong>Spiros Aliferis</strong> - grekiska ön Tilos´ vice borgmästare</p><p><strong>Maria Kamma</strong> - borgmästare på ön Tilos</p><p><strong>Vasilis Karagiannis</strong> -  ansvarig för Tilos återvinningsanläggning</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Öar,av,hopp,Holmön,och,Tilos]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e1b54c12-10bb-4784-ab0a-cf8da602483b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:29:03</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[30 europeiska öar har valts ut av EU för att gå i bräschen att skapa en hållbar framtid genom att bland annat bli självförsörjande på fossilfri energi. Klotets Marie-Louise Kristola har besökt två av de öar som för det kommer att få stöd från unionen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/04/vetenskapsradion_klotet_ar_av_hopp__holmon_och_tilos_20240417_0859412272.mp3" length="27922242" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Mineraljakten under havet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet besöker både Cook-öarna i Söderhavet och Norge för att söka svaret på vilket priset kan bli på den marina miljön för att få ner koldioxidutsläppen i atmosfären.</p><p></p><p>Medverkande</p><p></p><p><strong>Kelvin Passfield</strong> - miljöorganisationen Te Ipukarea Society</p><p><strong>Hans Smit</strong> - vd gruvbolaget Moana minerals</p><p><strong>Somi Tatola</strong> - försäljare Cook-öarna</p><p><strong>Donna Smith</strong> - försäljare Cook-öarna</p><p><strong>Espen Hauge</strong> - ekonom o projektledare på plats i Sokkeldirektoratets stora geobank</p><p><strong>Lars-Rune Sandstå</strong> - geolog på norska Sokkeldirektoratet.</p><p><strong>Hilde Braut</strong> - underdirektör på norska Sokkeldirektoratet</p><p><strong>Per Elinder Liljas</strong> - frilansjournalist</p><p><strong>Carina Holmberg </strong>- Sveriges Radios Norgekorrespondent</p><p><strong>Thomas Dahlgren</strong> - marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitet</p><p><strong>Niklas Zachrisson </strong>- programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2367190</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2367190</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Mar 2024 05:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet besöker både Cook-öarna i Söderhavet och Norge för att söka svaret på vilket priset kan bli på den marina miljön för att få ner koldioxidutsläppen i atmosfären.</p><p></p><p>Medverkande</p><p></p><p><strong>Kelvin Passfield</strong> - miljöorganisationen Te Ipukarea Society</p><p><strong>Hans Smit</strong> - vd gruvbolaget Moana minerals</p><p><strong>Somi Tatola</strong> - försäljare Cook-öarna</p><p><strong>Donna Smith</strong> - försäljare Cook-öarna</p><p><strong>Espen Hauge</strong> - ekonom o projektledare på plats i Sokkeldirektoratets stora geobank</p><p><strong>Lars-Rune Sandstå</strong> - geolog på norska Sokkeldirektoratet.</p><p><strong>Hilde Braut</strong> - underdirektör på norska Sokkeldirektoratet</p><p><strong>Per Elinder Liljas</strong> - frilansjournalist</p><p><strong>Carina Holmberg </strong>- Sveriges Radios Norgekorrespondent</p><p><strong>Thomas Dahlgren</strong> - marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitet</p><p><strong>Niklas Zachrisson </strong>- programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Mineraljakten,under,havet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/504e0d85-7923-4e63-9d39-ff38e6ccf6e2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/03/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20240327_1507023830.mp3" length="40335919" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatpolitiken sågas av expertrådet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.</p><p>Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.</p><p>Medverkande</p><p>Åsa Persson - ordförande för Klimatpolitiska Rådet</p><p>John Hassler - professor nationalekonomi</p><p>Romina Pourmokhtari - klimatminister (L)</p><p>Daniel Värjö - reporter</p><p>Niklas Zachrisson - programledare</p><p>Anders Wennersten - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2363071</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2363071</guid>
      <pubDate>Sun, 24 Mar 2024 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.</p><p>Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.</p><p>Medverkande</p><p>Åsa Persson - ordförande för Klimatpolitiska Rådet</p><p>John Hassler - professor nationalekonomi</p><p>Romina Pourmokhtari - klimatminister (L)</p><p>Daniel Värjö - reporter</p><p>Niklas Zachrisson - programledare</p><p>Anders Wennersten - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatpolitiken,sågas,av,expertrådet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ce14c111-34c6-413e-b033-97d3d4d695d7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:22</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/03/vetenskapsradion_klotet_klimatpolitiken_sagas_av_exper_20240325_1044248601.mp3" length="39744468" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Att rusta för ett blötare Sverige]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.</p><p>Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet&nbsp;- men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren.&nbsp;</p><p>Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitet</p><p>Karin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI</p><p>Kenneth Persson - forskningschef på Sydvatten </p><p>Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighet</p><p>Lotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbad</p><p>Eva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommun</p><p>Mikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommun</p><p>Jan-Erik Persson - översvämningsdrabbad</p><p>Göran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommun</p><p></p><p>Reporter och programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2359694</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2359694</guid>
      <pubDate>Thu, 14 Mar 2024 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.</p><p>Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet&nbsp;- men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren.&nbsp;</p><p>Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitet</p><p>Karin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI</p><p>Kenneth Persson - forskningschef på Sydvatten </p><p>Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighet</p><p>Lotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbad</p><p>Eva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommun</p><p>Mikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommun</p><p>Jan-Erik Persson - översvämningsdrabbad</p><p>Göran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommun</p><p></p><p>Reporter och programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Att,rusta,för,ett,blötare,Sverige]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c56277c5-cc17-4f7a-ac26-0bc80bc7d049.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/03/vetenskapsradion_klotet_att_rusta_for_ett_blotare_sver_20240314_1413084121.mp3" length="39380760" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Varningstecken på att Atlantens havsströmmar kollapsar - kan orsaka brist på mat]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan <em>om</em> och i så fall <em>när</em> det skulle kunna ske.</p><p>De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.</p><p>Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.</p><p>Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.</p><p></p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Stefan Rahmstorf</strong> - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanograf</p><p><strong>Léon Chafik</strong> - &nbsp;oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet.</p><p><strong>Tim Benton</strong> – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i London</p><p><strong>Peter Ditlevsen</strong> - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet.</p><p><strong>Torben Koenigk</strong> - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI.</p><p><strong>Chad Greene </strong>- &nbsp;forskare på NASAs Jet Propulsion Laboratory</p><p><strong>René van Westen</strong> - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Reporter</strong>: Daniel Värjö</p><p><strong>Programledare:</strong> Niklas Zachrisson</p><p><strong>Producent:</strong> Anders Wennersten</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2355371</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2355371</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Mar 2024 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan <em>om</em> och i så fall <em>när</em> det skulle kunna ske.</p><p>De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.</p><p>Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.</p><p>Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.</p><p></p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Stefan Rahmstorf</strong> - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanograf</p><p><strong>Léon Chafik</strong> - &nbsp;oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet.</p><p><strong>Tim Benton</strong> – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i London</p><p><strong>Peter Ditlevsen</strong> - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet.</p><p><strong>Torben Koenigk</strong> - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI.</p><p><strong>Chad Greene </strong>- &nbsp;forskare på NASAs Jet Propulsion Laboratory</p><p><strong>René van Westen</strong> - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Reporter</strong>: Daniel Värjö</p><p><strong>Programledare:</strong> Niklas Zachrisson</p><p><strong>Producent:</strong> Anders Wennersten</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Varningstecken,på,att,Atlantens,havsströmmar,kollapsar,kan,orsaka,brist,på,mat]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c8644605-9334-4652-b611-3c834389188d.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda ti...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/03/vetenskapsradion_klotet_varningstecken_pa_att_atlanten_20240307_1639514187.mp3" length="39276829" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vätgasfiaskot i Sandviken: miljonsatsningen på miljöbussar - som inte gick att tanka]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.</p><p></p><p>Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon.&nbsp; Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.</p><p>Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Men efter ett par svåra pionjärår finns det nu hopp om att det ska vända för både Borlänge och Sandviken.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Andreas Eriksson </strong>- chef för regiontrafiken X-trafik</p><p><strong>Fredrik Beckius</strong> – Affärschef på Transdev</p><p><strong>Kent Grängfors</strong> -verkstadschef på Solaris</p><p><strong>Jimmy Pettersson</strong> – driftsingenjör Hynion</p><p><strong>Frida Jahnke</strong> – drivmedelsansvarig Maserfrakt</p><p><strong>Jan Lahenkorva</strong> – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämnden</p><p><strong>Jazaer Dawody</strong> - vätgasexpert Energimyndigheten</p><p><strong>Peter Enå</strong> – vd Hydri AB</p><p><strong>Maria Grahn</strong> – forskare Chalmers</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2344108</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2344108</guid>
      <pubDate>Thu, 29 Feb 2024 18:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.</p><p></p><p>Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon.&nbsp; Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.</p><p>Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Men efter ett par svåra pionjärår finns det nu hopp om att det ska vända för både Borlänge och Sandviken.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Andreas Eriksson </strong>- chef för regiontrafiken X-trafik</p><p><strong>Fredrik Beckius</strong> – Affärschef på Transdev</p><p><strong>Kent Grängfors</strong> -verkstadschef på Solaris</p><p><strong>Jimmy Pettersson</strong> – driftsingenjör Hynion</p><p><strong>Frida Jahnke</strong> – drivmedelsansvarig Maserfrakt</p><p><strong>Jan Lahenkorva</strong> – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämnden</p><p><strong>Jazaer Dawody</strong> - vätgasexpert Energimyndigheten</p><p><strong>Peter Enå</strong> – vd Hydri AB</p><p><strong>Maria Grahn</strong> – forskare Chalmers</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vätgasfiaskot,i,Sandviken:,miljonsatsningen,på,miljöbussar,som,inte,gick,att,tanka]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/525026a6-affe-493c-a49f-e7e2e00f5b49.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik ...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/vetenskapsradion_klotet_vatgasfiaskot_i_sandviken_mil_20240229_1933031900.mp3" length="40622483" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Superutsläppen av metan – upptäcks av satelliter (REPRIS)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.</p><p>Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.</p><p>Programmet sände första gången 15 oktober 2023.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Damian Carrington</strong> - miljöredaktör The Guardian</p><p><strong>Lena Höglund Isaksson</strong> - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike</p><p><strong>Daniel Jacob</strong> - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA</p><p><strong>Flora Witkowski</strong> - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.</p><p><strong>Mats Björsell</strong> - klimatanalytiker vid Naturvårdverket</p><p></p><p></p><p><strong>Daniel Värjö</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p><p>Musik som spelas i programmet:</p><p></p><ul><li><p>Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and Fall</p><p>Album: Power Tool Sound Effects</p><p>Bolag: Hot Ideas 2016</p><p></p></li></ul><p>I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket.&nbsp;</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2346636</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2346636</guid>
      <pubDate>Sun, 25 Feb 2024 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.</p><p>Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.</p><p>Programmet sände första gången 15 oktober 2023.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Damian Carrington</strong> - miljöredaktör The Guardian</p><p><strong>Lena Höglund Isaksson</strong> - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike</p><p><strong>Daniel Jacob</strong> - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA</p><p><strong>Flora Witkowski</strong> - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.</p><p><strong>Mats Björsell</strong> - klimatanalytiker vid Naturvårdverket</p><p></p><p></p><p><strong>Daniel Värjö</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p><p>Musik som spelas i programmet:</p><p></p><ul><li><p>Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and Fall</p><p>Album: Power Tool Sound Effects</p><p>Bolag: Hot Ideas 2016</p><p></p></li></ul><p>I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket.&nbsp;</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Superutsläppen,av,metan,upptäcks,av,satelliter,(REPRIS)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f255b363-8eb7-4718-84a5-ae465a0ee543.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/vetenskapsradion_klotet_superutslappen_av_metan__uppt_20240227_1646385027.mp3" length="39009012" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alpkrisen - när bergen rasar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorter</p><p>Följ med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - <a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/artikel/747431">att försöka rädda glaciären med fleeceduk</a>. Hur har det gått? </p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Dani Meyer </strong>- alpinist</p><p><strong>Ruzica Dadic</strong> - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska Davos</p><p><strong>Urs Elminger</strong> - Gothard Sportbahnen AG</p><p><strong>Erik Huss</strong> - glaciolog och miljökonsult</p><p><strong>Antoine Blanc </strong>- service de restauration des terrains en montagne</p><p><strong>Ludovic Ravanel</strong> - permafrostforskare<strong><br></strong></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Kristian Åström</strong> - reporter</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2344766</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2344766</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Feb 2024 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorter</p><p>Följ med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - <a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/artikel/747431">att försöka rädda glaciären med fleeceduk</a>. Hur har det gått? </p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Dani Meyer </strong>- alpinist</p><p><strong>Ruzica Dadic</strong> - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska Davos</p><p><strong>Urs Elminger</strong> - Gothard Sportbahnen AG</p><p><strong>Erik Huss</strong> - glaciolog och miljökonsult</p><p><strong>Antoine Blanc </strong>- service de restauration des terrains en montagne</p><p><strong>Ludovic Ravanel</strong> - permafrostforskare<strong><br></strong></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Kristian Åström</strong> - reporter</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Alpkrisen,när,bergen,rasar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/94434139-5280-4107-82fd-da337a929876.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:05</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20240215_1646598620.mp3" length="40431535" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Grönmålning – klimatarbetets oönskade fripassagerare]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning. &nbsp;</p><p>Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den.</p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Fredrik Sandby</strong> – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i Danmark</p><p><strong>Erik Bengtsson</strong> forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.</p><p><strong>Anna Gunnarsson - </strong>jurist på Konsumentverket</p><p><strong>Tom Calamai</strong> - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i Paris</p><p><strong>Oana Balalau - </strong>handledare och forskare vid Inria–instiutet i Paris</p><p><strong>Majkel Sten</strong> – mässbesökare</p><p><strong>Tony Gunnarsson - </strong>utredare vid konsumentorganisationen M Sverige</p><p><strong>Fredrik Isaksson </strong>- försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB,</p><p><strong>Christian Sandström</strong> - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping</p><p><strong>Lasse Edfast -</strong> reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson </strong>- programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2338985</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2338985</guid>
      <pubDate>Sun, 11 Feb 2024 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning. &nbsp;</p><p>Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den.</p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Fredrik Sandby</strong> – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i Danmark</p><p><strong>Erik Bengtsson</strong> forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.</p><p><strong>Anna Gunnarsson - </strong>jurist på Konsumentverket</p><p><strong>Tom Calamai</strong> - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i Paris</p><p><strong>Oana Balalau - </strong>handledare och forskare vid Inria–instiutet i Paris</p><p><strong>Majkel Sten</strong> – mässbesökare</p><p><strong>Tony Gunnarsson - </strong>utredare vid konsumentorganisationen M Sverige</p><p><strong>Fredrik Isaksson </strong>- försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB,</p><p><strong>Christian Sandström</strong> - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping</p><p><strong>Lasse Edfast -</strong> reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson </strong>- programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Grönmålning,klimatarbetets,oönskade,fripassagerare]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/dc35a956-b4c7-4d52-a4d5-6f3f36200282.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/vetenskapsradion_klotet_gronmalning__klimatarbetets_o_20240218_1529569752.mp3" length="37672714" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Dödsdömd snö i urspårat klimat]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.</p><p>Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.</p><h2 class="mellanrubrik">Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.</h2><p>Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver. </p><p><strong>&nbsp;</strong></p><p><strong>Medverkande</strong></p><p><strong>Anna-Maria Fjällström – </strong>renskötare i Arjeplog</p><p><strong>Ninis Rosqvist</strong> – professor i geografi vid Stockholms universitet</p><p><strong>Sverker Sörlin</strong> – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Andreas Aldervi</strong> - tekniker</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2337875</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2337875</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Feb 2024 13:05:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.</p><p>Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.</p><h2 class="mellanrubrik">Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.</h2><p>Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver. </p><p><strong>&nbsp;</strong></p><p><strong>Medverkande</strong></p><p><strong>Anna-Maria Fjällström – </strong>renskötare i Arjeplog</p><p><strong>Ninis Rosqvist</strong> – professor i geografi vid Stockholms universitet</p><p><strong>Sverker Sörlin</strong> – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Andreas Aldervi</strong> - tekniker</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Dödsdömd,snö i,urspårat,klimat]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/0fc9348b-b095-40ac-a02b-f79ee8e0a9b1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/vetenskapsradion_klotet_dodsdomd_snoi_ursparat_klimat_20240201_1451220702.mp3" length="39377455" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Luftföroreningarnas förbannelse - och välsignelse]]></title>
      <description><![CDATA[<p> Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel.  Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.</p><h2 class="mellanrubrik">James Hansen får kritik från vissa forskare som anser att han är fel ute denna gång.</h2><p>Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.</p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Björn Gunér</strong> - reporter Vetenskapsradion</p><p><strong>Erik Kjellström</strong> - professor i klimatologi vid SMHI</p><p><strong>James Hansen</strong> - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth Institute</p><p><strong>Ilona Riipinen</strong> - professor atmosfärsvetenskap Stockholms Universitet</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2332858</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2332858</guid>
      <pubDate>Thu, 25 Jan 2024 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p> Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel.  Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.</p><h2 class="mellanrubrik">James Hansen får kritik från vissa forskare som anser att han är fel ute denna gång.</h2><p>Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.</p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Björn Gunér</strong> - reporter Vetenskapsradion</p><p><strong>Erik Kjellström</strong> - professor i klimatologi vid SMHI</p><p><strong>James Hansen</strong> - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth Institute</p><p><strong>Ilona Riipinen</strong> - professor atmosfärsvetenskap Stockholms Universitet</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Luftföroreningarnas,förbannelse,och,välsignelse]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/000c681f-b8c5-4f11-ba0f-34e06dabc5cd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[ Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel.  Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/01/vetenskapsradion_klotet_luftfororeningarnas_forbannels_20240125_1326024560.mp3" length="39377294" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Desperata forskare blir klimataktivister]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner.</p><p>-– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer.</p><p>Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält.</p><p>I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister.</p><p></p><p>&nbsp;MEDVERKANDE</p><p><strong>Jeannette Eggers</strong> - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet.</p><p><strong>Petter Kallioinen</strong> - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.</p><p><strong>Katrin Uba</strong> - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitet</p><p><strong>Alasdair Skelton</strong> – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet,</p><p><strong>Björn Hassler</strong> - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola.</p><p><strong>James Hansen</strong> – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA.</p><p></p><p><strong>Daniel Värjö</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2328402</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2328402</guid>
      <pubDate>Thu, 18 Jan 2024 14:55:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner.</p><p>-– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer.</p><p>Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält.</p><p>I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister.</p><p></p><p>&nbsp;MEDVERKANDE</p><p><strong>Jeannette Eggers</strong> - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet.</p><p><strong>Petter Kallioinen</strong> - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.</p><p><strong>Katrin Uba</strong> - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitet</p><p><strong>Alasdair Skelton</strong> – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet,</p><p><strong>Björn Hassler</strong> - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola.</p><p><strong>James Hansen</strong> – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA.</p><p></p><p><strong>Daniel Värjö</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Desperata,forskare,blir,klimataktivister]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4ff44505-4089-496d-8ca3-1358c4c956c5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/01/vetenskapsradion_klotet_desperata_forskare_blir_klimat_20240118_1600488473.mp3" length="38769038" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Älgen – så skapade vi skogens konungs uppgång och fall (REPRIS)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.</p><p>Samtidigt menar jägarna att &nbsp;älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.</p><p>Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. &nbsp;</p><p>Programmet sändes första gången i oktober i fjol.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Johan Frost</strong> - älgjägare</p><p><strong>Mattias Frost </strong>- älgjägare</p><p><strong>Tommy</strong> - älgjägare</p><p><strong>Göran Ericsson</strong> - professor i viltekologi vid SLU</p><p><strong>Ebba Henning Planck</strong> – viltspecialist på Skogsstyrelsen</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2323488</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2323488</guid>
      <pubDate>Thu, 11 Jan 2024 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.</p><p>Samtidigt menar jägarna att &nbsp;älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.</p><p>Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. &nbsp;</p><p>Programmet sändes första gången i oktober i fjol.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Johan Frost</strong> - älgjägare</p><p><strong>Mattias Frost </strong>- älgjägare</p><p><strong>Tommy</strong> - älgjägare</p><p><strong>Göran Ericsson</strong> - professor i viltekologi vid SLU</p><p><strong>Ebba Henning Planck</strong> – viltspecialist på Skogsstyrelsen</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Älgen,– så,skapade,vi,skogens,konungs,uppgång,och,fall,(REPRIS)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7dcc0522-8fc0-46ff-8904-31710718d669.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/01/vetenskapsradion_klotet_lgen_sa_skapade_vi_skogens_20240109_1540547529.mp3" length="39360559" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jakten på det klimatsmarta boendet (repris)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.</p><p>Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.</p><p>Programmet är en återutsändning från september 2023</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Pernilla Hagbert</strong> -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTH</p><p><strong>Kaj Granath -</strong> arkitekt och gästforskare på Chalmers i Göteborg</p><p><strong>Paula Femenias</strong> - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boende</p><p><strong>Stefan Moser</strong> - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i Bryssel</p><p><strong>Pau Garcia</strong> - byggnadsspecialist B3</p><p><strong>Tim McPhie</strong> - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energi</p><p><strong>Sofia och Joy</strong> - kollektivboende</p><p><strong>Lasse Edfast</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong>- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2320368</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2320368</guid>
      <pubDate>Sat, 06 Jan 2024 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.</p><p>Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.</p><p>Programmet är en återutsändning från september 2023</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Pernilla Hagbert</strong> -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTH</p><p><strong>Kaj Granath -</strong> arkitekt och gästforskare på Chalmers i Göteborg</p><p><strong>Paula Femenias</strong> - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boende</p><p><strong>Stefan Moser</strong> - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i Bryssel</p><p><strong>Pau Garcia</strong> - byggnadsspecialist B3</p><p><strong>Tim McPhie</strong> - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energi</p><p><strong>Sofia och Joy</strong> - kollektivboende</p><p><strong>Lasse Edfast</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong>- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jakten,på,det,klimatsmarta,boendet,(repris)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/630d1ce2-be5b-4883-9698-34c9159b3b9f.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/01/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20240103_1255062026.mp3" length="39372836" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konsten att riva berget av matsvinn (repris)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.</p><h2 class="mellanrubrik">FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.</h2><p>Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.</p><p>Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. &nbsp;</p><p></p><p>Programmet är en återutsändning från september 2023.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Magnus Karlsson</strong>, <strong>Håkan Ask, </strong>miljöarbetare och <strong>Björn Larsson</strong>, vd, företaget Eco Retur i Helsingborg<br><strong>Karin Fritz</strong>, matsvinnsexpert Livsmedelsverket<br><strong>Johan Rockström</strong>, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdaminstitutet<br><strong>Jonas Rudenstam,</strong> Rudenstams bär och frukt i Jönköping<br><strong>Karin Lindow</strong>, matsvinnsexpert Jordbruksverket<br><strong>Ted Annerkull</strong>, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala Kommun<br><strong>Mattias Eriksson</strong>, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknik<br><strong>Pradeep Holmqvist</strong>, butikschef Matmissionen i Helsingborg</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson - </strong>reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare</p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2320365</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2320365</guid>
      <pubDate>Sat, 30 Dec 2023 17:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.</p><h2 class="mellanrubrik">FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.</h2><p>Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.</p><p>Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. &nbsp;</p><p></p><p>Programmet är en återutsändning från september 2023.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Magnus Karlsson</strong>, <strong>Håkan Ask, </strong>miljöarbetare och <strong>Björn Larsson</strong>, vd, företaget Eco Retur i Helsingborg<br><strong>Karin Fritz</strong>, matsvinnsexpert Livsmedelsverket<br><strong>Johan Rockström</strong>, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdaminstitutet<br><strong>Jonas Rudenstam,</strong> Rudenstams bär och frukt i Jönköping<br><strong>Karin Lindow</strong>, matsvinnsexpert Jordbruksverket<br><strong>Ted Annerkull</strong>, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala Kommun<br><strong>Mattias Eriksson</strong>, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknik<br><strong>Pradeep Holmqvist</strong>, butikschef Matmissionen i Helsingborg</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson - </strong>reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare</p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Konsten,att,riva berget,av,matsvinn,(repris)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ac31fbf3-b46c-487e-955c-5ddb6455d4d5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att ...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20231221_1334081950.mp3" length="39365540" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Julmejlet som väckte the Guardian - så blev klimatkrisen förstasidesstoff]]></title>
      <description><![CDATA[<p>London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från&nbsp;fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister.&nbsp;</p><p>Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? </p><h2 class="mellanrubrik">"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.</h2><p>Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. </p><p>Medverkande: <strong>Alan Rusbridger</strong>, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. <strong>Terry Macalister, </strong>frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". <strong>John Naughton</strong>, professor i Cambridge, <strong>Leo Hickman,</strong> chefredaktör för Carbon Brief, <strong>Phillip Inman</strong>, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.</p><p>Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet <a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/klimatkrisen-kunde-medierna-ha-berattat-en-battre-story-for-att-vacka-varlden-tidigare">här</a> nedan med kommentarer från <strong>Bengt Johansson</strong>, professor i journalistik, JMG och <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2314222</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2314222</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Dec 2023 14:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från&nbsp;fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister.&nbsp;</p><p>Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? </p><h2 class="mellanrubrik">"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.</h2><p>Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. </p><p>Medverkande: <strong>Alan Rusbridger</strong>, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. <strong>Terry Macalister, </strong>frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". <strong>John Naughton</strong>, professor i Cambridge, <strong>Leo Hickman,</strong> chefredaktör för Carbon Brief, <strong>Phillip Inman</strong>, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.</p><p>Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet <a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/klimatkrisen-kunde-medierna-ha-berattat-en-battre-story-for-att-vacka-varlden-tidigare">här</a> nedan med kommentarer från <strong>Bengt Johansson</strong>, professor i journalistik, JMG och <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Julmejlet,som,väckte,the,Guardian,så,blev klimatkrisen,förstasidesstoff]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f8293c2a-48ff-484c-b3cc-878ef168e686.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:30:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/vetenskapsradion_klotet_julmejlet_som_vackte_the_guard_20231215_1519507972.mp3" length="29269028" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[”The End game”: Avtalet är klart – det fossila ska bort! Följ med under det dramatiska slutspelet bakom kulisserna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. </p><p>Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.</p><p>Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.</p><p></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2311498</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2311498</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Dec 2023 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. </p><p>Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.</p><p>Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.</p><p></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,”The,End,game”:,Avtalet,är,klart,det,fossila ska,bort!,Följ,med,under,det dramatiska slutspelet,bakom,kulisserna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/cf3499af-bb07-45a7-861d-a60384d769dc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/vetenskapsradion_klotet_the_end_game_avtalet_ar_kla_20240201_1615432591.mp3" length="34560816" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klotet sänder direkt från ödesmötet i Dubai]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar. Mötet har nått halvtid. Frågan är om det går att få fram ett avtal som gör att Parisavtalet ännu går att hålla.</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Mattias Frumerie </strong> - Sveriges chefsförhandlare </p><p><strong>Björn-Ola Linnér</strong> - klimatpolitikforskare</p><p><strong>Alice Gimbro Frisk</strong> - ungdomsdelegat</p><p><strong>Adrienne Sörbom </strong>- professor i sociologi vid Stockholms universitet</p><p><strong>Emma Modéer Wiking</strong> - hållbarhetschef Business Sweden</p><p></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare:</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent: </p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2307565</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2307565</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Dec 2023 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar. Mötet har nått halvtid. Frågan är om det går att få fram ett avtal som gör att Parisavtalet ännu går att hålla.</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Mattias Frumerie </strong> - Sveriges chefsförhandlare </p><p><strong>Björn-Ola Linnér</strong> - klimatpolitikforskare</p><p><strong>Alice Gimbro Frisk</strong> - ungdomsdelegat</p><p><strong>Adrienne Sörbom </strong>- professor i sociologi vid Stockholms universitet</p><p><strong>Emma Modéer Wiking</strong> - hållbarhetschef Business Sweden</p><p></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare:</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent: </p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klotet,sänder,direkt,från,ödesmötet,i,Dubai]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d587fb65-ca6a-467f-accf-d8c099726d25.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/vetenskapsradion_klotet_klotet_sander_direkt_fran_odes_20240201_1455268331.mp3" length="34590749" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[När sanden blev till guld]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Samhällsutvecklingen har skett i rasande fart och Dubai är idag inte bara en världsstad, utan alltså även platsen för COP 28, vilket beskrivits som både det största och ett av de viktigaste klimatmötena hittills.</p><h2 class="mellanrubrik">Förenade Arabemiraten är en mix av olja och satsning på en grönare framtid.</h2><p>Vetenskapsradion Klotet berättar historien om den remarkabla utvecklingen i värdlandet som nu satsar stort på fossilfri energi, samtidigt som dess produktion av olja bara fortsätter att öka.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Mikael Höök</strong> - forskare vid Uppsala universitet i global energiomställning</p><p><strong>Kristian Åström</strong> - Ekots ekonomikommentator</p><p><strong>Marie-Louise Kristola </strong>- Sveriges Radios klimatkorrespondent</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - reporter och programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2301052</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2301052</guid>
      <pubDate>Fri, 01 Dec 2023 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Samhällsutvecklingen har skett i rasande fart och Dubai är idag inte bara en världsstad, utan alltså även platsen för COP 28, vilket beskrivits som både det största och ett av de viktigaste klimatmötena hittills.</p><h2 class="mellanrubrik">Förenade Arabemiraten är en mix av olja och satsning på en grönare framtid.</h2><p>Vetenskapsradion Klotet berättar historien om den remarkabla utvecklingen i värdlandet som nu satsar stort på fossilfri energi, samtidigt som dess produktion av olja bara fortsätter att öka.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Mikael Höök</strong> - forskare vid Uppsala universitet i global energiomställning</p><p><strong>Kristian Åström</strong> - Ekots ekonomikommentator</p><p><strong>Marie-Louise Kristola </strong>- Sveriges Radios klimatkorrespondent</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - reporter och programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,När,sanden,blev,till,guld]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3dab1de2-7c2d-4445-95a4-b32080280d1b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:56</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av f...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/12/vetenskapsradion_klotet_nar_sanden_blev_till_guld_20231202_1038285204.mp3" length="39332808" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klotet special: Så skapade oljan det superrika landet bakom historiens största klimatmöte]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Från sju fattiga ökenriken, till en superrik oljenation på 50 år. Så skapade oljan värdnationen för vad som många menar är historiens största och viktigaste klimatmöte - COP 28.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <h2 class="mellanrubrik">Från öken till rikedom</h2><p>De sju monarkierna i Förenade Arabemiraten slogs samman till ett land tack vare de stora oljefynden i mitten av 1900-talet. Winston Churchills tidiga politiska karriär och en av historiens mest berömda miljöprofiler Jacques Cousteau, banade väg för oljan som idag lett fram till en oöverträffat snabb ansamling av rikedom och samhällsutveckling i landet.</p><h2 class="mellanrubrik">Leder rekordstort klimatmöte</h2><p>Fortfarande idag, när Förenade Arabemiraten ska leda vår tids största klimatmöte COP 28 i Dubai, är det den fossila oljan som får samhället att fungera och som dessutom driver vad som kallas för ”mellanösterns mest ambitiösa omställning”.</p><p></p><p>Veckans ordinarie Klotetprogram läggs ut klockan 18 på torsdag den 30 november.</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2298494</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2298494</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Nov 2023 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Från sju fattiga ökenriken, till en superrik oljenation på 50 år. Så skapade oljan värdnationen för vad som många menar är historiens största och viktigaste klimatmöte - COP 28.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <h2 class="mellanrubrik">Från öken till rikedom</h2><p>De sju monarkierna i Förenade Arabemiraten slogs samman till ett land tack vare de stora oljefynden i mitten av 1900-talet. Winston Churchills tidiga politiska karriär och en av historiens mest berömda miljöprofiler Jacques Cousteau, banade väg för oljan som idag lett fram till en oöverträffat snabb ansamling av rikedom och samhällsutveckling i landet.</p><h2 class="mellanrubrik">Leder rekordstort klimatmöte</h2><p>Fortfarande idag, när Förenade Arabemiraten ska leda vår tids största klimatmöte COP 28 i Dubai, är det den fossila oljan som får samhället att fungera och som dessutom driver vad som kallas för ”mellanösterns mest ambitiösa omställning”.</p><p></p><p>Veckans ordinarie Klotetprogram läggs ut klockan 18 på torsdag den 30 november.</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klotet,special:,Så,skapade,oljan,det,superrika,landet bakom,historiens,största,klimatmöte]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/64dd24b5-0559-4abf-8995-36dcafcc591a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:19:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Från sju fattiga ökenriken, till en superrik oljenation på 50 år. Så skapade oljan värdnationen för vad som många menar är historiens största och viktigaste klimatmöte - COP 28.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/11/vetenskapsradion_klotet_klotet_special_sa_skapade_olj_20231129_0940414906.mp3" length="18775459" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Uppväxt under giftig himmel]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets Lina Malers har besökt 12-åriga Hassans familj utanför Basra där palmerna vid huset intill oljefälten färgats svarta av lågorna.</p><p>Hör experter om hur eldningen globalt av överskottsgas vid oljeborrning förändrar vår miljö men också om försöken att bättre ta tillvara på bränslet.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Hassan</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Zahraa</strong>&nbsp;- barn, närboende till oljefälten</p><p><strong>Frqad Youssef Wahab</strong>&nbsp;- närboende till oljefälten</p><p><strong>Alia</strong>&nbsp;- närboende till oljefälten</p><p><strong>Rafed Adel Aboud</strong>&nbsp;- sjukhuschef, onkolog</p><p><strong>Mahdi Hassan</strong>&nbsp;- chef för Basras människorättskontor</p><p><strong>Fatma</strong>&nbsp;- barn, cancersjuk</p><p><strong>Abbas al-Hassani</strong>&nbsp;- barnkirurg, sjukhuschef</p><p><strong>Asem Jihad</strong>&nbsp;- talesperson för oljedepartementet</p><p><strong>Kaddori Salim&nbsp;</strong>- chef&nbsp;Basra Oil Company</p><p><strong>Bashir al-Jubbari&nbsp;</strong>- närboende till oljefälten</p><p><strong>Abdul Halim Ali&nbsp;</strong>- meteorolog specialiserad på luftföroreningar</p><p><strong>Nuri Abdel Nabi Nasser</strong>&nbsp;- professor i miljö och biologi</p><p><strong>Ali</strong>&nbsp;- ansvarig för luftmätningar Basras miljödirektorat</p><p><strong>Kareem Abd Rekhais&nbsp;</strong>- chef för miljödirektoratet</p><p><strong>Bashar</strong>&nbsp;-anställd vid gasfabriken i Basra</p><p><strong>Mohannad</strong>&nbsp;-anställd vid gasfabriken i Basra</p><p><strong>Marfa Kadhem Al-Asadi</strong>&nbsp;- vicechef över gasfabriken i Basra</p><p><strong>Noam Raydan</strong>&nbsp;- energianalytiker, Washington Institute</p><p><strong>Sarah Steimer</strong> - forskare i atmosfärvetenskap vid Stockholms universitet</p><p><strong>Lina Malers</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2295384</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2295384</guid>
      <pubDate>Fri, 24 Nov 2023 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets Lina Malers har besökt 12-åriga Hassans familj utanför Basra där palmerna vid huset intill oljefälten färgats svarta av lågorna.</p><p>Hör experter om hur eldningen globalt av överskottsgas vid oljeborrning förändrar vår miljö men också om försöken att bättre ta tillvara på bränslet.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Hassan</strong>&nbsp;och&nbsp;<strong>Zahraa</strong>&nbsp;- barn, närboende till oljefälten</p><p><strong>Frqad Youssef Wahab</strong>&nbsp;- närboende till oljefälten</p><p><strong>Alia</strong>&nbsp;- närboende till oljefälten</p><p><strong>Rafed Adel Aboud</strong>&nbsp;- sjukhuschef, onkolog</p><p><strong>Mahdi Hassan</strong>&nbsp;- chef för Basras människorättskontor</p><p><strong>Fatma</strong>&nbsp;- barn, cancersjuk</p><p><strong>Abbas al-Hassani</strong>&nbsp;- barnkirurg, sjukhuschef</p><p><strong>Asem Jihad</strong>&nbsp;- talesperson för oljedepartementet</p><p><strong>Kaddori Salim&nbsp;</strong>- chef&nbsp;Basra Oil Company</p><p><strong>Bashir al-Jubbari&nbsp;</strong>- närboende till oljefälten</p><p><strong>Abdul Halim Ali&nbsp;</strong>- meteorolog specialiserad på luftföroreningar</p><p><strong>Nuri Abdel Nabi Nasser</strong>&nbsp;- professor i miljö och biologi</p><p><strong>Ali</strong>&nbsp;- ansvarig för luftmätningar Basras miljödirektorat</p><p><strong>Kareem Abd Rekhais&nbsp;</strong>- chef för miljödirektoratet</p><p><strong>Bashar</strong>&nbsp;-anställd vid gasfabriken i Basra</p><p><strong>Mohannad</strong>&nbsp;-anställd vid gasfabriken i Basra</p><p><strong>Marfa Kadhem Al-Asadi</strong>&nbsp;- vicechef över gasfabriken i Basra</p><p><strong>Noam Raydan</strong>&nbsp;- energianalytiker, Washington Institute</p><p><strong>Sarah Steimer</strong> - forskare i atmosfärvetenskap vid Stockholms universitet</p><p><strong>Lina Malers</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Uppväxt,under,giftig,himmel]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fb6adcb0-2b8c-473f-b3c6-09779d28bc74.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:47:14</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/11/vetenskapsradion_klotet_uppvaxt_under_giftig_himmel_20231124_1431108751.mp3" length="45378480" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fossila produktionen ökar – men tecken finns på snar vändning]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hittills har både produktionen och användningen av de fossila bränslena fortsatt att öka globalt, trots klimatmöten, internationella överenskommelser och att allt fler människor drabbas av extremväder kopplade till klimatförändringarna.&nbsp;</p><p>Samtidigt finns ändå tecken på att det fossila är nära en vändpunkt – en peak fossil fuels. Frågan är vad som krävs nu för att de fossila utsläppen ska minska och då även göra det i en tillräckligt snabb takt.</p><p>Medverkande</p><p><strong>Jan Bohnerth</strong> - tidigare anställd Exxon Mobil</p><p><strong>Ploy Achakulwisut</strong> - forskare vid SEI, Stockholm Environment institute</p><p><strong>Filip Johnsson</strong> - professor i energisystem vid Chalmers Tekniska Högskola</p><p><strong>Fatih Birol</strong> - VD för Internationella Energirådet</p><p><strong>Haitham Al Ghais</strong> - generalsekreterare OPEC</p><p><strong>Mikael Höök</strong> - lektor på Uppsala universitet och forskar om globala energisystem</p><p><strong>Lauri Myllyvirta - </strong>analytiker vid Centre for research on energy and clean air i Helsingfors och expert på utvecklingen i Kina.<br><br></p><p>Reporter - <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2291789</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2291789</guid>
      <pubDate>Thu, 16 Nov 2023 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hittills har både produktionen och användningen av de fossila bränslena fortsatt att öka globalt, trots klimatmöten, internationella överenskommelser och att allt fler människor drabbas av extremväder kopplade till klimatförändringarna.&nbsp;</p><p>Samtidigt finns ändå tecken på att det fossila är nära en vändpunkt – en peak fossil fuels. Frågan är vad som krävs nu för att de fossila utsläppen ska minska och då även göra det i en tillräckligt snabb takt.</p><p>Medverkande</p><p><strong>Jan Bohnerth</strong> - tidigare anställd Exxon Mobil</p><p><strong>Ploy Achakulwisut</strong> - forskare vid SEI, Stockholm Environment institute</p><p><strong>Filip Johnsson</strong> - professor i energisystem vid Chalmers Tekniska Högskola</p><p><strong>Fatih Birol</strong> - VD för Internationella Energirådet</p><p><strong>Haitham Al Ghais</strong> - generalsekreterare OPEC</p><p><strong>Mikael Höök</strong> - lektor på Uppsala universitet och forskar om globala energisystem</p><p><strong>Lauri Myllyvirta - </strong>analytiker vid Centre for research on energy and clean air i Helsingfors och expert på utvecklingen i Kina.<br><br></p><p>Reporter - <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Fossila,produktionen ökar,men,tecken,finns,på,snar,vändning]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6cebcab3-c6a8-4839-9568-833ab57e702e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/11/vetenskapsradion_klotet_fossila_produktionenokar__me_20231116_1642051468.mp3" length="39381537" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skogsägare på klimatkurs till framtiden]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp.</p><h2 class="mellanrubrik">SMHI är värd för kursen i klimatanpassning för den som arbetar med skogen.</h2><p>Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Alexandra Birger Röör,</strong> SMHI<br><strong>Erik Westin,</strong> Skogsstyrelsen<br><strong>Ingela Olofson</strong>, skogsägare<br><strong>Martin Sundström</strong>, skogsägare<br><strong>Fredrik Daveby,</strong> skogsägare<br><strong>Mattias Sparv,</strong> Skogsstyrelsen<br><strong>Christian Rönnebring,</strong> SMHI<br><strong>Adam Felton</strong>, SLU<br><strong>Anders Egonson</strong>, skogsägare<br><strong>Christina Henriksson</strong>, skogsägare<br><strong>Lars Vikinge,</strong> skogsägare<br><strong>Daniel Värjö, </strong>reporter Klotet<br></p><p class="call-to-action th-bg-color-light"><br><br>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson - </strong>reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare</p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2285551</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2285551</guid>
      <pubDate>Sun, 12 Nov 2023 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp.</p><h2 class="mellanrubrik">SMHI är värd för kursen i klimatanpassning för den som arbetar med skogen.</h2><p>Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Alexandra Birger Röör,</strong> SMHI<br><strong>Erik Westin,</strong> Skogsstyrelsen<br><strong>Ingela Olofson</strong>, skogsägare<br><strong>Martin Sundström</strong>, skogsägare<br><strong>Fredrik Daveby,</strong> skogsägare<br><strong>Mattias Sparv,</strong> Skogsstyrelsen<br><strong>Christian Rönnebring,</strong> SMHI<br><strong>Adam Felton</strong>, SLU<br><strong>Anders Egonson</strong>, skogsägare<br><strong>Christina Henriksson</strong>, skogsägare<br><strong>Lars Vikinge,</strong> skogsägare<br><strong>Daniel Värjö, </strong>reporter Klotet<br></p><p class="call-to-action th-bg-color-light"><br><br>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson - </strong>reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare</p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Skogsägare,på,klimatkurs,till,framtiden]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fad47adf-abd3-4a8d-bf07-3c5edfe1efc5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/11/vetenskapsradion_klotet_skogsagare_pa_klimatkurs_till_20231115_1717378242.mp3" length="39344370" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Lemurerna larmar: Madagaskars unika natur på väg att försvinna (Repris)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik">Klotet söker efter den hotade lemuren indrin</h2><p>Följ med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.</p><p>Medverkande: <strong>Alexandre Antonelli,</strong> forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. <strong>Youssuf Martin</strong>, direktör Mitsinjo, <strong>Gaëlle Borgia</strong>, klimatjournalist. <strong>Jean-Philippe Palasi</strong>, grundare för organisationen INDRI.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">&nbsp;Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter:<strong> Fanny Hedenmo</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p><p><strong>Programmet sändes första gången i april i år.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2280318</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2280318</guid>
      <pubDate>Fri, 03 Nov 2023 11:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik">Klotet söker efter den hotade lemuren indrin</h2><p>Följ med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.</p><p>Medverkande: <strong>Alexandre Antonelli,</strong> forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. <strong>Youssuf Martin</strong>, direktör Mitsinjo, <strong>Gaëlle Borgia</strong>, klimatjournalist. <strong>Jean-Philippe Palasi</strong>, grundare för organisationen INDRI.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">&nbsp;Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter:<strong> Fanny Hedenmo</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p><p><strong>Programmet sändes första gången i april i år.</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Lemurerna,larmar:,Madagaskars,unika,natur,på,väg,att,försvinna,(Repris)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f4082662-e684-4c0c-b196-5d6b80aabb91.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/11/vetenskapsradion_klotet_lemurerna_larmar_madagaskars_20240219_1459477258.mp3" length="39361219" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Spelet om klimatet - så är läget med ländernas löften inför klimatmötet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, <strong>Maria Jernnäs </strong>i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, <strong>Mattias Frumerie</strong>; vi fångar honom i Singapore.</p><h2 class="mellanrubrik">Det fanns kompromissvilja och lösningsorientering när Linköpings universitet lajvade klimatmöte.</h2><p>Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.</p><p>COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.</p><p>Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. </p><p>Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner.&nbsp;</p><p>Medverkande i rollspelet:</p><p>Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : <strong>Melina Egelrud, David Karlsson</strong> och <strong>Lina Swartling.</strong><br>USA: <strong>Michelle Rosblad</strong> och <strong>Linnéa Åkesson</strong>.<br>Kina plus G77: <strong>Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg</strong> och <strong>Lea Ljungqvist.</strong><br>Saudiarabien plus övriga arabländer:<strong> John Nordberg </strong>och <strong>Matilda Svärdström</strong>.<br>EU: <strong>Camille Wang, Jesper Halvarsson</strong> och <strong>Amanda Axelsson</strong>.<br>Maldiverna och låglänta önationer:<strong> Moa Markus</strong> och <strong>Tuva Karhu.</strong><br>Ordförande: <strong>Marcus Eriksson, Kristian Lindblom</strong> och <strong>Josefine Asp.</strong><br>Lärare:<strong> Mathias Fridah</strong>l, docent och <strong>Mattias Hjerpe</strong>, docent, Linköpings universitet.<br></p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson - </strong>reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare</p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2267522</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2267522</guid>
      <pubDate>Thu, 26 Oct 2023 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, <strong>Maria Jernnäs </strong>i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, <strong>Mattias Frumerie</strong>; vi fångar honom i Singapore.</p><h2 class="mellanrubrik">Det fanns kompromissvilja och lösningsorientering när Linköpings universitet lajvade klimatmöte.</h2><p>Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.</p><p>COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.</p><p>Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. </p><p>Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner.&nbsp;</p><p>Medverkande i rollspelet:</p><p>Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : <strong>Melina Egelrud, David Karlsson</strong> och <strong>Lina Swartling.</strong><br>USA: <strong>Michelle Rosblad</strong> och <strong>Linnéa Åkesson</strong>.<br>Kina plus G77: <strong>Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg</strong> och <strong>Lea Ljungqvist.</strong><br>Saudiarabien plus övriga arabländer:<strong> John Nordberg </strong>och <strong>Matilda Svärdström</strong>.<br>EU: <strong>Camille Wang, Jesper Halvarsson</strong> och <strong>Amanda Axelsson</strong>.<br>Maldiverna och låglänta önationer:<strong> Moa Markus</strong> och <strong>Tuva Karhu.</strong><br>Ordförande: <strong>Marcus Eriksson, Kristian Lindblom</strong> och <strong>Josefine Asp.</strong><br>Lärare:<strong> Mathias Fridah</strong>l, docent och <strong>Mattias Hjerpe</strong>, docent, Linköpings universitet.<br></p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson - </strong>reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare</p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Spelet,om,klimatet,så,är,läget,med,ländernas,löften,inför,klimatmötet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f984f45a-bb4e-455f-9ba2-240d8a2dbeb9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/10/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20231026_1514206842.mp3" length="39378980" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatutredaren Hasslers förslag: ”omformulera klimatmålen”]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer.</p><p>Det som föreslås är bland annat att se över de svenska klimatmålen till 2030 för att baseras på EUs och att införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem. I ett sådant system ska koldioxidutsläppen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler kosta mer. Det kan leda till högre bränslepriser.</p><p>Utredningen är ett viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.</p><p>Medverkande:<br><strong>John Hassler</strong> - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.<br><strong>Thomas Sterner</strong> - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet<br><strong>Mikael Karlsson</strong> - docent i miljövetenskap Uppsala universitet<br><strong>Romina Pourmokhtari</strong>, klimat- och miljöminister.</p><p></p><p><strong>Daniel Värjö - </strong>reporter </p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare </p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent <br><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2274062</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2274062</guid>
      <pubDate>Thu, 19 Oct 2023 12:15:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer.</p><p>Det som föreslås är bland annat att se över de svenska klimatmålen till 2030 för att baseras på EUs och att införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem. I ett sådant system ska koldioxidutsläppen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler kosta mer. Det kan leda till högre bränslepriser.</p><p>Utredningen är ett viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.</p><p>Medverkande:<br><strong>John Hassler</strong> - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.<br><strong>Thomas Sterner</strong> - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet<br><strong>Mikael Karlsson</strong> - docent i miljövetenskap Uppsala universitet<br><strong>Romina Pourmokhtari</strong>, klimat- och miljöminister.</p><p></p><p><strong>Daniel Värjö - </strong>reporter </p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare </p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent <br><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatutredaren,Hasslers,förslag:,”omformulera,klimatmålen”]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/85202188-5e6e-40ee-a9ec-35cf6edc4b6f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/10/vetenskapsradion_klotet_klimatutredaren_hasslers_forsl_20231020_0943190607.mp3" length="39353636" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Superutsläppen av metan – upptäcks av satelliter]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.</p><p>Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.</p><p></p><p>Korrigering: I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket.&nbsp;</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Damian Carrington</strong> - miljöredaktör The Guardian</p><p><strong>Lena Höglund Isaksson</strong> - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike</p><p><strong>Daniel Jacob</strong> - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA</p><p><strong>Flora Witkowski</strong> - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.</p><p><strong>Mats Björsell</strong> - klimatanalytiker vid Naturvårdverket</p><p></p><p></p><p><strong>Daniel Värjö</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2270241</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2270241</guid>
      <pubDate>Sun, 15 Oct 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.</p><p>Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.</p><p></p><p>Korrigering: I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket.&nbsp;</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Damian Carrington</strong> - miljöredaktör The Guardian</p><p><strong>Lena Höglund Isaksson</strong> - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike</p><p><strong>Daniel Jacob</strong> - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA</p><p><strong>Flora Witkowski</strong> - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.</p><p><strong>Mats Björsell</strong> - klimatanalytiker vid Naturvårdverket</p><p></p><p></p><p><strong>Daniel Värjö</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Superutsläppen,av,metan,upptäcks,av,satelliter]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f255b363-8eb7-4718-84a5-ae465a0ee543.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2024/02/vetenskapsradion_klotet_superutslappen_av_metan__uppt_20240227_1703254596.mp3" length="39009003" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Älgen – så skapade vi skogens konungs uppgång och fall]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.</p><p>Samtidigt menar jägarna att &nbsp;älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.</p><p>Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. &nbsp;</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Johan Frost</strong> - älgjägare</p><p><strong>Mattias Frost </strong>- älgjägare</p><p><strong>Tommy</strong> - älgjägare</p><p><strong>Göran Ericsson</strong> - professor i viltekologi vid SLU</p><p><strong>Ebba Henning Planck</strong> – viltspecialist på Skogsstyrelsen</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2263902</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2263902</guid>
      <pubDate>Thu, 05 Oct 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.</p><p>Samtidigt menar jägarna att &nbsp;älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.</p><p>Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. &nbsp;</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Johan Frost</strong> - älgjägare</p><p><strong>Mattias Frost </strong>- älgjägare</p><p><strong>Tommy</strong> - älgjägare</p><p><strong>Göran Ericsson</strong> - professor i viltekologi vid SLU</p><p><strong>Ebba Henning Planck</strong> – viltspecialist på Skogsstyrelsen</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Älgen,– så,skapade,vi,skogens,konungs,uppgång,och,fall]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7dcc0522-8fc0-46ff-8904-31710718d669.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/10/vetenskapsradion_klotet_lgen_sa_skapade_vi_skogens_20231009_0845320520.mp3" length="40308029" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatkompensation – räddning eller illusion]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk.</p><p>Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelar</p><p></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Sandra Lindström</strong> - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid Energimyndigheten</p><p><strong>Kenneth Möllersten</strong> - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.</p><p><strong>Kaj Török </strong>- hållbarhetschef MAX</p><p><strong>Simon Evans </strong>- expert Carbon Brief</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">skriv till oss: vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - Reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2259893</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2259893</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Sep 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk.</p><p>Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelar</p><p></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Sandra Lindström</strong> - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid Energimyndigheten</p><p><strong>Kenneth Möllersten</strong> - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.</p><p><strong>Kaj Török </strong>- hållbarhetschef MAX</p><p><strong>Simon Evans </strong>- expert Carbon Brief</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">skriv till oss: vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - Reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatkompensation,räddning,eller,illusion]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d942eb61-15ea-45c1-bdea-9c27a33852fe.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/09/vetenskapsradion_klotet_klimatkompensation__raddning_20230929_1332079329.mp3" length="39372914" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konsten att riva berget av matsvinn]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.</p><h2 class="mellanrubrik">FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.</h2><p>Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.</p><p>Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. &nbsp;</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Magnus Karlsson</strong>, <strong>Håkan Ask, </strong>miljöarbetare och <strong>Björn Larsson</strong>, vd, företaget Eco Retur i Helsingborg<br><strong>Karin Fritz</strong>, matsvinnsexpert Livsmedelsverket<br><strong>Johan Rockström</strong>, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdaminstitutet<br><strong>Jonas Rudenstam,</strong> Rudenstams bär och frukt i Jönköping<br><strong>Karin Lindow</strong>, matsvinnsexpert Jordbruksverket<br><strong>Ted Annerkull</strong>, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala Kommun<br><strong>Mattias Eriksson</strong>, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknik<br><strong>Pradeep Holmqvist</strong>, butikschef Matmissionen i Helsingborg</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson - </strong>reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare</p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2253982</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2253982</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Sep 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.</p><h2 class="mellanrubrik">FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.</h2><p>Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.</p><p>Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. &nbsp;</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Magnus Karlsson</strong>, <strong>Håkan Ask, </strong>miljöarbetare och <strong>Björn Larsson</strong>, vd, företaget Eco Retur i Helsingborg<br><strong>Karin Fritz</strong>, matsvinnsexpert Livsmedelsverket<br><strong>Johan Rockström</strong>, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdaminstitutet<br><strong>Jonas Rudenstam,</strong> Rudenstams bär och frukt i Jönköping<br><strong>Karin Lindow</strong>, matsvinnsexpert Jordbruksverket<br><strong>Ted Annerkull</strong>, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala Kommun<br><strong>Mattias Eriksson</strong>, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknik<br><strong>Pradeep Holmqvist</strong>, butikschef Matmissionen i Helsingborg</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson - </strong>reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson - </strong>programledare</p><p><strong>Anders Wennersten - </strong>producent</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Konsten,att,riva berget,av,matsvinn]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ac31fbf3-b46c-487e-955c-5ddb6455d4d5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:22</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att ...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/09/vetenskapsradion_klotet_konsten_att_rivaberget_av_mat_20230922_0836207640.mp3" length="39734880" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Förgiftade av evighetskemikalier – vem tar ansvar för de drabbade?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö.</p><p></p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Mattias Öberg</strong> - toxikolog KI</p><p><strong>Herman Afzelius</strong> - ordförande PFAS föreningen, Kallinge</p><p><strong>Martin Johansson</strong> - ledamot PFAS föreningen, Kallinge</p><p><strong>Lollo Karlsson</strong> - ledamot PFAS föreningen, Kallinge</p><p><strong>Eva Lindell-Frantz</strong> - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitet</p><p></p><p><strong>Daniel Värjö</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2251356</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2251356</guid>
      <pubDate>Fri, 15 Sep 2023 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö.</p><p></p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Mattias Öberg</strong> - toxikolog KI</p><p><strong>Herman Afzelius</strong> - ordförande PFAS föreningen, Kallinge</p><p><strong>Martin Johansson</strong> - ledamot PFAS föreningen, Kallinge</p><p><strong>Lollo Karlsson</strong> - ledamot PFAS föreningen, Kallinge</p><p><strong>Eva Lindell-Frantz</strong> - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitet</p><p></p><p><strong>Daniel Värjö</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Förgiftade,av,evighetskemikalier,vem,tar,ansvar,för,de,drabbade?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2aeb779c-a6bb-44e1-930b-cf489831b11d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:58</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/09/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_forgif_20230914_1106081742.mp3" length="39354068" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Från gruva till superbatteri – så kan gamla stenbrott bli hela Sveriges powerbank]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vattenkraftverk kan byggas om så att vatten, efter att det gått igenom turbiner, pumpas tillbaka till en högre nivå för att därigenom gång på gång kunna ge ny energi. Tekniken har använts tidigare men ser nu ut att kunna få en renässans. Motsvarande princip kan användas genom att vatten får falla fritt genom en turbin mellan en sjö och intilliggande nedlagda gruvhål.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Anders Jonsson</strong> - vd Sundsvall Energi</p><p><strong>Ingrid Esbjörnsson</strong> - Vattenfall</p><p><strong>Per-Erik Persson </strong>- Vattenfall</p><p><strong>Håkan Johansson</strong> - markägare Norberg</p><p><strong>Thomas Johansson</strong> - vd gruvlagringsbolaget Mine Storage</p><p><strong>Anna Wolf</strong> - doktor i energisystem, vice vd Power Circle</p><p></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Christer Sunesson</strong> - reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2247159</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2247159</guid>
      <pubDate>Thu, 07 Sep 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden!</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vattenkraftverk kan byggas om så att vatten, efter att det gått igenom turbiner, pumpas tillbaka till en högre nivå för att därigenom gång på gång kunna ge ny energi. Tekniken har använts tidigare men ser nu ut att kunna få en renässans. Motsvarande princip kan användas genom att vatten får falla fritt genom en turbin mellan en sjö och intilliggande nedlagda gruvhål.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Anders Jonsson</strong> - vd Sundsvall Energi</p><p><strong>Ingrid Esbjörnsson</strong> - Vattenfall</p><p><strong>Per-Erik Persson </strong>- Vattenfall</p><p><strong>Håkan Johansson</strong> - markägare Norberg</p><p><strong>Thomas Johansson</strong> - vd gruvlagringsbolaget Mine Storage</p><p><strong>Anna Wolf</strong> - doktor i energisystem, vice vd Power Circle</p><p></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Christer Sunesson</strong> - reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Från,gruva,till,superbatteri,så,kan,gamla,stenbrott,bli,hela,Sveriges,powerbank]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/944e0d9b-fde5-48bc-a46f-d9d843cafdd3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden!]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/09/vetenskapsradion_klotet_fran_gruva_till_superbatteri__20230907_1827465755.mp3" length="39367736" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jakten på det klimatsmarta boendet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.</p><p>Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Pernilla Hagbert</strong> -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTH</p><p><strong>Kaj Granath -</strong> arkitekt och gästforskare på Chalmers i Göteborg</p><p><strong>Paula Femenias</strong> - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boende</p><p><strong>Stefan Moser</strong> - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i Bryssel</p><p><strong>Pau Garcia</strong> - byggnadsspecialist B3</p><p><strong>Tim McPhie</strong> - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energi</p><p><strong>Sofia och Joy</strong> - kollektivboende</p><p><strong>Lasse Edfast</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong>- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2242220</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2242220</guid>
      <pubDate>Thu, 31 Aug 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.</p><p>Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.</p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Pernilla Hagbert</strong> -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTH</p><p><strong>Kaj Granath -</strong> arkitekt och gästforskare på Chalmers i Göteborg</p><p><strong>Paula Femenias</strong> - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boende</p><p><strong>Stefan Moser</strong> - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i Bryssel</p><p><strong>Pau Garcia</strong> - byggnadsspecialist B3</p><p><strong>Tim McPhie</strong> - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energi</p><p><strong>Sofia och Joy</strong> - kollektivboende</p><p><strong>Lasse Edfast</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong>- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jakten,på,det,klimatsmarta,boendet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/630d1ce2-be5b-4883-9698-34c9159b3b9f.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:57</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/08/vetenskapsradion_klotet_jakten_pa_det_klimatsmarta_boe_20230831_1705560455.mp3" length="42214264" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Extremsommaren - i klimatkrisens tid]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vilka samband som går att se mellan enskilda händelser som dessa och människans utsläpp av koldioxid, det är något den relativt nya attributionsforskningen försöker besvara.</p><p>Hör samtal om hur långt forskningen inom området kommit idag och teorier om hur resultatet av studierna bäst kommuniceras till allmänheten.</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> – programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Lotten Collin</strong> –programledare för Konflikt Sveriges Radio</p><p><strong>Marie- Louise Kristola</strong> - klimatkorrespondent Sveriges Radio</p><p><strong>Maria Wolrath-Söderberg </strong>–forskare i klimatretorik vid Södertörns högskola</p><p><strong>Gabriele Messori</strong>&nbsp;- attributionsforskare. Professor i meteorologi vid Uppsala Universitet.</p><p><strong>Clair Barnes</strong> – forskare brittiska Grantham-institutet</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2238300</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2238300</guid>
      <pubDate>Thu, 24 Aug 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vilka samband som går att se mellan enskilda händelser som dessa och människans utsläpp av koldioxid, det är något den relativt nya attributionsforskningen försöker besvara.</p><p>Hör samtal om hur långt forskningen inom området kommit idag och teorier om hur resultatet av studierna bäst kommuniceras till allmänheten.</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> – programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Lotten Collin</strong> –programledare för Konflikt Sveriges Radio</p><p><strong>Marie- Louise Kristola</strong> - klimatkorrespondent Sveriges Radio</p><p><strong>Maria Wolrath-Söderberg </strong>–forskare i klimatretorik vid Södertörns högskola</p><p><strong>Gabriele Messori</strong>&nbsp;- attributionsforskare. Professor i meteorologi vid Uppsala Universitet.</p><p><strong>Clair Barnes</strong> – forskare brittiska Grantham-institutet</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Extremsommaren,i,klimatkrisens,tid]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d8e8936b-5750-4463-9f8f-a002339852b6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/08/vetenskapsradion_klotet_extremsommaren__i_klimatkrise_20230824_1848101957.mp3" length="39381510" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Förödande sandstormar plågar Irak]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering. Stormarna är ett hot mot såväl ekonomi, hälsa och hållbarhet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hör reportage från Irak av frilansjournalisten <strong>Lina Malers</strong> som träffat drabbade familjer men också läkare som hjälper patienter med andningsbesvär, men också människor som försöker lindra problemen med den yrande sanden genom omfattande trädplanteringsprojekt.</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent</p><p></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Akram al-Salmani</strong> - grundare till företaget "Det gröna huset" som odlar upp växter som tål vattenbrist och hetta</p><p><strong>Ayad Abdelmoshsen</strong> - professor i miljöföroreningar vid universitetet i Mustanserive i Bagdad</p><p><strong>Firas Ali Majeed</strong> - forskare, verksam vid bland annat Al Farabi college i Bagdad</p><p><strong>Muhammad Sahib</strong> - ingenjör vid palmodlingen Fedek utanför Karbala i södra Irak</p><p><strong>Labeeb Kashif al-Getta </strong>- grundare till företaget Nakhla som vårdar Bagdads palmer</p><p><strong>Mahlagha, Medreke och Abdelrezk</strong> - barn som förlorat klasskamrater under sandstormarna</p><p><strong>Majone</strong> - fårägare som lever ute i Iraks vidsträckta ökenområden</p><p><strong>Muhammad al- Moalem</strong> - ansvarig för marknadsföring på palmodlingen Fedek</p><p><strong>Dhia Ismael</strong> - chef på Jordbruksverkets avdelning för bekämpning av ökenspridning</p><p><strong>Jaafar Jotheri </strong>- geoarkeolog som studerar sandstormarnas framfart via satellitbilder.</p><p><strong>Ghosan Shakra Abdallah</strong> - driver ett apotek som även fungerar som akutmottagning</p><p><strong>Amer al- Jabri</strong> - talesperson för meteorologiska institutet i Bagdad</p><p><strong>Abdulrahman al- Mashadani</strong> - ekonomiprofessor</p><p><strong>Lamis Qatri</strong> - invånare i Anbar som har uppsökt sjukhus flera gånger för andningssvårigheter.</p><p><strong>Munawar </strong>och <strong>Hussein al Nimrawi</strong> - boende i öknen som fått sitt tält sönderslitet av sandstormarna</p><p><strong>Riad Sabti Abbas</strong> - ingenjör på jordbruksverkets avdelning för ökenbekämpning</p><p><strong>Samir</strong> - en av grundarna till organisationen Tasgheer, unga volontärer som odlar träd i Bagdad.</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2199934</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2199934</guid>
      <pubDate>Thu, 22 Jun 2023 07:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering. Stormarna är ett hot mot såväl ekonomi, hälsa och hållbarhet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hör reportage från Irak av frilansjournalisten <strong>Lina Malers</strong> som träffat drabbade familjer men också läkare som hjälper patienter med andningsbesvär, men också människor som försöker lindra problemen med den yrande sanden genom omfattande trädplanteringsprojekt.</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent</p><p></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Akram al-Salmani</strong> - grundare till företaget "Det gröna huset" som odlar upp växter som tål vattenbrist och hetta</p><p><strong>Ayad Abdelmoshsen</strong> - professor i miljöföroreningar vid universitetet i Mustanserive i Bagdad</p><p><strong>Firas Ali Majeed</strong> - forskare, verksam vid bland annat Al Farabi college i Bagdad</p><p><strong>Muhammad Sahib</strong> - ingenjör vid palmodlingen Fedek utanför Karbala i södra Irak</p><p><strong>Labeeb Kashif al-Getta </strong>- grundare till företaget Nakhla som vårdar Bagdads palmer</p><p><strong>Mahlagha, Medreke och Abdelrezk</strong> - barn som förlorat klasskamrater under sandstormarna</p><p><strong>Majone</strong> - fårägare som lever ute i Iraks vidsträckta ökenområden</p><p><strong>Muhammad al- Moalem</strong> - ansvarig för marknadsföring på palmodlingen Fedek</p><p><strong>Dhia Ismael</strong> - chef på Jordbruksverkets avdelning för bekämpning av ökenspridning</p><p><strong>Jaafar Jotheri </strong>- geoarkeolog som studerar sandstormarnas framfart via satellitbilder.</p><p><strong>Ghosan Shakra Abdallah</strong> - driver ett apotek som även fungerar som akutmottagning</p><p><strong>Amer al- Jabri</strong> - talesperson för meteorologiska institutet i Bagdad</p><p><strong>Abdulrahman al- Mashadani</strong> - ekonomiprofessor</p><p><strong>Lamis Qatri</strong> - invånare i Anbar som har uppsökt sjukhus flera gånger för andningssvårigheter.</p><p><strong>Munawar </strong>och <strong>Hussein al Nimrawi</strong> - boende i öknen som fått sitt tält sönderslitet av sandstormarna</p><p><strong>Riad Sabti Abbas</strong> - ingenjör på jordbruksverkets avdelning för ökenbekämpning</p><p><strong>Samir</strong> - en av grundarna till organisationen Tasgheer, unga volontärer som odlar träd i Bagdad.</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Förödande,sandstormar,plågar,Irak]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6a2aa61e-095c-452e-acec-40f20113d5f6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering. Stormarna...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/vetenskapsradion_klotet_forodande_sandstormar_plagar_i_20230622_1002513786.mp3" length="39840560" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vårens extremväder avslöjar klimatkrisens fart]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vädret har under de senaste månaderna lett till en rad svåra katastrofer. Från Arktis fortsätter larmrapporterna komma om ett allt mindre istäcke och i Stilla Havet har åter väderfenomenet El Nino kommit till liv. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Danmark slår torkan mot&nbsp;jordbruket och i Ungern sjunker hela tiden vattennivån i landets största sjö.</p><p>Norra Italien och norra Sverige har drabbats av kraftiga översvämningar. I andra delar av länderna skapar tvärtom torkan stora problem.</p><p>Hör de senaste från forskarvärlden om vad de senaste observationerna säger om hur långt klimatförändringarna nått hittills och få en framåtblick mot vad som kan vänta. Fokus blir på vatten- och isförhållandena på jorden.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Michael Tjernström </strong>- professor i meteorologi, forskningsledare på isbrytaren Oden</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - Sveriges Radios klimatkorrespondent</p><p><strong>Johan Rockström </strong>- professor i miljövetenskap. Chef för Potsdam-institutet i Berlin.</p><p><strong>Erik Kjellström</strong> - professor i klimatologi</p><p></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2196022</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2196022</guid>
      <pubDate>Thu, 15 Jun 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vädret har under de senaste månaderna lett till en rad svåra katastrofer. Från Arktis fortsätter larmrapporterna komma om ett allt mindre istäcke och i Stilla Havet har åter väderfenomenet El Nino kommit till liv. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Danmark slår torkan mot&nbsp;jordbruket och i Ungern sjunker hela tiden vattennivån i landets största sjö.</p><p>Norra Italien och norra Sverige har drabbats av kraftiga översvämningar. I andra delar av länderna skapar tvärtom torkan stora problem.</p><p>Hör de senaste från forskarvärlden om vad de senaste observationerna säger om hur långt klimatförändringarna nått hittills och få en framåtblick mot vad som kan vänta. Fokus blir på vatten- och isförhållandena på jorden.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Michael Tjernström </strong>- professor i meteorologi, forskningsledare på isbrytaren Oden</p><p><strong>Marie-Louise Kristola</strong> - Sveriges Radios klimatkorrespondent</p><p><strong>Johan Rockström </strong>- professor i miljövetenskap. Chef för Potsdam-institutet i Berlin.</p><p><strong>Erik Kjellström</strong> - professor i klimatologi</p><p></p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vårens,extremväder,avslöjar,klimatkrisens,fart]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/616b032e-9bb5-4cf9-b3cb-41f8125d1923.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:05</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vädret har under de senaste månaderna lett till en rad svåra katastrofer. Från Arktis fortsätter larmrapporterna komma om ett allt mindre istäcke och i Stilla Havet har åter väderfenomenet El Nino kommit till liv. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20230616_0000563558.mp3" length="40429656" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ny torvbrytning väcker ont blod hos klimataktivister]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Följ med till Grimsås i Västergötland - en av platserna i Sverige där ett företag planerar för att återuppta torvbrytning i industriell skala.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Torvmossar binder kol och är därför bra för klimatet - så länge det lämnas orörda och inte torrläggs. Planerna att återta verksamheten väcker&nbsp;därför protester bland&nbsp;närboende och aktivister.</p><p>Samtidigt experimenteras det såväl med att försöka hitta ersättningsalternativ till torven som att finna nya användningsområden för den.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Åsa Kasimir</strong> - torvmarksforskare</p><p><strong>Rita Larsson</strong> - projektledare Neova</p><p><strong>Jan Mastera </strong>- länsmiljömästare Länsstyrelsen Västra Götaland</p><p><strong>Jens Ekdal</strong> - Grimsåsbo /Grimsås samhällsförening</p><p><strong>Jesper Rydin</strong> - Grimsåsbo /Grimsås samhällsförening</p><p><strong>Helen Wahlgren</strong> - talesperson organisationen Återställ våtmarker</p><p><strong>Johan Dahlenborg </strong>- odlingsansvarig, Essunga plantskola</p><p><strong>Frida Nygård</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2192117</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2192117</guid>
      <pubDate>Thu, 08 Jun 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Följ med till Grimsås i Västergötland - en av platserna i Sverige där ett företag planerar för att återuppta torvbrytning i industriell skala.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Torvmossar binder kol och är därför bra för klimatet - så länge det lämnas orörda och inte torrläggs. Planerna att återta verksamheten väcker&nbsp;därför protester bland&nbsp;närboende och aktivister.</p><p>Samtidigt experimenteras det såväl med att försöka hitta ersättningsalternativ till torven som att finna nya användningsområden för den.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Åsa Kasimir</strong> - torvmarksforskare</p><p><strong>Rita Larsson</strong> - projektledare Neova</p><p><strong>Jan Mastera </strong>- länsmiljömästare Länsstyrelsen Västra Götaland</p><p><strong>Jens Ekdal</strong> - Grimsåsbo /Grimsås samhällsförening</p><p><strong>Jesper Rydin</strong> - Grimsåsbo /Grimsås samhällsförening</p><p><strong>Helen Wahlgren</strong> - talesperson organisationen Återställ våtmarker</p><p><strong>Johan Dahlenborg </strong>- odlingsansvarig, Essunga plantskola</p><p><strong>Frida Nygård</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ny,torvbrytning,väcker,ont,blod,hos klimataktivister]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c9e04254-33dd-4c56-8a8b-d30d3b0eaaac.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Följ med till Grimsås i Västergötland - en av platserna i Sverige där ett företag planerar för att återuppta torvbrytning i industriell skala.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/vetenskapsradion_klotet_ny_torvbrytning_vacker_ont_blo_20230608_1717372682.mp3" length="40812268" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Svenskarnas syn på naturen under 500 år]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vetenskapsradion Klotet gör flera nedslag i historien; under 15-, 17- och 1900-tal, där religionshistorikern David Thurfjell och miljöhistorikern Sverker Sörlin beskriver hur vi under de senaste 500 åren ser på och förvaltar den miljö vi lever i.</p><p>Dessutom reportage från fjällvärlden vid en trädgräns som nu hela tiden förflyttas till följd av klimatförändringarna och besök i en modern skog utanför Uppsala med planterade tallar på rad.</p><p>Programmet är en del av att Sveriges Radio uppmärksammar firandet av Sverige 500 år.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Lisa Öberg</strong> - fjällekolog</p><p><strong>Tomas Roslin</strong> - ekolog </p><p><strong>David Thurfjell</strong> - religionshistoriker</p><p><strong>Sverker Sörlin</strong> - miljöhistoriker</p><p><strong>Sara Sällström</strong> - reporter</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2190652</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2190652</guid>
      <pubDate>Thu, 01 Jun 2023 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vetenskapsradion Klotet gör flera nedslag i historien; under 15-, 17- och 1900-tal, där religionshistorikern David Thurfjell och miljöhistorikern Sverker Sörlin beskriver hur vi under de senaste 500 åren ser på och förvaltar den miljö vi lever i.</p><p>Dessutom reportage från fjällvärlden vid en trädgräns som nu hela tiden förflyttas till följd av klimatförändringarna och besök i en modern skog utanför Uppsala med planterade tallar på rad.</p><p>Programmet är en del av att Sveriges Radio uppmärksammar firandet av Sverige 500 år.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Lisa Öberg</strong> - fjällekolog</p><p><strong>Tomas Roslin</strong> - ekolog </p><p><strong>David Thurfjell</strong> - religionshistoriker</p><p><strong>Sverker Sörlin</strong> - miljöhistoriker</p><p><strong>Sara Sällström</strong> - reporter</p><p><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> - reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten </strong>- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Svenskarnas,syn,på,naturen,under,500,år]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5d710e4f-f793-4093-af73-37d2a22d3934.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande an...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/vetenskapsradion_klotet_svenskarnas_syn_pa_naturen_und_20230601_1748153371.mp3" length="43799914" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Konsumtionens klimatskuld - vår livsstil kräver jordklot som vi inte har]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bilåkandet, flygandet, köttätandet måste minska globalt. I Östersund har 150 anställda på sju företag kommit överens om att koldioxidbanta i 59 dagar. Att CO2-banta i grupp är en metod som kan funka enligt forskare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konsumtionens klimatskuld växer och växer och utsläppen från den&nbsp;är idag mångdubbelt större än vad jorden klarar av i längden. Koldioxidbudgeten krymper för varje dag och i juli 2029 är den slut enligt <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.mcc-berlin.net/en/research/co2-budget.html">Mercator Research Institute</a>.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>"59 days challenge" i Östersund engagerar 150 personer.</strong></h2><p>Det finns privata initiativ med ambitionen att leva klimatvänligare genom att minska på utsläppen. Klotet besöker Östersund där anställda på sju företag just nu minskar sina utsläpp av växthusgaser genom att sluta äta nötkött, minska på bilåkandet, matsvinnet, shoppandet och duschtiden. Den 1 juni är utmaningen "59 days challenge" över för denna gång. Första gången var 2019 när hotellet genomförde 59-dagarsutmaningen i samband med att två VM arrangerades i Östersund. Från det att det ena VM:et började och det andra hade sin sista dag var det just 59 dagar.</p><p>Vad behövs enligt forskningen för att medelsvensson ska ändra sina vanor och beteenden och hur långt räcker det? Samtidigt är det de allra rikaste i världen som släpper ut mest genom sin konsumtion.</p><p>Medverkande:<br><strong>Nicki Eby</strong>, hotelldirektör, <strong>Oliwia Frimert</strong>, receptionist, <strong>Adam Lagerblad</strong>, kökschef, <strong>Simone Engqvist</strong>, avdelningsledare på Clarion Hotel Grand i Östersund.<br><strong>Kristina (Kicki) Berger</strong>, regionchef, <strong>Ludde Lorentz</strong>, it-konsult på it-konsultbolaget Cygni i Östersund.<br><strong>Misse Wester</strong>, professor vid Lunds universitet, avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet.<br><strong>Carl Dalhammar,</strong> docent vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.<br><strong>Yvonne Augustsson</strong>, textilsakkunnig på Naturvårdsverket.<br><strong>Kimberly Nicholas, </strong>professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.<br><strong>Stefan Gössling,</strong> professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.<br><strong>Göran Finnveden, </strong>professor i miljöstrategisk analys på KTH, chef för&nbsp; forskningsprogrammet Mistra hållbar konsumtion.</p><p>Stycket från Örebro teater, Nästa andetag, är skrivet av <strong>Duncan MacMillan </strong>och översatt av <strong>Joachim Siegård.</strong> Skådespelare: <strong>Maria Simonsson Thulin</strong> och <strong>Hans Christian Thulin. </strong>Reporter i Örebro: <strong>Alfred Wreeby.</strong></p><p>Dokument som nämns i programmet: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://formas.se/analys-och-resultat/rapporter/2022-06-10-politik-och-styrning-for-hallbar-konsumtion.html">Politik och styrning för hållbar konsumtion</a> och <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.regeringen.se/contentassets/4a8366fdf6d84c2f929ab6e4a216e23f/sveriges-globala-klimatavtryck-sou-202215.pdf">SOU2022-15, Sveriges globala klimatuttryck</a>.</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2172873</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2172873</guid>
      <pubDate>Sun, 28 May 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bilåkandet, flygandet, köttätandet måste minska globalt. I Östersund har 150 anställda på sju företag kommit överens om att koldioxidbanta i 59 dagar. Att CO2-banta i grupp är en metod som kan funka enligt forskare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konsumtionens klimatskuld växer och växer och utsläppen från den&nbsp;är idag mångdubbelt större än vad jorden klarar av i längden. Koldioxidbudgeten krymper för varje dag och i juli 2029 är den slut enligt <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.mcc-berlin.net/en/research/co2-budget.html">Mercator Research Institute</a>.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>"59 days challenge" i Östersund engagerar 150 personer.</strong></h2><p>Det finns privata initiativ med ambitionen att leva klimatvänligare genom att minska på utsläppen. Klotet besöker Östersund där anställda på sju företag just nu minskar sina utsläpp av växthusgaser genom att sluta äta nötkött, minska på bilåkandet, matsvinnet, shoppandet och duschtiden. Den 1 juni är utmaningen "59 days challenge" över för denna gång. Första gången var 2019 när hotellet genomförde 59-dagarsutmaningen i samband med att två VM arrangerades i Östersund. Från det att det ena VM:et började och det andra hade sin sista dag var det just 59 dagar.</p><p>Vad behövs enligt forskningen för att medelsvensson ska ändra sina vanor och beteenden och hur långt räcker det? Samtidigt är det de allra rikaste i världen som släpper ut mest genom sin konsumtion.</p><p>Medverkande:<br><strong>Nicki Eby</strong>, hotelldirektör, <strong>Oliwia Frimert</strong>, receptionist, <strong>Adam Lagerblad</strong>, kökschef, <strong>Simone Engqvist</strong>, avdelningsledare på Clarion Hotel Grand i Östersund.<br><strong>Kristina (Kicki) Berger</strong>, regionchef, <strong>Ludde Lorentz</strong>, it-konsult på it-konsultbolaget Cygni i Östersund.<br><strong>Misse Wester</strong>, professor vid Lunds universitet, avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet.<br><strong>Carl Dalhammar,</strong> docent vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.<br><strong>Yvonne Augustsson</strong>, textilsakkunnig på Naturvårdsverket.<br><strong>Kimberly Nicholas, </strong>professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.<br><strong>Stefan Gössling,</strong> professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.<br><strong>Göran Finnveden, </strong>professor i miljöstrategisk analys på KTH, chef för&nbsp; forskningsprogrammet Mistra hållbar konsumtion.</p><p>Stycket från Örebro teater, Nästa andetag, är skrivet av <strong>Duncan MacMillan </strong>och översatt av <strong>Joachim Siegård.</strong> Skådespelare: <strong>Maria Simonsson Thulin</strong> och <strong>Hans Christian Thulin. </strong>Reporter i Örebro: <strong>Alfred Wreeby.</strong></p><p>Dokument som nämns i programmet: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://formas.se/analys-och-resultat/rapporter/2022-06-10-politik-och-styrning-for-hallbar-konsumtion.html">Politik och styrning för hållbar konsumtion</a> och <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.regeringen.se/contentassets/4a8366fdf6d84c2f929ab6e4a216e23f/sveriges-globala-klimatavtryck-sou-202215.pdf">SOU2022-15, Sveriges globala klimatuttryck</a>.</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Konsumtionens,klimatskuld,vår,livsstil,kräver,jordklot,som,vi,inte,har]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b9360861-a21d-499f-a4d8-8aa9e221eec7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:15</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bilåkandet, flygandet, köttätandet måste minska globalt. I Östersund har 150 anställda på sju företag kommit överens om att koldioxidbanta i 59 dagar. Att CO2-banta i grupp är en metod som kan funka enligt forskare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/06/vetenskapsradion_klotet_konsumtionens_klimatskuld__va_20230608_1029118613.mp3" length="39629648" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Lärdomar från de extrema skogsbrändernas Kalifornien]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Med föråldrat skogsbruk, varmare klimat och långvarig torka ökar risken för svårsläckta och förödande skogsbränder. I USA är Kalifornien särskilt hårt drabbat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Delstaten har en av världens bästa och mest välutrustade brandbekämpningsmyndigheter. Där finns pengarna och kunskapen. Men varför lyckas ändå inte regionen hantera sina förödande skogsbränder, som i grunden är en viktig och naturlig del av miljön.</p><p>Reportage av Klotets Niklas Zachrisson och Gustaf Klarin från deras tidigare resor i landet.</p><p>medverkande</p><p><strong>Jeff Gould</strong> - brandskyddsrådgivare och administratör</p><p><strong>Sweed Hansky </strong>-fårägare</p><p><strong>Garrett Dickman</strong> - brandman skogsekolog</p><p><strong>Bernard Spielman </strong>- brandbefäl</p><p><strong>Keith Wade</strong> - brandman</p><p><strong>Scott Stevens</strong> - skogsbrandsprofessor UCLA</p><p><strong>Audrey Rossbach</strong> - ekologistuderande och brandbekämpare</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Gustaf Klarin</strong> - reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent  </p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2177519</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2177519</guid>
      <pubDate>Thu, 18 May 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Med föråldrat skogsbruk, varmare klimat och långvarig torka ökar risken för svårsläckta och förödande skogsbränder. I USA är Kalifornien särskilt hårt drabbat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Delstaten har en av världens bästa och mest välutrustade brandbekämpningsmyndigheter. Där finns pengarna och kunskapen. Men varför lyckas ändå inte regionen hantera sina förödande skogsbränder, som i grunden är en viktig och naturlig del av miljön.</p><p>Reportage av Klotets Niklas Zachrisson och Gustaf Klarin från deras tidigare resor i landet.</p><p>medverkande</p><p><strong>Jeff Gould</strong> - brandskyddsrådgivare och administratör</p><p><strong>Sweed Hansky </strong>-fårägare</p><p><strong>Garrett Dickman</strong> - brandman skogsekolog</p><p><strong>Bernard Spielman </strong>- brandbefäl</p><p><strong>Keith Wade</strong> - brandman</p><p><strong>Scott Stevens</strong> - skogsbrandsprofessor UCLA</p><p><strong>Audrey Rossbach</strong> - ekologistuderande och brandbekämpare</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare och reporter</p><p><strong>Gustaf Klarin</strong> - reporter</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent  </p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Lärdomar,från de,extrema,skogsbrändernas,Kalifornien]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e85db224-08c3-4d35-aa91-3c5ec38a1311.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:03</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Med föråldrat skogsbruk, varmare klimat och långvarig torka ökar risken för svårsläckta och förödande skogsbränder. I USA är Kalifornien särskilt hårt drabbat.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/05/vetenskapsradion_klotet_lardomar_frande_extrema_skogs_20230522_1534498576.mp3" length="40403693" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kampen om skogens klimatnytta]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Skogen ger råvaror till en rad produkter och energi i den gröna omställningen och ska hjälpa oss i klimatkrisen genom att binda mer koldioxid. HUR det bäst sker råder det dock delade meningar om mellan exempelvis miljöorganisationer och branschorganisationen Skogsindustrierna.&nbsp;</p><p>Klotets reporter Daniel Värjös andra del i serien om skogen fokuserar just på vilken roll den kan spela för att bromsa klimatförändringarna. Men också ur ett bredare perspektiv: hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.</p><p>&nbsp;</p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Erland Lindblad</strong>&nbsp;- biolog. Med i organisationen Skydda skogen</p><p><strong>Jan Brenander&nbsp;</strong>- ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.</p><p><strong>Jeannette Eggers&nbsp;</strong>- forskare i skoglig planering vid SLU</p><p><strong>Kelsey Perlman</strong>&nbsp;- miljöorganisationen Fern</p><p><strong>Mia Crawford</strong>&nbsp;- ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarna</p><p><strong>Viveka Beckeman</strong>&nbsp;- VD för Skogsindustrierna</p><p><strong>Martin Unell</strong>&nbsp;- tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i Kalmar</p><p><strong>Martin Pigeon - </strong>på den Brysselbaserade miljöorganisationen Fern</p><p><strong>Peter Kullgren</strong>&nbsp;- landsbygdsminister</p><p><strong>Daniel Värjö&nbsp;</strong>- reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong>&nbsp;- programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong>&nbsp;- producent</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2173047</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2173047</guid>
      <pubDate>Thu, 11 May 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Skogen ger råvaror till en rad produkter och energi i den gröna omställningen och ska hjälpa oss i klimatkrisen genom att binda mer koldioxid. HUR det bäst sker råder det dock delade meningar om mellan exempelvis miljöorganisationer och branschorganisationen Skogsindustrierna.&nbsp;</p><p>Klotets reporter Daniel Värjös andra del i serien om skogen fokuserar just på vilken roll den kan spela för att bromsa klimatförändringarna. Men också ur ett bredare perspektiv: hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.</p><p>&nbsp;</p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Erland Lindblad</strong>&nbsp;- biolog. Med i organisationen Skydda skogen</p><p><strong>Jan Brenander&nbsp;</strong>- ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.</p><p><strong>Jeannette Eggers&nbsp;</strong>- forskare i skoglig planering vid SLU</p><p><strong>Kelsey Perlman</strong>&nbsp;- miljöorganisationen Fern</p><p><strong>Mia Crawford</strong>&nbsp;- ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarna</p><p><strong>Viveka Beckeman</strong>&nbsp;- VD för Skogsindustrierna</p><p><strong>Martin Unell</strong>&nbsp;- tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i Kalmar</p><p><strong>Martin Pigeon - </strong>på den Brysselbaserade miljöorganisationen Fern</p><p><strong>Peter Kullgren</strong>&nbsp;- landsbygdsminister</p><p><strong>Daniel Värjö&nbsp;</strong>- reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong>&nbsp;- programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong>&nbsp;- producent</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kampen,om,skogens,klimatnytta]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ee7bdcc3-cb23-4cd4-b1ed-74b1ee91adfa.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/05/vetenskapsradion_klotet_kampen_om_skogens_klimatnytta_20230511_1802457959.mp3" length="40555363" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kampen om skogen – EU-reglerna som kan rädda svenska gammelskogar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det täcker merparten av Sveriges yta: skogslandskapet.</p><p>Men debatten har pågått länge om hur den marken ska tillvaratas.</p><p>Biologisk mångfald står mot ekonomiska värden.</p><p>Politik på svensk nivå står mot en på europeisk där bland annat de sista riktigt gamla skogarna ligger i potten.</p><p>Hör Klotets reporter Daniel Värjö i hans första av två program om den svenska skogen där intressen drar åt olika håll vad gäller även trädens viktiga roll att binda kol.</p><p>Ytterst är det en fråga om hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.</p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Erland Lindblad</strong> - biolog. Med i organisationen Skydda skogen</p><p><strong>Jan Brenander </strong>- ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.</p><p><strong>Jeannette Eggers </strong>- forskare i skoglig planering vid SLU</p><p><strong>Per Bolund </strong>- Miljöpartiets språkrör</p><p><strong>Kelsey Perlman</strong> - miljöorganisationen Fern</p><p><strong>Ulf Kristersson </strong>- statsminister</p><p><strong>Charlotte Nilsson</strong> - presskommunikatör Regeringskansliet</p><p><strong>Erik Hellberg Meschaks</strong> - Naturvårdsverket</p><p><strong>Mia Crawford</strong> - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarna</p><p><strong>Viveka Beckeman</strong> - VD för Skogsindustrierna</p><p><strong>Martin Unell</strong> - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i Kalmar</p><p><strong>Antonio Guterres</strong> - FN:s generalsekreterare</p><p><strong>Peter Kullgren</strong> - landsbygdsminister</p><p><strong>Mattias Lundblad</strong> - forskare vid institutionen för mark och miljö, SLU</p><p></p><p></p><p><strong>Daniel Värjö </strong>- reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2171008</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2171008</guid>
      <pubDate>Thu, 04 May 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det täcker merparten av Sveriges yta: skogslandskapet.</p><p>Men debatten har pågått länge om hur den marken ska tillvaratas.</p><p>Biologisk mångfald står mot ekonomiska värden.</p><p>Politik på svensk nivå står mot en på europeisk där bland annat de sista riktigt gamla skogarna ligger i potten.</p><p>Hör Klotets reporter Daniel Värjö i hans första av två program om den svenska skogen där intressen drar åt olika håll vad gäller även trädens viktiga roll att binda kol.</p><p>Ytterst är det en fråga om hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.</p><p>MEDVERKANDE</p><p><strong>Erland Lindblad</strong> - biolog. Med i organisationen Skydda skogen</p><p><strong>Jan Brenander </strong>- ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.</p><p><strong>Jeannette Eggers </strong>- forskare i skoglig planering vid SLU</p><p><strong>Per Bolund </strong>- Miljöpartiets språkrör</p><p><strong>Kelsey Perlman</strong> - miljöorganisationen Fern</p><p><strong>Ulf Kristersson </strong>- statsminister</p><p><strong>Charlotte Nilsson</strong> - presskommunikatör Regeringskansliet</p><p><strong>Erik Hellberg Meschaks</strong> - Naturvårdsverket</p><p><strong>Mia Crawford</strong> - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarna</p><p><strong>Viveka Beckeman</strong> - VD för Skogsindustrierna</p><p><strong>Martin Unell</strong> - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i Kalmar</p><p><strong>Antonio Guterres</strong> - FN:s generalsekreterare</p><p><strong>Peter Kullgren</strong> - landsbygdsminister</p><p><strong>Mattias Lundblad</strong> - forskare vid institutionen för mark och miljö, SLU</p><p></p><p></p><p><strong>Daniel Värjö </strong>- reporter</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - programledare</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - producent</p><p></p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kampen,om,skogen,EU-reglerna,som,kan,rädda,svenska gammelskogar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/121e2f69-b1de-41ec-9aa8-801111b73ef6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/05/vetenskapsradion_klotet_kampen_om_skogen__eureglerna_20230505_0919365493.mp3" length="40882781" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vätgaseran – ny infrastruktur i megaformat]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna  inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Parallellt med redan befintlig infrastruktur i Sverige som vägar, järnvägar och kraftledningar behöver ytterligare ett distributionsnät byggas upp –&nbsp;för vätgas och så kallade elektrobränslen. För det planeras inom bara några år investeringar över hela landet för mångmiljardbelopp. Och det är bråttom för att täcka de växande energibehoven.</p><p>Reportage av Christer Sunesson om byggprojekt längs Norrlandskusten och samtal med forskare och med Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén om vad som krävs för att gå i mål med några av de riktigt stora infrastrukturprojekten i modern tid i Sverige.</p><p></p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Hans Kreisel</strong>, vd för Nordion</p><p><strong>David Kilberg</strong>, klimatchef på Naturskyddsföreningen</p><p><strong>Göran Lindbergh,</strong> professor i elektrokemi på KTH</p><p><strong>Peter Enå</strong> - vice vd Inlandsbanan</p><p><strong>Claes Fredriksson </strong>- vd Liquid wind</p><p><strong>Rickard Pellny</strong> - strateg på infrastruktur Övik energi</p><p><strong>Magnus Svensson</strong> - inköp- och logistikdirektör SCA</p><p><strong>Cathrine Essén</strong> - kapten MV Ortviken</p><p><strong>Frans Timmermans,</strong> EU:s klimatkommissionär</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare:</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent:</p><p></p><p><strong>Information: Från och med denna vecka sänder Klotet nya program i P1 först på söndagar klockan 16:03 till skillnad från tidigare på onsdagar 14:03. Onsdagstiden kvarstår dock som repristid för programmen. Som pod läggs ett nytt Klotet ut varje torsdagskväll.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2163567</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2163567</guid>
      <pubDate>Thu, 27 Apr 2023 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna  inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Parallellt med redan befintlig infrastruktur i Sverige som vägar, järnvägar och kraftledningar behöver ytterligare ett distributionsnät byggas upp –&nbsp;för vätgas och så kallade elektrobränslen. För det planeras inom bara några år investeringar över hela landet för mångmiljardbelopp. Och det är bråttom för att täcka de växande energibehoven.</p><p>Reportage av Christer Sunesson om byggprojekt längs Norrlandskusten och samtal med forskare och med Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén om vad som krävs för att gå i mål med några av de riktigt stora infrastrukturprojekten i modern tid i Sverige.</p><p></p><p><em>Medverkande:</em></p><p><strong>Hans Kreisel</strong>, vd för Nordion</p><p><strong>David Kilberg</strong>, klimatchef på Naturskyddsföreningen</p><p><strong>Göran Lindbergh,</strong> professor i elektrokemi på KTH</p><p><strong>Peter Enå</strong> - vice vd Inlandsbanan</p><p><strong>Claes Fredriksson </strong>- vd Liquid wind</p><p><strong>Rickard Pellny</strong> - strateg på infrastruktur Övik energi</p><p><strong>Magnus Svensson</strong> - inköp- och logistikdirektör SCA</p><p><strong>Cathrine Essén</strong> - kapten MV Ortviken</p><p><strong>Frans Timmermans,</strong> EU:s klimatkommissionär</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Programledare:</p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent:</p><p></p><p><strong>Information: Från och med denna vecka sänder Klotet nya program i P1 först på söndagar klockan 16:03 till skillnad från tidigare på onsdagar 14:03. Onsdagstiden kvarstår dock som repristid för programmen. Som pod läggs ett nytt Klotet ut varje torsdagskväll.</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vätgaseran,ny,infrastruktur,i,megaformat]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b54b27f9-6734-427e-8ca8-e6fbf439b3a5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna  inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hus...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/04/vetenskapsradion_klotet_vatgaseran__ny_infrastruktur_20230427_1701440205.mp3" length="41993963" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Våtmarkernas revansch - den blöta klimatkampen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I generationer har diken grävts över hela landet för att torrlägga fält och åkrar, mossar och myrar. Allt för att få fram mer odlingsbar mark. Men priset för miljön och klimatet har blivit allt tydligare: det har slagit mot den biologiska mångfalden och det har ökat utsläppen av växthusgaser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Samtidigt med ökad forskning som visar på att våta marker kan bli ett av landets främsta vapen i klimatkampen, har aktivister limmat fast sig på motorvägar med kravet på regeringen att göra mer för att minska utsläppen från de utdikade markerna. I två års tid har Skogsstyrelsen haft det konkreta uppdraget att återställa våtmarker i klimatsyfte. Men just det, som både forskare och aktivister beskriver som en snabb och enkel åtgärd för klimatet, visar sig gå väldigt, väldigt långsamt.</p><p>Medverkande: <strong>Romina Pourmokhtari</strong>: klimatminister, <strong>Åsa Kasimir</strong>: våtmarksforskare, <strong>Helen Wahlgren</strong>: aktiviströrelsen Återställ våtmarkerna, <strong>Hillevi Eriksson</strong>: Skogstyrelsen, <strong>Rikard</strong> och <strong>Marianne Åkesson: </strong>lantbrukare,</p><p>Reporter och programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p><strong>Mer om återställandet av våtmarker i Sverige:</strong></p><p><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/torvmossen-klimatbov-eller-miljohjalte"><strong>Ekot Fördjupning 2020, Torvmossen – klimatbov eller miljöhjälte?</strong></a><br><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/artikel/7492883"><strong>Ekot 2020, Utlovade pengar för våtmarker väntas frysa inne</strong></a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svtplay.se/video/KyV7bJJ/uppdrag-granskning/klimatbomben"><strong>SVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbomben</strong></a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svtplay.se/video/KDZMARM/uppdrag-granskning/klimatbov-i-ny-förpackning"><strong>SVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbov i ny förpackning </strong></a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svtplay.se/video/89LzEJW/uppdrag-granskning/klimatbomben-vad-hande-sen"><strong>SVT Uppdrag Granskning 2022, Klimatbomben - Vad hände sen?</strong></a><br><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/klimataktivisterna-och-motorvagsblockaderna-p3-nyheter-dokumentar"><strong>P3 Nyheter Dokumentär 2022, Klimataktivisterna och motorvägsblockaderna</strong></a><br><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1154568"><strong>Naturmorgon 2023, Våtmarker värda att värna</strong></a></p><p>Boken<strong> </strong>”Vatten Land" 2022 av <strong>Bo Landin</strong> och <strong>Lennart Henriksson</strong><br>Tidningsreportage 2022 i Dagens Nyheter om <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.dn.se/sverige/flytta-pa-er-era-javla-idioter-och-lat-folk-aka-till-jobbet/">aktivisterna </a> och om<a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.dn.se/sverige/darfor-har-vatmarker-blivit-en-stridsfraga/"> våtmarkerna som stridsfråga</a></p><p>Rapport från Naturvårdsverket 2009: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/5900/vatmarksinventeringen--resultat-fran-25-ars-inventeringar/">Våtmarksinventeringen - Resultat från 25 års inventeringar</a><br>Rapport från Skogsstyrelsen 2023: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/rapporter/rapporter-2023/2023-02-delrapport--att-genomfora-atgarder-for-att-atervata-utdikade-vatmarker.pdf">Att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker</a></p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2160037</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2160037</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Apr 2023 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I generationer har diken grävts över hela landet för att torrlägga fält och åkrar, mossar och myrar. Allt för att få fram mer odlingsbar mark. Men priset för miljön och klimatet har blivit allt tydligare: det har slagit mot den biologiska mångfalden och det har ökat utsläppen av växthusgaser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Samtidigt med ökad forskning som visar på att våta marker kan bli ett av landets främsta vapen i klimatkampen, har aktivister limmat fast sig på motorvägar med kravet på regeringen att göra mer för att minska utsläppen från de utdikade markerna. I två års tid har Skogsstyrelsen haft det konkreta uppdraget att återställa våtmarker i klimatsyfte. Men just det, som både forskare och aktivister beskriver som en snabb och enkel åtgärd för klimatet, visar sig gå väldigt, väldigt långsamt.</p><p>Medverkande: <strong>Romina Pourmokhtari</strong>: klimatminister, <strong>Åsa Kasimir</strong>: våtmarksforskare, <strong>Helen Wahlgren</strong>: aktiviströrelsen Återställ våtmarkerna, <strong>Hillevi Eriksson</strong>: Skogstyrelsen, <strong>Rikard</strong> och <strong>Marianne Åkesson: </strong>lantbrukare,</p><p>Reporter och programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p><strong>Mer om återställandet av våtmarker i Sverige:</strong></p><p><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/torvmossen-klimatbov-eller-miljohjalte"><strong>Ekot Fördjupning 2020, Torvmossen – klimatbov eller miljöhjälte?</strong></a><br><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/artikel/7492883"><strong>Ekot 2020, Utlovade pengar för våtmarker väntas frysa inne</strong></a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svtplay.se/video/KyV7bJJ/uppdrag-granskning/klimatbomben"><strong>SVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbomben</strong></a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svtplay.se/video/KDZMARM/uppdrag-granskning/klimatbov-i-ny-förpackning"><strong>SVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbov i ny förpackning </strong></a><br><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svtplay.se/video/89LzEJW/uppdrag-granskning/klimatbomben-vad-hande-sen"><strong>SVT Uppdrag Granskning 2022, Klimatbomben - Vad hände sen?</strong></a><br><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/klimataktivisterna-och-motorvagsblockaderna-p3-nyheter-dokumentar"><strong>P3 Nyheter Dokumentär 2022, Klimataktivisterna och motorvägsblockaderna</strong></a><br><a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1154568"><strong>Naturmorgon 2023, Våtmarker värda att värna</strong></a></p><p>Boken<strong> </strong>”Vatten Land" 2022 av <strong>Bo Landin</strong> och <strong>Lennart Henriksson</strong><br>Tidningsreportage 2022 i Dagens Nyheter om <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.dn.se/sverige/flytta-pa-er-era-javla-idioter-och-lat-folk-aka-till-jobbet/">aktivisterna </a> och om<a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.dn.se/sverige/darfor-har-vatmarker-blivit-en-stridsfraga/"> våtmarkerna som stridsfråga</a></p><p>Rapport från Naturvårdsverket 2009: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.naturvardsverket.se/om-oss/publikationer/5900/vatmarksinventeringen--resultat-fran-25-ars-inventeringar/">Våtmarksinventeringen - Resultat från 25 års inventeringar</a><br>Rapport från Skogsstyrelsen 2023: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/rapporter/rapporter-2023/2023-02-delrapport--att-genomfora-atgarder-for-att-atervata-utdikade-vatmarker.pdf">Att...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Våtmarkernas,revansch,den,blöta,klimatkampen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c9d11bc3-1918-4755-bdbf-b49d9a4b7471.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:13</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I generationer har diken grävts över hela landet för att torrlägga fält och åkrar, mossar och myrar. Allt för att få fram mer odlingsbar mark. Men priset för miljön och klimatet har blivit allt tydligare: det har slagit mot den biologiska mångfalden oc...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/05/vetenskapsradion_klotet_vatmarkernas_revansch__den_bl_20230509_1505430448.mp3" length="34799742" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Lemurerna larmar: Madagaskars unika natur på väg att försvinna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik">Klotet söker efter den hotade lemuren indrin</h2><p>Följ med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.</p><p>Medverkande: <strong>Alexandre Antonelli,</strong> forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. <strong>Youssuf Martin</strong>, direktör Mitsinjo, <strong>Gaëlle Borgia</strong>, klimatjournalist. <strong>Jean-Philippe Palasi</strong>, grundare för organisationen INDRI.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">&nbsp;Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter:<strong> Fanny Hedenmo</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2152636</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2152636</guid>
      <pubDate>Tue, 04 Apr 2023 16:17:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik">Klotet söker efter den hotade lemuren indrin</h2><p>Följ med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.</p><p>Medverkande: <strong>Alexandre Antonelli,</strong> forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. <strong>Youssuf Martin</strong>, direktör Mitsinjo, <strong>Gaëlle Borgia</strong>, klimatjournalist. <strong>Jean-Philippe Palasi</strong>, grundare för organisationen INDRI.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">&nbsp;Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter:<strong> Fanny Hedenmo</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Lemurerna,larmar:,Madagaskars,unika,natur,på,väg,att,försvinna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f4082662-e684-4c0c-b196-5d6b80aabb91.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:11</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/04/vetenskapsradion_klotet_lemurerna_larmar_madagaskars_20230404_1822206281.mp3" length="39558979" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vindkraft - ökat elbehov och ökat motstånd]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Elbehovet i Sverige förväntas bli fördubblat inom drygt tio år. Vindkraften ses av många som den snabbaste vägen att öka elproduktionen. Men tillståndsprocesserna är ofta krångliga och motståndet kan vara starkt, såväl från närboende till planerade vindkraftsparker som från kommuner, försvaret och andra myndigheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet handlar idag om behovet av en snabb elutbyggnad och hur snabbt vindkraften kan spela en tyngre roll för att nå dit.</p><p>Reportage från Vikbolandet utanför Norrköping och planerna där på en större havsbaserad park.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Filip Johnsson</strong> - professor i energiteknik, Chalmers Tekniska Högskola</p><p><strong>Vivi Samuelsson</strong> - närboende den planerade vindkraftsparken</p><p><strong>Per Edström</strong> - projektledare Svea Wind offshore</p><p><strong>Thomas Hallberg </strong>- ansvarig för tillstånd vid branschorganisationen Svensk vindenergi</p><p><strong>Jan Darpö</strong> - professor i miljörätt vid Uppsala Universitet</p><p><strong>Peter Ardö</strong> - domare vid mark- och miljödomstolen i Växjö</p><p><strong>Peter Tornberg </strong>- affärsutvecklingschef OX2</p><p><strong>Johan Bagge</strong> - närboende den planerade vindkraftsparken</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter:<strong> Anna Nilsson</strong><br>Programledare:<strong> Niklas Zachrisson</strong><br>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2147768</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2147768</guid>
      <pubDate>Tue, 28 Mar 2023 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Elbehovet i Sverige förväntas bli fördubblat inom drygt tio år. Vindkraften ses av många som den snabbaste vägen att öka elproduktionen. Men tillståndsprocesserna är ofta krångliga och motståndet kan vara starkt, såväl från närboende till planerade vindkraftsparker som från kommuner, försvaret och andra myndigheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet handlar idag om behovet av en snabb elutbyggnad och hur snabbt vindkraften kan spela en tyngre roll för att nå dit.</p><p>Reportage från Vikbolandet utanför Norrköping och planerna där på en större havsbaserad park.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Filip Johnsson</strong> - professor i energiteknik, Chalmers Tekniska Högskola</p><p><strong>Vivi Samuelsson</strong> - närboende den planerade vindkraftsparken</p><p><strong>Per Edström</strong> - projektledare Svea Wind offshore</p><p><strong>Thomas Hallberg </strong>- ansvarig för tillstånd vid branschorganisationen Svensk vindenergi</p><p><strong>Jan Darpö</strong> - professor i miljörätt vid Uppsala Universitet</p><p><strong>Peter Ardö</strong> - domare vid mark- och miljödomstolen i Växjö</p><p><strong>Peter Tornberg </strong>- affärsutvecklingschef OX2</p><p><strong>Johan Bagge</strong> - närboende den planerade vindkraftsparken</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter:<strong> Anna Nilsson</strong><br>Programledare:<strong> Niklas Zachrisson</strong><br>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vindkraft,ökat,elbehov,och,ökat,motstånd]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f245b36c-3d0f-4577-af56-80398b3471d2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Elbehovet i Sverige förväntas bli fördubblat inom drygt tio år. Vindkraften ses av många som den snabbaste vägen att öka elproduktionen. Men tillståndsprocesserna är ofta krångliga och motståndet kan vara starkt, såväl från närboende till planerade vin...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/vetenskapsradion_klotet_vindkraft__okat_elbehov_och_o_20230328_1639545516.mp3" length="34995606" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Närmsta åren avgörande enligt tyngsta klimatrapporten hittills]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet diskuterar senaste IPCC-rapporten med polarforskaren och meteorologiprofessorn Michael <strong>Tjernström</strong> och professor <strong>Line Gordon</strong> som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.</p><p>Det här årtiondet blir avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och de åtgärder som görs nu kan få konsekvenser för den närmaste framtiden även tusen år framåt.&nbsp;<br>Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC i den nya stora rapporten, "syntesrapporten" som sammanfattar de senaste årens rapporter.</p><p><strong>Fem viktiga slutsatser i rapporten:</strong></p><p><strong>1.</strong>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Det är människans utsläpp av växthusgaser, från förbränning av fossila bränslen, som är orsaken till den globala uppvärmningen, som nu är 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Det är otvetydigt enligt IPCC.&nbsp;</p><p><strong>2.&nbsp;&nbsp;&nbsp;</strong>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Konsekvenserna är redan här med omfattande förändringar i klimatet, i haven, på polarisar och glaciärer och de livsmiljöer vi lever i. Redan nu har det lett till extremväder och andra negativa effekter runt om på Jorden.&nbsp;Effekterna är värre än vad IPCC angav i den förra rapporten, som kom för nio år sen. Det är ett hot mot människans och jordens hälsa. De utsläpp som redan skett innebär en halv meters havsnivåhöjning globalt, att natur och människor drabbats och att det har blivit svårare med mat- och vattenförsörjning i delar av världen. Värst drabbas fattiga länder i syd.</p><p><strong>3.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </strong>Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader det här århundradet eftersom ländernas åtgärder är otillräckliga. Utsläppen måste börja vända omedelbart och gå ned till noll år 2050. Men utsläppen ökar fortfarande. Och den mängd koldioxid som kan släppas ut för att klara 1,5 grader, koldioxidbudgeten, är slut det här årtiondet om utsläppen fortsätter som nu.&nbsp;Nuvarande utvinning av fossila bränslen spräcker chansen att klara 1,5 grader. Fortfarande satsas mer på utvinning av fossila bränslen än på klimatåtgärder och klimatanpassning.&nbsp;</p><p><strong>4.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </strong>Det går fortfarande att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men fönstret stängs snabbt för att säkra en hållbar framtid för alla. Antagligen kommer uppvärmningen att överstiga det, men kan med åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären sänkas igen.&nbsp;<br>Vad vi gör det här årtiondet får konsekvenser för 1000-tals år framåt. Varje decimal mindre gör stor skillnad i hur allvarliga konsekvenserna blir både i närtid och på längre sikt.</p><p><strong>5.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </strong>Lösningarna finns. Både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och åtgärder för att begränsa uppvärmningen. Men det krävs omfattande och snabba åtgärder och tempot måste öka. Det handlar om att kraftigt minska användningen av fossila bränslen.&nbsp;<br>De åtgärder som är billigast och har störst potential till utsläppsminskningar är mer sol- och vindenergi och att minska metanutsläppen från utvinningen och produktionen av fossila bränslen.&nbsp;<br>Naturliga åtgärder har också stor potential. Det handlar om att begränsa exploateringen av naturliga ekosystem, öka kolinlagringen i jordbruk och restaurera ekosystem, som våtmarker och mangrove till exempel och att hindra avskogning och även återbeskoga. Andra billiga åtgärder beteendeförändringar: byta till elfordon, mer kollektivtrafik och cykling och mer hushållningen av energi, energieffektivitet.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Michael Tjernström</strong>, polarforskare och professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. <strong>Line Gordon</strong>, professor i hållbar utveckling vid Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. <strong>Daniel Värjö</strong>, reporter på Klotet.</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong><br>Producent: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2142919</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2142919</guid>
      <pubDate>Tue, 21 Mar 2023 17:40:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet diskuterar senaste IPCC-rapporten med polarforskaren och meteorologiprofessorn Michael <strong>Tjernström</strong> och professor <strong>Line Gordon</strong> som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.</p><p>Det här årtiondet blir avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och de åtgärder som görs nu kan få konsekvenser för den närmaste framtiden även tusen år framåt.&nbsp;<br>Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC i den nya stora rapporten, "syntesrapporten" som sammanfattar de senaste årens rapporter.</p><p><strong>Fem viktiga slutsatser i rapporten:</strong></p><p><strong>1.</strong>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Det är människans utsläpp av växthusgaser, från förbränning av fossila bränslen, som är orsaken till den globala uppvärmningen, som nu är 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Det är otvetydigt enligt IPCC.&nbsp;</p><p><strong>2.&nbsp;&nbsp;&nbsp;</strong>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Konsekvenserna är redan här med omfattande förändringar i klimatet, i haven, på polarisar och glaciärer och de livsmiljöer vi lever i. Redan nu har det lett till extremväder och andra negativa effekter runt om på Jorden.&nbsp;Effekterna är värre än vad IPCC angav i den förra rapporten, som kom för nio år sen. Det är ett hot mot människans och jordens hälsa. De utsläpp som redan skett innebär en halv meters havsnivåhöjning globalt, att natur och människor drabbats och att det har blivit svårare med mat- och vattenförsörjning i delar av världen. Värst drabbas fattiga länder i syd.</p><p><strong>3.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </strong>Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader det här århundradet eftersom ländernas åtgärder är otillräckliga. Utsläppen måste börja vända omedelbart och gå ned till noll år 2050. Men utsläppen ökar fortfarande. Och den mängd koldioxid som kan släppas ut för att klara 1,5 grader, koldioxidbudgeten, är slut det här årtiondet om utsläppen fortsätter som nu.&nbsp;Nuvarande utvinning av fossila bränslen spräcker chansen att klara 1,5 grader. Fortfarande satsas mer på utvinning av fossila bränslen än på klimatåtgärder och klimatanpassning.&nbsp;</p><p><strong>4.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </strong>Det går fortfarande att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men fönstret stängs snabbt för att säkra en hållbar framtid för alla. Antagligen kommer uppvärmningen att överstiga det, men kan med åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären sänkas igen.&nbsp;<br>Vad vi gör det här årtiondet får konsekvenser för 1000-tals år framåt. Varje decimal mindre gör stor skillnad i hur allvarliga konsekvenserna blir både i närtid och på längre sikt.</p><p><strong>5.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </strong>Lösningarna finns. Både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och åtgärder för att begränsa uppvärmningen. Men det krävs omfattande och snabba åtgärder och tempot måste öka. Det handlar om att kraftigt minska användningen av fossila bränslen.&nbsp;<br>De åtgärder som är billigast och har störst potential till utsläppsminskningar är mer sol- och vindenergi och att minska metanutsläppen från utvinningen och produktionen av fossila bränslen.&nbsp;<br>Naturliga åtgärder har också stor potential. Det handlar om att begränsa exploateringen av naturliga ekosystem, öka kolinlagringen i jordbruk och restaurera ekosystem, som våtmarker och mangrove till exempel och att hindra avskogning och även återbeskoga. Andra billiga åtgärder beteendeförändringar: byta till elfordon, mer kollektivtrafik och cykling och mer...]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Närmsta,åren,avgörande,enligt,tyngsta,klimatrapporten,hittills]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bb4dd5ce-891b-4d8a-99fa-addc651bccd5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:46:41</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/vetenskapsradion_klotet_narmsta_aren_avgorande_enligt_20230321_1846137182.mp3" length="44847062" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[35 år av missade klimatmål]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna,<strong> ”</strong>COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?</p><h2 class="mellanrubrik">Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.</h2><p>1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären<strong> Bert Bolin</strong> och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern <strong>Gro Harlem Brundtland</strong> till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?</p><p>Medverkande:<br><strong>Henning Rodhe</strong>, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.<br><strong>Björn-Ola Linnér</strong>, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.<br><strong>George Monbiot,</strong> journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.<br><strong>Martin Hultman</strong>, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.<br><strong>Mathias Fridahl</strong>, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.</p><p>Litteratur som nämns i programmet:<br>Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av <strong>Mark Lynas</strong>, översatt av <strong>Stefan Lindgren</strong><br>Climate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av<strong> Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. Jylhä</strong><br></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2122544</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2122544</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Mar 2023 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna,<strong> ”</strong>COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?</p><h2 class="mellanrubrik">Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.</h2><p>1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären<strong> Bert Bolin</strong> och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern <strong>Gro Harlem Brundtland</strong> till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?</p><p>Medverkande:<br><strong>Henning Rodhe</strong>, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.<br><strong>Björn-Ola Linnér</strong>, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.<br><strong>George Monbiot,</strong> journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.<br><strong>Martin Hultman</strong>, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.<br><strong>Mathias Fridahl</strong>, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.</p><p>Litteratur som nämns i programmet:<br>Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av <strong>Mark Lynas</strong>, översatt av <strong>Stefan Lindgren</strong><br>Climate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av<strong> Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. Jylhä</strong><br></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,35,år,av,missade,klimatmål]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e8d8c075-2e7b-4327-b5ad-511578978b93.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/vetenskapsradion_klotet_35_ar_av_missade_klimatmal_20230315_1456115053.mp3" length="39863041" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Indiens dödliga hetta]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett samarbete finns mellan långt över 100 städer för att genom bland annat en renässans för gammal byggteknik och genom tidiga varningssystem&nbsp;för att möta klimatförändringens effekter. För att nå så många som möjligt kommunicerar myndigheterna med olika färgkoder som anger temperaturen för de närmaste dagarna.</p><h2 class="mellanrubrik">Ifall temperaturen går över 45 grader varnar vi med en röd färg.</h2><p>Det säger Dr Priya Dutta vid Indiska Folhälsoinstitutet.</p><p>Samtidigt byggs tak om i material som reflekterar värmen istället för att absorbera den och på sikt är strävan att öka grönytorna i städerna.</p><p>Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt staden Ahmedabad som var först ut med den typ av handlingsplan som nu sprids över detta ett av världens folkrikaste länder</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Dr Priya Dutta - Indiska Folhälsoinstitutet</p><p>Mahaveer Golecha - Indiska Folhälsoinstitutet</p><p>Debashish Hayah - arkitekt och professor</p><p>Rajnish - företaget Amazon i New Delhi</p><p>Gautam Shekhar - callcenterarbetare Dehli</p><p>Izabella Rosengren - vetenskapsjournalist och författare</p><p>Reporter: Marie-Louise Kristola</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2135706</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2135706</guid>
      <pubDate>Tue, 07 Mar 2023 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett samarbete finns mellan långt över 100 städer för att genom bland annat en renässans för gammal byggteknik och genom tidiga varningssystem&nbsp;för att möta klimatförändringens effekter. För att nå så många som möjligt kommunicerar myndigheterna med olika färgkoder som anger temperaturen för de närmaste dagarna.</p><h2 class="mellanrubrik">Ifall temperaturen går över 45 grader varnar vi med en röd färg.</h2><p>Det säger Dr Priya Dutta vid Indiska Folhälsoinstitutet.</p><p>Samtidigt byggs tak om i material som reflekterar värmen istället för att absorbera den och på sikt är strävan att öka grönytorna i städerna.</p><p>Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt staden Ahmedabad som var först ut med den typ av handlingsplan som nu sprids över detta ett av världens folkrikaste länder</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Dr Priya Dutta - Indiska Folhälsoinstitutet</p><p>Mahaveer Golecha - Indiska Folhälsoinstitutet</p><p>Debashish Hayah - arkitekt och professor</p><p>Rajnish - företaget Amazon i New Delhi</p><p>Gautam Shekhar - callcenterarbetare Dehli</p><p>Izabella Rosengren - vetenskapsjournalist och författare</p><p>Reporter: Marie-Louise Kristola</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Indiens,dödliga,hetta]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/22006809-f7fa-4603-8fbb-744a6deccf81.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/vetenskapsradion_klotet_indiens_dodliga_hetta_20230307_1705092790.mp3" length="43221923" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Producera el med grannarna – för plånboken och klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets reporter Daniel Värjö besöker ett av projekten på Gotland där intresset är mycket stort för att på sikt genom detta sänka elkostnaderna.</p><p><em>&nbsp;-Vår energigemenskap är som en lokal manifestation av Parisavtalet.</em></p><p>&nbsp;Så säger, Wolfgang Brunner, en av eldsjälarna i gotländska Östergarnslandet.</p><p>Projekt som detta pågår även i större skala i tätortsbebyggelse, som i Hammarby Sjöstad i Stockholm. &nbsp;</p><p>Men samtidigt som EU trycker på för satsningar som dessa, så finns kritik mot att Sverige hindrar utvecklingen genom att inte snabbare införa direktiven.</p><p><strong>Medverkande</strong></p><p>Ingemar Hemph och Sven-Erik Darvelid – boende i bostadrättsföreningen Vidimus gård</p><p>Wolfgang Brunner - projektledare för energigemenskap på gotländska Östergarnslandet</p><p>Gunnar Bendelin - &nbsp;vd för Nygarn Utveckling</p><p>Jörgen Lööf - vd för ElectriCity</p><p>Fredrik Envall – forskare vid Linköpings Universitet på energigemenskaper</p><p>Claes Vendel Nylander - jurist vid Energimarknadsinspektionen</p><p>Magnus Jennerholm - Energicentrum, Region Gotland</p><p>Kalle Blomberg &nbsp;- vd Gotlands elnät AB</p><p>Sara Sällström – reporter Vetenskapsradion</p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2129743</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2129743</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Mar 2023 10:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets reporter Daniel Värjö besöker ett av projekten på Gotland där intresset är mycket stort för att på sikt genom detta sänka elkostnaderna.</p><p><em>&nbsp;-Vår energigemenskap är som en lokal manifestation av Parisavtalet.</em></p><p>&nbsp;Så säger, Wolfgang Brunner, en av eldsjälarna i gotländska Östergarnslandet.</p><p>Projekt som detta pågår även i större skala i tätortsbebyggelse, som i Hammarby Sjöstad i Stockholm. &nbsp;</p><p>Men samtidigt som EU trycker på för satsningar som dessa, så finns kritik mot att Sverige hindrar utvecklingen genom att inte snabbare införa direktiven.</p><p><strong>Medverkande</strong></p><p>Ingemar Hemph och Sven-Erik Darvelid – boende i bostadrättsföreningen Vidimus gård</p><p>Wolfgang Brunner - projektledare för energigemenskap på gotländska Östergarnslandet</p><p>Gunnar Bendelin - &nbsp;vd för Nygarn Utveckling</p><p>Jörgen Lööf - vd för ElectriCity</p><p>Fredrik Envall – forskare vid Linköpings Universitet på energigemenskaper</p><p>Claes Vendel Nylander - jurist vid Energimarknadsinspektionen</p><p>Magnus Jennerholm - Energicentrum, Region Gotland</p><p>Kalle Blomberg &nbsp;- vd Gotlands elnät AB</p><p>Sara Sällström – reporter Vetenskapsradion</p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Producera,el,med,grannarna,för,plånboken,och,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c4d30f95-7e2c-4d8e-9861-231c18abf780.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och ...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/03/vetenskapsradion_klotet_producera_el_med_grannarna__f_20230301_1129371257.mp3" length="43211638" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sveriges största vargjakt i modern tid (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Programmet sändes första gången 1:a februari.</p><p>Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.</p><p>EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.</p><p>Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen.&nbsp;Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.</p><p><strong><em>Medverkande:</em></strong></p><p><strong>Mattias, Johnny </strong>- &nbsp;Jägare Almhöjdens vargrevir.</p><p><strong>David Edéen</strong> - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.</p><p><strong>Luigi Boitani</strong> - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom</p><p><strong>Håkan Sand</strong> - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.</p><p><strong>Peter Kullgren</strong> - Lantbruksminister (Kd).</p><p><strong>Gunnar Glörsen</strong> - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.</p><p><strong>Magnus Orrebrant</strong> - Ordförande Rovdjursföreningen.</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Reporter</p><p><strong>Olle Sjöström</strong> - Musik </p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent<strong> </strong>-</p><p></p><h2 class="mellanrubrik">Musik som spelats i avsnittet</h2><p>Staatsorchester Stuttgart - Cantus In Memory Of Benjamin Britten</p><p>Staatsorchester Stuttgart</p><p>Arvo Part Tabula Rasa</p><p>Etikett: ECM New Series</p><p></p><p>Norrlåtar - Visa från Erkheikki</p><p>Album: Folkmusik från Norrbotten</p><p>Bolag: Universal Music Ireland Ltd.</p><p></p><p>Sergio Cammariere - Oggi</p><p>Album: Sul Sentiero</p><p>Bolag: Capitol Records</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2124071</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2124071</guid>
      <pubDate>Tue, 21 Feb 2023 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Programmet sändes första gången 1:a februari.</p><p>Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.</p><p>EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.</p><p>Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen.&nbsp;Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.</p><p><strong><em>Medverkande:</em></strong></p><p><strong>Mattias, Johnny </strong>- &nbsp;Jägare Almhöjdens vargrevir.</p><p><strong>David Edéen</strong> - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.</p><p><strong>Luigi Boitani</strong> - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom</p><p><strong>Håkan Sand</strong> - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.</p><p><strong>Peter Kullgren</strong> - Lantbruksminister (Kd).</p><p><strong>Gunnar Glörsen</strong> - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.</p><p><strong>Magnus Orrebrant</strong> - Ordförande Rovdjursföreningen.</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Reporter</p><p><strong>Olle Sjöström</strong> - Musik </p><p><strong>Anders Wennersten</strong> - Producent<strong> </strong>-</p><p></p><h2 class="mellanrubrik">Musik som spelats i avsnittet</h2><p>Staatsorchester Stuttgart - Cantus In Memory Of Benjamin Britten</p><p>Staatsorchester Stuttgart</p><p>Arvo Part Tabula Rasa</p><p>Etikett: ECM New Series</p><p></p><p>Norrlåtar - Visa från Erkheikki</p><p>Album: Folkmusik från Norrbotten</p><p>Bolag: Universal Music Ireland Ltd.</p><p></p><p>Sergio Cammariere - Oggi</p><p>Album: Sul Sentiero</p><p>Bolag: Capitol Records</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Sveriges,största,vargjakt,i,modern,tid,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f3289953-32ce-44c7-ad6d-00f76354ee05.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/02/vetenskapsradion_klotet_sveriges_storsta_vargjakt_i_mo_20230221_1536159513.mp3" length="43223831" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så räddar Bangladesh sin befolkning från klimatkatastrofer]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bangladesh skördar framgångar i försöken att möta klimatförändringarnas utmaningar. <br>Livsvillkoren i landet har alltid präglats av havet och floderna, av ständiga översvämningar och av jorderosion. Att flytta och anpassa sig är inget nytt för invånarna men den globala uppvärmningen har skapat intensivare väderförändringar. Havsvattennivåerna höjs och jorden längs kusten blir allt saltare. Tillgången till dricksvatten försvåras, mat och boende ställs på sin spets mer nu än tidigare.</p><h2 class="mellanrubrik">Men Bangladesh fortsätter anamma ny teknik och nya metoder för att hantera förändringarna.</h2><p>Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har rest till södra Bangladesh för att titta närmare på olika klimatanpassningar när jorden blir saltare, flyktingströmmarna ökar och utsädet behöver förändras.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Aklima Parvin - klimatflykting</p><p>Sheikh Abdur Rahman - borgmästare i staden Mongla </p><p>Mohammad Liakath Ali - chef över avdelningarna för klimatförändringar och urban utveckling samt katastrofhantering på Bangladesh största frivilligorganisation, Brac</p><p>Saleemul Huq - klimatforskare och chef för International Centre for Climate Change and Development på Independent University i Dhaka</p><p>Zainal Abedin - ansvarar för utbildningsinsatserna i Khulnadistriktet i södra Bangladesh. </p><p>Debdas Mandal - lantbrukare</p><p>Amarendranath Biswas - forskare vid Soil Resource Development Institute under jordbruksdepartementet</p><p>Asadul Hoque - arbetar för den icke-statliga organisationen Rupantar. </p><p>Easminur Rahman Linkon - rektor vid Gaburas högstadieskola</p><p>Tamanna Akter Akhi - student</p><p>Tahfimul Huq Joy - student</p><p>Gustaf Klarin - reporter Vetenskapsradion</p><p>Reporter: Naila Saleem</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2120427</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2120427</guid>
      <pubDate>Tue, 14 Feb 2023 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bangladesh skördar framgångar i försöken att möta klimatförändringarnas utmaningar. <br>Livsvillkoren i landet har alltid präglats av havet och floderna, av ständiga översvämningar och av jorderosion. Att flytta och anpassa sig är inget nytt för invånarna men den globala uppvärmningen har skapat intensivare väderförändringar. Havsvattennivåerna höjs och jorden längs kusten blir allt saltare. Tillgången till dricksvatten försvåras, mat och boende ställs på sin spets mer nu än tidigare.</p><h2 class="mellanrubrik">Men Bangladesh fortsätter anamma ny teknik och nya metoder för att hantera förändringarna.</h2><p>Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har rest till södra Bangladesh för att titta närmare på olika klimatanpassningar när jorden blir saltare, flyktingströmmarna ökar och utsädet behöver förändras.</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Aklima Parvin - klimatflykting</p><p>Sheikh Abdur Rahman - borgmästare i staden Mongla </p><p>Mohammad Liakath Ali - chef över avdelningarna för klimatförändringar och urban utveckling samt katastrofhantering på Bangladesh största frivilligorganisation, Brac</p><p>Saleemul Huq - klimatforskare och chef för International Centre for Climate Change and Development på Independent University i Dhaka</p><p>Zainal Abedin - ansvarar för utbildningsinsatserna i Khulnadistriktet i södra Bangladesh. </p><p>Debdas Mandal - lantbrukare</p><p>Amarendranath Biswas - forskare vid Soil Resource Development Institute under jordbruksdepartementet</p><p>Asadul Hoque - arbetar för den icke-statliga organisationen Rupantar. </p><p>Easminur Rahman Linkon - rektor vid Gaburas högstadieskola</p><p>Tamanna Akter Akhi - student</p><p>Tahfimul Huq Joy - student</p><p>Gustaf Klarin - reporter Vetenskapsradion</p><p>Reporter: Naila Saleem</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,räddar,Bangladesh,sin,befolkning,från,klimatkatastrofer]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/240db1c0-82f3-4572-ba24-baa39f2bd2c9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/02/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20230214_1709121830.mp3" length="43218979" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Om energiåret då vi frös men sparade el och klimatutsläpp]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medan anfallskriget i Ukraina under ett år nu skapat djupa mänskliga tragedier har fokuset i Västeuropa till stor del också kommit att handla om rusande priser på el och annan energi. Klotet idag berättar om resultaten av energispararkampanjerna, såväl i Sverige som nere på kontinenten.</p><h2 class="mellanrubrik">Sverige kan spara mer el.</h2><p>Följ med till det lilla landet Luxemburg som framgångsrikt sparat stora mängder energi till priset av att släcka belysning på nätterna. Hör om Energiforsk och Fossilfritt Sverige&nbsp;som ser fortsatt stora möjligheter att spara ytterligare på el, trots de kraftiga besparingar som redan gjorts. Exempelvis genom importen av rysk gas som under förra året minskade till EU med omkring 80 procent.</p><p>Vi knackar också på dörren till elkonsumenter i Eskilstuna och Ludvika för att höra deras tankar om hur energiturbulensen påverkat deras vardag.&nbsp;</p><p>Medverkande: <strong>Doris Johansson</strong>, elkund i Ludvika, <strong>Jacob Holgersson</strong>, energirådgivare för Ludvika kommun, <strong>Markus Wråke,</strong> vd för Energiforsk, <strong>Håkan Möller</strong>, kvalitets- och miljöansvarig och <strong>Daniel</strong> <strong>Grankvist</strong>, montör, på företagen Calix och Speciform i Eskilstuna, <strong>Veronica Eade</strong>, Energimyndigheten, &nbsp;<strong>Claude Turmes</strong>, energiminister i Luxemburg, <strong>Svante Axelsson</strong>, Fossilfritt Sverige, <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reportrar: <strong>Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson </strong>och<strong> Johan Tollgerdt</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2116411</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2116411</guid>
      <pubDate>Tue, 07 Feb 2023 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medan anfallskriget i Ukraina under ett år nu skapat djupa mänskliga tragedier har fokuset i Västeuropa till stor del också kommit att handla om rusande priser på el och annan energi. Klotet idag berättar om resultaten av energispararkampanjerna, såväl i Sverige som nere på kontinenten.</p><h2 class="mellanrubrik">Sverige kan spara mer el.</h2><p>Följ med till det lilla landet Luxemburg som framgångsrikt sparat stora mängder energi till priset av att släcka belysning på nätterna. Hör om Energiforsk och Fossilfritt Sverige&nbsp;som ser fortsatt stora möjligheter att spara ytterligare på el, trots de kraftiga besparingar som redan gjorts. Exempelvis genom importen av rysk gas som under förra året minskade till EU med omkring 80 procent.</p><p>Vi knackar också på dörren till elkonsumenter i Eskilstuna och Ludvika för att höra deras tankar om hur energiturbulensen påverkat deras vardag.&nbsp;</p><p>Medverkande: <strong>Doris Johansson</strong>, elkund i Ludvika, <strong>Jacob Holgersson</strong>, energirådgivare för Ludvika kommun, <strong>Markus Wråke,</strong> vd för Energiforsk, <strong>Håkan Möller</strong>, kvalitets- och miljöansvarig och <strong>Daniel</strong> <strong>Grankvist</strong>, montör, på företagen Calix och Speciform i Eskilstuna, <strong>Veronica Eade</strong>, Energimyndigheten, &nbsp;<strong>Claude Turmes</strong>, energiminister i Luxemburg, <strong>Svante Axelsson</strong>, Fossilfritt Sverige, <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reportrar: <strong>Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson </strong>och<strong> Johan Tollgerdt</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Om,energiåret,då,vi,frös,men,sparade,el,och,klimatutsläpp]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3d921288-b38c-4526-997a-e1cc8a875901.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:48:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/02/vetenskapsradion_klotet_om_energiaret_da_vi_fros_men_s_20230207_2101553677.mp3" length="46641343" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sveriges största vargjakt i modern tid]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.</p><p>EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.</p><p>Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen.&nbsp;Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Mattias, Johnny </strong>- &nbsp;Jägare Almhöjdens vargrevir.</p><p><strong>David Edéen</strong> - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.</p><p><strong>Luigi Boitani</strong> - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom</p><p><strong>Håkan Sand</strong> - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.</p><p><strong>Peter Kullgren</strong> - Lantbruksminister (Kd).</p><p><strong>Gunnar Glörsen</strong> - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.</p><p><strong>Magnus Orrebrant</strong> - Ordförande Rovdjursföreningen.</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Reporter</p><p>Musik - Olle Sjöström</p><p>Producent - Anders Wennersten</p><p></p><p></p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2110878</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2110878</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Feb 2023 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.</p><p>EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.</p><p>Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen.&nbsp;Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Mattias, Johnny </strong>- &nbsp;Jägare Almhöjdens vargrevir.</p><p><strong>David Edéen</strong> - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.</p><p><strong>Luigi Boitani</strong> - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom</p><p><strong>Håkan Sand</strong> - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.</p><p><strong>Peter Kullgren</strong> - Lantbruksminister (Kd).</p><p><strong>Gunnar Glörsen</strong> - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.</p><p><strong>Magnus Orrebrant</strong> - Ordförande Rovdjursföreningen.</p><p><strong>Niklas Zachrisson</strong> - Reporter</p><p>Musik - Olle Sjöström</p><p>Producent - Anders Wennersten</p><p></p><p></p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Sveriges största,vargjakt,i,modern,tid]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f3289953-32ce-44c7-ad6d-00f76354ee05.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:47:07</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/02/vetenskapsradion_klotet_sverigesstorsta_vargjakt_i_mo_20230202_1040346184.mp3" length="45268296" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Textilåtervinning på gott och ont]]></title>
      <description><![CDATA[<p>De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Men i väntan på bättre logistik för insamling i Sverige importeras idag textilierna från Kina och andra delar av Asien. Miljövinsten med att återvinna textilier minskar alltså genom långa transporter över världshaven.</p><p>Hör reportage och samtal med näringsidkare och experter om villkor och möjligheter framöver för en bransch som ligger i startgroparna.</p><p>Medverkande:</p><p>Monica Johansson - engagerad för kommunal textilåtervinning</p><p>Jonas Strandberg -  affärsområdeschef vid MittSverige vatten och avfall</p><p>Henrik Dahlberg - platschef Renewcell</p><p>Patrik Lundström - vd Renewcell</p><p>Birgitta Losman - hållbarhetsstrateg vid högskolan i Borås.</p><p>Rebecka Uggla - sakkunnig i textil på Naturvårdsverket</p><p>Reporter: Christer Suneson</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2104602</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2104602</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Jan 2023 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Men i väntan på bättre logistik för insamling i Sverige importeras idag textilierna från Kina och andra delar av Asien. Miljövinsten med att återvinna textilier minskar alltså genom långa transporter över världshaven.</p><p>Hör reportage och samtal med näringsidkare och experter om villkor och möjligheter framöver för en bransch som ligger i startgroparna.</p><p>Medverkande:</p><p>Monica Johansson - engagerad för kommunal textilåtervinning</p><p>Jonas Strandberg -  affärsområdeschef vid MittSverige vatten och avfall</p><p>Henrik Dahlberg - platschef Renewcell</p><p>Patrik Lundström - vd Renewcell</p><p>Birgitta Losman - hållbarhetsstrateg vid högskolan i Borås.</p><p>Rebecka Uggla - sakkunnig i textil på Naturvårdsverket</p><p>Reporter: Christer Suneson</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Textilåtervinning,på,gott,och,ont]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9137b0d7-9c29-4bbc-98c5-bc30c2d84ecd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/02/vetenskapsradion_klotet_textilatervinning_pa_gott_och_20230202_1425533053.mp3" length="42964205" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Gruvor i fokus när ett pressat Sverige tar över EU-klubban]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Omställningen till det fossilfria hastar. Och en halv kilometer under marken i Kiruna ligger fyndet som det blev så mycket tal om under Sveriges första EU-möte i Kiruna under innevarande halvårs ordförandeskap. Enligt LKAB kan fyndet ge en miljon ton sällsynta jordartsmetaller som ska underlätta för den gröna omställningen – såväl i Sverige som i EU. Metaller som kan användas till exempelvis motorer i framtidens elbilar.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik">Men samer är oroliga för att gruv- och industrisatsningarna i norr förstör naturvärden och hotar renskötseln.</h2><p>Klotet var med i Kiruna när hela EU-kommissionen, 80 journalister, näringsliv och regering på plats diskuterade miljö- och klimatpolitik. På bordet ligger frågor om naturrestaurering, skogsbruk, utsläppshandel, och inte minst också den gröna omställningstakten.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Ulrika Huhtaniska</strong> - kommunikatör LKAB</p><p><strong>Ebba Bush</strong> - energi- och näringsminister</p><p><strong>Jan Moström </strong>- vd LKAB</p><p><strong>Niklas Johansson</strong> - direktör för kommunikation och klimat på LKAB.</p><p><strong>Håkan Jonsson</strong> - styrelseordförande för Sametinget</p><p><strong>Maria Unga</strong> - reporter på Sameradion</p><p><strong>Matti Blind Berg</strong> - ordförande Samernas Riksförbund</p><p><strong>Karin Kvartfordt Niia</strong> - Gabna sameby</p><p><strong>Daniel Engström Stenson </strong>- handläggare på Naturvårdsverkets klimatavdelning</p><p><strong>Anna Lindhagen</strong> - skötselenheten Naturvårdsverket</p><p><strong>Virginijus Sinkevičius </strong>- EU:s miljökommissionär</p><p><strong>Maria Sunér</strong> - vd Swemin</p><p><strong>Ursula von der Leyen</strong> - ordförande EU-kommissionen</p><p><strong>Ulf Kristersson</strong> - statminister</p><p><strong>Martin Kinnunen,</strong> miljö- och klimatpolitisk talesperson SD</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Producent: A<strong>nders Wennersten</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2101163</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2101163</guid>
      <pubDate>Tue, 17 Jan 2023 19:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Omställningen till det fossilfria hastar. Och en halv kilometer under marken i Kiruna ligger fyndet som det blev så mycket tal om under Sveriges första EU-möte i Kiruna under innevarande halvårs ordförandeskap. Enligt LKAB kan fyndet ge en miljon ton sällsynta jordartsmetaller som ska underlätta för den gröna omställningen – såväl i Sverige som i EU. Metaller som kan användas till exempelvis motorer i framtidens elbilar.&nbsp;</p><h2 class="mellanrubrik">Men samer är oroliga för att gruv- och industrisatsningarna i norr förstör naturvärden och hotar renskötseln.</h2><p>Klotet var med i Kiruna när hela EU-kommissionen, 80 journalister, näringsliv och regering på plats diskuterade miljö- och klimatpolitik. På bordet ligger frågor om naturrestaurering, skogsbruk, utsläppshandel, och inte minst också den gröna omställningstakten.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Ulrika Huhtaniska</strong> - kommunikatör LKAB</p><p><strong>Ebba Bush</strong> - energi- och näringsminister</p><p><strong>Jan Moström </strong>- vd LKAB</p><p><strong>Niklas Johansson</strong> - direktör för kommunikation och klimat på LKAB.</p><p><strong>Håkan Jonsson</strong> - styrelseordförande för Sametinget</p><p><strong>Maria Unga</strong> - reporter på Sameradion</p><p><strong>Matti Blind Berg</strong> - ordförande Samernas Riksförbund</p><p><strong>Karin Kvartfordt Niia</strong> - Gabna sameby</p><p><strong>Daniel Engström Stenson </strong>- handläggare på Naturvårdsverkets klimatavdelning</p><p><strong>Anna Lindhagen</strong> - skötselenheten Naturvårdsverket</p><p><strong>Virginijus Sinkevičius </strong>- EU:s miljökommissionär</p><p><strong>Maria Sunér</strong> - vd Swemin</p><p><strong>Ursula von der Leyen</strong> - ordförande EU-kommissionen</p><p><strong>Ulf Kristersson</strong> - statminister</p><p><strong>Martin Kinnunen,</strong> miljö- och klimatpolitisk talesperson SD</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Producent: A<strong>nders Wennersten</strong></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Gruvor,i,fokus,när,ett,pressat,Sverige,tar,över,EU-klubban]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bbcc0dde-1bba-4092-bfb9-9638b11d8235.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:46:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/01/vetenskapsradion_klotet_gruvor_i_fokus_nar_ett_pressat_20230117_2009246874.mp3" length="44183067" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Billigare el i rätt tid med smartare elnät]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till spillo.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén besöker bland andra forskare vid lärosäten och energibolag i ett program om hur det svenska elnätet till elkonsumenterna behöver och kan moderniseras. Rätt mängd el ska lättare finnas på plats vid rätt tillfälle.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Lars Nordström</strong>, professor i elkraftteknik</p><p><strong>Bo Normark</strong>, expert på eltransmission, styrelseledamot Svenska Kraftnät</p><p><strong>Emad Zand</strong>,&nbsp;chef för utvecklingen av batterisystem vid Northvolt</p><p><strong>Tomas Kåberger,</strong> professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola</p><p><strong>Björn Jacobsson,</strong> forskningsledare på Hitachi i Ludvika</p><p><strong>Linnea Gustafsson</strong>, driftsingenjör Ellevio</p><p><strong>Yvonne Ruwaida</strong>, elkraftsingenjör Vattenfall Eldistribution</p><p><strong>Göran Ericsson,</strong> forsknings- och utvecklingschef på Svenska kraftnät</p><p><strong>Peter Stengård,</strong> projektledare för brytarutveckling på Hitachi i Ludvika</p><p><strong>Emma Nehrenheim</strong>, hållbarhetschef Northvolt</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reporter: <strong>Ulrika Björkstén</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2096216</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2096216</guid>
      <pubDate>Tue, 10 Jan 2023 16:20:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till spillo.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén besöker bland andra forskare vid lärosäten och energibolag i ett program om hur det svenska elnätet till elkonsumenterna behöver och kan moderniseras. Rätt mängd el ska lättare finnas på plats vid rätt tillfälle.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Lars Nordström</strong>, professor i elkraftteknik</p><p><strong>Bo Normark</strong>, expert på eltransmission, styrelseledamot Svenska Kraftnät</p><p><strong>Emad Zand</strong>,&nbsp;chef för utvecklingen av batterisystem vid Northvolt</p><p><strong>Tomas Kåberger,</strong> professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola</p><p><strong>Björn Jacobsson,</strong> forskningsledare på Hitachi i Ludvika</p><p><strong>Linnea Gustafsson</strong>, driftsingenjör Ellevio</p><p><strong>Yvonne Ruwaida</strong>, elkraftsingenjör Vattenfall Eldistribution</p><p><strong>Göran Ericsson,</strong> forsknings- och utvecklingschef på Svenska kraftnät</p><p><strong>Peter Stengård,</strong> projektledare för brytarutveckling på Hitachi i Ludvika</p><p><strong>Emma Nehrenheim</strong>, hållbarhetschef Northvolt</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reporter: <strong>Ulrika Björkstén</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Billigare,el,i,rätt,tid,med,smartare,elnät]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5dbd1fc7-2fc4-4b48-9337-1b1ba852ce18.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:46:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till sp...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2023/01/vetenskapsradion_klotet_billigare_el_i_ratt_tid_med_sm_20230110_1726048535.mp3" length="45060180" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Havet – en källa till våg av ny energi (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.</p><p>Klotets reporter <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser.&nbsp;</p><p>Detta program sändes första gången den 12 oktober 2022.  </p><p>Medverkande: <strong>Stefan Björklund,</strong> teknisk chef, Noviocean, <strong>Jan Skjoldhammer,</strong> vd och uppfinnare, Noviocean, <strong>Jens Engström</strong>, docent vid Uppsala universitet, <strong>Anders Jansson</strong>, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, <strong>Martin Edlund</strong>, vd på Minesto, <strong>Magnus Fredriksson,</strong> utvecklingschef Minesto, <strong>Martyn Hann,</strong> forskare vid universitetet i Plymouth, England, <strong>Emma Edwards,</strong> forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2092044</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2092044</guid>
      <pubDate>Tue, 11 Oct 2022 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.</p><p>Klotets reporter <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser.&nbsp;</p><p>Detta program sändes första gången den 12 oktober 2022.  </p><p>Medverkande: <strong>Stefan Björklund,</strong> teknisk chef, Noviocean, <strong>Jan Skjoldhammer,</strong> vd och uppfinnare, Noviocean, <strong>Jens Engström</strong>, docent vid Uppsala universitet, <strong>Anders Jansson</strong>, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, <strong>Martin Edlund</strong>, vd på Minesto, <strong>Magnus Fredriksson,</strong> utvecklingschef Minesto, <strong>Martyn Hann,</strong> forskare vid universitetet i Plymouth, England, <strong>Emma Edwards,</strong> forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Havet,en,källa,till,våg,av,ny,energi,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fff1d3c1-b273-4e73-aa50-9fed1cdab6f7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/10/vetenskapsradion_klotet_havet__en_kalla_till_vag_av_n_20230524_0913306433.mp3" length="43333643" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Massiva solkraftssatsningar - men var och hur ska de byggas? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I skuggan av Europas växande energibehov finns nu för solkraften planer på allt från små taktäckande enheter till megaparker på tio kvadratkilometer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt södra delarna av Europa för att söka svar på hur utbyggnad av solceller bör ske utifrån vad som är bäst, såväl för miljön som för ekonomin. Men också hur till exempel de större parkerna ska kunna uppföras utan utdragna konflikter med framför allt lokalbefolkningen.</p><p>Medverkande bland andra:&nbsp;</p><p><strong>Marlene Coulomb </strong>– solkraftsparksmotståndare</p><p><strong>Jean-Yves Grandidier</strong> – vd för energibolaget Valorem</p><p><strong>Joaquin Mas</strong> - vd på energikooperativet Enercoop</p><p><strong>Bengt Stridh</strong>&nbsp; - solcellsforskare Mälardalens universitet</p><p><strong>Ana Bareira</strong> &nbsp;- chef för internationella miljöinstitutet Iidma i Madrid &nbsp;</p><p>&nbsp;&nbsp;</p><p>Reporter: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2092046</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2092046</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Sep 2022 08:27:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I skuggan av Europas växande energibehov finns nu för solkraften planer på allt från små taktäckande enheter till megaparker på tio kvadratkilometer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt södra delarna av Europa för att söka svar på hur utbyggnad av solceller bör ske utifrån vad som är bäst, såväl för miljön som för ekonomin. Men också hur till exempel de större parkerna ska kunna uppföras utan utdragna konflikter med framför allt lokalbefolkningen.</p><p>Medverkande bland andra:&nbsp;</p><p><strong>Marlene Coulomb </strong>– solkraftsparksmotståndare</p><p><strong>Jean-Yves Grandidier</strong> – vd för energibolaget Valorem</p><p><strong>Joaquin Mas</strong> - vd på energikooperativet Enercoop</p><p><strong>Bengt Stridh</strong>&nbsp; - solcellsforskare Mälardalens universitet</p><p><strong>Ana Bareira</strong> &nbsp;- chef för internationella miljöinstitutet Iidma i Madrid &nbsp;</p><p>&nbsp;&nbsp;</p><p>Reporter: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Massiva,solkraftssatsningar,men,var,och,hur,ska,de,byggas?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/cc8e1126-f52d-4b30-a000-11da0d2055fd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I skuggan av Europas växande energibehov finns nu för solkraften planer på allt från små taktäckande enheter till megaparker på tio kvadratkilometer.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/09/vetenskapsradion_klotet_massiva_solkraftssatsningar__20230524_0913482530.mp3" length="43216498" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[2022 – ett avgörande år för miljöarbetet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande:<br><strong>Sverker Sörlin</strong>, professor i miljöhistoria<br><strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespndent<br><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong>, reporter<br><strong>Daniel Värjö,</strong> reporter</p><h2 class="mellanrubrik">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</h2><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2089980</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2089980</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Dec 2022 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande:<br><strong>Sverker Sörlin</strong>, professor i miljöhistoria<br><strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespndent<br><strong>Anna-Karin Ivarsson</strong>, reporter<br><strong>Daniel Värjö,</strong> reporter</p><h2 class="mellanrubrik">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</h2><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,2022,ett,avgörande,år,för,miljöarbetet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6ac8ce43-f556-4d45-b087-8dadb5dd36d7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/12/vetenskapsradion_klotet_2022__ett_avgorande_ar_for_mi_20221221_1511041451.mp3" length="43221970" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Operation Rädda Arterna: ödesmöte i Kanada om den biologiska mångfalden]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.</p><p>Medverkande:<br><strong>Martin Emtenäs</strong>, journalist och författare<br><strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent<br><strong>Lova Eveborn</strong> - ungdomsrepresentant<br><strong>Torbjörn Eberhard</strong> - förhandlare för EU</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Sara Sällström</strong><br>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong><br>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2085009</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2085009</guid>
      <pubDate>Tue, 13 Dec 2022 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.</p><p>Medverkande:<br><strong>Martin Emtenäs</strong>, journalist och författare<br><strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent<br><strong>Lova Eveborn</strong> - ungdomsrepresentant<br><strong>Torbjörn Eberhard</strong> - förhandlare för EU</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Sara Sällström</strong><br>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong><br>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Operation,Rädda,Arterna:,ödesmöte,i,Kanada,om,den,biologiska,mångfalden]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9da5e690-ee62-4fce-a7aa-e43c7b18717a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:47:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/12/vetenskapsradion_klotet_operation_radda_arterna_odesm_20221214_0841213648.mp3" length="45685735" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Havsförsurning och mikroplaster- växande hot mot livet i haven]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Havet tar upp koldioxid, vilket är något vi kan vara mycket tacksamma för. Men för organismerna i det allt mindre basiska vattnet är det förödande. Hör om forskarnas försök att närmare förstå utvecklingens konsekvenser.</p><p>Haven är också en plats för sopor. Under ytan finns dumpat atomavfall, farligt kemiavfall, cigarettfimpar, plastkassar och annat skräp som blåst ut från land - från stora ansamlingar av drivande plastskräp till mycket små nanopartiklar av plast.</p><h2 class="mellanrubrik">2022 blev året då världens länder enades om att samlas mot plastavfall.</h2><p>FN har beslutat att förhandla fram ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar till 2024. Vår reporter har träffat Richard C. Thompson, professorn i marinbiologi som för 20 år sedan var pionjär inom mikroplastforskningen. Han säger att det inte behövs fler bevis för att plastavfallet i haven är skadligt. Nu måste resurser mer satsas på lösningar, som till exempel att forska fram textilier av syntet som INTE släpper plastfibrer när det tvättas.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Angela Wulff</strong>, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.</p><p><strong>Sam Dupont</strong>, biolog vid Göteborgs universitet.</p><p><strong>Isabella Lövin</strong>, tidigare språkrör för miljöpartiet - numera författare, debattör och ordförande för Stockholm Environment Institute,</p><p><strong>Richard C. Thompson</strong>, professor i marinbiologi vid universitetet i Plymouth.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reportrar: <strong>Therese Uddenfeldt</strong> och <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2077398</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2077398</guid>
      <pubDate>Tue, 06 Dec 2022 16:25:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Havet tar upp koldioxid, vilket är något vi kan vara mycket tacksamma för. Men för organismerna i det allt mindre basiska vattnet är det förödande. Hör om forskarnas försök att närmare förstå utvecklingens konsekvenser.</p><p>Haven är också en plats för sopor. Under ytan finns dumpat atomavfall, farligt kemiavfall, cigarettfimpar, plastkassar och annat skräp som blåst ut från land - från stora ansamlingar av drivande plastskräp till mycket små nanopartiklar av plast.</p><h2 class="mellanrubrik">2022 blev året då världens länder enades om att samlas mot plastavfall.</h2><p>FN har beslutat att förhandla fram ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar till 2024. Vår reporter har träffat Richard C. Thompson, professorn i marinbiologi som för 20 år sedan var pionjär inom mikroplastforskningen. Han säger att det inte behövs fler bevis för att plastavfallet i haven är skadligt. Nu måste resurser mer satsas på lösningar, som till exempel att forska fram textilier av syntet som INTE släpper plastfibrer när det tvättas.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Angela Wulff</strong>, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.</p><p><strong>Sam Dupont</strong>, biolog vid Göteborgs universitet.</p><p><strong>Isabella Lövin</strong>, tidigare språkrör för miljöpartiet - numera författare, debattör och ordförande för Stockholm Environment Institute,</p><p><strong>Richard C. Thompson</strong>, professor i marinbiologi vid universitetet i Plymouth.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reportrar: <strong>Therese Uddenfeldt</strong> och <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Havsförsurning,och,mikroplaster- växande,hot,mot,livet,i,haven]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6ebb32ff-eac4-4c91-b89a-7fb31a9c080e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/12/vetenskapsradion_klotet_havsforsurning_och_mikroplaste_20221206_1733188909.mp3" length="43404349" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hotet från de dolda metanutsläppen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar  och sker i stor utsträckning helt i det dolda.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets reporter Daniel Värjö kommer i en granskning för programmet Kaliber ett steg närmare sanningen hur stora de dolda utsläppen egentligen är. Delvis genom ett projekt där forskare med hjälp av drönare mäter vilka mängder metangas som år efter år läcker ut från raffinaderier och andra verksamheter nästan helt utan myndigheternas kontroll.</p><p>--Att minska metangasutsläppen är enda sättet att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.</p><p>Det säger metangasforskaren Lena Höglund Isaksson.</p><p><strong>EU:s roll och mål</strong></p><p>Hör också om hur EU försöker få ned metanutsläppen inom energisektorn med 58 procent till 2030 jämfört med 2020. Något europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) anser är möjligt just eftersom utsläppen till stor del beror på läckage som relativt lätt går att åtgärda.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>David Bastviken</strong> - professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet</p><p><strong>Mats Björsell</strong> - klimatanalytiker Naturvårdsverket</p><p><strong>Heléne Fritzon</strong> - EU-parlamentariker (S)</p><p><strong>Carolina Urmeneta</strong> - organisationen Global Methane Hub</p><p><strong>Samuel Brohede</strong> - mätföretaget Fluxsense</p><p><strong>Gustav Gerdes</strong> - drönarpilot</p><p><strong>Lena Höglund Isaksson</strong> - metanforskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys utanför Wien i Österrike</p><p><strong>Sara Mälbrink</strong> - Länsstyrelsen Västra Götaland</p><p><strong>Eric Zinn</strong> - hållbarhetschef Göteborg Energi</p><p><strong>Johan Skansing</strong> - drift- och underhållschef Gasnätet Stockholm</p><p><strong>Benny Johansson</strong> - terminalledare Gasum</p><p><strong>Saila Horttanainen</strong> - kommunikationschef Nordion Energi</p><p></p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2072842</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2072842</guid>
      <pubDate>Tue, 29 Nov 2022 15:37:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar  och sker i stor utsträckning helt i det dolda.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets reporter Daniel Värjö kommer i en granskning för programmet Kaliber ett steg närmare sanningen hur stora de dolda utsläppen egentligen är. Delvis genom ett projekt där forskare med hjälp av drönare mäter vilka mängder metangas som år efter år läcker ut från raffinaderier och andra verksamheter nästan helt utan myndigheternas kontroll.</p><p>--Att minska metangasutsläppen är enda sättet att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.</p><p>Det säger metangasforskaren Lena Höglund Isaksson.</p><p><strong>EU:s roll och mål</strong></p><p>Hör också om hur EU försöker få ned metanutsläppen inom energisektorn med 58 procent till 2030 jämfört med 2020. Något europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) anser är möjligt just eftersom utsläppen till stor del beror på läckage som relativt lätt går att åtgärda.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>David Bastviken</strong> - professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet</p><p><strong>Mats Björsell</strong> - klimatanalytiker Naturvårdsverket</p><p><strong>Heléne Fritzon</strong> - EU-parlamentariker (S)</p><p><strong>Carolina Urmeneta</strong> - organisationen Global Methane Hub</p><p><strong>Samuel Brohede</strong> - mätföretaget Fluxsense</p><p><strong>Gustav Gerdes</strong> - drönarpilot</p><p><strong>Lena Höglund Isaksson</strong> - metanforskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys utanför Wien i Österrike</p><p><strong>Sara Mälbrink</strong> - Länsstyrelsen Västra Götaland</p><p><strong>Eric Zinn</strong> - hållbarhetschef Göteborg Energi</p><p><strong>Johan Skansing</strong> - drift- och underhållschef Gasnätet Stockholm</p><p><strong>Benny Johansson</strong> - terminalledare Gasum</p><p><strong>Saila Horttanainen</strong> - kommunikationschef Nordion Energi</p><p></p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hotet,från,de,dolda,metanutsläppen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/83e5db1f-750b-4b90-a361-0186feeb8fde.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar  och sker i stor utsträckning helt i det dolda.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/11/vetenskapsradion_klotet_hotet_fran_de_dolda_metanutsla_20221201_0938572968.mp3" length="43271896" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så kan klimatarbetet förändras i grunden - vägen framåt efter COP27]]></title>
      <description><![CDATA[<p>FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Richard Myrenberg,</strong> afrikakorrespondent, Sveriges radio<strong>, Johan Rockström, </strong>klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, <strong>Andreas Magnusson</strong>, Fridays for Future, <strong>Mathias Fridahl,</strong> forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet<strong>, Åsa Persson,</strong> forskningschef vid Stockholm environment institute,<strong> Marie-Louise Kristola, </strong>klimatkorrespondent, Sveriges Radio, <strong>Ia Anstoot</strong>, Nuclear for climate.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2063835</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2063835</guid>
      <pubDate>Tue, 22 Nov 2022 20:48:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Richard Myrenberg,</strong> afrikakorrespondent, Sveriges radio<strong>, Johan Rockström, </strong>klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, <strong>Andreas Magnusson</strong>, Fridays for Future, <strong>Mathias Fridahl,</strong> forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet<strong>, Åsa Persson,</strong> forskningschef vid Stockholm environment institute,<strong> Marie-Louise Kristola, </strong>klimatkorrespondent, Sveriges Radio, <strong>Ia Anstoot</strong>, Nuclear for climate.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,kan klimatarbetet,förändras,i,grunden,vägen,framåt,efter,COP27]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/1b034847-2c56-4220-b7d3-ff17b03d0fef.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/11/vetenskapsradion_klotet_sa_kanklimatarbetet_forandras_20221123_1510539925.mp3" length="43214008" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatmötet i Egypten: "kaotiskt" och "Sverige har tappat som föregångsland". Klotet direkt från COP27]]></title>
      <description><![CDATA[<p>"Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Världen går mot en temperaturökning på minst 2,5 grader Celsius om inte utsläppen minskar snabbt. Enligt Parisavtalet ska till exempel Sverige minska sina utsläpp med 63 procent från 1990 års nivå till 2030. Med nuvarande budget kommer inte den svenska regeringen att nå utsläppsminskningsmålen.</p><h2 class="mellanrubrik">Klimatministern Romina Pourmokhtari säger att hon tror att Sverige ska nå målen</h2><p>Klotet möter Sveriges klimatminister på FNs klimatmöte i Egypten och samlar forskare, aktivister, näringslivsrepresentanter och Sveriges chefsförhandlare till ett samtal om klimatförändringarna, temperaturökningen, dess konsekvenser och hur förhandlingarna går på mötet som i år handlar mycket om vem som ska betala för de skador och förluster som klimatförändringarna innebär.</p><p>Volvo Cars hållbarhetschef <a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/artikel/volvo-cars-sveriges-image-som-foregangsland-har-fatt-sig-en-torn">Anders Kärrberg</a>: ”För det första så kan man ju konstatera att budgeten för klimat och miljö går ned med fem miljarder och bara det är en signal till omvärlden som är väldigt olycklig – Sverige har under många år varit ett föredöme för många länder”.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Mattias Frumerie</strong>, Sveriges chefsförhandlare<strong>, Amanda Björksell</strong>, Sveriges unga delegat, <strong>Jefferson Estella</strong>, Filippinerna, <strong>Mathias Fridahl,</strong> forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet<strong>, Romina Pourmokhtari, </strong>Sveriges klimat- och miljöminister, <strong>Anders Kärrberg</strong>, hållbarhetschef, Volvo Cars, <strong>Jonas Wallmander,</strong> vd för energilagringsbolaget Azelio, <strong>Michael Tedengren, </strong>korallrevsforskare vid Stockholms universitet, <strong>Malaika Mikaelsson</strong>, doktorand vid Linköpings universitet som forskat på skador och förluster för små önationer i Stilla havet, <strong>Bernt Nordman</strong>, klimatexpert på Världsnaturfonden i Finland.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2061871</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2061871</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Nov 2022 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>"Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Världen går mot en temperaturökning på minst 2,5 grader Celsius om inte utsläppen minskar snabbt. Enligt Parisavtalet ska till exempel Sverige minska sina utsläpp med 63 procent från 1990 års nivå till 2030. Med nuvarande budget kommer inte den svenska regeringen att nå utsläppsminskningsmålen.</p><h2 class="mellanrubrik">Klimatministern Romina Pourmokhtari säger att hon tror att Sverige ska nå målen</h2><p>Klotet möter Sveriges klimatminister på FNs klimatmöte i Egypten och samlar forskare, aktivister, näringslivsrepresentanter och Sveriges chefsförhandlare till ett samtal om klimatförändringarna, temperaturökningen, dess konsekvenser och hur förhandlingarna går på mötet som i år handlar mycket om vem som ska betala för de skador och förluster som klimatförändringarna innebär.</p><p>Volvo Cars hållbarhetschef <a class="internal-link" target="_self" href="https://sverigesradio.se/artikel/volvo-cars-sveriges-image-som-foregangsland-har-fatt-sig-en-torn">Anders Kärrberg</a>: ”För det första så kan man ju konstatera att budgeten för klimat och miljö går ned med fem miljarder och bara det är en signal till omvärlden som är väldigt olycklig – Sverige har under många år varit ett föredöme för många länder”.</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Mattias Frumerie</strong>, Sveriges chefsförhandlare<strong>, Amanda Björksell</strong>, Sveriges unga delegat, <strong>Jefferson Estella</strong>, Filippinerna, <strong>Mathias Fridahl,</strong> forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet<strong>, Romina Pourmokhtari, </strong>Sveriges klimat- och miljöminister, <strong>Anders Kärrberg</strong>, hållbarhetschef, Volvo Cars, <strong>Jonas Wallmander,</strong> vd för energilagringsbolaget Azelio, <strong>Michael Tedengren, </strong>korallrevsforskare vid Stockholms universitet, <strong>Malaika Mikaelsson</strong>, doktorand vid Linköpings universitet som forskat på skador och förluster för små önationer i Stilla havet, <strong>Bernt Nordman</strong>, klimatexpert på Världsnaturfonden i Finland.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatmötet,i,Egypten:,"kaotiskt",och,"Sverige,har,tappat,som,föregångsland".,Klotet,direkt,från,COP27]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c56e2e8a-e73d-4ee5-9f5a-e5d5bdc6e5a3.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA["Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/11/vetenskapsradion_klotet_klimatmotet_i_egypten_kaotis_20221117_0941237545.mp3" length="43230050" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatmötet COP27 – världen håller andan]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Värdlandet Egypten är redan hårt drabbat av klimatförändringar. Höjda temperaturer och salt som förstör jordbruksmark följer i dess spår.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Reportage av SR:s mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> om några av de miljöproblem som drabbat Egypten, däribland invasiva larver som försvårar för jordbrukarna. SR:s Klimatkorrespondent <strong>Marie-Louise Kristola</strong> berättar om försaltningen som även den slår mot spannmålsodlarna och vi får en rapport av Ekots reporter <strong>Mona Hambraeus</strong> från mötet i Sharm El- Sheik.</p><p><strong>Ulrika Francke</strong>, ordförande för internationella standardiseringsorganisationen, ISO. är en av de svenska deltagarna vid klimatmötet och hoppas kunna minska problemen med greenwashing.</p><p>Hör också en rapport av Klotets reporter <strong>Daniel Värjö</strong> från den stora PFAS-rättegången som under veckan pågår i hovrätten i Malmö mellan Ronneby kommun och Kallingeborna.</p><p></p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2056072</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2056072</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Nov 2022 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Värdlandet Egypten är redan hårt drabbat av klimatförändringar. Höjda temperaturer och salt som förstör jordbruksmark följer i dess spår.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Reportage av SR:s mellanösternkorrespondent <strong>Cecilia Uddén</strong> om några av de miljöproblem som drabbat Egypten, däribland invasiva larver som försvårar för jordbrukarna. SR:s Klimatkorrespondent <strong>Marie-Louise Kristola</strong> berättar om försaltningen som även den slår mot spannmålsodlarna och vi får en rapport av Ekots reporter <strong>Mona Hambraeus</strong> från mötet i Sharm El- Sheik.</p><p><strong>Ulrika Francke</strong>, ordförande för internationella standardiseringsorganisationen, ISO. är en av de svenska deltagarna vid klimatmötet och hoppas kunna minska problemen med greenwashing.</p><p>Hör också en rapport av Klotets reporter <strong>Daniel Värjö</strong> från den stora PFAS-rättegången som under veckan pågår i hovrätten i Malmö mellan Ronneby kommun och Kallingeborna.</p><p></p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatmötet,COP27,världen,håller,andan]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/cd9dc1b7-f791-4f71-a46b-2a0d2ddfefaf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Värdlandet Egypten är redan hårt drabbat av klimatförändringar. Höjda temperaturer och salt som förstör jordbruksmark följer i dess spår.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/11/vetenskapsradion_klotet_klimatmotet_cop27__varlden_ha_20221115_1629313988.mp3" length="43203423" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tregradersvärlden – den heta mardrömmen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur kommer en sådan värld att se ut? <br>När inträffar egentligen de olika så kallade tröskelpunkterna som startar oåterkalleliga dominoeffekter vilka i sin tur bara påskyndar utvecklingen med allt svårare väderkatastrofer, smältande isar och tinande tundra som läcker metangas. Samtidigt kan effekterna av exempelvis förändrade växtzoner också bli positiva.&nbsp; <br><br>Klotets reporter Lasse Edfast söker svar på hur växter och djur kan påverkas av en tre grader varmare värld. Kommer det gå att odla kaffe som tidigare? Innebär en uppvärmning på 3-4&nbsp; grader inte bara slutet för fjällsippan utan även för den mänskliga civilisationen så som vi känner den..?<br><br>Medverkande: <strong>Melissa Maxter</strong>, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, <strong>Anousch Muradya</strong>, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Halland, <strong>Johannes Stripple</strong>, docent i statsvetenskap, <strong>Lennart Wikström</strong>, lantbrukare, &nbsp;<strong>Johan Rockström</strong>, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, <strong>Tomas Roslin</strong>, professor vid Institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, <strong>Alexandra Nicoleris</strong>, bitr. lektor Lunds universitet,</p><p>Reporter: <strong>Lasse Edfast</strong><br>Programledare <strong>Niklas Zachrisson<br></strong>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2051948</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2051948</guid>
      <pubDate>Tue, 01 Nov 2022 16:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur kommer en sådan värld att se ut? <br>När inträffar egentligen de olika så kallade tröskelpunkterna som startar oåterkalleliga dominoeffekter vilka i sin tur bara påskyndar utvecklingen med allt svårare väderkatastrofer, smältande isar och tinande tundra som läcker metangas. Samtidigt kan effekterna av exempelvis förändrade växtzoner också bli positiva.&nbsp; <br><br>Klotets reporter Lasse Edfast söker svar på hur växter och djur kan påverkas av en tre grader varmare värld. Kommer det gå att odla kaffe som tidigare? Innebär en uppvärmning på 3-4&nbsp; grader inte bara slutet för fjällsippan utan även för den mänskliga civilisationen så som vi känner den..?<br><br>Medverkande: <strong>Melissa Maxter</strong>, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, <strong>Anousch Muradya</strong>, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Halland, <strong>Johannes Stripple</strong>, docent i statsvetenskap, <strong>Lennart Wikström</strong>, lantbrukare, &nbsp;<strong>Johan Rockström</strong>, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, <strong>Tomas Roslin</strong>, professor vid Institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, <strong>Alexandra Nicoleris</strong>, bitr. lektor Lunds universitet,</p><p>Reporter: <strong>Lasse Edfast</strong><br>Programledare <strong>Niklas Zachrisson<br></strong>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tregradersvärlden,den,heta,mardrömmen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e85db224-08c3-4d35-aa91-3c5ec38a1311.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/11/vetenskapsradion_klotet_tregradersvarlden__den_heta_m_20221115_1640519130.mp3" length="43213023" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vart leder den nya klimat- och miljöpolitiken?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande i studiosamtalet:<strong> Anders Wijkman</strong>, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, <strong>Maria Wetterstrand</strong>, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, <strong>Mikael Karlsson</strong>, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, Sveriges Radios klimatkorrespondent.</p><p>Medverkande inspelade på "band": <strong>Romina Pourmokhtari</strong>, (L) klimat- och miljöminister. <strong>Ebba Busch</strong>, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. <strong>Martin Kinnunen,</strong> (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är <strong>Andreas Liljeheden,</strong> Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2046179</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2046179</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Oct 2022 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande i studiosamtalet:<strong> Anders Wijkman</strong>, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, <strong>Maria Wetterstrand</strong>, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, <strong>Mikael Karlsson</strong>, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, Sveriges Radios klimatkorrespondent.</p><p>Medverkande inspelade på "band": <strong>Romina Pourmokhtari</strong>, (L) klimat- och miljöminister. <strong>Ebba Busch</strong>, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. <strong>Martin Kinnunen,</strong> (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är <strong>Andreas Liljeheden,</strong> Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vart,leder,den,nya,klimat-,och,miljöpolitiken?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9f6b5841-362a-4105-bd69-526413cdfca0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/10/vetenskapsradion_klotet_vart_leder_den_nya_klimat_och_20221026_1435255860.mp3" length="43222710" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vätgasen – klimatess eller joker i spelet om framtiden]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.</p><h2 class="mellanrubrik">Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.</h2><p>Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.</p><p>Programmet sändes första gången i april i år.</p><p>Medverkande: <strong>Åsa Bäcklin</strong>, kommunikatör på Hybrit i Luleå, <strong>Kristoffer Nordekvist</strong>, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, <strong>Martin Pei</strong>, teknisk direktör på SSAB, <strong>Frans Timmermans</strong>, EU-kommissionens vice ordförande, <strong>Mats Smedberg</strong> och <strong>Åke Smedberg </strong>som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, <strong>Nanna Wikholm</strong>, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, <strong>Per Bondemark</strong>, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, <strong>Rikard Gebart</strong> professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare:<strong> Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent:<strong> Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2042261</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2042261</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Oct 2022 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.</p><h2 class="mellanrubrik">Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.</h2><p>Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.</p><p>Programmet sändes första gången i april i år.</p><p>Medverkande: <strong>Åsa Bäcklin</strong>, kommunikatör på Hybrit i Luleå, <strong>Kristoffer Nordekvist</strong>, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, <strong>Martin Pei</strong>, teknisk direktör på SSAB, <strong>Frans Timmermans</strong>, EU-kommissionens vice ordförande, <strong>Mats Smedberg</strong> och <strong>Åke Smedberg </strong>som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, <strong>Nanna Wikholm</strong>, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, <strong>Per Bondemark</strong>, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, <strong>Rikard Gebart</strong> professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare:<strong> Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent:<strong> Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vätgasen,klimatess,eller,joker,i,spelet,om,framtiden]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/20a60918-d70c-482c-87fc-090197faf2b1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristol...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/10/vetenskapsradion_klotet_vatgasen__klimatess_eller_jok_20221115_1641471399.mp3" length="43187680" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Havet – en källa till våg av ny energi]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.</p><p>Klotets reporter <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser.&nbsp;</p><p>Medverkande: <strong>Stefan Björklund,</strong> teknisk chef, Noviocean, <strong>Jan Skjoldhammer,</strong> vd och uppfinnare, Noviocean, <strong>Jens Engström</strong>, docent vid Uppsala universitet, <strong>Anders Jansson</strong>, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, <strong>Martin Edlund</strong>, vd på Minesto, <strong>Magnus Fredriksson,</strong> utvecklingschef Minesto, <strong>Martyn Hann,</strong> forskare vid universitetet i Plymouth, England, <strong>Emma Edwards,</strong> forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2038276</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2038276</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Oct 2022 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.</p><p>Klotets reporter <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser.&nbsp;</p><p>Medverkande: <strong>Stefan Björklund,</strong> teknisk chef, Noviocean, <strong>Jan Skjoldhammer,</strong> vd och uppfinnare, Noviocean, <strong>Jens Engström</strong>, docent vid Uppsala universitet, <strong>Anders Jansson</strong>, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, <strong>Martin Edlund</strong>, vd på Minesto, <strong>Magnus Fredriksson,</strong> utvecklingschef Minesto, <strong>Martyn Hann,</strong> forskare vid universitetet i Plymouth, England, <strong>Emma Edwards,</strong> forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Havet,en,källa,till,våg,av,ny,energi]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fff1d3c1-b273-4e73-aa50-9fed1cdab6f7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/12/vetenskapsradion_klotet_havet__en_kalla_till_vag_av_n_20221206_1650351465.mp3" length="43208459" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Nya satelliter avslöjar dolda utsläpp av växthusgaser]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De kommer att på en detaljerad nivå kunna mäta hur stora utsläppen är och varifrån de sker, vilket alltså i sin tur är viktig information för att därefter försöka minska dem.</p><p>Samtidigt visar de satelliter som redan är i omloppsbana runt jorden på att utsläppen i själva verket är mycket högre än länderna själva rapporterar. Något som i sin tur kan skapa konflikter i det internationella samarbetet.</p><h2 class="mellanrubrik">Copernicus nya satelliter kan avslöja utsläpp som inte rapporteras</h2><p>Enligt forskningen närmar vi oss tröskelpunkter där ekosystem tippar över och leder till en självförstärkande temperaturökning med oåterkalleliga effekter för planeten.</p><p>–När man mäter med satelliter och på andra sätt kan man kanske skapa en slags tidiga varningssystem, och se att nu händer det någonting här.</p><p>Det säger professorn i klimatologi, <strong>Markku Rummukainen</strong> vid Lunds universitet och också klimatrådgivare på SMHI, som är en av de som intervjuas i programmet.</p><p>Medverkar gör också: <strong>Hans Chen</strong>, atmosfär- och klimatforskare vid Lunds universitet, <strong>Philippe Ciais</strong> vid franska forskningsinstitutet LSCE -Laboratoriet för klimat- och miljöforskning, <strong>Björn-Ola Linnér</strong>, professor som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, <strong>Åsa Persson</strong>, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och <strong>Annika Digréus</strong>, miljö- och klimatreporter på Ekot.</p><p></p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2034912</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2034912</guid>
      <pubDate>Tue, 04 Oct 2022 14:06:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De kommer att på en detaljerad nivå kunna mäta hur stora utsläppen är och varifrån de sker, vilket alltså i sin tur är viktig information för att därefter försöka minska dem.</p><p>Samtidigt visar de satelliter som redan är i omloppsbana runt jorden på att utsläppen i själva verket är mycket högre än länderna själva rapporterar. Något som i sin tur kan skapa konflikter i det internationella samarbetet.</p><h2 class="mellanrubrik">Copernicus nya satelliter kan avslöja utsläpp som inte rapporteras</h2><p>Enligt forskningen närmar vi oss tröskelpunkter där ekosystem tippar över och leder till en självförstärkande temperaturökning med oåterkalleliga effekter för planeten.</p><p>–När man mäter med satelliter och på andra sätt kan man kanske skapa en slags tidiga varningssystem, och se att nu händer det någonting här.</p><p>Det säger professorn i klimatologi, <strong>Markku Rummukainen</strong> vid Lunds universitet och också klimatrådgivare på SMHI, som är en av de som intervjuas i programmet.</p><p>Medverkar gör också: <strong>Hans Chen</strong>, atmosfär- och klimatforskare vid Lunds universitet, <strong>Philippe Ciais</strong> vid franska forskningsinstitutet LSCE -Laboratoriet för klimat- och miljöforskning, <strong>Björn-Ola Linnér</strong>, professor som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, <strong>Åsa Persson</strong>, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och <strong>Annika Digréus</strong>, miljö- och klimatreporter på Ekot.</p><p></p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Nya,satelliter,avslöjar,dolda,utsläpp,av,växthusgaser]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/56211469-f5da-4253-add3-800f0b4c3d50.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/10/vetenskapsradion_klotet_nya_satelliter_avslojar_dolda_20221004_1612532770.mp3" length="43661347" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[I klimatförändringarnas spår: USA:s torrare och hetare västra del breder ut sig österut.]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Gränsen till landets torrare väst har enligt en forskningsstudie flyttat sig omkring 16 mil österut sedan 70-talet. I delstater som Nebraska och Kansas tvingas nu alltfler jordbrukare försöka anpassa sig till hetare somrar med mindre nederbörd och generellt mer begränsade vattenresurser</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nivåerna i stora sjöar kan ligga många meter under de normala och temperaturerna har även i centrala delarna av USA varit rekordhöga. Samtidigt har skogsbränder härjat på ett sätt som inte skett tidigare.<br><br>–Vi ser varje dag hur våra grödor torkar bort. <br><br>Det säger jordbrukaren Debbie Borg i Nebraska som Klotets reporter Anna Gjöres besökt.<br>Hör också om forskaren och professorn i jordbruksekonomi Nick Brozovic om vad jordbrukare nu behöver göra för att klara de nya förutsättningarna. Åtgärder som kan handla om att förädla sina grödor och om att hitta nya effektivare sätt för att sköta sin bevattning. <br></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Debbie Borg</strong> - jordbrukare i Nebraska</p><p><strong>Nick Brozovic</strong> - professor i jordbruksekonomi</p><p><strong>Nate Nielsen</strong> - förman på Kingsley dam</p><p><strong>Felicia Marcus</strong> - Stanforduniversitetets program Water in the West</p><p><strong>Roric Paulmann</strong> - jordbrukare Nebraska</p><p><strong>Bo Landin</strong> - biolog, författare, vetenskapsjournalist</p><p><br>Reporter: <strong>Anna Gjöres</strong><br>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong><br>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong><br><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2023589</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2023589</guid>
      <pubDate>Tue, 20 Sep 2022 17:46:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Gränsen till landets torrare väst har enligt en forskningsstudie flyttat sig omkring 16 mil österut sedan 70-talet. I delstater som Nebraska och Kansas tvingas nu alltfler jordbrukare försöka anpassa sig till hetare somrar med mindre nederbörd och generellt mer begränsade vattenresurser</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nivåerna i stora sjöar kan ligga många meter under de normala och temperaturerna har även i centrala delarna av USA varit rekordhöga. Samtidigt har skogsbränder härjat på ett sätt som inte skett tidigare.<br><br>–Vi ser varje dag hur våra grödor torkar bort. <br><br>Det säger jordbrukaren Debbie Borg i Nebraska som Klotets reporter Anna Gjöres besökt.<br>Hör också om forskaren och professorn i jordbruksekonomi Nick Brozovic om vad jordbrukare nu behöver göra för att klara de nya förutsättningarna. Åtgärder som kan handla om att förädla sina grödor och om att hitta nya effektivare sätt för att sköta sin bevattning. <br></p><p>Medverkande:</p><p><strong>Debbie Borg</strong> - jordbrukare i Nebraska</p><p><strong>Nick Brozovic</strong> - professor i jordbruksekonomi</p><p><strong>Nate Nielsen</strong> - förman på Kingsley dam</p><p><strong>Felicia Marcus</strong> - Stanforduniversitetets program Water in the West</p><p><strong>Roric Paulmann</strong> - jordbrukare Nebraska</p><p><strong>Bo Landin</strong> - biolog, författare, vetenskapsjournalist</p><p><br>Reporter: <strong>Anna Gjöres</strong><br>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong><br>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong><br><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,I,klimatförändringarnas,spår:,USA:s,torrare,och,hetare,västra,del,breder,ut,sig,österut.]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/32cdeef0-e647-40a5-a81d-cdbd40e40aa5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:49:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Gränsen till landets torrare väst har enligt en forskningsstudie flyttat sig omkring 16 mil österut sedan 70-talet. I delstater som Nebraska och Kansas tvingas nu alltfler jordbrukare försöka anpassa sig till hetare somrar med mindre nederbörd och gene...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/09/vetenskapsradion_klotet_i_klimatforandringarnas_spar_20220920_1952327267.mp3" length="47034782" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatkrisen – kunde medierna ha berättat en bättre story för att väcka världen tidigare?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?</p><h2 class="mellanrubrik">"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.</h2><p>Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar  Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister.</p><p>Medverkande: <strong>Alan Rusbridger</strong>, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. <strong>Terry Macalister, </strong>frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". <strong>John Naughton</strong>, professor i Cambridge, <strong>Leo Hickman,</strong> chefredaktör för Carbon Brief, <strong>Phillip Inman</strong>, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. <strong>Bengt Johansson</strong>, professor i journalistik, JMG.<strong> Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2012653</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2012653</guid>
      <pubDate>Tue, 13 Sep 2022 20:22:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?</p><h2 class="mellanrubrik">"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.</h2><p>Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar  Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister.</p><p>Medverkande: <strong>Alan Rusbridger</strong>, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. <strong>Terry Macalister, </strong>frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". <strong>John Naughton</strong>, professor i Cambridge, <strong>Leo Hickman,</strong> chefredaktör för Carbon Brief, <strong>Phillip Inman</strong>, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. <strong>Bengt Johansson</strong>, professor i journalistik, JMG.<strong> Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatkrisen,kunde,medierna,ha,berättat,en,bättre,story,för,att,väcka,världen,tidigare?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f8293c2a-48ff-484c-b3cc-878ef168e686.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:49:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/09/vetenskapsradion_klotet_klimatkrisen__kunde_medierna_20220913_2235475949.mp3" length="47585546" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klotets miljöenkät inför valet – hör politikernas svar på hur de vill möta klimathotet!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.</p><p>Här är några av svaren:</p><p>”Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet.”</p><p>” Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.</p><p>”Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandet”</p><p>”Vi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.”</p><p>Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna &nbsp;och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.</p><p>Medverkande klimat-  och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:</p><p>Helena Gellerman, L</p><p>Jessica Rosenkrantz, M</p><p>Kjell-Arne Ottosson, KD</p><p>Martin Kinnunen, SD</p><p>Lorentz Tovatt, MP</p><p>Rickard Nordin, C</p><p>Elin Segerlind, V</p><p>och Annika Strandhäll, S miljö- och klimatminister</p><p>Reporter: Daniel Värjö</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2015869</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/eid/2015869</guid>
      <pubDate>Tue, 06 Sep 2022 16:13:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.</p><p>Här är några av svaren:</p><p>”Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet.”</p><p>” Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.</p><p>”Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandet”</p><p>”Vi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.”</p><p>Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna &nbsp;och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.</p><p>Medverkande klimat-  och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:</p><p>Helena Gellerman, L</p><p>Jessica Rosenkrantz, M</p><p>Kjell-Arne Ottosson, KD</p><p>Martin Kinnunen, SD</p><p>Lorentz Tovatt, MP</p><p>Rickard Nordin, C</p><p>Elin Segerlind, V</p><p>och Annika Strandhäll, S miljö- och klimatminister</p><p>Reporter: Daniel Värjö</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klotets,miljöenkät,inför,valet,hör,politikernas,svar,på,hur,de,vill,möta,klimathotet!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/1eac2fdd-536a-4750-b2a0-6dc0f02b06e7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>01:04:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och sky...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/09/vetenskapsradion_klotet_klotets_miljoenkat_infor_valet_20220906_1821474846.mp3" length="61503188" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[USA:s historiska klimatsatsning - vad händer nu?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Historiens största utsläppare av koldioxid har lagt fram ett historiskt stort klimatpaket och lovar nu rekordinvesteringar i förnybar energi. Det handlar bland annat om elbilspremier och skattelättnader för batteri- solcellsproduktion. Och om att fånga in koldioxid.</p><h2 class="mellanrubrik">Stort paket som inte når målet</h2><p>Men trots den största klimatpolitiska satsningen genom tiderna räcker inte utsläppsminskningen för att nå USA:s egna klimatlöften. Enligt experter blir det bara 40 procent minskade utsläpp i USA till år 2030, från 2005 års nivåer att jämföra med de dryga 50 procent som landet själv satt som mål. Enligt forskare så har USA fortfarande mycket kvar att lära av EU som är bäst i den globala klimatkampsklassen.<br><br>Hur påverkar USAs klimatansträngning andra länder? Vad innebär investeringarna inför kommande klimatförhandlingar och kan svenska politiker lära av turerna kring historiens största klimatsatsning?</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Kevin Noone</strong>, klimatforskare.</p><p><strong>Björn-Ola Linnér</strong>, klimatpolitikforskare<strong>,</strong></p><p><strong>Ginna Lindberg, </strong>Sveriges Radios<strong> </strong>USA kommentator och Ekots utrikeschef </p><p><strong>Marie-Louise Kristola, </strong>klimatkorrespondent</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2009616</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_usas_historiska_klimatsatsnin_20220830_1537150000.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 30 Aug 2022 13:32:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Historiens största utsläppare av koldioxid har lagt fram ett historiskt stort klimatpaket och lovar nu rekordinvesteringar i förnybar energi. Det handlar bland annat om elbilspremier och skattelättnader för batteri- solcellsproduktion. Och om att fånga in koldioxid.</p><h2 class="mellanrubrik">Stort paket som inte når målet</h2><p>Men trots den största klimatpolitiska satsningen genom tiderna räcker inte utsläppsminskningen för att nå USA:s egna klimatlöften. Enligt experter blir det bara 40 procent minskade utsläpp i USA till år 2030, från 2005 års nivåer att jämföra med de dryga 50 procent som landet själv satt som mål. Enligt forskare så har USA fortfarande mycket kvar att lära av EU som är bäst i den globala klimatkampsklassen.<br><br>Hur påverkar USAs klimatansträngning andra länder? Vad innebär investeringarna inför kommande klimatförhandlingar och kan svenska politiker lära av turerna kring historiens största klimatsatsning?</p><p>Medverkande:</p><p><strong>Kevin Noone</strong>, klimatforskare.</p><p><strong>Björn-Ola Linnér</strong>, klimatpolitikforskare<strong>,</strong></p><p><strong>Ginna Lindberg, </strong>Sveriges Radios<strong> </strong>USA kommentator och Ekots utrikeschef </p><p><strong>Marie-Louise Kristola, </strong>klimatkorrespondent</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,USA:s,historiska,klimatsatsning,vad,händer,nu?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c42478f1-0f57-46aa-a074-e54a6d55cdb2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/08/vetenskapsradion_klotet_usas_historiska_klimatsatsnin_20220830_1537150000.mp3" length="43213104" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sverige har dålig koll på halterna av PFAS i kött och i andra lantbruksprodukter]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.</p><h2 class="mellanrubrik">Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkät</h2><p>Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.<br><br>Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.</p><p>Klotets <strong>Daniel Värjö</strong> besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna <strong>Henrik </strong>och <strong>Lars Jönsson</strong>. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.</p><p>Medverkande: Lantbrukarna <strong>Henrik Jönsson</strong> och <strong>Lars Jönsson </strong>i Halmstad, <strong>Tomas Sjöstedt</strong>, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, <strong>Karl Lilja</strong> på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör <strong>Åsa Lindström</strong> vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, <strong>Malin Sahlberg</strong>, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, <strong>Sandra Strandh,</strong> statsinspektör Livsmedelsverket.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2006523</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_sverige_har_dalig_koll_pa_halt_20220823_1309191325.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 23 Aug 2022 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.</p><h2 class="mellanrubrik">Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkät</h2><p>Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.<br><br>Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.</p><p>Klotets <strong>Daniel Värjö</strong> besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna <strong>Henrik </strong>och <strong>Lars Jönsson</strong>. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.</p><p>Medverkande: Lantbrukarna <strong>Henrik Jönsson</strong> och <strong>Lars Jönsson </strong>i Halmstad, <strong>Tomas Sjöstedt</strong>, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, <strong>Karl Lilja</strong> på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör <strong>Åsa Lindström</strong> vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, <strong>Malin Sahlberg</strong>, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, <strong>Sandra Strandh,</strong> statsinspektör Livsmedelsverket.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Sverige,har,dålig,koll,på,halterna,av,PFAS,i,kött,och,i,andra,lantbruksprodukter]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4f058150-2315-4cf1-9fb1-f515844b1ad0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Pro...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/08/vetenskapsradion_klotet_sverige_har_dalig_koll_pa_halt_20220823_1309191325.mp3" length="43222050" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[En ödesmättad vår för klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Året hittills har blivit historiskt med kriget i Ukraina, galopperande klimatutmaningar och en global energiomställning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets redaktion sammanfattar inför sommaruppehållet dramatiska händelser och rapporter som visar på hotet mot klimatet och mot miljön. Det blir uppföljningar och samtal kring människor som hörts och granskningar som gjorts. Hör om det senaste från FN:s klimatpanel och om vad som är att vänta från IPCC framöver. Hör om den ukrainska miljökämpen som blev soldat när kriget bröt ut och om vad som hänt vid det kontroversiella gruvprojektet i Kallak.</p><p>Medverkande: </p><p>Markku Rummukainen, klimatforskare</p><p>Anna-Karin Ivarsson, reporter</p><p>Daniel Värjö, reporter</p><p>Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent SR</p><p>Maria Persson- Löfgren, Rysslandskorrespondent SR</p><p><br>Programledare: Niklas Zachrisson<br>Producent: Anders Wennersten</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1971660</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_en_odesmattad_var_for_klimatet_20220621_1834016024.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 21 Jun 2022 16:28:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Året hittills har blivit historiskt med kriget i Ukraina, galopperande klimatutmaningar och en global energiomställning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets redaktion sammanfattar inför sommaruppehållet dramatiska händelser och rapporter som visar på hotet mot klimatet och mot miljön. Det blir uppföljningar och samtal kring människor som hörts och granskningar som gjorts. Hör om det senaste från FN:s klimatpanel och om vad som är att vänta från IPCC framöver. Hör om den ukrainska miljökämpen som blev soldat när kriget bröt ut och om vad som hänt vid det kontroversiella gruvprojektet i Kallak.</p><p>Medverkande: </p><p>Markku Rummukainen, klimatforskare</p><p>Anna-Karin Ivarsson, reporter</p><p>Daniel Värjö, reporter</p><p>Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent SR</p><p>Maria Persson- Löfgren, Rysslandskorrespondent SR</p><p><br>Programledare: Niklas Zachrisson<br>Producent: Anders Wennersten</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,En,ödesmättad,vår,för,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3ef11cc7-265b-4083-bbaa-d24cef62c7f5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Året hittills har blivit historiskt med kriget i Ukraina, galopperande klimatutmaningar och en global energiomställning.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/06/vetenskapsradion_klotet_en_odesmattad_var_for_klimatet_20220621_1834016024.mp3" length="43224119" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Den bortstädade mångfalden]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Många djurarter trivs i gödslet och i soptipparna, tvestjärtar krälar i ruttnande bortslängda kartonger och avfallet som tas tillvara för att bli biogas är livsmiljö för både flora och fauna.</p><p>Hör om vad som händer när ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska och när biologisk mångfald städas bort. Men också exempel som inom skogsbruket där uppstädningen, av miljömässiga skäl inte längre sker lika frenetiskt.</p><p>Medverkande:</p><p>Mattias Forshage, entomolog, Naturhistoriska Riksmuseet</p><p>Mats Jonsell, lektor Sveriges lantbruksuniversitet</p><p>Miljöanalysspecialist Henrik Thurfjell från Artdatabanken</p><p>Reporter: Gustaf Klarin</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1965889</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_den_bortstadade_mangfalden_20220615_1115534934.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Jun 2022 09:11:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Många djurarter trivs i gödslet och i soptipparna, tvestjärtar krälar i ruttnande bortslängda kartonger och avfallet som tas tillvara för att bli biogas är livsmiljö för både flora och fauna.</p><p>Hör om vad som händer när ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska och när biologisk mångfald städas bort. Men också exempel som inom skogsbruket där uppstädningen, av miljömässiga skäl inte längre sker lika frenetiskt.</p><p>Medverkande:</p><p>Mattias Forshage, entomolog, Naturhistoriska Riksmuseet</p><p>Mats Jonsell, lektor Sveriges lantbruksuniversitet</p><p>Miljöanalysspecialist Henrik Thurfjell från Artdatabanken</p><p>Reporter: Gustaf Klarin</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Den,bortstädade,mångfalden]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/69a2ee3d-d035-4c3e-b11b-a15a698d58a4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/06/vetenskapsradion_klotet_den_bortstadade_mangfalden_20220615_1115534934.mp3" length="43222285" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Aurora: Nu stämmer vi staten för klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.</p><p></p><p>Medverkande: Från Aurora: <strong>Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren </strong>och <strong>Sofi Marklew, </strong>professor i miljörätt vid Stockholms universitet <strong>Jonas Ebbesson, Isak Stoddard </strong>vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet<strong>, Johannes Morfeldt </strong>på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reportrar: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> och <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1962210</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_aurora_nu_stammer_vi_staten_f_20220608_1206258102.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Jun 2022 10:01:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.</p><p></p><p>Medverkande: Från Aurora: <strong>Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren </strong>och <strong>Sofi Marklew, </strong>professor i miljörätt vid Stockholms universitet <strong>Jonas Ebbesson, Isak Stoddard </strong>vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet<strong>, Johannes Morfeldt </strong>på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reportrar: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> och <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Aurora:,Nu,stämmer,vi,staten,för,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/85e11e9f-80c1-4a3a-a1df-074ad97c5e3a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma st...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/06/vetenskapsradion_klotet_aurora_nu_stammer_vi_staten_f_20220608_1206258102.mp3" length="43387861" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Lärdomar efter 50 år av miljöarbete]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vilka miljöfrågor var aktuella då, vad låg bakom det växande engagemanget för miljöfrågorna och hur har fokuset förändrats sedan dess.</p><p>Hör miljöjournalisten <strong>Henrik Ekman</strong>, miljöhistorikern <strong>David Larsson Heidenblad,</strong> klimatkorrespondent <strong>Marie-Louise Kristola</strong> och vetenskapsjournalist <strong>Gustaf Klarin</strong> i samtal om lärdomarna från 70-talet och hur ödesfrågorna har hanterats då och nu. Afrikakorrespondent <strong>Rickard Myrenberg</strong> medverkar med en rapport om den svåra svälten som drabbat Afrikas Horn.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1957871</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_lardomar_efter_50_ar_av_miljoa_20220531_1724048807.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 31 May 2022 15:17:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vilka miljöfrågor var aktuella då, vad låg bakom det växande engagemanget för miljöfrågorna och hur har fokuset förändrats sedan dess.</p><p>Hör miljöjournalisten <strong>Henrik Ekman</strong>, miljöhistorikern <strong>David Larsson Heidenblad,</strong> klimatkorrespondent <strong>Marie-Louise Kristola</strong> och vetenskapsjournalist <strong>Gustaf Klarin</strong> i samtal om lärdomarna från 70-talet och hur ödesfrågorna har hanterats då och nu. Afrikakorrespondent <strong>Rickard Myrenberg</strong> medverkar med en rapport om den svåra svälten som drabbat Afrikas Horn.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Lärdomar,efter,50,år,av,miljöarbete]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/83ecdf0a-6937-436d-aead-b848966f56f9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:49:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/05/vetenskapsradion_klotet_lardomar_efter_50_ar_av_miljoa_20220531_1724048807.mp3" length="47141342" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Framgångsreceptet för att skydda havens mångfald]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vid sidan om klimatförändringarna är utarmningen av den biologiska mångfalden en av vår tids absolut största ödesfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hotet mot både djur- och växtarter finns såväl till lands som till havs och inom FN och EU diskuteras nu att skydda betydligt mer natur än tidigare, minst 30 procent av hela planetens yta.</p><p>Längs den svenska kusten finns exempel på att det har varit svårt att bilda nya marina nationalparker, men i Kosterhavet på västkusten har man lyckats.</p><p>Hör om hur myndigheterna och lokalbefolkningen där har gått till väga för att ge ett bättre skydd för havsmiljön.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Reportrar</strong>: Sara Sällström och Stefan Nordberg</p><p><strong>Programledare</strong>: Niklas Zachrisson</p><p><strong>Producent</strong>: Anders Wennersten</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Clas Lek - kustfiskare</p><p>Anita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare på Kosterhavets nationalpark</p><p>Charles Olsson - räk- och kräftfiskare</p><p>Erland Lundqvist - före detta kommunalråd i Strömstads kommun</p><p>Andrea Morf - forskare vid Havsmiljöinstitutet och det nordiska forsknings-institutet Nordregio</p><p>Annica Sandström - statsvetare vid Luleå tekniska universitet</p><p>Anna-Karin Utbult Almkvist - lantbrukare</p><p>Anita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare</p><p>Anders Tysklind - chef för Kosterhavets nationalpark</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1953130</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_framgangsreceptet_for_att_skyd_20220524_1642379578.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 24 May 2022 14:38:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vid sidan om klimatförändringarna är utarmningen av den biologiska mångfalden en av vår tids absolut största ödesfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hotet mot både djur- och växtarter finns såväl till lands som till havs och inom FN och EU diskuteras nu att skydda betydligt mer natur än tidigare, minst 30 procent av hela planetens yta.</p><p>Längs den svenska kusten finns exempel på att det har varit svårt att bilda nya marina nationalparker, men i Kosterhavet på västkusten har man lyckats.</p><p>Hör om hur myndigheterna och lokalbefolkningen där har gått till väga för att ge ett bättre skydd för havsmiljön.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p><strong>Reportrar</strong>: Sara Sällström och Stefan Nordberg</p><p><strong>Programledare</strong>: Niklas Zachrisson</p><p><strong>Producent</strong>: Anders Wennersten</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Clas Lek - kustfiskare</p><p>Anita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare på Kosterhavets nationalpark</p><p>Charles Olsson - räk- och kräftfiskare</p><p>Erland Lundqvist - före detta kommunalråd i Strömstads kommun</p><p>Andrea Morf - forskare vid Havsmiljöinstitutet och det nordiska forsknings-institutet Nordregio</p><p>Annica Sandström - statsvetare vid Luleå tekniska universitet</p><p>Anna-Karin Utbult Almkvist - lantbrukare</p><p>Anita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare</p><p>Anders Tysklind - chef för Kosterhavets nationalpark</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Framgångsreceptet,för,att,skydda,havens,mångfald]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f23e74a4-8ff4-4819-b9a7-bae372826392.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vid sidan om klimatförändringarna är utarmningen av den biologiska mångfalden en av vår tids absolut största ödesfrågor.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/05/vetenskapsradion_klotet_framgangsreceptet_for_att_skyd_20220524_1642379578.mp3" length="40559950" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatrevolutionen i norr - och dess pris]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För att möta klimathotet pågår i norra Norrland ett omfattande omställningsarbete på en rad fronter. Stål ska framställas utan koldioxidutsläpp. Elbilbatterier ska produceras i storskaliga fabriker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Därtill kommer infrastrukturprojekt där allt sammantaget beräknas kunna behöva en inflytt på 100 000 människor i och med de framväxande industrierna. Det handlar såväl om ingenjörer och fabriksanställda som om lärare, frisörer och en rad servicearbeten.</p><p>Vi möter bland andra Chana Svensson som flyttat från USA till Luleå för att värva folk till regionen genom en digital arbetsförmedling med Markus Gustafsson.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Sverker Sörlin varnar för den snabba utvecklingen</strong></h2><p>Miljöhistorikern Sverker Sörlin höjer ett varningens finger för hur fort utvecklingen nu går:</p><p>– Ska man lyckas med omställningen kan inte folk sticka efter några år. Det kommer ju behövas 10&nbsp;000-tals människor under lång tid, säger Sverker Sörlin.</p><p></p><p>Medverkande: <strong>Chana Svensson</strong>, driver kommersiell arbetsförmedling tillsammans med <strong>Markus Gustafsson</strong>, <strong>Peter Larsson</strong>, regeringens samordnare för samhällsomställning i norr, <strong>Sverker Sörlin</strong>, professor i miljöhistoria och ledamot i klimatpolitiska rådet, <strong>Johan Rockström</strong>, professor i jordsystemvetenskap.</p><p></p><p>Reporter och programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1949555</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_industrirevolutionen_i_norr__20220517_1659024707.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 17 May 2022 14:55:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För att möta klimathotet pågår i norra Norrland ett omfattande omställningsarbete på en rad fronter. Stål ska framställas utan koldioxidutsläpp. Elbilbatterier ska produceras i storskaliga fabriker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Därtill kommer infrastrukturprojekt där allt sammantaget beräknas kunna behöva en inflytt på 100 000 människor i och med de framväxande industrierna. Det handlar såväl om ingenjörer och fabriksanställda som om lärare, frisörer och en rad servicearbeten.</p><p>Vi möter bland andra Chana Svensson som flyttat från USA till Luleå för att värva folk till regionen genom en digital arbetsförmedling med Markus Gustafsson.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Sverker Sörlin varnar för den snabba utvecklingen</strong></h2><p>Miljöhistorikern Sverker Sörlin höjer ett varningens finger för hur fort utvecklingen nu går:</p><p>– Ska man lyckas med omställningen kan inte folk sticka efter några år. Det kommer ju behövas 10&nbsp;000-tals människor under lång tid, säger Sverker Sörlin.</p><p></p><p>Medverkande: <strong>Chana Svensson</strong>, driver kommersiell arbetsförmedling tillsammans med <strong>Markus Gustafsson</strong>, <strong>Peter Larsson</strong>, regeringens samordnare för samhällsomställning i norr, <strong>Sverker Sörlin</strong>, professor i miljöhistoria och ledamot i klimatpolitiska rådet, <strong>Johan Rockström</strong>, professor i jordsystemvetenskap.</p><p></p><p>Reporter och programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatrevolutionen,i,norr,och,dess,pris]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/506a782b-9c0e-454e-95ed-73f2b8bd9ee7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:59</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För att möta klimathotet pågår i norra Norrland ett omfattande omställningsarbete på en rad fronter. Stål ska framställas utan koldioxidutsläpp. Elbilbatterier ska produceras i storskaliga fabriker.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/05/vetenskapsradion_klotet_industrirevolutionen_i_norr__20220517_1659024707.mp3" length="35291162" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sverige har dålig koll på halterna av PFAS i kött och i andra lantbruksprodukter]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.</p><h2 class="mellanrubrik">Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkät</h2><p>Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.<br><br>Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.</p><p>Klotets <strong>Daniel Värjö</strong> besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna <strong>Henrik </strong>och <strong>Lars Jönsson</strong>. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.</p><p>Medverkande: Lantbrukarna <strong>Henrik Jönsson</strong> och <strong>Lars Jönsson </strong>i Halmstad, <strong>Tomas Sjöstedt</strong>, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, <strong>Karl Lilja</strong> på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör <strong>Åsa Lindström</strong> vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, <strong>Malin Sahlberg</strong>, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, <strong>Sandra Strandh,</strong> statsinspektör Livsmedelsverket.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1943640</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_sverige_har_dalig_koll_pa_halt_20220511_0946470681.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 10 May 2022 14:37:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.</p><h2 class="mellanrubrik">Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkät</h2><p>Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.<br><br>Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.</p><p>Klotets <strong>Daniel Värjö</strong> besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna <strong>Henrik </strong>och <strong>Lars Jönsson</strong>. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.</p><p>Medverkande: Lantbrukarna <strong>Henrik Jönsson</strong> och <strong>Lars Jönsson </strong>i Halmstad, <strong>Tomas Sjöstedt</strong>, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, <strong>Karl Lilja</strong> på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör <strong>Åsa Lindström</strong> vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, <strong>Malin Sahlberg</strong>, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, <strong>Sandra Strandh,</strong> statsinspektör Livsmedelsverket.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Sverige,har,dålig,koll,på,halterna,av,PFAS,i,kött,och,i,andra,lantbruksprodukter]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/02f47f7e-c1dc-4584-8ebf-86927cf9a388.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/05/vetenskapsradion_klotet_sverige_har_dalig_koll_pa_halt_20220511_0946470681.mp3" length="43221239" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hundratalet danskar har ätit PFAS-förorenat kött]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p><p>Gifterna från en brandövningsplats har läckt ut till en strandäng med betande kor.</p><h2 class="mellanrubrik">PFAS-förorening ledde till nya striktare gränsvärden i Danmark</h2><p>Forskningen visar att immunsystemet hos barn kan försämras av PFAS och händelsen i Danmark har bland annat lett till mycket striktare gränsvärden för PFAS i dricksvatten än vad Sverige har.</p><p>Hör några av de drabbade familjerna och vad som finns att göra för att undvika att något liknande ska kunna ske i framtiden.</p><p>&nbsp;Medverkande: <strong>Kenneth Nielsen,</strong> förman för en lokal naturbetesförening, <strong>Cecilie Roland</strong>, äldsta dotter till Kenneth Nielsen från naturbetesföreningen, <strong>Philippe Grandjean</strong>, läkare och professor i miljömedicin på Syddanska universitetet och på Harvard University i Boston, <strong>Jane Hansen </strong>och<strong> Magnus Løfstedt, </strong>kontorschefer på Miljöstyrelsen i Danmark.</p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong><br>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong><br>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1939759</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_hundratalet_danskar_har_atit_p_20220503_1731415290.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 03 May 2022 15:27:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p><p>Gifterna från en brandövningsplats har läckt ut till en strandäng med betande kor.</p><h2 class="mellanrubrik">PFAS-förorening ledde till nya striktare gränsvärden i Danmark</h2><p>Forskningen visar att immunsystemet hos barn kan försämras av PFAS och händelsen i Danmark har bland annat lett till mycket striktare gränsvärden för PFAS i dricksvatten än vad Sverige har.</p><p>Hör några av de drabbade familjerna och vad som finns att göra för att undvika att något liknande ska kunna ske i framtiden.</p><p>&nbsp;Medverkande: <strong>Kenneth Nielsen,</strong> förman för en lokal naturbetesförening, <strong>Cecilie Roland</strong>, äldsta dotter till Kenneth Nielsen från naturbetesföreningen, <strong>Philippe Grandjean</strong>, läkare och professor i miljömedicin på Syddanska universitetet och på Harvard University i Boston, <strong>Jane Hansen </strong>och<strong> Magnus Løfstedt, </strong>kontorschefer på Miljöstyrelsen i Danmark.</p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong><br>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong><br>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hundratalet,danskar,har,ätit,PFAS-förorenat,kött]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3eff1ccd-bf83-4d85-bfb0-4b43bd13d987.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/05/vetenskapsradion_klotet_hundratalet_danskar_har_atit_p_20220503_1731415290.mp3" length="38849354" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vätgasen - klimatess eller joker i spelet om framtiden]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.</p><p>Nu börjar dock utvecklingen ta fart.</p><p>Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.</p><p></p><p>Medverkande: <strong>Åsa Bäcklin</strong>, kommunikatör på Hybrit i Luleå, <strong>Kristoffer Nordekvist</strong>, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, <strong>Martin Pei</strong>, teknisk direktör på SSAB, <strong>Frans Timmermans</strong>, EU-kommissionens vice ordförande, <strong>Mats Smedberg</strong> och <strong>Åke Smedberg </strong>som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, <strong>Nanna Wikholm</strong>, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, <strong>Per Bondemark</strong>, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, <strong>Rikard Gebart</strong> professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola.</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare:<strong> Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent:<strong> Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1936152</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_vatgasen__klimatess_eller_jok_20220427_1214122320.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Apr 2022 10:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.</p><p>Nu börjar dock utvecklingen ta fart.</p><p>Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.</p><p></p><p>Medverkande: <strong>Åsa Bäcklin</strong>, kommunikatör på Hybrit i Luleå, <strong>Kristoffer Nordekvist</strong>, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, <strong>Martin Pei</strong>, teknisk direktör på SSAB, <strong>Frans Timmermans</strong>, EU-kommissionens vice ordförande, <strong>Mats Smedberg</strong> och <strong>Åke Smedberg </strong>som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, <strong>Nanna Wikholm</strong>, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, <strong>Per Bondemark</strong>, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, <strong>Rikard Gebart</strong> professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola.</p><p>Reporter: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare:<strong> Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent:<strong> Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vätgasen,klimatess,eller,joker,i,spelet,om,framtiden]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/20a60918-d70c-482c-87fc-090197faf2b1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/04/vetenskapsradion_klotet_vatgasen__klimatess_eller_jok_20220427_1214122320.mp3" length="43219936" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Gruvkonflikten i Kallak – striden går vidare]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn &nbsp;kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.</p><p>Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.</p><p>Programledare och reporter: Niklas Zachrisson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1932652</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20220419_1524068883.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Apr 2022 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn &nbsp;kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.</p><p>Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.</p><p>Programledare och reporter: Niklas Zachrisson</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Gruvkonflikten,i,Kallak,striden,går,vidare]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5a2ddbd1-fe17-415b-8896-d7d9bad2b61a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/04/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20220419_1524068883.mp3" length="43224355" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klotet synar Köpenhamns världsledande klimatmål]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om&nbsp;flygplatsen Kastrup och ett av kraftvärmeverken ligger utanför kommungränsen och därför inte räknas som&nbsp;stadens utsläpp så kan det ändå bli tufft att hinna till netto noll inom tre år.</p><p>Hur världens städer minskar sina utsläpp är samtidigt enligt FN:s klimatpanel helt avgörande för att undvika en klimatkatastrof.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Hur räknas utsläppen? </strong></h2><p>Klotets Daniel&nbsp;Värjö<strong> </strong>synar den danska&nbsp;huvudstadens klimatmål utifrån bland annat sätten att räkna utsläppen på.</p><p></p><p>Medverkande: <strong>Julie,</strong> cyklist och köpenhamnaren, <strong>Tue Damsø</strong> som tidigare jobbat på Köpenhamns kommun med klimatplanen men nu jobbar på den gröna klimattankesmedjan Concito, <strong>Mattias Nordan Larsson</strong>, svensk köpenhamnare och icke-bilist, <strong>Sine Mollbaeck,</strong> cyklist och köpenhamnare, <strong>Jesper Kühn Olesen,</strong> utvecklingsdirektör på danska energibolaget Ørsted, <strong>Isak Stoddard</strong> forskar på kommuners klimatarbete och jobbar med att fram koldioxidbudgeter. Stoddard är doktorand på Uppsala universitet på Institutionen för Geovetenskaper, J<strong>ørgen Abildgaard,</strong> projektchef för klimatarbetet i Köpenhamns kommun och <strong>Mona Hambraeus</strong>, reporter på Ekot med inriktning på klimat och miljö.</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss: vet@sverigesradio.se</p><p></p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1926810</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_kopenhamn_skavara_klimatneutr_20220412_1701377672.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 12 Apr 2022 14:57:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Även om&nbsp;flygplatsen Kastrup och ett av kraftvärmeverken ligger utanför kommungränsen och därför inte räknas som&nbsp;stadens utsläpp så kan det ändå bli tufft att hinna till netto noll inom tre år.</p><p>Hur världens städer minskar sina utsläpp är samtidigt enligt FN:s klimatpanel helt avgörande för att undvika en klimatkatastrof.</p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Hur räknas utsläppen? </strong></h2><p>Klotets Daniel&nbsp;Värjö<strong> </strong>synar den danska&nbsp;huvudstadens klimatmål utifrån bland annat sätten att räkna utsläppen på.</p><p></p><p>Medverkande: <strong>Julie,</strong> cyklist och köpenhamnaren, <strong>Tue Damsø</strong> som tidigare jobbat på Köpenhamns kommun med klimatplanen men nu jobbar på den gröna klimattankesmedjan Concito, <strong>Mattias Nordan Larsson</strong>, svensk köpenhamnare och icke-bilist, <strong>Sine Mollbaeck,</strong> cyklist och köpenhamnare, <strong>Jesper Kühn Olesen,</strong> utvecklingsdirektör på danska energibolaget Ørsted, <strong>Isak Stoddard</strong> forskar på kommuners klimatarbete och jobbar med att fram koldioxidbudgeter. Stoddard är doktorand på Uppsala universitet på Institutionen för Geovetenskaper, J<strong>ørgen Abildgaard,</strong> projektchef för klimatarbetet i Köpenhamns kommun och <strong>Mona Hambraeus</strong>, reporter på Ekot med inriktning på klimat och miljö.</p><p></p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss: vet@sverigesradio.se</p><p></p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klotet,synar,Köpenhamns,världsledande,klimatmål]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bc43d7dc-0002-4eaf-8f01-3639680dbacc.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/04/vetenskapsradion_klotet_kopenhamn_skavara_klimatneutr_20220412_1701377672.mp3" length="43220731" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Efter FN:s klimatrapport - så kan skogen och koldioxidinfångning rädda oss ur klimatkrisen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.</p><h2 class="mellanrubrik">Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025</h2><p>I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?</p><p>I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.</p><p>Medverkande: <strong>Mathias Fridahl, </strong>forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet<strong>, Annika Digréus, </strong>miljöreporter på Ekot<strong>, Fabian Levihn, </strong>forskningschef på Stockholm Exergi<strong>, Mats Eriksson, </strong>klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, <strong>Francis X. Johnson, </strong> forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss: vet@sverigesradio.se</p><p></p><p>Reportrar: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> och <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p>&nbsp;</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1924248</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_efter_fns_klimatrapport__sa_20220406_0756450408.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Apr 2022 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.</p><h2 class="mellanrubrik">Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025</h2><p>I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?</p><p>I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.</p><p>Medverkande: <strong>Mathias Fridahl, </strong>forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet<strong>, Annika Digréus, </strong>miljöreporter på Ekot<strong>, Fabian Levihn, </strong>forskningschef på Stockholm Exergi<strong>, Mats Eriksson, </strong>klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, <strong>Francis X. Johnson, </strong> forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss: vet@sverigesradio.se</p><p></p><p>Reportrar: <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong> och <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p>&nbsp;</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Efter,FN:s,klimatrapport,så,kan,skogen,och,koldioxidinfångning rädda,oss,ur,klimatkrisen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/17bd8bc5-025d-42de-92c6-1cdc61972aa6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:48:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/04/vetenskapsradion_klotet_efter_fns_klimatrapport__sa_20220406_0756450408.mp3" length="46219119" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Miljöfrågor i skymundan inför franska presidentvalet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Presidentval i Frankrike stundar och Klotet är på plats bland bullermätare och i förpackningsindustrin. Hur stor är miljöfrågan för de tolv presidentkandidaterna?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Av de tolv som i vår kandiderar till presidentposten i Frankrike har så gott som samtliga fått hård kritik för att inte tillräckligt uppmärksamma miljöfrågorna. Klotet tar upp vari kritiken ligger, hur de politiska positionerna ser ut och vilka miljöfrågor som ändå är aktuella i debatten i landet.</p><p><strong>Radar mot bullerförorenare&nbsp;i Frankrike</strong></p><p>Reportage om bullerradar som nu sätts upp över landet för att få bukt med oljud från motorcyklar och andra fordon. Dessutom om kampen mot den skadliga plasten där Frankrike genom skärpta lagar vill minska produktion och användning av matkassar, förpackningar och muggar av plast.</p><p>Medverkande: <strong>Pierre Jean</strong>, mc-förare, <strong>Claude Hélie</strong>, invånare Saint Lambert, <strong>Anne Grignon,</strong> kommunen Saint Lambert, <strong>Christophe Mietlicki,</strong> ingenjör/forskare, F<strong>anny Mietlicki</strong>, chef miljöorganisationen Bruitparif, <strong>Charlotte Curé</strong>, forskare i bioakustik, forskningsinstitutet Cerema,  <strong>Joël Lelong</strong>, forskare i akustik vid Gustave Eiffel universitet, <strong>Guy Courtois,</strong> krogägare, <strong>Armand Chaigne</strong>, chef förpackningsföretaget DS Smith Frankrike, <strong>Joseph Tayefeh</strong>, chef på Plastalliance,  <strong>Eloise,</strong> kund, <strong>Agneta Kossowski-Darwish</strong>, ägare till butiken Affären i Paris, <strong>Jeanne</strong>, demonstrant, <strong>Armène</strong>, demonstrant, <strong>Anne Bringault</strong>, talesperson Climate Action Network France, <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent.</p><p>&nbsp;</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">&nbsp;Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p></p><p>Reporter: <strong>Johan Tollgerdt</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent:<strong> Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1918947</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_miljofragor_i_skymundan_infor_20220329_1643428329.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 29 Mar 2022 14:40:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Presidentval i Frankrike stundar och Klotet är på plats bland bullermätare och i förpackningsindustrin. Hur stor är miljöfrågan för de tolv presidentkandidaterna?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Av de tolv som i vår kandiderar till presidentposten i Frankrike har så gott som samtliga fått hård kritik för att inte tillräckligt uppmärksamma miljöfrågorna. Klotet tar upp vari kritiken ligger, hur de politiska positionerna ser ut och vilka miljöfrågor som ändå är aktuella i debatten i landet.</p><p><strong>Radar mot bullerförorenare&nbsp;i Frankrike</strong></p><p>Reportage om bullerradar som nu sätts upp över landet för att få bukt med oljud från motorcyklar och andra fordon. Dessutom om kampen mot den skadliga plasten där Frankrike genom skärpta lagar vill minska produktion och användning av matkassar, förpackningar och muggar av plast.</p><p>Medverkande: <strong>Pierre Jean</strong>, mc-förare, <strong>Claude Hélie</strong>, invånare Saint Lambert, <strong>Anne Grignon,</strong> kommunen Saint Lambert, <strong>Christophe Mietlicki,</strong> ingenjör/forskare, F<strong>anny Mietlicki</strong>, chef miljöorganisationen Bruitparif, <strong>Charlotte Curé</strong>, forskare i bioakustik, forskningsinstitutet Cerema,  <strong>Joël Lelong</strong>, forskare i akustik vid Gustave Eiffel universitet, <strong>Guy Courtois,</strong> krogägare, <strong>Armand Chaigne</strong>, chef förpackningsföretaget DS Smith Frankrike, <strong>Joseph Tayefeh</strong>, chef på Plastalliance,  <strong>Eloise,</strong> kund, <strong>Agneta Kossowski-Darwish</strong>, ägare till butiken Affären i Paris, <strong>Jeanne</strong>, demonstrant, <strong>Armène</strong>, demonstrant, <strong>Anne Bringault</strong>, talesperson Climate Action Network France, <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent.</p><p>&nbsp;</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">&nbsp;Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p></p><p>Reporter: <strong>Johan Tollgerdt</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent:<strong> Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Miljöfrågor,i,skymundan,inför,franska,presidentvalet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/15dc5342-d6f7-4d36-a22e-8eca5406ae1b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Presidentval i Frankrike stundar och Klotet är på plats bland bullermätare och i förpackningsindustrin. Hur stor är miljöfrågan för de tolv presidentkandidaterna?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/03/vetenskapsradion_klotet_miljofragor_i_skymundan_infor_20220329_1643428329.mp3" length="38599676" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Rekordpriser på diesel och gödsel får lantbruk att snabbare ställa om]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Peter Nilsson</strong>, mjölkbonde i Nöbbelöv utanför Kristianstad,  <strong>Alexander von Bothmer,</strong> lantbrukare utanför Nyköping, <strong>Helena Hansson</strong> vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, <strong>Ann-Charlotte Wallenhammar</strong>, agronom, docent vid Hushållningssällskapet och verksam vid SLU.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reporter: <strong>Julia Videgård</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1916921</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_rekordpriser_pa_diesel_och_god_20220322_1824557787.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 22 Mar 2022 17:21:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Medverkande: <strong>Peter Nilsson</strong>, mjölkbonde i Nöbbelöv utanför Kristianstad,  <strong>Alexander von Bothmer,</strong> lantbrukare utanför Nyköping, <strong>Helena Hansson</strong> vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, <strong>Ann-Charlotte Wallenhammar</strong>, agronom, docent vid Hushållningssällskapet och verksam vid SLU.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reporter: <strong>Julia Videgård</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Rekordpriser,på,diesel,och,gödsel,får,lantbruk,att,snabbare,ställa,om]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/77968cd4-2b80-4e3b-80dd-3d122f7f0898.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/03/vetenskapsradion_klotet_rekordpriser_pa_diesel_och_god_20220322_1824557787.mp3" length="39007206" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Nya vägbyggen krockar med klimatmålen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sverige satsar 800 miljarder kronor på infrastruktur som vägar och järnvägar de närmaste tolv åren. Söder om Stockholm ska Tvärförbindelse Södertörn byggas. Det är det dyraste vägbygget som också ökar utsläppen mest.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringen har kallat det den största satsningen någonsin och att det ska bidra till att klimatmålen nås och till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland. Men det visar sig att koldioxidutsläppen knappt minskas alls med de stora satsningarna, vilket lett till omfattande kritik mot Trafikverkets förslag. I vår fattar regeringen det slutliga beslutet om infrastruktursatsningarna. </p><h2 class="mellanrubrik">I Wales stoppas alla nya vägbyggen och omprövas på grund av klimatkrisen och påverkan på den biologiska mångfalden</h2><p>I Wales har politiken stoppat nya vägbyggen på grund av klimatutsläppen. Hör Wales vice klimatminister i Klotet!</p><p>Medverkande: <strong>Tony Nicander,</strong> aktiv i gruppen "Stoppa motorvägen - Rädda Södertörns tysta skogar", <strong>Christian Ottosson</strong>, (C) kommunalråd för miljö- och klimatfrågor i Huddinge,<strong> Johan Kuylenstierna, </strong>ordförande för regeringens Klimatpolitiska råd,<strong> Lennart Kalander</strong>, avdelningschef nationell planering på Trafikverket, <strong>Mikael Johannesson</strong>, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, <strong>Birgit Nielsen</strong>, miljöskyddsavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland, <strong>Johan Bogren</strong>, chef för klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket och <strong>Lee Waters,</strong> vice klimatminister i Wales för Labourpartiet.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1913029</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_nya_vagbyggen_krockar_med_klim_20220316_1053533688.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Mar 2022 09:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sverige satsar 800 miljarder kronor på infrastruktur som vägar och järnvägar de närmaste tolv åren. Söder om Stockholm ska Tvärförbindelse Södertörn byggas. Det är det dyraste vägbygget som också ökar utsläppen mest.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Regeringen har kallat det den största satsningen någonsin och att det ska bidra till att klimatmålen nås och till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland. Men det visar sig att koldioxidutsläppen knappt minskas alls med de stora satsningarna, vilket lett till omfattande kritik mot Trafikverkets förslag. I vår fattar regeringen det slutliga beslutet om infrastruktursatsningarna. </p><h2 class="mellanrubrik">I Wales stoppas alla nya vägbyggen och omprövas på grund av klimatkrisen och påverkan på den biologiska mångfalden</h2><p>I Wales har politiken stoppat nya vägbyggen på grund av klimatutsläppen. Hör Wales vice klimatminister i Klotet!</p><p>Medverkande: <strong>Tony Nicander,</strong> aktiv i gruppen "Stoppa motorvägen - Rädda Södertörns tysta skogar", <strong>Christian Ottosson</strong>, (C) kommunalråd för miljö- och klimatfrågor i Huddinge,<strong> Johan Kuylenstierna, </strong>ordförande för regeringens Klimatpolitiska råd,<strong> Lennart Kalander</strong>, avdelningschef nationell planering på Trafikverket, <strong>Mikael Johannesson</strong>, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, <strong>Birgit Nielsen</strong>, miljöskyddsavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland, <strong>Johan Bogren</strong>, chef för klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket och <strong>Lee Waters,</strong> vice klimatminister i Wales för Labourpartiet.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Nya,vägbyggen,krockar,med,klimatmålen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a71e2c6d-d554-4461-bc05-9ad2f3b1c572.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sverige satsar 800 miljarder kronor på infrastruktur som vägar och järnvägar de närmaste tolv åren. Söder om Stockholm ska Tvärförbindelse Södertörn byggas. Det är det dyraste vägbygget som också ökar utsläppen mest.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/03/vetenskapsradion_klotet_nya_vagbyggen_krockar_med_klim_20220316_1053533688.mp3" length="43226923" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Krigets miljöskador i Ukraina – och den påskyndade energiomställningen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.</p><p><strong>Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitik</strong><br><br>Men även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt.<br>Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i&nbsp;energiomställningen kan påverkas.</p><p>Medverkande: <strong>Christian Azar, </strong>professor i fysisk resursteori vid Chalmers, <strong>Björn Ola Linnér, </strong>professor i klimatpolitisk forskning, <strong>Britta Sjöstedt, </strong>Universitetslektor i miljörätt i Lund,<strong>&nbsp;Artem Romaniukov, </strong>grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat,<strong> Natalia Gozaks</strong>, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, <strong>Marie-Louise Kristola,</strong> klimatkorrespondent<strong>, Maria Persson Löfgren</strong>, Moskvakorrespondent.</p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reportrar: <strong>Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson </strong>&nbsp;<br><br>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent:<strong> Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1908183</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_krigets_miljoskador__och_den_20220308_2057070750.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 08 Mar 2022 19:52:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.</p><p><strong>Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitik</strong><br><br>Men även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt.<br>Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i&nbsp;energiomställningen kan påverkas.</p><p>Medverkande: <strong>Christian Azar, </strong>professor i fysisk resursteori vid Chalmers, <strong>Björn Ola Linnér, </strong>professor i klimatpolitisk forskning, <strong>Britta Sjöstedt, </strong>Universitetslektor i miljörätt i Lund,<strong>&nbsp;Artem Romaniukov, </strong>grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat,<strong> Natalia Gozaks</strong>, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, <strong>Marie-Louise Kristola,</strong> klimatkorrespondent<strong>, Maria Persson Löfgren</strong>, Moskvakorrespondent.</p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reportrar: <strong>Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson </strong>&nbsp;<br><br>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent:<strong> Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Krigets,miljöskador,i,Ukraina,och,den,påskyndade,energiomställningen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5b286a48-36fc-4866-a5a0-57be16c91624.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:50:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskj...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/03/vetenskapsradion_klotet_krigets_miljoskador__och_den_20220308_2057070750.mp3" length="48262404" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ny klimatrapport: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är en ödesmättad beskrivning som FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport ger av vår värld: Människan förstör sakta men säkert sin enda plats i universum – och vårt hopp ligger till naturens motståndskraft. </p><p>Klotet har valt ut fem viktiga punkter ur rapporten: </p><ol><li><p>Konsekvenserna för oss och vår planet har blivit mer omfattande och allvarligare.</p></li><li><p>Människor i alla regioner i hela världen drabbas redan idag, men i olika grad.</p></li><li><p>Effekterna blir värre ju mer temperaturen höjs och ekosystem är redan i dag på gränsen för vad de klarar av.</p></li><li><p>Att skydda och återställa ekosystem och natur i stor skala, mellan 30 och 50 procent av jordens natur, är enligt IPCC en av de viktigaste åtgärderna för att både mildra klimatförändringarna och att anpassa oss till dem.</p></li><li><p>Ett positivt besked: Anpassning räddar liv. Men fönstret håller på att stängas innan människan hinner säkra en beboelig planet och hållbar framtid.</p><h2 class="mellanrubrik">Diskussion med Johan Rockström, Marie-Louise Kristola och Emily Boyd: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar av</h2></li></ol><p>Medverkande: <strong>Johan Rockström, Marie-Louise Kristola, Emily Boyd, Erik Glaas, Merja Willman, Sofie Storbjörk</strong></p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reportrar: <strong>Anna-Karin Ivarsson </strong>och <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1905536</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_ipcc_klimatfonstret_stanger_20220301_1713134860.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 01 Mar 2022 16:08:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är en ödesmättad beskrivning som FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport ger av vår värld: Människan förstör sakta men säkert sin enda plats i universum – och vårt hopp ligger till naturens motståndskraft. </p><p>Klotet har valt ut fem viktiga punkter ur rapporten: </p><ol><li><p>Konsekvenserna för oss och vår planet har blivit mer omfattande och allvarligare.</p></li><li><p>Människor i alla regioner i hela världen drabbas redan idag, men i olika grad.</p></li><li><p>Effekterna blir värre ju mer temperaturen höjs och ekosystem är redan i dag på gränsen för vad de klarar av.</p></li><li><p>Att skydda och återställa ekosystem och natur i stor skala, mellan 30 och 50 procent av jordens natur, är enligt IPCC en av de viktigaste åtgärderna för att både mildra klimatförändringarna och att anpassa oss till dem.</p></li><li><p>Ett positivt besked: Anpassning räddar liv. Men fönstret håller på att stängas innan människan hinner säkra en beboelig planet och hållbar framtid.</p><h2 class="mellanrubrik">Diskussion med Johan Rockström, Marie-Louise Kristola och Emily Boyd: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar av</h2></li></ol><p>Medverkande: <strong>Johan Rockström, Marie-Louise Kristola, Emily Boyd, Erik Glaas, Merja Willman, Sofie Storbjörk</strong></p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Reportrar: <strong>Anna-Karin Ivarsson </strong>och <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ny,klimatrapport: Ekosystem,nära,gränsen,för,vad,de,klarar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8b83bfb4-52f6-453b-b06f-70371a880dd9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:48:03</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/03/vetenskapsradion_klotet_ipcc_klimatfonstret_stanger_20220301_1713134860.mp3" length="45842090" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Arktis torskar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu är de här  forskningsresultaten från den expedition till Arktis 2019 som studerade hur torskar, bläckfiskar, is och miljö påverkas av klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Slutsatsen är att behovet av skydd för området är mycket stort. Det konstaterar marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm som blev först i världen med att inom forskningsprojektet fiska på djupt vatten vid Nordpolen.</p><p>Samtidigt ser Sveriges Arktisambassadör Louise Calais ett väl fungerande samarbete i det viktiga Arktiska rådet som arbetar just för en hållbar utveckling av regionen.</p><p>-Det finns ett momentum nu efter COP 26 och efter havskonferensen att på politisk nivå verkligen engagera sig, säger Louise Calais.</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1899446</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_arktis_torskar_20220222_1736444681.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Feb 2022 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu är de här  forskningsresultaten från den expedition till Arktis 2019 som studerade hur torskar, bläckfiskar, is och miljö påverkas av klimatförändringarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Slutsatsen är att behovet av skydd för området är mycket stort. Det konstaterar marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm som blev först i världen med att inom forskningsprojektet fiska på djupt vatten vid Nordpolen.</p><p>Samtidigt ser Sveriges Arktisambassadör Louise Calais ett väl fungerande samarbete i det viktiga Arktiska rådet som arbetar just för en hållbar utveckling av regionen.</p><p>-Det finns ett momentum nu efter COP 26 och efter havskonferensen att på politisk nivå verkligen engagera sig, säger Louise Calais.</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Anders Wennersten</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Arktis,torskar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9ed20a4d-bef5-40ae-98d0-cd2be0abeed0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:42:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu är de här  forskningsresultaten från den expedition till Arktis 2019 som studerade hur torskar, bläckfiskar, is och miljö påverkas av klimatförändringarna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/02/vetenskapsradion_klotet_arktis_torskar_20220222_1736444681.mp3" length="40105298" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hungern efter litium - och dess pris]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besöker norra Portugal och byn Covas do Barroso där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bland kritikerna finns farhågor om att en utvinning där skulle hota naturen i ett världsarvsklassat jordbrukslandskap.</p><h2 class="mellanrubrik">Batterifabriken i Skellefteå behöver "det vita guldet"</h2><p>Samtidigt gläds många i Skellefteå åt stadens nya batterifabrik som ska ge tusentals jobb och där man gärna vill ha Det vita guldet, som litiumet kallas från den planerade gruvan i Portugal.</p><p>Medverkande: <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent, <strong>Alexandre Lima</strong>, geolog och professor på universitetet i Porto, syskonen <strong>Joao</strong> och <strong>Aida Fernandes, </strong>jordbrukare i Barroso och för respektive emot en gruva, <strong>Jesper Wigardt</strong>, kommunikationschef, Northvolt, <strong>Vidar Thorin Viklund</strong>, fordonsteknisk elev i Skellefteå, <strong>João Pedro Matos Fernandes</strong>, miljöminister i Portugal, <strong>Kristian Åström</strong>, ekonomikommentator. Med flera.</p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1895749</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_hungern_efter_litium_och_des_20220216_1642441175.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Feb 2022 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besöker norra Portugal och byn Covas do Barroso där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Bland kritikerna finns farhågor om att en utvinning där skulle hota naturen i ett världsarvsklassat jordbrukslandskap.</p><h2 class="mellanrubrik">Batterifabriken i Skellefteå behöver "det vita guldet"</h2><p>Samtidigt gläds många i Skellefteå åt stadens nya batterifabrik som ska ge tusentals jobb och där man gärna vill ha Det vita guldet, som litiumet kallas från den planerade gruvan i Portugal.</p><p>Medverkande: <strong>Marie-Louise Kristola</strong>, klimatkorrespondent, <strong>Alexandre Lima</strong>, geolog och professor på universitetet i Porto, syskonen <strong>Joao</strong> och <strong>Aida Fernandes, </strong>jordbrukare i Barroso och för respektive emot en gruva, <strong>Jesper Wigardt</strong>, kommunikationschef, Northvolt, <strong>Vidar Thorin Viklund</strong>, fordonsteknisk elev i Skellefteå, <strong>João Pedro Matos Fernandes</strong>, miljöminister i Portugal, <strong>Kristian Åström</strong>, ekonomikommentator. Med flera.</p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hungern,efter,litium -,och,dess,pris]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a3146ec0-d603-48bf-baaf-0683616ecd56.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besöker norra Portugal och byn Covas do Barroso där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/02/vetenskapsradion_klotet_hungern_efter_litium_och_des_20220216_1642441175.mp3" length="43616689" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tyskland gasar på – för mer el]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Landets utbyggnad av förnyelsebar energi kan snabbt få stor effekt även på den svenska elmarknaden. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Exempelvis ska solkraften inom åtta år trefaldigas, och två procent av hela landets yta ska reserveras för vindkraft.</p><p>Reportage av <strong>Marcus Hansson</strong> från ett Tyskland i en dramatisk klimatomställningstid för att lämna fossilsamhället, och där fjolårets översvämningskatastrof fortfarande är i färskt minne.</p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Vi möter boende i Ahr-dalen, grundare av </strong>medborgarvindparken Reussenköge och vindkraftsanalytiker</h2><p><strong>Hörs i programmet: Lu Näkel,</strong> översvämningsdrabbad i Ahr-dalen i Tyskland, Johannes Fuhrmann, boende i Ahr-dalen. <strong>Johan Lilliestam, </strong>professor för energipolitik vid universitetet i Potsdam i Tyskland. <strong>Robert Habeck,</strong> vicekansler och minister för näringsliv och klimatskydd. <strong>Dirk Ketelsen, </strong>grundare av medborgarvindparken Reussenköge i Schleswig Holstein. <strong>Frank Sondershausen</strong>, analytiker på organisationen Fachagentur Windkraft am Land. <strong>Gudrun Bode,</strong> informationsansvarig på Vattenfalls idag nedlagda stenkolskraftverk Moorburg i Hamburg. <strong>Volker Quaschning,</strong> professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola, HTU. <strong>Andreas Zedler</strong>, pensionär och del i en projektgrupp som vill bygga ett lokalt fjärrvärmenät i byn Mayschoss i Ahr-dalen. <strong>Heribert Jeandrée, </strong>husägare i Ahr-dalen som snart flyttar in i sitt nyrenoverade hus som svårt skadades vid översvämningen 2021.</p><p></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1891870</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_tyskland_gasar_pa__for_mer_el_20220208_1748383503.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Feb 2022 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Landets utbyggnad av förnyelsebar energi kan snabbt få stor effekt även på den svenska elmarknaden. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Exempelvis ska solkraften inom åtta år trefaldigas, och två procent av hela landets yta ska reserveras för vindkraft.</p><p>Reportage av <strong>Marcus Hansson</strong> från ett Tyskland i en dramatisk klimatomställningstid för att lämna fossilsamhället, och där fjolårets översvämningskatastrof fortfarande är i färskt minne.</p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p><h2 class="mellanrubrik"><strong>Vi möter boende i Ahr-dalen, grundare av </strong>medborgarvindparken Reussenköge och vindkraftsanalytiker</h2><p><strong>Hörs i programmet: Lu Näkel,</strong> översvämningsdrabbad i Ahr-dalen i Tyskland, Johannes Fuhrmann, boende i Ahr-dalen. <strong>Johan Lilliestam, </strong>professor för energipolitik vid universitetet i Potsdam i Tyskland. <strong>Robert Habeck,</strong> vicekansler och minister för näringsliv och klimatskydd. <strong>Dirk Ketelsen, </strong>grundare av medborgarvindparken Reussenköge i Schleswig Holstein. <strong>Frank Sondershausen</strong>, analytiker på organisationen Fachagentur Windkraft am Land. <strong>Gudrun Bode,</strong> informationsansvarig på Vattenfalls idag nedlagda stenkolskraftverk Moorburg i Hamburg. <strong>Volker Quaschning,</strong> professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola, HTU. <strong>Andreas Zedler</strong>, pensionär och del i en projektgrupp som vill bygga ett lokalt fjärrvärmenät i byn Mayschoss i Ahr-dalen. <strong>Heribert Jeandrée, </strong>husägare i Ahr-dalen som snart flyttar in i sitt nyrenoverade hus som svårt skadades vid översvämningen 2021.</p><p></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tyskland,gasar,på,för,mer,el]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/94f8ba36-20f0-41d0-ad87-7bc0edcbd589.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Landets utbyggnad av förnyelsebar energi kan snabbt få stor effekt även på den svenska elmarknaden. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/02/vetenskapsradion_klotet_tyskland_gasar_pa__for_mer_el_20220208_1748383503.mp3" length="38455978" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så sänker vi elkostnaderna – mitt i omställningen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hör om det i veckans Klotet och om hur handeln med utsläppsrätter påverkat allmänhetens inställning till att spara el och till klimatomställningens konsekvenser.</p><h2 class="mellanrubrik">Liv och Wolfgang ställde frysen i boden och kylen i kallfarstun och sparar el</h2><p>Det som började med att det var platsbrist i köket slutade  med att Liv och Wolfgang i Värmland sparar 200 kWh per år när de ställde vitvarorna i kalla utrymmen.</p><p>Medverkande: <strong>Liv Jofjell </strong>och <strong>Wolfgang Ranke</strong>, elsparare i Värmland. <strong>Markus Wråke</strong>, vd på Energiforsk.  <strong>Fredrik Petrisi</strong>, solcellsinnehavare i Ludvika. <strong>Peter Bennich</strong>, Energimyndigheten.</p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reportrar: <strong>Daniel Värjö</strong> och <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1887740</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_sa_sanker_vi_elpriserna__mitt_20220201_1711429897.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 02 Feb 2022 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hör om det i veckans Klotet och om hur handeln med utsläppsrätter påverkat allmänhetens inställning till att spara el och till klimatomställningens konsekvenser.</p><h2 class="mellanrubrik">Liv och Wolfgang ställde frysen i boden och kylen i kallfarstun och sparar el</h2><p>Det som började med att det var platsbrist i köket slutade  med att Liv och Wolfgang i Värmland sparar 200 kWh per år när de ställde vitvarorna i kalla utrymmen.</p><p>Medverkande: <strong>Liv Jofjell </strong>och <strong>Wolfgang Ranke</strong>, elsparare i Värmland. <strong>Markus Wråke</strong>, vd på Energiforsk.  <strong>Fredrik Petrisi</strong>, solcellsinnehavare i Ludvika. <strong>Peter Bennich</strong>, Energimyndigheten.</p><p>Skriv till oss! vet@sverigesradio.se</p><p>Reportrar: <strong>Daniel Värjö</strong> och <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,sänker,vi,elkostnaderna,mitt,i,omställningen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/eb250ff9-bf93-499a-8d2b-683ea33d5818.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:19</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/02/vetenskapsradion_klotet_sa_sanker_vi_elpriserna__mitt_20220201_1711429897.mp3" length="43226914" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Gruvstriden i Kallak]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu ställs Sveriges största gruvkonflikt på sin spets. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På ena sidan står brittiska Beowulf som vill börja bryta malm i renbetesland. Gruvbolaget&nbsp;lovar järn till klimatomställningen liksom arbetstillfällen och skattepengar till Jokkmokk som många menar är en döende kommun. På andra sidan står de sedan länge kämpande&nbsp;samebyarna som anser att en gruva på platsen skulle förstöra för rennäringen och för världsarvet Laponia.</p><p>Snart tar regeringen ett avgörande beslut för hur det kommer att gå i processen.</p><p>Veckans Klotet borrar i konflikten.</p><p>Hör om konkreta förslag till lösningar.</p><p>Om vad som händer ifall det blir en gruva.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1883451</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20220125_1737549690.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Jan 2022 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu ställs Sveriges största gruvkonflikt på sin spets. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På ena sidan står brittiska Beowulf som vill börja bryta malm i renbetesland. Gruvbolaget&nbsp;lovar järn till klimatomställningen liksom arbetstillfällen och skattepengar till Jokkmokk som många menar är en döende kommun. På andra sidan står de sedan länge kämpande&nbsp;samebyarna som anser att en gruva på platsen skulle förstöra för rennäringen och för världsarvet Laponia.</p><p>Snart tar regeringen ett avgörande beslut för hur det kommer att gå i processen.</p><p>Veckans Klotet borrar i konflikten.</p><p>Hör om konkreta förslag till lösningar.</p><p>Om vad som händer ifall det blir en gruva.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Gruvstriden,i,Kallak]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/63bd322e-8c77-46da-a364-24c9b0aedd99.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:46:03</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu ställs Sveriges största gruvkonflikt på sin spets. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/01/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20220125_1737549690.mp3" length="43932451" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Sjöfartens svårnavigerade omställning bort från det fossila]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varje år förbrukar världens tiotusentals fartyg omkring 300 miljoner ton olja och diesel och volymerna går upp. Enbart några enstaka använder annat än fossila drivmedel.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fartygens klimatpåverkan globalt sett är minst lika stor som flygets och det ser mörkt ut att klara klimatmålen.</p><h2 class="mellanrubrik">Vätgas och vingar som ersättning för det fossila?</h2><p>Men tekniken utvecklas hela tiden för att minska koldioxidutsläppen. Bland annat med vätgas i bränsletankarna och med draghjälp från vertikala vingar på däck.</p><p>Skriv till oss: vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong> och <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1878720</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_sjofartens_svarnavigerade_klim_20220118_1622085798.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Jan 2022 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varje år förbrukar världens tiotusentals fartyg omkring 300 miljoner ton olja och diesel och volymerna går upp. Enbart några enstaka använder annat än fossila drivmedel.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fartygens klimatpåverkan globalt sett är minst lika stor som flygets och det ser mörkt ut att klara klimatmålen.</p><h2 class="mellanrubrik">Vätgas och vingar som ersättning för det fossila?</h2><p>Men tekniken utvecklas hela tiden för att minska koldioxidutsläppen. Bland annat med vätgas i bränsletankarna och med draghjälp från vertikala vingar på däck.</p><p>Skriv till oss: vet@sverigesradio.se</p><p>Reporter: <strong>Daniel Värjö</strong></p><p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p><p>Producent: <strong>Anders Wennersten</strong> och <strong>Anna-Karin Ivarsson</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Sjöfartens,svårnavigerade,omställning,bort,från,det,fossila]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/92c9f817-dcc6-4c0e-935e-c1003f12c441.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:39:42</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varje år förbrukar världens tiotusentals fartyg omkring 300 miljoner ton olja och diesel och volymerna går upp. Enbart några enstaka använder annat än fossila drivmedel.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/01/vetenskapsradion_klotet_sjofartens_svarnavigerade_klim_20220118_1622085798.mp3" length="37885461" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Islands klimatkamp – medan isarna smälter]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatförändringarna sker snabbast närmast polerna. I Island, vid porten till Arktis, smälter glaciärerna i snabb takt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Enligt kritikerna sker omställningen på ön till ett fossilfritt samhälle alltför långsamt och koldioxidavtrycket per person ligger mycket högt jämfört med övriga europeiska länder. Hör några av orsakerna till det i veckans Klotet.</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1876322</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20220114_1006314381.mp3</guid>
      <pubDate>Fri, 14 Jan 2022 02:47:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatförändringarna sker snabbast närmast polerna. I Island, vid porten till Arktis, smälter glaciärerna i snabb takt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Enligt kritikerna sker omställningen på ön till ett fossilfritt samhälle alltför långsamt och koldioxidavtrycket per person ligger mycket högt jämfört med övriga europeiska länder. Hör några av orsakerna till det i veckans Klotet.</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Islands,klimatkamp,medan,isarna,smälter]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e1c5ef27-44d8-41b0-8b55-e938cc88bb33.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatförändringarna sker snabbast närmast polerna. I Island, vid porten till Arktis, smälter glaciärerna i snabb takt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2022/01/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20220114_1006314381.mp3" length="34174243" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så kan bondens klimatutsläpp minska]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Motsvarande 10 miljoner ton koldioxid förra året, och över en femtedel av Sveriges totala utsläpp. </p><p>Stora delar av de här utsläppen är svåra att minska. Mycket är kopplat till djuren inom lantbruket, och stora delar av utsläppen kommer direkt från markerna, som läcker koldioxid? och andra växthusgaser, när vi människor brukar dem. </p><p>På bondgårdarna finns inga bolmande skorstenar och länge har utsläppen från åkrarna flugit under radarn. Men i takt med klockan tickar för klimatet, så vänds strålkastarljuset nu även mot jordbrukets klimatpåverkan.  </p><p>Samtidigt behöver matproduktionen öka, och frågan är hur det ska gå ihop. </p><p>Så vad kan man göra för att minska utsläppen? </p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Reporter: Daniel Värjö och Marie-Louise Kristola</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1871275</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_sa_kan_bondens_klimatutslapp_m_20211221_1619310347.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Dec 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Motsvarande 10 miljoner ton koldioxid förra året, och över en femtedel av Sveriges totala utsläpp. </p><p>Stora delar av de här utsläppen är svåra att minska. Mycket är kopplat till djuren inom lantbruket, och stora delar av utsläppen kommer direkt från markerna, som läcker koldioxid? och andra växthusgaser, när vi människor brukar dem. </p><p>På bondgårdarna finns inga bolmande skorstenar och länge har utsläppen från åkrarna flugit under radarn. Men i takt med klockan tickar för klimatet, så vänds strålkastarljuset nu även mot jordbrukets klimatpåverkan.  </p><p>Samtidigt behöver matproduktionen öka, och frågan är hur det ska gå ihop. </p><p>Så vad kan man göra för att minska utsläppen? </p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Reporter: Daniel Värjö och Marie-Louise Kristola</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,kan,bondens,klimatutsläpp,minska]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fb0d6c6e-f43e-4c3d-bf51-5c6fe27ec7a7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:38:11</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/12/vetenskapsradion_klotet_sa_kan_bondens_klimatutslapp_m_20211221_1619310347.mp3" length="36436907" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Solenergi på frammarsch konkurrerar med odling av mat]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ska vi odla mat på våra åkrar, eller ska vi täcka dem med solceller för att få mer el?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den frågan ställs på sin spets på flera platser i Skåne nu, när ansökningar om att få bygga solcellsparker kommer in i snabb takt.</p><p>Solcellsparker har vuxit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. De senaste två åren har el som tillverkas med hjälp av solens strålar slagit igenom på allvar, och ännu finns en stor potential att bygga ut mer, anser förespråkarna.</p><p>Men en utbyggnad kan ibland ta värdefull odlingsmark i anspråk, och oro finns för att den biologiska mångfalden kan påverkas negativt. Så hur ska vi prioritera?</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1865606</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_solenergi_pa_frammarsch_konkur_20211214_1751329405.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Dec 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ska vi odla mat på våra åkrar, eller ska vi täcka dem med solceller för att få mer el?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den frågan ställs på sin spets på flera platser i Skåne nu, när ansökningar om att få bygga solcellsparker kommer in i snabb takt.</p><p>Solcellsparker har vuxit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. De senaste två åren har el som tillverkas med hjälp av solens strålar slagit igenom på allvar, och ännu finns en stor potential att bygga ut mer, anser förespråkarna.</p><p>Men en utbyggnad kan ibland ta värdefull odlingsmark i anspråk, och oro finns för att den biologiska mångfalden kan påverkas negativt. Så hur ska vi prioritera?</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Solenergi,på,frammarsch,konkurrerar,med,odling,av,mat]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/1f2f09a4-bd57-4131-a7ea-8a901dfd4548.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:36:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ska vi odla mat på våra åkrar, eller ska vi täcka dem med solceller för att få mer el?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/12/vetenskapsradion_klotet_solenergi_pa_frammarsch_konkur_20211214_1751329405.mp3" length="35215789" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Forskare fortsatt kritiska mot säkerheten i slutförvaret]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter åratal av forskning och undersökningar anser många att saken är klar. Kärnkraftsbranschen anser&nbsp;att systemet är säkert och Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken.</p><p>Men forskare är fortfarande oense om hur hållbara kopparkapslarna är, de som det är tänkt att det radioaktiva materialet ska förvaras i, 500 meter under jord. Och regeringens rådgivande instans, Kärnavfallsrådet, tycker att det behövs mer forskning.</p><p>Så är alla frågetecken utredda?</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson.</p><p>Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin och Marie-Louise Kristola</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1863079</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_forskare_fortsatt_kritiska_mot_20211208_1904351126.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Dec 2021 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter åratal av forskning och undersökningar anser många att saken är klar. Kärnkraftsbranschen anser&nbsp;att systemet är säkert och Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken.</p><p>Men forskare är fortfarande oense om hur hållbara kopparkapslarna är, de som det är tänkt att det radioaktiva materialet ska förvaras i, 500 meter under jord. Och regeringens rådgivande instans, Kärnavfallsrådet, tycker att det behövs mer forskning.</p><p>Så är alla frågetecken utredda?</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson.</p><p>Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin och Marie-Louise Kristola</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Forskare,fortsatt,kritiska,mot,säkerheten,i,slutförvaret]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c1973a52-7a46-488b-ad47-53de963dc4ce.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/12/vetenskapsradion_klotet_forskare_fortsatt_kritiska_mot_20211208_1904351126.mp3" length="39153778" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jättelika dammsugare ska städa bort koldioxid från atmosfären]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.</p><p>Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Reportrar: Daniel Värjö och&nbsp;Ylva Carlqvist Warnborg</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1854964</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_jattelika_dammsugare_ska_stada_20211130_1653487491.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Dec 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.</p><p>Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Reportrar: Daniel Värjö och&nbsp;Ylva Carlqvist Warnborg</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jättelika,dammsugare,ska,städa,bort,koldioxid,från,atmosfären]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f6bc92ee-52e3-4655-bb30-ebdfce907307.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:02</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att fö...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/vetenskapsradion_klotet_jattelika_dammsugare_ska_stada_20211130_1653487491.mp3" length="35336948" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så får vi tillräckligt med mat i en varmare värld]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För varje tiondels grad som jorden värms upp ökar risken för extremväder, och torka och översvämningar kan leda till missväxt. Produktionen av vissa råvaror riskerar att minska kraftigt och störa den globala handeln. Enligt en forskningsrapport tidigare i höstas, kan skördarna av majs ha minskat med nära 30 procent, vid slutet av århundradet. Men kan bönder anpassa sina odlingar till ett nytt klimat? Och kan forskare ta fram nya typer av växter, som klarar utmaningarna?</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Reporter: Gustaf Klarin</p><p>Producent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1847375</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_sa_far_vi_tillrackligt_med_mat_20211123_1726043839.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Nov 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För varje tiondels grad som jorden värms upp ökar risken för extremväder, och torka och översvämningar kan leda till missväxt. Produktionen av vissa råvaror riskerar att minska kraftigt och störa den globala handeln. Enligt en forskningsrapport tidigare i höstas, kan skördarna av majs ha minskat med nära 30 procent, vid slutet av århundradet. Men kan bönder anpassa sina odlingar till ett nytt klimat? Och kan forskare ta fram nya typer av växter, som klarar utmaningarna?</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Reporter: Gustaf Klarin</p><p>Producent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,får,vi,tillräckligt,med,mat,i,en,varmare,värld]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b0e70005-e7bb-4e22-9867-e039eaf0a496.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/vetenskapsradion_klotet_sa_far_vi_tillrackligt_med_mat_20211123_1726043839.mp3" length="39379974" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Johan Rockström sågar glädjen över f-ordet på klimatmötet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Glasgow nämns för första gången fossila bränslen i beslutsdokumentet på ett klimatmöte. Men det kommer inte att få ned utsläppen ett dugg, säger professor Johan Rockström.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klimatmötet är över, och beskrivs som framgångsrikt ur diplomatisk synpunkt - men ändå verkar vi missa målet att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Så hur ser vi till att temperaturen inte ökar mer? Är det ens praktiskt möjligt, med tanke på att utrymmet för att släppa ut mer koldioxid, för att klara 1,5-gradersmålet, är slut om åtta år?</p><p>Vi pratar med klimatforskaren och debattören Johan Rockström om vad som väntar nu.</p><p>Senare i programmet: Hur ska elen räcka i framtidens elektrifierade samhälle, och hur ska den nå dit där den behövs? Alla i kvarteret kanske inte kan ladda sin framtida elbil samtidigt. Filip Ekberg i Partille har en app som hjälper honom att ladda när det är få andra som behöver el och när det är så billigt som möjligt.</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö</p><p>Reporter: Lasse Edfast</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1843220</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_johan_rockstrom_sagar_gladjen_20211117_1305057985.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Nov 2021 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Glasgow nämns för första gången fossila bränslen i beslutsdokumentet på ett klimatmöte. Men det kommer inte att få ned utsläppen ett dugg, säger professor Johan Rockström.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klimatmötet är över, och beskrivs som framgångsrikt ur diplomatisk synpunkt - men ändå verkar vi missa målet att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Så hur ser vi till att temperaturen inte ökar mer? Är det ens praktiskt möjligt, med tanke på att utrymmet för att släppa ut mer koldioxid, för att klara 1,5-gradersmålet, är slut om åtta år?</p><p>Vi pratar med klimatforskaren och debattören Johan Rockström om vad som väntar nu.</p><p>Senare i programmet: Hur ska elen räcka i framtidens elektrifierade samhälle, och hur ska den nå dit där den behövs? Alla i kvarteret kanske inte kan ladda sin framtida elbil samtidigt. Filip Ekberg i Partille har en app som hjälper honom att ladda när det är få andra som behöver el och när det är så billigt som möjligt.</p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Producent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö</p><p>Reporter: Lasse Edfast</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Johan,Rockström,sågar,glädjen,över,f-ordet,på,klimatmötet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7865f2cb-13a7-4e0a-b539-963f2e4ec344.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Glasgow nämns för första gången fossila bränslen i beslutsdokumentet på ett klimatmöte. Men det kommer inte att få ned utsläppen ett dugg, säger professor Johan Rockström.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/vetenskapsradion_klotet_johan_rockstrom_sagar_gladjen_20211117_1305057985.mp3" length="43210353" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatmötet: Önationer larmar om att 1,5-gradersmålet måste hållas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet sänder direkt från klimatmötet i Glasgow och vi får höra det senaste om hur förhandlingarna går. Ska världen lyckas hålla 1,5 gradersmålet inom räckhåll?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur långt räcker de löften som hittills har presenterats och vad kan vi vänta de sista dagarna? </p><p>I Arktis går uppvärmningen snabbare än i resten av världen och vi ska prata om hur samerna drabbas av klimatförändringarna. I programmet hörs också röster från dom som inte kunde komma till Glasgow. Representanter från önationerna i Stilla Havet, som håller på att dränkas när havsnivån stiger, har inte kunnat resa till klimatmötet, på grund av pandemin. </p><p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p><p><strong>Producent: Mona Hambraeus</strong></p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1839930</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_klimatmotet_nationer_larmar_20211110_1504128682.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Nov 2021 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet sänder direkt från klimatmötet i Glasgow och vi får höra det senaste om hur förhandlingarna går. Ska världen lyckas hålla 1,5 gradersmålet inom räckhåll?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur långt räcker de löften som hittills har presenterats och vad kan vi vänta de sista dagarna? </p><p>I Arktis går uppvärmningen snabbare än i resten av världen och vi ska prata om hur samerna drabbas av klimatförändringarna. I programmet hörs också röster från dom som inte kunde komma till Glasgow. Representanter från önationerna i Stilla Havet, som håller på att dränkas när havsnivån stiger, har inte kunnat resa till klimatmötet, på grund av pandemin. </p><p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p><p><strong>Producent: Mona Hambraeus</strong></p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatmötet:,Önationer,larmar,om,att,1,5-gradersmålet,måste,hållas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5d9472b2-c1fa-49b9-b926-b43e142c1f1f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:18</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet sänder direkt från klimatmötet i Glasgow och vi får höra det senaste om hur förhandlingarna går. Ska världen lyckas hålla 1,5 gradersmålet inom räckhåll?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/vetenskapsradion_klotet_klimatmotet_nationer_larmar_20211110_1504128682.mp3" length="43222286" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bromsklossarna som kan stjälpa klimatmötet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Världens länder samlas i Glasgow för att hitta en lösning på klimatkrisen. Men alla drar inte åt samma håll.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ryssland, Kina, Indien, Brasilien och Australien är några av de länder som brukar beskrivas som bromsklossar i klimatförhandlingarna. Kommer de att lyckas med sitt motstånd, och försena överenskommelser och klimatåtgärder även den här gången? Och varför strävar just de här länderna emot? </p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Reportrar: Peder Gustafsson, Asien-korrespondent, Björn Djurberg, Kina-korrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Daniel Värjö</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1835475</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20211102_1734506049.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Nov 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Världens länder samlas i Glasgow för att hitta en lösning på klimatkrisen. Men alla drar inte åt samma håll.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ryssland, Kina, Indien, Brasilien och Australien är några av de länder som brukar beskrivas som bromsklossar i klimatförhandlingarna. Kommer de att lyckas med sitt motstånd, och försena överenskommelser och klimatåtgärder även den här gången? Och varför strävar just de här länderna emot? </p><p>Programledare: Niklas Zachrisson</p><p>Reportrar: Peder Gustafsson, Asien-korrespondent, Björn Djurberg, Kina-korrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Daniel Värjö</p><p>Producent: Mona Hambraeus</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Bromsklossarna,som,kan,stjälpa,klimatmötet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5847f2ee-f960-4a16-9476-8d60268d4f3e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:50:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Världens länder samlas i Glasgow för att hitta en lösning på klimatkrisen. Men alla drar inte åt samma håll.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/11/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20211102_1734506049.mp3" length="48497443" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kol, olja och gas fortsätter att öka i strid med klimatmålen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Trots klimatlöften från världens länder ökar den globala produktionen av fossila bränslen. Enligt en ny rapport planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Texas finns ett av världens största oljefält - Permian Basin. Där har Sharon Wilson på miljöorganisationen Earthworks bott. Men hon tvingades flytta på grund av oljeutvinningen som fick en ny boom för femton år sen med den kritiserade metoden fracking.&nbsp;Fracking har gjort att USA blivit det land som producerar mest olja och gas i världen.</p>
<p>Trots president Bidens löften om ren energi och landets nya klimatmål om nettonollutsläpp 2050 planerar USA en ökad produktion av olja och gas. Sharon Wilson är besviken på sitt hemlands politik.</p>
<p>Fossila bränslen som kol, olja och gas är den största orsaken till utsläppen av växthusgaser. Utsläpp som måste börja minska om Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen ska nås. Men medan världens länder ger nya klimatlöften så ökar istället den globala produktionen av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser.</p>
<p>Enligt en ny rapport - Production Gap Report, från FNs miljöprogram UNEP och Stockholm Environment Institute - planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.</p>
<p>Kurvorna går åt fel håll. Vad krävs nu för att vända utvecklingen?</p>
<p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p>
<p><strong>Producent och reporter:&nbsp;Daniel Värjö</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1825338</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20211019_1801527527.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Oct 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Trots klimatlöften från världens länder ökar den globala produktionen av fossila bränslen. Enligt en ny rapport planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Texas finns ett av världens största oljefält - Permian Basin. Där har Sharon Wilson på miljöorganisationen Earthworks bott. Men hon tvingades flytta på grund av oljeutvinningen som fick en ny boom för femton år sen med den kritiserade metoden fracking.&nbsp;Fracking har gjort att USA blivit det land som producerar mest olja och gas i världen.</p>
<p>Trots president Bidens löften om ren energi och landets nya klimatmål om nettonollutsläpp 2050 planerar USA en ökad produktion av olja och gas. Sharon Wilson är besviken på sitt hemlands politik.</p>
<p>Fossila bränslen som kol, olja och gas är den största orsaken till utsläppen av växthusgaser. Utsläpp som måste börja minska om Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen ska nås. Men medan världens länder ger nya klimatlöften så ökar istället den globala produktionen av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser.</p>
<p>Enligt en ny rapport - Production Gap Report, från FNs miljöprogram UNEP och Stockholm Environment Institute - planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.</p>
<p>Kurvorna går åt fel håll. Vad krävs nu för att vända utvecklingen?</p>
<p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p>
<p><strong>Producent och reporter:&nbsp;Daniel Värjö</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kol,,olja,och,gas,fortsätter,att,öka,i,strid,med,klimatmålen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/cfcca0f1-22b3-4244-93b6-a4a6e7f454f1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:37:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Trots klimatlöften från världens länder ökar den globala produktionen av fossila bränslen. Enligt en ny rapport planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/10/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20211019_1801527527.mp3" length="35793955" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kritik mot gruvplaner vid Vättern för metaller till elbilar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sällsynta jordartsmetaller som behövs till elbilar och vindkraftverk finns i riklig mängd invid Vättern. Men naturmiljön riskerar att förstöras om metallerna ska kunna användas, enligt forskare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mer än tio år har ett kanadensiskt företag försökt få&nbsp;ensamrätten att bryta sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr vid Vättern. Här finns Europas främsta fyndighet av de här metallerna, som EU bedömer är kritiska för vårt samhälle och för välfärden.<br>Metallerna behövs till dagens elbilar och vindkraftverk, och efterfrågan kan femdubblas inom 20-30 år. I nuläget finns ett starkt beroende av Kina för att få tillgång till sällsynta jordartsmetaller, och trycket är hårt på att Europa ska bli självförsörjande.</p>
<h2 class="mellanrubrik">Boende oroliga över gruvplaner vid Vättern</h2>
<p>Men boende kring Norra Kärr känner en stark oro, och miljöexperter varnar, för att vattnet i Vättern ska bli förorenat. Hittills har gruvbolaget fått nej till att börja bryta, men nu finns nya, omarbetade planer. Så kommer det att bli en gruva vid Vättern? Och hur mycket får klimatomställningen kosta för naturen?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1821782</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_kritik_mot_gruvplaner_vid_vatt_20211013_0000200090.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Oct 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sällsynta jordartsmetaller som behövs till elbilar och vindkraftverk finns i riklig mängd invid Vättern. Men naturmiljön riskerar att förstöras om metallerna ska kunna användas, enligt forskare.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I mer än tio år har ett kanadensiskt företag försökt få&nbsp;ensamrätten att bryta sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr vid Vättern. Här finns Europas främsta fyndighet av de här metallerna, som EU bedömer är kritiska för vårt samhälle och för välfärden.<br>Metallerna behövs till dagens elbilar och vindkraftverk, och efterfrågan kan femdubblas inom 20-30 år. I nuläget finns ett starkt beroende av Kina för att få tillgång till sällsynta jordartsmetaller, och trycket är hårt på att Europa ska bli självförsörjande.</p>
<h2 class="mellanrubrik">Boende oroliga över gruvplaner vid Vättern</h2>
<p>Men boende kring Norra Kärr känner en stark oro, och miljöexperter varnar, för att vattnet i Vättern ska bli förorenat. Hittills har gruvbolaget fått nej till att börja bryta, men nu finns nya, omarbetade planer. Så kommer det att bli en gruva vid Vättern? Och hur mycket får klimatomställningen kosta för naturen?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kritik,mot,gruvplaner,vid,Vättern,för,metaller,till,elbilar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/822fd7e0-8ece-4fcd-8da0-59808ced77c6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sällsynta jordartsmetaller som behövs till elbilar och vindkraftverk finns i riklig mängd invid Vättern. Men naturmiljön riskerar att förstöras om metallerna ska kunna användas, enligt forskare.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/10/vetenskapsradion_klotet_kritik_mot_gruvplaner_vid_vatt_20211013_0000200090.mp3" length="42443927" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Parisavtal för naturen ska hindra ett sjätte massutdöende]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Djur och växter försvinner i allt snabbare takt från våra ekosystem och det är vi människor som är orsaken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En del experter säger att våra mänskliga aktiviteter nu leder till ett sjätte massutdöende. Tidigare i jordens historia har massutdöenden inträffat till följd av nedslag av asteroider, stora vulkanutbrott eller nedisning. Men den här gången är det utbredningen av den mänskliga civilisationen som ligger bakom; när vi bygger vägar, städer, industrier och skövlar skogar för odling.<br>Nu efterfrågas ett Parisavtal för den biologiska mångfalden, och nästa vecka startar ett digitalt FN-möte som är tänkt att mynna ut i det. Men hur stora är chanserna att världens länder ska lyckas komma överens?</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1817359</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_parisavtal_for_naturen_ska_hin_20211005_1449029880.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Oct 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Djur och växter försvinner i allt snabbare takt från våra ekosystem och det är vi människor som är orsaken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En del experter säger att våra mänskliga aktiviteter nu leder till ett sjätte massutdöende. Tidigare i jordens historia har massutdöenden inträffat till följd av nedslag av asteroider, stora vulkanutbrott eller nedisning. Men den här gången är det utbredningen av den mänskliga civilisationen som ligger bakom; när vi bygger vägar, städer, industrier och skövlar skogar för odling.<br>Nu efterfrågas ett Parisavtal för den biologiska mångfalden, och nästa vecka startar ett digitalt FN-möte som är tänkt att mynna ut i det. Men hur stora är chanserna att världens länder ska lyckas komma överens?</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Parisavtal,för,naturen,ska,hindra,ett,sjätte,massutdöende]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7f876da7-3213-4036-b7f8-491e2898ad3e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:34:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Djur och växter försvinner i allt snabbare takt från våra ekosystem och det är vi människor som är orsaken.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/10/vetenskapsradion_klotet_parisavtal_for_naturen_ska_hin_20211005_1449029880.mp3" length="33295817" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Koldioxidbudget tuff utmaning för Skellefteå]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Flera kommuner och regioner har de senaste åren satsat på en koldioxidbudget, för att tydliggöra ur mycket utsläppen måste minska. Men det har visat sig vara svårt och utmanande att hålla sig till budgeten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En av de kommuner som inte ännu har genomfört sin vision och antagit en budget är Skellefteå. När Klotet var på besök 2019 fanns långt gångna planer på att införa en koldioxidbudget. Men planen blev aldrig antagen. Nu har vår reporter återvänt för att ta reda på varför.</p>
<p class="byline">Reporter: Lasse Edfast</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1807834</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20210928_1530357295.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Sep 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Flera kommuner och regioner har de senaste åren satsat på en koldioxidbudget, för att tydliggöra ur mycket utsläppen måste minska. Men det har visat sig vara svårt och utmanande att hålla sig till budgeten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En av de kommuner som inte ännu har genomfört sin vision och antagit en budget är Skellefteå. När Klotet var på besök 2019 fanns långt gångna planer på att införa en koldioxidbudget. Men planen blev aldrig antagen. Nu har vår reporter återvänt för att ta reda på varför.</p>
<p class="byline">Reporter: Lasse Edfast</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Koldioxidbudget,tuff,utmaning,för,Skellefteå]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5924b74e-8b7d-4bfd-ad41-a0e7f460b159.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:37</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Flera kommuner och regioner har de senaste åren satsat på en koldioxidbudget, för att tydliggöra ur mycket utsläppen måste minska. Men det har visat sig vara svårt och utmanande att hålla sig till budgeten.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/09/vetenskapsradion_klotet_vetenskapsradion_klotet_20210928_1530357295.mp3" length="33983011" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Mer biobränslen från Preem ökar utsläppen från raffinaderierna: "De måste göra mer"]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet granskar Preems nya satsning på biobränslen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klimatstriden om utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil tog en abrupt vändning förra hösten, när bolaget drog tillbaka sin ansökan om att utöka verksamheten. Istället var beskedet att man skulle satsa stort på biobränslen. Men hur ambitiös är egentligen Preems satsning på förnybara drivmedel? Och hur långt räcker den för att nå klimatmålen?</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Ljuddesign: Olle Sjöström</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1803683</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_kritik_mot_preems_klimatsatsni_20210921_1707153065.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Sep 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet granskar Preems nya satsning på biobränslen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klimatstriden om utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil tog en abrupt vändning förra hösten, när bolaget drog tillbaka sin ansökan om att utöka verksamheten. Istället var beskedet att man skulle satsa stort på biobränslen. Men hur ambitiös är egentligen Preems satsning på förnybara drivmedel? Och hur långt räcker den för att nå klimatmålen?</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Ljuddesign: Olle Sjöström</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Mer,biobränslen,från,Preem,ökar,utsläppen,från,raffinaderierna:,"De,måste,göra,mer"]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7144c33c-93d1-4ef3-858d-4634a606166f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:35:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet granskar Preems nya satsning på biobränslen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/09/vetenskapsradion_klotet_kritik_mot_preems_klimatsatsni_20210921_1707153065.mp3" length="34208496" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så ska Östersjöns grunda vikar restaureras: "Det är väldigt artfattigt"]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Östersjön hör till världens mest miljöpåverkade vatten. Grunda vikar med grumligt vatten och geléaktiga bottnar som luktar ruttna ägg är numera vanligt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Övergödning och överfiske har förändrat livsvillkoren. Nu läggs den globala uppvärmningen och marina värmeböljor till det, vilket hotar hela ekosystemet. <br>Nu ska landskapen under ytan kartläggas, och Klotet var med på en expedition i somras.</p>
<p>Vad behöver göras för att skydda och få tillbaka miljön i de grunda vikarna?</p>
<p>Projektet "Levande vikar"&nbsp;drivs av stiftelsen <a class="external-link" href="https://balticwaters2030.org/" target="_blank" rel="noopener nofollow">BalticWaters2030</a> i samarbete med Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm och Havs- och vattenmyndigheten.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Daniel Värjö och Björn Gunér</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1799843</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_sa_ska_stersjons_grunda_vikar_20210914_2252571783.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Sep 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Östersjön hör till världens mest miljöpåverkade vatten. Grunda vikar med grumligt vatten och geléaktiga bottnar som luktar ruttna ägg är numera vanligt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Övergödning och överfiske har förändrat livsvillkoren. Nu läggs den globala uppvärmningen och marina värmeböljor till det, vilket hotar hela ekosystemet. <br>Nu ska landskapen under ytan kartläggas, och Klotet var med på en expedition i somras.</p>
<p>Vad behöver göras för att skydda och få tillbaka miljön i de grunda vikarna?</p>
<p>Projektet "Levande vikar"&nbsp;drivs av stiftelsen <a class="external-link" href="https://balticwaters2030.org/" target="_blank" rel="noopener nofollow">BalticWaters2030</a> i samarbete med Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm och Havs- och vattenmyndigheten.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Daniel Värjö och Björn Gunér</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,ska,Östersjöns,grunda,vikar,restaureras:,"Det,är,väldigt,artfattigt"]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8420b118-a63c-4290-82da-3902baceeaef.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:55</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Östersjön hör till världens mest miljöpåverkade vatten. Grunda vikar med grumligt vatten och geléaktiga bottnar som luktar ruttna ägg är numera vanligt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/09/vetenskapsradion_klotet_sa_ska_stersjons_grunda_vikar_20210914_2252571783.mp3" length="39997064" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatskeptikernas konspirationsteorier: "Vi lever fortfarande i fossilindustrins förnekelsekampanj."]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers. <br>Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så?</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Ljuddesign: Olof Sjöström</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1795932</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_osanningar_om_klimatet_har_med_20210908_1245102343.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Sep 2021 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers. <br>Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så?</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Ljuddesign: Olof Sjöström</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatskeptikernas,konspirationsteorier:,"Vi,lever,fortfarande,i,fossilindustrins,förnekelsekampanj."]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3d4834f2-64a9-48c2-9a9d-e8f3ee6a234e.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:09</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. ...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/09/vetenskapsradion_klotet_osanningar_om_klimatet_har_med_20210908_1245102343.mp3" length="43081572" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Havsväxten som kan bromsa klimatuppvärmningen minskar snabbt - nu måste den räddas: "Ytterligare en faktor som förvärrar läget"]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det har kallats för mangroveskogarnas och korallrevens okända lillebror. Sjögräset ålgräs, som breder ut sig längs de svenska kusterna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det suger upp koldioxid ur atmosfären och utgör en krockkudde mot klimatförändringen, och i ålgräsängarna sprudlar det av liv och biologisk mångfald.&nbsp;Men ängarna med ålgräs har minskat drastiskt i utbredning, utmed Västkusten med 60 procent sedan 1980-talet. Nu pågår forskningsprojekt där man återplanterar ålgräs. Men det görs för hand och går långsamt, och att återställa den yta som gått förlorad skulle ta 400 år.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1791997</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/vetenskapsradion_klotet_raddningsaktion_for_hotat_algr_20210831_1047176871.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Sep 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det har kallats för mangroveskogarnas och korallrevens okända lillebror. Sjögräset ålgräs, som breder ut sig längs de svenska kusterna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det suger upp koldioxid ur atmosfären och utgör en krockkudde mot klimatförändringen, och i ålgräsängarna sprudlar det av liv och biologisk mångfald.&nbsp;Men ängarna med ålgräs har minskat drastiskt i utbredning, utmed Västkusten med 60 procent sedan 1980-talet. Nu pågår forskningsprojekt där man återplanterar ålgräs. Men det görs för hand och går långsamt, och att återställa den yta som gått förlorad skulle ta 400 år.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Havsväxten,som,kan,bromsa,klimatuppvärmningen,minskar,snabbt,nu,måste,den,räddas:,"Ytterligare,en,faktor,som,förvärrar,läget"]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/840f9b59-6863-4715-914e-fcefd46527a5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det har kallats för mangroveskogarnas och korallrevens okända lillebror. Sjögräset ålgräs, som breder ut sig längs de svenska kusterna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/2021/08/vetenskapsradion_klotet_raddningsaktion_for_hotat_algr_20210831_1047176871.mp3" length="42742605" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet 2021-08-25 kl. 14.04]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1782728</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210825_1404_611a5cbc.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Aug 2021 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vetenskapsradion,Klotet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/08/p1_klotet_20210825_1404_611a5cbc.mp3" length="42998568" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet Krångligt och dyrt att reparera 2021-08-24 kl. 01.45]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1749693</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210822_1603_60cce44c.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 22 Aug 2021 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Krångligt,och,dyrt,att,reparera]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Programledare: Marie-Louise Kristola. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/08/p1_klotet_20210822_1603_60cce44c.mp3" length="39930132" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet Riskabel plan B för att kyla klimatet 2021-08-15 kl. 16.03]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1749692</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210815_1603_60cce439.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 15 Aug 2021 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Riskabel,plan,B,för,att,kyla,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Programledare: Marie-Louise Kristola. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/08/p1_klotet_20210815_1603_60cce439.mp3" length="39963580" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet Vindparkskonflikten i Härjedalen – Ikea och renskötarna 2021-08-08 kl. 16.03]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1749691</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210808_1603_60cce42a.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 08 Aug 2021 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vindparkskonflikten,i,Härjedalen,Ikea,och,renskötarna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:37</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Programledare: Marie-Louise Kristola. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/08/p1_klotet_20210808_1603_60cce42a.mp3" length="40000395" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet Tufft att klara 1,5-gradersmålet 2021-07-25 kl. 16.03]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1749690</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210725_1603_60cce418.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 25 Jul 2021 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tufft,att,klara,1,5-gradersmålet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Programledare: Marie-Louise Kristola. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/07/p1_klotet_20210725_1603_60cce418.mp3" length="39907146" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet 1000 miljarder nya träd - en möjlig lösning på två kriser 2021-07-18 kl. 16.03]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1749689</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210718_1603_60cce400.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 18 Jul 2021 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,1000,miljarder,nya,träd,en,möjlig,lösning,på,två,kriser]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Programledare: Marie-Louise Kristola. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/07/p1_klotet_20210718_1603_60cce400.mp3" length="40009596" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet Stigande hav hotar svenska kustsamhällen 2021-07-11 kl. 16.03]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1749688</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210711_1603_60cce3d3.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 11 Jul 2021 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Stigande,hav,hotar,svenska,kustsamhällen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Programledare: Marie-Louise Kristola. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/07/p1_klotet_20210711_1603_60cce3d3.mp3" length="39793059" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet Fyrdubbling av vindkraft 2021-07-06 kl. 01.50]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1749687</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210706_0150_60ccb901.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 05 Jul 2021 23:50:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Programledare: Marie-Louise Kristola. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Fyrdubbling,av,vindkraft]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Programledare: Marie-Louise Kristola. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/07/p1_klotet_20210706_0150_60ccb901.mp3" length="40117363" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Aggressiv havsörn hotar sjöfåglar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Havsörnens framfart förvandlar östersjökusten till skräckens landskap för vissa sjöfåglar, enligt forskare. Den hotade ejdern är ett av offren.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Havsörnarna blir allt fler. En negativ konsekvens är att ejdern minskat kraftigt.</p>
<p>Och förra året ledde havsörnens intensiva närvaro till att sillgrisslorna på Stora Karlsö fick betydligt färre fågelungar. Där drabbades även tordmular, skräntärnor och storskarv. En av anledningarna var att besökare inte kunde ta sig till ön på grund av coronapandemin.&nbsp;<br> <br> <strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong><br><strong>Producent: Mona Hambraeus</strong><br><strong>Reporter: Daniel Värjö</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1750217</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210623_1404_60d1cd7a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Jun 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Havsörnens framfart förvandlar östersjökusten till skräckens landskap för vissa sjöfåglar, enligt forskare. Den hotade ejdern är ett av offren.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Havsörnarna blir allt fler. En negativ konsekvens är att ejdern minskat kraftigt.</p>
<p>Och förra året ledde havsörnens intensiva närvaro till att sillgrisslorna på Stora Karlsö fick betydligt färre fågelungar. Där drabbades även tordmular, skräntärnor och storskarv. En av anledningarna var att besökare inte kunde ta sig till ön på grund av coronapandemin.&nbsp;<br> <br> <strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong><br><strong>Producent: Mona Hambraeus</strong><br><strong>Reporter: Daniel Värjö</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Aggressiv,havsörn,hotar,sjöfåglar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/61bf9b81-cf41-4cc8-a27d-6419355385c8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Havsörnens framfart förvandlar östersjökusten till skräckens landskap för vissa sjöfåglar, enligt forskare. Den hotade ejdern är ett av offren.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/06/p1_klotet_20210623_1404_60d1cd7a.mp3" length="43095271" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Företag i kö för att lagra sin koldioxid]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Häromveckan höll Cementa pressträff om det, och bränsletillverkare, flera energibolag, företag som sysslar med avfallsförbränning och pappersmassatillverkare är intresserade.</p>
<p>Samtidigt har Norge gått fram med ett konkret beslut om att bygga ett lager under havsbotten. Men det kommer till en början att vara begränsat i storlek, och hälften av utrymmet fylls första tiden av utsläpp från norska företag. <br> <br>Så hur realistiska är de svenska företagens planer? Kommer koldioxidlagringen att bli av?</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1746753</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210616_1404_60c8e8a9.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Jun 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Häromveckan höll Cementa pressträff om det, och bränsletillverkare, flera energibolag, företag som sysslar med avfallsförbränning och pappersmassatillverkare är intresserade.</p>
<p>Samtidigt har Norge gått fram med ett konkret beslut om att bygga ett lager under havsbotten. Men det kommer till en början att vara begränsat i storlek, och hälften av utrymmet fylls första tiden av utsläpp från norska företag. <br> <br>Så hur realistiska är de svenska företagens planer? Kommer koldioxidlagringen att bli av?</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Företag,i,kö,för,att,lagra,sin,koldioxid]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/62b36bef-936c-4625-95e9-d6a94696b0b7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/06/p1_klotet_20210616_1404_60c8e8a9.mp3" length="43100534" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Matjordens förfall: 30 fotbollsplaner i minuten förstörs]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Jorden, den mylla vi är beroende av för att kunna odla vår mat, är i stora delar av världen hotad. Ett intensivt jordbruk har lett till erosion och minskad bördighet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det kan få svåra konsekvenser för både möjligheten att odla mat och för klimatet.</p>
<p>Enligt en FN-rapport från 2017 förstörs 30 fotbollsplaner matjord i minuten, eller ungefär 24 miljarder ton per år.</p>
<p>Och utarmade marker är sämre på att binda kol, och ta bort koldioxid från atmosfären.</p>
<p>Så hur kan den hotade jorden räddas?</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Marie-Louise Kristola</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1741934</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210609_1404_60bfef19.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Jun 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Jorden, den mylla vi är beroende av för att kunna odla vår mat, är i stora delar av världen hotad. Ett intensivt jordbruk har lett till erosion och minskad bördighet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det kan få svåra konsekvenser för både möjligheten att odla mat och för klimatet.</p>
<p>Enligt en FN-rapport från 2017 förstörs 30 fotbollsplaner matjord i minuten, eller ungefär 24 miljarder ton per år.</p>
<p>Och utarmade marker är sämre på att binda kol, och ta bort koldioxid från atmosfären.</p>
<p>Så hur kan den hotade jorden räddas?</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Marie-Louise Kristola</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Matjordens,förfall:,30,fotbollsplaner,i,minuten,förstörs]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/25fe8fe3-b85c-407b-928a-97d6608b4e27.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Jorden, den mylla vi är beroende av för att kunna odla vår mat, är i stora delar av världen hotad. Ett intensivt jordbruk har lett till erosion och minskad bördighet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/06/p1_klotet_20210609_1404_60bfef19.mp3" length="40024943" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Flera länder satsar på nattåg]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatkrisen har lett till ett ökat intresse för tågresande, och nu spirar vad en del kallar för nattågens renässans.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Just nu pågår en upphandling om en daglig nattågsförbindelse till Europa, från Sverige. Men även i andra länder satsas det mer på nya nattåg; Österrikiska järnvägen ÖBB har börjat köra nattåg genom Tyskland, och i Frankrike öppnade nyligen en linje mellan Paris och Nice, på franska rivieran.</p>
<p>Men nattågen rullar fram långsamt, och det behövs även snabbare tåg anser bland annat regeringen, som nyligen presenterade en satsning på höghastighetståg genom södra Sverige. Men den långdragna striden om höghastighetstågen är inte över. Politikerna är oeniga, och även forskarna tvistar om hur bra för klimatet de skulle vara.</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Reporter: Johan Tollgerdt</p>
<p class="byline">Medverkande: Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1738452</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210602_1404_60b6a5df.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 02 Jun 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatkrisen har lett till ett ökat intresse för tågresande, och nu spirar vad en del kallar för nattågens renässans.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Just nu pågår en upphandling om en daglig nattågsförbindelse till Europa, från Sverige. Men även i andra länder satsas det mer på nya nattåg; Österrikiska järnvägen ÖBB har börjat köra nattåg genom Tyskland, och i Frankrike öppnade nyligen en linje mellan Paris och Nice, på franska rivieran.</p>
<p>Men nattågen rullar fram långsamt, och det behövs även snabbare tåg anser bland annat regeringen, som nyligen presenterade en satsning på höghastighetståg genom södra Sverige. Men den långdragna striden om höghastighetstågen är inte över. Politikerna är oeniga, och även forskarna tvistar om hur bra för klimatet de skulle vara.</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Reporter: Johan Tollgerdt</p>
<p class="byline">Medverkande: Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Flera,länder,satsar,på,nattåg]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d1f9c5cd-15a7-4661-a073-c808fd325510.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatkrisen har lett till ett ökat intresse för tågresande, och nu spirar vad en del kallar för nattågens renässans.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/06/p1_klotet_20210602_1404_60b6a5df.mp3" length="43071447" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kärnkraftens roll i klimatomställningen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Två grannländer väljer olika väg. Polen satsar på ny kärnkraft, medan Tyskland lägger ned. Vilken är den rätta vägen att gå för att få mer klimatvänlig energi?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Polen är ett av Europas mest kolberoende länder. Utsläppen av växthusgaser är stora, men nu ska landet göra sig av med kolet, och ersätta det med bland annat ny kärnkraft.</p>
<p>Ett annat kolberoende land i Europa är Tyskland. Här har man valt en annan lösning, och tyskarna avvecklar både kolet och kärnkraften samtidigt. Två grannländer och två helt olika vägval. <br> <br> Samtidigt har EU svårt att sätta ned foten om kärnkraft ska ses som hållbart eller inte. Det internationella energiorganet IEA anser att mängden kärnkraft totalt i världen behöver fördubblas om vi ska nå klimatmålen. Men den behövs inte lika mycket i alla länder.&nbsp;<br> <br> Så vilken roll har kärnkraften i klimatomställningen?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö och Gustaf Klarin</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1731522</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210526_1404_60ad359a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 26 May 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Två grannländer väljer olika väg. Polen satsar på ny kärnkraft, medan Tyskland lägger ned. Vilken är den rätta vägen att gå för att få mer klimatvänlig energi?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Polen är ett av Europas mest kolberoende länder. Utsläppen av växthusgaser är stora, men nu ska landet göra sig av med kolet, och ersätta det med bland annat ny kärnkraft.</p>
<p>Ett annat kolberoende land i Europa är Tyskland. Här har man valt en annan lösning, och tyskarna avvecklar både kolet och kärnkraften samtidigt. Två grannländer och två helt olika vägval. <br> <br> Samtidigt har EU svårt att sätta ned foten om kärnkraft ska ses som hållbart eller inte. Det internationella energiorganet IEA anser att mängden kärnkraft totalt i världen behöver fördubblas om vi ska nå klimatmålen. Men den behövs inte lika mycket i alla länder.&nbsp;<br> <br> Så vilken roll har kärnkraften i klimatomställningen?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö och Gustaf Klarin</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kärnkraftens,roll,i,klimatomställningen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2c0ec5f4-f54f-43d2-8629-1f1963ce6cc7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Två grannländer väljer olika väg. Polen satsar på ny kärnkraft, medan Tyskland lägger ned. Vilken är den rätta vägen att gå för att få mer klimatvänlig energi?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/05/p1_klotet_20210526_1404_60ad359a.mp3" length="44114207" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Krångligt och dyrt att reparera]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vår konsumtion av kylskåp, datorer, kläder och annat har en stor miljöpåverkan. Men kan vi få grejerna att leva lite längre innan vi köper nytt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att laga något som är trasigt är ofta både krångligt och dyrt. Ibland behövs särskilda verktyg och en del produkter går inte ens att öppna. Nu pågår ett arbete inom EU med att göra det lättare att reparera det som har gått sönder. Men räcker det för att få oss att lämna slit och släng bakom oss?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1728424</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210519_1404_60a43c2b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 May 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vår konsumtion av kylskåp, datorer, kläder och annat har en stor miljöpåverkan. Men kan vi få grejerna att leva lite längre innan vi köper nytt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att laga något som är trasigt är ofta både krångligt och dyrt. Ibland behövs särskilda verktyg och en del produkter går inte ens att öppna. Nu pågår ett arbete inom EU med att göra det lättare att reparera det som har gått sönder. Men räcker det för att få oss att lämna slit och släng bakom oss?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Krångligt,och,dyrt,att,reparera]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7b4b6b4a-1294-4a4a-ba64-694df176ee6a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vår konsumtion av kylskåp, datorer, kläder och annat har en stor miljöpåverkan. Men kan vi få grejerna att leva lite längre innan vi köper nytt?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/05/p1_klotet_20210519_1404_60a43c2b.mp3" length="43079740" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Arterna som invaderar och skadar vår natur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den är liten, men äter i stort sett allt. Klotet går på jakt efter mårdhunden, en av många arter som invaderar och hotar svensk natur.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi människor förflyttar oss alltmer över jordklotet och tar med oss växter och djur till nya platser och kontinenter. Arter som ibland trivs så bra i sin nya miljö att de slår ut allt liv som tidigare fanns där.</p>
<p>Problemet med invasiva arter ökar även på grund av klimatförändringen. Värmen driver växter och djur från sydliga trakter längre norrut.</p>
<p>EU har förbjudit 66 invasiva arter, och nu pågår ett arbete med att förbjuda ytterligare ett tjugotal invasiva arter, inom Sverige.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1723211</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210512_1404_609acd69.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 12 May 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den är liten, men äter i stort sett allt. Klotet går på jakt efter mårdhunden, en av många arter som invaderar och hotar svensk natur.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi människor förflyttar oss alltmer över jordklotet och tar med oss växter och djur till nya platser och kontinenter. Arter som ibland trivs så bra i sin nya miljö att de slår ut allt liv som tidigare fanns där.</p>
<p>Problemet med invasiva arter ökar även på grund av klimatförändringen. Värmen driver växter och djur från sydliga trakter längre norrut.</p>
<p>EU har förbjudit 66 invasiva arter, och nu pågår ett arbete med att förbjuda ytterligare ett tjugotal invasiva arter, inom Sverige.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Arterna,som,invaderar,och,skadar,vår,natur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a9a523a8-e80e-4140-b257-633873a0f221.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den är liten, men äter i stort sett allt. Klotet går på jakt efter mårdhunden, en av många arter som invaderar och hotar svensk natur.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/05/p1_klotet_20210512_1404_609acd69.mp3" length="43080968" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kemikalier i dricksvattnet ledde till fällande dom]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter sju års kamp fick invånarna i Kallinge i Blekinge rätt. De boende ska få skadestånd för att dricksvatten från det kommunala vattenbolaget var förorenat av PFAS-kemikalier. Men den som släppte ut kemikalierna går fri.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För några veckor sedan kom domen i PFAS-målet. De drabbade i Kallinge segrade mot kommunen i tingsrätten.</p>
<p>PFAS hamnade i blekingebornas vattenkranar efter att Försvarsmakten använt brandskum som innehöll kemikalierna, vid sin flygflottilj i området. Men det var det kommunala vattenbolaget som blev skadeståndsskyldigt. <br> Och en av konsekvenserna kan bli ökade kostnader för landets vattenkonsumenter.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1719918</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210505_1404_6091c658.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 05 May 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter sju års kamp fick invånarna i Kallinge i Blekinge rätt. De boende ska få skadestånd för att dricksvatten från det kommunala vattenbolaget var förorenat av PFAS-kemikalier. Men den som släppte ut kemikalierna går fri.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För några veckor sedan kom domen i PFAS-målet. De drabbade i Kallinge segrade mot kommunen i tingsrätten.</p>
<p>PFAS hamnade i blekingebornas vattenkranar efter att Försvarsmakten använt brandskum som innehöll kemikalierna, vid sin flygflottilj i området. Men det var det kommunala vattenbolaget som blev skadeståndsskyldigt. <br> Och en av konsekvenserna kan bli ökade kostnader för landets vattenkonsumenter.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kemikalier,i,dricksvattnet,ledde,till,fällande,dom]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2ddc3a9e-31d7-4d3f-a847-3ed86ddb864e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter sju års kamp fick invånarna i Kallinge i Blekinge rätt. De boende ska få skadestånd för att dricksvatten från det kommunala vattenbolaget var förorenat av PFAS-kemikalier. Men den som släppte ut kemikalierna går fri.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/05/p1_klotet_20210505_1404_6091c658.mp3" length="43046887" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Minskat bilåkande het potatis]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vårt resande kan behöva förändras om vi ska nå klimatmålet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Elbilar och biobränslen tar oss en bra bit på vägen, men för att få ned utsläppen ordentligt så behöver också biltrafiken minska, enligt transportforskare, Klimatpolitiska rådet och flera myndigheter.</p>
<p>Nyligen presenterades&nbsp;regeringens framtidsplan för vägar, järnvägar och vår trafik.&nbsp;Men hur&nbsp;långt räcker den?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1714113</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210428_1404_60884a10.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Apr 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vårt resande kan behöva förändras om vi ska nå klimatmålet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Elbilar och biobränslen tar oss en bra bit på vägen, men för att få ned utsläppen ordentligt så behöver också biltrafiken minska, enligt transportforskare, Klimatpolitiska rådet och flera myndigheter.</p>
<p>Nyligen presenterades&nbsp;regeringens framtidsplan för vägar, järnvägar och vår trafik.&nbsp;Men hur&nbsp;långt räcker den?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Minskat,bilåkande,het,potatis]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d0df4bc0-0a0c-4451-b696-225beb05c052.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vårt resande kan behöva förändras om vi ska nå klimatmålet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/04/p1_klotet_20210428_1404_60884a10.mp3" length="43096257" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Risk för fler ras när Himalaya smälter]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det asiatiska bergsmassivet rymmer mest fruset vatten på jorden, näst efter Arktis och Antarktis, och kallas därför ofta för den tredje polen. Men nu smälter det i snabb takt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckans Klotet följer vi med en glaciärforskare upp i bergen i Afghanistan, där glaciärerna har minskat kraftigt i storlek, och där rädslan för ras är påtaglig bland människor i byarna runt omkring.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Lennart Berggren och Marie-Louise Kristola</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1710008</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210421_1404_607f10a8.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Apr 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det asiatiska bergsmassivet rymmer mest fruset vatten på jorden, näst efter Arktis och Antarktis, och kallas därför ofta för den tredje polen. Men nu smälter det i snabb takt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I veckans Klotet följer vi med en glaciärforskare upp i bergen i Afghanistan, där glaciärerna har minskat kraftigt i storlek, och där rädslan för ras är påtaglig bland människor i byarna runt omkring.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Lennart Berggren och Marie-Louise Kristola</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Risk,för,fler,ras,när,Himalaya,smälter]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7d19da16-0e8f-4b54-b985-be21f64f2a8f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det asiatiska bergsmassivet rymmer mest fruset vatten på jorden, näst efter Arktis och Antarktis, och kallas därför ofta för den tredje polen. Men nu smälter det i snabb takt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/04/p1_klotet_20210421_1404_607f10a8.mp3" length="43054711" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Dela prylar för miljöns skull]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att dela bil, kläder, kontorsyta och verktyg med andra, kan vara ett sätt att minska konsumtionen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I bostadsrättsföreningen Lyckegården i Mölndal har man startat en egen bilpool. De har en elbil vid en av föreningens laddstolpar, som alla boende kan boka vid behov.</p>
<p>Och boende i bostadsrättsföreningar skulle kunna dela på fler saker; cyklar och verktyg är några exempel. Nu i coronatider har samtidigt intresset för att dela och odla en trädgård vuxit, genom projektet co-grow. Villaägare som inte längre vill göra hela jobbet själva kan bjuda in andra odlare att dela på ytan.</p>
<p>Sådana här exempel på att dela saker kan vara bra för klimatet och miljön, eftersom färre personer äger egna prylar. <br>Och många menar att vi behöver hitta fler sätt att dela på resurser för att leva mer hållbart. Hyra kläder till exempel.</p>
<p>Men samtidigt har delningsekonomin, som kom på allas läppar för ungefär tio år sedan, stått och stampat. Revolutionen uteblev.</p>
<p>Varför? Och kan delningsekonomin få en ny chans, och bli en del av framtidens livsstil?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Lasse Edfast</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1706723</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210414_1404_6075d9a4.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Apr 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att dela bil, kläder, kontorsyta och verktyg med andra, kan vara ett sätt att minska konsumtionen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I bostadsrättsföreningen Lyckegården i Mölndal har man startat en egen bilpool. De har en elbil vid en av föreningens laddstolpar, som alla boende kan boka vid behov.</p>
<p>Och boende i bostadsrättsföreningar skulle kunna dela på fler saker; cyklar och verktyg är några exempel. Nu i coronatider har samtidigt intresset för att dela och odla en trädgård vuxit, genom projektet co-grow. Villaägare som inte längre vill göra hela jobbet själva kan bjuda in andra odlare att dela på ytan.</p>
<p>Sådana här exempel på att dela saker kan vara bra för klimatet och miljön, eftersom färre personer äger egna prylar. <br>Och många menar att vi behöver hitta fler sätt att dela på resurser för att leva mer hållbart. Hyra kläder till exempel.</p>
<p>Men samtidigt har delningsekonomin, som kom på allas läppar för ungefär tio år sedan, stått och stampat. Revolutionen uteblev.</p>
<p>Varför? Och kan delningsekonomin få en ny chans, och bli en del av framtidens livsstil?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Lasse Edfast</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Dela,prylar,för,miljöns,skull]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fe5b0380-556a-478d-9c86-42289c087555.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:40</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att dela bil, kläder, kontorsyta och verktyg med andra, kan vara ett sätt att minska konsumtionen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/04/p1_klotet_20210414_1404_6075d9a4.mp3" length="42927883" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Dålig luft vid förskolor riskerar barnens hälsa]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Utomhusluften vid förskolor är ofta sämre än miljömålet för halter av luftföroreningar. Det enligt några av de mätningar av luften vid förskolor, som har gjorts bland annat i Malmö.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid samtliga tio förskolor som undersöktes i en studie var halterna av partiklar för höga, i relation till miljömålet.</p>
<p>Samtidigt är det bara ett fåtal kommuner som undersöker luftkvaliteten vid just förskolor, och det finns inga riktlinjer för hur luftföroreningar vid förskolor ska övervakas. Det trots att små barn är extra känsliga. Risken för astma och luftvägsinfektioner ökar, och viss forskning tyder på att risken för autism också skulle kunna öka.</p>
<p>Vad får det för konsekvenser för barnens hälsa? Och hur ska luften vid förskolorna kunna bli bättre?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1698620</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210331_1404_606356e0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 31 Mar 2021 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Utomhusluften vid förskolor är ofta sämre än miljömålet för halter av luftföroreningar. Det enligt några av de mätningar av luften vid förskolor, som har gjorts bland annat i Malmö.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vid samtliga tio förskolor som undersöktes i en studie var halterna av partiklar för höga, i relation till miljömålet.</p>
<p>Samtidigt är det bara ett fåtal kommuner som undersöker luftkvaliteten vid just förskolor, och det finns inga riktlinjer för hur luftföroreningar vid förskolor ska övervakas. Det trots att små barn är extra känsliga. Risken för astma och luftvägsinfektioner ökar, och viss forskning tyder på att risken för autism också skulle kunna öka.</p>
<p>Vad får det för konsekvenser för barnens hälsa? Och hur ska luften vid förskolorna kunna bli bättre?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Dålig,luft,vid,förskolor,riskerar,barnens,hälsa]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4b291d65-b6f7-485d-87a8-c109afa55c1e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:45:54</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Utomhusluften vid förskolor är ofta sämre än miljömålet för halter av luftföroreningar. Det enligt några av de mätningar av luften vid förskolor, som har gjorts bland annat i Malmö.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/03/p1_klotet_20210331_1404_606356e0.mp3" length="44108834" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Riskabel plan B för att kyla klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Massiva utsläpp av partiklar till atmosfären kan göra klimatet kallare. Det minskar solinstrålningen till jorden. Men faran för oönskade effekter är stor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Jordens medeltemperatur har redan stigit med mer än en grad, och många experter anser nu att det är svårt eller omöjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Tiden för att lösa klimatkrisen blir allt knappare och frågan är om det snart är dags att ta fram Plan B.</p>
<p>Mer eller mindre seriösa idéer om att kyla planeten med ingenjörskonst har debatterats i decennier, men avfärdats starkt på grund av stora risker för oönskade effekter, som skulle kunna drabba till exempel matförsörjningen.</p>
<p>Men nu planeras ett konkret experiment i Kiruna i norra Sverige, då forskare från Harvard i USA vill testa teknik för att minska solinstrålningen till jorden.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1693061</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210324_1404_605a2e9b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Mar 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Massiva utsläpp av partiklar till atmosfären kan göra klimatet kallare. Det minskar solinstrålningen till jorden. Men faran för oönskade effekter är stor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Jordens medeltemperatur har redan stigit med mer än en grad, och många experter anser nu att det är svårt eller omöjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Tiden för att lösa klimatkrisen blir allt knappare och frågan är om det snart är dags att ta fram Plan B.</p>
<p>Mer eller mindre seriösa idéer om att kyla planeten med ingenjörskonst har debatterats i decennier, men avfärdats starkt på grund av stora risker för oönskade effekter, som skulle kunna drabba till exempel matförsörjningen.</p>
<p>Men nu planeras ett konkret experiment i Kiruna i norra Sverige, då forskare från Harvard i USA vill testa teknik för att minska solinstrålningen till jorden.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Riskabel,plan,B,för,att,kyla,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2cf769d4-a4df-48c1-9dc9-279827ced8a5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Massiva utsläpp av partiklar till atmosfären kan göra klimatet kallare. Det minskar solinstrålningen till jorden. Men faran för oönskade effekter är stor.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/03/p1_klotet_20210324_1404_605a2e9b.mp3" length="43078072" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vindparkskonflikten i Härjedalen – Ikea och renskötarna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter en flera år lång rättstvist blev vindkraftsparken i Glötesvålen i Härjedalen verklighet.&nbsp;30 vindsnurror försörjer nu Ikea med förnybar el. Men rennäringen har påverkats negativt, visar ny forskning på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Vindkraftsparken har inneburit att både betesmark och reservbete för dåliga betesvintrar försvunnit.<br> <br> Utbyggnaden av vindkraften är omfattande och tillsammans med ett förändrat klimat och andra exploateringar som skogsbruk och gruvor gör det allt svårare för rennäringen. Samtidigt bidrar vindkraftverken till klimatsmart och förnybar el som behövs i energiomställningen.</p>
<p>Vetenskapsradion Klotet har granskat hur det gick till när vindkraftsparken i Glötesvålen fick tillstånd. Det visar sig att vindkraftsföretagets egen studie, som&nbsp;kom fram till att&nbsp;rennäringen inte skulle påverkas och som delvis låg till grund för domstolens beslut, gjordes av personer som saknade tidigare erfarenhet av liknande studier och har ekonomiska intressen i parken. Vilket både Länsstyrelsen och domstolen missade.</p>
<p>– Eftersom konsekvensen är att det står en park där idag så är det väldigt, väldigt olyckligt. För det är skada som redan är skedd och som har fått stor betydelse för samebyn. Det som kommer fram pekar på stora brister, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund.<br><br> – Vi kom fram till att rennäringen och vindkraften kunde samexistera på det här området, säger Hillevi Priscar är ansvarig för projektutveckling i Sverige på Ox2, som byggde vindkraftsparken (då företaget hette Vindkompaniet) och som Ikea sen köpte.</p>
<p></p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson<br>Producent: Daniel Värjö,&nbsp;Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1689020</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210317_1404_60513ea0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Mar 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Efter en flera år lång rättstvist blev vindkraftsparken i Glötesvålen i Härjedalen verklighet.&nbsp;30 vindsnurror försörjer nu Ikea med förnybar el. Men rennäringen har påverkats negativt, visar ny forskning på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Vindkraftsparken har inneburit att både betesmark och reservbete för dåliga betesvintrar försvunnit.<br> <br> Utbyggnaden av vindkraften är omfattande och tillsammans med ett förändrat klimat och andra exploateringar som skogsbruk och gruvor gör det allt svårare för rennäringen. Samtidigt bidrar vindkraftverken till klimatsmart och förnybar el som behövs i energiomställningen.</p>
<p>Vetenskapsradion Klotet har granskat hur det gick till när vindkraftsparken i Glötesvålen fick tillstånd. Det visar sig att vindkraftsföretagets egen studie, som&nbsp;kom fram till att&nbsp;rennäringen inte skulle påverkas och som delvis låg till grund för domstolens beslut, gjordes av personer som saknade tidigare erfarenhet av liknande studier och har ekonomiska intressen i parken. Vilket både Länsstyrelsen och domstolen missade.</p>
<p>– Eftersom konsekvensen är att det står en park där idag så är det väldigt, väldigt olyckligt. För det är skada som redan är skedd och som har fått stor betydelse för samebyn. Det som kommer fram pekar på stora brister, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund.<br><br> – Vi kom fram till att rennäringen och vindkraften kunde samexistera på det här området, säger Hillevi Priscar är ansvarig för projektutveckling i Sverige på Ox2, som byggde vindkraftsparken (då företaget hette Vindkompaniet) och som Ikea sen köpte.</p>
<p></p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson<br>Producent: Daniel Värjö,&nbsp;Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vindparkskonflikten,i,Härjedalen,Ikea,och,renskötarna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/046a6ae9-8e79-429d-86ce-07cc947f1963.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/03/p1_klotet_20210317_1404_60513ea0.mp3" length="43084808" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tufft att klara 1,5-gradersmålet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel.</p>
<p>Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna?</p>
<p>Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: <br><strong>Markku Rummukainen</strong>, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, <strong>Line Gordon</strong>, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och <strong>Johan Kuylenstierna</strong>, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson<br>Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus<br>Producent: Daniel Värjö</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1685554</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210310_1404_6048ab47.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Mar 2021 11:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel.</p>
<p>Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna?</p>
<p>Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: <br><strong>Markku Rummukainen</strong>, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, <strong>Line Gordon</strong>, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och <strong>Johan Kuylenstierna</strong>, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson<br>Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus<br>Producent: Daniel Värjö</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tufft,att,klara,1,5-gradersmålet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8f5db56c-8d05-46ee-bc8c-8ff891c977f0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/03/p1_klotet_20210310_1404_6048ab47.mp3" length="43002846" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[1000 miljarder nya träd - en möjlig lösning på två kriser]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Runt om på jorden planeras storskalig plantering av 1000 miljarder träd i flera olika projekt globalt, i EU och i länder som Etiopien, Nya Zeeland och Storbritannien. Syftet är att med naturens hjälp fånga in och binda stora mängder koldioxid ur atmosfären och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Enligt FNs klimatpanel IPCC är det en av de viktigaste åtgärderna globalt för att minska mängden koldioxid i atmosfären, begränsa temperaturökningen och klara Parisavtalet.</p>
<p>Men samtidigt måste trädplantering görs på rätt sätt för att gynna lokalbefolkning, öka den biologiska mångfalden och hindra att öknar breder ut sig. Görs det på fel sätt kan det istället leda till ökade livsmedelspriser, fattigdom och istället försämra den biologiska mångfalden. Omfattande trädplantering är en fråga som visar hur komplext det kan vara att rädda klimatet, men som också kan vara en lösning på flera problem.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson<br>Reporter: Sara Sällström<br>Producent: Daniel Värjö</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1682274</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210303_1404_603e7596.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Mar 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Runt om på jorden planeras storskalig plantering av 1000 miljarder träd i flera olika projekt globalt, i EU och i länder som Etiopien, Nya Zeeland och Storbritannien. Syftet är att med naturens hjälp fånga in och binda stora mängder koldioxid ur atmosfären och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Enligt FNs klimatpanel IPCC är det en av de viktigaste åtgärderna globalt för att minska mängden koldioxid i atmosfären, begränsa temperaturökningen och klara Parisavtalet.</p>
<p>Men samtidigt måste trädplantering görs på rätt sätt för att gynna lokalbefolkning, öka den biologiska mångfalden och hindra att öknar breder ut sig. Görs det på fel sätt kan det istället leda till ökade livsmedelspriser, fattigdom och istället försämra den biologiska mångfalden. Omfattande trädplantering är en fråga som visar hur komplext det kan vara att rädda klimatet, men som också kan vara en lösning på flera problem.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson<br>Reporter: Sara Sällström<br>Producent: Daniel Värjö</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,1000,miljarder,nya,träd,en,möjlig,lösning,på,två,kriser]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/24458429-b474-437f-80ca-5e56f6c3f1d1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/03/p1_klotet_20210303_1404_603e7596.mp3" length="42834406" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fortsatta säkerhetsfrågor kring kärnavfallet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Östhammars kommun sa i höstas ja till ett bygge av slutförvaret i Forsmark. Nu ligger frågan hos regeringen.</p>
<p>Men kritiker menar att systemet med att gräva ned det högstrålande avfallet i&nbsp; kopparkapslar i berget inte kommer att hålla så länge som det skulle behövas. Debatten om risk för korrosion på kopparhöljet har inte tystnat och nu kommer nya frågor om hållfastheten hos gjutjärnet inuti i kopparkapseln.</p>
<p>Det högstrålande avfallet från kärnkraften beräknas vara farligt för allt levande i omkring 100.000 år. Och efter mer än ett halvt sekel med kommersiell kärnkraft har ännu inget land i världen löst frågan, om hur det farliga avfallet ska tas om hand på ett säkert sätt.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin, Marie-Louise Kristola</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1675427</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210224_1404_6035ff90.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Feb 2021 06:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Östhammars kommun sa i höstas ja till ett bygge av slutförvaret i Forsmark. Nu ligger frågan hos regeringen.</p>
<p>Men kritiker menar att systemet med att gräva ned det högstrålande avfallet i&nbsp; kopparkapslar i berget inte kommer att hålla så länge som det skulle behövas. Debatten om risk för korrosion på kopparhöljet har inte tystnat och nu kommer nya frågor om hållfastheten hos gjutjärnet inuti i kopparkapseln.</p>
<p>Det högstrålande avfallet från kärnkraften beräknas vara farligt för allt levande i omkring 100.000 år. Och efter mer än ett halvt sekel med kommersiell kärnkraft har ännu inget land i världen löst frågan, om hur det farliga avfallet ska tas om hand på ett säkert sätt.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin, Marie-Louise Kristola</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Fortsatta,säkerhetsfrågor,kring,kärnavfallet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bd99cf12-845f-4e09-8c32-fac77284d7bd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/02/p1_klotet_20210224_1404_6035ff90.mp3" length="43081454" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Stigande hav hotar svenska kustsamhällen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kommunen menar att det är nödvändigt för att inte halvön ska riskera att översvämmas helt vid högvatten.</p>
<p>Och i lågt liggande Kristianstad måste de skyddsvallar som redan finns både förlängas och höjas, för att hålla undan vattnet.</p>
<p>Karlskrona är ytterligare en svensk stad som förbereder sig för stigande havsnivåer, när klimatet blir varmare, och glaciärer och polarisar smälter.</p>
<p>Fler svenska exempel finns, och problemen ligger inte så långt in i framtiden.</p>
<p>– Vi ser ett behov redan idag. Vi ser översvämningar idag, så behovet finns absolut, säger Erik Andersson, som är Vellinge kommuns projektledare för skyddsvallen på Falsterbonäset.</p>
<p>Men bygget av vallar och andra skydd kommer att kosta stora summor, i Vellinges fall runt 200 miljoner. Pengar som kommunerna i många fall inte har. Samtidigt har statens bidrag till klimatanpassning skurits ned kraftigt.</p>
<p>Så hur ska det gå med klimatanpassningen? Och vem ska stå för notan?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1671495</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210217_1404_602bfc39.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Feb 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kommunen menar att det är nödvändigt för att inte halvön ska riskera att översvämmas helt vid högvatten.</p>
<p>Och i lågt liggande Kristianstad måste de skyddsvallar som redan finns både förlängas och höjas, för att hålla undan vattnet.</p>
<p>Karlskrona är ytterligare en svensk stad som förbereder sig för stigande havsnivåer, när klimatet blir varmare, och glaciärer och polarisar smälter.</p>
<p>Fler svenska exempel finns, och problemen ligger inte så långt in i framtiden.</p>
<p>– Vi ser ett behov redan idag. Vi ser översvämningar idag, så behovet finns absolut, säger Erik Andersson, som är Vellinge kommuns projektledare för skyddsvallen på Falsterbonäset.</p>
<p>Men bygget av vallar och andra skydd kommer att kosta stora summor, i Vellinges fall runt 200 miljoner. Pengar som kommunerna i många fall inte har. Samtidigt har statens bidrag till klimatanpassning skurits ned kraftigt.</p>
<p>Så hur ska det gå med klimatanpassningen? Och vem ska stå för notan?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Stigande,hav,hotar,svenska,kustsamhällen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b9cc14ff-3153-44c9-8c57-617e3c70fc30.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/02/p1_klotet_20210217_1404_602bfc39.mp3" length="43077982" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Explosion av vindkraft krävs för att klara klimatmålen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. Minst en fyrdubbling jämfört med nu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men var ska all denna vindkraft byggas? Redan nu uppstår ofta konflikter med naturintressen, rennäring och försvar, när ny vindkraft ska planeras.</p>
<p>Samtidigt är Sverige ett stort och glesbefolkat land och det behövs bara runt en procent av Sveriges yta för att klara en så stor vindkraftsutbyggnad.</p>
<p>– Det borde inte vara omöjligt, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström och Marcus Hansson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1667667</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210210_1404_6023e674.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Feb 2021 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. Minst en fyrdubbling jämfört med nu.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men var ska all denna vindkraft byggas? Redan nu uppstår ofta konflikter med naturintressen, rennäring och försvar, när ny vindkraft ska planeras.</p>
<p>Samtidigt är Sverige ett stort och glesbefolkat land och det behövs bara runt en procent av Sveriges yta för att klara en så stor vindkraftsutbyggnad.</p>
<p>– Det borde inte vara omöjligt, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström och Marcus Hansson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Explosion,av,vindkraft,krävs,för,att,klara,klimatmålen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9d8ebdb8-f60b-40f5-a736-bfc9f536e5b3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. Minst en fyrdubbling jämfört med nu.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/02/p1_klotet_20210210_1404_6023e674.mp3" length="43067276" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Förgiftat vatten i Blekinge kan ha lett till sjukdomar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kemikalierna läckte ut och hamnade i grundvattnet, när försvaret övade med brandsläckningsskum som innehöll PFAS.</p>
<p><strong>Nu växer kunskapen</strong> om vilka hälsorisker den som utsätts för PFAS kan drabbas av. I samband med rättegången läggs ny forskning fram som bevisning.</p>
<p>Undersökningar görs på befolkningen i Kallinge i Ronneby kommun, där vattnet som kommer ur kranarna under lång tid har innehållit höga halter av PFAS.</p>
<p><strong>En av de boende</strong> är Ellinor Pålsson. Hon har den hormonella sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom. Sjukdomen gjorde bland annat att hon hade svårt att få barn.</p>
<p>Ingen kan säga varför just Ellinor drabbades, men ännu opublicerade forskningsresultat från Lunds Universitet visar att risken kan vara större för just Kallinge-bor, som druckit det förgiftade vattnet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1648176</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210203_1404_601ad456.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Feb 2021 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kemikalierna läckte ut och hamnade i grundvattnet, när försvaret övade med brandsläckningsskum som innehöll PFAS.</p>
<p><strong>Nu växer kunskapen</strong> om vilka hälsorisker den som utsätts för PFAS kan drabbas av. I samband med rättegången läggs ny forskning fram som bevisning.</p>
<p>Undersökningar görs på befolkningen i Kallinge i Ronneby kommun, där vattnet som kommer ur kranarna under lång tid har innehållit höga halter av PFAS.</p>
<p><strong>En av de boende</strong> är Ellinor Pålsson. Hon har den hormonella sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom. Sjukdomen gjorde bland annat att hon hade svårt att få barn.</p>
<p>Ingen kan säga varför just Ellinor drabbades, men ännu opublicerade forskningsresultat från Lunds Universitet visar att risken kan vara större för just Kallinge-bor, som druckit det förgiftade vattnet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Daniel Värjö</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Förgiftat,vatten,i,Blekinge,kan,ha,lett,till,sjukdomar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8579f829-ba43-4e02-9e50-e504d47ae69b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/02/p1_klotet_20210203_1404_601ad456.mp3" length="43075197" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ketchupeffekt för elbilar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Elbilen har slagit försäljningsrekord i land efter land under 2020. En boom. Är det nu skiftet sker från bensin och diesel?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Samtidigt som coronakrisen har lett till en kraftigt minskad försäljning av nya bilar totalt sett, så har siffrorna för elbilar fått branschen att gnugga händerna.</p>
<p><strong>I Sverige har elbilsförsäljningen</strong> mer än fördubblats. Rena elbilar stod för en tiondel av totalen. Tillsammans med laddhybrider var det runt en tredjedel av alla sålda nya bilar.</p>
<p><strong>Det är ändå inget</strong> mot vårt grannland Norge. Där stod rena elbilar för mer än hälften av nybilsförsäljningen. Och även i konservativa billandet Tyskland tycks nu elbilen vara ett attraktivt val för köparna, siffrorna för december överträffade alla förväntningar.</p>
<p>Men räcker det att alla byter till elbil för att klara klimatomställningen? Och kan de nya batterierna som det forskas om nu minska behovet av sällsynta metaller?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Daniel Värjö, Marcus Hansson och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1646764</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210127_1404_60105216.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Jan 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Elbilen har slagit försäljningsrekord i land efter land under 2020. En boom. Är det nu skiftet sker från bensin och diesel?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Samtidigt som coronakrisen har lett till en kraftigt minskad försäljning av nya bilar totalt sett, så har siffrorna för elbilar fått branschen att gnugga händerna.</p>
<p><strong>I Sverige har elbilsförsäljningen</strong> mer än fördubblats. Rena elbilar stod för en tiondel av totalen. Tillsammans med laddhybrider var det runt en tredjedel av alla sålda nya bilar.</p>
<p><strong>Det är ändå inget</strong> mot vårt grannland Norge. Där stod rena elbilar för mer än hälften av nybilsförsäljningen. Och även i konservativa billandet Tyskland tycks nu elbilen vara ett attraktivt val för köparna, siffrorna för december överträffade alla förväntningar.</p>
<p>Men räcker det att alla byter till elbil för att klara klimatomställningen? Och kan de nya batterierna som det forskas om nu minska behovet av sällsynta metaller?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Daniel Värjö, Marcus Hansson och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ketchupeffekt,för,elbilar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/18217920-e4a2-4c6f-870b-134574b2d5d3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Elbilen har slagit försäljningsrekord i land efter land under 2020. En boom. Är det nu skiftet sker från bensin och diesel?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/01/p1_klotet_20210127_1404_60105216.mp3" length="39793187" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Pressade renägare drabbas dubbelt av klimatkrisen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Snö som smälter och fryser om vartannat och bildar en ishinna över maten på marken. Bäckar och vattendrag som inte fryser utan blir till barriärer i landskapet. Det är exempel på hur allt varmare och mindre stabila vintrar har förändrat situationen för renen.</p>
<p>Tama renar har vandrat i den svenska fjällvärlden i många hundra år, och många anser att de utgör hjärtat i den samiska kulturen.</p>
<p>Men de trängs undan från flera håll. Skogsbruk, vattenkraft, gruvor, och nu ett förändrat klimat, gör renhållningen svårare.</p>
<p>– Jag är inte optimist, säger Per Jon Fjellgren från Mittådalens sameby i Härjedalen.</p>
<p>Hör hur skotern kör fast i en bäck när isen brister, och om dånet från vindsnurrorna som skrämmer bort renarna från mark de tidigare har betat.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1639183</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210120_1404_600772f6.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Jan 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Snö som smälter och fryser om vartannat och bildar en ishinna över maten på marken. Bäckar och vattendrag som inte fryser utan blir till barriärer i landskapet. Det är exempel på hur allt varmare och mindre stabila vintrar har förändrat situationen för renen.</p>
<p>Tama renar har vandrat i den svenska fjällvärlden i många hundra år, och många anser att de utgör hjärtat i den samiska kulturen.</p>
<p>Men de trängs undan från flera håll. Skogsbruk, vattenkraft, gruvor, och nu ett förändrat klimat, gör renhållningen svårare.</p>
<p>– Jag är inte optimist, säger Per Jon Fjellgren från Mittådalens sameby i Härjedalen.</p>
<p>Hör hur skotern kör fast i en bäck när isen brister, och om dånet från vindsnurrorna som skrämmer bort renarna från mark de tidigare har betat.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Pressade,renägare,drabbas,dubbelt,av,klimatkrisen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/934de45e-4775-47e0-8da7-bbf4e7fcdca8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/01/p1_klotet_20210120_1404_600772f6.mp3" length="43073955" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bankernas miljardrullning till olja och kol]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det är fem år sen Parisavtalet slöts, men fortfarande ökar utvinningen av kol och olja, och enorma lån från banker världen över gör det möjligt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>År 2015 enades världens länder i Paris om att hejda den globala uppvärmningen. Samtidigt planeras för omfattande ny utvinning av olja, kol och gas.</p>
<p>Tolv av de största nya projekten inom fossil energi kan tillsammans göra det omöjligt att nå 1,5 graders-målet, om de genomförs. Ett av de tolv projekten handlar om att leta olja i norska Arktis, något som svenska storbanker lånat ut pengar till.</p>
<p>Men behöver bankerna ta ansvar för klimatet?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Daniel Värjö, Carina Holmberg, Kristofer Dittmer och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1638581</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20210113_1404_5ffdcc9a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Jan 2021 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det är fem år sen Parisavtalet slöts, men fortfarande ökar utvinningen av kol och olja, och enorma lån från banker världen över gör det möjligt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>År 2015 enades världens länder i Paris om att hejda den globala uppvärmningen. Samtidigt planeras för omfattande ny utvinning av olja, kol och gas.</p>
<p>Tolv av de största nya projekten inom fossil energi kan tillsammans göra det omöjligt att nå 1,5 graders-målet, om de genomförs. Ett av de tolv projekten handlar om att leta olja i norska Arktis, något som svenska storbanker lånat ut pengar till.</p>
<p>Men behöver bankerna ta ansvar för klimatet?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Daniel Värjö, Carina Holmberg, Kristofer Dittmer och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Bankernas,miljardrullning,till,olja,och,kol]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/33eda6d5-c586-4e23-9681-1b8322c5b052.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det är fem år sen Parisavtalet slöts, men fortfarande ökar utvinningen av kol och olja, och enorma lån från banker världen över gör det möjligt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2021/01/p1_klotet_20210113_1404_5ffdcc9a.mp3" length="43078842" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Inne med jul ute]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I år planerar många att flytta ut julen. Smittspridningen gör att vi inte kan umgås som vanligt, och ett alternativ kan då vara att fira utomhus.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men kan man laga en julmiddag ute i skogen? Och kan det påverka naturen negativt att så många fler är utomhus?</p>
<p>Vildmarkskocken Linda Klasson visar hur man kan laga sin julmeny över öppen eld. Och experten på hållbar mat, Elin Röös, berättar om hur vårt sätt att äta mat har förändrats under coronaåret som gått.</p>
<p></p>
<p></p>
<p style="text-align: center"><strong>KLOTETS JULMENY</strong></p>
<p style="text-align: center"><strong>På eld</strong></p>
<p style="text-align: center"><em>Vildsvinsracks - revbensspjäll av vildsvin</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Stuvad mandelpotatis med äpple lök och grönkål</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Glödbakad kålrot</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Rödkål med honung, äpple och nejlika i dutchoven (järngryta med lock)</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Tranbärschutney</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Kokkaffe</em></p>
<p style="text-align: center"><strong>På stormkök</strong></p>
<p style="text-align: center"><em>Saffranskrabbelurer</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Blåbärsglögg</em></p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1622705</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201223_1404_5fe21b1b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Dec 2020 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I år planerar många att flytta ut julen. Smittspridningen gör att vi inte kan umgås som vanligt, och ett alternativ kan då vara att fira utomhus.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men kan man laga en julmiddag ute i skogen? Och kan det påverka naturen negativt att så många fler är utomhus?</p>
<p>Vildmarkskocken Linda Klasson visar hur man kan laga sin julmeny över öppen eld. Och experten på hållbar mat, Elin Röös, berättar om hur vårt sätt att äta mat har förändrats under coronaåret som gått.</p>
<p></p>
<p></p>
<p style="text-align: center"><strong>KLOTETS JULMENY</strong></p>
<p style="text-align: center"><strong>På eld</strong></p>
<p style="text-align: center"><em>Vildsvinsracks - revbensspjäll av vildsvin</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Stuvad mandelpotatis med äpple lök och grönkål</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Glödbakad kålrot</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Rödkål med honung, äpple och nejlika i dutchoven (järngryta med lock)</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Tranbärschutney</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Kokkaffe</em></p>
<p style="text-align: center"><strong>På stormkök</strong></p>
<p style="text-align: center"><em>Saffranskrabbelurer</em></p>
<p style="text-align: center"><em>Blåbärsglögg</em></p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Inne,med,jul,ute]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/accc194b-814e-421e-bc0a-bab4d5ba8457.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I år planerar många att flytta ut julen. Smittspridningen gör att vi inte kan umgås som vanligt, och ett alternativ kan då vara att fira utomhus.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/12/p1_klotet_20201223_1404_5fe21b1b.mp3" length="43070429" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Mer naturskydd ska hejda massutrotningen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Mer av jordens yta behöver ett naturskydd om vi ska kunna hejda den pågående massutrotningen av arter. En tredjedel av ytan föreslår FN. Men vissa vill att halva jorden åter ska få bli vild natur.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den biologiska mångfalden kan bara räddas om människans framfart i naturen bromsas, anser biologer. Därför har FN lagt fram ett förslag om att 30 procent av både land och hav i världen ska få ett skydd till 2030.</p>
<p><strong>Förhandlingarna inom konventionen</strong> för biologisk mångfald skulle ha lett till ett beslut i frågan på ett toppmöte om biologisk mångfald i Kina nu under hösten. Men mötet sköts upp på grund av pandemin, och kan nu bli av först nästa år.</p>
<p><strong>Förslaget om att ge naturskydd</strong> åt nära en tredjedel av jorden innebär närapå en fördubbling av det nuvarande målet för land, och en tredubbling av målet för skydd av havsområden.</p>
<p><strong>Men det räcker inte</strong> tycker företrädarna för rörelsen Half Earth, som menar vi människor borde nöja oss med att använda halva planeten, så att resten av livet på jorden kan få frodas på den andra halvan.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1619617</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201216_1404_5fd9382d.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Dec 2020 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Mer av jordens yta behöver ett naturskydd om vi ska kunna hejda den pågående massutrotningen av arter. En tredjedel av ytan föreslår FN. Men vissa vill att halva jorden åter ska få bli vild natur.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den biologiska mångfalden kan bara räddas om människans framfart i naturen bromsas, anser biologer. Därför har FN lagt fram ett förslag om att 30 procent av både land och hav i världen ska få ett skydd till 2030.</p>
<p><strong>Förhandlingarna inom konventionen</strong> för biologisk mångfald skulle ha lett till ett beslut i frågan på ett toppmöte om biologisk mångfald i Kina nu under hösten. Men mötet sköts upp på grund av pandemin, och kan nu bli av först nästa år.</p>
<p><strong>Förslaget om att ge naturskydd</strong> åt nära en tredjedel av jorden innebär närapå en fördubbling av det nuvarande målet för land, och en tredubbling av målet för skydd av havsområden.</p>
<p><strong>Men det räcker inte</strong> tycker företrädarna för rörelsen Half Earth, som menar vi människor borde nöja oss med att använda halva planeten, så att resten av livet på jorden kan få frodas på den andra halvan.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Mer,naturskydd,ska,hejda,massutrotningen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/dd97365a-be12-4726-90b6-b943b0298275.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Mer av jordens yta behöver ett naturskydd om vi ska kunna hejda den pågående massutrotningen av arter. En tredjedel av ytan föreslår FN. Men vissa vill att halva jorden åter ska få bli vild natur.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/12/p1_klotet_20201216_1404_5fd9382d.mp3" length="43079358" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Osäker ekonomi i olja och kol]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ett av Tysklands största kolkraftverk läggs ned efter bara fem år i drift. Ägaren, svenska Vattenfall, förlorar många miljarder kronor. Hur riskabelt är det att investera i fossil energi? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>– Med den kunskap som finns idag hade man inte fattat samma typ av beslut, säger nuvarande VD för Vattenfall Anna Borg.</p>
<p>Omställningen går snabbt mot mindre klimatskadlig energi nu. Kolkraftverket i Hamburg är ett exempel på hur en investering i fossil energi snabbt kan bli värdelös.</p>
<p>Den här gången gällde det kol, men även oljebolagen har rasat på börsen den senaste tiden.</p>
<p>Riksbanken har börjat väga in klimatrisker i sina investeringar, säger vice Riksbankschef till Klotet.</p>
<p>Samtidigt visar en granskning i <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1616501" target="_self">P1-programmet Kaliber</a>, att AP-fonderna fortfarande har stora innehav i fossil verksamhet. Hur stor risk innebär det för våra pensionspengar?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö, Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1616598</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201209_1404_5fcfc455.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Dec 2020 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ett av Tysklands största kolkraftverk läggs ned efter bara fem år i drift. Ägaren, svenska Vattenfall, förlorar många miljarder kronor. Hur riskabelt är det att investera i fossil energi? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>– Med den kunskap som finns idag hade man inte fattat samma typ av beslut, säger nuvarande VD för Vattenfall Anna Borg.</p>
<p>Omställningen går snabbt mot mindre klimatskadlig energi nu. Kolkraftverket i Hamburg är ett exempel på hur en investering i fossil energi snabbt kan bli värdelös.</p>
<p>Den här gången gällde det kol, men även oljebolagen har rasat på börsen den senaste tiden.</p>
<p>Riksbanken har börjat väga in klimatrisker i sina investeringar, säger vice Riksbankschef till Klotet.</p>
<p>Samtidigt visar en granskning i <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1616501" target="_self">P1-programmet Kaliber</a>, att AP-fonderna fortfarande har stora innehav i fossil verksamhet. Hur stor risk innebär det för våra pensionspengar?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö, Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Osäker,ekonomi,i,olja,och,kol]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8a7bca0c-4e6f-4ea8-9c29-41edafbe3577.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:52</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ett av Tysklands största kolkraftverk läggs ned efter bara fem år i drift. Ägaren, svenska Vattenfall, förlorar många miljarder kronor. Hur riskabelt är det att investera i fossil energi? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/12/p1_klotet_20201209_1404_5fcfc455.mp3" length="43098600" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Nya möjligheter att återvinna gamla kläder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Textilindustrin är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Och hittills har återvinningen av material gått trögt. Men nu håller något på att hända.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det kan gå åt tiotusentals liter vatten för att producera bara ett kilo textil. Dessutom förbrukas mängder av kemikalier och energi i produktionen av våra nya klädesplagg.</p>
<p>Återvinning av textil har delvis stått och stampat, men en ny anläggning för att sortera gammalt tyg, som har öppnats i Malmö, kan hjälpa till att ändra på det.</p>
<p>Och så ser skogsindustrin nya affärsmöjligheter och ger sig in i textilbranschen. <br> <br>– Just nu skulle jag säga att vi i Sverige ligger först i spåret faktiskt, säger forskaren Erik Perzon på Svenska Miljöinstitutet IVL.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Josefin Patzauer, Julia Videgård</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1612440</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201202_1404_5fc7e668.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 02 Dec 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Textilindustrin är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Och hittills har återvinningen av material gått trögt. Men nu håller något på att hända.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det kan gå åt tiotusentals liter vatten för att producera bara ett kilo textil. Dessutom förbrukas mängder av kemikalier och energi i produktionen av våra nya klädesplagg.</p>
<p>Återvinning av textil har delvis stått och stampat, men en ny anläggning för att sortera gammalt tyg, som har öppnats i Malmö, kan hjälpa till att ändra på det.</p>
<p>Och så ser skogsindustrin nya affärsmöjligheter och ger sig in i textilbranschen. <br> <br>– Just nu skulle jag säga att vi i Sverige ligger först i spåret faktiskt, säger forskaren Erik Perzon på Svenska Miljöinstitutet IVL.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Josefin Patzauer, Julia Videgård</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Nya,möjligheter,att,återvinna,gamla,kläder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d051f7e9-cd3d-4d24-a174-46ef3def7b0d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Textilindustrin är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Och hittills har återvinningen av material gått trögt. Men nu håller något på att hända.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/12/p1_klotet_20201202_1404_5fc7e668.mp3" length="43073043" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så ska algoritmer hjälpa klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu knyts förhoppningar till att artificiell intelligens ska bli en del av lösningen på klimatfrågan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Algoritmer ska hjälpa till med allt från att energieffektivisera uppvärmningen av bostäder och minska matsvinnet i skolor, till att optimera jordbruksmetoder, så att utsläppen minskar.</p>
<p>De självlärande datorprogrammen beskrivs av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en nyckel för att unionen ska kunna bli klimatneutral.</p>
<p>Men finns det några baksidor?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström, Julia Videgård och Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1606161</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201125_1404_5fbd7f39.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Nov 2020 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu knyts förhoppningar till att artificiell intelligens ska bli en del av lösningen på klimatfrågan.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Algoritmer ska hjälpa till med allt från att energieffektivisera uppvärmningen av bostäder och minska matsvinnet i skolor, till att optimera jordbruksmetoder, så att utsläppen minskar.</p>
<p>De självlärande datorprogrammen beskrivs av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en nyckel för att unionen ska kunna bli klimatneutral.</p>
<p>Men finns det några baksidor?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström, Julia Videgård och Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,ska,algoritmer,hjälpa,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/911deae0-b35e-4efe-bc1b-68a1b7ae72e0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu knyts förhoppningar till att artificiell intelligens ska bli en del av lösningen på klimatfrågan.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/11/p1_klotet_20201125_1404_5fbd7f39.mp3" length="43049059" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tunn is överraskade polarexpeditionen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tidernas största arktisexpedition var planerad att driva med isen över Nordpolen under ett års tid. Men klimatförändringen har gjort isen så tunn, att resan gick nästan dubbelt så snabbt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Istäcket över Arktis har minskat i omfång och tjocklek under flera decennier, men de senaste tio åren har förlusten av is gått fortare än någonsin tidigare.</p>
<p>Tunn is driver snabbare med väder och vind, och polarforskarnas resa över den Arktiska oceanen gick den här gången så fort, att arrangörerna av expeditionen, trots att de är experter på is, inte hade förutsett hastigheten.</p>
<p>Forskare har länge varnat för att istäcket över Arktis i framtiden kommer att försvinna helt under sommaren. Den framtiden kan vara här mycket snart, säger arktisexperten Paul Wassman, professor vid universitetet i Tromsö i Norge.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Marie-Louise Kristola</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1603603</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201118_1404_5fb460ad.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Nov 2020 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tidernas största arktisexpedition var planerad att driva med isen över Nordpolen under ett års tid. Men klimatförändringen har gjort isen så tunn, att resan gick nästan dubbelt så snabbt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Istäcket över Arktis har minskat i omfång och tjocklek under flera decennier, men de senaste tio åren har förlusten av is gått fortare än någonsin tidigare.</p>
<p>Tunn is driver snabbare med väder och vind, och polarforskarnas resa över den Arktiska oceanen gick den här gången så fort, att arrangörerna av expeditionen, trots att de är experter på is, inte hade förutsett hastigheten.</p>
<p>Forskare har länge varnat för att istäcket över Arktis i framtiden kommer att försvinna helt under sommaren. Den framtiden kan vara här mycket snart, säger arktisexperten Paul Wassman, professor vid universitetet i Tromsö i Norge.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Marie-Louise Kristola</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tunn,is,överraskade,polarexpeditionen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/55f3935b-d6d0-4d68-94f5-51026434496d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tidernas största arktisexpedition var planerad att driva med isen över Nordpolen under ett års tid. Men klimatförändringen har gjort isen så tunn, att resan gick nästan dubbelt så snabbt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/11/p1_klotet_20201118_1404_5fb460ad.mp3" length="43081862" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[LED-lampor hotar nattmörkret]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi människor använder mer och mer belysning. För oss är ett ljus i mörkret en välsignelse, men för en stor andel av djuren är det tvärtom.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När landskapet blir upplyst av artificiellt ljus minskar livsutrymmet för nattlevande arter.</p>
<p><strong>Ljusföroreningar </strong>är ett växande problem. Den belysta ytan i världen ökar med ett par procent per år, och om 20 år kommer den att vara dubbelt så stor som nu, om ökningen fortsätter i samma takt.</p>
<p><strong>Billiga LED-lampor</strong> ligger bakom mycket av den snabba ökningen av utomhusbelysning. Den är mest omfattande i industriländer, men även i andra delar av världen ökar det nattliga ljuset.</p>
<p><strong>Kunskapen om vilka effekter</strong> ljusföroreningar har på allt levande börjar nu spira, men forskningen har långt kvar. Samtidigt vidtas redan åtgärder med bland annat förbud och begränsningar, i länder som Tyskland, Frankrike och Slovenien.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson, Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1601409</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201111_1404_5faad649.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Nov 2020 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi människor använder mer och mer belysning. För oss är ett ljus i mörkret en välsignelse, men för en stor andel av djuren är det tvärtom.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När landskapet blir upplyst av artificiellt ljus minskar livsutrymmet för nattlevande arter.</p>
<p><strong>Ljusföroreningar </strong>är ett växande problem. Den belysta ytan i världen ökar med ett par procent per år, och om 20 år kommer den att vara dubbelt så stor som nu, om ökningen fortsätter i samma takt.</p>
<p><strong>Billiga LED-lampor</strong> ligger bakom mycket av den snabba ökningen av utomhusbelysning. Den är mest omfattande i industriländer, men även i andra delar av världen ökar det nattliga ljuset.</p>
<p><strong>Kunskapen om vilka effekter</strong> ljusföroreningar har på allt levande börjar nu spira, men forskningen har långt kvar. Samtidigt vidtas redan åtgärder med bland annat förbud och begränsningar, i länder som Tyskland, Frankrike och Slovenien.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson, Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,LED-lampor,hotar,nattmörkret]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a0937c9d-00a4-43a7-b20b-0247a607db08.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi människor använder mer och mer belysning. För oss är ett ljus i mörkret en välsignelse, men för en stor andel av djuren är det tvärtom.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/11/p1_klotet_20201111_1404_5faad649.mp3" length="43047871" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vattenkraften får nya miljökrav]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vattenkraften har varit fri från nya miljökrav i 140 år, men nu ska alla Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk granskas, för att minska miljöpåverkan och få upp den ekologiska statusen i vattnet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vattenkraften står för 40 procent av landets elproduktion, men EU-krav har tvingat Sverige att göra upp en omfattande plan för att minska miljöpåverkan.</p>
<p><strong>I somras godkände regeringen</strong> den nationella planen, som under de kommande 20 åren ska leda till att alla vattenkraftverk får moderna miljövillkor.</p>
<p>Men den stora omgörningen är på väg att krascha redan innan den satt igång.</p>
<p><strong>Svenska vattenkraftsföreningen</strong> har hoppat av ett pilotprojekt som ska förbereda för förändringarna, och miljöorganisationen Älvräddarna har begärt en överprövning av den nationella planen i Högsta Förvaltningsdomstolen. De tycker att de stora vattenkraftverken kommer för lindrigt undan.</p>
<p><strong>Samtidigt växer oron</strong> hos de små vattenkraftägarna i södra Sverige. I Herrekvarn i Västergötland har det lilla vattenkraftverket funnits sedan 1600-talet. Nu hotas det av rivning.</p>
<p>– Vad morfar hade sagt vill jag inte uttala. Han var en kyrkans man, men han hade nog svurit många gånger, säger Per Anders Strand till Klotet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Julia Videgård</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1596659</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201104_1404_5fa1dba0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Nov 2020 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vattenkraften har varit fri från nya miljökrav i 140 år, men nu ska alla Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk granskas, för att minska miljöpåverkan och få upp den ekologiska statusen i vattnet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vattenkraften står för 40 procent av landets elproduktion, men EU-krav har tvingat Sverige att göra upp en omfattande plan för att minska miljöpåverkan.</p>
<p><strong>I somras godkände regeringen</strong> den nationella planen, som under de kommande 20 åren ska leda till att alla vattenkraftverk får moderna miljövillkor.</p>
<p>Men den stora omgörningen är på väg att krascha redan innan den satt igång.</p>
<p><strong>Svenska vattenkraftsföreningen</strong> har hoppat av ett pilotprojekt som ska förbereda för förändringarna, och miljöorganisationen Älvräddarna har begärt en överprövning av den nationella planen i Högsta Förvaltningsdomstolen. De tycker att de stora vattenkraftverken kommer för lindrigt undan.</p>
<p><strong>Samtidigt växer oron</strong> hos de små vattenkraftägarna i södra Sverige. I Herrekvarn i Västergötland har det lilla vattenkraftverket funnits sedan 1600-talet. Nu hotas det av rivning.</p>
<p>– Vad morfar hade sagt vill jag inte uttala. Han var en kyrkans man, men han hade nog svurit många gånger, säger Per Anders Strand till Klotet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Julia Videgård</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vattenkraften,får,nya,miljökrav]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c5d57cab-c28b-443d-bac7-ec19c3886658.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vattenkraften har varit fri från nya miljökrav i 140 år, men nu ska alla Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk granskas, för att minska miljöpåverkan och få upp den ekologiska statusen i vattnet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/11/p1_klotet_20201104_1404_5fa1dba0.mp3" length="43075627" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Forskare ifrågasätter klimatnyttan med biobränslen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Många pekar på biobränslen som lösningen på klimatkrisen, men det finns en baksida.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att elda kvistar, grenar och träpellets räknas som klodioxidneutralt, och som en del i ett kretslopp. Men det tar många decennier för ny, växande skog att fånga upp och återbinda den koldioxid som släpps ut när biomassa bränns. Tid som vissa nu menar inte finns.</p>
<p><strong>För att nå 1,5-gradersmålet</strong> behöver världens utsläpp av växthusgaser halveras redan till år 2030.</p>
<p>I skogslandet Finlands huvudstad Helsingfors har stadsledningen utlyst en tävling för att hitta ett nytt sätt att värma upp staden.</p>
<p><strong>Helsingfors vill hitta en klimatvänlig</strong> lösning som leder bort från dagens koleldning, men biobränsle är inte ett alternativ som man vill ha.</p>
<p>– Jag tror inte att det är en genuint hållbar lösning, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori till Sveriges Radios östersjökorrespondent Lubna el-Shanti.</p>
<p>Och i Nederländerna demonstrerar barn mot en planerad omgörning av ett kraftvärmeverk i Amsterdams utkant.</p>
<p><strong>Miljöaktivisterna protesterar</strong> mot att ägaren Vattenfall planerar att börja elda träpellets i pannan. Demonstranterna anser att det är sämre för klimatet än den fossilgas som används idag.</p>
<p>Så hur bra är biobränslen för klimatet?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson, Lubna el-Shanti, Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1591411</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201028_1404_5f98b345.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Oct 2020 05:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Många pekar på biobränslen som lösningen på klimatkrisen, men det finns en baksida.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att elda kvistar, grenar och träpellets räknas som klodioxidneutralt, och som en del i ett kretslopp. Men det tar många decennier för ny, växande skog att fånga upp och återbinda den koldioxid som släpps ut när biomassa bränns. Tid som vissa nu menar inte finns.</p>
<p><strong>För att nå 1,5-gradersmålet</strong> behöver världens utsläpp av växthusgaser halveras redan till år 2030.</p>
<p>I skogslandet Finlands huvudstad Helsingfors har stadsledningen utlyst en tävling för att hitta ett nytt sätt att värma upp staden.</p>
<p><strong>Helsingfors vill hitta en klimatvänlig</strong> lösning som leder bort från dagens koleldning, men biobränsle är inte ett alternativ som man vill ha.</p>
<p>– Jag tror inte att det är en genuint hållbar lösning, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori till Sveriges Radios östersjökorrespondent Lubna el-Shanti.</p>
<p>Och i Nederländerna demonstrerar barn mot en planerad omgörning av ett kraftvärmeverk i Amsterdams utkant.</p>
<p><strong>Miljöaktivisterna protesterar</strong> mot att ägaren Vattenfall planerar att börja elda träpellets i pannan. Demonstranterna anser att det är sämre för klimatet än den fossilgas som används idag.</p>
<p>Så hur bra är biobränslen för klimatet?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson, Lubna el-Shanti, Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Forskare,ifrågasätter,klimatnyttan,med,biobränslen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ea6f90a4-7475-454a-82ed-0f5c5dfe85ee.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Många pekar på biobränslen som lösningen på klimatkrisen, men det finns en baksida.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/10/p1_klotet_20201028_1404_5f98b345.mp3" length="43072027" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Svårt få skogen att räcka till allt biobränsle]]></title>
      <description><![CDATA[<p>När Sverige ska minska klimatutsläppen behövs stora mängder biobränslen. Men skogen närmar sig sin smärtgräns när det gäller hur mycket mer bioenergi den kan leverera.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det gröna guldet beskrivs som en nyckel i klimatomställningen.&nbsp;Efterfrågan på biobränslen och bioenergi väntas öka kraftigt de närmaste åren, när trafiken måste bort från bensin och diesel, och industrin ska sluta använda olja och kol.</p>
<p><strong>För att täcka behovet</strong> skulle mängden råvara från skogen behöva öka med mellan 30 och 90 procent, från den mark som idag används för virkesproduktion, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet.</p>
<p><strong>Om skogens bidrag</strong> ska räcka till all den bioenergi som står på önskelistan, kanske skogen måste börja brukas betydligt mer intensivt än idag. Dilemmat är att den biologiska mångfalden då kan påverkas negativt.</p>
<p>Så vilken väg ska Sverige välja?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Julia Videgård</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1585822</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201021_1404_5f8f152c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Oct 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>När Sverige ska minska klimatutsläppen behövs stora mängder biobränslen. Men skogen närmar sig sin smärtgräns när det gäller hur mycket mer bioenergi den kan leverera.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det gröna guldet beskrivs som en nyckel i klimatomställningen.&nbsp;Efterfrågan på biobränslen och bioenergi väntas öka kraftigt de närmaste åren, när trafiken måste bort från bensin och diesel, och industrin ska sluta använda olja och kol.</p>
<p><strong>För att täcka behovet</strong> skulle mängden råvara från skogen behöva öka med mellan 30 och 90 procent, från den mark som idag används för virkesproduktion, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet.</p>
<p><strong>Om skogens bidrag</strong> ska räcka till all den bioenergi som står på önskelistan, kanske skogen måste börja brukas betydligt mer intensivt än idag. Dilemmat är att den biologiska mångfalden då kan påverkas negativt.</p>
<p>Så vilken väg ska Sverige välja?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Julia Videgård</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Svårt,få,skogen,att,räcka,till,allt,biobränsle]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4a33e9b6-cb56-4813-a279-3e608a8c2e98.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:49</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[När Sverige ska minska klimatutsläppen behövs stora mängder biobränslen. Men skogen närmar sig sin smärtgräns när det gäller hur mycket mer bioenergi den kan leverera.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/10/p1_klotet_20201021_1404_5f8f152c.mp3" length="43057578" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[USA:s presidentval blir avgörande för klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vem som blir näste president i USA kommer att bli avgörande för vad som händer med jordens klimat.</p>
<p>Samtidigt som tiden för att lösa klimatkrisen krymper har USA och Donald Trump aviserat att landet ska lämna Parisavtalet. Det kan ske redan dagen efter presidentvalet den 3 november.</p>
<p>Den andre kandidaten, Joe Biden, vill däremot att USA stannar i avtalet. Donald Trump å sin sida pekar på kostnader med en klimatomställning. Och de amerikanska väljarna tycks vara mer fokuserade på andra frågor.</p>
<p>Vilken väg ska USA välja? Hur ser alternativen ut? Och hur påverkar det oss i resten av världen?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson och Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1582499</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201014_1404_5f86c4f6.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Oct 2020 07:29:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vem som blir näste president i USA kommer att bli avgörande för vad som händer med jordens klimat.</p>
<p>Samtidigt som tiden för att lösa klimatkrisen krymper har USA och Donald Trump aviserat att landet ska lämna Parisavtalet. Det kan ske redan dagen efter presidentvalet den 3 november.</p>
<p>Den andre kandidaten, Joe Biden, vill däremot att USA stannar i avtalet. Donald Trump å sin sida pekar på kostnader med en klimatomställning. Och de amerikanska väljarna tycks vara mer fokuserade på andra frågor.</p>
<p>Vilken väg ska USA välja? Hur ser alternativen ut? Och hur påverkar det oss i resten av världen?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marcus Hansson och Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,USA:s,presidentval,blir,avgörande,för,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c59be8d6-a517-4b01-8ab7-6e7c14e2646d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/10/p1_klotet_20201014_1404_5f86c4f6.mp3" length="43070503" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Boom för luftkonditionering värmer klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Världen har fastnat i en ond cirkel av kylning. Ett varmare klimat gör att fler behöver svalka, och installerar luftkonditionering. Men apparaterna slukar el och eldar på uppvärmningen ännu mer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Snart kan det finnas lika många luftkonditioneringsapparater som mobiltelefoner i världen.</p>
<p><strong>Redan idag</strong> finns en och en halv miljard kylanläggningar, som leder till stora klimatutsläpp. Med ett varmare klimat ökar behovet av kylning, och antalet kylapparater väntas tredubblas framöver, enligt den internationella energimyndigheten IEA.</p>
<p><strong>Den lilla maskinen</strong>, som slukar lika mycket el som fyra kylskåp, kan vara livsnödvändig i varma länder. Men när jordens medeltemperatur stiger behöver fler svalka, och då ökar även utsläppen, som gör klimatet ännu varmare, som leder till att fler skaffar luftkonditionering, och så vidare...<br><br><strong>När människor tar sig ur fattigdom</strong> i varma länder är luftkonditionering bland det första man skaffar. Bara i Indien kommer en miljard nya kylapparater att säljas enligt prognoserna. Och nu växer efterfrågan även i Sverige.</p>
<p>Klotet om det växande behovet av, och hotet från, luftkonditionering.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1578008</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20201007_1404_5f7cdc58.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 07 Oct 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Världen har fastnat i en ond cirkel av kylning. Ett varmare klimat gör att fler behöver svalka, och installerar luftkonditionering. Men apparaterna slukar el och eldar på uppvärmningen ännu mer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Snart kan det finnas lika många luftkonditioneringsapparater som mobiltelefoner i världen.</p>
<p><strong>Redan idag</strong> finns en och en halv miljard kylanläggningar, som leder till stora klimatutsläpp. Med ett varmare klimat ökar behovet av kylning, och antalet kylapparater väntas tredubblas framöver, enligt den internationella energimyndigheten IEA.</p>
<p><strong>Den lilla maskinen</strong>, som slukar lika mycket el som fyra kylskåp, kan vara livsnödvändig i varma länder. Men när jordens medeltemperatur stiger behöver fler svalka, och då ökar även utsläppen, som gör klimatet ännu varmare, som leder till att fler skaffar luftkonditionering, och så vidare...<br><br><strong>När människor tar sig ur fattigdom</strong> i varma länder är luftkonditionering bland det första man skaffar. Bara i Indien kommer en miljard nya kylapparater att säljas enligt prognoserna. Och nu växer efterfrågan även i Sverige.</p>
<p>Klotet om det växande behovet av, och hotet från, luftkonditionering.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Boom,för,luftkonditionering,värmer,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6d65c173-a296-4b5b-ab6e-9293991d3ab4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Världen har fastnat i en ond cirkel av kylning. Ett varmare klimat gör att fler behöver svalka, och installerar luftkonditionering. Men apparaterna slukar el och eldar på uppvärmningen ännu mer.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/10/p1_klotet_20201007_1404_5f7cdc58.mp3" length="43076843" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vildsvin förstör för miljarder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>De saboterar åkrar, grödor och förstör bönders framtidstro. Och blir bara fler.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För bara 40 år sen fanns det i stort sett inga vildsvin i Sverige. Idag räknar Naturvårdsverket med att det finns fler än 300 000, och stammen fortsätter att öka.</p>
<p>Det stora antalet grisar orsakar skador för miljarder på lantbruket, och trasar sönder bönders drömmar och framtidstro. Även i trafiken inträffar fler och fler olyckor med vildsvin, och nu måste skadorna halveras, enligt Naturvårdsverket.</p>
<p>En väg att gå för att få ned antalet djur, kan vara att locka fler att äta vildsvin. Om vildsvinskött blir vardagsmat kan det bli mer attraktivt att ge sig ut och jaga dem, och så kan stammen minska.</p>
<p>Klotet har träffat lantbrukaren David Pettersson, som drabbats hårt av svinens framfart, och under nattens jakt blir vår reporter omringad av vildsvin. Hur det går kan du höra i programmet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Niklas Zachrisson och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1574738</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200930_1404_5f737abd.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 30 Sep 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>De saboterar åkrar, grödor och förstör bönders framtidstro. Och blir bara fler.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För bara 40 år sen fanns det i stort sett inga vildsvin i Sverige. Idag räknar Naturvårdsverket med att det finns fler än 300 000, och stammen fortsätter att öka.</p>
<p>Det stora antalet grisar orsakar skador för miljarder på lantbruket, och trasar sönder bönders drömmar och framtidstro. Även i trafiken inträffar fler och fler olyckor med vildsvin, och nu måste skadorna halveras, enligt Naturvårdsverket.</p>
<p>En väg att gå för att få ned antalet djur, kan vara att locka fler att äta vildsvin. Om vildsvinskött blir vardagsmat kan det bli mer attraktivt att ge sig ut och jaga dem, och så kan stammen minska.</p>
<p>Klotet har träffat lantbrukaren David Pettersson, som drabbats hårt av svinens framfart, och under nattens jakt blir vår reporter omringad av vildsvin. Hur det går kan du höra i programmet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Niklas Zachrisson och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vildsvin,förstör,för,miljarder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/1d464b9a-80d8-4e06-8a30-de166fa9c94c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[De saboterar åkrar, grödor och förstör bönders framtidstro. Och blir bara fler.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/09/p1_klotet_20200930_1404_5f737abd.mp3" length="43093047" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så ska byggbranschen minska sina klimatutsläpp]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och mycket handlar om material som stål och betong, men nu byggs alltmer i trä, av klimatskäl.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Stål och betong är material som båda har en mycket stor klimatpåverkan när de tillverkas.</p>
<p>Men det finns något som vi har använt i hundratals år, och som vi nu kan göra så hållfast att det också kan användas som stomme i de stora och riktigt höga husbyggena, nämligen trä.</p>
<p><strong>I Skellefteå byggs nu</strong> ett av världens högsta trähus mitt i staden, och Klotet har varit på besök.</p>
<p>Samtidigt kommer byggbranschen att tvingas lägga korten på bordet, och redovisa sin klimatpåverkan.</p>
<p><strong>Om ett drygt år</strong> kan det bli krav på att varje nybyggt hus ska klimatdeklareras, och det pågår febrila förberedelser i branschen.</p>
<p>Men kommer krav på en klimatdeklaration att leda till minskade utsläpp? Alla är inte överens om det, utan menar att det också behövs ett tak för hur mycket klimatutsläpp som får komma från ett husbygge.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1570653</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200923_1404_5f6a2770.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Sep 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och mycket handlar om material som stål och betong, men nu byggs alltmer i trä, av klimatskäl.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Stål och betong är material som båda har en mycket stor klimatpåverkan när de tillverkas.</p>
<p>Men det finns något som vi har använt i hundratals år, och som vi nu kan göra så hållfast att det också kan användas som stomme i de stora och riktigt höga husbyggena, nämligen trä.</p>
<p><strong>I Skellefteå byggs nu</strong> ett av världens högsta trähus mitt i staden, och Klotet har varit på besök.</p>
<p>Samtidigt kommer byggbranschen att tvingas lägga korten på bordet, och redovisa sin klimatpåverkan.</p>
<p><strong>Om ett drygt år</strong> kan det bli krav på att varje nybyggt hus ska klimatdeklareras, och det pågår febrila förberedelser i branschen.</p>
<p>Men kommer krav på en klimatdeklaration att leda till minskade utsläpp? Alla är inte överens om det, utan menar att det också behövs ett tak för hur mycket klimatutsläpp som får komma från ett husbygge.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,ska,byggbranschen,minska,sina,klimatutsläpp]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/25b234da-3ae6-4b93-b7cc-fa4bd80438f4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:50</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och mycket handlar om material som stål och betong, men nu byggs alltmer i trä, av klimatskäl.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/09/p1_klotet_20200923_1404_5f6a2770.mp3" length="43066718" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Växande insektshot mot granskogen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I västra Kanada har 30-50 procent av de träd som skulle säljas som timmer dött, och i Centraleuropa håller granen på att försvinna för alltid.</p>
<p>Experter i Tyskland bedömer att inga vuxna granar kommer att finnas kvar i landet på lägre höjd än 800 meter över havet, om bara tio år. I år har enorma arealer skog dött, och i vissa områden ser det spöklikt ut, med bruna, torra granskelett så långt ögat når.</p>
<p>I Sverige är läget ännu inte fullt lika allvarligt som i Tyskland, men oron växer bland skogsägare även här. Arbete pågår för att försöka bromsa skadorna, men än tycks det inte finnas något riktigt effektivt sätt att stoppa den lilla dödliga skalbaggens framfart.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Marcus Hansson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1569542</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200916_1404_5f60f337.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Sep 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I västra Kanada har 30-50 procent av de träd som skulle säljas som timmer dött, och i Centraleuropa håller granen på att försvinna för alltid.</p>
<p>Experter i Tyskland bedömer att inga vuxna granar kommer att finnas kvar i landet på lägre höjd än 800 meter över havet, om bara tio år. I år har enorma arealer skog dött, och i vissa områden ser det spöklikt ut, med bruna, torra granskelett så långt ögat når.</p>
<p>I Sverige är läget ännu inte fullt lika allvarligt som i Tyskland, men oron växer bland skogsägare även här. Arbete pågår för att försöka bromsa skadorna, men än tycks det inte finnas något riktigt effektivt sätt att stoppa den lilla dödliga skalbaggens framfart.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Marcus Hansson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Växande,insektshot,mot,granskogen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c0979bed-7697-4edc-81af-0817650eddc5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/09/p1_klotet_20200916_1404_5f60f337.mp3" length="43043376" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Drömmen om vätgas ska rädda klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>EU storsatsar på vätgas för en grönare energi, och länder tävlar om att bli den nya supermakten på vätgasområdet. Klimatomställningen gör att de som länge drömt om ett vätgassamhälle nu kan få rätt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>EU:s nya vätgasstrategi presenterades i somras, och flera länder, däribland Danmark, Tyskland och Nederländerna går i frontlinjen.</p>
<p>I Danmark finns planer på omfattande produktion av vätgas, som ska tillverkas med hjälp av hundratals nya vindkraftverk till havs.</p>
<p>I hela Europa förbereder sig företag för att bygga om nätet av pipelines för naturgas så att det också ska kunna transportera vätgas.</p>
<p>Länder med stor potential för sol- eller vindkraft kan få en fördel när det gäller möjligheten att tillverka grön vätgas, och en ny maktordning i världen skapas när&nbsp;en internationell handel med vätgas växer fram.</p>
<p>Men är vätgasen räddningen för klimatet?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marie-Louise Kristola och Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1564044</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200909_1404_5f57cc71.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Sep 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>EU storsatsar på vätgas för en grönare energi, och länder tävlar om att bli den nya supermakten på vätgasområdet. Klimatomställningen gör att de som länge drömt om ett vätgassamhälle nu kan få rätt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>EU:s nya vätgasstrategi presenterades i somras, och flera länder, däribland Danmark, Tyskland och Nederländerna går i frontlinjen.</p>
<p>I Danmark finns planer på omfattande produktion av vätgas, som ska tillverkas med hjälp av hundratals nya vindkraftverk till havs.</p>
<p>I hela Europa förbereder sig företag för att bygga om nätet av pipelines för naturgas så att det också ska kunna transportera vätgas.</p>
<p>Länder med stor potential för sol- eller vindkraft kan få en fördel när det gäller möjligheten att tillverka grön vätgas, och en ny maktordning i världen skapas när&nbsp;en internationell handel med vätgas växer fram.</p>
<p>Men är vätgasen räddningen för klimatet?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Marie-Louise Kristola och Kristofer Dittmer</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Drömmen,om,vätgas,ska,rädda,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/06f91942-15e6-410d-bd6f-81d4bac54a2b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[EU storsatsar på vätgas för en grönare energi, och länder tävlar om att bli den nya supermakten på vätgasområdet. Klimatomställningen gör att de som länge drömt om ett vätgassamhälle nu kan få rätt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/09/p1_klotet_20200909_1404_5f57cc71.mp3" length="43081450" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tinande permafrost tickande klimatbomb i Arktis]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Permafrosten har blivit 0,3 grader varmare på tio år, och det är dåliga nyheter för klimatet. I den ständiga tjälen gömmer sig enorma mängder växthusgaser, som kan släppas fria om marken tinar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Permafrost täcker idag en femtedel av jordens totala landyta, men den minskar i takt med att jorden blir varmare.&nbsp;Det är en potentiell klimatkatastrof.</p>
<p>Hör om hur tinande permafrost innebär risker för industrier, vägar, hus och oljeledningar, som riskerar att kollapsa när marken plötsligt mjuknar, och människor och miljön kan drabbas hårt.</p>
<p>Även i Sverige tinar permafrost, i så kallade palsmyrar i den nordligaste delen av landet. Tidigare ständigt frusen mark har nu förvandlats till blöta sumpområden.</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Kristoffer Dittmer</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1562191</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200902_1404_5f4e8cc6.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 02 Sep 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Permafrosten har blivit 0,3 grader varmare på tio år, och det är dåliga nyheter för klimatet. I den ständiga tjälen gömmer sig enorma mängder växthusgaser, som kan släppas fria om marken tinar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Permafrost täcker idag en femtedel av jordens totala landyta, men den minskar i takt med att jorden blir varmare.&nbsp;Det är en potentiell klimatkatastrof.</p>
<p>Hör om hur tinande permafrost innebär risker för industrier, vägar, hus och oljeledningar, som riskerar att kollapsa när marken plötsligt mjuknar, och människor och miljön kan drabbas hårt.</p>
<p>Även i Sverige tinar permafrost, i så kallade palsmyrar i den nordligaste delen av landet. Tidigare ständigt frusen mark har nu förvandlats till blöta sumpområden.</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström och Kristoffer Dittmer</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tinande,permafrost,tickande,klimatbomb,i,Arktis]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ec1f71a6-0b98-4769-a2ad-00865b664c10.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Permafrosten har blivit 0,3 grader varmare på tio år, och det är dåliga nyheter för klimatet. I den ständiga tjälen gömmer sig enorma mängder växthusgaser, som kan släppas fria om marken tinar.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/09/p1_klotet_20200902_1404_5f4e8cc6.mp3" length="43085610" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Domstolar tvingar länder att göra mer för klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Miljöorganisationer i en rad länder stämmer stater som nu döms att kraftigt förändra sin klimat- och miljöpolitik. Miljörörelsens ökar sitt inflytande genom att ta rättsapparaten till hjälp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Irland blir tvunget att göra om sin klimatplan efter att en miljöorganisation stämt staten.</p>
<p><strong>Domslutet från högsta instans</strong> kom i somras, och Irland är det andra landet i Europa som nu tvingas till klimatåtgärder efter en domstolsprocess med en miljöorganisation.</p>
<p>Först ut var Nederländerna, där högsta domstolen strax före jul förra året kom fram till att landet måste minska sina koldioxidutsläpp med 25 procent jämfört med 1990 års nivå, före utgången av 2020.</p>
<p><strong>Därför genomförs nu</strong> i rask takt en rad skarpa åtgärder, som att stänga ett stort kolkraftverk och en miljardsatsning på solenergi.</p>
<p>Även i Frankrike pågår en liknande process.</p>
<p>Hör veckans Klotet om hur miljöorganisationer flyttar fram sina positioner med juridikens hjälp.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Marcus Hansson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1558043</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200826_1404_5f455059.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Aug 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Miljöorganisationer i en rad länder stämmer stater som nu döms att kraftigt förändra sin klimat- och miljöpolitik. Miljörörelsens ökar sitt inflytande genom att ta rättsapparaten till hjälp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Irland blir tvunget att göra om sin klimatplan efter att en miljöorganisation stämt staten.</p>
<p><strong>Domslutet från högsta instans</strong> kom i somras, och Irland är det andra landet i Europa som nu tvingas till klimatåtgärder efter en domstolsprocess med en miljöorganisation.</p>
<p>Först ut var Nederländerna, där högsta domstolen strax före jul förra året kom fram till att landet måste minska sina koldioxidutsläpp med 25 procent jämfört med 1990 års nivå, före utgången av 2020.</p>
<p><strong>Därför genomförs nu</strong> i rask takt en rad skarpa åtgärder, som att stänga ett stort kolkraftverk och en miljardsatsning på solenergi.</p>
<p>Även i Frankrike pågår en liknande process.</p>
<p>Hör veckans Klotet om hur miljöorganisationer flyttar fram sina positioner med juridikens hjälp.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Marcus Hansson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Domstolar,tvingar,länder,att,göra,mer,för,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2113fe1e-d4fe-4bb1-b659-2d5eed1743ac.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Miljöorganisationer i en rad länder stämmer stater som nu döms att kraftigt förändra sin klimat- och miljöpolitik. Miljörörelsens ökar sitt inflytande genom att ta rättsapparaten till hjälp.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/08/p1_klotet_20200826_1404_5f455059.mp3" length="42987376" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Populära stadsjeepar eldar på klimatutsläppen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Försäljningen av stadsjeepar har ökat på senare år, samtidigt är de en av de största klimatbovarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Försäljningen av stadsjeepar</strong> utgör nu 35 procent av alla nya bilar som köps i Sverige, enligt branschorganisationen Bil Sweden.</p>
<p>Det är en del av en internationell trend, där stadsjeepar, eller så kallade SUV:ar blir alltmer populära, och globalt utgör de 40 procent av bilförsäljningen.</p>
<p><strong>Enligt en rapport från IEA</strong>, Internationella Energimyndigheten, är SUV:ar den enskilt näst största orsaken till de ökande globala utsläppen av växthusgaser.</p>
<p>De kommer efter energiproduktionen, med alla nya kolkraftverk, men före industrin.</p>
<p><strong>Veckans Klotet</strong> handlar om vårt sug efter stora bilar och hur det drabbar miljön.</p>
<p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p>
<p><strong>Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö, Lasse Edfast och Johan Tollgerdt</strong></p>
<p><strong>Producent: Mona Hambraeus</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1554108</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200819_1404_5f3c115f.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Aug 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Försäljningen av stadsjeepar har ökat på senare år, samtidigt är de en av de största klimatbovarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Försäljningen av stadsjeepar</strong> utgör nu 35 procent av alla nya bilar som köps i Sverige, enligt branschorganisationen Bil Sweden.</p>
<p>Det är en del av en internationell trend, där stadsjeepar, eller så kallade SUV:ar blir alltmer populära, och globalt utgör de 40 procent av bilförsäljningen.</p>
<p><strong>Enligt en rapport från IEA</strong>, Internationella Energimyndigheten, är SUV:ar den enskilt näst största orsaken till de ökande globala utsläppen av växthusgaser.</p>
<p>De kommer efter energiproduktionen, med alla nya kolkraftverk, men före industrin.</p>
<p><strong>Veckans Klotet</strong> handlar om vårt sug efter stora bilar och hur det drabbar miljön.</p>
<p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p>
<p><strong>Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö, Lasse Edfast och Johan Tollgerdt</strong></p>
<p><strong>Producent: Mona Hambraeus</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Populära,stadsjeepar,eldar,på,klimatutsläppen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e6aa31ba-28c5-4d77-bb6a-e00dfb941f66.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:42</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Försäljningen av stadsjeepar har ökat på senare år, samtidigt är de en av de största klimatbovarna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/08/p1_klotet_20200819_1404_5f3c115f.mp3" length="42935379" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kor på gott och ont för miljön]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kor står för en stor andel av världens klimatutsläpp samtidigt som de hjälper den biologiska mångfalden på traven i betade öppna landskap. Ska man se på kon som frälsare eller dödgrävare för miljön?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den omfattande klimatpåverkan kommer från metanläckage från kons matsmältning. Nu pågår forskning för att minska utsläppen, till exempel genom olika sorters kost, men hur långt räcker det?</p>
<p>Samtidigt är kon en fröspridare av stora mått, som bidrar till många växters överlevnad.</p>
<p>Vi träffar årets ekobonde som föder upp kor på naturbete, diskuterar för och nackdelar med kor och dukar upp en klimatsmart sommarpicknick.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1515797</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200617_1404_5ee8fccb.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Jun 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kor står för en stor andel av världens klimatutsläpp samtidigt som de hjälper den biologiska mångfalden på traven i betade öppna landskap. Ska man se på kon som frälsare eller dödgrävare för miljön?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den omfattande klimatpåverkan kommer från metanläckage från kons matsmältning. Nu pågår forskning för att minska utsläppen, till exempel genom olika sorters kost, men hur långt räcker det?</p>
<p>Samtidigt är kon en fröspridare av stora mått, som bidrar till många växters överlevnad.</p>
<p>Vi träffar årets ekobonde som föder upp kor på naturbete, diskuterar för och nackdelar med kor och dukar upp en klimatsmart sommarpicknick.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kor,på,gott,och,ont,för,miljön]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5b6d31b7-6686-4fa8-9375-759e2f268ccd.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kor står för en stor andel av världens klimatutsläpp samtidigt som de hjälper den biologiska mångfalden på traven i betade öppna landskap. Ska man se på kon som frälsare eller dödgrävare för miljön?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/06/p1_klotet_20200617_1404_5ee8fccb.mp3" length="42767527" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Osäkra klimatlöften om Preemraff]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En av de största klimatstriderna på senare år gäller utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Nu ska frågan snart avgöras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Preem vill bygga ut sin verksamhet på ett sätt som kommer att öka klimatutsläppen kraftigt lokalt vid produktionen med en miljon ton koldioxid per år. I så fall bli det den anläggning som släpper ut mest fossila växthusgaser i Sverige.</p>
<p>Men företaget hävdar att utsläppen totalt sett kommer att minska lika mycket och lyfter fram ambitiösa klimatlöften om att fånga in koldioxid och en ökad biobränsleproduktion.</p>
<p>Men vad är egentligen sanningen om Preems klimatlöften?</p>
<p>Det visar sig att få av Preems klimatambitioner finns med som bindande mål i den formella ansökan om tillstånd. För flera av miljöåtgärderna är det i nuläget osäkert om de kommer att gå att förverkliga, som till exempel lagring av koldioxid. Och huvudsyftet är att raffinera fossil tjockolja i åratal framåt.</p>
<p>Efter att Mark- och miljööverdomstolen kommit med sitt utlåtande den 15 juni hamnar frågan hos regeringen. För första gången kommer klimatlagen att finnas med i sammanhanget när man ska pröva om en verksamhet kan tillåtas eller inte.</p>
<p><em>I programmets första upplaga fanns en uppgift med om att miljöpartiet lokalt är oenigt i frågan om Preemraff. Det tillbakavisas av ordföranden för Mp i Lysekil, Maria Granberg.</em></p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Daniel Värjö och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1511600</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200610_1404_5ee78d7b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Jun 2020 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En av de största klimatstriderna på senare år gäller utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Nu ska frågan snart avgöras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Preem vill bygga ut sin verksamhet på ett sätt som kommer att öka klimatutsläppen kraftigt lokalt vid produktionen med en miljon ton koldioxid per år. I så fall bli det den anläggning som släpper ut mest fossila växthusgaser i Sverige.</p>
<p>Men företaget hävdar att utsläppen totalt sett kommer att minska lika mycket och lyfter fram ambitiösa klimatlöften om att fånga in koldioxid och en ökad biobränsleproduktion.</p>
<p>Men vad är egentligen sanningen om Preems klimatlöften?</p>
<p>Det visar sig att få av Preems klimatambitioner finns med som bindande mål i den formella ansökan om tillstånd. För flera av miljöåtgärderna är det i nuläget osäkert om de kommer att gå att förverkliga, som till exempel lagring av koldioxid. Och huvudsyftet är att raffinera fossil tjockolja i åratal framåt.</p>
<p>Efter att Mark- och miljööverdomstolen kommit med sitt utlåtande den 15 juni hamnar frågan hos regeringen. För första gången kommer klimatlagen att finnas med i sammanhanget när man ska pröva om en verksamhet kan tillåtas eller inte.</p>
<p><em>I programmets första upplaga fanns en uppgift med om att miljöpartiet lokalt är oenigt i frågan om Preemraff. Det tillbakavisas av ordföranden för Mp i Lysekil, Maria Granberg.</em></p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reportrar: Daniel Värjö och Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Osäkra,klimatlöften,om,Preemraff]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/de8f537e-66c6-462f-a67b-4b4cfd261231.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En av de största klimatstriderna på senare år gäller utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Nu ska frågan snart avgöras.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/06/p1_klotet_20200610_1404_5ee78d7b.mp3" length="42695946" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så bygger du miljövänligt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den här årstiden är det många som drar igång eller planerar byggprojekt. Kanske är det fler än vanligt just i år eftersom många kommer att stanna hemma på semestern. Men byggandet har en baksida. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>40 procent av samhällets avfall kommer från byggsektorn och en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kan kopplas till bygg- och fastighetssektorn, enligt Boverket.</p>
<p>Mycket av det som kastas är helt nya material som blivit över vid byggen, och trä och impregnerat trä är stora fraktioner. Från återvinningsstationer kommer rapporter om att besöken där är fler än vanligt nu i coronatider.</p>
<p>Flera av Sveriges kommuner försöker jobba med att öka återvinningen och återanvändningen av byggmaterial.</p>
<p>I bland annat Eskilstuna jobbar man med ett system där människor kan lämna in byggavfall till ett särskilt ställe, där grejerna sedan tas om hand och säljs vidare i en byggbutik strax bredvid.</p>
<p>Och mycket behöver göras. Sverige och EU har som mål att minst 70 procent av byggavfallet ska återvinnas eller återbrukas från och med i år, men Sverige ser ut att vara långt ifrån att nå det målet.</p>
<p>Så vad ska en hemmafixare i sommar tänka på? Hör expertens bästa tips i programmet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1507316</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200603_1814_5ed69547.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Jun 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den här årstiden är det många som drar igång eller planerar byggprojekt. Kanske är det fler än vanligt just i år eftersom många kommer att stanna hemma på semestern. Men byggandet har en baksida. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>40 procent av samhällets avfall kommer från byggsektorn och en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kan kopplas till bygg- och fastighetssektorn, enligt Boverket.</p>
<p>Mycket av det som kastas är helt nya material som blivit över vid byggen, och trä och impregnerat trä är stora fraktioner. Från återvinningsstationer kommer rapporter om att besöken där är fler än vanligt nu i coronatider.</p>
<p>Flera av Sveriges kommuner försöker jobba med att öka återvinningen och återanvändningen av byggmaterial.</p>
<p>I bland annat Eskilstuna jobbar man med ett system där människor kan lämna in byggavfall till ett särskilt ställe, där grejerna sedan tas om hand och säljs vidare i en byggbutik strax bredvid.</p>
<p>Och mycket behöver göras. Sverige och EU har som mål att minst 70 procent av byggavfallet ska återvinnas eller återbrukas från och med i år, men Sverige ser ut att vara långt ifrån att nå det målet.</p>
<p>Så vad ska en hemmafixare i sommar tänka på? Hör expertens bästa tips i programmet.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,bygger,du,miljövänligt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/403fa704-810c-45aa-b6f4-cd7b4b2d81d5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:20</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den här årstiden är det många som drar igång eller planerar byggprojekt. Kanske är det fler än vanligt just i år eftersom många kommer att stanna hemma på semestern. Men byggandet har en baksida. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/06/p1_klotet_20200603_1814_5ed69547.mp3" length="42586559" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Slut på strömming i skärgården]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Fiskaren Rune Wikström på Möja i Stockholms skärgård har sett strömmingsfångsterna minska successivt under en tioårsperiod.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nu får han bara en tiondel så mycket i sina nät uppskattar han. Det småskaliga kustfisket har stora svårigheter, samtidigt som trålarna som går ute i Östersjön har blivit större och tar upp runt 1500 ton fisk varje resa.</p>
<p>Vad beror minskningen av fisk längs kusterna på? Kunskapsläget är oklart och experternas uppfattning om hur man ska tackla situationen skiljer sig åt. Några vill flytta trålgränsen längre från kusten, och förbjuda trålning när fisken samlar ihop sig i stora stim för att gå in mot land och fortplanta sig. Andra anser att det inte går att se någon minskning av sill och strömming totalt sett i Östersjön, och att man därför kan fortsätta som nu.</p>
<p>Under tiden ser skärgårdsfiskarna hur fler och fler kollegor slutar, och det småskaliga fisket kan sjunga på sin sista vers.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1502895</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200527_1814_5ecd775c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 May 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Fiskaren Rune Wikström på Möja i Stockholms skärgård har sett strömmingsfångsterna minska successivt under en tioårsperiod.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nu får han bara en tiondel så mycket i sina nät uppskattar han. Det småskaliga kustfisket har stora svårigheter, samtidigt som trålarna som går ute i Östersjön har blivit större och tar upp runt 1500 ton fisk varje resa.</p>
<p>Vad beror minskningen av fisk längs kusterna på? Kunskapsläget är oklart och experternas uppfattning om hur man ska tackla situationen skiljer sig åt. Några vill flytta trålgränsen längre från kusten, och förbjuda trålning när fisken samlar ihop sig i stora stim för att gå in mot land och fortplanta sig. Andra anser att det inte går att se någon minskning av sill och strömming totalt sett i Östersjön, och att man därför kan fortsätta som nu.</p>
<p>Under tiden ser skärgårdsfiskarna hur fler och fler kollegor slutar, och det småskaliga fisket kan sjunga på sin sista vers.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Slut,på,strömming,i,skärgården]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ee225342-1741-45e7-b007-1de8c6781aab.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Fiskaren Rune Wikström på Möja i Stockholms skärgård har sett strömmingsfångsterna minska successivt under en tioårsperiod.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/05/p1_klotet_20200527_1814_5ecd775c.mp3" length="42529580" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Grön omstart efter corona]]></title>
      <description><![CDATA[<p>EU, FN och många av världens ledare uppmanar nu till en grön omstart efter pandemin. Men tar de rekordstora räddningspaketen hänsyn till klimat och miljö?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Politiska beslut om vad statliga pengar ska läggas på den närmaste tiden, kommer att bli avgörande för om klimatomställningen kommer att fortsätta eller bromsas upp. Inom EU pågår en maktkamp mellan olika intressen.</p>
<p>En fråga som debatteras i flera länder är om flygbolag ska få del av räddningspengar utan några miljömässiga motkrav.</p>
<p>Samtidigt kan man se den pågående coronakrisen som ett möjlighetsfönster för att även lösa klimatkrisen.</p>
<p>– Det finns många exempel på hur kriser påskyndar och bryter av från en tidigare utveckling, säger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1499311</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200520_1814_5ec4546a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 May 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>EU, FN och många av världens ledare uppmanar nu till en grön omstart efter pandemin. Men tar de rekordstora räddningspaketen hänsyn till klimat och miljö?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Politiska beslut om vad statliga pengar ska läggas på den närmaste tiden, kommer att bli avgörande för om klimatomställningen kommer att fortsätta eller bromsas upp. Inom EU pågår en maktkamp mellan olika intressen.</p>
<p>En fråga som debatteras i flera länder är om flygbolag ska få del av räddningspengar utan några miljömässiga motkrav.</p>
<p>Samtidigt kan man se den pågående coronakrisen som ett möjlighetsfönster för att även lösa klimatkrisen.</p>
<p>– Det finns många exempel på hur kriser påskyndar och bryter av från en tidigare utveckling, säger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Grön,omstart,efter,corona]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2492aef7-9042-473a-8dd0-c7217db49029.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[EU, FN och många av världens ledare uppmanar nu till en grön omstart efter pandemin. Men tar de rekordstora räddningspaketen hänsyn till klimat och miljö?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2020/05/p1_klotet_20200520_1814_5ec4546a.mp3" length="42723565" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bakslag för miljön i coronakrisens spår]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Medan världens uppmärksamhet är fokuserad på att bekämpa coronapandemin, har miljön drabbats av ett antal bakslag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Inspektörer som ska förhindra illegalt fiske kan inte arbeta som vanligt, skogvaktare i Amazonas har lämnat sina poster med risk för ökad avverkning och det finns tecken som tyder på att tjuvjakten i Afrika har ökat på en del håll.</p>
<p>Samtidigt har stormakterna USA och Kina signalerat att man lättar på kraven för företag att efterleva miljöregler och rapportera in utsläpp, för att man vill prioritera ekonomin i det här läget.</p>
<p>Även om coronakrisen också har lett till minskad klimatpåverkan och bättre luft i många länder, så är miljön alltså mer utsatt på många sätt nu under coronakrisen. Veckans Klotet i P1 handlar om hur miljön drabbas av coronakrisen.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1495756</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200513_1814_5ebbd15a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 May 2020 08:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Medan världens uppmärksamhet är fokuserad på att bekämpa coronapandemin, har miljön drabbats av ett antal bakslag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Inspektörer som ska förhindra illegalt fiske kan inte arbeta som vanligt, skogvaktare i Amazonas har lämnat sina poster med risk för ökad avverkning och det finns tecken som tyder på att tjuvjakten i Afrika har ökat på en del håll.</p>
<p>Samtidigt har stormakterna USA och Kina signalerat att man lättar på kraven för företag att efterleva miljöregler och rapportera in utsläpp, för att man vill prioritera ekonomin i det här läget.</p>
<p>Även om coronakrisen också har lett till minskad klimatpåverkan och bättre luft i många länder, så är miljön alltså mer utsatt på många sätt nu under coronakrisen. Veckans Klotet i P1 handlar om hur miljön drabbas av coronakrisen.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Bakslag,för,miljön,i,coronakrisens,spår]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5125db9a-aea9-416c-aedf-d51581dee2ff.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Medan världens uppmärksamhet är fokuserad på att bekämpa coronapandemin, har miljön drabbats av ett antal bakslag.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/05/p1_klotet_20200513_1814_5ebbd15a.mp3" length="42850573" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jakten på mineralerna på havets botten]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Gruvbolag förbereder en kapplöpning mot mineralerna på havets botten. Efterfrågan på vissa metaller, som kobolt och koppar väntas öka med ett par tusen procent de närmaste decennierna. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Anledningen är till stor del den klimatomställning som forskare menar är nödvändig.&nbsp; <br> <br> Det som sätts på spel är en nästan helt okänd värld av liv i djuphavet. <br> <br> – Vi riskerar att utrota arter som vi inte ens vet existerar, och det är viktigt att vi försöker undvika på alla möjliga sätt, säger Thomas Dahlgren, marinekolog vid Göteborgs Universitet.</p>
<p>Vetenskapsradions Klotet handlar den här veckan om jakten på mineralerna på havets botten, och om det okända livet i djuphavet som riskerar att gå förlorat.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1492700</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200506_1814_5eb045d7.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 05 May 2020 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Gruvbolag förbereder en kapplöpning mot mineralerna på havets botten. Efterfrågan på vissa metaller, som kobolt och koppar väntas öka med ett par tusen procent de närmaste decennierna. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Anledningen är till stor del den klimatomställning som forskare menar är nödvändig.&nbsp; <br> <br> Det som sätts på spel är en nästan helt okänd värld av liv i djuphavet. <br> <br> – Vi riskerar att utrota arter som vi inte ens vet existerar, och det är viktigt att vi försöker undvika på alla möjliga sätt, säger Thomas Dahlgren, marinekolog vid Göteborgs Universitet.</p>
<p>Vetenskapsradions Klotet handlar den här veckan om jakten på mineralerna på havets botten, och om det okända livet i djuphavet som riskerar att gå förlorat.</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson</p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus</p>
<p class="byline">Reporter: Sara Sällström</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jakten,på,mineralerna,på,havets,botten]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/75660c11-5cbe-407e-a32c-908c78587bf2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Gruvbolag förbereder en kapplöpning mot mineralerna på havets botten. Efterfrågan på vissa metaller, som kobolt och koppar väntas öka med ett par tusen procent de närmaste decennierna. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/05/p1_klotet_20200506_1814_5eb045d7.mp3" length="42960218" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fler hotade arter på årets rödlista]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Antalet arter som rödlistas i Sverige har ökat med 11 procent de senaste fem åren, och generellt har det varit en nedgång av storlek på populationer, geografisk utbredning och sammanhängande livsmiljöer.</p>
<p><strong>Nytt för i år</strong> är att igelkotten och skogsharen kommer in på listan. Igelkotten drabbas av att vi städar upp för noga i naturen, och inte lämnar ris- och lövhögar, som den behöver.</p>
<p>Bättre ordning har även drabbat vanliga fåglar som kråka och fiskmås. I städerna betraktas den ibland närmast som ohyra, men hamnar nu på rödlistan eftersom vi har färre soptippar och öppna papperskorgar som de levt på.</p>
<p><strong>Sveriges enda val</strong>, tumlaren, räknas nu som utrotningshotad i Östersjön. Tumlaren finns också på västkusten, men från och med årets lista räknas Östersjötumlaren som en egen art, eftersom den skiljer sig åt från andra tumlare så mycket genetiskt sett.</p>
<p>Den biologiska mångfalden försämras alltså sakta i Sverige, men varför behöver vi så många arter? Vad har vi människor att förlora om arter vi inte ens känner till skulle dö ut? Och kan man återskapa en utdöd art?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:niklas.zachrisson@sverigesradio.se" target="_self">niklas.zachrisson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus<br><a class="internal-link" href="mailto:mona.hambraeus@sverigesradio.se" target="_self">mona.hambraeus@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1497539</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200429_1404_5ea06188.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Apr 2020 13:30:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Antalet arter som rödlistas i Sverige har ökat med 11 procent de senaste fem åren, och generellt har det varit en nedgång av storlek på populationer, geografisk utbredning och sammanhängande livsmiljöer.</p>
<p><strong>Nytt för i år</strong> är att igelkotten och skogsharen kommer in på listan. Igelkotten drabbas av att vi städar upp för noga i naturen, och inte lämnar ris- och lövhögar, som den behöver.</p>
<p>Bättre ordning har även drabbat vanliga fåglar som kråka och fiskmås. I städerna betraktas den ibland närmast som ohyra, men hamnar nu på rödlistan eftersom vi har färre soptippar och öppna papperskorgar som de levt på.</p>
<p><strong>Sveriges enda val</strong>, tumlaren, räknas nu som utrotningshotad i Östersjön. Tumlaren finns också på västkusten, men från och med årets lista räknas Östersjötumlaren som en egen art, eftersom den skiljer sig åt från andra tumlare så mycket genetiskt sett.</p>
<p>Den biologiska mångfalden försämras alltså sakta i Sverige, men varför behöver vi så många arter? Vad har vi människor att förlora om arter vi inte ens känner till skulle dö ut? Och kan man återskapa en utdöd art?</p>
<p class="byline">Programledare: Niklas Zachrisson<br><a class="internal-link" href="mailto:niklas.zachrisson@sverigesradio.se" target="_self">niklas.zachrisson@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Producent: Mona Hambraeus<br><a class="internal-link" href="mailto:mona.hambraeus@sverigesradio.se" target="_self">mona.hambraeus@sverigesradio.se</a></p>
<p class="byline">Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Fler,hotade,arter,på,årets,rödlista]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/722f76b5-6c43-41f1-82da-483517d3b770.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/04/p1_klotet_20200429_1404_5ea06188.mp3" length="42543473" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Mat trots stängda gränser]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus.</p>
<p><strong>Om jordbruksmaskiner</strong> eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder.</p>
<p>Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket.</p>
<p><strong>För att bli mer oberoende</strong> av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF.</p>
<p>På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt.</p>
<p><strong>Om bönderna kunde tillverka</strong> eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska.</p>
<p>Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken <strong>Maximillian Lundin</strong>.</p>
<p>Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen.</p>
<p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1475881</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200408_1814_5e8ddeb0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Apr 2020 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus.</p>
<p><strong>Om jordbruksmaskiner</strong> eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder.</p>
<p>Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket.</p>
<p><strong>För att bli mer oberoende</strong> av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF.</p>
<p>På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt.</p>
<p><strong>Om bönderna kunde tillverka</strong> eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska.</p>
<p>Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken <strong>Maximillian Lundin</strong>.</p>
<p>Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen.</p>
<p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Mat,trots,stängda,gränser]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b0faef5d-b887-4b65-9e59-dab9ae58315e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/04/p1_klotet_20200408_1814_5e8ddeb0.mp3" length="42766545" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skövling av naturen öppnar för nya smittor]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Coronaviruset är en varningssignal från naturen, anser en del forskare. De menar att till exempel skogsskövling gör så att vi människor kommer närmare djur, som kan sprida smittor som tidigare varit okända. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det kan handla om djur som förlorat sina ursprungliga boplatser när vi människor förändrat naturområden, till exempel fladdermöss och olika sorters gnagare.</p>
<p>-Aldrig tidigare har det funnits så många möjligheter för djursmittor att föras över till människor, sa chefen för FN:s miljöorgan UNDP i en intervju med den brittiska tidningen the Guardian i förra veckan.</p>
<p><strong>Även jordens förändrade klimat</strong> leder till att nya sjukdomar kan spridas. När permafrosten i norr tinar kommer ett okänt antal sjukdomsspridande organismer att frigöras, och en svensk forskargrupp försöker ta reda på vilka de är.</p>
<p><strong>Omvänt finns det nu en risk</strong> att coronaviruset som cirkulerar runt jorden kan utgöra ett hot mot stora apor. I Kongo, Rwanda och Uganda har man stängt gorillaparker för både turism och forskning för att skydda djuren.</p>
<p><strong>Ännu vet man inte</strong> om aporna kan drabbas av covid-19, men eftersom vi är genetiskt lika så finns det en risk, och andra luftvägsinfektioner har visat sig kunna spridas till dem.</p>
<p>Veckans Klotet handlar om hur människans påverkan på naturen kan göra oss mer utsatta.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1472193</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200401_1814_5e84a52f.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Apr 2020 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Coronaviruset är en varningssignal från naturen, anser en del forskare. De menar att till exempel skogsskövling gör så att vi människor kommer närmare djur, som kan sprida smittor som tidigare varit okända. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det kan handla om djur som förlorat sina ursprungliga boplatser när vi människor förändrat naturområden, till exempel fladdermöss och olika sorters gnagare.</p>
<p>-Aldrig tidigare har det funnits så många möjligheter för djursmittor att föras över till människor, sa chefen för FN:s miljöorgan UNDP i en intervju med den brittiska tidningen the Guardian i förra veckan.</p>
<p><strong>Även jordens förändrade klimat</strong> leder till att nya sjukdomar kan spridas. När permafrosten i norr tinar kommer ett okänt antal sjukdomsspridande organismer att frigöras, och en svensk forskargrupp försöker ta reda på vilka de är.</p>
<p><strong>Omvänt finns det nu en risk</strong> att coronaviruset som cirkulerar runt jorden kan utgöra ett hot mot stora apor. I Kongo, Rwanda och Uganda har man stängt gorillaparker för både turism och forskning för att skydda djuren.</p>
<p><strong>Ännu vet man inte</strong> om aporna kan drabbas av covid-19, men eftersom vi är genetiskt lika så finns det en risk, och andra luftvägsinfektioner har visat sig kunna spridas till dem.</p>
<p>Veckans Klotet handlar om hur människans påverkan på naturen kan göra oss mer utsatta.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Skövling,av,naturen,öppnar,för,nya,smittor]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e3b5346a-93e3-4003-a26d-1cc347f55de3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Coronaviruset är en varningssignal från naturen, anser en del forskare. De menar att till exempel skogsskövling gör så att vi människor kommer närmare djur, som kan sprida smittor som tidigare varit okända. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/04/p1_klotet_20200401_1814_5e84a52f.mp3" length="42603333" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Coronaviruset och klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Pandemin vi just nu genomlever har lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Kan vi lära av det för att få till den klimatomställning som forskare menar behövs?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>OBS På grund av coronaviruset utgår Klotets ordinarie sändningstid onsdag 25/3, istället kan du höra programmet samma dag kl 18.14 i P1.&nbsp;</strong></p>
<p>Utsläppen har minskat radikalt i hårt drabbade länder, och vissa menar att det som händer nu kan tas som intäkt för att det är möjligt att förändra vår livsstil, och att en sådan förändring därmed också borde kunna vara möjlig för att lösa klimatkrisen.</p>
<p>Andra påpekar att pandemin och de ekonomiska problem som följer med den, tvärtom kan leda till en tvärnit för klimatsatsningar och gröna investeringar.<br> <br> Är coronakrisen en källa till inspiration eller en katastrof för miljön?</p>
<p>Den frågan diskuterar vi i veckans Klotet, tillsammans med <strong>Victor Galaz</strong>, forskare och vice chef på Stockholm Resilience Center vid Stockholms Universitet,&nbsp;<strong>Svante Axelsson</strong>, med ett förflutet inom miljörörelsen och numera nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och <strong>Jytte Guteland</strong>, socialdemokratisk EU-parlamentariker och särskild rapportör för arbetet med den nya klimatlagen inom EU.&nbsp;&nbsp;<br> <br> Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1467508</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200325_1814_5e7b6d5d.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Mar 2020 13:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Pandemin vi just nu genomlever har lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Kan vi lära av det för att få till den klimatomställning som forskare menar behövs?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>OBS På grund av coronaviruset utgår Klotets ordinarie sändningstid onsdag 25/3, istället kan du höra programmet samma dag kl 18.14 i P1.&nbsp;</strong></p>
<p>Utsläppen har minskat radikalt i hårt drabbade länder, och vissa menar att det som händer nu kan tas som intäkt för att det är möjligt att förändra vår livsstil, och att en sådan förändring därmed också borde kunna vara möjlig för att lösa klimatkrisen.</p>
<p>Andra påpekar att pandemin och de ekonomiska problem som följer med den, tvärtom kan leda till en tvärnit för klimatsatsningar och gröna investeringar.<br> <br> Är coronakrisen en källa till inspiration eller en katastrof för miljön?</p>
<p>Den frågan diskuterar vi i veckans Klotet, tillsammans med <strong>Victor Galaz</strong>, forskare och vice chef på Stockholm Resilience Center vid Stockholms Universitet,&nbsp;<strong>Svante Axelsson</strong>, med ett förflutet inom miljörörelsen och numera nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och <strong>Jytte Guteland</strong>, socialdemokratisk EU-parlamentariker och särskild rapportör för arbetet med den nya klimatlagen inom EU.&nbsp;&nbsp;<br> <br> Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Coronaviruset,och,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3ef11cc7-265b-4083-bbaa-d24cef62c7f5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Pandemin vi just nu genomlever har lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Kan vi lära av det för att få till den klimatomställning som forskare menar behövs?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/03/p1_klotet_20200325_1814_5e7b6d5d.mp3" length="42992377" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Korallernas sista strid]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Världens korallrev mår allt sämre när den globala medeltemperaturen stiger. Flera allvarliga blekningshändelser har redan inträffat, senast för ett par år sedan, och nu kan en ny våg av blekning vara på gång utanför Australiens kust, där Stora Barriärrevet ligger.</p>
<p>Den osedvanligt heta sommaren i Australien, som orsakat mycket omfattande torka och rekordstora skogsbränder, har också gjort havet varmare, och nu är risken stor att hettan också leder till att de värlsdsarvsklassade korallerna i Barriärrevet drabbas av en omfattande blekning i år igen. Något som skulle vara förödande, redan är två tredjedelar av revet påverkat av den blekning som inträffade för ett par år sedan.</p>
<p>Även i Thailand har korallreven påverkats, och hela områden har försvunnit, berättar en erfaren dykinstruktör. Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända.</p>
<p class="byline">Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1476872</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200315_1603_5e68eae0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Mar 2020 12:45:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Världens korallrev mår allt sämre när den globala medeltemperaturen stiger. Flera allvarliga blekningshändelser har redan inträffat, senast för ett par år sedan, och nu kan en ny våg av blekning vara på gång utanför Australiens kust, där Stora Barriärrevet ligger.</p>
<p>Den osedvanligt heta sommaren i Australien, som orsakat mycket omfattande torka och rekordstora skogsbränder, har också gjort havet varmare, och nu är risken stor att hettan också leder till att de värlsdsarvsklassade korallerna i Barriärrevet drabbas av en omfattande blekning i år igen. Något som skulle vara förödande, redan är två tredjedelar av revet påverkat av den blekning som inträffade för ett par år sedan.</p>
<p>Även i Thailand har korallreven påverkats, och hela områden har försvunnit, berättar en erfaren dykinstruktör. Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända.</p>
<p class="byline">Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Korallernas,sista,strid]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f8be0c6b-494f-4301-9ef1-d37454a336b1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/03/p1_klotet_20200315_1603_5e68eae0.mp3" length="42981432" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fossilindustrin och subventionerna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bidrag och subventioner till fossila bränslen ökar igen i världens länder, det visar den senaste statistiken från OECD, som publicerades i somras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Trots att G20-länderna redan 2009 kom överens om att gradvis fasa ut sina subventioner av fossila bränslen, så spenderas fortfarande miljarder ur olika statskassor på att underlätta och stimulera försäljningen av olja, kol och gas.</p>
<p><strong>Fossilsubventioner</strong> är motsatsen till principen "förorenaren betalar", och de motverkar försöken att hejda klimatförändringen. Många vill att subventionerna ska bort, men protesterna blir ofta högljudda när de ska slopas. Till exempel i Ecuador, när regeringen försökte ta bort stöd som gjorde bensinen billigare.</p>
<p><strong>Klimatutsläppen skulle minska</strong> radikalt, om alla fossilsubventioner slopades.</p>
<p>Klotet handlar denna vecka om bidragen som håller fossilindustrin under armarna. Gäster i programmet är Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet, och Mette Kahlin McVeigh, chef för klimatprogrammet på den gröna, liberala tankesmedjan Fores.</p>
<p><strong>Programledare: Mona Hambraeus</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1460304</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200304_1404_5e5fc3b8.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Mar 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bidrag och subventioner till fossila bränslen ökar igen i världens länder, det visar den senaste statistiken från OECD, som publicerades i somras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Trots att G20-länderna redan 2009 kom överens om att gradvis fasa ut sina subventioner av fossila bränslen, så spenderas fortfarande miljarder ur olika statskassor på att underlätta och stimulera försäljningen av olja, kol och gas.</p>
<p><strong>Fossilsubventioner</strong> är motsatsen till principen "förorenaren betalar", och de motverkar försöken att hejda klimatförändringen. Många vill att subventionerna ska bort, men protesterna blir ofta högljudda när de ska slopas. Till exempel i Ecuador, när regeringen försökte ta bort stöd som gjorde bensinen billigare.</p>
<p><strong>Klimatutsläppen skulle minska</strong> radikalt, om alla fossilsubventioner slopades.</p>
<p>Klotet handlar denna vecka om bidragen som håller fossilindustrin under armarna. Gäster i programmet är Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet, och Mette Kahlin McVeigh, chef för klimatprogrammet på den gröna, liberala tankesmedjan Fores.</p>
<p><strong>Programledare: Mona Hambraeus</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Fossilindustrin,och,subventionerna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f6743fd9-70d2-42a2-8e74-68de08eda971.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bidrag och subventioner till fossila bränslen ökar igen i världens länder, det visar den senaste statistiken från OECD, som publicerades i somras.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/03/p1_klotet_20200304_1404_5e5fc3b8.mp3" length="42963100" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Att riva ett kärnkraftverk]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter en intensiv politisk debatt stängde en kärnreaktor i Ringhals vid årsskiftet, och ytterligare en kommer att stänga vid kommande årsskifte, men rivningen av dem kommer att ta minst tio år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att ett kärnkraftverk stänger verksamheten betyder inte att det kommer att rivas i första taget, det är tvärtom en mycket långsam och långdragen procedur.</p>
<p><strong>För Ringhals-reaktorerna</strong> kommer det att dröja minst tio år innan de har kunnat rivas. Kärnkraftverket i Barsebäck, där den första reaktorn stängde för mer än 20 år sedan, står fortfarande kvar på samma plats.</p>
<p>De svenska kärnkraftverken är gamla och nu är hälften av de tolv reaktorerna, som startades på 70- och 80-talet, stängda eller mycket nära att stängas; två i Barsebäck, två i Oskarshamn och snart två i Ringhals.</p>
<p><strong>Ännu har ingen</strong> av dem rivits, men det arbetet inleds nu, och planen är att det ska ske under den närmaste tioårsperioden. Även den gamla reaktorn i Ågesta, som inte varit i bruk sedan 1974, ska påbörja rivning nu.</p>
<p>Att det tagit så lång tid har att göra med att slutförvaret där det radioaktiva skrotet från de rivna reaktorerna ska förvaras inte är klart. Att det tar tid att riva kärnkraftverk är symtomatiskt även internationellt.</p>
<p><strong>Av världens 623 kärnreaktorer</strong> hade 173 stängts permanent enligt siffror från IAEA från förra året. Det stora flertalet av dem står kvar. Stark opinion mot att transportera och förvara radioaktivt avfall är ett vanligt skäl till att reaktorerna inte kan rivas. Slutförvaren blir helt enkelt inte färdigbyggda.</p>
<p><strong>Kostnaderna för den långa väntan</strong> är omfattande, bara för Barsebäck ligger kostnaden från det att den andra och sista reaktorn stängde 2005 på omkring 3 miljarder kronor fram till i år, varav den största delen kommer från svenska staten, det vill säga Sveriges skattebetalare, som en ersättning för att reaktorerna stängdes tidigare än planerat.</p>
<p>Klotet handlar denna vecka om hur rivningen av våra kärnkraftverk ska gå till och varför det tar så lång tid.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Kristina Gillin</strong>, med många års erfarenhet från svensk kärnkraftsindustri och numera konsult, <strong>Henrik Efraimsson</strong> från Strålsäkerhetsmyndigheten och <strong>Johan Swahn</strong> från MKG, Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1449054</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200226_1404_5e568647.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Feb 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter en intensiv politisk debatt stängde en kärnreaktor i Ringhals vid årsskiftet, och ytterligare en kommer att stänga vid kommande årsskifte, men rivningen av dem kommer att ta minst tio år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Att ett kärnkraftverk stänger verksamheten betyder inte att det kommer att rivas i första taget, det är tvärtom en mycket långsam och långdragen procedur.</p>
<p><strong>För Ringhals-reaktorerna</strong> kommer det att dröja minst tio år innan de har kunnat rivas. Kärnkraftverket i Barsebäck, där den första reaktorn stängde för mer än 20 år sedan, står fortfarande kvar på samma plats.</p>
<p>De svenska kärnkraftverken är gamla och nu är hälften av de tolv reaktorerna, som startades på 70- och 80-talet, stängda eller mycket nära att stängas; två i Barsebäck, två i Oskarshamn och snart två i Ringhals.</p>
<p><strong>Ännu har ingen</strong> av dem rivits, men det arbetet inleds nu, och planen är att det ska ske under den närmaste tioårsperioden. Även den gamla reaktorn i Ågesta, som inte varit i bruk sedan 1974, ska påbörja rivning nu.</p>
<p>Att det tagit så lång tid har att göra med att slutförvaret där det radioaktiva skrotet från de rivna reaktorerna ska förvaras inte är klart. Att det tar tid att riva kärnkraftverk är symtomatiskt även internationellt.</p>
<p><strong>Av världens 623 kärnreaktorer</strong> hade 173 stängts permanent enligt siffror från IAEA från förra året. Det stora flertalet av dem står kvar. Stark opinion mot att transportera och förvara radioaktivt avfall är ett vanligt skäl till att reaktorerna inte kan rivas. Slutförvaren blir helt enkelt inte färdigbyggda.</p>
<p><strong>Kostnaderna för den långa väntan</strong> är omfattande, bara för Barsebäck ligger kostnaden från det att den andra och sista reaktorn stängde 2005 på omkring 3 miljarder kronor fram till i år, varav den största delen kommer från svenska staten, det vill säga Sveriges skattebetalare, som en ersättning för att reaktorerna stängdes tidigare än planerat.</p>
<p>Klotet handlar denna vecka om hur rivningen av våra kärnkraftverk ska gå till och varför det tar så lång tid.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Kristina Gillin</strong>, med många års erfarenhet från svensk kärnkraftsindustri och numera konsult, <strong>Henrik Efraimsson</strong> från Strålsäkerhetsmyndigheten och <strong>Johan Swahn</strong> från MKG, Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Att,riva,ett,kärnkraftverk]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/797b72aa-6215-4e58-a41d-82dbc74bf755.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter en intensiv politisk debatt stängde en kärnreaktor i Ringhals vid årsskiftet, och ytterligare en kommer att stänga vid kommande årsskifte, men rivningen av dem kommer att ta minst tio år. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/02/p1_klotet_20200226_1404_5e568647.mp3" length="42981946" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skidor utan snö]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den rekordvarma vintern har lett till att många av landets skidanläggningar i södra delen av Sverige inte har kunnat öppna på grund av snöbrist.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vasaloppsarrangörerna sliter med att få åkbara spår i ordning till helgen, samtidigt som en skidort i franska Pyrenéerna flyger in snö med helikopter.</p>
<p><strong>Redan idag används</strong> konstsnö vid i stort sett alla svenska skidanläggningar, även i norr, och allt tyder på att behovet av att tillverka snö kommer att öka framöver, när klimatet blir varmare.</p>
<p>För att snökanonerna ska kunna jobba krävs både energi och stora mängder vatten, som tas från intilliggande vattendrag, och här kan det uppstå skador på miljön, något som uppmärksammats av bland andra Länsstyrelsen i Jämtland.</p>
<p><strong>Uppvärmningen går snabbare</strong> i norra Sverige jämfört med hur den globala medeltemperaturen stiger, och klimatprognoserna säger att skidsäsongen i Sverige kommer att bli kortare framöver, samtidigt som skidanläggningarna vill förlänga tiden för skidåkning. Därför forskas det på nya metoder att till exempel lagra snö.</p>
<p><strong>Veckans Klotet sänds direkt från skidorten Åre</strong> i Jämtland. Gäster i programmet är <strong>Erik Melin</strong> från Peak Innovation och <strong>Gunhild Rosqvist</strong> från Stockholms Universitet, professor och föreståndare för Tarfala forskningsstation, där man bland annat forskar om glaciärer och fjällmiljö.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1445686</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200219_1404_5e4d67d2.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Feb 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den rekordvarma vintern har lett till att många av landets skidanläggningar i södra delen av Sverige inte har kunnat öppna på grund av snöbrist.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vasaloppsarrangörerna sliter med att få åkbara spår i ordning till helgen, samtidigt som en skidort i franska Pyrenéerna flyger in snö med helikopter.</p>
<p><strong>Redan idag används</strong> konstsnö vid i stort sett alla svenska skidanläggningar, även i norr, och allt tyder på att behovet av att tillverka snö kommer att öka framöver, när klimatet blir varmare.</p>
<p>För att snökanonerna ska kunna jobba krävs både energi och stora mängder vatten, som tas från intilliggande vattendrag, och här kan det uppstå skador på miljön, något som uppmärksammats av bland andra Länsstyrelsen i Jämtland.</p>
<p><strong>Uppvärmningen går snabbare</strong> i norra Sverige jämfört med hur den globala medeltemperaturen stiger, och klimatprognoserna säger att skidsäsongen i Sverige kommer att bli kortare framöver, samtidigt som skidanläggningarna vill förlänga tiden för skidåkning. Därför forskas det på nya metoder att till exempel lagra snö.</p>
<p><strong>Veckans Klotet sänds direkt från skidorten Åre</strong> i Jämtland. Gäster i programmet är <strong>Erik Melin</strong> från Peak Innovation och <strong>Gunhild Rosqvist</strong> från Stockholms Universitet, professor och föreståndare för Tarfala forskningsstation, där man bland annat forskar om glaciärer och fjällmiljö.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Skidor,utan,snö]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/054f8f55-4936-4c9b-9ca4-6cb342913e05.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den rekordvarma vintern har lett till att många av landets skidanläggningar i södra delen av Sverige inte har kunnat öppna på grund av snöbrist.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/02/p1_klotet_20200219_1404_5e4d67d2.mp3" length="42821746" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Grönare finanser - så kan dina pensionspengar rädda klimatet - REPRIS]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em><strong>Programmet är en omarbetad repris från hösten 2019.</strong></em></p>
<p>– Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder.</p>
<p>Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten.</p>
<p>Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt.</p>
<p>Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan.</p>
<p>Klotet gästas av <strong>Emma Sjöström</strong>, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och <strong>Per Georgzén</strong> från banken SEB.</p>
<p><strong>Programledare Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1465826</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200212_1404_5e5e3f66.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Feb 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><em><strong>Programmet är en omarbetad repris från hösten 2019.</strong></em></p>
<p>– Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder.</p>
<p>Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten.</p>
<p>Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt.</p>
<p>Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan.</p>
<p>Klotet gästas av <strong>Emma Sjöström</strong>, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och <strong>Per Georgzén</strong> från banken SEB.</p>
<p><strong>Programledare Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Grönare,finanser,så,kan,dina,pensionspengar,rädda,klimatet,REPRIS]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5ae0c1eb-7bc6-4dd5-b804-88ea3de5984b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/02/p1_klotet_20200212_1404_5e5e3f66.mp3" length="42979810" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Maskiner och lampor värmer klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Många av världens städer har förvandlats till regelrätta värmeöar, bland annat på grund av en ständigt ökande användning av elektriska apparater i till exempel bostäder och industrier. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Värst är det i megastäder som Tokyo, Shanghai och Peking, här kan temperaturen i stadskärnan, när energikonsumtionen är som högst, vara mellan sex och åtta grader högre än på den omgivande landsbygden.</p>
<p><strong>Men även i en stad som</strong> Göteborg kan termometern landa på två till tre grader mer i stadskärnan, än i närområdet utanför staden, enligt professor Deliang Chen från Göteborgs Universitet, som är en av forskarna bakom studien.</p>
<p><strong>Orsaken till den extra</strong> uppvärmningen är att alla maskiner och elektriska apparater, till exempel kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och industrirobotar, som används i en stad, utstrålar värme, direkt till atmosfären.</p>
<p>Den här uppvärmningen ska läggas till den som orsakas av utsläpp av växthusgaser, och i takt med att energikonsumtionen ökar kommer problemet att växa.</p>
<p><strong>Att spillvärme från apparater</strong> och maskiner ökar på klimatförändringen har man känt till tidigare, men nu har forskare,&nbsp;bland annat från Göteborgs Universitet, för första gången gjort en detaljerad global kartläggning av problemet, som också visar den regionala spridningen på ett nytt sätt, i&nbsp;en studie&nbsp;som publicerats i tidskriften <em>Nature Scientific Data</em> sommaren 2019.</p>
<p>Och det visar sig mer omfattande än man tidigare trott.&nbsp;Den ökade energin, så kallad <em>radiative forcing</em>, till följd av spillvärme motsvarar ungefär tio procent av den energiökning i atmosfären som orsakats av utsläpp av växthusgaser de senaste 50 åren, enligt studien.</p>
<p><strong>De senaste 50 åren</strong> har värmestrålning från energianvändning tredubblats enligt studien, och den förväntas fortsätta att öka kraftigt de kommande decennierna.</p>
<p>Lokalt och regionalt kan det här påverka klimatet i städer som blir till värmeöar; förutom att det helt enkelt är varmare kan det resultera i fler åskväder och mer regn, enligt Deliang Chen.</p>
<p><strong>Försök görs för att minska</strong> energianvändningen, och därmed värmeutstrålningen, till exempel med gatubelysning som slås av och på med sensorer, när någon är i närheten. På så sätt kan man undvika att belysning står på även om ingen person passerar.</p>
<p><strong>Klotets reporter</strong> har varit på Kungsholms Strand i Stockholm där sådana här lampor testas, och Trafikverket har planer på fler försök senare i år.</p>
<p>Det blir också samtal om hur klimatet i städer egentligen påverkas och hur energikonsumtionen skulle kunna begränsas.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1438053</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200205_1404_5e3ad760.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 05 Feb 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Många av världens städer har förvandlats till regelrätta värmeöar, bland annat på grund av en ständigt ökande användning av elektriska apparater i till exempel bostäder och industrier. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Värst är det i megastäder som Tokyo, Shanghai och Peking, här kan temperaturen i stadskärnan, när energikonsumtionen är som högst, vara mellan sex och åtta grader högre än på den omgivande landsbygden.</p>
<p><strong>Men även i en stad som</strong> Göteborg kan termometern landa på två till tre grader mer i stadskärnan, än i närområdet utanför staden, enligt professor Deliang Chen från Göteborgs Universitet, som är en av forskarna bakom studien.</p>
<p><strong>Orsaken till den extra</strong> uppvärmningen är att alla maskiner och elektriska apparater, till exempel kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och industrirobotar, som används i en stad, utstrålar värme, direkt till atmosfären.</p>
<p>Den här uppvärmningen ska läggas till den som orsakas av utsläpp av växthusgaser, och i takt med att energikonsumtionen ökar kommer problemet att växa.</p>
<p><strong>Att spillvärme från apparater</strong> och maskiner ökar på klimatförändringen har man känt till tidigare, men nu har forskare,&nbsp;bland annat från Göteborgs Universitet, för första gången gjort en detaljerad global kartläggning av problemet, som också visar den regionala spridningen på ett nytt sätt, i&nbsp;en studie&nbsp;som publicerats i tidskriften <em>Nature Scientific Data</em> sommaren 2019.</p>
<p>Och det visar sig mer omfattande än man tidigare trott.&nbsp;Den ökade energin, så kallad <em>radiative forcing</em>, till följd av spillvärme motsvarar ungefär tio procent av den energiökning i atmosfären som orsakats av utsläpp av växthusgaser de senaste 50 åren, enligt studien.</p>
<p><strong>De senaste 50 åren</strong> har värmestrålning från energianvändning tredubblats enligt studien, och den förväntas fortsätta att öka kraftigt de kommande decennierna.</p>
<p>Lokalt och regionalt kan det här påverka klimatet i städer som blir till värmeöar; förutom att det helt enkelt är varmare kan det resultera i fler åskväder och mer regn, enligt Deliang Chen.</p>
<p><strong>Försök görs för att minska</strong> energianvändningen, och därmed värmeutstrålningen, till exempel med gatubelysning som slås av och på med sensorer, när någon är i närheten. På så sätt kan man undvika att belysning står på även om ingen person passerar.</p>
<p><strong>Klotets reporter</strong> har varit på Kungsholms Strand i Stockholm där sådana här lampor testas, och Trafikverket har planer på fler försök senare i år.</p>
<p>Det blir också samtal om hur klimatet i städer egentligen påverkas och hur energikonsumtionen skulle kunna begränsas.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Maskiner,och,lampor,värmer,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8c53472d-3c9f-41bb-ae0a-c8ac72be90e1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Många av världens städer har förvandlats till regelrätta värmeöar, bland annat på grund av en ständigt ökande användning av elektriska apparater i till exempel bostäder och industrier. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/02/p1_klotet_20200205_1404_5e3ad760.mp3" length="42984872" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ Att laga natur]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En stor del av jordens naturliga miljöer har förändrats kraftigt av oss människor, och människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Skogar huggs ned, korallrev försvinner och landlevande djurarter har minskat med minst 20 procent.</p>
<p>Totalt kan en miljon arter stå inför en nära utrotning, enligt den internationella expertorganisationen IPBES rapport om den biologiska mångfalden, som presenterades för knappt ett år sedan.</p>
<p><strong>Många arter är hotade</strong>&nbsp;för att vi människor har förstört deras naturliga livsmiljöer.</p>
<p>Det kan handla om att ett markområde använts till en industrianläggning eller att våtmarker dikats ut för att ge plats till åkrar att odla mat på.</p>
<p>Men nu ska förstörda naturmiljöer återskapas. FN har utsett det kommande årtiondet till ett decennium för restaurering av ekosystem.</p>
<p><strong>FN:s miljöprogram UNEP</strong>&nbsp;och deras livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kommer hålla i arbetet, och målet är att restaurera 350 miljoner hektar biologiskt utarmade landskap till 2030.</p>
<p>Under året kommer en organisation och ett särskilt kontor att byggas upp, som ska administrera det hela.</p>
<p><strong>För svensk del</strong>&nbsp;är det framför allt våtmarker som har gått förlorade, ungefär en fjärdedel av de som ursprungligen fanns.</p>
<p>Klotet besöker en industritomt utanför Umeå, som nu ska omvandlas till ängsmarker, och vi följer upp hur det har gått för fisken, efter att en gammal flottled utanför Gällivare restaurerats under många år.</p>
<p>Gäster i programmet är&nbsp;<strong>Eva Amneus Mattisson</strong>&nbsp;från Naturvårdsverket, och vi hör också&nbsp;<strong>Ulrika Modéer</strong>, assisterande generalsekreterare för FN och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete.</p>
<p>Programledare:&nbsp;<strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1435315</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200129_1404_5e319aa2.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Jan 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En stor del av jordens naturliga miljöer har förändrats kraftigt av oss människor, och människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Skogar huggs ned, korallrev försvinner och landlevande djurarter har minskat med minst 20 procent.</p>
<p>Totalt kan en miljon arter stå inför en nära utrotning, enligt den internationella expertorganisationen IPBES rapport om den biologiska mångfalden, som presenterades för knappt ett år sedan.</p>
<p><strong>Många arter är hotade</strong>&nbsp;för att vi människor har förstört deras naturliga livsmiljöer.</p>
<p>Det kan handla om att ett markområde använts till en industrianläggning eller att våtmarker dikats ut för att ge plats till åkrar att odla mat på.</p>
<p>Men nu ska förstörda naturmiljöer återskapas. FN har utsett det kommande årtiondet till ett decennium för restaurering av ekosystem.</p>
<p><strong>FN:s miljöprogram UNEP</strong>&nbsp;och deras livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kommer hålla i arbetet, och målet är att restaurera 350 miljoner hektar biologiskt utarmade landskap till 2030.</p>
<p>Under året kommer en organisation och ett särskilt kontor att byggas upp, som ska administrera det hela.</p>
<p><strong>För svensk del</strong>&nbsp;är det framför allt våtmarker som har gått förlorade, ungefär en fjärdedel av de som ursprungligen fanns.</p>
<p>Klotet besöker en industritomt utanför Umeå, som nu ska omvandlas till ängsmarker, och vi följer upp hur det har gått för fisken, efter att en gammal flottled utanför Gällivare restaurerats under många år.</p>
<p>Gäster i programmet är&nbsp;<strong>Eva Amneus Mattisson</strong>&nbsp;från Naturvårdsverket, och vi hör också&nbsp;<strong>Ulrika Modéer</strong>, assisterande generalsekreterare för FN och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete.</p>
<p>Programledare:&nbsp;<strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet, Att,laga,natur]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a14b5ea2-1580-4d50-ad7d-5d7ce93d4027.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En stor del av jordens naturliga miljöer har förändrats kraftigt av oss människor, och människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/01/p1_klotet_20200129_1404_5e319aa2.mp3" length="42976815" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vattenkris i ett förändrat klimat]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Brist på vatten är ett akut problem i många av världens stora städer, och i ett varmare klimat med mer torka ökar kampen om vattenresurserna. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Australien har man haft tre år av svår torka, som är en av orsakerna till de omfattande skogsbränder som härjat landet sedan före jul, och i den lilla staden Armidale riskerar vattnet att ta helt slut om något år. <br> <br> <strong>Men vattnet har redan</strong> tagit helt slut på andra håll tidigare. I indiska Chennai kom det plötsligt inget vatten ur kranarna i somras, och även i Kapstaden i Sydafrika har befolkningen tidigare levt med svår vattenbrist. Stora städer värst drabbade. <br> <br> Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt den brasilianska megastaden Sao Paolo, med 21 miljoner invånare, där man nu letar nya vattenkällor många mil från staden, efter att de naturliga vattenkällorna i området asfalterats och byggts över.</p>
<p><strong>Inom några år</strong> finns det en risk för att vattnet ska ta slut helt här befarar Sao Paolo-bon Adriano Sampaio, som sa upp sig från sitt jobb för att leta efter dolda vattenkällor på heltid. <br> <br> Med ett ökat tryck på vattenresurserna ökar också risken för konflikter mellan länder. Ett sådant exempel rör floden Nilen i Afrika, där Etiopien bygger en gigantisk damm för vattenkraft, som gör att Egypten nedströms ser ett hot mot den egna vattenförsörjningen.<br> <br> <strong>Redan idag bor</strong> flera miljarder människor i områden som riskerar att drabbas av torka, och siffran kommer att öka kraftigt till år 2050.</p>
<p>Så vad är lösningen? Avsaltning av havsvatten och återanvändning av avloppsvatten är några tekniska metoder som kan användas, men i grunden måste vi människor ändra vår användning av vatten, och helt enkelt bli mer sparsamma, enligt många experter. <br> <br> Gäster i programmet är <strong>Jenny Grönwall</strong>, vattenexpert från Siwi, Stockholm International Water Institute, och Peter Dahlqvist från Sveriges Geologiska Undersökning SGU. <br> <br> Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1431795</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200122_1404_5e286131.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Jan 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Brist på vatten är ett akut problem i många av världens stora städer, och i ett varmare klimat med mer torka ökar kampen om vattenresurserna. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Australien har man haft tre år av svår torka, som är en av orsakerna till de omfattande skogsbränder som härjat landet sedan före jul, och i den lilla staden Armidale riskerar vattnet att ta helt slut om något år. <br> <br> <strong>Men vattnet har redan</strong> tagit helt slut på andra håll tidigare. I indiska Chennai kom det plötsligt inget vatten ur kranarna i somras, och även i Kapstaden i Sydafrika har befolkningen tidigare levt med svår vattenbrist. Stora städer värst drabbade. <br> <br> Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt den brasilianska megastaden Sao Paolo, med 21 miljoner invånare, där man nu letar nya vattenkällor många mil från staden, efter att de naturliga vattenkällorna i området asfalterats och byggts över.</p>
<p><strong>Inom några år</strong> finns det en risk för att vattnet ska ta slut helt här befarar Sao Paolo-bon Adriano Sampaio, som sa upp sig från sitt jobb för att leta efter dolda vattenkällor på heltid. <br> <br> Med ett ökat tryck på vattenresurserna ökar också risken för konflikter mellan länder. Ett sådant exempel rör floden Nilen i Afrika, där Etiopien bygger en gigantisk damm för vattenkraft, som gör att Egypten nedströms ser ett hot mot den egna vattenförsörjningen.<br> <br> <strong>Redan idag bor</strong> flera miljarder människor i områden som riskerar att drabbas av torka, och siffran kommer att öka kraftigt till år 2050.</p>
<p>Så vad är lösningen? Avsaltning av havsvatten och återanvändning av avloppsvatten är några tekniska metoder som kan användas, men i grunden måste vi människor ändra vår användning av vatten, och helt enkelt bli mer sparsamma, enligt många experter. <br> <br> Gäster i programmet är <strong>Jenny Grönwall</strong>, vattenexpert från Siwi, Stockholm International Water Institute, och Peter Dahlqvist från Sveriges Geologiska Undersökning SGU. <br> <br> Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vattenkris,i,ett,förändrat,klimat]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c21da17b-c1df-4e34-956d-016d229e84d3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Brist på vatten är ett akut problem i många av världens stora städer, och i ett varmare klimat med mer torka ökar kampen om vattenresurserna. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/01/p1_klotet_20200122_1404_5e286131.mp3" length="42977677" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Svanesång för kol]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Europas största kolanvändare, Tyskland, minskade koleldningen med mer än 20 procent jämfört med 2018. I andra länder har det skett en regelrätt kollaps av användningen av kol, en utveckling som överraskat såväl analytiker, som ägarna till de idag alltmer förlustbringande kolkraftverken.</p>
<p><strong>Ett av företagen</strong> i kolbranschen är svenska Vattenfall som fortfarande äger flera kolkraftverk i Tyskland, bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, som bara ett par år efter starten går på begränsad kapacitet på grund av bristande lönsamhet vissa perioder.</p>
<p><strong>I USA gick kolanvändningen</strong> ned med 18 procent under förra året, enligt analysföretaget Rhodium Group. Det är den största minskningen på ett år i historien, och minskningen sker samtidigt som president Donald Trump försökt hålla kolindustrin under armarna på olika sätt.</p>
<p>Raset för kolanvändningen ledde till en minskning av klimatutsläppen från kraftsektorn med 10 procent, men USA:s totala utsläpp ökade ändå.</p>
<p><strong>Samtidigt som kolindustrin</strong> brottas med lönsamhetsproblem i västvärlden, fortsätter expansionen i Asien, i både Indien och Kina. Och för Afrika söder om Sahara talar vissa bedömare om en boom för kol</p>
<p><strong>Starkt kolberoende Australien</strong> brottas just nu med värre och mer omfattande skogsbränder än på länge, och där skärps nu den interna debatten om det klimatskadliga kolet.</p>
<p>Att sluta elda kol beskrivs ofta som avgörande för hur det ska gå med klimatet. Det finns flera sorters fossila bränslen, men utsläppen från just kol är mångdubbelt större, än de från olja och naturgas.</p>
<p><strong>Så vad kommer att hända</strong> med kolförbränningen? Vissa forskare och debattörer efterlyser nu ett totalt stopp för koleldning i världen. Men vilka är utsikterna för det?</p>
<p>I veckans Klotet handlar det om kol och nedgången för det som ibland kallats för det svarta guldet.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Mikael Höök</strong>, forskare inom globala energisystem på Uppsala Universitet, och <strong>Karl Hallding</strong>, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1428472</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200115_1404_5e1f269a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Jan 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Europas största kolanvändare, Tyskland, minskade koleldningen med mer än 20 procent jämfört med 2018. I andra länder har det skett en regelrätt kollaps av användningen av kol, en utveckling som överraskat såväl analytiker, som ägarna till de idag alltmer förlustbringande kolkraftverken.</p>
<p><strong>Ett av företagen</strong> i kolbranschen är svenska Vattenfall som fortfarande äger flera kolkraftverk i Tyskland, bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, som bara ett par år efter starten går på begränsad kapacitet på grund av bristande lönsamhet vissa perioder.</p>
<p><strong>I USA gick kolanvändningen</strong> ned med 18 procent under förra året, enligt analysföretaget Rhodium Group. Det är den största minskningen på ett år i historien, och minskningen sker samtidigt som president Donald Trump försökt hålla kolindustrin under armarna på olika sätt.</p>
<p>Raset för kolanvändningen ledde till en minskning av klimatutsläppen från kraftsektorn med 10 procent, men USA:s totala utsläpp ökade ändå.</p>
<p><strong>Samtidigt som kolindustrin</strong> brottas med lönsamhetsproblem i västvärlden, fortsätter expansionen i Asien, i både Indien och Kina. Och för Afrika söder om Sahara talar vissa bedömare om en boom för kol</p>
<p><strong>Starkt kolberoende Australien</strong> brottas just nu med värre och mer omfattande skogsbränder än på länge, och där skärps nu den interna debatten om det klimatskadliga kolet.</p>
<p>Att sluta elda kol beskrivs ofta som avgörande för hur det ska gå med klimatet. Det finns flera sorters fossila bränslen, men utsläppen från just kol är mångdubbelt större, än de från olja och naturgas.</p>
<p><strong>Så vad kommer att hända</strong> med kolförbränningen? Vissa forskare och debattörer efterlyser nu ett totalt stopp för koleldning i världen. Men vilka är utsikterna för det?</p>
<p>I veckans Klotet handlar det om kol och nedgången för det som ibland kallats för det svarta guldet.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Mikael Höök</strong>, forskare inom globala energisystem på Uppsala Universitet, och <strong>Karl Hallding</strong>, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Svanesång,för,kol]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/403ae3e6-bd1e-4538-8d0d-d454ec0c585f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/01/p1_klotet_20200115_1404_5e1f269a.mp3" length="42981878" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Solel från sommaren hela vintern]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I ett försökshus i Skellefteå gör ett lager av vätgas så att solen kan värma huset året runt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur kan man få el från solen att räcka hela vintern i ett hus i Norrland?</p>
<p>Det är en utmaning i hela vårt nordliga land, men ett extra knivigt problem i norra Sverige, där solen knappt lyser alls halva året.</p>
<p>Under sommaren lyser solen i norr desto mer, närmast dygnet runt, och hemligheten är att göra vätgas med hjälp av solel som produceras i överflöd sommartid. Vätgas som sedan fungerar som en energibank att ta av under den mörka årstiden. <br> <br>Precis så gör man i ett försökshus i Skellefteå, som Klotets <strong>Marie-Louise Kristola</strong> har besökt, och du hör hennes reportage i programmet. <br> &nbsp;<br>Att kunna lagra energi från förnybara källor som sol och vind, så att man kan använda elen vid ett senare tillfälle om det behövs, är en viktig fråga för både sol- och vindkraft. Förnybar energi kritiseras ibland för att vara osäker, att vinden kanske inte blåser eller solen inte skiner just när det behövs mycket el. Energi behövs i alla väder och under alla årstider, även när det är vindstilla eller mörkt, och leveranssäkerhet är en nödvändighet.</p>
<p>Så hur kan vi få säkerhet i ett elsystem som bygger på förnybara energikällor, så att vi kan tända lampan och värma våra hus även när vinden mojnat? <br> <br> Svaret skulle kunna vara att skicka el i ledningar mellan olika platser - när det är vintermörkt i norra Sverige och ljuset lyser med sin frånvaro, kanske det blåser i Skåne, eller så skiner solen i Spanien.&nbsp; <br> <br> Ett annat alternativ för att få den förnybara elen att räcka längre är att, som i försökshuset i Skellefteå, lagra energin när produktionen är som mest intensiv, för att kunna använda överskottet när det behövs senare. <br> <br> Ett jättelikt batteri skulle förstås kunna fungera, men det är dyrt och utrymmeskrävande. Därför kan vätgas bli intressant, universums minsta molekyl, som solen till största delen består av. <br> <br> Kanske kan den här lilla molekylen också hjälpa till att göra stålproduktion mer klimatvänlig. Idag är just stålindustrin en av de största utsläpparna av koldioxid. I Luleå byggs en pilotanläggning, hör ett reportage därifrån i programmet. <br> <br> Gäster i Klotet den här veckan är <strong>Hans Olof Nilsson</strong>, elingenjör och vätgaspionjär, <strong>Anna Alexandersson</strong> på forskningsinstitutet RISE och <strong>Göran Lindbergh</strong>, som forskar om vätgas och bränsleceller vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm.</p>
<p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1421896</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20200108_1404_5e15ee4c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Jan 2020 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I ett försökshus i Skellefteå gör ett lager av vätgas så att solen kan värma huset året runt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Hur kan man få el från solen att räcka hela vintern i ett hus i Norrland?</p>
<p>Det är en utmaning i hela vårt nordliga land, men ett extra knivigt problem i norra Sverige, där solen knappt lyser alls halva året.</p>
<p>Under sommaren lyser solen i norr desto mer, närmast dygnet runt, och hemligheten är att göra vätgas med hjälp av solel som produceras i överflöd sommartid. Vätgas som sedan fungerar som en energibank att ta av under den mörka årstiden. <br> <br>Precis så gör man i ett försökshus i Skellefteå, som Klotets <strong>Marie-Louise Kristola</strong> har besökt, och du hör hennes reportage i programmet. <br> &nbsp;<br>Att kunna lagra energi från förnybara källor som sol och vind, så att man kan använda elen vid ett senare tillfälle om det behövs, är en viktig fråga för både sol- och vindkraft. Förnybar energi kritiseras ibland för att vara osäker, att vinden kanske inte blåser eller solen inte skiner just när det behövs mycket el. Energi behövs i alla väder och under alla årstider, även när det är vindstilla eller mörkt, och leveranssäkerhet är en nödvändighet.</p>
<p>Så hur kan vi få säkerhet i ett elsystem som bygger på förnybara energikällor, så att vi kan tända lampan och värma våra hus även när vinden mojnat? <br> <br> Svaret skulle kunna vara att skicka el i ledningar mellan olika platser - när det är vintermörkt i norra Sverige och ljuset lyser med sin frånvaro, kanske det blåser i Skåne, eller så skiner solen i Spanien.&nbsp; <br> <br> Ett annat alternativ för att få den förnybara elen att räcka längre är att, som i försökshuset i Skellefteå, lagra energin när produktionen är som mest intensiv, för att kunna använda överskottet när det behövs senare. <br> <br> Ett jättelikt batteri skulle förstås kunna fungera, men det är dyrt och utrymmeskrävande. Därför kan vätgas bli intressant, universums minsta molekyl, som solen till största delen består av. <br> <br> Kanske kan den här lilla molekylen också hjälpa till att göra stålproduktion mer klimatvänlig. Idag är just stålindustrin en av de största utsläpparna av koldioxid. I Luleå byggs en pilotanläggning, hör ett reportage därifrån i programmet. <br> <br> Gäster i Klotet den här veckan är <strong>Hans Olof Nilsson</strong>, elingenjör och vätgaspionjär, <strong>Anna Alexandersson</strong> på forskningsinstitutet RISE och <strong>Göran Lindbergh</strong>, som forskar om vätgas och bränsleceller vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm.</p>
<p><strong>Programledare: Niklas Zachrisson</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Solel,från,sommaren,hela,vintern]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fb29e57a-3d58-4c1a-a8c2-ad0dd521b8e3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I ett försökshus i Skellefteå gör ett lager av vätgas så att solen kan värma huset året runt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2020/01/p1_klotet_20200108_1404_5e15ee4c.mp3" length="42962948" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klotets julspecial - med glimtar från året som gått]]></title>
      <description><![CDATA[<p>2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi diskuterar FN:s stora klimatmöte i Madrid som många beskriver som en besvikelse. Vi hör om en av årets mest betydelsefulla personer för vetenskapen enligt tidskriften Nature, Greta Thunberg. Den unga klimataktivisten som blivit världskändis och symbol för klimatproteströrelsen som vuxit explosionsartat i år.</p>
<p>Det bjuds också på inslag om vårt begär efter nya kläder, om extrema regn och hagelstormar och om det nya Arktis när isen smälter.</p>
<p>Vi dricker glögg och äter pepparkakor, julmyser helt enkelt under säsongens sista program.</p>
<p>Medverkar gör Klotets reportrar Niklas Zachrisson, Björn Gunér och Mona Hambreus.</p>
<p>Vi sänder från en musikstudio i Uppsala tillsammans med musiker Staffan Lindberg som också kallar sig för koldioxidbantare.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1430182</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191218_1404_5dfa2e1a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Dec 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi diskuterar FN:s stora klimatmöte i Madrid som många beskriver som en besvikelse. Vi hör om en av årets mest betydelsefulla personer för vetenskapen enligt tidskriften Nature, Greta Thunberg. Den unga klimataktivisten som blivit världskändis och symbol för klimatproteströrelsen som vuxit explosionsartat i år.</p>
<p>Det bjuds också på inslag om vårt begär efter nya kläder, om extrema regn och hagelstormar och om det nya Arktis när isen smälter.</p>
<p>Vi dricker glögg och äter pepparkakor, julmyser helt enkelt under säsongens sista program.</p>
<p>Medverkar gör Klotets reportrar Niklas Zachrisson, Björn Gunér och Mona Hambreus.</p>
<p>Vi sänder från en musikstudio i Uppsala tillsammans med musiker Staffan Lindberg som också kallar sig för koldioxidbantare.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klotets,julspecial,med,glimtar,från,året,som,gått]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/229ef3e9-89e8-4418-bc37-c15f2dc72574.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:40</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/12/p1_klotet_20191218_1404_5dfa2e1a.mp3" length="42912205" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatförhandlingar med förhinder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när FN:s klimatmöte hålls i Spaniens huvudstad Madrid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men varken forskarnas varningar eller Greta Thunbergs växande följarskaror verkar ha fått årets förhandlingar att gå lättare. Tvärtom rapporteras nu att de kärvar svårt.</p>
<p>Att USA är på väg att lämna Parisavtalet har lett till att en del länder nu tycks mindre benägna att gå framåt, rapporteras inifrån förhandlingsrummen.</p>
<p>– Det är något av en besvikelse, säger Stina Bagge som är ungdomsorganisationen Push representant på Madrid-mötet.</p>
<p>Samtidigt har frågan om hur länder som drabbas av skador på grund av klimatförändringar ska ersättas, seglat upp starkare än någonsin. Nu kräver utvecklingsländerna kompensation.</p>
<p>Kan EU presentera något som kan lösa upp knutarna i förhandlingarna? Förhoppningar finns om att EU-toppmötet i slutet av veckan ska kunna presentera något.</p>
<p>Värdlandet Spanien har fått fler värmeböljor och sommarsäsongen förlängd med runt en månad på bara 40 år, enligt landets motsvarighet till SMHI, och nu oroas man för hur turisterna ska finna hettan uthärdlig.</p>
<p>Veckans Klotet sänds direkt från klimatmötet i Madrid.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1406563</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191211_1404_5df102f9.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Dec 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när FN:s klimatmöte hålls i Spaniens huvudstad Madrid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men varken forskarnas varningar eller Greta Thunbergs växande följarskaror verkar ha fått årets förhandlingar att gå lättare. Tvärtom rapporteras nu att de kärvar svårt.</p>
<p>Att USA är på väg att lämna Parisavtalet har lett till att en del länder nu tycks mindre benägna att gå framåt, rapporteras inifrån förhandlingsrummen.</p>
<p>– Det är något av en besvikelse, säger Stina Bagge som är ungdomsorganisationen Push representant på Madrid-mötet.</p>
<p>Samtidigt har frågan om hur länder som drabbas av skador på grund av klimatförändringar ska ersättas, seglat upp starkare än någonsin. Nu kräver utvecklingsländerna kompensation.</p>
<p>Kan EU presentera något som kan lösa upp knutarna i förhandlingarna? Förhoppningar finns om att EU-toppmötet i slutet av veckan ska kunna presentera något.</p>
<p>Värdlandet Spanien har fått fler värmeböljor och sommarsäsongen förlängd med runt en månad på bara 40 år, enligt landets motsvarighet till SMHI, och nu oroas man för hur turisterna ska finna hettan uthärdlig.</p>
<p>Veckans Klotet sänds direkt från klimatmötet i Madrid.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatförhandlingar,med,förhinder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c8f828bc-8902-4e64-8171-0a9093e6aa89.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när FN:s klimatmöte hålls i Spaniens huvudstad Madrid.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/12/p1_klotet_20191211_1404_5df102f9.mp3" length="42981080" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[När regnet kommer]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Få kommuner har en färdig plan för hur skyfall ska hanteras för att undvika översvämningar, det trots att prognoserna visar att antalet mycket kraftiga regn kommer att öka till följd av ett förändrat klimat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Ett av de värsta skyfall</strong> som drabbat en svensk stad lade stora delar av Malmö under vatten den 31 augusti 2014.</p>
<p>Redan då var Malmö igång med att ta fram en skyfallsplan, efter att ett ännu värre regn drabbat Köpenhamn några år tidigare, men i malmöbon Per Branses bostadsområde fanns inte tillräckliga skydd och han fick sin källare och trädgården översvämmade.</p>
<p>– När jag gick ut med stövlarna fylldes de med vatten och det kändes som att de vägde 100 kilo. Det var svårt att hålla balansen, så jag ramlade och fick en kallsup, och det var ju blandat med avloppsvatten.</p>
<p><strong>Nu visar forskning</strong> att ganska enkla åtgärder som håller kvar vattnet på rätt platser kan minska skadorna på hus och hem drastiskt. Det handlar bland annat om fler gröna ytor, som parker, som kan fånga upp vattnet när det regnar.</p>
<p>En stadsdel i Malmö hade byggts om och anpassats, och där blev skadorna betydligt mindre omfattande, visar en forskningsrapport i efterhand.</p>
<p><strong>Skyfall orsakar redan nu</strong> varje år stora skador för samhället. Till nästa sekelskifte förväntas skyfallen bli mer intensiva, enligt en kartläggning från SMHI. <br><br>Resultaten visar att hela landet drabbas av skyfall även om de är något vanligare i söder. De kan i stort sett vara lika kraftiga i norr som i söder.</p>
<p>Behovet av klimatanpassning är alltså stort, och skador till följd av klimatförändringen är också ett ämne som kommer att diskuteras på FN:s klimatmötet i Madrid.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Anders Rimne</strong>, vattenexpert Boverket och SMHI:s <strong>Erik Kjellström</strong>, professor i klimatologi.</p>
<p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1404654</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191204_1404_5de7ca38.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Dec 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Få kommuner har en färdig plan för hur skyfall ska hanteras för att undvika översvämningar, det trots att prognoserna visar att antalet mycket kraftiga regn kommer att öka till följd av ett förändrat klimat.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Ett av de värsta skyfall</strong> som drabbat en svensk stad lade stora delar av Malmö under vatten den 31 augusti 2014.</p>
<p>Redan då var Malmö igång med att ta fram en skyfallsplan, efter att ett ännu värre regn drabbat Köpenhamn några år tidigare, men i malmöbon Per Branses bostadsområde fanns inte tillräckliga skydd och han fick sin källare och trädgården översvämmade.</p>
<p>– När jag gick ut med stövlarna fylldes de med vatten och det kändes som att de vägde 100 kilo. Det var svårt att hålla balansen, så jag ramlade och fick en kallsup, och det var ju blandat med avloppsvatten.</p>
<p><strong>Nu visar forskning</strong> att ganska enkla åtgärder som håller kvar vattnet på rätt platser kan minska skadorna på hus och hem drastiskt. Det handlar bland annat om fler gröna ytor, som parker, som kan fånga upp vattnet när det regnar.</p>
<p>En stadsdel i Malmö hade byggts om och anpassats, och där blev skadorna betydligt mindre omfattande, visar en forskningsrapport i efterhand.</p>
<p><strong>Skyfall orsakar redan nu</strong> varje år stora skador för samhället. Till nästa sekelskifte förväntas skyfallen bli mer intensiva, enligt en kartläggning från SMHI. <br><br>Resultaten visar att hela landet drabbas av skyfall även om de är något vanligare i söder. De kan i stort sett vara lika kraftiga i norr som i söder.</p>
<p>Behovet av klimatanpassning är alltså stort, och skador till följd av klimatförändringen är också ett ämne som kommer att diskuteras på FN:s klimatmötet i Madrid.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Anders Rimne</strong>, vattenexpert Boverket och SMHI:s <strong>Erik Kjellström</strong>, professor i klimatologi.</p>
<p>Programledare: <strong>Niklas Zachrisson</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,När,regnet,kommer]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/09dd202f-8ea1-4d9e-814b-e728cf052801.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Få kommuner har en färdig plan för hur skyfall ska hanteras för att undvika översvämningar, det trots att prognoserna visar att antalet mycket kraftiga regn kommer att öka till följd av ett förändrat klimat.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/12/p1_klotet_20191204_1404_5de7ca38.mp3" length="42983208" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bakom kulisserna till klimatmötet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets reporter följer med Sveriges chefsförhandlare bakom kulisserna för att höra hur han laddar upp. Det som formellt ska förhandlas i Madrid är detaljer i reglerna kring Parisavtalet.</p>
<p>Avtalet slöts 2015, trädde i kraft 2016 men kommer att börja gälla praktiskt först nästa år 2020. Det är också nästa år som länderna måste komma med nya löften om utsläppsminskningar.</p>
<p>De löften om att minska utsläpp som getts hittills räcker bara till att hejda uppvärmningen vid drygt tre grader, så om två-gradersmålet, eller 1,5-gradersmålet, ska kunna nås krävs mer.</p>
<p>Eftersom USA drar sig ur Parisavtalet ställs ännu mer hopp till att EU ska agera draglok i klimatförhandlingarna.</p>
<p>Samtidigt sliter EU med inre motsättningar i klimatfrågan, och länderna har, trots stora ansträngningar det senaste året, ännu inte lyckats enas om ett mål om att unionen ska bli klimatneutral och nå nettonoll-utsläpp till 2050. Så hur ska EU lyckas ta sig an förväntningarna?</p>
<p>Parallellt med mötet planerar ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen stora demonstrationer, och demonstranternas rop ekar nu ända in i förhandlingslokalerna. Hur påverkar det ökande trycket från ungdomsrörelsen utgången av mötet?</p>
<p>Gäster i Klotet är Sveriges vice chefsförhandlare <strong>Christoffer Nelson</strong>, och <strong>Björn-Ola Linnér</strong>, professor vid Linköpings Universitet, med fokus på klimatpolitik. Hör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent <strong>Andreas Liljeheden</strong>.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1400320</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191127_1404_5dde8fc3.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Nov 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets reporter följer med Sveriges chefsförhandlare bakom kulisserna för att höra hur han laddar upp. Det som formellt ska förhandlas i Madrid är detaljer i reglerna kring Parisavtalet.</p>
<p>Avtalet slöts 2015, trädde i kraft 2016 men kommer att börja gälla praktiskt först nästa år 2020. Det är också nästa år som länderna måste komma med nya löften om utsläppsminskningar.</p>
<p>De löften om att minska utsläpp som getts hittills räcker bara till att hejda uppvärmningen vid drygt tre grader, så om två-gradersmålet, eller 1,5-gradersmålet, ska kunna nås krävs mer.</p>
<p>Eftersom USA drar sig ur Parisavtalet ställs ännu mer hopp till att EU ska agera draglok i klimatförhandlingarna.</p>
<p>Samtidigt sliter EU med inre motsättningar i klimatfrågan, och länderna har, trots stora ansträngningar det senaste året, ännu inte lyckats enas om ett mål om att unionen ska bli klimatneutral och nå nettonoll-utsläpp till 2050. Så hur ska EU lyckas ta sig an förväntningarna?</p>
<p>Parallellt med mötet planerar ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen stora demonstrationer, och demonstranternas rop ekar nu ända in i förhandlingslokalerna. Hur påverkar det ökande trycket från ungdomsrörelsen utgången av mötet?</p>
<p>Gäster i Klotet är Sveriges vice chefsförhandlare <strong>Christoffer Nelson</strong>, och <strong>Björn-Ola Linnér</strong>, professor vid Linköpings Universitet, med fokus på klimatpolitik. Hör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent <strong>Andreas Liljeheden</strong>.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Bakom,kulisserna,till,klimatmötet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f0641368-a324-487b-97a8-5f9f07a4ac5e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/11/p1_klotet_20191127_1404_5dde8fc3.mp3" length="42977357" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Med vattenånga ur avgasröret]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Många pratar om elbilar nu, men i kulisserna utvecklas bränsleceller som kan driva bilar med vätgas och som bara ger vattenånga ur avgasröret.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fördelen med vätgasbilar är att de har en längre räckvidd än klassiska elbilar som går på batterier. Det går också fortare att tanka bilarna - i den mån man hittar något tankställe.</p>
<p><strong>Ännu finns få</strong> vätgasbilar i Sverige och bara fyra fungerande vätgasmackar i Sverige. En av dem ligger i Mariestad och drivs av solel, och här har också kommunen tio vätgasbilar som används i den kommunala verksamheten.&nbsp; <br> <br> Norge och Danmark ligger före Sverige i utvecklingen och har fler vätgasmackar än Sverige. <br> <br> <strong>För att minska</strong> utsläppen från lastbilar skulle vätgas och bränslecellsdrift kunna vara viktigt, eftersom det kan vara svårt att få tillräcklig räckvidd med batterier för så tunga fordon.</p>
<p><strong>En del bedömare</strong> pekar nu på att lastbilar kan bli en murbräcka för vätgasdrift och driva på utbyggnaden av till exempel mackar. Flera stora internationella lastbilstillverkare har också aviserat rejäla satsningar på bränsleceller och vätgaslastbilar. &nbsp;<br> <br> I Klotet denna vecka handlar det om vätgasbilarnas framfart, i Sverige och Europa. Gäst i programmet är <strong>Björn Sandén</strong>, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers Tekniska Högskola.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1392606</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191120_1404_5dd55352.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Nov 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Många pratar om elbilar nu, men i kulisserna utvecklas bränsleceller som kan driva bilar med vätgas och som bara ger vattenånga ur avgasröret.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fördelen med vätgasbilar är att de har en längre räckvidd än klassiska elbilar som går på batterier. Det går också fortare att tanka bilarna - i den mån man hittar något tankställe.</p>
<p><strong>Ännu finns få</strong> vätgasbilar i Sverige och bara fyra fungerande vätgasmackar i Sverige. En av dem ligger i Mariestad och drivs av solel, och här har också kommunen tio vätgasbilar som används i den kommunala verksamheten.&nbsp; <br> <br> Norge och Danmark ligger före Sverige i utvecklingen och har fler vätgasmackar än Sverige. <br> <br> <strong>För att minska</strong> utsläppen från lastbilar skulle vätgas och bränslecellsdrift kunna vara viktigt, eftersom det kan vara svårt att få tillräcklig räckvidd med batterier för så tunga fordon.</p>
<p><strong>En del bedömare</strong> pekar nu på att lastbilar kan bli en murbräcka för vätgasdrift och driva på utbyggnaden av till exempel mackar. Flera stora internationella lastbilstillverkare har också aviserat rejäla satsningar på bränsleceller och vätgaslastbilar. &nbsp;<br> <br> I Klotet denna vecka handlar det om vätgasbilarnas framfart, i Sverige och Europa. Gäst i programmet är <strong>Björn Sandén</strong>, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers Tekniska Högskola.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Med,vattenånga,ur,avgasröret]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/77f1871c-30bd-42ac-907a-18e295410943.png?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Många pratar om elbilar nu, men i kulisserna utvecklas bränsleceller som kan driva bilar med vätgas och som bara ger vattenånga ur avgasröret.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/11/p1_klotet_20191120_1404_5dd55352.mp3" length="42997729" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Öar som dränks]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hela byar på ön Fiji i Stilla Havet har evakuerats på grund av klimatet, och människor känner sorg och oro när deras gamla hem inte längre finns kvar. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>FN:s klimatpanel IPCC varnar för en allt snabbare stigande havsnivå, och på låglänta öar i Stilla havet märker människor redan av effekten.</p>
<p>Kiribati har köpt land på Fiji för att kunna rädda sina 110 000 invånare när havet slukar hela atollnationen.</p>
<p>På Fiji har man samtidigt tvingats evakuera hela byar intill havet som blivit översvämmade och flytta byborna upp i bergen.</p>
<p>På Amerikanska Samoa bygger folk hus på de branta vulkanklipporna för att vågorna tagit deras strandtomter. Många lämnar också ön.</p>
<p>Samtidigt sätts allt fler skyddsmurar upp mot mot havet och forskare testar att kyla ned koraller som dör av stigande havstemperatur, eftersom reven är ett bra skydd mot stormfloder.</p>
<p>Sveriges Radios globala hälsokorrespondent <strong>Johan Bergendorff</strong> har som en av få utländska journalister besökt stillahavsöarna som dränks av den globala uppvärmningen, hör hans berättelser därifrån.</p>
<p>Samtidigt som effekterna av klimatförändringen är högst kännbara på flera platser på jorden finns ännu inget system för att ersätta de som drabbas.</p>
<p>Hittills har fokus till stor del legat på anpassning till nya klimatförhållanden, men vad ska man göra när landområden och andra värden inte kan anpassas utan helt går förlorade?</p>
<p>Permanenta förluster på grund av ett förändrat klimat är ett relativt nytt akademiskt fält, och för några veckor sedan arrangerades det första internationella forskarmötet i ämnet i Lund. <strong>Emily Boyd</strong> vid Lunds universitet forskar om de här frågorna och är gäst i veckans Klotet. Hör också <strong>Karina Barquet</strong> från Stockholm Environment Institute SEI, specialiserad på hur kustområden påverkas av stigande havsnivåer.</p>
<p><strong>Programledare: Mona Hambraeus</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1389508</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191113_1404_5dcc1e1e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Nov 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hela byar på ön Fiji i Stilla Havet har evakuerats på grund av klimatet, och människor känner sorg och oro när deras gamla hem inte längre finns kvar. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>FN:s klimatpanel IPCC varnar för en allt snabbare stigande havsnivå, och på låglänta öar i Stilla havet märker människor redan av effekten.</p>
<p>Kiribati har köpt land på Fiji för att kunna rädda sina 110 000 invånare när havet slukar hela atollnationen.</p>
<p>På Fiji har man samtidigt tvingats evakuera hela byar intill havet som blivit översvämmade och flytta byborna upp i bergen.</p>
<p>På Amerikanska Samoa bygger folk hus på de branta vulkanklipporna för att vågorna tagit deras strandtomter. Många lämnar också ön.</p>
<p>Samtidigt sätts allt fler skyddsmurar upp mot mot havet och forskare testar att kyla ned koraller som dör av stigande havstemperatur, eftersom reven är ett bra skydd mot stormfloder.</p>
<p>Sveriges Radios globala hälsokorrespondent <strong>Johan Bergendorff</strong> har som en av få utländska journalister besökt stillahavsöarna som dränks av den globala uppvärmningen, hör hans berättelser därifrån.</p>
<p>Samtidigt som effekterna av klimatförändringen är högst kännbara på flera platser på jorden finns ännu inget system för att ersätta de som drabbas.</p>
<p>Hittills har fokus till stor del legat på anpassning till nya klimatförhållanden, men vad ska man göra när landområden och andra värden inte kan anpassas utan helt går förlorade?</p>
<p>Permanenta förluster på grund av ett förändrat klimat är ett relativt nytt akademiskt fält, och för några veckor sedan arrangerades det första internationella forskarmötet i ämnet i Lund. <strong>Emily Boyd</strong> vid Lunds universitet forskar om de här frågorna och är gäst i veckans Klotet. Hör också <strong>Karina Barquet</strong> från Stockholm Environment Institute SEI, specialiserad på hur kustområden påverkas av stigande havsnivåer.</p>
<p><strong>Programledare: Mona Hambraeus</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Öar,som,dränks]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/27f18680-3b30-4835-9418-18168a0cbefb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hela byar på ön Fiji i Stilla Havet har evakuerats på grund av klimatet, och människor känner sorg och oro när deras gamla hem inte längre finns kvar. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/11/p1_klotet_20191113_1404_5dcc1e1e.mp3" length="42973477" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Mat till spillo]]></title>
      <description><![CDATA[<p>350 brödlimpor per minut kastas, enligt forskning. Hur ska matavfallet kunna minskas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I sopcontainrar finns fullt ätbar mat, och när Klotets reporter följer med en influerare på sociala medier ut för att leta dröjer det inte länge förrän han ramlar på både paprika, lök och apelsiner.</p>
<p><strong>Av miljöskäl lever</strong> @dumpsterdivan ungefär till hälften på mat som har kasserats av andra, och kanske är det inte konstigt att det går att hämta en så stor del av sin försörjning från containerfynd, med tanke på att en tredjedel av livsmedelsproduktionen blir till avfall, i olika led.</p>
<p><strong>I Sverige blir runt</strong> 1,3 miljoner ton mat avfall varje år. När den slängda maten producerades gav den upphov till utsläpp av omkring två miljoner ton koldioxid, eller ungefär tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket.</p>
<p><strong>Matsvinnet beskrivs som en av de stora klimatutmaningarna, </strong>i&nbsp;FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport om markanvändning, som publicerades i augusti. Att halvera matsvinnet till 2030 är också ett av FN:s hållbarhetsmål.</p>
<p><strong>I Frankrike finns</strong> sedan några år en lag som förbjuder större livsmedelsbutiker att kasta mat, istället måste de skänka bort den till behövande. Nu vill upphovsmannen skicka den franska matsvinnslagen på export.</p>
<p>Gäster i veckans Klotet är <strong>Karin Fritz</strong> från Livsmedelsverket, som leder ett projekt för att minska matsvinnet, och <strong>Kim Bolton</strong>, professor vid Borås Högskola.</p>
<p>Programledare:<strong> Mona Hambraeus</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1385825</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191106_1404_5dc2df45.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Nov 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>350 brödlimpor per minut kastas, enligt forskning. Hur ska matavfallet kunna minskas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I sopcontainrar finns fullt ätbar mat, och när Klotets reporter följer med en influerare på sociala medier ut för att leta dröjer det inte länge förrän han ramlar på både paprika, lök och apelsiner.</p>
<p><strong>Av miljöskäl lever</strong> @dumpsterdivan ungefär till hälften på mat som har kasserats av andra, och kanske är det inte konstigt att det går att hämta en så stor del av sin försörjning från containerfynd, med tanke på att en tredjedel av livsmedelsproduktionen blir till avfall, i olika led.</p>
<p><strong>I Sverige blir runt</strong> 1,3 miljoner ton mat avfall varje år. När den slängda maten producerades gav den upphov till utsläpp av omkring två miljoner ton koldioxid, eller ungefär tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket.</p>
<p><strong>Matsvinnet beskrivs som en av de stora klimatutmaningarna, </strong>i&nbsp;FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport om markanvändning, som publicerades i augusti. Att halvera matsvinnet till 2030 är också ett av FN:s hållbarhetsmål.</p>
<p><strong>I Frankrike finns</strong> sedan några år en lag som förbjuder större livsmedelsbutiker att kasta mat, istället måste de skänka bort den till behövande. Nu vill upphovsmannen skicka den franska matsvinnslagen på export.</p>
<p>Gäster i veckans Klotet är <strong>Karin Fritz</strong> från Livsmedelsverket, som leder ett projekt för att minska matsvinnet, och <strong>Kim Bolton</strong>, professor vid Borås Högskola.</p>
<p>Programledare:<strong> Mona Hambraeus</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Mat,till,spillo]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c10f8f0a-42be-48c4-b6de-788fb28703d8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[350 brödlimpor per minut kastas, enligt forskning. Hur ska matavfallet kunna minskas?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/11/p1_klotet_20191106_1404_5dc2df45.mp3" length="42981706" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Nya utmaningar för kärnkraftverken]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Säkerheten runt Sveriges kärnkraftverk ställs inför nya utmaningar. Hotbilden har förändrats. Hur klarar de det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nu är det inte bara tekniken som kan gå sönder och orsaka problem, yttre hot som cyberattacker och kraschande flygplan är en realitet som kärnkraftverken behöver kunna bemöta.</p>
<p>Veckans Klotet tar avstamp i den pågående kärnkraftsövningen Havsörn, som är den största hittills i Sverige, runt 5000 personer från flera länder deltar. En del i övningen är en evakuering av boende på Gräsö.</p>
<p>Men när Klotets reporter är på plats för att följa det iscensatta dramat hinner inte räddningen fram till Jan och Ingegerd Häggqvist, som bor längst bort.</p>
<p>– Nu har det gått bra många timmar och vi är precis i vindriktningen från kärnkraftverket, säger Jan Häggqvist medan de väntar på undsättning under övningen.</p>
<p>Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan skärptes säkerhetskraven på svenska kärnkraftverk. Från slutet av nästa år ska det som kallas för oberoende härdkylning finnas på plats, något som sägs öka säkerheten radikalt.</p>
<p>Hur säker är den svenska kärnkraften? Vad gör ansvariga myndigheter i ett krisläge? Hur sprids radioaktivitet i markerna?</p>
<p>Gäster i Klotet är <strong>Jan Hanberg</strong> på Strålsäkerhetsmyndigheten och energiforskaren och debattören <strong>Tomas Kåberger</strong>, professor vid Chalmers Tekniska Högskola.</p>
<p><strong>Programledare: Marie Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1381963</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191030_1404_5db9a475.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 30 Oct 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Säkerheten runt Sveriges kärnkraftverk ställs inför nya utmaningar. Hotbilden har förändrats. Hur klarar de det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nu är det inte bara tekniken som kan gå sönder och orsaka problem, yttre hot som cyberattacker och kraschande flygplan är en realitet som kärnkraftverken behöver kunna bemöta.</p>
<p>Veckans Klotet tar avstamp i den pågående kärnkraftsövningen Havsörn, som är den största hittills i Sverige, runt 5000 personer från flera länder deltar. En del i övningen är en evakuering av boende på Gräsö.</p>
<p>Men när Klotets reporter är på plats för att följa det iscensatta dramat hinner inte räddningen fram till Jan och Ingegerd Häggqvist, som bor längst bort.</p>
<p>– Nu har det gått bra många timmar och vi är precis i vindriktningen från kärnkraftverket, säger Jan Häggqvist medan de väntar på undsättning under övningen.</p>
<p>Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan skärptes säkerhetskraven på svenska kärnkraftverk. Från slutet av nästa år ska det som kallas för oberoende härdkylning finnas på plats, något som sägs öka säkerheten radikalt.</p>
<p>Hur säker är den svenska kärnkraften? Vad gör ansvariga myndigheter i ett krisläge? Hur sprids radioaktivitet i markerna?</p>
<p>Gäster i Klotet är <strong>Jan Hanberg</strong> på Strålsäkerhetsmyndigheten och energiforskaren och debattören <strong>Tomas Kåberger</strong>, professor vid Chalmers Tekniska Högskola.</p>
<p><strong>Programledare: Marie Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Nya,utmaningar,för,kärnkraftverken]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ef0c7603-ec25-49e6-a7ed-ef3c4996d512.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Säkerheten runt Sveriges kärnkraftverk ställs inför nya utmaningar. Hotbilden har förändrats. Hur klarar de det?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/10/p1_klotet_20191030_1404_5db9a475.mp3" length="42960064" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Många frågetecken innan koldioxiden kan begravas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda konkreta planer här i Sverige ta form.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tidigt ute är energi- och värmebolaget Stockholm Exergi, som nu bygger en testanläggning för att fånga in koldioxid från sina skorstenar.</p>
<p><strong>Om projektet faller väl ut</strong> och övergår i storskalig infångning är tanken att koldioxiden ska skeppas till Norge för att där pressas ned under havsbotten. Även Cementa och Preem arbetar med planer på koldioxidlagring, medan flertalet av de andra stora utsläppande industrierna inte visat intresse.</p>
<p><strong>Även i Sverige finns kapacitet</strong> att lagra koldioxid. I sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne finns geologiskt lämpliga områden, med porös sandsten, och SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, lämnade 2017 en rapport där de skriver att potentialen för lagring i Sverige är större än prognoserna för framtida behov.</p>
<p><strong>Det vore vettigt att snarast</strong> utreda de möjligheterna noggrannare, för att i framtiden inte bli alltför beroende av Norge, anser en del bedömare.</p>
<p>Än så länge finns många frågetecken om det ska bli något av med koldioxidlagringen över huvud taget. Norska Stortinget har ännu inte fattat beslut om en nödvändig miljardinvestering, och det är fortfarande billigare att bara släppa ut koldioxiden än att lagra den.</p>
<p><strong>Men det brådskar.</strong> 2045 ska Sverige ha det som kallas för netto-nollutsläpp. Det betyder att vi om bara 26 år – med hjälp av olika metoder – kunna "ta tillbaka" lika mycket koldioxid som släpps ut. Även med kraftiga utsläppsminskningar så kommer en del utsläpp att finnas kvar, och de behöver tas om hand på olika sätt. På så sätt ska totalen bli ett nollsummespel.</p>
<p>Vad behövs för att koldioxidlagring ska bli verklighet?</p>
<p>Klotet gästas av <strong>Lars Zetterberg</strong> på Svenska Miljöinstitutet IVL, som är expert på ekonomiska styrmedel och <strong>Åsa-Britt Karlsson</strong>, som leder den statliga utredningen om minusutsläpp.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1377421</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191023_1404_5db06ae7.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Oct 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda konkreta planer här i Sverige ta form.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tidigt ute är energi- och värmebolaget Stockholm Exergi, som nu bygger en testanläggning för att fånga in koldioxid från sina skorstenar.</p>
<p><strong>Om projektet faller väl ut</strong> och övergår i storskalig infångning är tanken att koldioxiden ska skeppas till Norge för att där pressas ned under havsbotten. Även Cementa och Preem arbetar med planer på koldioxidlagring, medan flertalet av de andra stora utsläppande industrierna inte visat intresse.</p>
<p><strong>Även i Sverige finns kapacitet</strong> att lagra koldioxid. I sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne finns geologiskt lämpliga områden, med porös sandsten, och SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, lämnade 2017 en rapport där de skriver att potentialen för lagring i Sverige är större än prognoserna för framtida behov.</p>
<p><strong>Det vore vettigt att snarast</strong> utreda de möjligheterna noggrannare, för att i framtiden inte bli alltför beroende av Norge, anser en del bedömare.</p>
<p>Än så länge finns många frågetecken om det ska bli något av med koldioxidlagringen över huvud taget. Norska Stortinget har ännu inte fattat beslut om en nödvändig miljardinvestering, och det är fortfarande billigare att bara släppa ut koldioxiden än att lagra den.</p>
<p><strong>Men det brådskar.</strong> 2045 ska Sverige ha det som kallas för netto-nollutsläpp. Det betyder att vi om bara 26 år – med hjälp av olika metoder – kunna "ta tillbaka" lika mycket koldioxid som släpps ut. Även med kraftiga utsläppsminskningar så kommer en del utsläpp att finnas kvar, och de behöver tas om hand på olika sätt. På så sätt ska totalen bli ett nollsummespel.</p>
<p>Vad behövs för att koldioxidlagring ska bli verklighet?</p>
<p>Klotet gästas av <strong>Lars Zetterberg</strong> på Svenska Miljöinstitutet IVL, som är expert på ekonomiska styrmedel och <strong>Åsa-Britt Karlsson</strong>, som leder den statliga utredningen om minusutsläpp.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Många,frågetecken,innan,koldioxiden,kan,begravas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/593e11f3-6866-4c90-8112-48d8af66900f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda kon...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/10/p1_klotet_20191023_1404_5db06ae7.mp3" length="42982176" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Grönare finanser - så kan dina pensionspengar rädda klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Är det finansmarknaden och vanliga pensionssparare som ska rädda klimatet?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> – Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder.</p>
<p>Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten.</p>
<p>Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt.</p>
<p>Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan.</p>
<p>Klotet gästas av <strong>Emma Sjöström</strong>, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och <strong>Per Georgzén</strong> från banken SEB.</p>
<p><strong>Programledare Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1373689</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191016_1404_5da72eae.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Oct 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Är det finansmarknaden och vanliga pensionssparare som ska rädda klimatet?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> – Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder.</p>
<p>Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten.</p>
<p>Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt.</p>
<p>Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan.</p>
<p>Klotet gästas av <strong>Emma Sjöström</strong>, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och <strong>Per Georgzén</strong> från banken SEB.</p>
<p><strong>Programledare Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Grönare,finanser,så,kan,dina,pensionspengar,rädda,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5ae0c1eb-7bc6-4dd5-b804-88ea3de5984b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Är det finansmarknaden och vanliga pensionssparare som ska rädda klimatet?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/10/p1_klotet_20191016_1404_5da72eae.mp3" length="42981524" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vem vill försäkra din egendom i det nya klimatet? ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Naturskadorna och därmed kostnaderna för stormar, översvämningar och bränder ökar och nu varnar försäkringsbolagen för att de kan behöva backa. Det som utan vidare gått att försäkra i gårdagens klimat kan snart vara omöjligt att täcka, eftersom riskerna och kostnaderna blivit för stora.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi återvänder till den plötsliga hagelstormen i Lidköping strax före midsommar, och vi besöker skogsbrukaren i Bergslagen som sett hur klimatet förändrats under hans livstid och som länge arbetat med att göra skogen stark nog att klara framtidens villkor. Och så hör vi försäkringsbolagen, som förklarar att de inte själva kan ta hela den ökande risken. Programmet sänds direkt från Östersund och konferensen Ekonomiska risker i ett förändrat klimat. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1369803</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191009_1404_5d9e00f7.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Oct 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Naturskadorna och därmed kostnaderna för stormar, översvämningar och bränder ökar och nu varnar försäkringsbolagen för att de kan behöva backa. Det som utan vidare gått att försäkra i gårdagens klimat kan snart vara omöjligt att täcka, eftersom riskerna och kostnaderna blivit för stora.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi återvänder till den plötsliga hagelstormen i Lidköping strax före midsommar, och vi besöker skogsbrukaren i Bergslagen som sett hur klimatet förändrats under hans livstid och som länge arbetat med att göra skogen stark nog att klara framtidens villkor. Och så hör vi försäkringsbolagen, som förklarar att de inte själva kan ta hela den ökande risken. Programmet sänds direkt från Östersund och konferensen Ekonomiska risker i ett förändrat klimat. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vem,vill,försäkra,din,egendom,i,det,nya,klimatet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d8a271b9-5234-4cae-82fa-dc293d4b6f22.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Naturskadorna och därmed kostnaderna för stormar, översvämningar och bränder ökar och nu varnar försäkringsbolagen för att de kan behöva backa. Det som utan vidare gått att försäkra i gårdagens klimat kan snart vara omöjligt att täcka, eftersom riskern...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/10/p1_klotet_20191009_1404_5d9e00f7.mp3" length="42982180" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kol hett som klimatlösning men hur gör det bäst nytta? ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det gamla träkolet är tillbaka för att lösa metallindustrins klimatproblem. Nu kallas det biokol och ska ersätta fossilt bränsle i masugnarna. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Biokol har länge varit hett bland odlande klimatvänner som gräver ner det i marken för att förbättra jordmånen och binda ner koldioxid. Men nu ska det alltså ta rollen som klimatsnålt bränsle för de stora masugnarna, och det ska göras av spill från träindustrin. Poängen är densamma som för andra biobränslen: i stället för att tillföra atmosfären fossilt kol från urtiden så har biokolet i närtid tagit upp sitt kol från atmosfären.</p>
<p>Sveriges första anläggning för tillverkning av biokol i industriskala öppnas efter nyår i Bureå, och vi gör ett besök där. Vi besöker också anläggningen i Stockholmsförorten Högdalen där trädgårdsavfall blir till biokol som ska förbättra livet för stadens träd och där besökarna kan ta med sig de svarta flisorna hem till trädgården. En 20 gånger så stor anläggning planeras nu i regionen. Men var gör biokol störst klimatnytta egentligen, i masugnen eller i planteringen?</p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1366018</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20191002_1404_5d95c8a5.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 02 Oct 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det gamla träkolet är tillbaka för att lösa metallindustrins klimatproblem. Nu kallas det biokol och ska ersätta fossilt bränsle i masugnarna. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Biokol har länge varit hett bland odlande klimatvänner som gräver ner det i marken för att förbättra jordmånen och binda ner koldioxid. Men nu ska det alltså ta rollen som klimatsnålt bränsle för de stora masugnarna, och det ska göras av spill från träindustrin. Poängen är densamma som för andra biobränslen: i stället för att tillföra atmosfären fossilt kol från urtiden så har biokolet i närtid tagit upp sitt kol från atmosfären.</p>
<p>Sveriges första anläggning för tillverkning av biokol i industriskala öppnas efter nyår i Bureå, och vi gör ett besök där. Vi besöker också anläggningen i Stockholmsförorten Högdalen där trädgårdsavfall blir till biokol som ska förbättra livet för stadens träd och där besökarna kan ta med sig de svarta flisorna hem till trädgården. En 20 gånger så stor anläggning planeras nu i regionen. Men var gör biokol störst klimatnytta egentligen, i masugnen eller i planteringen?</p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kol,hett,som,klimatlösning,men,hur,gör,det,bäst,nytta?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ba497c34-cc4f-4169-b1e7-9bd3dee3d297.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:40</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det gamla träkolet är tillbaka för att lösa metallindustrins klimatproblem. Nu kallas det biokol och ska ersätta fossilt bränsle i masugnarna. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/10/p1_klotet_20191002_1404_5d95c8a5.mp3" length="42908341" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ett nytt Arktis när isen försvinner ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Området kring Nordpolen håller på att byta skepnad när klimatet förändras. Havsisen, som tidigare varit tjock och flera år gammal, ersätts av ett tunt istäcke som bildas på vintern och försvinner på sommaren. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Polartrakterna hör till den del av världen där temperaturen stiger mest, och frågan är inte bara hur människorna, djuren och växterna där påverkas, utan också vilka återverkningar ett förändrat klimat och istäcke i Arktis får på vädermönster längre söderut, och hur snabbt och hur mycket smältande landisar höjer havsnivån.</p>
<p>Några svar kan väntas när FN:s klimatpanel IPCC idag släpper en specialrapport om hur klimatförändringarna påverkar haven och den så kallade kryosfären, den del av vår planet som är täckt av is och snö. Rapporten sammanfattar kunskapsläget utifrån redan publicerade studier och Klotet tar forskare till hjälp för att syna vad den säger om polartrakterna, och vi hör också om forskarnas färska intryck från egna expeditioner. Men fortfarande är kunskapsunderlaget bristfälligt för Arktis och den nya situationen där, något som den största polarexpeditionen någonsin nu ska försöka råda bot på. Vi får en rapport från isbrytaren som just avseglat från norska Tromsö, och så hör vi om ett norskt klimatprojekt som undersöker de nya möjligheter för fiske och utvinning av olja och mineral som öppnar sig när isen försvinner.</p>
<p>Programledare: Björn Gunér</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1361882</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190925_1404_5d8b8108.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Sep 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Området kring Nordpolen håller på att byta skepnad när klimatet förändras. Havsisen, som tidigare varit tjock och flera år gammal, ersätts av ett tunt istäcke som bildas på vintern och försvinner på sommaren. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Polartrakterna hör till den del av världen där temperaturen stiger mest, och frågan är inte bara hur människorna, djuren och växterna där påverkas, utan också vilka återverkningar ett förändrat klimat och istäcke i Arktis får på vädermönster längre söderut, och hur snabbt och hur mycket smältande landisar höjer havsnivån.</p>
<p>Några svar kan väntas när FN:s klimatpanel IPCC idag släpper en specialrapport om hur klimatförändringarna påverkar haven och den så kallade kryosfären, den del av vår planet som är täckt av is och snö. Rapporten sammanfattar kunskapsläget utifrån redan publicerade studier och Klotet tar forskare till hjälp för att syna vad den säger om polartrakterna, och vi hör också om forskarnas färska intryck från egna expeditioner. Men fortfarande är kunskapsunderlaget bristfälligt för Arktis och den nya situationen där, något som den största polarexpeditionen någonsin nu ska försöka råda bot på. Vi får en rapport från isbrytaren som just avseglat från norska Tromsö, och så hör vi om ett norskt klimatprojekt som undersöker de nya möjligheter för fiske och utvinning av olja och mineral som öppnar sig när isen försvinner.</p>
<p>Programledare: Björn Gunér</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ett,nytt,Arktis,när,isen,försvinner ]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/12bca2b7-58d9-4950-a127-eb122bbd62a6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Området kring Nordpolen håller på att byta skepnad när klimatet förändras. Havsisen, som tidigare varit tjock och flera år gammal, ersätts av ett tunt istäcke som bildas på vintern och försvinner på sommaren. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/09/p1_klotet_20190925_1404_5d8b8108.mp3" length="42988265" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Rekordstora demonstrationer för klimatet världen över ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klimatet står i fokus den här veckan. Två fredagar i september arrangeras strejker och demonstrationer runtom i världen för en ambitiösare klimatpolitik, inspirerade av Greta Thunberg från Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är nu ett drygt år sedan 16-åriga Greta satte bollen i rullning&nbsp;med sin egen skolstrejk utanför Sveriges riksdag. Nu är hon i New York&nbsp;för att tala på FNs&nbsp; klimatmöten, personligen inbjuden av generalsekreterare Guterres, och hennes ord pryder en hel vägg av FN-skrapan.</p>
<p>Men vad krävs för att sådana här protester faktiskt ska kunna påverka politiken och samhället? Det diskuterar forskare i Klotet i en omarbetad repris från i våras, där vi även hör Greta Thunberg själv.</p>
<p>Vi får också en färsk rapport från vår USA-korrespondent Kajsa Boglind om hur Greta Thunberg tagits emot där och vilket genomslag protesterna kan få i USA.</p>
<p>Programledare är&nbsp;Marie-Louise Kristola.</p>
<p>(Den 25/9 handlar Klotet om polartrakterna, där klimatuppvärmningen går som fortast. Har du någon fråga om havsis, landis och glaciärer, eller mer allmänt om framtidens klimat och väder i våra trakter och norrut, så hör gärna av dig till oss – våra medverkande experter kan förhoppningsvis ge svar i programmet! Mejla din fråga till <a class="internal-link" href="mailto:klotet@sverigesradio.se" target="_self">klotet@sverigesradio.se</a>&nbsp;eller skicka en tweet till @klotet och märk med #frågaklotet)</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1377055</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190922_1603_5d95c911.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 22 Sep 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klimatet står i fokus den här veckan. Två fredagar i september arrangeras strejker och demonstrationer runtom i världen för en ambitiösare klimatpolitik, inspirerade av Greta Thunberg från Sverige.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det är nu ett drygt år sedan 16-åriga Greta satte bollen i rullning&nbsp;med sin egen skolstrejk utanför Sveriges riksdag. Nu är hon i New York&nbsp;för att tala på FNs&nbsp; klimatmöten, personligen inbjuden av generalsekreterare Guterres, och hennes ord pryder en hel vägg av FN-skrapan.</p>
<p>Men vad krävs för att sådana här protester faktiskt ska kunna påverka politiken och samhället? Det diskuterar forskare i Klotet i en omarbetad repris från i våras, där vi även hör Greta Thunberg själv.</p>
<p>Vi får också en färsk rapport från vår USA-korrespondent Kajsa Boglind om hur Greta Thunberg tagits emot där och vilket genomslag protesterna kan få i USA.</p>
<p>Programledare är&nbsp;Marie-Louise Kristola.</p>
<p>(Den 25/9 handlar Klotet om polartrakterna, där klimatuppvärmningen går som fortast. Har du någon fråga om havsis, landis och glaciärer, eller mer allmänt om framtidens klimat och väder i våra trakter och norrut, så hör gärna av dig till oss – våra medverkande experter kan förhoppningsvis ge svar i programmet! Mejla din fråga till <a class="internal-link" href="mailto:klotet@sverigesradio.se" target="_self">klotet@sverigesradio.se</a>&nbsp;eller skicka en tweet till @klotet och märk med #frågaklotet)</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Rekordstora,demonstrationer,för,klimatet,världen,över]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8ea348bd-73ab-4a86-abf6-d7540be6f38e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klimatet står i fokus den här veckan. Två fredagar i september arrangeras strejker och demonstrationer runtom i världen för en ambitiösare klimatpolitik, inspirerade av Greta Thunberg från Sverige.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/09/p1_klotet_20190922_1603_5d95c911.mp3" length="39847732" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vad krävs för att fler ska cykla? ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Cyklandet ska öka för klimatets och folkhälsans skull, enligt våra styrande politiker. Men vad görs för att det ska hända och vilka goda exempel finns? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet tar en cykeltur i Utrecht i Nederländerna, som nyligen utsågs till världens cykelvänligaste stad. Där får cyklisterna enorma parkeringshus av en typ som brukar vara reserverade för bilar, där får och kan man ledigt cykla två i bredd i varje riktning på de breda cykelbanorna, och med ett och samma kollektivtrafikkort går det enkelt att hyra cykel för några tior, över hela landet. Vi besöker också Uppsala som utsetts till Sveriges bästa cykelstad. Här ska ett nytt stort parkeringshus snart ska invigas invid stationen, och en satsning ska få fler att fortsätta cykla även på hösten och vintern. Men är sådana insatser tillräckliga för att göra någon skillnad för klimatet, och är våra politiker beredda att prioritera bort bilarna till förmån för cyklarna? Gäster är Anna Niska, forskningsledare för Cykelcentrum vid VTI, och Moa Rasmusson (L), ordförande föreningen Svenska Cykelstäder och ordförande samhällsbyggnadsnämnden Sollentuna kommun.</p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1355549</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190911_1404_5d790b4c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Sep 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Cyklandet ska öka för klimatets och folkhälsans skull, enligt våra styrande politiker. Men vad görs för att det ska hända och vilka goda exempel finns? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet tar en cykeltur i Utrecht i Nederländerna, som nyligen utsågs till världens cykelvänligaste stad. Där får cyklisterna enorma parkeringshus av en typ som brukar vara reserverade för bilar, där får och kan man ledigt cykla två i bredd i varje riktning på de breda cykelbanorna, och med ett och samma kollektivtrafikkort går det enkelt att hyra cykel för några tior, över hela landet. Vi besöker också Uppsala som utsetts till Sveriges bästa cykelstad. Här ska ett nytt stort parkeringshus snart ska invigas invid stationen, och en satsning ska få fler att fortsätta cykla även på hösten och vintern. Men är sådana insatser tillräckliga för att göra någon skillnad för klimatet, och är våra politiker beredda att prioritera bort bilarna till förmån för cyklarna? Gäster är Anna Niska, forskningsledare för Cykelcentrum vid VTI, och Moa Rasmusson (L), ordförande föreningen Svenska Cykelstäder och ordförande samhällsbyggnadsnämnden Sollentuna kommun.</p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vad,krävs,för,att,fler,ska,cykla?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/0b2c255f-afe9-40c5-879a-bc06c5ed9571.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Cyklandet ska öka för klimatets och folkhälsans skull, enligt våra styrande politiker. Men vad görs för att det ska hända och vilka goda exempel finns? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/09/p1_klotet_20190911_1404_5d790b4c.mp3" length="42984386" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Svårt få gammal plast att bli till ny plast]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Återvinningen av plast har ökat de senaste åren, men trots det är det mindre än en tiondel av all plast som används i Sverige som materialåtervinns. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Merparten av vårt plastavfall går till förbränning, och det är ett slöseri både för miljön och ekonomiskt.</p>
<p><strong>Beräkningar visar att</strong> värdeförlusten potentiellt är flera hundra miljoner kronor, enligt en rapport från konsultföretaget Material Economics.<br /> <br /> Ett problem är att det finns så många olika sorters plast, som inte kan återvinnas samtidigt. Nu finns nya förbättrade möjligheter att sortera plasten, i och med en ny sorteringsanläggning i Motala, som invigdes i våras, och som Klotets reporter har besökt.</p>
<p>Men fortfarande måste den sorterade svenska plasten skickas utomlands för att tvättas, malas och bli till ny plast. <br /> <br /> <strong>Runt 30 procent av plasten</strong> går inte alls att återvinna. Svart plast är ett sådant exempel. Plastlaminat, alltså ett material som består av skikt av olika sorters plast, är ett annat. Förpackningar av både plast och till exempel papper är också svåra.</p>
<p>Samtidigt använder vi svenskar mer och mer plast för varje år. Enligt en rapport från Naturvårdsverket ökade mängden plast som vi på olika sätt använder i samhället med hela 40 procent på bara fem år.</p>
<p><strong>Mer använd plast leder till mer avfall</strong> att ta hand om, och frågan är hur en större andel av den använda plasten skulle kunna recirukuleras i ett kretslopp.</p>
<p>Medan vi i Sverige försöker få privatpersoner att sopsortera mer av sitt plastavfall, har människor i Kenya hittat sin födkrok genom att samla in plast från en stor, rykande soptipp utanför huvudstaden Nairobi.</p>
<p><strong>Klotet har besökt</strong> soptippen och pratat med de som arbetar där, hör reportaget i programmet. I den här miljön är det konkurrens om att få ta hand om gamla plastflaskor och annat plastskräp. Plastpåsar är förbjudet i landet, och den som bryter mot det riskerar fängelse.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Åsa Domeji</strong>, hållbarhetschef på Axfood och <strong>Mattias Lindahl</strong>, professor vid Linköpings Universitet och expert på cirkulär ekonomi.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1354132</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190904_1404_5d6fd3d8.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Sep 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Återvinningen av plast har ökat de senaste åren, men trots det är det mindre än en tiondel av all plast som används i Sverige som materialåtervinns. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Merparten av vårt plastavfall går till förbränning, och det är ett slöseri både för miljön och ekonomiskt.</p>
<p><strong>Beräkningar visar att</strong> värdeförlusten potentiellt är flera hundra miljoner kronor, enligt en rapport från konsultföretaget Material Economics.<br /> <br /> Ett problem är att det finns så många olika sorters plast, som inte kan återvinnas samtidigt. Nu finns nya förbättrade möjligheter att sortera plasten, i och med en ny sorteringsanläggning i Motala, som invigdes i våras, och som Klotets reporter har besökt.</p>
<p>Men fortfarande måste den sorterade svenska plasten skickas utomlands för att tvättas, malas och bli till ny plast. <br /> <br /> <strong>Runt 30 procent av plasten</strong> går inte alls att återvinna. Svart plast är ett sådant exempel. Plastlaminat, alltså ett material som består av skikt av olika sorters plast, är ett annat. Förpackningar av både plast och till exempel papper är också svåra.</p>
<p>Samtidigt använder vi svenskar mer och mer plast för varje år. Enligt en rapport från Naturvårdsverket ökade mängden plast som vi på olika sätt använder i samhället med hela 40 procent på bara fem år.</p>
<p><strong>Mer använd plast leder till mer avfall</strong> att ta hand om, och frågan är hur en större andel av den använda plasten skulle kunna recirukuleras i ett kretslopp.</p>
<p>Medan vi i Sverige försöker få privatpersoner att sopsortera mer av sitt plastavfall, har människor i Kenya hittat sin födkrok genom att samla in plast från en stor, rykande soptipp utanför huvudstaden Nairobi.</p>
<p><strong>Klotet har besökt</strong> soptippen och pratat med de som arbetar där, hör reportaget i programmet. I den här miljön är det konkurrens om att få ta hand om gamla plastflaskor och annat plastskräp. Plastpåsar är förbjudet i landet, och den som bryter mot det riskerar fängelse.</p>
<p>Gäster i programmet är <strong>Åsa Domeji</strong>, hållbarhetschef på Axfood och <strong>Mattias Lindahl</strong>, professor vid Linköpings Universitet och expert på cirkulär ekonomi.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Svårt,få,gammal,plast,att,bli,till,ny,plast]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/06ee87ff-9cf8-4aa7-94bd-b759a5a2ea29.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Återvinningen av plast har ökat de senaste åren, men trots det är det mindre än en tiondel av all plast som används i Sverige som materialåtervinns. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/09/p1_klotet_20190904_1404_5d6fd3d8.mp3" length="42981472" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Plasten vi inte ser]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det mesta av jordens vatten innehåller numera mikroplaster, alltså små, små plastbitar, knappt synliga för ögat. De finns i hav, insjöar och floder, och även i snö och is uppe i Arktis. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ny plast fortsätter att hamna i haven dagligen, närmare bestämt 22 ton per minut, eller tolv miljoner ton per år, enligt uppskattningar.</p>
<p>Bara runt en procent av den plasten tros befinna sig på ytan, resten finns på djupet i form av mikroplaster.</p>
<p>Östersjön är inget undantag, och en ny studie visar att tillflödet av nytt plastskräp är ojämt fördelat mellan österjöländerna. Mest stort skräp kommer från Ryssland och länder med mindre välorganiserad sophantering, men utflödet av mikroplaster är nästan lika stort från Sverige som från Ryssland.</p>
<p>Så varifrån kommer mikroplasten från Sverige? En fallstudie från Uddevalla har kartlagt källorna, för att se vilka de största utsläppsbovarna är i en vanlig svensk stad.</p>
<p>De senaste åren har forskare ägnat mycket kraft åt att försöka förstå hur mikroplasterna eventuellt påverkar miljön och hälsan hos oss människor. Världshälsoorganisationen WHO presenterade en större kartläggning i förra veckan, där man konstaterar att det fortfarande finns för lite kunskap, men att det hittills inte har gått att påvisa några allvarliga hälsoeffekter med de halter som finns i miljön just nu. Men mängden plast i vattenmiljön ökar hela tiden, och oro finns för att det med tiden kan komma att bli ett hälsoproblem.</p>
<p>Ny forskning från Östersjön visar också hur bakterier kan fästa på mikroplasterna och alltså spridas med dem.</p>
<p>Gäst i veckans Klotet är bland andra <strong>Johanna Ragnartz</strong>, VD på Håll Sverige rent.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1347927</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190828_1404_5d66969c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Aug 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det mesta av jordens vatten innehåller numera mikroplaster, alltså små, små plastbitar, knappt synliga för ögat. De finns i hav, insjöar och floder, och även i snö och is uppe i Arktis. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ny plast fortsätter att hamna i haven dagligen, närmare bestämt 22 ton per minut, eller tolv miljoner ton per år, enligt uppskattningar.</p>
<p>Bara runt en procent av den plasten tros befinna sig på ytan, resten finns på djupet i form av mikroplaster.</p>
<p>Östersjön är inget undantag, och en ny studie visar att tillflödet av nytt plastskräp är ojämt fördelat mellan österjöländerna. Mest stort skräp kommer från Ryssland och länder med mindre välorganiserad sophantering, men utflödet av mikroplaster är nästan lika stort från Sverige som från Ryssland.</p>
<p>Så varifrån kommer mikroplasten från Sverige? En fallstudie från Uddevalla har kartlagt källorna, för att se vilka de största utsläppsbovarna är i en vanlig svensk stad.</p>
<p>De senaste åren har forskare ägnat mycket kraft åt att försöka förstå hur mikroplasterna eventuellt påverkar miljön och hälsan hos oss människor. Världshälsoorganisationen WHO presenterade en större kartläggning i förra veckan, där man konstaterar att det fortfarande finns för lite kunskap, men att det hittills inte har gått att påvisa några allvarliga hälsoeffekter med de halter som finns i miljön just nu. Men mängden plast i vattenmiljön ökar hela tiden, och oro finns för att det med tiden kan komma att bli ett hälsoproblem.</p>
<p>Ny forskning från Östersjön visar också hur bakterier kan fästa på mikroplasterna och alltså spridas med dem.</p>
<p>Gäst i veckans Klotet är bland andra <strong>Johanna Ragnartz</strong>, VD på Håll Sverige rent.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Plasten,vi,inte,ser]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ee10212e-b163-4d7b-a3e7-26926057d4c2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det mesta av jordens vatten innehåller numera mikroplaster, alltså små, små plastbitar, knappt synliga för ögat. De finns i hav, insjöar och floder, och även i snö och is uppe i Arktis. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/08/p1_klotet_20190828_1404_5d66969c.mp3" length="42981916" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Många tomma hus i kärnkraftsolyckans Fukushima ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Trots att det har gått åtta år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan är det få som har flyttat tillbaka till området. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De flesta som nu bor där är äldre och risken är stor att området på sikt kommer att bli helt övergivet, och att namnet "Fukushima" för alltid kommer att vara förknippat med radioaktiva utsläpp.</p>
<p><strong>Klotet har besökt platsen</strong> för kärnkraftshaveriet 2011, och träffat bland andra fru Sato, som flyttade tillbaka tillsammans med sin äldste son, som arbetar för kraftbolaget.</p>
<p>– De tryckte verkligen på för att de anställda skulle flytta tillbaka till de områden som sanerats. Det skulle se bra ut i folks ögon, tyckte dom väl, säger hon.</p>
<p><strong>Men av byns ursprungligen</strong> 9000 invånare är det bara ett par tusen som har återvänt. När skolan hade sommaravslutning i år var det fler lärare än elever.</p>
<p>Saneringen efter katastrofen har gått in i en ny fas. Med hjälp av fjärrstyrda robotar ska bränslestavar plockas ut från de tre reaktorer som drabbades av härdsmälta den 11 mars 2011.</p>
<p><strong>Processen skulle ha påbörjats</strong> redan 2014 men har fått skjutas upp flera gånger på grund av problem att hantera den extremt höga radioaktiviteten.</p>
<p>Samtidigt vill det ansvariga kraftbolaget nu släppa ut radioaktivt spillvatten i havet eftersom man inte längre har plats att lagra det.</p>
<p>Hör frilansreportern <strong>Jon Thunqvists</strong> reportage från Japan. Gäster i programmet är <strong>Patrick Isaksson</strong> från Strålsäkerhetsmyndigheten och <strong>Andrzej Wojcik</strong>, professor vid Stockholms Universitet och expert på hälsoeffekter av lågdosstrålning.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1345054</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190821_1404_5d5d64c0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Aug 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Trots att det har gått åtta år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan är det få som har flyttat tillbaka till området. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De flesta som nu bor där är äldre och risken är stor att området på sikt kommer att bli helt övergivet, och att namnet "Fukushima" för alltid kommer att vara förknippat med radioaktiva utsläpp.</p>
<p><strong>Klotet har besökt platsen</strong> för kärnkraftshaveriet 2011, och träffat bland andra fru Sato, som flyttade tillbaka tillsammans med sin äldste son, som arbetar för kraftbolaget.</p>
<p>– De tryckte verkligen på för att de anställda skulle flytta tillbaka till de områden som sanerats. Det skulle se bra ut i folks ögon, tyckte dom väl, säger hon.</p>
<p><strong>Men av byns ursprungligen</strong> 9000 invånare är det bara ett par tusen som har återvänt. När skolan hade sommaravslutning i år var det fler lärare än elever.</p>
<p>Saneringen efter katastrofen har gått in i en ny fas. Med hjälp av fjärrstyrda robotar ska bränslestavar plockas ut från de tre reaktorer som drabbades av härdsmälta den 11 mars 2011.</p>
<p><strong>Processen skulle ha påbörjats</strong> redan 2014 men har fått skjutas upp flera gånger på grund av problem att hantera den extremt höga radioaktiviteten.</p>
<p>Samtidigt vill det ansvariga kraftbolaget nu släppa ut radioaktivt spillvatten i havet eftersom man inte längre har plats att lagra det.</p>
<p>Hör frilansreportern <strong>Jon Thunqvists</strong> reportage från Japan. Gäster i programmet är <strong>Patrick Isaksson</strong> från Strålsäkerhetsmyndigheten och <strong>Andrzej Wojcik</strong>, professor vid Stockholms Universitet och expert på hälsoeffekter av lågdosstrålning.</p>
<p><strong>Programledare: Marie-Louise Kristola</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Många,tomma,hus,i,kärnkraftsolyckans,Fukushima]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e6803258-ef17-4058-bacd-7d2e65708b1c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Trots att det har gått åtta år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan är det få som har flyttat tillbaka till området. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/08/p1_klotet_20190821_1404_5d5d64c0.mp3" length="42974325" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kenyas nya energi - en megasatsning på olja (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.</p>
<p><strong>Men parallellt med</strong> de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030.</p>
<p><strong>I det här andra programme</strong>t om Kenyas energival, besöker vår reporter <strong>Anders Wennersten</strong> Lapssetprojektet.</p>
<p><strong>Kenya ska utvinna</strong> stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter.</p>
<p><strong>- Vi har hittat olja</strong> i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Lars Ronnås</strong>, Sveriges klimatambassadör, <strong>Per Knutsson</strong>, ekonom vid Göteborgs universitet och <strong>Mikael Höök</strong>, Uppsala Universtitet.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus.</strong></p>
<p><em><strong>Programmet är en repris från den 8 maj.</strong></em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1311259</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190707_1603_5d11f9aa.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 07 Jul 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.</p>
<p><strong>Men parallellt med</strong> de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030.</p>
<p><strong>I det här andra programme</strong>t om Kenyas energival, besöker vår reporter <strong>Anders Wennersten</strong> Lapssetprojektet.</p>
<p><strong>Kenya ska utvinna</strong> stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter.</p>
<p><strong>- Vi har hittat olja</strong> i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Lars Ronnås</strong>, Sveriges klimatambassadör, <strong>Per Knutsson</strong>, ekonom vid Göteborgs universitet och <strong>Mikael Höök</strong>, Uppsala Universtitet.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus.</strong></p>
<p><em><strong>Programmet är en repris från den 8 maj.</strong></em></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kenyas,nya,energi,en,megasatsning,på,olja,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4c60a083-3785-4909-b3a9-07640cd5a46b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/07/p1_klotet_20190707_1603_5d11f9aa.mp3" length="39904517" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jakten på de "gröna" metallerna (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller.</p>
<p><strong>Även metaller</strong> och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år.</p>
<p><strong>Men boomen handlar</strong> framför allt om undersökningstillstånd – inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid.</p>
<p><strong>Samtidigt varnar miljörörelsen</strong>, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas?</p>
<p><strong>Klotet besöker Brickagruvan</strong> i Hälsingland som är rik vanadin – en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier</p>
<p><strong>Vanadin finns också</strong> med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Christina Wanhainen</strong>, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och <strong>Arne Müller</strong>, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>
<p><strong><em>Programmet är en repris från den 13 februari 2019.</em></strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1311169</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190630_1603_5d10f03f.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 30 Jun 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller.</p>
<p><strong>Även metaller</strong> och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år.</p>
<p><strong>Men boomen handlar</strong> framför allt om undersökningstillstånd – inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid.</p>
<p><strong>Samtidigt varnar miljörörelsen</strong>, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas?</p>
<p><strong>Klotet besöker Brickagruvan</strong> i Hälsingland som är rik vanadin – en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier</p>
<p><strong>Vanadin finns också</strong> med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Christina Wanhainen</strong>, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och <strong>Arne Müller</strong>, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>
<p><strong><em>Programmet är en repris från den 13 februari 2019.</em></strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jakten,på,de,"gröna",metallerna,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/38f72833-17c4-40bd-b369-48abc99d1c7c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/06/p1_klotet_20190630_1603_5d10f03f.mp3" length="39730228" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Grön sommar med Klotet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Förra sommaren var vädret i Sverige extremt. På flera håll blev det den varmaste och torraste sommaren som hittills har uppmätts. I Klotets sommarprogram blickar vi bakåt - och framåt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Plötsligt blev det påtagligt att mycket av det vi tar för givet, inte längre gäller när torkan slår till. Skogar stod i brand. Brunnar sinade, bevattningsförbud rådde. Skördarna blev små och inför vintern blev fanns det inte tillräckligt med foder till djuren.</p>
<p><strong>Sommaren 2018</strong> blev forskarnas modeller av hur klimatförändringarna slår, verklighet framför våra ögon.  Många, många började prata om att vi måste ställa om våra sätt att leva, bort från de fossila koldioxidutsläppen till något annat. Och inte bara i Sverige. Då 15-åriga Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet fick enorm uppmärksamhet och hennes initiativ spred sig som en löpeld över världen.</p>
<p><strong>Nu har ett år gått</strong>. Semestern står för dörren och vi kanske vill ut och resa eller i alla fall tuffa med en båt på en sjö eller längs kusten.I Klotets sommarprogram ger vi oss ut i grönskan för att blicka både bakåt och framåt tillsammans med våra gäster:</p>
<p><strong>Michael Tjernström</strong>, klimatprofessor vid Stockholms universitet och sommarpratare i Sveriges Radio den 11 augusti.</p>
<p><strong>Staffan Lindberg</strong>, ekotrubadur, koldioxidbantare, klimatdebattör mm.</p>
<p><strong>Jonas Åkerman</strong>, transportforskare vid KTH och en av de experter som svarar på lyssnarfrågor i Klotet, så även i detta program.</p>
<p><strong>Camilla Widebeck</strong>, producent för Vetandets värld och elbåts-nörd.</p>
<p><strong>Agneta Nordin</strong>, reporter vid Sveriges Radio, och en av journalisterna bakom programmen Klimatspår som sänds i P1 på torsdagar i sommar.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1304589</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190619_1404_5d0b750b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Jun 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Förra sommaren var vädret i Sverige extremt. På flera håll blev det den varmaste och torraste sommaren som hittills har uppmätts. I Klotets sommarprogram blickar vi bakåt - och framåt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Plötsligt blev det påtagligt att mycket av det vi tar för givet, inte längre gäller när torkan slår till. Skogar stod i brand. Brunnar sinade, bevattningsförbud rådde. Skördarna blev små och inför vintern blev fanns det inte tillräckligt med foder till djuren.</p>
<p><strong>Sommaren 2018</strong> blev forskarnas modeller av hur klimatförändringarna slår, verklighet framför våra ögon.  Många, många började prata om att vi måste ställa om våra sätt att leva, bort från de fossila koldioxidutsläppen till något annat. Och inte bara i Sverige. Då 15-åriga Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet fick enorm uppmärksamhet och hennes initiativ spred sig som en löpeld över världen.</p>
<p><strong>Nu har ett år gått</strong>. Semestern står för dörren och vi kanske vill ut och resa eller i alla fall tuffa med en båt på en sjö eller längs kusten.I Klotets sommarprogram ger vi oss ut i grönskan för att blicka både bakåt och framåt tillsammans med våra gäster:</p>
<p><strong>Michael Tjernström</strong>, klimatprofessor vid Stockholms universitet och sommarpratare i Sveriges Radio den 11 augusti.</p>
<p><strong>Staffan Lindberg</strong>, ekotrubadur, koldioxidbantare, klimatdebattör mm.</p>
<p><strong>Jonas Åkerman</strong>, transportforskare vid KTH och en av de experter som svarar på lyssnarfrågor i Klotet, så även i detta program.</p>
<p><strong>Camilla Widebeck</strong>, producent för Vetandets värld och elbåts-nörd.</p>
<p><strong>Agneta Nordin</strong>, reporter vid Sveriges Radio, och en av journalisterna bakom programmen Klimatspår som sänds i P1 på torsdagar i sommar.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Grön,sommar,med,Klotet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/068aa861-f0a6-4d5a-8144-b6f188f08991.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Förra sommaren var vädret i Sverige extremt. På flera håll blev det den varmaste och torraste sommaren som hittills har uppmätts. I Klotets sommarprogram blickar vi bakåt - och framåt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/06/p1_klotet_20190619_1404_5d0b750b.mp3" length="42731979" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klädernas mörka avigsidor (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen.</p>
<p><strong>Så ju mer ett plagg används</strong>, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll.</p>
<p><strong>Något hände</strong> i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige.</p>
<p><strong>”Fast fashion”</strong> har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så?</p>
<p><strong>Veckans Klotet undersöker</strong> varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat <strong>Anna-Carin Abrahamsson</strong> i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår.</p>
<p><strong>Snart kommer också</strong> den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. <strong>Lisa Rosengren</strong>, Fristads, och forskaren <strong>Sandra Roos</strong>, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också <strong>Yvonne Augustsson</strong>, Naturvårdsverket, och <strong>Katarina Graffman</strong>, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från den 12 juni.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1301619</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190616_1603_5d02481e.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 16 Jun 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen.</p>
<p><strong>Så ju mer ett plagg används</strong>, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll.</p>
<p><strong>Något hände</strong> i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige.</p>
<p><strong>”Fast fashion”</strong> har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så?</p>
<p><strong>Veckans Klotet undersöker</strong> varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat <strong>Anna-Carin Abrahamsson</strong> i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår.</p>
<p><strong>Snart kommer också</strong> den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. <strong>Lisa Rosengren</strong>, Fristads, och forskaren <strong>Sandra Roos</strong>, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också <strong>Yvonne Augustsson</strong>, Naturvårdsverket, och <strong>Katarina Graffman</strong>, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från den 12 juni.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klädernas,mörka,avigsidor,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/56670647-6ff1-42fc-94e0-c70122ef48d1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/06/p1_klotet_20190616_1603_5d02481e.mp3" length="39924161" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klädernas mörka avigsidor]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen.</p>
<p><strong>Så ju mer ett plagg används</strong>, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll.</p>
<p><strong>Något hände</strong> i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige.</p>
<p><strong>”Fast fashion”</strong> har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så?</p>
<p><strong>Veckans Klotet undersöker</strong> varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat <strong>Anna-Carin Abrahamsson</strong> i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår.</p>
<p><strong>Snart kommer också</strong> den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. <strong>Lisa Rosengren</strong>, Fristads, och forskaren <strong>Sandra Roos</strong>, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också <strong>Yvonne Augustsson</strong>, Naturvårdsverket, och <strong>Katarina Graffman</strong>, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1301814</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190612_1404_5d0115f8.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Jun 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen.</p>
<p><strong>Så ju mer ett plagg används</strong>, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll.</p>
<p><strong>Något hände</strong> i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige.</p>
<p><strong>”Fast fashion”</strong> har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så?</p>
<p><strong>Veckans Klotet undersöker</strong> varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat <strong>Anna-Carin Abrahamsson</strong> i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår.</p>
<p><strong>Snart kommer också</strong> den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. <strong>Lisa Rosengren</strong>, Fristads, och forskaren <strong>Sandra Roos</strong>, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också <strong>Yvonne Augustsson</strong>, Naturvårdsverket, och <strong>Katarina Graffman</strong>, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klädernas,mörka,avigsidor]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/56670647-6ff1-42fc-94e0-c70122ef48d1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/06/p1_klotet_20190612_1404_5d0115f8.mp3" length="42982372" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Cement - klimatomställningens betonghäck (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning.</p>
<p><strong>Men branschen har insett</strong> att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland.</p>
<p><strong>Cementen bildas av</strong> lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid.</p>
<p><strong>Vid upphettningen</strong> bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning.</p>
<p><strong>Projektet på Gotland</strong> går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt?</p>
<p>Medverkar gör: <strong>Arvid Stjernberg</strong>, Heidelberg cement, <strong>Mikael Nordlander</strong>, Vattenfall, <strong>Katarina Malaga</strong>, vd vid RISE CBI Betonginstitutet, och <strong>Ingrid Westman</strong>, vd för Friendly Building.</p>
<p> Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola.</strong></p>
<p>Programmet är en repris från den 5 juni.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1298659</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190609_1603_5cfa41cc.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 09 Jun 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning.</p>
<p><strong>Men branschen har insett</strong> att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland.</p>
<p><strong>Cementen bildas av</strong> lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid.</p>
<p><strong>Vid upphettningen</strong> bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning.</p>
<p><strong>Projektet på Gotland</strong> går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt?</p>
<p>Medverkar gör: <strong>Arvid Stjernberg</strong>, Heidelberg cement, <strong>Mikael Nordlander</strong>, Vattenfall, <strong>Katarina Malaga</strong>, vd vid RISE CBI Betonginstitutet, och <strong>Ingrid Westman</strong>, vd för Friendly Building.</p>
<p> Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola.</strong></p>
<p>Programmet är en repris från den 5 juni.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Cement,klimatomställningens,betonghäck,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5dabd063-f7eb-4980-ad4b-f68b1da07923.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/06/p1_klotet_20190609_1603_5cfa41cc.mp3" length="39884873" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Cement - klimatomställningens betonghäck]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning.</p>
<p><strong>Men branschen har insett</strong> att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland.</p>
<p><strong>Cementen bildas av</strong> lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid.</p>
<p><strong>Vid upphettningen</strong> bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning.</p>
<p><strong>Projektet på Gotland</strong> går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt?</p>
<p>Medverkar gör: <strong>Arvid Stjernberg</strong>, Heidelberg cement, <strong>Mikael Nordlander</strong>, Vattenfall, <strong>Katarina Malaga</strong>, vd vid RISE Betonginstitutet.</p>
<p> Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1298524</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190605_1404_5cf7d927.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 05 Jun 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning.</p>
<p><strong>Men branschen har insett</strong> att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland.</p>
<p><strong>Cementen bildas av</strong> lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid.</p>
<p><strong>Vid upphettningen</strong> bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning.</p>
<p><strong>Projektet på Gotland</strong> går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt?</p>
<p>Medverkar gör: <strong>Arvid Stjernberg</strong>, Heidelberg cement, <strong>Mikael Nordlander</strong>, Vattenfall, <strong>Katarina Malaga</strong>, vd vid RISE Betonginstitutet.</p>
<p> Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola.</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Cement,klimatomställningens,betonghäck]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5dabd063-f7eb-4980-ad4b-f68b1da07923.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/06/p1_klotet_20190605_1404_5cf7d927.mp3" length="42965236" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Många traumatiserade efter gruvolycka i Brasilien (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid.</p>
<p><strong>I Brasilien finns ett 80-tal dammar</strong> med liknande konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder finns flera tusen lika farliga dammar.</p>
<p><strong>Klotet har besökt</strong> den brasilianska olycksplatsen och talat med överlevande. <br /> <br /> – Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga <strong>byggjobbaren Luiz de Castro</strong>.</p>
<p><strong>Han har fortfarande sår</strong> kvar på överläppen efter olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så började marken skaka.</p>
<p><strong>Den 40 år gamla dammväggen</strong> av torkat slam hade lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek, krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar, bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och dränkte alla som inte hann undan. <br /><br /> <strong>Enligt flera statsvetare</strong> i Brasilien så har dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste slopas för att få fart på ekonomin.</p>
<p><strong>Presidenten twittrade</strong> att rättvisa måste skipas och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under utredning.</p>
<p><strong>Men juristen Suely Araújo</strong> statsvetarprofessor vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA, Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga miljöregler i det långa loppet.</p>
<p>I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa <strong>Johan Bergendorffs</strong> reportage från platsen. Vi ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i Sverige eller Europa.</p>
<p>I programmet analyserar även statsvetaren <strong>Mattias Fridahl</strong>, vid Linköpings universitet, hur EU-valet påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om klimatutsläpp från digitalisering och datalagring.</p>
<p><strong> Programledare är Mona Hambraeus. </strong></p>
<p></p>
<p><em>Programmet är en repris från den 29 maj.</em></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1294519</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190529_1404_5cee858d.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 29 May 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid.</p>
<p><strong>I Brasilien finns ett 80-tal dammar</strong> med liknande konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder finns flera tusen lika farliga dammar.</p>
<p><strong>Klotet har besökt</strong> den brasilianska olycksplatsen och talat med överlevande. <br /> <br /> – Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga <strong>byggjobbaren Luiz de Castro</strong>.</p>
<p><strong>Han har fortfarande sår</strong> kvar på överläppen efter olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så började marken skaka.</p>
<p><strong>Den 40 år gamla dammväggen</strong> av torkat slam hade lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek, krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar, bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och dränkte alla som inte hann undan. <br /><br /> <strong>Enligt flera statsvetare</strong> i Brasilien så har dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste slopas för att få fart på ekonomin.</p>
<p><strong>Presidenten twittrade</strong> att rättvisa måste skipas och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under utredning.</p>
<p><strong>Men juristen Suely Araújo</strong> statsvetarprofessor vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA, Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga miljöregler i det långa loppet.</p>
<p>I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa <strong>Johan Bergendorffs</strong> reportage från platsen. Vi ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i Sverige eller Europa.</p>
<p>I programmet analyserar även statsvetaren <strong>Mattias Fridahl</strong>, vid Linköpings universitet, hur EU-valet påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om klimatutsläpp från digitalisering och datalagring.</p>
<p><strong> Programledare är Mona Hambraeus. </strong></p>
<p></p>
<p><em>Programmet är en repris från den 29 maj.</em></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Många,traumatiserade,efter,gruvolycka,i,Brasilien,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/84d626f5-a2a4-46de-a1db-f11354456bee.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/05/p1_klotet_20190529_1404_5cee858d.mp3" length="42976989" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ett val för klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>Mer än 75 procent av EU:s koldioxidutsläpp kommer från energisektorn. <br />För att få ner utsläppen behövs det politiska beslut inom de närmaste åren som banar väg för ett fossilfritt energisystem, enligt forskarna.</p>
<p><strong>Till 2050 bör nästan</strong> alla utsläpp vara borta, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Därför beskrivs årets val till EU-parlamentet som ett val för klimatet.</p>
<p><strong>Sveriges kandidater</strong> till EU-parlamentet lyfter fram olika lösningar: både kärnkraft och helt och hållet förnybara energikällor. Hur ska just deras politik leda till att utsläppen minskar? I Klotet svarar också energi- och klimatforskare på  vad som krävs för att EU-länderna ska kunna ställa om till fossilfritt energisystem.</p>
<p><strong>EU-kommissionen har</strong> föreslagit en strategi för en klimatneutral ekonomi som gör att målen i Parisavtalet ska uppnås till år 2050. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas väl under två grader.</p>
<p><strong>Det är en</strong> utförlig långtidsstrategi som har godkänts av parlamentet och stöds av åtta länder, däribland Sverige. Under kommande mandatperiod ska övriga 20 medlemsländer ta ställning till om strategin ska bli hela unionens mål. I så fall kommer parlamentet att få en viktig roll när strategin för 2050 ska omsättas till praktisk politik med konkreta åtgärder.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Annika Ström Melin</strong>, journalist med fokus på EU-politik, och <strong>Mikael Karlsson</strong>, docent i miljövetenskap vid KTH, tidigare aktiv inom miljörörelsen i EU.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1291740</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190522_1404_5ce556e6.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 May 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>Mer än 75 procent av EU:s koldioxidutsläpp kommer från energisektorn. <br />För att få ner utsläppen behövs det politiska beslut inom de närmaste åren som banar väg för ett fossilfritt energisystem, enligt forskarna.</p>
<p><strong>Till 2050 bör nästan</strong> alla utsläpp vara borta, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Därför beskrivs årets val till EU-parlamentet som ett val för klimatet.</p>
<p><strong>Sveriges kandidater</strong> till EU-parlamentet lyfter fram olika lösningar: både kärnkraft och helt och hållet förnybara energikällor. Hur ska just deras politik leda till att utsläppen minskar? I Klotet svarar också energi- och klimatforskare på  vad som krävs för att EU-länderna ska kunna ställa om till fossilfritt energisystem.</p>
<p><strong>EU-kommissionen har</strong> föreslagit en strategi för en klimatneutral ekonomi som gör att målen i Parisavtalet ska uppnås till år 2050. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas väl under två grader.</p>
<p><strong>Det är en</strong> utförlig långtidsstrategi som har godkänts av parlamentet och stöds av åtta länder, däribland Sverige. Under kommande mandatperiod ska övriga 20 medlemsländer ta ställning till om strategin ska bli hela unionens mål. I så fall kommer parlamentet att få en viktig roll när strategin för 2050 ska omsättas till praktisk politik med konkreta åtgärder.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Annika Ström Melin</strong>, journalist med fokus på EU-politik, och <strong>Mikael Karlsson</strong>, docent i miljövetenskap vid KTH, tidigare aktiv inom miljörörelsen i EU.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ett,val,för,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/39edf10c-90b1-4610-9a8b-0329e050eaf8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/05/p1_klotet_20190522_1404_5ce556e6.mp3" length="43002412" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur mår fiskarna i Östersjön? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?</p>
<p><strong>En annan fråga</strong> som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?</p>
<p><strong>Det här är några</strong> av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.</p>
<p><strong>Och om några veckor</strong>, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt.</p>
<p><strong>I programmet ger</strong> sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,</p>
<p></p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programmet är en repris från 12 september 2018.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1287125</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190519_1603_5cdd965c.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 19 May 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?</p>
<p><strong>En annan fråga</strong> som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?</p>
<p><strong>Det här är några</strong> av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.</p>
<p><strong>Och om några veckor</strong>, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt.</p>
<p><strong>I programmet ger</strong> sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,</p>
<p></p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programmet är en repris från 12 september 2018.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,mår,fiskarna,i,Östersjön?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/98001c19-1076-4779-adda-32c1b9fbff01.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.  ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/05/p1_klotet_20190519_1603_5cdd965c.mp3" length="39815491" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur mår fiskarna i Östersjön? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?</p>
<p><strong>En annan fråga</strong> som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?</p>
<p><strong>Det här är några</strong> av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.</p>
<p><strong>Och om några veckor</strong>, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt.</p>
<p><strong>I programmet ger</strong> sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,</p>
<p></p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programmet är en repris från 12 september 2018.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1287256</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190515_1404_5cdc27e2.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 May 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?</p>
<p><strong>En annan fråga</strong> som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?</p>
<p><strong>Det här är några</strong> av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.</p>
<p><strong>Och om några veckor</strong>, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt.</p>
<p><strong>I programmet ger</strong> sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,</p>
<p></p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programmet är en repris från 12 september 2018.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,mår,fiskarna,i,Östersjön?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8b0d1300-c981-4114-89dd-fbb3a312000e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.  ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/05/p1_klotet_20190515_1404_5cdc27e2.mp3" length="42982228" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kenyas nya energi - en megasatsning på olja (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker. </p>
<p><strong>Men parallellt med</strong> de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030.</p>
<p><strong>I det här andra programme</strong>t om Kenyas energival, besöker vår reporter <strong>Anders Wennersten</strong> Lapssetprojektet.</p>
<p><strong>Kenya ska utvinna</strong> stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter.</p>
<p><strong>- Vi har hittat olja</strong> i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus.</strong></p>
<p>Programmet är en repris från den 8 maj.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1283753</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190512_1603_5cd439b9.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 12 May 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker. </p>
<p><strong>Men parallellt med</strong> de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030.</p>
<p><strong>I det här andra programme</strong>t om Kenyas energival, besöker vår reporter <strong>Anders Wennersten</strong> Lapssetprojektet.</p>
<p><strong>Kenya ska utvinna</strong> stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter.</p>
<p><strong>- Vi har hittat olja</strong> i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus.</strong></p>
<p>Programmet är en repris från den 8 maj.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kenyas,nya,energi,en,megasatsning,på,olja,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/0bf1ed3e-f040-4424-a2ad-57a1ecc029ee.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/05/p1_klotet_20190512_1603_5cd439b9.mp3" length="39861467" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kenyas nya energi - en megasatsning på olja ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker. </p>
<p><strong>Men parallellt med</strong> de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030.</p>
<p><strong>I det här andra programme</strong>t om Kenyas energival, besöker vår reporter <strong>Anders Wennersten</strong> Lapssetprojektet.</p>
<p><strong>Kenya ska utvinna</strong> stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter.</p>
<p><strong>- Vi har hittat olja</strong> i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1286040</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190508_1404_5cd2f33a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 May 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker. </p>
<p><strong>Men parallellt med</strong> de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030.</p>
<p><strong>I det här andra programme</strong>t om Kenyas energival, besöker vår reporter <strong>Anders Wennersten</strong> Lapssetprojektet.</p>
<p><strong>Kenya ska utvinna</strong> stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter.</p>
<p><strong>- Vi har hittat olja</strong> i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus.</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kenyas,nya,energi,en,megasatsning,på,olja]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/0bf1ed3e-f040-4424-a2ad-57a1ecc029ee.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/05/p1_klotet_20190508_1404_5cd2f33a.mp3" length="42981984" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kenyas nya energi – det fossilfria valet (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft.</p>
<p><strong>Vår reporter</strong> <strong>Anders Wennersten</strong> har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål.</p>
<p><strong>Stora summor</strong> investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.</p>
<p> <strong>- Här, säger han</strong> och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren.</p>
<p><strong>Satsningarna sker dock</strong> parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år.</p>
<p><strong>Veckans program</strong> beskriver Kenyas fossilfria satsning.</p>
<p>Och nästa vecka, den <strong>8 maj</strong>, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm.</p>
<p>Programmet är en repris från 1 maj.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1280763</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190505_1603_5ccb19db.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 05 May 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft.</p>
<p><strong>Vår reporter</strong> <strong>Anders Wennersten</strong> har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål.</p>
<p><strong>Stora summor</strong> investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.</p>
<p> <strong>- Här, säger han</strong> och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren.</p>
<p><strong>Satsningarna sker dock</strong> parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år.</p>
<p><strong>Veckans program</strong> beskriver Kenyas fossilfria satsning.</p>
<p>Och nästa vecka, den <strong>8 maj</strong>, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm.</p>
<p>Programmet är en repris från 1 maj.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kenyas,nya,energi,det,fossilfria,valet,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/26721943-d32b-4bf1-ae3e-a7171eeddcab.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/05/p1_klotet_20190505_1603_5ccb19db.mp3" length="39927504" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kenyas nya energi – det fossilfria valet ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft.</p>
<p><strong>Vår reporter</strong> <strong>Anders Wennersten</strong> har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål.</p>
<p><strong>Stora summor</strong> investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.</p>
<p> <strong>- Här, säger han</strong> och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren.</p>
<p><strong>Satsningarna sker dock</strong> parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år.</p>
<p><strong>Veckans program</strong> beskriver Kenyas fossilfria satsning.</p>
<p>Och nästa vecka, den <strong>8 maj</strong>, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1280593</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190501_1404_5cc86a05.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 01 May 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft.</p>
<p><strong>Vår reporter</strong> <strong>Anders Wennersten</strong> har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål.</p>
<p><strong>Stora summor</strong> investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.</p>
<p> <strong>- Här, säger han</strong> och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren.</p>
<p><strong>Satsningarna sker dock</strong> parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år.</p>
<p><strong>Veckans program</strong> beskriver Kenyas fossilfria satsning.</p>
<p>Och nästa vecka, den <strong>8 maj</strong>, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kenyas,nya,energi,det,fossilfria,valet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/26721943-d32b-4bf1-ae3e-a7171eeddcab.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/05/p1_klotet_20190501_1404_5cc86a05.mp3" length="42723625" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skellefteås kamp för att klara Parisavtalet (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner. </p>
<p><strong>Hur stor förändring</strong> krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg</p>
<p><strong>Skellefteå är en stad</strong> på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget. </p>
<p><strong>För att klara det</strong> skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs?</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från den 24 april.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1274211</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190428_1603_5cc1c52d.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 28 Apr 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner. </p>
<p><strong>Hur stor förändring</strong> krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg</p>
<p><strong>Skellefteå är en stad</strong> på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget. </p>
<p><strong>För att klara det</strong> skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs?</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från den 24 april.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Skellefteås,kamp,för,att,klara,Parisavtalet,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/097c8988-f72b-4158-9fa2-8ecbdd323a5b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/04/p1_klotet_20190428_1603_5cc1c52d.mp3" length="39941297" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Skellefteås kamp för att klara Parisavtalet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner. </p>
<p>Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg</p>
<p>Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget. </p>
<p>För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år.</p>
<p>Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs?</p>
<p>Programledare är Mona Hambraeus.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1274056</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190424_1404_5cc087d8.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Apr 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner. </p>
<p>Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg</p>
<p>Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget. </p>
<p>För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år.</p>
<p>Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs?</p>
<p>Programledare är Mona Hambraeus.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Skellefteås,kamp,för,att,klara,Parisavtalet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/097c8988-f72b-4158-9fa2-8ecbdd323a5b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/04/p1_klotet_20190424_1404_5cc087d8.mp3" length="42981994" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tre års torka - räcker vattnet i år? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU.</p>
<p><strong>Klotet besöker Sala</strong> som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men här börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud.</p>
<p><strong>Men det utvecklas</strong> också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från den 17/4.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1270929</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190421_1603_5cb86750.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 21 Apr 2019 14:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU.</p>
<p><strong>Klotet besöker Sala</strong> som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men här börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud.</p>
<p><strong>Men det utvecklas</strong> också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från den 17/4.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tre,års,torka,räcker,vattnet,i,år?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2051b3bc-4576-4461-b3c8-f083dd9320d0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/04/p1_klotet_20190421_1603_5cb86750.mp3" length="39860617" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tre års torka - räcker vattnet i år?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU.</p>
<p><strong>Klotet besöker Sala</strong> som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men nu börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud.</p>
<p><strong>Men det utvecklas</strong> också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1270816</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190417_1404_5cb73ecf.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Apr 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU.</p>
<p><strong>Klotet besöker Sala</strong> som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men nu börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud.</p>
<p><strong>Men det utvecklas</strong> också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tre,års,torka,räcker,vattnet,i,år?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2051b3bc-4576-4461-b3c8-f083dd9320d0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/04/p1_klotet_20190417_1404_5cb73ecf.mp3" length="42982764" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fransk vår för klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>De Gula västarna i Frankrike fick regeringen att backa från höjd bensin- och dieselskatt. Men deras protester har också lett till mobilisering för en tuffare klimatpolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Hösten och vintern i Frankrike har präglats av de Gula västarnas demonstrationer, som var en reaktion bland annat mot planerna på höjd diesel- och bensinskatt. Regeringen Macron fick backa från skattehöjningen, men protesterna har också lett till en ny vår för klimatfrågan. Miljörörelser i många länder har tagit till sig budskapet att klimatomställningen också måste bli socialt rättvis för att den ska accepteras av så många som möjligt.</p>
<p><strong>Den franska regeringen</strong> svarade med att bjuda in alla medborgare till en tre månader lång nationell ”debatt”, där alla skulle få säga sin mening.</p>
<p><strong>Nu är den debatten</strong> avslutad och de första resultaten visar att många fransmän är oroliga för, och engagerade i, klimatförändringar, luftföroreningar och utarmning av den biologiska mångfalden. Många kan tänka sig att ställa om samhället för att lösa de här frågorna, men det måste göras på ett rättvist sätt. Däremot verkar tilltron till att staten och myndigheterna ska kunna lösa dessa frågor inte vara särskilt stor.</p>
<p><strong>Samtidigt mobiliserar</strong> den franska miljörörelsen för ”en klimatvår” (Le printemps du climat). Fyra stora organisationer har stämt den franska regeringen för klimatpassivitet. Och flera politiska partier placerar sina miljöföreträdare högt på listorna inför valet till Europaparlamentet.</p>
<p><strong>Klotets Marie-Louise Kristola</strong> rapporterar från Paris om den franska klimatvåren, tillsammans med Sveriges Radios korrespondent <strong>Margareta Svensson</strong>, <strong>Wojtek Kalinowski</strong>, chef för tankesmedjan Veblen Institute for Economic Reforms i Paris och andra gäster.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1261651</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190403_1404_5ca4d5b4.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Apr 2019 12:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>De Gula västarna i Frankrike fick regeringen att backa från höjd bensin- och dieselskatt. Men deras protester har också lett till mobilisering för en tuffare klimatpolitik.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Hösten och vintern i Frankrike har präglats av de Gula västarnas demonstrationer, som var en reaktion bland annat mot planerna på höjd diesel- och bensinskatt. Regeringen Macron fick backa från skattehöjningen, men protesterna har också lett till en ny vår för klimatfrågan. Miljörörelser i många länder har tagit till sig budskapet att klimatomställningen också måste bli socialt rättvis för att den ska accepteras av så många som möjligt.</p>
<p><strong>Den franska regeringen</strong> svarade med att bjuda in alla medborgare till en tre månader lång nationell ”debatt”, där alla skulle få säga sin mening.</p>
<p><strong>Nu är den debatten</strong> avslutad och de första resultaten visar att många fransmän är oroliga för, och engagerade i, klimatförändringar, luftföroreningar och utarmning av den biologiska mångfalden. Många kan tänka sig att ställa om samhället för att lösa de här frågorna, men det måste göras på ett rättvist sätt. Däremot verkar tilltron till att staten och myndigheterna ska kunna lösa dessa frågor inte vara särskilt stor.</p>
<p><strong>Samtidigt mobiliserar</strong> den franska miljörörelsen för ”en klimatvår” (Le printemps du climat). Fyra stora organisationer har stämt den franska regeringen för klimatpassivitet. Och flera politiska partier placerar sina miljöföreträdare högt på listorna inför valet till Europaparlamentet.</p>
<p><strong>Klotets Marie-Louise Kristola</strong> rapporterar från Paris om den franska klimatvåren, tillsammans med Sveriges Radios korrespondent <strong>Margareta Svensson</strong>, <strong>Wojtek Kalinowski</strong>, chef för tankesmedjan Veblen Institute for Economic Reforms i Paris och andra gäster.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Fransk,vår,för,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/0731a5df-6706-4d7a-9b19-ad26ad2b6df3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[De Gula västarna i Frankrike fick regeringen att backa från höjd bensin- och dieselskatt. Men deras protester har också lett till mobilisering för en tuffare klimatpolitik.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/04/p1_klotet_20190403_1404_5ca4d5b4.mp3" length="42981478" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Upp till kamp för insekterna!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I Tyskland kan medborgare lägga fram lagförslag i en slags bindande folkomröstning. Om tillräckligt många namnunderskrifter samlas in så blir lagförslaget antaget som en riktig lag.</p>
<p><strong>Nu har delstatsregeringen</strong> i Bayern till mitten av april på sig att bestämma om de tänker anta den nya lagen - eller om de vill komma med ett alternativt förslag och sen låta de två mötas i en avgörande folkomröstning.</p>
<p><strong>Liknande initiativ</strong> har bland annat stoppat utbyggnad av flygplatsen i München och lett till nedläggning av ett kolkraftverk.</p>
<p><strong>En koalition</strong> av miljöorganisationer, ekobönder och biodlare i Bayern har nu lyckats samla in 1,8 miljoner namnunderskrifter för en ny naturskyddslag. Den innebär bland annat att den ekologiska odlingen i Bayern ska tredubblas, från dagens tio procent av odlingsmarken till 30 procent år 2030.</p>
<p><strong>Delstatsregeringen i Bayern</strong> har att välja mellan att anta den nya lagen eller lägga fram ett eget förslag med motsvarande syfte och innehåll.</p>
<p><strong>Bakgrunden till</strong> medborgarinitiativet är rapporter om att insekterna i delstaten har minskat. Bland annat har 11 procent av alla fjärilar där försvunnit de senaste 30 åren, enligt en av forskarna i programmet.</p>
<p>Klotets reporter <strong>Marcus Hansson</strong> är på plats i Bayern och intervjuar personer bakom medborgarinitiativet, lantbrukare och insektsforskare. </p>
<p>I programmet medverkar också <strong>Jonas Ebbesson,</strong> professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och <strong>Lena Tranvik</strong>, stf chef vid Artdatabanken, SLU.</p>
<p> Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1257826</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190327_1404_5c9b9ea2.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Mar 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I Tyskland kan medborgare lägga fram lagförslag i en slags bindande folkomröstning. Om tillräckligt många namnunderskrifter samlas in så blir lagförslaget antaget som en riktig lag.</p>
<p><strong>Nu har delstatsregeringen</strong> i Bayern till mitten av april på sig att bestämma om de tänker anta den nya lagen - eller om de vill komma med ett alternativt förslag och sen låta de två mötas i en avgörande folkomröstning.</p>
<p><strong>Liknande initiativ</strong> har bland annat stoppat utbyggnad av flygplatsen i München och lett till nedläggning av ett kolkraftverk.</p>
<p><strong>En koalition</strong> av miljöorganisationer, ekobönder och biodlare i Bayern har nu lyckats samla in 1,8 miljoner namnunderskrifter för en ny naturskyddslag. Den innebär bland annat att den ekologiska odlingen i Bayern ska tredubblas, från dagens tio procent av odlingsmarken till 30 procent år 2030.</p>
<p><strong>Delstatsregeringen i Bayern</strong> har att välja mellan att anta den nya lagen eller lägga fram ett eget förslag med motsvarande syfte och innehåll.</p>
<p><strong>Bakgrunden till</strong> medborgarinitiativet är rapporter om att insekterna i delstaten har minskat. Bland annat har 11 procent av alla fjärilar där försvunnit de senaste 30 åren, enligt en av forskarna i programmet.</p>
<p>Klotets reporter <strong>Marcus Hansson</strong> är på plats i Bayern och intervjuar personer bakom medborgarinitiativet, lantbrukare och insektsforskare. </p>
<p>I programmet medverkar också <strong>Jonas Ebbesson,</strong> professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och <strong>Lena Tranvik</strong>, stf chef vid Artdatabanken, SLU.</p>
<p> Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Upp,till,kamp,för,insekterna!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/0ab51128-9519-4759-bee7-25d8eb34390e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:46</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/03/p1_klotet_20190327_1404_5c9b9ea2.mp3" length="43002418" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Mindre kött för klimatet - men hur bra är alternativen?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Maten vi äter står för en betydande klimatpåverkan. Allra mest utsläpp blir det från köttproduktion, den står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, enligt Livsmedelsverket. </p>
<p><strong>Ändrade matvanor</strong> kan alltså minska klimatpåverkan i stor utsträckning, men om man vill välja bort klimatbovarna, vilken mat är då bäst att välja? </p>
<p><strong>Matbutikerna dignar</strong> numera av vegetariska alternativ till kött. Det går att äta både korv och biff utan att äta kött. </p>
<p><strong>Klotet begav sig till</strong> Oxbacksskolan i Södertälje, där barnen serverades "Green taco", med baljväxtfärs gjord på bland annat sötlupin, en baljväxt som i liten skala börjat odlas i Sverige. </p>
<p><strong>Vi har också besökt</strong> ett teknikföretag i finansbranschen, där en del av de anställda dricker en vegansk sorts välling till lunch.  </p>
<p>Forskaren <strong>Hanna Karlsson</strong> från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU har hjälpt oss att räkna ut klimatpåverkan från olika varianter av spagetti och "köttfärssås". </p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1253712</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190320_1404_5c925809.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Mar 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Maten vi äter står för en betydande klimatpåverkan. Allra mest utsläpp blir det från köttproduktion, den står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, enligt Livsmedelsverket. </p>
<p><strong>Ändrade matvanor</strong> kan alltså minska klimatpåverkan i stor utsträckning, men om man vill välja bort klimatbovarna, vilken mat är då bäst att välja? </p>
<p><strong>Matbutikerna dignar</strong> numera av vegetariska alternativ till kött. Det går att äta både korv och biff utan att äta kött. </p>
<p><strong>Klotet begav sig till</strong> Oxbacksskolan i Södertälje, där barnen serverades "Green taco", med baljväxtfärs gjord på bland annat sötlupin, en baljväxt som i liten skala börjat odlas i Sverige. </p>
<p><strong>Vi har också besökt</strong> ett teknikföretag i finansbranschen, där en del av de anställda dricker en vegansk sorts välling till lunch.  </p>
<p>Forskaren <strong>Hanna Karlsson</strong> från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU har hjälpt oss att räkna ut klimatpåverkan från olika varianter av spagetti och "köttfärssås". </p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Mindre,kött,för,klimatet,men,hur,bra,är,alternativen?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bd183f67-a52f-4a8d-a2a6-16d548b95435.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/03/p1_klotet_20190320_1404_5c925809.mp3" length="42982340" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatprotesterna växer - men när minskar utsläppen? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i runt 100 länder världen över till fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska.</p>
<p><strong>Hennes krav är</strong> att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader.</p>
<p><strong>Utöver skolungdomarnas</strong> strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.  </p>
<p><strong>Men samtidigt når</strong> halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen.</p>
<p><strong>Vad krävs för att protester</strong> och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar <strong>Sverker Jagers</strong>, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och <strong>Åsa Wettergren</strong>, professor i sociologi vid samma universitet.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från 13 mars.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1250339</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190317_1603_5c8a699b.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 17 Mar 2019 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i runt 100 länder världen över till fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska.</p>
<p><strong>Hennes krav är</strong> att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader.</p>
<p><strong>Utöver skolungdomarnas</strong> strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.  </p>
<p><strong>Men samtidigt når</strong> halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen.</p>
<p><strong>Vad krävs för att protester</strong> och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar <strong>Sverker Jagers</strong>, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och <strong>Åsa Wettergren</strong>, professor i sociologi vid samma universitet.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från 13 mars.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatprotesterna,växer,men,när,minskar,utsläppen?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/856046af-b60f-4422-9456-e5affd60e5d6.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/03/p1_klotet_20190317_1603_5c8a699b.mp3" length="39939277" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimatprotesterna växer - men när minskar utsläppen?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i över 100 länder världen över till nu på fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska.</p>
<p><strong>Hennes krav är</strong> att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader.</p>
<p><strong>Utöver skolungdomarnas</strong> strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.  </p>
<p><strong>Men samtidigt når</strong> halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen.</p>
<p><strong>Vad krävs för att protester</strong> och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar <strong>Sverker Jagers</strong>, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och <strong>Åsa Wettergren</strong>, professor i sociologi vid samma universitet.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1250212</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190313_1404_5c891d67.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Mar 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i över 100 länder världen över till nu på fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska.</p>
<p><strong>Hennes krav är</strong> att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader.</p>
<p><strong>Utöver skolungdomarnas</strong> strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.  </p>
<p><strong>Men samtidigt når</strong> halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen.</p>
<p><strong>Vad krävs för att protester</strong> och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar <strong>Sverker Jagers</strong>, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och <strong>Åsa Wettergren</strong>, professor i sociologi vid samma universitet.</p>
<p>Programledare är <strong>Mona Hambraeus</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimatprotesterna,växer,men,när,minskar,utsläppen?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/856046af-b60f-4422-9456-e5affd60e5d6.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/03/p1_klotet_20190313_1404_5c891d67.mp3" length="42984102" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Psykiskt svårt för bönder i torkans spår (R) ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly.</p>
<p><strong>Januari månad var den</strong> varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar.</p>
<p><strong>Samtidigt drabbades</strong> Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor.</p>
<p><strong>Australiens bönder</strong> är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.</p>
<p><strong>I maj är det nationellt val</strong> i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid.</p>
<p>Sveriges radios globala hälsokorrespondent <strong>Johan Bergendorff</strong> har träffat <strong>Jim McDonald</strong> i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi. </p>
<p><strong>Nu är fjärde skörden</strong> på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid. </p>
<p> </p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från den 6 mars.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1246219</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190310_1603_5c7ff4f4.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 10 Mar 2019 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly.</p>
<p><strong>Januari månad var den</strong> varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar.</p>
<p><strong>Samtidigt drabbades</strong> Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor.</p>
<p><strong>Australiens bönder</strong> är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.</p>
<p><strong>I maj är det nationellt val</strong> i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid.</p>
<p>Sveriges radios globala hälsokorrespondent <strong>Johan Bergendorff</strong> har träffat <strong>Jim McDonald</strong> i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi. </p>
<p><strong>Nu är fjärde skörden</strong> på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid. </p>
<p> </p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från den 6 mars.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Psykiskt,svårt,för,bönder,i,torkans,spår,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a7e60125-4b4a-49ac-9fd7-76dba8cdee6a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:23</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/03/p1_klotet_20190310_1603_5c7ff4f4.mp3" length="39753671" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Psykiskt svårt för bönder i torkans spår ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly.</p>
<p><strong>Januari månad var den</strong> varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar.</p>
<p><strong>Samtidigt drabbades</strong> Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor.</p>
<p><strong>Australiens bönder</strong> är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.</p>
<p><strong>I maj är det nationellt val</strong> i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid.</p>
<p>Sveriges radios globala hälsokorrespondent <strong>Johan Bergendorff</strong> har träffat <strong>Jim McDonald</strong> i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi. </p>
<p><strong>Nu är fjärde skörden</strong> på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid. </p>
<p> </p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1246062</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190306_1404_5c7fe02f.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Mar 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly.</p>
<p><strong>Januari månad var den</strong> varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar.</p>
<p><strong>Samtidigt drabbades</strong> Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor.</p>
<p><strong>Australiens bönder</strong> är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.</p>
<p><strong>I maj är det nationellt val</strong> i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid.</p>
<p>Sveriges radios globala hälsokorrespondent <strong>Johan Bergendorff</strong> har träffat <strong>Jim McDonald</strong> i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi. </p>
<p><strong>Nu är fjärde skörden</strong> på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid. </p>
<p> </p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Psykiskt,svårt,för,bönder,i,torkans,spår]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a7e60125-4b4a-49ac-9fd7-76dba8cdee6a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:47</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/03/p1_klotet_20190306_1404_5c7fe02f.mp3" length="43022104" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Molnet slukar el - går det att lagra hållbart? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp.</p>
<p><strong>Mindre omdebattera</strong>t är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in.</p>
<p>Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar.</p>
<p><strong>I dag finns det </strong>drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid.</p>
<p>Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara?</p>
<p><strong>Klotet besöker den</strong> nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är.</p>
<p>Programledare är <strong>Niklas Zachrisson</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från 27 februari.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1242942</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190303_1603_5c780580.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 03 Mar 2019 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp.</p>
<p><strong>Mindre omdebattera</strong>t är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in.</p>
<p>Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar.</p>
<p><strong>I dag finns det </strong>drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid.</p>
<p>Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara?</p>
<p><strong>Klotet besöker den</strong> nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är.</p>
<p>Programledare är <strong>Niklas Zachrisson</strong>.</p>
<p>Programmet är en repris från 27 februari.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Molnet,slukar,el,går,det,att,lagra,hållbart?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/9653f0c6-1c33-4ad1-91eb-08c72c0751d2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:41</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/03/p1_klotet_20190303_1603_5c780580.mp3" length="40050802" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet Molnet slukar el - går det att lagra data hållbart? 2019-02-27 kl. 14.04]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1242814</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190227_1404_5c76a81e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Feb 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Molnet,slukar,el,går,det,att,lagra,data,hållbart?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/02/p1_klotet_20190227_1404_5c76a81e.mp3" length="42981880" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Den orättvisa omställningen (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta.</p>
<p><strong>Omställningen till ett fossilfritt</strong> samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema.</p>
<p><strong>Nyligen bildades den nya</strong> socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.”</p>
<p><strong>Och förra veckan bildades</strong> Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige.</p>
<p>Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut?</p>
<p>I veckans Klotet träffar vi bland annat <strong>familjen Löfholm</strong> på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk.</p>
<p>I studion medverkar <strong>Kalle Sundin</strong>, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och <strong>Mattias</strong> <strong>Goldmann</strong>, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>
<p>Repris från onsdag 20/2.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1239250</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190224_1603_5c6fe29a.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 24 Feb 2019 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta.</p>
<p><strong>Omställningen till ett fossilfritt</strong> samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema.</p>
<p><strong>Nyligen bildades den nya</strong> socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.”</p>
<p><strong>Och förra veckan bildades</strong> Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige.</p>
<p>Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut?</p>
<p>I veckans Klotet träffar vi bland annat <strong>familjen Löfholm</strong> på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk.</p>
<p>I studion medverkar <strong>Kalle Sundin</strong>, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och <strong>Mattias</strong> <strong>Goldmann</strong>, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong></p>
<p>Repris från onsdag 20/2.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Den,orättvisa,omställningen,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/cf071174-d8c7-4238-b614-5e4c36b1b663.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:16</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/02/p1_klotet_20190224_1603_5c6fe29a.mp3" length="39648724" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Den orättvisa omställningen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta.</p>
<p><strong>Omställningen till ett fossilfritt</strong> samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema.</p>
<p><strong>Nyligen bildades den nya</strong> socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.”</p>
<p><strong>Och förra veckan bildades</strong> Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige.</p>
<p>Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut?</p>
<p>I veckans Klotet träffar vi bland annat <strong>familjen Löfholm</strong> på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk.</p>
<p>I studion medverkar <strong>Kalle Sundin</strong>, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och <strong>Mattias</strong> <strong>Goldmann</strong>, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1239090</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190220_1404_5c6d7445.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Feb 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta.</p>
<p><strong>Omställningen till ett fossilfritt</strong> samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema.</p>
<p><strong>Nyligen bildades den nya</strong> socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.”</p>
<p><strong>Och förra veckan bildades</strong> Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige.</p>
<p>Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut?</p>
<p>I veckans Klotet träffar vi bland annat <strong>familjen Löfholm</strong> på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk.</p>
<p>I studion medverkar <strong>Kalle Sundin</strong>, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och <strong>Mattias</strong> <strong>Goldmann</strong>, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Den,orättvisa,omställningen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/cf071174-d8c7-4238-b614-5e4c36b1b663.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/02/p1_klotet_20190220_1404_5c6d7445.mp3" length="42981522" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet 2019-02-17 kl. 16.03]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1234237</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190217_1603_5c65895d.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 17 Feb 2019 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vetenskapsradion,Klotet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:41:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet är Sveriges Radios klimatpodd. Hör våra klimat- och vetenskapsreportrar Marie-Louise Kristola, Peter Normark och Daniel Värjö om vår tids viktigaste klimat- och miljöfrågor.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/02/p1_klotet_20190217_1603_5c65895d.mp3" length="39895321" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jakten på de "gröna" metallerna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller.</p>
<p><strong>Även metaller</strong> och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år.</p>
<p><strong>Men boomen handlar</strong> framför allt om undersökningstillstånd – inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid.</p>
<p><strong>Samtidigt varnar miljörörelsen</strong>, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas?</p>
<p><strong>Klotet besöker Brickagruvan</strong> i Hälsingland som är rik vanadin – en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier</p>
<p><strong>Vanadin finns också</strong> med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Christina Wanhainen</strong>, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och <strong>Arne Müller</strong>, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1234076</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190213_1404_5c6437b3.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Feb 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p>
<p>En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller.</p>
<p><strong>Även metaller</strong> och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år.</p>
<p><strong>Men boomen handlar</strong> framför allt om undersökningstillstånd – inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid.</p>
<p><strong>Samtidigt varnar miljörörelsen</strong>, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas?</p>
<p><strong>Klotet besöker Brickagruvan</strong> i Hälsingland som är rik vanadin – en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier</p>
<p><strong>Vanadin finns också</strong> med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Christina Wanhainen</strong>, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och <strong>Arne Müller</strong>, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige.</p>
<p>Programledare: <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jakten,på,de,"gröna",metallerna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b7d47899-79c2-4ecd-8c39-96cc0fdf4ce5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/02/p1_klotet_20190213_1404_5c6437b3.mp3" length="42981924" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA["Ska jag färga mina urtvättade svarta jeans?" ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>"Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?"</p>
<p><strong>Det här är en</strong> av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt.</p>
<p><strong>Medverkade gjorde</strong> bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor:</p>
<p><strong>Hanna Karlsson</strong>, SLU, om matens klimatpåverkan.<br /><strong>Erik Kjellström</strong>, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.<br /><strong>Björn Sandén,</strong> Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.<br /><strong>Åsa Stenmarc</strong>k, IVL, avfallsexpert.<br /><br /></p>
<p>Även <strong>Johanna Nilsson</strong>, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och <strong>Kalle Nilvér</strong>, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1232441</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190210_1603_5c5c421e.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 10 Feb 2019 15:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>"Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?"</p>
<p><strong>Det här är en</strong> av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt.</p>
<p><strong>Medverkade gjorde</strong> bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor:</p>
<p><strong>Hanna Karlsson</strong>, SLU, om matens klimatpåverkan.<br /><strong>Erik Kjellström</strong>, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.<br /><strong>Björn Sandén,</strong> Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.<br /><strong>Åsa Stenmarc</strong>k, IVL, avfallsexpert.<br /><br /></p>
<p>Även <strong>Johanna Nilsson</strong>, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och <strong>Kalle Nilvér</strong>, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,"Ska,jag,färga,mina,urtvättade,svarta,jeans?"]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/799f1293-243f-44d1-8b15-b02a6c2bc368.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:40:53</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/02/p1_klotet_20190210_1603_5c5c421e.mp3" length="39284265" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA["Ska jag färga mina urtvättade svarta jeans?" ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>"Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?"</p>
<p><strong>Det här är en</strong> av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt.</p>
<p><strong>Medverkade gjorde</strong> bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor:</p>
<p><strong>Hanna Karlsson</strong>, SLU, om matens klimatpåverkan.<br /><strong>Erik Kjellström</strong>, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.<br /><strong>Björn Sandén,</strong> Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.<br /><strong>Åsa Stenmarc</strong>k, IVL, avfallsexpert.<br /><br /></p>
<p>Även <strong>Johanna Nilsson</strong>, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och <strong>Kalle Nilvér</strong>, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1231958</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190206_1404_5c5af25a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Feb 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>"Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?"</p>
<p><strong>Det här är en</strong> av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt.</p>
<p><strong>Medverkade gjorde</strong> bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor:</p>
<p><strong>Hanna Karlsson</strong>, SLU, om matens klimatpåverkan.<br /><strong>Erik Kjellström</strong>, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.<br /><strong>Björn Sandén,</strong> Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.<br /><strong>Åsa Stenmarc</strong>k, IVL, avfallsexpert.<br /><br /></p>
<p>Även <strong>Johanna Nilsson</strong>, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och <strong>Kalle Nilvér</strong>, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,"Ska,jag,färga,mina,urtvättade,svarta,jeans?"]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/799f1293-243f-44d1-8b15-b02a6c2bc368.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/02/p1_klotet_20190206_1404_5c5af25a.mp3" length="42980690" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Minskat skydd för arter i skog och kring strand]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Ett stopp för en kartläggning av de mest skyddsvärda arterna i skogen finns med bland de 73 punkterna i det nya budgetsamarbetet mellan Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.</p>
<p><strong>Det är Skogsstyrelsens så kallade</strong> nyckelbiotops-inventering som har stoppats. Miljöorganisationer är kritiska till stoppet eftersom de anser kartläggningen handlar om utökad kunskap om vilka områden som har högst skyddsvärde. Men en del skogsägare har fått problem med när dessa biologiskt värdefulla arter hittas på markerna eftersom virket då blir nästan omöjligt att sälja.</p>
<p><strong>I regeringssamarbetet ingår</strong> också nya utredningar som ska stärka skogsnäringen och ha fokus på goda villkor för företagande i skogssektorn.</p>
<p><strong>En annan punkt</strong> på listan över budgetsamarbetet är att strandskyddslagstiftningen ska göras om i grunden. Det ska bli lättare att bygga nära stränder på landsbygden, och det lokala inflytandet ska öka. Grunda vikar och stränder är ofta viktiga för ekosystemet, bland annat för att fiskar ska hitta mat och bli många och välvuxna</p>
<p><strong>Klotet är ute i skogen</strong> med professor <strong>Lena Gustafsson</strong> som forskar om nyckelbiotoper vid Sveriges lantbruksuniversitet. I programmet medverkar också riksdagsledamöter från <strong>Miljöpartiet</strong> och <strong>Centerpartiet</strong>. </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1226978</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190130_1404_5c531253.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 30 Jan 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Ett stopp för en kartläggning av de mest skyddsvärda arterna i skogen finns med bland de 73 punkterna i det nya budgetsamarbetet mellan Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.</p>
<p><strong>Det är Skogsstyrelsens så kallade</strong> nyckelbiotops-inventering som har stoppats. Miljöorganisationer är kritiska till stoppet eftersom de anser kartläggningen handlar om utökad kunskap om vilka områden som har högst skyddsvärde. Men en del skogsägare har fått problem med när dessa biologiskt värdefulla arter hittas på markerna eftersom virket då blir nästan omöjligt att sälja.</p>
<p><strong>I regeringssamarbetet ingår</strong> också nya utredningar som ska stärka skogsnäringen och ha fokus på goda villkor för företagande i skogssektorn.</p>
<p><strong>En annan punkt</strong> på listan över budgetsamarbetet är att strandskyddslagstiftningen ska göras om i grunden. Det ska bli lättare att bygga nära stränder på landsbygden, och det lokala inflytandet ska öka. Grunda vikar och stränder är ofta viktiga för ekosystemet, bland annat för att fiskar ska hitta mat och bli många och välvuxna</p>
<p><strong>Klotet är ute i skogen</strong> med professor <strong>Lena Gustafsson</strong> som forskar om nyckelbiotoper vid Sveriges lantbruksuniversitet. I programmet medverkar också riksdagsledamöter från <strong>Miljöpartiet</strong> och <strong>Centerpartiet</strong>. </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Minskat,skydd,för,arter,i,skog,och,kring,strand]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5b36a887-07e5-4c3b-bbf7-864e0cef66aa.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/01/p1_klotet_20190130_1404_5c531253.mp3" length="42981918" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så blir den nya miljöpolitiken]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Fyra månader efter riksdagsvalet kom en ny regering på plats, i och med att Liberalerna och Centern enades med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett budgetsamarbete på 73 punkter.</p>
<p><strong>Ett tjugotal</strong> <strong>miljö-</strong> och klimatpolitiska förslag finns med i överenskommelsen inom många olika sakområden, det så kallade januariavtalet. Några exempel är en grön skatteväxling, årtal för utfasning av fossila bränslen och investeringar i järnvägar.</p>
<p><strong>- </strong>Förslagen ligger i linje med vad vi på klimatpolitiska rådet allmänt uppfattar som både meningsfullt och nödvändigt, säger <strong>Sverker Sörlin</strong> professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledamot i klimatpolitiska rådet, som intervjuas i veckans Klotet.</p>
<p><strong>Men i överenskommelsen </strong>finns också ett uppluckrat strandskydd och stopp för kartläggning av nyckelbiotoper i skogen. Och sociala rättviseaspekter lyser med sin frånvaro.</p>
<p>Veckans Klotet skärskådar och diskuterar innehållet i den nya miljöpolitiken. Medverkar gör finansmarknads- och bostadsminister <strong>Per Bolund</strong>, MP, <strong>Björn-Ola Linnér</strong>, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och <strong>Mikael Karlsson</strong>, forskare vid KTH, konsult och tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen. Centerpartiets energi- och klimatpolitisk talesperson <strong>Rickard Nordin </strong>intervjuas.</p>
<p><strong>Av överenskommelsen </strong>framgår det att bägge partier har fått ge vika i för dem viktiga frågor. Hur hållbart kommer samarbetet om klimatpolitiken att bli? </p>
<p> </p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1222047</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190123_1404_5c48829b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Jan 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Fyra månader efter riksdagsvalet kom en ny regering på plats, i och med att Liberalerna och Centern enades med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett budgetsamarbete på 73 punkter.</p>
<p><strong>Ett tjugotal</strong> <strong>miljö-</strong> och klimatpolitiska förslag finns med i överenskommelsen inom många olika sakområden, det så kallade januariavtalet. Några exempel är en grön skatteväxling, årtal för utfasning av fossila bränslen och investeringar i järnvägar.</p>
<p><strong>- </strong>Förslagen ligger i linje med vad vi på klimatpolitiska rådet allmänt uppfattar som både meningsfullt och nödvändigt, säger <strong>Sverker Sörlin</strong> professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledamot i klimatpolitiska rådet, som intervjuas i veckans Klotet.</p>
<p><strong>Men i överenskommelsen </strong>finns också ett uppluckrat strandskydd och stopp för kartläggning av nyckelbiotoper i skogen. Och sociala rättviseaspekter lyser med sin frånvaro.</p>
<p>Veckans Klotet skärskådar och diskuterar innehållet i den nya miljöpolitiken. Medverkar gör finansmarknads- och bostadsminister <strong>Per Bolund</strong>, MP, <strong>Björn-Ola Linnér</strong>, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och <strong>Mikael Karlsson</strong>, forskare vid KTH, konsult och tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen. Centerpartiets energi- och klimatpolitisk talesperson <strong>Rickard Nordin </strong>intervjuas.</p>
<p><strong>Av överenskommelsen </strong>framgår det att bägge partier har fått ge vika i för dem viktiga frågor. Hur hållbart kommer samarbetet om klimatpolitiken att bli? </p>
<p> </p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,blir,den,nya,miljöpolitiken]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/98/29a0f6c9-2f71-43a5-8a93-df436dc31bc7.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/01/p1_klotet_20190123_1404_5c48829b.mp3" length="42994313" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Biodrivmedel på väg]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Biodrivmedel är ett huvudspår för att ersätta bensin och diesel när Sveriges fordon ska bli fossiloberoende till år 2030.</p>
<p><strong>Men idag importerar v</strong>i uppåt 90 procent av de förnybara bränslen som används. Trots decennier av forskning och flera pilotprojekt finns det bara några få stora anläggningar som tillverkar biodrivmedel i Sverige. Klotets reporter Niklas Zachrisson besöker en av de få anläggningar som tillverkar biodrivmedel i kommersiell skala. <br />Utvecklingen hittills har gått trögt.</p>
<p><strong>Men nu verkar en förändring</strong> vara på gång. Den så kallade reduktionsplikten, en lag som började gälla förra året, innebär att drivmedelsleverantörerna måste se till att utsläppen av koldioxid från bränslet successivt minskar fram till år 2030. Och de leverantörer som inte lyckas reducera utsläppen tillräckligt mycket måste betala en straffavgift, enligt lagen.</p>
<p><strong>Med de nya</strong> och mer långsiktiga kraven på renare bensin och diesel ökar nu intresset från företag och investerare för att satsa på nya produktionsanläggningar. Klotet tar reda på vad som krävs för att produktionen i Sverige ska ta fart.</p>
<p>Gäster i veckans Klotet är <strong>Svante Axelsson</strong>, nationell samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och <strong>Per-Arne Karlsson</strong>, ansvar för förnybar energi på drivmedelsbolaget St1.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1217935</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190116_1404_5c3f4715.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Jan 2019 13:04:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Biodrivmedel är ett huvudspår för att ersätta bensin och diesel när Sveriges fordon ska bli fossiloberoende till år 2030.</p>
<p><strong>Men idag importerar v</strong>i uppåt 90 procent av de förnybara bränslen som används. Trots decennier av forskning och flera pilotprojekt finns det bara några få stora anläggningar som tillverkar biodrivmedel i Sverige. Klotets reporter Niklas Zachrisson besöker en av de få anläggningar som tillverkar biodrivmedel i kommersiell skala. <br />Utvecklingen hittills har gått trögt.</p>
<p><strong>Men nu verkar en förändring</strong> vara på gång. Den så kallade reduktionsplikten, en lag som började gälla förra året, innebär att drivmedelsleverantörerna måste se till att utsläppen av koldioxid från bränslet successivt minskar fram till år 2030. Och de leverantörer som inte lyckas reducera utsläppen tillräckligt mycket måste betala en straffavgift, enligt lagen.</p>
<p><strong>Med de nya</strong> och mer långsiktiga kraven på renare bensin och diesel ökar nu intresset från företag och investerare för att satsa på nya produktionsanläggningar. Klotet tar reda på vad som krävs för att produktionen i Sverige ska ta fart.</p>
<p>Gäster i veckans Klotet är <strong>Svante Axelsson</strong>, nationell samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och <strong>Per-Arne Karlsson</strong>, ansvar för förnybar energi på drivmedelsbolaget St1.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Biodrivmedel,på,väg]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/11cdc6f4-2aa5-4888-ade2-21ba51bcabef.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:45</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/01/p1_klotet_20190116_1404_5c3f4715.mp3" length="42984026" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Här blir den ena fabrikens avfall den andras resurs ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att ta vara på restprodukter lyfts allt oftare fram som centralt för att nå miljömålen. Men då måste hanteringen också vara smidig och resurseffektiv.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I danska Kalundborg har fabrikerna i ett halvt sekel kopplat in sig på varandras avloppsrör och skorstenar och sett varandras avfall som resurser. Ett exempel är enzymtillverkaren Novozymes jästankar som innehåller både biomassa och fosfor som restprodukter när processen är klar. I nästa fabrik blir biomassan till biogas och fosforn görs om till gödningsmedel.</p>
<p><strong>Genom handfast infrastruktur</strong> och skrivna avtal försäkrar företagen sig om att den så kallade industriella symbiosen kan fortsätta även i framtiden. (Symbios betyder att samarbetet är mer gynnsamt för bägge parter än om de skulle verka var för sig.)</p>
<p><strong>Kommunen är en aktiv del</strong> i det hela och även inkopplad med sitt kraftverk och med vattenreningsverket, som är ett av Danmarks mest avancerade, och symbiosen här har nyligen belönats med flera priser.</p>
<p><strong>Hur bra är vi</strong> hemma i Sverige på att utnyttja avlopp, avfall och avgaser för ny produktion? Och vad står i vägen för mer industriell symbios?</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Michael Martin</strong>, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och <strong>Maria Sunér Fleming</strong>, miljöansvarig vid Svenskt Näringsliv.</p>
<p>Programledare är <strong>Niklas Zachrisson</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1212817</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190109_1403_5c360b28.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Jan 2019 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att ta vara på restprodukter lyfts allt oftare fram som centralt för att nå miljömålen. Men då måste hanteringen också vara smidig och resurseffektiv.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I danska Kalundborg har fabrikerna i ett halvt sekel kopplat in sig på varandras avloppsrör och skorstenar och sett varandras avfall som resurser. Ett exempel är enzymtillverkaren Novozymes jästankar som innehåller både biomassa och fosfor som restprodukter när processen är klar. I nästa fabrik blir biomassan till biogas och fosforn görs om till gödningsmedel.</p>
<p><strong>Genom handfast infrastruktur</strong> och skrivna avtal försäkrar företagen sig om att den så kallade industriella symbiosen kan fortsätta även i framtiden. (Symbios betyder att samarbetet är mer gynnsamt för bägge parter än om de skulle verka var för sig.)</p>
<p><strong>Kommunen är en aktiv del</strong> i det hela och även inkopplad med sitt kraftverk och med vattenreningsverket, som är ett av Danmarks mest avancerade, och symbiosen här har nyligen belönats med flera priser.</p>
<p><strong>Hur bra är vi</strong> hemma i Sverige på att utnyttja avlopp, avfall och avgaser för ny produktion? Och vad står i vägen för mer industriell symbios?</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Michael Martin</strong>, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och <strong>Maria Sunér Fleming</strong>, miljöansvarig vid Svenskt Näringsliv.</p>
<p>Programledare är <strong>Niklas Zachrisson</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Här,blir,den,ena,fabrikens,avfall,den,andras,resurs]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6bfbe3de-f7f6-4c1e-8350-afb3d5a98c5f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att ta vara på restprodukter lyfts allt oftare fram som centralt för att nå miljömålen. Men då måste hanteringen också vara smidig och resurseffektiv.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/01/p1_klotet_20190109_1403_5c360b28.mp3" length="42702713" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klotets årskrönika: Vargskogen, regnskogen och skogen där det brann]]></title>
      <description><![CDATA[<p>När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I de tyska miljöaktivisternas skog, Hambacherskogen, hettade det till när polisen tvingade bort de drygt hundratal ockupanter som hade bosatt sig i trädkojor i protest mot fortsatt brytning av brunkol.</p>
<p><strong>Skogen var också</strong> i centrum under den torra sommaren i fjol, när skogsbränder rasade i Mellansverige. Klotet besökte då ett skogsområde i Västmanland som brann 2014, för att se hur naturen återhämtat sig.</p>
<p><strong>I de rovdjurstäta Dalaskogarna</strong> radiomärktes en varghanne, som en start på ett nytt projekt där vargforskarna ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.</p>
<p><strong>Och en befarad rovdrift</strong> av Brasiliens regnskog var ämnet för Klotets program om presidentvalet i Brasilien i november, då Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte sojaodlare och urfolk i Mato Grosso.</p>
<p><strong>I programmet</strong> spanar också Klotets redaktion framåt - vad bär år 2019 med sig för miljön? Det handlar om den hittills största Arktisexpeditionen, gräsrötterna, miljöteknik och användbart avloppsslam.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson och Susanna Baltscheffsky.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1209271</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20190102_1403_5c1d03ff.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 01 Jan 2019 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I de tyska miljöaktivisternas skog, Hambacherskogen, hettade det till när polisen tvingade bort de drygt hundratal ockupanter som hade bosatt sig i trädkojor i protest mot fortsatt brytning av brunkol.</p>
<p><strong>Skogen var också</strong> i centrum under den torra sommaren i fjol, när skogsbränder rasade i Mellansverige. Klotet besökte då ett skogsområde i Västmanland som brann 2014, för att se hur naturen återhämtat sig.</p>
<p><strong>I de rovdjurstäta Dalaskogarna</strong> radiomärktes en varghanne, som en start på ett nytt projekt där vargforskarna ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.</p>
<p><strong>Och en befarad rovdrift</strong> av Brasiliens regnskog var ämnet för Klotets program om presidentvalet i Brasilien i november, då Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte sojaodlare och urfolk i Mato Grosso.</p>
<p><strong>I programmet</strong> spanar också Klotets redaktion framåt - vad bär år 2019 med sig för miljön? Det handlar om den hittills största Arktisexpeditionen, gräsrötterna, miljöteknik och användbart avloppsslam.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson och Susanna Baltscheffsky.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klotets,årskrönika:,Vargskogen,,regnskogen,och,skogen,där,det,brann]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c91628d6-7ba7-45c2-907a-89f504ba0633.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2019/01/p1_klotet_20190102_1403_5c1d03ff.mp3" length="42841044" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Den svenska solcellsboomen (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin.</p>
<p><strong>Klotet är den här veckan</strong> i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller.</p>
<p><strong>Klotet är också</strong> utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll. </p>
<p><strong>Men trots det står solen</strong> fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent.</p>
<p><strong>En förklaring till</strong> den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg.</p>
<p>Medverkande experter är <strong>Björn Sandén,</strong> professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, <strong>Maria Abrahamsson</strong>, docent och solcellsforskare vid Chalmers och <strong>Rebecca Palmgren</strong>, Göteborgs energi.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programmet är en repris från den 21 november 2018.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1205800</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181230_1800_5c1caceb.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 30 Dec 2018 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin.</p>
<p><strong>Klotet är den här veckan</strong> i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller.</p>
<p><strong>Klotet är också</strong> utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll. </p>
<p><strong>Men trots det står solen</strong> fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent.</p>
<p><strong>En förklaring till</strong> den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg.</p>
<p>Medverkande experter är <strong>Björn Sandén,</strong> professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, <strong>Maria Abrahamsson</strong>, docent och solcellsforskare vid Chalmers och <strong>Rebecca Palmgren</strong>, Göteborgs energi.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programmet är en repris från den 21 november 2018.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Den,svenska,solcellsboomen,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f88be921-f0a1-430c-9a1d-d87d51780da4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/12/p1_klotet_20181230_1800_5c1caceb.mp3" length="42653782" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jul, jul, natursmarta jul!]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa.</p>
<p><strong>Det är inte </strong>tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: <strong>Elin Röös</strong> som är expert på mat och klimat, <strong>Mora Aronsson</strong> som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor <strong>Gia Destouni</strong> som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet.</p>
<p><strong>I programmet </strong>uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>
<hr />
<p> </p>
<p><strong>Medverkande:</strong></p>
<p>MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet.</p>
<p>GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. </p>
<p>ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1203000</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181219_1403_5c1a3d14.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Dec 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa.</p>
<p><strong>Det är inte </strong>tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: <strong>Elin Röös</strong> som är expert på mat och klimat, <strong>Mora Aronsson</strong> som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor <strong>Gia Destouni</strong> som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet.</p>
<p><strong>I programmet </strong>uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>
<hr />
<p> </p>
<p><strong>Medverkande:</strong></p>
<p>MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet.</p>
<p>GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. </p>
<p>ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jul,,jul,,natursmarta,jul!]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/dd2d72c3-1ea7-46e6-a1cf-5e2a135b0281.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/12/p1_klotet_20181219_1403_5c1a3d14.mp3" length="42723093" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[FN:s klimatmöte i kolets hjärta]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bara några få dagar återstår av FN:s klimatmöte i Katowice. Det är ont om tid för delegaterna att hinna ta de viktigaste besluten. Hur går det? Klotet rapporterar direkt från konferensen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Världens länder är samlade i polska Katowice för att enas om hur alla ska bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Det är en akut fråga, för utsläppstrenden går för närvarande åt fel håll:</p>
<p><strong>Förra året 2017</strong> började utsläppen av växthusgaser öka igen efter tre år på en stabil nivå, enligt  Internationella energirådet IEA. Framför allt är det länderna i Asien, främst Kina och Indien, som står för ökningen.</p>
<p><strong>Och 2017 nådde</strong> koldioxidhalterna i atmosfären toppnivåer, de högsta under människans historia.</p>
<p>Klotets programledare <strong>Niklas Zachrisson</strong> och producent <strong>Susanna Baltscheffsky</strong> är på plats vid Cop24 (det vill säga den 24:e konferensen för länderna som skrivit på FN:s klimatkonvention) i Katowice och rapporterar om händelseutvecklingen där med hjälp av gäster och delegater.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1199268</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181212_1403_5c112e15.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Dec 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bara några få dagar återstår av FN:s klimatmöte i Katowice. Det är ont om tid för delegaterna att hinna ta de viktigaste besluten. Hur går det? Klotet rapporterar direkt från konferensen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Världens länder är samlade i polska Katowice för att enas om hur alla ska bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Det är en akut fråga, för utsläppstrenden går för närvarande åt fel håll:</p>
<p><strong>Förra året 2017</strong> började utsläppen av växthusgaser öka igen efter tre år på en stabil nivå, enligt  Internationella energirådet IEA. Framför allt är det länderna i Asien, främst Kina och Indien, som står för ökningen.</p>
<p><strong>Och 2017 nådde</strong> koldioxidhalterna i atmosfären toppnivåer, de högsta under människans historia.</p>
<p>Klotets programledare <strong>Niklas Zachrisson</strong> och producent <strong>Susanna Baltscheffsky</strong> är på plats vid Cop24 (det vill säga den 24:e konferensen för länderna som skrivit på FN:s klimatkonvention) i Katowice och rapporterar om händelseutvecklingen där med hjälp av gäster och delegater.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,FN:s,klimatmöte,i,kolets,hjärta]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5a099186-4c53-41e8-b0ba-6c1924e1a3e3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bara några få dagar återstår av FN:s klimatmöte i Katowice. Det är ont om tid för delegaterna att hinna ta de viktigaste besluten. Hur går det? Klotet rapporterar direkt från konferensen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/12/p1_klotet_20181212_1403_5c112e15.mp3" length="42741198" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Läckande vrak ett nytt hot mot havsmiljön]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>17 000 fartygsvrak ligger utspridda längs den svenska kusten. Många av dem är harmlösa, och har blivit populära både för havsdjur, fiskare och sportdykare - konstgjorda rev, med en spännande historia.</p>
<p><strong>Men det finns undantag</strong>. Av vraken som vi känner till bedöms runt 300 vara miljöfarliga, och ett trettiotal innebär en akut miljöfara, enligt Sjöfartsverket. Det handlar i många fall om vrak  som sänktes i slutet av andra världskriget så att fienden inte skulle kunna ta dem.</p>
<p><strong>Flera av fartygen</strong> hade stora mängder bunkerolja och kemiska stridsmedel ombord när de begravdes i havet. Allt sedan dess har de legat på havsbotten och långsamt rostat sönder, vilket ökar risken för att deras farliga last ska läcka ut i havsmiljön.</p>
<p><strong>Tidigare undersökninga</strong>r har funnit spår av arsenik i nordhavsräkor och havskräftor, som bedöms komma från vrak som läckt kemiska stridsmedel. Nu visar preliminära resultat i en ny studie från Chalmers Tekniska högskola att senapsgas har spridit sig längs havsbotten i ett område med många  vrak.</p>
<p><strong>Frågan är nu</strong> om det går att hantera dessa gamla synder – och om det ens är möjligt att sanera. </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1194453</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181205_1403_5c07e66c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 05 Dec 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>17 000 fartygsvrak ligger utspridda längs den svenska kusten. Många av dem är harmlösa, och har blivit populära både för havsdjur, fiskare och sportdykare - konstgjorda rev, med en spännande historia.</p>
<p><strong>Men det finns undantag</strong>. Av vraken som vi känner till bedöms runt 300 vara miljöfarliga, och ett trettiotal innebär en akut miljöfara, enligt Sjöfartsverket. Det handlar i många fall om vrak  som sänktes i slutet av andra världskriget så att fienden inte skulle kunna ta dem.</p>
<p><strong>Flera av fartygen</strong> hade stora mängder bunkerolja och kemiska stridsmedel ombord när de begravdes i havet. Allt sedan dess har de legat på havsbotten och långsamt rostat sönder, vilket ökar risken för att deras farliga last ska läcka ut i havsmiljön.</p>
<p><strong>Tidigare undersökninga</strong>r har funnit spår av arsenik i nordhavsräkor och havskräftor, som bedöms komma från vrak som läckt kemiska stridsmedel. Nu visar preliminära resultat i en ny studie från Chalmers Tekniska högskola att senapsgas har spridit sig längs havsbotten i ett område med många  vrak.</p>
<p><strong>Frågan är nu</strong> om det går att hantera dessa gamla synder – och om det ens är möjligt att sanera. </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Läckande,vrak,ett,nytt,hot,mot,havsmiljön]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f27dac26-2e5a-445c-9951-553f491816f5.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/12/p1_klotet_20181205_1403_5c07e66c.mp3" length="42701449" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur ska vi leva för att klara klimatkrisen?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Familjen Lundin Dahl har&nbsp;skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så&nbsp;konsumerar de inte heller prylar eller flygresor.</p>
<p>- Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin.</p>
<p><strong>Familjens val av livsstil</strong> stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att&nbsp;samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år.</p>
<p><strong>En annan grundprincip</strong> för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt.&nbsp;Forskningsprogrammet heter&nbsp;"Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande."</p>
<p><strong>Klotet besöker också</strong>&nbsp;Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren&nbsp; Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är&nbsp;några exempel.</p>
<p><strong>- Det är bra för</strong> miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela.</p>
<p><strong>Klotet ställer frågan</strong> vad som krävs för att ekonomisk tillväxt&nbsp;ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: <strong>Göran Finnveden</strong>, professor i miljöstrategisk analys och <strong>Åsa Svenfelt</strong>, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och <strong>John Hassler</strong>, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>
<p><a href="http://www.bortombnptillvaxt.se/2.21d4e98614280ba6d9e5c4.html#.W_-vH02Wy2Y" class="external-link" target="_blank" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1189983</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181128_1403_5bfeab41.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Nov 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Familjen Lundin Dahl har&nbsp;skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så&nbsp;konsumerar de inte heller prylar eller flygresor.</p>
<p>- Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin.</p>
<p><strong>Familjens val av livsstil</strong> stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att&nbsp;samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år.</p>
<p><strong>En annan grundprincip</strong> för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt.&nbsp;Forskningsprogrammet heter&nbsp;"Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande."</p>
<p><strong>Klotet besöker också</strong>&nbsp;Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren&nbsp; Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är&nbsp;några exempel.</p>
<p><strong>- Det är bra för</strong> miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela.</p>
<p><strong>Klotet ställer frågan</strong> vad som krävs för att ekonomisk tillväxt&nbsp;ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: <strong>Göran Finnveden</strong>, professor i miljöstrategisk analys och <strong>Åsa Svenfelt</strong>, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och <strong>John Hassler</strong>, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>
<p><a href="http://www.bortombnptillvaxt.se/2.21d4e98614280ba6d9e5c4.html#.W_-vH02Wy2Y" class="external-link" target="_blank" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"</a></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,ska,vi,leva,för,att,klara,klimatkrisen?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/134b4fb6-3381-4d09-b347-6f7582a775f9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/11/p1_klotet_20181128_1403_5bfeab41.mp3" length="42740700" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Den svenska solcellsboomen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin.</p>
<p><strong>Klotet är den här veckan</strong> i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller.</p>
<p><strong>Klotet är också</strong> utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll. </p>
<p><strong>Men trots det står solen</strong> fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent.</p>
<p><strong>En förklaring till</strong> den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg.</p>
<p>Medverkande experter är <strong>Björn Sandén,</strong> professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, <strong>Maria Abrahamsson</strong>, docent och solcellsforskare vid Chalmers och <strong>Rebecca Palmgren</strong>, Göteborgs energi.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1187443</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181121_1403_5bf572ee.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Nov 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin.</p>
<p><strong>Klotet är den här veckan</strong> i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller.</p>
<p><strong>Klotet är också</strong> utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll. </p>
<p><strong>Men trots det står solen</strong> fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent.</p>
<p><strong>En förklaring till</strong> den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg.</p>
<p>Medverkande experter är <strong>Björn Sandén,</strong> professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, <strong>Maria Abrahamsson</strong>, docent och solcellsforskare vid Chalmers och <strong>Rebecca Palmgren</strong>, Göteborgs energi.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Den,svenska,solcellsboomen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f88be921-f0a1-430c-9a1d-d87d51780da4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/11/p1_klotet_20181121_1403_5bf572ee.mp3" length="42721901" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Mangrovens återkomst]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Mangroveskogen skyddar de tropiska kusterna mot stormar, fungerar som yngelkammare åt många korallrevsfiskar och är rik på fisk och skaldjur. Och för många människor längs kusterna är mangrove nödvändig för att fånga mat och plocka ved till bränsle.</p>
<p><strong>Vid tsunamikatastrofen 2004</strong> visade det sig otäckt tydligt vilken skillnad en intakt mangrovevegetation kunde göra i form av skydd mot jättevågen.</p>
<p><strong>Men trycket på kusterna</strong> i tropiska områden är hårt. Hälften av mangroven har försvunnit på grund av storskaliga räkodlingar, bebyggelse, hotell och annan turism, vägar och liknande exploatering.</p>
<p><strong>Sri Lanka är det första</strong> landet i världen som har antagit en nationell räddningsplan för mangroven. Mangroveplanen kommer att få pris vid FN:s klimatmöte i Polen i december.</p>
<p><strong>Klotets reporter</strong> Björn Gunér har besökt planteringar tillsammans med Sunandha Kodikara som har doktorerat på mangroverestaurering. Han konstaterar att det behövs vetenskaplig expertis för att planteringarna ska ge resultat.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Madelene Ostwalds</strong>, som forskar om skog- och markanvändning vid Chalmers, och <strong>Max Troell</strong>, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm resilience center.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>
<p>Popvideo om att rädda mangroven på Sri Lanka</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1184610</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181114_1403_5bec211a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Nov 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Mangroveskogen skyddar de tropiska kusterna mot stormar, fungerar som yngelkammare åt många korallrevsfiskar och är rik på fisk och skaldjur. Och för många människor längs kusterna är mangrove nödvändig för att fånga mat och plocka ved till bränsle.</p>
<p><strong>Vid tsunamikatastrofen 2004</strong> visade det sig otäckt tydligt vilken skillnad en intakt mangrovevegetation kunde göra i form av skydd mot jättevågen.</p>
<p><strong>Men trycket på kusterna</strong> i tropiska områden är hårt. Hälften av mangroven har försvunnit på grund av storskaliga räkodlingar, bebyggelse, hotell och annan turism, vägar och liknande exploatering.</p>
<p><strong>Sri Lanka är det första</strong> landet i världen som har antagit en nationell räddningsplan för mangroven. Mangroveplanen kommer att få pris vid FN:s klimatmöte i Polen i december.</p>
<p><strong>Klotets reporter</strong> Björn Gunér har besökt planteringar tillsammans med Sunandha Kodikara som har doktorerat på mangroverestaurering. Han konstaterar att det behövs vetenskaplig expertis för att planteringarna ska ge resultat.</p>
<p>I programmet medverkar <strong>Madelene Ostwalds</strong>, som forskar om skog- och markanvändning vid Chalmers, och <strong>Max Troell</strong>, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm resilience center.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>
<p>Popvideo om att rädda mangroven på Sri Lanka</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Mangrovens,återkomst]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f8e6faa6-5855-41c7-9842-e4afe98f9369.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/11/p1_klotet_20181114_1403_5bec211a.mp3" length="42788335" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Naturen som verktyg i kampen mot klimatförändringar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften.</p>
<p><strong>Idag fångar</strong> den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd.</p>
<p><strong>Även jordbruket kan</strong> brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden.</p>
<p><strong>Klotet är ute i skogen</strong> och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC. </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1178493</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181107_1403_5be2fc8b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 07 Nov 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften.</p>
<p><strong>Idag fångar</strong> den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd.</p>
<p><strong>Även jordbruket kan</strong> brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden.</p>
<p><strong>Klotet är ute i skogen</strong> och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC. </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Naturen,som,verktyg,i,kampen,mot,klimatförändringar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/69223d93-beb4-49a2-906c-f95343538991.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/11/p1_klotet_20181107_1403_5be2fc8b.mp3" length="42741952" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Brasiliens nya president och miljön]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro. </p>
<p><strong>Brasilien är världens</strong> största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark. </p>
<p><strong>Brasiliens nye president</strong> Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet.</p>
<p><strong>Över hälften av Amazonas</strong> regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än.</p>
<p><strong>I Klotet medverkar</strong> professor <strong>Alexandre Antonelli</strong>, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och <strong>Mikael Román</strong>, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien.</p>
<p> </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1174823</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181031_1403_5bdc280b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 31 Oct 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro. </p>
<p><strong>Brasilien är världens</strong> största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark. </p>
<p><strong>Brasiliens nye president</strong> Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet.</p>
<p><strong>Över hälften av Amazonas</strong> regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än.</p>
<p><strong>I Klotet medverkar</strong> professor <strong>Alexandre Antonelli</strong>, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och <strong>Mikael Román</strong>, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien.</p>
<p> </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Brasiliens,nya,president,och,miljön]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/386a95d1-7532-48d3-a256-4a192d7a4ec6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/10/p1_klotet_20181031_1403_5bdc280b.mp3" length="42699862" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Det hållbara företaget – en utopi?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><strong>”Frossa i senaste nytt</strong> och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning.” Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet.</p>
<p><strong>Det finns 355 varuhus</strong> i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop?</p>
<p><strong>Preem är Sveriges största</strong> drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också ”grön bensin” som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga.</p>
<p><strong>Klotet besöker</strong> ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen? </p>
<p>I studion intervjuas <strong>Svenne Juncker</strong>, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, <strong>Nina Ekelund</strong>, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och <strong>Lisen Schultz</strong> hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1169066</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181024_1403_5bd08ec0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Oct 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p><strong>”Frossa i senaste nytt</strong> och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning.” Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet.</p>
<p><strong>Det finns 355 varuhus</strong> i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop?</p>
<p><strong>Preem är Sveriges största</strong> drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också ”grön bensin” som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga.</p>
<p><strong>Klotet besöker</strong> ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen? </p>
<p>I studion intervjuas <strong>Svenne Juncker</strong>, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, <strong>Nina Ekelund</strong>, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och <strong>Lisen Schultz</strong> hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Det,hållbara,företaget,en,utopi?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/99/5463387e-23d6-4307-8cef-c0e6726813ea.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/10/p1_klotet_20181024_1403_5bd08ec0.mp3" length="42701859" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kan Östersjövatten rädda bondens grödor?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt.</p>
<p><strong>Mattias Jonssons gård</strong> är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet.</p>
<p><strong>I projektet undersöks</strong> också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar – vilket leder till att övergödningen minskar.</p>
<p><strong>Går det att vattna</strong> grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna.</p>
<p>Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1164930</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181017_1403_5bc74e3d.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Oct 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt.</p>
<p><strong>Mattias Jonssons gård</strong> är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet.</p>
<p><strong>I projektet undersöks</strong> också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar – vilket leder till att övergödningen minskar.</p>
<p><strong>Går det att vattna</strong> grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna.</p>
<p>Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kan,Östersjövatten,rädda,bondens,grödor?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/406/7bfb834a-4162-48fa-a8b2-9450027e2069.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/10/p1_klotet_20181017_1403_5bc74e3d.mp3" length="42682229" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[En 1,5 grader varmare värld]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC.</p>
<p><strong>6 000 vetenskapliga artiklar</strong> är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit.</p>
<p><strong>Rapporten visar</strong> att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås – med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk.</p>
<p><strong>Utöver det måste</strong> även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion.</p>
<p><strong>En sådan radikal utsläppsminskning</strong> skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader – fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen.</p>
<p><strong>Klotet undersöker</strong> vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör <strong>Johan Kuylenstierna</strong>, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt <strong>Åsa Sjöström</strong> verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.</p>
<p><strong>Klotet besöker också</strong> forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1160973</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181010_1403_5bbe1302.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Oct 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC.</p>
<p><strong>6 000 vetenskapliga artiklar</strong> är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit.</p>
<p><strong>Rapporten visar</strong> att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås – med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk.</p>
<p><strong>Utöver det måste</strong> även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion.</p>
<p><strong>En sådan radikal utsläppsminskning</strong> skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader – fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen.</p>
<p><strong>Klotet undersöker</strong> vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör <strong>Johan Kuylenstierna</strong>, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt <strong>Åsa Sjöström</strong> verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.</p>
<p><strong>Klotet besöker också</strong> forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,En,1,5,grader,varmare,värld]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/0f8132e8-f6d9-4a3f-a934-6784e7d2c4e5.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/10/p1_klotet_20181010_1403_5bbe1302.mp3" length="42733662" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hårdare miljökrav på sjöfarten]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>För sjöfartsbranschen är den globala övergången till ett renare bränsle en stor omställning. Precis som flyget betalar sjöfarten inga skatter på sitt bränsle. I skandinaviska kustvatten och i delar av Nordsjön, samt Nordamerika, gäller redan nu hårdare krav på minskade svavelutsläpp, men snart kommer de att omfatta hela världens sjöfart.</p>
<p><strong>Nästan alla fartyg</strong> drivs idag med bunkerolja, som är en restprodukt från oljeindustrin. Men när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari år 2020 så är det slut med det. Då sänks gränsen för svavelutsläpp från dagens 3,5 procent till 0,5 procent.</p>
<p><strong>Enligt en studie</strong> kommer det under en femårsperiod att rädda 570 000 personer från att dö i förtid på grund av luftföroreningar. Svavel försurar dessutom hav och sjöar.</p>
<p><strong>De nya kraven</strong> sätter press på branschen att ta fram nya lösningar. Klotet har varit på den stora fartygsmässan SMM i Hamburg, där suget efter innovationer och ny teknik är större än någonsin.</p>
<p><strong>Klotet besöker också</strong> bygget av Norviks hamn, som ska erästta Frihamnen och hantera omlastning av 500 000 containrar per år när den är färdig.</p>
<p> </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1158345</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20181003_1403_5bb4d7cc.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Oct 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>För sjöfartsbranschen är den globala övergången till ett renare bränsle en stor omställning. Precis som flyget betalar sjöfarten inga skatter på sitt bränsle. I skandinaviska kustvatten och i delar av Nordsjön, samt Nordamerika, gäller redan nu hårdare krav på minskade svavelutsläpp, men snart kommer de att omfatta hela världens sjöfart.</p>
<p><strong>Nästan alla fartyg</strong> drivs idag med bunkerolja, som är en restprodukt från oljeindustrin. Men när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari år 2020 så är det slut med det. Då sänks gränsen för svavelutsläpp från dagens 3,5 procent till 0,5 procent.</p>
<p><strong>Enligt en studie</strong> kommer det under en femårsperiod att rädda 570 000 personer från att dö i förtid på grund av luftföroreningar. Svavel försurar dessutom hav och sjöar.</p>
<p><strong>De nya kraven</strong> sätter press på branschen att ta fram nya lösningar. Klotet har varit på den stora fartygsmässan SMM i Hamburg, där suget efter innovationer och ny teknik är större än någonsin.</p>
<p><strong>Klotet besöker också</strong> bygget av Norviks hamn, som ska erästta Frihamnen och hantera omlastning av 500 000 containrar per år när den är färdig.</p>
<p> </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hårdare,miljökrav,på,sjöfarten]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/341aea63-3c3f-4f97-b9dd-12cf388eab99.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/10/p1_klotet_20181003_1403_5bb4d7cc.mp3" length="42743329" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Striden om det tyska kolet  blossar upp ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I sex år har miljöaktivister bott i trädkojor för att rädda en uråldrig skog där ett stort brunkolsbrott ska utökas. Nu drabbar demonstranter och polis samman. Slaget om det tyska kolet är inte över. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Tysklands energiomställning - Energiewende - är omtalad världen över. Kärnkraften håller på att avvecklas, utbyggnaden av sol och vind har gått extremt snabbt tack vare långsiktiga subventioner. Och koldioxidutsläppen ska minska.</p>
<p><strong>Men trots Energiwende</strong> är Tyskland det land i världen som använder mest brunkol, det smutsigaste bränsle som finns. Och nu ser landet ut att missa sina utsläppsmål för både år 2020 och 2030. En kolkommission ska bestämma ett slutdatum för koleldning och hur slutdatumen ska nås. </p>
<p><strong>Men energi- och miljöekonomen</strong> professor <strong>Claudia Kemfert </strong>pekar på att skogsskövlingen är onödig eftersom kolet ändå inte kommer att kunna användas om Tyskland ska bidra till Parisavtalets mål om max två graders global uppvärmningen. Eftersom Tyskland idag har ett stort elöverskott så kan de äldsta och smutsigaste kolkraftverken stänga ner utan att riskera elförsörjningen, anser hon. </p>
<p><strong>Klotet är på plats</strong> i Hambacherskogen när polisen börjar riva trädkojorna så att energibolaget RWE ska kunna påbörja brytningen av brunkol. Och så försöker vi få svar på frågan om Tyskland kommer att lyckas med sin energiomställning.</p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1154456</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180926_1403_5bb1ee6a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Sep 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I sex år har miljöaktivister bott i trädkojor för att rädda en uråldrig skog där ett stort brunkolsbrott ska utökas. Nu drabbar demonstranter och polis samman. Slaget om det tyska kolet är inte över. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Tysklands energiomställning - Energiewende - är omtalad världen över. Kärnkraften håller på att avvecklas, utbyggnaden av sol och vind har gått extremt snabbt tack vare långsiktiga subventioner. Och koldioxidutsläppen ska minska.</p>
<p><strong>Men trots Energiwende</strong> är Tyskland det land i världen som använder mest brunkol, det smutsigaste bränsle som finns. Och nu ser landet ut att missa sina utsläppsmål för både år 2020 och 2030. En kolkommission ska bestämma ett slutdatum för koleldning och hur slutdatumen ska nås. </p>
<p><strong>Men energi- och miljöekonomen</strong> professor <strong>Claudia Kemfert </strong>pekar på att skogsskövlingen är onödig eftersom kolet ändå inte kommer att kunna användas om Tyskland ska bidra till Parisavtalets mål om max två graders global uppvärmningen. Eftersom Tyskland idag har ett stort elöverskott så kan de äldsta och smutsigaste kolkraftverken stänga ner utan att riskera elförsörjningen, anser hon. </p>
<p><strong>Klotet är på plats</strong> i Hambacherskogen när polisen börjar riva trädkojorna så att energibolaget RWE ska kunna påbörja brytningen av brunkol. Och så försöker vi få svar på frågan om Tyskland kommer att lyckas med sin energiomställning.</p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Striden,om,det,tyska,kolet,blossar,upp]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7236b17e-f8c5-4d1a-9cd2-f5fc7ac7e43d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I sex år har miljöaktivister bott i trädkojor för att rädda en uråldrig skog där ett stort brunkolsbrott ska utökas. Nu drabbar demonstranter och polis samman. Slaget om det tyska kolet är inte över. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/09/p1_klotet_20180926_1403_5bb1ee6a.mp3" length="42802684" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vad kan jag göra åt klimatet?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll?</p>
<p><strong>Allt som oftast</strong> är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen.</p>
<p><strong>Är det klimatsmarta livet</strong> en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras.</p>
<p><strong>Miljöpsykolog och</strong> docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1148682</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180919_1403_5ba26436.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Sep 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll?</p>
<p><strong>Allt som oftast</strong> är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen.</p>
<p><strong>Är det klimatsmarta livet</strong> en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras.</p>
<p><strong>Miljöpsykolog och</strong> docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vad,kan,jag,göra,åt,klimatet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8ca4267f-cedd-498f-8bea-1eea8523922f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/09/p1_klotet_20180919_1403_5ba26436.mp3" length="42761284" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur mår fiskarna i Östersjön?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?</p>
<p><strong>En annan fråga</strong> som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?</p>
<p><strong>Det här är några</strong> av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.</p>
<p><strong>Medverkar gör</strong> Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,</p>
<p>I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst?</p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1144250</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180912_1403_5b992986.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Sep 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen?</p>
<p><strong>En annan fråga</strong> som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten?</p>
<p><strong>Det här är några</strong> av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program.</p>
<p><strong>Medverkar gör</strong> Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm,</p>
<p>I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst?</p>
<p>Programledare: Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,mår,fiskarna,i,Östersjön?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/114/bc572140-e388-4972-a928-92d117dfc528.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.  ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/09/p1_klotet_20180912_1403_5b992986.mp3" length="42711800" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[När vattnet tar slut]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna.</p>
<p><strong>Bilden av klimatförändringar</strong> visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till.</p>
<p><strong>Behovet av nya metoder</strong> för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål.</p>
<p><strong>Och det är inte bara</strong> lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde.</p>
<p>I veckans Klotet intervjuas bland annat <strong>Donald Blackmore</strong>, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och <strong>Stefan Uhlenbrook</strong>, chef för FN’s World Water Assessment Programme.</p>
<p>Experter i studion är <strong>Jens Berggren</strong> vid Swedish International Water Institute och <strong>Jennie Barron</strong>, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU. </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1142804</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180905_1403_5b8fee1f.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 05 Sep 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna.</p>
<p><strong>Bilden av klimatförändringar</strong> visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till.</p>
<p><strong>Behovet av nya metoder</strong> för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål.</p>
<p><strong>Och det är inte bara</strong> lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde.</p>
<p>I veckans Klotet intervjuas bland annat <strong>Donald Blackmore</strong>, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och <strong>Stefan Uhlenbrook</strong>, chef för FN’s World Water Assessment Programme.</p>
<p>Experter i studion är <strong>Jens Berggren</strong> vid Swedish International Water Institute och <strong>Jennie Barron</strong>, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU. </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,När,vattnet,tar,slut]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/94/bbe806d0-6ffa-4b43-afe5-8de959f7888c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/09/p1_klotet_20180905_1403_5b8fee1f.mp3" length="42727385" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Här är partiernas viktigaste klimatförslag]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Genom att de bara får välja ett enda förslag visar det varje partis viktigaste prioritering. Vi möter partiernass klimatpolitiska talespersoner på en plats som hen själv har valt och som illustrerar partiets klimatpolitik.</p>
<p><strong>Varje förslag diskuteras</strong> av två klimatforskare, <strong>Anna Rutgersson</strong>, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och <strong>Kevin Noone</strong>, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.</p>
<p><strong>Experterna kommer också</strong> att ge ”klimatpoäng” från 1 till 5, efter hur stor effekt förslaget har på klimatet.</p>
<p>De miljöpolitiska talespersonerna som intervjuas i programmet är:</p>
<p><strong>Maria Malmer Stenergard</strong> - Moderaterna. <strong>Lars Tysklind</strong> - Liberalerna, <strong>Rickard Nordin</strong> -Centerpartiet, <strong>Lars Thunberg</strong> - Kristdemokraterna, <strong>Isabella Lövin</strong> - Miljöpartiet, <strong>Åsa Westlund</strong> - Socialdemokraterna, <strong>Jens Holm</strong> – Vänsterpartiet, <strong>Martin Kinnunen</strong> - Sverigedemokraterna.</p>
<p> </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1140806</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180829_1403_5b868090.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Aug 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Genom att de bara får välja ett enda förslag visar det varje partis viktigaste prioritering. Vi möter partiernass klimatpolitiska talespersoner på en plats som hen själv har valt och som illustrerar partiets klimatpolitik.</p>
<p><strong>Varje förslag diskuteras</strong> av två klimatforskare, <strong>Anna Rutgersson</strong>, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och <strong>Kevin Noone</strong>, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.</p>
<p><strong>Experterna kommer också</strong> att ge ”klimatpoäng” från 1 till 5, efter hur stor effekt förslaget har på klimatet.</p>
<p>De miljöpolitiska talespersonerna som intervjuas i programmet är:</p>
<p><strong>Maria Malmer Stenergard</strong> - Moderaterna. <strong>Lars Tysklind</strong> - Liberalerna, <strong>Rickard Nordin</strong> -Centerpartiet, <strong>Lars Thunberg</strong> - Kristdemokraterna, <strong>Isabella Lövin</strong> - Miljöpartiet, <strong>Åsa Westlund</strong> - Socialdemokraterna, <strong>Jens Holm</strong> – Vänsterpartiet, <strong>Martin Kinnunen</strong> - Sverigedemokraterna.</p>
<p> </p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Här,är,partiernas,viktigaste,klimatförslag]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c552207e-42f2-4318-ab91-246a46bb3aaf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/08/p1_klotet_20180829_1403_5b868090.mp3" length="42832735" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hetta, bränder och klimatångest]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen.</p>
<p><strong>Detta nya forskningsområde</strong> kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse.</p>
<p><strong>Med hjälp av avancerade beräkningar</strong> kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet.</p>
<p><strong>Veckans Klotet</strong> berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder?</p>
<p><strong>Vi åker till ett</strong> av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar.</p>
<p>Det är <strong>Erik Kjellström</strong>, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, <strong>Stefan Silfverblad</strong>, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och <strong>Kirsti Jylhä,</strong> forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet.</p>
<p>Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar <strong>Gia Destouni</strong>, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1133245</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180822_1403_5b7d7e66.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Aug 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen.</p>
<p><strong>Detta nya forskningsområde</strong> kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse.</p>
<p><strong>Med hjälp av avancerade beräkningar</strong> kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet.</p>
<p><strong>Veckans Klotet</strong> berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder?</p>
<p><strong>Vi åker till ett</strong> av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar.</p>
<p>Det är <strong>Erik Kjellström</strong>, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, <strong>Stefan Silfverblad</strong>, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och <strong>Kirsti Jylhä,</strong> forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet.</p>
<p>Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar <strong>Gia Destouni</strong>, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hetta,,bränder,och,klimatångest]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6a9c9f3d-2569-4d5d-bac1-0b3cfe75cfdf.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/08/p1_klotet_20180822_1403_5b7d7e66.mp3" length="42741620" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Övertro på att fånga in koldioxid, enligt experter (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska.</p>
<p><strong>I en ny rapport</strong> från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs.</p>
<p><strong>Det innebär inte</strong> att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol.</p>
<p><strong>Men hur går det</strong> med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.   </p>
<p><strong>Klotet undersöker också</strong> hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>
<p>Programmet är en repris från 21 februari</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1116296</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180819_1000_5b339d4e.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 19 Aug 2018 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska.</p>
<p><strong>I en ny rapport</strong> från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs.</p>
<p><strong>Det innebär inte</strong> att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol.</p>
<p><strong>Men hur går det</strong> med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.   </p>
<p><strong>Klotet undersöker också</strong> hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>
<p>Programmet är en repris från 21 februari</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Övertro,på,att,fånga,in,koldioxid,,enligt,experter,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6cab73fc-5a64-4559-97d5-4f53b390326b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:41</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/08/p1_klotet_20180819_1000_5b339d4e.mp3" length="42926361" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alla vill ha biobränslen - men vad tål skogen? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot -  samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem.</p>
<p><strong>Det finns också en fara</strong> för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning.</p>
<p><strong>Klotet besöker</strong> ett hygge tillsammans med <strong>Johnny de Jong</strong>, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved.  Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden.</p>
<p><strong>Vid Kastets sågverk</strong> i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver <strong>Charlotta Thedéen,</strong> hållbarhetsdirektör vid Setra. </p>
<p>I studion diskuterar <strong>Jan Terstad</strong> vid Naturskyddsföreningen och <strong>Olof Johansson,</strong> skogspolitisk chef vid Sveaskog, hur mycket uttag för biobränsle skogen tål.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 25 april.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1116295</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180812_1000_5b339bf5.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 12 Aug 2018 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot -  samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem.</p>
<p><strong>Det finns också en fara</strong> för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning.</p>
<p><strong>Klotet besöker</strong> ett hygge tillsammans med <strong>Johnny de Jong</strong>, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved.  Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden.</p>
<p><strong>Vid Kastets sågverk</strong> i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver <strong>Charlotta Thedéen,</strong> hållbarhetsdirektör vid Setra. </p>
<p>I studion diskuterar <strong>Jan Terstad</strong> vid Naturskyddsföreningen och <strong>Olof Johansson,</strong> skogspolitisk chef vid Sveaskog, hur mycket uttag för biobränsle skogen tål.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 25 april.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Alla,vill,ha,biobränslen,men,vad,tål,skogen?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/eefaa4d8-b962-48f3-b9d7-a616ae05347f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/08/p1_klotet_20180812_1000_5b339bf5.mp3" length="42685199" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Rally i bilhallen – men vem tänker på klimatet? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar.</p>
<p><strong>Och i Sverige ska</strong> koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige.</p>
<p><strong>Även andelen miljöbilar</strong> ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket.</p>
<p><strong>Klotet frågar</strong> <strong>Svante Axelsson</strong>, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och <strong>Jessica Alenius</strong>, vice vd för Bil Sweden, samt <strong>Frances Sprei</strong> som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 14 mars.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1116293</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180805_1000_5b339b2c.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 05 Aug 2018 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar.</p>
<p><strong>Och i Sverige ska</strong> koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige.</p>
<p><strong>Även andelen miljöbilar</strong> ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket.</p>
<p><strong>Klotet frågar</strong> <strong>Svante Axelsson</strong>, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och <strong>Jessica Alenius</strong>, vice vd för Bil Sweden, samt <strong>Frances Sprei</strong> som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 14 mars.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Rally,i,bilhallen,men,vem,tänker,på,klimatet?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7018b16b-9b6f-459f-9e08-703e377e32fb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/08/p1_klotet_20180805_1000_5b339b2c.mp3" length="42835246" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Forskare: Vetenskapen hinner inte med i Arktis. (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen.</p>
<p><strong>Och medan gräset</strong> gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard.</p>
<p><strong>Även havsisen i Arktis</strong> ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel.</p>
<p><strong>– Nu är isen tunnare</strong> och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack.</p>
<p><strong>Nyligen kom forskningsrapporter</strong> som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor <strong>Veijo Pohjola, </strong>Uppsala universitet, samt <strong>Johan Nilsson</strong>, professor i oceanografi vid Stockholms universitet.</p>
<p>Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm <strong>Anders Wijkman</strong>. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 18 april.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1117643</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180729_1800_5b505b9f.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 29 Jul 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen.</p>
<p><strong>Och medan gräset</strong> gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard.</p>
<p><strong>Även havsisen i Arktis</strong> ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel.</p>
<p><strong>– Nu är isen tunnare</strong> och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack.</p>
<p><strong>Nyligen kom forskningsrapporter</strong> som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor <strong>Veijo Pohjola, </strong>Uppsala universitet, samt <strong>Johan Nilsson</strong>, professor i oceanografi vid Stockholms universitet.</p>
<p>Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm <strong>Anders Wijkman</strong>. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 18 april.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Forskare:,Vetenskapen,hinner,inte,med,i,Arktis.,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5c12d909-5604-4dc6-a79c-db3a76751652.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/07/p1_klotet_20180729_1800_5b505b9f.mp3" length="42742475" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Gott vid grillen med rent miljösamvete (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p class="call-to-action th-bg-color-light"><em>Observera att programmet spelades in tidigare i år innan&nbsp;torka&nbsp;och bränder bröt ut.&nbsp;I nuläget råder eldningsförbud i hela landet. Se respektive länsstyrelse för mer information.</em></p>
<p>Klotet tänder grillen och har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön.</p>
<p><strong>Bland annat kommer vi</strong> att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.&nbsp;</p>
<p><strong>Vi håller till</strong> på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där.</p>
<p><strong>Hur&nbsp;ska jag välja</strong> som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur?</p>
<p><strong>Miljötänkandet syns</strong> även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de?</p>
<p><strong>De som guidar</strong> vid grillen är: <strong>Ulrika Brydling</strong>, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog,&nbsp;<strong>Pernilla Tidåker</strong>, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, <strong>Max Troell </strong>systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och&nbsp;<strong>Karsten Thurfjell</strong> vid Sveriges Radios kulturredaktion&nbsp;som också är&nbsp;mat- och vinskribent.</p>
<p><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6980808" target="_self">Ulrika Brydlings meny, recept samt dryckesförslagen hittar du här</a>.</p>
<p>Programledare är&nbsp;Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programmet är en repris från den 20 juni.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1115460</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180722_1800_5b320fb5.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 22 Jul 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p class="call-to-action th-bg-color-light"><em>Observera att programmet spelades in tidigare i år innan&nbsp;torka&nbsp;och bränder bröt ut.&nbsp;I nuläget råder eldningsförbud i hela landet. Se respektive länsstyrelse för mer information.</em></p>
<p>Klotet tänder grillen och har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön.</p>
<p><strong>Bland annat kommer vi</strong> att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.&nbsp;</p>
<p><strong>Vi håller till</strong> på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där.</p>
<p><strong>Hur&nbsp;ska jag välja</strong> som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur?</p>
<p><strong>Miljötänkandet syns</strong> även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de?</p>
<p><strong>De som guidar</strong> vid grillen är: <strong>Ulrika Brydling</strong>, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog,&nbsp;<strong>Pernilla Tidåker</strong>, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, <strong>Max Troell </strong>systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och&nbsp;<strong>Karsten Thurfjell</strong> vid Sveriges Radios kulturredaktion&nbsp;som också är&nbsp;mat- och vinskribent.</p>
<p><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6980808" target="_self">Ulrika Brydlings meny, recept samt dryckesförslagen hittar du här</a>.</p>
<p>Programledare är&nbsp;Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programmet är en repris från den 20 juni.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Gott,vid,grillen,med,rent,miljösamvete,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3259c97b-b6a7-40a1-bfb0-d3b81eb04d3a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/07/p1_klotet_20180722_1800_5b320fb5.mp3" length="42806365" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt.</p>
<p><strong>Växterna odlas</strong> i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna  staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling.</p>
<p><strong>Klotets reporter Björn Gunér</strong> har varit i Holland och besökt forskaren <strong>Leo Marcelis</strong>, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet. </p>
<p><strong>I slutet bjuder vi på</strong> en intervju som inte har sänts i Klotet förut. Det är en av påven Franciskus vetenskapliga rådgivare, <strong>Ram Ramanathan</strong>, som är professor i klimatvetenskap vid University of California, och var den som fick påven att börja ta upp klimathotet i sina tal. </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 17 januari.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1115398</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180715_1800_5b312106.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 15 Jul 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt.</p>
<p><strong>Växterna odlas</strong> i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna  staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling.</p>
<p><strong>Klotets reporter Björn Gunér</strong> har varit i Holland och besökt forskaren <strong>Leo Marcelis</strong>, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet. </p>
<p><strong>I slutet bjuder vi på</strong> en intervju som inte har sänts i Klotet förut. Det är en av påven Franciskus vetenskapliga rådgivare, <strong>Ram Ramanathan</strong>, som är professor i klimatvetenskap vid University of California, och var den som fick påven att börja ta upp klimathotet i sina tal. </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 17 januari.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Stadsodling,med,led-lampor,hajp,eller,framtiden?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/65b770b2-2f30-4fc2-a51f-f6d5bcbc8041.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/07/p1_klotet_20180715_1800_5b312106.mp3" length="42890865" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ingen rädder för vargen här? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar.</p>
<p><strong>Men det finns också</strong> nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer.</p>
<p><strong>I rovdjurens spår</strong> växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.</p>
<p><strong>I Klotets andra program</strong> om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.</p>
<p> Rovdjurens återkomst - del två</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från 28 mars.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1114905</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180708_1800_5b30ce59.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 08 Jul 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar.</p>
<p><strong>Men det finns också</strong> nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer.</p>
<p><strong>I rovdjurens spår</strong> växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.</p>
<p><strong>I Klotets andra program</strong> om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.</p>
<p> Rovdjurens återkomst - del två</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från 28 mars.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ingen,rädder,för,vargen,här?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c4865cc9-4009-4545-b2c5-f8a925fe2753.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/07/p1_klotet_20180708_1800_5b30ce59.mp3" length="42849445" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Rovdjurens återkomst (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut.</p>
<p><strong>Samtidigt har järven</strong> vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar.</p>
<p><strong>Därför startar nu</strong> ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen.</p>
<p><strong>Klotets Niklas Zachrisson</strong> var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra.</p>
<p><strong>Projektledaren Håkan Sand</strong> vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns.</p>
<p>Det här är första programmet av två om  rovdjurens återkomst i Sverige.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 21 mars.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1114831</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180701_1800_5b30c414.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 01 Jul 2018 16:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut.</p>
<p><strong>Samtidigt har järven</strong> vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar.</p>
<p><strong>Därför startar nu</strong> ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen.</p>
<p><strong>Klotets Niklas Zachrisson</strong> var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra.</p>
<p><strong>Projektledaren Håkan Sand</strong> vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns.</p>
<p>Det här är första programmet av två om  rovdjurens återkomst i Sverige.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 21 mars.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Rovdjurens,återkomst,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3c182cb0-83a9-4c86-9adf-7b3cc9b97a22.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/07/p1_klotet_20180701_1800_5b30c414.mp3" length="42849083" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Gott vid grillen med rent miljösamvete]]></title>
      <description><![CDATA[<p>På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet avslutar vårsäsongen med att tända grillen och tillaga något riktigt gott. Vi har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön.</p>
<p><strong>Bland annat kommer vi</strong> att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna. </p>
<p><strong>Vi håller till</strong> på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där.</p>
<p><strong>Hur ska jag välja</strong> som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur?</p>
<p><strong>Miljötänkandet syns</strong> även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de?</p>
<p><strong>De som guidar</strong> vid grillen är: <strong>Ulrika Brydling</strong>, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, <strong>Pernilla Tidåker</strong>, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, <strong>Max Troell </strong>systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och <strong>Karsten Thurfjell</strong> vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1094213</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180620_1403_5b2a5590.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Jun 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet avslutar vårsäsongen med att tända grillen och tillaga något riktigt gott. Vi har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön.</p>
<p><strong>Bland annat kommer vi</strong> att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna. </p>
<p><strong>Vi håller till</strong> på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där.</p>
<p><strong>Hur ska jag välja</strong> som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur?</p>
<p><strong>Miljötänkandet syns</strong> även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de?</p>
<p><strong>De som guidar</strong> vid grillen är: <strong>Ulrika Brydling</strong>, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, <strong>Pernilla Tidåker</strong>, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, <strong>Max Troell </strong>systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och <strong>Karsten Thurfjell</strong> vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent.</p>
<p>Programledare är Niklas Zachrisson.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Gott,vid,grillen,med,rent,miljösamvete]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3259c97b-b6a7-40a1-bfb0-d3b81eb04d3a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/06/p1_klotet_20180620_1403_5b2a5590.mp3" length="42805939" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Den gröna omställningen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Omställningen till ett fossilfritt Sverige är på gång, men blir vi ett land utan koldioxidutsläpp till år 2045? Det diskuterar Isabella Lövin (MP) och Rickard Nordin (C) i Klotets valprogram. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>&nbsp;</p>
<p>Elbilarna slår försäljningsrekord, industrin forskar för fullt&nbsp;för att hitta koldioxidfria produktionsmetoder och på svenska lantbruk klurar bönderna på hur deras verksamhet kan bli mer klimatsmart.&nbsp;</p>
<p><strong>Vad vill Centern och Miljöpartiet</strong> göra för att öka takten om de får makten efter valet i höst?<br>Vad är de överens om och var skiljer sig deras politik åt som mest?&nbsp;</p>
<p><strong>I tre Vetandets Värld-program</strong> har Klotetredaktionen belyst de tre sektorer som står för de största koldioxidutsläppen i Sverige: Transporterna, industrin och jordbruket.&nbsp;</p>
<p><strong>De två partier</strong> som&nbsp;medverkar i denna del av Vetenskapsradions fyra valsatsningar är&nbsp;Centerpartiet och Miljöpartiet. Med i studion finns också Kevin Noone,&nbsp;professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.</p>
<p>Lyssna också gärna på Vetenskapsredaktionens tidigare diskussioner: Den mellan&nbsp;<strong>(<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1041092?programid=415" target="_self">S) och (L) som&nbsp;gällde skolan</a></strong>&nbsp;, den mellan<strong> (M) </strong>och<strong> (V) </strong>om<strong> s<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1056427?programid=415" target="_self">tressen i arbetslivet</a></strong>&nbsp;och den mellan <strong><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1072875?programid=415" target="_self">(KD) och (SD) om åldrandet</a>.</strong></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1089618</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180613_1403_5b2119f2.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Jun 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Omställningen till ett fossilfritt Sverige är på gång, men blir vi ett land utan koldioxidutsläpp till år 2045? Det diskuterar Isabella Lövin (MP) och Rickard Nordin (C) i Klotets valprogram. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>&nbsp;</p>
<p>Elbilarna slår försäljningsrekord, industrin forskar för fullt&nbsp;för att hitta koldioxidfria produktionsmetoder och på svenska lantbruk klurar bönderna på hur deras verksamhet kan bli mer klimatsmart.&nbsp;</p>
<p><strong>Vad vill Centern och Miljöpartiet</strong> göra för att öka takten om de får makten efter valet i höst?<br>Vad är de överens om och var skiljer sig deras politik åt som mest?&nbsp;</p>
<p><strong>I tre Vetandets Värld-program</strong> har Klotetredaktionen belyst de tre sektorer som står för de största koldioxidutsläppen i Sverige: Transporterna, industrin och jordbruket.&nbsp;</p>
<p><strong>De två partier</strong> som&nbsp;medverkar i denna del av Vetenskapsradions fyra valsatsningar är&nbsp;Centerpartiet och Miljöpartiet. Med i studion finns också Kevin Noone,&nbsp;professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.</p>
<p>Lyssna också gärna på Vetenskapsredaktionens tidigare diskussioner: Den mellan&nbsp;<strong>(<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1041092?programid=415" target="_self">S) och (L) som&nbsp;gällde skolan</a></strong>&nbsp;, den mellan<strong> (M) </strong>och<strong> (V) </strong>om<strong> s<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1056427?programid=415" target="_self">tressen i arbetslivet</a></strong>&nbsp;och den mellan <strong><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1072875?programid=415" target="_self">(KD) och (SD) om åldrandet</a>.</strong></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Den,gröna,omställningen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2f869b14-d37c-40cf-84f9-716fe0288bfa.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Omställningen till ett fossilfritt Sverige är på gång, men blir vi ett land utan koldioxidutsläpp till år 2045? Det diskuterar Isabella Lövin (MP) och Rickard Nordin (C) i Klotets valprogram. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/06/p1_klotet_20180613_1403_5b2119f2.mp3" length="42725309" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kampen mot plasten och regnskog räddas med stetoskop ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Veckans Klotet uppmärksammar kampen mot plastskräpet. Och så återsänder vi temat om ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning kunnat stoppas i utbyte mot billig sjukvård. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Klotet är delvis en återutsändning av ett program om hur orangutanger på Borneo har kunnat räddas när lokalbefolkningen fått tillgång till sjukvård.</p>
<p><strong>Men vi börjar med</strong> att uppmärksamma FN:s världsmiljödag den 5 juni, i år med kampen mot plastföroreningarna i fokus. I ett reportage står Niklas Zachrisson på en strand och betraktar skräpet tillsammans med Johanna Ragnertz, vd för organisationen Håll Sverige Rent. </p>
<p><strong>På Borneo har</strong> den indonesiska ideella organisationen ASRI byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd.</p>
<p><strong>Förutom att avverkningarna</strong> har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång.</p>
<p><strong>Dessutom köper ASRI</strong> som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning.</p>
<p>ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”.</p>
<p>Programmet är delvis en repris från den 7/2 2018.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1086624</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180606_1403_5b16b381.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Jun 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Veckans Klotet uppmärksammar kampen mot plastskräpet. Och så återsänder vi temat om ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning kunnat stoppas i utbyte mot billig sjukvård. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Klotet är delvis en återutsändning av ett program om hur orangutanger på Borneo har kunnat räddas när lokalbefolkningen fått tillgång till sjukvård.</p>
<p><strong>Men vi börjar med</strong> att uppmärksamma FN:s världsmiljödag den 5 juni, i år med kampen mot plastföroreningarna i fokus. I ett reportage står Niklas Zachrisson på en strand och betraktar skräpet tillsammans med Johanna Ragnertz, vd för organisationen Håll Sverige Rent. </p>
<p><strong>På Borneo har</strong> den indonesiska ideella organisationen ASRI byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd.</p>
<p><strong>Förutom att avverkningarna</strong> har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång.</p>
<p><strong>Dessutom köper ASRI</strong> som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning.</p>
<p>ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”.</p>
<p>Programmet är delvis en repris från den 7/2 2018.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kampen,mot,plasten,och,regnskog,räddas,med,stetoskop]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/39559eaf-b30f-4570-aafd-c90cdbda5cf8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Veckans Klotet uppmärksammar kampen mot plastskräpet. Och så återsänder vi temat om ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning kunnat stoppas i utbyte mot billig sjukvård. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/06/p1_klotet_20180606_1403_5b16b381.mp3" length="42708659" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så kan finansmarknaden sätta fart på den gröna omställningen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>&nbsp;</p>
<p>Det krävs stora summor pengar för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader behövs, enligt vissa beräkningar, mer än 90&nbsp;000 miljarder dollar till år 2030.</p>
<p><strong>Stora investerare</strong> som försäkringsbolag och pensionsfonder har gott om pengar att placera, och&nbsp;letar efter tillförlitliga investeringsobjekt. Därför har intresset för gröna obligationer vuxit snabbt de senaste åren.</p>
<p><strong>Genom att</strong> ge ut gröna obligationer kan exempelvis företag eller kommuner få in kapital till större miljöprojekt.</p>
<p><strong>Nu har frågan</strong> om även stater ska ge ut gröna obligationer tagit fart. Hittills har Polen och Frankrike emitterat statliga obligationer. I början av året lämnades en utredning om även Sverige ska göra samma sak. Utredningen har remissbehandlats under våren men inget beslut har fattats. Och det finns kritik mot statliga obligationer.</p>
<p><strong>I Klotet medverkar</strong> bland andra finansmarknadsminister <strong>Per Bolund</strong>, <strong>Mats Andersson,</strong> fd VD för Fjärde AP-fonden och regeringens utredare, <strong>Thomas Sterner,</strong> professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och <strong>Cecilia Repinski,</strong> grundare av&nbsp;Stockholm Green Digital Finance.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Lyssningstips:</p>
<p><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/940759?programid=3345" target="_self">Klotet: Att göra gröna pengar.</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1083371</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180530_1403_5b0ebce0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 30 May 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>&nbsp;</p>
<p>Det krävs stora summor pengar för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader behövs, enligt vissa beräkningar, mer än 90&nbsp;000 miljarder dollar till år 2030.</p>
<p><strong>Stora investerare</strong> som försäkringsbolag och pensionsfonder har gott om pengar att placera, och&nbsp;letar efter tillförlitliga investeringsobjekt. Därför har intresset för gröna obligationer vuxit snabbt de senaste åren.</p>
<p><strong>Genom att</strong> ge ut gröna obligationer kan exempelvis företag eller kommuner få in kapital till större miljöprojekt.</p>
<p><strong>Nu har frågan</strong> om även stater ska ge ut gröna obligationer tagit fart. Hittills har Polen och Frankrike emitterat statliga obligationer. I början av året lämnades en utredning om även Sverige ska göra samma sak. Utredningen har remissbehandlats under våren men inget beslut har fattats. Och det finns kritik mot statliga obligationer.</p>
<p><strong>I Klotet medverkar</strong> bland andra finansmarknadsminister <strong>Per Bolund</strong>, <strong>Mats Andersson,</strong> fd VD för Fjärde AP-fonden och regeringens utredare, <strong>Thomas Sterner,</strong> professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och <strong>Cecilia Repinski,</strong> grundare av&nbsp;Stockholm Green Digital Finance.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Lyssningstips:</p>
<p><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/940759?programid=3345" target="_self">Klotet: Att göra gröna pengar.</a></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,kan,finansmarknaden,sätta,fart,på,den,gröna,omställningen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/aedaf851-d93c-428d-977c-17ea1f930819.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/05/p1_klotet_20180530_1403_5b0ebce0.mp3" length="42716972" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vid flygplatsen kan biologisk enfald bli mångfald]]></title>
      <description><![CDATA[<p>På gräsytorna kring Arlanda flygplats stortrivs fältgentianan - en av Sveriges rödlistade växter. Liknande "överblivna" marker kan bli ett paradis för hotade växter och insekter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I höstas kom en omskakande forskarrapport om att flygande insekter, som bin och getingar, i Tyskland har minskat med upp till 75 procent de senaste decennierna.</p>
<p><strong>Och på franska</strong> landsbygden har vissa småfåglar halverats i antal på bara några decennier, sannolikt på grund av insektsbekämpning i jordbruket, enligt en annan forskarrapport.</p>
<p><strong>Bland Sveriges rödlistade </strong>arter finns de flesta i skogs- eller jordbrukslandskapen, där markanvändningen har ändrats när brukningsmetoderna blir allt mer effektiva.</p>
<p><strong>Många ängar</strong> och hagmarker växer också igen, och även det gör tillvaron tuff för olika insekter och växter. </p>
<p><strong>Men det finns</strong> stora arealer naturmark som kan användas för att hjälpa de hotade arterna på traven. Klotet botaniserar längs en hårt trafikerad väg utanför Uppsala för att se hur sällsynta arter får en fristad där. Och vi undersöker gräsytorna kring Arlanda flygplats där hotade ängsväxter frodas.</p>
<p>I programmet medverkar professor <strong>Ulf Gärdenfors</strong>, chef för Artdatabanken, <strong>Rebecka Le Moine</strong>, biolog och utnämnd till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden, insektsforskare och professor <strong>Riccardo Bommarco</strong>, Sverige Lantbruksuniversitet samt <strong>Erik Öckinger</strong> vid Sveriges Lantbruksuniversitet.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1078090</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180523_1403_5b058a05.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 May 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>På gräsytorna kring Arlanda flygplats stortrivs fältgentianan - en av Sveriges rödlistade växter. Liknande "överblivna" marker kan bli ett paradis för hotade växter och insekter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I höstas kom en omskakande forskarrapport om att flygande insekter, som bin och getingar, i Tyskland har minskat med upp till 75 procent de senaste decennierna.</p>
<p><strong>Och på franska</strong> landsbygden har vissa småfåglar halverats i antal på bara några decennier, sannolikt på grund av insektsbekämpning i jordbruket, enligt en annan forskarrapport.</p>
<p><strong>Bland Sveriges rödlistade </strong>arter finns de flesta i skogs- eller jordbrukslandskapen, där markanvändningen har ändrats när brukningsmetoderna blir allt mer effektiva.</p>
<p><strong>Många ängar</strong> och hagmarker växer också igen, och även det gör tillvaron tuff för olika insekter och växter. </p>
<p><strong>Men det finns</strong> stora arealer naturmark som kan användas för att hjälpa de hotade arterna på traven. Klotet botaniserar längs en hårt trafikerad väg utanför Uppsala för att se hur sällsynta arter får en fristad där. Och vi undersöker gräsytorna kring Arlanda flygplats där hotade ängsväxter frodas.</p>
<p>I programmet medverkar professor <strong>Ulf Gärdenfors</strong>, chef för Artdatabanken, <strong>Rebecka Le Moine</strong>, biolog och utnämnd till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden, insektsforskare och professor <strong>Riccardo Bommarco</strong>, Sverige Lantbruksuniversitet samt <strong>Erik Öckinger</strong> vid Sveriges Lantbruksuniversitet.</p>
<p>Programledare är <strong>Marie-Louise Kristola</strong>.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vid,flygplatsen,kan,biologisk,enfald,bli,mångfald]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/448b629d-8ca7-47b7-8573-abc19001f74d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[På gräsytorna kring Arlanda flygplats stortrivs fältgentianan - en av Sveriges rödlistade växter. Liknande "överblivna" marker kan bli ett paradis för hotade växter och insekter.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/05/p1_klotet_20180523_1403_5b058a05.mp3" length="42608723" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Risk för slamberg i Sverige]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att lägga slam från reningsverken på åkrarna är inte längre en lösning. I värsta fall riskerar det att bildas slamberg när hundratusentals ton om året ska tas om hand av Sveriges kommuner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I decennier har olika försök gjorts för att förmå lantbruket att använda slammet från våra reningsverk på åkrarna. Men fynd av miljögifter i slammet har lett till bojkotter och ett lågt intresse från lantbrukarna.</p>
<p><strong>Senaste försöket</strong> är en certifiering, Revaq, som ska visa att avloppsslammet duger som gödsel, men det är ändå bara 30 procent av drygt 820 000 ton slam per år som läggs ut på åkrarna. </p>
<p><strong>I stället används</strong> stora mängder för att täcka över avfallsdeponier som inte längre används. Slammet läggs också i parker och längs vägrenar som anläggningsjord. Men fosforn i slammet, som är ett oumbärligt gödningsmedel för jordbruket, och en ändlig resurs, tas då inte tillvara.</p>
<p><strong>Nya tekniska lösningar</strong> tas nu fram som syftar till att fosforn i slammet ska kunna återvinnas och återanvändas på odlingarna. Men flera aktörer i  slambranschen anser att regeringen måste besluta om ett nationellt mål om hur mycket fosfor som måste återföras till produktiv mark.</p>
<p><strong>Annars kommer</strong> slamberg att växa fram i Sveriges kommuner och fosforn går till spillo, menar de.</p>
<p><em><strong>OBS!</strong> I stort sätt allt slam i Sverige läggs ut på åkermark eller som anläggningsjord. Men på ett fåtal ställen, som till exempel i Mora, förbränns slammet. I ett av reportagen i dagens program sägs att inget slam förbränns i Sverige idag - det stämmer alltså inte.</em></p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1073486</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180516_1403_5afc5b2b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 May 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att lägga slam från reningsverken på åkrarna är inte längre en lösning. I värsta fall riskerar det att bildas slamberg när hundratusentals ton om året ska tas om hand av Sveriges kommuner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>I decennier har olika försök gjorts för att förmå lantbruket att använda slammet från våra reningsverk på åkrarna. Men fynd av miljögifter i slammet har lett till bojkotter och ett lågt intresse från lantbrukarna.</p>
<p><strong>Senaste försöket</strong> är en certifiering, Revaq, som ska visa att avloppsslammet duger som gödsel, men det är ändå bara 30 procent av drygt 820 000 ton slam per år som läggs ut på åkrarna. </p>
<p><strong>I stället används</strong> stora mängder för att täcka över avfallsdeponier som inte längre används. Slammet läggs också i parker och längs vägrenar som anläggningsjord. Men fosforn i slammet, som är ett oumbärligt gödningsmedel för jordbruket, och en ändlig resurs, tas då inte tillvara.</p>
<p><strong>Nya tekniska lösningar</strong> tas nu fram som syftar till att fosforn i slammet ska kunna återvinnas och återanvändas på odlingarna. Men flera aktörer i  slambranschen anser att regeringen måste besluta om ett nationellt mål om hur mycket fosfor som måste återföras till produktiv mark.</p>
<p><strong>Annars kommer</strong> slamberg att växa fram i Sveriges kommuner och fosforn går till spillo, menar de.</p>
<p><em><strong>OBS!</strong> I stort sätt allt slam i Sverige läggs ut på åkermark eller som anläggningsjord. Men på ett fåtal ställen, som till exempel i Mora, förbränns slammet. I ett av reportagen i dagens program sägs att inget slam förbränns i Sverige idag - det stämmer alltså inte.</em></p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Risk,för,slamberg,i,Sverige]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5671f3f9-3473-4ec0-89ca-68308c21dbbb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att lägga slam från reningsverken på åkrarna är inte längre en lösning. I värsta fall riskerar det att bildas slamberg när hundratusentals ton om året ska tas om hand av Sveriges kommuner.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/05/p1_klotet_20180516_1403_5afc5b2b.mp3" length="42823112" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Med livet som insats]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Förra året dödades 197 människor på grund av sina protester mot exploatering av floder, mineraler och andra naturresurser. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka och skydda människors miljörättigheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För två år sedan mördades Berta Cáceres. Hon var en känd miljöaktivist i Honduras och ledde lencafolkets kamp mot ett kraftverksbygge som skulle lägga stora landområden under vatten.</p>
<p><strong>Hon dödades i sitt hem</strong> i La Esperanca, och två personer som höll i vapnen har gripits men ännu har inget åtal väckts. Honduras är ett av världens farligaste länder för miljöaktivister, enligt miljörättsorganisationen Global Witness. </p>
<p><strong>Följ med </strong>Sveriges Radios Latinamerika-korrespondent Lotten Collin när hon besöker Honduras på årsdagen av Berta Cáceres död. Och när hon guidas i ett område där en ny miljökonflikt är under uppsegling. Honduras regeringen vill anlägga en industri- och företagszon i vid Stilla havskusten i ett område med värdefull natur, av stor betydelse för många fiskare och bönder.</p>
<p><strong>Mellan 2002 och 2013</strong> har 908 människor i 35 länder dödats. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka, skydda och respektera utsatta människors miljörättigheter, berättar <strong>Erik Solheim</strong>, chef för FN Miljö i Klotet. Även Naturskyddsföreningens generalsekreterare <strong>Karin Lexén</strong> berättar hur föreningen samarbetar med miljöorganisationer vars medlemmar förföljs i sitt arbete för natur och miljö.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1070484</link>
      <guid isPermaLink="false">rss:sr.se/pod/p1_klotet_20180509_1403_5af31165.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 May 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Förra året dödades 197 människor på grund av sina protester mot exploatering av floder, mineraler och andra naturresurser. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka och skydda människors miljörättigheter.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För två år sedan mördades Berta Cáceres. Hon var en känd miljöaktivist i Honduras och ledde lencafolkets kamp mot ett kraftverksbygge som skulle lägga stora landområden under vatten.</p>
<p><strong>Hon dödades i sitt hem</strong> i La Esperanca, och två personer som höll i vapnen har gripits men ännu har inget åtal väckts. Honduras är ett av världens farligaste länder för miljöaktivister, enligt miljörättsorganisationen Global Witness. </p>
<p><strong>Följ med </strong>Sveriges Radios Latinamerika-korrespondent Lotten Collin när hon besöker Honduras på årsdagen av Berta Cáceres död. Och när hon guidas i ett område där en ny miljökonflikt är under uppsegling. Honduras regeringen vill anlägga en industri- och företagszon i vid Stilla havskusten i ett område med värdefull natur, av stor betydelse för många fiskare och bönder.</p>
<p><strong>Mellan 2002 och 2013</strong> har 908 människor i 35 länder dödats. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka, skydda och respektera utsatta människors miljörättigheter, berättar <strong>Erik Solheim</strong>, chef för FN Miljö i Klotet. Även Naturskyddsföreningens generalsekreterare <strong>Karin Lexén</strong> berättar hur föreningen samarbetar med miljöorganisationer vars medlemmar förföljs i sitt arbete för natur och miljö.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Med,livet,som,insats]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/566e87b6-8c15-4404-9cb4-ba12f9741e7d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Förra året dödades 197 människor på grund av sina protester mot exploatering av floder, mineraler och andra naturresurser. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka och skydda människors miljörättigheter.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/05/p1_klotet_20180509_1403_5af31165.mp3" length="42767137" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[En tusenårig knöl klimatanpassas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Peru har potatis odlats i tusentals år. Men nu börjar vädret bli så oförutsägbart att nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att skörden går förlorad. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Peru är potatisens hemland. I trakterna kring Titicacasjön har knölarna odlats i flera tusen år. Men nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att hela eller stora delar av skörden går förlorad.</p>
<p><strong>Frost som kommer</strong> för tidigt, uteblivna eller för kraftiga regn, hagel förstör potatisplantorna, och temperaturökningar leder till att nya insekter och virus angriper grödorna. Även om det går att odla potatis även fortsättningsvis i de här trakterna så kommer det att vara en en sårbar odling.</p>
<p><strong>Peru är också ett land</strong> där var femte invånare lever i fattigdom, de allra fattigaste är till största delen ursprungsbefolkning. Nu pågår stora insatser vid det internationella potatiscentret i Lima, Cip, för att få fram nya sorter potatis och sötpotatis som fungerar i det föränderliga klimatet.</p>
<p>Även i Sverige behövs nya varianter av grödor, berättar <strong>Eva Johansson</strong>, professor i jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.</p>
<p>Reporter: Lars Mogensen.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1067322</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180502_1403_5ae9d20a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 02 May 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Peru har potatis odlats i tusentals år. Men nu börjar vädret bli så oförutsägbart att nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att skörden går förlorad. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Peru är potatisens hemland. I trakterna kring Titicacasjön har knölarna odlats i flera tusen år. Men nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att hela eller stora delar av skörden går förlorad.</p>
<p><strong>Frost som kommer</strong> för tidigt, uteblivna eller för kraftiga regn, hagel förstör potatisplantorna, och temperaturökningar leder till att nya insekter och virus angriper grödorna. Även om det går att odla potatis även fortsättningsvis i de här trakterna så kommer det att vara en en sårbar odling.</p>
<p><strong>Peru är också ett land</strong> där var femte invånare lever i fattigdom, de allra fattigaste är till största delen ursprungsbefolkning. Nu pågår stora insatser vid det internationella potatiscentret i Lima, Cip, för att få fram nya sorter potatis och sötpotatis som fungerar i det föränderliga klimatet.</p>
<p>Även i Sverige behövs nya varianter av grödor, berättar <strong>Eva Johansson</strong>, professor i jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.</p>
<p>Reporter: Lars Mogensen.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,En,tusenårig,knöl,klimatanpassas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c98f8e6d-6c4b-42fb-8a2a-823f536bbc9c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Peru har potatis odlats i tusentals år. Men nu börjar vädret bli så oförutsägbart att nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att skörden går förlorad. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/05/p1_klotet_20180502_1403_5ae9d20a.mp3" length="42776690" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Alla vill ha biobränslen - men vad tål skogen?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot -  samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem.</p>
<p><strong>Det finns också en fara</strong> för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning.</p>
<p><strong>Klotet besöker</strong> ett hygge tillsammans med <strong>Johnny de Jong</strong>, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved.  Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden.</p>
<p><strong>Vid Kastets sågverk</strong> i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver <strong>Charlotta Thedéen,</strong> hållbarhetsdirektör vid Setra.</p>
<p>Reporter: Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1061504</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180425_1403_5ae097b8.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Apr 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot -  samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem.</p>
<p><strong>Det finns också en fara</strong> för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning.</p>
<p><strong>Klotet besöker</strong> ett hygge tillsammans med <strong>Johnny de Jong</strong>, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved.  Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden.</p>
<p><strong>Vid Kastets sågverk</strong> i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver <strong>Charlotta Thedéen,</strong> hållbarhetsdirektör vid Setra.</p>
<p>Reporter: Niklas Zachrisson.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Alla,vill,ha,biobränslen,men,vad,tål,skogen?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/eefaa4d8-b962-48f3-b9d7-a616ae05347f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/04/p1_klotet_20180425_1403_5ae097b8.mp3" length="42700670" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Forskare: Vetenskapen hinner inte med i Arktis. (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen.</p>
<p><strong>Och medan gräset</strong> gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard.</p>
<p><strong>Även havsisen i Arktis</strong> ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel.</p>
<p><strong>– Nu är isen tunnare</strong> och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack.</p>
<p><strong>Nyligen kom forskningsrapporter</strong> som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor <strong>Veijo Pohjola, </strong>Uppsala universitet, samt  Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 18 april.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1056475</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180418_1403_5ad75d0f.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Apr 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen.</p>
<p><strong>Och medan gräset</strong> gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard.</p>
<p><strong>Även havsisen i Arktis</strong> ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel.</p>
<p><strong>– Nu är isen tunnare</strong> och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack.</p>
<p><strong>Nyligen kom forskningsrapporter</strong> som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor <strong>Veijo Pohjola, </strong>Uppsala universitet, samt  Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 18 april.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Forskare:,Vetenskapen,hinner,inte,med,i,Arktis.,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5c12d909-5604-4dc6-a79c-db3a76751652.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/04/p1_klotet_20180418_1403_5ad75d0f.mp3" length="42741218" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Köpcentrum slukar energi]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Köpcentrum är inte bara ett paradis för shoppare. De är även stora energislukare. Sverige har både flest och äldst köpcentrum i hela EU. Så potentialen för att minska energiförbrukningen borde vara stor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett EU-projekt har visat att energianvändningen i köpcentrum går att minska med upp till 75 procent. Och kostnaden för renoveringen betalar sig på bara sju år. Det säger forskaren Roberto Lollini på institutet för förnybar energi vid det italienska forskningscentrumet EURAC.</p>
<p><strong>Statistik som har tagits fram</strong> inom projektet visar att Sverige har flest köpcentrum av alla EU-länder räknat per person – mer än tre gånger fler än genomsnittet. Svenska köpcentrum är i genomsnitt nästan 30 år gamla, och sannolikt förbrukar de mer energi än de skulle behöva göra.</p>
<p><strong>Inom projektet</strong> har energiförbrukningen i ett köpcentrum i norska Trondheim kunnat halveras, bland annat genom att byta belysning.</p>
<p><strong>Klotet åker till Birmingham</strong> och besöker köpcentrumet the Bullring som energi-renoveras. Där har en ny lag börjat gälla som innebär att enbart lokaler som klarar vissa krav på energieffektivitet får hyras ut.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1054225</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180411_1403_5ace282e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Apr 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Köpcentrum är inte bara ett paradis för shoppare. De är även stora energislukare. Sverige har både flest och äldst köpcentrum i hela EU. Så potentialen för att minska energiförbrukningen borde vara stor.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett EU-projekt har visat att energianvändningen i köpcentrum går att minska med upp till 75 procent. Och kostnaden för renoveringen betalar sig på bara sju år. Det säger forskaren Roberto Lollini på institutet för förnybar energi vid det italienska forskningscentrumet EURAC.</p>
<p><strong>Statistik som har tagits fram</strong> inom projektet visar att Sverige har flest köpcentrum av alla EU-länder räknat per person – mer än tre gånger fler än genomsnittet. Svenska köpcentrum är i genomsnitt nästan 30 år gamla, och sannolikt förbrukar de mer energi än de skulle behöva göra.</p>
<p><strong>Inom projektet</strong> har energiförbrukningen i ett köpcentrum i norska Trondheim kunnat halveras, bland annat genom att byta belysning.</p>
<p><strong>Klotet åker till Birmingham</strong> och besöker köpcentrumet the Bullring som energi-renoveras. Där har en ny lag börjat gälla som innebär att enbart lokaler som klarar vissa krav på energieffektivitet får hyras ut.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Köpcentrum,slukar,energi]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b9d2e732-a717-4ba9-b8de-48bb44d73415.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Köpcentrum är inte bara ett paradis för shoppare. De är även stora energislukare. Sverige har både flest och äldst köpcentrum i hela EU. Så potentialen för att minska energiförbrukningen borde vara stor.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/04/p1_klotet_20180411_1403_5ace282e.mp3" length="42748739" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Olagligt fiske pressar redan hotade arter (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper.</p>
<p><strong>Trots att allt fiske</strong> är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna.</p>
<p><strong>Klotet är med</strong> när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör.</p>
<p><strong>Illegalt fiske</strong> är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp.</p>
<p><strong>Det skulle innebära</strong> att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad.</p>
<p><strong>Klotet berättar också</strong> om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 7 mars 2018.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1046791</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180404_1403_5ac360a6.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Apr 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper.</p>
<p><strong>Trots att allt fiske</strong> är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna.</p>
<p><strong>Klotet är med</strong> när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör.</p>
<p><strong>Illegalt fiske</strong> är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp.</p>
<p><strong>Det skulle innebära</strong> att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad.</p>
<p><strong>Klotet berättar också</strong> om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 7 mars 2018.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Olagligt,fiske,pressar,redan,hotade,arter,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d82333c5-233c-4d3d-a007-3703cf9a2d13.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/04/p1_klotet_20180404_1403_5ac360a6.mp3" length="42722397" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ingen rädder för vargen här?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar.</p>
<p><strong>Men det finns också</strong> nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer.</p>
<p><strong>I rovdjurens spår</strong> växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.</p>
<p><strong>I Klotets andra program</strong> om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.</p>
<p> Rovdjurens återkomst - del två</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1043222</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180328_1403_5abbbe2a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Mar 2018 12:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar.</p>
<p><strong>Men det finns också</strong> nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer.</p>
<p><strong>I rovdjurens spår</strong> växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.</p>
<p><strong>I Klotets andra program</strong> om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.</p>
<p> Rovdjurens återkomst - del två</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ingen,rädder,för,vargen,här?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c4865cc9-4009-4545-b2c5-f8a925fe2753.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/03/p1_klotet_20180328_1403_5abbbe2a.mp3" length="42741186" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Rovdjurens återkomst]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut.</p>
<p><strong>Samtidigt har järven</strong> vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar.</p>
<p><strong>Därför startar nu</strong> ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen.</p>
<p><strong>Klotets Niklas Zachrisson</strong> var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra.</p>
<p><strong>Projektledaren Håkan Sand</strong> vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns.</p>
<p>Det här är första programmet av två om  rovdjurens återkomst i Sverige.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1041001</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180321_1403_5ab287ba.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Mar 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut.</p>
<p><strong>Samtidigt har järven</strong> vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar.</p>
<p><strong>Därför startar nu</strong> ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen.</p>
<p><strong>Klotets Niklas Zachrisson</strong> var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra.</p>
<p><strong>Projektledaren Håkan Sand</strong> vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns.</p>
<p>Det här är första programmet av två om  rovdjurens återkomst i Sverige.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Rovdjurens,återkomst]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3c182cb0-83a9-4c86-9adf-7b3cc9b97a22.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/03/p1_klotet_20180321_1403_5ab287ba.mp3" length="42742445" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Rally i bilhallen – men vem tänker på klimatet?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar.</p>
<p><strong>Och i Sverige ska</strong> koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige.</p>
<p><strong>Även andelen miljöbilar</strong> ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket.</p>
<p><strong>Klotet frågar</strong> <strong>Svante Axelsson</strong>, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och <strong>Jessica Alenius</strong>, vice vd för Bil Sweden, samt <strong>Frances Sprei</strong> som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1036532</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180314_1403_5aa93bb9.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Mar 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar.</p>
<p><strong>Och i Sverige ska</strong> koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige.</p>
<p><strong>Även andelen miljöbilar</strong> ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket.</p>
<p><strong>Klotet frågar</strong> <strong>Svante Axelsson</strong>, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och <strong>Jessica Alenius</strong>, vice vd för Bil Sweden, samt <strong>Frances Sprei</strong> som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Rally,i,bilhallen,men,vem,tänker,på,klimatet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7018b16b-9b6f-459f-9e08-703e377e32fb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/03/p1_klotet_20180314_1403_5aa93bb9.mp3" length="42749603" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Olagligt fiske pressar redan hotade arter]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper.</p>
<p><strong>Trots att allt fiske</strong> är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna.</p>
<p><strong>Klotet är med</strong> när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör.</p>
<p><strong>Illegalt fiske</strong> är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp.</p>
<p><strong>Det skulle innebära</strong> att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad.</p>
<p><strong>Klotet berättar också</strong> om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1031646</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180307_1403_5a9fff11.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 07 Mar 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper.</p>
<p><strong>Trots att allt fiske</strong> är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna.</p>
<p><strong>Klotet är med</strong> när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör.</p>
<p><strong>Illegalt fiske</strong> är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp.</p>
<p><strong>Det skulle innebära</strong> att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad.</p>
<p><strong>Klotet berättar också</strong> om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Olagligt,fiske,pressar,redan,hotade,arter]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d82333c5-233c-4d3d-a007-3703cf9a2d13.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/03/p1_klotet_20180307_1403_5a9fff11.mp3" length="42768687" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Yngelkammare längs svenska kusterna förstörs]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ålgräsen, som växer på sandiga, grunda havsbottnar, är akut hotade. Ålgräsängar är lika viktiga för biologisk mångfald runt de svenska kusterna som mangroveskogen är i tropiska länder. Hur kan de räddas? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Runt Sveriges kuster pågår en ekologisk katastrof i det tysta. Ålgräs finns både i Västerhavet och i Östersjön, på sandiga bottnar, ofta i vikar.</p>
<p><strong>De har en central funktion</strong> i ekosystemet. Många växt- och djurarter är beroende av ålgräsängarna som livsmiljöer. Bottensediment binds och vågor och strömmar dämpas. Ålgräsen tar också upp näringsämnen ur vattnet och minskar övergödningen.</p>
<p><strong>Trots ålgräsängarnas</strong> betydelse, är de rätt okända bland allmänheten. Kanske till och med mindre kända än tropiska mangroveskogar, som har liknande funktion.</p>
<p><strong>Överfiske, muddringar för bryggor</strong> och hamnar, och påväxt av fintrådiga alger är några av orsakerna till att ålgräsen har minskat dramatisk.</p>
<p><strong>Klotet besöker ett kustområde</strong> vid Marstrand där 98 procent av ålgräsen har försvunnit. I hela Bohuslän har utbredningen minskat med 60 procent de senaste 50 åren.</p>
<p><strong>Klotet är också</strong> med när forskare planterar ålgräs på bottnar där de kanske kan etablera sig i nya vattenområden, för ersätta de som går förlorade när Göteborgs hamn bygger ut. Det kallas för ekologisk kompensation.</p>
<p>Kan det vara en metod för att vända den kritiska utvecklingen?</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1026425</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180228_1403_5a96d359.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Feb 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ålgräsen, som växer på sandiga, grunda havsbottnar, är akut hotade. Ålgräsängar är lika viktiga för biologisk mångfald runt de svenska kusterna som mangroveskogen är i tropiska länder. Hur kan de räddas? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Runt Sveriges kuster pågår en ekologisk katastrof i det tysta. Ålgräs finns både i Västerhavet och i Östersjön, på sandiga bottnar, ofta i vikar.</p>
<p><strong>De har en central funktion</strong> i ekosystemet. Många växt- och djurarter är beroende av ålgräsängarna som livsmiljöer. Bottensediment binds och vågor och strömmar dämpas. Ålgräsen tar också upp näringsämnen ur vattnet och minskar övergödningen.</p>
<p><strong>Trots ålgräsängarnas</strong> betydelse, är de rätt okända bland allmänheten. Kanske till och med mindre kända än tropiska mangroveskogar, som har liknande funktion.</p>
<p><strong>Överfiske, muddringar för bryggor</strong> och hamnar, och påväxt av fintrådiga alger är några av orsakerna till att ålgräsen har minskat dramatisk.</p>
<p><strong>Klotet besöker ett kustområde</strong> vid Marstrand där 98 procent av ålgräsen har försvunnit. I hela Bohuslän har utbredningen minskat med 60 procent de senaste 50 åren.</p>
<p><strong>Klotet är också</strong> med när forskare planterar ålgräs på bottnar där de kanske kan etablera sig i nya vattenområden, för ersätta de som går förlorade när Göteborgs hamn bygger ut. Det kallas för ekologisk kompensation.</p>
<p>Kan det vara en metod för att vända den kritiska utvecklingen?</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Yngelkammare,längs,svenska,kusterna,förstörs]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/fe0bd9a2-1e15-4a07-80dc-926cf5e0115a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ålgräsen, som växer på sandiga, grunda havsbottnar, är akut hotade. Ålgräsängar är lika viktiga för biologisk mångfald runt de svenska kusterna som mangroveskogen är i tropiska länder. Hur kan de räddas? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/02/p1_klotet_20180228_1403_5a96d359.mp3" length="42837706" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Striden om luften – och dieselbilen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>På torsdag ska en tysk domstol besluta om 19 städer måste göra mer för att luften ska bli renare. Domen kan leda till att dieselbilar förbjuds i dessa städer, eller på vissa gator. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men i Stuttgart, som är en av de aktuella städerna, vill kommunen undvika körförbud i det längsta.</p>
<p>Klotets reporter Marcus Hansson har tagit sig till Tysklands mest förorenade korsning – Neckartor i Stuttgart. Varje dygn passerar där 90 000 fordon, och luften kan vissa dagar vara sämre än i Peking.</p>
<p><strong>Men Stuttgart är också</strong> en stad där bilindustrin har en stark ställning, här har bland annat Porsche och Mercedes Benz sina huvudkontor.</p>
<p><strong>Det är EU:s lagstiftning</strong> om kväveoxider som är orsaken till att miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe har stämt de fyra delstater där de 19 städerna ligger.</p>
<p><strong>Även i Sverige</strong> har flera städer problem med för höga värden av kväveoxider och partiklar, jämfört med EU:s krav. Även här finns det ett regeringsförslag om nya miljözoner mot förorenad luft som kan innebära restriktioner mot dieselbilar. Mer om det i veckans Klotet.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1022711</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180221_1403_5a8d8d1b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Feb 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>På torsdag ska en tysk domstol besluta om 19 städer måste göra mer för att luften ska bli renare. Domen kan leda till att dieselbilar förbjuds i dessa städer, eller på vissa gator. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men i Stuttgart, som är en av de aktuella städerna, vill kommunen undvika körförbud i det längsta.</p>
<p>Klotets reporter Marcus Hansson har tagit sig till Tysklands mest förorenade korsning – Neckartor i Stuttgart. Varje dygn passerar där 90 000 fordon, och luften kan vissa dagar vara sämre än i Peking.</p>
<p><strong>Men Stuttgart är också</strong> en stad där bilindustrin har en stark ställning, här har bland annat Porsche och Mercedes Benz sina huvudkontor.</p>
<p><strong>Det är EU:s lagstiftning</strong> om kväveoxider som är orsaken till att miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe har stämt de fyra delstater där de 19 städerna ligger.</p>
<p><strong>Även i Sverige</strong> har flera städer problem med för höga värden av kväveoxider och partiklar, jämfört med EU:s krav. Även här finns det ett regeringsförslag om nya miljözoner mot förorenad luft som kan innebära restriktioner mot dieselbilar. Mer om det i veckans Klotet.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Striden,om,luften,och,dieselbilen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/5ee91541-b02b-4df5-9a43-fc932c97a5a6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[På torsdag ska en tysk domstol besluta om 19 städer måste göra mer för att luften ska bli renare. Domen kan leda till att dieselbilar förbjuds i dessa städer, eller på vissa gator. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/02/p1_klotet_20180221_1403_5a8d8d1b.mp3" length="42761156" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Övertro på att fånga in koldioxid, enligt experter]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska.</p>
<p><strong>I en ny rapport</strong> från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs.</p>
<p><strong>Det innebär inte</strong> att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol.</p>
<p><strong>Men hur går det</strong> med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.   </p>
<p><strong>Klotet undersöker också</strong> hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1019445</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180214_1403_5a845f48.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Feb 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska.</p>
<p><strong>I en ny rapport</strong> från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs.</p>
<p><strong>Det innebär inte</strong> att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol.</p>
<p><strong>Men hur går det</strong> med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.   </p>
<p><strong>Klotet undersöker också</strong> hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Övertro,på,att,fånga,in,koldioxid,,enligt,experter]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6cab73fc-5a64-4559-97d5-4f53b390326b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/02/p1_klotet_20180214_1403_5a845f48.mp3" length="42741152" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vetenskapsradion Klotet: Regnskog räddas med stetoskop]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning i ett naturreservat kunnat stoppas. Lokalbefolkningen får billig sjukvård mot att de slutar såga ner träd.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Den indonesiska ideella organisationen ASRI kan ha hittat en metod att få stopp på olaglig avverkning av regnskog, och därmed också skydda orangutanger som har drabbats hårt av decennier av skogsskövling på Borneo. </p>
<p><strong> ASRI har byggt</strong> ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd.</p>
<p><strong>Förutom att avverkningarna</strong> har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång.</p>
<p><strong> Dessutom köper</strong> ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning.</p>
<p>(ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”.)</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1016722</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180207_1400_39af8de.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 07 Feb 2018 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning i ett naturreservat kunnat stoppas. Lokalbefolkningen får billig sjukvård mot att de slutar såga ner träd.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p> </p>
<p>Den indonesiska ideella organisationen ASRI kan ha hittat en metod att få stopp på olaglig avverkning av regnskog, och därmed också skydda orangutanger som har drabbats hårt av decennier av skogsskövling på Borneo. </p>
<p><strong> ASRI har byggt</strong> ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd.</p>
<p><strong>Förutom att avverkningarna</strong> har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång.</p>
<p><strong> Dessutom köper</strong> ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning.</p>
<p>(ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”.)</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vetenskapsradion,Klotet:,Regnskog,räddas,med,stetoskop]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2fed4081-b56c-4a8e-8a4b-9b700d45d93d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning i ett naturreservat kunnat stoppas. Lokalbefolkningen får billig sjukvård mot att de slutar såga ner träd.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2018/02/p1_klotet_20180207_1400_39af8de.mp3" length="42646263" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klarar klimatet att Arlanda byggs ut?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Både inrikes- och utrikesflygandet i Sverige slog rekord förra året. Samtidigt finns en ny klimatlag sedan årsskiftet, som säger att Sveriges utsläpp av klimatgaser ska vara noll år 2045. Hur går det ihop?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi flyger som aldrig förr. Inrikesresorna ökade totalt med två procent under 2017, och utrikesresandet med åtta procent.</p>
<p><strong>Vid Arlanda flygplats</strong> har antalet flygresor ökat 90 månader i rad, och ökningen förväntas fortsätta. Flygplatschefen där spår att Arlanda kommer att vara Nordens största flygplats år 2020.</p>
<p><strong>Även regeringen</strong> har uttalat att ”Arlanda ska stärkas som nav och storflygplats”, enligt den flygstrategi som presenterades för ett år sedan.</p>
<p><strong>Klotet den här veckan</strong> frågar om det är möjligt att expandera flyget och samtidigt klara klimatmålen som den nya klimatlagen föreskriver. Med klimatlagen behöver alla politikområden ha klimatet som en av sina prioriterade frågor.</p>
<p><strong>Miljöminister Karolina Skog</strong> medverkar i programmet, liksom <strong>Jessica Rosencrantz</strong> (M), vice ordförande i riksdagens trafikutskott, <strong>Jonas Åkerman</strong>, trafikforskare vid KTH samt <strong>Pål Börjesson</strong>, professor i miljö- och energisystem och expert på biobränslen, Lunds universitet.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1012218</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180131_1403_5a71df0f.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 31 Jan 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Både inrikes- och utrikesflygandet i Sverige slog rekord förra året. Samtidigt finns en ny klimatlag sedan årsskiftet, som säger att Sveriges utsläpp av klimatgaser ska vara noll år 2045. Hur går det ihop?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vi flyger som aldrig förr. Inrikesresorna ökade totalt med två procent under 2017, och utrikesresandet med åtta procent.</p>
<p><strong>Vid Arlanda flygplats</strong> har antalet flygresor ökat 90 månader i rad, och ökningen förväntas fortsätta. Flygplatschefen där spår att Arlanda kommer att vara Nordens största flygplats år 2020.</p>
<p><strong>Även regeringen</strong> har uttalat att ”Arlanda ska stärkas som nav och storflygplats”, enligt den flygstrategi som presenterades för ett år sedan.</p>
<p><strong>Klotet den här veckan</strong> frågar om det är möjligt att expandera flyget och samtidigt klara klimatmålen som den nya klimatlagen föreskriver. Med klimatlagen behöver alla politikområden ha klimatet som en av sina prioriterade frågor.</p>
<p><strong>Miljöminister Karolina Skog</strong> medverkar i programmet, liksom <strong>Jessica Rosencrantz</strong> (M), vice ordförande i riksdagens trafikutskott, <strong>Jonas Åkerman</strong>, trafikforskare vid KTH samt <strong>Pål Börjesson</strong>, professor i miljö- och energisystem och expert på biobränslen, Lunds universitet.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klarar,klimatet,att,Arlanda,byggs,ut?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/161/3515733_1200_675.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Både inrikes- och utrikesflygandet i Sverige slog rekord förra året. Samtidigt finns en ny klimatlag sedan årsskiftet, som säger att Sveriges utsläpp av klimatgaser ska vara noll år 2045. Hur går det ihop?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/01/p1_klotet_20180131_1403_5a71df0f.mp3" length="42792137" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Osäkert om förarlösa fordon ger miljövinst]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Självkörande bussar börjar nu gå i trafik i Kista. De ska ge forskare svar på om förarlösa fordon kan minska biltrafiken - eller om de bara leder fler fordon på vägarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I ett halvår ska de självkörande bussarna gå i regelbunden trafik i Stockholmsförorten Kista. Det blir det första försöket med förarlösa fordon på allmän väg i Skandinavien.</p>
<p><strong>Två eldrivna, förarlösa bussar</strong> kör en slinga på cirka en kilometer i Kista. Färden, som tar cirka tio minuter, går mellan Kista galleria och hotellet Victoria Tower som ligger nära en pendeltågstation. Det är fritt fram för den som vill att hoppa på.</p>
<p>Bussarna saknar förare och ratt. Vindrutetorkare och backspeglar behövs inte heller. Forskare vid KTH kommer att följa försöket under sex månader. </p>
<p>Klotet tar en åktur och intervjuar KTH-forskare och operatören Nobina vid invigningen den 24 januari.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1011851</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180124_1403_5a68a19f.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Jan 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Självkörande bussar börjar nu gå i trafik i Kista. De ska ge forskare svar på om förarlösa fordon kan minska biltrafiken - eller om de bara leder fler fordon på vägarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I ett halvår ska de självkörande bussarna gå i regelbunden trafik i Stockholmsförorten Kista. Det blir det första försöket med förarlösa fordon på allmän väg i Skandinavien.</p>
<p><strong>Två eldrivna, förarlösa bussar</strong> kör en slinga på cirka en kilometer i Kista. Färden, som tar cirka tio minuter, går mellan Kista galleria och hotellet Victoria Tower som ligger nära en pendeltågstation. Det är fritt fram för den som vill att hoppa på.</p>
<p>Bussarna saknar förare och ratt. Vindrutetorkare och backspeglar behövs inte heller. Forskare vid KTH kommer att följa försöket under sex månader. </p>
<p>Klotet tar en åktur och intervjuar KTH-forskare och operatören Nobina vid invigningen den 24 januari.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Osäkert,om,förarlösa,fordon,ger,miljövinst]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/289125c9-1225-4e1a-a859-663f64087ec2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Självkörande bussar börjar nu gå i trafik i Kista. De ska ge forskare svar på om förarlösa fordon kan minska biltrafiken - eller om de bara leder fler fordon på vägarna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/01/p1_klotet_20180124_1403_5a68a19f.mp3" length="42748609" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Stadsodling med led-lampor - hajp eller framtiden?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt.</p>
<p><strong>Växterna odlas</strong> i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna  staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling.</p>
<p><strong>Klotets reporter Björn Gunér</strong> har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet. </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1009003</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180117_1403_5a5f648c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Jan 2018 13:03:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt.</p>
<p><strong>Växterna odlas</strong> i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna  staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling.</p>
<p><strong>Klotets reporter Björn Gunér</strong> har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet. </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Stadsodling,med,led-lampor,hajp,eller,framtiden?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/65b770b2-2f30-4fc2-a51f-f6d5bcbc8041.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/mp/p1_klotet/2018/01/p1_klotet_20180117_1403_5a5f648c.mp3" length="42778744" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bråttom till framtidens toalett (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen.</p>
<p>Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter.</p>
<p>Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 1 november 2017.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/1007617</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180110_1500_3564da0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Jan 2018 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen.</p>
<p>Men det är inte bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter.</p>
<p>Forskarna pratar nu om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från den 1 november 2017.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Bråttom,till,framtidens,toalett,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/dd7f48b9-50b5-4fb3-afa6-e80b52f37dbb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2018/01/p1_klotet_20180110_1500_3564da0.mp3" length="42742468" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Miljöåret 2017 - Klotets årskrönika]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En ny president i USA. Extrema stormar. Men också en ny klimatlagstiftning i Sverige och första FN-konferensen om havens miljö. Klotets redaktion summerar miljöåret 2017.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Blekta koraller på Stora Barriärrevet i Australien, evighetsbränder i kolgruvor och gröna obligationer är några av de drygt 40 ämnen som Klotet har rapporterat om under 2017.</p>
<p><strong>Klotet blev dubbelt</strong> så långt jämfört med tidigare, 45 minuter i stället för 24. Lyssnarnas frågor och nyhetssvepet är nya, uppskattade inslag i programmet.</p>
<p><strong>I årskrönikan</strong> blickar redaktionen tillbaka på några stora händelser under året, tillsammans med Ekots miljöreporter Annika Digréus.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/998509</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20180103_1200_2a1bbef.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Jan 2018 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En ny president i USA. Extrema stormar. Men också en ny klimatlagstiftning i Sverige och första FN-konferensen om havens miljö. Klotets redaktion summerar miljöåret 2017.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Blekta koraller på Stora Barriärrevet i Australien, evighetsbränder i kolgruvor och gröna obligationer är några av de drygt 40 ämnen som Klotet har rapporterat om under 2017.</p>
<p><strong>Klotet blev dubbelt</strong> så långt jämfört med tidigare, 45 minuter i stället för 24. Lyssnarnas frågor och nyhetssvepet är nya, uppskattade inslag i programmet.</p>
<p><strong>I årskrönikan</strong> blickar redaktionen tillbaka på några stora händelser under året, tillsammans med Ekots miljöreporter Annika Digréus.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Miljöåret,2017,Klotets,årskrönika]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e84e4c2c-ee7c-4665-8269-2cc1b2702db4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En ny president i USA. Extrema stormar. Men också en ny klimatlagstiftning i Sverige och första FN-konferensen om havens miljö. Klotets redaktion summerar miljöåret 2017.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2018/01/p1_klotet_20180103_1200_2a1bbef.mp3" length="42738892" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så räddar vi klimatet (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning.</p>
<p><strong>De har målet att</strong> leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till?</p>
<p><strong>Jonna Bornemark</strong>, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017.  </p>
<p><strong>Dessutom medverkar</strong> Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan.</p>
<p>Programmet är en repris från den 20 december 2017.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/994739</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171228_1100_256f561.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 28 Dec 2017 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning.</p>
<p><strong>De har målet att</strong> leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till?</p>
<p><strong>Jonna Bornemark</strong>, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017.  </p>
<p><strong>Dessutom medverkar</strong> Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan.</p>
<p>Programmet är en repris från den 20 december 2017.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,räddar,vi,klimatet,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8b860046-1ea4-40c1-8dd4-87f926982ea4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/12/p1_klotet_20171228_1100_256f561.mp3" length="42741914" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så räddar vi klimatet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning.</p>
<p><strong>De har målet att</strong> leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till?</p>
<p><strong>Jonna Bornemark</strong>, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017.  </p>
<p><strong>Dessutom medverkar</strong> Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/993836</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171219_1200_291bb9e.mp3</guid>
      <pubDate>Tue, 19 Dec 2017 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I Klotets julprogram medverkar paret Björn Ferry och Heidi Andersson. Han är OS-guldmedaljör och en av Sveriges mest framgångsrika skidskyttar genom tiderna. Hon är elvafaldig världsmästare i armbrytning.</p>
<p><strong>De har målet att</strong> leva helt fossilfria liv redan år 2025. Björn Ferry tackade nej till att kommentera skidskyttet vid OS i Sydkorea på grund av flygresorna. ”Alla måste bli planetskötare” skriver de på sin blogg. Hur ska det gå till?</p>
<p><strong>Jonna Bornemark</strong>, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola, deltar också i julsamtalet. För P1-lyssnarna är hon bekant från Filosofiska rummet och även som Sommarpratare 2017.  </p>
<p><strong>Dessutom medverkar</strong> Henrik Grape, som samordnar klimatarbetsgruppen i Kyrkornas världsråd och är handläggare för hållbar utveckling i Svenska kyrkan.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,räddar,vi,klimatet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/8b860046-1ea4-40c1-8dd4-87f926982ea4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att stoppa klimatförändringarna kan verka omöjligt. Ändå kliver individer fram och tror på att världen går att förändra. Vad driver dem, och hur tänker de? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/12/p1_klotet_20171219_1200_291bb9e.mp3" length="42742742" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur kan tåget matcha flyget?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En ny snabbtåglinje mellan Berlin och München kortar restiden från sex till fyra timmar. Tågbolaget hoppas att i alla fall hälften som idag flyger eller tar bilen ska välja tåget i stället. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets reporter Marcus Hansson åkte den nya sträckan på premiärdagen, den 10 december. Med snabbtåget är restiden två timmar kortare.</p>
<p><strong>Vad krävs egentligen</strong> för att tåget ska bli ett förstahandsval på halvlånga distanser? I takt med att flyget blivit enklare och billigare så har tåget blivit bökigare, både att boka och åka.</p>
<p>– Jag har precis börjat flyga igen efter tio års flygstopp, eftersom flera nattågslinjer som jag brukat åka med har dragits in.</p>
<p><strong>Johan Erlandsson</strong> har gett upp sitt klimatmotiverade flygstopp. Två dygns enkel resa till Paris för ett affärsmöte är för mycket även för honom. Nyligen tog han i stället flyget för första gången på tio år och kunde åka tur och retur på en och samma dag.</p>
<p><strong>Men det finns</strong> en växande skara människor som aktivt försöker hitta alternativ till flygresor för att minska sina koldioxidutsläpp. Klotet frågar vad som krävs för att tåget ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ till flyget.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/990650</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171213_1400_35a0c66.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Dec 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En ny snabbtåglinje mellan Berlin och München kortar restiden från sex till fyra timmar. Tågbolaget hoppas att i alla fall hälften som idag flyger eller tar bilen ska välja tåget i stället. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotets reporter Marcus Hansson åkte den nya sträckan på premiärdagen, den 10 december. Med snabbtåget är restiden två timmar kortare.</p>
<p><strong>Vad krävs egentligen</strong> för att tåget ska bli ett förstahandsval på halvlånga distanser? I takt med att flyget blivit enklare och billigare så har tåget blivit bökigare, både att boka och åka.</p>
<p>– Jag har precis börjat flyga igen efter tio års flygstopp, eftersom flera nattågslinjer som jag brukat åka med har dragits in.</p>
<p><strong>Johan Erlandsson</strong> har gett upp sitt klimatmotiverade flygstopp. Två dygns enkel resa till Paris för ett affärsmöte är för mycket även för honom. Nyligen tog han i stället flyget för första gången på tio år och kunde åka tur och retur på en och samma dag.</p>
<p><strong>Men det finns</strong> en växande skara människor som aktivt försöker hitta alternativ till flygresor för att minska sina koldioxidutsläpp. Klotet frågar vad som krävs för att tåget ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ till flyget.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,kan,tåget,matcha,flyget?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/c68465be-c5ef-4ddc-8127-b644c0f0a45a.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En ny snabbtåglinje mellan Berlin och München kortar restiden från sex till fyra timmar. Tågbolaget hoppas att i alla fall hälften som idag flyger eller tar bilen ska välja tåget i stället. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/12/p1_klotet_20171213_1400_35a0c66.mp3" length="42745307" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Framtidens kött finns i labbet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Om tre år kan det finnas odlat kött att köpa i butikerna. Klotet besöker laboratoriet i Nederländerna där djurfria köttprodukter forskas fram och undersöker  såhär inför julen - även andra alternativ till kött.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vår aptit för kött har vuxit kraftigt de senaste decennierna, både i Sverige och globalt.</p>
<p><strong>Det har lett til</strong>l omfattande problem med vattenförbrukning, avskogning och annan förändrad markanvändning och stora koldioxidutsläpp. Köttproduktionen orsakar cirka 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Dessutom finns en växande kritik mot en oetisk djurhantering.</p>
<p><strong>Även av hälsoskäl</strong> är det bra att minska köttkonsumtionen, enligt Livsmedelsverket.</p>
<p><strong>Men vad finns det</strong> för alternativ? Hur bra är de för miljö och klimat och måste vi verkligen äta insekter för att få tillräckligt med protein?</p>
<p><strong>Klotets reporter</strong> Björn Gunér har varit vid universiteten i Maastricht och i Wageningen för att ta reda på hur realistiska de nya alternativen till kött är.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/987701</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171206_1400_339b264.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Dec 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Om tre år kan det finnas odlat kött att köpa i butikerna. Klotet besöker laboratoriet i Nederländerna där djurfria köttprodukter forskas fram och undersöker  såhär inför julen - även andra alternativ till kött.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vår aptit för kött har vuxit kraftigt de senaste decennierna, både i Sverige och globalt.</p>
<p><strong>Det har lett til</strong>l omfattande problem med vattenförbrukning, avskogning och annan förändrad markanvändning och stora koldioxidutsläpp. Köttproduktionen orsakar cirka 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Dessutom finns en växande kritik mot en oetisk djurhantering.</p>
<p><strong>Även av hälsoskäl</strong> är det bra att minska köttkonsumtionen, enligt Livsmedelsverket.</p>
<p><strong>Men vad finns det</strong> för alternativ? Hur bra är de för miljö och klimat och måste vi verkligen äta insekter för att få tillräckligt med protein?</p>
<p><strong>Klotets reporter</strong> Björn Gunér har varit vid universiteten i Maastricht och i Wageningen för att ta reda på hur realistiska de nya alternativen till kött är.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Framtidens,kött,finns,i,labbet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/97598486-ab6c-44ce-8a32-5a963ebf2a6b.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Om tre år kan det finnas odlat kött att köpa i butikerna. Klotet besöker laboratoriet i Nederländerna där djurfria köttprodukter forskas fram och undersöker  såhär inför julen - även andra alternativ till kött.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/12/p1_klotet_20171206_1400_339b264.mp3" length="42730415" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Långt kvar till återvinning av elbilsbatterier]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Företaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för tillverkning av elbilsbatterier i Sverige. Batterierna ska även gå att återvinna på anläggningen, men idag saknas teknik för att göra det i stor skala.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Cirka 40 000 elbilar rullar nu på de svenska vägarna, och sex av tio svenska bilägare vill köpa en laddbar bil vid nästa bilköp, enligt en opinionsundersökning i september.</p>
<p><strong>Och fler lär</strong> <strong>det bli</strong>. Om utvecklingen till år 2020 fortsätter i samma takt som under det senaste året, kommer det då att finnas hela 133 000 laddbara bilar.</p>
<p><strong>Så behovet</strong> av nya elbilsbatterier blir stort de närmaste åren. Men tillverkningen av batterierna kräver stora mängder el, och de har en komplex sammansättning av svåråtkomliga och sällsynta metaller.</p>
<p><strong>Därför är det</strong> nödvändigt att snabbt få igång en återvinning av elbilsbatterier och även andra laddbara batterier. Klotet frågar hur det ska gå till och hur långt tekniken har kommit.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/985014</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171129_1400_3566313.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Nov 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Företaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för tillverkning av elbilsbatterier i Sverige. Batterierna ska även gå att återvinna på anläggningen, men idag saknas teknik för att göra det i stor skala.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Cirka 40 000 elbilar rullar nu på de svenska vägarna, och sex av tio svenska bilägare vill köpa en laddbar bil vid nästa bilköp, enligt en opinionsundersökning i september.</p>
<p><strong>Och fler lär</strong> <strong>det bli</strong>. Om utvecklingen till år 2020 fortsätter i samma takt som under det senaste året, kommer det då att finnas hela 133 000 laddbara bilar.</p>
<p><strong>Så behovet</strong> av nya elbilsbatterier blir stort de närmaste åren. Men tillverkningen av batterierna kräver stora mängder el, och de har en komplex sammansättning av svåråtkomliga och sällsynta metaller.</p>
<p><strong>Därför är det</strong> nödvändigt att snabbt få igång en återvinning av elbilsbatterier och även andra laddbara batterier. Klotet frågar hur det ska gå till och hur långt tekniken har kommit.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Långt,kvar,till,återvinning,av,elbilsbatterier]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b0e57a92-2b14-484e-8f36-056ed850aaaa.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Företaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för tillverkning av elbilsbatterier i Sverige. Batterierna ska även gå att återvinna på anläggningen, men idag saknas teknik för att göra det i stor skala.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/11/p1_klotet_20171129_1400_3566313.mp3" length="42764473" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Black Friday – en mörk dag för planeten]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara. På fredag är det Black Friday, då vi kan fynda varor i närmaste köpcentrum. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nästan hälften av Sveriges konsumenter planerar att handla under Black Friday, enligt Svensk Handel. Och julhandeln väntas slå nytt rekord i år - igen. Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara.</p>
<p><strong>Om alla på jorden</strong> skulle leva med samma livsstil som vi i Sverige, skulle det behövas 4,2 jordklot, enligt beräkningar från Världsnaturfonden. Siffran har förvärrats bara sedan 2014, då svenskens livsstil krävde 3,7 jordklot, om alla skulle använda lika mycket resurser.</p>
<p><strong>Klotet handlar om</strong> vad konsumtionen får för konsekvenser för natur och miljö, och frågar vad det finns lösningar för att tära mindre på jordens resurser. </p>
<p><strong>Vi besöker också</strong> en av de första återbruksgalleriorna där varorna i butikerna är återvunna från kommunens återvinningsstation.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/980424</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171122_1400_351640a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Nov 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara. På fredag är det Black Friday, då vi kan fynda varor i närmaste köpcentrum. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nästan hälften av Sveriges konsumenter planerar att handla under Black Friday, enligt Svensk Handel. Och julhandeln väntas slå nytt rekord i år - igen. Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara.</p>
<p><strong>Om alla på jorden</strong> skulle leva med samma livsstil som vi i Sverige, skulle det behövas 4,2 jordklot, enligt beräkningar från Världsnaturfonden. Siffran har förvärrats bara sedan 2014, då svenskens livsstil krävde 3,7 jordklot, om alla skulle använda lika mycket resurser.</p>
<p><strong>Klotet handlar om</strong> vad konsumtionen får för konsekvenser för natur och miljö, och frågar vad det finns lösningar för att tära mindre på jordens resurser. </p>
<p><strong>Vi besöker också</strong> en av de första återbruksgalleriorna där varorna i butikerna är återvunna från kommunens återvinningsstation.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Black,Friday,en,mörk,dag,för,planeten]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/027bd036-ca30-4ac4-8f55-39965dffcd91.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi köper bara mer och mer, trots att många av oss vet att våra konsumtionsvanor inte är hållbara. På fredag är det Black Friday, då vi kan fynda varor i närmaste köpcentrum. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/11/p1_klotet_20171122_1400_351640a.mp3" length="42741930" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Förhandlingar och fästingar i ett varmare klimat]]></title>
      <description><![CDATA[<p>FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Klotet rapporterar om läget för dagen, och intervjuar några av de tusentals delegater och miljögrupper som finns på plats i Bonn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Det är så här i slutet av FN:s klimatmöte, som hålls i Bonn, som det blir tydligt vilka länder som vill gå före för att hejda klimatförändringarna, och vilka som bromsar. Klotet rapporterar om senaste nytt, och intervjuar några av de delegater och företrädare för miljöorganisationer som finns på plats på konferensen.</p>
<p><strong>Samtidigt som mötet pågår</strong>, märks det varmare klimatet på olika sätt runt om i världen. Ett exempel är den brokiga hundfästingen, som har spritts norrut i Europa, och nu finns i Sverige. </p>
<p><strong>Och Sveriges Radios</strong> utrikeskorrespondenter har gjort nedslag på flera kontinenter, och rapporterar till exempel från Amazonas där den biologiska mångfalden är i farozonen, och om var i Europa sämsta luft.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/977526</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171115_1400_34fc7f1.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Nov 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Klotet rapporterar om läget för dagen, och intervjuar några av de tusentals delegater och miljögrupper som finns på plats i Bonn.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Det är så här i slutet av FN:s klimatmöte, som hålls i Bonn, som det blir tydligt vilka länder som vill gå före för att hejda klimatförändringarna, och vilka som bromsar. Klotet rapporterar om senaste nytt, och intervjuar några av de delegater och företrädare för miljöorganisationer som finns på plats på konferensen.</p>
<p><strong>Samtidigt som mötet pågår</strong>, märks det varmare klimatet på olika sätt runt om i världen. Ett exempel är den brokiga hundfästingen, som har spritts norrut i Europa, och nu finns i Sverige. </p>
<p><strong>Och Sveriges Radios</strong> utrikeskorrespondenter har gjort nedslag på flera kontinenter, och rapporterar till exempel från Amazonas där den biologiska mångfalden är i farozonen, och om var i Europa sämsta luft.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Förhandlingar,och,fästingar,i,ett,varmare,klimat]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3aadea2e-3303-42e1-bf96-5406fbf54377.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Klotet rapporterar om läget för dagen, och intervjuar några av de tusentals delegater och miljögrupper som finns på plats i Bonn.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/11/p1_klotet_20171115_1400_34fc7f1.mp3" length="42797736" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klimathotet flyttar in i rättssalen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Allt fler medborgare och miljöorganisationer tar juridiken till hjälp när de anser att landets regering inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringarna</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nästa vecka inleds en rättegång i Oslo, där Greenpeace och Natur og Ungdom stämmer norska staten för att regeringen har gett tillstånd till ny oljeborrning i Arktis.</p>
<p><strong>Det är ett av flera</strong> exempel där medborgare och miljöorganisationer stämmer sitt lands regering för att den inte gör tillräckligt för att&nbsp;minska den globala uppvärmningen.</p>
<p><strong>Stämningarna är ett sätt</strong> att pressa fram en tuffare klimatpolitik och nya lagar. Med juridiska verktyg vill miljögrupper rättsligt pröva vilket ansvar regeringarna måste ta för att skydda sina medborgare och kommande generationer.</p>
<p><strong>Klotet har träffat</strong> miljöorganisationen som vann målet där Hollands regering dömdes att sätta hårdare utsläppsmål, besökt Nordnorge i väntan på Greenpeace-rättegången och intervjuat advokaten som försvarar Parisbor som blir sjuka av den dåliga luften.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Lyssningstips: <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6816635" target="_self">Striden om Arktis iskant</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/973359</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171108_1500_36e9256.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Nov 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Allt fler medborgare och miljöorganisationer tar juridiken till hjälp när de anser att landets regering inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringarna</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nästa vecka inleds en rättegång i Oslo, där Greenpeace och Natur og Ungdom stämmer norska staten för att regeringen har gett tillstånd till ny oljeborrning i Arktis.</p>
<p><strong>Det är ett av flera</strong> exempel där medborgare och miljöorganisationer stämmer sitt lands regering för att den inte gör tillräckligt för att&nbsp;minska den globala uppvärmningen.</p>
<p><strong>Stämningarna är ett sätt</strong> att pressa fram en tuffare klimatpolitik och nya lagar. Med juridiska verktyg vill miljögrupper rättsligt pröva vilket ansvar regeringarna måste ta för att skydda sina medborgare och kommande generationer.</p>
<p><strong>Klotet har träffat</strong> miljöorganisationen som vann målet där Hollands regering dömdes att sätta hårdare utsläppsmål, besökt Nordnorge i väntan på Greenpeace-rättegången och intervjuat advokaten som försvarar Parisbor som blir sjuka av den dåliga luften.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Lyssningstips: <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6816635" target="_self">Striden om Arktis iskant</a></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klimathotet,flyttar,in,i,rättssalen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/65e85153-5228-43f5-bce2-a186d3f4f94e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Allt fler medborgare och miljöorganisationer tar juridiken till hjälp när de anser att landets regering inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringarna]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/11/p1_klotet_20171108_1500_36e9256.mp3" length="42735944" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bråttom till framtidens toalett]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen.</p>
<p><strong>Men det är inte</strong> bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter.</p>
<p><strong>Forskarna pratar nu</strong> om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/970301</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171101_1400_3396a2e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Nov 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet har varit i Indien och följt upp resultatet av it-miljardären Bill Gates toalettävling, som gick ut på att ta fram ett helt nytt latrinkoncept. Vattentoaletten är inte hållbar. Den slösar med färskvatten, kräver dyra investeringar i rör och reningsverk och spolar ut näringsämnena i sjöar och hav. Det är några av problemen.</p>
<p><strong>Men det är inte</strong> bara i utvecklingsländer som det behövs nya toalettlösningar. I Sverige har årets torka belyst att det kanske inte är så smart att spola toaletten med 30 liter dricksvatten per dag, det vill säga 20 procent av hushållets vattenanvändning. I Nederländerna byggs bostadsområden med urinseparerande toaletter.</p>
<p><strong>Forskarna pratar nu</strong> om ”off-grid”-lösningar, alltså bostäder utan utgående avloppsledningar. Och frågan är om en toalettrevolution är på gång även i Sverige.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Bråttom,till,framtidens,toalett]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/dd7f48b9-50b5-4fb3-afa6-e80b52f37dbb.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vattentoalettens nackdelar blir tydliga när ett land som Indien ska hitta sanitetssystem till den halva miljard invånare som idag uträttar sina behov i det fria. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/11/p1_klotet_20171101_1400_3396a2e.mp3" length="42810711" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Omstridd slutförvaring i slutspurten]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I 40 år har den svenska kärnkraftsbranschen jobbat med att få till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Just nu prövas metoden av Mark- och miljödomstolen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Över 40 miljarder kronor har det kostat att ta fram den metod som företaget Svensk kärnbränslehantering, SKB, vill använda sig av och som just nu prövas av Mark- och miljödomstolen.</p>
<p><strong>Om SKB får tillstånd</strong> kommer det använda kärnbränslet att placeras i kopparkapslar 500 meter ner i urberget i närheten av Forsmarks kärnkraftverk i Uppland. Där ska avfallet lagras i 100 000 år.</p>
<p><strong>Klotet, som har följt</strong> frågan under många år, frågar sig hur säkert slutförvaret blir och vem som ska berätta för framtida generationer om det radioaktiva avfallet.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/967164</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171025_1400_33828cb.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Oct 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I 40 år har den svenska kärnkraftsbranschen jobbat med att få till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Just nu prövas metoden av Mark- och miljödomstolen. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Över 40 miljarder kronor har det kostat att ta fram den metod som företaget Svensk kärnbränslehantering, SKB, vill använda sig av och som just nu prövas av Mark- och miljödomstolen.</p>
<p><strong>Om SKB får tillstånd</strong> kommer det använda kärnbränslet att placeras i kopparkapslar 500 meter ner i urberget i närheten av Forsmarks kärnkraftverk i Uppland. Där ska avfallet lagras i 100 000 år.</p>
<p><strong>Klotet, som har följt</strong> frågan under många år, frågar sig hur säkert slutförvaret blir och vem som ska berätta för framtida generationer om det radioaktiva avfallet.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Omstridd,slutförvaring,i,slutspurten]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ebf8f1d4-f4f5-4d97-8387-64c3a40a893d.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I 40 år har den svenska kärnkraftsbranschen jobbat med att få till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Just nu prövas metoden av Mark- och miljödomstolen. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/10/p1_klotet_20171025_1400_33828cb.mp3" length="42721887" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur hållbara blir Sveriges nya städer?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Regeringen har föreslagit platser för nio helt nya städer och stadsdelar i Sverige. Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas. Men kommer de att bli ekologiskt hållbara?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas på platser där befintliga bostadsplaner av olika anledningar inte har kommit igång. Staten ska hjälpa till med att få fram ny infrastruktur.</p>
<p><strong>De nya områdena</strong> ska vara ”hållbara”. Regeringens utredare har bland annat pekat på att segregationen från 60-talets miljonprogram inte ska upprepas.</p>
<p><strong>Det finns också </strong>goda möjligheter vid en så stor satsning på nya bostadsområden att planera och bygga miljö- och klimatsmarta lösningar.</p>
<p>Men frågan är hur ekologiskt hållbara de nya städerna blir.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/963675</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171018_1400_444fe0e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Oct 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Regeringen har föreslagit platser för nio helt nya städer och stadsdelar i Sverige. Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas. Men kommer de att bli ekologiskt hållbara?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas på platser där befintliga bostadsplaner av olika anledningar inte har kommit igång. Staten ska hjälpa till med att få fram ny infrastruktur.</p>
<p><strong>De nya områdena</strong> ska vara ”hållbara”. Regeringens utredare har bland annat pekat på att segregationen från 60-talets miljonprogram inte ska upprepas.</p>
<p><strong>Det finns också </strong>goda möjligheter vid en så stor satsning på nya bostadsområden att planera och bygga miljö- och klimatsmarta lösningar.</p>
<p>Men frågan är hur ekologiskt hållbara de nya städerna blir.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,hållbara,blir,Sveriges,nya,städer?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bbd14232-f635-4ef3-8137-47bfcb7d0e34.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Regeringen har föreslagit platser för nio helt nya städer och stadsdelar i Sverige. Cirka 100 000 nya bostäder ska byggas. Men kommer de att bli ekologiskt hållbara?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/10/p1_klotet_20171018_1400_444fe0e.mp3" length="42731061" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Östersjön kan renas – men hur?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Övergödningen av Östersjön är snudd på ett evigt problem. Ändå har reningsverk, jordbruk och industrier blivit renare. Är det dags att använda tekniska metoder för att få bukt med övergödningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De gödande utsläppen av framför allt fosfor och kväve ligger idag på samma nivå som på 1950-talet.</p>
<p><strong>Trots det är stora delar</strong> av Östersjöns bottnar döda eller drabbade av akut syrebrist. Övergödningen fortsätter. Och det beror på att stora mängder fosfor ligger bunden i havsbotten, visar senare års forskning. När bottenvattnet blir syrefritt så släpps fosforn fri och sätter igång en kraftig tillväxt av alger, som äts av smådjur som i sin tur äts av fiskar. När de dör och faller ned på botten så bryts de ner och då går det åt syre. Och på det viset fortsätter övergödningen, som en ond spiral.</p>
<p><strong>Går det att få stopp</strong> på den onda cirkeln? Ska reningsverken renas ännu mer, och ska jordbruket göra ytterligare minskningar av sina utsläpp? Eller ska tekniska lösningar som kan stoppa fosforläckaget från bottnarna användas i stor skala?</p>
<p><strong>Några metoder har testats</strong> i mindre pilotprojekt - som att pumpa ner syre till de syrefria bottnarna, eller att binda fast fosforn på kemisk väg så att den inte läcker ut.</p>
<p>De här frågorna debatterades vid ett samtal som spelades in under Östersjöfestivalen.</p>
<p> </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/960736</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171011_1000_23480f4.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Oct 2017 08:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Övergödningen av Östersjön är snudd på ett evigt problem. Ändå har reningsverk, jordbruk och industrier blivit renare. Är det dags att använda tekniska metoder för att få bukt med övergödningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De gödande utsläppen av framför allt fosfor och kväve ligger idag på samma nivå som på 1950-talet.</p>
<p><strong>Trots det är stora delar</strong> av Östersjöns bottnar döda eller drabbade av akut syrebrist. Övergödningen fortsätter. Och det beror på att stora mängder fosfor ligger bunden i havsbotten, visar senare års forskning. När bottenvattnet blir syrefritt så släpps fosforn fri och sätter igång en kraftig tillväxt av alger, som äts av smådjur som i sin tur äts av fiskar. När de dör och faller ned på botten så bryts de ner och då går det åt syre. Och på det viset fortsätter övergödningen, som en ond spiral.</p>
<p><strong>Går det att få stopp</strong> på den onda cirkeln? Ska reningsverken renas ännu mer, och ska jordbruket göra ytterligare minskningar av sina utsläpp? Eller ska tekniska lösningar som kan stoppa fosforläckaget från bottnarna användas i stor skala?</p>
<p><strong>Några metoder har testats</strong> i mindre pilotprojekt - som att pumpa ner syre till de syrefria bottnarna, eller att binda fast fosforn på kemisk väg så att den inte läcker ut.</p>
<p>De här frågorna debatterades vid ett samtal som spelades in under Östersjöfestivalen.</p>
<p> </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Östersjön,kan,renas,men,hur?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4991e3d8-597c-403b-895b-7b10f802fc30.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Övergödningen av Östersjön är snudd på ett evigt problem. Ändå har reningsverk, jordbruk och industrier blivit renare. Är det dags att använda tekniska metoder för att få bukt med övergödningen?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/10/p1_klotet_20171011_1000_23480f4.mp3" length="42673466" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[En tickande klimatbomb ifrågasätts]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Av människans utsläpp av växthusgaser så har metan näst efter koldioxid störst betydelse. Metan från smältande permafrost förutspås bli en klimatbomb. Men nu kritiseras den slutsatsen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Metan bildas naturligt i bland annat våtmarker, havsbottnar och risfält. Men gasen kan också läcka från mänsklig verksamhet som soptippar, kolgruvor, naturgasledningar, våtmarker som torrläggs eller vattenkraftdammar, för att nämna några exempel.</p>
<p><strong>När klimatet nu</strong> blir varmare, inte minst i Arktis, så finns det en stor oro för att enorma mängder metan kan frigöras när permafrosten - den ständigt frusna havsbottnen - börjar smälta. Forskning från expeditioner i Arktis drar slutsatsen att metanet från havsbotten kommer att öka halterna i atmosfären när temperaturerna i Arktis stiger, och risken är uppenbar att den globala uppvärmningen skyndas på.</p>
<p><strong>Men andra forskare</strong> är mer skeptiska till dessa slutsatser. De anser att en stor del av metanet som bubblar upp från den tinande havsbotten eller från andra metankällor, bryts ner innan det nåt atmosfären.</p>
<p><strong>Hur oroliga</strong> ska vi vara för metanet?</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/957118</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20171004_1400_33430db.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Oct 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Av människans utsläpp av växthusgaser så har metan näst efter koldioxid störst betydelse. Metan från smältande permafrost förutspås bli en klimatbomb. Men nu kritiseras den slutsatsen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Metan bildas naturligt i bland annat våtmarker, havsbottnar och risfält. Men gasen kan också läcka från mänsklig verksamhet som soptippar, kolgruvor, naturgasledningar, våtmarker som torrläggs eller vattenkraftdammar, för att nämna några exempel.</p>
<p><strong>När klimatet nu</strong> blir varmare, inte minst i Arktis, så finns det en stor oro för att enorma mängder metan kan frigöras när permafrosten - den ständigt frusna havsbottnen - börjar smälta. Forskning från expeditioner i Arktis drar slutsatsen att metanet från havsbotten kommer att öka halterna i atmosfären när temperaturerna i Arktis stiger, och risken är uppenbar att den globala uppvärmningen skyndas på.</p>
<p><strong>Men andra forskare</strong> är mer skeptiska till dessa slutsatser. De anser att en stor del av metanet som bubblar upp från den tinande havsbotten eller från andra metankällor, bryts ner innan det nåt atmosfären.</p>
<p><strong>Hur oroliga</strong> ska vi vara för metanet?</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,En,tickande,klimatbomb,ifrågasätts]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d4a573e6-d139-4397-b5f5-e796c71354d2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Av människans utsläpp av växthusgaser så har metan näst efter koldioxid störst betydelse. Metan från smältande permafrost förutspås bli en klimatbomb. Men nu kritiseras den slutsatsen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/10/p1_klotet_20171004_1400_33430db.mp3" length="42740328" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ungas röster om klimatet saknas]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Flera undersökningar visar att många ungdomar i Sverige är oroliga för klimatförändringarna. I Jönköping ska unga nu få påverka länets klimatarbete.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I en doktorsavhandling från i våras beskrivs hur unga idag ser att världen för dem själva, deras barn och barnbarn kommer att kännetecknas av miljökollaps i framtiden.</p>
<p><strong>Och 2013 var det</strong> åtta av tio unga som sade sig vara bekymrade över hur deras framtid kommer att påverkas.</p>
<p><strong>Klotet sänds från</strong> Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, där eleverna ska inspireras till att fördjupa sig i frågor om miljö, klimat och hållbarhet.</p>
<p><strong>Inspirationsdagen på skolan</strong> ingår i den klimatvecka som pågår nu i Jönköpings län. I det klimatråd som finns i länet, och som leds av landshövdingen, saknas ungdomarnas röster idag. Men de behöver finnas med i arbetet för att länets ska klara sina klimatmål. Nu ska ett ungdomsråd bildas.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/953909</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170927_1400_33e1c46.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Sep 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Flera undersökningar visar att många ungdomar i Sverige är oroliga för klimatförändringarna. I Jönköping ska unga nu få påverka länets klimatarbete.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I en doktorsavhandling från i våras beskrivs hur unga idag ser att världen för dem själva, deras barn och barnbarn kommer att kännetecknas av miljökollaps i framtiden.</p>
<p><strong>Och 2013 var det</strong> åtta av tio unga som sade sig vara bekymrade över hur deras framtid kommer att påverkas.</p>
<p><strong>Klotet sänds från</strong> Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, där eleverna ska inspireras till att fördjupa sig i frågor om miljö, klimat och hållbarhet.</p>
<p><strong>Inspirationsdagen på skolan</strong> ingår i den klimatvecka som pågår nu i Jönköpings län. I det klimatråd som finns i länet, och som leds av landshövdingen, saknas ungdomarnas röster idag. Men de behöver finnas med i arbetet för att länets ska klara sina klimatmål. Nu ska ett ungdomsråd bildas.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ungas,röster,om,klimatet,saknas]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/380021bc-18e8-41dc-9dbe-2112aaeaf5d9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Flera undersökningar visar att många ungdomar i Sverige är oroliga för klimatförändringarna. I Jönköping ska unga nu få påverka länets klimatarbete.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/09/p1_klotet_20170927_1400_33e1c46.mp3" length="42766411" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kinas tillväxt inte bara grön]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kinas ekonomiska tillväxt bygger inte enbart på förnybara energiprojekt och inte heller enbart fossilbaserad energi, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kina är världens största utsläppare av koldioxid, men också ett land som arbetar hårt för att minska utsläppen.</p>
<p><strong>Där byggs ett snabbtågsnät</strong> ut som gör att resesugna kineser väljer bort flyget, i alla fall för inrikes resor. Och inom kort ska ett nationellt system för handel med utsläppsrätter införas, likt det som finns i EU, men ambitionen är att det ska fungera mer effektivt. Elbilar och smarta system för lånecyklar kommer stort.</p>
<p><strong>Men&nbsp;samtidigt planeras</strong> en omfattande satsning på nya transportvägar för varor, till lands och sjöss&nbsp;från Kina till tre kontinenter - &nbsp;&nbsp;"nya Sidenvägen". Den ser ut att växa i omfattning till att omfatta hela världen, men det är oklart om den kommer att få huvudsakligen grön eller brun - fossilbaserad - karaktär.</p>
<p><strong>Samma sak verkar gälla</strong> mer allmänt för Kinas ekonomiska tillväxt: det är inte enbart förnybara energiprojekt som växer fram och heller inte enbart&nbsp;fossilbaserade, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt. &nbsp;Innan hon tillträdde den posten var hon svenska regeringens klimatambassadör.</p>
<p>Både Sverige och EU har mycket att vinna på att samarbeta med Kina på dessa områden säger hon, och även om Kina redan blivit en viktig drivkraft i klimatarbetet så finns det behov och möjligheter att påverka Kina i positiv riktning, enligt Anna Lindstedt.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Har du en miljöfråga att ställa till våra experter? Mejla till <a class="internal-link" href="mailto:klotet@sr.se" target="_self">klotet@sr.se</a> eller hör av dig via Twitter:@klotet</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/951319</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170921_0600_3577a06.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 21 Sep 2017 04:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kinas ekonomiska tillväxt bygger inte enbart på förnybara energiprojekt och inte heller enbart fossilbaserad energi, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Kina är världens största utsläppare av koldioxid, men också ett land som arbetar hårt för att minska utsläppen.</p>
<p><strong>Där byggs ett snabbtågsnät</strong> ut som gör att resesugna kineser väljer bort flyget, i alla fall för inrikes resor. Och inom kort ska ett nationellt system för handel med utsläppsrätter införas, likt det som finns i EU, men ambitionen är att det ska fungera mer effektivt. Elbilar och smarta system för lånecyklar kommer stort.</p>
<p><strong>Men&nbsp;samtidigt planeras</strong> en omfattande satsning på nya transportvägar för varor, till lands och sjöss&nbsp;från Kina till tre kontinenter - &nbsp;&nbsp;"nya Sidenvägen". Den ser ut att växa i omfattning till att omfatta hela världen, men det är oklart om den kommer att få huvudsakligen grön eller brun - fossilbaserad - karaktär.</p>
<p><strong>Samma sak verkar gälla</strong> mer allmänt för Kinas ekonomiska tillväxt: det är inte enbart förnybara energiprojekt som växer fram och heller inte enbart&nbsp;fossilbaserade, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt. &nbsp;Innan hon tillträdde den posten var hon svenska regeringens klimatambassadör.</p>
<p>Både Sverige och EU har mycket att vinna på att samarbeta med Kina på dessa områden säger hon, och även om Kina redan blivit en viktig drivkraft i klimatarbetet så finns det behov och möjligheter att påverka Kina i positiv riktning, enligt Anna Lindstedt.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Har du en miljöfråga att ställa till våra experter? Mejla till <a class="internal-link" href="mailto:klotet@sr.se" target="_self">klotet@sr.se</a> eller hör av dig via Twitter:@klotet</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kinas,tillväxt,inte,bara,grön]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/357b7de3-250d-49eb-b2b0-9ba8701aa108.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kinas ekonomiska tillväxt bygger inte enbart på förnybara energiprojekt och inte heller enbart fossilbaserad energi, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/09/p1_klotet_20170921_0600_3577a06.mp3" length="42846757" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vem klimatkompenserar idag?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi flyger allt mer, allt längre och flera gånger per år. Det går att kompensera för klimatpåverkan genom att betala för åtgärder som kan minska koldioxiden i luften. Men den lösningen kritiseras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Möjligheten att kompensera för sina resor som orsakar utsläpp av växthusgaser kom för tio år, alltså att betala för olika projekt som gynnar klimatet. Tanken är att minska de negativa effekterna av flygresan.</p>
<p><strong>Men intresset</strong> för klimatkompensation har minskat sedan dess. En granskning som Klotet har gjort visar att det fortfarande är få av landets myndigheter som satsar på att klimatkompensera för sina anställdas resor.</p>
<p><strong>Även bland</strong> miljöorganisationerna går åsikterna isär om klimatkompensation verkligen är ett effektivt verktyg för att hålla nere den globala uppvärmningen.</p>
<p><strong>Så vad kan</strong> man göra som privatperson? Är det värt att betala extra för att lätta samvetet inför semesterresan till andra sidan jordklotet, eller är det enda sättet som verkligen fungerar att inte flyga dit överhuvudtaget? Klotet ger sig in i klimatkompensationsdjungeln.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/947850</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170913_1400_340dbdd.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Sep 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi flyger allt mer, allt längre och flera gånger per år. Det går att kompensera för klimatpåverkan genom att betala för åtgärder som kan minska koldioxiden i luften. Men den lösningen kritiseras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Möjligheten att kompensera för sina resor som orsakar utsläpp av växthusgaser kom för tio år, alltså att betala för olika projekt som gynnar klimatet. Tanken är att minska de negativa effekterna av flygresan.</p>
<p><strong>Men intresset</strong> för klimatkompensation har minskat sedan dess. En granskning som Klotet har gjort visar att det fortfarande är få av landets myndigheter som satsar på att klimatkompensera för sina anställdas resor.</p>
<p><strong>Även bland</strong> miljöorganisationerna går åsikterna isär om klimatkompensation verkligen är ett effektivt verktyg för att hålla nere den globala uppvärmningen.</p>
<p><strong>Så vad kan</strong> man göra som privatperson? Är det värt att betala extra för att lätta samvetet inför semesterresan till andra sidan jordklotet, eller är det enda sättet som verkligen fungerar att inte flyga dit överhuvudtaget? Klotet ger sig in i klimatkompensationsdjungeln.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vem,klimatkompenserar,idag?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b297401b-b961-448f-9a4e-6f46fee09e41.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi flyger allt mer, allt längre och flera gånger per år. Det går att kompensera för klimatpåverkan genom att betala för åtgärder som kan minska koldioxiden i luften. Men den lösningen kritiseras.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/09/p1_klotet_20170913_1400_340dbdd.mp3" length="42704849" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Blir det färre flygresor med den nya skatten?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter flera politiska turer beslutade regeringen nyligen, med stöd av vänsterpartiet, att införa en flygskatt. Syftet med den nya skatten är att utsläppen från flyget ska minska. Men blir det så?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En flygbiljett inom Europa beskattas med 60 kronor per resenär, utanför Europa med 250 kronor och 400 kronor för flygningar längre än 6 000 kilometer.</p>
<p>Men kritiken mot flygskatten är hård. Politiska motståndare hotar att riva upp den om det blir regeringsskifte nästa val. Och flygbranschen hävdar att skattens effekt på klimatutsläppen blir mycket liten, och att det är bättre att satsa på biobaserade flygbränslen och ny teknik i stället.</p>
<p>I dagens program tar Klotets reporter Pelle Zettersten hjälp av forskare för att granska argumenten för och emot flygskatt.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/945638</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170906_1400_33c0c61.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Sep 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter flera politiska turer beslutade regeringen nyligen, med stöd av vänsterpartiet, att införa en flygskatt. Syftet med den nya skatten är att utsläppen från flyget ska minska. Men blir det så?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En flygbiljett inom Europa beskattas med 60 kronor per resenär, utanför Europa med 250 kronor och 400 kronor för flygningar längre än 6 000 kilometer.</p>
<p>Men kritiken mot flygskatten är hård. Politiska motståndare hotar att riva upp den om det blir regeringsskifte nästa val. Och flygbranschen hävdar att skattens effekt på klimatutsläppen blir mycket liten, och att det är bättre att satsa på biobaserade flygbränslen och ny teknik i stället.</p>
<p>I dagens program tar Klotets reporter Pelle Zettersten hjälp av forskare för att granska argumenten för och emot flygskatt.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Blir,det,färre,flygresor,med,den,nya,skatten?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/06f8b023-172e-4436-a8e1-297aef92ac04.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter flera politiska turer beslutade regeringen nyligen, med stöd av vänsterpartiet, att införa en flygskatt. Syftet med den nya skatten är att utsläppen från flyget ska minska. Men blir det så?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/09/p1_klotet_20170906_1400_33c0c61.mp3" length="42885334" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vem ska fixa mångfald i naturen?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotets reporter Tomas Lindberg vandrar genom slåtterängar och naturbetesmarker, där humlor surrar bland blommorna och kossor betar så att hotade växter och djur kan finnas kvar. Men hur länge?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Slåtterängar, naturbetesmarker och andra former av odlingslandskap som har brukats med gamla metoder hör till Sveriges mest artrika naturtyper.</p>
<p><strong>På gården Toftaholm</strong> får familjen Andersson betalt för att vara både naturvårds- och köttbönder genom ett särskilt lantbruksprogram för hållbar utveckling.</p>
<p><strong>På annat håll</strong> äger Harald Säll en ängsmark som hans farfar räddade från att bli granskog för 60 år sedan. Den har skötts i generationer och har nu en sådan rik biologisk mångfald att i den ingår i EU:s nätverk för skyddsvärd natur, Natura 2000.</p>
<p><strong>Men när korna blir färre</strong> och markägaren inte längre kan eller orkar sköta marken, så ska staten se till att marken fortsätter att brukas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden.</p>
<p>Hur ska det gå till?</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/943927</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170830_1400_373c5e3.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 30 Aug 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotets reporter Tomas Lindberg vandrar genom slåtterängar och naturbetesmarker, där humlor surrar bland blommorna och kossor betar så att hotade växter och djur kan finnas kvar. Men hur länge?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Slåtterängar, naturbetesmarker och andra former av odlingslandskap som har brukats med gamla metoder hör till Sveriges mest artrika naturtyper.</p>
<p><strong>På gården Toftaholm</strong> får familjen Andersson betalt för att vara både naturvårds- och köttbönder genom ett särskilt lantbruksprogram för hållbar utveckling.</p>
<p><strong>På annat håll</strong> äger Harald Säll en ängsmark som hans farfar räddade från att bli granskog för 60 år sedan. Den har skötts i generationer och har nu en sådan rik biologisk mångfald att i den ingår i EU:s nätverk för skyddsvärd natur, Natura 2000.</p>
<p><strong>Men när korna blir färre</strong> och markägaren inte längre kan eller orkar sköta marken, så ska staten se till att marken fortsätter att brukas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden.</p>
<p>Hur ska det gå till?</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vem,ska,fixa,mångfald,i,naturen?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/be7313ec-93e9-4bf4-a990-094b9062d5e3.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotets reporter Tomas Lindberg vandrar genom slåtterängar och naturbetesmarker, där humlor surrar bland blommorna och kossor betar så att hotade växter och djur kan finnas kvar. Men hur länge?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/08/p1_klotet_20170830_1400_373c5e3.mp3" length="42896561" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Dödlig hetta i ett varmare klimat]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Mellanöstern, Nordafrika och Indien måste städerna planeras för att människor ska kunna överleva extrem hetta. Gamla byggmetoder och ny teknik kan ge lösningar för svalare temperaturer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under sommaren har vi hört rapporter om byggjobbare i&nbsp;Förenade Arabemiraten&nbsp;som dör när de arbetar&nbsp;i&nbsp;extremhetta. Men prognoser visar att även&nbsp;områden i Indien, Pakistan och Bangladesh hotas av samma problem inom 50 år om inte utsläppen av klimatgaser minskar snabbt.</p>
<p>Risken för hetta är särskilt stor i städer, som ofta har byggts av asfalt och betong, utan att hänsyn har tagits&nbsp;till behovet av svalka. Men i Abu Dhabis utkant finns den gröna stadsdelen Masdar city där gamla byggmetoder, vindtorn och nya tekniska lösningar sänker temperaturen rejält i stadskärnan.</p>
<p>Även i Europa och Sverige finns det skäl att planera för att klara fler&nbsp;och svårare värmeböljor i framtiden.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/942190</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170823_1400_35a9cc5.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Aug 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Mellanöstern, Nordafrika och Indien måste städerna planeras för att människor ska kunna överleva extrem hetta. Gamla byggmetoder och ny teknik kan ge lösningar för svalare temperaturer.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under sommaren har vi hört rapporter om byggjobbare i&nbsp;Förenade Arabemiraten&nbsp;som dör när de arbetar&nbsp;i&nbsp;extremhetta. Men prognoser visar att även&nbsp;områden i Indien, Pakistan och Bangladesh hotas av samma problem inom 50 år om inte utsläppen av klimatgaser minskar snabbt.</p>
<p>Risken för hetta är särskilt stor i städer, som ofta har byggts av asfalt och betong, utan att hänsyn har tagits&nbsp;till behovet av svalka. Men i Abu Dhabis utkant finns den gröna stadsdelen Masdar city där gamla byggmetoder, vindtorn och nya tekniska lösningar sänker temperaturen rejält i stadskärnan.</p>
<p>Även i Europa och Sverige finns det skäl att planera för att klara fler&nbsp;och svårare värmeböljor i framtiden.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Dödlig,hetta,i,ett,varmare,klimat]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/af5ab0f0-9be0-49a1-9c0c-d7d0c66606e9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Mellanöstern, Nordafrika och Indien måste städerna planeras för att människor ska kunna överleva extrem hetta. Gamla byggmetoder och ny teknik kan ge lösningar för svalare temperaturer.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/08/p1_klotet_20170823_1400_35a9cc5.mp3" length="42743028" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Miljontals ton ”ful mat” kastas i soporna (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor  eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Varje år slängs</strong> 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas.</p>
<p>Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag.</p>
<p><strong>Det kan handla om </strong>morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen. </p>
<p><strong>I en annan del</strong> av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p>Programmet är en repris från10 maj.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/940761</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170820_0800_2829175.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 20 Aug 2017 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor  eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Varje år slängs</strong> 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas.</p>
<p>Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag.</p>
<p><strong>Det kan handla om </strong>morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen. </p>
<p><strong>I en annan del</strong> av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p>Programmet är en repris från10 maj.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Miljontals,ton,”ful,mat”,kastas,i,soporna,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a4471547-7b62-49cf-b4d4-3247d06b342f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor  eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/08/p1_klotet_20170820_0800_2829175.mp3" length="42742451" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kina blir EU:s klimatpartner (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tillsammans ska de bägge parterna till fullo uppfylla klimatavtalet.</p>
<p>”Det finns ingen back att lägga i när det gäller energiomställningen. Ingen bakdörr ut från Parisavtalet”, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid en gemensam presskonferens.</p>
<p> </p>
<p>Men skillnaderna i klimatpolitik är stor mellan de två parterna i den nya klimatpakten. Medan EU:s utsläpp successivt har minskat under 2000-talet, har Kinas rusat i höjden.</p>
<p>Kinas starka ekonomiska utveckling under knappt två årtionden bygger på en kraftig utbyggnad av energikrävande industri. Till exempel gick Kina från att år 2003 vara världens största importör av stål till att bara tre år senare vara världens största stålexportör.</p>
<p>Idag står Kina för 30 procent av de globala koldixidutsläppen och EU för 9 procent.</p>
<p>Kina ett också ett land med begränsad yttrandefrihet, bland annat för invånare som lider av sjukdomar som har orsakats av landets dåliga miljö.</p>
<p> </p>
<p>Är Kina en bra klimatpartner för EU? Klotet frågar energiminister Ibrahim Baylan, som nyss träffat Kinas energiminister vid en stor energikonferens i Peking. Frågan ställs även till kinaexperten Karl Hallding, forskare Stockholm Environment Institute, Erika Bjerström, utrikeskommentator SvT och Svante Axelsson, regeringskansliet, tidigare generalsekreterare vid Svenska Naturskyddsföreningen.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från 14 juni.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/940760</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170614_1400_34733b7.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Jun 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Tillsammans ska de bägge parterna till fullo uppfylla klimatavtalet.</p>
<p>”Det finns ingen back att lägga i när det gäller energiomställningen. Ingen bakdörr ut från Parisavtalet”, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid en gemensam presskonferens.</p>
<p> </p>
<p>Men skillnaderna i klimatpolitik är stor mellan de två parterna i den nya klimatpakten. Medan EU:s utsläpp successivt har minskat under 2000-talet, har Kinas rusat i höjden.</p>
<p>Kinas starka ekonomiska utveckling under knappt två årtionden bygger på en kraftig utbyggnad av energikrävande industri. Till exempel gick Kina från att år 2003 vara världens största importör av stål till att bara tre år senare vara världens största stålexportör.</p>
<p>Idag står Kina för 30 procent av de globala koldixidutsläppen och EU för 9 procent.</p>
<p>Kina ett också ett land med begränsad yttrandefrihet, bland annat för invånare som lider av sjukdomar som har orsakats av landets dåliga miljö.</p>
<p> </p>
<p>Är Kina en bra klimatpartner för EU? Klotet frågar energiminister Ibrahim Baylan, som nyss träffat Kinas energiminister vid en stor energikonferens i Peking. Frågan ställs även till kinaexperten Karl Hallding, forskare Stockholm Environment Institute, Erika Bjerström, utrikeskommentator SvT och Svante Axelsson, regeringskansliet, tidigare generalsekreterare vid Svenska Naturskyddsföreningen.</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola.</p>
<p>Programmet är en repris från 14 juni.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kina,blir,EU:s,klimatpartner,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/f67e9ad7-4158-4103-9db2-1cff8f2308da.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/06/p1_klotet_20170614_1400_34733b7.mp3" length="42711019" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Att tillverka gröna pengar (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som <a class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" href="http://newclimateeconomy.report/2016/" target="_blank" rel="nofollow">internationella toppekonomer räknat fram.</a></p>
<p>Men var ska alla pengar komma ifrån?</p>
<p>Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad.</p>
<p>Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning.</p>
<p>Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare,<strong> Mats Andersson</strong>, före detta vd för Fjärde AP-fonden, <strong>Björn Bergstrand</strong>, Kommuninvest, <strong>Sara Pettersson</strong>, Göteborgs kommun samt <strong>Nina Waltré, </strong>Naturskyddsföreningen och&nbsp;<strong>Anna Danell</strong>. Vasakronan.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>
<p>Programmet är en repris från den 29 mars.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/940759</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170806_0800_306793c.mp3</guid>
      <pubDate>Sun, 06 Aug 2017 06:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som <a class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" href="http://newclimateeconomy.report/2016/" target="_blank" rel="nofollow">internationella toppekonomer räknat fram.</a></p>
<p>Men var ska alla pengar komma ifrån?</p>
<p>Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad.</p>
<p>Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning.</p>
<p>Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare,<strong> Mats Andersson</strong>, före detta vd för Fjärde AP-fonden, <strong>Björn Bergstrand</strong>, Kommuninvest, <strong>Sara Pettersson</strong>, Göteborgs kommun samt <strong>Nina Waltré, </strong>Naturskyddsföreningen och&nbsp;<strong>Anna Danell</strong>. Vasakronan.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>
<p>Programmet är en repris från den 29 mars.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Att,tillverka,gröna,pengar,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d214bc2f-0656-479a-abbd-5668603e9ada.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/08/p1_klotet_20170806_0800_306793c.mp3" length="42741144" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Superkemikalien som inte bryts ner (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>PFAS är spritt nästan överallt, och finns i det mesta, från kosmetika till träningskläder. Efter en dricksvattenskandal i Blekinge visar en kartläggning på många, nya tänkbara källor till utsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge i Blekinge ledde till att dricksvattnet för 5 000 personer stängdes av när prover visade för höga halter av PFAS i blodet hos vuxna och barn. Efter det sattes ett stort kartläggningsarbete igång över hela Sverige, som visade att många fler dricksvattentäkter har förhöjda halter PFAS. Då hittades 2000 nya, potentiella källor. Nu ska arbetet fortsätta.</p>
<p>I West Virginia, USA, bor Earl och Gwen Botkin några mil från en teflonfabrik där ett av de högfluorerade ämnena, PFOA, användes. Idag lider Earl Botkin, 73 år, av flera sjukdomar som kan orsakas av PFAS.</p>
<p>PFAS är ett samlingsnamn för cirka 3 000 högfluorerade kemikalier, och ämnena är vitt spridda i miljön. De kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>
<p>Programmet är en repris från den 19 april.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/940758</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170419_1400_341dfb0.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Apr 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>PFAS är spritt nästan överallt, och finns i det mesta, från kosmetika till träningskläder. Efter en dricksvattenskandal i Blekinge visar en kartläggning på många, nya tänkbara källor till utsläpp.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge i Blekinge ledde till att dricksvattnet för 5 000 personer stängdes av när prover visade för höga halter av PFAS i blodet hos vuxna och barn. Efter det sattes ett stort kartläggningsarbete igång över hela Sverige, som visade att många fler dricksvattentäkter har förhöjda halter PFAS. Då hittades 2000 nya, potentiella källor. Nu ska arbetet fortsätta.</p>
<p>I West Virginia, USA, bor Earl och Gwen Botkin några mil från en teflonfabrik där ett av de högfluorerade ämnena, PFOA, användes. Idag lider Earl Botkin, 73 år, av flera sjukdomar som kan orsakas av PFAS.</p>
<p>PFAS är ett samlingsnamn för cirka 3 000 högfluorerade kemikalier, och ämnena är vitt spridda i miljön. De kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>
<p>Programmet är en repris från den 19 april.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Superkemikalien,som,inte,bryts,ner,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a1f8e9bc-2a68-4b97-be5b-478832bb8974.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[PFAS är spritt nästan överallt, och finns i det mesta, från kosmetika till träningskläder. Efter en dricksvattenskandal i Blekinge visar en kartläggning på många, nya tänkbara källor till utsläpp.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/04/p1_klotet_20170419_1400_341dfb0.mp3" length="42907278" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Plastens förbannelse (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Plast används överallt hela tiden men blir till ett problem om den hamnar i sjöar och hav och bryts ner till små partiklar- så kallad mikroplast. Men hur farlig är den- vad vet forskarna?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Mikroplastens effekter på miljön är ett relativt nytt forskningsfält. Studier i laboratorium på fisk som utsätts för höga halter av mikroplast visar bland annat på beteendeförändringar och att djuren får svårare att tillgodogöra sig näring. Men senare forskning visar att även djur som utsätts för samma halter av mikroplast som finns i naturen kan skada dem. Detta oavsett om det handlar om stora plastbitar som brutits ned till mindre, eller redan pyttesmå plastpartiklar som till exempel används i hygienartiklar och som via avlopp passerar igenom reningsverken och sköljs ut i havet.</p>
<p><strong>Trots detta är</strong> kunskapen om mikroplastens konsekvenser på miljön relativt liten totalt sett. Klotet den här veckan ställer sig frågan vad forskarna vet och vad man kan göra åt problemet?</p>
<p>Gäst i programmet är <strong>Anna Kärrman</strong>, docent i miljökemi vid Örebro universitet.</p>
<p>Programmet är en repris från den 17 maj.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/922996</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170517_1400_339839a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 May 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Plast används överallt hela tiden men blir till ett problem om den hamnar i sjöar och hav och bryts ner till små partiklar- så kallad mikroplast. Men hur farlig är den- vad vet forskarna?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Mikroplastens effekter på miljön är ett relativt nytt forskningsfält. Studier i laboratorium på fisk som utsätts för höga halter av mikroplast visar bland annat på beteendeförändringar och att djuren får svårare att tillgodogöra sig näring. Men senare forskning visar att även djur som utsätts för samma halter av mikroplast som finns i naturen kan skada dem. Detta oavsett om det handlar om stora plastbitar som brutits ned till mindre, eller redan pyttesmå plastpartiklar som till exempel används i hygienartiklar och som via avlopp passerar igenom reningsverken och sköljs ut i havet.</p>
<p><strong>Trots detta är</strong> kunskapen om mikroplastens konsekvenser på miljön relativt liten totalt sett. Klotet den här veckan ställer sig frågan vad forskarna vet och vad man kan göra åt problemet?</p>
<p>Gäst i programmet är <strong>Anna Kärrman</strong>, docent i miljökemi vid Örebro universitet.</p>
<p>Programmet är en repris från den 17 maj.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Plastens,förbannelse,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ef40f618-58c9-4b53-b880-6bf5ff588db3.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Plast används överallt hela tiden men blir till ett problem om den hamnar i sjöar och hav och bryts ner till små partiklar- så kallad mikroplast. Men hur farlig är den- vad vet forskarna?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/05/p1_klotet_20170517_1400_339839a.mp3" length="42954480" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[De värdefulla träden (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En ny syn på träd är på väg att växa fram. De kan dämpa ljud, sprida svalka och fukt och rena luftföroreningar i stadsmiljöer. Och i vissa torra jordbrukslandskap kan träden fylla på grundvattnet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Träden gör luften</strong> fuktig och sval och de kan hindra översvämningar vid kraftiga regn. Ny kunskap om trädens egenskaper börjar göra avtryck på stadsplanering i städerna, och gröna ytor i städerna får en större betydelse.</p>
<p><strong>Men samtidigt</strong> är trycket på städerna större, fler och fler människor flyttar in, bostadsområden förtätas. Utanför stadskärnorna byggs områden med köpcenter, kontor, lagerlokaler och liknande. Risken är att små fragment av natur till slut grävs bort och får ge plats åt asfalterade ytor och byggnader.</p>
<p><strong>I megastaden Bangalore</strong> i Indien har ett privat företag planterat små, täta skogar på skräpmark mitt i staden, för att få ett bättre lokalt klimat.</p>
<p>Gäster i programmet var professorerna Per Berg och Anders Malmer på Sveriges lantbruksuniversitet.</p>
<p>Programmet är en repris från den 24 maj.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p>&nbsp;</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Mer i Klotet: <br><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6703633" target="_self">Frankrikes nya miljöminister&nbsp;Nicolas Hulot om hoppet som en nödvändig galenskap</a></p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light"><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6703138" target="_self">Grön infrastruktur i industriområden, går det?</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/916978</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170524_1400_353e4d8.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 24 May 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En ny syn på träd är på väg att växa fram. De kan dämpa ljud, sprida svalka och fukt och rena luftföroreningar i stadsmiljöer. Och i vissa torra jordbrukslandskap kan träden fylla på grundvattnet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Träden gör luften</strong> fuktig och sval och de kan hindra översvämningar vid kraftiga regn. Ny kunskap om trädens egenskaper börjar göra avtryck på stadsplanering i städerna, och gröna ytor i städerna får en större betydelse.</p>
<p><strong>Men samtidigt</strong> är trycket på städerna större, fler och fler människor flyttar in, bostadsområden förtätas. Utanför stadskärnorna byggs områden med köpcenter, kontor, lagerlokaler och liknande. Risken är att små fragment av natur till slut grävs bort och får ge plats åt asfalterade ytor och byggnader.</p>
<p><strong>I megastaden Bangalore</strong> i Indien har ett privat företag planterat små, täta skogar på skräpmark mitt i staden, för att få ett bättre lokalt klimat.</p>
<p>Gäster i programmet var professorerna Per Berg och Anders Malmer på Sveriges lantbruksuniversitet.</p>
<p>Programmet är en repris från den 24 maj.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p>&nbsp;</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Mer i Klotet: <br><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6703633" target="_self">Frankrikes nya miljöminister&nbsp;Nicolas Hulot om hoppet som en nödvändig galenskap</a></p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light"><a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6703138" target="_self">Grön infrastruktur i industriområden, går det?</a></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,De,värdefulla,träden,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/408dc2a6-fdad-4248-85b5-7e946ebb4942.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En ny syn på träd är på väg att växa fram. De kan dämpa ljud, sprida svalka och fukt och rena luftföroreningar i stadsmiljöer. Och i vissa torra jordbrukslandskap kan träden fylla på grundvattnet.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/05/p1_klotet_20170524_1400_353e4d8.mp3" length="42763771" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Varför så tyst om miljögiftet kadmium i vår mat? (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varför fortsätter vi odla livsmedel i jordar i Sverige där kadmiumhalterna är höga? Hur går det ihop med miljömålet "En giftfri miljö"?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De bästa jordbruksmarkerna i Sverige har inte sällan höga kadmiumhalter naturligt i jorden. Men att det är naturligt betyder inte att det är ofarligt. Enligt livsmedelsverket får tusentals svenskar i sig så mycket kadmium genom maten att det kan orsaka benskörhet och skada njurarna. </p>
<p><strong>Forskare och flera myndigheter</strong> känner till problemet men trots det så har politikerna inte tagit några beslut som begränsar odlingen av livsmedel på kadmiumrika marker.</p>
<p>Programmet är en repris från den 1 februari.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/916916</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170201_1500_1da1bd2.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Feb 2017 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varför fortsätter vi odla livsmedel i jordar i Sverige där kadmiumhalterna är höga? Hur går det ihop med miljömålet "En giftfri miljö"?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>De bästa jordbruksmarkerna i Sverige har inte sällan höga kadmiumhalter naturligt i jorden. Men att det är naturligt betyder inte att det är ofarligt. Enligt livsmedelsverket får tusentals svenskar i sig så mycket kadmium genom maten att det kan orsaka benskörhet och skada njurarna. </p>
<p><strong>Forskare och flera myndigheter</strong> känner till problemet men trots det så har politikerna inte tagit några beslut som begränsar odlingen av livsmedel på kadmiumrika marker.</p>
<p>Programmet är en repris från den 1 februari.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Varför,så,tyst,om,miljögiftet,kadmium,i,vår,mat?,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/87/2e6a7ffb-2363-49cc-b135-3d5ec70582d0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varför fortsätter vi odla livsmedel i jordar i Sverige där kadmiumhalterna är höga? Hur går det ihop med miljömålet "En giftfri miljö"?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/02/p1_klotet_20170201_1500_1da1bd2.mp3" length="42905871" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Jätteräkan tillbaka på tallriken – men håller certifieringen?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att äta jätteräkor blev en miljösynd när det uppdagades att mangroveskog skövlades vid räkodlingarna. Nu finns certifiering för odlade räkor och fisk, men den kritiseras. Går den att lita på? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fisket i världshaven nådde sin topp under 1990-talet, och i spåren av det storskaliga fisket har många bestånd av matfiskar minskat eller kollapsat. Samtidigt växer jordens befolkning och med den även efterfrågan på fisk. Det har banat väg för vattenbruk som har mer än fördubblats sedan början av 2000-talet. Exempelvis dök odlad pangasius från Vietnam upp i svenska frysdiskar när torsken blev allt mer sällsynt. Idag kommer lika mycket av fisken och skaldjuren på våra tallrikar från odlingar som från det vilda fisket.</p>
<p>Men det finns miljöproblem och sociala problem med fisk- och räkodlingar i Asien. Därför har en certifiering tagits fram för att intyga för konsumenter att dessa odlingar är renare, skonsammare mot naturen och med bättre arbetsvillkor än de icke-certifierade fisk- och räkodlingarna. Men certifieringarna kritiseras av en del miljöorganisationer för att reglerna inte är tillräckligt stränga och för bristande kontroll av efterlevnaden.</p>
<p>Klotet besöker fisk- och räkodlingar i Vietnam och ställer frågan: Kan man lita på certifieringen?</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/908441</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170621_1500_34a7949.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Jun 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att äta jätteräkor blev en miljösynd när det uppdagades att mangroveskog skövlades vid räkodlingarna. Nu finns certifiering för odlade räkor och fisk, men den kritiseras. Går den att lita på? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Fisket i världshaven nådde sin topp under 1990-talet, och i spåren av det storskaliga fisket har många bestånd av matfiskar minskat eller kollapsat. Samtidigt växer jordens befolkning och med den även efterfrågan på fisk. Det har banat väg för vattenbruk som har mer än fördubblats sedan början av 2000-talet. Exempelvis dök odlad pangasius från Vietnam upp i svenska frysdiskar när torsken blev allt mer sällsynt. Idag kommer lika mycket av fisken och skaldjuren på våra tallrikar från odlingar som från det vilda fisket.</p>
<p>Men det finns miljöproblem och sociala problem med fisk- och räkodlingar i Asien. Därför har en certifiering tagits fram för att intyga för konsumenter att dessa odlingar är renare, skonsammare mot naturen och med bättre arbetsvillkor än de icke-certifierade fisk- och räkodlingarna. Men certifieringarna kritiseras av en del miljöorganisationer för att reglerna inte är tillräckligt stränga och för bristande kontroll av efterlevnaden.</p>
<p>Klotet besöker fisk- och räkodlingar i Vietnam och ställer frågan: Kan man lita på certifieringen?</p>
<p>Programledare är Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Jätteräkan,tillbaka,på,tallriken,men,håller,certifieringen?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/45d8a330-7634-4445-baa8-8d94d8362cf2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att äta jätteräkor blev en miljösynd när det uppdagades att mangroveskog skövlades vid räkodlingarna. Nu finns certifiering för odlade räkor och fisk, men den kritiseras. Går den att lita på? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/06/p1_klotet_20170621_1500_34a7949.mp3" length="42733708" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kan världens länder enas om att rädda haven?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den här veckan möts världens länder i FN högkvarteret i New York för att komma fram till hur världens havsresurser ska hanteras mer hållbart. Nedskräpning, havsförsurning och överfiske står i fokus. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Flera hundra miljoner människor är beroende av havet för sitt livsuppehälle, men egentligen är vi alla beroende av havens alla tjänster. Förutom alla livsmedel som det marina livet ger oss bidrar alger i havsmiljön till en stor del av syret vi andas. Att skydda haven ligger i mänsklighetens intresse. Ändå har havet setts som en soptipp där få brytt sig om vad som döljer sig under ytan.&nbsp;</p>
<p><strong>Under den här veckan</strong> möts världens länder i FN-högkvarteret i New York för att komma fram till hur havet ska vara i ekologisk balans år 2030. Det är nämligen ett av målen i FN:s globala hållbarhetsmål.</p>
<p>Men att lösa stora problem som överfiske, nedskräpning och korallblekning på 13 år, är det möjligt? Klotet är på plats och rapporterar om hur arbetet går.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Mer i programmet: <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6712459" target="_self">Hård kritik mot Trumps klimatsiffror</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/902360</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170607_1400_33c4c47.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 07 Jun 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den här veckan möts världens länder i FN högkvarteret i New York för att komma fram till hur världens havsresurser ska hanteras mer hållbart. Nedskräpning, havsförsurning och överfiske står i fokus. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Flera hundra miljoner människor är beroende av havet för sitt livsuppehälle, men egentligen är vi alla beroende av havens alla tjänster. Förutom alla livsmedel som det marina livet ger oss bidrar alger i havsmiljön till en stor del av syret vi andas. Att skydda haven ligger i mänsklighetens intresse. Ändå har havet setts som en soptipp där få brytt sig om vad som döljer sig under ytan.&nbsp;</p>
<p><strong>Under den här veckan</strong> möts världens länder i FN-högkvarteret i New York för att komma fram till hur havet ska vara i ekologisk balans år 2030. Det är nämligen ett av målen i FN:s globala hållbarhetsmål.</p>
<p>Men att lösa stora problem som överfiske, nedskräpning och korallblekning på 13 år, är det möjligt? Klotet är på plats och rapporterar om hur arbetet går.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Mer i programmet: <a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6712459" target="_self">Hård kritik mot Trumps klimatsiffror</a></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kan,världens,länder,enas,om,att,rädda,haven?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/454bc062-dfbe-4581-b6f9-f4992c077eb1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den här veckan möts världens länder i FN högkvarteret i New York för att komma fram till hur världens havsresurser ska hanteras mer hållbart. Nedskräpning, havsförsurning och överfiske står i fokus. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/06/p1_klotet_20170607_1400_33c4c47.mp3" length="42730293" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Leva med lejon]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I Kenya lever djuren en hotad tillvaro. Konkurrensen om landutrymmet hårdnar när civilisationen breder ut sig. Skog skövlas och markerna används för odling och som betesmarker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Viltreservatet Masai Mara ligger i sydvästra Kenya. Där har djuren gjort samma vandring i århundraden, på jakt efter det bete som följer i regnens spår. Men de stora mängderna djur kräver utrymme och ibland leder regnen dem bortom reservatens gränser.</p>
<p><strong>I utkanten</strong> av Masai Mara lever massajer, som är boskapsnomader. Sedan länge har de fört ett krig mot rovdjuren som attackerar deras boskap. Trots att det numera är förbjudet att döda lejon i Kenya, fortsätter jakten eftersom många massajer ser det som ett sätt försvara sina djur och sig själva.</p>
<p><strong>Det är ett av skälen</strong> till att lejon, leoparder, geparder, noshörningar och elefanter, är kraftigt hotade idag. I Kenya finns idag bara omkring 2 000 lejon kvar, och de minskar med cirka 100 om året. Om minskningen fortsätter i samma takt kommer det knappt att finnas några kvar om 20 år. I hela Afrika finns ca 20 000 vilda lejon.</p>
<p><strong>Konflikten mellan</strong> människor och vilt är ett av de största hoten mot viltet. Men det finns lösningar. En smart idé kom Richard Turere på när han bara var 12 år. Hans lejonskrämma är en av flera lösningar. &nbsp;Flera miljöorganisationer och även de kenyanska myndigheterna jobbar med att skapa ett fredligt förhållande mellan människan och djuren och samtidigt utöka reservaten. &nbsp;</p>
<p><strong>Just nu genomförs</strong> flera projekt där man sluter leasingavtal med landägarna, som får betalt för att hyra ut sin mark, och samtidigt utbildning i hur de ska sköta om marken på ett hållbart sätt. Pengarna kommer från myndigheter, olika miljöorganisationer och andra givare.</p>
<p>Gäst i programmet är Ingela Jansson som forskar om lejon på Sveriges lantbruksuniversitet.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Drar sig USA ur Parisavtalet? &nbsp;<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6707947" target="_self">Hör Johan Rockström kommentera uppgifter från amerikanska medier</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/897220</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170531_1400_334f6fb.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 31 May 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I Kenya lever djuren en hotad tillvaro. Konkurrensen om landutrymmet hårdnar när civilisationen breder ut sig. Skog skövlas och markerna används för odling och som betesmarker.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Viltreservatet Masai Mara ligger i sydvästra Kenya. Där har djuren gjort samma vandring i århundraden, på jakt efter det bete som följer i regnens spår. Men de stora mängderna djur kräver utrymme och ibland leder regnen dem bortom reservatens gränser.</p>
<p><strong>I utkanten</strong> av Masai Mara lever massajer, som är boskapsnomader. Sedan länge har de fört ett krig mot rovdjuren som attackerar deras boskap. Trots att det numera är förbjudet att döda lejon i Kenya, fortsätter jakten eftersom många massajer ser det som ett sätt försvara sina djur och sig själva.</p>
<p><strong>Det är ett av skälen</strong> till att lejon, leoparder, geparder, noshörningar och elefanter, är kraftigt hotade idag. I Kenya finns idag bara omkring 2 000 lejon kvar, och de minskar med cirka 100 om året. Om minskningen fortsätter i samma takt kommer det knappt att finnas några kvar om 20 år. I hela Afrika finns ca 20 000 vilda lejon.</p>
<p><strong>Konflikten mellan</strong> människor och vilt är ett av de största hoten mot viltet. Men det finns lösningar. En smart idé kom Richard Turere på när han bara var 12 år. Hans lejonskrämma är en av flera lösningar. &nbsp;Flera miljöorganisationer och även de kenyanska myndigheterna jobbar med att skapa ett fredligt förhållande mellan människan och djuren och samtidigt utöka reservaten. &nbsp;</p>
<p><strong>Just nu genomförs</strong> flera projekt där man sluter leasingavtal med landägarna, som får betalt för att hyra ut sin mark, och samtidigt utbildning i hur de ska sköta om marken på ett hållbart sätt. Pengarna kommer från myndigheter, olika miljöorganisationer och andra givare.</p>
<p>Gäst i programmet är Ingela Jansson som forskar om lejon på Sveriges lantbruksuniversitet.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Drar sig USA ur Parisavtalet? &nbsp;<a class="internal-link" href="https://sverigesradio.se/artikel/6707947" target="_self">Hör Johan Rockström kommentera uppgifter från amerikanska medier</a></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Leva,med,lejon]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4c301efd-e3c0-4917-a96e-36b682986224.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I Kenya lever djuren en hotad tillvaro. Konkurrensen om landutrymmet hårdnar när civilisationen breder ut sig. Skog skövlas och markerna används för odling och som betesmarker.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/05/p1_klotet_20170531_1400_334f6fb.mp3" length="42762087" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Miljontals ton ”ful mat” kastas i soporna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor  eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Varje år slängs</strong> 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas.</p>
<p>Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag.</p>
<p><strong>Det kan handla om </strong>morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen. </p>
<p><strong>I en annan del</strong> av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/887274</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170510_1400_33cff74.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 10 May 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor  eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Varje år slängs</strong> 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt – motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt – enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas.</p>
<p>Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag.</p>
<p><strong>Det kan handla om </strong>morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende – problem som bönder över hela världen brottas med – valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen. </p>
<p><strong>I en annan del</strong> av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år – och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Miljontals,ton,”ful,mat”,kastas,i,soporna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a4471547-7b62-49cf-b4d4-3247d06b342f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor  eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/05/p1_klotet_20170510_1400_33cff74.mp3" length="42924011" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[PFAS – går superkemikalierna att ersätta?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Flera stora användare har ersatt de miljöskadliga, högfluorerade ämnena, PFAS. Är alternativen lika bra? Kan alla 3 000 PFAS bytas ut? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Superkemikalierna PFAS</strong> används i en lång rad konsumentprodukter. De gör friluftskläder tåliga mot både regn och smuts, de ger en glatt yta i stekpannan och på bakpappret, de finns i sprayen som impregnerar dina skor, gör din soffa smutsavstötande, och hudcremen skön att applicera.<br><br>Det är några exempel där många av de 3 000 högfluorerade kemikalierna, PFAS, används.</p>
<p><strong>Men djurstudier visar</strong> PFAS att kan ge effekter på immunsystemet, nervsystemet och hormonsystemet. Ämnena kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid. De finns överallt och de bryts förmodligen inte ner alls.</p>
<p>Temat för programmet<strong>&nbsp;</strong>är ”Behövs PFAS?”. Flera företag, till exempel Ikea och Fjällräven, har fasat ut ämnena helt eller delvis.</p>
<p><strong>Det är en uppföljning</strong> på Klotet den 19 april, ”<a class="internal-link" href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/878207?programid=3345" target="_self">Superkemikalien som inte bryts ner</a>”, som berättar om en teflontillverkare i West Virginia, USA som fått betala ett rekordstort skadestånd till 3&nbsp;500 personer som fått sitt dricksvatten förorenat av PFAS.</p>
<p>I Sverige pågår en rättsprocess där invånare i Kallinge har stämt vattenverket som har distribuerat dricksvatten med höga halter PFAS. Kemikalierna kommer från brandskum som har använts vid militärens brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/884118</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170503_1400_3491645.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 May 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Flera stora användare har ersatt de miljöskadliga, högfluorerade ämnena, PFAS. Är alternativen lika bra? Kan alla 3 000 PFAS bytas ut? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Superkemikalierna PFAS</strong> används i en lång rad konsumentprodukter. De gör friluftskläder tåliga mot både regn och smuts, de ger en glatt yta i stekpannan och på bakpappret, de finns i sprayen som impregnerar dina skor, gör din soffa smutsavstötande, och hudcremen skön att applicera.<br><br>Det är några exempel där många av de 3 000 högfluorerade kemikalierna, PFAS, används.</p>
<p><strong>Men djurstudier visar</strong> PFAS att kan ge effekter på immunsystemet, nervsystemet och hormonsystemet. Ämnena kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid. De finns överallt och de bryts förmodligen inte ner alls.</p>
<p>Temat för programmet<strong>&nbsp;</strong>är ”Behövs PFAS?”. Flera företag, till exempel Ikea och Fjällräven, har fasat ut ämnena helt eller delvis.</p>
<p><strong>Det är en uppföljning</strong> på Klotet den 19 april, ”<a class="internal-link" href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/878207?programid=3345" target="_self">Superkemikalien som inte bryts ner</a>”, som berättar om en teflontillverkare i West Virginia, USA som fått betala ett rekordstort skadestånd till 3&nbsp;500 personer som fått sitt dricksvatten förorenat av PFAS.</p>
<p>I Sverige pågår en rättsprocess där invånare i Kallinge har stämt vattenverket som har distribuerat dricksvatten med höga halter PFAS. Kemikalierna kommer från brandskum som har använts vid militärens brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,PFAS,går,superkemikalierna,att,ersätta?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/f8460a1e-86ed-4f94-98f1-6c02b2ad9e79.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Flera stora användare har ersatt de miljöskadliga, högfluorerade ämnena, PFAS. Är alternativen lika bra? Kan alla 3 000 PFAS bytas ut? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/05/p1_klotet_20170503_1400_3491645.mp3" length="42956612" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vattenkris  väntar i sommar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vattennivåerna är låga i stora delar av Sverige. Flera kommuner har infört bevattningsförbud. Även växter och djur drabbas när vattnet sinar. Kring Mörrumsån växer oron inför årliga laxvandringen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Redan förra sommaren</strong> fick Henrik Hagelberg i Jät i södra Småland köpa vatten för att inte bli utan. En tankbil full med vatten fyllde brunnen på tomten.</p>
<p>I år är utgångläget ännu sämre. Den fem meter djupa brunnen som borde vara helt fylld är snart tom.&nbsp;Klotets reporter Tomas Lindberg är med när Henrik Hagelberg får besök av brunnsborraren.</p>
<p><strong>Men det är inte</strong> bara människor som får problem när torkan slår till. I det kända laxfiskevattnet Mörrumsån är vattenflödet det lägsta som har uppmätts. Där längs åkanten är det snustorrt där laxyngel normalt brukar simma omkring.</p>
<p><strong>I Sverige är vi vana</strong> vid att ha gott om vatten. Varför blir det brist nu för andra året i rad? Och vad går det att göra för att de låga grundvattennivåerna ska fyllas på?</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Kartor över <a href="https://sverigesradio.se/artikel/6681883" class="internal-link" target="_self">vattenbristen i Sverige</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/881404</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170426_1400_3364684.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Apr 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vattennivåerna är låga i stora delar av Sverige. Flera kommuner har infört bevattningsförbud. Även växter och djur drabbas när vattnet sinar. Kring Mörrumsån växer oron inför årliga laxvandringen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Redan förra sommaren</strong> fick Henrik Hagelberg i Jät i södra Småland köpa vatten för att inte bli utan. En tankbil full med vatten fyllde brunnen på tomten.</p>
<p>I år är utgångläget ännu sämre. Den fem meter djupa brunnen som borde vara helt fylld är snart tom.&nbsp;Klotets reporter Tomas Lindberg är med när Henrik Hagelberg får besök av brunnsborraren.</p>
<p><strong>Men det är inte</strong> bara människor som får problem när torkan slår till. I det kända laxfiskevattnet Mörrumsån är vattenflödet det lägsta som har uppmätts. Där längs åkanten är det snustorrt där laxyngel normalt brukar simma omkring.</p>
<p><strong>I Sverige är vi vana</strong> vid att ha gott om vatten. Varför blir det brist nu för andra året i rad? Och vad går det att göra för att de låga grundvattennivåerna ska fyllas på?</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Kartor över <a href="https://sverigesradio.se/artikel/6681883" class="internal-link" target="_self">vattenbristen i Sverige</a></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vattenkris,väntar,i,sommar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/91fe0f05-ece2-4246-b111-886ac08f879c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:00</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vattennivåerna är låga i stora delar av Sverige. Flera kommuner har infört bevattningsförbud. Även växter och djur drabbas när vattnet sinar. Kring Mörrumsån växer oron inför årliga laxvandringen.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/04/p1_klotet_20170426_1400_3364684.mp3" length="42491349" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hjälp jag kan inte andas! Om sotpartiklarna som gör oss sjuka och smälter planetens isar (R)]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I många av</strong> världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem.&nbsp;De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om&nbsp;veden byts till pellets.&nbsp;</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Programmet är en repris från 11/1 2017.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Vill du också ställa en fråga? Mejla till <a class="internal-link" href="mailto:klotet@sr.se" target="_self">klotet@sr.se</a>&nbsp;eller hör av dig via Twitter: <a class="external-link" href="https://twitter.com/Klotet" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">@klotet&nbsp;</a> Vi hörs!</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/875659</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170412_1400_2152957.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Apr 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I många av</strong> världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem.&nbsp;De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om&nbsp;veden byts till pellets.&nbsp;</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Programmet är en repris från 11/1 2017.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Vill du också ställa en fråga? Mejla till <a class="internal-link" href="mailto:klotet@sr.se" target="_self">klotet@sr.se</a>&nbsp;eller hör av dig via Twitter: <a class="external-link" href="https://twitter.com/Klotet" target="_blank" rel="nofollow" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster">@klotet&nbsp;</a> Vi hörs!</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hjälp,jag,kan,inte,andas!,Om,sotpartiklarna,som,gör,oss,sjuka,och,smälter,planetens,isar,(R)]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/49a39b39-968b-4d1f-bffb-df79272d8da2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/04/p1_klotet_20170412_1400_2152957.mp3" length="43108949" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Nya tider för havsenergin]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tekniska lösningar för att utvinna energi från havets vågor har visat sig vara svårare än vad man tidigare trott och flera satsningar har lagts ner. Tidvattenkraft verkar däremot ha medvind.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För tio år sedan<strong> </strong>var satsningarna på vågkraft stora runt om i världen. Ett hundratal koncept utvärderades och tongångarna var positiva. Men havets vågor sliter på konstruktionerna och flera av dem höll inte måttet. Nu återstår bara ett fåtal vågkraftsprojekt.</p>
<p><strong>Kraftverk som kan </strong>omvandla långsamma tidvattenströmmar till elektricitet har visat sig fungera bättre och just nu testas flera modeller i full skala i Storbritannien. Klotet ställer sig frågan varför det är så svårt att utvinna energi från havets krafter och vad vi kan vänta oss i framtiden?</p>
<p>Gäst i programmet är <strong>Johnn Andersson</strong>, forskare på Chalmers tekniska högskola.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/873610</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170405_1400_3565060.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 05 Apr 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tekniska lösningar för att utvinna energi från havets vågor har visat sig vara svårare än vad man tidigare trott och flera satsningar har lagts ner. Tidvattenkraft verkar däremot ha medvind.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>För tio år sedan<strong> </strong>var satsningarna på vågkraft stora runt om i världen. Ett hundratal koncept utvärderades och tongångarna var positiva. Men havets vågor sliter på konstruktionerna och flera av dem höll inte måttet. Nu återstår bara ett fåtal vågkraftsprojekt.</p>
<p><strong>Kraftverk som kan </strong>omvandla långsamma tidvattenströmmar till elektricitet har visat sig fungera bättre och just nu testas flera modeller i full skala i Storbritannien. Klotet ställer sig frågan varför det är så svårt att utvinna energi från havets krafter och vad vi kan vänta oss i framtiden?</p>
<p>Gäst i programmet är <strong>Johnn Andersson</strong>, forskare på Chalmers tekniska högskola.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Nya,tider,för,havsenergin]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1191/5d9e1d5e-0693-44ed-9194-c54fb598597a.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tekniska lösningar för att utvinna energi från havets vågor har visat sig vara svårare än vad man tidigare trott och flera satsningar har lagts ner. Tidvattenkraft verkar däremot ha medvind.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/04/p1_klotet_20170405_1400_3565060.mp3" length="42941951" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Att tillverka gröna pengar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som <a class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" href="http://newclimateeconomy.report/2016/" target="_blank" rel="nofollow">internationella toppekonomer räknat fram.</a></p>
<p>Men var ska alla pengar komma ifrån?</p>
<p>Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad.</p>
<p>Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning.</p>
<p>Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare,<strong> Mats Andersson</strong>, före detta vd för Fjärde AP-fonden, <strong>Björn Bergstrand</strong>, Kommuninvest, <strong>Sara Pettersson</strong>, Göteborgs kommun samt <strong>Nina Waltré, </strong>Naturskyddsföreningen och&nbsp;<strong>Anna Danell</strong>. Vasakronan.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/868291</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170329_1400_34a266a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 29 Mar 2017 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>90 biljoner US dollar de kommande 15 åren, är en närmast ofattbar summa som <a class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" href="http://newclimateeconomy.report/2016/" target="_blank" rel="nofollow">internationella toppekonomer räknat fram.</a></p>
<p>Men var ska alla pengar komma ifrån?</p>
<p>Svenska kommuner har redan börjat låna in pengar med hjälp av gröna obligationer, vilket väntas bli en växande marknad.</p>
<p>Men det finns också gröna bankfonder och mindre investeringsprojekt för privatpersoner som vill bidra till en grön omställning.</p>
<p>Klotet samtalar om gröna obligationer och andra finansieringsmetoder med regeringens utredare,<strong> Mats Andersson</strong>, före detta vd för Fjärde AP-fonden, <strong>Björn Bergstrand</strong>, Kommuninvest, <strong>Sara Pettersson</strong>, Göteborgs kommun samt <strong>Nina Waltré, </strong>Naturskyddsföreningen och&nbsp;<strong>Anna Danell</strong>. Vasakronan.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Att,tillverka,gröna,pengar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d214bc2f-0656-479a-abbd-5668603e9ada.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Omställningen av världens ekonomier, bort från olja och kol kommer att kräva enorma investeringar. Det kan bli den största ekonomiska boomen någonsin, enligt ekonomiska experter. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/03/p1_klotet_20170329_1400_34a266a.mp3" length="42882803" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Blekta till döds – finns det hopp för världens koraller?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vad händer om stora delar av korallreven försvinner? Hur påverkas vi människor som till stor del är beroende av fisk från haven? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Stora Barriärrevet utanför Australien har på kort tid utsatts för så varma vattentemperaturer att stora delar av revet har blekts. Forskare befarar att korallerna inte klarar att återhämta sig utan kommer att dö.</p>
<p><strong>Klotet dyker djupare</strong> ner i senaste tidens larmrapport och reder ut vad som händer om korallreven försvinner. Vi hör också korallforskare som forskare på hur mycket korallerna egentligen tål.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/865154</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170322_1400_353d558.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Mar 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vad händer om stora delar av korallreven försvinner? Hur påverkas vi människor som till stor del är beroende av fisk från haven? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Stora Barriärrevet utanför Australien har på kort tid utsatts för så varma vattentemperaturer att stora delar av revet har blekts. Forskare befarar att korallerna inte klarar att återhämta sig utan kommer att dö.</p>
<p><strong>Klotet dyker djupare</strong> ner i senaste tidens larmrapport och reder ut vad som händer om korallreven försvinner. Vi hör också korallforskare som forskare på hur mycket korallerna egentligen tål.</p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Blekta,till,döds,finns,det,hopp,för,världens,koraller?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/77ddec2a-13b2-4534-ac8c-3adb6a7bd329.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vad händer om stora delar av korallreven försvinner? Hur påverkas vi människor som till stor del är beroende av fisk från haven? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/03/p1_klotet_20170322_1400_353d558.mp3" length="42932620" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kolgruvornas evighetsbränder]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tusentals gamla kolgruvor brinner världen över, och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna orsakar stora utsläpp av koldioxid och hälsofarliga ämnen, och är svåra och kostsamma att släcka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I nordöstra Pennsylvania</strong> i USA ligger Centralia. En gång var det en livfull stad med över 2500 invånare. Men när en kolgruva under jord började brinna på 1960-talet evakuerades staden och idag bor här bara åtta personer. Kolet brinner fortfarande några hundra meter under markytan och samhället klassas som riskområde.&nbsp;</p>
<p><strong>Kolbranden i Centralia</strong> är bara en av tusentals gamla&nbsp;kolgruvor som har fattat eld. Stora utsläpp av hälsofarliga ämnen och växthusgaser gör underjordsbränderna till ett stort, men tämligen ouppmärksammat problem. Hur farliga är bränderna och hur kan man släcka dem tar vi reda på i Klotet.</p>
<p>Gäst i programmet är Mikael Höök, Uppsala universitet.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Videotips: <a href="https://sverigesradio.se/artikel/6652620" class="internal-link" target="_self">Spektakulära bränder</a></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/861730</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170315_1400_346d28f.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Mar 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tusentals gamla kolgruvor brinner världen över, och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna orsakar stora utsläpp av koldioxid och hälsofarliga ämnen, och är svåra och kostsamma att släcka.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I nordöstra Pennsylvania</strong> i USA ligger Centralia. En gång var det en livfull stad med över 2500 invånare. Men när en kolgruva under jord började brinna på 1960-talet evakuerades staden och idag bor här bara åtta personer. Kolet brinner fortfarande några hundra meter under markytan och samhället klassas som riskområde.&nbsp;</p>
<p><strong>Kolbranden i Centralia</strong> är bara en av tusentals gamla&nbsp;kolgruvor som har fattat eld. Stora utsläpp av hälsofarliga ämnen och växthusgaser gör underjordsbränderna till ett stort, men tämligen ouppmärksammat problem. Hur farliga är bränderna och hur kan man släcka dem tar vi reda på i Klotet.</p>
<p>Gäst i programmet är Mikael Höök, Uppsala universitet.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Videotips: <a href="https://sverigesradio.se/artikel/6652620" class="internal-link" target="_self">Spektakulära bränder</a></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kolgruvornas,evighetsbränder]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e4e4ce9c-21e5-4d71-98a9-754b2f1dc64f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tusentals gamla kolgruvor brinner världen över, och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna orsakar stora utsläpp av koldioxid och hälsofarliga ämnen, och är svåra och kostsamma att släcka.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/03/p1_klotet_20170315_1400_346d28f.mp3" length="42963075" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ljusning för regnskogen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Costa Rica är ett föregångsland när det gäller att bevara regnskogen. Forskning visar att nya träd växer upp på avverkad skogsmark, snabbare än förväntat och spontant, utan plantering.  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent</strong> Lotten Collin har besökt forskningsstationen La Selva och följt med forskarna som beskriver hur skogen återskapas. Regnskogen behövs på jorden både för klimatet och biologiska mångfalden.</p>
<p><strong>Men hur ä</strong>r läget för regnskogen på andra håll i världen? </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/858612</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170308_1400_3452b15.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Mar 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Costa Rica är ett föregångsland när det gäller att bevara regnskogen. Forskning visar att nya träd växer upp på avverkad skogsmark, snabbare än förväntat och spontant, utan plantering.  </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent</strong> Lotten Collin har besökt forskningsstationen La Selva och följt med forskarna som beskriver hur skogen återskapas. Regnskogen behövs på jorden både för klimatet och biologiska mångfalden.</p>
<p><strong>Men hur ä</strong>r läget för regnskogen på andra håll i världen? </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ljusning,för,regnskogen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/674a8c99-bc29-4af5-b0ea-62d5980183c1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Costa Rica är ett föregångsland när det gäller att bevara regnskogen. Forskning visar att nya träd växer upp på avverkad skogsmark, snabbare än förväntat och spontant, utan plantering.  ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/03/p1_klotet_20170308_1400_3452b15.mp3" length="42962933" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Trump lovar nystart för kolindustrin – men kommer löftena att hållas?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I decennier vägrade USA att skriva under FN:s klimatavtal, men har samtidigt satsat stort på forskning om förnybar energi. Men allt det där håller på att förändras under president Trumps ledning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nu prioriteras i stället utvinningen av fossila bränslen och lagar om utsläppsregler rivs upp för att hjälpa industrin på traven.</p>
<p><strong>Klotet har besökt</strong> USA och träffat Tom Pyle som har skrivit Trump-administrationens energipolicy, oroliga forskare, förhoppningsfulla kolarbetare och oljelobbyister som vädrar morgonluft. </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/855344</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170301_1400_33a6d17.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Mar 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I decennier vägrade USA att skriva under FN:s klimatavtal, men har samtidigt satsat stort på forskning om förnybar energi. Men allt det där håller på att förändras under president Trumps ledning. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Nu prioriteras i stället utvinningen av fossila bränslen och lagar om utsläppsregler rivs upp för att hjälpa industrin på traven.</p>
<p><strong>Klotet har besökt</strong> USA och träffat Tom Pyle som har skrivit Trump-administrationens energipolicy, oroliga forskare, förhoppningsfulla kolarbetare och oljelobbyister som vädrar morgonluft. </p>
<p>Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Trump,lovar,nystart,för,kolindustrin,men,kommer,löftena,att,hållas?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/406/de74231b-6e09-4bd9-9701-27fdf938cdf8.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I decennier vägrade USA att skriva under FN:s klimatavtal, men har samtidigt satsat stort på forskning om förnybar energi. Men allt det där håller på att förändras under president Trumps ledning. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/03/p1_klotet_20170301_1400_33a6d17.mp3" length="43001873" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kan vi panta mera?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varje år använder en svensk i genomsnitt 110 kilo förpackningar och mängden växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Kan mängden engångsartiklar minskas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En hel del återvinns men mycket hamnar i soptunnan, eller i värsta fall i naturen, och särskilt gäller det plastförpackningar. Men skulle det hjälpa om fler förpackningar var pantbara? I tyska storstäder införs nu pant på muggar för take away-kaffe och i Sverige utreds pant på fler dryckesförpackningar och även på plastpåsar. Vad är det som avgör om en produkt lämpar sig för pant och vore det smart eller pantat att ta in fler sorters förpackningar i systemet?</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/853603</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170222_1400_37d5953.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Feb 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varje år använder en svensk i genomsnitt 110 kilo förpackningar och mängden växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Kan mängden engångsartiklar minskas?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>En hel del återvinns men mycket hamnar i soptunnan, eller i värsta fall i naturen, och särskilt gäller det plastförpackningar. Men skulle det hjälpa om fler förpackningar var pantbara? I tyska storstäder införs nu pant på muggar för take away-kaffe och i Sverige utreds pant på fler dryckesförpackningar och även på plastpåsar. Vad är det som avgör om en produkt lämpar sig för pant och vore det smart eller pantat att ta in fler sorters förpackningar i systemet?</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kan,vi,panta,mera?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bff4d743-e155-4b04-bebd-6043a2f0b070.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varje år använder en svensk i genomsnitt 110 kilo förpackningar och mängden växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Kan mängden engångsartiklar minskas?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/02/p1_klotet_20170222_1400_37d5953.mp3" length="43009714" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vattenkraft – miljömål som krockar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vattenkraften är viktig i Sverige och förväntas bli ännu mer betydelsefull. Men vattenkraft påverkar naturen drastiskt, målen om begränsad klimatpåverkan och levande sjöar och vattendrag krockar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vattenkraften i Sverige är under förändring. Den ska miljöanpassas. Men går det att kombinera miljönytta och vattenkraft? Och finns det plats för den småskaliga vattenkraften nu när Sverige ska nå de miljömål som riksdagen beslutat och uppfylla EU:s vattendirektiv.</p>
<p><strong>Klotet har tagit</strong> tempen på vattenkraften och talat med forskare som menar att det går att minska dess påverkan på djur och växtliv – och samtidigt få MER energi.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/848935</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170215_1400_2925d70.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Feb 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vattenkraften är viktig i Sverige och förväntas bli ännu mer betydelsefull. Men vattenkraft påverkar naturen drastiskt, målen om begränsad klimatpåverkan och levande sjöar och vattendrag krockar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vattenkraften i Sverige är under förändring. Den ska miljöanpassas. Men går det att kombinera miljönytta och vattenkraft? Och finns det plats för den småskaliga vattenkraften nu när Sverige ska nå de miljömål som riksdagen beslutat och uppfylla EU:s vattendirektiv.</p>
<p><strong>Klotet har tagit</strong> tempen på vattenkraften och talat med forskare som menar att det går att minska dess påverkan på djur och växtliv – och samtidigt få MER energi.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vattenkraft,miljömål,som,krockar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ea20a23b-ca46-41a5-a2a2-75beff5c182e.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vattenkraften är viktig i Sverige och förväntas bli ännu mer betydelsefull. Men vattenkraft påverkar naturen drastiskt, målen om begränsad klimatpåverkan och levande sjöar och vattendrag krockar.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/02/p1_klotet_20170215_1400_2925d70.mp3" length="42937991" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kan man lagstifta sig till ett bättre klimat?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Storbritannien har haft en klimatlag sedan 2008. Nu föreslår regeringen att även Sverige ska gå samma väg. Hur effektiv har lagen varit i Storbritannien och vad skulle den innebära för Sverige?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Forskare, representanter för näringslivet och den brittiska regeringen diskuterar hur lagen kan göra skillnad och vilka utmaningar som finns.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/845249</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170208_1400_3442a4e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Feb 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Storbritannien har haft en klimatlag sedan 2008. Nu föreslår regeringen att även Sverige ska gå samma väg. Hur effektiv har lagen varit i Storbritannien och vad skulle den innebära för Sverige?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Forskare, representanter för näringslivet och den brittiska regeringen diskuterar hur lagen kan göra skillnad och vilka utmaningar som finns.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kan,man,lagstifta,sig,till,ett,bättre,klimat?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/09b5a9e4-aca3-4712-9d93-b31e68a6df43.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Storbritannien har haft en klimatlag sedan 2008. Nu föreslår regeringen att även Sverige ska gå samma väg. Hur effektiv har lagen varit i Storbritannien och vad skulle den innebära för Sverige?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/02/p1_klotet_20170208_1400_3442a4e.mp3" length="42944079" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Säkerhetspolitik i ett förändrat klimat]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Sverige vill att kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter i världen ska diskuteras inom FN:s säkerhetsråd. Varför då, vad säger forskningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Att förutsäga och</strong> hantera kriser och konflikter som kan förvärras av till exempel långvarig torka eller extrema väderhändelser kommer att bli allt viktigare i ett allt varmare klimat menar forskare vid Stockholm international peace institute. Men hur ser sambandet ut och vad kan vi vara säkra på?</p><p><strong>Den amerikanska</strong> militären har under flera år lyft klimatförändringarna som ett hot, minst lika stort som väpnade konflikter, och lägger stora resurser på att klimatsäkra sina militära baser och analysera framtida konflikthärdar ur ett klimatperspektiv. Kommer det förändras med en klimatskeptisk administration?</p><p><strong>I Klotet får du också</strong> de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/839733</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170125_1400_2097995.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Jan 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Sverige vill att kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter i världen ska diskuteras inom FN:s säkerhetsråd. Varför då, vad säger forskningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Att förutsäga och</strong> hantera kriser och konflikter som kan förvärras av till exempel långvarig torka eller extrema väderhändelser kommer att bli allt viktigare i ett allt varmare klimat menar forskare vid Stockholm international peace institute. Men hur ser sambandet ut och vad kan vi vara säkra på?</p><p><strong>Den amerikanska</strong> militären har under flera år lyft klimatförändringarna som ett hot, minst lika stort som väpnade konflikter, och lägger stora resurser på att klimatsäkra sina militära baser och analysera framtida konflikthärdar ur ett klimatperspektiv. Kommer det förändras med en klimatskeptisk administration?</p><p><strong>I Klotet får du också</strong> de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Säkerhetspolitik,i,ett,förändrat,klimat]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/fe75c642-e803-49c7-8569-2b46d016b1d9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:26</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Sverige vill att kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter i världen ska diskuteras inom FN:s säkerhetsråd. Varför då, vad säger forskningen?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/01/p1_klotet_20170125_1400_2097995.mp3" length="42907706" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Dieselbilens död?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Dieselbilarna sågs som ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen från trafiken. Men vad man inte tänkte på var att de släpper ut mer hälsovådliga ämnen, och nu ropar allt fler på ett förbud.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dieselmotorn är mer energieffektiv jämfört med bensinmotorn, och släpper därmed ut mindre koldioxid. Däremot ger den mer hälsofarliga ämnen som också påverkar miljön.</p><p>Med mängder av partiklar som bilarnas filter inte lyckas begränsa tillräckligt bra, och kväveoxider som ofta ligger över gränsvärdena, får dieselbilarna nu en del av skulden för den dåliga luftkvaliteten i många storstäder.</p><p><strong>Har dieselmotorn nått</strong> vägs ände och borde den skrotas i övergången till en mer hållbar lösning – eller kan den bli bättre?</p><p>I Klotet får du också de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.</p><p>Programledare är Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/836292</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170118_1400_33b0b89.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Jan 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Dieselbilarna sågs som ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen från trafiken. Men vad man inte tänkte på var att de släpper ut mer hälsovådliga ämnen, och nu ropar allt fler på ett förbud.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Dieselmotorn är mer energieffektiv jämfört med bensinmotorn, och släpper därmed ut mindre koldioxid. Däremot ger den mer hälsofarliga ämnen som också påverkar miljön.</p><p>Med mängder av partiklar som bilarnas filter inte lyckas begränsa tillräckligt bra, och kväveoxider som ofta ligger över gränsvärdena, får dieselbilarna nu en del av skulden för den dåliga luftkvaliteten i många storstäder.</p><p><strong>Har dieselmotorn nått</strong> vägs ände och borde den skrotas i övergången till en mer hållbar lösning – eller kan den bli bättre?</p><p>I Klotet får du också de senaste miljönyheterna och svar på frågor som lyssnarna själva har skickat in.</p><p>Programledare är Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Dieselbilens,död?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3503550_2048_1150.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:44:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Dieselbilarna sågs som ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen från trafiken. Men vad man inte tänkte på var att de släpper ut mer hälsovådliga ämnen, och nu ropar allt fler på ett förbud.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/01/p1_klotet_20170118_1400_33b0b89.mp3" length="42972184" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hjälp jag kan inte andas! Om sotpartiklarna som gör oss sjuka och smälter planetens isar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I många av</strong> världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem.&nbsp;De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om&nbsp;veden byts till pellets.&nbsp;</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>
<p><strong>Klotets premiärprogram 2017 </strong>är också det&nbsp;första programmet med den längre sändningstiden, hela 45 minuter! Förutom temat luftföroreningar kommer vi också berätta de senaste miljönyheterna och låta lyssnare ställa frågor om miljön till vår expertpanel.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Vill du också ställa en fråga? Mejla till <a class="internal-link" href="mailto:klotet@sr.se" target="_self">klotet@sr.se</a>&nbsp;eller hör av dig via Twitter: <a href="https://twitter.com/Klotet" class="external-link" target="_blank" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">@klotet&nbsp;</a> Vi hörs!</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/835844</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20170111_1400_3755586.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Jan 2017 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I många av</strong> världens storstäder är luftkvalitén usel, särskilt i snabba tillväxtekonomier i tredje världen. Även på landsbygden där människor lagar sin mat över öppen eld eller i ineffektiva spisar är sot och partiklar som letar sig ner i lungorna ett jätteproblem.&nbsp;De små sotflagorna bidrar också till den globala uppvärmningen och till avsmältningen av polartrakternas isar. Men billiga spisar med en mer komplett förbränning kan vara en snabb väg att minska dessa problem, särskilt om&nbsp;veden byts till pellets.&nbsp;</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>
<p><strong>Klotets premiärprogram 2017 </strong>är också det&nbsp;första programmet med den längre sändningstiden, hela 45 minuter! Förutom temat luftföroreningar kommer vi också berätta de senaste miljönyheterna och låta lyssnare ställa frågor om miljön till vår expertpanel.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Vill du också ställa en fråga? Mejla till <a class="internal-link" href="mailto:klotet@sr.se" target="_self">klotet@sr.se</a>&nbsp;eller hör av dig via Twitter: <a href="https://twitter.com/Klotet" class="external-link" target="_blank" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" rel="nofollow">@klotet&nbsp;</a> Vi hörs!</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hjälp,jag,kan,inte,andas!,Om,sotpartiklarna,som,gör,oss,sjuka,och,smälter,planetens,isar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/49a39b39-968b-4d1f-bffb-df79272d8da2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:43:48</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vedeldning i dåliga spisar ger enorma mängder sotpartiklar, som skadar oss människor och isen i polartrakterna. Men bättre spisar och bränslen kan därmed också snabbt göra stor skillnad. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2017/01/p1_klotet_20170111_1400_3755586.mp3" length="42301326" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur länge håller julklapparna?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Varför håller många av sakerna vi köper så kort tid? Är de gjorda för att gå sönder efter en viss tid eller är det bara dålig kvalité?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Det finns en</strong> glödlampa i Kalifornien som lyst i över 100 år. När lampindustrin kom på att det inte går att tjäna pengar om glödlamporna håller så länge så såg man till att sätta ett utgångsdatum på dem. Är det så med många produkter, eller handlar det helt enkelt om att sakerna vi köper produceras så billigt att kvalitén blir därefter?</p><p><strong>Nu när julen</strong> står för dörren konsumeras det i stora mängder, men tyvärr har allt för många varor en ganska kort livslängd och hamnar i soporna redan till nästa jul. Ska det vara så eller finns det produkter som tillverkas för att hålla länge och som kan repareras på ett enkelt sätt om de går sönder? </p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/821176</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161221_1400_2be0807.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Dec 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Varför håller många av sakerna vi köper så kort tid? Är de gjorda för att gå sönder efter en viss tid eller är det bara dålig kvalité?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Det finns en</strong> glödlampa i Kalifornien som lyst i över 100 år. När lampindustrin kom på att det inte går att tjäna pengar om glödlamporna håller så länge så såg man till att sätta ett utgångsdatum på dem. Är det så med många produkter, eller handlar det helt enkelt om att sakerna vi köper produceras så billigt att kvalitén blir därefter?</p><p><strong>Nu när julen</strong> står för dörren konsumeras det i stora mängder, men tyvärr har allt för många varor en ganska kort livslängd och hamnar i soporna redan till nästa jul. Ska det vara så eller finns det produkter som tillverkas för att hålla länge och som kan repareras på ett enkelt sätt om de går sönder? </p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,länge,håller,julklapparna?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/4182d653-fdfd-4721-9e9c-eb8ddd5ee7fe.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Varför håller många av sakerna vi köper så kort tid? Är de gjorda för att gå sönder efter en viss tid eller är det bara dålig kvalité?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/12/p1_klotet_20161221_1400_2be0807.mp3" length="23799202" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hopp för världens hajar och rockor]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter år av hänsynslös jakt efter hajar och rockor hotas många arter av utrotning. Men flera viktiga initiativ som tagits de senaste åren gör att havets jägare kanske kan räddas för framtiden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Hajar har ett</strong> oförtjänt dåligt rykte och beskrivs ofta som mördarmaskiner. Att hajar är sociala djur som är viktiga för havets ekosystem är mindre känt. Det hårda fisket efter djuren har drivit flera arter mot utrotning. Men på FN:s möte om handel med utrotningshotade arter beslutade världens länder att handel med de mest hotade arterna av hajar och rockor ska förbjudas. Och i vattnen utanför Galapogosöarna bildades tidigare i år ett stort reservat för att skydda det marina livet.</p><p><strong>Klotet tar er</strong> med till ett av världens mest hajrika trakter och ställer sig frågan om de insatser som görs räcker för att skydda hajar och rockor? Gäst i programmet är <strong>Charlott Stenberg</strong>, marinbiolog med ett specialintresse för hajar.</p><p>Programledare Pelle Zettersten</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/821393</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161214_1400_32f96d6.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Dec 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter år av hänsynslös jakt efter hajar och rockor hotas många arter av utrotning. Men flera viktiga initiativ som tagits de senaste åren gör att havets jägare kanske kan räddas för framtiden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Hajar har ett</strong> oförtjänt dåligt rykte och beskrivs ofta som mördarmaskiner. Att hajar är sociala djur som är viktiga för havets ekosystem är mindre känt. Det hårda fisket efter djuren har drivit flera arter mot utrotning. Men på FN:s möte om handel med utrotningshotade arter beslutade världens länder att handel med de mest hotade arterna av hajar och rockor ska förbjudas. Och i vattnen utanför Galapogosöarna bildades tidigare i år ett stort reservat för att skydda det marina livet.</p><p><strong>Klotet tar er</strong> med till ett av världens mest hajrika trakter och ställer sig frågan om de insatser som görs räcker för att skydda hajar och rockor? Gäst i programmet är <strong>Charlott Stenberg</strong>, marinbiolog med ett specialintresse för hajar.</p><p>Programledare Pelle Zettersten</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hopp,för,världens,hajar,och,rockor]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ebba90a5-481c-4423-89c5-010867beaa7f.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter år av hänsynslös jakt efter hajar och rockor hotas många arter av utrotning. Men flera viktiga initiativ som tagits de senaste åren gör att havets jägare kanske kan räddas för framtiden.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/12/p1_klotet_20161214_1400_32f96d6.mp3" length="23738834" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Biobränslen på fallrepet?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn verkar lättare sagt än gjort. Sveriges målsättning att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ser allt svårare ut att nå.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>De anläggningar</strong> som kan tillverka biodrivmedel från skogsrester i Sverige lovordades när de startade för några år sedan. Sedan dess har det visat sig svårt att bygga ut dem för storskalig drift, bland annat på grund av EU-regler som förbjuder statligt stöd för fabriker i industriell skala. Saken blir inte lättare av att EU kommissionen kommer vilja fasa ut biodrivmedel från jordbruksgrödor. </p><p><strong>Klotet undrar</strong> hur Sverige ska klara en omställning av transportflottan med hitintills oklara spelregler för biodrivmedel? Vi berättar också om EU kommissionens färdplan för förnybar energi som kommer presenteras under dagen, vad säger den egenligen om biobränslen?</p><p>Gäster i programmet är: <strong>Jacob Lagercrantz</strong>, Nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet med fossiloberoende fordonsflotta 2030 och<strong> Mikael Karlsson</strong>, European Environmental Bureau.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/813416</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161130_1400_348c3bc.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 30 Nov 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn verkar lättare sagt än gjort. Sveriges målsättning att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ser allt svårare ut att nå.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>De anläggningar</strong> som kan tillverka biodrivmedel från skogsrester i Sverige lovordades när de startade för några år sedan. Sedan dess har det visat sig svårt att bygga ut dem för storskalig drift, bland annat på grund av EU-regler som förbjuder statligt stöd för fabriker i industriell skala. Saken blir inte lättare av att EU kommissionen kommer vilja fasa ut biodrivmedel från jordbruksgrödor. </p><p><strong>Klotet undrar</strong> hur Sverige ska klara en omställning av transportflottan med hitintills oklara spelregler för biodrivmedel? Vi berättar också om EU kommissionens färdplan för förnybar energi som kommer presenteras under dagen, vad säger den egenligen om biobränslen?</p><p>Gäster i programmet är: <strong>Jacob Lagercrantz</strong>, Nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet med fossiloberoende fordonsflotta 2030 och<strong> Mikael Karlsson</strong>, European Environmental Bureau.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Biobränslen,på,fallrepet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/406/b101ac94-e8e1-448c-b613-aaa785754ea8.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn verkar lättare sagt än gjort. Sveriges målsättning att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ser allt svårare ut att nå.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/11/p1_klotet_20161130_1400_348c3bc.mp3" length="23738398" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Linbana till jobbet?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur kan framtidens transportsystem i städerna se ut? Åker vi linbana, elbåt eller kan vi använda redan existerande färdmedel på ett smartare sätt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>För att minsk</strong>a på bilar i städerna och avlasta den befintliga kollektivtrafiken snickras det på olika lösningar för framtidens transporter. I Göteborg till exempel planeras för en linbana över Göta älv, och i Stockholm testar man en elfärja som snabbt ska kunna ta pendlare in till stan. På forskningscentret CESC vid KTH i Stockholm tror man att en digitalisering av trafiken kan vara en väg bort från köer och trängsel.</p><p><strong>Klotet frågar</strong> sig om det är nya typer av fordon som är lösningen för att komma åt problemen eller finns det andra mer innovativa sätt att ta till för att lösa upp trafikinfarkterna?</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/810026</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161123_1400_2976992.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Nov 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur kan framtidens transportsystem i städerna se ut? Åker vi linbana, elbåt eller kan vi använda redan existerande färdmedel på ett smartare sätt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>För att minsk</strong>a på bilar i städerna och avlasta den befintliga kollektivtrafiken snickras det på olika lösningar för framtidens transporter. I Göteborg till exempel planeras för en linbana över Göta älv, och i Stockholm testar man en elfärja som snabbt ska kunna ta pendlare in till stan. På forskningscentret CESC vid KTH i Stockholm tror man att en digitalisering av trafiken kan vara en väg bort från köer och trängsel.</p><p><strong>Klotet frågar</strong> sig om det är nya typer av fordon som är lösningen för att komma åt problemen eller finns det andra mer innovativa sätt att ta till för att lösa upp trafikinfarkterna?</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Linbana,till,jobbet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/66f51f6c-5dc4-4da4-b519-e186c5371661.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur kan framtidens transportsystem i städerna se ut? Åker vi linbana, elbåt eller kan vi använda redan existerande färdmedel på ett smartare sätt?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/11/p1_klotet_20161123_1400_2976992.mp3" length="23770167" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Motstånd när klimatavtal går från ord till handling]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att gå från ord till handling och verkligen genomföra det världens länder beslutade vid klimatavtalet i Paris kan bli knepigt. I just Paris pågår just nu en infekterad strid om stadens privatbilism.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Paris kantades</strong> Seines stränder länge av tvåfiliga genomfarter. Men för ett par år sedan stängdes ena stranden av för biltrafik för att istället göras om till promenad- och rekreationsstråk. Och nyligen bestämde Paris borgmästare att stänga även den andra stranden för bilar. Beslutet har möts av både jubel och ilska och visar på hur kontroversiellt det kan vara att införa striktare regler för privatbilister.</p>
<p>Paris har också, i ett första steg, förbjudit äldre dieselfordon i innerstan och flera städer i världen tycks följa efter. </p>
<p><strong>Vi berättar också</strong> vad som händer på klimatmötet i Marrakech i Marocko. Det första mötet efter att klimatavtalet trätt i kraft och där världens länder ska diskutera hur och var utsläppsminskningarna ska ske på detaljnivå.</p>
<p>Programledare Björn Gunér</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/807036</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161116_1400_32b2696.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Nov 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att gå från ord till handling och verkligen genomföra det världens länder beslutade vid klimatavtalet i Paris kan bli knepigt. I just Paris pågår just nu en infekterad strid om stadens privatbilism.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Paris kantades</strong> Seines stränder länge av tvåfiliga genomfarter. Men för ett par år sedan stängdes ena stranden av för biltrafik för att istället göras om till promenad- och rekreationsstråk. Och nyligen bestämde Paris borgmästare att stänga även den andra stranden för bilar. Beslutet har möts av både jubel och ilska och visar på hur kontroversiellt det kan vara att införa striktare regler för privatbilister.</p>
<p>Paris har också, i ett första steg, förbjudit äldre dieselfordon i innerstan och flera städer i världen tycks följa efter. </p>
<p><strong>Vi berättar också</strong> vad som händer på klimatmötet i Marrakech i Marocko. Det första mötet efter att klimatavtalet trätt i kraft och där världens länder ska diskutera hur och var utsläppsminskningarna ska ske på detaljnivå.</p>
<p>Programledare Björn Gunér</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Motstånd,när,klimatavtal,går,från,ord,till,handling]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bb0b24b1-1ac5-4a14-b5a4-ac01124eddb4.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att gå från ord till handling och verkligen genomföra det världens länder beslutade vid klimatavtalet i Paris kan bli knepigt. I just Paris pågår just nu en infekterad strid om stadens privatbilism.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/11/p1_klotet_20161116_1400_32b2696.mp3" length="23724626" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vad innebär Trumps seger för klimatet?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Med anledning av att Donald Trump blir USA:s nya president ägnar vi hela veckans program till vad det här kan innebära för klimatpolitiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Donald Trump har vi flera tillfällen sagt att klimatförändringarna är en bluff och att USA borde lämna klimatförhandlingarna helt och hållet. Vad innebär det här för klimatpolitiken globalt?</p>
<p>Gäster är <strong>Anders Turesson</strong>, som under många år ledde den svenska delegationen vid FN:s klimatförhandlingar,<strong> Eva Svedling</strong>, på utrikesdepartementet, <strong>Johan</strong> <strong>Kuylenstierna</strong>, chef för Stockholm Environment Institute och <strong>Alexander Crawford</strong>, svensk-amerikansk omvärldsanalytiker vid tankesmedjan Global utmaning.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Programmet om hajar och rockor flyttas fram till ett senare tillfälle.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/803074</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161109_1400_3514252.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Nov 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Med anledning av att Donald Trump blir USA:s nya president ägnar vi hela veckans program till vad det här kan innebära för klimatpolitiken.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Donald Trump har vi flera tillfällen sagt att klimatförändringarna är en bluff och att USA borde lämna klimatförhandlingarna helt och hållet. Vad innebär det här för klimatpolitiken globalt?</p>
<p>Gäster är <strong>Anders Turesson</strong>, som under många år ledde den svenska delegationen vid FN:s klimatförhandlingar,<strong> Eva Svedling</strong>, på utrikesdepartementet, <strong>Johan</strong> <strong>Kuylenstierna</strong>, chef för Stockholm Environment Institute och <strong>Alexander Crawford</strong>, svensk-amerikansk omvärldsanalytiker vid tankesmedjan Global utmaning.</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>
<p class="call-to-action th-bg-color-light">Programmet om hajar och rockor flyttas fram till ett senare tillfälle.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vad,innebär,Trumps,seger,för,klimatet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/15af83d0-fb64-4029-a9f3-22655fae85a6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:12</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Med anledning av att Donald Trump blir USA:s nya president ägnar vi hela veckans program till vad det här kan innebära för klimatpolitiken.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/11/p1_klotet_20161109_1400_3514252.mp3" length="23479056" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur ska vi sköta Europas skogar för bästa klimatnytta?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det pågår en dragkamp om Europas skogar. Både inom Sverige och bland olika EU- länder är man oense om vilken skogspolitik som är den bästa för att värna klimatet och den biologiska mångfalden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Skogen ska</strong> räcka till mycket. Den ska bli till trävaror för att bygga möbler, hus och andra produkter. Den ska bli till bränsle i en omställning bort från fossila bränslen och samtidigt stå kvar och växa för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Dessutom ska den biologiska mångfalden med alla skogens djur och växter skyddas. En ekvation som kan vara svår att få ihop.</p>
<p><strong>Just nu</strong> diskuteras saken&nbsp;intensivt på EU- nivå och frågan är hur politikerna ska enas kring&nbsp;en gemensam skogspolitik när ländernas förutsättningar ser så olika ut?&nbsp;</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/797218</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161026_1400_3264171.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Oct 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det pågår en dragkamp om Europas skogar. Både inom Sverige och bland olika EU- länder är man oense om vilken skogspolitik som är den bästa för att värna klimatet och den biologiska mångfalden.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Skogen ska</strong> räcka till mycket. Den ska bli till trävaror för att bygga möbler, hus och andra produkter. Den ska bli till bränsle i en omställning bort från fossila bränslen och samtidigt stå kvar och växa för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Dessutom ska den biologiska mångfalden med alla skogens djur och växter skyddas. En ekvation som kan vara svår att få ihop.</p>
<p><strong>Just nu</strong> diskuteras saken&nbsp;intensivt på EU- nivå och frågan är hur politikerna ska enas kring&nbsp;en gemensam skogspolitik när ländernas förutsättningar ser så olika ut?&nbsp;</p>
<p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,ska,vi,sköta,Europas,skogar,för,bästa,klimatnytta?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/bb21a7d7-af14-4d18-a47a-67dd187a92c9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det pågår en dragkamp om Europas skogar. Både inom Sverige och bland olika EU- länder är man oense om vilken skogspolitik som är den bästa för att värna klimatet och den biologiska mångfalden.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/10/p1_klotet_20161026_1400_3264171.mp3" length="23768539" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur kan framtidens hållbara lantbruk se ut?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Hur ska lantbruket kunna bli hållbart men samtidigt fortsätta producera livsmedel för en allt större befolkning? Den frågan ställer sig Klotet i veckans program.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Lantbruket står</strong> för en stor del av växthusgasutsläppen, dessutom bidrar näringsläckage från åkrar till övergödningen av våra sjöar och hav. Hur skulle en omställning till ett mer hållbart jordbruk kunna se ut? Kan&nbsp;ett lantbruk med mindre köttproduktion och mer protein från proteingrödor, som ärtor och bönor vara en lösning?</p><p><strong>Klotet besöke</strong>r Jannelunds gård i Mullhyttan där lantbrukaren Adam Arnesson driver en gård som ingår i ett forskningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet driver. Adam Arnesson säger att han hellre vill kalla sig för planetskötare, än bonde.</p><p>–&nbsp;I mitt uppdrag som planetskötare&nbsp;ansvarar jag för alla insekter, djur och växter som finns på min mark och det är ett större uppdrag än att bara producera mat, säger han.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br></p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/793758</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161019_1400_323a2b3.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Oct 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Hur ska lantbruket kunna bli hållbart men samtidigt fortsätta producera livsmedel för en allt större befolkning? Den frågan ställer sig Klotet i veckans program.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Lantbruket står</strong> för en stor del av växthusgasutsläppen, dessutom bidrar näringsläckage från åkrar till övergödningen av våra sjöar och hav. Hur skulle en omställning till ett mer hållbart jordbruk kunna se ut? Kan&nbsp;ett lantbruk med mindre köttproduktion och mer protein från proteingrödor, som ärtor och bönor vara en lösning?</p><p><strong>Klotet besöke</strong>r Jannelunds gård i Mullhyttan där lantbrukaren Adam Arnesson driver en gård som ingår i ett forskningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet driver. Adam Arnesson säger att han hellre vill kalla sig för planetskötare, än bonde.</p><p>–&nbsp;I mitt uppdrag som planetskötare&nbsp;ansvarar jag för alla insekter, djur och växter som finns på min mark och det är ett större uppdrag än att bara producera mat, säger han.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br></p><p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,kan,framtidens,hållbara,lantbruk,se,ut?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/02aa51db-24ab-49a7-9c70-6bd56d377305.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Hur ska lantbruket kunna bli hållbart men samtidigt fortsätta producera livsmedel för en allt större befolkning? Den frågan ställer sig Klotet i veckans program.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/10/p1_klotet_20161019_1400_323a2b3.mp3" length="23821674" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Imorgon – dokumentären om de goda exemplens makt]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vad får oss att ändra beteenden i en mer miljövänlig riktning? Är det när tillräckligt många börjar bete sig på ett visst sätt eller är politisk styrning ett måste?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Frankrike har</strong> filmen "Imorgon" fått stor uppmärksamhet. Där visas människor i olika delar av världen som tagit saken i egna händer för att agera så miljöriktigt som möjligt. I stället för att skrämma folk med vad som händer om vi inte tar tag i miljöproblemen, visas positiva exempel på vad man kan göra för att till exempel motverka klimatförändringarna. Vi har sett filmen.</p><p><strong>Klotet berättar</strong> också om vad det är som får människor att förändra sitt beteende, är det flockmentaliteten som styr eller är politiska styrmedel ett effektivare sätt?</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/790564</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161012_1400_32973ce.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 12 Oct 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vad får oss att ändra beteenden i en mer miljövänlig riktning? Är det när tillräckligt många börjar bete sig på ett visst sätt eller är politisk styrning ett måste?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Frankrike har</strong> filmen "Imorgon" fått stor uppmärksamhet. Där visas människor i olika delar av världen som tagit saken i egna händer för att agera så miljöriktigt som möjligt. I stället för att skrämma folk med vad som händer om vi inte tar tag i miljöproblemen, visas positiva exempel på vad man kan göra för att till exempel motverka klimatförändringarna. Vi har sett filmen.</p><p><strong>Klotet berättar</strong> också om vad det är som får människor att förändra sitt beteende, är det flockmentaliteten som styr eller är politiska styrmedel ett effektivare sätt?</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Imorgon,dokumentären,om,de,goda,exemplens,makt]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/739b1360-72b5-49fb-ae94-e31089aba28c.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vad får oss att ändra beteenden i en mer miljövänlig riktning? Är det när tillräckligt många börjar bete sig på ett visst sätt eller är politisk styrning ett måste?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/10/p1_klotet_20161012_1400_32973ce.mp3" length="23768067" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[REPRIS: Spelet om kopparkapslarna för kärnbränslet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sedan 2009</strong> har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp.&nbsp;</p><p><strong>Frågan har</strong> stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?</p><p><strong>Nu har processen</strong> tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><strong>Det här är en repris som ursprungligen sändes den 30 juni 2016.</strong></p><p><br></p><p><strong></strong></p><p><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/786617</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20161003_1200_2eff1c4.mp3</guid>
      <pubDate>Mon, 03 Oct 2016 10:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sedan 2009</strong> har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp.&nbsp;</p><p><strong>Frågan har</strong> stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?</p><p><strong>Nu har processen</strong> tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><strong>Det här är en repris som ursprungligen sändes den 30 juni 2016.</strong></p><p><br></p><p><strong></strong></p><p><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,REPRIS:,Spelet,om,kopparkapslarna,för,kärnbränslet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/590925b2-ce89-4481-ad3a-d1909c4d1d53.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/10/p1_klotet_20161003_1200_2eff1c4.mp3" length="23764346" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Tuffare stadsträd allt viktigare i framtidens klimat  ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Träd kan spela en viktig roll i stadsmiljö. De ger skugga, skyddar mot blåst och kan mildra effekterna från skyfall. Men det är viktigt hur och var de planteras, något som sällan prioriteras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kanske är det</strong> dags att introducera&nbsp;kinesiska gummiträd, ginkgoträd eller andra "superträd" som klarar den tuffa stadsmiljön bättre än våra traditionella svenska trädsorter? Det tror i alla fall botanisten Henrik Sjöman vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som vi möter i veckans program.</p><p><strong>För att</strong> klimatanpassa staden kan befintliga träd som tagit mycket stryk i den trafiktyngda miljön restaureras. I Stockholm ser man till att lindarna får bättre förutsättningar under jord, något som också gynnar dagvattenavrinning i händelse av kraftiga skyfall.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br></p><p><br></p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/784166</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160928_1400_29e7511.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Sep 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Träd kan spela en viktig roll i stadsmiljö. De ger skugga, skyddar mot blåst och kan mildra effekterna från skyfall. Men det är viktigt hur och var de planteras, något som sällan prioriteras.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kanske är det</strong> dags att introducera&nbsp;kinesiska gummiträd, ginkgoträd eller andra "superträd" som klarar den tuffa stadsmiljön bättre än våra traditionella svenska trädsorter? Det tror i alla fall botanisten Henrik Sjöman vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som vi möter i veckans program.</p><p><strong>För att</strong> klimatanpassa staden kan befintliga träd som tagit mycket stryk i den trafiktyngda miljön restaureras. I Stockholm ser man till att lindarna får bättre förutsättningar under jord, något som också gynnar dagvattenavrinning i händelse av kraftiga skyfall.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br></p><p><br></p><p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Tuffare,stadsträd,allt,viktigare,i,framtidens,klimat]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d5d1bb74-7dfa-4bc5-848d-7ad9ea9f342e.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Träd kan spela en viktig roll i stadsmiljö. De ger skugga, skyddar mot blåst och kan mildra effekterna från skyfall. Men det är viktigt hur och var de planteras, något som sällan prioriteras.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/09/p1_klotet_20160928_1400_29e7511.mp3" length="23758736" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Elefanternas framtid står på spel]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tjuvjakten på elefanter har ökat markant de senaste åren, samtidigt har efterfrågan på elfenben rusat i höjden. Kan ett totalförbud mot elfenbenshandel stävja jakten eller kan det få motsatt effekt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Cirka 30 000</strong> elefanter skjuts årligen olagligt i Afrika. Med den takten är de afrikanska elefanterna helt utrotade om 10 - 15 år. Den största anledningen till att tjuvjakten har ökat är den&nbsp;stigande&nbsp;efterfrågan på elfenben i Kina och en del andra asiatiska länder.</p><p><strong>Handel med elfenben</strong> över gränserna är förbjuden, med vissa undantag, och nu står kampen mellan dem som vill se en reglerad internationell handel och de som vill förbjuda den helt.&nbsp;</p><p><strong>Frågan kan avgöras</strong>&nbsp;på FN:s&nbsp;möte om handel med utrotningshotade djur och växter som äger rum i Johannesburg i slutet av september. Klotet synar för- och motargumenten i en ytterst komplicerad fråga som kan avgöra framtiden för världens elefanter.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/780522</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160921_1400_351cc9d.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Sep 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tjuvjakten på elefanter har ökat markant de senaste åren, samtidigt har efterfrågan på elfenben rusat i höjden. Kan ett totalförbud mot elfenbenshandel stävja jakten eller kan det få motsatt effekt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Cirka 30 000</strong> elefanter skjuts årligen olagligt i Afrika. Med den takten är de afrikanska elefanterna helt utrotade om 10 - 15 år. Den största anledningen till att tjuvjakten har ökat är den&nbsp;stigande&nbsp;efterfrågan på elfenben i Kina och en del andra asiatiska länder.</p><p><strong>Handel med elfenben</strong> över gränserna är förbjuden, med vissa undantag, och nu står kampen mellan dem som vill se en reglerad internationell handel och de som vill förbjuda den helt.&nbsp;</p><p><strong>Frågan kan avgöras</strong>&nbsp;på FN:s&nbsp;möte om handel med utrotningshotade djur och växter som äger rum i Johannesburg i slutet av september. Klotet synar för- och motargumenten i en ytterst komplicerad fråga som kan avgöra framtiden för världens elefanter.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Elefanternas,framtid,står,på,spel]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/b046f6d2-a699-4577-8f4f-2c9bfe36511f.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tjuvjakten på elefanter har ökat markant de senaste åren, samtidigt har efterfrågan på elfenben rusat i höjden. Kan ett totalförbud mot elfenbenshandel stävja jakten eller kan det få motsatt effekt?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/09/p1_klotet_20160921_1400_351cc9d.mp3" length="23680196" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vad är du beredd att betala för ett klimatsmartare flyg?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Flygets utsläpp regleras inte i det klimatavtal som tecknades i Paris förra året. Flygbranschen har i stället tagit på sig att själva minska sin klimatpåverkan, men det går trögt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Utsläppen från flygtrafiken har ökat med 40 procent mellan 1990 och 2010. Senare statistik visar att flygandet ökar ytterligare och kommer att stå för en allt större del av de globala klimatutsläppen om inget görs.</p><p><strong>I flera år har</strong> flygbranschen inom FN:s flygorganisation, ICAO, försökt komma fram till hur flyget kraftigt ska kunna minska sina klimatutsläpp. Men i en internationell bransch där olika länders intressen spelar in har det varit mycket svårt att komma överens om några kraftfulla åtgärder, och varken alternativa bränslen eller snålare motorer ser ut att slå igenom inom kort.&nbsp;</p><p><strong>Oavsett hur branschen</strong> ska angripa problemen så tyder mycket på att det blir dyrare att flyga framöver. Klotet frågar sig vad du är villig att betala för att flyga utan några negativa konsekvenser för klimatet?</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br></p><p><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/778489</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160914_1400_33d8c5e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Sep 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Flygets utsläpp regleras inte i det klimatavtal som tecknades i Paris förra året. Flygbranschen har i stället tagit på sig att själva minska sin klimatpåverkan, men det går trögt.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Utsläppen från flygtrafiken har ökat med 40 procent mellan 1990 och 2010. Senare statistik visar att flygandet ökar ytterligare och kommer att stå för en allt större del av de globala klimatutsläppen om inget görs.</p><p><strong>I flera år har</strong> flygbranschen inom FN:s flygorganisation, ICAO, försökt komma fram till hur flyget kraftigt ska kunna minska sina klimatutsläpp. Men i en internationell bransch där olika länders intressen spelar in har det varit mycket svårt att komma överens om några kraftfulla åtgärder, och varken alternativa bränslen eller snålare motorer ser ut att slå igenom inom kort.&nbsp;</p><p><strong>Oavsett hur branschen</strong> ska angripa problemen så tyder mycket på att det blir dyrare att flyga framöver. Klotet frågar sig vad du är villig att betala för att flyga utan några negativa konsekvenser för klimatet?</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br></p><p><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vad,är,du,beredd,att,betala,för,ett,klimatsmartare,flyg?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/6bba91d5-3ed5-4ea8-b758-35dc0d6411f2.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Flygets utsläpp regleras inte i det klimatavtal som tecknades i Paris förra året. Flygbranschen har i stället tagit på sig att själva minska sin klimatpåverkan, men det går trögt.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/09/p1_klotet_20160914_1400_33d8c5e.mp3" length="23770643" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vad ska vi göra med den sista oljan?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Åsikterna om när oljan börjar sina på allvar går isär, men att oljeeran inte kan vara för evigt är en realitet. Frågan om vad vi ska göra med den återstående oljan blir allt mer aktuell.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Det finns olika</strong> uppfattningar om hur mycket fossila bränslen som finns kvar i jordskorpan. Enligt professor emeritus Kjell Aleklett, är den mängd som är realistisk att utvinna betydligt&nbsp;lägre än vad&nbsp;FN:s klimatpanel räknar med i sina scenarier. Vi frågar oss hur det kan råda&nbsp;en så stor oenighet i en sådan viktig fråga?</p><p><strong>Klotet undrar</strong> också om det är dags att börja planera för vad vi ska göra med den återstående oljan i stället för att bränna upp den? Kan den i stället användas för att tillverka&nbsp;värdefulla produkter som kan gagna världens utveckling och hjälpa oss i omställningen till en fossilfri värld?&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/776664</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160907_1400_328a477.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 07 Sep 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Åsikterna om när oljan börjar sina på allvar går isär, men att oljeeran inte kan vara för evigt är en realitet. Frågan om vad vi ska göra med den återstående oljan blir allt mer aktuell.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Det finns olika</strong> uppfattningar om hur mycket fossila bränslen som finns kvar i jordskorpan. Enligt professor emeritus Kjell Aleklett, är den mängd som är realistisk att utvinna betydligt&nbsp;lägre än vad&nbsp;FN:s klimatpanel räknar med i sina scenarier. Vi frågar oss hur det kan råda&nbsp;en så stor oenighet i en sådan viktig fråga?</p><p><strong>Klotet undrar</strong> också om det är dags att börja planera för vad vi ska göra med den återstående oljan i stället för att bränna upp den? Kan den i stället användas för att tillverka&nbsp;värdefulla produkter som kan gagna världens utveckling och hjälpa oss i omställningen till en fossilfri värld?&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vad,ska,vi,göra,med,den,sista,oljan?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/e910b8e1-9c97-4924-a4fc-3bf1c12369a8.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Åsikterna om när oljan börjar sina på allvar går isär, men att oljeeran inte kan vara för evigt är en realitet. Frågan om vad vi ska göra med den återstående oljan blir allt mer aktuell.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/09/p1_klotet_20160907_1400_328a477.mp3" length="23779478" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Framtidens hållbara kläddesign]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ett nederländskt klädföretag gör kostymer som ska kunna återvinnas åtta gånger och med en egen 3d-skrivare kanske du i framtiden kan skriva ut hela höstgarderoben i ditt eget vardagsrum.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Klotet tittar</strong>&nbsp;närmare på nya tekniska lösningar och material för en mer hållbar klädtillverkning. För med annat material kan kläderna få en längre livslängd, orsaka färre miljöproblem, och användas om och om igen.</p><p><strong>Det handlar också</strong> om att producera plaggen på ett annat sätt, kanske via 3d-skrivare som printar ut tröjor i just din storlek och som är gjorda i material som är mindre resurskrävande än dagens bomull.</p><p>Programledare är Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/772124</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160831_1400_3247053.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 31 Aug 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ett nederländskt klädföretag gör kostymer som ska kunna återvinnas åtta gånger och med en egen 3d-skrivare kanske du i framtiden kan skriva ut hela höstgarderoben i ditt eget vardagsrum.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Klotet tittar</strong>&nbsp;närmare på nya tekniska lösningar och material för en mer hållbar klädtillverkning. För med annat material kan kläderna få en längre livslängd, orsaka färre miljöproblem, och användas om och om igen.</p><p><strong>Det handlar också</strong> om att producera plaggen på ett annat sätt, kanske via 3d-skrivare som printar ut tröjor i just din storlek och som är gjorda i material som är mindre resurskrävande än dagens bomull.</p><p>Programledare är Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Framtidens,hållbara,kläddesign]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/39b5b574-a4a9-4ce3-944a-b17ccf1e6ac2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ett nederländskt klädföretag gör kostymer som ska kunna återvinnas åtta gånger och med en egen 3d-skrivare kanske du i framtiden kan skriva ut hela höstgarderoben i ditt eget vardagsrum.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/08/p1_klotet_20160831_1400_3247053.mp3" length="23794455" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Säsongsstart: Blir vi lyckligare av ett högt BNP?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att mäta ett lands framgångar med BNP ifrågasätts allt mer. Miljöhänsyn och människors välmående saknas när tillväxtbegreppet stannar vid ekonomisk tillväxt, men vad finns det för alternativ?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I säsongstarten av&nbsp;Klotet hösten 2016 tar vi er med till Bhutan i södra Asien, ett land som gått ifrån BNP begreppet för att mäta sitt lands välstånd. I stället använder de GNH, Gross national happiness. Det betyder att alla beslut som tas i landet ska ta hänsyn till hur det gagnar folkets välbefinnande. Det handlar också om att besluten ska gynna den biologiska mångfalden och på lång sikt skapa ett hållbart samhälle.</p><p><strong>Det kan&nbsp;uppfattas&nbsp;</strong>som en&nbsp;aningen flummigt,men flera länder har inspirerats av Bhutan. Idén om att frångå BNP och ekonomisk tillväxt som enda måttstocken för ett lands framgång har till och med tagits med i FN:s utvecklingsmål.</p><p><strong>Vi möter även</strong>&nbsp;svenska forskare som studerar vad som händer om den ekonomiska tillväxten avstannar, är det kört då eller vad händer?</p><p>Programledare Marie-Louise&nbsp;Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/770659</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160824_1400_35faf49.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Aug 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att mäta ett lands framgångar med BNP ifrågasätts allt mer. Miljöhänsyn och människors välmående saknas när tillväxtbegreppet stannar vid ekonomisk tillväxt, men vad finns det för alternativ?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>I säsongstarten av&nbsp;Klotet hösten 2016 tar vi er med till Bhutan i södra Asien, ett land som gått ifrån BNP begreppet för att mäta sitt lands välstånd. I stället använder de GNH, Gross national happiness. Det betyder att alla beslut som tas i landet ska ta hänsyn till hur det gagnar folkets välbefinnande. Det handlar också om att besluten ska gynna den biologiska mångfalden och på lång sikt skapa ett hållbart samhälle.</p><p><strong>Det kan&nbsp;uppfattas&nbsp;</strong>som en&nbsp;aningen flummigt,men flera länder har inspirerats av Bhutan. Idén om att frångå BNP och ekonomisk tillväxt som enda måttstocken för ett lands framgång har till och med tagits med i FN:s utvecklingsmål.</p><p><strong>Vi möter även</strong>&nbsp;svenska forskare som studerar vad som händer om den ekonomiska tillväxten avstannar, är det kört då eller vad händer?</p><p>Programledare Marie-Louise&nbsp;Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Säsongsstart:,Blir,vi,lyckligare,av,ett,högt,BNP?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/1362a396-d025-45d7-88b6-5779046a90c0.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att mäta ett lands framgångar med BNP ifrågasätts allt mer. Miljöhänsyn och människors välmående saknas när tillväxtbegreppet stannar vid ekonomisk tillväxt, men vad finns det för alternativ?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/08/p1_klotet_20160824_1400_35faf49.mp3" length="23769823" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Klotet special - Spelet om kopparkapslarna för kärnbränslet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sedan 2009</strong> har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp.&nbsp;</p><p><strong>Frågan har</strong> stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?</p><p><strong>Nu har processen</strong> tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br></p><p><strong>Under resten av sommaren sänder vi ett antal program från våren, de sänds på repristiderna, torsdagar 19:03, fredagar 01:35 och måndagar 05:02.</strong><br></p><p><strong>Klotet redaktionen önskar alla lyssnare en grön och skön sommar, vi hörs igen den 24 augusti!</strong></p><p><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/741185</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160630_1400_2d76e2c.mp3</guid>
      <pubDate>Thu, 30 Jun 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sedan 2009</strong> har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp.&nbsp;</p><p><strong>Frågan har</strong> stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?</p><p><strong>Nu har processen</strong> tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br></p><p><strong>Under resten av sommaren sänder vi ett antal program från våren, de sänds på repristiderna, torsdagar 19:03, fredagar 01:35 och måndagar 05:02.</strong><br></p><p><strong>Klotet redaktionen önskar alla lyssnare en grön och skön sommar, vi hörs igen den 24 augusti!</strong></p><p><br></p><p><br data-mce-bogus="1"></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Klotet,special,Spelet,om,kopparkapslarna,för,kärnbränslet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/590925b2-ce89-4481-ad3a-d1909c4d1d53.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/06/p1_klotet_20160630_1400_2d76e2c.mp3" length="23833118" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Ska vi byta grejer med varandra?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Allt fler företag profilerar sig inom cirkulär ekonomi. Att byta, låna eller laga saker som annars skulle kastas. Är det här ett trendbrott bort från slit och släng?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Barcelona</strong> kan medborgarna lära sig att laga sin egna saker och på så sätt förlänga livstiden på till exempel cyklar och datorer. I Staffanstorp satsar ett företag på att reparera trasiga mobiltelefoner, datorer och andra prylar som försäkringsbolag tagit hand om, saker som annars skulle ha slängts, eller i bästa fall gått till återvinningen. </p><p><strong>Det här är</strong> exempel på initiativ världen runt där trasiga produkter får ett nytt liv. Men är det här bara av marginell betydelse eller är det ett trendbrott som kan minska resursslöseriet?</p><p>Gäst i programmet är miljöekonomen Kristian Skånberg.&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/738077</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160622_1400_2d23ae5.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 22 Jun 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Allt fler företag profilerar sig inom cirkulär ekonomi. Att byta, låna eller laga saker som annars skulle kastas. Är det här ett trendbrott bort från slit och släng?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Barcelona</strong> kan medborgarna lära sig att laga sin egna saker och på så sätt förlänga livstiden på till exempel cyklar och datorer. I Staffanstorp satsar ett företag på att reparera trasiga mobiltelefoner, datorer och andra prylar som försäkringsbolag tagit hand om, saker som annars skulle ha slängts, eller i bästa fall gått till återvinningen. </p><p><strong>Det här är</strong> exempel på initiativ världen runt där trasiga produkter får ett nytt liv. Men är det här bara av marginell betydelse eller är det ett trendbrott som kan minska resursslöseriet?</p><p>Gäst i programmet är miljöekonomen Kristian Skånberg.&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Ska,vi,byta,grejer,med,varandra?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/d2be8617-dfe2-42dd-a235-357d1053cf60.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Allt fler företag profilerar sig inom cirkulär ekonomi. Att byta, låna eller laga saker som annars skulle kastas. Är det här ett trendbrott bort från slit och släng?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/06/p1_klotet_20160622_1400_2d23ae5.mp3" length="23728579" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur ska klimatavtalet förankras i en stormig omvärld?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Om klimatavtalet som undertecknades i Paris förra året ska få någon effekt krävs det att länderna snabbt gör de åtaganden som de har lovat, annars finns risken att avtalet blir tandlöst. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>EU har</strong> tidigare varit pådrivande i klimatfrågor och setts som ett föredöme för en effektiv och rationell klimatpolitik. Men med de spänningar som uppstått på senare tid inom unionen kan det bli svårare att få alla EU länderna att anta det som krävs för ett fungerande klimatavtal.&nbsp;</p><p><strong>USA och Kina</strong> vill fastställa klimatavtalet så snart som möjligt men det är osäkert hur snabbt det kan gå, speciellt då USA väljer en ny president i november som kanske inte alls vill stå bakom avtalet. När det gäller Ryssland och Indien är det dessutom osäkert när parlamenten där kommer att slutgiltigt fastställa&nbsp;avtalet.</p><p><strong>Det är några</strong> exempel på vad som kan komplicera för klimatavtalet som skrevs under i Paris men som måste ratificeras, alltså antas av världens länder för att få någon effekt. Vad är det som står på spel och vilket håll lutar det åt frågar sig Klotet. Vi samlar en initierad panel och diskuterar frågan.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/734682</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160615_1400_2b771eb.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 15 Jun 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Om klimatavtalet som undertecknades i Paris förra året ska få någon effekt krävs det att länderna snabbt gör de åtaganden som de har lovat, annars finns risken att avtalet blir tandlöst. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>EU har</strong> tidigare varit pådrivande i klimatfrågor och setts som ett föredöme för en effektiv och rationell klimatpolitik. Men med de spänningar som uppstått på senare tid inom unionen kan det bli svårare att få alla EU länderna att anta det som krävs för ett fungerande klimatavtal.&nbsp;</p><p><strong>USA och Kina</strong> vill fastställa klimatavtalet så snart som möjligt men det är osäkert hur snabbt det kan gå, speciellt då USA väljer en ny president i november som kanske inte alls vill stå bakom avtalet. När det gäller Ryssland och Indien är det dessutom osäkert när parlamenten där kommer att slutgiltigt fastställa&nbsp;avtalet.</p><p><strong>Det är några</strong> exempel på vad som kan komplicera för klimatavtalet som skrevs under i Paris men som måste ratificeras, alltså antas av världens länder för att få någon effekt. Vad är det som står på spel och vilket håll lutar det åt frågar sig Klotet. Vi samlar en initierad panel och diskuterar frågan.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,ska,klimatavtalet,förankras,i,en,stormig,omvärld?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/ed1b48f5-1f54-4ace-9695-1bf9690134a1.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Om klimatavtalet som undertecknades i Paris förra året ska få någon effekt krävs det att länderna snabbt gör de åtaganden som de har lovat, annars finns risken att avtalet blir tandlöst. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/06/p1_klotet_20160615_1400_2b771eb.mp3" length="23762471" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Cyklisterna demonstrerar, cyklisterna har fått nog...]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Cyklisterna i Tysklands huvudstad Berlin har tröttnat på att politikerna inte satsar på bra cykelinfrastruktur. Nu tar de saken i egna händer och kräver en folkomröstning om en ny cykellag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Allt fler</strong> har upptäckt fördelarna med att ta sig fram på cykel i städerna. Det går fort, man får motion och slipper dessutom krångla med att hitta bilparkeringar eller stå och vänta på kollektiva färdmedel. Men i takt med att fler cyklar har också trängseln i trafiken blivit allt mer påtaglig. Organiserade cyklister i Berlin har utformat en speciell cykellag som ska tvinga politikerna att förbättra stadens cykelinfrastruktur. Genom en bindande folkomröstning hoppas de att lagen ska bli verklighet.</p><p><br><strong>Även om det</strong> i Sverige finns bra exempel på städer som gjort mycket för att förbättra för cyklisterna så finns det mycket kvar att önska menar kritiker. Kan en liknande lagstiftning som föreslås i Tyskland vara något för Sverige? Vi frågar den nya miljöministern som också är ansvarig för stadsutveckling, Karolina Skog, själv en engagerad cyklist. Kommer hon göra något för att lyfta frågan nationellt?</p><p><br>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/731388</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160608_1400_2f5eebb.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 08 Jun 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Cyklisterna i Tysklands huvudstad Berlin har tröttnat på att politikerna inte satsar på bra cykelinfrastruktur. Nu tar de saken i egna händer och kräver en folkomröstning om en ny cykellag.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Allt fler</strong> har upptäckt fördelarna med att ta sig fram på cykel i städerna. Det går fort, man får motion och slipper dessutom krångla med att hitta bilparkeringar eller stå och vänta på kollektiva färdmedel. Men i takt med att fler cyklar har också trängseln i trafiken blivit allt mer påtaglig. Organiserade cyklister i Berlin har utformat en speciell cykellag som ska tvinga politikerna att förbättra stadens cykelinfrastruktur. Genom en bindande folkomröstning hoppas de att lagen ska bli verklighet.</p><p><br><strong>Även om det</strong> i Sverige finns bra exempel på städer som gjort mycket för att förbättra för cyklisterna så finns det mycket kvar att önska menar kritiker. Kan en liknande lagstiftning som föreslås i Tyskland vara något för Sverige? Vi frågar den nya miljöministern som också är ansvarig för stadsutveckling, Karolina Skog, själv en engagerad cyklist. Kommer hon göra något för att lyfta frågan nationellt?</p><p><br>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Cyklisterna,demonstrerar,,cyklisterna,har,fått,nog...]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/a551e438-1220-4497-947c-4e73f2e538b9.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Cyklisterna i Tysklands huvudstad Berlin har tröttnat på att politikerna inte satsar på bra cykelinfrastruktur. Nu tar de saken i egna händer och kräver en folkomröstning om en ny cykellag.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/06/p1_klotet_20160608_1400_2f5eebb.mp3" length="23807605" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Växter under hot]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Var femte växtart i världen hotas av utrotning, visar en ny rapport som är den mest ambitiösa hittills i sitt slag. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Hur många</strong> däggdjur eller fåglar det finns och hur många av dem som är hotade lyfts ofta upp i olika rapporter som får stor uppmärksamhet. Men att många av världens växter hotas talas det inte så mycket om, trots att en stor andel av dem har stor betydelse för människans fortlevnad, som medicin, föda eller byggnadsmaterial.</p><p><strong>Klotet berättar</strong> om den nya rapporten från Kew Gardens i London som uppskattar antalet, för vetenskapen kända, växtarter till 391&nbsp;000, varav en femtedel kan betraktas som hotade på ett eller annat vis. Framförallt är det skogsskövling för att skapa åkermark som ligger bakom men även klimatförändringar och nya sjukdomar och skadedjur. Vi ställer oss frågan vad det går att göra för att skydda världens växter och hur effektiva de internationella konventioner som finns på plats har varit för att gynna den biologiska mångfalden?&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/728995</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160601_1400_2b8ec80.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 01 Jun 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Var femte växtart i världen hotas av utrotning, visar en ny rapport som är den mest ambitiösa hittills i sitt slag. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Hur många</strong> däggdjur eller fåglar det finns och hur många av dem som är hotade lyfts ofta upp i olika rapporter som får stor uppmärksamhet. Men att många av världens växter hotas talas det inte så mycket om, trots att en stor andel av dem har stor betydelse för människans fortlevnad, som medicin, föda eller byggnadsmaterial.</p><p><strong>Klotet berättar</strong> om den nya rapporten från Kew Gardens i London som uppskattar antalet, för vetenskapen kända, växtarter till 391&nbsp;000, varav en femtedel kan betraktas som hotade på ett eller annat vis. Framförallt är det skogsskövling för att skapa åkermark som ligger bakom men även klimatförändringar och nya sjukdomar och skadedjur. Vi ställer oss frågan vad det går att göra för att skydda världens växter och hur effektiva de internationella konventioner som finns på plats har varit för att gynna den biologiska mångfalden?&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Växter,under,hot]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/406/0d6115d4-d0dc-4a61-ac22-7377507a0ed6.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Var femte växtart i världen hotas av utrotning, visar en ny rapport som är den mest ambitiösa hittills i sitt slag. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/06/p1_klotet_20160601_1400_2b8ec80.mp3" length="23873574" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Släpp hästarna fria! – så kan fler vilda djur hålla landskapen öppna ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Bäver och pilgrimsfalk är exempel på djur som varit nära utrotning i Sverige men som inplanterats på nytt i naturen. Men var går gränsen för vilka djur vi kan ha i den svenska naturen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Efter att</strong> ha varit nära utrotning har bäver och havsörn fått en ny framtid i Skottland. Djuren har framgångsrikt inplanterats från Norge. Likadant är det med bävrarna i Sverige, på 1920-talet återintroducerades bävrar från Norge som nu spridit sig över stora delar av landet. Inom projektet Rewilding Europe planeras fler djur att sättas ut i det vilda för att gynna den biologiska mångfalden och nu pratar man även om stora rovdjur som varg, lo och Björn.&nbsp;</p><p><strong>Klotet tar</strong> er med till Skottland där vissa djur som inplanterats anses värdefulla för att de gynnar turistindustrin och andra besvärliga eftersom de hotar betande tamdjur. Vi berättar också om insekter som föds upp i fångenskap för att så småningom sättas ut i ekar på Öland och om forskaren som vill se visenter och vildhästar i den svenska naturen.&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/724573</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160525_1400_2e5d695.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 May 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Bäver och pilgrimsfalk är exempel på djur som varit nära utrotning i Sverige men som inplanterats på nytt i naturen. Men var går gränsen för vilka djur vi kan ha i den svenska naturen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Efter att</strong> ha varit nära utrotning har bäver och havsörn fått en ny framtid i Skottland. Djuren har framgångsrikt inplanterats från Norge. Likadant är det med bävrarna i Sverige, på 1920-talet återintroducerades bävrar från Norge som nu spridit sig över stora delar av landet. Inom projektet Rewilding Europe planeras fler djur att sättas ut i det vilda för att gynna den biologiska mångfalden och nu pratar man även om stora rovdjur som varg, lo och Björn.&nbsp;</p><p><strong>Klotet tar</strong> er med till Skottland där vissa djur som inplanterats anses värdefulla för att de gynnar turistindustrin och andra besvärliga eftersom de hotar betande tamdjur. Vi berättar också om insekter som föds upp i fångenskap för att så småningom sättas ut i ekar på Öland och om forskaren som vill se visenter och vildhästar i den svenska naturen.&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Släpp,hästarna,fria!,så,kan,fler,vilda,djur,hålla,landskapen,öppna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/7bb8eb3a-a4ea-471d-869d-313bef112ce2.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:44</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Bäver och pilgrimsfalk är exempel på djur som varit nära utrotning i Sverige men som inplanterats på nytt i naturen. Men var går gränsen för vilka djur vi kan ha i den svenska naturen?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/05/p1_klotet_20160525_1400_2e5d695.mp3" length="24000436" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Specialpodd: Mer eller mindre pengar till oljeindustrin? Sverker Sörlin om Kanadas viktiga val]]></title>
      <description><![CDATA[<p>De utmaningar som oljenationen Kanada står inför nu  och hur de försöker lösa problemen  gör landet till ett av de mest intressanta i världen att studera just nu, tycker professor Sverker Sörlin. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sverker Sörlin</strong>, professor i miljöhistoria på KTH, är&nbsp;nyss hemkommen från en gästprofessur i Vancouver. Han&nbsp;berättar om ett splittrat land där&nbsp;de pågående bränderna ställer nationen inför viktiga frågor.&nbsp;</p><p>Ska de ge mer subventioner till den av bränderna&nbsp;hårt drabbade oljeindustrin, eller ta chansen att nu&nbsp;börja bryta sig loss från fossilekonomin?&nbsp;</p><p>Sverker Sörlin intervjuas av Klotets programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/734290</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160518_1400_23bc29d.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 18 May 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>De utmaningar som oljenationen Kanada står inför nu  och hur de försöker lösa problemen  gör landet till ett av de mest intressanta i världen att studera just nu, tycker professor Sverker Sörlin. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sverker Sörlin</strong>, professor i miljöhistoria på KTH, är&nbsp;nyss hemkommen från en gästprofessur i Vancouver. Han&nbsp;berättar om ett splittrat land där&nbsp;de pågående bränderna ställer nationen inför viktiga frågor.&nbsp;</p><p>Ska de ge mer subventioner till den av bränderna&nbsp;hårt drabbade oljeindustrin, eller ta chansen att nu&nbsp;börja bryta sig loss från fossilekonomin?&nbsp;</p><p>Sverker Sörlin intervjuas av Klotets programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Specialpodd:,Mer,eller,mindre,pengar,till,oljeindustrin?,Sverker,Sörlin,om,Kanadas,viktiga,val]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:27:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[De utmaningar som oljenationen Kanada står inför nu  och hur de försöker lösa problemen  gör landet till ett av de mest intressanta i världen att studera just nu, tycker professor Sverker Sörlin. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/05/p1_klotet_20160518_1400_23bc29d.mp3" length="26508423" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kanadas dubbla ansikten]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kanada står inför ett viktigt val. Antingen fortsätta gynna den oljeindustri som blomstrar i Alberta, eller sluta stödja oljeindustrin och gå en fossilfri ekonomi till mötes. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Kanada rasar</strong> den historiskt värsta skogsbranden på mycket länge, och inte bara en. Satellitbilder visar över 1000 bränder i provinsen Alberta kring landets oljemecka Fort McMurray. Torrt i markerna, kraftig vind och höga temperaturer gör släckningsarbetet mycket svårt. Tiotusentals människor har evakuerats, stora arealer gammal skog står i lågor och fortfarande sprider sig elden med stora utsläpp av koldioxid som följd. Ironiskt nog tror forskare att den här typen av skogsbränder kommer bli vanligare på grund av klimatförändringarna som till stor del beror på utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.</p><p><strong>Den här delen</strong> av Alberta beskrivs av många som ”det gamla Kanada” dit lycksökare kommer för att göra snabba pengar på olja utan några tankar på miljön och där samhället ensidigt vilar på en naturresurs, oljan.</p><p><strong>Samtidigt driver</strong> Kanadas regering på för en offensiv miljöpolitik och har som mål att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. ”Det nya Kanada” visar på en exceptionell vilja att ställa om samhället från fossila bränslen även om utmaningarna är stora. Miljöhistorikern Sverker Sörlin på Kungliga tekniska högskolan menar att Kanada står inför ett elddop. Lyckas de ställa om, är de en förebild för andra nationer, vid ett misslyckande visar det istället att det inte går att lämna fossilregimen frivilligt och i förtid.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">En längre intervju med <strong>Sverker Sörlin</strong> finns att ladda ner som specialpodd: <a class="internal-link" href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/734290?programid=3345" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/734290?programid=3345">Mer eller mindre pengar till oljeindustrin? Sverker Sörlin om Kanadas viktiga val</a><br data-mce-bogus="1"></p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/721789</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160518_1400_32644ec.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 18 May 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kanada står inför ett viktigt val. Antingen fortsätta gynna den oljeindustri som blomstrar i Alberta, eller sluta stödja oljeindustrin och gå en fossilfri ekonomi till mötes. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>I Kanada rasar</strong> den historiskt värsta skogsbranden på mycket länge, och inte bara en. Satellitbilder visar över 1000 bränder i provinsen Alberta kring landets oljemecka Fort McMurray. Torrt i markerna, kraftig vind och höga temperaturer gör släckningsarbetet mycket svårt. Tiotusentals människor har evakuerats, stora arealer gammal skog står i lågor och fortfarande sprider sig elden med stora utsläpp av koldioxid som följd. Ironiskt nog tror forskare att den här typen av skogsbränder kommer bli vanligare på grund av klimatförändringarna som till stor del beror på utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.</p><p><strong>Den här delen</strong> av Alberta beskrivs av många som ”det gamla Kanada” dit lycksökare kommer för att göra snabba pengar på olja utan några tankar på miljön och där samhället ensidigt vilar på en naturresurs, oljan.</p><p><strong>Samtidigt driver</strong> Kanadas regering på för en offensiv miljöpolitik och har som mål att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2030. ”Det nya Kanada” visar på en exceptionell vilja att ställa om samhället från fossila bränslen även om utmaningarna är stora. Miljöhistorikern Sverker Sörlin på Kungliga tekniska högskolan menar att Kanada står inför ett elddop. Lyckas de ställa om, är de en förebild för andra nationer, vid ett misslyckande visar det istället att det inte går att lämna fossilregimen frivilligt och i förtid.</p><p class="call-to-action th-bg-color-light">En längre intervju med <strong>Sverker Sörlin</strong> finns att ladda ner som specialpodd: <a class="internal-link" href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/734290?programid=3345" target="_self" data-mce-href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/734290?programid=3345">Mer eller mindre pengar till oljeindustrin? Sverker Sörlin om Kanadas viktiga val</a><br data-mce-bogus="1"></p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kanadas,dubbla,ansikten]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/83/3533196_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kanada står inför ett viktigt val. Antingen fortsätta gynna den oljeindustri som blomstrar i Alberta, eller sluta stödja oljeindustrin och gå en fossilfri ekonomi till mötes. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/05/p1_klotet_20160518_1400_32644ec.mp3" length="23638647" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Stål utan kol – stålindustrins dilemma]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Ståltillverkning står för en stor del av koldioxidutsläppen och hittills har det varit svårt att angripa problemet. Nu visar forskning att det går att kraftigt minska utsläppen, men blir det för dyrt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När man framställer&nbsp;stål ingår kol i processen, det är därför det är så svårt att få ner koldioxidutsläppen från tillverkningen. Även om energianvändningen inom stålindustrin har effektiviserats, och på vissa håll sker med förnybar energi, kommer de inte undan utsläppen. </p><p>Det finns två vägar att gå. Antingen CCS-teknik, infångning och lagring av koldioxid under jord, eller att hitta andra metoder för att framställa stålet.&nbsp;</p><p><strong>Svenska stålbolaget</strong> SSAB har tillsammans med Vattenfall och LKAB startat en förstudie för att se om det är realistiskt att ersätta kolet med vätgas. Andra ståltillverkare ser sig om efter alternativa metoder.&nbsp;</p><p><strong>Klotet den</strong> här veckan berättar hur långt forskningen kommit på området och hur den svenska stålindustrin resonerar. Vi spelar in programmet på Oxelösunds stålverk utanför Nyköping.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/718091</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160511_1300_2869a67.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 May 2016 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Ståltillverkning står för en stor del av koldioxidutsläppen och hittills har det varit svårt att angripa problemet. Nu visar forskning att det går att kraftigt minska utsläppen, men blir det för dyrt?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>När man framställer&nbsp;stål ingår kol i processen, det är därför det är så svårt att få ner koldioxidutsläppen från tillverkningen. Även om energianvändningen inom stålindustrin har effektiviserats, och på vissa håll sker med förnybar energi, kommer de inte undan utsläppen. </p><p>Det finns två vägar att gå. Antingen CCS-teknik, infångning och lagring av koldioxid under jord, eller att hitta andra metoder för att framställa stålet.&nbsp;</p><p><strong>Svenska stålbolaget</strong> SSAB har tillsammans med Vattenfall och LKAB startat en förstudie för att se om det är realistiskt att ersätta kolet med vätgas. Andra ståltillverkare ser sig om efter alternativa metoder.&nbsp;</p><p><strong>Klotet den</strong> här veckan berättar hur långt forskningen kommit på området och hur den svenska stålindustrin resonerar. Vi spelar in programmet på Oxelösunds stålverk utanför Nyköping.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Stål,utan,kol,stålindustrins,dilemma]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3684102_2982_1676.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:24</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Ståltillverkning står för en stor del av koldioxidutsläppen och hittills har det varit svårt att angripa problemet. Nu visar forskning att det går att kraftigt minska utsläppen, men blir det för dyrt?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/05/p1_klotet_20160511_1300_2869a67.mp3" length="23595210" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Strålande affärer för solenergi]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den affärsmodell som ligger bakom solcellsexplosionen i Kalifornien har varit mycket framgångsrik och sprider sig över världen. Kan en liknande modell i Sverige snabba på solexpansionen även här?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sverige ligger</strong> långt bakom länder som Tyskland, Italien och delar av USA när det gäller utbyggnaden av solpaneler. Hittills är det mest teknikintresserade eller sådana med ett starkt miljöintresse som själva köpt solcellsanläggningar. Men med nya marknadsmodeller verkar även den med tummen mitt i handen och som kanske inte själv har råd att investera hoppa på solcellståget. </p><p><strong>Klotet berättar</strong> om det senaste på solcellsfronten och ställer sig frågan vad den potentiellt kraftfulla energikällan kan spela för roll i framtidens energisystem.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/714888</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160504_1400_3257f50.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 04 May 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den affärsmodell som ligger bakom solcellsexplosionen i Kalifornien har varit mycket framgångsrik och sprider sig över världen. Kan en liknande modell i Sverige snabba på solexpansionen även här?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Sverige ligger</strong> långt bakom länder som Tyskland, Italien och delar av USA när det gäller utbyggnaden av solpaneler. Hittills är det mest teknikintresserade eller sådana med ett starkt miljöintresse som själva köpt solcellsanläggningar. Men med nya marknadsmodeller verkar även den med tummen mitt i handen och som kanske inte själv har råd att investera hoppa på solcellståget. </p><p><strong>Klotet berättar</strong> om det senaste på solcellsfronten och ställer sig frågan vad den potentiellt kraftfulla energikällan kan spela för roll i framtidens energisystem.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Strålande,affärer,för,solenergi]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3681598_3569_2008.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den affärsmodell som ligger bakom solcellsexplosionen i Kalifornien har varit mycket framgångsrik och sprider sig över världen. Kan en liknande modell i Sverige snabba på solexpansionen även här?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/05/p1_klotet_20160504_1400_3257f50.mp3" length="23540264" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Öar som går före i energiomställningen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Flera öar runt om i världen har som ambition att bli självförsörjande på elektricitet från förnybara källor, hur kommer det sig och hur framgångsrika är de?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Den karibiska</strong> ö-nationen Aruba har som mål att ha en helt förnybar elproduktion redan 2020. Stora satsningar på vindkraft, solenergi och ambitioner att lagra el på olika sätt ligger i fokus. De satsar även mycket på inhemsk matproduktion för att minska importen.</p><p><strong> Men samtidigt</strong> växer turistindustrin på ön vilket motverkar det lågenergisamhälle de eftersträvar. Även andra öar runt om i världen tycks ha gjort det till sin mission att gå före i klimatarbetet, hur kommer det sig och vad har övriga länder att lära sig av dem? </p><p><strong>För fem</strong> år sedan berättade vi om svenskar som ville klippa bandet till elbolagen och bli helt självförsörjande på elektricitet, Klotet följer upp om hur det gick för dem.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola<br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/712089</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160427_1400_2f81ef7.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Apr 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Flera öar runt om i världen har som ambition att bli självförsörjande på elektricitet från förnybara källor, hur kommer det sig och hur framgångsrika är de?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Den karibiska</strong> ö-nationen Aruba har som mål att ha en helt förnybar elproduktion redan 2020. Stora satsningar på vindkraft, solenergi och ambitioner att lagra el på olika sätt ligger i fokus. De satsar även mycket på inhemsk matproduktion för att minska importen.</p><p><strong> Men samtidigt</strong> växer turistindustrin på ön vilket motverkar det lågenergisamhälle de eftersträvar. Även andra öar runt om i världen tycks ha gjort det till sin mission att gå före i klimatarbetet, hur kommer det sig och vad har övriga länder att lära sig av dem? </p><p><strong>För fem</strong> år sedan berättade vi om svenskar som ville klippa bandet till elbolagen och bli helt självförsörjande på elektricitet, Klotet följer upp om hur det gick för dem.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola<br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Öar,som,går,före,i,energiomställningen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3677338_3974_2235.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:17</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Flera öar runt om i världen har som ambition att bli självförsörjande på elektricitet från förnybara källor, hur kommer det sig och hur framgångsrika är de?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/04/p1_klotet_20160427_1400_2f81ef7.mp3" length="23330249" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet uppmärksammar att det var 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den 26:e april är det 30 år sedan reaktor 4 i Tjernobyl exploderade och stora mängder radioaktiva ämnen spreds över delar av Europa. Konsekvenserna av olyckan märks än idag och lever framförallt kvar hos de människor som fick evakueras från området för att aldrig återvända.</p><p>Klotets reporter på plats tar med er till den stängda zonen kring kärnkraftverket i Ukraina och berättar om hur situationen är där idag. Kärnkraftsindustrin fick sig en törn efter händelsen och nya säkerhetskrav infördes, trots det finns det ett antal reaktorer med bristande säkerhet kvar i världen.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><strong>Rättelse: I programmet citerades direktören på kärnkraftverket i Tjernobyl som sa: "Det finns platser i den avstängda zonen som inte kan bebos på 250&nbsp;000 år", det var en felaktig citering. Det han sade var att zonen delar av zonen inte är beboeliga på 25&nbsp;000 år.</strong></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/709980</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160420_1400_3567dd9.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Apr 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet uppmärksammar att det var 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Den 26:e april är det 30 år sedan reaktor 4 i Tjernobyl exploderade och stora mängder radioaktiva ämnen spreds över delar av Europa. Konsekvenserna av olyckan märks än idag och lever framförallt kvar hos de människor som fick evakueras från området för att aldrig återvända.</p><p>Klotets reporter på plats tar med er till den stängda zonen kring kärnkraftverket i Ukraina och berättar om hur situationen är där idag. Kärnkraftsindustrin fick sig en törn efter händelsen och nya säkerhetskrav infördes, trots det finns det ett antal reaktorer med bristande säkerhet kvar i världen.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p><strong>Rättelse: I programmet citerades direktören på kärnkraftverket i Tjernobyl som sa: "Det finns platser i den avstängda zonen som inte kan bebos på 250&nbsp;000 år", det var en felaktig citering. Det han sade var att zonen delar av zonen inte är beboeliga på 25&nbsp;000 år.</strong></p><p><br data-mce-bogus="1"></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,30,år,sedan,kärnkraftsolyckan,i,Tjernobyl]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3674509_1599_899.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet uppmärksammar att det var 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/04/p1_klotet_20160420_1400_3567dd9.mp3" length="23523896" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA["Vi behöver en annan berättelse om klimatet"]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes har analyserat varför klimatfrågan är så svår att kommunicera? Vilka psykologiska försvar tar vi människor till för att hålla oron på avstånd?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p><p><strong>Det var i höstas</strong>&nbsp;som den norske ekonomen Per Espen Stoknes kom ut med boken ”What we think about when we try not to think about global warming” – alltså, vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på global uppvärmning.</p><p><strong>Stoknes är</strong>&nbsp;förutom ekonom och ledare av centrum för grön tillväxt på Handelshögskolan i Oslo, även psykolog, och har studerat de psykologiska försvar vi människor tar till för att hålla oron och kraven på förändring på avstånd och hur man bäst kommunicerar klimatfrågan.</p><p><strong>Den ordinarie</strong> sändningstiden för Klotet den här veckan utgår på grund av budgetdebatt i P1, men på våra repristider ger vi er möjlighet att höra en längre intervju med Per Espen Stoknes som ni kunde höra i en kortare version i programmet för två veckor sedan.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/711445</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160413_1500_36a1eca.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Apr 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes har analyserat varför klimatfrågan är så svår att kommunicera? Vilka psykologiska försvar tar vi människor till för att hålla oron på avstånd?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p><p><strong>Det var i höstas</strong>&nbsp;som den norske ekonomen Per Espen Stoknes kom ut med boken ”What we think about when we try not to think about global warming” – alltså, vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på global uppvärmning.</p><p><strong>Stoknes är</strong>&nbsp;förutom ekonom och ledare av centrum för grön tillväxt på Handelshögskolan i Oslo, även psykolog, och har studerat de psykologiska försvar vi människor tar till för att hålla oron och kraven på förändring på avstånd och hur man bäst kommunicerar klimatfrågan.</p><p><strong>Den ordinarie</strong> sändningstiden för Klotet den här veckan utgår på grund av budgetdebatt i P1, men på våra repristider ger vi er möjlighet att höra en längre intervju med Per Espen Stoknes som ni kunde höra i en kortare version i programmet för två veckor sedan.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,"Vi,behöver,en,annan,berättelse,om,klimatet"]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3670715_2615_1470.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:23</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes har analyserat varför klimatfrågan är så svår att kommunicera? Vilka psykologiska försvar tar vi människor till för att hålla oron på avstånd?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/04/p1_klotet_20160413_1500_36a1eca.mp3" length="23424784" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kinas kamp mot smogen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>För två år förklarade Kinas premiärminister ett krig mot miljöförstöringen. Framförallt syftade han på ett aktivt arbete för en bättre luftkvalité. Hur har det gått? Har luften i Peking blivit renare?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Invånarna i</strong> många av Kinas storstäder lider av luftföroreningar. Smogen som ligger som ett täcke över städerna orsakar stora hälsoproblem och många väljer att lämna städerna för en renare luft på landsbygden.</p><p>– Vi flyttar till en renare stad till hösten, säger Pekingbon Lu Yinghua till vår globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff. Lu Yinghua är rädd att hennes dotter ska få cancer och hon litar inte på myndigheternas löften om att Pekings luft snart ska bli bättre.&nbsp;</p><p><strong>Klotet tar med</strong> er till Peking och ställer sig frågan om Kina klarar sin kamp mot smogen, eller om det är något som människor där får vänja sig vid?</p><p>Gäst i programmet är Christer Johansson, professor vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.<br data-mce-bogus="1"></p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/701573</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160406_1400_326247c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 06 Apr 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>För två år förklarade Kinas premiärminister ett krig mot miljöförstöringen. Framförallt syftade han på ett aktivt arbete för en bättre luftkvalité. Hur har det gått? Har luften i Peking blivit renare?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Invånarna i</strong> många av Kinas storstäder lider av luftföroreningar. Smogen som ligger som ett täcke över städerna orsakar stora hälsoproblem och många väljer att lämna städerna för en renare luft på landsbygden.</p><p>– Vi flyttar till en renare stad till hösten, säger Pekingbon Lu Yinghua till vår globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff. Lu Yinghua är rädd att hennes dotter ska få cancer och hon litar inte på myndigheternas löften om att Pekings luft snart ska bli bättre.&nbsp;</p><p><strong>Klotet tar med</strong> er till Peking och ställer sig frågan om Kina klarar sin kamp mot smogen, eller om det är något som människor där får vänja sig vid?</p><p>Gäst i programmet är Christer Johansson, professor vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.<br data-mce-bogus="1"></p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kinas,kamp,mot,smogen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3667393_2120_1193.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:21</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[För två år förklarade Kinas premiärminister ett krig mot miljöförstöringen. Framförallt syftade han på ett aktivt arbete för en bättre luftkvalité. Hur har det gått? Har luften i Peking blivit renare?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/04/p1_klotet_20160406_1400_326247c.mp3" length="23396734" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kan spel och virtuella världar öka miljömedvetenheten?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Att vandra omkring i översvämmade hus eller själv vara med och planera hur en hållbar stadsdel ska se ut, är det ett effektivt sätt att öka intresset för miljön?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kanske har vi</strong> nått vägs ände när det gäller att med mer traditionella möten och informationskanaler väcka och föra diskussionen om miljö och hållbarhet. Klotet tar en titt på hur brädspel, rollspel och avancerade virtual reality upplevelser kan bli en del i att medvetandegöra miljöproblemen.</p><p>– När vi leker tar vi fram vår kreativitet och våra bästa lösningar, något som krävs för att lösa dagens miljöutmaningar, det säger Anna Emmelin på Miljöverkstan Flaten. Hon är även forskare på Stockholm resilience center och drivande i ett projekt för att skapa ett interaktivt rollspel kring stadsplanering av området Flaten utanför Stockholm.</p><p><strong>Andra forskare</strong> jobbar med att testa tre tredimensionell filmteknik, en kraftfullt upplevelse som till exempel kan ge en realistisk bild över hur det är att leva i Pekings smogg.</p><p>– En empatimaskin som kan ändra människors världsuppfattning, säger Owen Gaffney på&nbsp;Future Earths sverigesekretariat.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/698356</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160330_1400_3ef4f39.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 30 Mar 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Att vandra omkring i översvämmade hus eller själv vara med och planera hur en hållbar stadsdel ska se ut, är det ett effektivt sätt att öka intresset för miljön?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kanske har vi</strong> nått vägs ände när det gäller att med mer traditionella möten och informationskanaler väcka och föra diskussionen om miljö och hållbarhet. Klotet tar en titt på hur brädspel, rollspel och avancerade virtual reality upplevelser kan bli en del i att medvetandegöra miljöproblemen.</p><p>– När vi leker tar vi fram vår kreativitet och våra bästa lösningar, något som krävs för att lösa dagens miljöutmaningar, det säger Anna Emmelin på Miljöverkstan Flaten. Hon är även forskare på Stockholm resilience center och drivande i ett projekt för att skapa ett interaktivt rollspel kring stadsplanering av området Flaten utanför Stockholm.</p><p><strong>Andra forskare</strong> jobbar med att testa tre tredimensionell filmteknik, en kraftfullt upplevelse som till exempel kan ge en realistisk bild över hur det är att leva i Pekings smogg.</p><p>– En empatimaskin som kan ändra människors världsuppfattning, säger Owen Gaffney på&nbsp;Future Earths sverigesekretariat.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kan,spel,och,virtuella,världar,öka,miljömedvetenheten?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3662735_1965_1104.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Att vandra omkring i översvämmade hus eller själv vara med och planera hur en hållbar stadsdel ska se ut, är det ett effektivt sätt att öka intresset för miljön?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/03/p1_klotet_20160330_1400_3ef4f39.mp3" length="23446609" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Koldioxidinfångning, problem eller lösning för klimatet?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Är koldioxidinfångning en lösning på klimatproblematiken eller riskerar den att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p><p><strong>Under flera år</strong> har diskussionen om att fånga in koldioxid för att motverka den globala uppvärmningen pågått. Det handlar antingen om att avskilja koldioxid från röken på till exempel kolkraftverk, så kallad CCS teknik, eller att binda koldioxid som redan finns i atmosfären. Växthusgasen ska sedan begravas flera hundra meter under jord eller kunna användas för att till exempel producera bränsle.</p><p><strong> Utvecklingen går</strong> långsamt och idag är de flesta CCS anläggningar knutna till projekt där koldioxiden pumpas ner under jord för att trycka upp olja eller naturgas. Men sedan klimatmötet i Paris diskuteras metoden allt mer intensivt och till och med i Sverige finns det planer på att koppla CCS till stålverk och cementfabriker.</p><p><strong>Klotet besöker</strong> forskare i Arizona i USA som tagit fram teknik för att binda koldioxid från atmosfären. Vi frågar oss om koldioxidinfångning är en lösning på klimatproblematiken eller om den riskerar att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen?<br><br>Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/695225</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160323_1400_3211429.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Mar 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Är koldioxidinfångning en lösning på klimatproblematiken eller riskerar den att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p><p><strong>Under flera år</strong> har diskussionen om att fånga in koldioxid för att motverka den globala uppvärmningen pågått. Det handlar antingen om att avskilja koldioxid från röken på till exempel kolkraftverk, så kallad CCS teknik, eller att binda koldioxid som redan finns i atmosfären. Växthusgasen ska sedan begravas flera hundra meter under jord eller kunna användas för att till exempel producera bränsle.</p><p><strong> Utvecklingen går</strong> långsamt och idag är de flesta CCS anläggningar knutna till projekt där koldioxiden pumpas ner under jord för att trycka upp olja eller naturgas. Men sedan klimatmötet i Paris diskuteras metoden allt mer intensivt och till och med i Sverige finns det planer på att koppla CCS till stålverk och cementfabriker.</p><p><strong>Klotet besöker</strong> forskare i Arizona i USA som tagit fram teknik för att binda koldioxid från atmosfären. Vi frågar oss om koldioxidinfångning är en lösning på klimatproblematiken eller om den riskerar att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen?<br><br>Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Koldioxidinfångning,,problem,eller,lösning,för,klimatet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1191/3658537_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Är koldioxidinfångning en lösning på klimatproblematiken eller riskerar den att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/03/p1_klotet_20160323_1400_3211429.mp3" length="23518013" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Färskvattenbrist i Sverige?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Flera områden längst den svenska kusten och på större öar hotas av färskvattenbrist i takt med att grundvattennivåerna sjunker. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kan en tusenårig</strong> gammal teknik att anlägga grundvattendammar bli en lösning, eller kan vi dra längre ledningar och ta ut ännu mer vatten från våra sjöar? </p><p><strong>I takt med</strong> klimatförändringar och att fler människor väljer att bosätta sig i områden med låga grundvattennivåer kommer problemet att öka, menar forskare som vi har varit i kontakt med. </p><p><strong>I programmet medverkar:</strong>&nbsp;Bo Olofsson, professor i miljögeologi vid Kungliga tekniska Högskolan,&nbsp;Bo Thunholm och Åsa Tureklev på Sveriges Geologiska Undersökning, Rikard Widén, Region Gotland, Eva Frölander, boende i Gammelgarn och Frida Eklund som jobbar med dricksvatten- och grundvattenfrågor på länsstyrelsen på Gotland<br><br>Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/692251</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160316_1300_2b80f0e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Mar 2016 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Flera områden längst den svenska kusten och på större öar hotas av färskvattenbrist i takt med att grundvattennivåerna sjunker. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Kan en tusenårig</strong> gammal teknik att anlägga grundvattendammar bli en lösning, eller kan vi dra längre ledningar och ta ut ännu mer vatten från våra sjöar? </p><p><strong>I takt med</strong> klimatförändringar och att fler människor väljer att bosätta sig i områden med låga grundvattennivåer kommer problemet att öka, menar forskare som vi har varit i kontakt med. </p><p><strong>I programmet medverkar:</strong>&nbsp;Bo Olofsson, professor i miljögeologi vid Kungliga tekniska Högskolan,&nbsp;Bo Thunholm och Åsa Tureklev på Sveriges Geologiska Undersökning, Rikard Widén, Region Gotland, Eva Frölander, boende i Gammelgarn och Frida Eklund som jobbar med dricksvatten- och grundvattenfrågor på länsstyrelsen på Gotland<br><br>Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Färskvattenbrist,i,Sverige?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1191/3658036_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Flera områden längst den svenska kusten och på större öar hotas av färskvattenbrist i takt med att grundvattennivåerna sjunker. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/03/p1_klotet_20160316_1300_2b80f0e.mp3" length="23589558" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Fem år sedan Fukushima]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den 11 mars är det fem år sedan den stora tsunamin drabbade Japan och flera kärnkraftsreaktorer slogs ut. Hur ser situationen ut i Japan idag och hur har händelsen påverkat kärnkraftssäkerheten?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Den 11 mars </strong>2011 svepte en jättelik tsunami in över Japans nordvästra kust och krossade byar och många människors liv. Kärnkraftverket i Fukushima slogs ut på grund av att kylningen till reaktorerna slutade att fungera. Hundratusentals människor var tvungna att evakuera sina bostäder och fortfarande kämpar ingenjörer med att säkra de förstörda reaktorerna. </p><p><strong>Klotet tar er</strong> med till Japan för en lägesrapport. Vi besöker även Strålsäkerhetsmyndighetens konferens där experter samlas för att utvärdera konsekvenserna efter kärnkraftsolyckan. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/688010</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160309_1200_326d454.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Mar 2016 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den 11 mars är det fem år sedan den stora tsunamin drabbade Japan och flera kärnkraftsreaktorer slogs ut. Hur ser situationen ut i Japan idag och hur har händelsen påverkat kärnkraftssäkerheten?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Den 11 mars </strong>2011 svepte en jättelik tsunami in över Japans nordvästra kust och krossade byar och många människors liv. Kärnkraftverket i Fukushima slogs ut på grund av att kylningen till reaktorerna slutade att fungera. Hundratusentals människor var tvungna att evakuera sina bostäder och fortfarande kämpar ingenjörer med att säkra de förstörda reaktorerna. </p><p><strong>Klotet tar er</strong> med till Japan för en lägesrapport. Vi besöker även Strålsäkerhetsmyndighetens konferens där experter samlas för att utvärdera konsekvenserna efter kärnkraftsolyckan. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Fem,år,sedan,Fukushima]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den 11 mars är det fem år sedan den stora tsunamin drabbade Japan och flera kärnkraftsreaktorer slogs ut. Hur ser situationen ut i Japan idag och hur har händelsen påverkat kärnkraftssäkerheten?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/03/p1_klotet_20160309_1200_326d454.mp3" length="23609951" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Är tvivlens tid över? - Extremväder och klimatförändringar]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Extremväder kopplas inte sällan till klimatförändringar, samtidigt säger klimatforskare att enskilda väderhändelser inte kan förklaras av klimatförändringar. Vad säger den senaste forskningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Länge har forskarna varit försiktiga med att förklara enskilda&nbsp;extrema väderhändelser som stormar, störtregn, översvämningar och skogsbränder med de pågående klimatförändringarna. Svaret brukar bli att det inte går att koppla enskilda händelser till ett förändrat klimat, men att den sortens händelser passar väl in i den trend som klimatforskarna förutspår i framtiden.</p><p><strong>På senaste tiden har</strong> det dock kommit flera studier som gör kopplingen mellan exempelvis extrem värme i Australien, eller de stora översvämningarna i England för några år sedan, med klimatförändringar. Ett nytt forskningsprojekt har dragits igång för att hjälpa europeiska forskare att snabbare och säkrare kunna ge allmänheten svar på frågan: beror det här på den globala uppvärmningen eller inte?<strong> </strong></p><p><strong>Medverkande:</strong> Staffan Sonning, SR:s korrespondent i London,&nbsp;Johan Lidberg, medieforskare på School of Media, Film and Journalism vid Monash University i Melbourne, Richard Betts, professor vid MET office, Storbritannien och Erik Kjellström, meteorolog och klimatforskare vid Rossby center, SMHI.<br></p><p></p><p><br>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/684958</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160302_1400_32dee43.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 02 Mar 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Extremväder kopplas inte sällan till klimatförändringar, samtidigt säger klimatforskare att enskilda väderhändelser inte kan förklaras av klimatförändringar. Vad säger den senaste forskningen?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Länge har forskarna varit försiktiga med att förklara enskilda&nbsp;extrema väderhändelser som stormar, störtregn, översvämningar och skogsbränder med de pågående klimatförändringarna. Svaret brukar bli att det inte går att koppla enskilda händelser till ett förändrat klimat, men att den sortens händelser passar väl in i den trend som klimatforskarna förutspår i framtiden.</p><p><strong>På senaste tiden har</strong> det dock kommit flera studier som gör kopplingen mellan exempelvis extrem värme i Australien, eller de stora översvämningarna i England för några år sedan, med klimatförändringar. Ett nytt forskningsprojekt har dragits igång för att hjälpa europeiska forskare att snabbare och säkrare kunna ge allmänheten svar på frågan: beror det här på den globala uppvärmningen eller inte?<strong> </strong></p><p><strong>Medverkande:</strong> Staffan Sonning, SR:s korrespondent i London,&nbsp;Johan Lidberg, medieforskare på School of Media, Film and Journalism vid Monash University i Melbourne, Richard Betts, professor vid MET office, Storbritannien och Erik Kjellström, meteorolog och klimatforskare vid Rossby center, SMHI.<br></p><p></p><p><br>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Är,tvivlens,tid,över?,Extremväder,och,klimatförändringar]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3652349_2035_1144.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Extremväder kopplas inte sällan till klimatförändringar, samtidigt säger klimatforskare att enskilda väderhändelser inte kan förklaras av klimatförändringar. Vad säger den senaste forskningen?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/03/p1_klotet_20160302_1400_32dee43.mp3" length="23538578" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Avgörs kärnkraftens framtid i EU här?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Det ser allt svårare ut att bygga ny kärnkraft i EU. Mot ny kärnkraft talar allt högre kostnader, långdragna bråk om otillåtet statsstöd och en energimarknad i snabb förändring.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Klotet besöker</strong> sydvästra England där beslutet om bygget av två jättereaktorer vid Hinkley Point skjutits upp tio gånger. Om det blir av så blir det Europas största byggarbetsplats. </p><p><strong>Men franska EDF</strong> som står bakom projektet är närapå konkursmässigt och nu höjs allt fler röster, även inom företaget, för att projektet måste blåsas av. Det här oroar den brittiska regeringen som har räknat med att de nya reaktorerna ska ersätta äldre reaktorer som snart måste stängas ner. Utan kärnkraften får landet svårt att nå upp till sina klimatmål, och någon plan B verkar inte finnas. Programledare Marie-Louise Kristola</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/682839</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160224_1400_324da6b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 24 Feb 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Det ser allt svårare ut att bygga ny kärnkraft i EU. Mot ny kärnkraft talar allt högre kostnader, långdragna bråk om otillåtet statsstöd och en energimarknad i snabb förändring.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Klotet besöker</strong> sydvästra England där beslutet om bygget av två jättereaktorer vid Hinkley Point skjutits upp tio gånger. Om det blir av så blir det Europas största byggarbetsplats. </p><p><strong>Men franska EDF</strong> som står bakom projektet är närapå konkursmässigt och nu höjs allt fler röster, även inom företaget, för att projektet måste blåsas av. Det här oroar den brittiska regeringen som har räknat med att de nya reaktorerna ska ersätta äldre reaktorer som snart måste stängas ner. Utan kärnkraften får landet svårt att nå upp till sina klimatmål, och någon plan B verkar inte finnas. Programledare Marie-Louise Kristola</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Avgörs,kärnkraftens,framtid,i,EU,här?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3648290_3987_2243.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Det ser allt svårare ut att bygga ny kärnkraft i EU. Mot ny kärnkraft talar allt högre kostnader, långdragna bråk om otillåtet statsstöd och en energimarknad i snabb förändring.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/02/p1_klotet_20160224_1400_324da6b.mp3" length="23574393" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Malda maskar till lunch?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>De flesta forskare är överens om att köttkonsumtionen måste minska och att det inte är långsiktigt hållbart att importera soja för djurfoder. Men vad finns det för lösningar och alternativ?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Odlade jätteräkor</strong> förstör mangroveskogarna i Sydostasien. Vår stora köttkonsumtion är inte hållbar men det gäller också ofta de sojabönor som lyfts fram som alternativ, eftersom de odlas på skövlad regnskogsmark och transporteras långt. Alternativet att äta insekter känns motbjudande för många. </p><p><strong>Men nu har</strong> svenskodlade jätteräkor skördats och serverats för första gången, jordbruksforskare diskuterar möjligheten att odla mer proteingrödor i Sverige och livsmedelsforskare och företag hittar nya sätt att göra både köttersättning av bönor och att göra insekter lättare att äta i form av pulver. I Klotet möter vi också tofutillverkare och stjärnkockar som&nbsp; menar att hållbar mat kan vara både billig, god och spännande. </p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/677773</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160217_1400_2fbcc0d.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Feb 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>De flesta forskare är överens om att köttkonsumtionen måste minska och att det inte är långsiktigt hållbart att importera soja för djurfoder. Men vad finns det för lösningar och alternativ?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Odlade jätteräkor</strong> förstör mangroveskogarna i Sydostasien. Vår stora köttkonsumtion är inte hållbar men det gäller också ofta de sojabönor som lyfts fram som alternativ, eftersom de odlas på skövlad regnskogsmark och transporteras långt. Alternativet att äta insekter känns motbjudande för många. </p><p><strong>Men nu har</strong> svenskodlade jätteräkor skördats och serverats för första gången, jordbruksforskare diskuterar möjligheten att odla mer proteingrödor i Sverige och livsmedelsforskare och företag hittar nya sätt att göra både köttersättning av bönor och att göra insekter lättare att äta i form av pulver. I Klotet möter vi också tofutillverkare och stjärnkockar som&nbsp; menar att hållbar mat kan vara både billig, god och spännande. </p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p><p></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Malda,maskar,till,lunch?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1191/3644523_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[De flesta forskare är överens om att köttkonsumtionen måste minska och att det inte är långsiktigt hållbart att importera soja för djurfoder. Men vad finns det för lösningar och alternativ?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/02/p1_klotet_20160217_1400_2fbcc0d.mp3" length="23501544" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur ska vi fixa klimatet efter Paris?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotet sänder ifrån Naturvårdsverkets konferens Klimatforum 2016. Initierade gäster ger sin bild av hur Sverige ska kunna leva upp till det klimatavtal som undertecknades i Paris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Det är nu två</strong> månader sedan världens nya klimatavtal godkändes under jubel och klang vid det stora FN-mötet i Paris.Redan om tre år ska Sverige och världens alla länder återkomma och redovisa hur arbetet med att minska klimatutsläppen går.&nbsp;Det tempo som hållits &nbsp;hittills räcker nämligen inte alls inte för att hålla medeltemperaturen väl under två grader detta sekel, som målsättningen lyder. Så vad kan vi göra för att öka takten och var ska vi börja? Vilka politiska styrmedel behövs? Vilka beteendeförändringar är vi beredda att göra? Vilka nya tekniker kan vi använda oss av? Och vad behöver vi forska mer på?</p><p><strong>Hör framtidsminister</strong> Kristina Persson, professor Björns Sandén, miljöforskaren Annika Carlsson-Kanyama och Mattias Svensson, författare till boken Miljöpolitik för moderater i ett samtal från Klimatforum 2016. </p><p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/674843</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160210_1400_2f271d7.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Feb 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotet sänder ifrån Naturvårdsverkets konferens Klimatforum 2016. Initierade gäster ger sin bild av hur Sverige ska kunna leva upp till det klimatavtal som undertecknades i Paris.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Det är nu två</strong> månader sedan världens nya klimatavtal godkändes under jubel och klang vid det stora FN-mötet i Paris.Redan om tre år ska Sverige och världens alla länder återkomma och redovisa hur arbetet med att minska klimatutsläppen går.&nbsp;Det tempo som hållits &nbsp;hittills räcker nämligen inte alls inte för att hålla medeltemperaturen väl under två grader detta sekel, som målsättningen lyder. Så vad kan vi göra för att öka takten och var ska vi börja? Vilka politiska styrmedel behövs? Vilka beteendeförändringar är vi beredda att göra? Vilka nya tekniker kan vi använda oss av? Och vad behöver vi forska mer på?</p><p><strong>Hör framtidsminister</strong> Kristina Persson, professor Björns Sandén, miljöforskaren Annika Carlsson-Kanyama och Mattias Svensson, författare till boken Miljöpolitik för moderater i ett samtal från Klimatforum 2016. </p><p>Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,ska,vi,fixa,klimatet,efter,Paris?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3643628_983_553.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotet sänder ifrån Naturvårdsverkets konferens Klimatforum 2016. Initierade gäster ger sin bild av hur Sverige ska kunna leva upp till det klimatavtal som undertecknades i Paris.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/02/p1_klotet_20160210_1400_2f271d7.mp3" length="23570837" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA["En riktigt dålig affär..."]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Tre tjeckiska bolag är intresserade av att köpa Vattenfalls kolkraftverk och gruvor i Tyskland, men så gott som allt tyder på att det på sikt blir en mycket dålig affär.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p><p><strong>Vad är det för</strong> företag som är intresserade av Vattenfalls kolverksamhet i Tyskland och varför vill de investera i ett energislag som allt fler skyr? Tjeckien är idag beroende av kol i sin energimix och har en liknande situation som Tyskland, där hela byar får flytta på sig för att ge plats åt brunkolsfälten som breder ut sig. </p><p><strong>Men även i</strong> Tjeckien anser allt fler bedömare att kolets dagar är räknade och för ett köp av Vattenfalls gruvor och kraftverk blinkar allt fler varningslampor illrött.</p><p>Klotet synar försäljningen av de svenska kolgruvorna i Tyskland. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/670903</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160203_1400_31e578c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Feb 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Tre tjeckiska bolag är intresserade av att köpa Vattenfalls kolkraftverk och gruvor i Tyskland, men så gott som allt tyder på att det på sikt blir en mycket dålig affär.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p></p><p><strong>Vad är det för</strong> företag som är intresserade av Vattenfalls kolverksamhet i Tyskland och varför vill de investera i ett energislag som allt fler skyr? Tjeckien är idag beroende av kol i sin energimix och har en liknande situation som Tyskland, där hela byar får flytta på sig för att ge plats åt brunkolsfälten som breder ut sig. </p><p><strong>Men även i</strong> Tjeckien anser allt fler bedömare att kolets dagar är räknade och för ett köp av Vattenfalls gruvor och kraftverk blinkar allt fler varningslampor illrött.</p><p>Klotet synar försäljningen av de svenska kolgruvorna i Tyskland. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,"En,riktigt,dålig,affär..."]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3639151_4359_2452.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Tre tjeckiska bolag är intresserade av att köpa Vattenfalls kolkraftverk och gruvor i Tyskland, men så gott som allt tyder på att det på sikt blir en mycket dålig affär.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/02/p1_klotet_20160203_1400_31e578c.mp3" length="23527954" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Världens glaciärer krymper-  men ingen akut vattenbrist i Asien]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Oron för akut vattenbrist i stora delar av Asien på grund av smältande glaciärer tycks vara överdriven, i stället kan vi förvänta oss översvämningar och höjda havsnivåer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>För några år</strong> sedan kom uppgifter från FN:s klimatpanel IPCC om att Himalayas glaciärer skulle vara borta år 2035. Det var uppgifter som av misstag presenterades som forskningsresultat, och de dementerades av organisationen. Eftersom glaciärerna är viktiga för vattenförsörjningen till flera av de asiatiska floder som ger hundratals miljoner människor vatten, så väckte uppgifterna oro kring deras och vattnets framtid. </p><p><strong>Men nu visar</strong> en ny studie att vattnet i floderna inte kommer att minska under de närmaste 50-60 åren. Möjligen kommer det i stället finnas risk för översvämningar, säger Deliang Chen vid Göteborgs Universitet, en av forskarna bakom studien.Samtidigt är Chen överens med glaciärforskare om att både Himalayas och övriga världens glaciärer minskar i omfattning, något som på längre sikt kan leda till brist på färskvatten och som redan nu bidrar till stigande havsnivåer.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/668033</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160127_1400_3297b4c.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 Jan 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Oron för akut vattenbrist i stora delar av Asien på grund av smältande glaciärer tycks vara överdriven, i stället kan vi förvänta oss översvämningar och höjda havsnivåer. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>För några år</strong> sedan kom uppgifter från FN:s klimatpanel IPCC om att Himalayas glaciärer skulle vara borta år 2035. Det var uppgifter som av misstag presenterades som forskningsresultat, och de dementerades av organisationen. Eftersom glaciärerna är viktiga för vattenförsörjningen till flera av de asiatiska floder som ger hundratals miljoner människor vatten, så väckte uppgifterna oro kring deras och vattnets framtid. </p><p><strong>Men nu visar</strong> en ny studie att vattnet i floderna inte kommer att minska under de närmaste 50-60 åren. Möjligen kommer det i stället finnas risk för översvämningar, säger Deliang Chen vid Göteborgs Universitet, en av forskarna bakom studien.Samtidigt är Chen överens med glaciärforskare om att både Himalayas och övriga världens glaciärer minskar i omfattning, något som på längre sikt kan leda till brist på färskvatten och som redan nu bidrar till stigande havsnivåer.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Världens,glaciärer,krymper-,men,ingen,akut,vattenbrist,i,Asien]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1191/3634117_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:34</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Oron för akut vattenbrist i stora delar av Asien på grund av smältande glaciärer tycks vara överdriven, i stället kan vi förvänta oss översvämningar och höjda havsnivåer. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/01/p1_klotet_20160127_1400_3297b4c.mp3" length="23599527" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Så kan ditt hus bli ett energilager]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Snyggt designade batterier som hängs upp på väggen hemma kan lagra elektricitet från solceller på taket. Men är det förnuftigt att som privatperson investera i egenproducerad el?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Det här </strong>är andra delen i Vetenskapsradion Klotets miniserie om hur energi ifrån sol och vindkraft ska kunna lagras för att användas senare.</p><p><strong>Flera företag</strong>&nbsp;säljer batterier som kan sättas upp på väggen hemma och som fungerar som ett litet energilager. Förutom att privatpersoner kan lagra el som de själva producerar, för att använda när solen inte skiner eller när vinden mojnat, så kan batterierna också få betydelse för att balansera elnätet.&nbsp;Hur fungerar det?</p><p><strong>Klotet benar</strong><strong>&nbsp;</strong>också&nbsp;ut vilka regler som egentligen gäller om man vill producera sin egen el i Sverige, är det värt jobbet eller bara en massa krångel?&nbsp;</p><p>Programledare: Marie Louise Kristola.</p><p>&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/667612</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160120_1400_2c70ce7.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 20 Jan 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Snyggt designade batterier som hängs upp på väggen hemma kan lagra elektricitet från solceller på taket. Men är det förnuftigt att som privatperson investera i egenproducerad el?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Det här </strong>är andra delen i Vetenskapsradion Klotets miniserie om hur energi ifrån sol och vindkraft ska kunna lagras för att användas senare.</p><p><strong>Flera företag</strong>&nbsp;säljer batterier som kan sättas upp på väggen hemma och som fungerar som ett litet energilager. Förutom att privatpersoner kan lagra el som de själva producerar, för att använda när solen inte skiner eller när vinden mojnat, så kan batterierna också få betydelse för att balansera elnätet.&nbsp;Hur fungerar det?</p><p><strong>Klotet benar</strong><strong>&nbsp;</strong>också&nbsp;ut vilka regler som egentligen gäller om man vill producera sin egen el i Sverige, är det värt jobbet eller bara en massa krångel?&nbsp;</p><p>Programledare: Marie Louise Kristola.</p><p>&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Så,kan,ditt,hus,bli,ett,energilager]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/2650471_832_468.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Snyggt designade batterier som hängs upp på väggen hemma kan lagra elektricitet från solceller på taket. Men är det förnuftigt att som privatperson investera i egenproducerad el?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/01/p1_klotet_20160120_1400_2c70ce7.mp3" length="23553579" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Energilagring - förutsättning för sol och vind i större skala]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En förutsättning för en energiomställning i stor skala är att det går att lagra elektricitet från sol och vindkraft. En ny typ av batterier kan vara en lösningarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Om vind och</strong> sol ska spela en större roll i energisystemet måste bättre system för att lagra elektricitet utvecklas. De flesta batterier som används för det här idag är inte tillräckligt kraftfulla, men kanske kan en ny typ av så kallade organiska batterier vara en lösning. </p><p><strong>Klotet tittar</strong> närmare på den senaste batteritekniken och besöker bland annat en batterifabrik i Tyskland.&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/662047</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20160113_1400_3100a20.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 13 Jan 2016 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En förutsättning för en energiomställning i stor skala är att det går att lagra elektricitet från sol och vindkraft. En ny typ av batterier kan vara en lösningarna.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Om vind och</strong> sol ska spela en större roll i energisystemet måste bättre system för att lagra elektricitet utvecklas. De flesta batterier som används för det här idag är inte tillräckligt kraftfulla, men kanske kan en ny typ av så kallade organiska batterier vara en lösning. </p><p><strong>Klotet tittar</strong> närmare på den senaste batteritekniken och besöker bland annat en batterifabrik i Tyskland.&nbsp;</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Energilagring,förutsättning,för,sol,och,vind,i,större,skala]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3630562_2382_1339.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En förutsättning för en energiomställning i stor skala är att det går att lagra elektricitet från sol och vindkraft. En ny typ av batterier kan vara en lösningarna.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2016/01/p1_klotet_20160113_1400_3100a20.mp3" length="23658877" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Måste man äga sin egen julgran?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I säsongsavslutningen för Klotet tittar vi närmare på julgranen ur ett miljöperspektiv, måste alla äga sin egen gran? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vilken gran är egentligen bäst ur ett miljöperspektiv? Måste alla äga sin egen gran och kasta den när julen är över eller finns det andra alternativ? I bland annat USA, Storbritannien och Nederländerna kan man adoptera en gran i kruka som åt återplanteras när julen är över.</p><p><b>Vi berättar&nbsp;</b>också att många företag redan nu börjar räkna med ett högre kostnad för att släppa ut koldioxid.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/651964</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151223_1400_309a3fd.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Dec 2015 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I säsongsavslutningen för Klotet tittar vi närmare på julgranen ur ett miljöperspektiv, måste alla äga sin egen gran? </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Vilken gran är egentligen bäst ur ett miljöperspektiv? Måste alla äga sin egen gran och kasta den när julen är över eller finns det andra alternativ? I bland annat USA, Storbritannien och Nederländerna kan man adoptera en gran i kruka som åt återplanteras när julen är över.</p><p><b>Vi berättar&nbsp;</b>också att många företag redan nu börjar räkna med ett högre kostnad för att släppa ut koldioxid.</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Måste,man,äga,sin,egen,julgran?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3621412_2509_1412.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:23:51</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I säsongsavslutningen för Klotet tittar vi närmare på julgranen ur ett miljöperspektiv, måste alla äga sin egen gran? ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/12/p1_klotet_20151223_1400_309a3fd.mp3" length="22903496" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Lyckades Paris rädda klimatet?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Efter tjugo års förhandlingar</strong> lyckades världen tillslut enas om ett bindande klimatavtal för att hålla temperaturökningen väl under två grader med sikte på 1.5 graders uppvärmning. Hur glada kan vi vara över avtalet? Är det realistiskt? Och hur kommer vi i Sverige att märka att världen nu ska styra bort från de fossila bränslen som vi byggt hela vårt industrialiserade samhälle på? </p><p><strong>I studion miljöminister</strong> Åsa Romson, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/647697</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151216_1400_385ce21.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Dec 2015 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Efter tjugo års förhandlingar</strong> lyckades världen tillslut enas om ett bindande klimatavtal för att hålla temperaturökningen väl under två grader med sikte på 1.5 graders uppvärmning. Hur glada kan vi vara över avtalet? Är det realistiskt? Och hur kommer vi i Sverige att märka att världen nu ska styra bort från de fossila bränslen som vi byggt hela vårt industrialiserade samhälle på? </p><p><strong>I studion miljöminister</strong> Åsa Romson, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Lyckades,Paris,rädda,klimatet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3620110_3267_1837.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:32</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/12/p1_klotet_20151216_1400_385ce21.mp3" length="23560218" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Direkt från Paris: Kan företag och ideella krafter täcka gapet i klimatförhandlingarna?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Även om de politiska förhandlingarna i Paris leder fram till ett lyckat avtal så vet vi att det inte räcker. Vad som sker utanför förhandlingarna har därför blivit allt viktigare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Under paraplyet</strong> Paris-Lima action agenda samlas företag, organisationer och regioner runt om i världen för att själva bidra till utsläppsminskningar av växthusgaser. Dessa initiativ kan bli en viktig pusselbit för att nå de nivåer på utsläpp som forskarna menar behövs. Men hur ska de privata klimatlöftena kontrolleras och följas upp, och vet vi hur långt de räcker? </p><p><strong>Vetenskapsradion Klotet</strong> sänder direkt ifrån klimatmötet i Paris. Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/644394</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151209_1400_398be58.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Dec 2015 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Även om de politiska förhandlingarna i Paris leder fram till ett lyckat avtal så vet vi att det inte räcker. Vad som sker utanför förhandlingarna har därför blivit allt viktigare. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Under paraplyet</strong> Paris-Lima action agenda samlas företag, organisationer och regioner runt om i världen för att själva bidra till utsläppsminskningar av växthusgaser. Dessa initiativ kan bli en viktig pusselbit för att nå de nivåer på utsläpp som forskarna menar behövs. Men hur ska de privata klimatlöftena kontrolleras och följas upp, och vet vi hur långt de räcker? </p><p><strong>Vetenskapsradion Klotet</strong> sänder direkt ifrån klimatmötet i Paris. Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Direkt,från,Paris:,Kan,företag,och,ideella,krafter,täcka,gapet,i,klimatförhandlingarna?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/406/3617801_1206_678.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Även om de politiska förhandlingarna i Paris leder fram till ett lyckat avtal så vet vi att det inte räcker. Vad som sker utanför förhandlingarna har därför blivit allt viktigare. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/12/p1_klotet_20151209_1400_398be58.mp3" length="23780669" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[EU sätter käppar i de förnybara hjulen]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Trots Sveriges höga klimatambitioner med ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 så riskerar flera pilotanläggningar för förnybara drivmedel att läggas ner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under första dagen på klimatmötet i Paris utlovade statsminister Stefan Löfven att Sverige ska bli en av världens&nbsp;första fossilfria välfärdsstater. Sveriges mål, att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är ett led i den ambitionen. Samtidigt riskerar flera fabriker som framställer förnybara bränslen för fordon i Sverige av nedläggning av ekonomiska skäl, ett antal planerade projekt har lagts ner på grund av att ingen vill investera i en bransch med osäkra spelregler. Klotet frågar sig hur det går ihop med regeringens ambitioner och varför EU:s regler om statsstöd verkar sätta käppar i hjulen? Det blir också en direktrapport från Ekots miljöreporter Annika Digréus som befinner sig på klimattoppmötet i Paris. </p><p>Programledare: Marie-Louise Kristola.&nbsp;</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/641293</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151202_1400_30aad46.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 02 Dec 2015 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Trots Sveriges höga klimatambitioner med ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 så riskerar flera pilotanläggningar för förnybara drivmedel att läggas ner.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Under första dagen på klimatmötet i Paris utlovade statsminister Stefan Löfven att Sverige ska bli en av världens&nbsp;första fossilfria välfärdsstater. Sveriges mål, att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är ett led i den ambitionen. Samtidigt riskerar flera fabriker som framställer förnybara bränslen för fordon i Sverige av nedläggning av ekonomiska skäl, ett antal planerade projekt har lagts ner på grund av att ingen vill investera i en bransch med osäkra spelregler. Klotet frågar sig hur det går ihop med regeringens ambitioner och varför EU:s regler om statsstöd verkar sätta käppar i hjulen? Det blir också en direktrapport från Ekots miljöreporter Annika Digréus som befinner sig på klimattoppmötet i Paris. </p><p>Programledare: Marie-Louise Kristola.&nbsp;</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,EU,sätter,käppar,i,de,förnybara,hjulen]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1191/3614200_2048_1232.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:28</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Trots Sveriges höga klimatambitioner med ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 så riskerar flera pilotanläggningar för förnybara drivmedel att läggas ner.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/12/p1_klotet_20151202_1400_30aad46.mp3" length="23744829" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Historiska klimatsamtal - från Sundsvall till Paris]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Nästa vecka drar det stora klimatmötet i Paris igång. Mötet är extra viktigt eftersom det är här världens politiker ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men hur började det egentligen? Hur kom klimatkonventionen som styr förhandlingarna till. Och hur har diskussionen om att hejda utsläppen av växthusgaser förändrats genom åren? </p><p>Vetenskapsradion Klotet gör en historisk tillbakablick på klimatförhandlingarnas utveckling. Och visste ni förresten att den första IPCC-rapporten, som är det vetenskapliga underlaget för förhandlarna, lades fram 1990 i Sundsvall?</p><p>Programledare: Björn Gunér</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/638173</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151125_1400_3217909.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 25 Nov 2015 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Nästa vecka drar det stora klimatmötet i Paris igång. Mötet är extra viktigt eftersom det är här världens politiker ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men hur började det egentligen? Hur kom klimatkonventionen som styr förhandlingarna till. Och hur har diskussionen om att hejda utsläppen av växthusgaser förändrats genom åren? </p><p>Vetenskapsradion Klotet gör en historisk tillbakablick på klimatförhandlingarnas utveckling. Och visste ni förresten att den första IPCC-rapporten, som är det vetenskapliga underlaget för förhandlarna, lades fram 1990 i Sundsvall?</p><p>Programledare: Björn Gunér</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Historiska,klimatsamtal,från,Sundsvall,till,Paris]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1191/3609298_3000_2250.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Nästa vecka drar det stora klimatmötet i Paris igång. Mötet är extra viktigt eftersom det är här världens politiker ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/11/p1_klotet_20151125_1400_3217909.mp3" length="23784277" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Påverkas klimatmötet av terrordåden i Paris?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Terrordådet i Paris är inte bara en tragedi för alla drabbade, det riskerar också att få konsekvenser för klimatmötet som börjar om en och en halv vecka. Enligt den franska regeringen ska mötet hållas som planerat. Men sidoarrangemang som planeras riskerar att ställas in.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet berättar också om att allt fler butiker börjar sälja frukt och grönsaker som inte ser perfekta ut men som det egentligen inte är något fel på. Samma tendens märks hos restauranterna där man också börjar ta mer hänsyn till varifrån råvarorna kommer. Det hela är ett led i att minska matsvinnet, ta vara på de råvaror som en gång odlats fram och därmed minska på resursanvändningen och utsläppen av växthusgaser. Enligt Naturvårdsverket motsvarar all den mat som slängs i Sverige tre procent av de totala koldioxidutsläppen i landet. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/632847</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151118_1400_30a0f0a.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 18 Nov 2015 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Terrordådet i Paris är inte bara en tragedi för alla drabbade, det riskerar också att få konsekvenser för klimatmötet som börjar om en och en halv vecka. Enligt den franska regeringen ska mötet hållas som planerat. Men sidoarrangemang som planeras riskerar att ställas in.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Klotet berättar också om att allt fler butiker börjar sälja frukt och grönsaker som inte ser perfekta ut men som det egentligen inte är något fel på. Samma tendens märks hos restauranterna där man också börjar ta mer hänsyn till varifrån råvarorna kommer. Det hela är ett led i att minska matsvinnet, ta vara på de råvaror som en gång odlats fram och därmed minska på resursanvändningen och utsläppen av växthusgaser. Enligt Naturvårdsverket motsvarar all den mat som slängs i Sverige tre procent av de totala koldioxidutsläppen i landet. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Påverkas,klimatmötet,av,terrordåden,i,Paris?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/1191/3607206_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:27</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Terrordådet i Paris är inte bara en tragedi för alla drabbade, det riskerar också att få konsekvenser för klimatmötet som börjar om en och en halv vecka. Enligt den franska regeringen ska mötet hållas som planerat. Men sidoarrangemang som planeras risk...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/11/p1_klotet_20151118_1400_30a0f0a.mp3" length="23728697" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Varför brinner det i Indonesien?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En miljökatastrof pågår just nu i Indonesien där 2 miljoner hektar skog och torvmark står i brand. Över en halv miljon människor har fått problem med andningen på grund av den smutsiga röken som sprider sig över ett stort område. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Växthusgaserna som</strong> frigjorts vid bränderna har på bara några veckor överskridit Tysklands årliga utsläpp. Vad är det egentligen som orsakar eldsvådorna och vad man kan göra åt dem? Och så berättar vi om forskningsprojektet som vill minska risken för liknande bränder i framtiden och på samma gång återställa naturen genom att plantera in träd i områden som brunnit. </p><p>– Med lite hjälp på traven kan skogsområden återfå sitt utseende och sin artrikedom betydligt snabbare än utan sådana insatser, säger Ulrik Ilstedt, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, som koordinerar projektet. </p><p><strong>Klotet berättar</strong> också om att amerikanska politiker sagt nej till den oljeledning som länge planerats från Kanada genom USA. En pipeline som skulle transportera olja ifrån den kanadensiska tjärsandsoljandsutvinningen till den mexikanska golfen. </p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/631505</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151111_1400_3363b6d.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 11 Nov 2015 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En miljökatastrof pågår just nu i Indonesien där 2 miljoner hektar skog och torvmark står i brand. Över en halv miljon människor har fått problem med andningen på grund av den smutsiga röken som sprider sig över ett stort område. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Växthusgaserna som</strong> frigjorts vid bränderna har på bara några veckor överskridit Tysklands årliga utsläpp. Vad är det egentligen som orsakar eldsvådorna och vad man kan göra åt dem? Och så berättar vi om forskningsprojektet som vill minska risken för liknande bränder i framtiden och på samma gång återställa naturen genom att plantera in träd i områden som brunnit. </p><p>– Med lite hjälp på traven kan skogsområden återfå sitt utseende och sin artrikedom betydligt snabbare än utan sådana insatser, säger Ulrik Ilstedt, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, som koordinerar projektet. </p><p><strong>Klotet berättar</strong> också om att amerikanska politiker sagt nej till den oljeledning som länge planerats från Kanada genom USA. En pipeline som skulle transportera olja ifrån den kanadensiska tjärsandsoljandsutvinningen till den mexikanska golfen. </p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Varför,brinner,det,i,Indonesien?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:41</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En miljökatastrof pågår just nu i Indonesien där 2 miljoner hektar skog och torvmark står i brand. Över en halv miljon människor har fått problem med andningen på grund av den smutsiga röken som sprider sig över ett stort område. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/11/p1_klotet_20151111_1400_3363b6d.mp3" length="23951347" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vad gör företagen för klimatet?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Flera svenska företag jobbar aktivt för att sänka sina koldioxidutsläpp och ta fram energieffektiv teknik. Då politikerna har svårt att enas vid de internationella klimatförhandlingarna kan företagen på så sätt gå före och visa vägen, menar vissa företagsledare. Andra, vars utsläppsminskningar är dyra, avvaktar tills de blir tvingade att dra ner på utsläppen.  Klotet synar det svenska näringslivet och de som vill gå före i klimatomställningen. Hur långt är de beredda att gå och vad driver dem? Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/627864</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151104_1400_31071c5.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 04 Nov 2015 13:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Flera svenska företag jobbar aktivt för att sänka sina koldioxidutsläpp och ta fram energieffektiv teknik. Då politikerna har svårt att enas vid de internationella klimatförhandlingarna kan företagen på så sätt gå före och visa vägen, menar vissa företagsledare. Andra, vars utsläppsminskningar är dyra, avvaktar tills de blir tvingade att dra ner på utsläppen.  Klotet synar det svenska näringslivet och de som vill gå före i klimatomställningen. Hur långt är de beredda att gå och vad driver dem? Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vad,gör,företagen,för,klimatet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3601657_2048_1152.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:43</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Flera svenska företag jobbar aktivt för att sänka sina koldioxidutsläpp och ta fram energieffektiv teknik. Då politikerna har svårt att enas vid de internationella klimatförhandlingarna kan företagen på så sätt gå före och visa vägen, menar vissa föret...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/11/p1_klotet_20151104_1400_31071c5.mp3" length="23984686" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Att röra eller inte röra - om dumpad ammunition i våra kustvatten ]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Efter andra världskriget dumpades flera hundra tusen ton kemiska stridsmedel i Östersjön och i Skagerak utanför Bohuslän. Dessutom finns hundratals gamla fartygsvrak liggande på botten som också kan innehålla miljöfarligt material. Även om forskarna börjar få en bättre bild av var någonstans lasterna dumpats och var fartygen ligger så saknas fortfarande mycket information. Och åsikterna går isär om man ska bärga miljöfarliga vrak och kemiska stridsmedel eller om det är säkrare att låta de ligga kvar. Video: Så ser dumpat material ut på Skageraks botten</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/624373</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151028_1300_3843a17.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 28 Oct 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Efter andra världskriget dumpades flera hundra tusen ton kemiska stridsmedel i Östersjön och i Skagerak utanför Bohuslän. Dessutom finns hundratals gamla fartygsvrak liggande på botten som också kan innehålla miljöfarligt material. Även om forskarna börjar få en bättre bild av var någonstans lasterna dumpats och var fartygen ligger så saknas fortfarande mycket information. Och åsikterna går isär om man ska bärga miljöfarliga vrak och kemiska stridsmedel eller om det är säkrare att låta de ligga kvar. Video: Så ser dumpat material ut på Skageraks botten</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Att,röra,eller,inte,röra,om,dumpad,ammunition,i,våra,kustvatten]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3598336_788_443.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:25</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Efter andra världskriget dumpades flera hundra tusen ton kemiska stridsmedel i Östersjön och i Skagerak utanför Bohuslän. Dessutom finns hundratals gamla fartygsvrak liggande på botten som också kan innehålla miljöfarligt material. Även om forskarna bö...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/10/p1_klotet_20151028_1300_3843a17.mp3" length="23703993" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[De osynliga koldioxidutsläppen från industrin]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Den svenska processindustrin, framförallt cementindustrin och stålverken, står för en femtedel av landets koldioxidutsläpp. Det spelar ingen roll om de skulle använda 100 procent förnybar energi, koldioxiden finns bundet i råvarorna, kolet i stålet och kalkstenen i cementen, och släpps ut under tillverkningsfasen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Nu börjar</strong> industrin sakta vakna till och tittar på möjligheterna att fånga in koldioxid och lagra den under jord eller under havsbotten, innan den släpps ut i atmosfären. Vetenskapsradion Klotet synar planerna på koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid i jordskorpan, så kallad CCS-teknik, i Sverige. </p><p><strong>Vi besöker också</strong> en forskningsanläggning i Tyskland där man studerar hur väl det fungerar att stoppa ner koldioxid under jord eller om det finns risk för läckage?</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/620811</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151021_1400_3203c98.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 21 Oct 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Den svenska processindustrin, framförallt cementindustrin och stålverken, står för en femtedel av landets koldioxidutsläpp. Det spelar ingen roll om de skulle använda 100 procent förnybar energi, koldioxiden finns bundet i råvarorna, kolet i stålet och kalkstenen i cementen, och släpps ut under tillverkningsfasen.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><strong>Nu börjar</strong> industrin sakta vakna till och tittar på möjligheterna att fånga in koldioxid och lagra den under jord eller under havsbotten, innan den släpps ut i atmosfären. Vetenskapsradion Klotet synar planerna på koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid i jordskorpan, så kallad CCS-teknik, i Sverige. </p><p><strong>Vi besöker också</strong> en forskningsanläggning i Tyskland där man studerar hur väl det fungerar att stoppa ner koldioxid under jord eller om det finns risk för läckage?</p><p>Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,De,osynliga,koldioxidutsläppen,från,industrin]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/2938/3592460_3000_1687.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:47</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Den svenska processindustrin, framförallt cementindustrin och stålverken, står för en femtedel av landets koldioxidutsläpp. Det spelar ingen roll om de skulle använda 100 procent förnybar energi, koldioxiden finns bundet i råvarorna, kolet i stålet och...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/10/p1_klotet_20151021_1400_3203c98.mp3" length="24055827" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Polen och kolet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>"Polens guld" det svarta kolet, har länge garanterat landet låga energikostnader och energioberoende. Idag står kol för 90 procent av Polens elproduktion och drygt 100 000 människor arbetar inom kolindustrin.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men nu börjar det polska guldets glans att mattas. Gräsrotsprotester mot den hälsovådliga luften i koleldningens spår sprider sig i städerna, den inhemska kolindustrin brottas med ekonomiska problem och Polen blir alltmer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Energiexperter varnar för att kolmarknaden kan vara på väg att kollapsa och att Polen måste skynda sig att ställa om energisystemet. Men hur ska det gå till? Kommer någon politiker i det kommande parlamentsvalet att våga ifrågasätta kolets dominans? Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/617610</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151014_1400_3110c21.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 14 Oct 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>"Polens guld" det svarta kolet, har länge garanterat landet låga energikostnader och energioberoende. Idag står kol för 90 procent av Polens elproduktion och drygt 100 000 människor arbetar inom kolindustrin.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men nu börjar det polska guldets glans att mattas. Gräsrotsprotester mot den hälsovådliga luften i koleldningens spår sprider sig i städerna, den inhemska kolindustrin brottas med ekonomiska problem och Polen blir alltmer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Energiexperter varnar för att kolmarknaden kan vara på väg att kollapsa och att Polen måste skynda sig att ställa om energisystemet. Men hur ska det gå till? Kommer någon politiker i det kommande parlamentsvalet att våga ifrågasätta kolets dominans? Programledare: Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Polen,och,kolet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3591791_2048_1365.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:33</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA["Polens guld" det svarta kolet, har länge garanterat landet låga energikostnader och energioberoende. Idag står kol för 90 procent av Polens elproduktion och drygt 100 000 människor arbetar inom kolindustrin.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/10/p1_klotet_20151014_1400_3110c21.mp3" length="23818350" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Kan små kärnkraftverk bli en del av energipusslet?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Kärnkraftsbranschen i västvärlden har problem, bland annat på grund av de höga kostnaderna. I stort sett är det bara Kina och Ryssland som satsar stort på kärnenergi.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett sätt att komma bort ifrån de höga investeringskostnaderna kan vara att bygga mindre kärnkraftverk, en utveckling som tagit fart i USA men även på andra håll i världen. Konceptet bygger på att kraftverken ska serieproduceras i moduler för att sen transporteras till de platser där de ska stå. På så sätt hoppas företagen att både byggtiden och den tid det tar att få igenom alla tillstånd kommer bli betydligt kortare än vid stora kärnkraftsbyggen. Än så länge är de flesta projekt bara på planeringsstadiet men det hindrar inte kärnkraftsföretagen från att vädra morgonluft. Klotet frågar sig om de små kärnkraftverken kan bli en viktig del i det globala energipusslet eller om det handlar om en marginell företeelse i enstaka länder? Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/614047</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20151007_1400_3459f57.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 07 Oct 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Kärnkraftsbranschen i västvärlden har problem, bland annat på grund av de höga kostnaderna. I stort sett är det bara Kina och Ryssland som satsar stort på kärnenergi.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Ett sätt att komma bort ifrån de höga investeringskostnaderna kan vara att bygga mindre kärnkraftverk, en utveckling som tagit fart i USA men även på andra håll i världen. Konceptet bygger på att kraftverken ska serieproduceras i moduler för att sen transporteras till de platser där de ska stå. På så sätt hoppas företagen att både byggtiden och den tid det tar att få igenom alla tillstånd kommer bli betydligt kortare än vid stora kärnkraftsbyggen. Än så länge är de flesta projekt bara på planeringsstadiet men det hindrar inte kärnkraftsföretagen från att vädra morgonluft. Klotet frågar sig om de små kärnkraftverken kan bli en viktig del i det globala energipusslet eller om det handlar om en marginell företeelse i enstaka länder? Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Kan,små,kärnkraftverk,bli,en,del,av,energipusslet?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/406/3534064_1537_865.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:38</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Kärnkraftsbranschen i västvärlden har problem, bland annat på grund av de höga kostnaderna. I stort sett är det bara Kina och Ryssland som satsar stort på kärnenergi.]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/10/p1_klotet_20151007_1400_3459f57.mp3" length="23899456" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Om Agenda 2030 och marknadens makt över miljön]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Allt fler stora investerare börjar tänka grönt och lämnar satsningar på sådant som kan skada miljön. Det tydligaste exemplet är när globala investeringsfonder vänder ryggen mot projekt inom fossil, men det finns många fler. Men med börsrobotar som på en millisekund köper upp aktier där det är som mest lönsamt finns risken att pengarna hamnar i projekt där det bara är vinstmaximering som räknas, säger miljöforskare på Stockholm resilience centre som nyligen skrivit en forskningsrapport i ämnet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/610711</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150930_1400_316b40b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 30 Sep 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Allt fler stora investerare börjar tänka grönt och lämnar satsningar på sådant som kan skada miljön. Det tydligaste exemplet är när globala investeringsfonder vänder ryggen mot projekt inom fossil, men det finns många fler. Men med börsrobotar som på en millisekund köper upp aktier där det är som mest lönsamt finns risken att pengarna hamnar i projekt där det bara är vinstmaximering som räknas, säger miljöforskare på Stockholm resilience centre som nyligen skrivit en forskningsrapport i ämnet.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Om,Agenda,2030,och,marknadens,makt,över,miljön]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Allt fler stora investerare börjar tänka grönt och lämnar satsningar på sådant som kan skada miljön. Det tydligaste exemplet är när globala investeringsfonder vänder ryggen mot projekt inom fossil, men det finns många fler. Men med börsrobotar som på e...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/09/p1_klotet_20150930_1400_316b40b.mp3" length="23867857" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Har vi råd att inte klimatanpassa oss?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vi vet att en allt varmare värld kommer att innebära påfrestningar för våra samhällen som måste klara både mer extrem väderlek och högre temperaturer. Hur väl rustade står egentligen Sveriges kommuner för att klara skyfall och översvämningar, värmeböljor och långvarig torka? Hur gör man för att klimatanpassa ett samhälle och har vi råd att låta bli? Klotet sänder direkt från tidningen Miljöaktuellts konferens- Klimatanpassning Sverige 2015 med inbjudna gäster från försäkringsbolag, forskning och departement. Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/607713</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150923_1400_35a5d70.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 23 Sep 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vi vet att en allt varmare värld kommer att innebära påfrestningar för våra samhällen som måste klara både mer extrem väderlek och högre temperaturer. Hur väl rustade står egentligen Sveriges kommuner för att klara skyfall och översvämningar, värmeböljor och långvarig torka? Hur gör man för att klimatanpassa ett samhälle och har vi råd att låta bli? Klotet sänder direkt från tidningen Miljöaktuellts konferens- Klimatanpassning Sverige 2015 med inbjudna gäster från försäkringsbolag, forskning och departement. Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Har,vi,råd,att,inte,klimatanpassa,oss?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3581323_2048_1151.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:41</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vi vet att en allt varmare värld kommer att innebära påfrestningar för våra samhällen som måste klara både mer extrem väderlek och högre temperaturer. Hur väl rustade står egentligen Sveriges kommuner för att klara skyfall och översvämningar, värmebölj...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/09/p1_klotet_20150923_1400_35a5d70.mp3" length="23947953" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[I Arktis samlas gifterna]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Många av de miljögifter som människan släpper ut samlas vid polerna. Särskilt i Arktis har forskare kunna uppmäta höga koncentrationer av gifter i fåglar och däggdjur. De miljögifter som nära nog slog ut både havsörn och pilgrimsfalk i Sverige på 1970 och -80:talet, DDT och PCB har minskat sedan starka restriktioner eller förbud införts. Däremot dyker andra miljögifter, som bromerade flamskyddsmedel, upp vid provtagningar på fåglar i Arktis vilket är ett tecken på att de "nya" gifterna spridit sig globalt. Klotet tar er med till Svalbard där forskare oroas över vilka konsekvenser det här kan få på lång sikt. Vi följer även upp Vetenskapsradions serie Atomnotan - om kostnaderna för att slutförvara kärnavfall och riva kärnkraftverk. Mycket tyder på att de nya beräkningar som gjorts av kärnkraftsindustrin är underskattade. Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/604363</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150916_1300_319100b.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 16 Sep 2015 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Många av de miljögifter som människan släpper ut samlas vid polerna. Särskilt i Arktis har forskare kunna uppmäta höga koncentrationer av gifter i fåglar och däggdjur. De miljögifter som nära nog slog ut både havsörn och pilgrimsfalk i Sverige på 1970 och -80:talet, DDT och PCB har minskat sedan starka restriktioner eller förbud införts. Däremot dyker andra miljögifter, som bromerade flamskyddsmedel, upp vid provtagningar på fåglar i Arktis vilket är ett tecken på att de "nya" gifterna spridit sig globalt. Klotet tar er med till Svalbard där forskare oroas över vilka konsekvenser det här kan få på lång sikt. Vi följer även upp Vetenskapsradions serie Atomnotan - om kostnaderna för att slutförvara kärnavfall och riva kärnkraftverk. Mycket tyder på att de nya beräkningar som gjorts av kärnkraftsindustrin är underskattade. Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,I,Arktis,samlas,gifterna]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3576510_2048_1150.jpeg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:36</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Många av de miljögifter som människan släpper ut samlas vid polerna. Särskilt i Arktis har forskare kunna uppmäta höga koncentrationer av gifter i fåglar och däggdjur. De miljögifter som nära nog slog ut både havsörn och pilgrimsfalk i Sverige på 1970 ...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/09/p1_klotet_20150916_1300_319100b.mp3" length="23872911" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Hur ska tumlaren skyddas?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>En del hävdade att den inte fanns i Östersjön och att det var meningslöst med åtgärder för att skydda ett djur som ingen sett. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men efter flera års studier kan forskare konstatera att det finns åtminstående ett par hundra exemplar av den lilla valarten tumlare i Östersjön. Tumlaren lever dock farligt bland fisknät, vindkraftsbyggen och intensiv fartygstrafik. För att trygga dess framtid måste det upprättas flera skyddade områden till havs menar forskare och miljöorganisationer. Sverige ligger idag ganska långt bort från att nå minimikravet om 10% skydd av havsmiljön som vi lovat FN och kritiker hävdar att betydligt större områden borde skyddas om det ska ha någon rejäl betydelse. Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/601490</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150909_1400_313231e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 09 Sep 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>En del hävdade att den inte fanns i Östersjön och att det var meningslöst med åtgärder för att skydda ett djur som ingen sett. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Men efter flera års studier kan forskare konstatera att det finns åtminstående ett par hundra exemplar av den lilla valarten tumlare i Östersjön. Tumlaren lever dock farligt bland fisknät, vindkraftsbyggen och intensiv fartygstrafik. För att trygga dess framtid måste det upprättas flera skyddade områden till havs menar forskare och miljöorganisationer. Sverige ligger idag ganska långt bort från att nå minimikravet om 10% skydd av havsmiljön som vi lovat FN och kritiker hävdar att betydligt större områden borde skyddas om det ska ha någon rejäl betydelse. Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Hur,ska,tumlaren,skyddas?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3574331_950_534.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[En del hävdade att den inte fanns i Östersjön och att det var meningslöst med åtgärder för att skydda ett djur som ingen sett. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/09/p1_klotet_20150909_1400_313231e.mp3" length="23786941" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Elcykeln kan ersätta bilpendlandet]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Elcykelförsäljningen ökar stort i Sverige. Vi ligger ganska långt efter de stora cykelländerna som Holland, Tyskland och Schweiz, men...</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>elcykeln blir alltmer populär även här. Kan elektrifierade cyklar ersätta bilen till arbetet, eller handlar det istället om att cyklisterna blivit lata och inte vill komma svettiga till jobbet? Vetenskapsradion Klotet kollar in det senaste om elcyklar och provar själva att susa fram utan större ansträngning. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/598051</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150902_1400_2be74f9.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 02 Sep 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Elcykelförsäljningen ökar stort i Sverige. Vi ligger ganska långt efter de stora cykelländerna som Holland, Tyskland och Schweiz, men...</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>elcykeln blir alltmer populär även här. Kan elektrifierade cyklar ersätta bilen till arbetet, eller handlar det istället om att cyklisterna blivit lata och inte vill komma svettiga till jobbet? Vetenskapsradion Klotet kollar in det senaste om elcyklar och provar själva att susa fram utan större ansträngning. Programledare Marie-Louise Kristola.</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Elcykeln,kan,ersätta,bilpendlandet]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3571008_2048_1536.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:23</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Elcykelförsäljningen ökar stort i Sverige. Vi ligger ganska långt efter de stora cykelländerna som Holland, Tyskland och Schweiz, men...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/09/p1_klotet_20150902_1400_2be74f9.mp3" length="23659831" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vatten till alla - Världsvattenveckan 25 år]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Rent vatten är en självklarhet för oss här i Norden. Men på många platser på jorden är rent färskvatten en värdefull resurs som blir allt mer svåråtkomlig. Torka, närapå tömda grundvattenmagasin och föroreningar som gör vattnet otjänligt är ett problem för många människor. Kan nya innovativa sätt att hushålla eller rena vatten vara en lösning? Klotet besöker Världsvattenveckan som fyller 25 år och speglar utmaningarna för världens färskvattenförsörjning. Programledare Marie-Louise Kristola</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br></p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/595891</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150826_1300_2af222e.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 26 Aug 2015 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Rent vatten är en självklarhet för oss här i Norden. Men på många platser på jorden är rent färskvatten en värdefull resurs som blir allt mer svåråtkomlig. Torka, närapå tömda grundvattenmagasin och föroreningar som gör vattnet otjänligt är ett problem för många människor. Kan nya innovativa sätt att hushålla eller rena vatten vara en lösning? Klotet besöker Världsvattenveckan som fyller 25 år och speglar utmaningarna för världens färskvattenförsörjning. Programledare Marie-Louise Kristola</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p><br></p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vatten,till,alla,Världsvattenveckan,25,år]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3607298_960_720.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Rent vatten är en självklarhet för oss här i Norden. Men på många platser på jorden är rent färskvatten en värdefull resurs som blir allt mer svåråtkomlig. Torka, närapå tömda grundvattenmagasin och föroreningar som gör vattnet otjänligt är ett problem...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/08/p1_klotet_20150826_1300_2af222e.mp3" length="23769747" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vem äger mörkret?]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Klotets höstpremiär handlar om ljusföroreningar. Mer och mer belysning sätts upp längs vägar, i städer och samhällen. Upplysta platser och vägar motiveras av trafiksäkerhetsskäl och för att öka känslan av säkerhet i mörka miljöer. Men belysningen påverkar vilda djur på ett sätt som vi sällan tänker på. Miljontals flyttfåglar dör vid kollisioner med stora byggnader som lyser upp natthimmelen, fladdermössens dygnsrytm störs och groddjur lockas med hjälp av ljuset till platser där de kan råka illa ut. En del länder har tagit frågan på allvar och stiftat regler kring användning av belysning. I Sverige tycks det i det närmaste vara en ickefråga, trots forskningsresultat som tyder på allvarliga konsekvenser, hur kan det vara så? Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/594994</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150819_1400_3532766.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 19 Aug 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Klotets höstpremiär handlar om ljusföroreningar. Mer och mer belysning sätts upp längs vägar, i städer och samhällen. Upplysta platser och vägar motiveras av trafiksäkerhetsskäl och för att öka känslan av säkerhet i mörka miljöer. Men belysningen påverkar vilda djur på ett sätt som vi sällan tänker på. Miljontals flyttfåglar dör vid kollisioner med stora byggnader som lyser upp natthimmelen, fladdermössens dygnsrytm störs och groddjur lockas med hjälp av ljuset till platser där de kan råka illa ut. En del länder har tagit frågan på allvar och stiftat regler kring användning av belysning. I Sverige tycks det i det närmaste vara en ickefråga, trots forskningsresultat som tyder på allvarliga konsekvenser, hur kan det vara så? Programledare Marie-Louise Kristola.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vem,äger,mörkret?]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3564357_800_450.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:39</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Klotets höstpremiär handlar om ljusföroreningar. Mer och mer belysning sätts upp längs vägar, i städer och samhällen. Upplysta platser och vägar motiveras av trafiksäkerhetsskäl och för att öka känslan av säkerhet i mörka miljöer. Men belysningen påver...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/08/p1_klotet_20150819_1400_3532766.mp3" length="23922434" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Bland jordloppor och kålfjärilar på Uppsalaslätten]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Världens matproduktion måste fördubblas till år 2050 om vi ska kunna föda en växande befolkning, enligt FN. Samtidigt kommer användningen av kemiska bekämpningsmedel att behöva minska kraftigt för att skydda naturen - inte minst de viktiga pollinerande insekterna. 2013 infördes ett förbud i Sverige mot att använda bekämpningsmedel med neonikotinoider i, som visats skada våra bin, men nu vittnar lantbrukare om ökade angrepp av skadeinsekter. - Min vårraps hann inte komma upp i år innan den var helt uppäten av jordloppor, berättar Birgitta Ulväng, lantbrukare i Örsundsbro. Så hur ska vi skydda våra grödor i framtiden? Vi följer med Riccardo Bommarco och Margareta Hökeberg på SLU som forskar på växtskyddsmetoder ut i fält. Framtidens växtskydd kan handla om allt från att odla mer växter som nyttiga insekter gillar, till att så oftare, bygga skalbaggsåsar och preparera frön med stärkande bakterier. Programledare Marie-Louise Kristola</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/559815</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150617_1400_27e46fd.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 17 Jun 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Världens matproduktion måste fördubblas till år 2050 om vi ska kunna föda en växande befolkning, enligt FN. Samtidigt kommer användningen av kemiska bekämpningsmedel att behöva minska kraftigt för att skydda naturen - inte minst de viktiga pollinerande insekterna. 2013 infördes ett förbud i Sverige mot att använda bekämpningsmedel med neonikotinoider i, som visats skada våra bin, men nu vittnar lantbrukare om ökade angrepp av skadeinsekter. - Min vårraps hann inte komma upp i år innan den var helt uppäten av jordloppor, berättar Birgitta Ulväng, lantbrukare i Örsundsbro. Så hur ska vi skydda våra grödor i framtiden? Vi följer med Riccardo Bommarco och Margareta Hökeberg på SLU som forskar på växtskyddsmetoder ut i fält. Framtidens växtskydd kan handla om allt från att odla mer växter som nyttiga insekter gillar, till att så oftare, bygga skalbaggsåsar och preparera frön med stärkande bakterier. Programledare Marie-Louise Kristola</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Bland,jordloppor,och,kålfjärilar,på,Uppsalaslätten]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3538123_2048_1529.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:30</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Världens matproduktion måste fördubblas till år 2050 om vi ska kunna föda en växande befolkning, enligt FN. Samtidigt kommer användningen av kemiska bekämpningsmedel att behöva minska kraftigt för att skydda naturen - inte minst de viktiga pollinerande...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/06/p1_klotet_20150617_1400_27e46fd.mp3" length="23782003" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Paketpris på kärnkraft]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Samtidigt som flera kärnkraftsbolag dras med ekonomiska problem så satsar det statsägda Rosatom i Ryssland för fullt, både inom och utanför landet. De erbjuder paketlösningar för länder som vill investera i kärnkraft och har nu ett 20- tal reaktorer under uppbyggande eller på planeringsstadiet ibland annat Vitryssland, Ungern, Bulgarien, Sydafrika och vårt grannland Finland. Klotet tar er med till Novovoronezh där Rysslands modernaste kärnkraftverk utvecklas. Vi besöker även konferensen Atomexpo i Moskva där branschen diskuterar kärnkraftens framtid. Är det en renässans av atomenergi vi ser med Ryssland och Kina i täten, eller en tillbakagång där endast bolag med kraftig statlig styrning och stöd klarar sig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/556950</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150610_1400_35ebc62.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 10 Jun 2015 12:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Samtidigt som flera kärnkraftsbolag dras med ekonomiska problem så satsar det statsägda Rosatom i Ryssland för fullt, både inom och utanför landet. De erbjuder paketlösningar för länder som vill investera i kärnkraft och har nu ett 20- tal reaktorer under uppbyggande eller på planeringsstadiet ibland annat Vitryssland, Ungern, Bulgarien, Sydafrika och vårt grannland Finland. Klotet tar er med till Novovoronezh där Rysslands modernaste kärnkraftverk utvecklas. Vi besöker även konferensen Atomexpo i Moskva där branschen diskuterar kärnkraftens framtid. Är det en renässans av atomenergi vi ser med Ryssland och Kina i täten, eller en tillbakagång där endast bolag med kraftig statlig styrning och stöd klarar sig?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> ]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Paketpris,på,kärnkraft]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/406/3588021_1537_865.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:31</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Samtidigt som flera kärnkraftsbolag dras med ekonomiska problem så satsar det statsägda Rosatom i Ryssland för fullt, både inom och utanför landet. De erbjuder paketlösningar för länder som vill investera i kärnkraft och har nu ett 20- tal reaktorer un...]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/06/p1_klotet_20150610_1400_35ebc62.mp3" length="23796534" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Om oljan kommer]]></title>
      <description><![CDATA[<p>I havet utanför Kalifornien saneras just nu stora mängder olja efter att en rörledning sprang läck för några veckor sedan, hur allvarligt ska man se på oljeutsläpp?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Oljeutsläpp orsakar olika mycket skada beroende på när och var utsläppen sker. Klotet tittar närmare på konsekvenserna efter oljeläckage, bland annat på Tjörn på Västkusten 2011 och de diffusa men långvariga utsläppen från Norsk oljeutvinning. Vi ställer oss också frågan hur väl rustad Sverige är för att hantera ett större oljeutsläpp idag? Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/554422</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150603_1600_3804334.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 03 Jun 2015 14:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>I havet utanför Kalifornien saneras just nu stora mängder olja efter att en rörledning sprang läck för några veckor sedan, hur allvarligt ska man se på oljeutsläpp?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Oljeutsläpp orsakar olika mycket skada beroende på när och var utsläppen sker. Klotet tittar närmare på konsekvenserna efter oljeläckage, bland annat på Tjörn på Västkusten 2011 och de diffusa men långvariga utsläppen från Norsk oljeutvinning. Vi ställer oss också frågan hur väl rustad Sverige är för att hantera ett större oljeutsläpp idag? Programledare Marie-Louise Kristola</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Om,oljan,kommer]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3cd7aa4d-2508-4920-a2ef-b0bcff1d06ba.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:35</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[I havet utanför Kalifornien saneras just nu stora mängder olja efter att en rörledning sprang läck för några veckor sedan, hur allvarligt ska man se på oljeutsläpp?]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/06/p1_klotet_20150603_1600_3804334.mp3" length="23852934" type="audio/mpeg" />
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[Vattenfalls brunkol, sälja eller lämna i marken]]></title>
      <description><![CDATA[<p>Vårt statliga energibolag Vattenfall släpper ut mer koldioxid i atmosfären än hela Sveriges samlade utsläpp. Det mesta kommer från bolagets kolkraftverk i Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Brunkol räknas som ett av de smutsigaste energislagen som inte bara förstör klimatet utan även ger upphov till stora utsläpp av miljöfarliga partiklar. Dessutom leder brytningen i öppna dagbrott till stora ingrepp i landskapet som tvingar hela byar att flytta. Den svenska regeringen har bestämt att Vattenfall inte får öppna några nya gruvor i Tyskland och nu ser bolaget över möjligheten att sälja sin kolverksamhet i landet. Men miljörörelsen motsätter sig en försäljning och tycker att Vattenfall skall behålla gruvorna och så småningom fasa ut verksamheten. Programmet spelades in hos tankesmedjan Fores där en panel bestående av Tomas Björnsson, chef för strategi och marknadsanlys på Vattenfall, Elsa Widding, konsult, tidigare på bland annat Vattenfall och Näringsdepartementet, Annika Jacobsson, chef för Greenpeace Sverige</p>]]></description>
      <link>https://www.sverigesradio.se/avsnitt/549847</link>
      <guid isPermaLink="false">http://sverigesradio.se/p1_klotet_20150527_1300_29f5e6f.mp3</guid>
      <pubDate>Wed, 27 May 2015 11:00:00 GMT</pubDate>
      <sr:programid>3345</sr:programid>
      <sr:poddid>6230</sr:poddid>
      <itunes:summary><![CDATA[<p>Vårt statliga energibolag Vattenfall släpper ut mer koldioxid i atmosfären än hela Sveriges samlade utsläpp. Det mesta kommer från bolagets kolkraftverk i Tyskland. </p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_klotet">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.</a></p> <p>Brunkol räknas som ett av de smutsigaste energislagen som inte bara förstör klimatet utan även ger upphov till stora utsläpp av miljöfarliga partiklar. Dessutom leder brytningen i öppna dagbrott till stora ingrepp i landskapet som tvingar hela byar att flytta. Den svenska regeringen har bestämt att Vattenfall inte får öppna några nya gruvor i Tyskland och nu ser bolaget över möjligheten att sälja sin kolverksamhet i landet. Men miljörörelsen motsätter sig en försäljning och tycker att Vattenfall skall behålla gruvorna och så småningom fasa ut verksamheten. Programmet spelades in hos tankesmedjan Fores där en panel bestående av Tomas Björnsson, chef för strategi och marknadsanlys på Vattenfall, Elsa Widding, konsult, tidigare på bland annat Vattenfall och Näringsdepartementet, Annika Jacobsson, chef för Greenpeace Sverige</p>]]></itunes:summary>
      <itunes:author>Sveriges Radio</itunes:author>
      <itunes:keywords><![CDATA[Klotet,Vattenfalls,brunkol,,sälja,eller,lämna,i,marken]]></itunes:keywords>
      <itunes:image href="https://static-cdn.sr.se/images/3345/3527024_2048_1152.jpg?preset=api-itunes-presentation-image" />
      <itunes:duration>00:24:29</itunes:duration>
      <itunes:subtitle><![CDATA[Vårt statliga energibolag Vattenfall släpper ut mer koldioxid i atmosfären än hela Sveriges samlade utsläpp. Det mesta kommer från bolagets kolkraftverk i Tyskland. ]]></itunes:subtitle>
      <enclosure url="https://static-cdn.sr.se/laddahem/podradio/p1_klotet/2015/05/p1_klotet_20150527_1300_29f5e6f.mp3" length="23766641" type="audio/mpeg" />
    </item>
  </channel>
</rss>